Utbildningsutskottets betänkande
1985/86:21

om anslag till utbildning för tekniska yrken
budgetåren 1985/86 och 1986/87 (prop. 1985/86:100
ochprop. 1985/86:125)

Åttonde huvudtiteln

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen dels i
proposition 1985/86:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under punkten
D 8. Utbildning för tekniska yrken (s. 214-234), dels i proposition
1985/86:125 bilaga 6 (utbildningsdepartementet) under punkten 2, D 8.
Utbildning för tekniska yrken (s. 16-18) jämte motioner.

Propositionerna

Regeringen har föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta en allmän utbildningslinje, data- och
elektroniklinjen, om 80 poäng den 1 juli 1986,

2. bemyndiga regeringen att inrätta en allmän utbildningslinje, dataingenjörslinjen,
om 80 poäng den 1 juli 1986,

3. bemyndiga regeringen att omklassificera arkitektlinjen och samtliga
civilingenjörslinjer till att omfatta 180 poäng fr.o.m. den 1 juli 1986,

4. fastställa planeringsramar enligt vad som förordats i propositionen,

5. till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1986/87 anvisa ett
reservationsanslag av 747 654 000 kr.

Vidare har regeringen i proposition 1985/86:125 bilaga 6 föreslagit
riksdagen att till Utbildning för tekniska yrken på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av
24 000 000 kr.

Motionerna

Motioner väckta under allmänna motionstiden vid riksmötet
1985/86

1985/86:Ub501 av Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om utökad
teknikerutbildning.

1985/86:Ub522 av Ulla Orring (fp) och Rune Ångström (fp) vari yrkas att
riksdagen beslutar att hos regeringen begära att utbildningen för civilingenjörer
i teknisk fysik startar vid universitetet i Umeå fr. o. m. hösten 1986.

UbU

1985/86:21

1 Riksdagen 1985/86.14sami. Nr 21

1985/86:Ub527 av Nils Erik Wååg m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att i södra högskoleregionen startas försöksverksamhet
med yrkesteknisk högskole- och gymnasial utbildning enligt de linjer som
antytts i motionen.

1985/86:Ub534 av Ove Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av
kvalificerad utbildning av förvaltnings- och driftpersonal enligt de riktlinjer
som angivits i motionen.

1985/86:Ub536 av Ingbritt Irhammar (c) och Karl Erik Olsson (c) vari yrkas
att riksdagen uttalar sig för att livsmedelsteknisk utbildning inrättas vid
högskolan i Kristianstad.

1985/86:Ub555 av Sven-Gösta Signell m. fl. (s) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behov av inrättande av systemvetenskapliga linjen (120
poäng) samt verkstadsindustrilinjen (60 poäng) och livsmedelsindustrilinjen
(60 poäng) vid högskolan i Skövde.

1985/86:Ub559 av Hans Dau (m) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen
vid utarbetandet av budgetpropositionen för budgetåret 1987/88 beaktar vad
som i motionen anförts om att starta en civilingenjörsutbildning av tekniska
fysiker med inriktning mot bl. a. kemi-biofysikområdet.

1985/86:Ub577 av Elver Jonsson (fp) och Lars Leijonborg (fp) vari yrkas att
riksdagen beslutar att examensbevis för civilingenjörs- och arkitektexamen
utfärdade efter den 1 juli 1986 skall omfatta 180 poäng.

1985/86:Ub585 av Lennart Pettersson (s) och Hans Pettersson i Helsingborg
(s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att antagning sker höstterminen 1986 av 16 elever
till yrkeshygienikerlinjen vilket finansieras genom en omfördelning av
anslaget till tekniska högskolan i Lund,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av en utredning om hygienikerutbildningens
framtida utformning.

1985/86:Ub596 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m, fp, c) vari yrkas att
riksdagen beslutar att medge inrättande av en datavetenskaplig linje vid
Stockholms universitet med 30 platser under budgetåret 1986/87 samt att
detta skall finansieras genom omprioritering av de till universitetet anvisade
medlen.

1985/86:Ub597 av Bo Hammar m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om yrkeshygienikerutbildningen,

2. att riksdagen med ändring i proposition 1985/86:100, bilaga 10 utbildningsdepartementet
D 8 Utbildning för tekniska yrken till yrkeshygienikerutbildningen
vid Lunds universitet anvisar 2,2 milj. kr. utöver regeringens
förslag.

