Utbildningsutskottets betänkande
1985/86:4

om uppdragsutbildning (prop. 1984/85:195)

1985/86:4

Propositionen

I proposition 1984/85:195 har regeringen (utbildningsdepartementet) efter
föredragning av statsrådet Hjelm-Wallén

dels föreslagit riksdagen att

1. anta förslaget till lag om uppdragsutbildning i anslutning till det
kommunala skolväsendet m. m.,

2. anta förslaget till lag om ändring i vuxenutbildningslagen (1984:1118),

3. godkänna de allmänna principer som i propositionen har förordats i
fråga om uppdragsutbildning vid statliga högskoleenheter,

4. godkänna vad som i propositionen har förordats om beslut av länsskolnämnder
om kursplaner och timplaner för särskild yrkesinriktad utbildning i
kommunal vuxenutbildning,

5. godkänna vad som i propositionen har förordats i fråga om förhållandet
mellan statligt och kommunalt reglerade anställningar,

6. godkänna vad som i propositionen har förordats om behandlingen av
uppdragsutbildning i studiestödssammanhang,

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i övrigt i propositionen
har anförts om uppdragsutbildningens roll.

I propositionen föreslås riktlinjer och vissa regler för uppdragsutbildning i
högskolan, den kommunala vuxenutbildningen och gymnasieskolan m. m.
Uppdragsutbildningen förutsätts avse i första hand fortbildning och vidareutbildning
av anställda i företag och myndigheter m. m. samt arbetsmarknadsutbildning.
För företagens del blir det bl. a. fråga om att utnyttja förnyelsefonderna.

Uppdragsutbildning, som är i sak likvärdig med en reguljär utbildning,
föreslås kunna formellt tillgodoräknas den enskilde på samma sätt som den
reguljära utbildningen.

Propositionen innehåller förslag till lag om uppdragsutbildning i anslutning
till det kommunala skolväsendet m. m. samt förslag till följdändringar i
vuxenutbildningslagen (1984:1118). De nya bestämmelserna föreslås träda i
kraft den 1 januari 1986.

De i propositionen framlagda förslagen till lag om uppdragsutbildning i
anslutning till det kommunala skolväsendet m. m. och lag om ändring i
vuxenutbildningslagen (1984:1118) har följande lydelse:

UbU

1 Riksdagen 1985/86.14sami. Nr 4

1 Förslag till

Lag om uppdragsutbildning i anslutning till det kommunala skolväsendet
m. m.

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Kommuner och landstingskommuner som är huvudmän för kommunal
vuxenutbildning (komvux), kommunal högskoleutbildning inom vårdområdet
eller gymnasieskola får i anslutning till sådan verksamhet bedriva
uppdragsutbildning enligt bestämmelserna i denna lag.

2 § I anslutning till komvux får bedrivas uppdragsutbildning som i fråga
om art och nivå har anknytning till den verksamhet som får förekomma i
huvudmannens komvux.

3 § I anslutning till gymnasieskolan får bedrivas uppdragsutbildning som
i fråga om art och nivå har anknytning till verksamheten i huvudmannens
gymnasieskola, dock inte uppdragsutbildning som motsvarar någon linje.

4 § I anslutning till kommunal högskoleutbildning inom vårdområdet får
bedrivas uppdragsutbildning som i fråga om art och nivå har anknytning till
huvudmannens högskoleutbildning inom detta område, dock inte uppdragsutbildning
som motsvarar någon allmän utbildningslinje.

5 § Deltagare i uppdragsutbildning som motsvarar kurser i komvux,
påbyggnadsutbildningar eller andra specialkurser i gymnasieskolan eller
påbyggnadslinjer, lokala utbildningslinjer eller enstaka kurser i kommunal
högskoleutbildning inom vårdområdet får ges betyg eller annat kompetensbevis
enligt bestämmelserna för sådan utbildning under de förutsättningar
som anges i föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer.

Även i andra frågor som rör förhållandet till komvux, gymnasieskola
eller högskoleutbildning meddelas föreskrifter av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer.

6 § Kommuner och landstingskommuner som är huvudmän för statsunderstödda
folkhögskolor får bedriva uppdragsutbildning vid sidan av den
statsunderstödda verksamheten vid skolorna.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

UbU 1985/86:4

2

2 Förslag till

Lag om ändring i vuxenutbildningslagen (1984:1118)

UbU 1985/86:4

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1, 3 och 5 §§ vuxenutbildningslagen
(1984: 1118) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

Kommuner och landstingskommuner
får inom komvux bedriva
även uppdragsutbildning enligt föreskrifter
som meddelas av regeringen
eller den myndighet som regeringen
bestämmer.

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får beträffande
statens skolor för vuxna
meddela föreskrifter om uppdragsutbildning
av samma slag som beträffande
komvux.

5

I sådana föreskrifter som avses i

1-4 §§ får göras undantag från bestämmelser
i denna lag.

Denna lag träder i kraft den I ja

§

Om uppdragsutbildning i anslutning
till komvux finns bestämmelser
i lagen (1985:000) om uppdragsutbildning
i anslutning till det
kommunala skolväsendet m.m.

§

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om uppdragsutbildning
som har samband med
verksamhet som enligt denna lag
bedrivs vid statens skolor för
vuxna.

I sådana föreskrifter som avses i

2-4 §§ får göras undantag från bestämmelser
i denna lag.

■i 1986.

