Utbildningsutskottets betänkande
1985/86:24

om anslag till utbildning för undervisningsyrken
m. m. (prop. 1985/86:100)

UbU

1985/86:24

Åttonde huvudtiteln

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1985/86:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under punkt
D 11. Utbildning för undervisningsyrken (s. 259 —270) jämte motioner.

Propositionen

Regeringen har föreslagit riksdagen att

1. fastställa planeringsramar i enlighet med vad som förordats i propositionen,

2. till Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret 1986/87 anvisa
ett reservationsanslag av 799 618 000 kr.

Motionerna

1985/86:Ub277 av Ylva Annerstedt m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om problemen
med obehöriga lärare på gymnasiets yrkesinriktade linjer.

1985/86:Ub506 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari — med hänvisning till vad
som anförts i den till socialutskottet remitterade motionen 1985/86:So607
— yrkas

1. att riksdagen uttalar att utbildningskapaciteten för personal inom
barnomsorgen bör anpassas till den fortsatta utbyggnaden,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till en enhetlig
utbildning för personal i arbete i barngrupp inom barnomsorgen.

1985/86:Ub508 av Lars Sundin (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar ompröva
sitt beslut att lägga ned utbildningen av förskollärare och fritidspedagoger
i Borås.

1985/86:Ub529 av Björn Samuelson m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att utbildningsarvode
skall utgå till i motionen nämnda lärarstuderande,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till medelsanvisning
på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1986/87. 1

1 Riksdagen 1985/86. 14 sami. Nr 24

1985/86:Ub542 av Elisabeth Fleetwood m. fl. (m, s, fp, c,) vari yrkas att UbU 1985/86:24

riksdagen beslutar att musikhögskolan i Stockholm får omvandla fyra utbildningsplatser
på musiklärarlinjen till bl. a. en påbyggnadslinje i musikterapi.

1985/86:Ub545 av Arne Kjörnsberg m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen sagts beträffande
möjligheterna att behålla handlingsfriheten i vad gäller förskollärarutbildningen
i Västsverige.

1985/86:Ub554 av Rune Thorén (c) och Erling Bager (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att föra över 72 nybörjarplatser från högskolan
för lärarutbildning i Stockholm till universitetet i Göteborg,

2. att riksdagen beslutar att utöka antalet platser på fritidspedagogutbildningen
vid universitetet i Göteborg med 30 platser.

1985/86:Ub565 av Hans Nyhage (m) och Arne Svensson (m) vari yrkas

1. att antalet utbildningsplatser på fritidspedagoglinjen vid universitetet
i Göteborg budgetåret 1986/87 skall utökas med en klass,

2. att antalet utbildningsplatser på förskollärarlinjen vid universitetet i
Göteborg budgetåret 1986/87 skall utökas med en klass,

3. att omfördelning av utbildningsplatser skall ske i enlighet med vad
som anges i motionen.

1985/86:Ub568 av Rune Ångström m. fl. (fp, m, c) vari yrkas att riksdagen
begär att regeringen låter utreda förutsättningarna för inrättandet av en
idrottshögskola.

1985/86:Ub571 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar
att anslaget till tekniklärarutbildningen vid högskolan i Växjö förstärks
med det belopp som svarar mot kompletteringskostnaden för en individuellt
styrd skol- och yrkespraktik för kvinnliga sökande.

1985/86:Ub584 av Ylva Annerstedt m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar
att hos regeringen begära att universitets- och högskoleämbetet får i
uppdrag att planera för en utbildning av montessorilärare fr. o. m. budgetåret
1987/88.

1985/86:Ub588 av Birgitta Rydle (m) och Ann-Cathrine Haglund (m) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att utbildning av lärare
till montessorilärare kommer till stånd.

1985/86:Ub592 av Barbro Sandberg (fp) och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts angående antalet nybörjarplatser vid förskollärarlinjen vid högskolan
för lärarutbildning i Stockholm.

1985/86:Ub594 av Barbro Sandberg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående rekryteringen
av välutbildade och erfarna studerande till lärarutbildningarna för

de yrkesinriktade linjerna. 2

1985/86:Ub610 av Jan Hyttring (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) vari
yrkas att riksdagen begär att regeringen låter genomföra en utredning om
behovet av en idrottshögskola.

1985/86:Ub618 av Per Unckel m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

12. att riksdagen beslutarom neddragning av förskollärarlinjen med 144
platser,

13. att riksdagen beslutar om neddragning av fritidspedagoglinjen med
60 platser.

1985/86:Ub812 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

13. att riksdagen beslutar att under anslaget D 11. Utbildning för undervisningsyrken
anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 540 000
kr. förhöjt belopp om 800 158 000 kr.,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
i motionen om utbildningsbidrag för blivande lärare i industri- och
hantverksämnen.

1985/86:Ub838 av Per Unckel m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas
39. att riksdagen beslutar att till D 11. Utbildning för undervisningsyrken
för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 794 870 600 kr.

1985/86:A417 av Lennart Brunander (c) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av
utbildning av förskollärare i Boråsregionen.

Utskottet

Anslaget avser grundläggande utbildning för undervisningsyrken vid de
statliga högskoleenheterna samt personalutbildning för skolväsendets behov
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Under anslaget
beräknas medel för allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer inom
sektorn samt för vissa kurser m. m. Medel för kommunal högskoleutbildning
inom sektorn beräknas under anslaget D 14. Bidrag till kommunal
högskoleutbildning m. m.

Lärarutbildningens dimensionering budgetåret 1986/87
m. m.

Planeringsramarna är innevarande budgetår för förskollärarlinjen 3 078 nybörjarplatser
och för fritidspedagoglinjen 928 nybörjarplatser. Ramarna har
minskats de senaste åren. Budgetåret 1981 /82 var antalet nybörjarplatser på
förskollärarlinjen 4 614 och på fritidspedagoglinjen 1 302.

