Utbildningsutskottets betänkande
1985/86:26

om anslag till lokala och individuella linjer och
enstaka kurser (prop. 1985/86:100)

Åttonde huvudtiteln

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1985/86:100 bil. 10 (utbildningsdepartementet) under punkten
D 13. Lokala och individuella linjer och enstaka kurser (s. 280-285) jämte
motioner.

Propositionen

Regeringen har föreslagit riksdagen att

1. fastställa planeringsramar enligt vad som i propositionen har förordats,

2. till Lokala och individuella linjer och enstaka kurser för budgetåret
1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 404 514 000 kr.

Vidare bereds riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen har
anförts om individuella linjer.

Motionerna

1985/86:Ub521 av Evert Svensson (s) och Gunnar Thollander (s) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär en översyn av dramatikämnets ställning
vid universiteten.

1985/86:Ub525 av Ingbritt Irhammar (c) och Karl Erik Olsson (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att på försök inrätta en pedagogisk-administrativ linje om 40 poäng vid
högskolan i Kristianstad.

1985/86:Ub533 av Ingbritt Irhammar (c) och Karl Erik Olsson (c) vari yrkas
att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som
anförts om ekonomiskt stöd för form- och verktygsteknisk utbildning vid
högskolan i Kristianstad.

1985/86:Ub552 av Birger Hagård (m) och Per Unckel (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar utöka antalet årsstudieplatser på enstaka kurser i
Linköpings högskoleregion från 1 100 till 1 300,

2. att riksdagen beslutar om ett i förhållande till regeringens förslag
förhöjt LIE-anslag med 2 milj. kr. till Linköpings högskoleregion.

1985/86:Ub556 av Evert Hedberg m. fl. (s, m, fp, c) vari yrkas att riksdagen 1

UbU

1985/86:26

1 Riksdagen 1985/86. 14saml. Nr26

som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om
utbyggnad av teknisk utbildning vid högskolan i Halmstad.

1985/86:Ub562 av Margareta Mörck m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om turist- och
rekreationslinje vid högskolan i Kristianstad.

1985/86:Ub563 av Bertil Jonasson m. fl. (c, m, fp) vari - med hänvisning till
vad som anförts i den till näringsutskottet remitterade motionen 1985/
86:N269 - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om behovet av ökad högre teknisk utbildning,
lärarutbildning och anordnande av längre utbildning inom området turism
vid högskolan i Karlstad.

1985/86:Ub567 av Per Unckel m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen avslår regeringens förslag om prövning i högskolestyrelse
av individuella linjer.

1985/86:Ub573 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts angående avskaffande av individuella linjer,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att
studier på enstaka kurser som omfattar minst 120 poäng skall ge den
studerande rätt till examensbenämningen fil. kand., förutsatt att studierna
inom ett och samma ämnesområde omfattar minst 60 poäng (på en nivå som
motsvarar C-nivån inom 1969 års studieordning) samt att regeringen skall
uppdra åt UHÄ att utfärda riktlinjer och bestämmelser.

1985/86:Ub583 av Börje Stensson (fp) och Karl-Göran Biörsmark (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ökad tilldelning av resurser för enstaka kurser vid
Linköpings universitet.

1985/86:Ub611 av Lennart Alsén m. fl. (fp, m,c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om statlig
högskoleutbildning förlagd till Blekinge län.

1985/86:Ub616 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om statligt
ekonomiskt ansvar för den musikpedagogiska utbildningen.

1985/86:Ub618 av Per Unckel m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

14. att riksdagen beslutar att fil. kand.-examen som benämning skall
användas för all utbildning inom det filosofiska fakultetsområdet, varvid
skall föreskrivas som erforderlig studieprestation godkända kurser motsvarande
minst 120 poäng, varav minst 60 poäng i ett ämne,

16. att riksdagen beslutar om en utökning av antalet platser på enstaka
kurser med 2 000.

UbU 1985/86:26

1985/86:Ub807 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

13. att riksdagen beslutar att under anslaget D 13. Lokala och individuella
linjer och enstaka kurser anslå 1 500 000 kr. utöver vad regeringen har
föreslagit.

1985/86:Ub808 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett friare utbildningsval
vid högskolan i enlighet med vad som i motionen anförts,

7. att riksdagen beslutar att filosofie kandidatexamen som benämning
skall användas för all utbildning inom det filosofiska fakultetsområdet som
omfattar lägst 120 poäng, varav minst 60 poäng i ett ämne.

1985/86:Ub812 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ett friare studieval inom högskolans filosofiska
fakultetsområde och linjesystemets framtida roll,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
i motionen om möjlighet att låta kurser vid mindre högskolor ingå i
utbildning enligt individuell linje, och om kvalitetsförstärkningar för enstaka
kurser på C-nivå,

19. att riksdagen under anslaget D 13. Lokala och individuella linjer och
enstaka kurser anvisar ett i jämförelse med regeringens förslag med 10 milj.
kr. förhöjt belopp om 414 514 000 kr.

1985/86:Ub819 av Magnus Persson m. fl. (s) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behov av särskilda insatser för högskolan i Karlstad,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behov av teknikerutbildning vid Bergsskolan i Filipstad.

1985/86:Ub834 av Gunnar Björk i Gävle (c) och Gunnel Jonäng (c) vari -såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen begär att regeringen gör kraftfulla insatser så att
resurserna inom anslaget för de lokala linjerna och de enstaka kurserna
används för att ge länets yrkesverksamma fort- och vidareutbildning,

3. att riksdagen begär att regeringen tar initiativ till att resurserna
samordnas så att de styrs till de små högskolorna från samtliga departement.

1985/86:Ub836 av Rune Backlund (c) och Kersti Johansson (c) vari - såvitt
nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts rörande näringslivets behov av högskoleutbildning i
Jönköpings län,

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts rörande behovet av högre teknisk utbildning till
Jönköpings län,

5. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en översyn av
fördelningen av LIE-anslaget i enlighet med vad som anförts i motionen.

1985/86:Ub838 av Per Unckel m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
40. att riksdagen beslutar att till D 13. Lokala och individuella linjer och

UbU 1985/86:26

enstaka kurser för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av
424 514 000 kr.

1985/86: A429 av Bengt Harding Olson (fp) och Margareta Mörck (fp) vari -såvitt nu är i fråga - yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om turist- och rekreationslinje vid högskolan i Kristianstad.

Utskottet

Förevarande anslag avser utbildning på lokala och individuella utbildningslinjer
samt enstaka kurser vid de statliga högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde och inom kommunal högskoleutbildning.
Från anslaget utgår även statsbidrag till Stockholms musikpedagogiska
institut.

Vissa studieorganisatoriska förändringar. Filosofie
kandidatexamen

Under anslaget redovisar föredragande statsrådet vissa överväganden som
avser studieorganisationen inom det filosofiska fakultetsområdet och hänvisar
härvid till vad han i ett inledande avsnitt av budgetpropositionen har anfört
om individuella studieprogram i högskolan.

