Utbildningsutskottets betänkande
1985/86:34

om anslag till investeringar m. m. (prop. 1985/
86:100)

Åttonde huvudtiteln

I detta betänkande behandlas förslag sorn regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1985/86:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under avsnittet
I. Investeringar m. m. rubrikerna Lokalförsörjning m. m. och Subventionering
av studentkårslokaler m. m. samt punkterna 1 1. Utrustningsnämnden
för universitet och högskolor, I 2. Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde och I 3. Inredning och utrustning
av lokaler vid högskoleenheterna m. m. jämte motioner.

Utskottet har från kulturutskottet inhämtat yttrande över punkterna I 2.
Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde
och 1 3. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m.
jämte motioner, båda anslagen i de delar som rör kulturutskottets beredningsområde.
Yttrandet (KrU 1985/86:4 y) är fogat som bilaga till detta
betänkande.

1. Lokalförsörjning m. m.

Utskottet har inte något att erinra mot vad föredragande statsrådet anfört
under rubriken Lokalförsörjning m. m. (s. 542 — 546) och hemställer

att riksdagen beträffande lokalförsörjning m. m. utan erinran lägger
till handlingarna vad som anförts i proposition 1985/86:100.

2. Subventionering av studentkårslokaler m. m.

Utskottet tillstyrker regeringens under rubriken Subventionering av studentkårslokaler
m. m. (s. 547 — 548) framlagda förslag och hemställer

1. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats
i fråga om avskrivning av de räntefria och stående lånen till studentkårslokaler,

2. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats
i fråga om subventionering av restaurangverksamhet i lånefinansierade
studentkårslokaler.

3. Utrustningsnämnden för universitet och högskolor

Utskottet tillstyrker regeringens under punkt I 1 (s. 548 — 550) framlagda
förslag och hemställer

att riksdagen till Utrustningsnämnden för universitet och högskolor
för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 9 721 000 kr.

UbU

1985/86:34

1 Riksdagen 1985/86. 14 sami. Nr 34

4. Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets UbU 1985/86:34

verksamhetsområde

Regeringen har under punkt I 2 (s. 550—557) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde inom de kostnadsramar som har
förordats i propositionen,

2. bemyndiga regeringen att besluta om bortskrivning av projekteringskostnader
i enlighet med vad som har förordats i propositionen,

3. till Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde
för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag om
223 000 000 kr.

Motionerna

1985/86:Ub504 av Görel Bohlin (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär en översyn av möjligheterna till samordnat resursutnyttjande av lokaler
och utrustning för de små konstnärliga högskolorna.

1985/86:Ub517 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp, m, c, vpk) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att byggnadsstyrelsen får i uppdrag att projektera
en om- och tillbyggnad av kungliga biblioteket (KB) i huvudsaklig
överensstämmelse med byggnadsstyrelsens principförslag.

1985/86:Ub526 av Håkan Stjernlöf (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att byggnadsstyrelsen omgående bör få i
uppdrag att projektera om- och tillbyggnad av landsarkivet i Uppsala.

1985/86:Ub539 av Kjell Nilsson m. fl. (s) vari — med hänvisning till vad
som anförts i den till trafikutskottet remitterade motionen 1985/86:T287 —
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av lokaler för forskarby i anslutning till högskolan i
Växjö.

1985/86:Ub540 av Oskar Lindkvist (s) och Erkki Tammenoksa (s) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär åtgärder i syfte att lösa lokalbehovet
för kungl, biblioteket och att regeringen för riksdagen redovisar sin syn
på frågan.

1985/86:Ub541 av Gustav Persson (s) och Arne Gadd (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av att säkra kontinuiteten i ombyggnadsverksamheten av lokaler
för matematisk-informationsteknologiskt centrum i Uppsala.

1985/86:Ub557 av Sven-Gösta Signell m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att medel
bör ställas till förfogande för ombyggnad av en kasernbyggnad inom f. d.
Göta trängregementes område i Skövde.

1985/86:Ub563 av Bertil Jonasson m. fl. (c, m, fp) vari — med hänvisning
till vad som anförts i den till näringsutskottet remitterade motionen 1985/
86:N269 — såvitt nu är i fråga yrkas

2. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i UbU 1985/86:34
motionen anförts om behovet av tillbyggnad av högskolan i Karlstad.

1985/86:Ub564 av Marianne Karlsson (c) vari — med hänvisning till vad
som anförts i den till jordbruksutskottet remitterade motionen 1985/

86:Jo739 — yrkas att riksdagen beslutar fortsätta utbyggnaden av mellanvallen
vid Vadstena slott.

1985/86:Ub574 av Jan-Erik Wikström (fp) och Ylva Annerstedt (fp) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder vidtas för att de undervisningslokaler
för konsthögskolan i Stockholm som dömts ut av yrkesinspektionen
omgående rustas upp.

1985/86:Ub812 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

16. att riksdagen beslutar anslå 1 milj. kr. för projektering av nya lokaler
till konsthögskolan i Stockholm.

Utskottet

Anslaget Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde
är ett reservationsanslag. Det avser byggnadsinvesteringar inom de
delar av sektorerna utbildning, forskning och kultur — med undantag för
verksamheten vid Sveriges Radio — som finansieras inom utbildningsdepartementets
huvudtitel och där byggnadsstyrelsen har ansvaret för lokalförsörjningen.

Under anslaget läggs för nästa budgetår fram en investeringsplan vari
byggnadsobjekt — med angivande av bl. a. kostnadsram och beräknad medelsförbrukning
— grupperats under rubrikerna Utbildning och forskning,

Kulturändamål m. m. resp. Övrigt. Regeringen förordar kostnadsramar för
byggnadsinvesteringar om totalt 2 035 600 000 kr. i prisläget den 1 januari
1985. Av detta belopp avser 1 382 175 000 kr. utbildning och forskning,

174 295 000 kr. kulturändamäl m. m. och 479 130 000 kr. övrigt, dvs. diverse
ej specificerade mindre byggnadsobjekt. Vidare beräknas medel för att
täcka projekteringskostnader.