UbU 1985/86:21

1985/86:Ub599 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c) vari yrkas att riksdagen
beslutar att genomföra den i budgetpropositionen föreslagna omklassificeringen
av arkitekt- och civilingenjörsutbildningarna med retroaktiv verkan
enligt UHÄ:s ursprungliga förslag.

1985/86:Ub612 av Hans Lindblad (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att civilingenjörsutbildningen skall proklameras
som en ”byråkratisk frizon”.

1985/86:Ub618 av Per Unckel m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
6. att riksdagen avslår regeringens förslag om nya/ytterligare 90 YTHnybörjarplatser
vid verkstadsindustri, kontor/distribution och storhushåll/
restaurang.

1985/86:Ub807 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

9. att riksdagen beslutar att under anslaget D 8, Utbildning för tekniska
yrken anslå 30 000 000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit,

14. att riksdagen beslutar att under ett särskilt anslag, D 42 Åtgärder för
rekrytering av lärare och forskare, anslå 5 000 000 kr. vilka fördelas till
högskolorna som marknadslönetillägg.

1985/86:Ub812 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

4. att riksdagen beslutar anslå 3 milj. kr. för återupptagande av sjöbefälsutbildningen
i Härnösand,

5. att riksdagen beslutar att en datavetenskaplig linje med 30 intagningsplatser
inrättas i Göteborg och att geolog- och matematikerlinjerna där
samtidigt minskas med vardera 15 intagningsplatser,

6. att riksdagen under anslaget D 8 Utbildning för tekniska yrken anvisar
ett i förhållande till regeringens förslag med 36 471 000 kr. förhöjt belopp om
787 125 000 kr.,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i övrigt
anförts i motionen om utbildning för tekniska yrken.

1985/86:Ub820 av Per Unckel m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen beslutar om en höjning av anslaget D 8. Utbildning för
tekniska yrken med 20 milj. kr. utöver regeringens förslag.

1985/86:Ub835 av Rune Rydén (m) och Olle Aulin (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om ökade resurser till utbildning och forskning inom informationsteknologi/mikroelektronik
vid Lunds universitet.

1985/86:Ub838 av Per Unckel m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
36. att riksdagen beslutar att till D 8. Utbildning för tekniska yrken för
budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 766 788 500 kr.

UbU 1985/86:21

Motion väckt med anledning av proposition 1985/86:125

1985/86:477 av Karin Ahrland m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om utbildningsinsatser i Malmöhus län.

Utskottet

Civilingenjörs- och arkitektutbildning

Enligt föredragande statsrådet är det angeläget att slå vakt om utbildningens
kvalitet. I budgetpropositionen föreslås i fråga om civilingenjörsutbildningen
att den extra resursförstärkningen om 10 milj. kr. som innevarande budgetår
anvisats på tilläggsbudget (prop. 1985/86:25, UbU 1985/86:8, rskr. 1985/
86:485) skall göras varaktig. Vidare föreslås att 1 milj. kr. skall anvisas till
förstärkning av data- och elektronikområdet och att 11 milj. kr. skall anvisas
för att öka antalet examinerade och minska studieavbrotten. Vidare förordas
en omklassificering av civilingenjörs- och arkitektlinjerna från 160 poäng till
180 poäng för dem som påbörjar sin utbildning fr. o. m. den 1 juli 1986.
Behovet av fler tekniker, ingenjörer och civilingenjörer har påvisats i
undersökningar gjorda bl. a. av Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). En
kapacitetsökning kräver enligt föredragande statsrådets mening en noggrann
analys av möjligheten att rekrytera fler studerande, förutsättningarna för att
finansiera en ökning, möjligheterna att rekrytera lärare m. m. Inför det
kommande budgetåret föreslås därför ingen ökning av antalet nybörjarplatser.
På några utbildningslinjer är det i dag svårt att fylla platserna. För att
tillgängliga resurser skall kunna utnyttjas på bästa sätt förordas att vissa
civilingenjörslinjer sammanförs till gemensamma planeringsramar där de
skilda linjernas nybörjarplatsantal är ett planeringsunderlag och högskoleenheterna
har viss frihet att omfördela platserna mellan linjerna.