Föredragande statsrådet pekar på att kritik har riktats mot linjesystemet, i
första hand avseende de filosofiska fakulteternas område. I kritiken har ofta
kravet på att högskoleutbildning skall förbereda de studerande för en
framtida yrkesverksamhet ställts mot kravet på fördjupade ämnesstudier. I
många fall måste enligt statsrådets mening fördjupade ämnesstudier vara att
föredra som yrkesförberedelse framför alltför breda allmänna orienteringar.
Flertalet utbildningslinjer fyller väl sina uppgifter som förberedelse för
yrkeslivet, menar statsrådet, men han understryker samtidigt vikten av att de
allmänna linjerna i så stor utsträckning som möjligt inriktas mot breda
yrkesområden och att utbildningen därmed blir användbar på en föränderlig
arbetsmarknad. Det är också viktigt att förbättra möjligheterna att genomgå
sammanhängande individuella studieprogram, som kan innehålla bl. a.
fördjupade studier i något ämne, varigenom de studerande ges träning i att
arbeta självständigt samt förmåga att analysera problem och kritiskt granska
frågeställningar m. m. Föredragande statsrådet tar härmed upp till behandling
de individuella linjerna. Dessa är i princip avsedda för sådana behov av
ovanliga ämneskombinationer eller fördjupningar i ämnen som endast i
begränsad omfattning ingår i allmänna eller lokala linjer. De möjligheter att
kombinera sammanhängande individuella studieprogram som de individuella
linjerna var avsedda att ge har emellertid inte kommit att utnyttjas i
önskvärd omfattning. Detta har fått negativa effekter framför allt inom det
humanistiska området, som ju endast i mycket begränsad omfattning är
representerat inom allmänna linjer. Skälet till att de individuella linjerna
aldrig har fått den utbredning som förutsattes vid högskolereformen är enligt
statsrådet av allt att döma att linjernas sammansättning skall bestämmas i
samband med inrättandet.

UbU 1985/86:26

Föredragande statsrådet förordar - i överensstämmelse med vad universitets-
och högskoleämbetet (UHÄ) har föreslagit - att bestämmelserna ändras
så att det blir möjligt för den enskilde att också successivt bygga upp ett
studieprogram. Härigenom skall skilda slag av kompetensbehov och kompetensutveckling
kunna tillgodoses smidigare än i dag. Flexibiliteten i linjesystemet
som helhet kommer att öka. Detta är av särskild betydelse för att
stimulera rekryteringen till forskarutbildning, framför allt inom sådana
ämnesområden som inte alls eller endast i begränsad omfattning är representerade
inom allmänna linjer.

Den nya formen av individuella linjer bör enligt föredragande statsrådet
inte bara gälla för det humanistiska området. Statsrådet anser det angeläget
att motsvarande möjligheter öppnas även inom de samhällsvetenskapliga
och naturvetenskapliga områdena och även för tvärvetenskapligt sammansatta
utbildningar.

Det bör ankomma på högskolestyrelserna att med hänsyn till de nya
individuella linjernas syfte och tillgängliga resurser bestämma vilka kurser
som skall kunna ingå i en individuell linje.

Med den nya typen av individuella linjer måste man enligt föredragande
statsrådet räkna med att ett urval kan behövas vid antagningen till den första
kursen. Därutöver måste den enskilde garanteras plats på de kurser som han
successivt väljer för resten av utbildningen på linjen. I avvaktan på
ställningstaganden till tillträdesutredningens (U 1983:03) förslag i betänkandet
(SOU 1985:57) Tillträde till högskolan anser föredragande statsrådet att
antagningen till de nya individuella linjerna bör göras lokalt och med
utnyttjande av den regel om förtur som redan gäller för enstaka kurser.
Härvid bör det vid urval till den första kursen på resp. linje vara möjligt att ta
hänsyn till de sökandes betyg från gymnasieskolan. Så få bestämmelser som
möjligt bör enligt statsrådets mening meddelas för de individuella linjerna.

Regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad i budgetpropositionen
har anförts om individuella linjer.

I några motioner tas frågan om ett friare studieval upp, varvid synpunkter
även framförs på linjesystemets roll i sammanhanget.

Enligt motion 1985/86:Ub573 (fp) är syftet med det i budgetpropositionen
framlagda förslaget vällovligt. Motionären menar emellertid att ett genomförande
av förslaget kommer att innebära en ytterligare byråkratisering av
antagningsförfarandet och försvåra planeringen för såväl enskilda studerande
som högskoleorgan. Samma studiemål som nu avses kunna uppnås med
den föreslagna förändringen av individuella linjer kan enligt motionären nås
genom studier på enstaka kurser. Med hänvisning till vad i motionen har
anförts föreslås att begreppet individuella linjer skall avskaffas (yrkande 1). I
motion 1985/86:Ub808 (m) anförs att den högre utbildningen och forskningen
skall vägledas av vetenskapliga mål. Universiteten är inte först och främst
utbildningsanstalter för vissa yrken utan institutioner för utveckling av det
mänskliga vetandet. Linjesystemet på det filosofiska fakultetsområdet bör
brytas upp till förmån för en vidgad rätt för studenterna att själva sätta
samman utbildningen. Härigenom stärks ämnenas ställning. Motionärerna
hemställer att riksdagen av regeringen begär föslag om ett friare utbildningsval
vid högskolan i enlighet med vad som anförts i motionen (yrkande 6). I

UbU 1985/86:26

1* Riksdagen 1985/86. 14 samt. Nr26

motion 1985/86:Ub812 (c) erinras om den i budgetpropositionen aviserade
översynen av högskolans anslags- och styrsystem. Motionärerna anför härvid
att linjesystemets roll för anslagsstyrningen bör tonas ned och eventuellt helt
avvecklas, åtminstone förde linjer som inte är helt utpräglat yrkesinriktade.
Detta bör möjliggöra ett mer flexibelt system inom de högskoleutbildningar
som inte är klart yrkesinriktade, i första hand inom det filosofiska fakultetsområdet.
Det bör ankomma på den enskilde studenten att själv välja den
kurskombination som han eller hon föredrar och det bör vara möjligt att -liksom i de av regeringen föreslagna individuella linjerna - successivt välja
ämnen under studiernas gång. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen
till känna vad i motionen har anförts om ett friare studieval inom högskolans
filosofiska fakultetsområde och linjesystemets framtida roll (yrkande 2).
Enligt motion 1985/86: Ub567 (m) yrkande 2 är förslaget om en vidgad
användning av individuella linjer ett steg i rätt riktning, men det ”undermineras”
delvis av att högskolestyrelserna skall bestämma vilka kurser som skall
kunna ingå i en individuell linje av det aktuella slaget. Mot bakgrund av
risken för att styrelserna gör en skälighetsbedömning - utöver bedömningar
av ekonomiskt-administrativt slag - bör tanken på högskolestyrelsens
prövning av individuell linje avvisas. I motion 1985/86:Ub812 (c) yrkande 18 i
denna del slutligen förordas att genomgångna kurser vid mindre högskolor
bör kunna ingå i utbildning på individuell linje.

Utskottet tar först ställning till frågan om individuella studieprogram och
möjligheterna till ett friare studieval inom ramen för det befintliga linjesystemet.

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att utbildningslinjerna
i de flesta fall fyller uppgiften väl att förbereda de studerande för
yrkeslivet. Emellertid är det angeläget med en utveckling som innebär en
kvalitetsförstärkning genom att mer utrymme ges för fördjupade studier i
något ämne. Utskottet betraktar den av föredragande statsrådet förordade
ändringen i den nuvarande ordningen med individuella linjer som ett led i
denna strävan. Förändringen bör enligt utskottets uppfattning även kunna
medverka till att de problem löses som hänger samman med att den
humanistiska grundutbildningen till stor del har hamnat utanför de allmänna
utbildningslinjerna. Nu blir det i större omfattning möjligt att inom ramen för
ett sammanhängande studieprogram exempelvis genomgå en humanistisk
grundutbildning även utanför de allmänna och lokala linjerna. Det sammanhängande
studieprogrammet utesluter enligt förslaget inte att den enskilde
studeranden successivt väljer kurser under utbildningens gång.