1 två motioner, nämligen 1985/86:Ub517 (fp, m, c, vpk) och 1985/

86:Ub540 (s), begärs åtgärder för en om- och tillbyggnad av kungl, biblioteket
(KB).

1 motion 1985/86:Ub517 anförs att KB som landets nationalbibliotek har
en central roll när det gäller bevarande och tillhandahållande av den tryckta
litteratur som framställs i Sverige. Bibliotekets samlingar dokumenterar
med stor fullständighet alla sidor av vårt samhälle och dess utveckling.

Även samlingarna av handskrifter, kartor och bildmaterial representerar
ojämförliga kulturvärden. Genom en rad beslut av statsmakterna under
åren 1978—1983 har bibliotekets dokumentationsuppgifter utvidgats. Bl. a.
svarar KB numera för ett omfattande program för mikrofilmning av tidningar
och har driftsansvaret för de statliga bibliotekens datasystem LIBRIS.
Byggnadsstyrelsen överlämnade våren 1983 till utbildningsministern

1* Riksdagen 1985/86. 14 sami Nr 34

s. k. programskisser avseende om- och tillbyggnad av KB:s huvudbyggnad. UbU 1985/86:34
Enligt motionärerna anmodades byggnadsstyrelsen under hand att pröva
om KB:s lokalbehov kan tillgodoses på annat sätt, t. ex. genom utnyttjande
av befintliga lokaler i närheten. Enligt motionärerna är emellertid KB:s
lokalbehov av sådan storleksordning att det inte kan tillgodoses genom
kortsiktiga provisorier, som i realiteten endast blir nödlösningar. En splittring
av verksamheten på flera olika lokaliteter medför kraftigt ökade driftskostnader
för myndigheten, starkt försämrad service för allmänheten, otillfredsställande
arbetsförhållanden för KB:s anställda och risker för det
ovärderliga material som KB har att ansvara för. Motionärerna hemställer
att riksdagen hos regeringen begär att byggnadsstyrelsen får i uppdrag att
projektera en om- och tillbyggnad av KB i huvudsaklig överensstämmelse
med byggnadsstyrelsens principförslag.

I motion 1985/86:Ub540 framhålls att KB:s lokalfråga har varit brännande
aktuell sedan 1970-talet och att lösningen av denna lokalfråga tycks
dröja. Motionärerna säger sig ha haft tillfälle att besöka biblioteket och
träffa både ledningen för biblioteket och de fackliga organisationernas representanter.
Besöket gav en entydig bild av läget. Lokaler för bibliotekets
besökare är trånga och otidsenliga och magasinsutrymmet i huvudbyggnaden
har utnyttjats till bristningsgränsen. Personalens arbetsmiljö i den på
1870-talet uppförda huvudbyggnaden i Humlegården uppvisar utomordentligt
stora brister, vilket också upprepade gånger påtalats av yrkesinspektionen.
Det bör nämnas att KB har provisoriska lokaler på två ställen i
Stockholm utanför huvudbyggnaden. Dessutom har stora delar av även
mycket efterfrågat material måst placeras i statens biblioteksdepå i Bålsta.

Motionärernas uppfattning är att KB:s lokalbehov är sådant att det inte kan
tillgodoses genom kortsiktiga provisorier och nödlösningar. Sammanhållna
lokaler enligt 1983 års programskisser skulle innebära oförändrade
driftskostnader för myndigheten, behålla och förbättra servicen för allmänheten
och ge tidsenliga arbetslokaler för de anställda. Dessutom skulle man
inte löpa risken att ovärderligt material skulle ta skada vid transporter.

Motionärerna föreslår att riksdagen hos regeringen begär åtgärder i syfte att
samlat lösa lokalbehovet för KB.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Riksdagen beslöt år 1978 att KB den 1 juli 1979 skulle ombildas till nationalbibliotek
för bl. a. vissa uppgifter av nationell karaktär. KB:s tidigare
uppgifter bl. a. som samlat humanistiskt forskningsbibliotek övertogs av
det nya nationalbiblioteket (prop. 1977/78:114, UbU 1978/79:12, rskr.

1978/79:39).

KB:s byggnadsfråga har nu behandlats i mer än tio år. Nuvarande lokaler
är i mycket dåligt skick. En stor del av bokmagasinen är dessutom inte
brandsäkra.

Kostnaden för om- och tillbyggnad av KB enligt byggnadsstyrelsens programskisser
är beräknad till ca 120 milj. kr. i dagens prisläge. Därtill kommer
betydande kostnader för inredning och utrustning. Byggtiden inkl. projektering
kan beräknas till ca 6 år.

I årets budgetproposition redovisas i investeringsplanen byggnadspro- UbU 1985/86:34
jekt under rubriken Utbildning och forskning inom en kostnadsram om
1 382 175 000 kr. i prisnivå den 1 januari 1985. Även om det är angeläget att
göra satsningar på lokaler för teknisk utbildning och forskning är det nödvändigt
att också ge humanistisk forskning ändamålsenliga lokaler för sin
verksamhet. Ett väl fungerande forskningsbibliotek är lika oumbärligt för
de humanistiska vetenskaperna som laboratorier och acceleratorer för naturvetenskaperna.
Utskottet vill därför understryka vikten av att KB:s
byggnadsfrågor snarast finner en lösning.

Enligt utskottets mening bör den fortsatta lokalplaneringen för KB syfta
till en samlad lokalisering av KB:s verksamhet till den plats där KB nu är
beläget, dvs. Humlegården. Därmed blir landets nationalbibliotek centralt
beläget och lätt tillgängligt. KB:s verksamhet bör inte splittras upp. I stället
bör man söka skapa förutsättningar för att de verksamheter som nu är
utlokaliserade skall kunna återföras till sin ursprungliga plats.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna 1985/

86:Ub517 och 1985/86:Ub540 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört beträffande en om- och tillbyggnad för KB.

