Utbildningsutskottets betänkande
1985/86:6

om ny skollag m. m. (prop. 1985/86:10)

UbU

1985/86:6

Propositionen

Regeringen har efter föredragning av statsrådet Göransson i proposition
1985/86:10 om ny skollag m. m. föreslagit riksdagen att

1. anta förslaget till lag om ändring i skollagen (1962:319),

2. anta tre av lagrådet granskade lagförslag med vidtagna ändringar,
nämligen förslag till dels skollag, dels lag om införande av skollagen, dels lag
om ändring i lagen (1985:569) om införande av lagen (1985:568) om särskilda
omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.,

3. godkänna vad som i propositionen har förordats om att särskolcheferna
inte längre skall ha statligt reglerade anställningar,

4. godkänna vad som i propositionen har förordats om att statsbidragsgivningen
till tjänster för särskolchefer skall upphöra,

5. godkänna vad som i propositionen har förordats i fråga om sådana
ledamöter och suppleanter i länsskolnämnden som inte väljs av landsting
eller kommunfullmäktige,

6. godkänna vad som i propositionen har förordats om upphörande av
försöksverksamheten med regionala planeringsråd,

7. godkänna vad som i propositionen har förordats om att möjligheten att
avstänga en elev i grundskolan skall tas bort.

De i propositionen framlagda lagförslagen är fogade som bilaga 1, bilaga 2,
bilaga 3 och bilaga 4 till detta betänkande.

I propositionen föreslås en ny skollag. Den är resultatet av en huvudsakligen
författningsteknisk och språklig översyn av den nuvarande skollagen
(1962:319). Översynen har också omfattat enstaka sakfrågor som har
aktualiserats genom utredningsförslag eller på annat sätt.

Till skillnad från den nuvarande skollagen innehåller förslaget till ny
skollag bestämmelser om särskolan. Den nya skollagen innebär att skolplikten
för eleverna i särskolan upphör vid utgången av vårterminen det
kalenderår då de fyller 17 år. De har emellertid alltid rätt att fortsätta i
särskolan under de fyra närmast följande läsåren.

I övrigt föreslås bl. a. följande ändringar genom den nya skollagen.

Innan en kommun i sin grundskola tar emot en elev som inte tillhör skolans
elevområde, skall kommunen bereda elevens hemkommun tillfälle att yttra
sig. Motsvarande skall gälla för gymnasieskolan, om även hemkommunen
anordnar den aktuella studievägen. Om hemkommunen avstyrker, skall den
andra kommunen, om den fortfarande anser att eleven skall tas emot,

1 Riksdagen 1985/86.14 sami. Nr6

överlämna ärendet till länsskolnämnden för avgörande. Rätten till interkommunal
ersättning från hemkommunen görs beroende av att den andra
kommunen har iakttagit sina nu nämnda skyldigheter.

Vissa förenklingar görs i bestämmelserna om undersökningstillfällen
m. m. inom skolhälsovården. Elever i gymnasieskolan skall inte längre vara
skyldiga att genomgå hälsokontroller.

Möjligheten att hämta skolpliktiga barn till skolan med biträde av polismyndighet
avskaffas. Däremot behälls möjligheten för länsskolnämnden
att vid vite förelägga barnets vårdnadshavare att se till att barnet fullgör sin
skolplikt. Frågan om utdömande av förelagt vite skall i fortsättningen
prövas av länsrätten på ansökan av länsskolnämnden.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den I juli 1986. Ikraftträdande- och
övergångsbestämmelser föreslås bli samlade i en särskild promulgationslag.

Propositionen innehåller även vissa förslag i frågor som inte regleras i
den nya skollagen.

Ändringar föreslås beträffande länsskolnämndernas sammansättning.
Liksom nu skall landstinget välja fem av ledamöterna och suppleanter för
dem i länsskolnämnden. Sammansättningen i övrigt regleras inte i den nya
skollagen. Utöver de ledamöter som landstinget väljer skall länsskolnämnden
ha sex ledamöter. Av dessa skall fyra representera arbetsmarknaden
och - liksom suppleanter för dem — utses av regeringen efter förslag från
arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. Övriga två ledamöter och
suppleanter för dem skall utses av länsstyrelsen. De förutsätts representera
dels utbildningsverksamheten i länet, dels den allmänna samhällsplaneringen
där. Ordförande skall alltjämt utses av regeringen bland nämndens
ledamöter. Regeringen och länsstyrelsen skall utse ledamöter och suppleanter
enligt de nya reglerna för tid fr. o. m. den 1 januari 1986. Detta
föranleder ändring i den nuvarande skollagen.

Den nuvarande försöksverksamheten med s. k. regionala planeringsråd
föreslås upphöra vid utgången av juni 1986. Planeringssamverkan mellan
skola och arbetsliv utformas i fortsättningen på det sätt som länsskolnämnden
finner lämpligt.

I linje med riksdagsbeslut våren 1985 om förändringar beträffande de
kommunala skolcheferna föreslås i propositionen att inte heller särskolcheferna
längre skall ha statligt reglerade anställningar och att statsbidragen
till kostnader för särskolchefer skall upphöra. Förändringarna beträffande
särskolchefer föreslås gälla fr. o. m. den 1 juli 1986.

UbU 1985/86:6

Motionerna

UbU 1985/86:6

1985/86:52 av Margö Ingvardsson (vpk) och Björn Samuelson (vpk) vari
yrkas att riksdagen beslutar anta följande såsom motionärernas förslag
betecknade förslag till lydelse av skollagens 6kap. 9§:

Motionärernas förslag

Regeringens förslag

6 kap.
9§

Eleverna i särskolan skall så långt
det är möjligt få en utbildning som
motsvarar den som ges i grundskolan
och gymnasieskolan. Utbildningen
skall anpassas efter varje elevs förutsättningar.

Huvudmannen skall sörja för att
varje elev, genom särskilt anlitad personal,
erhåller den personliga omvårdnad,
tillsyn och det stöd som
erfordras för att möjliggöra utbildningen.

1985/86:53 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar anta
följande såsom motionärernas förslag betecknade förslag till ändring i
förhållande till proposition 1985/86:10:

Regeringens förslag

Motionärernas förslag

4 kap.
15 §

Utbildningen i grundskolan skall
vara kostnadsfri för eleverna. Dessa
skall utan kostnad ha tillgång till
böcker, skrivmateriel, verktyg och
andra därmed jämförliga hjälpmedel
som behövs för utbildningen. I
verksamheten får dock förekomma
enstaka inslag som kan föranleda en
obetydlig kostnad för eleverna.

Utbildningen i grundskolan skall
vara kostnadsfri för eleverna. Dessa
skall utan kostnad ha tillgång till
skolmåltider motsvarande minst 1/3
av dagens näringsbehov, böcker,
skrivmateriel, verktyg och andra
därmed jämförliga hjälpmedel som
behövs för utbildningen. I verksamheten
får dock förekomma enstaka
inslag som kan föranleda en obetydlig
kostnad för eleverna.

5 kap.
14 §

Avgifter får inte tas ut för ansökan
till gymnasieskolan. Utbildningen
skall vara kostnadsfri för eleverna.
Dessa skall utan kostnad ha tillgång
till böcker, skrivmateriel, verktyg
och andra därmed jämförliga hjälpmedel
som behövs för utbildningen.
Huvudmannen får dock besluta att
eleverna skall hålla sig med vissa
egna sådana hjälpmedel. I verksam -

Avgifter får inte tas ut för ansökan
till gymnasieskolan. Utbildningen
skall vara kostnadsfri för eleverna.
Dessa skall utan kostnad ha tillgång
till skolmåltider motsvarande minst
1/3 av dagens näringsbehov, böcker,
skrivmateriel, verktyg och andra
därmed jämförliga hjälpmedel som
behövs för utbildningen. I verksamheten
får dock förekomma enstaka

Regeringens förslag

Motionärernas förslag

UbU 1985/86:6

heten får också förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetyd inslag

som kan föranleda en obetyd- lig kostnad för eleverna,

lig kostnad för eleverna i något annat
avseende.

1985/86:54 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen antar följande lydelse av 2kap. 3§ i nya skollagen:
”Länsskolnämnden skall bestå av elva ledamöter som väljs av landstinget. I
Gotlands län väljs ledamöterna av kommunfullmäktige i Gotlands kommun.
I Göteborgs och Bohus län väljs fem ledamöter av kommunfullmäktige i
Göteborgs kommun och sex ledamöter av Göteborgs och Bohus läns
landsting. I Malmöhus län väljs fem ledamöter av kommunfullmäktige i
Malmö kommun och sex ledamöter av Malmöhus läns landsting. För
ledamöterna utses lika många suppleanter. Ledamöter föreskriver.”,

2. att riksdagen antar följande lydelse av 22 § i gamla skollagen: ”Länsskolnämnden
skall bestå av elva ledamöter som väljs av landstinget. I
Gotlands län väljs ledamöterna av kommunfullmäktige i Gotlands kommun.
I Göteborgs och Bohus län väljs fem ledamöter av kommunfullmäktige i
Göteborgs kommun och sex ledamöter av Göteborgs och Bohus läns
landsting. I Malmöhus län väljs fem ledamöter av kommunfullmäktige i
Malmö kommun och sex ledamöter av Malmöhus läns landsting. För
ledamöterna utses lika många suppleanter. Ledamöter föreskriver.”,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen om skolstyrelsens roll för ungdomsuppföljningen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande permanentning av planeringsråden och SSA-sekreterarna,

5. att riksdagen uttalar vad i motionen anförs rörande betydelse av elevens
önskemål i fråga om högstadieundervisning i grannkommun när denna
öppnar möjlighet för tillval som ej kan erbjudas i hemkommunen.

1985/86:55 av Margareta Persson (s) och Ingvar Björk (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen anhåller att den i proposition 1985/86:10 föreslagna
skollagen får en sådan utformning att skyldigheten för huvudmännen att
anordna skola blir likformigt uttryckt för både grundskola och särskola.

1985/86:56 av Margareta Persson (s) och Ingvar Björk (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen anhåller att den i proposition 1985/86:10 föreslagna
skollagen får en sådan utformning att omvårdnadsbehovet hos eleverna i
särskolan tillgodoses.

1985/86:57 av Rune Rydén (m) vari yrkas att riksdagen med ändring av 3 kap.
16 § i regeringens förslag till ny skollag beslutar att det skall vara skolstyrelsen
som förelägger vite och länsrätten som utdömer det när skolpliktig elev inte
fullgör sin skolgång.

1985/86:58 av Per Unckel m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att i skollagen införa en ny paragraf av följande
lydelse: ”Undervisningen i det allmänna skolväsendet skall alltid utformas
med beaktande av den eleverna tillkommande informationsfriheten så att

deras rätt att inhämta och mottaga upplysningar och att i övrigt taga del av
andras yttranden icke inskränks utöver vad som i lag angivits med stöd av
2 kap. 13 § regeringsformen”,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående rätt att välja skola inom den allmänna skolans
ram,

3. att riksdagen beslutar att 4 kap. 3 § i den nya skollagen skall ha följande
lydelse: ”Grundskolan skall utveckla varje elevs egenskaper och förutsättningar.
Särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter, så att alla elever
ges goda grundläggande kunskaper.”,

4. att riksdagen avslår regeringens förslag att avskaffa möjligheterna till
s. k. vartannatårsintagning,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om länsskolnämndernas sammansättning,

1985/86:59 av Ylva Annerstedt m. fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att länsskolnämnderna inte skall innehålla
företrädare för arbetstagar- och arbetsgivarorganisationerna,

2. att riksdagen beslutar att skolplikten skall inträda höstterminen det
kalenderår då barnet fyller sex år,

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts angående rätten att välja gymnasieskola,

4. att riksdagen beslutar att elevs möjlighet att bli befriad från religionsundervisning
tas bort.

Utskottet

Inledning

I skollagen (1962:319) finns bestämmelser om bl. a. skolplikten och de sätt på
vilka den kan fullgöras. Skolplikten fullgörs normalt i grundskolan för vilken
kommunerna är huvudmän. Staten svarar genom specialskolan för undervisningen
av barn som på grund av synskada eller dövhet eller hörsel- eller
talskada inte kan följa undervisningen i grundskolan. Staten är också
huvudman för sameskolan som för samers barn är ett alternativ till
grundskolan. Skolplikten får fullgöras i en skola med enskild huvudman
(fristående skola), om skolan har godkänts för ändamålet. Det är också
möjligt att fullgöra skolplikten utan skolgång, nämligen genom s. k. enskild
undervisning.

I skollagen finns även bestämmelser om gymnasieskolan. För denna är
kommuner och landstingskommuner huvudmän.

I fråga om undervisningen av vissa psykiskt utvecklingsstörda hänvisar
skollagen till lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt
utvecklingsstörda (1967 års omsorgslag). Där finns bestämmelser om särskolan.
Denna skolform anordnas av landstingskommuner och kommuner som
inte ingår i någon landstingskommun. Staten svarar genom specialskolan för
undervisningen av psykiskt utvecklingsstörda som på grund av synskada,
dövhet eller hörselskada inte kan följa undervisningen i särskolan.

Skollagens bestämmelser kompletteras av föreskrifter i bl. a. skolförord -

UbU 1985/86:6

ningen (1971:235, omtryckt 1983:721), specialskolförordningen (1965:478,
omtryckt 1983:736), sameskolförordningen (1967:216, omtryckt 1980:437),
1980 års läroplan för grundskolan (Lgr 80), skolöverstyrelsens (SÖ) särskilda
föreskrifter för anpassning av Lgr 80 till specialskolan och sameskolan samt
1970 års läroplan för gymnasieskolan (Lgy70).

Bestämmelserna om undervisning i 1967 års omsorgslag kompletteras av
föreskrifter i bl. a. stadgan (1968:146) angående omsorger om vissa psykiskt
utvecklingsstörda (omsorgsstadgan, omtryckt 1978:975) samt läroplaner för
särskolan fastställda av SÖ.

Skollagen och vissa andra skolförfattningar har länge varit i behov av en
teknisk och språklig översyn. Hösten 1979 tillkallades därför en särskild
utredning, skolförfattningsutredningen (U 1979:12). I maj 1981 avlämnade
utredningen delbetänkandet (Ds U 1981:4) Skollagen med förslag till ny
skollag.

Omsorgskommittén (S 1977:12) lade år 1981 fram betänkandet (SOU
1981:26) Omsorger om vissa handikappade. När betänkandet hade remissbehandlats
tillkallades en arbetsgrupp för den fortsatta beredningen av
betänkandet. Arbetsgruppen kallade sig omsorgsberedningen. Den avlämnade
i december 1984 en rapport, som lades till grund för proposition
1984/85:176 med förslag till lag om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda
m. fl. (omsorgspropositionen). Riksdagen har genom beslut den
5 juni 1985 antagit lagförslaget i omsorgspropositionen med vissa ändringar
(SoU 1984/85:27, rskr. 1984/85:386). Den nya omsorgslagen, som träder i
kraft den 1 juli 1986, ersätter 1967 års omsorgslag. Den innehåller inte
bestämmelser om utbildningen för psykiskt utvecklingsstörda barn och
ungdomar. I omsorgspropositionen förutsattes att sådana bestämmelser
skulle ingå i kommande förslag till ny skollag.

I nu föreliggande proposition föreslås, med skolförfattningsutredningens
betänkande som underlag och i enlighet med vad som aviserades i omsorgspropositionen,
en ny skollag, som avses ersätta såväl 1962 års skollag som
bestämmelserna om undervisning i 1967 års omsorgslag. I sammanhanget
behandlas också bl. a. vissa i propositionen redovisade förslag som har lagts
fram av skoladministrativa kommittén (U 1978:17), kommittén (U 1979:13)
angående skolor med enskild huvudman (SEH-kommittén) och riksrevisionsverket.

Med anledning av propositionen har väckts åtta motioner med sammanlagt
19 yrkanden. Utskottet följer vid behandlingen av motionsyrkandena i
huvudsak den disposition som återfinns i förslaget till ny skollag.

Grundläggande fri- och rättigheter på skolområdet

I motion 1985/86:58 (m) yrkande 1 begärs att elevernas rätt till informationsfrihet
skall säkerställas genom att skollagen tillförs en paragraf om informationsfrihet.
Den nya paragrafen avses hänvisa till reglerna i regeringsformen
(2 kap. 1 §).

Utskottet erinrar om att regleringen i 2 kap. regeringsformen omfattar

UbU 1985/86:6

också barn och ungdom (jfr Medborgerliga fri- och rättigheter, Regeringsformen,
SOU 1975:75, s. 185).

Med hänvisning till att grundlagsskyddad informationsfrihet föreligger på
skolområdet föreslår utskottet att motion 1985/86:58 yrkande 1 avslås av
riksdagen.

Länsskolnämndernas sammansättning m. m.

