Propositionen

Regeringen har efter föredragning av statsrådet Göransson i proposition 1985/86:10 om ny skollag m. m. föreslagit riksdagen att

1. anta förslaget fill lag om ändring i skollagen (1962:319),

2. anta tre av lagrådet granskade lagförslag med vidtagna ändringar, nämligen förslag till dels skollag, dels lag om införande av skollagen, dels lag om ändring i lagen (1985:569) om införande av lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.,

3. godkänna vad som i propositionen har förordats om att särskolcheferna inte längre skall ha statligt reglerade anställningar,

4. godkänna vad som i propositionen har förordats om att statsbidragsgivningen till tjänster för särskolchefer skall upphöra,

5. godkänna vad som i propositionen har förordats i fråga om sådana ledamöter och suppleanter i länsskolnämnden som inte väljs av landsting eller kommunfullmäktige,

6. godkänna vad som i propositionen har förordats om upphörande av försöksverksamheten med regionala planeringsråd,

7. godkänna vad som i propositionen har förordats om att möjligheten att avstänga en elev i grundskolan skall tas bort.

De i propositionen framlagda lagförslagen är fogade som bilaga I, bilaga 2, bilaga 3 och bilaga 4 till detta betänkande.

I propositionen föreslås en ny skollag. Den är resultatet av en huvudsakligen författningsteknisk och språklig översyn av den nuvarande skollagen (1962:319). Översynen har också omfattat enstaka sakfrågor som har aktuahserats genom utredningsförslag eller på annat sätt.

Till skillnad från den nuvarande skollagen innehåller förslaget till ny skollag bestämmelser om särskolan. Den nya skollagen innebär att skolphk-ten för eleverna i särskolan upphör vid utgången av vårterminen det kalenderår då de fyller 17 år. De har emellertid alltid rätt att fortsätta i särskolan under de fyra närmast följande läsåren.

I övrigt föreslås bl. a. följande ändringar genom den nya skollagen.

Innan en kommun i sin grundskola tar emot en elev som inte tillhör skolans elevområde, skall kommunen bereda elevens hemkommun tillfälle att yttra sig. Motsvarande skall gälla för gymnasieskolan, om även hemkommunen anordnar den aktuella studievägen. Om hemkommunen avstyrker, skall den andra kommunen, om den fortfarande anser att eleven skall tas emot,

1 Riksdagen 1985/86.14 saml. Nr 6

överlämna ärendet till länsskolnämnden för avgörande. Rätten till interkom- UbU 1985/86:6 munal ersättning från hemkommunen görs beroende av att den andra kommunen har iakttagit sina nu nämnda skyldigheter.

Vissa förenklingar görs i bestämmelserna om undersökningstillfällen m. m. inom skolhälsovården. Elever i gymnasieskolan skall inte längre vara skyldiga att genomgå hälsokontroller.

Möjligheten att hämta skolpliktiga barn till skolan med biträde av polismyndighet avskaffas. Däremot behålls möjligheten lör länsskolnämnden att vid vite förelägga barnets vårdnadshavare att se till att barnet fullgör sin skolplikt. Frågan om utdömande av förelagt vite skall i fortsäliningen prövas av länsrätten pä ansökan av länsskolnämnden.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den I juli 1986. Ikraftiriidande- och övergångsbestämmelser föreslås bli samlade i en särskild promulgaiions-lag.

Propositionen innehåller även vissa förslag i fiågor som inte regleras i den nya skollagen.

Ändringar föreslås beträffande länsskolnämndernas sammansättning. Liksom nu skall landstinget välja fem av ledamöterna och suppleanter för dem i länsskolnämnden. Sammansättningen i övrigt regleras inte i den nya skollagen. Utöver de ledamöter som landstinget väljer skall länsskolnämnden ha sex ledamöter. Av dessa skall fyra representera arbetsmarknaden och - liksom suppleanter för dem - utses av regeringen efter förslag trän arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. Övriga två ledamöter och suppleanter för dem skall utses av länsstyrelsen. De förutsätts representera dels utbildningsverksamheten i länet, dels den allmänna samhällsplaneringen där. Ordförande skall alltjämt utses av regeringen bland nämndens ledamöter. Regeringen och länsstyrelsen skall utse ledamöter och suppleanter enligt de nya reglerna för tid fr. o.m. den 1 januari 1986. Detta föranleder ändring i den nuvarande skollagen.

Den nuvarande försöksverksamheten med s.k. regionala planeringsråd föreslås upphöra vid utgången av juni 1986. Planeringssamverkan mellan skola och arbetsliv utformas i fortsättningen på det sätt som länsskolnämnden finner lämpligt.

1 linje med riksdagsbeslut våren 1985 om förändringar beträffande de kommunala skolcheferna föreslås i propositionen att inte heller särskolcheferna längre skall ha statligt reglerade anställningar och att statsbidragen till kostnader för särskolchefer skall upphöra. Förändringarna beträffande särskolchefer föreslås gälla fr. o. m. den 1 juli 1986.

6 kap. 9§

Eleverna i särskolan skall så långt det är möjligt få en utbildning som motsvarar den som ges i grundskolan och gymnasieskolan. Utbildningen skall anpassas efter varje elevs förutsättningar.

Huvudmannen skall sörja för att varje elev, genom särskilt anlitad personal, erhåller den personliga omvårdnad, tillsyn och det stöd som erfordras för att möjliggöra utbildningen.

1985/86:53 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar anta följande såsom motionärernas förslag betecknade förslag till ändring i förhållande till proposition 1985/86:10:

Avgifter får inte tas ut för ansökan till gymnasieskolan. Utbildningen skall vara kostnadsfri för eleverna. Dessa skall utan kostnad ha tillgång till skolmåltider motsvarande minst 113 av dagens näringsbehov, böcker, skrivmateriel, verktyg och andra därmed jämförliga hjälpmedel som behövs för utbildningen. I verksamheten får dock förekomma enstaka

5 kap 14 § Avgifter får inte tas ut för ansökan till gymnasieskolan. Utbildningen skall vara kostnadsfri för eleverna. Dessa skall utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra därmed jämförliga hjälpmedel som behövs för utbildningen. Huvudmannen får dock besluta att eleverna skall hålla sig med vbsa egna sådana hjälpmedel. I verksam-

Regeringens förslag Motionärernas förslag UbU 1985/86:6

heten får också förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetyd-inslag som kan föranleda en obetyd- lig kostnad för eleverna, lig kostnad för eleverna i något annat avseende.

1985/86:54 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen antar följande lydelse av 2 kap. 3§ i nya skollagen: "Länsskolnämnden skall bestå av elva ledamöter som väljs av landstinget. I Gotlands län väljs ledamöterna av kommunfullmäkfige i Gotlands kommun. I Göteborgs och Bohus län väljs fem ledamöter av kommunfullmäktige i Göteborgs kommun och sex ledamöter av Göteborgs och Bohus läns landsting. I Malmöhus län väljs fem ledamöter av kommunfullmäktige i Malmö kommun och sex ledamöter av Malmöhus läns landsfing. För ledamöterna utses lika många suppleanter. Ledamöter föreskriver.",

2. att riksdagen antar följande lydelse av 22 § i gamla skollagen: "Länsskolnämnden skall bestå av elva ledamöter som väljs av landstinget. I Gofiands län väljs ledamöterna av kommunfullmäktige i Gotlands kommun. I Göteborgs och Bohus län väljs fem ledamöter av kommunfullmäktige i Göteborgs kommun och sex ledamöter av Göteborgs och Bohus läns landsfing. I Malmöhus län väljs fem ledamöter av kommunfullmäktige i Malmö kommun och sex ledamöter av Malmöhus läns landsting. För ledamöterna utses lika många suppleanter. Ledamöter föreskriver.",

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i mofionen om skolstyrelsens roll för ungdomsuppföljningen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs rörande permanentning av planeringsråden och SSA-sekreterarna,

5. att riksdagen uttalar vad i motionen anförs rörande betydelse av elevens önskemål i fråga om högstadieundervisning i grannkommun när denna öppnar möjlighet för tillval som ej kan erbjudas i hemkommunen.

1985/86:55 av Margareta Persson (s) och Ingvar Björk (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att den i proposition 1985/86:10 föreslagna skollagen får en sådan utformning att skyldigheten för huvudmännen att anordna skola blir likformigt uttryckt för både grundskola och särskola.

1985/86:56 av Margareta Persson (s) och Ingvar Björk (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att den i proposition 1985/86:10 föreslagna skollagen får en sådan utformning att omvårdnadsbehovet hos eleverna i särskolan fillgodoses.

1985/86:57 av Rune Rydén (m) vari yrkas att riksdagen med ändring av 3 kap. 16 § i regeringens förslag till ny skollag beslutar att det skall vara skolstyrelsen som förelägger vite och länsrätten som utdömer det när skolphktig elev inte fullgör sin skolgång.

1985/86:58 av Per Unckel m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att i skollagen införa en ny paragraf av följande lydelse: "Undervisningen i det allmänna skolväsendet skall alltid utformas med beaktande av den eleverna tillkommande informationsfriheten så att

deras rätt att inhämta och mottaga upplysningar och att i övrigt taga del av UbU 1985/86:6 andras yttranden icke inskränks utöver vad som i lag angivits med stöd av 2 kap. 13 § regeringsformen",

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående rätt att välja skola inom den allmänna skolans ram,

3. att riksdagen beslutar att 4 kap. 3 § i den nya skollagen skall ha följande lydelse: "Grundskolan skall utveckla varje elevs egenskaper och förutsättningar. Särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter, så att alla elever ges goda grundläggande kunskaper.",

4. att riksdagen avslår regeringens förslag att avskaffa möjligheterna till s. k. vartannatårsintagning,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i mofionen anförts om länsskolnämndernas sammansättning,

1985/86:59 av Ylva Annerstedt m. fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att länsskolnämnderna inte skall innehålla företrädare för arbetslagar- och arbetsgivarorganisationerna,

2. att riksdagen beslutar att skolplikten skall inträda höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år,

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen fill känna vad som i motionen anförts angående rätten att välja gymnasieskola,

4. att riksdagen beslutar att elevs möjlighet att bli befriad från religionsundervisning tas bort.

Utskottet

Inledning

I skollagen (1962:319) finns bestämmelser om bl. a. skolplikten och de sätt på vilka den kan fullgöras. Skolplikten fullgörs normalt i grimdskolan för vilken kommunerna är huvudmän. Staten svarar genom specialskolan för undervisningen av barn som på grund av synskada eller dövhet eller hörsel- eller talskada inte kan följa undervisningen i grundskolan. Staten är också huvudman för sameskolan som för samers barn är ett alternativ till grundskolan. Skolplikten får fullgöras i en skola med enskild huvudman (fristående skola), om skolan har godkänts för ändamålet. Det är också möjligt att fullgöra skolplikten utan skolgång, nämligen genom s. k. enskild undervbning.

I skollagen finns även bestämmelser om gymnasieskolan. För denna är kommuner och landstingskommuner huvudmän.

I fråga om undervisningen av vissa psykiskt utvecklingsstörda hänvisar skollagen till lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda (1967 års omsorgslag). Där finns bestämmelser om särskolan. Denna skolform anordnas av landsfingskommuner och kommuner som inte ingår i någon landsfingskommun. Staten svarar genom specialskolan för undervisningen av psykiskt utvecklingsstörda som på grund av synskada, dövhet eller hörselskada inte kan följa undervisningen i särskolan.

Skollagens bestämmelser kompletteras av föreskrifter i bl. a. skolförord-

ningen (1971:235, omtryckt 1983:721), specialskolförordningen (1965:478, UbU 1985/86:6 omtryckt 1983:736), sameskolförordningen (1967:216, omtryckt 1980:437), 1980 års läroplan för grundskolan (Lgr 80), skolöverstyrelsens (SÖ) särskilda föreskrifter för anpassning av Lgr 80 fill specialskolan och sameskolan samt 1970 års läroplan för gymnasieskolan (Lgy70).

Bestämmelserna om undervisning i 1967 års omsorgslag kompletteras av föreskrifter i bl. a. stadgan (1968:146) angående omsorger om vissa psykiskt UtveckUngsstörda (omsorgsstadgan, omtryckt 1978:975) samt läroplaner för särskolan fastställda av SÖ.

Skollagen och vissa andra skolförfattningar har länge varit i behov av en teknisk och språklig översyn. Hösten 1979 tillkallades därför en särskild utredning, skolförfattningsutredningen (U 1979:12). I maj 1981 avlämnade utredningen delbetänkandet (Ds U 1981:4) Skollagen med förslag till ny skollag.

Omsorgskommittén (S 1977:12) lade år 1981 fram betänkandet (SOU 1981:26) Omsorger om vissa handikappade. När betänkandet hade remissbehandlats tillkallades en arbetsgrupp för den fortsatta beredningen av betänkandet. Arbetsgruppen kallade sig omsorgsberedningen. Den avlämnade i december 1984 en rapport, som lades till grund för proposition 1984/85:176 med förslag fill lag om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl. (omsorgspropositionen). Riksdagen har genom beslut den 5 juni 1985 antagit lagförslaget i omsorgsprbpositionen med vissa ändringar (SoU 1984/85:27, rskr. 1984/85:386). Den nya omsorgslagen, som träder i kraft den 1 juli 1986, ersätter 1967 års omsorgslag. Den innehåller inte bestämmelser om utbildningen för psykiskt utvecklingsstörda barn och ungdomar. I omsorgspropositionen förutsattes att sådana bestämmelser skulle ingå i kommande förslag till ny skollag.

I nu föreliggande proposition föreslås, med skolförfattningsutredningens betänkande som underlag och i enlighet med vad som aviserades i omsorgs-proposifionen, en ny skollag, som avses ersätta såväl 1962 års skollag som bestämmelserna om undervisning i 1967 års omsorgslag. I sammanhanget behandlas också bl. a. vissa i proposifionen redovisade förslag som har lagts fram av skoladministrativa kommittén (U 1978:17), kommittén (U 1979:13) angående skolor med enskild huvudman (SEH-kommittén) och riksrevisionsverket.

Med anledning av propositionen har väckts åtta motioner med sammanlagt 19 yrkanden. Utskottet följer vid behandlingen av motionsyrkandena i huvudsak den disposition som återfinns i förslaget till ny skollag.

Grundläggande fri- och rättigheter på skolområdet

I motion 1985/86:58 (m) yrkande 1 begärs att elevernas rätt till informationsfrihet skall säkerställas genom att skollagen tillförs en paragraf om informationsfrihet. Den nya paragrafen avses hänvisa till reglema i regeringsformen (2 kap. 1§). Utskottet erinrar om att regleringen i 2 kap. regeringsformen omfattar

också barn och ungdom (jfr Medborgerliga fri- och rättigheter. Regeringsfor- UbU 1985/86:6 men, SOU 1975:75, s. 185).

Med hänvisning till att grundlagsskyddad informationsfrihet föreligger på skolområdet föreslår utskottet att motion 1985/86:58 yrkande 1 avslås av riksdagen.

Länsskolnämndernas sammansättning m. m.

I propositionen föreslås att det i skollagen skall föreskrivas att landstinget liksom nu skall välja fem av ledamöterna och suppleanter för dem i länsskolnämnden. För län med kommun som inte hör till någon landstingskommun gäller särskilda regler. Utöver de ledamöter som landstinget väljer skall enligt föredragande statsrådet länsskolnämnden ha sex ledamöter. Av dessa skall fyra representera arbetsmarknaden och - liksom suppleanter för dem - utses av regeringen efter förslag från arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. Övriga två ledamöter och suppleanter för dem skall utses av länsstyrelsen. De förutsätts representera dels utbildningsverksamheten i länet, dels den allmänna samhällsplaneringen där. Ordförande skall alltjämt utses av regeringen bland nämndens ledamöter.

Regeringen och länsstyrelsen föreslås utse ledamöter och suppleanter enligt de nya reglerna för tid fr. o. m. den 1 januari 1986. Detta föranleder ändring i den nuvarande skollagen.

Den nuvarande försöksverksamheten med s. k. regionala planeringsråd föreslås upphöra vid utgången av juni 1986. Planeringssamverkan mellan skola och arbetsliv får i fortsättningen utformas på det sätt som länsskolnämnderna finner lämpligt.