Utskottet kan inte finna annat än att den planerade förändringen av de
individuella linjerna ligger i linje med vad motionärerna i motionerna
1985/86:Ub808 och 1985/86:Ub812 har anfört om ett friare utbildningsval.
Däremot anser inte utskottet att det föreligger skäl för riksdagen att med
anledning av de nu nämnda motionerna uttala sig för en omprövning av
linjesystemet i sin helhet. I vad gäller linjesystemets roll vid beräkningen och
fördelningen av anslag bör den i budgetpropositionen aviserade översynen av
högskolans anslags- och styrsystem avvaktas, innan eventuella åtgärder
vidtas.

Med hänvisning till det anförda bör riksdagen avslå motionerna 1985/

UbU 1985/86:26

86:Ub808 yrkande 6 och 1985/86:Ub812 yrkande 2 i denna del.

Av det föregående framgår att bl. a. farhågor för ökad byråkratisering är
motiv för förslaget i motion 1985/86:Ub573 om avskaffande av individuella
linjer. Motionären åsyftar framför allt den föreslagna ordningen för antagning
till individuell linje.

Utskottet ser - i jämförelse med den nuvarande ordningen för antagning
till enstaka kurs - en fördel i att det vid antagningen till den första kursen i en
individuell linje blir möjligt att ta större hänsyn till de sökandes betyg från
gymnasieskolan i de fall det på grund av ett stort antal sökande är nödvändigt
att göra ett urval. Utskottet inser emellertid att det för enskilda högskoleenheter
kan vara svårt att redan inför läsåret 1986/87 ha beredskap för en
lokal antagning i enlighet med vad som har anförts i budgetpropositionen.
Utskottet utgår från att regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer beaktar detta, då närmare föreskrifter meddelas om de nya
individuella linjerna. Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning
att bestämmelserna för ifrågavarande linjer bör vara så få som möjligt. Med
hänvisning till vad utskottet nu har anfört och till vad i det föregående har
anförts om individuella studieprogram och syftet med den nya ordningen bör
riksdagen avslå motion 1985/86:Ub573 yrkande 1. Riksdagen bör därjämte
utan erinran lägga till handlingarna vad i budgetpropositionen har anförts om
införande av en ny ordning för individuella linjer.

När det gäller högskolestyrelses prövning av vilka kurser som skall kunna
ingå i en individuell linje, delar utskottet föredragande statsrådets uppfattning
att det mot bakgrund av syftet med de individuella linjerna bör vara en
uppgift för styrelsen att se till att det vid antagningen inte blir möjligt för de
studerande att utnyttja linjerna för att skaffa sig förtur till vissa eftertraktade
kurser. Naturligtvis bör den egna högskolans tillgängliga resurser vägas in vid
beslut om individuell linje. Utskottet utgår från att ”skälighetsbedömningar”
av den art som motionärerna i motion 1985/86:Ub567 befarar inte skall
komma i fråga. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet yrkande 2 i
motionen.

Enligt gällande bestämmelser har studerande, som gått igenom viss
grundläggande högskoleutbildning med godkänt resultat vid en läroanstalt
inom landet, rätt att tillgodoräkna sig detta för motsvarande utbildning vid
annan läroanstalt (högskoleförordningen 7 kap. 7 §). Då någon ändring av
dessa bestämmelser enligt utskottets uppfattning inte är påkallad till följd av
de nya individuella linjerna och då yrkande 18 i motion 1985/86:Ub812
därmed är tillgodosett, avstyrker utskottet yrkandet i motsvarande del.

I anslutning till sina överväganden om studieorganisatoriska förändringar tar
föredragande statsrådet upp frågan om den år 1977 avskaffade examensbenämningen
filosofie kandidatexamen. Statsrådet påpekar att det ankommer
på UHÄ att fastställa examensbenämningar, men framhåller för egen del att
benämningen filosofie kandidatexamen torde kunna stimulera till studier på
individuella linjer och enstaka kurser. Det är därför naturligt, finner
föredragande statsrådet, att de föreslagna studieorganisatoriska förändringarna
kombineras med ett återinförande av examensbenämningen filosofie
kandidatexamen för sådana individuella utbildningslinjer som omfattar

UbU 1985/86:26

minst 120 poäng och som innehåller minst 60 poäng i ett ämne.

I motionerna 1985/86:Ub618 (m) yrkande 14, 1985/86:Ub808 (m) yrkande
7 och 1985/86:Ub812 (c) yrkande 2 i denna del föreslås att filosofie
kandidatexamen skall kunna avse alla utbildningar inom det filosofiska
fakultetsområdet som omfattar minst 120 poäng, varav 60 poäng i ett ämne.
Även i motion 1985/86:Ub573 (fp) yrkande 2 föreslås ett införande av
filosofie kandidatexamen med samma poängkrav som föreslås i de förra
motionerna men enbart gällande studier genomförda på enstaka kurser
(motionären har i annan del av motionen föreslagit att individuella linjer
skall avskaffas).

Utskottet konstaterar att det i huvudsak råder viss samstämmighet mellan
förslagen i motionerna och vad som har anförts i budgetpropositionen.
Utskottet utgår härvid från att föredragande statsrådets överväganden om
filosofie kandidatexamen jämväl avser enstaka kurser. Vad gäller motionärernas
krav på att ifrågavarande examensbenämning skall kunna avse alla
utbildningar om minst 120 poäng, varav minst 60 poäng i ett ämne, vill
utskottet erinra om vad som för närvarande gäller för allmänna utbildningslinjer
och påbyggnadslinje (högskoleförordningen 7 kap. 15 §). Enligt
bestämmelserna bör examensbenämning utformas så att den bl. a. ger en
meningsfull information om utbildningens innehåll eller huvudsakliga inriktning
(jfr Föreskrifter och anvisningar i fråga om examensbenämningar m. m.
inom den grundläggande högskoleutbildningen. UHÄ 1979-05-23, se även
prop. 1978/79:198 s. 3 f.). Utskottet har inget att erinra mot att filosofie
kandidatexamen skall kunna avse genomgången allmän eller lokal utbildningslinje
om minst 120 poäng i de fall studierna omfattar bl. a. kurser i ett
och samma ämne om minst 60 poäng. Inför en övergång till en sådan ordning
bör problemet med dubbla benämningar belysas. Som påpekas i budgetpropositionen
ändrar återinförandet av beteckningen filosofie kandidatexamen
förutsättningarna för examensbenämningar i andra delar av högskolan. Av
propositionen framgår också att önskemål har framförts om återinförande av
äldre examensbenämningar inom bl. a. de juridiska och teologiska områdena.
Föredragande statsrådet menar att UHÄ bör göra en samlad prövning av
frågan om examensbenämningar för berörda linjer. Utskottet utgår från att
frågan om en vidgad användning av benämningen filosofie kandidatexamen i
enlighet med motionärernas önskemål löses i det sammanhanget.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100
och motionerna 1985/86:Ub573 yrkande 2, 1985/86:Ub618 yrkande 14,
1985/86:Ub808 yrkande 7 och 1985/86:Ub812 yrkande 2 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om filosofie
kandidatexamen.