I propositionen föreslås att det i skollagen skall föreskrivas att landstinget
liksom nu skall välja fem av ledamöterna och suppleanter för dem i
länsskolnämnden. För län med kommun som inte hör till någon landstingskommun
gäller särskilda regler. Utöver de ledamöter som landstinget väljer
skall enligt föredragande statsrådet länsskolnämnden ha sex ledamöter. Av
dessa skall fyra representera arbetsmarknaden och - liksom suppleanter för
dem - utses av regeringen efter förslag från arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer.
Övriga två ledamöter och suppleanter för dem skall utses av
länsstyrelsen. De förutsätts representera dels utbildningsverksamheten i
länet, dels den allmänna samhällsplaneringen där. Ordförande skall alltjämt
utses av regeringen bland nämndens ledamöter.

Regeringen och länsstyrelsen föreslås utse ledamöter och suppleanter
enligt de nya reglerna för tid fr. o. m. den 1 januari 1986. Detta föranleder
ändring i den nuvarande skollagen.

Den nuvarande försöksverksamheten med s. k. regionala planeringsråd
föreslås upphöra vid utgången av juni 1986. Planeringssamverkan mellan
skola och arbetsliv får i fortsättningen utformas på det sätt som länsskolnämnderna
finner lämpligt.

Enligt motion 1985/86:54 (c) yrkandena 1 och 2 bör länsskolnämnden
omfatta elva ledamöter, vilka alla bör väljas av landstingen eller i förekommande
fall kommunfullmäktige. Företrädare för arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer
bör inte ingå i nämnderna. Sistnämnda uppfattning
framförs även i motionerna 1985/86:58 (m) yrkande 5 och 1985/86:59 (fp)
yrkande 1. Det anses enligt motion 1985/86:58 olämpligt att nämndernas
ledamöter utses på ett sådant sätt att de förutses företräda sina uppdragsgivares
intressen i första hand. Enligt båda motionerna bör nämnderna i övrigt ha
den sammansättning som anges i propositionen.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Samverkan mellan utbildning och arbetsliv är ett viktigt inslag i planeringen
på länsnivå. Inte minst med hänsyn till de uppgifter som länsskolnämnderna
fått i fråga om samråd om utbildningsutbud mellan olika utbildningshuvudmän
anser utskottet det naturligt att detta kommer till uttryck i en
förstärkt representation för arbetslivet i nämnderna. I vad gäller länsskolnämndemas
myndighetsutövning och uppfattningen i motion 1985/86:58 att
det är olämpligt att nämndernas ledamöter utses på ett sådant sätt att de
förutses företräda sina uppdragsgivares intressen i första hand, vill utskottet
erinra om dels att myndighetsutövningen för länsskolnämndernas del
minskat, dels att det finns jävsregler i 4§ förvaltningslagen. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag beträffande länsskolnämndema. Utskottet
utgår dock från att kommande överväganden om såväl den statliga skoladmi -

UbU 1985/86:6

nistrationens roll som den framtida länsförvaltningen kan ge anledning till att
en mera allsidig prövning av frågan om länsskolnämndens sammansättning
görs.

Då den nuvarande mandatperioden för ledamöterna och suppleanterna i
länsskolnämnderna upphör med utgången av december 1985 bör regeringen
och länsstyrelsen få utse ledamöter och suppleanter enligt de nya reglerna för
den mandatperiod som börjar den 1 januari 1986.

Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motionerna 1985/86:54
yrkandena 1 och 2,1985/86:58 yrkande 5 och 1985/86:59 yrkande 1 antar det i
propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen (1962:319)
och förslaget till skollag såvitt avser 2 kap. 3 § samt godkänner vad
föredragande statsrådet förordat i fråga om sådana ledamöter och suppleanter
i länsskolnämnden som inte väljs av landsting eller kommunfullmäktige.

I motion 1985/86:54 (c) yrkande 4 föreslås att de nuvarande regionala
planeringsråden m. m. skall permanentas.

I vad gäller planeringsråd för samverkan mellan skola och arbetsliv vill
utskottet erinra om att det i varje kommun finns lokala planeringsråd och i
varje län försöksvis regionala planeringsråd. Enligt utskottets mening finns
inte behov av en central reglering av samverkan på dessa nivåer. Varje
kommun och länsskolnämnd bör få utforma sin samverkan med arbetslivet
på det sätt som den finner lämpligast. Utskottet utgår från att kommuner och
länsskolnämnder även fortsättningsvis tillser att en bred och allsidig kontakt
mellan skola och arbetsliv upprätthålls. Den nuvarande försöksverksamheten
med regionala planeringsråd bör således upphöra med utgången av juni
1986.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1985/86:54 yrkande 4.

Skolpliktens inträde m. m.

Enligt motion 1985/86:59 (fp) yrkande 2 bör skolplikten inträda höstterminen
det kalenderår då barnet fyller sex år. Enligt motionärerna bör
bestämmelser härom införas i skollagen redan nu med tillämpning fr. o. m.
läsåret 1986/87.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

En särskild kommitté lade sommaren 1985 fram betänkandet Förskola -skola (SOU 1985:22), i vilket formerna för arbetet i förskola och skola
diskuteras. Även tidpunkten för skolstarten behandlas i betänkandet.
Kommittén presenterar tre alternativa utvecklingslinjer för barnomsorgen
och skolan i framtiden. Det första alternativet innebär att nuvarande
skolpliktsålder bibehålls och att verksamheten för förskolebarnen och
barnen på lågstadiet samplaneras. Det andra utvecklingsalternativet innebär
en sänkning av skolpliktsåldem med ett år. I sin analys utgår kommittén från
att sänkt skolpliktsålder förutsätter tioårig skolgång och att lågstadiet därvid
blir fyraårigt. Det tredje utvecklingsalternativet innebär en successiv skolstart,
antingen intagningar vid höst- och vårterminens början eller individuellt
under läsåret.

Betänkandet Förskola - skola remissbehandlas för närvarande. Remissti -

UbU 1985/86:6

den går ut den 15 januari 1986. Med hänvisning till att frågan om tidpunkt för
skolstart kommer att beredas i regeringens kansli under nästa år föreslår
utskottet att riksdagen avslår motion 1985/86:59 yrkande 2.

I den nuvarande skollagen förutsätts att s. k. vartannatårsintagning skall
kunna förekomma i grundskolan. Föredragande statsrådet anser (prop.
s. 60) att ett sådant intagningssystem är oriktigt från principiell synpunkt,
eftersom alla barn bör ha rätt att börja skolan höstterminen det kalenderår då
de fyller sju år. I den nya skollagen bör enligt statsrådets mening därför inte
skrivas in någon möjlighet att tillämpa vartannatårsintagning.

I motion 1985/86:58 (m) yrkande 4 föreslås avslag på regeringens förslag
att avskaffa möjligheterna till vartannatårsintagning. Om ett system med
vartannatårsintagning i särskilda fall kan innebära att annars nedläggningshotade
skolor kan bevaras bör sådan intagning kunna förekomma.

Utskottet erinrar om att vartannatårsintagning tillkom genom 1919 års
undervisningsplan för rikets folkskolor (SFS 1919:880). Syftet med anordningen
var att en lärare som i en glesbygd hade att svara för undervisningen i
sex årskurser inte skulle få alltför många årskurser i sin undervisningsgrupp
samtidigt utan skulle få koncentrera sig det ena läsåret på årskurserna 1, 3
och 5 och det andra läsåret på årskurserna 2, 4 och 6.

Enligt uppgift från SÖ har vartannatårsintagning sedan länge inte förekommit
i Sverige. Med hänvisning till detta förhållande och till vad som
anförts i propositionen om rätten att få börja skolan vid sju års ålder föreslår
utskottet att riksdagen avslår motion 1985/86:58 yrkande4.

Befrielse från undervisning i religionskunskap

Enligt 3 kap. 12 § andra stycket i lagförslaget skall befrielse alltid medges från
undervisning i religionskunskap, om eleven tillhör ett trossamfund, som har
regeringens tillstånd att i skolans ställe ombesörja sådan undervisning, och
eleven visar att han deltar i denna.

I motion 1985/86:59 (fp) yrkande 4 hävdas att elevs möjlighet till befrielse
från undervisning i religionskunskap bör tas bort ur skollagen. I dag skall
religionsundervisningen vara objektiv och ge eleverna kunskaper och insikt
om alla de stora religionerna. Religionsundervisningen har därmed kommit
att bli ett led i ansträngningen att genom information om skilda etiska,
kulturella och religiösa förhållanden öka elevernas förståelse för och tolerans
beträffande företeelser som kan verka främmande.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

Inom Europarådet framlades år 1950 den europeiska konventionen
angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande
friheterna. Till denna konvention har alla Europarådets medlemsländer
anslutit sig. Vidare inrättades den europeiska kommissionen för de mänskliga
rättigheterna och - som högre instans - den europeiska domstolen för de
mänskliga rättigheterna. Till dessa organ kan medlemsländer och enskilda
medborgare under vissa förutsättningar inkomma med klagomål om brott
mot konventionen.

Den europeiska konventionen har sedermera kompletterats med fem
tilläggsprotokoll. Det första av dessa, som undertecknades år 1952, handlar

UbU 1985/86:6

bl. a. om rätten till undervisning. I artikel 2 i detta protokoll stadgas att ingen
får förvägras rätten till undervisning men att staten skall respektera
föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn en uppfostran och undervisning
som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska
övertygelse.

När regeringen den 22 juni 1953 ratificerade det första tilläggsprotokollet
till den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna förklarades i
en reservation till artikel 2 bl. a. att befrielse från skyldigheten att delta i de
allmänna skolornas kristendomsundervisning endast kan medges för barn
med annan trosbekännelse än svenska kyrkans, för vilka tillfredsställande
religionsundervisning är anordnad.

Som skäl för att inte förorda ett oreserverat antagande av artikel 2 i
tilläggsprotokollet anförde departementschefen i proposition 1953:32 (s. 10)
att ”de svenska statsmakterna ha vid sitt ställningstagande till denna fråga i
samband med den senaste skolreformen utgått ifrån att kristendomsundervisningen
i våra allmänna skolor icke är avsedd att påtvinga eleverna en viss
troslära utan att under objektiva former bibringa dem kunskap om de
religiösa och etiska värderingar som varit bestämmande vid uppbyggandet av
det svenska samhället liksom för den västerländska kulturutvecklingen över
huvud taget.” Regeringen ansåg att trossamfund som i sin åskådning
väsentligt avviker från grunderna för skolans kristendomsundervisning skall
äga möjlighet att med regeringens tillstånd själva ombesörja religionsundervisning
i skolans ställe (jfr 27 § nuvarande skollag).

För närvarande innehas sådant tillstånd bl. a. av de mosaiska församlingarna
i Stockholm, Göteborg och Malmö, katolska kyrkan i Sverige, Evangelisk-Lutherska
kyrkan i Sverige, muslimska församlingen i Malmö och
Lutherska bekännelsekyrkan i Sverige.

Sverige har senare anslutit sig till överenskommelser med innebörd som
svarar mot nyssnämnda europeiska konvention, nämligen UNESCO-konventionen
år 1960 mot diskriminering inom undervisningen och FN-konventionema
av år 1966 om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter resp.
medborgerliga och politiska rättigheter. När regeringen föreslog riksdagen
ratifikation av dessa båda konventioner (prop. 1967:36 och 1971:125) skedde
det med hänvisning till att religionsundervisningen i skolorna skall vara
objektiv och att möjlighet till befrielse finns. I fråga om UNESCOkonventionen
fanns därtill ej möjlighet att anmäla förbehåll mot någon
artikel.

I proposition 1978/79:180 om läroplan för grundskolan anförde föredragande
statsrådet att krav på att vissa elever skall befrias från skolans
religionsundervisning även i fortsättningen bör tillgodoses. Riksdagen hade
ingen erinran häremot (UbU 1978/79:45, rskr. 1978/79:422).

I läroplanen för grundskolan (Lgr 80) upptas inom de samhällsorienterande
ämnena ämnet religionskunskap under en särskild rubrik. Vidare anges
följande: ”När en elev enligt skollagen 27 § befriats från undervisningen i
religionskunskap skall i samråd mellan hemmet och skolan överenskommas
hur detta praktiskt skall ordnas. Med hänsyn till de speciella motiv som i
varje enskilt fall föreligger och undervisningens uppläggning i ifrågavarande
klass får från fall till fall avgöras vilka lektioner och avsnitt som eleven skall
vara befriad från.”

UbU 1985/86:6

Enligt uppgift i proposition 1978/79:180 om läroplan för grundskolan
m. m. (s. 77) befriades år 1975 sammanlagt 180 elever i hela landet från
skolans religionsundervisning. Antalet befriade elever är, enligt vad utskottet
erfarit, ungefär detsamma i dag.

Med anledning av de speciella förhållanden som föreligger anser utskottet
att ingen ändring bör ske av nuvarande befrielsemöjlighet i vad gäller
undervisningen i religionskunskap i grundskolan. Motion 1985/86:59 yrkande
4 bör avslås och det i propositionen framlagda lagförslagets 3 kap. 12 §
antas.

Föreläggande och utdömande av vite

I lagförslaget bibehålls skolstyrelsens och vårdnadshavamas nuvarande
ansvar för att barnet fullgör sin skolplikt. Möjligheten att hämta skolpliktiga
barn till skolan med biträde av polismyndighet avskaffas. Däremot behålls
möjligheten för länsskolnämnd att förelägga sådana vårdnadshavare vite,
som inte har gjort vad på dem ankommer för att barnet skall fullgöra sin
skolgång. Det skall enligt föredragande statsrådet även i fortsättningen
ankomma på länsskolnämnd att förelägga vite. Enligt lagen (1985:206) om
vitén skall, om inte annat följer av vad som är särskilt föreskrivet, fråga om
utdömande av vite prövas av länsrätt på ansökan av den myndighet som har
utfärdat föreläggandet. I propositionen föreslås inga särbestämmelser. Det
innebär att frågan om utdömande av vite som avses i 3 kap. 16 § förslaget till
skollag skall prövas av länsrätt på ansökan av länsskolnämnd.

Enligt motion 1985/86:57 (m) bör frågan om utdömande av vite prövas av
länsrätt på ansökan av skolstyrelsen. Skolstyrelsen bör kunna förelägga vitet.
Det är skolstyrelsen som, ofta i samråd med socialnämnden, har att svara för
den utredning som måste föreligga om fråga uppkommer om vitesföreläggande.
Enligt motionen bör skolstyrelsen i detta fall kunna få samma ställning
som byggnadsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden, vilka också
handlägger partsärenden. Yrkandet överensstämmer med vad skolförfattningsutredningen
har föreslagit.

Skolförfattningsutredningens förslag om att skolstyrelsen - såvitt gäller
elever i grundskolan - skall överta uppgiften att förelägga vite har väckt viss
kritik under remissbehandlingen. Åtskilliga länsskolnämnder ansåg att
skolstyrelsen inte framstår som en neutral instans i ärenden av detta slag.
Föredragande statsrådet har tagit fasta på detta. Utskottet ansluter sig till
regeringens ståndpunkt och föreslår att riksdagen avslår motion 1985/86:57.

Hemkommuns uppföljningsansvar

I förhållande till nuvarande lagbestämmelser om att kommunerna skall
bedriva uppföljande studie- och yrkesorientering och vidta andra åtgärder till
stöd för ungdomarna görs i lagförslaget vissa preciseringar av uppföljningsinsatserna.
Det skall även i fortsättningen ankomma på skolstyrelsen att hålla
sig underrättad om ungdomarnas situation.

Enligt motion 1985/86:54 (c) yrkande 3 är det naturligt att skolstyrelsen har
det fulla ansvaret för ungdomsuppföljningens genomförande. Motionärerna

UbU 1985/86:6

anser det angeläget att regeringen på lämpligt sätt framhåller för kommunerna
att uppföljningsansvaret normalt bör handhas av skolstyrelserna.

Utskottet konstaterar att det i lagen slås fast att hemkommunen genom
skolstyrelsen skall hålla sig underrättad om hur ungdomarna är sysselsatta.
Har de inte stadigvarande sysselsättning genom studier i gymnasieskolan
eller fast anställning eller på annat sätt, skall hemkommunen enligt lagen
vara skyldig att själv eller genom andra erbjuda dem personlig studie- och
yrkesvägledning samt kurser, praktik eller annan liknande verksamhet.

I likhet med regeringen anser utskottet att kommunerna själva bör få
avgöra, vilka uppgifter därvidlag som skall läggas på skolstyrelserna.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1985/86:54 yrkande 3.

Studiegången i grundskolan

Enligt lagförslaget skall eleverna i grundskolan ha en i huvudsak gemensam
studiegång, om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer.

I motion 1985/86:58 (m) yrkande 3 anses att lagförslaget i denna del
innebär en förändring i riktning mot en mera likriktad skola. Enligt
motionärernas motsvarande förslag till lag skall grundskolan utveckla varje
elevs egenskaper och förutsättningar.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

Till skillnad från gymnasieskolan bygger grundskolan på principen att
eleverna skall ha en i huvudsak gemensam studiegång i enlighet med ett antal
riksdagsbeslut, som resulterat i bestämmelser i bl. a. skolförordning och
läroplan för grundskolan. Såsom framgår av skolförordningen och läroplanen
finns, utöver den för alla gemensamma utbildningen, valmöjlighet inom
ramen för temastudier och fria aktiviteter samt högstadiets tillvalskurser.
Det finns också bestämmelser om s. k. anpassad studiegång för vissa elever.
Härtill kommer bestämmelser som syftar till att tillgodose särskilda utbildningsbehov,
såsom föreskrifterna om förberedande dansundervisning. Det
finns också för musikintresserade elever s. k. musikklasser i vissa kommuners
grundskolor enligt särskilda föreskrifter.