Föredragande statsrådet erinrar om att närmare hälften av antalet
nybörjarplatser inom civilingenjörsutbildningen har anknytning till data- och
elektronikområdet. Det är enligt statsrådets mening angeläget att kompetensuppbyggnaden
inom detta område fortsätter. I proposition 1985/86:125
om tilläggsbudget III för budgetåret 1985/86 föreslås i bilaga 6 (utbildningsdepartementet)
att 24 milj. kr. skall anvisas att användas under en
fyraårsperiod för utbildning för tekniska yrken vid universitetet i Lund.
Medlen skall budgetåret 1986/87 användas bl. a. till ytterligare 30 nybörjarplatser
i Lund på elektrotekniklinjen som sammanlagt får 186 platser där
samt till påbyggnadsutbildning vid samma högskoleenhet inom detta område
och inom området maskinteknik. En förutsättning för att utöka kapaciteten i
civilingenjörsutbildningen och påbyggnadsutbildningen på detta sätt måste
enligt föredragande statsrådet vara att det skånska näringslivet bidrar till
utrustningskostnaderna.

Kvalitetsfrågorna inom civilingenjörsutbildningen tas upp i ett antal
motioner.

I två motioner, nämligen 1985/86:Ub577 (fp) och 1985/86:Ub599 (m, fp,
c), hemställs att den i propositionen föreslagna omklassificeringen av

UbU 1985/86:21

civilingenjörs- och arkitektutbildningen skall gälla alla examensbevis utfärdade
fr. o. m. den 1 juli 1986 i enlighet med UHÄ:s förslag.

Enligt motion 1985/86:Ub807 (fp) yrkande 9 bör riksdagen utöver de
resursförstärkningar som föreslagits i budgetpropositionen anvisa ytterligare
30 milj. kr. under förevarande anslag. Vidare bör 5 milj. kr. anvisas under ett
särskilt anslag benämnt Åtgärder för rekrytering av lärare och forskare vilket
skall kunna användas av högskoleenheterna för marknadslönetillägg (yrkande
14). I motion 1985/86:Ub812 (c) yrkande 6 hemställs att 33 milj. kr. utöver
vad regeringen föreslagit skall anvisas för kvalitetshöjande åtgärder inom
civilingenjörsutbildningen. I samma syfte föreslås i motion 1985/86:Ub820
(m) yrkande 2 att 20 milj. kr. utöver regeringens förslag skall anvisas.

Civilingenjörsutbildningen bör enligt motion 1985/86:Ub612 (fp) proklameras
som en ”byråkratisk frizon”. Detta skulle innebära att de tekniska
högskolorna får en summa per studerande för hela studietiden som disponeras
fritt av högskoleenheten. Genom en minskad byråkrati skulle medel
sparas till utbildningen.

I fyra motioner tas upp frågor om ökning av kapaciteten inom civilingenjörsutbildningen.

Enligt motion 1985/86:Ub501 (fp) bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna att den tekniska utbildningen bör ske på tre urskiljbara
nivåer, nämligen tekniker, ingenjörer och civilingenjörer. De tekniska
utbildningarna skall vidare byggas ut i enlighet med IVA:s förslag. I
motionen beräknas emellertid inte medel för denna utbyggnad m. m. som av
IVA beräknats kräva en ökning under en tvåårsperiod med 30 % av dagens
anslag till teknisk utbildning och forskning.

En utökning av civilingenjörsutbildningen begärs även i motionerna
1985/86:Ub522 (fp) och 1985/86:Ub559 (m). Civilingenjörsutbildning inom
teknisk fysik bör enligt den förstnämnda motionen starta läsåret 1986/87 vid
universitetet i Umeå och enligt den sistnämnda läsåret 1987/88.

Enligt motion 1985/86:Ub835 (m) bör riksdagen ge regeringen till känna
att universitetet i Lund bör tillföras ökade resurser för utbildning inom
informationsteknologi/mikroelektronik.

Utskottet behandlar först frågor om kvalitet i civilingenjörsutbildningen
och tar därefter upp frågor som gäller ökning av antalet nybörjarplatser och
lokalisering av utbildningen.

Den kraftiga expansionen av civilingenjörsutbildningen under de senaste
fem åren har för de högskoleenheter som har berörts lett till svårigheter när
det gäller att rekrytera lärare samt anskaffa lokaler och utrustning.

Utskottet anser att åtgärder för att höja kvaliteten på civilingenjörsutbildningen
för närvarande är viktigare än åtgärder för att öka antalet nybörjarplatser
även om det finns en brist på civilingenjörer. Kvalitetshöjande
åtgärder som ökar genomströmningen i utbildningen och motverkar studieavbrott
medför dessutom att antalet utexaminerade civilingenjörer ökar.