Ramar. Medelsberäkning

UHÄ har i sin anslagsframställning föreslagit 500 nybörjarplatser för
individuella linjer inom det humanistiska området. Med hänvisning till vad
föredragande statsrådet har anfört om att de individuella studieprogrammen
bör omfatta hela det filosofiska fakultetsområdet föreslås i budgetpropositionen
att ramen för individuella linjer bör ökas till 800 nybörjarplatser. I
budgetpropositionen (s. 283) anges en fördelning av dessa platser på

UbU 1985/86:26

universiteten och vissa högskolor. För lokala utbildningslinjer beräknas
sammanlagt 1 644 platser och för enstaka kurser beräknas 34 609 årselevplatser
(inkl. 200 platser för långdistansutbildning).

I motion 1985/86:Ub618 (m) yrkande 16 föreslås att antalet platser på
enstaka kurser utökas med 2 000 jämfört med regeringens förslag. Enligt
motion 1985/86:Ub552 (m) är det nödvändigt att en resursförstärkning
kommer till stånd för främst de humanistiska och samhällsvetenskapliga
ämnesområdena vid Linköpings universitet. Motionärerna anför att situationen
beträffande enstaka kurser redan är ytterst ansträngd vid universitetet.
De föreslår att antalet årsstudieplatser för enstaka kurser skall ökas med 200
jämfört med regeringens förslag och att utökningen av ramen skall avse
Linköpings högskoleregion (yrkande 1).

Utskottet har inget att erinra mot den i budgetpropositionen beräknade
totala omfattningen av planeringsramarna under förevarande anslag. Utskottet
vill i sammanhanget peka på vad föredragande statsrådet har anfört
om att efterfrågan på utbildning på de individuella linjerna får visa vilka
förändringar som successivt behöver göras. Dimensioneringen av vissa
allmänna utbildningslinjer såsom kulturvetarlinjen, samhällsvetarlinjen och
naturvetarlinjerna kan behöva ses över till följd av att studieordningen
förändras.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1985/
86:Ub618 yrkande 16 och 1985/86:Ub552 yrkande 1.

I budgetpropositionen (s. 284) anges hur planeringsramarna - och därmed
resurserna - enligt regeringen bör fördelas mellan högskoleregionerna.

I några motioner framförs förslag om en annan fördelning av anslagets
ramar.

Enligt motion 1985/86:Ub583 (fp) är fördelningen av förevarande anslag
orättvis och missgynnar i hög grad den vuxna yrkesverksamma och ortsbunda
delen av befolkningen i Linköpings högskoleregion. Detta framgår lätt,
menar motionärerna, om man studerar hur anslaget till de olika regionerna
förhåller sig till resp. regions folkmängd. Riksdagen bör enligt motionärerna
som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen har anförts om ökad
tilldelning av resurser för enstaka kurser vid universitetet i Linköping. Även i
motion 1985/86:Ub836 (c) behandlas fördelningen av förevarande anslag
med speciellt avseende på Linköpingsregionen. Motionärerna, som fäster
särskild vikt vid tilldelningen av medel till högskolan i Jönköping, menar att
något avgörande steg i riktning mot att åstadkomma en rättvisare fördelning
mellan högskoleregionerna inte har tagits. Riksdagen bör därför, föreslås det
i motionen, begära en översyn av fördelningen av anslaget mellan regionerna
och de i regionerna ingående högskolorna (yrkande 5). Utbildningssituationen
i Gävleborgs län behandlas i motion 1985/86:Ub834 (c). Motionärerna
föreslår att riksdagen begär att regeringen gör kraftfulla insatser så att
resurserna inom anslaget för lokala linjer och enstaka kurser används för att
ge de yrkesverksamma i länet fort- och vidareutbildning (yrkande 2). Vidare
bör regeringen enligt motionärerna ta initiativ till att resurserna samordnas
”så att de styrs till de små högskolorna från samtliga departement” (yrkande
3). En massiv satsning för att höja utbildningsnivån i länet borde enligt

UbU 1985/86:26

motionärerna ur regionalekonomisk synpunkt vara högprioriterad i dagsläget.

Sedan flera år har utskottet haft anledning att behandla frågan om
fördelningen av anslaget mellan högskoleregionema i anledning av motionsledes
väckta förslag (jfr senast UbU 1984/85:30). Utskottet har därvid
framhållit att storleken av anslagsposterna för olika regioner bör bedömas i
ett vidare perspektiv än det som ges enbart av behovet av fortbildning och
vidareutbildning inom regionerna.

Utskottet vill i förevarande sammanhang peka på behovet av att genom ett
utbud av enstaka kurser säkra kompetensuppbyggnad inom ämnesområden
som framför allt är representerade vid universiteten. Utskottet finner det
emellertid därvid inte rimligt att vid en diskussion om fördelningen av
anslaget relatera anslagsposternas storlek enbart till invånarantalet i regionen.

Utskottet vill peka på att universitetet i Linköping - utöver platser till
regionen ur ramen för enstaka kurser-enligt förslaget i budgetpropositionen
erhåller platser för de nya individuella linjerna. Utskottet vill även erinra om
den planerade översynen av högskolans anslags- och styrsystem (prop.
s. 202).

Mot bakgrund av vad som anförs i motion 1985/86:Ub834 vill utskottet
erinra om att det ankommer på regionstyrelsen att fördela ifrågavarande
medel och att därvid beakta behoven vid de mindre högskolorna.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet vad i budgetpropositionen
har förordats om fördelningen av ramarna under anslaget och
avstyrker därjämte motionerna 1985/86:Ub583 och 1985/86:Ub834 yrkandena
2 och 3 samt 1985/86:Ub836 yrkande 5.

Regeringen föreslår att riksdagen till Lokala och individuella linjer och
enstaka kurser för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av
404 514 000 kr.

I några motioner framförs skilda förslag om ytterligare medel under
anslaget.

Med hänvisning till förslaget i motion 1985/86:Ub618 om ett större antal
platser för enstaka kurser än vad regeringen har föreslagit begärs i motion
1985/86:Ub838 (m) yrkande 40 en höjning av anslaget med 20 milj. kr. I
motion 1985/86:Ub552 (m) yrkande 2 föreslås att riksdagen anvisar 2 milj. kr.
utöver regeringens förslag. Höjningen avser en i motionen begärd ökning av
antalet platser för enstaka kurser i Linköping. Inom ramen för allmänt
kvalitetshöjande åtgärder inom högskolan begärs i motion 1985/86:Ub807
(fp) yrkande 13 att riksdagen anvisar 1,5 milj. kr. utöver regeringens förslag.
I motionerna 1985/86:Ub812 (c) yrkande 18 i denna del och yrkande 19
föreslås en ökning av anslaget med sammanlagt 10 milj. kr. jämfört med
regeringens förslag. Av dessa avser 5 milj. kr. ett utökat utbud av enstaka
kurser vid de mindre högskolorna och 5 milj. kr. kvalitetsförbättringar i
kurser på C-nivå.