Motionerna

1984/85:3190 av Björn Samuelson m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om linjer i gymnasieskolan och allmänna utbildningslinjer i högskolan
som uppdragsutbildning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om villkor för reguljära utbildningsplatser i högskolan,

3. att riksdagen med ändring i proposition 1984/85:195 beslutar att
skolöverstyrelsen skall godkänna kursplaner för särskilda yrkesinriktade
kurser inom den kommunala vuxenutbildningen.

1984/85:3191 av Rune Rydén m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår
regeringens förslag att uppdragsutbildning som motsvarar linjer i gymnasieskolan
och allmänna linjer i högskolan inte får ges som uppdragsutbildning.

3

Utskottet

Utskottet behandlar i det följande regeringens förslag till principer för
uppdragsutbildning vid statliga högskoleenheter och regler för uppdragsutbildning
i anslutning till det kommunala skolväsendet m. m. Vidare tar
utskottet ställning till vad i propositionen har förordats om vissa beslut av
länsskolnämnder, förhållandet mellan statligt och kommunalt reglerade
anställningar och behandlingen av uppdragsutbildning i studiestödssammanhang.
Utskottet vill inledningsvis först kortfattat redogöra för vad föredragande
statsrådet anför allmänt om uppdragsutbildning.

Allmänt om uppdragsutbildning

Föredragande statsrådet erinrar om att högskolereformen, som började
genomföras budgetåret 1977/78, bl. a. syftade till att möjliggöra en bättre
planering av den högre utbildningen med avseende på arbetslivets behov.
Vid i första hand de statliga högskoleenheterna har under de senaste åren en
väsentlig utveckling ägt rum bl. a. när det gäller lokala utbildningslinjer och
enstaka kurser utformade med utgångspunkt i behov inom samhälls- och
näringsliv och ofta med regional anknytning. Därvid har också utbildning på
uppdragsbasis utvecklats i ökande omfattning.

Även när det gäller det kommunala skolväsendet har utvecklingen
inneburit avsevärt ökat samarbete lokalt och regionalt mellan utbildningsmyndigheterna
och näringslivet, vilket har underlättat förnyelsen av utbildningsutbudet
i takt med arbetslivets förändring. Föredragande statsrådet
pekar på att utveckling av regionalt arbetsmarknadsanknutna påbyggnadsutbildningar
m. m. i gymnasieskolan de senaste åren har getts hög prioritet.
Beträffande den kommunala vuxenutbildningen anförs att regelsystemet är
uppbyggt utifrån förutsättningen att det skall medge en stor flexibilitet och
att anpassning till lokala behov och förhållanden inom arbetslivet skall vara
möjlig. Genom den under det förra riksmötet antagna vuxenutbildningslagen
(1984:1118) har möjlighet öppnats för uppdragsutbildning inom den
kommunala vuxenutbildningen (prop. 1984/85:37, UbU 1984/85:8, rskr.
1984/85:97).

I sammanhanget erinrar statsrådet även om riksdagens beslut om ändrad
organisation av arbetsmarknadsutbildningen (prop. 1984/85:59, AU 1984/
85:9, rskr. 1984/85:101). Det innebär bl. a. att den särskilt anordnade
arbetsmarknadsutbildningen kommer att få en fristående organisation, som
skall finansieras på uppdragsbasis.

Föredragande statsrådet berör riksdagens beslut om förnyelsefonder
(prop. 1984/85:86, FiU 1984/85:9, rskr. 1984/85:108) och framhåller möjligheter
som öppnas för en expansion av den företagsinriktade fort- och
vidareutbildningen utan att detta inkräktar på utrymmet för vuxenutbildningsinsatser
med annan inriktning. Genom att t. ex. förnyelsefonderna
utnyttjas för personalutbildningsinsatser kan det offentliga utbildningsväsendet
inom vissa områden avlastas kostnaderna för utbildning som ligger i
gränszonen mot personalutbildning och få ökat utrymme för bl. a. utbildning
av bredare och mer grundläggande karaktär.

UbU 1985/86:4

4

I propositionen anges innebörden i begreppet uppdragsutbildning. Föredragande
statsrådet avser med uppdragsutbildning fall där en utbildningsanordnare
mot särskild ersättning från en uppdragsgivare för dennes räkning
anordnar viss utbildning för en särskild grupp studerande som uppdragsgivaren
utser. Enligt statsrådets synsätt är det denna finansieringsform i förening
med att deltagarna utses på sätt finansiären bestämmer, som karakteriserar
en uppdragsutbildning. Om uppdragsutbildningens innehåll och uppläggning
måste överenskommas mellan beställaren och utbildningsanordnaren i varje
särskilt fall.

En utbildning som i sak överensstämmer med exempelvis kommunal
vuxenutbildning eller högskoleutbildning bör enligt föredragande statsrådets
uppfattning kunna tillgodoräknas den enskilde såsom kommunal vuxenutbildning
resp. högskoleutbildning.

Beträffande förhållandet mellan offentligt utbildningsväsende och uppdragsutbildning
sägs i propositionen att det offentliga utbildningsväsendet i
första hand svarar för grundläggande utbildning - både med och utan
yrkesinriktning - och för fortbildning och vidareutbildning av mer allmän
karaktär, medan företag, myndigheter m.fl. i första hand svarar för
vidareutbildning som har karaktär av befattningsutbildning. En viktig
principiell skillnad är att utbildningen inom det offentliga utbildningsväsendet
bygger på att det är individer som själva söker sig till utbildningen för att
tillgodose sina enskilda utbildningsbehov - även om dessa naturligtvis ofta
har anknytning till vederbörandes yrkesverksamhet - medan den av företagen
m. fl. ordnade utbildningen tar sin utgångspunkt i behovet att utbilda
grupper av anställda, vare sig det är fråga om en mer direkt befattningsinriktad
eller mer allmänt kompetenshöjande utbildning. Mot bakgrund härav
anser föredragande statsrådet det vara naturligt att utgå från att uppdragsutbildning
i princip inte skall förekomma beträffande utbildningar som har en
uttalad ungdomsinriktning eller avser längre utbildning av allmän eller
grundläggande karaktär. I enlighet härmed bör enligt statsrådet utbildning
som motsvarar linjer i gymnasieskolan och allmänna linjer i högskolan inte
kunna erbjudas som uppdragsutbildning.