Byggnadsstyrelsen har den 16 september 1985 lagt fram förslag om lokaler
för konsthögskolan i Stockholm. Förslaget innebär att fyra befintliga och av
konsthögskolan redan utnyttjade lokaler på Skeppsholmen om- och tillbyggs
så att de kommer att svara mot verksamhetens krav. Lokalprogrammet
omfattar 5 700 m2 bruksarea, BRA (A). Byggnadskostnaderna för att
realisera dispositionsplanen har uppskattats till 50 milj. kr. i prisläget den 1
januari 1985. Byggandet föreslås ske i två etapper. När den andra etappen
avslutats kan högskolan i sin helhet få samlade och ändamålsenliga lokaler
på Skeppsholmen.

1 motionerna 1985/86:Ub574 (fp) och !985/86:Ub812 (c) påtalas att
konsthögskolans undervisningslokaler är provisoriska och illa lämpade för
utbildningen. Lokalerna har också utsatts för skarp kritik från arbetarskyddssynpunkt.
Motionärerna hänvisar till att förslag till lösning på lokalfrågan
finns och anser det anmärkningsvärt att ärendet inte tagits upp i
årets budgetproposition. Enligt motion 1985/86:Ub574 bör riksdagen hos
regeringen begära att åtgärder vidtas i syfte att ifrågavarande undervisningslokaler
omgående rustas upp. I motion 1985/86:Ub812 föreslås att
riksdagen beslutar anslå 1 milj. kr. för projektering av nya lokaler för konsthögskolan
i Stockholm (yrkande 16).

Regeringen har den 10 april 1986 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att
inom en kostnadsram om 25 milj. kr. i prisläget den 1 januari 1985 projektera
om- och tillbyggnad, etapp I, för konsthögskolan t. o. m. bygghandlingar.

Utskottet förutsätter att projektet i denna del redovisas i 1987 årsbudgetproposition
samt att planering och projektering därefter fortsätter för återstående
etapp så att om- och tillbyggnaden kan slutföras inom rimlig tid.

Med hänvisning till vad utskottet här har anfört föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionerna 1985/86:Ub574 och 1985/86:Ub812 yrkande 16.

Innevarande budgetår inleddes en ombyggnad av lokaler inom kasernområdet
förf. d.S 1 i Uppsala (etapp I) i syfte att där samla universitetets utbildningar
och forskning i vad avser matematik och informationsteknologi. I
motion 1985/86:Ub541 (s) framförs kritik mot att föreslagen investeringsplan
för budgetåret 1986/87 inte tar upp en kostnadsram för etapp II. Motionärerna
hävdar att merkostnader kommer att uppstå om etapp I och II
inte byggs i en följd. I motionen yrkas därför att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att ombyggnaderna av lokaler för matematiskinformationsteknologiskt
centrum i Uppsala bör fullföljas utan avbrott.

Utskottet konstaterar att föredragande statsrådet i budgetpropositionen
uttalar att det för utbildning och forskning inom dataområdet är av synnerlig
vikt att bl. a. ifrågavarande utbyggnad vid universitetet i Uppsala kommer
tiil stånd inom de närmaste budgetåren. Statsrådet avser därför att
återkomma till regeringen om ett projekteringsuppdrag till byggnadsstyrelsen
för etapp II. Enligt vad utskottet erfarit är ärendet under beredning
inom regeringskansliet, varför motion 1985/86:Ub541 bör avslås av riksdagen.

I tre motioner yrkas att riksdagen till regeringen skall uttala sig för ytterligare
byggnadsinvesteringar för utbildning och forskning.

Nybyggnad av lokaler för forskarby i anslutning till högskolan i Växjö
begärs i motion 1985/86:Ub539 (s). Syftet med forskarbyn anges i motiveringen
(motion 1985/86:T287) vara att ge företag och högskolan möjlighet
att i samverkan utveckla en kvalificerad verksamhet på hög teknologisk
nivå med särskild inriktning mot informationsteknologi. I de nya lokalerna
skulle enligt motionen inrymmas dels stiftelsen Teknikcentrum med länsstyrelsen,
landstinget och Växjö kommun som huvudmän, dels vissa delar
av högskolan.

I motion 1985/86:Ub557 (s) hemställs att medel bör ställas till förfogande
för ombyggnad av en kasernbyggnad inom f. d. Göta trängregementes område
till lokaler för högskolan i Skövde. Som skäl härför anförs bl. a. att en
stor del av högskolans lokalbehov täcks genom förhyrning av lokaler som
inte är avpassade för verksamheten. Motionärerna hänvisar också till att
byggnadsstyrelsen föreslagit att en preliminär kostnadsram om 17 milj. kr.
för denna ombyggnad skulle föras upp i investeringsplanen. Detta förslag
har dock inte biträtts i budgetpropositionen.

Enligt motion 1985/86:Ub563 (c, m, fp) — med motivering i motion
1985/86:N269 — är behovet av lokaler för den nuvarande verksamheten
vid högskolan i Karlstad väsentligt större än lokaltillgången i högskolebyggnaden.
En tillbyggnad bör därför göras så snart som möjligt, vilket
motionärerna vill att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till
känna (yrkande 2).

Utskottet har inhämtat att i fråga om samtliga nu nämnda byggnadsobjekt
i Växjö, Skövde och Karlstad har underlag för regeringens prövning
ännu inte lämnats av byggnadsstyrelsen. Utskottet är för sin del inte berett
att förorda att riksdagen gör några särskilda uttalanden beträffande de i
motionerna aktualiserade byggnadsobjekten. Således avstyrker utskottet
motionerna 1985/86:Ub539, 1985/86:Ub557 och 1985/86:Ub563 yrkande

UbU 1985/86:34

Riksdagen bör enligt motion l985/86:Ub504 (m) hos regeringen begära att UbU 1985/86:34
möjligheterna till samordnat utnyttjande av lokaler och utrustning vid de små
konstnärliga högskolorna prövas. Motionären anför att flera av skolorna för
sina aktiviteter kräver stora utrymmen, vilka ibland utnyttjas periodiskt.

Den utrustning som behövs är ofta dyrbar och kan snabbt bli föråldrad. Ett
samutnyttjande skulle, enligt motionären, kanske kunna ge rationaliseringsvinster
att användas för konstnärligt utvecklingsarbete.