I vad slutligen gäller motionärernas krav att skolan skall utveckla varje
elevs egenskaper och förutsättningar kan utskottet inte finna annat än att
detta är tillgodosett genom det i läroplanen för grundskolan bestämt uttalade
kravet på en individualiserad undervisning. I läroplanen (s. 49-50) anförs
bl.a.: ”Individualisering måste så långt det är praktiskt möjligt få prägla
arbetet. Den innebär en anpassning av stoffet till olika elever, en intresseindividualisering.
Den innebär också att olika elever får olika lång tid för att
lära sig något. Ett och samma arbetssätt passar inte alla elever. Också
arbetssättet måste individualiseras inom de ramar som kravet på en allsidig
träning ger. Det finns inget studiesätt, som är det bästa för alla elever.”

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1985/86:58 yrkande 3.

UbU 1985/86:6

Elevs önskemål i fråga om högstadieundervisning i
grannkommun

Av propositionen framgår att de nuvarande principerna för elevområden
m. m. för kommunernas skolor skall behållas i huvudsak oförändrade. Det
innebär att varje barn skall gå i sin hemkommuns grundskola, om det inte
finns särskilda skäl för något annat.

I detta sammanhang ställs i motion 1985/86:54 (c) yrkande 5 frågan om det
inte skulle kunna räcka med enbart önskemål om viss tillvalskurs på
grundskolans högstadium för att elev skall få rätt att erhålla högstadieundervisning
i grannkommun om denna men inte hemkommunen anordnar
kursen. Sådana elevönskemål bör, hävdar motionärerna, tillgodoses, om det
inte finns vägande skäl emot.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

Skolstyrelsen i kommunen beslutar om tillvalskurser. Treårig kurs i tyska
eller franska skall alltid erbjudas, om antalet elever som väljer språket är
lägst fem. För övriga tillvalskurser finns ingen lägsta gräns. Skolstyrelsen har
alltså stor frihet att tillgodose individuella önskemål.

En kommun skall i sin grundskola ta emot även barn som inte hör till
skolans elevområde, om barnet med hänsyn till sina personliga förhållanden
har särskilda skäl att få gå i den kommunens grundskola (jfr 4 kap. 11 §
lagförslaget).

Normalt har en tillvalskurs i grundskolan inte sådan betydelse för en elev
som t. ex. en studieväg i gymnasieskolan. Det skulle föra för långt att låta
elever få tillträde till grannkommunens grundskola enbart med hänvisning
till ett önskemål om att få en viss tillvalskurs. Det bör finnas alldeles speciella
skäl att få en högstadieundervisning som inrymmer en kurs som inte kan
tillhandahållas i hemkommunens grundskola men väl i grannkommunens.
Om t. ex. en elev kan påvisa speciella omständigheter såsom att kursen
behandlar ett ämne som han skulle ha särskild nytta av, bör han kunna få gå i
grannkommunens skola med stöd av bestämmelserna om särskilda skäl för
skolgång i annan skola än i det egna elevområdets (4 kap. 11 §).

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1985/86:54 yrkande 5.

Skolhuvudmans kostnadsansvar i förhållande till eleverna i
grundskolan och gymnasieskolan

Skolhuvudmannens kostnadsansvar hänger samman med bl. a. omfattningen
av den verksamhet i skolan som huvudmannen har att svara för gentemot
eleverna.

Skolförfattningsutredningen har i detta sammanhang funnit att begreppet
undervisning lätt leder tankarna till den lärarledda lektionsundervisningen.
Den konstaterar att det emellertid finns andra verksamhetsformer i skolan
som t. ex. fria aktiviteter och praktisk arbetslivsorientering och anser därför
att begreppet utbildning är lämpligare än undervisning som samlingsbeteckning
för olika verksamhetsformer i dagens skola. Föredragande statsrådet
delar utredningens uppfattning att begreppet undervisning kan vara missvi -

UbU 1985/86:6

sande i detta sammanhang och att i stället begreppet utbildning bör
användas.

Som utskottet tidigare redovisat kompletteras skollagen av de olika
skolformernas läroplaner. Av exempelvis Lgr 80 - särskilt avsnitten Arbetsformer
och arbetssätt samt Planering och utvärdering - framgår att skolarbetet
kan bedrivas i form av enkäter, gruppdiskussioner, temaarbeten,
teaterföreställningar, konserter, friluftsverksamhet och lägerskolverksamheter
m. m. Utskottet finner i likhet med skolförfattningsutredningen
och föredragande statsrådet att verksamhetsformer av nu nämnt slag inte
särskilt väl låter sig inordnas under den hävdvunna betydelsen av begreppet
undervisning utan att begreppet utbildning är en mer adekvat benämning på
skolans skilda verksamhetsformer.

De nuvarande kostnadsansvarsreglerna - med huvudregeln om en för
eleverna kostnadsfri utbildning - skall enligt propositionen stå fast.

I motion 1985/86:53 (vpk) tas olika kostnadsfrågor upp.

Motionärerna vänder sig emot skolförfattningsutredningens konstaterande
att skolmåltider till sin art inte kan betraktas som utbildning. Regeringen
har delat utredningens uppfattning. I motionen förslås att det skrivs in i
skollagen att skolmåltiderna skall vara kostnadsfria. Motionärerna begär
vidare att riksdagen ur lagförslaget skall ta bort bestämmelsen om att
skolhuvudman får besluta att eleverna i gymnasieskolan skall hålla sig med
vissa egna hjälpmedel.

Såvitt gäller grundskolan bör huvudmännen enligt utskottets uppfattning
liksom hittills vara skyldiga att kostnadsfritt för eleverna tillhandahålla
böcker, skrivmateriel och andra hjälpmedel som används i utbildningen. När
det däremot gäller gymnasieskolan bör, med hänsyn till hittillsvarande
praxis, inte så långtgående krav ställas på huvudmännen. Dessa bör därför
kunna besluta att eleverna skall hålla sig med vissa hjälpmedel för eget bruk.

Någon lagstadgad skyldighet att låta eleverna få kostnadsfria skolmåltider
föreligger inte i dag. Utskottet är i likhet med föredragande statsrådet inte
berett att föreslå någon ändring härvidlag.

Riksdagen bör avslå motion 1985/86:53.

Prövningsmyndighet för vissa frågor om mottagande i
gymnasieskola

Fråga om en sökande skall tas emot i en kommuns gymnasieskola trots att
han inte tillhör elevområdet för studievägen vid skolan skall enligt 5 kap. 8 §
tredje stycket förslaget till ny skollag prövas av styrelsen för skolan, om inte
annat följer av 9 § i samma kapitel. I 9 § finns föreskrifter om att
länsskolnämnden och i vissa fall skolöverstyrelsen skall besluta. Det är då
fråga om fall där hemkommunen har samma studieväg i sin gymnasieskola
och anser att det inte finns särskilda skäl för sökanden att gå i den andra
kommunens gymnasieskola.

Bestämmelsen i 5 kap. 8 § tredje stycket om att det är styrelsen för skolan
som skall besluta passar inte i fall där elevområde för en studieväg har
fastställts gemensamt för flera kommuners gymnasieskolor (för närvarande
Storstockholm). När ställning skall tas till frågan huruvida en sökande som

UbU 1985/86:6

inte tillhör det gemensamma elevområdet har särskilda skäl är det nämligen
inte klart vilken av kommunerna som skulle bli den mottagande kommunen.

Med anledning härav föreslår utskottet att det i 5 kap. 9 § förs in ett tredje
stycke av följande lydelse: Om elevområde för en studieväg har fastställts
gemensamt för flera kommuners eller landstingskommuners gymnasieskolor
skall fråga om en sökande skall tas emot trots att han inte tillhör det
gemensamma elevområdet prövas av länsskolnämnden eller skolöverstyrelsen
enligt föreskrifter som meddelas av regeringen.

Riksdagen bör anta 5 kap. 9 § skollagen med den ändringen att paragrafen
erhåller i bilaga 5 som Utskottets förslag betecknade lydelse.

Skollagens utformning i vad gäller huvudmans skyldighet att
anordna särskola

I motion 1985/86:55 (s) begärs att ”skollagen får en sådan utformning att
skyldigheten för huvudmännen att anordna skola blir likformigt uttryckt för
både grundskola och särskola”.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

Ett barns rätt att få utbildning i grundskolan, särskolan eller annan
skolform inom det offentliga skolväsendet regleras genom lagförslagets 3
kap., som har rubriken Skolplikt och rätt till utbildning (jfr 3 kap. 1 § andra
stycket och 19 §).

Kapitlen om grundskolan (4 kap.) och om särskolan (6 kap.) skall läsas
mot bakgrund av vad som föreskrivs i 3 kap. om skolplikt och rätt till
utbildning. Eftersom 4 kap. och 6 kap. har olika uppbyggnad, blir uttryckssätten
i kapitlen olika.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1985/86:55.

Tillgodoseende av omvårdnadsbehovet hos eleverna i
särskolan

I motionerna 1985/86:52 (vpk) och 1985/86:56 (s) föreslås att skollagen får en
sådan utformning att omvårdnadsbehovet hos eleverna i särskolan tillgodoses.
I den förstnämnda motionen lämnas även förslag till en kompletterande
lagtext.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

I skolhuvudmans skyldighet att anordna särskola för barn och ungdom som
inte kan gå i grundskolan och gymnasieskolan därför att de är psykiskt
utvecklingsstörda ligger också en skyldighet att ge den omvårdnad som
behövs för att eleverna skall kunna tillgodogöra sig utbildningen. Utskottet
erinrar om att skollagens bestämmelser om utbildningen kompletteras av
bestämmelserna i lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt
utvecklingsstörda m. fl.

Med hänvisning till det anförda bör riksdagen avslå motionerna 1985/86:52
och 1985/86:56.

UbU 1985/86:6

Tillgodoseende av enskilda önskemål vid val av skolenhet

I propositionen anförs att grunder för elevernas fördelning på skolenheter
inom en huvudmans grundskola eller gymnasieskola inte heller i fortsättningen
skall bestämmas genom lag men däremot kunna regleras i andra statliga
föreskrifter.

Rätten för den enskilde att välja mellan skolor i det allmänna skolväsendet
tas upp i två motioner. I motion 1985/86:58 (m) yrkande 2 tas fasta på 1985 års
regeringsförklaring, enligt vilken möjligheterna att inom den offentliga
sektorn välja t. ex. daghem, skola och läkare bör ökas. På skolans område
bör, menar motionärerna, endast starka skoladministrativa skäl tillåtas väga
över elevens personliga önskemål. I motion 1985/86:59 (fp) yrkande 3
föreslås att elev fritt skall kunna välja gymnasieskola i riket. SÖ bör enligt
motionärerna ges i uppdrag att presentera närmare förslag och kostnadsberäkningar.

Utskottet vill först erinra om vad föredragande statsrådet anför i propositionen
om elevernas fördelning på skolenheter:

Med hänsyn till statens ansvar för skolväsendet och till de statliga bidragen
finnér jag det naturligt att allmänna grunder för elevernas fördelning på
skolenheter skall kunna fastställas genom statliga föreskrifter. Självfallet
måste sådana faktorer som kommunikationer och behovet av att effektivt
utnyttja lokaler och andra utbildningsresurser spela en viktig roll när
eleverna fördelas på skolenheter. Det är emellertid enligt min menig
angeläget att också föräldrarnas och elevernas egna önskemål kan vägas in.
En skolenhet kan ha en viss inriktning, t. ex. på idrott, och det är då rimligt
att beakta idrottsintresserades önskan att få gå vid just den skolenheten.
Enligt min mening bör de enskildas önskemål nämnas som en självständig
faktor i föreskrifterna om elevernas fördelning på skolenheter. Jag ämnar
återkomma till detta i samband med förslag till regeringen om ändringar i
skolförordningen med anledning av den nya skollagen.

I vad gäller motion 1985/86:59 vill utskottet tillägga följande.

I 5 kap. 3 § lagförslaget föreskrivs att varje del av landet i fråga om varje
studieväg skall ingå i elevområdet för någon kommuns eller landstingskommuns
gymnasieskola.

Av 5 kap. 8 § lagförslaget framgår vidare följande: Av behöriga sökande
till en studieväg i en kommuns eller landstingskommuns gymnasieskola skall i
första hand tas emot de som tillhör elevområdet för studievägen vid skolan.
Med dessa skall likställas de som med hänsyn till sina personliga förhållanden
har särskilda skäl att få gå i den kommunens eller landstingskommunens
gymnasieskola. I andra hand skall tas emot andra behöriga sökande, om de
inte kan beredas plats på studievägen vid den skola vars elevområde de
tillhör. Fråga om en sökande skall tas emot trots att han inte tillhör
elevområdet för studievägen vid skolan prövas enligt huvudregeln av
styrelsen för skolan.

Intagningsbestämmelserna avser att styra elevströmmarna på ett sådant
sätt att de motsvarar vad skolorna genom sin organisation kan ta emot.
Skolornas organisation är baserad på elevantalet inom elevområdet för resp.
utbildning. En styrning är nödvändig inte minst av driftsekonomiska skäl och
för att åstadkomma ett rationellt utnyttjande av dels lärare och övrig

UbU 1985/86:6

personal, dels de investeringar som gjorts i lokaler, läromedel och annan
utrustning.

Utskottet föreslår att riksdagen, med hänvisning till vad utskottet anfört,
avslår motionerna 1985/86:58 yrkande 2 och 1985/86:59 yrkande 3.

Övriga frågor

Utskottet föreslår att riksdagen i övrigt antar det i propositionen framlagda
förslaget till skollag i den mån det inte omfattas av vad utskottet anfört i det
föregående.

Vidare föreslår utskottet att riksdagen godkänner vad som i propositionen
har förordats om dels att särskolchefema inte längre skall ha statligt
reglerade anställningar, dels att statsbidragsgivningen till tjänster för särskolchefer
skall upphöra, dels att möjligheten att avstänga en elev i grundskolan
skall tas bort.

Slutligen föreslår utskottet att riksdagen antar de i propositionen framlagda
förslagen till dels lag om införande av skollagen, dels lag om ändring i
lagen (1985:569) om införande av lagen (1985:568) om särskilda omsorger
om psykiskt utvecklingsstörda m. fl.

Hemställan

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. beträffande införande av bestämmelse om informationsfrihet i
skollagen

att riksdagen med avslag på motion 1985/86:58 yrkande 1 antar det i
proposition 1985/86:10 framlagda förslaget till skollag såvitt avser 1
kap. 1 §,

2. beträffande länsskolnämndernas sammansättning

att riksdagen med avslag på motionerna 1985/86:54 yrkandena 1 och 2,
1985/86:58 yrkande 5 och 1985/86:59 yrkande 1 antar dels det i
propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen
(1962:319), dels 2 kap. 3 § förslaget till skollag samt godkänner vad
som i propositionen förordats i fråga om sådana ledamöter och
suppleanter i länsskolnämnden som inte väljs av landsting eller
kommunfullmäktige,

3. beträffande upphörande av försöksverksamhet med regionala
planeringsråd m. m.

att riksdagen med avslag på motion 1985/86:54 yrkande 4 godkänner
vad som förordats i propositionen,

4. beträffande skolpliktens inträde och vartannatårsintagning

att riksdagen med avslag på motionerna 1985/86:58 yrkande 4 och
1985/86:59 yrkande 2 antar 3 kap. 6 § förslaget till skollag,

5. beträffande befrielse frän undervisning i religionskunskap

att riksdagen med avslag på motion 1985/86:59 yrkande 4 antar 3 kap.
12 § förslaget till skollag,

UbU 1985/86:6

6. beträffande föreläggande och utdömande av vite

att riksdagen med avslag på motion 1985/86:57 antar 3 kap. 16 §
förslaget till skollag,

7. beträffande hemkommuns uppföljningsansvar
att riksdagen avslår motion 1985/86:54 yrkande 3,

8. beträffande studiegången i grundskolan

att riksdagen med avslag på motion 1985/86:58 yrkande 3 antar 4 kap.
3 § förslaget till skollag,

9. beträffande elevs önskemål i fråga om högstadieundervisning i
grannkommun

att riksdagen avslår motion 1985/86:54 yrkande 5,

10. beträffande skolhuvudmans kostnadsansvar i förhållande till
eleverna i grundskolan och gymnasieskolan

att riksdagen med avslag på motion 1985/86:53 antar dels 4 kap. 15 §,
dels 5 kap. 14 § förslaget till skollag,

11. beträffande prövnings myndighet för vissa frågor om mottagande
av sökande till gymnasieskola

att riksdagen antar 5 kap. 9 § förslaget till skollag med den ändringen
att paragrafen erhåller i bilaga 5 som Utskottets förslag betecknade
lydelse,

12. beträffande skollagens utformning i vad gäller huvudmans
skyldighet att anordna särskola

att riksdagen avslår motion 1985/86:55,

13. beträffande tillgodoseende av omvårdnadsbehovet hos eleverna i
särskolan

att riksdagen med avslag på motionerna 1985/86:52 och 1985/86:56
antar 6 kap. 9 § förslaget till skollag,

14. beträffande tillgodoseende av enskilda önskemål vid val av
skolenhet

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:58 yrkande 2 och 1985/86:59
yrkande 3,

15. beträffande förslaget till skollag i övrigt

att riksdagen antar förslaget till skollag i den mån det inte omfattas av
vad utskottet hemställt ovan,

16. beträffande upphörande av statligt reglerade anställningar för
särs kolcheferna

att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen,

17. beträffande upphörande av statsbidragsgivningen till tjänster för
särskolchefer

att riksdagen godkänner vad som har förordats i propositionen,

18.beträffande borttagande av möjligheten att avstänga en elev i
grundskolan

att riksdagen godkänner vad som har förordats i propositionen,

19. beträffande lag om införande av skollagen

att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om
införande av skollagen,

20. beträffande ändring i lagen om införande av lagen om särskilda
omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl.