Regeringen föreslår för nästa budgetår 3 006 nybörjarplatser på förskollärarlinjen,
en minskning med 72 platser jämfört med innevarande budgetår,
och oförändrat 928 nybörjarplatser på fritidspedagoglinjen. Minskningen
på förskollärarlinjen föreslås ske vid högskolan för lärarutbildning i
Stockholm (HLS). Vid HLS har vid tidigare antagningstillfällen inte alla
platser kunnat fyllas.

UbU 1985/86:24

1* Riksdagen 1985/86. 14 sami. Nr 24

Enligt motion 1985/86:Ub506 (vpk) yrkande 1 bör riksdagen uttala att UbU 1985/86:24
utbildningskapaciteten för personal inom barnomsorgen bör anpassas till
den fortsatta utbyggnaden. 1 motion 1985/86:Ub592 (fp) anförs att planeringsramen
för innevarande år för förskollärarlinjen inte bör minskas med
72 nybörjarplatser i enlighet med regeringens förslag. Samma tanke förs
fram i motion 1985/86:Ub554 (c, fp) yrkande 1. Nybörjarplatserna bör
dock enligt sistnämnda motion förläggas till universitetet i Göteborg och
inte till HLS. I samma motion yrkande 2 önskas en utökning med 30 platser
på fritidspedagoglinjen vid universitetet i Göteborg. Ytterligare 30 nybörjarplatser
vardera på förskollärarlinjen och fritidspedagoglinjen med förläggning
till Göteborg begärs i motionerna 1985/86:Ub545 (s) och 1985/

86:A417 (c). Universitetet i Göteborg förutsätts decentralisera dessa extra
platser inom förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna till Borås.

I motion 1985/86:Ub618 (m) yrkandena 12 och 13 begärs att riksdagen
beslutar om en minskning av förskollärarlinjen med 144 nybörjarplatser
och av fritidspedagoglinjen med 60 nybörjarplatser. Planeringsramen kommer
därmed att omfatta 2 862 resp. 868 platser. Enligt motion 1985/86:Ub565
(m) bör inom dessa lägre planeringsramar omfördelningar ske så att universitetet
i Göteborg på vardera linjen tillförs ytterligare en klass jämfört med
innevarande år. Universitetet i Göteborg förutsätts decentralisera resp.
klass till Borås.

Utskottet konstaterar att den reduktion av antalet nybörjarplatser på förskollärarlinjen
som regeringen föreslår grundar sig på svårigheten att rekrytera
studerande till denna utbildning. På fritidspedagoglinjen föreslås oförändrat
antal nybörjarplatser, vilket bedöms svara mot arbetsmarknadens
behov. Med hänvisning härtill ansluter sig utskottet till regeringens förslag
till dimensionering av dessa linjer för nästa budgetår och avstyrker därmed
motionerna 1985/86:Ub506 yrkande 1, !985/86:Ub545, 1985/86:Ub554,

!985/86:Ub565, 1985/86:Ub592 och 1985/86:A417 yrkande 12, samtliga
motioner i motsvarande delar, samt motion 1985/86:Ub618 yrkandena 12
och 13. Frågor om decentralisering av utbildning avgörs på regional och
lokal nivå med hänsyn tagen till bl. a. de ekonomiska ramar som finns för
verksamheten.

Enligt motion 1985/86:Ub508 (fp) bör riksdagen ompröva sitt beslut att
lägga ned utbildningen av förskollärare och fritidspedagoger i Borås.

Utskottet anser att riksdagens beslut under riksmötet 1983/84 att avveckla
ifrågavarande utbildningar i Borås bör ligga fast (prop. 1983/84:40, UbU
1983/84:22, rskr. 1983/84:240). Intet nytt har framkommit som nu bör föranleda
ändring. Motion 1985/86:Ub508 bör avslås av riksdagen.

I motion 1985/86:Ub506 (vpk) yrkande 2 hemställs om förslag till en
enhetlig utbildning för barnomsorgspersonal. Utbildningen anses böra omfatta
fyra år med ett praktikår inlagt i studietiden.

Utskottet erinrar om att regeringen har givit universitets- och högskoleämbetet
(U HÄ) i uppdrag att göra en översyn av utbildningarna för förskollärare
och fritidspedagoger och komma in med de förslag som översynen
föranleder. Uppdraget avses redovisas i samband med anslagsframställningen
för budgetåret 1987/88. Med hänvisning härtill avstyrks motion
1985/86:Ub506 yrkande 2. 4

Enligt motionerna 1985/86:Ub584 (fp) och 1985/86:Ub588 (m) är bristen
på lärare utbildade enligt montessoripedagogiken ett hinder för montessoriundervisningens
utveckling i Sverige. De flesta av dagens montessorilärare
har skaffat sig sin montessoriutbildning utomlands, företrädesvis i England
eller Italien. Denna utbildning är inte kompetens- eller behörighetsgivande
för tjänst inom vanlig kommunal barnomsorg eller inom skolväsendet. Det
är därför vanligt att personer med en montessoriutbildning senare söker
svensk lärarutbildning för att uppnå sådan kompetens resp. behörighet. Det
omvända förhållandet — att personer med svensk lärarutbildning senare
kompletterar den med en montessoriutbildning utomlands — förekommer
också. UHÄ har i yttrande över ett medlemsförslag om fortbildning och
vidareutbildning i montessoripedagogik inom Nordiska rådet (jfr rekommendation
nr 23/1984) pekat på olika möjligheter att anordna sådan utbildning,
bl. a. som påbyggnadsutbildning eller enstaka kurs. Motionärerna
anser det angeläget att såväl svenska förskollärare som klasslärare får möjlighet
att här i landet utbilda sig till montessorilärare och begär att åtgärder
vidtas för att detta skall bli möjligt.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Regionstyrelsen i Uppsala högskoleregion har på förslag av Uppsala universitet
den 14 februari 1986 beslutat avsätta medel för inrättande av en
lokal påbyggnadslinje i montessoripedagogik. Påbyggnadsutbildningen
bygger på genomgången förskollärarutbildning eller annan likvärdig utbildning
och syftar till en vidareutveckling inom det egna yrkesområdet.
Utbildningen skall enligt internationella förebilder omfatta ett år (40 poäng).
Av förslaget till kursplan — som utarbetats av institutionen för lärarutbildning
vid universitetet i Uppsala — framgår att utbildningen är uppdelad
på poängsatta kurser i huvudämnena pedagogik och psykologi samt i
metodik. Kurserna i metodik syftar bl. a. till att ge kunskaper om montessoripedagogikens
metod för hur läraren introducerar matematik, förberedande
språkträning och orienteringsämnen i förskolan. Härtill kommer praktisk
lärarutbildning. Kursplanen har fått en sådan utformning att den tillgodoser
det internationella montessoriförbundets AMI:s (Association Montessori
internationale) krav för att erhålla internationellt diplom. Utbildningen
i Uppsala avses vara riksrekryterande samt stå öppen även för
studerande från övriga nordiska länder. Den beräknas starta vårterminen
1987 med ansökan den 1 november 1986. På längre sikt planeras även en
påbyggnadslinje i montessoripedagogik för klasslärare.