Enligt motion 1985/86:54 (c) yrkandena 1 och 2 bör länsskolnämnden omfatta elva ledamöter, vilka alla bör väljas av landstingen eller i förekommande fall kommunfullmäktige. Företrädare för arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer bör inte ingå i nämnderna. Sistnämnda uppfattning framförs även i motionerna 1985/86:58 (m) yrkande 5 och 1985/86:59 (fp) yrkande 1. Det anses enligt motion 1985/86:58 olämpligt att nämndemas ledamöter utses på ett sådant sätt att de fömtses företräda sina uppdragsgivares intressen i första hand. Enligt båda motionerna bör nämnderna i övrigt ha den sammansättning som anges i propositionen.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Samverkan mellan utbildning och arbetsliv är ett viktigt inslag i planeringen på länsnivå. Inte minst med hänsyn till de uppgifter som länsskolnämnderna fått i fråga om samråd om utbildningsutbud mellan olika utbildningshuvudmän anser utskottet det naturligt att detta kommer till uttryck i en förstärkt representation för arbetsUvet i nämndema. I vad gäller länsskol-nämndemas myndighetsutövning och uppfattningen i motion 1985/86:58 att det är olämpligt att nämndernas ledamöter utses på ett sådant sätt att de förutses företräda sina uppdragsgivares intressen i första hand, vill utskottet erinra om dels att myndighetsutövningen för länsskolnämndernas del minskat, dels att det finns jävsregler i 4§ förvaltningslagen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag beträffande länsskolnämnderna. Utskottet utgår dock från att kommande överväganden om såväl den statliga skoladmi-

nistrationens roll som den framtida länsförvaltningen kan ge anledning fill att UbU 1985/86:6

en mera allsidig prövning av frågan om länsskolnämndens sammansättning

görs.

Då den nuvarande mandatperioden för ledamöterna och suppleanterna i länsskolnämnderna upphör med utgången av december 1985 bör regeringen-och länsstyrelsen få utse ledamöter och suppleanter enligt de nya reglerna för den mandatperiod som börjar den 1 januari 1986.

Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motionerna 1985/86:54 yrkandena 1 och 2,1985/86:58 yrkande 5 och 1985/86:59 yrkande 1 antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen (1962:319) och förslaget till skollag såvitt avser 2 kap. 3 § samt godkänner vad föredragande statsrådet förordat i fråga om sådana ledamöter och suppleanter i länsskolnämnden som inte väljs av landsting eller kommunfullmäktige.

I motion 1985/86:54 (c) yrkande 4 föreslås att de nuvarande regionala planeringsråden m. m. skall permanentas.

I vad gäller planeringsråd för samverkan mellan skola och arbetsliv vill utskottet erinra om att det i varje kommun finns lokala planeringsråd och i varje län försöksvis regionala planeringsråd. Enligt utskottets mening finns inte behov av en central reglering av samverkan på dessa nivåer. Varje kommun och länsskolnämnd bör få utforma sin samverkan med arbetslivet på det sätt som den finner lämpligast. Utskottet utgår från att kommuner och länsskolnämnder även fortsättningsvis tillser att en bred och allsidig kontakt mellan skola och arbetsliv upprätthålls. Den nuvarande försöksverksamhe- . ten med regionala planeringsråd bör således upphöra med utgången av juni 1986.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1985/86:54 yrkande 4.

Skolpliktens inträde m.m.

Enligt motion 1985/86:59 (fp) yrkande 2 bör skolplikten inträda höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år. Enligt motionärerna bör bestämmelser härom införas i skollagen redan nu med tillämpning fr. o. m. läsåret 1986/87.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

En särskild kommitté lade sommaren 1985 frafn betänkandet Förskola -skola (SOU 1985:22), 1 vilket formerna för arbetet i förskola och skola diskuteras. Även tidpunkten för skolstarten behandlas i betänkandet. Kommittén presenterar tre alternativa utvecklingslinjer för barnomsorgen och skolan i framtiden. Det första alternativet innebär att nuvarande skolpliktsålder bibehålls och att verksamheten för förskolebarnen och barnen på lågstadiet samplaneras. Det andra utvecklingsalternativet innebär en sänkning av skolpliktsåldem med ett år. I sin analys utgår kommittén från att sänkt skolpliktsålder fömtsätter tioårig skolgång och att lågstadiet därvid blir fyraårigt. Det tredje utvecklingsalternativet innebär en successiv skolstart, antingen intagningar vid höst- och vårterminens början eller individuellt under läsåret.

Betänkandet Förskola - skola remissbehandlas för närvarande. Remissti-

den går ut den 15 januari 1986. Med hänvisning fill att frågan om fidpunkt för UbU 1985/86:6 skolstart kommer att beredas i regeringens kansli under nästa år föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1985/86:59 yrkande 2.

I den nuvarande skollagen förutsätts att s. k. vartannatårsintagning skall kunna förekomma i gmndskolan. Föredragande statsrådet anser (prop. s. 60) att ett sådant intagningssystem är oriktigt från principiell synpunkt, eftersom alla barn bör ha rätt att börja skolan höstterminen det kalenderår då de fyller sju år. I den nya skollagen bör enligt statsrådets mening därför inte skrivas in någon möjlighet att tillämpa vartannatårsintagning.

I motion 1985/86:58 (m) yrkande 4 föreslås avslag på regeringens förslag att avskaffa möjligheterna till vartannatårsintagning. Om ett system med vartannatårsintagning i särskilda fall kan innebära att annars nedläggnings-hotade skolor kan bevaras bör sådan intagning kunna förekomma.

Utskottet erinrar om att vartannatårsintagning tillkom genom 1919 års undervisningsplan för rikets folkskolor (SFS 1919:880). Syftet med anordningen var att en lärare som i en glesbygd hade att svara för undervisningen i sex årskurser inte skulle få alltför många årskurser i sin undervisningsgrupp samtidigt utan skulle få koncentrera sig det ena läsåret på årskurserna 1, 3 och 5 och det andra läsåret på årskurserna 2, 4 och 6.

Enligt uppgift från SÖ har vartannatårsintagning sedan länge inte förekommit i Sverige. Med hänvisning till detta förhållande och till vad som anförts i propositionen om rätten att få börja skolan vid sju års ålder föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1985/86:58 yrkande 4.

Befrielse från undervisning i religionskunskap

Enligt 3 kap. 12 § andra stycket i lagförslaget skall befrielse alltid medges från undervisning i religionskunskap, om eleven tillhör ett trossamfund, som har regeringens tillstånd att i skolans ställe ombesörja sådan undervisning, och eleven visar att han deltar i denna.

I motion 1985/86:59 (fp) yrkande 4 hävdas att elevs möjlighet till befrielse från undervisning i religionskunskap bör tas bort ur skollagen. I dag skall religionsundervisningen vara objekfiv och ge eleverna kunskaper och insikt om alla de stora religionerna. Religionsundervisningen har därmed kommit att bli ett led i ansträngningen att genom information om skilda etiska, kulturella och religiösa förhållanden öka elevemas förståelse för och tolerans beträffande företeelser som kan verka främmande.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

Inom Europarådet framlades år 1950 den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Till denna konvention har alla Europarådets medlemsländer anslutit sig. Vidare inrättades den europeiska kommissionen för de mänskh-ga rättighetema och - som högre instans - den europeiska domstolen för de mänskliga rättighetema. Till dessa organ kan medlemsländer och enskilda medborgare under vissa föratsättningar inkomma med klagomål om brott mot konventionen.

Den europeiska konventionen har sedermera kompletterats med fem tilläggsprotokoll. Det första av dessa, som undertecknades år 1952, handlar

bl. a. om rätten till undervisning. I artikel 2 i detta protokoll stadgas att ingen UbU 1985/86:6

får förvägras rätten till undervisning men att staten skall respektera

föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn en uppfostran och undervisning

som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska

övertygelse.

När regeringen den 22 juiii 1953 ratificerade det första tilläggsprotokollet till den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna förklarades i en reservation fill artikel 2 bl. a. att befrielse från skyldigheten att delta i de allmänna skolornas kristendomsundervisning endast kan medges för barn med annan trosbekännelse än svenska kyrkans, för vilka tillfredsställande religionsundervisning är anordnad.

Som skäl för att inte förorda ett oreserverat antagande av artikel 2 i filläggsprotokollet anförde departementschefen i proposition 1953:32 (s. 10) att "de svenska statsmakterna ha vid sitt ställningstagande fill denna fråga i samband med den senaste skolreformen utgått ifrån att kristendomsundervisningen i våra allmänna skolor icke är avsedd att påtvinga eleverna en viss troslära utan att under objektiva former bibringa dem kunskap om de rehgiösa och etiska värderingar som varit bestämmande vid uppbyggandet av det svenska samhället liksom för den västerländska kulturatveckhngen över huvud taget." Regeringen ansåg att trossamfund som i sin åskådning väsentligt avviker från granderna för skolans kristendomsundervisning skall äga möjlighet att med regeringens tillstånd själva ombesörja religionsundervisning i skolans ställe (jfr 27 § nuvarande skollag).

För närvarande innehas sådant tillstånd bl. a. av de mosaiska församhngarna i Stockholm, Göteborg och Malmö, katolska kyrkan i Sverige, Evangelisk-Lutherska kyrkan i Sverige, muslimska församlingen i Malmö och Lutherska bekännelsekyrkan i Sverige.

Sverige har senare anslutit sig till överenskommelser med innebörd som , svarar mot nyssnämnda europeiska konvention, nämligen UNESCO-kon-ventionen år 1960 mot diskriminering inom undervisningen och FN-konven-tioneraa av år 1966 om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter resp. medborgerliga och politiska rättigheter. När regeringen föreslog riksdagen ratifikafion av dessa båda konvenfioner (prop. 1967:36 och 1971:125) skedde det med hänvisning till att religionsundervisningen i skolorna skall vara objektiv och att möjlighet till befrielse finns. I fråga om UNESCO-konventionén fanns därtill ej möjlighet att anmäla förbehåll mot någon artikel.

I proposifion 1978/79:180 om läroplan för grandskolan anförde föredragande statsrådet att krav på att vissa elever skall befrias från skolans reUgionsundervisning även i fortsättningen bör tillgodoses. Riksdagen hade ingen erinran häremot (UbU 1978/79:45, rskr. 1978/79:422).

I läroplanen för grandskolan (Lgr 80) upptas inom de samhällsorienteran
de ämnena ämnet religionskunskap under en särskild rubrik. Vidare anges
följande: "När en elev enligt skollagen 27 § befriats från undervisningen i
religionskunskap skall i samråd mellan hemmet och skolan överenskommas
hur detta prakfiskt skall ordnas. Med hänsyn fill de speciella motiv som i
varje enskilt fall föreligger och undervisningens uppläggning i ifrågavarande
klass får från fall till fall avgöras vilka lektioner och avsnitt som eleven skall 10

vara befriad från."

Enligt uppgift i proposition 1978/79:180 om läroplan för grandskolan UbU 1985/86:6
m. m. (s. 77) befriades år 1975 sammanlagt 180 elever i hela landet från
skolans religionsundervisning. Antalet befriade elever är, enligt vad utskot
tet erfarit, ungefär detsamma i dag. . ,

Med anledning av de speciella förhållanden som föreligger anser utskottet att ingen ändring bör ske av nuvarande befrielsemöjlighet i vad gäller undervisningen i religionskunskap i grandskolan. Motion 1985/86:59 yrkande 4 bör avslås och det i propositionen framlagda lagförslagets 3 kap. 12 § antas.

Föreläggande och utdömande av vite

I lagförslaget bibehålls skolstyrelsens och vårdnadshavarnas nuvarande ansvar för att barnet fullgör sin skolplikt. Möjligheten att hämta skolpliktiga barn till skolan med biträde av polismyndighet avskaffas. Däremot behålls möjligheten för länsskolnämnd att förelägga sådana vårdnadshavare vite, som inte har gjort vad på dem ankommer för att barnet skall fullgöra sin skolgång. Det skall enligt föredragande statsrådet även i fortsättningen ankomma på länsskolnämnd att förelägga vite. Enligt lagen (1985:206) om viten skall, om inte annat följer av vad som är särskilt föreskrivet, fråga om utdömande av vite prövas av länsrätt på ansökan av den myndighet som har utfärdat föreläggandet. I propositionen föreslås inga särbestämmelser. Det innebär att frågan om utdömande av vite som avses i 3 kap. 16 § förslaget till skollag skall prövas av länsrätt på ansökan av länsskolnämnd.

Enligt motion 1985/86:57 (m) bör frågan om utdömande av vite prövas av länsrätt på ansökan av skolstyrelsen. Skolstyrelsen bör kunna förelägga vitet. Det är skolstyrelsen som, ofta i samråd med socialnämnden, har att svara för den utredning som måste föreligga om fråga uppkommer om vitesföreläggande. Enligt motionen bör skolstyrelsen i detta fall kunna få samma ställning som byggnadsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden, vilka också handlägger partsärenden. Yrkandet överensstämmer med vad skolförfattningsutredningen har föreslagit.

Skolförfattningsutredningens förslag om att skolstyrelsen - såvitt gäller elever i gmndskolan - skall överta uppgiften att förelägga vite har väckt viss kritik under remissbehandlingen. Åtskilliga länsskolnämnder ansåg att skolstyrelsen inte framstår som en neutral instans i ärenden av detta slag. Föredragande statsrådet har tagit fasta på detta. Utskottet ansluter sig till regeringens ståndpunkt och föreslår att riksdagen avslår motion 1985/86:57.

Hemkommuns uppföljningsansvar

I förhållande till nuvarande lagbestämmelser om att kommunema skall bedriva uppföljande studie- och yrkesorientering och vidta andra åtgärder till stöd för imgdomarna görs i lagförslaget vissa preciseringar av uppföljningsin-satsema. Det skall även i fortsättningen ankomma på skolstyrelsen att hålla sig underrättad om ungdomamas situation.

Enligt motion 1985/86:54 (c) yrkande 3 är det naturligt att skolstyrelsen har
det fulla ansvaret för ungdomsuppföljningens genomförande. Motionärema 11

anser det angeläget att regeringen på lämpligt sätt framhåller för kommuner- UbU 1985/86:6 na att uppföljningsansvaret normalt bör handhas av skolstyrelserna.

Utskottet konstaterar att det i lagen slås fast att hemkommunen genom skolstyrelsen skall hålla sig underrättad om hur ungdomarna är sysselsatta. Har de inte stadigvarande sysselsättning genom studier i gymnasieskolan eller fast anställning eller på annat sätt, skall hemkommunen enhgt lagen vara skyldig att själv eller genom andra erbjuda dem personlig studie- och yrkesvägledning samt kurser, praktik eller annan liknande verksamhet.

I likhet med regeringen anser utskottet att kommunerna själva bör få avgöra, vilka uppgifter därvidlag som skall läggas på skolstyrelserna.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår mofion 1985/86:54 yrkande 3.

Studiegången i grundskolan

Enligt lagförslaget skall eleverna i grandskolan ha en i huvudsak gemensam studiegång, om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

I motion 1985/86:58 (m) yrkande 3 anses att lagförslaget i denna del innebär en förändring i riktning mot en mera likriktad skola. Enligt motionärernas motsvarande förslag till lag skall grundskolan utveckla varje elevs egenskaper och förutsättningar.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

Till skillnad från gymnasieskolan bygger grundskolan på principen att eleverna skall ha en i huvudsak gemensam studiegång i enlighet med ett antal riksdagsbeslut, som resulterat i bestämmelser i bl. a. skolförordning och läroplan för grundskolan. Såsom framgår av skolförordningen och läroplanen finns, utöver den för alla gemensamma utbildningen, valmöjlighet inom ramen för temastudier och fria aktiviteter samt högstadiets tillvalskurser. Det finns också bestämmelser om s. k. anpassad studiegång för vissa elever. Härtill kommer bestämmelser som syftar fill att tillgodose särskilda utbildningsbehov, såsom föreskrifterna om förberedande dansundervisning. Det finns också för musikintresserade elever s.k. musikklasser i vissa kommuners grundskolor enligt särskilda föreskrifter.

I vad slutligen gäller motionäremas krav att skolan skall utveckla varje elevs egenskaper och föratsättningar kan utskottet inte finna annat än att detta är tillgodosett genom det i läroplanen för grandskolan bestämt uttalade kravet på en individualiserad undervisning. I läroplanen (s. 49-50) anförs bl.a.: "Individualisering måste så långt det är prakfiskt möjligt få prägla arbetet. Den innebär en anpassning av stoffet fill oHka elever, en intressein-dividuahsering. Den innebär också att olika elever får olika lång tid för att lära sig något. Ett och samma arbetssätt passar inte alla elever. Också arbetssättet måste individualiseras inom de ramar som kravet på en allsidig träning ger. Det finns inget studiesätt, som är det bästa för alla elever."