UbU 1985/86:6

att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om
ändring i lagen (1985:569) om införande av lagen (1985:568) om
särskilda omsorger om psykiskt utvecklingstörda m. fl.

Stockholm den 28 november 1985

På utbildningsutskottets vägnar

Georg Andersson

Närvarande: Georg Andersson (s), Pär Granstedt (c), Per Unckel (m),
Helge Hagberg (s), Ylva Annerstedt (fp), Lars Svensson (s), Ingvar
Johnsson (s), Barbro Nilsson (s), Lars Leijonborg (fp), Göran Allmér (m),
Margareta Hemmingsson (s), Larz Johansson (c), Marita Bengtsson (s),
Birger Hagård (m) och Bo Hammar (vpk).

Reservationer

1. Införande av bestämmelse om informationsfrihet i
skollagen (mom. 1)

Per Unckel, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Utskottet erinrar”
och på s. 7 slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

I ett samhälle med en så dominerande ställning för den allmänna skolan är
det av särskild betydelse att elevernas rätt till informationsfrihet säkerställs.
Enligt utskottets mening bör skollagen tillföras en bestämmelse om informationsfrihet.
Riksdagen bör därför med bifall till motion 1985/86:58 yrkande 1
besluta härom.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande införande av bestämmelse om informationsfrihet i
skollagen

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:58 yrkande 1 antar det i
proposition 1985/86:10 framlagda förslaget till skollag såvitt avser 1
kap. 1 § med den ändringen att paragrafen erhåller följande som
Utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

1 kap.

1 §

Genom grundskolan, gymnasieskolan och andra motsvarande skolformer
anordnar samhället utbildning för barn och ungdomar.

Utbildningens allmänna mål är att ge eleverna kunskaper, utveckla deras
färdigheter och i samarbete med hemmen främja deras utveckling till
harmoniska människor och till dugliga och ansvarskännande samhällsmedlemmar.

Utbildningen skall alltid utformas
med beaktande av elevernas informationsfrihet,
så att deras rätt att inhäm -

UbU 1985/86:6

Regeringens förslag

Utskottets förslag

UbU 1985/86:6

ta och ta emot upplysningar och att i
övrigt ta del av andras yttranden inte
inskränks utöver vad som anges i lag
med stöd av 2 kap. 13 § regeringsformen.

2. Länsskolnämndernas sammansättning (mom. 2)

Per Unckel (m), Ylva Annerstedt (fp), Lars Leijonborg (fp), Göran Allmér
(m) och Birger Hagård (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Samverkan
mellan” och på s. 8 slutar ”eller kommunfullmäktige” bort ha följande
lydelse:

I likhet med övriga delar av statsförvaltningen har länsskolnämnden
uppgifter som innebär myndighetsutövning. Det är därför olämpligt att
nämndens ledamöter utses på ett sådant sätt att de förutses företräda sina
uppdragsgivares intressen i första hand. Korporativa inslag hör inte ihop med
myndighetsutövning.

Det är angeläget att skolväsendets myndigheter noga följer utvecklingen i
arbetslivet i vad gäller både arbetsmarknadens långsiktiga förändring och
kortsiktiga lokala eller regionala behov. Skolväsendets myndigheter bör
därför ha nära kontakter med företrädarna för arbetstagarnas och arbetsgivarnas
organisationer. Ett sådant samarbete kräver emellertid inte att dessa
organisationer är representerade i de styrelser där beslut rörande skolväsendet
fattas.

Utskottet är på angivna grunder inte berett att acceptera förslaget att
utöka representationen för arbetstagarna med ytterligare två företrädare. I
stället bör enligt utskottets uppfattning representationen för såväl arbetstagarna
som arbetsgivarna helt utgå ur länsskolnämnderna. Nämnderna bör i
övrigt ha den sammansättning som föreslås i propositionen, dvs. utöver de
ledamöter och suppleanter som landstinget eller i förekommande fall
kommunfullmäktige utser skall det finnas två ledamöter och suppleanter för
dem som länsstyrelsen utser. Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna
1985/86:58 yrkande 5 och 1985/86:59 yrkande 1 och avstyrker motion
1985/86:54 yrkandena 1 och 2.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande länsskolnämndernas sammansättning
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:58 yrkande 5 och
1985/86:59 yrkande 1 och med avslag på motion 1985/86:54 yrkandena
1 och 2 antar dels det i proposition 1985/86:10 framlagda förslaget till
lag om ändring i skollagen (1962:319), dels 2 kap. 3 § förslaget till
skollag samt med avslag på propositionen godkänner vad utskottet
förordat i fråga om sådana ledamöter och suppleanter i länsskolnämnden
som inte väljs av landsting eller kommunfullmäktige,

3. Länsskolnämndernas sammansättning (mom. 2)

UbU 1985/86:6

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Samverkan mellan”
och på s. 8 slutar ”eller kommunfullmäktige” bort ha följande lydelse:
Utskottet motsätter sig att de korporativa inslagen i det regionala
styrelseskicket förstärks. Förändringen bör gå i en annan riktning. Utskottet
föreslår därför en ordning där länsskolnämnden i sin helhet väljs av
landstinget. Därigenom får man god återspegling av de politiska meningsriktningarna
i länet. Utskottet kan under denna förutsättning acceptera att
ledamotstalet utökas till elva ledamöter. Därigenom bereds möjlighet till en
allsidigare politisk representation. Med det anförda tillstyrker utskottet
motion 1985/86:54 yrkandena 1 och 2 och avstyrker motionerna 1985/86:58
yrkande 5 och 1985/86:59 yrkande 1.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande länsskolnämndernas sammansättning
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:54 yrkandena 1 och 2 och
med avslag på motionerna 1985/86:58 yrkande 5 och 1985/86:59
yrkande 1

a) antar det i proposition 1985/86:10 framlagda förslaget till lag om ändring i
skollagen (1962:319) med den ändringen att 22 § erhåller följande som
Utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

22 §

Landstinget skall välja fem av ledamöterna
i länsskolnämnden. I Gotlands
län skall/em ledamöter utses av
kommunfullmäktige i Gotlands
kommun. I Göteborgs och Bohus
län samt i Malmöhus län skall tre
ledamöter utses av landstinget och
tvä ledamöter av kommunfullmäktige
i Göteborgs respektive Malmö
kommun. För de ledamöter som
väljs av landstinget eller kommunfullmäktige
skall lika många suppleanter
väljas.

Ledamöter och suppleanter som
väljs enligt första stycket skall utses
för tre år räknat från och med den 1
januari året efter det när allmänna
val till landsting och kommunfullmäktige
har ägt rum. De skall vara
bosatta inom länet. Om villkor i
övrigt gäller vad regeringen föreskriver.

Länsskolnämnden skall bestå av
elva ledamöter som väljs av landstinget.
I Gotlands län skall ledamöterna
utses av kommunfullmäktige i
Gotlands kommun. I Göteborgs och
Bohus län samt i Malmöhus län skall
sex ledamöter utses av landstinget
och fem ledamöter av kommunfullmäktige
i Göteborgs respektive Malmö
kommun. För de ledamöter som
väljs skall landstinget eller kommunfullmäktige
välja lika många suppleanter.

Ledamöter och suppleanter skall
utses för tre år räknat från och med
den 1 januari året efter det när
allmänna val till landsting och kommunfullmäktige
har ägt rum. De
skall vara bosatta inom länet. Om
villkor i övrigt gäller vad regeringen
föreskriver.

b) antar 2 kap. 3 § förslaget till skollag med den ändringen att paragrafen
erhåller följande som Utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag

Utskottets förslag

UbU 1985/86:6

2 kap.

3 §

Landstinget skall välja fem av ledamöterna
i länsskolnåmnden. I Gotlands
län skall fem ledamöter väljas
av kommunfullmäktige i Gotlands
kommun. I Göteborgs och Bohus
län samt i Malmöhus län skall tre
ledamöter väljas av landstinget och
två ledamöter av kommunfullmäktige
i Göteborgs respektive Malmö
kommun. För de ledamöter som
väljs av landstinget eller kommunfullmäktige
skall lika många suppleanter
väljas.

c) avslår vad som i propositionen förordats om andra ledamöter och
suppleanter i länsskolnåmnden än dem som väljs av landsting eller kommunfullmäktige,

4. Regionala planeringsrådm. m. (mom. 3)

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”1 vad” och slutar
”1985/86:54 yrkande 4” bort ha följande lydelse:

För att bereda arbetsmarknadens parter möjlighet att följa utbildningsfrågorna
i länet bör försöksverksamheten med de nuvarande planeringsråden
permanentas. Därigenom uppnås en bred och allsidig kontaktyta mellan
Skola och arbetsliv. En viktig form av kontakt mellan skolan och omvärlden
svarar de regionala SSA-sekreterama för. Utskottet finner det angeläget att
denna verksamhet kan fortsätta genom att de fortsättningsvis ingår i
nämndens reguljära organisation. Detta bör riksdagen med bifall till motion
1985/86:54 yrkande 4 och med avslag på propositionen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande upphörande av försöksverksamhet med regionala
planeringsråd m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:54 yrkande 4 och med

avslag på propositionen som sin mening ger regeringen till känna vad 22

utskottet anfört,

Länsskolnåmnden skall bestå av
elva ledamöter som väljs av landstinget.
I Gotlands län skall ledamöterna
väljas av kommunfullmäktige i
Gotlands kommun. I Göteborgs och
Bohus län samt i Malmöhus län skall
sex ledamöter väljas av landstinget
och fem ledamöter av kommunfullmäktige
i Göteborgs respektive Malmö
kommun. För de ledamöter som
väljs skall landstinget eller kommunfullmäktige
välja lika många suppleanter.

5. Skolpliktens inträde och vartannatårsintagning (moni. 4) UbU 1985/86:6

Per Unckel, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Utskottet erinrar”
och slutar ”1985/86:58 yrkande 4” bort ha följande lydelse:

Om ett system med vartannatårsintagning i särskilda fall kan innebära att
nedläggningshotad skola kan bevaras bör sådan intagning kunna förekomma.
När undervisning i sex årskurser skall anordnas i glesbygd, krävs med en
sådan intagningsordning endast en basresurs för lärarlön årligen för att driva
skolan. Härvid koncentrerar sig läraren ena läsåret på årskurserna 1,3 och 5
och det andra läsåret på årskurserna 2,4 och 6. Alternativet med varjeårsintagning
innebär en dubbel kostnad, nämligen en basresurs för årskurserna 1,
2 och 3 och en basresurs för årskurserna 4, 5 och 6. Vartannatårsintagning
kan innebära att nedläggningshotade skolor i glesbygd kan bibehållas.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande skolpliktens inträde och vartannatårsintagning
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:58 yrkande 4 och med
avslag på motion 1985/86:59 yrkande 2 antar 3 kap. 6 § förslaget till
skollag med den ändringen att paragrafen erhåller följande som
Utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

3 kap.

6 §

Skolplikten inträder höstterminen det kalenderår då barnet fyller sju år.

Under de särskilda förutsättningar
som regeringen bestämmer tillämpas
vartannatårsintagning inom det
offentliga skolväsendet. För barn
som av det skälet inte bereds plats
höstterminen det kalenderår då de
fyller sju år inträder skolplikten ett år
tidigare.

6. Hemkommuns uppföljningsansvar (mom. 7)

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar ”1 likhet” och slutar
”1985/86:54 yrkande 3” bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna anser utskottet att det normalt bör vara
skolstyrelsen som handhar detta uppföljningsansvar. Detta behöver dock
inte, som också framhålls i motionen, regleras i lag, utan det kan räcka med
att regering och skolöverstyrelse i lämpliga sammanhang framhåller detta
som sin principiella uppfattning. I sista hand bör fortfarande avgörandet ligga
hos den enskilda kommunen. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med
bifall till motion 1985/86:54 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande hemkommuns uppföljningsansvar
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:54 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Studiegången i grundskolan (mom. 8)

Per Unckel, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar ”Till skillnad” och
slutar ”1985/86:58 yrkande 3” bort ha följande lydelse:

Grundskolan skall ge alla elever en stabil bas av kunskaper och färdigheter.
Enligt utskottets mening skall grundskolan därutöver utveckla varje
elevs egenskaper och förutsättningar. Också denna senare uppgift bör
framgå av skollagen. Utskottet tillstyrker med det anförda motion 1985/86:58
yrkande 3.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande studiegången i grundskolan
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:58 yrkande 3 antar 4 kap.
3 § förslaget till skollag med den ändringen att paragrafen erhåller
följande som Utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

4 kap.

3 §

Eleverna i grundskolan skall ha en
i huvudsak gemensam studiegång,
om inte annat följer av föreskrifter
som meddelas av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer.

Särskilt stöd skall ges till elever
som har svårigheter i skolarbetet.

Grundskolan skall utveckla varje
elevs egenskaper och förutsättningar.
Särskilt stöd skall ges till elever som
har svårigheter, så att alla elever ges
goda grundläggande kunskaper.

8. Elevs önskemål i fråga om högstadieundervisning i
grannkommun (mom. 9)

Pär Granstedt (c), Per Unckel (m), Ylva Annerstedt (fp), Lars Leijonborg
(fp), Göran Allmér (m), Larz Johansson (c) och Birger Hagård (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar ”Normalt har” och
slutar ”1985/86:54 yrkande 5” bort ha följande lydelse:

Till skillnad från föredragande statsrådet och i likhet med motionärerna
finner utskottet att man som särskilt skäl enligt 4 kap. 11 § lagförslaget för att
få gå i annan kommuns grundskola bör anse elevs önskemål om att få delta i
en tillvalskurs, som inte anordnas i hemkommunen. Sådana önskemål bör
kunna tillgodoses, om det inte finns vägande skäl emot. Riksdagen bör med
bifall till motion 1985/86:54 yrkande 5 göra ett uttalande härom.

UbU 1985/86:6

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande elevs önskemål i fråga om högstadieundervisning i
grannkommun

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:54 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Skolhuvudmans kostnadsansvar i förhållande till eleverna i
grundskolan och gymnasieskolan (mom. 10)

Bo Hammar (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar ”Såvitt gäller” och
slutar ”motion 1985/86:53” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör det skrivas in i skollagen att skolmåltiderna i
grundskolan och gymnasieskolan skall vara kostnadsfria. Eleverna skall utan
kostnad ha tillgång till skolmåltider motsvarande minst en tredjedel av
dagens näringsbehov. Eleverna i gymnasieskolan skall vidare utan kostnad
ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra därmed jämförliga
hjälpmedel som behövs för utbildningen. I verksamheten får dock förekomma
enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.
Utskottet tillstyrker med det anförda motion 1985/86:53.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande skolhuvudmans kostnadsansvar i förhållande till
eleverna i grundskolan och gymnasieskolan
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:53 antar

a) 4 kap. 15 § förslaget till skollag med den ändringen att paragrafen erhåller
följande som Utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

4 kap.

15 §

Utbildningen i grundskolan skall vara kostnadsfri för eleverna. Dessa skall
utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra därmed
jämförliga hjälpmedel som behövs för utbildningen. I verksamheten får dock
förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för
eleverna.

Eleverna i grundskolan skall erbjudas
kostnadsfria skolmåltider.

b) 5 kap. 14 § förslaget till skollag med den ändringen att paragrafen erhåller
följande som Utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

5 kap.

14 §

Avgifter får inte tas ut för ansökan Avgifter får inte tas ut för ansökan

till gymnasieskolan. Utbildningen till gymnasieskolan. Utbildningen

skall vara kostnadsfri för eleverna. skall vara kostnadsfri för eleverna.

Dessa skall utan kostnad ha tillgång Dessa skall utan kostnad ha tillgång

UbU 1985/86:6

Regeringens förslag

Utskottets förslag

UbU 1985/86:6

till böcker, skrivmateriel, verktyg
och andra därmed jämförliga hjälpmedel
som behövs för utbildningen.
Huvudmannen får dock besluta att
eleverna skall hälla sig med vissa
egna sådana hjälpmedel. I verksamheten
får också förekomma enstaka
inslag som kan föranleda en obetydlig
kostnad för eleverna i något annat
avseende.

till böcker, skrivmateriel, verktyg
och andra därmed jämförliga hjälpmedel
som behövs för utbildningen.
I verksamheten får dock förekomma
enstaka inslag som kan föranleda en
obetydlig kostnad för eleverna.