Regionstyrelsen i Stockholms högskoleregion har den 25 oktober 1985
beslutat anvisa medel till högskolan för lärarutbildning i Stockholm för
utvecklande av kurs i montessoripedagogik. Även vid Göteborgs universitet
har diskuterats att anordna en utbildning i montessoripedagogik (jfr
UbU 1984/85:2 s. 18).

Till detta skall läggas att föredragande statsrådet i proposition 1984/
85:122 (s. 10) om lärarutbildning för grundskolan m. m. anfört att det inom
den nya lärarutbildningen bör finnas utrymme för lokala initiativ, såsom
utbildning i alternativ pedagogik, t. ex. montessoripedagogik.

Med hänvisning till vad som redovisats föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionerna 1985/86:Ub584 och 1985/86:Ub588.

UbU 1985/86:24

I motionerna 1985/86:Ub277 (fp), 1985/86:Ub529 (vpk), l985/86:Ub594 UbU 1985/86:24
(fp) och 1985/86:Ub812 (c) yrkande 15 redovisas konsekvenserna av att
statsmakterna den 1 juli 1983 tog bort möjligheten till utbildningsarvode vid
genomgång av vissa lärarutbildningslinjer. Det ställs enligt motion 1985/

86:Ub529 höga förkunskapskrav för att kvalificera sig som sökande till
utbildningen av lärare för handels- och kontorsyrken, industri- och hantverksyrken
eller vårdyrken. De höga kraven avser såväl teoretiska förkunskaper
som lång praktisk branscherfarenhet. För vissa utbildningar inom
t. ex. industri- och hantverkslärarlinjen erfordras sjöingenjörsutbildning eller
motsvarande samt fyra års yrkeserfarenhet inom området. Dessa krav
leder till att det är en särskild kategori sökande till dessa linjer, nämligen
människor som är socialt och ekonomiskt etablerade med de olika förpliktelser
detta innebär. Tidigare har statsmakterna varit observanta inför detta
faktum och insett att det svårligen går att få välmeriterade sökande till dessa
speciella utbildningar, om de blivande lärarna måste skuldsätta sig under
utbildningstiden. Enligt samma motion bör utbildningsarvoden utgå till
ifrågavarande lärarstuderande fr. o. m. den 1 juli 1986. Medel bör anvisas
på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1986/87.1 övriga motioner
begärs utredning av hur den aktualiserade rekryteringsfrågan bör lösas.

Utskottet kan konstatera att slopandet av utbildningsarvodet vid genomgång
av yrkeslärarutbildning har medfört problem. Särskilt beträffande
industri- och hantverksyrken har beslutet att slopa utbildningsarvodet fått
som konsekvens att många, som skulle ha varit väl skickade för läraryrket,
inte sökt till utbildningen. Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen
hos regeringen bör begära att det i nästa års budgetproposition läggs
fram förslag om att återinföra utbildningsarvodet fr. o. m. läsåret 1987/88
för blivande lärare inom industri- och hantverksyrken vid genomgång av
lärarutbildningslinje. Även beträffande utbildningen av lärare för handelsoch
kontorsyrken samt vårdyrken behövs ett förbättrat studiestöd. Utskottet
utgår från att den år 1985 tillsatta utredningen om studiemedelssystemet
m. m. i enlighet med sina direktiv (U 1985:09) lägger fram förslag om förbättrade
studievillkor som löser dessa gruppers särskilda problem. Vad utskottet
anfört om utbildningsarvode till blivande lärare inom industri- och
hantverksyrken bör riksdagen med anledning av motionerna 1985/

86:Ub277, 1985/86:Ub529, 1985/86:Ub594 och 1985/86:Ub812 yrkande
15 som sin mening ge regeringen till känna.

Planeringsramen för musiklärarlinjen är innevarande budgetår 264 nybörjarplatser.
Av budgetpropositionen framgår att musikhögskolan i
Stockholm har föreslagit en minskning av den egna planeringsramen från
72 till 68 och att en del av de frigjorda resurserna skall få användas för den
utbildning i musikterapi som sedan budgetåret 1981/82 bedrivs som enstaka
kurser. Vidare framgår att UHÄ har föreslagit att antalet nybörjarplatser
på linjen vid högskolan i Luleå ökas med fyra till 48 och att motsvarande
minskning görs vid musikhögskolan i Stockholm. Föredragande statsrådet
har biträtt UHÄ:s förslag.