Föredragande statsrådet framhåller att grunden för uppdragsutbildning
inom det offentliga utbildningsväsendet rör behovet av att fort- och
vidareutbilda människor eller att eljest utveckla deras kompetens som ett led
i utvecklingen av de företag eller myndigheter där de är anställda. Till detta
kommer den arbetsmarknadspolitiskt motiverade uppdragsutbildningen,
initierad av arbetsmarknadsverket. Beställare av uppdragsutbildning blir
med denna utgångspunkt dels enskilda företag eller sammanslutningar av
företag, organisationer eller andra juridiska personer i sin egenskap av
arbetsgivare, dels statliga och kommunala myndigheter. Uppdragsutbildning
är således inte till för att andra enskilda organ eller enskilda personer skall
kunna köpa utbildning. Statsrådet stryker under att innebörden i uppdragsutbildning
aldrig får urholkas på ett sådant sätt att det i praktiken blir fråga
om att enskilda personer köper sig utbildning.

De nya reglerna för uppdragsutbildning föreslås träda i kraft den 1 januari
1986.

UbU 1985/86:4

5

Uppdragsutbildning vid statliga högskoleenheter

UbU 1985/86:4

Föredragande statsrådet slår fast att uppdragsutbildning vid högskoleenheterna
inte skall vara högskoleutbildning i formellt hänseende. De studerande
i uppdragsutbildning är således inte studerande i högskolan, och högskoleförfattningarnas
bestämmelser om behörighet, urval, betyg m. m. skall inte
gälla för utbildningen.

Med hänvisning till vad statsrådet i det inledande avsnittet av propositionen
har anfört om att det offentliga utbildningsväsendet i första hand svarar
för utbildning av mer allmän karaktär - vilket utskottet har redovisat i det
föregående - medan företag och myndigheter m. fl. i första hand svarar för
vidareutbildning som har karaktär av befattningsutbildning bör enligt
statsrådet uppdragsutbildning inte förekomma när det gäller allmänna
utbildningslinjer. Det blir således för högskoleenheternas del fråga om att
inom utbudet av reguljär utbildning som uppdragsutbildning erbjuda påbyggnadslinjer
samt lokala linjer och enstaka kurser, dvs. i första hand
sådana delar av studieorganisationen som har fortbildnings- och vidareutbildningssyften.
Vidare slås det fast att högskolans primära uppgift i fråga om
utbildning är och måste vara den reguljära utbildningen. Uppdragsutbildning
kan aldrig bli annat än en sidouppgift som högskolan åtar sig med hänsyn till
den kompetens och de resurser som har byggts upp där för den reguljära
verksamheten.

Som framgår av vad utskottet har redovisat i det föregående bör
uppdragsutbildning under vissa förutsättningar kunna formellt tillgodoräknas
den enskilde som högskoleutbildning. Ett tillgodoräknande tar sig enligt
statsrådet naturligen uttryck i att utbildningsbevis utfärdas på samma sätt
som i fråga om reguljär utbildning.

I motion 1984/85:3191 (m) i denna del yrkas avslag på förslaget att
utbildning som motsvarar allmänna utbildningslinjer i högskolan inte skall få
ges som uppdragsutbildning. Om uppdragsgivaren gör den bedömningen att
utbildningen på en viss linje kan vara av intresse för att t. ex. höja
kompetensen hos de anställda och inga särskilda kostnader uppstår för staten
ser motionärerna inget hinder för att också sådan uppdragsutbildning skall
kunna komma till stånd. En helt motsatt uppfattning förs fram i motion
1984/85:3190 (vpk) yrkande 1 i denna del, där man anser skrivningen i
propositionen alltför svag för att undanröja möjligheten att ”pengar på ett
direkt sätt blir intagningskriterier” för utbildning på allmänna utbildningslinjer.
Sådan utbildning skall inte förekomma som uppdragsutbildning, menar
motionärerna, och framhåller att det är viktigt att man gör en klar distinktion
mellan uppdragsutbildning och reguljär utbildningsverksamhet.

Utskottet ansluter sig till föredragande statsrådets uppfattning att uppdragsutbildning
inte skall förekomma när det gäller allmänna utbildningslinjer
och har häri inget att erinra mot vad som anförs i motion 1984/85:3190.
Som skäl för sitt ställningstagande hänvisar utskottet till vad i propositionen
har anförts om att det offentliga utbildningsväsendet skall i första hand svara
för grundläggande utbildning, fortbildning och vidareutbildning av mer
allmän karaktär, både med och utan yrkesinriktning. Utskottet menar att det
föreslagna systemet med uppdragsutbildning skall göra det möjligt för

högskolan att utan förfång för den egna reguljära verksamheten erbjuda
företag sådan utbildning som - enligt formuleringen i propositionen - har
karaktär av befattningsutbildning. Det kommer enligt utskottets synsätt i
huvudsak sålunda att röra sig om en företagsinriktad fort- och vidareutbildning
av företagens m. fl. egna anställda. Utskottet avstyrker med det anförda
motion 1984/85:3191 i denna del.