Eleverna i gymnasieskolan skall
erbjudas kostnadsfria skolmåltider.

10. Tillgodoseende av omvårdnadsbehovet hos eleverna i
särskolan (mom. 13)

Bo Hammar (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar ”1 skolhuvudmans”
och slutar ”och 1985/86:56” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör särskolans huvudmän sörja för att varje elev
genom särskilt anlitad personal erhåller den personliga omvårdnad, tillsyn
och det stöd som erfordras för att möjliggöra utbildningen. Riksdagen bör
med bifall till motion 1985/86:52 och med anledning av motion 1985/86:56
besluta att detta skall framgå av skollagen.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande tillgodoseende av omvårdnadsbehovet hos eleverna i
särskolan

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:52 och med anledning av
motion 1985/86:56 antar 6 kap. 9 § förslaget till skollag med den
ändringen att paragrafen erhåller följande som Utskottets förslag
betecknade lydelse:

Utskottets förslag

Regeringens förslag

6 kap.

9 §

Eleverna i särskolan skall så långt
det är möjligt få en utbildning som
motsvarar den som ges i grundskolan
och gymnasieskolan. Utbildningen
skall anpassas efter varje elevs förutsättningar.

Huvudmannen skall sörja för att
varje elev, genom särskilt anlitad personal,
erhåller den personliga omvårdnad,
tillsyn och det stöd som
erfordras för att möjliggöra utbildningen.

11. Tillgodoseende av enskilda önskemål vid val av skolenhet
(mom. 14)

Per Unckel, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar ”Utskottet vill” och
på s. 17 slutar ”motion 1985/86:59 yrkande 3” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det angeläget att elever och föräldrar ges ökad
möjlighet att själva välja skola inom det kommunala skolväsendet. Rätten att
välja skola bör endast kunna begränsas av starka driftsekonomiska skäl och
av de gränser som gjorda lokal- och utrustningsinvesteringar inom kommunen
sätter. Utgångspunkten bör vara att det val av skola som elever och
föräldrar träffar skall tillgodoses. Detta bör riksdagen med bifall till motion
1985/86:58 yrkande 2 och med anledning av motion 1985/86:59 yrkande 3 som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande tillgodoseende av enskilda önskemål vid val av
skolenhet

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:58 yrkande 2 och med
anledning av motion 1985/86:59 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Skolpliktens inträde (mom. 4)

Per Unckel, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anför:

Skolplikten inträder i Sverige med början höstterminen det kalenderår då
barnet fyller sju år. En internationell jämförelse visar att detta är förhållandevis
sent. I England börjar eleverna vid sex års ålder i ”primary school”, i
Frankrike börjar eleverna skolan, ”école primaire”, likaledes vid sex års
ålder. Samma är förhållandet i Förbundsrepubliken Tyskland och i USA.
Vid slutet av det första skolåret förutsätts eleverna kunna läsa, skriva och ha
någon färdighet i räkning. Erfarenheten från dessa och andra länder visar att
flertalet barn utan svårigheter kan börja sin skolgång redan i sexårsåldern.

En sänkning av skolpliktsåldern för Sveriges del skulle innebära att man
tar till vara barnens vilja och förmåga till en mer systematisk inlärning under
en mycket receptiv del av deras liv. Försöksverksamhet har i vårt land
bedrivits med läs- och skrivmognadsstimulerande övningar i förskolan. Den
visar att barnen är mogna för dessa övningar och visar stort intresse för
läsning och skrivning. Många sexåringar visar tecken på att tröttna på
verksamheten i förskolan. Detta problem skulle försvinna om de får börja
skolan tidigare.

Den sena skolplikten kunde vara motiverad i en tid när barnens verksamhet
i hemmet var mer inriktad på praktiska lekar och deltagande i de vuxnas
sysslor. Skolvägen var dessutom ofta lång och kommunikationerna dåliga. I
dagens läge, när barnens utveckling och orientering påverkas av bl. a.
television, radio och tryckalster men även allmänt sett av rikare kontakter
människor emellan är deras beredskap för en tidigare skolstart mycket god.

UbU 1985/86:6

Vi har också ett utbyggt skolskjutssystem, varför de praktiska svårigheterna
att nå skolan är mindre.

Självfallet måste man vid en sänkt skolpliktsålder ta vederbörlig hänsyn till
de enskilda eleverna och vara observant på den stora spännvidden i mognad
och utveckling inom en årskull. En tidigarelagd skolstart kräver att skolans
arbetsformer anpassas till att nybörjarna är ett år yngre. Fördelen med en
sänkt skolpliktsålder är emellertid att sexåringar blir delaktiga i en verksamhet
med pedagogiskt innehåll.

Enligt vår mening bör snarast möjligt skolplikten för svenska barn inträda
höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år.

2. Skolpliktens inträde (morn. 4)

Ylva Annerstedt (fp) och Lars Leijonborg (fp) anför:

I proposition 1984/85:209 om förskola för alla barn aviseras att socialstyrelsen
skall få i uppdrag att utarbeta pedagogiska program för olika delar av
barnomsorgen. Enligt propositionen skall vidare alla barn ha rätt att delta i
kommunal barnomsorgsverksamhet från ett och ett halvt års ålder till dess de
börjar skolan.

Ett riksdagsbeslut i enlighet med denna proposition ändrar i flera
avseenden grunderna för Förskola-skola-kommitténs resonemang kring
skolstartstidpunkten.

En tidigarelagd förskolestart vid fyra eller fem års ålder innebär att allt fler
barn är väl hemmastadda i en förskola med språkliga aktiviteter, begreppsbildningsövningar
och skapande lekformer, när de kommer upp i sexårsåldem.
En utbyggnad av förskolan ger ytterligare argument för kravet att barn
skall få möjlighet att börja skolan ett år tidigare än för närvarande, dvs. att
nuvarande förskoleår för sexåringar ersätts av ett motsvarande lågstadieår.
Huruvida det blir lågstadiet eller mellanstadiet som skall utökas med ett extra
år finns det inte anledning att i dag ta ställning till.

Antingen man väljer att utöka lågstadiet eller mellanstadiet ger man
genom en tidigarelagd skolstart samtliga barn, när de är i en mycket receptiv
ålder, möjlighet att få ett års extra träning av basfärdigheter, vilket är en stor
fördel. En tidigareläggning av skolstarten förutsätter självfallet att man
under hela lågstadiet utgår från det enskilda barnets mognadsnivå, motivation,
behov och förutsättningar när kunskaper lärs in och olika färdigheter
tränas.

Vidare minskar med denna ordning behovet av nybyggnation för en
utbyggd barnomsorg.

Om riksdagen fattar beslut om utbyggnad av förskolan ändras vidare en av
grunderna för den ekonomiska kalkyl som Förskola-skola-kommittén gjort
beträffande en påstådd merkostnad för en tidigarelagd skolstart. Enligt
kommittén kommer en skolstart för sexåringar att kräva en obligatorisk
förskola för femåringar, varför kommittén anser att en sänkt skolstartsålder
ger en extra kostnad för samhället avseende femåringamas förskola (närmare
en halv miljard kr.). Denna kostnad kommer emellertid vid beslut av
riksdagen om förskola att belasta statsbudgeten och kommunernas budget
antingen man tidigarelägger skolstarten eller ej.

UbU 1985/86:6

Strävan för framtiden bör vara att inom kostnadsramarna för samhällsomsorgen
för sexåringar (2,1 miljarder kr. i 1983 års kostnadsläge) dels ersätta
statsbidraget till denna åldersgrupps förskola med ett statsbidrag till lärarlöner
för en inledande årskurs på lågstadiet, dels låta de kommunala
kostnaderna för sexåringarnas förskola i stället avse vissa kommunala
skolkostnader samt tillsyn efter skolans slut för åldersgruppen i fråga i de fall
sådan tillsyn önskas.

Med en tidigarelagd skolstart slipper man ett system med två huvudmän
för den pedagogiska verksamheten för sexåringar och sjuåringar. Ett sådant
system riskerar att leda till omfattande extra arbetsinsatser.

Enligt vår mening bör snarast möjligt skolplikten för svenska barn inträda
höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år.

3. Befrielse från undervisning i religionskunskap (morn. 5)

Ylva Annerstedt (fp) och Lars Leijonborg (fp) anför:

Enligt motion 1985/86:59 (fp) bör elevs möjlighet till befrielse från
undervisning i religionskunskap tas bort ur skollagen. Bakgrunden är att
religionsundervisningen i dag enligt Lgr 80 skall vara objektiv och ge
eleverna kunskaper och insikt om alla de stora religionerna. Religionsundervisningen
har därmed kommit att bli ett led i ansträngningen att genom
information om skilda etiska, kulturella och religiösa förhållanden öka
elevernas förståelse för och tolerans beträffande företeelser som kan verka
främmande.

En sådan förståelse och tolerans är mycket viktig i det multikulturella
samhälle, som finns i Sverige i dag. En religionsundervisning för alla är också
ett sätt att ge de barn som växer upp i landet en gemensam referensram. En
sådan gemensam ram skulle vara ett verksamt inslag i strävandena att
överbrygga de kulturskillnader som kommer att vara en realitet i allt fler
kommuner i och med att flyktingmottagandet fått en ny organisation.

Med anledning av de speciella förhållanden som föreligger - den europeiska
konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande friheterna - måste vi dock konstatera att förutsättningar inte
finns för att kräva att grundskolans undervisning i religionskunskap skall vara
ett ämne för samtliga elever.

UbU 1985/86:6

Lagförslagen i proposition 1985/86:10
1 Förslag till

Lag om ändring i skollagen (1962: 319)

Härigenom föreskrivs att 22 § skollagen (1962:319)' skall ha följande
lydelse.

Föreslaget i lydelse
22 §:

Nuvarande lydelse

Länsskoliuimnden utgörs av nio
ledamöter, som utses för tre år.
räknat från oell med den I januari
året efter det. då val i liela riket till
landsting oell kommunfullmäktige
liar ägt runi. /tr ledamöterna skall
två utses av regeringen, varav en
bland företrädare för arbetsgivare
oell en bland företrädare för arbetstagare
inom länet, samt en av
skolöverstyrelsen oell en av länsstyrelsen.
Fem ledamöter skall väljas
av landstinget. I Gotlands län
skall feni ledamöter utses av kommunfullmäktige
i Gotlands kommun.
Omfattar annat län kommun,
som ej tillhör landstingskommun,
skall tre ledamöter utses av landstinget
oell två ledamöter av kommunfullmäktige.

För var oell en av de ledamöter
sorn utses av regeringen, skolöverstyrelsen
oell länsstyrelsen skall en
suppleant utses. För de ledamöter
som väljs av landstinget eller kommunfullmäktige
skall lika många
suppleanter väljas. Suppleanterna
skall utses för samma tid sorn ledamöterna.

Ledamöterna oell suppleanterna
skall vara bosatta inom länet. Om
villkor i övrigt gäller vad regeringen
föreskriver.

Landstinget skall välja feni av ledamöterna
i länsskoliuimnden. I
Gotlands län skall feni ledamöter
nises av kommunfullmäktige i Gotlands
kommun. I Göteborgs oell
Rolius län samt i Malmöhus län
skall tre ledamöter utses av landstinget
oell två ledamöter av kommunfullmäktige
i Göteborgs respektive
Malmö kommun. För de
ledamöter som väljs av landstinget
eller kommunfullmäktige skall lika
många suppleanter väljas.

Ledamöter oell suppleanter som
väljs enligt första stycket skall
utses för tre år räknat från oell med
den I januari året ejler det när allmänna
val till landsting och kommunfullmäktige
har ägt rum. De
skall vara bosatta inom länet. Om
villkor i övrigt gäller vad regeringen
föreskriver.

Denna lag träder i kraft den I januari 1986.

UbU 1985/86:6

Bil. 1

1 Lagen omtryckt 1970:1026.
: Senaste lydelse 1981: 1113.

2 Förslag till
Skollag

UbU 1985/86:6

Bil. 2

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Allmänna föreskrifter

Inledande föreskrifter

1 § Genom grundskolan, gymnasieskolan och andra motsvarande skolformer
anordnar samhället utbildning för barn och ungdomar.

2 § Denna lag innehåller föreskrifter om

1. barns och ungdomars rätt till utbildning och deras skolplikt.

2. grundskolan och gymnasieskolan.

3. vissa motsvarigheter till grundskolan och gymnasieskolan.

4. skolhälsovård.

Skolformer och deras huvudmän

3 § Kommunerna är huvudmän för grundskolan.

Kommuner och landstingskommuner är huvudmän för gymnasieskolan.

4 8 För barn och ungdomar som inte kan gå i grundskolan och gymnasieskolan
därför att de är psykiskt utvecklingsstörda finns särskolan. Landstingskommuner
och i vissa fall kommuner är huvudmän för särskolan.

5 8 För barn som på grund av synskada, dövhet, hörselskada eller talskada
inte kan gå i grundskolan eller motsvarande del av särskolan finns
specialskolan. Staten är huvudman för specialskolan.

6 8 Sorn alternativ till grundskolan finns sameskolan för vilken staten är
huvudman.

Termer m. m.

7 8 I denna lag avses med

det offentliga skolväsendet grundskolan, gymnasieskolan, särskolan,
specialskolan och sameskolan,
fristående skola en skola för vilken en fysisk eller enskild juridisk person
är huvudman.

8 8 Det som i lagen sägs om psykiskt utvecklingsstörda gäller även dem
som har fått ett betydande och bestående begåvningshandikapp på grund
av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, samt personer
med barndomspsykos.

I lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda
m. fl. (omsorgslagen) finns bestämmelser om vissa andra särskilda insatser
än utbildning.

9 § För den som är bosatt i riket avses i lagen med hemkommun den
kommun i vilken han är kyrkobokförd. Är han inte kyrkobokförd i riket
avses med hemkommun den kommun i vilken han vistas stadigvarande
eller, om han saknar stadigvarande vistelseort, den kommun i vilken han
för tillfället uppehåller sig.

Med liemlamlstinttskommim avses den landstingskommun till vilken
hemkommunen hör.

2 kap. Det offentliga skolväsendets allmänna organisation

Riks- oell länsmyndigheter

1 8 Skolöverstyrelsen skall ha tillsyn över det offentliga skolväsendet.

2 § Inom varje län skall en länsskolnämnd under skolöverstyrelsen ha
tillsyn över det offentliga skolväsendet.

3 § Landstinget skall välja fem av ledamöterna i länsskolnämnden. I
Gotlands län skall fern ledamöter väljas av kommunfullmäktige i Gotlands
kommun. I Göteborgs och Bohus län samt i Malmöhus län skall tre ledamöter
väljas av landstinget och två ledamöter av kommunfullmäktige i
Göteborgs respektive Malmö kommun. För de ledamöter som väljs av
landstinget eller kommunfullmäktige skall lika många suppleanter väljas.

Ledamöter och suppleanter som väljs enligt första stycket skall utses för
tre år riiknat från och med den I januari året efter det när allmänna val till
landsting och kommunfullmäktige har ägt rum. De skall vara bosatta inom
länet. Om villkor i övrigt gäller vad regeringen föreskriver.

Lokala styrelser

4 § I varje kommun skall det finnas en skolstyrelse.

Skolstyrelsen skall vara lokal styrelse för kommunens grundskola. Om
kommunen anordnar gymnasieskola, skall skolstyrelsen vara lokal styrelse
även för gymnasieskolan.

5 § I varje landstingskommun, som anordnar gymnasieskola, skall en
utbildningsnämnd vara lokal styrelse för gymnasieskolan.

Landstinget skall antingen tillsätta en särskild utbildningsnämnd eller ge
en annan nämnd i uppdrag att vara utbildningsnämnd.

6 § Skolstyrelsen och utbildningsnämnden skall ha hand om förvaltning
och verkställighet inom sina verksamhetsområden enligt denna lag. Detta
gäller dock inte i den mån någon annan skall svara för uppgifterna enligt
lag. enligt föreskrift som meddelas av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer eller enligt beslut som avses i 3 kap. 14 § kommunallagen
(1977: 179).

7 § För skolstyrelse och särskild utbildningsnämnd gäller i tillämpliga
delar 3 kap. 2 8.38 första stycket. 4 8.38 första och tredje styckena. 6—

8 88. 9 8 första stycket samt 10—12 88 kommunallagen (1977: 179).

För Stockholms kommun gäller dock inte 3 kap. 3 8 första stycket eller
6 8 kommunallagen.

Utan hinder av 2 8 2 förvaltningslagen (1971:290) skall 4 och 3 88 i den
lagen tillämpas i samtliga ärenden hos skolstyrelse och särskild utbildningsnämnd.

UbU 1985/86:6

Bil. 2

8 § Bestämmelser om lokala styrelser för särskolan och specialskolan
finns i 6 och 7 kap.