Enligt motion 1985/86:Ub542 (m, s, fp, c) innebär denna överföring av
ifrågavarande fyra utbildningsplatser från musikhögskolan i Stockholm till 6

högskolan i Luleå en resursminskning vid musikhögskolan på närmare 1 UbU 1985/86:24
milj. kr. under de kommande fyra åren — musiklärarutbildningen är fyraårig
— som i sin tur allvarligt hämmar skolans utvecklingsinitiativ och
nytänkande på det musikpedagogiska området. Att få utveckla en påbyggnadslinje
i musikterapi och i anslutning till denna en forskningsverksamhet
är enligt motionärerna mycket angeläget för musikhögskolan. Musikhögskolans
förslag till omprioritering inom befintliga ramar var ett första konkret
steg på väg mot tvärvetenskapliga studier av musikens verkningar samt
forskning och forskarutbildning i egentlig mening inom ett område som
fortfarande är outforskat. Regeringens förslag anses därför vara ett hårt
slag mot en högskola som saknar fasta forskningsresurser men som har
ambitionen att bygga upp sådana. Motionärerna begär att musikhögskolan
inom oförändrad resursram får omvandla fyra utbildningsplatser på musiklärarlinjen
till bl. a. en påbyggnadslinje i musikterapi.

Utskottet vill erinra om vad föredragande statsrådet anfört beträffande
ifrågavarande utbildning vid musikhögskolan i Stockholm (s. 267), nämligen
att utbildningen i musikterapi även i fortsättningen bör kunna anordnas
i form av enstaka kurser. Med hänvisning härtill anser utskottet att
riksdagen bör avslå motion 1985/86:Ub542. När det gäller konstnärligt
utvecklingsarbete vill utskottet peka på att UHÄ för t. ex. utvecklingsprojekt
disponerar vissa resurser under anslaget D 15. Forskningsanknytning
av grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete.

Planeringsramen för ämneslärarlinjerna är innevarande budgetår 965 nybörjarplatser.
Av arbetsmarknadsskäl förordar föredragande statsrådet en
minskning av antalet nybörjarplatser på de fyraåriga linjerna med 60.

I motion 1985/86:Ub812 (c) yrkande 13 yrkas avslag på regeringens förslag
att minska antalet intagningsplatser på ämneslärarlinjerna med 60.

Även om årskullarna minskar anser motionärerna att de resurser som frigörs
genom elevminskningen skall användas för en ökad lärartäthet.

Utskottet har i ett föregående betänkande om anslag till grundskolor
m. m. (UbU 1985/86:14 s. 7) uttalat att det inte är möjligt att tillstyrka motionärernas
förslag att kvarhålla i skolan de lärarresurser som frigörs genom
elevminskningen. Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning
att antalet nybörjarplatser på ämneslärarlinjerna av arbetsmarknadsskäl
bör minskas. Motion 1985/86:Ub812 yrkande 13 i denna del bör avslås
av riksdagen.

Utskottet föreslår att riksdagen fastställer planeringsramar i övrigti enlighet
med vad som förordats i propositionen.

1 motion 1985/86:Ub571 (fp) föreslås att riksdagen beslutar att anvisa
720 000 kr. till utbildning av lärare i tekniksid högskolan i Växjö. Det gäller
en kompletteringskostnad för en individuellt styrd skol- och yrkespraktik
för kvinnliga sökande.

Regeringen har den 11 september 1980 meddelat bestämmelser om behörighetsgivande
utbildning för lärare i bl. a. teknik. Utbildningen vänder sig
till icke behöriga lärare i grundskolan i matematik, teknik och fysik alternativt
kemi. För tillträde till utbildningen skall lärarna ha undervisat i minst 7

fern terminer i bl. a. teknik. Utbildningen omfattar 40 poäng och ger behörighet
till tjänst som lärare 19 i grundskolan (tjänst på högstadiet i dels
matematik och teknik, dels fysik eller kemi).

Av riksdagsbeslutet om ny lärarutbildning för grundskolan m. m. (prop.
1984/85:122, UbU 1984/85:31, rskr. 1984/85:366) framgår att frågan om
utbildning av lärare i teknik skall behandlas av UHÄ i arbetet med utbildningsplan
för grundskollärarlinjen (specialiseringen naturorienterande
ämnen för senare årskurser). Vidare framgår att även blivande slöjdlärare
skall kunna svara för delar av undervisningen i teknik (prop. 1984/85:122
s. 26).

Regeringen har uppdragit åt SÖ att senast den 1 oktober 1986 översiktligt
redovisa behovet av fortbildning av grundskolans lärare för att dessa skall
kunna uppnå en kompetens motsvarande den som den nya grundskollärarlinjen
kommer att ge.

Med hänvisning till att frågor om fortbildning av grundskolans lärare
kommer att beredas under den närmaste tiden inom regeringskansliet föreslår
utskottet att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub571.

Åberopande utskottets ställningstagande i det föregående beträffande
lärarutbildningens dimensionering föreslår utskottet att riksdagen beträffande
anslagsbeloppet beslutar i enlighet med förslaget i budgetpropositionen.
Utskottet avstyrker således motionerna 1985/86 :Ub506 yrkande 1,
1985/86:Ub545, 1985/86:Ub554, 1985/86:Ub565, 1985/86:Ub592, 1985/
86:Ub812 yrkande 13 och 1985/86:A417 yrkande 12, samtliga motioner i
motsvarande delar, samt motion 1985/86:Ub838 yrkande 39.

Forskning och utbildning som avser fysisk fostran och
idrott

I motion 1985/86:Ub568 (fp, m, c) framhålls att behovet av att kunna samla
den högre idrottsledarutbildningen och forskningen inom för idrotten specifika
ämnesområden i en egen högskola nu är mycket stort. Även i motion
1985/86:Ub610 (c) redovisas behov av dels utbildning av lärare och ledare
med kunskap i frågor som rör motorisk utveckling, friskvård, skolidrott och
andra former av idrott, dels utvecklingsarbete och forskning inom ämnet
idrott. I båda motionerna önskar motionärerna få utrett förutsättningarna
för inrättande av en särskild högskoleenhet för idrottsliga ämnen m. m. i
Sverige.