Även i vad gäller den i motion 1984/85:3190 antydda uppfattningen att
enskilda personer inte skall kunna köpa sig en utbildning instämmer
utskottet i vad motionärerna har anfört. I likhet med föredragande statsrådet
vill utskottet stryka under att verksamheten med uppdragsutbildning vänder
sig dels till företag, organisationer eller andra juridiska personer i deras
egenskap av arbetsgivare, dels till statliga och kommunala myndigheter. Det
får alltså inte bli fråga om att t. ex. enskilda personer genom att köpa sig
utbildning kringgår eljest gällande regler för antagning till högskoleutbildning.
Eftersom denna princip slås fast i propositionen, bör motion 1984/
85:3190 yrkande 1 i denna del anses vara tillgodosedd genom att riksdagen
bifaller propositionen. Utskottet avstyrker härmed motionens yrkande i
berörd del och föreslår att riksdagen godkänner de allmänna principer som
föredragande statsrådet har förordat i fråga om uppdragsutbildning vid
statliga högskoleenheter.

Föredragande statsrådet utgår från att det skall vara möjligt att en
högskoleenhet som uppdragsutbildning ger en kurs som, utan den externa
finansieringen, inte hade kunnat komma till stånd. Det kan tänkas att på så
sätt ytterligare platser inom reguljär utbildning kan tillkomma till endast
marginalkostnader. Uppdragsutbildning kan alltså enligt föredragande statsrådet
i sådana fall ge upphov till ytterligare platser inom den reguljära
utbildningen.

Mot bakgrund av detta uttalande i propositionen begärs i motion
1984/85:3190 (vpk) yrkande 2 att riksdagen som sin mening skall ge
regeringen till känna att reguljär utbildning i högskolan inte skall byggas upp
på basis av externa medel. Motionärerna vill undvika att institutioner inom
högskolan gör sig beroende av uppdragsgivare.

I likhet med föredragande statsrådet vill inte utskottet utesluta att det till
följd av verksamheten med uppdragsutbildning kan bli möjligt att till
reducerade kostnader för staten erbjuda platser på sådan reguljär utbildning
inom högskolan som inte hade kommit till stånd om uppdragsutbildning på
berört ämnesområde inte hade funnits.

Som utskottet ser det blir denna effekt av uppdragsutbildningen endast
marginell. Den i propositionen föreslagna ordningen får inte leda till att
högskoleenheterna gör sig beroende av uppdragsutbildning för att kunna
fullgöra den primära utbildningsuppgiften, dvs. att svara för utbildning på
linjer och kurser enligt beslut av regering och riksdag samt, i förekommande
fall, regionstyrelse. Uppdragsutbildning kan aldrig få bli annat än en
sidouppgift, som högskolan åtar sig med hänsyn till den kompetens och de
resurser som har byggts upp där för den reguljära verksamheten. Det
ankommer på högskoleenheterna själva att göra avvägningar gentemot den
reguljära verksamheten. Enligt utskottets mening är yrkande 2 i motion
1984/85:3190 tillgodosett med vad som har anförts i frågan i propositionen

UbU 1985/86:4

7

och med vad utskottet har strukit under i det föregående, varför det avstyrks.
Utskottet tillstyrker propositionen i motsvarande del.

Uppdragsutbildning i kommunal och landstingskommunal regi

Föredragande statsrådet erinrar om att kommunerna och landstingskommunerna
har en omfattande organisation för och förfogar över betydande
kompetens i fråga om utbildning. Enligt statsrådets mening är det fördelaktigt
om uppdragsutbildning kan anordnas även i anslutning till olika former
av reguljär utbildning med kommunalt eller landstingskommunalt huvudmannaskap.
Med reguljär utbildning åsyftar statsrådet i sammanhanget
kommunal vuxenutbildning, gymnasieskola och kommunal högskoleutbildning.
I vad gäller de allmänna principer för uppdragsutbildning som anges i
propositionen och vilka utskottet har redovisat i det föregående föreslår
föredragande statsrådet att hithörande frågor bör kunna lösas beträffande
uppdragsutbildning i kommunal och landstingskommunal regi på i huvudsak
samma sätt som beträffande uppdragsutbildning vid de statliga högskoleenheterna.
Uppdragsutbildning bör således alltid vara i formell mening
fristående från reguljär utbildning. Uppdragsutbildning i anslutning till
gymnasieskolan bör få motsvara påbyggnadsutbildningar och andra specialkurser
men inte linjer. När det gäller kommunal högskoleutbildning bör
uppdragsutbildning få bedrivas i anslutning till högskoleutbildning som avser
vårdområdet och då motsvara påbyggnadslinjer, lokala linjer och enstaka
kurser.

Med hänsyn till reglerna om den s. k. kommunala kompetensen krävs viss
lagreglering i fråga om uppdragsutbildning i anslutning till det kommunala
skolväsendet. I propositionen framläggs förslag till sådan lag. Lagförslaget
innefattar även en bestämmelse som möjliggör för kommuner eller
landstingskommuner som är huvudmän för statsunderstödda folkhögskolor
att bedriva uppdragsutbildning vid sidan av den statsunderstödda verksamheten
vid skolorna.

Utskottet tillstyrker förslaget om möjlighet för kommuner och landstingskommuner
att anordna uppdragsutbildning i anslutning till sitt skolväsende.
Med hänvisning härtill tillstyrker utskottet 1, 2 och 6 §§ förslaget till lag om
uppdragsutbildning i anslutning till det kommunala skolväsendet m.m.