Utskottet har i sitt betänkande 1985/86:21 föreslagit riksdagen resursförstärkningar
under anslaget till utbildning för tekniska yrken. Med hänvisning
härtill och mot bakgrund av det statsfinansiella läget är utskottet nu inte
berett att tillstyrka en generell förstärkning av förevarande anslag. Utskottet

UbU 1985/86:26

avstyrker därmed motionerna 1985/86:807 yrkande 13, 1985/86:Ub812
yrkandena 18 och 19 och 1985/86:Ub838 yrkande 40 i motsvarande delar.

I det föregående har utskottet tillstyrkt vad i budgetpropositionen har
förordats om antalet årsstudieplatser på enstaka kurser. Riksdagen bör
sålunda avslå motionerna 1985/86:Ub552 yrkande 2 och 1985/86:Ub838
yrkande 40 i nu berörda delar.

Som framgår av det föregående ankommer det på regionstyrelserna att
fördela de tillgängliga resurserna till högskolorna inom resp. region.
Utskottet anser inte att riksdagen bör ”öronmärka” vissa medel till att avse
vissa högskolor. Likaså har utskottet i det föregående inte ansett sig kunna
tillstyrka en allmän förstärkning av anslaget. Utskottet avstyrker med detta
berörda delar av yrkandena 18 och 19 i motion 1985/86:Ub812.

Med hänvisning till sina ställningstaganden i det föregående och då
utskottet ej heller i övrigt har något att erinra mot medelsberäkningen i
budgetpropositionen föreslår utskottet att riksdagen i enlighet med regeringens
begäran för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av
404 514 000 kr. till Lokala och individuella linjer och enstaka kurser.
Riksdagen bör därjämte avslå motsvarande delar av motionerna 1985/
86:Ub552 yrkande 2,1985/86:Ub807 yrkande 13,1985/86:Ub812 yrkande 19
och 1985/86:Ub838 yrkande 40.

Förslag om utbildningar vid vissa högskoleenheter, m. m.

Utskottet behandlar i det följande motioner med förslag om ytterligare
utbildningar vid mindre högskoleenheter m. m. Vidare tas upp ett par
motioner, av vilka den ena behandlar Stockholms musikpedagogiska institut,
den andra ämnet dramatik i högskolan.

I motion 1985/86:Ub836 (c) yrkandena 2 och 3 begärs att riksdagen som sin
mening skall ge regeringen till känna vad motionärerna har anfört om
näringslivets i Jönköpings län behov av högskoleutbildning och behovet av
högre teknisk utbildning i länet. Enligt motionärerna ställer länets speciella
industri- och sysselsättningsstruktur stora krav på utbildning. De i motionen
redovisade utbildningsbehoven kan enligt motionärernas uppfattning på kort
sikt bara tillgodoses genom enstaka kurser och lokala linjer vid länets
högskola, kurser som med fördel kan decentraliseras till olika kommuner i
länet. Önskemål framförs om att starta en lokal linje om 80 poäng i industriell
elektronik och produktionsteknik.

Enligt 30 § högskolelagen (1977:218) skall regionstyrelsen för högskoleregionen
planera och samordna den grundläggande högskoleutbildningen
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Uppgifterna skall
regionstyrelsen fullgöra i kontakt med yrkeslivet och samhället i övrigt samt
med myndigheter och organisationer som anordnar andra slag av utbildning.
Det åligger regionstyrelsen särskilt bl. a. att verka för att resurserna för
ifrågavarande utbildningar fördelas så att behov och önskemål i skilda delar
av regionen tillgodoses (jfr förordningen 1977:458 med instruktion för
regionstyrelserna för högskolan).

Enligt gällande ordning bör riksdagen sålunda inte uttala sig särskilt om

UbU 1985/86:26

sådana åtgärder som föreslås i motion 1985/86:Ub836 yrkandena 2 och 3.
Utskottet avstyrker med det anförda yrkandena.

I motion 1985/86:Ub525 (c) föreslås att en pedagogisk-administrativ linje om
40 poäng på försök inrättas vid högskolan i Krislianstad. Motionärerna
hänvisar till högskolans mångåriga utvecklingsarbete inom lärarutbildningsområdet.
Riksdagen bör vidare enligt motion 1985/86:Ub533 (c) besluta om
ekonomiskt stöd för en form- och verktygsteknisk utbildning vid högskolan i
Kristianstad. Med hänvisning till vad som anförts i den till kulturutskottet
remitterade motionen 1985/86:Kr266 föreslås i motion 1985/86:Ub562 (fp)
att en turist- och rekreationslinje skall inrättas vid högskolan i Kristianstad.
Vidare bör enligt motionärerna enstaka kurser i turismens organisation och
marknadsföring anordnas. Ett likartat förslag om inrättande av en turist- och
rekreationslinje vid högskolan framförs i motion 1985/86:A429 yrkande 4.

Förslag om ökade resurser för lokala linjer och enstaka kurser skall prövas
i det reguljära budgetarbetet av berörda myndigheter på skilda nivåer. UHÄ
har exempelvis inte tagit upp den av motionärerna förordade pedagogiskadministrativa
linjen i sin anslagsframställning för budgetåret 1986/87.

Beträffande högskoleutbildning i turism och rekreation har utskottet
erfarit att Sveriges Turistråds rapport Fritid-Rekreation-Turism-Behov av
utbildning och forskning - vilken överlämnades till regeringskansliet i slutet
av år 1985 - för närvarande remissbehandlas. Av budgetpropositionen
(s. 242) framgår att föredragande statsrådet avser att i 1987 års budgetproposition
återkomma i frågan om högskoleutbildning på området.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet förevarande motioner
om vissa utbildningar vid högskolan i Kristianstad.

I motion 1985/86:Ub556 (s, m, fp, c) erinras om att högskolan i Halmstad i
budgetarbetet inför budgetåret 1986/87 inte har fått gehör för en rad förslag
som syftar till en långsiktig konsolidering av en teknisk sektor vid högskolan.
Enligt motionärerna krävs det att högskolan erhåller ett tillskott av statliga
medel för att högskolan skall få möjlighet att fortsätta och fördjupa pågående
utvecklingsarbete. Riksdagen bör, yrkar motionärerna, som sin mening ge
regeringen till känna vad i motionen har anförts om utbyggnad av teknisk
utbildning vid högskolan i Halmstad.

Utskottet, som hänvisar till vad i det föregående har anförts om prövningen
av förslag om medel för vissa utbildningar vid de mindre högskolorna,
anser inte att motionen bör föranleda någon riksdagens särskilda åtgärd.

I motion 1985/86:Ub563 (c, m, fp) yrkande 1 begärs att riksdagen som sin
mening ger regeringn till känna vad i motionen har anförts om behovet av
ökad högre teknisk utbildning, lärarutbildning och anordnande av längre
utbildning inom området turism vid högskolan i Karlstad. Motionärerna
pekar på angelägna högre ingenjörsutbildningar som bör komma till stånd
vid högskolan. Det är vidare angeläget att lärarutbildningen i Karlstad får
utvecklas i fortsättningen genom att utbildning för samtliga stadier finns vid
högskolan. Slutligen anförs det i motionen att en utbyggd turism är av
väsentlig betydelse för att förbättra glesbygdens sysselsättningssituation. För
att detta skall bli möjligt krävs att turismutbildningen byggs ut. Även i

UbU 1985/86:26

motion 1985/86:Ub819 (s) yrkande 1 anförs att det föreligger behov av
särskilda insatser för högskolan i Karlstad. Motionärerna tar främst sikte på
en utveckling av samarbetet mellan högskolan i Karlstad och näringslivet.
Det är viktigt, heter det i motionen, att teknikspridningsverksamheten i länet
nu kan drivas med oförminskat tempo och att projekt som nu i flera fall är i
genomförandefasen kan hjälpas fram med statligt stöd. Även i denna motion
berörs frågan om turismens ökade betydelse för sysselsättningen. Det är
angeläget att en längre utbildning inom området kan anordnas vid högskolan
i Karlstad. Motionärerna tar också upp frågan om en ny ingenjörsutbildning
omfattande fem års studier efter grundskolan och hänvisar till de goda
förutsättningarna för en sådan utbildning vid Bergsskolan i Filipstad
(yrkande 2).