Utskottet vill först redovisa bakgrunden till nuvarande organisation för
forskning och utbildning inom ämnesområdena gymnastik och idrott.

Den första professuren i fysiologi vid dåvarande gymnastiska centralinstitutet
(GCI) inrättades år 1939.1 det sammanhanget angavs att syftet med
den vetenskapliga verksamheten vid institutet var att dels främja utbildningen
vid institutet, dels bedriva forskning på den fysiska fostrans område
till gagn för hela folket (jfr SOU 1951:59). År 1965 lade gymnastik- och
idrottslärarutredningen fram förslag (Ds E 1965:7) om att dåvarande GCI i
Stockholm skulle omvandlas till en gymnastik- och idrottshögskola samt att
en motsvarande högskola skulle inrättas i Örebro, den senare dock utan
egna forskningsresurser. Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm in -

UbU 1985/86:24

rättades den 1 juli 1966 (prop. 1966:50, SU 1966:102, rskr. 1966:250). Vid UbU 1985/86:24
denna högskola fanns bl. a. resurser för forskning i form av högre tjänster i
fysiologi. Innehavarna av dessa tjänster skulle svara för forskning m. m. på
det fysiologiska ämnesområdet, medverka i den grundläggande högskoleutbildningen
och svara för forskningsanknytningen av gymnastik- och
idrottslärarutbildningarna, med särskilt beaktande av att särskilda forskningsresurser
saknades i Örebro. Härtill kom att institutionen för fysiologi i
Stockholm svarade för informations- och kunskapsspridning inom det humanbiologiska
ämnesområdet och därmed var av riksintresse för bl. a.
idrottsrörelsen och övriga av fysisk fostran intresserade i landet.

Dessa forskares arbetsplats var knuten till gymnastik- och idrottshögskolans
lokaler i Stockholm för att ge bästa möjliga villkor för dels överföring
av praktisk erfarenhet från gymnastik, idrott och annan träning till forskarna,
dels överföring av ny vetenskaplig kunskap till lärare, studerande m. fl.
vid gymnastik- och idrottshögskolan.

Budgetåret 1976/77 — året före högskolereformen — fanns gymnastikoch
idrottshögskolan i Stockholm jämte motsvarande högskola i Örebro
upptagen under ett eget anslag på riksstaten. Gymnastik- och idrottshögskolan
i Stockholm bestod då av dels en institution i fysiologi med bl. a. tre
tjänster som professor (i kroppsövningarnas fysiologi, i tillämpad fysiologi
resp. i fysiologi särskilt kroppsövningarnas fysiologi), dels en utbildningsorganisation
för såväl gymnastiklärare som idrottslärare. Tjänsterna som
professor var uppförda på gymnastik- och idrottshögskolans personalförteckning
och bekostades med medel från högskolans anslag.

Den 1 juli 1977 inrättades högskolan för lärarutbildning i Stockholm
(HLS). Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm blev en del av HLS
(institutionen för gymnastik- och idrottslärarutbildning). Enligt förarbetena
till högskolereformen (SOU 1973:2, s. 499) borde den forskning som var
knuten till lärarhögskolan i Stockholm resp. gymnastik- och idrottshögskolan
i Stockholm inordnas i ansvarsområdet för den nya fakultetsorganisationen,
dvs. den samhällsvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Stockholm
resp. den medicinska fakulteten vid karolinska institutet. Så skedde
också den 1 juli 1977 men på helt olika sätt för de båda institutionerna för
pedagogik resp. fysiologi.

När de tjänster som professor i pedagogik som fanns vid förutvarande
lärarhögskolan i Stockholm fördes över till anslaget Samhällsvetenskapliga
fakulteterna, angavs i förteckningen över vissa högre tjänster vid universitet
och högskolor, Samhällsvetenskapliga ämnen, att tjänsterna är knutna till
HLS. Vidare uppförs sedan dess under anslaget Samhällsvetenskapliga fakulteterna
en särskild anslagspost, Högskolan för lärarutbildning i Stockholm,
som rymmer bl. a. medlen för dessa professorstjänster. Högskolan
har därmed ett inflytande på utnyttjandet av denna resurs.

I proposition 1976/77:59 om utbildning och forskning inom högskolan
m. m. föreslogs visserligen under anslaget Medicinska fakulteterna (s. 329)
medel till ”fysiologiska institutionen vid gymnastik- och idrottshögskolan i
Stockholm” för budgetåret 1977/78. Det kom emellertid aldrig att anges i
förteckningen över vissa högre tjänster att tre av tjänsterna som professor i

fysiologi (tjänsterna i kroppsövningarnas fysiologi, i tillämpad fysiologi, 9

Rättelse: S. 11, rad 17 Står lägre Rättat till: högre

resp. i fysiologi särskilt kroppsövningarnas fysiologi) skulle vara knutna till UbU 1985/86:24
verksamhet vid HLS (institutionen för gymnastik- och idrottslärarutbildning).
Inte heller har senare under anslaget Medicinska fakulteterna uppförts
någon särskild anslagspost till HLS (för budgetåret 1985/86 utgår
enligt den interna budgeten för anslaget 2 195 000 kr. till institutionen för
fysiologi vid förutvarande gymnastik- och idrottshögskolan). Styrelsen för
HLS har i dag beträffande dessa tjänster inget inflytande.

Utskottet konstaterar att de nämnda tre högre tjänsterna i fysiologi vid
förutvarande gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm har tillkommit i
en bestämd avsikt. Enligt utskottets mening bör tjänsterna fortsättningsvis
vara knutna till forskning och utbildning som avser fysisk fostran och
idrott. Detta bör riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Ub568
och 1985/86:Ub610 i motsvarande delar som sin mening ge regeringen till
känna.