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1985/86:58 yrkande 3.

Elevs önskemål i fråga om högstadieundervisning i UbU 1985/86:6

grannkommun

Av propositionen framgår att de nuvarande principerna för elevområden m. m. för kommunernas skolor skall behållas i huvudsak oförändrade. Det innebär att varje barn skall gå i sin hemkommuns grundskola, om det inte finns särskilda skäl för något annat.

I detta sammanhang ställs i motion 1985/86:54 (c) yrkande 5 frågan om det inte skulle kunna räcka med enbart önskemål om viss tillvalskurs på grundskolans högstadium för att elev skall få rätt att erhålla högstadieundervisning i grannkommun om denna men inte hemkommunen anordnar kursen. Sådana elevönskemål bör, hävdar motionärerna, tillgodoses, om det inte finns vägande skäl emot.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

Skolstyrelsen i kommunen beslutar om fillvalskurser. Treårig kurs i tyska eller franska skall alltid erbjudas, om antalet elever som väljer språket är lägst fem. För övriga tillvalskurser finns ingen lägsta gräns. Skolstyrelsen har alltså stor frihet att fillgodose individuella önskemål.

En kommun skall i sin grundskola ta emot även barn som inte hör till skolans elevområde, om barnet med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens grundskola (jfr 4 kap. 11 § lagförslaget).

Normalt har en fillvalskurs i grundskolan inte sådan betydelse för en elev som t. ex. en studieväg i gymnasieskolan. Det skulle föra för långt att låta elever få tillträde till grannkommunens grundskola enbart med hänvisning fill ett önskemål om att få en viss tillvalskurs. Det bör finnas alldeles speciella skäl att få en högstadieundervisning som inrymmer en kurs som inte kan tillhandahållas i hemkommunens grundskola men väl i grannkommunens. Om t. ex. en elev kan påvisa speciella omständigheter såsom att kursen behandlar ett ämne som han skulle ha särskild nytta av, bör han kunna få gå i grannkommunens skola med stöd av bestämmelserna om särskilda skäl för skolgång i annan skola än i det egna elevområdets (4 kap. 11 §).

Med hänvisning fill det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1985/86:54 yrkande 5.

Skolhuvudmans kostnadsansvar i förhållande till eleverna i grundskolan och gymnasieskolan

Skolhuvudmannens kostnadsansvar hänger samman med bl. a. omfattningen av den verksamhet i skolan som huvudmannen har att svara för gentemot eleverna.

Skolförfattningsutredningen har i detta sammanhang funnit att begreppet undervisning lätt leder tankarna till den lärarledda lekfionsundervisningen. Den konstaterar att det emellerfid finns andra verksamhetsformer i skolan som t. ex. fria aktiviteter och praktisk arbetslivsorientering och anser därför att begreppet utbildning är lämpligare än undervisning som samlingsbeteckning för olika verksamhetsformer i dagens skola. Föredragande statsrådet delar utredningens uppfattning att begreppet undervisning kan vara missvi-

sande i detta sammanhang och att i stället begreppet utbildning bör UbU 1985/86:6 användas.

Som utskottet tidigare redovisat kompletteras skollagen av de olika skolformernas läroplaner. Av exempelvis Lgr 80 - särskilt avsnitten Arbetsformer och arbetssätt samt Planering och utvärdering - framgår att skolarbetet kan bedrivas i form av enkäter, gruppdiskussioner, temaarbeten, teaterföreställningar, konserter, friluftsverksamhet och lägerskolverksamheter m. m. Utskottet finner i likhet med skolförfattningsutredningen och föredragande statsrådet att verksamhetsformer av nu nämnt slag inte särskilt väl låter sig inordnas under den hävdvunna betydelsen av begreppet undervisning utan att begreppet utbildning är en mer adekvat benämning på skolans skilda verksamhetsformer.

De nuvarande kostnadsansvarsreglerna - med huvudregeln om en för eleverna kostnadsfri utbildning - skall enligt propositionen stå fast. I motion 1985/86:53 (vpk) tas olika kostnadsfrågor upp. Motionärerna vänder sig eiriot skolförfattningsutredningens konstaterande att skolmåltider till sin art inte kan betraktas som utbildning. Regeringen har delat utredningens uppfattning. I motionen förslås att det skrivs in i skollagen att skolmåltiderna skall vara kostnadsfria. Motionärerna begär vidare att riksdagen ur lagförslaget skall ta bort bestämmelsen om att skolhuvudman får besluta att eleverna i gymnasieskolan skall hålla sig med vissa egna hjälpmedel.

Såvitt gäller grundskolan bör huvudmännen enligt utskottets uppfattning liksom hittills vara skyldiga att kostnadsfritt för eleverna tillhandahålla böcker, skrivmateriel och andra hjälpmedel som används i utbildningen. När det däremot gäller gymnasieskolan bör, med hänsyn till hittillsvarande praxis, inte så långtgående krav ställas på huvudmännen. Dessa bör därför kunna besluta att elevema skall hålla sig med vissa hjälpmedel för eget bruk. Någon lagstadgad skyldighet att låta elevema få kostnadsfria skolmåltider föreligger inte i dag. Utskottet är i likhet med föredragande statsrådet inte berett att föreslå någon ändring härvidlag. Riksdagen bör avslå motion 1985/86:53.

Prövningsmyndighet för vissa frågor om mottagande i gymnasieskola

Fråga om en sökande skall tas emot i en kommuns gymnasieskola trots att han inte tillhör elevområdet för studievägen vid skolan skall enligt 5 kap. 8 § tredje stycket förslaget till ny skollag prövas av styrelsen för skolan, om inte annat följer av 9 § i samma kapitel. I 9 § finns föreskrifter om att länsskolnämnden och i vissa fall skolöverstyrelsen skall besluta. Det är då fråga om fall där hemkommunen har samma studieväg i sin gymnasieskola och anser att det inte finns särskilda skäl för sökanden att gå i den andra kommunens gymnasieskola.

Bestämmelsen i 5 kap. 8 § tredje stycket om att det är styrelsen för skolan
som skall besluta passar inte i fall där elevområde för en studieväg har
fastställts gemensamt för flera kommuners gymnasieskolor (för närvarande
Storstockholm). När ställning skall tas till frågan huravida en sökande som 14

inte tillhör det gemensamma elevområdet har särskilda skäl är det nämligen UbU 1985/86:6 inte klart vilken av kommunerna som skulle bli den mottagande kommunen.

Med anledning härav föreslår utskottet att det i 5 kap. 9 § förs in ett tredje stycke av följande lydelse: Om elevområde för en studieväg har fastställts gemensamt för flera kommuners eller landstingskommuners gymnasieskolor skall fråga om en sökande skall tas emot trots att han inte tillhör det gemensamma elevområdet prövas av länsskolnämnden eller skolöverstyrelsen enligt föreskrifter som meddelas av regeringen.

Riksdagen bör anta 5 kap. 9 § skollagen med den ändringen att paragrafen erhåller i bilaga 5 som Utskottets förslag betecknade lydelse.

Skollagens utformning i vad gäller huvudmans skyldighet att anordna särskola

I motion 1985/86:55 (s) begärs att "skollagen får en sådan utformning att skyldigheten för huvudmännen att anordna skola blir Hkformigt uttryckt för både grundskola och särskola".

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

Ett barns rätt att få utbildning i grundskolan, särskolan eller annan skolform inom det offentliga skolväsendet regleras genom lagförslagets 3 kap., som har rubriken Skolplikt och rätt till utbildning (jfr 3 kap. 1 § andra stycket och 19 §).

Kapitlen om grundskolan (4 kap.) och om särskolan (6 kap.) skall läsas mot bakgrund av vad som föreskrivs i 3 kap. om skolplikt och rätt till utbildning. Eftersom 4 kap. och 6 kap. har ohka uppbyggnad, blir uttryckssätten i kapitlen ohka.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1985/86:55.

Tillgodoseende av omvårdnadsbehovet hos eleverna i särskolan

I motionerna 1985/86:52 (vpk) och 1985/86:56 (s) föreslås att skollagen får en sådan utformning att omvårdnadsbehovet hos eleverna i särskolan fillgodoses. I den förstnämnda motionen lämnas även förslag till en kompletterande lagtext. .

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

I skolhuvudmans skyldighet att anordna särskola för barn och ungdom som inte kan gå i grandskolan och gymnasieskolan därför att de är psykiskt utvecklingsstörda ligger också en skyldighet att ge den omvårdnad som behövs för att eleverna skall kunna tillgodogöra sig utbildningen. Utskottet erinrar om att skollagens bestämmelser om utbildningen kompletteras av bestämmelserna i lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl.

Med hänvisning till det anförda bör riksdagen avslå motionerna 1985/86:52 och 1985/86:56.

Tillgodoseende av enskilda önskemål vid val av skolenhet UbU 1985/86:6

I propositionen anförs att grander för elevemas fördelning på skolenheter inom en huvudmans grundskola eller gymnasieskola inte heller i fortsättningen skall bestämmas genom lag men däremot kunna regleras i andra statliga föreskrifter.

Rätten för den enskilde att välja mellan skolor i det allmänna skolväsendet tas upp i två motioner. I motion 1985/86:58 (m) yrkande 2 tas fasta på 1985 års regeringsförklaring, enligt vilken möjligheterna att inom den offentliga sektorn välja t. ex. daghem, skola och läkare bör ökas. På skolans område bör, menar motionärema, endast starka skoladministrativa skäl tillåtas väga över elevens personliga önskemål. I motion 1985/86:59 (fp) yrkande 3 föreslås att elev fritt skall kunna välja gymnasieskola i riket. SÖ bör enligt motionärerna ges i uppdrag att presentera närmare förslag och kostnadsberäkningar.

Utskottet vill först erinra om vad föredragande statsrådet anför i propositionen om elevernas fördelning på skolenheter:

Med hänsyn till statens ansvar för skolväsendet och till de statliga bidragen finner jag det naturligt att allmänna grunder för elevernas fördelning på skolenheter skall kunna fastställas genom stafiiga föreskrifter. Självfallet måste sådana faktorer som kommunikationer och behovet av att effektivt utnyttja lokaler och andra utbildningsresurser spela en viktig roll när eleverna fördelas på skolenheter. Det är emellertid enligt min menig angeläget att också föräldrarnas och elevernas egna önskemål kan vägas in. En skolenhet kan ha en viss inriktning, t. ex. på idrott, och det är då rimligt att beakta idrottsintresserades önskan att få gå vid just den skolenheten. Enligt min mening bör de enskildas önskemål nämnas som en självständig faktor i föreskrifterna om elevernas fördelning på skolenheter. Jag ämnar återkomma till detta i samband med förslag till regeringen om ändringar i skolförordningen med anledning av den nya skollagen.

I vad gäller motion 1985/86:59 vill utskottet tillägga följande.

I 5 kap. 3 § lagförslaget föreskrivs att varje del av landet i fråga om varje studieväg skall ingå i elevområdet för någon kommuns eller landstingskommuns gymnasieskola.

Av 5 kap. 8 § lagförslaget framgår vidare följande: Av behöriga sökande till en studieväg i en kommuns eller landstingskommuns gymnasieskola skall i första hand tas emot de som tillhör elevområdet för studievägen vid skolan. Med dessa skall likställas de som med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens eller landstingskommunens gymnasieskola. I andra hand skall tas emot andra behöriga sökande, om de inte kan beredas plats på studievägen vid den skola vars elevområde de tillhör. Fråga om en sökande skall tas emot trots att han inte tillhör elevområdet för studievägen vid skolan prövas enligt huvudregeln av styrelsen för skolan.

Intagningsbestämmelserna avser att styra elevströmmarna på ett sådant
sätt att de motsvarar vad skolorna genom sin organisation kan ta emot.
Skolornas organisation är baserad på elevantalet inom elevområdet för resp.
utbildning. En styrning är nödvändig inte minst av driftsekonomiska skäl och
för att åstadkomma ett rationellt utnyttjande av dels lärare och övrig 16

personal, dels de investeringar som gjorts i lokaler, läromedel och annan UbU1985/866 utrustning.

Utskottet föreslår att riksdagen, med hänvisning till vad utskottet anfört, avslår motionerna 1985/86:58 yrkande 2 och 1985/86:59 yrkande 3.

Övriga frågor

Utskottet föreslår att riksdagen i övrigt antar det i propositionen framlagda förslaget till skollag i den mån det inte omfattas av vad utskottet anfört i det föregående.

Vidare föreslår utskottet att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om deb att särskolcheferna inte längre skall ha statligt reglerade anställningar, dels att statsbidragsgivningen till tjänster för särskolchefer skall upphöra, deb att möjligheten att avstänga en elev i grandskolan skall tas bort.

Slutligen föreslår utskottet att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till dels lag om införande av skollagen, dels lag om ändring i lagen (1985:569) om införande av lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl.

Hemställan

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. beträffande införande av bestämmebe om informationsfrihet i
skollagen

att riksdagen med avslag på motion 1985/86:58 yrkande 1 antar det i proposition 1985/86:10 framlagda förslaget till skollag såvitt avser 1 kap. 1 §,

2. beträffande länsskolnämndernas sammansättning

att riksdagen med avslag på motionerna 1985/86:54 yrkandena 1 och 2, 1985/86:58 yrkande 5 och 1985/86:59 yrkande 1 antar dels det i propositionen framlagda förslaget fill lag om ändring i skollagen (1962:319), dels 2 kap. 3 § förslaget till skollag samt godkänner vad som i propositionen förordats i fråga om sådana ledamöter och suppleanter i länsskolnämnden som inte väljs av landsfing eller kommunfullmäktige,

3. beträffande upphörande av försöksverksamhet med regionala
planeringsråd m.m.

att riksdagen med avslag på motion 1985/86:54 yrkande 4 godkänner vad som förordats i propositionen,

4. beträffande skolpliktens inträde och vartannatårsintagning

att riksdagen med avslag på motionerna 1985/86:58 yrkande 4 och 1985/86:59 yrkande 2 antar 3 kap. 6 § förslaget till skollag,

5. beträffande befriebe från undervbning i religionskunskap

att riksdagen med avslag på motion 1985/86:59 yrkande 4 antar 3 kap. 12 § förslaget till skollag.

2 Riksdagen 1985186.14saml. Nr6

6. beträffande föreläggande och utdömande av vite UbU 1985/86:6
att riksdagen med avslag på motion 1985/86:57 antar 3 kap. 16 §

förslaget till skollag,

7. beträffande hemkommuns uppföljningsansvar att riksdagen avslår motion 1985/86:54 yrkande 3,

8. beträffande studiegången i grundskolan

att riksdagen med avslag på motion 1985/86:58 yrkande 3 antar 4 kap. 3 § förslaget till skollag,

9. beträffande elevs önskemål i fråga om högstadieundervbning i
grannkommun

att riksdagen avslår motion 1985/86:54 yrkande 5,

10. beträffande skolhuvudmans kostnadsansvar i förhållande till
eleverna i grundskolan och gymnasieskolan

att riksdagen med avslag på motion 1985/86:53 antar dels 4 kap. 15 §, dels 5 kap. 14 § förslaget till skollag,

11. beträffande prövningsmyndighet för vbsa frågor om möttagande
av sökande till gymnasieskola

att riksdagen antar 5 kap. 9 § förslaget till skollag med den ändringen att paragrafen erhåller i bilaga 5 som Utskottets förslag betecknade lydelse,

12. beträffande skollagens utformning i vad gäller huvudmans
skyldighet att anordna särskola

att riksdagen avslår motion 1985/86:55,

13. beträffande tillgodoseende av omvårdnadsbehovet hos eleverna i
särskolan

att riksdagen med avslag på motionema 1985/86:52 och 1985/86:56 antar 6 kap. 9 § förslaget till skollag,

14. beträffande tillgodoseende av enskilda önskemål vid val av
skolenhet

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:58 yrkande 2 och 1985/86:59 yrkande 3,

15. beträffande förslaget till skollag i övrigt

att riksdagen antar förslaget till skollag i den mån det inte omfattas av vad utskottet hemställt ovan,

16. beträffande upphörande av statligt reglerade anställningar för
särskolcheferna

att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen,

17. beträffande upphörande av statsbidragsgivningen till tjänster för
särskolchefer

att riksdagen godkänner vad som har förordats i propositionen,

18.beträffande borttagande av möjligheten att avstänga en elev i grundskolan att riksdagen godkänner vad som har förordats i propositionen,

19. beträffande lag om införande av skollagen

att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om införande av skollagen,

20. beträffande ändring i lagen om införande av lagen om särskilda

omsorger om psykbkt utvecklingsstörda m.fl. 18

att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om UbU 1985/86:6 ändring i lagen (1985:569) om införande av lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingstörda m. fl.