Utskottet erinrar om vad i det föregående har anförts dels om regionstyrelsernas
ansvar för planeringen av grundläggande högskoleutbildning i resp.
region, dels om det i budgetpropositionen aviserade förslaget om högskoleutbildning
för turism och rekreation.

Utskottet vill med anledning av motionerna även fästa uppmärksamheten
på vad föredragande statsrådet i budgetpropositionen (s. 35 f.) har anfört
mot bakgrund av förslag i rapporten (DsU 1985:11) Kortare teknisk
utbildning framlagd av den expertgrupp som hade att se över behovet av
kortare teknisk utbildning byggd på gymnasieskolan.

I sammanhanget vill utskottet även erinra om de förslag om särskilda
utvecklingsinsatser i Bergslagen som regeringen framlagt i proposition
1985/86:125 med förslag om tilläggsbudget lil till statsbudgeten för budgetåret
1985/86. För forskning, teknisk utveckling, teknikspridning och utbildning
beräknas i det sammanhanget ett medelsbehov av 84 milj. kr.

Slutligen vill utskottet mot bakgrund av vad i en av de förevarande
motionerna har anförts om lärarutbildningen i Karlstad erinra om att
regeringens förslag i proposition 1985/86:113 om lokalisering av grundskollärarlinjen
m. m. bl. a. innebär att utbildningen av lärare för grundskolans alla
årskurser bibehålls vid högskolan i Karlstad. Utskottet behandlar detta
förslag i sitt betänkande 1985/86:27.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1985/86:Ub563 yrkande 1 och 1985/86:Ub819 yrkandena 1 och 2.

Frågan om högskoleutbildning i Blekinge län behandlas i motion 1985/
86:Ub611 (fp, m, c). Motionärerna anför att avsaknaden av högskola är ett
allvarligt hinder för en balanserad regional utveckling och särskilda åtgärder
måste därför sättas in i länet. Utöver de högskoleutbildningar på det tekniska
området som för närvarande finns lokaliserade till länet bör förslag som
arbetats fram vid länsstyrelsen förverkligas genom att resurser ställs till
förfogande av regionstyrelsen.

Utskottet konstaterar att det ankommer på de lokala och regionala
högskolemyndigheterna att besluta om förläggning av viss utbildning till
annan ort än den där läroanstalten är belägen. Det åligger regionstyrelsen att
verka för att resurserna för grundläggande högskoleutbildning fördelas så att
behov och önskemål i skilda delar av regionen tillgodoses. Riksdagen bör
inte uttala sig särskilt om de åtgärder som föreslås i motionen. Med
hänvisning härtill avstyrker utskottet densamma.

UbU 1985/86:26

I motion 1985/86:Ub616 (c) krävs ett större statligt ekonomiskt ansvarstagande
för den musikpedagogiska utbildningen. Motionärerna åsyftar verksamheten
vid Stockholms musikpedagogiska institut (SMI).

Utskottet behandlade under föregående riksmöte utförligt ett motionsledes
framfört förslag om förhöjt statligt bidrag till SMI (mot. 1984/85:1884,
UbU 1984/85:30). Utskottet erinrade om att föredragande statsrådet i 1984
års budgetproposition vid medelsberäkningen under anslaget Lokala och
individuella linjer och enstaka kurser inte hade biträtt förslag av UHÄ om
ökat statligt bidrag till SMI. Riksdagen hade inte haft någon erinran mot vad
statsrådet hade anfört. Utskottet var ej heller under föregående riksmöte
berett att föreslå en höjning av bidraget. Utskottet hänvisade till det
statsfinansiella läget. Vidare anförde utskottet att det var skäligt att
kommuner, som har lärare anställda i sin musikskola vilka saknar musikpedagogisk
utbildning och önskar förvärva en sådan, prövar möjligheten att i
mån av resurser bidra ekonomiskt till dessa musiklärares kompletterande
utbildning.

Utskottet hänvisar till vad som anfördes av utskottet i frågan under
föregående riksmöte.

Utskottet har erfarit att medelsberäkningen i nu föreliggande budgetproposition
bl. a. innefattar en ökning av bidraget till SMI för att minska
institutets ökade kostnader till följd av höjda hyreskostnader.

Utskottet anser, med hänvisning till det anförda, att motionen bör avslås
av riksdagen.

I motion 1985/86:Ub521 (s) behandlas dramatikämnets ställning vid universiteten.
Motionärerna pekar på att utbildning i ämnet numera endast ges vid
universitetet i Göteborg samt att genomfört utrednings- och översynsarbete
inte resulterat i förslag om att återuppta utbildningen i dramatik vid annat
lärosäte. Mot den bakgrunden finner motionärerna det än mer motiverat att
en översyn av dramatikämnets ställning vid universiteten kommer till stånd. I
motionen hänvisas till behovet av dramapedagoger inom skolväsendet och
fritidsverksamheten för barn och det samspel som bör finnas mellan de krav
som kommer till uttryck i läroplanerna och möjligheterna att tillgodose
lärares behov av ifrågavarande utbildningar.

Utskottet utgår från att behoven av utbildning i ämnet dramatik för berörd
personal tillgodoses inom ramen för utbildningsplanerna för ifrågavarande
linjer. I övrigt ingår det i UHÄ:s uppgifter att fortlöpande ge regeringen
underlag för ställningstagande i frågan om vilka ämnen som skall föras upp på
förteckningen över ämnesområden med garanterat basutbud avseende
grundläggande högskoleutbildning (den s. k. minikrysslistan). Vad gäller
den av motionärerna begärda översynen utgår utskottet från att berörda
högskolemyndigheter vidtar de åtgärder i form av utredning eller annat som
de bedömer påkallade utan att riksdagen vidtar någon särskild åtgärd i
frågan. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen.