Utbildningen av lärare i idrott och specialidrott är som utskottet redovisat
i det föregående knuten till HLS. Utskottet är inte berett att föreslå en
utredning av frågan om en högskoleenhet för fysisk fostran och idrott. Med
hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1985/

86:Ub568 och 1985/86:Ub610 i motsvarande delar.

Hemställan

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. beträffande planeringsramar för förskollärarlinjen och fritidspedagoglinjen att

riksdagen med avslag på motionerna 1985/86:Ub506 yrkande 1,
l985/86:Ub545, 1985/86:Ub554, 1985/86:Ub565, 1985/86:Ub592
och 1985/86:A417 yrkande 12, samtliga motioner i motsvarande delar,
samt motion 1985/86:Ub618 yrkandena 12 och 13 fastställer planeringsramar
i enlighet med vad som förordats i proposition 1985/

86:100,

2. beträffande omprövning av tidigare riksdagsbeslut att lägga ned
viss förskollärar- och fritidspedagogutbildning

att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub508,

3. beträffande en enhetlig utbildning för barnomsorgspersonal
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub506 yrkande 2,

4. beträffande utbildning av montessorilärare

att riksdagen ävslår motionerna 1985/86:Ub584 och 1985/

86:Ub588,

5. beträffande utbildningsarvode för vissa blivande lärare

att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Ub277, 1985/

86:Ub529, 1985/86:Ub594 och 1985/86:Ub812 yrkande 15 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. beträffande planeringsramar för musiklärarlinjen m. m.
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub542,

7. beträffande planeringsramar för ämneslärarlinjerna

att riksdagen med avslag på motion 1985/86:Ub812 yrkande 13 i

denna del fastställer planeringsramar i enlighet med vad som föror- UbU 1985/86:24
dats i proposition 1985/86:100,

8. beträffande planeringsramar i övrigt

att riksdagen fastställer planeringsramar i övrigt i enlighet med vad
som förordats i proposition 1985/86:100,

9. beträffande vissa kompletteringskostnaderför praktikför kvinnliga
sökande till tekniklärarutbildning

att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub571,

10. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen till Utbildning för undervisningsyrken med bifall till proposition
1985/86:100 och med avslag på motionerna 1985/86:Ub506
yrkande 1, 1985/86:Ub545, 1985/86:Ub554, 1985/86:Ub565, 1985/

86:Ub592, 1985/86:Ub812 yrkande 13 och 1985/86:A417 yrkande
12, samtliga motioner i motsvarande delar, samt motion 1985/

86:Ub838 yrkande 39 för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag
av 799 618 000 kr,

11. beträffande vissa högre tjänster för forskning som avser fysisk
fostran och idrott

att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Ub568 och
1985/86:Ub610, båda i motsvarande delar, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

12. beträffande en högskoleenhet för fysisk fostran och idrott

att riksdagen avslår motionerna 1985/86 :Ub568 och 1985/86 :Ub610,
båda i motsvarande delar.

Stockholm den 13 maj 1986

På utbildningsutskottets vägnar

Georg Andersson

Närvarande: Georg Andersson (s), Pär Granstedt (c), Helge Hagberg (s),

Ylva Annerstedt (fp), Lars Svensson (s), Birgitta Rydle (m), Ingvar Johnsson
(s), Barbro Nilsson (s), Lars Leijonborg (fp), Göran Allmér (m), Margareta
Hemmingsson (s), Larz Johansson (c), Björn Samuelson (vpk), Marita
Bengtsson (s) och Birger Hagård (m).

Reservationer

1. Planeringsramar för förskollärarlinjen och
fritidspedagoglinjen (mom. 1).

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar ”Utskottet konstaterar”
och slutar ”för verksamheten” bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till uppenbara rekryteringssvårigheter och till utskottets
principiella syn, att utbildning för arbetslöshet inte skall ske, förordar ut- 11

skottet en minskning av antalet nybörjarplatser på förskollärarlinjen med UbU 1985/86:24
144 och på fritidspedagoglinjen med 60. Planeringsramarna bör, med bifall
till motion 1985/86:Ub618 yrkandena 12och Boch medavslagpå proposition
1985/86:100 och motionerna 1985/86:Ub506 yrkande 1, 1985/

86:Ub545, 1985/86:Ub554, 1985/86:Ub565, 1985/86:Ub592 och 1985/

86:A417 yrkande 12, de sistnämnda motionerna i motsvarande delar, omfatta
2 862 resp. 868 intagningsplatser.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande planeringsramar för förskollärarlinjen och fritidspedagoglinjen att

riksdagen med avslag på proposition 1985/86:100 och motionerna
l985/86:Ub506 yrkande 1, 1985/86:Ub545, 1985/86:Ub554,

1985/86:Ub565, 1985/86:Ub592 och 1985/86:A417 yrkande 12,
samtliga motioner i motsvarande delar, och med bifall till motion
1985/86:Ub618 yrkandena 12 och 13 fastställer planeringsramar i
enlighet med vad utskottet förordat,

2. Planeringsramar för förskollärarlinjen och
fritidspedagoglinjen (mom. 1)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar ”Utskottet konstaterar”
och slutar ”för verksamheten” bort ha följande lydelse:

Behovet av att utbilda personal hänger samman med barnomsorgens
utbyggnad och vilken personaltäthet som skall finnas inom barnomsorgen.