Stockholm den 28 november 1985

På utbildningsutskottets vägnar

Georg Andersson

Närvarande: Georg Andersson (s). Pär Granstedt (c), Per Unckel (m), Helge Hagberg (s), Ylva Annerstedt (fp), Lars Svensson (s), Ingvar Johnsson (s), Barbro Nilsson (s), Lars Leijonborg (fp), Göran Allmér (m), Margareta Hemmingsson (s), Larz Johansson (c), Marita Bengtsson (s), Birger Hagård (m) och Bo Hammar (vpk).

Reservationer

1. Införande av bestämmelse om informationsfrihet i skollagen (mom. 1)

Per Unckel, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar "Utskottet erinrar" och på s. 7 slutar "av riksdagen" bort ha följande lydelse:

I ett samhälle med en så dominerande ställning för den allmänna skolan är det av särskild betydelse att elevernas rätt till informationsfrihet säkerställs. Enligt utskottets mening bör skollagen tillföras en bestämmelse om informationsfrihet. Riksdagen bör därför med bifall till motion 1985/86:58 yrkande 1 besluta härom.

deb att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande införande av bestämmebe om informationsfrihet i skollagen

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:58 yrkande 1 antar det i proposition 1985/86:10 framlagda förslaget till skollag såvitt avser 1 kap. 1 § med den ändringen att paragrafen erhåller följande som Utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

1 kap. 1§ Genom grandskolan, gymnasieskolan och andra motsvarande skolformer anordnar samhället utbildning för barn och ungdomar.

Utbildningens allmänna mål är att ge elevema kunskaper, utveckla deras färdigheter och i samarbete med hemmen främja deras utveckling till harmoniska människor och till dugliga och ansvarskännande samhällsmedlemmar.

Utbildningen skall alltid utformas
med beaktande av elevernas informa- q

tionsfrihet, så att deras rätt att inhäm-

Regeringens förslag Utskottets förslag UbU 1985/86:6

ta öch ta emot upplysningar och att i övrigt ta del av andras yttranden inte inskränks utöver vad som anges i lag med stöd av 2 kap. 13 § regeringsformen.

2. Länsskolnämndernas sammansättning (mom. 2)

Per Unckel (m), Ylva Annerstedt (fp), Lars Leijonborg (fp), Göran Allmér (m) och Birger Hagård (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar "Samverkan mellan" och på s. 8 slutar "eller kommunfullmäktige" bort ha följande lydelse:

I likhet med övriga delar av statsförvaltningen har länsskolnämnden uppgifter som innebär myndighetsutövning. Det är därför olämpligt att nämndens ledamöter utses på ett sådant sätt att de förutses företräda sina uppdragsgivares intressen i första hand. Korporativa inslag hör inte ihop med myndighetsutövning.

Det är angeläget att skolväsendets myndigheter noga följer utvecklingen i arbetslivet i vad gäller både arbetsmarknadens långsiktiga förändring och kortsiktiga lokala eller regionala behov. Skolväsendets myndigheter bör därför ha nära kontakter med företrädarna för arbetstagarnas och arbetsgivarnas organisationer. Ett sådant samarbete kräver emellertid inte att dessa organisationer är representerade i de styrelser där beslut rörande skolväsendet fattas.

Utskottet är på angivna grunder inte berett att acceptera förslaget att utöka representationen för arbetstagarna med ytterligare två företrädare. I stället bör enligt utskottets uppfattning representationen för såväl arbetstagarna som arbetsgivarna helt utgå ur länsskolnämnderna. Nämnderna bör i övrigt ha den sammansättning som föreslås i propositionen, dvs. utöver de ledamöter och suppleanter som landstinget eller i förekommande fall kommunfullmäktige utser skall det finnas två ledamöter och suppleanter för dem som länsstyrelsen utser. Med det anförda tillstyrker utskottet mofionerna 1985/86:58 yrkande 5 och 1985/86:59 yrkande 1 och avstyrker motion 1985/86:54 yrkandena 1 och 2.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande länsskolnämndernas sammansättning att riksdagen med bifall till mofionerna 1985/86:58 yrkande 5 och 1985/86:59 yrkande 1 och med avslag på motion 1985/86:54 yrkandena 1 och 2 antar dels det i proposition 1985/86:10 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen (1962:319), dels 2 kap. 3 § förslaget fill skollag samt med avslag på propositionen godkänner vad utskottet förordat i fråga om sådana ledamöter och suppleanter i länsskolnämnden som inte väljs av landsting eller kommunfullmäktige,

3. Länsskolnämndernas sammansättning (mom. 2) UbU 1985/86:6

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar "Samverkan mellan" och på s. 8 slutar "eller kommunfullmäkfige" bort ha följande lydelse:

Utskottet motsätter sig att de korporativa inslagen i det regionala styrelseskicket förstärks. Förändringen bör gå i en annan riktning. Utskottet föreslår därför en ordning där länsskolnämnden i sin helhet väljs av landstinget. Därigenom får man god återspegling av de politiska meningsriktningarna i länet. Utskottet kan under denna förutsättning acceptera att ledamotstalet utökas till elva ledamöter. Därigenom bereds möjlighet till en allsidigare politisk representation. Med det anförda tillstyrker utskottet motion 1985/86:54 yrkandena 1 och 2 och avstyrker mofionerna 1985/86:58 yrkande 5 och 1985/86:59 yrkande 1.

deb att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande länsskolnämndernas sammansättning att riksdagen med bifall till motion 1985/86:54 yrkandena 1 och 2 och med avslag på motionerna 1985/86:58 yrkande 5 och 1985/86:59 yrkande 1

a) antar det i proposition 1985/86:10 framlagda förslaget till lag om ändring i
skollagen (1962:319) med den ändringen att 22 § erhåller följande som
Utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

22 §

Landstinget skall välja fem av leda- Länsskolnämnden skall bestå av
möterna i länsskolnämnden. I Got- elva ledamöter som väljs av lands
lands län skall fem ledamöter utses av tinget. I Gotlands län skall ledamö-
kommunfullmäktige i Gotlands terna utses av kommunfullmäktige i
kommun. I Göteborgs och Bohus Gotlandskommun. I Göteborgs och
län samt i Malmöhus län skall tre Bohus län samt i Malmöhus län skall
ledamöter utses av landstinget och sex ledamöter utses av landstinget
två ledamöter av kommunfullmäkti- och fem ledamöter av kommunfull-
ge i Göteborgs respektive Malmö mäktige i Göteborgs respektive Mal-
kommun. För de ledamöter som mö kommun. För de ledamöter som
väljs av landstinget eller kommun- väljs 5A:«//landstinget eller kommun
fullmäktige skall lika många supp- fullmäktige välja lika många supp
leanter väljas. leanter.

Ledamöter och suppleanter som Ledamöter och suppleanter skall

väljs enligt första stycket skall utses utses för tre år räknat från och med

för tre år räknat från och med den 1 den 1 januari året efter det när

januari året efter det när allmänna allmänna val till landsting och kom-

val till landsting och kommunfull- munfullmäktige har ägt rum. De

mäktige har ägt rum. De skall vara skall vara bosatta inom länet. Om

bosatta inom länet. Om villkor i villkor i övrigt gäller vad regeringen

övrigt gäller vad regeringen före- föreskriver,
skriver.

b) antar 2 kap. 3 § förslaget till skollag med den ändringen att paragrafen

erhåller följande som Utskottets förslag betecknade lydelse: 21

Regeringens förslag Utskottets förslag UbU1985/86:6

2 kap. 3§

Landstinget skall välja fem av leda- Länsskolnämnden skall bestå av
möterna i länsskolnämnden. 1 Got- elva ledamöter som väljs av lands-
lands län skall/em ledamöter väljas tinget. I Gotlands län skall ledamö-
av kommunfullmäktige i Gotiands terna väljas av kommunfullmäktige i
kommun. I Göteborgs och Bohus Gotlands kommun. I Göteborgs och
län samt i Malmöhus län skall tre Bohus län samt i Malmöhus län skall
ledamöter väljas av landstinget och sex ledamöter väljas av landstinget
två ledamöter av kommunfullmäkti- och fem ledamöter av kommunfull-
ge i Göteborgs respektive Malmö mäktige i Göteborgs respektive Mal-
kommun. För de ledamöter som mö kommun. För de ledamöter som
väljs av landstinget eller kommun- väljs 5Å:a//landstinget eller kommun
fullmäktige skall lika många supp- fullmäktige välja lika många supp
leanter väljas. leanter.

Ledamöter och suppleanter som Ledamöter och suppleanter skall
väljs enligt första stycket skall utses utses för tre år räknat från och med
för tre år räknat från och med den 1 den 1 januari året efter det när
januari året efter det när allmänna allmänna val till landsting och korn-
val till landsting och kommunfull- munfullmäktige har ägt rarii. De
mäktige har ägt ram. De skall vara skall vara bosatta inom länet. Om
bosatta inom länet. Om villkor i villkor i övrigt gäller vad regeringen
övrigt gäller vad regeringen före- föreskriver,
skriver.

c) avslår vad som i propositionen förordats om andra ledamöter och suppleanter i länsskolnämnden än dem som väljs av landsting eller kommunfullmäktige,

4. Regionala planeringsråd m. m. (mom. 3)

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar "I vad" och slutar "1985/86:54 yrkande 4" bort ha följande lydelse:

För att bereda arbetsmarknadens parter möjlighet att följa utbildningsfrågorna i länet bör försöksverksamheten med de nuvarande planeringsråden permanentas. Därigenom uppnås en bred och allsidig kontaktyta mellan skola och arbetsliv. En viktig form av kontakt mellan skolan och omvärlden svarar de regionala SSA-sekreterarna för. Utskottet finner det angeläget att denna verksamhet kan fortsätta genom att de fortsättningsvis ingår i nämndens reguljära organisation. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1985/86:54 yrkande 4 och med avslag på propositionen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande upphörande av försöksverksamhet med regionala planeringsråd m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:54 yrkande 4 och med
avslag på propositionen som sin mening ger regeringen till känna vad 22

utskottet anfört.

5. Skolpliktens inträde och vartannatårsintagning (mom. 4) UbU 1985/86:6

Per Unckel, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar "Utskottet erinrar" och slutar "1985/86:58 yrkande 4" bort ha följande lydelse:

Om ett system med vartannatårsintagning i särskilda fall kan innebära att nedläggningshotad skola kan bevaras bör sådan intagning kunna förekomma. När undervisning i sex årskurser skall anordnas i glesbygd, krävs med en sådan intagningsordning endast eii basresurs för lärarlön årligen för att driva skolan. Härvid koncentrerar sig läraren ena läsåret på årskurserna 1,3 och 5 och det andra läsåret på årskurserna 2, 4 och 6. Alternafivet med varjeårsin-tagning innebär en dubbel kostnad, nämligen en basresurs för årskurserna 1, 2 och 3 och en basresurs för årskurserna 4, 5 och 6. Vartannatårsintagning kan innebära att nedläggningshotade skolor i glesbygd kan bibehållas.

deb att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande skolpliktens inträde och vartannatårsintagning att riksdagen med anledning av motion 1985/86:58 yrkande 4 och med avslag på motion 1985/86:59 yrkande 2 antar 3 kap. 6 § förslaget till skollag med den ändringen att paragrafen erhåller följande som Utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

3 kap.

6§

Skolplikten inträder höstterminen det kalenderår då barnet fyller sju år.

Under de särskilda förutsättningar som regeringen bestämmer tillämpas vartannatårsintagning inom det offentliga skolväsendet. För barn som av det skälet inte bereds plats höstterminen det kalenderår då de fyller sju år inträder skolplikten ett år tidigare.

6. Hemkommuns uppföljningsansvar (mom. 7)

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar "I likhet" och slutar "1985/86:54 yrkande 3" bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna anser utskottet att det normalt bör vara skolstyrelsen som handhar detta uppföljningsansvar. Detta behöver dock inte, som också framhålls i motionen, regleras i lag, utan det kan räcka med att regering och skolöverstyrelse i lämpliga sammanhang framhåller detta som sin principiella uppfattning.! sista hand bör fortfarande avgörandet ligga hos den enskilda kommunen. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 1985/86:54 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse: UbU 1985/86:6

7. beträffande hemkommuns uppföljningsansvar

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:54 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Studiegången i grundskolan (mom. 8)

Per Unckel, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar "Till skillnad" och slutar "1985/86:58 yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Grandskolan skall ge alla elever en stabil bas av kunskaper och färdigheter. Enligt utskottets mening skall grundskolan däratöver utveckla varje elevs egenskaper och föratsättningar. Också denna senare uppgift bör framgå av skollagen. Utskottet tillstyrker med det anförda motion 1985/86:58 yrkande 3.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande studiegången i grundskolan

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:58 yrkande 3 antar 4 kap. 3 § förslaget till skollag med den ändringen att paragrafen erhåller följande som Utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

4 kap. 3§

EleverrM i grundskolan skall ha en Grundskolan skall utveckla varje

i huvudsak gemensam studiegäng, elevs egenskaper och förutsättningar, om inte annat följer av föreskrifter Särskilt stöd skall ges till elever som som meddelas av regeringen eller den har svårigheter, så att alla elever ges myndighet som regeringen be- goda grundläggande kunskaper, stämmer.

Särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet.

8. Elevs Önskemål i fråga om högstadieundervisning i
grannkommun (mom. 9)

Pär Granstedt (c), Per Unckel (m), Ylva Annerstedt (fp), Lars Leijonborg (fp), Göran Allmér (m), Larz Johansson (c) och Birger Hagård (m) anser

deb att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar "Normalt har" och slutar "1985/86:54 yrkande 5" bort ha följande lydelse:

Till skillnad från föredragande statsrådet och i likhet med motionärema finner utskottet att man som särskilt skäl enhgt 4 kap. 11 § lagförslaget för att få gå i aiman kommuns grandskola bör anse elevs önskemål om att få delta i en tillvalskurs, som inte anordnas i hemkommunen. Sådana önskemål bör kunna tillgodoses, om det inte finns vägande skäl emot. Riksdagen bör med bifall till motion 1985/86:54 yrkande 5 göra ett uttalande härom.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse: UbU 1985/86:6

9. beträffande elevs önskemål i fråga om högstadieundervbning i
grannkommun

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:54 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Skolhuvudmans kostnadsansvar i förhållande till eleverna i grundskolan och gymnasieskolan (mom. 10)

Bo Hammar (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar "Såvitt gäller" och slutar "motion 1985/86:53" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör det skrivas in i skollagen att skolmåltiderna i grundskolan och gymnasieskolan skall vara kostnadsfria. Eleverna skall utan kostnad ha tillgång till skolmåltider motsvarande minst en tredjedel av dagens näringsbehov. Eleverna i gymnasieskolan skall vidare utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra därmed jämförliga hjälpmedel som behövs för utbildningen. I verksamheten får dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. Utskottet tillstyrker med det anförda motion 1985/86:53.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande skolhuvudmans kostnadsansvar i förhållande till
eleverna i grundskolan och gymnasieskolan

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:53 antar

a) 4 kap. 15 § förslaget till skollag med den ändringen att paragrafen erhåller
följande som Utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

4 kap.
15 §

Utbildningen i grandskolan skall vara kostnadsfri för eleverna. Dessa skall utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra därmed jämförliga hjälpmedel som behövs för utbildningen. I verksamheten får dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.

Eleverna i grundskolan skall erbjudas kostnadsfria skolmåltider.

b) 5 kap. 14 § förslaget till skollag med den ändringen att paragrafen erhåller
följande som Ubkottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

5 kap.
14 §

Avgifter får inte tas ut för ansökan Avgifter får inte tas ut för ansökan

till gymnasieskolan. Utbildningen till gymnasieskolan. Utbildningen

skall vara kostnadsfri för eleverna, skall vara kostnadsfri för eleverna.

Dessa skall utan kostnad ha tillgång Dessa skall utan kostnad ha tillgång 25

Regeringens förslag

till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra därmed jämförliga hjälpmedel som behövs för utbildningen. Huvudmannen får dock besluta att eleverna skall hålla sig med vbsa egna sådana hjälpmedel. I verksamheten får också förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna / något annat avseende.