Liksom när det gällde utbildningar vid de statliga högskolorna ifrågasätts i
motion 1984/85:3191 (m) i denna del det lämpliga i att undanta linjeutbildningar
i gymnasieskolan och den kommunala högskolan från verksamheten
med uppdragsutbildning. Med hänvisning till vad som anförts i motionen
avstyrker motionärerna regeringens förslag att utbildning som motsvarar
linjer i gymnasieskolan och allmänna linjer i den kommunala högskolan inte
skall få ges som uppdragsutbildning.

I motion 1984/85:3190 (vpk) yrkande 1 i denna del krävs även såvitt avser
uppdragsutbildning i kommunal och landstingskommunal regi att riksdagen
klargör att utbildningar på gymnasieskolans linjer och utbildningar på allmän
linje i den kommunala högskolan inte skall få förekomma.

Utskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens förslag att uppdragsut -

UbU 1985/86:4

bildning inte skall avse utbildningar på allmän utbildningslinje vid de statliga
högskoleenheterna. I förevarande sammanhang vill utskottet framhålla att
det är naturligt att utgå från att uppdragsutbildning inte kommer att avse
utbildning som har en uttalad ungdomsinriktning. Denna inriktning har
linjerna i gymnasieskolan, vilket än mer har betonats genom de nya
intagningsreglerna enligt vilka 16- och 17-åringar prioriteras (jfr prop.
1983/84:100, UbU 1983/84:19, rskr. 1983/84:321). Med hänvisning härtill och
utifrån de allmänna principer som föredragande statsrådet anfört om
uppdragsutbildningens roll och till vilka utskottet har anslutit sig i det
föregående avstyrker utskottet motion 1984/85:3191 även i förevarande del.

Utskottet har i det föregående med anledning av motion 1984/85:3190
yrkande 1 framhållit att utbildningar på allmänna utbildningslinjer i den
statliga högskolan - i enlighet med regeringens förslag - inte skall förekomma
som uppdragsutbildning. Samma regel skall enligt propositionen gälla den
kommunala högskoleutbildningen. För gymnasieskolans del innebär detta
principiella synsätt att enbart påbyggnadsutbildningar och andra specialkurser
kan komma i fråga för uppdragsutbildning. Utskottet ansluter sig till
förslaget i propositionen och delar därmed motionärernas uppfattning i nu
berört hänseende. Något särskilt uttalande av riksdagen för att tillgodose
motionärernas krav på klarhet i vad avser en klar distinktion mellan
uppdragsutbildning och reguljär allmän utbildningsverksamhet anser utskottet
inte vara påkallat, varför utskottet avstyrker även den nu aktuella delen
av yrkande 1 i motion 1984/85:3190. Utskottet tillstyrker sålunda regeringens
förslag i vad avser viss begränsning i möjligheten att anordna uppdragsutbildning
i anslutning till gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen
och föreslår att riksdagen även i övrigt antar förslaget till lag om uppdragsutbildning
i anslutning till det kommunala skolväsendet m. m.

I vuxenutbildningslagen (1984:1118) finns vissa bestämmelser om
uppdragsutbildning. Regeringens nu föreliggande förslag om uppdragsutbildning
i kommunal regi - vilket utskottet har tillstyrkt i det föregående - är
beträffande förhållandet till den reguljära utbildningen uttryck för en annan
syn på uppdragsutbildningens formella ställning än den som ligger till grund
för de nuvarande bestämmelserna i vuxenutbildningslagen. Mot bakgrund
härav föreslås i propositionen vissa ändringar i lagen.

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i vuxenutbildningslagen.

Vissa övriga frågor

För närvarande gäller för kommunal vuxenutbildning att skolöverstyrelsen
(SÖ) skall fastställa kursplaner och timplaner för kurser av alla slag. För
särskilda yrkesinriktade kurser - de avser yrkesinriktad utbildning på
gymnasial nivå utan motsvarighet i gymnasieskolan - fastställs planerna efter
centralt samråd med arbetsmarknadens parter. En modifiering av dessa
regler har aktualiserats med anledning av möjligheten till uppdragsutbildning
i anslutning till kommunal vuxenutbildning. Särskilda yrkesinriktade
kurser avser ofta fortbildning eller vidareutbildning av endast regionalt eller
lokalt intresse. Det är viktigt, heter det i propositionen, att erforderliga

UbU 1985/86:4

9

beslut kan fattas snabbt så att utbildningen inte blir fördröjd. Enligt
föredragande statsrådets mening bör det därför i vissa fall räcka med beslut
av länsskolnämnden.

Mot denna bakgrund föreslås i propositionen att reglerna för särskilda
yrkesinriktade kurser i kommunal vuxenutbildning ändras, så att länsskolnämnden
ges rätt att på försök i länet fastställa kursplaner och timplaner.
Försöksperioden bör bestämmas med hänsyn till hur lång tid som behövs för
att utpröva planerna i praktisk verksamhet, i regel högst ett år. För fortsatt
användning i länet och för användning i hela riket bör beslut av SÖ krävas
även i fortsättningen.

I motion 1984/85:3190 (vpk) yrkande 3 anförs att det är viktigt att man
också inom den utbildning som nu är i fråga slår vakt om de övergripande mål
som finns inom all utbildning. Motionärerna anser därför att SÖ skall ha
ansvaret för godkännande av i förevarande sammanhang aktuella kursplaner
och hemställer att riksdagen på denna punkt ändrar regeringens förslag.