Utskottet anser att utbildningskapaciteten på förskollärarlinjen bör ökas
med 72 intagningsplatser och på fritidspedagoglinjen med 30 intagningsplatser
för budgetåret 1986/87. För därpå följande budgetår bör utbildningskapaciteten
anpassas till den fortsatta utbyggnaden. Regeringen bör
stimulera kommunerna till en ökad utbyggnad. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande planeringsramar för förskollärarlinjen och fritidspedagoglinjen att

riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Ub506 yrkande 1
och 1985/86:Ub592, med anledning av motionerna 1985/86:Ub545,

1985/86:Ub554 och 1985/86:A417 yrkande 12 samt med avslag på
proposition 1985/86:100 och motion 1985/86:Ub565, samtliga motioner
i motsvarande delar, och 1985/86:Ub618 yrkandena Boch 13
fastställer planeringsramar i enlighet med vad utskottet förordat
samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Omprövning av tidigare riksdagsbeslut att lägga ned viss
förskollärar- och fritidspedagogutbildning (mom. 2)

Pär Granstedt (c), Larz Johansson (c) och Björn Samuelson (vpk) anser

att den del av utskottets betänkande som på s. 4 börjar ”Utskottet anser” och 12

slutar”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Efter riksdagens beslut under riksmötet 1983/84 att avveckla ifrågava- UbU 1985/86:24
rande utbildningar i Borås har nya bedömningar framkommit från bl. a.
socialstyrelsen om behovet av i första hand förskollärare. Detta tyder på att
nedläggningarna i såväl Borås som Uppsala var förhastade. Utskottet vill
därför inte utesluta att återupptagande av dessa utbildningar kan komma
att bli aktuellt, men förutsätter att regeringen återkommer till detta. Motionen
bör därför inte nu föranleda någon riksdagens särskilda åtgärd utan
avslås.

4. Utbildningsarvode för vissa blivande lärare (mom. 5)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Utskottet kan” och
slutar ”till känna” bort ha följande lydelse:

Rekryteringen till ett antal utbildningar kan på sikt äventyras om inte en
bättre studiefinansiering än den nuvarande kan komma i fråga. Detta gäller
inte bara utbildningen av yrkeslärare i industri- och hantverksyrken utan
även t. ex. praktisk-pedagogisk utbildning för dem som avlagt doktorsexamen.
Numera är det svårt att få sökande till de lektorat som ledigkungörs.

En förklaring härtill är att flertalet forskarutbildade inte har genomgått
praktisk-pedagogisk utbildning och att de för behörighet till lektorat måste
gå igenom en sådan kurs som omfattar ett år. Det kan knappast vara attraktivt
för en person med genomgången forskarutbildning att finansiera ytterligare
ett års utbildning med studiemedel.

Enligt utskottets mening måste det göras en samlad lösning beträffande
studiefinansieringen för deras del, som redan tidigare genomfört omfattande
studier eller skaffat sig en omfattande yrkeserfarenhet vilka är villkor för
den aktuella utbildningen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

5. Utbildning i musikterapi (mom. 6)

Ylva Annerstedt (fp), Birgitta Rydle (m), Lars Leijonborg (fp), Göran
Allmér (m) och Birger Hagård (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Utskottet vill” och
slutar ”konstnärligt utvecklingsarbete” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner att det tillvägagångssätt regeringen valt motverkar nytänkande
och reformvilja inom högskolan. Utskottet anser således att den
av musikhögskolan i Stockholm föreslagna omprioriteringen av fyra platser
på musiklärarlinjen till påbyggnadsutbildning i musikterapi bör genomföras.
Riksdagen bör med bifall till motion 1985/86:Ub542 och med avslag
på proposition 1985/86:100 fastställa oförändrade planeringsramar för
musiklärarlinjen, vilket innebär att någon ökning av antalet nybörjarplatser
inte bör ske vid högskolan i Luleå läsåret 1986/87.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande planeringsramar för musiklärarlinjen, m. m.
att riksdagen med avslag på proposition 1985/86:100 och med bifall

till motion 1985/86 :Ub542 fastställer planeringsramar i enlighet med 13

vad utskottet förordat,

6. Utbildning i musikterapi (mom. 6)

UbU 1985/86:24

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Utskottet vill” och
slutar "konstnärligt utvecklingsarbete” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner att det tillvägagångssätt regeringen valt motverkar nytänkande
och reformvilja inom högskolan. Utvidgningen i Luleå bör inte
ske på bekostnad av musikhögskolan i Stockholm. Utskottet anser således
att den av musikhögskolan i Stockholm föreslagna omprioriteringen av
fyra platser på musiklärarlinjen till en påbyggnadsutbildning i musikterapi
bör genomföras. De fyra nya platserna vid högskolan i Luleå bör finansieras
genom ett särskilt medelstillskott på 218 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande planeringsramar för musiklärarlinjen, m. m.

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100 och motion
1985/86:Ub542 fastställer planeringsramar i enlighet med vad utskottet
förordat,

7. Planeringsramar för ämneslärarlinjerna (mom. 7)

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Utskottet har” och
slutar "av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör antalet intagningsplatser på ämneslärarlinjerna
inte minskas. Planeringsramen bör som hemställs i motion 1985/

86:Ub812 omfatta oförändrat 965 intagningsplatser för budgetåret 1986/

87.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande planeringsramar för ämneslärarlinjerna

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub812 yrkande 13 i denna
del och med avslag på proposition 1985/86:100 fastställer planeringsramar
i enlighet med vad utskottet förordat,

8. Anslagsbeloppet (mom. 10)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Åberopande
utskottets” och slutar ”yrkande 39” bort ha följande lydelse:

Åberopande utskottets ställningstagande i det föregående beträffande
lärarutbildningens dimensionering föreslår utskottet att riksdagen beträffande
anslagsbeloppet beslutar att med bifall till motion 1985/86:Ub838
yrkande 39, med anledning av motion 1985/86:Ub565 i denna del och med
avslag på proposition 1985/86:100 anvisa 794 870 600 kr. Övriga motionsyrkanden
som rör anslagsbeloppet avstyrks i denna del. 14

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse: UbU 1985/86:24

10. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen till Utbildning för undervisningsyrken med bifall till motion
1985/86:Ub838 yrkande 39, med anledning av motion 1985/

86:Ub565 i denna del och med avslag på proposition 1985/86:100
och motionerna 1985/86:Ub506 yrkande 1, 1985/86:Ub545, 1985/

86:Ub554, 1985/86:Ub592, 1985/86:Ub812 yrkande 13 och 1985/

86:A417 yrkande 12, sistnämnda motioner i motsvarande delar, för
budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 794 870 600 kr.