Utskottets förslag

till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra därmed jämförliga hjälpmedel som behövs för utbildningen. I verksamheten får dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.

Eleverna i gymnasieskolan skall erbjudas kostnadsfria skolmåltider.

UbU 1985/86:6

10. Tillgodoseende av omvårdnadsbehovet hos eleverna i särskolan (mom. 13)

Bo Hammar (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar "I skolhuvudmans" och slutar "och 1985/86:56" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör särskolans huvudmän sörja för att varje elev genom särskilt anlitad personal erhåller den personliga omvårdnad, tillsyn och det stöd som erfordras för att möjliggöra utbildningen. Riksdagen bör med bifall till motion 1985/86:52 och med anledning av motion 1985/86:56 besluta att detta skall framgå av skollagen.

deb att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande tillgodoseende av omvårdnadsbehovet hos eleverna i särskolan

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:52 och med anledning av motion 1985/86:56 antar 6 kap. 9 § förslaget till skollag med den ändringen att paragrafen erhåller följande som Utskottets förslag betecknade lydelse:

11. Tillgodoseende av enskilda önskemål vid val av skolenhet UbU 1985/86:6 (mom. 14)

Per Unckel, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar "Utskottet vill" och på s. 17 slutar "motion 1985/86:59 yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det angeläget att elever och föräldrar ges ökad möjlighet att själva välja skola inom det kommunala skolväsendet. Rätten att välja skola bör endast kunna begränsas av starka driftsekonomiska skäl och av de gränser som gjorda lokal- och utrustningsinvesteringar inom kommunen sätter. Utgångspunkten bör vara att det val av skola som elever och föräldrar träffar skall tillgodoses. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1985/86:58 yrkande 2 och med anledning av motion 1985/86:59 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.

deb att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande tillgodoseende av enskilda önskemål vid val av skolenhet

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:58 yrkande 2 och med anledning av motion 1985/86:59 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Skolpliktens inträde (mom. 4)

Per Unckel, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anför:

Skolplikten inträder i Sverige med början höstterminen det kalenderår då barnet fyller sju år. En internationell jämförelse visar att detta är förhållandevis sent. I England börjar eleverna vid sex års ålder i "primary school", i Frankrike börjar eleverna skolan, "école primaire", likaledes vid sex års ålder. Samma är förhållandet i Förbundsrepubliken Tyskland och i USA. Vid slutet av det första skolåret föratsätts eleverna kunna läsa, skriva och ha någon färdighet i räkning. Erfarenheten från dessa och andra länder visar att flertalet barn utan svårigheter kan börja sin skolgång redan i sexårsåldern. En sänkning av skolpliktsåldern för Sveriges del skulle innebära att man tar till vara barnens vilja och förmåga till en mer systematisk inlärning under en mycket receptiv del av deras liv. Försöksverksamhet har i vårt land bedrivits med läs- och skrivmognadsstimulerande övningar i förskolan. Den visar att barnen är mogna för dessa övningar och visar stort intresse för läsning och skrivning. Många sexåringar visar tecken på att tröttna på verksamheten i förskolan. Detta problem skulle försvinna om de får börja skolan tidigare.

Den sena skolplikten kunde vara motiverad i en tid när barnens verksam
het i hemmet var mer inriktad på praktiska lekar och deltagande i de vuxnas
sysslor. Skolvägen var dessutom ofta lång och kommunikationerna dåliga. I
dagens läge, när barnens utveckling och orientering påverkas av bl. a.
television, radio och tryckalster men även allmänt sett av rikare kontakter
människor emellan är deras beredskap för en tidigare skolstart mycket god. '

Vi har också ett utbyggt skolskjutssystem, varför de praktiska svårighetema UbU 1985/86:6 att nå skolan är mindre.

Självfallet måste man vid en sänkt skolpliktsålder ta vederbörlig hänsyn till de enskilda eleverna och vara observant på den stora spännvidden i mognad och utveckling inom en årskull. En tidigarelagd skolstart kräver att skolans arbetsformer anpassas till att nybörjarna är ett år yngre. Fördelen med en sänkt skolphktsålder är emellertid att sexåringar blir delaktiga i en verksamhet med pedagogiskt innehåll.

Enligt vår mening bör snarast möjligt skolplikten för svenska barn inträda höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år.

2. Skolpliktens inträde (mom. 4)

Ylva Annerstedt (fp) och Lars Leijonborg (fp) anför:

I proposition 1984/85:209 om förskola för alla barn aviseras att socialstyrelsen skall få i uppdrag att utarbeta pedagogiska program för olika delar av barnomsorgen. Enligt propositionen skall vidare alla barn ha rätt att delta i kommunal barnomsorgsverksamhet från ett och ett halvt års ålder till dess de börjar skolan.

Ett riksdagsbeslut i enlighet med denna proposition ändrar i flera avseenden grunderna för Förskola-skola-kommitténs resonemang kring skolstartstidpunkten.

En tidigarelagd förskolestart vid fyra eller fem års ålder innebär att allt fler barn är väl hemmastadda i en förskola med språkliga aktiviteter, begreppsbildningsövningar och skapande lekformer, när de kommer upp i sexårsåldern. En utbyggnad av förskolan ger ytterligare argument för kravet att barn skall få möjlighet att börja skolan ett år tidigare än för närvarande, dvs. att nuvarande förskoleår för sexåringar ersätts av ett motsvarande lågstadieår. Huruvida det blir lågstadiet eller mellanstadiet som skall utökas med ett extra år finns det inte anledning att i dag ta ställning till.

Antingen man väljer att utöka lågstadiet eller mellanstadiet ger man genom en tidigarelagd skolstart samtliga barn, när de är i en mycket receptiv ålder, möjlighet att få ett års extra träning av basfärdigheter, vilket är en stor fördel. En tidigareläggning av skolstarten förutsätter självfallet att man under hela lågstadiet utgår från det enskilda barnets mognadsnivå, motivation, behov och förutsättningar när kunskaper lärs in och olika färdigheter tränas.

Vidare minskar med denna ordning behovet av nybyggnation för en utbyggd bamomsorg.

Om riksdagen fattar beslut om utbyggnad av förskolan ändras vidare en av
grandema för den ekonomiska kalkyl som Förskola-skola-kommittén gjort
beträffande en påstådd merkostnad för en tidigarelagd skolstart. Enligt
kommittén kommer en skolstart för sexåringar att kräva en obligatorisk
förskola för femåringar, varför kommittén anser att en sänkt skolstartsålder
ger en extra kostnad för samhället avseende femåringarnas förskola (närma
re en halv miljard kr.). Denna kostnad kommer emellertid vid beslut av
riksdagen om förskola att belasta statsbudgeten och kommunemas budget
antingen man tidigarelägger skolstarten eller ej. 28

Strävan för framtiden bör vara att inom kostnadsramama för samhällsom- UbU 1985/86:6 sorgen för sexåringar (2,1 miljarder kr. i 1983 års kostnadsläge) dels ersätta statsbidraget till denna åldersgrupps förskola med ett statsbidrag till lärarlöner för en inledande årskurs på lågstadiet, dels låta de kommunala kostnaderna för sexåringarnas förskola i stället avse vissa kommunala skolkostnader samt tillsyn efter skolans slut för åldersgruppen i fråga i de fall sådan tillsyn önskas.

Med en tidigarelagd skolstart slipper man ett system med två huvudmän för den pedagogiska verksamheten för sexåringar och sjuåringar. Ett sådant system riskerar att leda till omfattande extra arbetsinsatser.

Enligt vår mening bör snarast möjligt skolplikten för svenska barn inträda höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år.

3. Befrielse från undervisning i religionskunskap (mom. 5)

Ylva Annerstedt (fp) och Lars Leijonborg (fp) anför:

Enligt motion 1985/86:59 (fp) bör elevs möjhghet till befrielse från undervisning i religionskunskap tas bort ur skollagen. Bakgrunden är att religionsundervisningen i dag enligt Lgr 80 skall vara objektiv och ge eleverna kunskaper och insikt om alla de stora religionerna. Rehgionsunder-visningen har därmed kommit att bh ett led i ansträngningen att genom information om skilda etiska, kulturella och rehgiösa förhållanden öka elevernas förståelse för och tolerans beträffande företeelser som kan verka främmande.

En sådan förståelse och tolerans är mycket viktig i det multikulturella samhälle, som finns i Sverige i dag. En religionsundervisning för alla är också ett sätt att ge de barn som växer upp i landet en gemensam referensram. En sådan gemensam ram skulle vara ett verksamt inslag i strävandena att överbrygga de kulturskillnader som kommer att vara en realitet i allt fler kommuner i och med att flyktingmottagandet fått en ny organisation.

Med anledning av de speciella förhållanden som föreligger - den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rätfigheterna och de grundläggande frihetema - måste vi dock konstatera att förutsättningar inte finns för att kräva att grundskolans undervisning i religionskunskap skall vara ett ämne för samtliga elever.

22 S-

Länsskolnämnden utgörs av nio ledamöter, som utses för tre år. räknat från och med den I Januari året efter det, då val i hela riket till landsting (x Ii kommunfullmäktige hur ägt rum. Av ledatnötcnui skall två utses av regeringen, varav en bland företrädare för arbetsfivarc och en blund företrädare för arbetstagare inom länet, samt en av skolöverstyrelsen och en av länsstyrelsen. Fem IcdtiitKilcr skall väljas av landstinget. I Gotlands län skall fem ledamöter utses av kommunfullmäktige i Gotlands kommun. Omfattar unnat län kommun, som ej tillhör landstingskommun, skall tre ledamöter utses av landstinget och två ledaitiöter av koin-munfidlniäktigc.

För var och en av de ledamöter som utses av regeringen, skolöverstyrelsen och länsstyrelsen skull en suppleant utses. För de ledamöter som väljs (IV liindstintet eller koni-mtinfulhnäktiie skall lika många siipplcitntcr väljas. Suppleanterna skall utses för samma tid som ledamöterna.

Ledamöterna och suppleanterna skall vara bosatta inom länet. Ont villkor i övrigt gäller vad regeringen föreskriver.

l.(indstinf,'et skall välja fem av ledamöterna i länsskolnämnden. I Gotlands län skall fem ledamöter tit ses f/r kommu nfullitiäklic i Gotlands kommun. I Göteborgs och Bohus län samt i Malmöhus län skall tre ledamöter utses av landstinget och två ledamöter av kommunfullmäktige i Göteborgs respektive Malmö kommun. För de Icditinöter som väljs av landstinget eller komtni/nfi/llmäktigc skall lika mån,i;a suppleanter väljas.

Ledamöter inh suppleanter som väljs enligt första stycket skall utses för tre år räknat från och med den I januari året efter det när allmänna val tdl landsting och kom-munfidlinäktigc har ägt rum. De skall vara bosatta inom länet. Om villkor i övrigt gäller vad regeringen föreskriver.

2 Förslag till UbU 1985/86:6

Skollag ®''-

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Allmänna föreskrifter

Inledande föreskrifter

1 § Genom grundskolan, gymnasieskolan och andra motsvarande skol
former anordnar samhället utbildning för barn och ungdomar.

Utbildningens allmänna mål är att ge eleverna kunskaper, utveckla deras färdigheter och i samarbete med hemmen främja deras utveckling till harmoniska människor och till dugliga och ansvarskännande samhällsmedlemmar.

2 S Denna lag innehåller föreskrifter om

1. barns och ungdomars rätt till utbildning och deras skolplikt,

2. grundskolan och gymnasieskolan.

3. vissa motsvarigheter till grundskolan och gymnasieskolan,

4. skolhälsovård.

Skolformer och deras htivtidmän

3S Kommunerna är huvudmän för grundskolan.

Kommuner och landstingskommuner är huvudmän för gymnasieskolan.

4 8 För barn och ungdomar som inte kan gå i grundskolan och gymnasieskolan därför att de är psykiskt utvecklingsstörda finns särskolan. Landstingskommuner och i vissa fall kommuner iir huvudmän för särskolan.

5 § För barn som på grund av synskada, dövhet, hörselskada eller (al-skada inte kan gå i grundskolan eller motsvarande del av särskolan finns specialskolan. Staten är huvudman för specialskolan.

6 § Som alternativ till grundskolan finns sameskolan för vilken staten är huvudman.

Termer m. m.

7 S I denna lag avses med

det offentliga skolväsendet grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan.

fristående skola en skola för vilken en fysisk eller enskild juridisk person är huvudman.

8 § Det som i lagen sägs om psykiskt utvecklingsstörda gäller även dem
som har fått ett betydande och bestående begåvningshandikapp på grimd
av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, samt perso
ner med barndomspsykos.

1 lagen (1985:568) om särskilda omsorgerom psykiskt utvecklingsstörda m. fl. (omsorgslagen) finns bestämmelser om vissa andra särskilda insatser än utbildning.

9 § För den som är bosatt i riket avses i lagen med henikowmini den UbU 1985/86:6 kommun i vilken han är kyrkobokförd. Är han inte kyrkobokförd i riket bj] 2 avses med hemkommun den kommim i vilken han vistas stadigvarande eller, om han saknar stadigvarande vistelseort, den kommun i vilken han för tillfalle( uppehåller sig.

Med licmlandstiiigskommiin avses den landsfingskommun till vilken hemkommunen hör.

2 kap. Det ofTentliga .skolvä.scndets jillmänna organi.>iation

Riks- och länsmyndigheter

1 S Skolöverstyrelsen skall ha tillsyn över det offentliga skolväsendet.

2 S Inom varje län skall en länsskolnämnd under skolöverstyrelsen ha tillsyn över det olTcntliga skolväsendet.

3 S Landstinget skall välja fem av ledamöterna i länsskolnämnden. 1 Gotlands lån skall fem ledamöter väljas av kommunfullmäktige i Gotlands kommun. I Göteborgs och Bohiis län samt i Malmöhus län skall tre ledamöter väljas av landstinget octi två ledamöter av kommunfullmäktige i Göteborgs respektive Malmö kommun. För de ledamöter som väljs av landstinget eller kommimfullmäkfigc skall lika många suppleanter väljas.

Ledamöter och suppleanter som viiljs enligt första stycket skall utses för tre år räknat från och med den 1 januari året efter det när allmänna val till landsting och kommimfullmäktige har ägt rum. De skall vara bosatta inom länet. Om villkor i övrigt gäller vad regeringen föreskriver.

Lokala styrelser

4 !) I varje kommun skall det finnas en skolstyrelse.

Skolstyrelsen skall vara lokal styrelse för kommunens grundskola. Om kommunen anordnar gymnasieskola, skall skolstyrelsen vara lokal styrelse även för gymnasieskolan.

5 S 1 varje landstingskommun, som anordnar gymnasieskola, skall en
utbildningsnämnd vara lokal styrelse för gymnasieskolan.

Landstinget skall antingen tillsätta en särskild utbildningsnämnd eller ge en annan niimnd i uppdrag att vara utbildningsnämnd.

6 § Skolstyrelsen och utbildningsnämnden skall ha hand om förvaltning och verkställighet inom sina verksamhetsområden enligt denna lag. Detta giiller dock inte i den mån någon annan skall svara för uppgifterna enligt lag. enligt föreskrift som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer eller enligt beslut som avses i 3 kap. 14 § kommunallagen (1977: 179).

7 § För skolstyrelse och särskild utbildningsnämnd gäller i tillämpliga delar 3 kap. 2 5.3*! första stycket. 4 §, 5 S första och (redje styckena, 6-

8 SS. 9 § första stycket samt 10-12 §§ kommunallagen (1977: 179).

För Stockholms kommun gäller dock inte 3 kap. 5 S första stycket eller 6 S kommunallagen.

Utan hinder av 2 S 2 förvaltningslagen (1971:290) skall 4 och 5 §§ i den lagen tillämpas i samtliga ärenden hos skolstyrelse och särskild utbildningsnämnd.

8 § Bestämmelser om lokala styrelser för särskolan och specialskolan UbU 1985/86:6 finns i 6 och 7 kap. gjj 2

9 § En sameskolstyrelse skall vara lokal styrelse för sameskolan.

Utbildningens uppläggning

10 8 Utbildningen i grundskolan och dess motsvarigheter inom det of
fentliga skolväsendet skall bedrivas under perioder som kallas läsår och
som delas upp på en hösttermin och en vårtert7iin. Lärokursen skall delas
upp i årskurser. En elev skall normalt kunna gå igenom en årskurs under
ett läsår.