Enligt vad utskottet erfarit har de konstnärliga högskolorna i Stockholm
— bortsett från konsthögskolan — i huvudsak ändamålsenliga lokaler och
några starka krav på lokalmässig samordning finns för närvarande inte. En
samlad högskola för de sceniska utbildningarna har dock diskuterats men
bedöms inte vara aktuell under de närmaste åren. Inom universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ) pågår en utredning angående samverkan inom det
sceniska området. Det har i sammanhanget konstaterats att förutsättningar
för organisatorisk samverkan inom övriga konstnärliga utbildningar ej föreligger.
Med hänvisning till det anförda och till byggnadsstyrelsens generella
ansvar att se till att statliga lokaler utnyttjas optimalt föreslår utskottet
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub504.

Under rubriken Tillkommande projekt i investeringsplanen har i 1985 års
budgetproposition beräknats medel för vissa förberedande arbeten för nybyggnad
för regalskeppet Wasa (9 milj. kr.).

Utbildningsministern meddelar nu att det begränsade investeringsutrymmet
innebär att byggstarten för Wasamuseet måste anstå. Avsikten är dock
att förslag om en nybyggnad förlagd till Galärvarvsdockan så snart som
möjligt skall läggas fram.

Utskottet har, som tidigare redovisats, från kulturutskottet inhämtat yttrande
över förevarande anslag i de delar som rör kulturutskottets beredningsområde.
Kulturutskottet har i sitt yttrande, som är fogat som bilaga till
detta betänkande, utförligt behandlat frågan om museibyggnad för regalskeppet
Wasa. Utbildningsutskottet hänvisar till vad som där har redovisats
om själva skeppet och om museibyggnaden för detsamma.

Utbildningsutskottet vill i ärendet anföra följande.

Av kulturutskottets yttrande framgår att läget nu är sådant att en ytterligare
försening av museets tillkomst innebär att Wasas bevarande riskeras.

Utbildningsutskottet har noterat att föredragande statsrådet i föregående
års budgetproposition anmält för riksdagen att medel reserverats för förberedande
markarbeten för Wasamuseet. Dessa markarbeten har ännu inte
påbörjats.

Mot denna bakgrund anser utbildningsutskottet att beslut om byggstart
för Wasamuseet bör fattas omgående. Utskottet förutsätter att projektet
redovisas i 1987 års budgetproposition. Utbildningsutskottet föreslår att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Enligt motion 1985/86:Ub526 (m) bör byggnadsstyrelsen omgående få i
uppdrag att projektera om- och tillbyggnad av lokaler för landsarkivet i
Uppsala. Motionären hävdar att nuvarande lokaler är undermåliga och
brandfarliga samt dessutom olämpliga från personalsynpunkt.

Byggnadsstyrelsen har i oktober 1985 redovisat förslag till om- och ny- UbU 1985/86:34
byggnad för landsarkivet i Uppsala. Projektet ingår i byggnadsstyrelsens
projektplan med planerad byggstart före 1989/90. Enligt vad utskottet inhämtat
bereds frågan om projekteringsuppdrag för närvarande inom regeringskansliet.

Kulturutskottet anför i sitt yttrande att det är uppenbart att landsarkivet i
Uppsala har mycket besvärliga lokalförhållanden. Med hänsyn till att lokalfrågan
är under beredning anser emellertid kulturutskottet att det inte är
erforderligt med någon riksdagens särskilda åtgärd med anledning av motionen.
Utbildningsutskottet delar denna uppfattning och avstyrker alltså
motion 1985/86:Ub526.

I motion 1985/86:Ub564 (c) hemställs att riksdagen beslutar fortsätta utbyggnaden
av mellanvallen vid Vadstena slott. Förslaget motiveras (i motion
1985/86:Jo739) med att landsarkivet behöver ökade utrymmen. En utbyggnad
skulle enligt motionären även vara av stort kulturellt värde.

Utbildningsutskottet förutsätter, i likhet med kulturutskottet, att byggnadsstyrelsen
och andra berörda myndigheter tar de initiativ som behövs i
fråga om en fortsatt återuppbyggnad av Vadstena slott. Motion 1985/

86:Ub564 bör därför avslås av riksdagen.

Regeringens förslag under förevarande anslag har inte gett utbildningsutskottet
eller kulturutskottet för sin del anledning till erinran eller andra
uttalanden än som framgår av det föregående.

Utbildningsutskottet tillstyrker att riksdagen ger regeringen bemyndigande
att besluta om byggnadsarbeten inom de kostnadsramar som angetts
i budgetpropositionen. Regeringen bör vidare lämnas begärt bemyndigande
att skriva bort kostnader för projektering av tidigare planerad nybyggnad
i Tyresö för Utbildningsradion.

I enlighet med den i budgetpropositionen redovisade anslagsberäkningen
föreslår utskottet att riksdagen till Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde anvisar ett reservationsanslag av
223 000 000 kr. för nästa budgetår.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. beträffande om- och tillbyggnad av kungl, biblioteket

att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Ub517 och
1985/86: Ub540 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

2. beträffande lokaler för konsthögskolan

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Ub574 och 1985/86:Ub812
yrkande 16,

3. beträffande ombyggnad av lokaler inom S l-området i Uppsala
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub541,

4. beträffande lokaler för forskarby i Växjö
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub539,

5. beträffande ombyggnad av lokaler för högskolan i Skövde
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub557,

6. beträffande tillbyggnad av högskolan i Karlstad g
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub563 yrkande 2,

7. beträffande lokaler och utrustning vid de små konstnärliga hög- UbU 1985/86:34
skolorna

att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub504,

8. beträffande Wasamuseet

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

9. beträffande landsarkivet i Uppsala

att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub526,

10. beträffande utbyggnad av mellanvallen vid Vadstena slott
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub564,

11. beträffande kostnadsramar

att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde inom de
kostnadsramar som förordats i proposition 1985/86:100,

12. beträffande bortskrivning av projekteringskostnader

att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om bortskrivning av
projekteringskostnader i enlighet med vad som förordats i proposition
1985/86:100,

13. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen till Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag
av 223 000 000 kr.