9 § En sameskolstyrelse skall vara lokal styrelse för sameskolan.
Utbildningens uppläggning

10 § Utbildningen i grundskolan och dess motsvarigheter inom det offentliga
skolväsendet skall bedrivas under perioder som kallas läsår och
som delas upp på en hosttermin och en vårtermin. Lärokursen skall delas
upp i årskurser. En elev skall normalt kunna gå igenom en årskurs under
ett läsår.

Detsamma gäller för gymnasieskolan och motsvarande del av särskolan,
om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer.

3 kap. Skolplikt och rätt till utbildning

Skolplikt och motsvarande rätt till utbildning

1 § Barn som är bosatta i riket har skolplikt enligt föreskrifterna i detta
kapitel. Skolplikt gäller dock inte i fråga om barn, som varaktigt vistas
utom riket eller vars förhållanden är sådana att det uppenbarligen inte kan
begäras att barnet skall gå i skola.

Skolplikten motsvaras av en rätt att få utbildning inom det offentliga
skolväsendet.

2 § Barn i allmänhet har vanlig skolplikt. Den skall fullgöras i grundskolan,
om inte annat följer av 8-10 kap.

3 § Särskild skolplikt har barn som inte kan gå i grundskolan därför att de
är psykiskt utvecklingsstörda, synskadade, döva. hörselskadade eller talskadade.
Sådan skolplikt skall fullgöras i särskolan eller specialskolan, om
inte annat följer av 9 eller 10 kap.

De psykiskt utvecklingsstörda skall tas emot i särskolan och övriga i
specialskolan. Psykiskt utvecklingsstörda, som på grund av synskada,
dövhet, hörselskada eller talskada inte kan gå i särskolan, skall dock tas
emot i specialskolan.

4 § Den lokala styrelsen för särskolan skall på framställning av barnets
vårdnadshavare eller skolstyrelsen i barnets hemkommun pröva om barnet
skall tas emot i särskolan under sin skolpliktstid.

Den lokala styrelsen för specialskolan skall på framställning av barnets
vårdnadshavare, skolstyrelsen i barnets hemkommun eller den lokala styrelsen
för särskolan pröva om barnet skall tas emot i specialskolan under
sin skolpliktstid.

Om ett barn, som har tagits emot i särskolan, bedöms kunna gå över till
grundskolan, skall den lokala styrelsen för särskolan besluta att barnet inte
längre skall vara elev i den skolan. Motsvarande gäller för den lokala
styrelsen för specialskolan, om ett barn, som har tagits emot i den skolan,
bedöms kunna gå över till grundskolan eller särskolan.

5 § Beslut av den lokala styrelsen för särskolan eller specialskolan i
ärende enligt 4 § får överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär.
Skolöverstyrelsens beslut får överklagas hos regeringen genom besvär.

Besluten får överklagas endast av barnets vårdnadshavare.

UbU 1985/86:6

Bil. 2

3 Riksdagen 1985186.14sami. Nr 6

Skolpliktens inträde och skolstarten

6 § Skolplikten inträder höstterminen det kalenderår då barnet fyller sju

år.

7 § Om ett skolpliktigt barn inte är moget för skolgång, får skolstyrelsen i
barnets hemkommun efter medgivande av barnets vårdnadshavare besluta
att barnet skall börja skolgången först höstterminen det kalenderår då
barnet fyller åtta år.

Om barnet har sådant handikapp som enligt 3 § kan vara grund för
särskild skolplikt, skall skolstyrelsen i ärendet inhämta yttrande från den
lokala styrelsen för särskolan eller specialskolan.

Om skolstarten skjuts upp, skall barnet gå i förskola. Föreskrifter om
förskola Finns i socialtjänstlagen (1980:620). Skyldigheten att gå i förskola
omfattar högst 525 timmar.

8 § På begäran av ett barns vårdnadshavare får skolstyrelsen i barnets
hemkommun tillåta att barnet redan höstterminen det kalenderår då barnet
fyller sex år börjar i grundskolan eller i en motsvarande skola för barn med
vanlig skolplikt. Tillstånd får lämnas endast om barnet är moget för skolgång.

Under samma förutsättningar får den lokala styrelsen för särskolan eller
specialskolan tillåta att ett barn börjar skolgång där eller i en motsvarande
skola ett år tidigare än normalt.

9 § Beslut av den lokala styrelsen i ärende enligt 7 eller 8 § får överklagas
hos skolöverstyrelsen genom besvär. Skolöverstyrelsens beslut får inte
överklagas.

Skolpliktens upphörande

10 § Skolplikten upphör vid utgången av vårterminen det kalenderår då
barnet fyller 16 år eller, om barnet har särskild skolplikt. 17 år.

Om barnet dessförinnan tillfredsställande slutför högsta årskursen i
grundskolan eller motsvarande i någon annan skola där barnet får fullgöra
sin skolplikt, upphör därmed denna. Skolplikten upphör också, om barnet
vid särskild prövning visar att det har motsvarande kunskaper. Sådan
prövning anordnas av skolstyrelsen eller, för barn med särskild skolplikt,
av den lokala styrelsen för särskolan eller specialskolan.

Beslut av den lokala styrelsen i ärende om skolpliktens upphörande får
överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär. Skolöverstyrelsens beslut
får inte överklagas.

Deltagandet i utbildning för skolpliktiga

11 § Varje barn som fullgör skolplikt inom det offentliga skolväsendet
eller på något annat sätt skall delta i den verksamhet som anordnas för att
ge den avsedda utbildningen, om barnet inte är sjukt eller har annat giltigt
skäl att utebli.

En skolpliktig elev får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter.
Disciplinär åtgärd mot en skolpliktig elev får avse elevens närvaro i
skolan, dock endast i ringa omfattning.

Ingen är på grund av skolplikt, som fullgörs inom det offentliga skolväsendet.
skyldig att gå i skolan mer än 190 dagar per läsår eller att någon dag
delta mer än åtta timmar eller, i de två lägsta årskurserna, sex timmar.

UbU 1985/86:6

Bil. 2

12 § På begäran av en skolpliktig elevs vårdr :.lshavare skall eleven
befrias från skyldighet att delta i annars obligatoriska inslag i verksamheten,
om det med hänsyn till särskilda omständigheter inte är rimligt att
kräva att eleven deltar.

Befrielse skall alltid medges från undervisning i religionskunskap, om
eleven tillhör ett trossamfund, som har regeringens tillstånd att i skolans
ställe ombesörja sådan undervisning, och eleven visar att han deltar i
denna.

Om elevens vårdnadshavare kräver det. skall begäran om befrielse prövas
av den lokala styrelsen för skolan eller, för elever utanför det offentliga
skolväsendet, av länsskolnämnden. Avslås begäran vid sådan prövning,
får beslutet överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär. Skolöverstyrelsens
beslut får överklagas hos regeringen genom besvär.

Tillsynen över att skolplikten fullgörs

13 § Skolstyrelsen skall se till att skolpliktiga elever i kommunens grundskola
fullgör sin skolgång. Skolstyrelsen skall också se till att skolpliktiga
barn, som är kyrkobokförda i kommunen men inte går i dess grundskola,
på något annat sätt får föreskriven utbildning.

Den lokala styrelsen för särskolan eller specialskolan skall se till att
skolpliktiga elever i skolenheter under dess ledning fullgör sin skolgång.

14 § Om en skolpliktig elev i en skola utanför det offentliga skolväsendet
är frånvarande i stor utsträckning utan giltig orsak, skall huvudmannen för
skolan anmäla förhållandet till skolstyrelsen i barnets hemkommun. Skolstyrelsen
skall pröva om barnet skall åläggas skolgång i grundskolan eller,
om skäl föreligger, överlämna anmälan till den lokala styrelsen för särskolan
eller specialskolan, som skall pröva om barnet skall åläggas skolgång
där.

Beslut om att ålägga barnet skolgång får överklagas hos kammarrätten
genom besvär.

15 § Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn skall se till att
barnet fullgör sin skolplikt.

16 § Om en skolpliktig elev i det offentliga skolväsendet inte fullgör sin
skolgång och detta beror på att elevens vårdnadshavare inte har gjort vad
på dem ankommer för att så skall ske. får länsskolnämnden vid vite
förelägga elevens vårdnadshavare att iaktta sina skyldigheter. Motsvarande
gäller om vårdnadshavare för ett skolpliktigt barn. vars skolgång uppskjutits.
inte ser till att barnet går i förskola, när skyldighet till detta
föreligger. Ett föreläggande gäller omedelbart, även om beslutet överklagas.

Vitet får inte förvandlas till fängelse.

Beslut av länsskolnämnden i ärenden enligt denna paragraf får överklagas
hos kammarrätten genom besvär.

Fortsatt utbildning m. in. efter skolpliktens upphörande

17 § Om en elev i grundskolan, när skolplikten upphör, inte tillfredsställande
har slutfört sista årskursen men bedöms ha förmåga att fullfölja
utbildningen, skall eleven beredas tillfälle att göra detta under högst två år
efter det att skolplikten upphörde. Detsamma gäller elever i sameskolan
och sådana elever i specialskolan som inte är psykiskt utvecklingsstörda.

UbU 1985/86:6

Bil. 2

Ärenden enligt denna paragraf prövas av den lokala styrelsen. Dess
beslut får överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär. Skolöverstyrelsens
beslut får inte överklagas.

18 § Hemkommunen har skyldigheter enligt andra stycket (uppföljningsansvar)
i fråga om ungdomar som har lämnat grundskolan eller motsvarande
utbildning men som ännu inte har fyllt 18 år. Ansvaret omfattar dock
inte ungdomar som avses i 19 §.

Genom skolstyrelsen skall hemkommunen hålla sig underrättad om hur
ungdomarna är sysselsatta. Har de inte stadigvarande sysselsättning genom
studier i gymnasieskolan eller fast anställning eller på annat sätt, skall
hemkommunen själv eller genom andra erbjuda dem personlig studie- och
yrkesvägledning samt kurser, praktik eller annan liknande verksamhet.

1 5 kap. 7 § finns bestämmelser om rätt för den som uppfyller gällande
behörighetsvillkor att i mån av plats få utbildning i gymnasieskolan.

19 § Ungdomar som inte kan gå i gymnasieskolan därför att de är psykiskt
utvecklingsstörda har rätt att efter skolpliktens upphörande få annan
utbildning inom det offentliga skolväsendet intill utgången av vårterminen
det kalenderår dåde fyller 21 år. Om de inte bereds utbildning i specialskolan,
skall de tas emot i särskolan.

Om en elev i särskolan där har påbörjat yrkesutbildning eller motsvarande
före utgången av vårterminen det kalenderår då eleven fyller 21 år, skall
eleven beredas möjlighet att fortsätta i särskolan till utgången av vårterminen
det kalenderår då eleven fyller 23 år, om det behövs för att slutföra
utbildningen.

20 § Den som efter skolpliktens upphörande genomgår utbildning inom
det offentliga skolväsendet eller annars med stöd av denna lag skall på
egen eller ställföreträdares begäran befrias från deltagande i inslag som
annars inte kan väljas bort, om förutsättningarna i 12 § är uppfyllda. 1 fråga
om prövning och överklagande gäller bestämmelserna i 12 § tredje stycket.

21 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i
fråga om utbildning enligt denna lag efter skolpliktens upphörande meddela
föreskrifter om disciplinära åtgärder och skiljande av elev från en viss
studieväg eller motsvarande.

4 kap. Grundskolan

Uppbyggnad och innehåll

1 § Grundskolan skall ha nio årskurser. Av dessa utgör 1—3 lågstadium.
4-6 mellanstadium och 7-9 högstadium.

2 8 Utbildningen i grundskolan skall syfta till att ge eleverna de kunskaper
och färdigheter och den skolning i övrigt som de behöver för att delta i
samhällslivet. Den skall kunna ligga till grund för fortsatt utbildning i
gymnasieskolan.

3 8 Eleverna i grundskolan skall ha en i huvudsak gemensam studiegång,
om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer.

Särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet.

UbU 1985/86:6

Bil. 2

4 § Elever i skilda kommuners grundskolor och vid olika skolenheter
inom samma kommun skall så långt möjligt få en likvärdig utbildning.

5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar
föreskrifter om vilken kunskaps- och färdighetsnivå som skall eftersträvas
på olika områden och vilka moment som alltid skall ingå i utbildningen.
Skolstyrelsen och de som verkar i skolan skall ha möjlighet att välja mellan
olika ytterligare moment.

Elevområden m. m.

6 § Varje kommun skall anordna grundskola av den omfattning som
krävs för att ta emot barn som har rätt att gå där enligt denna lag.

7 § Varje kommun är elevområde för sin grundskola, om inte annat följer
av andra eller tredje stycket.

En kommun eller en del därav skall för en eller flera årskurser ingå i
elevområdet för en annan kommuns grundskola i stället för i elevområdet
för den egna grundskolan, om en sådan indelning behövs med hänsyn till
kommunikationer eller av andra skäl.

Om en kommun med stöd av särskilt medgivande av regeringen eller
annan statlig myndighet bedriver en speciell verksamhet i någon del av sin
grundskola, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
för den delen fastställa ett elevområde som sträcker sig utanför kommunen.

8 § Beslut om indelning i elevområden enligt 7 § andra stycket meddelas
av länsskolnämnden. Om de berörda kommunerna hör till olika län. skall
beslut meddelas av skolöverstyrelsen.

Beslut av länsskolnämnden får överklagas hos skolöverstyrelsen genom
besvär. Enskilda har inte besvärsrätt. Beslut av skolöverstyrelsen får inte
överklagas.

Första stycket gäller inte i den mån regeringen föreskriver annat.

9 § Till ett elevområde hör den som är bosatt i riket och som

1. är kyrkobokförd inom elevområdet.

2. inte är kyrkobokförd i riket men vistas stadigvarande inom elevområdet
eller

3. inte är kyrkobokförd och inte heller har stadigvarande vistelseort i
riket men för tillfallet uppehåller sig inom elevområdet.

Mottagande i grundskola

10 § Varje kommun skall i sin grundskola ta emot barn som hör till
skolans elevområde.

11 § En kommun skall i sin grundskola ta emot även barn. som inte hör
till skolans elevområde, om barnet med hänsyn till sina personliga förhållanden
har särskilda skäl att få gå i den kommunens grundskola.

Sådana frågor prövas av kommunens skolstyrelse, om inte annat följer
av 12 8.

12 8 Innan en kommun ett läsår i sin grundskola tar emot ett barn. som
inte hör till skolans elevområde, skall kommunens skolstyrelse inhämta
yttrande från skolstyrelsen i den kommun till vars grundskolas elevområde
barnet hör, om det inte med hänsyn till tidigare yttrande är onödigt.

UbU 1985/86:6

Bil. 2

4 Riksdagen 1985186.14sami. Nr 6

Om den första skolstyrelsen anser att barnet skall tas emot men den
andra skolstyrelsen avstyrker, skall den första skolstyrelsen överlämna
ärendet till länsskolnämnden för avgörande. Hör kommunerna till olika
län, skall ärendet överlämnas till skolöverstyrelsen för avgörande.

13 § Beslut av skolstyrelsen eller länsskolnämnden i ärende om mottagande
av barn i en kommuns grundskola, till vars elevområde barnet inte
hör, får överklagas av barnets vårdnadshavare hos skolöverstyrelsen genom
besvär. Beslut av skolöverstyrelsen får inte överklagas.

14 § Den som enligt 10—13 §§ har tagits emot i en kommuns grundskola
ett visst läsår har rätt att gå kvar hela läsåret, även om de förhållanden som
låg till grund för beslutet ändras under läsårets gång.

Kostnader

15 § Utbildningen i grundskolan skall vara kostnadsfri för eleverna. Dessa
skall utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och
andra därmed jämförliga hjälpmedel som behövs för utbildningen. I verksamheten
får dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig
kostnad för eleverna.

16 § Varje kommuns grundskola skall så långt möjligt organiseras på ett
sådant sätt, att ingen elev som hör till skolans elevområde enligt 7 § första
eller andra stycket skall behöva bo utanför det egna hemmet på grund av
skolgången. 1 fall där detta ändå inträffar skall kommunen svara för att
eleven utan extra kostnader får tillfredsställande förhållanden.

17 § Inom ett elevområde enligt 7 § första eller andra stycket skall kommunen
för eleverna i sin grundskola kostnadsfritt anordna skolskjuts, om
sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållandena, fysiskt
handikapp hos elev eller någon annan särskild omständighet Interkommunal

ersättning

18 § Om en kommun i sin grundskola har tagit emot ett barn som har en
annan hemkommun, skall hemkommunen betala ersättning till den andra
kommunen (interkommunal ersättning) för dess kostnader för barnets
skolgång, om inte annat följer av överenskommelse mellan kommunerna.

Hemkommunen är dock inte skyldig att betala ersättning, om den andra
kommunen inte har iakttagit vad som föreskrivs i 12 § eller har tagit emot
barnet i strid mot länsskolnämndens eller skolöverstyrelsens beslut.