De kvalitetshöjande åtgärderna nästa budgetår bör avse dels en extra
resursförstärkning till civilingenjörsutbildningen, dels en omklassificering av
civilingenjörsutbildningen och arkitektutbildningen. Vidare bör beslut fattas
om resursförstärkning beträffande utrustning till teknisk högskoleutbildning
och forskning. Till utrustningsfrågorna återkommer utskottet i ett senare
betänkande.

UbU 1985/86:21

1* Riksdagen 1985186.14sami. Nr21

Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet förslaget i budgetpropositionen
att den extra resursförstärkning om sammanlagt 10 milj. kr. som
riksdagen beslutat om för innevarande budgetår blir varaktig. Av de 10 milj.
kr. som sålunda bör anvisas budgetåret 1986/87 bör 6,5 milj. kr. beräknas
under anslaget Utbildning för tekniska yrken och 3,5 milj. kr. under anslaget
Tekniska fakulteterna. Utskottet tillstyrker också att 1 milj. kr. beräknas för
högre konsekvenskostnader än normalt för ökning av utbildningar inom
data- och elektronikområdet. De extra medel, 11 milj. kr., som i budgetpropositionen
beräknas i syfte att öka genomströmningen inom civilingenjörsutbildningen
bör enligt utskottets uppfattning räknas upp med 20 milj. kr. till
sammanlagt 31 milj. kr. för att kvalitetshöjningen snabbt skall få genomslagskraft.
Med en sådan åtgärd bör förutsättningarna bli avsevärt större för att de
studerande skall kunna genomföra studierna inom den förutsatta studietiden
och för att studieavbrotten skall minska. Riksdagen bör således med
anledning av proposition 1985/86:100 samt med bifall till motion 1985/
86:Ub820 yrkande 2 och med anledning av motionerna 1985/86:Ub807
yrkande 9 och 1985/86:Ub812 yrkande 6, båda i denna del, samt med avslag
på motion 1985/86:Ub807 yrkande 14 i denna del som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet anfört samt vid medelsanvisningen under
anslaget Utbildning för tekniska yrken beräkna medel för civilingenjörsutbildningen
i enlighet med vad utskottet här förordat.

Utskottet kan inte tillstyrka en sådan ordning för anslagsgivningen till
civilingenjörsutbildningen som förordas i motion 1985/86:Ub612 varför den
bör avslås av riksdagen. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att ett
arbete påbörjats inom utbildningsdepartementet med en översyn av högskolans
anslags- och styrsystem. Resultat av en första etapp av detta arbete avses
föreläggas riksdagen inför budgetåret 1987/88.

Utskottet tillstyrker att civilingenjörs- och arkitektutbildningarna omklassificeras
från 160 poäng till 180 poäng. Omklassificeringen innebär inte att
utbildningen tillförs ett utökat innehåll. Av denna anledning och för att
undvika missförstånd i fråga om jämförbarheten mellan examina utfärdade
fr. o. m. den 1 juli 1986 bör omklassificeringen gälla samtliga examina
utfärdade fr. o. m. denna tidpunkt i enlighet med vad som förordas i
motionerna 1985/86:Ub577 och 1985/86:Ub599. Enligt vad utskottet erfarit
kommer detta också att innebära en minskning av det administrativa
merarbete vid högskoleenheterna som omklassificeringen för med sig
jämfört med vad som skulle ha blivit fallet om reformen gällt endast
utbildning som påbörjats fr. o.m. den 1 juli 1986. Riksdagen bör som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om omklassificeringen.

Utskottet anser att de resursförstärkningar som nu anvisas för civilingenjörsutbildningen
i sin helhet skall användas till kvalitetshöjning och effektivisering
av utbildningen. Någon ökning av dimensioneringen bör således enligt
utskottets mening inte ske i detta sammanhang. Mot denna bakgrund och då
möjligheterna att genomföra föreslagna utökningar av civilingenjörsutbildningen
samt konsekvenserna av sådana ökningar måste analyseras närmare
bör riksdagen avslå motion 1985/86:Ub501 i denna del. Med samma
motivering och då utskottet inte har underlag för att nu kunna bedöma
förslagen om civilingenjörsutbildning vid universitetet i Umeå föreslår

UbU 1985/86:21

utskottet att riksdagen avslår även motionerna 1985/86:Ub522 i denna del
och 1985/86:Ub559.