Detsamma gäller för gymnasieskolan och motsvarande del av särskolan, om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

3 kap. Skolph'kt och rätt (ill utbildning

Skolplikt och motsvarande rätt till utbildning

1 § Barn som är bosatta i riket har skolplikt enligt föreskrifterna i detta
kapitel. Skolplikt gäller dock inte i fråga om barn. som varaktigt vistas
utom riket eller vars förhållanden är sådana att det uppenbariigen inte kan
begäras att barnet skall gå i skola.

Skolpliklen motsvaras av en rätt att få utbildning inom det offentliga skolväsendet.

2 S Barn i allmänhet har vanlig skolplikt. Den skall fullgöras i grundskolan, om inte annat följer av 8- 10 kap.

3 § Särskild skolplikt har barn som inte kan gå i grundskolan därför att de är psykiskt utvecklingsstörda, synskadade, döva, hörselskadade eller tal-skadade. Sådan skolplikt skall fullgöras i särskolan eller specialskolan, om inte annat följer av 9 eller 10 kap.

De psykiskt utvecklingsstörda skall tas emot i särskolan och övriga i specialskolan. Psykiskt utvecklingsstörda, som på grund av synskada, dövhet, hörselskada eller talskada inte kan gå i särskolan; skall dock tas emot i specialskolan.

4 § Den lokala styrelsen för särskolan skall på framställning av barnets
vårdnadshavare eller skolstyrelsen i barnets hemkommun pröva om barnet
skall tas emot i särskolan under sin skolpliktstid.

Den lokala styrelsen för specialskolan skall på framställning av barnets vårdnadshavare, skolstyrelsen i barnets hemkommun eller den lokala styrelsen för särskolan pröva om barnet skall tas emot i specialskolan under sin skolpUktstid.

Om ett barn, som har tagits emot i särskolan, bedöms kunna gå över till grundskolan, skall den lokala styrelsen för särskolan besluta att barnet inte längre skall vara elev i den skolan. Motsvarande gäller för den lokala styrelsen för specialskolan, om ett barn. som har tagits emot i den skolan, bedöms kunna gå över till grundskolan eller särskolan.

5 § Beslut av den lokala styrelsen för särskolan eller specialskolan i
ärende enligt 4 § får överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär.
Skolöverstyrelsens beslut får överklagas hos regeringen genom besvär.

Besluten får överklagas endast av barnets vårdnadshavare. 33

3 Riksdagen 1985/86.14saml. Nr6

7 § Om ett skolpliktigt barn inte är moget för skolgång, får skolstyrelsen i
barnets hemkommun efter medgivande av barnets vårdnadshavare besluta
att barnet skall börja skolgången först höstterminen det kalenderår då
barnet fyller åtta år.

Om barnet har sådant handikapp som enligt 3 § kan vara grund för särskild skolplikt, skall skolstyrelsen i ärendet inhämta yttrande från den lokala styrelsen för särskolan eller specialskolan.

Om skolstarten skjuts upp, skall barnet gå i förskola. Föreskrifter om förskola finns i socialtjänstlagen (1980:620). Skyldigheten att gå i förskola omfattar högst 525 timmar.

8 § På begäran av ett bams vårdnadshavare får skolstyrelsen i barnets
hemkommun tillåta att barnet redan höstterminen det kalenderår då barnet
fyller sex är börjar i grundskolan eller i en motsvarande skola för barn med
vanlig skolplikt. Tillstånd får lämnas endast om barnet är moget för skol
gång.

Under samma förutsättningar får den lokala styrelsen för särskolan eller specialskolan tillåta att ett barn börjar skolgång där eller i en motsvarande skola ett år tidigare än normalt.

9 § Beslut av den lokala styrelsen i ärende enligt 7 eller 8 § får överklagas
hos skolöverstyrelsen genom besvär. Skolöverstyrelsens beslut får inte
överklagas.

Skolpliktens upphörande

10 8 Skolplikten upphör vid utgången av vårterminen det kalenderår då
barnet fyller 16 år eller, om barnet har särskild skolplikt, 17 år.

Om barnet dessförinnan tillfredsställande slutför högsta årskursen i grundskolan eller motsvarande i någon annan skola där barnet fär fullgöra sin skolplikt, upphör därmed denna. Skolplikten upphör också, om barnet vid särskild prövning visar att det har motsvarande kunskaper. Sådan prövning anordnas av skolstyrelsen eller, för barn med särskild skolplikt, av den lokala styrelsen för särskolan eller specialskolan.

Beslut av den lokala styrelsen i ärende om skolpliktens upphörande fär överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär. Skolöverstyrelsens beslut får inte överklagas.

Deltagandet i utbildning för skolpliktiga

11 § Varje barn som fullgör skolplikt inom det offentliga skolväsendet
eller på något annat sätt skall delta i den verksamhet som anordnas för att
ge den avsedda utbildningen, om barnet inte är sjukt eller har annat giltigt
skäl att utebli.

En skolpliktig elev får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter. Disciplinär åtgärd mot en skolpliktig elev får avse elevens närvaro i skolan, dock endast i ringa omfattning.

Ingen är på grimd av skolplikt, som fullgörs inom det offentliga skolväsendet, skyldig att gå i skolan mer än 190 dagar per läsår eller att någon dag delta mer än åtta timmar eller, i de två lägsta årskurserna, sex timmar.

12 § På begäran av en skolpliktig elevs vårdn Ishavare skall eleven UbU 1985/86:6
befrias frän skyldighet att delta i annars obligatoriska inslag i verksamhe- gjj 2

ten, om det med hänsyn till särskilda omständigheter inte är rimligt att kräva att eleven deltar.

Befrielse skall alltid medges från undervisning i religionskunskap, om eleven tillhör ett trossamfund, som har regeringens tillstånd att i skolans ställe ombesörja sådan undervisning, och eleven visar att han deltar i denna.

Om elevens vårdnadshavare kräver det. skall begäran om befrielse prövas av den lokala styrelsen för skolan eller, för elever utanför det offentliga skolväsendet, av länsskolnämnden. Avslås begäran vid sådan prövning, får beslutet överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär. Skolöverstyrelsens beslut fär överklagas hos regeringen genom besvär.

Tillsynen över att skolplikten fullgörs

13 § Skolstyrelsen skall se till att skolpliktiga elever i kommunens grund
skola fullgör sin skolgång. Skolstyrelsen skall också se till att skolpliktiga
barn, som är kyrkobokförda i kommunen men inre går i dess grundskola,
på något annat sätt får föreskriven utbildning.

Den lokala styrelsen för särskolan eller specialskolan skall se till att skolpliktiga elever i skolenheter under dess ledning fullgör sin skolgång.

14 § Om en skolpliktig elev i en skola utanför det offentliga skolväsendet
är frånvarande i stor utsträckning utan giltig orsak, skall huvudmannen för
skolan anmäla förhållandet till skolstyrelsen i barnets hemkommun. Skol
styrelsen skall pröva om barnet skall åläggas skolgång i grundskolan eller,
om skäl föreligger, överlämna anmälan till den lokala styrelsen för särsko
lan eller specialskolan, som skall pröva om barnet skall åläggas skolgång
där.

Beslut om att ålägga barnet skolgång får överklagas hos kammarrätten genom besvär.

15 § Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn skall se till alt barnet fullgör sin skolplikt.

16 § Om en skolpliktig elev i det offentliga skolväsendet inte fullgör sin skolgång och detta beror på att elevens vårdnadshavare inte har gjort vad på dem ankommer för att så skall ske. får länsskolnämnden vid vite förelägga elevens vårdnadshavare att iaktta sina skyldigheter. Motsvarande gäller om vårdnadshavare för ett skolpliktigt barn. vars skolgång uppskjutits. inte ser till att barnet går i förskola, när skyldighet till detta föreligger. Ett föreläggande gäller omedelbart, även om beslutet överklagas.

Vitet får inte förvandlas till fängelse.

Beslut av länsskolnämnden i ärenden enligt denna paragraf får överklagas hos kammarrätten genom besvär.

Fortsatt utbildning ni. m. efter skolpliktens upphörande

17 § Om en elev i grundskolan, när skolplikten upphör, inte tillfredsstäl
lande har slutfört sista årskursen men bedöms ha förmåga att fullfölja
utbildningen, skall eleven beredas tillfälle att göra detta under högst två år
efter det att skolplikten upphörde. Detsamma gäller elever i sameskolan

och sådana elever i specialskolan som inte är psykiskt utvecklingsstörda. 35

Ärenden enligt denna paragraf prövas av den lokala styrelsen. Dess UbU 1985/86:6 beslut får överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär. Skolöverstyrel- gjj 2 sens beslut får inte överklagas.

18 § Hemkommunen har skyldigheter enligt andra stycket (uppföljnings
ansvar) i fråga om ungdomar som har lämnat grundskolan eller motsvaran
de utbildning men som ännu inte har fyllt 18 år. Ansvaret omfattar dock
inte ungdomar som avses i 19 §.

Genom skolstyrelsen skall hemkommunen hålla sig underrättad om hur ungdomarna är sysselsatta. Har de inte stadigvarande sysselsättning genom studier i gymnasieskolan eller fast anställning eller på annat sätt, skall hemkommunen själv eller genom andra erbjuda dem personlig studie- och yrkesvägledning samt kurser, praktik eller annan liknande verksamhet.

I 5 kap. 7 § finns bestämmelser om rätt för den som uppfyller gällande behörighetsvillkor att i män av plats få utbildning i gymnasieskolan.

19 § Ungdomar som inte kan gå i gymnasieskolan därför att de är psy
kiskt utvecklingsstörda har rätt att efter skolpliktens upphörande fä annan
utbildning inom det offentliga skolväsendet intill utgången av vårterminen
det kalenderår då de fyller 21 år. Om de inte bereds utbildning i specialsko
lan, skall de tas emot i särskolan.

Om en elev i särskolan där har påbörjat yrkesutbildning eller motsvarande före utgången av vårterminen det kalenderår då eleven fyller 21 år. skall eleven beredas möjlighet att fortsätta i särskolan till utgången av vårterminen del kalenderår då eleven fyller 23 år, om det behövs för att slutföra utbildningen.

20 S Den som efter skolpliktens upphörande genomgår utbildning inom det offentliga skolväsendet eller annars med stöd av denna lag skall pä egen eller ställföreträdares begäran befrias från deltagande i inslag som annars inte kan väljas bort, om förutsättningarna i 12 S är uppfyllda. 1 fråga om prövning och överklagande gäller bestämmelserna i 12 § tredje stycket.

21 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i fråga om utbildning enligt denna lag efter skolpliktens upphörande meddela föreskrifter om disciplinära åtgärder och skiljande av elev från en viss studieväg eller motsvarande.

4 kap. Grundskolan

Uppbyggnad och innehåll

1 § Grundskolan skall ha nio årskurser. Av dessa utgör 1-3 lågstadium, 4-6 mellanstadium och 7-9 högstadium.

2 § Utbildningen i grundskolan skall syfta till att ge eleverna de kunskaper och färdigheter och den skolning i övrigt som de behöver för att delta i samhällslivet. Den skall kimna ligga till grund för fortsatt utbildning i gymnasieskolan.

3 § Eleverna i grundskolan skall ha en i huvudsak gemensam studiegång, om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bcslämmer.

Särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet.

4 § Elever i skilda kommuners grundskolor och vid olika skolenheter UbU 1985/86:6 inom samma kommun skall så långt möjligt få en likvärdig utbildning. Bij. 2

5 § Regeringen ellerden myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om vilken kunskaps- och färdighetsnivå som skall eftersträvas på olika områden och vilka moment som alltid skall ingå i utbildningen. Skolstyrelsen och de som verkar i skolan skall ha möjlighet att välja mellan olika ytterligare moment.

Elevområden tn.m.

6 § Varje kommun skall anordna grundskola av den omfattning som krävs för att ta emot barn som har rätt att gå där enligt denna lag.

7 § Varje kommun är elevområde för sin grundskola, om inte annat följer av andra eller tredje stycket.

En kommun eller en del därav skall för en eller flera årskurser ingå i elevområdet för en annan kommuns grundskola i stället för i elevområdet för den egna grundskolan, om en sådan indelning behövs med hänsyn till kommunikationer eller av andra skäl.

Om en kommun med stöd av särskilt medgivande av regeringen eller annan statlig myndighet bedriver en speciell verksamhet i någon del av sin grundskola, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer för den delen fastställa ett elevomräde som sträcker sig utanför kommunen.

8 § Beslut om indelning i elevområden enligt 7 S andra stycket meddelas
av länsskolnämnden. Om de berörda kommunerna hör till olika län. skall
beslut meddelas av skolöverstyrelsen.

Beslut av länsskolnämnden får överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär. Enskilda har inte besvärsrätt. Beslut av skolöverstyrelsen får inte överklagas.

Första stycket gäller inte i den mån regeringen föreskriver annat.

9 § Till ett elevområde hör den som är bosatt i riket och som

1. är kyrkobokförd inom elevområdet,

2. inte är kyrkobokförd i riket men vistas stadigvarande inom elevområdet eller

3. inte är kyrkobokförd och inte heller har stadigvarande vistelseort i riket men för tillfället uppehåller sig inom elevområdei.

Mottagande i grundskola

10 8 Varje kommun skall i sin grundskola ta emot barn som hör till skolans elevområde.

11 § En kommun skall i sin grundskola ta emot även barn. som inte hör till skolans elevområde, om barnet med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens grundskola.

Sådana frågor prövas av kommunens skolstyrelse, om inte annat följer av 12 S.

12 § Innan en kommun ett läsår i sin grundskola tar emot ett barn, som
inte hör till skolans elevområde, skall kommunens skolstyrelse inhiimta

yttrande från skolstyrelsen i den kommun till vars grundskolas elevområde 37

barnet hör. om det inie med hänsyn till fidigare yttrande är onödigt.

4 Riksdagen 1985/86.14 saml. Nr 6

Om den första skolstyrelsen anser alt barnet skall tas emot men den UbU 1985/86:6 andra skolstyrelsen avstyrker, skall den första skolstyrelsen överlämna Bil. 2 ärendet till länsskolnämnden för avgörande. Hör kommunerna till olika län, skall ärendet överiämnas till skolöverstyrelsen för avgörande.

13 § Beslut av skolstyrelsen eller länsskolnämnden i ärende om mottagande av barn i en kommuns grundskola, till vars elevområde barnet inte hör, får överklagas av barnets vårdnadshavare hos skolöverstyrelsen genom besvär. Beslut av skolöverstyrelsen får inte överklagas.

14 8 Den som enligt 10-13 §8 har tagits emot i en kommuns grundskola ett visst läsår har rätt att gå kvar hela läsåret, även onide förhållanden som låg till grund för beslutet ändras under läsårets gång.

Kostnader

15 8 Utbildningen i grundskolan skall vara kostnadsfri för eleverna. Dessa skall utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra därmed jämförliga hjälpmedel som behövs för utbildningen. I verksamheten lar dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.

16 8 Varje kommuns grundskola skall sä långt möjligt organiseras pä ett sådant sätt, alt ingen elev som hör till skolans elevområde enligt 7 8 första eller andra stycket skall behöva bo utanför det egna hemmet på grund av skolgången. I fall där detta ändå inträffar skall kommunen svara för att eleven utan extra kostnader får tillfredsställande förhållanden.

17 8 Inom ett elevområde enligt 7 8 första eller andra stycket skall kommunen för eleverna i sin grundskola kostnadsfritt anordna skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållandena, fysiskt handikapp hos elev eller någon annan särskild omständighet.

Interkommunal ersättning

18 8 Om en kommun i sin grundskola har tagit emot ett barn som har en
annan hemkommun, skall hemkommunen betala ersättning till den andra
kommunen (interkommunal ersättning) för dess kostnader för barnets
skolgång, om inte annat följer av överenskommelse mellan kommunerna.

Hemkommunen är dock inte skyldig att betala ersättning, om den andra kommunen inte har iakttagit vad som föreskrivs i 12 8 eller har tagit emot barnet i strid mot länsskolnämndens eller skolöverstyrelsens beslut.

19 § Om kommunerna inte kommer överens om annat, skall ersättnings
belopp, uppdelade på höstterminen och vårterminen, bestämmas enligt
föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regering
en bestämmer.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om kommunernas kostnadsansvar i fall då barnet får ny hemkommun under pågående läsår och kommunerna inte är ense om hur fördelningen skall göras.