19 § Om kommunerna inte kommer överens om annat, skall ersättningsbelopp,
uppdelade på höstterminen och vårterminen, bestämmas enligt
föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om kommunernas kostnadsansvar i fall då barnet får ny hemkommun
under pågående läsår och kommunerna inte är ense om hur
fördelningen skall göras.

20 § Vid oenighet om rätten till ersättning eller om ersättningens storlek
skall frågan avgöras av länsskolnämnden. Hör kommunerna till olika län,
skall frågan avgöras av skolöverstyrelsen.

UbU 1985/86:6

Bil. 2

Beslut av länsskolnämnden i ärenden om ersättning får överklagas hos
skolöverstyrelsen genom besvär. Beslut av skolöverstyrelsen får inte
överklagas.

5 kap. Gymnasieskolan

Allmänna föreskrifter

1 § Gymnasieskolan omfattar olika studievägar, som bygger på grundskolan
eller, i vissa fall, på någon ytterligare utbildning. Gymnasieskolan
skall vara grund för yrkesverksamhet eller fortsatt utbildning.

Utöver studievägarna finns gymnasial lärlingsutbildning. Föreskrifterna

1 2-20 §§ gäller inte sådan utbildning. Om denna finns bestämmelser i
21 8.

2 § Gymnasieskola får anordnas av kommuner och landstingskommuner
efter medgivande av skolöverstyrelsen i varje särskilt fall. Vilka studievägar
som får anordnas i en viss huvudmans gymnasieskola fastställs enligt
föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer.

Landstingskommuner får endast anordna studievägar inom områdena
vård, konsumtion, jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring.

Elevområden

3 § Varje del av landet skall i fråga om varje studieväg ingå i elevområdet
för någon kommuns eller landstingskommuns gymnasieskola, om inte annat
föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

4 § Varje kommun som anordnar gymnasieskola är elevområde för samtliga
studievägar vid skolan.

1 elevområdet för en eller flera av skolans studievägar skall ingå även en
eller flera andra kommuner eller delar därav (utökat elevområde), om det
behövs med hänsyn till 3 § eller av andra skäl. Utökat elevområde kan
även bestämmas i fråga om en speciell verksamhet som inte utgör studieväg.

Motsvarande gäller för landstingskommuner som anordnar gymnasieskola.

5 § Regeringen bestämmer vilken eller vilka myndigheter som skall besluta
om utökat elevområde.

6 § Till ett elevområde hör den som är bosatt i riket och som

1. är kyrkobokförd inom elevområdet,

2. inte är kyrkobokförd i riket men vistas stadigvarande inom elevområdet
eller

3. inte är kyrkobokförd och inte heller har stadigvarande vistelseort i
riket men för tillfället uppehåller sig inom elevområdet.

Allmänna förutsättningar för intagning i gymnasieskolan

7 § Den som är bosatt i riket och uppfyller föreskrivna behörighetsvillkor
har rätt att i mån av plats få utbildning i gymnasieskolan, om inte annat
följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer.

UbU 1985/86:6

Bil. 2

Föreskrifter om behörighetsvillkor och om urval bland inträdessökande
meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Mottagande i gymnasieskola

8 § Av behöriga sökande till en studieväg i en kommuns eller landstingskommuns
gymnasieskola skall i första hand tas emot de som tillhör elevområdet
för studievägen vid skolan. Med dessa skall likställas de som med
hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den
kommunens eller landstingskommunens gymnasieskola.

I andra hand skall tas emot andra behöriga sökande, om de inte kan
beredas plats på studievägen vid den skola vars elevområde de tillhör.

Fråga om en sökande skall tas emot trots att han inte tillhör elevområdet
för studievägen vid skolan prövas av styrelsen för skolan, om inte annat
följer av 9 §.

9 § Innan en kommun eller landstingskommun i sin gymnasieskola ett
läsår eller en annan sådan studieperiod tar emot en sökande, som inte hör
till skolans elevområde för studievägen, skall styrelsen för skolan inhämta
yttrande från styrelsen för hemkommunens eller hemlandstingskommunens
skola, om den har samma studieväg. Detta gäller dock inte om det
med hänsyn till tidigare yttrande är onödigt.

Om den första styrelsen anser att sökanden skall tas emot men den andra
styrelsen avstyrker, skall den första styrelsen överlämna ärendet till länsskolnämnden
för avgörande. Om skolhuvudmännen är kommuner i olika
län eller om någon av dem är en landstingskommun, skall ärendet överlämnas
till skolöverstyrelsen för avgörande.

10 § Beslut av en lokal styrelse eller länsskolnämnd i ärende om mottagande
av en sökande i en kommuns eller landstingskommuns gymnasieskola.
till vars elevområde för studievägen sökanden inte hör, får överklagas
av sökanden hos skolöverstyrelsen genom besvär. Beslut av skolöverstyrelsen
får inte överklagas.

11 § Den som enligt 8-10 §§ har tagits emot i en kommuns eller landstingskommuns
gymnasieskola ett visst läsår eller annan sådan studieperiod
har rätt att gå kvar hela studieperioden, även om de förhållanden som låg
till grund för beslutet ändras under studieperioden.

Intagningsnänmder

12 § Andra frågor om intagning till studievägar än som avses i 8 § tredje
stycket skall prövas av en intagningsnämnd, om inte annat följer av föreskrifter
som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer.

Intagningsnämnden skall ha minst fem ledamöter. Bland dessa skall
finnas företrädare för gymnasieskolan och grundskolan samt för allmänna
intressen. Ledamöterna skall utses av den eller de statliga eller kommunala
myndigheter som regeringen bestämmer.

Intagningsnämndens beslut får inte överklagas.

13 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om möjlighet att inrätta intagningsnämnder som är
gemensamma för gymnasieskolan och en eller flera andra utbildnings -

UbU 1985/86:6

Bil. 2

former. I sådana föreskrifter får göras undantag från 12 § andra stycket
och från 4 kap. 6 § första stycket vuxenutbildningslagen (1984:1118).

Kostnader

14 § Avgifter får inte tas ut för ansökan till gymnasieskolan. Utbildningen
skall vara kostnadsfri för eleverna. Dessa skall utan kostnad ha tillgång
till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra därmed jämförliga hjälpmedel
som behövs för utbildningen. Huvudmannen får dock besluta att eleverna
skall hålla sig med vissa egna sådana hjälpmedel. I verksamheten får också
förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för
eleverna i något annat avseende.

Interkommunal ersättning

15 § I fall som avses i 16 och 17 §§ skall ersättning (interkommunal
ersättning) betalas, om inte annat följer av 18 § eller av överenskommelse.

16 § Om en kommun på en studieväg i sin gymnasieskola har tagit emot
någon som har en annan hemkommun, skall hemkommunen betala ersättning
till den mottagande kommunen för dess kostnader för elevens skolgång.

När den mottagande kommunen inte hör till någon landstingskommun,
gäller dock 17 § andra stycket i fråga om studievägar inom områdena vård,
jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring.

17 § Om en landstingskommun på en studieväg i sin gymnasieskola har
tagit emot någon som har en annan hemlandstingskommun eller en hemkommun
som inte hör till någon landstingskommun, skall hemlandstingskommunen
eller hemkommunen betala ersättning till den mottagande
landstingskommunen för dess kostnader för elevens skolgång.

Om en kommun, som inte hör till någon landstingskommun, i sin gymnasieskola
på en studieväg inom något av områdena vård, jordbruk, skogsbruk
och trädgårdsnäring har tagit emot någon som har en annan hemkommun,
skall ersättning betalas av hemlandstingskommunen. Hör inte heller
hemkommunen till någon landstingskommun, skall ersättningen betalas av
hemkommunen.

18 § Hemkommunen eller hemlandstingskommunen är inte skyldig att
betala ersättning, om den som kräver ersättning inte har iakttagit vad som
föreskrivs i 9 § eller har tagit emot sökanden i strid mot länsskolnämndens
eller skolöverstyrelsens beslut.

19 § Om parterna inte kommer överens om annat, skall ersättningens
storlek bestämmas enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om parternas kostnadsansvar i fall då eleven får ny hemkommun
under pågående studieperiod och parterna inte är ense om hur fördelningen
skall göras.

20 § Vid oenighet om rätten till ersättning eller om ersättningens storlek
skall frågan avgöras av länsskolnämnden. Om parterna är kommuner som
hör till olika län eller någon av parterna är en landstingskommun, skall
frågan avgöras av skolöverstyrelsen.

UbU 1985/86:6

Bil. 2

Länsskolnämndens beslut i ärenden om ersättning får överklagas hos
skolöverstyrelsen genom besvär. Skolöverstyrelsens beslut får inte överklagas.

Gymnasial lärlingsutbildning

21 § Kommuner får anordna gymnasial lärlingsutbildning enligt föreskrifter
som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer.

Gymnasial lärlingsutbildning innebär att en elev i gymnasieskolan samtidigt
är lärling hos ett företag eller motsvarande och huvudsakligen genom
företagets försorg får utbildning för ett visst yrke enligt en plan som är
fastställd eller godkänd av en statlig eller kommunal myndighet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om elevområden och interkommunal ersättning för gymnasial
lärlingsutbildning.

6 kap. Särskolan

Allmänna föreskrifter

1 § Varje landstingskommun skall anordna särskola för psykiskt utvecklingsstörda
barn och ungdomar som är bosatta inom landstingskommunen.

Motsvarande gäller för kommuner som inte ingår i någon landstingskommun.

2 § En landstingskommun får till en kommun som ingår i landstingskommunen
överlåta att anordna särskola för barn och ungdomar som är bosatta
i kommunen, om kommunen medger det och regeringen lämnar sitt tillstånd.

Den lokala ledningen

3 § I omsorgslagen finns bestämmelser om omsorgsnämnd.
Omsorgsnämnden skall vara lokal styrelse för landstingskommunens

särskola, om inte annat följer av 4 §. Detsamma gäller i fråga om kommun
som inte ingår i någon landstingskommun.

Föreskrifterna i 2 kap. 6 § gäller även beträffande omsorgsnämnden och
dess verksamhetsområde enligt denna lag.

4 § En landstingskommun får med bibehållande av huvudmannaskapet
överlåta ledningen av en enhet av särskolan till skolstyrelsen i den kommun
där enheten är belägen, om kommunen medger detta. I ett sådant fall
skall skolstyrelsen vara lokal styrelse enligt denna lag.

5 § När en kommun anordnar särskola med stöd av 2 §, skall kommunens
skolstyrelse vara lokal styrelse för skolan.

Om det finns omsorgsnämnd i kommunen, får kommunfullmäktige bestämma
att omsorgsnämnden i stället för skolstyrelsen skall vara lokal
styrelse för särskolan.

Särskolans uppbyggnad och innehåll

6 § Särskolan omfattar grundsärskola och träningsskola samt yrkessärskola.

UbU 1985/86:6

Bil. 2

7 § Grundsärskolan omfattar tio årskurser, som fördeläs pä lågstadium,
mellanstadium och högstadium enligt föreskrifter som meddelas av regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Detsamma galler träningsskolan. Den är avsedd för elever som inte kan
gå i grundsärskolan.

8 § Yrkessärskolan bygger på grundsärskolan och träningsskolan. I
yrkessärskolan skall eleverna få yrkesutbildning, yrkesträning eller verksamhetsträning.

9 § Eleverna i särskolan skall sä långt det är möjligt fä en utbildning som
motsvarar den som ges i grundskolan och gymnasieskolan. Utbildningen
skall anpassas efter varje elevs förutsättningar.

Öiriga föreskrifter

10 8 Den lokala styrelsen avgör om en elev skall gå i grundsärskolan eller
träningsskolan.

Beslut i ett sådant ärende får överklagas hos skolöverstyrelsen genom
besvär. Skolöverstyrelsens beslut får inte överklagas.

11 8 Särskolan skall sä långt det är möjligt organiseras pä ett sådant sätt.
att eleverna inte blir tvungna att bo utanför det egna hemmet på grund av
skolgången.

12 8 I omsorgslagen finns föreskrifter om särskilda omsorger i form av
boende i familjehem eller elevhem för barn och ungdomar som behöver bo
utanför föräldrahemmet.

13 8 Utbildningen i särskolan skall vara kostnadsfri för eleverna. Dessa
skall utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra
därmed jämförliga hjälpmedel som behövs för utbildningen. 1 verksamheten
får dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig
kostnad för eleverna.

Huvudmannen skall för eleverna kostnadsfritt anordna skolskjuts, om
sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållandena, elevens
handikapp eller någon annan särskild omständighet.

7 kap. Specialskolan

1 8 Specialskolan skall för utbildning på grundskolenivå ha tio årskurser,
som fördelas på lågstadium, mellanstadium och högstadium enligt föreskrifter
som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer.

1 specialskolan kan också ingå utbildning som avses i 3 kap. 19 8.

2 8 De sorn går i specialskolan i stället för i grundskolan eller motsvarande
del av särskolan skall så långt det är möjligt få en utbildning som
motsvarar den som ges i grundskolan. Utbildningen skall anpassas efter
vatje elevs förutsättningar.

3 § Utbildningen i specialskolan skall bedrivas vid flera särskilda enheter.
För varje enhet skall det finnas en lokal styrelse. Regeringen meddelar
föreskrifter om enheterna och deras upptagningsområden.

Utbildning i specialskolan kan också anordnas i särskilda klasser som är
förlagda till grundskolan men leds av en lokal styrelse för specialskolan.

UbU 1985/86:6

Bil. 2

4 § I förhållande till eleverna i specialskolan skall staten svara för sådana
kostnader som kommunerna skall svara för i grundskolan.

5 § Hemkommunen skall betala ersättning till staten för kostnader för
den som är elev i någon av specialskolans årskurser 1 — 10. Detta gäller
dock inte om eleven går i en sådan särskild klass av specialskolan som är
förlagd till hemkommunens grundskola.

Ersättning till staten skall lämnas med det belopp per elev och termin
som med stöd av 4 kap. 19 § föreskrivs i fråga om grundskolans elever i
årskurs med samma nummer. För elever i årskurs 10 i specialskolan skall
samma belopp gälla som för elever i årskurs 9 i grundskolan.

8 kap. Sameskolan

1 § Utbildningen i sameskolan skall ha en samisk inriktning men i övrigt
vara densamma som utbildningen i grundskolan.

2 § Samers barn får fullgöra sin skolplikt i sameskolan i stället för i
grundskolan. Detsamma gäller andra barn, om det finns särskilda skal.

3 § Sameskolstyrelsen beslutar om intagning av elever i sameskolan.
Styrelsens beslut i sådana ärenden får överklagas hos skolöverstyrelsen
genom besvär. Skolöverstyrelsens beslut får överklagas hos regeringen
genom besvär.

4 § I förhållande till eleverna i sameskolan skall staten svara för sådana
kostnader som kommunerna skall svara för i grundskolan.

9 kap. Fristående skolor

Godkännande

1 § Vanlig skolplikt får fullgöras i en fristående skola, om skolan är
godkänd för ändamålet.

Godkännande skall meddelas, om skolans utbildning ger kunskaper och
färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och
färdigheter som grundskolan förmedlar och skolan även i övrigt väsentligen
svarar mot grundskolans allmänna mål.

Ärenden om godkännande skall prövas av skolstyrelsen i den kommun
där skolan skall bedriva sin verksamhet.

2 § Den som har vanlig skolplikt men som är endast för kortare tid bosatt
i riket eller som har andra särskilda skäl att få en utbildning med internationell
inriktning får fullgöra sin skolplikt i en fristående skola med sådan
inriktning (internationell skola), om skolan av regeringen har godkänts för
ändamålet.

För godkännande krävs att skolans utbildning som helhet betraktad är
likvärdig med grundskolans. Skolan skall förmedla kunskaper och färdigheter
som underlättar fortsatt skolgång utomlands. Undervisning i svenska
språket och om svenska förhållanden skall meddelas i den omfattning som
de här för kortare tid bosatta eleverna behöver.

3 § Särskild skolplikt får fullgöras i en fristående skola, om skolan är
godkänd för ändamålet.

Godkännande skall meddelas, om skolan ger eleverna en utbildning som
väsentligen svarar mot den som de skulle få i särskolan eller specialskolan.

UbU 1985/86:6

Bil. 2

En ytterligare förutsättning är att eleverna i samband med utbildningen
bereds erforderliga omsorger.

Ärenden om godkännande skall prövas av den lokala styrelsen för särskolan
eller specialskolan.

4 § Om ett barn har handikapp som enligt 3 kap. 3 8 kan vara grund för
särskild skolplikt, får barnet fullgöra sin skolplikt i en godkänd fristående
skola endast om

1. skolan är godkänd för elever som har särskild skolplikt på grund av
samma handikapp som barnet eller

2. barnet ändå bedöms kunna tillgodogöra sig utbildningen vid skolan.
Bedömningen enligt första stycket 2 ankommer pä den lokala styrelsen

för särskolan eller specialskolan.

tillsyn ni. nt.

5 § Fristående skolor som avses i 1—3 skall i fråga om sin utbildning
för skolpliktiga elever stå under skolöverstyrelsens och länsskolnämndens
tillsyn.

6 § Skolstyrelsen skall ha den omedelbara tillsynen över utbildningen för
skolpliktiga i sådan fristående skola i kommunen som avses i I och 2 8§.