Den i proposition 1985/86:125 föreslagna ökningen av antalet nybörjarplatser
budgetåret 1986/87 på elektrotekniklinjen vid universitetet i Lund
med 30 till totalt 186 platser innebär både en förstärkning av den datatekniska
utbildningen och ett stöd för näringslivet i denna region. Näringslivets
intresse för utbildningen har också manifesterats vid planeringen av utbildningen
och genom en uttalad vilja att delta i finansieringen av den. Utskottet
har inget att erinra mot den föreslagna ökade dimensioneringen av elektrotekniklinjen
och tillstyrker vad som förordats i proposition 1985/86:125 i
detta avseende. Därigenom tillgodoses önskemålen i motion 1985/86:Ub835
om en utbyggnad av utbildningen inom området informationsteknologi/mikroelektronik,
varför riksdagen inte behöver göra det i motionen begärda
uttalandet. Motionen avstyrks därmed i denna del. Utskottet tar i det
följande under avsnittet Medelsanvisningen upp förslag beträffande anslagsbeloppet
som förts fram i proposition 1985/86:125 och motion 1985/86:477
väckt med anledning av propositionen.

Utskottet har inte något att erinra mot den föreslagna ordningen att ange
planeringsramar för grupper av vissa tekniska utbildningar och föreslår att
riksdagen fastställer föreslagna planeringsramar i övrigt för viss civilingenjörsutbildning.

Utskottet tillstyrker även de föreslagna planeringsramarna för arkitektlinjen.

Lantmäterilinjen, inkl. inriktning inom denna mot fastighetsoch
bostadsförvaltning, m. m.

I budgetpropositionen förordas att utbildning för fastighets- och bostadsförvaltning
skall ges dels som en inriktning mot fastighets- och bostadsförvaltning
inom lantmäterilinjen om 180 poäng, dels som en påbyggnadslinje,
bostads- och fastighetsförvaltningslinjen om 60 poäng inom sektorn för
utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken. Den nya linjen
om 60 poäng behandlar utskottet i ett senare betänkande.

Utskottet har inget att erinra mot den förordade inriktningen mot
fastighets- och bostadsförvaltning inom lantmäterilinjen eller mot att 30
nybörjarplatser inom linjen får avse den nya inriktningen. Utskottet
tillstyrker även att 20 platser förs över till lantmäterilinjen från väg- och
vattenbyggnadslinjen. Utskottet föreslår att riksdagen fastställer planeringsramar
för lantmäterilinjen i enlighet med vad som förordas i budgetpropositionen.

Enligt motion 1985/86:Ub534 (s) finns ett behov av kvalificerad utbildning
av förvaltnings- och driftpersonal för idrotts- och friluftsanläggningar. Sådan
utbildning bör lokaliseras till högskolan i Falun—Borlänge.

Enligt utskottets uppfattning bör den nya inriktningen inom lantmäterilinjen
mot fastighets- och bostadsförvaltning samt den föreslagna nya bostadsoch
fastighetsförvaltningslinjen även kunna tillgodose behov av utbildning
för förvaltning och drift av idrotts- och friluftsanläggningar. Vidare finns
inom den tekniska sektorn särskilda drifttekniker- och driftingenjörslinjer. I

UbU 1985/86:21

den mån det därutöver behövs en särskild utbildning för förvaltning och drift
av idrotts- och friluftsanläggningar förlagd till högskolan i Falun—Borlänge
bör man på regional och lokal nivå väga detta behov mot andra behov av
lokala linjer och enstaka kurser. Med det anförda avstyrker utskottet motion
1985/86: Ub534.

Yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH)

Det kan enligt föredragande statsrådets mening finnas skäl att pröva
förutsättningarna för att föra samman de 14 linjerna för YTH till färre och
bredare linjer. UHÄ skall få i uppdrag att se över studieorganisationen för
YTH. I uppdraget skall också ingå att utreda förutsättningarna för att
utnyttja YTH även för ungdomar och behovet av påbyggnadsutbildning på
YTH.

Verkstadsindustrilinjen föreslås förläggas till tekniska högskolan i Stockholm
(KTH) och lokaliseras med 30 nybörjarplatser till Södertälje. Vid
högskolan i Karlstad föreslås av ekonomiska och organisatoriska skäl
planeringsramarna för YTH tillfälligt minskas med 30 platser nästa budgetår.