Utskottet betraktar den av regeringen föreslagna ändringen av reglerna för
särskilda yrkesinriktade kurser som ett försök till förenkling och som ett led i
strävan att åstadkomma en smidigare hantering av vissa ärenden. Det bör
sålunda genom den förordade förändringen bli lättare att snabbt få fram ett
beslut som ger deltagarna i uppdragsutbildning möjlighet att få betyg enligt
reglerna för kommunal vuxenutbildning i de fall där en uppdragsgivare vill
beställa en utbildning som inte motsvarar någon redan befintlig särskild
yrkesinriktad kurs. Av vad som har redovisats i det föregående kommer
beslut av SÖ i fråga om berörda kursplaner och timplaner att krävas även
fortsättningsvis i de fall dessa används en längre tid eller används i hela
landet. Utskottet tillstyrker med det anförda vad i propositionen har
förordats om beslut av länsskolnämnder om kursplaner och timplaner för
särskild yrkesinriktad utbildning i kommunal vuxenutbildning. Riksdagen
bör sålunda avslå motion 1984/85:3190 yrkande 3.

Föredragande statsrådet behandlar vissa personalfrågor vid uppdragsutbildning
i anslutning till kommunal vuxenutbildning eller gymnasieskolan.
Som en utgångspunkt för förslagen om uppdragsutbildning har i det
inledande avsnittet av propositionen bl. a. angetts att statens ansvar inte bör
utsträckas utanför de områden inom vilka staten i dag har ett ansvar genom
statliga regleringar (s. 11). Huvudregeln bör därför enligt statsrådet vara att
den personal som huvudmannen (kommunen/landstingskommunen) behöver
för uppdragsutbildning anställs på kommunalt reglerade tjänster och att
uppdragsutbildning inte ingår i underlaget för någon statligt reglerad tjänst.
Av praktiska skäl kan emellertid - menar statsrådet - denna princip inte
upprätthållas fullt ut. Undervisning där elever i kommunal vuxenutbildning
eller gymnasieskolan undervisas tillsammans med elever i uppdragsutbildning
måste självfallet kunna ingå i underlaget för en statligt reglerad tjänst.
Men även när elever i uppdragsutbildning bildar separata undervisningsgrupper
bör det vara möjligt att utnyttja lärare med statligt reglerad anställning
också för uppdragsutbildning. Detta bör kunna ske genom fyllnadstjänstgöring.
För att inte denna skall leda till en utökning av den statligt reglerade
löneorganisationen måste en förutsättning vara att lärare med kommunalt

UbU 1985/86:4

10

reglerad anställning genom ”fyllnadstjänstgöring” fullgör undervisning inom
den reguljära verksamheten i motsvarande omfattning. Det bör i dessa fall
vara fråga om kommunalt reglerad anställning som avser uppdragsutbildning.

Regeringen begär riksdagens godkännande av vad i propositionen har
förordats om förhållandet mellan statligt och kommunalt reglerade anställningar.

Utskottet vill med anledning av förslaget anföra följande.

Som ett skäl för att införa möjligheten till uppdragsutbildning i bl. a.
kommunal regi anges i propositionen att det från flera synpunkter är en
fördel att för företagens, myndigheternas och vissa organisationers personalutbildningsbehov
utnyttja den organisation, de resurser och den kompetens
som finns i det offentliga utbildningsväsendet. Utskottet delar detta synsätt
och ser förslagen i propositionen som ett uttryck för strävan att inte
onödigtvis splittra samhällets totala resurser på området. Som ett led i att
söka ernå ett sådant bättre utnyttjande av de tillgängliga resurserna förordar
utskottet att lärare med statligt reglerad anställning genom fyllnadstjänstgöring
skall kunna nyttjas för uppdragsutbildning utan att lärare med kommunalt
reglerad anställning i motsvarande omfattning anlitas i den reguljära
verksamheten. Den statliga regleringen bör alltså inte kunna avse hela
tjänster som inrättas av kommunen för att tillgodose uppdragsutbildningens
behov utan begränsas till sådana tjänster som har inrättats för den reguljära
med statligt stöd bedrivna verksamheten men i vilka visst utrymme kan
uppkomma för undervisning inom uppdragsutbildning. Läraren måste
givetvis uppfylla behörighetsvillkoren för statligt reglerad tjänst för sådan
undervisning som fyllnadstjänstgöringen avser. Vid beräkningen av kostnaderna
för uppdragsutbildning i vilken lärare med statligt reglerad anställning
används på sätt som nu föreslås av utskottet skall givetvis kostnaderna för
statsverket beaktas avseende pension eller andra åtaganden som kan följa av
avtal mellan staten och berörda lärarorganisationer. Den av utskottet
förordade förändringen av regeringens förslag får ej medföra ökade statliga
kostnader.

Vad utskottet har anfört i fråga om förhållandet mellan statligt och
kommunalt reglerade anställningar bör riksdagen med anledning av propositionen
som sin mening ge regeringen till känna.

Föredragande statsrådet föreslår att studiestöd som avses i studiestödslagen
inte skall lämnas till studerande i uppdragsutbildning. Regeringen begär att
riksdagen skall godkänna vad statsrådet har förordat i frågan.

Utskottet har ingen erinran och föreslår att riksdagen bifaller propositionen
i denna del.

Regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande
statsrådet i övrigt har anfört om uppdragsutbildningens roll.

Utskottet har i det föregående (s. 4-5) översiktligt redovisat vad i
propositionen (s. 6-13) anförs allmänt om uppdragsutbildning och vad därav
framgår om uppdragsutbildningens roll. Utskottet har därefter behandlat ett
antal särskilda förslag vilka regeringen har underställt riksdagen för godkännande
samt därjämte tagit ställning till motionsledes framförda synpunkter.