5. Inredning och utrustning av lokaler vid
högskoleenheterna m. m.

Regeringen har under punkt I 3 (s. 557 — 563) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av inredning och
utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m. inom de kostnadsramar
som har förordats i propositionen,

2. till Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m.
för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag om 355 000 000 kr.

Motionerna

1985/86:Ub518 av Lars Sundin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en samordning av
textil- och konfektionsutbildningen i Borås.

1985/86:Ub532 av Börje Hörnlund m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som en engångsåtgärd beslutar att avsätta 15 milj. kr. för
ersättningsanskaffning till de norrländska högskoleenheterna,

2. att riksdagen hos regeringen begär att universitets- och högskoleämbetet
får i uppdrag att besluta om dessa medels fördelning.

1985/86:Ub544 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett femårigt investeringsprogram för utrustning i högskolan,

2. att riksdagen för nämnda ändamål anvisar 200 000 000 kr. för budget- ^
året 1986/87.

1985/86:Ub807 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga — UbU 1985/86:34
yrkas

20. att riksdagen beslutar att under anslaget I 3. Inredning och utrustning
av lokaler vid högskoleenheterna m. m. anslå 40 000 000 kr. utöver vad
regeringen föreslagit.

1985/86:Ub820 av Per Unckel m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen beslutar om en höjning av anslaget I 3. Inredning och
utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m. med 40 milj. kr. utöver
regeringens förslag.

Utskottet

Från detta reservationsanslag bestrids utgifter för inredning och utrustning
av lokaler vid högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde
samt vid vissa statliga institutioner inom bl. a. skol- och
kulturområdena.

Föredragande statsrådet redovisar i budgetpropositionen dels en inredningsplan,
dels en utrustningsplan. I inredningsplanen har förts upp bl. a.
en samlad kostnadsram för nästa budgetår för särskilt angivna objekt och
kostnadsramen För byggnadsstyrelsens fördelning. Utrustningsplanen innehåller,
förutom en samlad kostnadsram för vissa specificerade objekt,
bl. a. kostnadsramarna För universitets- och högskoleämbetets fördelning,

För statens kulturråds fördelning och För forskningsrådsnämndens fördelning.
Enligt planerna uppgår föreslagna kostnadsramar till totalt
I 671 750 000 kr., varav 416 530 000 kr. avser inredning och 1 255 220 000
kr. utrustning.

Regeringen uppdrog den 29 mars 1984 åt universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) och byggnadsstyrelsen att redovisa konsekvenserna av ett ändrat
system för ersättningsanskaffning av inredning och utrustning. Uppdraget
fullgjordes av en av UHÄ tillsatt arbetsgrupp med representanter för högskoleenheterna,
UHÄ, utrustningsnämnden för universitet och högskolor
samt byggnadsstyrelsen. Resultatet av arbetet redovisades i en rapport
(UHÄ 1984:14).

Arbetsgruppen beräknade återanskaffningsvärdena för högskoleenheternas
inredning till mellan 1 500 och 2 000 milj. kr. och för enheternas
utrustning till mellan 2 500 och 3 000 milj. kr. Med utgångspunkt i en genomsnittlig
livslängd om 20 år för inredningsobjekt och 10 år för utrustningsobjekt
beräknades de årliga medelsbehoven för ersättningsanskaffning
till ca 50 milj. kr. för inredning och 200 — 300 milj. kr. för utrustning.

1 inledningen till årets budgetproposition framhålls att formerna för finansiering
av ersättningsanskaffning bör behandlas inom ramen för den
översyn av högskolans anslags- och styrsystem som skall ske inom regeringskansliet.
Situationen i fråga om utrustningsstandarden är dock sådan
att föredragande statsrådet föreslår en tillfällig förstärkning av utrustningsresurserna.
För nästa budgetår beräknar statsrådet kostnadsramen För
UHÄ:s fördelning till ett belopp om 152 milj. kr., varav 39 milj. kr. skall

betraktas som en engångsanvisning för nästa budgetår. 10

I fyra motioner behandlas frågor om inredning och utrustning av lokaler UbU 1985/86:34
vid högskoleenheterna.

I motion 1985/86 :Ub544 (vpk) uttrycks oro för en försämrad utrustningsstandard
vid universitet och högskolor. De statliga anslagen anses inte på
långt när täcka behoven. Enligt motionärerna bör det finnas återkommande
femåriga investeringsprogram för anskaffande av utrustning, vilka görs
upp av UHÄ och forskningsrådsnämnden (FRN). Programmet för den närmaste
femårsperioden bör omfatta 1 miljard kronor utöver nuvarande
UHÄ- och FRN-ramar. För det nämnda ändamålet bör utöver vad regeringen
föreslagit under ifrågavarande anslag anvisas 200 milj. kr. för budgetåret
1986/87. I motionerna 1985/86:Ub807 (fp) yrkande 20 och 1985/

86:Ub820 (m) yrkande 1 föreslås under anslaget en ökning med 40 milj. kr.
för nästa budgetår. Enligt motion 1985/86:Ub532 (c) bör 15 milj. kr. avsättas
för ersättningsanskaffning vid de norrländska högskoleenheterna.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Enligt UHÄ:s beräkningar år 1984 är det stora belopp som behövs för
återanskaffning av inredning och utrustning för att bibehålla uppnådd nivå
samtidigt som nysatsningar måste ske. Utskottet anser att regeringen under
nästa riksmöte bör lägga fram förslag till ökade resurser för ersättningsanskaffning
av inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna.

Det behövs emellertid även riktade insatser. Enligt utskottets mening bör
därför i en förstärkning av resurserna för inredning och utrustning också
ingå engångsanvisningar om 39 milj. kr. för vart och ett av budgetåren
1987/88 och 1988/89 i kostnadsramen För UHÄ:s fördelning.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna 1985/

86:Ub544 yrkande 1, 1985/86:Ub807 yrkande 20 i denna del, 1985/

86:Ub820 yrkande I i denna del och 1985/86:Ub532 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ökade resurser för
ersättningsanskaffning m. m. av inredning och utrustning av lokaler vid
högskoleenheterna.