9. Anslagsbeloppet (mom. 10)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 6 och 7
Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Åberopande
utskottets” och slutar ”yrkande 39” bort ha följande lydelse:

Åberopande utskottets ställningstagande i det föregående beträffande
lärarutbildningens dimensionering föreslår utskottet att riksdagen beträffande
anslagbeloppet beslutar att med bifall till motion 1985/86:Ub812
yrkande 13 i denna del och med avslag på proposition 1985/86:100 anvisa
(799 618 000 + 540 000 + 218 000 kr. = ) 800 376 000 kr. Övriga motionsyrkanden
som rör anslagsbeloppet avstyrks i denna del.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen till Utbildning för undervisningsyrken med bifall till motion
1985/86:Ub812 yrkande 13, med anledning av proposition
1985/86:100 och med avslag på motionerna 1985/86:Ub506 yrkande
1, 1985/86:Ub545, 1985/86:Ub554, 1985/86:Ub565, 1985/

86:Ub592 och 1985/86:A417 yrkande 12, samtliga motioner i motsvarande
delar, samt motion 1985/86:Ub838 yrkande 39 för budgetåret
1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 800 376 000 kr.

10. Anslagsbeloppet (morn. 10)

Under förutsättning av bifall till reservation 2
Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Åberopande
utskottets” och slutar ”yrkande 39” bort ha följande lydelse:

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen till Utbildning för undervisningsyrken med bifall till mo- 15

tionerna 1985/86:Ub506 yrkande 1 och 1985/86:Ub592, med anled- UbU 1985/86:24
ning av motionerna l985/86:Ub545, 1985/86:Ub554 och 1985/

86:A417 yrkande 12 samt proposition 1985/86:100 och med avslag
på motionerna 1985/86:Ub565 och 1985/86:Ub812 yrkande 13,
samtliga motioner i motsvarande delar, samt motion 1985/86:Ub838
yrkande 39 för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av
801 518 000 kr.

11. En högskoleenhet för fysisk fostran och idrott (mom.

12)

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”Utbildningen av”
och slutar ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

I Stockholms högskoleregion finns sedan den 1 juli 1977 universitetet i
Stockholm, tekniska högskolan i Stockholm, Karolinska institutet, högskolan
för lärarutbildning i Stockholm samt åtta mindre högskolor för konstnärlig
utbildning (Danshögskolan, Dramatiska institutet, Grafiska institutet
och Institutet för högre kommunikations- och reklamutbildning, Konstfackskolan,
Konsthögskolan, Musikdramatiska skolan i Stockholm, Musikhögskolan
i Stockholm och Scenskolan i Stockholm).

Förutvarande gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm är numera
en del av högskolan för lärarutbildning i Stockholm. Det är en högskola
som har till främsta uppgift att stödja den praktisk-pedagogiska utbildningen
i lärarutbildningarna. Den enskilda linjens utveckling och forskning i
vad gäller dess karaktärsämnen kommer därvid i andra hand. För ämnet
idrott med sina olikartade basämnen är därför situationen otillfredsställande.
En jämförelse kan göras med ämnena bild och musik som i Stockholm
parallellt med de praktisk-pedagogiska institutionerna inom högskolan för
lärarutbildning också har ämnesenheterna Konstfackskolan och Musikhögskolan.
Både ämnet bild och ämnet musik finns sålunda företrädda vid
självständiga högskolor samtidigt som den praktisk-pedagogiska utbildningen
är knuten till högskolan för lärarutbildning.

Enligt utskottets mening bör regeringen få i uppdrag att förutsättningslöst
pröva vad som är en förnuftig organisation för den förutvarande gymnastik-
och idrottshögskolan i Stockholm. En rationell högskoleorganisation
bör eftersträvas. Detta bör riksdagen med anledning av motionerna
1985/86:Ub568 och 1985/86:Ub610 i motsvarande delar som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande en högskoleenhet för fysisk fostran och idrott
att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Ub568 och
1985/86:Ub610, båda i motsvarande delar, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

UbU 1985/86:24

1. Utbildning av montessorilärare (mom. 4)

Pär Granstedt (c), Ylva Annerstedt (fp), Birgitta Rydle (m), Lars Leijonborg
(fp), Göran Allmér (m), Larz Johansson (c) och Birger Hagård (m)
anför:

Montessoripedagogiken vinner allt större gehör bland föräldrar och lärare.

Allteftersom barn som gått i montessoriförskolor övergår till grundskolan
stiger efterfrågan på montessoriutbildade klasslärare. Samtidigt startar
allt fler montessoriförskolor.

Vi kommer att uppmärksamt följa hur de i utskottstexten redovisade
planerna på utbildning i montessoripedagogik vid flera av våra högskoleenheter
ges möjlighet att förverkligas.

2. Utbildningsarvode för vissa blivande lärare (mom. 5)

Björn Samuelson (vpk) anför:

Jag anser att de inträdeskrav som ställs på blivande vårdlärare och lärare
för handels- och kontorsyrken motiverar att också dessa gruppers studieekonomi
snarast löses på samma sätt som för blivande industri- och hantverkslärare.

3. Utbildning i musikterapi vid musikhögskolan i
Stockholm (mom. 6)

Björn Samuelson (vpk) anför:

Jag anser att utvecklingen inom olika terapeutiska studier och verksamheter
bör stödjas. Musikterapi är en utvecklingsbar metod. Frågan om högskolans
psykoterapiutbildning remissbehandlas. Utfallet av denna remissbehandling
kan komma att påverka påbyggnadsutbildningen i musikterapi.
Jag vill därför avvakta denna remissbehandling, innan ställningstagande
görs beträffande musikterapiutbildning.