20 8 Vid oenighet om rätten till ersättning eller om ersättningens storiek
skall frågan avgöras av länsskolnämnden. Hör kommunerna till olika län,

skall frågan avgöras av skolöverstyrelsen. 38

Beslut av länsskolnämnden i ärenden om ersättning fär överklagas hos UbU 1985/86:6 skolöverstyrelsen genom besvär. Beslut av skolöverstyrelsen får inte Bil. 2 överklagas.

5 kap. Gymnasieskolan

Allmänna föreskrifter

1 § Gymnasieskolan omfattar olika studievägar, som bygger på grund
skolan eller, i vissa fall, på någon ytterligare utbildning. Gymnasieskolan
skall vara grund för yrkesverksamhet eller fortsatt utbildning.

Utöver studievägarna finns gymnasial lärlingsutbildning. Föreskrifterna i 2-20 88 gäller inte sådan utbildning. Om denna finns bestämmelser i 21 §.

2 8 Gymnasieskola får anordnas av kommuner och landstingskommuner
efter medgivande av skolöverstyrelsen i varje särskilt fall. Vilka studievä
gar som får anordnas i en viss huvudmans gymnasieskola fastställs enligt
föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regering
en bestämmer.

Landstingskommuner får endast anordna studievägar inom områdena vård, konsumtion, jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring.

Elevområden

3 8 Varje del av landet skall i fråga om varje studieväg ingå i elevområdet
för någon kommuns eller landstingskommuns gymnasieskola, om inte an
nat föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm-

4 § Varje kommun som anordnar gymnasieskola är elevområde för samt
liga studievägar vid skolan.

1 elevområdet för en eller flera av skolans studievägar skall ingå även en eller flera andra kommuner eller delar därav (utökat elevområde), om det behövs med hänsyn till 3 8 eller av andra skäl. Utökat elevområde kan även bestämmas i fråga om en speciell verksamhet som inte utgör studieväg.

Motsvarande gäller för landstingskommuner som anordnar gymnasieskola.

5 8 Regeringen bestämmer vilken eller vilka myndigheter som skall besluta om utökat elevområde.

6 8 Till ett elevområde hör den som är bosatt i riket och som

1. är kyrkobokförd inom elevområdet,

2. inte är kyrkobokförd i riket men vistas stadigvarande inom elevområdet eller

3. inte är kyrkobokförd och inte heller har stadigvarande vistelseort i riket men för tillfället uppehåller sig inom elevområdet.

Allmänna förutsättningar för intagning i gymnasieskolan

7 8 Den som är bosatt i riket och uppfyller föreskrivna behörighetsvill
kor har rätt att i mån av plats få utbildning i gymnasieskolan, om inte annat
följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som

regeringen bestämmer. '

Föreskrifter om behörighetsvillkor och om urval bland inträdessökande UbU 1985/86:6
meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Bil. 2

Mottagande i gymnasieskola

8 8 Av behöriga sökande till en studieväg i en kommuns eller landstings
kommuns gymnasieskola skall i första hand tas emot de som tillhör elev-
området för studievägen vid skolan. Med dessa skall likställas de som med
hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den
kommunens eller landstingskommunens gymnasieskola.

1 andra hand skall tas emot andra behöriga sökande, om de inte kan beredas plats på studievägen vid den skola vars elevområde de tillhör.

Fråga om en sökande skall tas emot trots att han inte tillhör elevområdet för studievägen vid skolan prövas av styrelsen för skolan, om inte annat följer av 9 8.

9 8 Innan en kommun eller landstingskommun i sin gymnasieskola ett
läsår eller en annan sådan studieperiod tar emot en sökande, som inte hör
till skolans elevområde för studievägen, skall styrelsen för skolan inhämta
yttrande från styrelsen för hemkommunens eller hemlandstingskommu
nens skola, om den har samma studieväg. Detta gäller dock inte om det
med hänsyn till tidigare yttrande är onödigt.

Om den första styrelsen anser att sökanden skall las emot men den andra styrelsen avstyrker, skall den förslå styrelsen överiämna ärendet till länsskolnämnden för avgörande. Om skolhuvudmännen är kommuner i olika län eller om någon av dem är en landstingskommun, skall ärendet överiämnas till skolöverstyrelsen för avgörande.

10 8 Beslut av en lokal styrelse eller länsskolnämnd i ärende om mottagande av en sökande i en kommuns eller landstingskommuns gymnasieskola, till vars elevområde för studievägen sökanden inte hör, får överklagas av sökanden hos skolöverstyrelsen genom besvär. Beslut av skolöverstyrelsen får inte överklagas.

11 8 Den som enligt 8- 10 §S har tagits emot i en kommuns eller landstingskommuns gymnasieskola ett visst läsår eller annan sådan studieperiod har rätt att gå kvar hela studieperioden, även om de förhållanden som låg till grund för beslutet ändras under studieperioden.

Intagniiigsnätnnder

12 § Andra frågor om intagning till studievägar än som avses i 8 8 tredje
stycket skall prövas av en intagningsnänind, om inte annat följer av tore
skrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer.

Intagningsnämnden skall ha minst fem ledamöter. Bland dessa skall finnas företrädare för gymnasieskolan och grundskolan samt för allmänna intressen. Ledamöterna skall utses av den eller de statliga eller kommunala myndigheter som regeringen bestämmer.

Intagningsnämndens beslut får inte överklagas.

13 8 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om möjlighet att inrätta intagningsnämnder som är
gemensamma för gymnasieskolan och en eller flera andra utbildnings-

former. I sådana föreskrifter får göras undantag från 12 8 andra stycket UbU 1985/86:6
och från 4 kap. 6 8 första stycket vuxenutbildningslagen (1984: 1118). Bil. 2

Kostnader

14 § Avgifter får inte tas ut för ansökan till gymnasieskolan. Utbildning
en skall vara kostnadsfri för eleverna. Dessa skall utan kostnad ha tillgång
till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra därmed jämförliga hjälpmedel
som behövs för utbildningen. Huvudmannen får dock besluta att eleverna
skall hålla sig med vissa egna sådana hjälpmedel. I verksamheten får också
förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för
eleverna i något annat avseende.

Interkommunal ersättning

15 8 I fall som avses i 16 och 17 §8 skall ersättning (interkommunal ersättning) betalas, om inte annat följer av 18 § eller av överenskommelse.

16 8 Om en kommun på en studieväg i sin gymnasieskola har tagit emot någon som har en annan hemkommun, skall hemkommunen betala ersättning till den mottagande kommunen för dess kostnader för elevens skolgång.

När den mottagande kommunen inte hör till någon landstingskommun, gäller dock 17 8 andra stycket i fråga om stiidievägar inom områdena vård, jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring.

17 8 Om en landstingskommun på en studieväg i sin gymnasieskola har
tagit emot någon som har en annan hemlandstingskommun eller en hem
kommun som inte hör till någon landstingskommun, skall hemlandstings
kommunen eller hemkommunen betala ersättning till den mottagande
landstingskommunen för dess kostnader för elevens skolgång.

Om en kommun, som inte hör till någon landstingskommun, i sin gymnasieskola på en studieväg inom något av områdena vård, jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring har tagit emot någon som har en annan hemkommun, skall ersättning betalas av hemlandstingskommunen. Hör inte heller hemkommunen till någon landstingskommun, skall ersättningen betalas av hemkommunen.

18 8 Hemkommunen eller hemlandstingskommunen är inte skyldig att betala ersättning, om den som kräver ersättning inte har iakttagit vad som föreskrivs i 9 § eller har tagit emot sökanden i strid mot länsskolnämndens eller skolöverstyrelsens beslut.

19 § Om parterna inte kommer överens om annat, skall ersättningens storlek bestämmas enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om parternas kostnadsansvar i fall då eleven får ny hemkommun under pågående studieperiod och parterna inte är ense om hur fördelningen skall göras.

20 § Vid oenighet om rätten till ersättning eller om ersättningens storlek
skall frågan avgöras av länsskolnämnden. Om parterna är kommuner som
hör till olika län eller någon av parterna är en landstingskommun, skall

frågan avgöras av skolöverstyrelsen. 41

Länsskolnämndens beslut i ärenden om ersättning får överklagas hos UbU 1985/86:6 skolöverstyrelsen genom besvär. Skolöverstyrelsens beslut får inte över- Bil. 2 klagas.

Gymnasial lärlingsutbildning

21 8 Kommuner får anordna gymnasial lärlingsutbildning enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Gymnasial lärlingsutbildning innebär att en elev i gymnasieskolan samtidigt är lärling hos ett företag eller motsvarande och huvudsakligen genom företagets försorg får utbildning för ett visst yrke enligt en plan som är fastställd eller godkänd av en statlig eller kommunal myndighet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om elevområden och interkommunal ersättning för gymnasial lärlingsutbildning.

6 kap. Särskolan

Allmänna föreskrifter

1 8 Varje landstingskommun skall anordna särskola för psykiskt utvecklingsstörda barn och ungdomar som är bosatta inom landstingskommunen. Motsvarande gäller för kommuner som inte ingår i någon landstingskom-

2 § En landstingskommun får till en kommun som ingår i landstingskom
munen överlåta att anordna särskola för barn och ungdomar som är bosatta
i kommunen, om kommunen medger det och regeringen lämnar sitt till
stånd.

Den lokala ledningen

3 8 1 omsorgslagen finns bestämmelser om omsorgsnämnd.
Omsorgsnämnden skall vara lokal styrelse för landstingskommunens

särskola, om inte annat följer av 4 8. Detsamma gäller i fråga om kommun som inte ingår i någon landstingskommun.

Föreskrifterna i 2 kap. 6 8 gäller även beträffande omsorgsnämnden och dess verksamhetsområde enligt denna lag.

4 8 En landstingskommun får med bibehållande av huvudmannaskapet överlåta ledningen av en enhet av särskolan till skolstyrelsen i den kommun där enheten är belägen, om kommunen medger detta. I ett sådant fall skall skolstyrelsen vara lokal styrelse enligt denna lag.

5 § När en kommun anordnar särskola med stöd av 2 6, skall kommunens skolstyrelse vara lokal styrelse för skolan.

Om det finns omsorgsnämnd i kommunen, får kommunfullmäktige bestämma att omsorgsnämnden i stället för skolstyrelsen skall vara lokal styrelse för särskolan.

Särskolans uppbyggnad och innehåll

6 8 Särskolan omfattar grundsärskola och träningsskola samt yrkessär
skola. 42

7 8 Grundsärskolan omfattar tio årskurser, som föidelas på lågstadium, UbU 1985/86:6
mellanstadium och högstadium enligt föreskrifter som meddelas av rege- Bil. 2

ringen ellerden myndighet som regeringen bestänmier.

Detsamma gäller träningsskolan. Den iir avsedd för elever som inle kan gå i grundsärskolan.

8 8 Yrkessärskolan bygger på grimdsiirskolan och iriiningsskolan. 1 yrkessärskolan skall eleverna fä yrkesutbildning, yrkesiräning eller verksamhetsträning.

9 8 Eleverna i särskolan skall så längl del är möjligt fä en utbildning som motsvarar den som ges i grundskolan och gymnasieskolan. Utbildningen skall anpassas efter varje elevs förutsättningar.

Övriga föreskrifter

10 8 Den lokala styrelsen avgör om en elev skall gå i grundsårskolan eller
träningsskolan.

Beslut i ett sådant ärende får överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär. Skolöverstyrelsens beslut får inte överklagas.

11 8 Särskolan skall så långt det är möjligt organiseras på ett sådant sätt, att eleverna inte blir tvungna att bo utanför det egna hemmet på grund av skolgången.

12 8 I omsorgslagen finns föreskrifter om särskilda omsorger i form av boende i familjehem eller elevhem för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet.

13 8 Utbildningen i särskolan skall vara kostnadsfri för eleverna. Dessa skall Ulan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra därmed jämförliga hjälpmedel som behövs för utbildningen. I verksamheten får dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.

Huvudmannen skall för eleverna kostnadsfritt anordna skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållandena, elevens handikapp eller någon annan särskild omständighet.

7 kap. Specialskolan

1 8 Specialskolan skall för utbildning på grundskolenivå ha tio årskurser,
som fördelas på lågstadium, mellanstadium och högstadium enligt före
skrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer.

I specialskolan kan också ingå utbildning som avses i 3 kap. 19 8.

2 § Dcsomgår i specialskolan i stället för i grundskolan eller motsvarande del av särskolan skall så långt det är möjligt få en utbildning som motsvarar den som ges i grundskolan. Utbildningen skall anpassas efter varje elevs förutsättningar.

3 § Utbildningen i specialskolan skall bedrivas vid flera särskilda enheter. För varje enhet skall det finnas en lokal styrelse. Regeringen meddelar föreskrifter om enheterna och deras upptagningsområden.

Utbildning i specialskolan kan också anordnas i särskilda klasser som är 43

förlagda till grundskolan men leds av en lokal styrelse för specialskolan.

4 8 1 förhållande till eleverna i specialskolan skall staten svara för sådana UbU 1985/86:6 kostnader som kommunerna skall svara för i grundskolan. Bil. 2

5 8 Hemkommunen skall betala ersättning till staten för kostnader för den som är elev i någon av specialskolans årskurser 1-10. Detta gäller dock inte om eleven går i en sådan särskild klass av specialskolan som är förlagd till hemkommunens grundskola.

Ersättning till staten skall lämnas med det belopp per elev och termin som med stöd av 4 kap. 19 § föreskrivs i fråga om grundskolans elever i årskurs med samma nummer. För elever i årskurs 10 i specialskolan skall samma belopp gälla som för elever i årskurs 9 i grundskolan.

8 kap. Sameskolan

1 § Utbildningen i sameskolan skall ha en samisk inriktning men i övrigt vara densamma som utbildningen i grundskolan.

2 8 Samers barn får fullgöra sin skolplikt i sameskolan i stället för i grundskolan. Detsamma gäller andra barn, om det finns särskilda skäl.

3 8 Sameskolstyrelsen beslutar om intagning av elever i sameskolan. Styrelsens beslut i sådana ärenden får överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär. Skolöverstyrelsens beslut får överklagas hos regeringen genom besvär.

4 § I förhållande till eleverna i sameskolan skall staten svara för sådana kostnader som kommunerna skall svara för i grundskolan.

9 kap. Fristående skolor

Godkännande

1 8 Vanlig skolplikt får fullgöras i en fristående skola, om skolan är godkänd för ändamålet.

Godkännande skall meddelas, om skolans utbildning ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan förmedlar och skolan även i övrigt väsentligen svarar mot grundskolans allmänna mål.

Ärenden om godkännande skall prövas av skolstyrelsen i den kommun där skolan skall bedriva sin verksamhet.

2§ Den som har vanlig skolplikt men som är endast för kortare tid bosatt i riket eller som har andra särskilda skäl att få en utbildning med internationell inriktning får fullgöra sin skolplikt i en fristående skola med sådan inriktning (internationell skola), om skolan av regeringen har godkänts för ändamålet.

För godkännande krävs att skolans utbildning som helhet betraktad är likvärdig med grundskolans. Skolan skall förmedla kunskaper och färdigheter som underiättar fortsatt skolgång utomlands. Undervisning i svenska språket och om svenska förhållanden skall meddelas i den omfattning som de här för kortare tid bosatta eleverna behöver.

3 8 Särskild skolplikt får fullgöras i en fristående skola, om skolan är godkänd för ändamålet.

Godkännande skall meddelas, om skolan ger eleverna en utbildning som väsentligen svarar mot den som de skulle få i särskolan eller specialskolan.

En ytteriigare förutsättning är att eleverna i samband med utbildningen UbU 1985/86:6
bereds erforderliga omsorger. Bil. 2

Ärenden om godkännande skall prövas av den lokala styrelsen för särskolan eller specialskolan.

4 8 Om ett barn har handikapp som enligt 3 kap. 3 8 kan vara grund för
särskild skolplikt, får barnet fullgöra sin skolplikt i en godkänd fristående
skola endast om

1. skolan är godkänd för elever som har särskild skolplikt på grund av
samma handikapp som barnet eller

2. bamet ändå bedöms kunna tillgodogöra sig utbildningen vid skolan.
Bedömningen enligt första stycket 2 ankommer på den lokala styrelsen

för särskolan eller specialskolan.

lillsyn m.m.

5 8 Fristående skolor som avses i 1-3 §8 skall i fråga om sin utbildning för skolpliktiga elever stå under skolöverstyrelsens och länsskolnämndens tillsyn.

6 8 Skolstyrelsen skall ha den omedelbara tillsynen över utbildningen för skolpliktiga i sådan fristående skola i kommunen som avses i I och 2 88.