Under anslaget föreslår föredragande statsrådet bl. a. att en kostnadsram
om 4 milj. kr. för förnyelse av utrustning för högskoleutbildningen inom
textil- och konfektionsområdet vid högskolan i Borås förs upp i utrustningsplanen.
Av beloppet avses 2,5 milj. kr. få disponeras under budgetåret
1986/87 och resterande medel under därpå följande budgetår.

Frågan om en samordning av textil- och konfektionsutbildningen i Borås
tas upp i motion 1985/86:Ub518 (fp). Motionären påpekar att under industridepartementets
huvudtitel föreslagits att medel för de två kommande
budgetåren anvisas för ett produktionstekniskt utvecklingscentrum för textil-
och konfektionsindustrin. Centret skall lokaliseras till Borås. Enligt
motionären finns det risk för att delvis parallell utrustning anskaffas för det
nya centret, gymnasieskolan och högskolan om inte en samverkan kommer
till stånd.

Utskottet har erfarit att ett flertal intressenter, däribland gymnasieskolan
och högskolan i Borås samt Svenska textilforskningsinstitutet, deltagit i
planeringen av det nya centret. Utskottet utgår därför från att man på det

lokala planet tar sitt ansvar för en samordnad medelsanvändning och fin- I j

ner inte skäl att förorda bifall till motion 1985/86:Ub518.

Vad i budgetpropositionen föreslagits om inredning och utrustning av loka- UbU 1985/86:34

ler för kulturändamål har inte gett kulturutskottet anledning till erinran.

Utbildningsutskottet har inte heller något att invända mot de i propositionen
redovisade kostnadsramarna för investeringar i inredning och utrustning
för budgetåret 1986/87 utan tillstyrker att riksdagen ger regeringen det
begärda bemyndigandet.

Utskottet tillstyrker likaledes, med avslag på motionerna 1985/86: Ub544
yrkande 2,1985/86:Ub807 yrkande 20 i denna del, 1985/86:Ub820 yrkande
1 i denna del och 1985/86:Ub532 i denna del, regeringens förslag om ett
reservationsanslag av 355 000 000 kr. för budgetåret 1986/87.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. beträffande ökade resurser för ersättningsanskaffning m. m. av
inredning och utrustning fr. o. m. budgetåret 1987/88

att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Ub544 yrkande
1, 1985/86:Ub807 yrkande 20 i denna del, 1985/86:Ub820 yrkande
1 i denna del och 1985/86:Ub532 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande textil- och konfektionsutbildning i Borås
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub518,

3. beträffande kostnadsramar

att riksdagen med avslag på motionerna 1985/86:Ub544 yrkande 2,

1985/86:Ub807 yrkande 20, 1985/86:Ub820 yrkande 1 och 1985/

86:Ub532, samtliga motioner i motsvarande delar, bemyndigar regeringen
att besluta om anskaffning av inredning och utrustning av
lokaler vid högskoleenheterna m. m. inom de kostnadsramar som
förordats i proposition 1985/86:100,

4. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna
m. m. med bifall till proposition 1985/86:100 och med avslag
på motionerna 1985/86:Ub544 yrkande 2, 1985/86:Ub807 yrkande
20, 1985/86:Ub820 yrkande 1 och 1985/86:Ub532, samtliga motioner
i motsvarande delar, för budgetåret 1986/87 anvisar ett
reservationsanslag av 355 000 000 kr.

Stockholm den 20 maj 1986

På utbildningsutskottets vägnar

Pär Granstedt

Närvarande: Pär Granstedt (c), Lars Gustafsson (s), Helge Hagberg (s),
Ylva Annerstedt (fp), Lars Svensson (s), Birgitta Rydle (m), Ingvar Johnsson
(s), Barbro Nilsson (s), Lars Leijonborg (fp), Göran Allmér (m), Björn
Samuelson (vpk), Birger Hagård (m), Jan Hyttring (c), Kaj Larsson (s) och
Viola Furubjelke (s).

Reservation

UbU 1985/86:34

Kostnadsramar och anslagsbeloppet under Inredning och
utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m. (punkt
5, mom. 3 och 4)

Pär Granstedt (c), Ylva Annerstedt (fp), Birgitta Rydle (m), Lars Leijonborg
(fp), Göran Allmér (m), Birger Hagård (m) och Jan Hyttring (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar ”Vad i” och slutar
”budgetåret 1986/87” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla att högskolan nu har ett så stort uppsamlat investeringsbehov
i fråga om utrustning för grundläggande utbildning att en
kraftig satsning omgående måste göras för att kvaliteten i utbildningen skall
kunna upprätthållas. Den resursförstärkning som regeringen förordat för
nästa budgetår är enligt utskottets mening långt ifrån tillräcklig. Ytterligare
40 milj. kr. bör i utrustningsplanen tillföras kostnadsramen För UHÄ:s
fördelning budgetåret 1986/87. Mot föreslagna kostnadsramar i övrigt har
utskottet inte något att invända.

Riksdagen bör, med bifall till motionerna 1985/86:Ub807 yrkande 20
och 1985/86:Ub820 yrkande 1, båda i denna del, samt med anledning av
proposition 1985/86:100 och motionerna I985/86:Ub544 yrkande 2 och
1985/86:Ub532 i denna del, ge regeringen bemyndigande att besluta om
anskaffning av inredning och utrustning inom de kostnadsramar som förordats
av utskottet.

I fråga om medelsanvisningen föreslår utskottet att riksdagen under anslaget
anvisar ett reservationsanslag av (355 000 000 + 40 000 000 =)
395 000 000 kr. för nästa budgetår.

dels att utskottets hemställan under 3 och 4 bort ha följande lydelse:

3. beträffande kostnadsramar

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Ub807 yrkande 20
och 1985/86:Ub820 yrkande 1, båda i denna del, samt med anledning
av proposition 1985/86:100 och motionerna 1985/86:Ub532
och 1985/86:Ub544 yrkande 2, båda i denna del, bemyndigar regeringen
att besluta om anskaffning av inredning och utrustning av
lokaler vid högskoleenheterna m. m. inom de kostnadsramar som
förordats av utskottet,

4. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna
m. m. med bifall till motionerna 1985/86:Ub807 yrkande 20
och 1985/86:Ub820 yrkande 1, båda i denna del, samt med anledning
av proposition 1985/86:100 och motionerna 1985/86:Ub532
och 1985/86:Ub544 yrkande 2, båda i denna del, för budgetåret
1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 395 000 000 kr.