UbU 1985/86:26

Hemställan

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. beträffande införande av en ny ordning för individuella linjer,
m. m.

att riksdagen med avslag på motionerna 1985/86:Ub573 yrkande 1,
1985/86:Ub808 yrkande 6 och 1985/86:Ub812 yrkande 2 i denna del
utan erinran lägger till handlingarna vad som har anförts i proposition
1985/86:100,

2. beträffande högskolestyrelses beslut om individuell linje

att riksdagen med avslag på motion 1985/86:Ub567 yrkande 2 utan
erinran lägger till handlingarna vad som anförts i proposition 1985/
86:100,

3. beträffande vissa kurser vid mindre högskolor

att riksdagen avstyrker motion 1985/86:Ub812 yrkande 18 i denna del,

4. beträffande filosofie kandidatexamen

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100 och motionerna
1985/86:Ub573 yrkande 2, 1985/86:Ub618 yrkande 14, 1985/
86:Ub808 yrkande 7 och 1985/86:Ub812 yrkande 2 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

5. beträffande planeringsramar

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med avslag på
motionerna 1985/86:Ub552 yrkande 1 och 1985/86:Ub618 yrkande 16
fastställer den totala omfattningen enligt vad som har förordats i
propositionen,

6. beträffande fördelningen av platser och resurser mellan högskoleregionerna att

riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med avslag på
motionerna 1985/86:Ub583, 1985/86:Ub834 yrkandena 2 och 3 och
1985/86:Ub836 yrkande 5 godkänner vad som har förordats i propositionen,

7. beträffande en generell resursförstärkning

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Ub807 yrkande 13, 1985/
86:Ub812 yrkandena 18 och 19 och 1985/86:838 yrkande 40 i motsvarande
delar,

8. beträffande särskilda medel för ökning av antalet platser på
enstaka kurser

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Ub552 yrkande 2 och 1985/
86:Ub838 yrkande 40 i motsvarande delar,

9. beträffande särskilda medel till mindre högskolor

att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub812 yrkandena 18 och 19 i
motsvarande delar,

10. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen till Lokala och individuella linjer och enstaka kurser med
bifall till proposition 1985/86:100 och med avslag på motionerna
1985/86:Ub552 yrkande 2,1985/86:Ub807 yrkande 13,1985/86:Ub812
yrkande 19 och 1985/86:Ub838 yrkande 40 i motsvarande delar för
budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 404 514 000 kr.,

UbU 1985/86:26

11. beträffande utbildningsbehov i Jönköpings län

att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub836 yrkandena 2 och 3,

12. beträffande förslag om vissa utbildningar vid högskolan i
Kristianstad

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Ub525, 1985/86:Ub533,
1985/86:Ub562 och 1985/86:A429 yrkande 4,

13. beträffande utbyggnad av teknisk utbildning vid högskolan i
Halmstad

att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub556,

14. beträffande vissa insatser för högskolan i Karlstad, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Ub563 yrkande 1 och 1985/
86:Ub819 yrkandena 1 och 2,

15. beträffande högskoleutbildning i Blekinge län
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub611,

16. beträffande Stockholms musikpedagogiska institut
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub616,

17. beträffande dramatikämnets ställning vid universiteten
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub521.

Stockholm den 29 april 1986

På utbildningsutskottets vägnar

Georg Andersson

Närvarande: Georg Andersson (s), Pär Granstedt (c), Lars Gustafsson (s),
Per Unckel (m), Helge Hagberg (s), Ylva Annerstedt (fp), Lars Svensson (s),
Birgitta Rydle (m), Ingvar Johnsson (s), Barbro Nilsson (s), Lars Leijonborg
(fp), Margareta Hemmingsson (s), Björn Samuelson (vpk), Birger Hagård
(m) och Jan Hyttring (c).

Reservationer

1. Införande av en ny ordning för individuella linjer, m.m.
(mom. 1)

Pär Granstedt (c), Per Unckel (m), Ylva Annerstedt (fp), Birgitta Rydle (m),
Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård (m) och Jan Hyttring (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Utskottet delar”
och på s. 7 slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet ser i den föreslagna nya ordningen med individuella linjer en viss
förbättring jämfört med den nuvarande ordningen i vad gäller möjligheter till
friare studieval. Kvar står emellertid ett i övrigt helt oförändrat linjesystem.
Enligt utskottets uppfattning borde regeringen i samband med de nu
föreslagna förändringarna presenterat överväganden avseende linjesystemet
i sin helhet. En förändring i enlighet med vad som anförs i motionerna skulle
öka möjligheterna till ett friare studieval samtidigt som vissa klart yrkesinrik -

UbU 1985/86:26

tade utbildningar av naturliga skäl bör bibehållas, t. ex. när det gäller
tekniska utbildningar, vårdutbildningar eller lärarutbildning. Ett friare
studieval bör enligt utskottet avse alla områden där utbildningen inte är klart
inriktad mot en bestämd framtida yrkesverksamhet, men där det måste anses
vara mest ändamålsenligt att den studerande själv i större utsträckning
bestämmer vilka och hur många ämnen han vill läsa och i vilket eller vilka
ämnen han vill fördjupa sig. Utskottet föreslår med hänvisning till det
anförda att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Ub808 yrkande 6
och 1985/86:Ub812 yrkande 2 i denna del samt med anledning av proposition
1985/86:100 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört
om en översyn av linjesystemet som syftar till ett friare studieval.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande införande av en ny ordning för individuella linjer,
m. m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Ub808 yrkande 6,
1985/86:Ub812 yrkande 2 i denna del, med anledning av proposition
1985/86:100 och med avslag på motion 1985/86:Ub573 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

2. Högskolestyrelses beslut om individuell linje (mom. 2)

Per Unckel, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar ”När det” och slutar
”i motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner i likhet med vad som anförs i motion 1985/86:Ub567 att
förslaget i budgetpropositionen att högskolestyrelse skall bestämma vilka
kurser som skall kunna ingå i en individuell linje strider mot ett av syftena
med de nya individuella linjerna, nämligen att möjliggöra ett friare studieval.
Respektive högskolas utbud av ämnen och den tilldelade ramen av platser
sätter en naturlig gräns för den studerandes val av ämnen och kurser i en
individuell linje. För att undvika bedömningar av den art som anges i motion
1985/86:Ub567 bör riksdagen med bifall till yrkande 2 i motionen som sin
mening ge regeringen till känna att högskolestyrelse ej skall pröva vilka
kurser som skall kunna ingå i en individuell linje.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande högskolestyrelses beslut om individuell linje

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub567 yrkande 2 och med
anledning av proposition 1985/86:100 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört.

3. Planeringsramar (morn. 5)

Per Unckel, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Utskottet har” och
slutar ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

UbU 1985/86:26

Utskottet anser att riksdagen nu bör besluta om ett större antal platser på
enstaka kurser än vad regeringen har föreslagit. Med anledning av yrkande
16 i motion 1985/86:Ub618 föreslår utskottet sålunda att ytterligare 1 250
årsstudieplatser tillförs den i budgetpropositionen angivna ramen för enstaka
kurser. I övrigt har utskottet inget att erinra mot de i budgetpropositionen
förordade ramarna. Riksdagen bör med anledning av budgetpropositionen
och motionerna 1985/86:Ub618 yrkande 16 och 1985/86:Ub552 yrkande 1
som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet har anfört om
planeringsramar.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande planeringsramar
att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100 och motionerna
1985/86:Ub552 yrkande 1 och 1985/86:Ub618 yrkande 16 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

4. En generell resursförstärkning (mom. 7)

Pär Granstedt (c), Per Unckel (m), Ylva Annerstedt (fp), Birgitta Rydle (m)
Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård (m) och Jan Hyttring (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”Utskottet har” och
på s. 11 slutar ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att en allmän resursförstärkning av den grundläggande
högskoleutbildningen i den del som berörs av förevarande anslag är påkallad.
För ändamålet bör riksdagen anvisa 5 milj. kr. Tillskottet skall ses som en
kvalitetshöjande åtgärd avseende den grundläggande högskoleutbildningen.
Utskottet hänvisar till vad som anförts härom i motion 1985/86:Ub807. Vad
utskottet har anfört om en generell resursförstärkning bör riksdagen med
anledning av motionerna 1985/86:Ub807 yrkande 13, 1985/86:Ub812 yrkandena
18 och 19 och 1985/86:Ub838 yrkande 40 i motsvarande delar som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande en generell resursförstärkning
att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Ub807 yrkande
13, 1985/86:Ub812 yrkandena 18 och 19 och 1985/86:Ub838 yrkande
40 i motsvarande delar som sin mening ger riksdagen till känna vad
utskottet har anfört.