Den omedelbara tillsynen över utbildningen för skolpliktiga i sådan
fristående skola som avses i 3 § skall handhas av den lokala styrelsen för
särskolan eller specialskolan.

7 $ Om en fristående skola inte längre uppfyller kraven för godkännande
och bristerna inte avhjälps efter påpekande för huvudmannen, skall godkännandet
återkallas.

Återkallande beslutas i fråga om internationella skolor av regeringen och
i fråga om andra skolor av den lokala styrelse som beslutar om godkännande.

Övriga föreskrifter

8 § Ett delegationsuppdrag enligt 3 kap. 12 § andra stycket kommunallagen
(1977: 179) får inte omfatta befogenhet att meddela eller återkalla
godkännande för en fristående skola enligt denna lag.

9 § I en fristående skola som avses i 1-3 §§ får ett barn, som inte har
uppnått skolpliktsåldern, tas in i utbildning för skolpliktiga endast om den
lokala styrelsen med stöd av 3 kap. 8 § har tillåtit att barnet börjar sin
skolgång i förtid.

10 § När en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en fristående skola,
skall huvudmannen för skolan snarast lämna uppgift om detta till skolstyrelsen
i elevens hemkommun.

I 3 kap. 14 § finns föreskrifter om uppgiftsskyldighet vid vissa fall av
frånvaro.

11 § Beslut av lokala styrelser i ärenden om godkännande eller återkallande
av godkännande för en fristående skola enligt I, 3 eller 7 § eller i
ärenden som avses i 4 § får överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär.
Skolöverstyrelsens beslut får överklagas hos regeringen genom besvär.

UbU 1985/86:6

Bil. 2

10 kap. Särskilda utbildningsformer

1 § En internatskola kan på framställning från huvudmannen ges ställning
av riksinternatskola genom beslut av regeringen. Kommuner och
enskilda kan vara huvudmän för riksinternatskolor.

En riksinternatskola skall ha till uppgift att anordna utbildning, som
motsvarar grundskolan och gymnasieskolan eller endera av dessa skolformer.
för i första hand barn och ungdomar som har utlandssvenska
föräldrar eller har behov av miljöombyte eller som är från glesbygd och
inte kan beredas tillfredsställande inackordering.

I den del en riksinternatskola motsvarar grundskolan skall den i fråga om
rätten att fullgöra skolplikt där anses vara en enligt 9 kap. I S godkänd
fristående skola. I fråga om riksinternalskolornas organisation och tillsynen
över dem meddelas föreskrifter av regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer.

2 § Under vistelse i ett sådant hem som avses i 12 § lagen (1980:621)
med särskilda bestämmelser om vård av unga skall skolpliktiga barn. som
inte lämpligen kan fullgöra sin skolplikt på annat sätt, fullgöra den genom
att delta i utbildning vid hemmet. Sådan utbildning skall anordnas genom
huvudmannens försorg. Den skall med nödvändiga avvikelser motsvara
utbildningen i grundskolan.

Inte längre skolpliktiga som vistas i hem som avses i första stycket skall
genom huvudmannens försorg ges möjlighet all få sådan utbildning som de
behöver och inte lämpligen kan få på annat sätt.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar
föreskrifter om utbildningens närmare innehåll, dess organisation och tillsynen
över den.

3 § För sådana elever i grundskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan
som på grund av sjukdom eller av liknande skäl under längre tid
inte kan delta i vanligt skolarbete skall särskild undervisning anordnas på
sjukhus eller motsvarande, i elevens hem eller på annan lämplig plats.

Särskild undervisning anordnas av skolhuvudmannen. Denne får överlåta
åt sjukvårdshuvudman eller någon annan att anordna sådan undervisning
enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet
sorn regeringen bestämmer.

Särskild undervisning skall stå öppen även för dem som fullgör skolplikt
utanför det offentliga skolväsendet.

4 § Ett skolpliktigt barn skall medges att fullgöra skolplikten på annat
sätt än som anges i denna lag. om det framstår som ett fullgott alternativ till
den utbildning som annars står barnet till buds enligt lagens föreskrifter.
Behov av insyn i verksamheten skall kunna tillgodoses.

Medgivande kan lämnas för upp till ett år i sänder. Under dess giltighetstid
skall prövas hur verksamheten utfaller. Medgivandet skall återkallas
med omedelbar verkan, om nödvändig insyn i verksamheten inte ges eller
om det av annat skäl inte kan antas att förutsättningar för godkännande
fortfarande föreligger.

5 § Frågor enligt 4 § prövas av skolstyrelsen i barnets hemkommun. Om
barnet har sådant handikapp som enligt 3 kap. 3 § kan vara grund för
särskild skolplikt, ankommer dock prövningen på skolöverstyrelsen, som
skall höra socialstyrelsen innan ett medgivande lämnas eller återkallas.

Beslut i sådana ärenden får överklagas hos kammarrätten genom besvär.

UbU 1985/86:6

Bil. 2

11 kap. Skolhälsovård

1 § Skolhälsovård skall anordnas för eleverna i grundskolan, särskolan,
specialskolan och sameskolan.

I gymnasieskolan skall skolhälsovård anordnas för eleverna på studievägar,
som är minst ett läsår långa, och för eleverna i gymnasial lärlingsutbildning.

För elever på kortare studievägar i gymnasieskolan bör skolhälsovård
anordnas.

2 § Skolhälsovården har till ändamål att följa elevernas utveckling, bevara
och förbättra deras själsliga och kroppsliga hälsa och verka för sunda
levnadsvanor hos dem.

Skolhälsovården skall främst vara förebyggande. Den skall omfatta hälsokontroller
och enkla sjukvårdsinsatser. För elever i särskolan och specialskolan
skall i skolhälsovården också ingå särskilda undersökningar
som föranleds av deras handikapp.

För skolhälsovården skall finnas skolläkare och skolsköterska.

3 § Varje elev i grundskolan eller sameskolan skall genomgå allmän
hälsokontroll en gång på varje stadium. Den första kontrollen skall äga rum
första läsåret. Eleven skall också genomgå kontroll av syn och hörsel och
andra begränsade hälsokontroller, som anordnas för alla mellan de allmänna
hälsokontrollerna.

Om skolläkaren på förekommen anledning anser att en viss elev i grundskolan
eller sameskolan behöver undersökas utöver vad som följer av
första stycket, skall eleven genomgå sådan undersökning.

Eleverna i de delar av särskolan och specialskolan som motsvarar
grundskolan skall när det behövs genomgå särskilda undersökningar som
föranleds av deras handikapp. I övrigt gäller bestämmelserna i första och
andra styckena även för dessa elever.

4 § Eleverna på sådana studievägar i gymnasieskolan, som är minst ett
läsår långa, och eleverna i yrkessärskolan skall beredas tillfälle att genomgå
minst en allmän hälsokontroll. Eleverna i yrkessärskolan skall också
erbjudas särskilda undersökningar som föranleds av deras handikapp.

5 § Elever som avses i I § första och andra styckena har rätt att vid
behov anlita skolhälsovården utöver vad som följer av 3 och 4 §§.

6 § Den skolhälsovård som eleverna har rätt till skall vara kostnadsfri för
dem.

7 § Huvudmannen för skolan skall även anordna skolhälsovården. om
inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer.

8 § Skolöverstyrelsen och länsskolnämnden skall ha tillsyn över skolhälsovården.

12 kap. Övriga föreskrifter

1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
ytterligare föreskrifter om organisationen av det offentliga skolväsendet
samt om kommuners och landstingskommuners befattning i övrigt med
utbildning som avses i denna lag.

UbU 1985/86:6

Bil. 2

I fråga om organ för samverkan eller annan liknande verksamhet inom
det offentliga skolväsendet får regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer meddela föreskrifter om att ledamöter i organet eller
andra företrädare utses och entledigas av enskilda. Med enskilda avses
även omyndiga elever och sammanslutningar av sådana.

2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om möjlighet att låta enskilda och andra utomstående
svara för enstaka inslag i verksamheten inom det offentliga skolväsendet.

3 S Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om möjligheter att inom det offentliga skolväsendet bedriva
utbildning, som bygger på samverkan mellan olika skolformer inom det
offentliga skolväsendet eller mellan en sådan skolform och någon annan
utbildningsform. I sådana föreskrifter lar göras undantag från organisatoriska
bestämmelser i denna lag.

4 § Försöksverksamhet får anordnas inom det offentliga skolväsendet
enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer. I sådana föreskrifter får göras undantag från organisatoriska
bestiimmelser i denna lag.

5 tj I fråga om mottagande i det offentliga skolväsendet av elever som
inte räknas som bosatta i riket gäller föreskrifter som meddelas av regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer.

6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får utan
hinder av föreskrifterna i 4 kap. 15 !> och 5 kap. 14 S meddela föreskrifter
om skyldighet för den som vill genomgå särskilt anordnad prövning i
grundskolan eller gymnasieskolan att betala avgift som tillfaller staten.

7 § Bestämmelser om uppdragsutbildning i anslutning till gymnasieskolan
finns i lagen (1985:000) om uppdragsutbildning i anslutning till det
kommunala skolväsendet m. m.

8 tj Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge
enskilda att anordna prövning och utfärda betyg enligt de bestämmelser
som gäller för det offentliga skolväsendet.

9 § I fråga om personal med statligt reglerad anställning inom utbildningsverksamhet.
som motsvarar det offentliga skolväsendets men bedrivs
med enskilt huvudmannaskap, får beslut som avser myndighetsutövning
fattas av huvudmannen eller av ett särskilt organ för verksamheten, om så
föreskrivs av regeringen.

Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen (1985:000)
om införande av skollagen (1985:000).

UbU 1985/86:6

Bil. 2

3 Förslag till
Lag om införande av skollagen (1985:000)

Härigenom föreskrivs följande.

Allmänna bestämmelser

1 § Skollagen (1985:000) och denna lag träder i kraft den I juli 1986.

2 § Genom skollagen (1985:000) upphävs skollagen (1962:319).

3 § I denna lag avses med

1962 års skollag skollagen (1962:319),
den nya skollagen skollagen (1985:000),

1967 års omsorgslag lagen (1967:940) angående omsorger om vissa
psykiskt utvecklingsstörda,
den nya omsorgslagen lagen (1985: 568) om särskilda omsorger om psykiskt
utvecklingsstörda m. fl.

4 § Om det i lag eller annan författning hänvisas till en sådan föreskrift i

1962 års skollag eller 1967 års omsorgslag, som har ersatts genom en

bestämmelse i den nya skollagen eller i denna lag. skall hänvisningen i
stället avse den nya bestämmelsen.

Lokala styrelser för särskolan

5 § Uppgifter som enligt den nya skollagen ankommer på omsorgsnämnd
skall till utgången av år 1988 fullgöras av sådan omsorgsstyrelse som avses
i 12 § lagen (1985:569) om införande av lagen (1985:568) om särskilda
omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl., om inte annat följer av den
paragrafen eller av någon annan lag.

Skolplikt och rätt till utbildning

6 § För barn som inte har börjat skolan före den I juli 1986 skall frågor
om skolplikt, skolform inom det offentliga skolväsendet och skolstart
prövas enligt bestämmelserna i den nya skollagen, även om prövningen
sker före den I juli 1986.

7 § Uppkommer fråga om elevs övergång efter ikraftträdandet från en
skolform till en annan, prövas frågan enligt bestämmelserna i den nya
skollagen, även om prövningen sker före den I juli 1986. Som skolform
anses därvid även grundsärskolan och träningsskolan.

Den som är född år 1970 eller senare och som med stöd av bestämmelser
i 1967 års omsorgslag vid ikraftträdandet har påbörjat men inte avslutat
skolgång i grundsärskolan, träningsskolan eller specialskolan skall anses
mottagen i den skolan enligt bestämmelserna i den nya skollagen. Detta
gäller dock inte den som är utskriven på försök från särskolan.

8 § För den som är född år 1969 eller tidigare och som vid utgången av
juni 1986 är särskolpliktig enligt 1967 års omsorgslag upphör skolplikten
genom den nya skollagens ikraftträdande.

UbU 1985/86:6

Bil. 3

9 § Bestämmelserna i 3 kap. 19 § i den nya skollagen om rätt för psykiskt
utvecklingsstörda att få utbildning efter skolpliktstiden gäller dem som är
födda år 1966 eller senare.

De som är födda år 1965 eller tidigare och som vid utgången av juni 1986
inte har avslutat sin skolgång i särskolan eller specialskolan skall beredas
tillfälle att slutföra pågående yrkesutbildning eller motsvarande under
högst två år.

Vite

10 § Länsskolnämnden prövar även efter utgången av juni 1986 fråga om
utdömande av sådant vite som har förelagts enligt 39 § i 1962 års skollag
före den 1 juli 1985.

Förhållandet mellan olika huvudmäns grundskolor och gymnasieskolor

11 § Sådana elevområden för olika huvudmäns grundskolor och gymnasieskolor
eller delar därav som har fastställts före utgången av juni 1986
gäller utan hinder av den nya skollagen. Elevområden som avser grundskolan
får dock inte täcka varandra efter utgången av juni 1987, om inte
annat följer av 4 kap. 7 § tredje stycket i den nya skollagen.

12 § I fråga om rätt till interkommunal ersättning för läsåret 1986/87 för
elever i grundskolan skall bestämmelserna i 1962 års skollag tillämpas, om
den ersättningskrävande kommunen har tagit emot eleven i sin grundskola
genom beslut som har fattats före den 1 juli 1986.

13 § 1 fråga om rätt till interkommunal ersättning för tid före den 1 juli
1987 för elever i gymnasieskolan skall bestämmelserna i 1962 års skollag
tillämpas, om den ersättningskrävande kommunen eller landstingskommunen
har tagit emot eleven på den aktuella studievägen i sin gymnasieskola
genom beslut som har fattats före den I juli 1986.

Fristående skolor m. in.

14 § Ett godkännande som enligt 10 § i 1967 års omsorgslag har meddelats
i fråga om undervisning för särskolpliktiga och som alltjämt gäller vid
utgången a v juni 1986 får räknas såsom godkännande enligt den nya skollagen
såvitt gäller tiden till utgången av juni 1987.

15 § Beslut om befrielse från skolgång som har fattats med stöd av 35 § i
1962 års skollag eller 26 § i 1967 års omsorgslag gäller inte efter utgången
av juni 1986.

Överklagande

16 § 1 fråga om överklagande gäller bestämmelserna i 1962 års skollag,
om beslut enligt den lagen har meddelats i första instans före den I juli
1986.

Beslut av länsskolnämnden enligt 10 § denna lag får överklagas hos
kammarrätten genom besvär.

17 $ Bestämmelser om överklagande i 1967 års omsorgslag gäller i fall
där beslut med stöd av den lagen har meddelats i första instans före den I
juli 1986.

UbU 1985/86:6

Bil. 3

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1985: 569) om införande av lagen
(1985: 568) om särskilda omsorger om psykiskt
utvecklingsstörda m. fl.

Härigenom föreskrivs att I § lagen (1985:569) om införande av lagen
(1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 8

Lagen (1985: 568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda
m.fl. och denna lag träder i kraft den I juli 1986.

Vid ikraftträdandet skall lagen
(1967:940) angående omsorger om
vissa psykiskt utvecklingsstörda
upphöra att gälla med de undantag
som framgår av denna lag.

/ fråga om annan undervisning
för psykiskt utvecklingsstörda än
undervisning i förskola skall utfärdas
särskilda bestämmelser.

Vid ikraftträdandet skall lagen
(1967:940) angående omsorger om
vissa psykiskt utvecklingsstörda
upphöra att gälla med de undantag
som framgår av denna lag och lagen
(1985:000) om införande av skollagen
(1985:000).

Bestämmelserna i denna lag gäller
inte i fråga om sådan utbildning
som regleras i skollagen
(1985:000).

UbU 1985/86:6

Bil. 4

Regeringens förslag Utskottets förslag

5 kap.

9 §

Innan en kommun eller landstingskommun i sin gymnasieskola ett läsår
eller en annan sådan studieperiod tar emot en sökande, som inte hör till
skolans elevområde för studievägen, skall styrelsen för skolan inhämta
yttrande från styrelsen för hemkommunens eller hemlandstingskommunens
skola, om den har samma studieväg. Detta gäller dock inte om det med
hänsyn till tidigare yttrande är onödigt.

Om den första styrelsen anser att sökanden skall tas emot men den andra
styrelsen avstyrker, skall den första styrelsen överlämna ärendet till länsskolnämnden
för avgörande. Om skolhuvudmännen är kommuner i olika län
eller om någon av dem är en landstingskommun, skall ärendet överlämnas till
skolöverstyrelsen för avgörande.

Om elevområde för en studieväg
har fastställts gemensamt för flera
kommuners eller landstingskommuners
gymnasieskolor skall fråga om
en sökande skall tas emot trots att han
inte tillhör det gemensamma elevområdet
prövas av länsskolnämnden eller
skolöverstyrelsen enligt föreskrifter
som meddelas av regeringen.

UbU 1985/86:6

Bil. 5

gotab Stockholm 1985 83241