Kulturutskottets yttrande

1985/86:4 y

om statliga byggnadsarbeten på kulturområdet m. m.
(prop. 1985/86:100 bil. 10 delvis)

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har den 30 januari 1986 beslutat bereda kulturutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition 1985/86:100 bilaga 10 punkterna I 2
Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde
samt I 3 Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m.,
båda anslagen i de delar som rör kulturutskottets beredningsområde jämte
eventuella motioner.

Utskottet får med anledning härav anföra följande beträffande propositionen
och motionerna 1985/86:Ub526 och 1985/86:Ub564.

I propositionen redovisas under anslaget Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde vissa projekt för kulturändamål,
däribland en nybyggnad för Wasamuseet samt en om- och tillbyggnad av
riksmuseet. Vidare redovisas att byggnadsstyrelsen har föreslagit att det
investeringsanslag om drygt 3,9 milj. kr. som utnyttjats för projektering av
tidigare planerad nybyggnad för utbildningsradion i Tyresö skall skrivas bort.
I propositionen begärs ett bemyndigande för regeringen att besluta härom.
Utskottet har inte någon erinran häremot. Utbildningsutskottet bör alltså
lämna regeringen det begärda bemyndigandet.

I fråga om nybyggnaden för Wasamuseet beräknades i 1985 års budgetproposition
(prop. 1984/85:100 bil. 10 s. 597) i investeringsplanen medel för vissa
förberedande arbeten. Enligt byggnadsstyrelsens tidsplan för projektet
skulle vissa markarbeten påbörjas vid årsskiftet 1985-1986.

Med anledning av denna senareläggning av en museibyggnad för Wasa vill
utskottet erinra om att nuvarande anläggning - Wasavarvet - uppfördes år
1961 som provisorium. Den bedömdes kunna fungera i ca 10 år i avvaktan på
att permanenta lokaler kunde uppföras.

Byggnadsstyrelsen anför i anslagsframställningen för budgetåret 1986/87
bl. a. följande:

Den avslutande fasen i Wasas konservering inleddes 1979. Den innebär en
långsam torkning av skeppet. Ju längre torkningen fortskrider, desto större
blir kraven på det klimat som omger Wasa. I nuvarande byggnad för Wasa
kan inte ventilationsanläggningen klara nödvändig kontroll av klimatet.

En längre tids förvaring i nuvarande provisoriska byggnad innebär en

UbU

1985/86:34

Bil.

irreparabel försämring av skrovvirkets kondition. För att inte ett nu 20-årigt UbU 1985/86:34

konserveringsarbete skall äventyras är det nödvändigt att Wasa snarast kan gjj

placeras i en permanent museibyggnad med kontrollerat klimat. De stora
publiksiffrorna innebär också stora belastningar på utrymmen för publikaktiviteter
m. m.

Byggnadsstyrelsen beräknar kostnadsramen till 146 milj. kr. i prisläge den 1
januari 1985 med 5 % marknadsanpassning och byggtiden till totalt 40
månader. Byggnadsarbetena för själva byggnaden beräknades kunna påbörjas
under januari 1987 med färdigställande under februari 1989.

Byggnadsstyrelsen har i en skrivelse i januari 1986 till utbildningsdepartementet
lämnat en lägesbeskrivning med redovisning för konsekvensen av
fördröjd byggstart av Wasamuseet. Byggnadsstyrelsen anför bl. a. följande:

Regalskeppet Wasa är ett unikt museiföremål. Vi har tagit ansvar att bevara
det åt eftervärlden. Det är med den utgångspunkten tillkomsten av det nya
Wasamuseet skall ses.

I själva omhändertagandet och konserveringen av Wasaskeppet har hittills
lagts ned statsmedel av storleksordningen 150-200 Mkr, räknat i dagens
prisläge. Det kan inte vara riktigt att riskera ett internationellt unikt
kulturhistoriskt objekt och en enastående turistattraktion för en kortsiktig
nationalekonomisk ”vinst". Det nya museet måste byggas snarast möjligt.

Den provisoriska anläggningen som för närvarande inrymmer regalskeppet
Wasa byggdes med förutsättningen att den skulle utnyttjas under 10 år
medan konserveringen av skeppet pågick. Den blir nu i april 25 år gammal
och är allt svårare att underhålla inte minst genom de påfrestningar som
konserveringsperioden innebar. Den har besökts av 10 miljoner människor
sedan museet öppnades våren 1962 och är nu oacceptabelt nedsliten.

Byggnadsstyrelsen framhåller att det nu allt överskuggande problemet är
skeppets goda fortbestånd. Den pontonöverbyggnad som hyser Wasa
motsvarar inte de minimikrav som måste ställas för att det klimat som är
nödvändigt för skeppet skall kunna upprätthållas.

Byggnadsstyrelsen har undersökt möjligheterna att förbättra klimatet i
befintlig byggnad och redovisar följande synpunkter:

Byggnadsstyrelsen har översiktligt undersökt vilka förbättringsåtgärder på
den provisoriska skeppshallen vid Wasavarvet, som skulle kunna vara
praktiskt genomförbara, och vilka förbättringar av klimatet som skulle
kunna uppnås, om dessa åtgärder genomfördes. Slutsatsen är att det måste
bli fråga om omfattande arbeten och att ytterligare studier måste göras för att
ge underlag för en någorlunda säker kostnadsbedömning. Helt klart är dock
att det inte går att genom dessa insatser åstadkomma tillnärmelsevis det
klimat som krävs. Byggnadsstyrelsen anser också att dessa åtgärder, som
gissningsvis skulle dra kostnader i storleksordningen någonstans mellan 15
och 30 Mkr. är förenade med oacceptabla risker, eftersom de kan innebära
en ökad last på den flytande betongpontonen.