Den omedelbara tillsynen över utbildningen för skolpliktiga i sådan fristående skola som avses i 3 8 skall handhas av den lokala styrelsen för särskolan eller specialskolan.

7 § Om en fristående skola inte längre uppfyller kraven för godkännande
ijch bristerna inte avhjälps efter påpekande för huvudmannen, skall god
kännandet återkallas.

Återkallande beslutas i fråga om internationella skolor av regeringen och i fråga om andra skolor av den lokala styrelse som beslutar om godkännande.

Övriga föreskrifter

8 § Ett delegationsuppdrag enligt 3 kap. 12 § andra stycket kommunallagen (1977: 179) får inte omfatta befogenhet att meddela eller återkalla godkännande för en fristående skola enligt denna lag.

9 § I en fristående skola som avses i 1-3 8§ får ett barn, som inte har uppnått skolpliktsåldern, tas in i utbildning för skolpliktiga endast om den lokala styrelsen med stöd av 3 kap. 8 § har tillåtit att barnet börjar sin skolgång i förtid.

10 § När en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en fristående skola,
skall huvudmannen för skolan snarast lämna uppgift om detta till skolsty
relsen i elevens hemkommun.

I 3 kap. 14 § finns föreskrifter om uppgiftsskyldighet vid vissa fall av frånvaro.

11 § Beslut av lokala styrelser i ärenden om godkännande eller återkal
lande av godkännande för en fristående skola enligt 1, 3 eller 7 § eller i
ärenden som avses i 4 8 får överklagas hos skolöverstyrelsen genom be
svär. Skolöverstyrelsens beslut får överklagas hos regeringen genom be-

10 kap. Särskilda utbildningsformer UbU 1985/86:6

1 8 En internatskola kan på framställning från huvudmannen ges ställ- Bil. 2
ning av riksinternatskola genom beslut av regeringen. Kommimer och
enskilda kan vara huvudmän för riksinternatskolor.

En riksinternatskola skall ha till uppgift att anordna utbildning, som motsvarar grundskolan och gymnasieskolan eller endera av dessa skolformer, för i första hand barn och ungdomar som har utlandssvenska föriildrar eller har behov av miljöombyte eller som är från glesbygd och inte kan beredas tillfredsställande inackordering.

1 den del en riksinternatskola motsvarar grimdskolan skall den i fråga om rätten att fiillgöra skolplikt diir anses vara en enligt 9 kap. 1 8 godkänd fristående skola. 1 fråga om riksinternalskolornas organisation och tillsynen över dem meddelas föreskrifter av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

2 8 Under vistelse i ett sådant hem som avses i 12 8 lagen (1980:621)
med siirskilda bestiimmelser om vård av unga skall skolpliktiga barn. som
inle lämpligen kan fullgöra sin skolplikt på annat sätt. fullgöra den genom
alt delta i utbildning vid hemmet. Sådan utbildning skall anordnas genom
huvudmannens försorg. Den skall med nödvändiga avvikelser motsvara
utbildningen i grundskolan.

Inte längre skolpliktiga som vistas i hem som avses i första stycket skall genom huvudmannens försorg ges möjlighet att få sådan utbildning som de behöver och inte lämpligen kan få på anfiat sätt.

Regeringen eller den myndighet som regeringen besliimmer meddelar föreskrifter om utbildningens niirmare innehåll, dess organisation och tillsynen över den.

3 8 För sådana elever i grundskolan, särskolan, specialskolan och sa-
mcskolan som på grund av sjukdom eller av liknande skäl under längre tid
inte kan delta i vanligt skolarbete skall särskild undervisning anordnas på
sjukhus eller motsvarande, i elevens hem eller på annan lämplig plats.

Särskild undervisning anordnas av skolhuvudmännen. Denne får överlåta ål sjukvårdshuvudman eller någon annan alt anordna sådan undervisning enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen besliimmer.

Särskild undervisning skall stå öppen även för dem som fullgör skolplikt utanför det offentliga skolväsendet.

4 8 Eu skolpliktigt barn skall medges all fullgöra skolplikten på annat
sätt än som anges i denna lag. om det framstår som ett fullgott alternativ till
den utbildning som annars står barnet till buds enligt lagens föreskrifter.
Behov av insyn i verksamheten skall kunna tillgodoses.

Medgivande kan lämnas för upp till ett år i sänder. Under dess giltighetstid skall prövas hur verksamheten utfaller. Medgivandet skall återkallas med omedelbar verkan, om nödvändig insyn i verksamheten inte ges eller om det av annat skäl inle kan antas all förut.sättningar för godkännande fortfarande föreligger.

5 8 Frågor enligt 4 8 prövas av skolstyrelsen i barnels hemkommun. Om
barnet har sådant handikapp som enligt 3 kap. 3 8 kan vara grund för
siirskild skolplikt, ankommer dock prövningen på skolöverstyrelsen, som
skall höra socialstyrelsen innan ett medgivande lämnas eller återkallas.

Beslut i sådana ärenden får överklagas hos kammarrätten genom besvär:

11 kap. Skolhälsovård UbU 1985/86:6

1 8 Skolhälsovård skall anordnas för eleverna i grundskolan, särskolan. Bil. 2
specialskolan och sameskolan.

I gymnasieskolan skall skolhälsovård anordnas för eleverna på studievägar, som är minst ett läsår långa, och för eleverna i gymnasial lärlingsutbildning.

För elever på kortare studievägar i gymnasieskolan bör skolhälsovård anordnas.

2 8 Skolhälsovården har till ändamål att följa elevernas utveckling, beva
ra och förbättra deras själsliga och kroppsliga hälsa och verka för sunda
levnadsvanor hos dem.

Skolhälsovården skall främst vara förebyggande. Den skall omfatta hälsokontroller och enkla sjukvårdsinsatser. För elever i särskolan och specialskolan skall i skolhälsovården också ingå särskilda undersökningar som föranleds av deras handikapp.

För skolhälsovården skall finnas skolläkare och skolsköterska.

3 § Varje elev i grundskolan eller sameskolan skall genomgå allmän
hälsokontroll en gång på varje stadium. Den första kontrollen skall äga rum
första läsåret. Eleven skall också genomgå kontroll av syn och hörsel och
andra begränsade hälsokontroller, som anordnas för alla mellan de all-
miinna hJilsokontrollerna.

Om skolläkaren på förekommen anledning anser att en viss elev i grundskolan eller sameskolan behöver undersökas utöver vad som följer av första stycket, skall eleven genomgå sådan undersökning.

Eleverna i de delar av särskolan och specialskolan som motsvarar grundskolan skall när det behövs genomgå särskilda undersökningar som föranleds av deras handikapp. I övrigt gäller bestämmelserna i första och andra styckena även för dessa elever.

4 § Eleverna på sådana studievägar i gymnasieskolan, som är minst ett läsår långa, och eleverna i yrkessärskolan skall beredas tillfälle att genomgå minst en allmän hälsokontroll. Eleverna i yrkessärskolan skall också erbjudas särskilda undersökningar som föranleds av deras handikapp.

5 § Elever som avses i 1 8 första och andra styckena har rätt att vid behov anlita skolhälsovården utöver vad som följer av 3 och 4 S§.

6 8 Den skolhälsovård som eleverna har rätt till skall vara kostnadsfri för dem.

7 8 Huvudmannen för skolan skall även anordna skolhälsovården, om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

8 8 Skolöverstyrelsen och länsskolnämnden skall ha tillsyn över skolhälsovården.

12 kap. Övriga föreskrifter

1 8 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med
dela ytterligare föreskrifter om organisationen av det offentliga skolväsen
det samt om kommuners och landstingskommuners befattning i övrigt med 47
utbildning som avses i denna lag.

1 fråga om organ för samverkan eller annan liknande verksamhet inom UbU 1985/86:6 det offentliga skolväsendet får regeringen eller den myndighet som rege- Bil. 2 ringen besliimmer meddela föreskrifter om alt ledamöter i organet eller andra förelriidare utses och entledigas av enskilda. Med enskilda avses även omyndiga elever och sammanslutningar av sådana.

2 8 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om möjlighet all låta enskilda och andra utomstående svara för enstaka inslag i verksamheten inom del offentliga skolväsendet.

3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om möjligheter att inom det offentliga skolviisendet bedriva utbildning, som bygger på samverkan mellan olika skolformer inom det offentliga skolväsendet eller mellan en sådan skolform och någon annan utbildningsform. I sådana föreskrifter får göras undantag från organisatoriska bestämmelser i denna lag.

4 8 Försöksverksamhet får anordnas inom det offentliga skolväsendet enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen besliimmer. 1 sådana föreskrifter lar göras undanlag från organisatoriska bestämmelser i denna lag.

5 8 1 fråga om mottagande i det offentliga skolväsendet av elever som inte räknas som bosatta i riket gäller föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

6 8 Regeringen eller den myndighe! som regeringen bestämmer får utan hinder av föreskrifterna i 4 kap. 15 S och 5 kap. 14 8 meddela föreskrifter om skyldighet för den som vill genomgå särskilt anordnad prövning i grimdskolan eller gymnasieskolan alt betala avgift som tillfaller staten.

7 8 Bestämmelser om uppdragsutbildning i anslutning till gymnasieskolan finns i lagen (1985:000) om uppdragsutbildning i anslutning till det kommunala skolviisendet m. m.

8 8 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge enskilda att anordna prövning och utfärda betyg enligt de bestiimmelser som gäller för det offentliga skolväsendet.

9 8 I fråga om personal med statligt reglerad anställning inom utbildningsverksamhet, som motsvarar det offentliga skolväsendets men bedrivs med enskilt huvudmannaskap, får beslut som avser myndighetsutövning fattas av huvudmannen eller av ett siirskilt organ för verksamheten, om så föreskrivs av regeringen.

Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen (1985:000) om införande av skollagen (1985:000).

3 Förslag till UbU 1985/86:6

Lag om införande av skollagen (1985:000) ''-

Härigenom föreskrivs följande.

Allmänna bestämmelser

1 8 Skollagen (1985:000) och denna lag träder i kraft den I juli 1986.

2 8 Genom skollagen (1985:000) upphävs skollagen (1962: 319).

3 8 1 denna lag avses med

/962 års skollag skollagen (1962: 319),

den nya skollagen skollagen (1985:000),

1967 års omsorgslag lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda,

den nya omsorgslagen lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl.

4 8 Om det i lag eller annan författning hänvisas till en sådan föreskrift i
1962 års skollag eller 1967 års omsorgslag, som har ersatts genom en
bestämmelse i den nya skollagen eller i denna lag, skall hänvisningen i
stället avse den nya bestämmelsen. .

Lokala styrelser för särskolan

5 8 Uppgifter som enligt den nya skollagen ankommer på omsorgsnämnd skall till utgången av år 1988 fullgöras av sådan omsorgsstyrelse som avses i 12 8 lagen (1985:569) om införande av lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl., om inte annat följer av den paragrafen eller av någon annan lag.

Skolplikt och rätt till utbildning

6 8 För bam som inte har börjat skolan före den I juli 1986 skall frågor om skolplikt, skolform inom det offentliga skolväsendet och skolstart prövas enligt bestämmelserna i den nya skollagen, även om prövningen sker före den 1 juli 1986.

7 8 Uppkommer fråga om elevs övergång efter ikraftträdandet från en skolform till en annan, prövas fr.ågan enligt bestämmelserna i den nya skollagen, även om prövningen sker före den I juli 1986. Som skolform anses därvid även grundsärskolan och träningsskolan.

Den som är född år 1970 eller senare och som med stöd av bestämmelser i 1967 års omsorgslag vid ikraftträdandet har påbörjat men inte avslutat skolgång i grundsärskolan, träningsskolan eller specialskolan skall anses mottagen i den skolan enligt bestämmelserna i den nya skollagen. Detta gäller dock inte den som är utskriven på försök från särskolan.

8 8 För den som är född år 1969 eller tidigare och som vid utgången av
juni 1986 är särskolpliktig enligt 1967 års pmsorgslag upphör skolplikten
genom den nya skollagens ikraftträdande.

9 § Bestämmelserna i 3 kap. 19 § i den nya skollagen om rätt för psykiskt UbU 1985/86:6 utvecklingsstörda att få utbildning efter skolpliktstiden gäller dem som är Bil. 3 födda år 1966 eller senare.

De soin är födda år 1965 eller tidigare och som vid utgången av juni 1986 inte har avslutat sin skolgång i särskolan eller specialskolan skall beredas tillfälle att slutföra pågående yrkesutbildning eller motsvarande under högst två år.

Vite

10 8 Länsskolnämnden prövar även efter utgången av juni 1986 fråga om utdömande av sådant vite som har förelagts enligt 39 § i 1962 års skollag föreden 1 juli 1985.

Förhållandet mellan olika huvudmäns grundskolor och gymnasieskolor

11 8 Sådana elevområden för olika huvudmäns grundskolor och gymnasieskolor eller delar därav som har fastställts före utgången av juni 1986 gäller utan hinder av den nya skollagen. Elevområden som avser grundskolan får dock inte täcka varandra efter utgången av juni 1987, om inte annat följer av 4 kap. 7 8 tredje stycket i den nya skollagen.

12 8 1 fråga om rätt till interkommunal ersättning för läsåret 1986/87 för elever i grundskolan skall bestämmelserna i 1962 års skollag tillämpas, om den ersättningskräyande kommunen har tagit emot eleven i sin grundskola genom beslut som har fattats före den I juli 1986.

13 8 I fräga om rätt till interkommunal ersättning för tid före den 1 juli 1987 för elever i gymnasieskolan skall bestämmelserna i 1962 års skollag tillämpas, om den ersättningskrävande kommunen eller landstingskommunen har tagit emot eleven på den aktuella studievägen i sin gymnasieskola genom beslut som har fattats före den 1 juli 1986.

Fristående skolor m. m.

14 8 Ett godkännande som enligt 10 8 i 1967 ärs omsorgslag har meddelats i fråga om undervisning för särskolpliktiga och som alltjämt gäller vid utgången av juni 1986 får räknas såsom godkännande enligt den nya skollagen såvitt gäller tiden till utgången av juni 1987.

15 8 Beslut om befrielse från skolgång som har fattals med stöd av 35 8 i 1962 års skollag eller 26 S i 1967 års omsorgslag gäller inte efter utgången av jimi 1986.

Överklagande

16 8 1 fråga om överklagande gäller bestämmelserna i 1962 års skollag,
om beslut enligt den lagen har meddelats i första instans före den 1 juli
1986.

Besliil av länsskolnämnden enligt 10 8 denna lag får överklagas hos kammari'ätten genom besvär.

17 8 Bestämmelser om överklagande i 1967 års omsorgslag gäller i fall

där beslut med stöd av den lagen har meddelats i första instans före den 1 50

juli 1986.

Vid ikraftträdandet skall lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda upphöra att gälla med de undantag som framgår av denna lag.

/ fråga om annan undervisning för psykiskt utvecklingsstörda än undervisning i förskola skall utfärdas särskilda bestämmelser.

Vid ikraftträdandet skall lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda upphöra att gälla med de imdantag som framgår av denna lag ixh lagen (1985:0001 om införande av skollagen (1985:000).

Bestämmelserna i denna lag gäller inte i fråga om sådan utbildning som regleras / skolhigen (1985:000).

Regeringens förslag Utskottets förslag UbU 1985/86:6

5 kap. Bil. 5

98 Innan en kommun eller landstingskommun i sin gymnasieskola ett läsår eller en annan sådan studieperiod tar emot en sökande, som inte hör till skolans elevområde för studievägen, skall styrelsen för skolan inhämta yttrande från styrelsen för hemkommunens eller hemlandstingskommunens skola, om den har samma studieväg. Detta gäller dock inte om det med hänsyn till tidigare yttrande är onödigt.

Om den första styrelsen anser att sökanden skall tas emot men den andra styrelsen avstyrker, skall den första styrelsen överlämna ärendet till länsskolnämnden för avgörande. Om skolhuvudmännen är kommuner i olika län eller om någon av dem är en landsfingskommun, skall ärendet överlämnas till skolöverstyrelsen för avgörande.

Om elevområde för en studieväg har fastställts gemensamt för flera kommuners eller landstingskommuners gymnasieskolor skall fräga om en sökande skall tas emot trots att han inte tillhör det gemensamma elevområdet prövas av länsskolnämnden eller skolöverstyrelsen enligt föreskrifter som meddelas av regeringen.

gotab Stockholm 1985 83241 52