UbU 1985/86:4

11

Utskottet föreslår att riksdagen såvitt avser övrigt om uppdragsutbildning- UbU 1985/86:4
ens roll utan erinran lägger till handlingarna vad som har anförts i
förevarande proposition.

Hemställan

Åberopande vad utskottet har anfört i det föregående hemställer utskottet

1. beträffande uppdragsutbildning vid statliga högskoleenheter
att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:195 och med avslag på
motionerna 1984/85:3190 yrkande 1 i denna del och 1984/85:3191 i
denna del godkänner de allmänna principer som har förordats i
propositionen,

2. beträffande ytterligare platser inom reguljär högskoleutbildning
till följd av uppdragsutbildning

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:195 och med avslag på
motion 1984/85:3190 yrkande 2 godkänner vad som har förordats i
propositionen,

3. beträffande möjlighet för kommuner och landstingskommuner att
anordna uppdragsutbildning

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:195 antar 1,2 och 6 §§
förslaget till lag om uppdragsutbildning i anslutning till det kommunala
skolväsendet m. m.,

4. beträffande viss begränsning av uppdragsutbildning i kommunal
regi m. m.

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:195 och med avslag på
motionerna 1984/85:3190 yrkande 1 och 1984/85:3191 i motsvarande
delar i övrigt antar förslaget till lag om uppdragsutbildning i anslutning
till det kommunala skolväsendet m. m.,

5. beträffande vuxenutbildningslagen

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:195 antar förslaget till
lag om ändring i vuxenutbildningslagen (1984:1118),

6. beträffande beslut av länsskolnämnder om kursplaner och timplaner
för särskild yrkesinriktad utbildning i kommunal vuxenutbildning
att riksdagen med avslag på motion 1984/85:3190 yrkande 3 godkänner
vad som har förordats i proposition 1984/85:195,

7. beträffande förhållandet mellan statligt och kommunalt reglerade
anställningar

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:195 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

8. beträffande behandlingen av uppdragsutbildning i studiestödssammanhang att

riksdagen godkänner vad som har förordats i proposition 1984/
85:195,

9. beträffande övrigt om uppdragsutbildningens roll

att riksdagen utan erinran lägger till handlingarna vad som har anförts
i proposition 1984/85:195.

12

Stockholm den 7 november 1985
På utbildningsutskottets vägnar
Georg Andersson

Närvarande: Georg Andersson (s), Helge Hagberg (s), Ylva Annerstedt
(fp), Lars Svensson (s), Birgitta Rydle (m), Barbro Nilsson (s), Lars
Leijonborg (fp), Göran Allmér (m), Margareta Hemmingsson (s), Larz
Johansson (c), Björn Samuelson (vpk), Marita Bengtsson (s), Birger Hagård
(m), Kristina Svensson (s) och Marianne Andersson (c).

Reservationer

1. Uppdragsutbildning vid statliga högskoleenheter (morn. 1)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Utskottet ansluter”
och på s. 7 slutar ”statliga högskoleenheter” bort ha följande lydelse:
Utskottet är i stora delar ense med föredragande statsrådet i vad gäller
möjligheten att anordna uppdragsutbildning vid statliga högskoleenheter. På
en väsentlig punkt avviker emellertid utskottets uppfattning från vad
statsrådet har förordat. Utskottet ifrågasätter i likhet med motionärerna i
motion 1984/85:3191 lämpligheten i att undanta de allmänna utbildningslinjerna
från uppdragsutbildning. I de fall en uppdragsgivare gör den bedömningen
att också en viss linje kan vara intressant och inga kostnader uppstår
för staten, bör hinder inte föreligga för att också sådan uppdragsutbildning
skall kunna komma till stånd. Utskottet avstyrker därmed regeringens
förslag att undanta möjligheten att ge allmänna utbildningslinjer inom
högskolan såsom uppdragsutbildning.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall
till motion 1984/85:3191 i denna del, med anledning av proposition 1984/
85:195 och med avslag på motion 1984/85:3190 yrkande 1 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om allmänna
principer för uppdragsutbildning vid statliga högskoleenheter.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande uppdragsutbildning vid statliga högskoleenheter
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:3191 i denna del, med
anledning av proposition 1984/85:195 och med avslag på motion
1984/85:3190 yrkande 1 i denna del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört,

UbU 1985/86:4

13

2. Ytterligare platser inom reguljär högskoleutbildning till
följd av uppdragsutbildning (mom. 2)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”1 likhet med” och på
s. 8 slutar ”i motsvarande del” bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna påtalar utskottet faran i att reguljär utbildning
inom högskolan kan bli beroende av externa medel genom systemet med
uppdragsutbildning. Ett sådant beroendeförhållande skulle stå i strid med
principerna för högskoleutbildningen. Utskottet understryker därför att
reguljära utbildningsplatser inom högskolan inte får baseras på medel från
uppdragsutbildning. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1984/85:3190
yrkande 2 och med anledning av proposition 1984/85:195 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande ytterligare platser inom reguljär högskoleutbildning
till följd av uppdragsutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:3190 yrkande 2 och med
anledning av proposition 1984/85:195 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört,