Byggnadsstyrelsen erinrar om att enligt tidsplanen färdigställdes bygghandlingar
för markarbeten och grundläggning i augusti 1985. Byggstarten
planerades till oktober 1985. Bygghandlingsprojekteringen för själva byggnaden
avslutas i maj 1986.

Byggnadsstyrelsen framhåller att både i bearbetningen av tävlingsresultatet
och sedan projekteringsuppdraget den 5 april 1984 har ett intensivt arbete

ägnats åt att lösa bl. a. klimatfrågorna. I dag föreligger en principlösning som
så långt det är möjligt motsvarar programmets miljökrav. Den har åstadkommits
genom en successiv sambearbetning av skeppshallens form. byggnadens
konstruktion, ventilation och belysningssystem m. m. Något motsvarande
resultat kan självklart inte åstadkommas i provisoriet, sägs det.

Frågan om planeringen för ett permanent Wasamuseum togs upp i en
interpellationsdebatt (RD 1984/85:142) våren 1985. Därvid framhölls bl. a.
behovet av en permanent museibyggnad. Statsrådet Göransson anförde
bl. a. att Wasa inte klarar att frågan förhalas ytterligare. Det är alltså inte
bara en fråga om kostnader, sade han, utan också en fråga om att faktiskt
rädda Wasa.

Som utskottet inledningsvis redovisat har det begränsade investeringsutrymmet
medfört att regeringen bedömt att byggstarten för Wasamuseet
måste uppskjutas. I propositionen framhålls beträffande de åtta byggnadsobjekt
som byggnadsstyrelsen föreslagit med byggstart under budgetåret
1986/87 att sysselsättningsläget inom byggsektorn och det begränsade
investeringsutrymmer totalt sett medför stor restriktivitet vad gäller nya
åtaganden under kommande budgetår.

Med hänsyn till vad utskottet redovisat i det föregående anser utskottet
dock att det är angeläget att beslut om byggstart för Wasamuseet fattas
snarast möjligt. Vad utskottet här anfört bör utbildningsutskottet föreslå
riksdagen att som sin mening ge regeringen till känna.

I två motioner framförs önskemål om utbyggnad av lokaler för vissa
landsarkiv. Med anledning härav vill utskottet först erinra om att det pågår
en översyn av vissa arkivfrågor inom den statliga och kommunala sektorn. I
direktiven (dir. 1985:17) för utredningsarbetet anges bl. a. följande:

Utredningen bör avse hela den offentliga arkivverksamheten. Viktiga
utgångspunkter för utredaren bör vara dels att arkivväsendet inte kan
påräkna annan resurstilldelning i framtiden än statlig verksamhet i övrigt dels
att insyns- och kontrollmöjligheterna vad gäller förvaltningen bör tryggas
samt att forskningens behov beaktas.

En väsentlig fråga är vilken roll arkivväsendet skall ha och hur arkiven
skall användas. Utredaren bör därför precisera målen och ambitionsnivåerna
för arkivväsendet i såväl kort- som långsiktigt tidsperspektiv. Ställningstagandena
bör ske mot bakgrund av den mycket kraftiga volymtillväxten och
därmed sammanhängande lokalbehov och den bristande kostnadsöverblicken
och -kontrollen. Utredaren bör också beakta offentlighetsprincipen,
forskningens behov samt kraven på effektivitet i den offentliga verksamheten.

Enligt motion Ub526 (m) bör byggnadsstyrelsen omgående få i uppdrag att
projektera om- och tillbyggnad av landsarkivet i Uppsala. Motionären
hävdar att lokalerna är undermåliga och brandfarliga. Ur arbetsmiljösynpunkt
är de otillräckliga och olämpliga.

Byggnadsstyrelsen har i oktober 1985 redovisat förslag till om- och
nybyggnad för landsarkivet i Uppsala. Projektet ingår i byggnadsstyrelsens
projektplan med planerad byggstart före budgetåret 1989/90. Enligt vad
utskottet inhämtat bereds frågan om projekteringsuppdrag för närvarande
inom regeringskansliet.

UbU 1985/86:34
Bil.

Det är uppenbart att landsarkivet i Uppsala har mycket besvärliga UbU 1985/86:34

lokalförhållanden. Med hänsyn bl. a. till vad som ovan redovisats anser Bil.

emellertid utskottet att det inte är erforderligt med någon riksdagens åtgärd
med anledning av motionen.

Förslaget i motion Ub564 (c) innebär att utbyggnaden av mellanvallen vid
Vadstena slott bör fortsätta. I den motivering till yrkandet som lämnas i
motion 1985/86:Jo739 framhålls att den fortsatta utbyggnaden av mellanvallen,
som är nödvändig för att tillgodose landsarkivets behov av lokaler, även
har stort värde ur kultursynpunkt.

Utskottet har vid flera tillfällen (senast i KrU 1984/85:16 s. 56) behandlat
motionsyrkanden om fortsatt utbyggnad av Vadstena slott. Utskottet har
därvid avstyrkt förslagen och förutsatt att berörda myndigheter kommer att
uppmärksamma frågan om en fortsatt återuppbyggnad av Vadstena slott.

Med hänsyn till vad utskottet anfört i det föregående om arkivutredningens
arbete samt till utskottets tidigare ställningstagande anser utskottet att
motion Ub564 bör avstyrkas.

Regeringens förslag i de delar som berör kulturutskottets verksamhetsområde
har inte gett kulturutskottet anledning till erinran eller andra uttalanden
än som framgår av det föregående.

Stockholm den 13 mars 1986

På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Maja Bäckström
(s), Jan-Erik Wikström (fp), Karl Boo (c), Berit Oscarsson (s), Lars
Ahlmark (m), Anders Nilsson (s). Sylvia Pettersson (s), Margareta Mörck
(fp), Erkki Tammenoksa (s), Kerstin Göthberg (c), Alexander Chrisopoulos
(vpk), Mats O Karlsson (s) och Håkan Stjernlöf (m).