5. Särskilda medel för ökning av antalet platser på enstaka
kurser (mom. 8)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Per Unckel, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar ”1 det” och slutar
”berörda delar” bort ha följande lydelse:

I det föregående har utskottet förordat en utökning av ramen för enstaka
kurser med 1 250 årselevplatser. Med hänvisning härtill bör riksdagen för

UbU 1985/86:26

ändamålet anvisa 12,5 milj. kr. Vad utskottet har anfört om särskilda medel
för ökning av antalet platser på enstaka kurser bör riksdagen med anledning
av motionerna 1985/86:Ub552 yrkande 2 och 1985/86:Ub838 yrkande 40 i
motsvarande delar som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande särskilda medel för ökning av antalet platser på
enstaka kurser

att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Ub552 yrkande 2
och 1985/86:Ub838 yrkande 40 i motsvarande delar som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

6. Särskilda medel till mindre högskolor (mom. 9)

Pär Granstedt (c) och Jan Hyttring (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar ”Sorn framgår” och
slutar ”motion 1985/86:Ub812” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion 1985/86:Ub812
avseende ett utökat utbud av enstaka kurser vid de mindre högskolorna. För
ändamålet bör särskilda medel om 5 milj. kr. tillföras anslaget. Utskottet
föreslår att riksdagen med bifall till motionens yrkanden 18 och 19 i
motsvarande delar anvisar detta belopp.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande särskilda medel till mindre högskolor

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub812 yrkandena 18 och
19 i motsvarande delar som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört.

7. Anslagsbeloppet under Lokala och individuella linjer och
enstaka kurser (mom. 10)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 4 och 5

Per Unckel, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar "Med hänvisning”
och slutar ”yrkande 40” bort ha följande lydelse:

Utskottet, som hänvisar till sina ställningstaganden i det föregående,
föreslår att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100 och
motionerna 1985/86:Ub552 yrkande 2 och 1985/86:Ub838 yrkande 40 i
motsvarande delar för budgetåret 1986/87 till Lokala och individuella linjer
och enstaka kurser anvisar ett reservationsanslag av 422 014 000 kr. Riksdagen
bör därjämte avslå motionerna 1985/86:Ub807 yrkande 13 och 1985/
86:Ub812 yrkande 19 i motsvarande delar.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen till Lokala och individuella linjer och enstaka kurser med
anledning av proposition 1985/86:100 samt motionerna 1985/

UbU 1985/86:26

86:Ub552 yrkande 2 och 1985/86:Ub838 yrkande 40 i motsvarande
delar och med avslag på motionerna 1985/86:Ub807 yrkande 13 och
1985/86:Ub812 yrkande 19 i motsvarande delar för budgetåret 1986/87
anvisar ett reservationsanslag av 422 014 000 kr.

8. Anslagsbeloppet under Lokala och individuella linjer och
enstaka kurser (mom. 10)

Under förutsättning av bifall till reservation 4

Ylva Annerstedt (fp) och Lars Leijonborg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar ”Med hänvisning”
och slutar ”yrkande 40” bort ha följande lydelse:

Utskottet, som hänvisar till sina ställningstaganden i det föregående,
föreslår att riksdagen med anledning av budgetpropositionen och motion
1985/86:Ub807 yrkande 13 i denna del till Lokala och individuella linjer och
enstaka kurser för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av
409 514 000 kr. Riksdagen bör därjämte avslå motionerna 1985/86:Ub552
yrkande 2, 1985/86:Ub812 yrkande 19 samt 1985/86:Ub838 yrkande 40 i
motsvarande delar.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen till Lokala och individuella linjer och enstaka kurser med
anledning av proposition 1985/86:100 och motion 1985/86:Ub807
yrkande 13 i denna del samt med avslag på motionerna 1985/86:Ub552
yrkande 2,1985/86:Ub812 yrkande 19 samt 1985/86:Ub838 yrkande 40
i motsvarande delar för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag
av 409 514 000 kr.

9. Anslagsbeloppet under Lokala och individuella linjer och
enstaka kurser (mom. 10)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 4 och 6

Pär Granstedt (c) och Jan Hyttring (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar ”Med hänvisning”
och slutar ”yrkande 40” bort ha följande lydelse:

Utskottet, som hänvisar till sina ställningstaganden i det föregående,
föreslår att riksdagen till Lokala och individuella linjer och enstaka kurser
med bifall till motion 1985/86:Ub812 yrkande 19 och med anledning av
proposition 1985/86:100 för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag
av 414 514 000 kr. Riksdagen bör därjämte avslå motionerna 1985/
86:Ub552 yrkande 2,1985/86:Ub807 yrkande 13 och 1985/86:Ub838 yrkande
40 i motsvarande delar.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen till Lokala och individuella linjer och enstaka kurser med

UbU 1985/86:26

bifall till motion 1985/86:Ub812 yrkande 19, med anledning av
proposition 1985/86:100 och med avslag på motionerna 1985/
86:Ub552 yrkande 2, 1985/86:Ub807 yrkande 13 och 1985/86:Ub838
yrkande 40 i motsvarande delar för budgetåret 1986/87 anvisar ett
reservationsanslag av 414 514 000 kr.

10. Vissa insatser för högskolan i Karlstad, m. m. (mom. 14)
Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar ”Utskottet erinrar”
och slutar ”och 2” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill mot bakgrund av vad som anförs i motionerna framhålla den
betydelse som högskolan i Karlstad har för utvecklingen i Värmland.
Utskottet finner med hänvisning härtill skäl för riksdagen att uttala sig för att
särskilda insatser bör göras för högskolan i Karlstad. Det gäller såväl högre
teknisk utbildning vid högskolan som lärarutbildningen. Vidare anser
utskottet att en framtida allmän utbildningslinje för turism och rekreation
bör förläggas till Karlstad. Detta bör riksdagen med bifall till motionerna
1985/86:Ub563 yrkande 1 och 1985/86:Ub819 yrkande 1 och med avslag på
yrkande 2 i sistnämnda motion som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande vissa insatser för högskolan i Karlstad, m. m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Ub563 yrkande 1 och
1985/86:Ub819 yrkande 1 samt med avslag på motion 1985/86:Ub819
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört.

Särskilt yttrande

Vissa kurser vid mindre högskolor (mom. 3)

Pär Granstedt (c) och Jan Hyttring (c) anför:

Möjligheterna att påbörja en utbildning vid en mindre högskola och sedan
avsluta sin utbildning vid ett annat lärosäte begränsas i praktiken av det
nuvarande linjesystemet. Med den friare studieordning som föreslås bl. a. i
motion 1985/86:Ub812 öppnas dessa möjligheter på ett nytt sätt. Det är också
viktigt att de mindre högskolorna får resurser för ett tillräckligt kursutbud.
Genom det som föreslås i reservationerna 1 och 6 fogade till detta
betänkande skulle önskemålet i motion 1985/86:Ub812 yrkande 18 tillgodoses.

UbU 1985/86:26

gotab Stockholm 1986 10883