3. Uppdragsutbildning i kommunal regi (mom. 4)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Utskottet har ” och
på s. 9 slutar ”skolväsendet m. m.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt motion 1984/85:3191 i den del den
avser förslag att låta uppdragsutbildning även avse allmänna utbildningslinjer
i den statliga högskolan. Med hänvisning till vad utskottet har anfört i det
sammanhanget tillstyrker utskottet motionärernas förslag att även utbildningar
på allmän utbildningslinje i den kommunala högskolan (vårdområdet)
och gymnasieskollinjer bör kunna komma i fråga såsom uppdragsutbildning.
Den av regeringen föreslagna lagen om uppdragsutbildning i anslutning till
det kommunala skolväsendet m. m. bör alltså ändras i nu berört avseende.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen bifaller motion 1984/
85:3191 i denna del och avslår motion 1984/85:3190 yrkande 1 i denna del.
Riksdagen bör därjämte besluta att 3-5 §§ förslaget till lag om uppdragsutbildning
i anslutning till det kommunala skolväsendet m.m. erhåller en i
enlighet med vad utskottet har förordat ändrad lydelse.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande uppdragsutbildning i kommunal regi
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:3191 i denna del, med
anledning av proposition 1984/85:195 och med avslag på motion
1984/85:3190 yrkande 1 i denna del i övrigt antar förslaget till lag om
uppdragsutbildning i anslutning till det kommunala skolväsendet
m. m. med den ändringen att 3-5 §§ erhåller följande som utskottets
förslag betecknade lydelse:

UbU 1985/86:4

14

Regeringens förslag

3 § I anslutning till gymnasieskolan
får bedrivas uppdragsutbildning som
i fråga om art och nivå har anknytning
till verksamheten i huvudmannens
gymnasieskola, dock inte uppdragsutbildning
som motsvarar någon
linje.

4 § I anslutning till kommunal högskoleutbildning
inom vårdområdet
får bedrivas uppdragsutbildning som
i fråga om art och nivå har anknytning
till huvudmannens högskoleutbildning
inom detta område, dock
inte uppdragsutbildning som motsvarar
någon allmän utbildningslinje.

5 § Deltagare i uppdragsutbildning
som motsvarar kurser i komvux,
påbyggnadsutbildningar eller andra
specialkurser i gymnasieskolan eller
påbyggnadslinjer, lokala utbildningslinjer
eller enstaka kurser i kommunal
högskoleutbildning inom
vårdområdet får ges betyg eller annat
kompetensbevis enligt bestämmelserna
för sådan utbildning under
de förutsättningar som anges i föreskrifter
som meddelas av regeringen
eller den myndighet som regeringen
bestämmer.

Utskottets förslag

3 § I anslutning till gymnasieskolan
får bedrivas uppdragsutbildning som
i fråga om art och nivå har anknytning
till verksamheten i huvudmannens
gymnasieskola.

4 § I anslutning till kommunal högskoleutbildning
inom vårdområdet
får bedrivas uppdragsutbildning som
i fråga om art och nivå har anknytning
till huvudmannens högskoleutbildning
inom detta område.

5 § Deltagare i uppdragsutbildning
som motsvarar kurser i komvux,
utbildningar i gymnasieskolan eller
kommunal högskoleutbildning inom
vårdområdet får ges betyg eller annat
kompetensbevis enligt bestämmelserna
för sådan utbildning under
de förutsättningar som anges i föreskrifter
som meddelas av regeringen
eller den myndighet som regeringen
bestämmer.

Även i andra frågor som rör förhållandet till komvux, gymnasieskola eller
högskoleutbildning meddelas föreskrifter av regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer.

Särskilda yttranden

1. Uppdragsutbildning i offentlig regi (mom. 1 och 3)

Ylva Annerstedt (fp) och Lars Leijonborg (fp) anför:

Propositionen innebär att de legala förutsättningarna för s. k. uppdragsutbildning
klarläggs. Vi har inte velat motsätta oss detta, då förnyelsefonderna,
vilka folkpartiet i annat sammanhang har motsatt sig, sannolikt kommer att
skapa en viss efterfrågan från företag på utbildningar anordnade av det
offentliga utbildningsväsendet.

Vi vill dock uttala vår förvåning över att denna principiellt viktiga fråga
förelagts riksdagen utan någon föregående utredning eller remissbehandling.

Genom uppdragsutbildningen kommer det offentliga utbildningsväsendet
i vissa fall att konkurrera med andra utbildningsanordnare, t. ex. studieförbund
och privata utbildningsföretag. Enligt propositionen skall priset på

UbU 1985/86:4

15

utbildningarna sättas så att samtliga kostnader täcks av beställaren. Ett
problem i alla sammanhang där en delvis monopolskyddad verksamhet
konkurrerar med andra är emellertid att det är svårt att avgöra om
kostnadsfördelningen skett korrekt. För en offentlig utbildningsanordnare
som vill erhålla ett uppdrag att ordna en uppdragsutbildning kan det ligga
nära till hands att - i syfte att i konkurrenshänseende stärka sin ställning -avstå från att ta ut vissa kostnader, t. ex. för sådant som personalutbildning,
pedagogisk utveckling, viss administration etc.

Om uppdragsutbildning skulle bli en mycket vanlig företeelse finns
naturligtvis risken, som bl. a. några studentkårer påpekat, att den ordinarie
verksamheten kommer att drabbas.

Av dessa skäl finns det anledning att noga följa hur verksamheten med
uppdragsutbildning kommer att utvecklas.

2. Uppdragsutbildning i offentlig regi (mom. 1 och 3)

Björn Samuelson (vpk) anför:

Som vi påpekat i vår motion finns det anledning att hysa farhågor för att
systemet med uppdragsutbildning kan komma att leda till att den högre
utbildningen görs beroende av näringslivet och privata kapitalintressen. En
rad andra viktiga principiella frågor kan resas i sammanhanget. En del av
dem tas också upp i propositionen.

Jag vill understryka att det är angeläget med en kontinuerlig uppföljning
och ett noggrant studium av uppdragsutbildningens omfattning och konsekvenser.

UbU 1985/86:4

gotab Stockholm 1985 83520 16