I proposition 1985/86:125 om tilläggsbudget III för budgetåret 1985/86
föreslås att verkstadsindustrilinjen vid universitetet i Lund skall få ytterligare
30 nybörjarplatser inom ramen för de särskilda medel som föreslås för
insatser för Skåne under en fyraårsperiod.

Förslaget om 30 nybörjarplatser på verkstadsindustrilinjen i Södertälje bör
enligt motion 1985/86:Ub618 (m) yrkande 6 i denna del avslås av riksdagen.
Någon ny YTH bör inte inrättas i avvaktan på resultatet av UHÄ:s översyn.

Utskottet anser att det är välmotiverat, bl. a. av regionalpolitiska skäl, att
lokalisera verkstadsindustrilinjen till den södra delen av Stockholmsregionen
i enlighet med budgetpropositionen och att öka antalet platser på denna linje
vid universitetet i Lund i enlighet med proposition 1985/86:125. Riksdagen
bör således avslå motion 1985/86:Ub618 yrkande 6 i denna del.

Utskottet föreslår mot bakgrund av det anförda att riksdagen fastställer de
i proposition 1985/86:100 föreslagna planeringsramarna för linjerna för YTH
samt godkänner vad som förordats i proposition 1985/86:125 beträffande
verkstadsindustrilinjen vid universitetet i Lund.

Ny lokalisering av YTH föreslås i tre motioner.

Enligt motion 1985/86:Ub527 (s) bör försöksverksamhet med YTH inom
ett flertal områden startas i anslutning till industri i Skåne. Livsmedelsindustrilinjen
bör enligt motion 1985/86:Ub536 (c) lokaliseras till Kristianstad.
Enligt motion 1985/86Ub555 (s) yrkande 2 i denna del bör verkstadsindustrilinjen
och livsmedelsindustrilinjen lokaliseras till högskolan i Skövde.

Utskottet erinrar om att UHÄ i sin långtidsbedömning förordat att
verkstadsindustrilinjen bör lokaliseras till Skövde budgetåret 1987/88. Denna
fråga kommer således att behandlas i budgetarbetet inför nästa års
budgetproposition. Något förslag om utökning av livsmedelsindustrilinjen
ingår däremot inte i långtidsbedömningen. Med hänvisning till det anförda
och till den översyn av YTH som UHÄ skall göra avstyrker utskottet
motionerna 1985/86:Ub527, 1985/86:Ub536 och 1985/86:Ub555 yrkande 2 i
denna del.

UbU 1985/86:21

Nautisk utbildning

UbU 1985/86:21

Sjöbefälsutbildningen vid högskolan i Sundsvall-Härnösand skall enligt
riksdagens beslut vid riksmötet 1984/85 (prop. 1984/85:100, UbU 1984/85:25,
rskr. 1984/85:331) läggas ned med utgången av budgetåret 1985/86. Kvar blir
sjöbefälsutbildningen vid högskolan i Kalmar och Chalmers tekniska högskola.

Sjöbefälsutbildningen på radiokommunikationslinjen, sjökaptenslinjen
och styrmanslinjen förs i budgetpropositionen samman till en grupp linjer
kallad nautisk utbildning. Inom denna grupp minskas sjökaptenslinjen med
24 platser till sammanlagt 72 platser genom nedläggningen av sjöbefälsutbildningen
i Härnösand. För styrmanslinjen räknar statsrådet med oförändrat
120 platser. Radiokommunikationslinjen har antagning var tredje termin,
vilket innebär att det inte görs någon antagning under budgetåret 1986/87.

Enligt motion 1985/86:Ub812 (c) yrkande 4 bör riksdagen vid medelsanvisningen
beräkna 3 milj. kr. för att göra det möjligt att fortsätta sjöbefälsutbildningen
i Härnösand budgetåret 1986/87 med den omfattning utbildningen
hade före nedläggningsbeslutet år 1985.

Utskottet anser att inget har anförts i motionen som påvisar att de
förhållanden som ledde till beslutet år 1985 att lägga ned sjöbefälsutbildningen
i Härnösand har ändrats på ett avgörande sätt under det gångna året.
Riksdagen bör därför avslå motion 1985/86:Ub812 yrkande 4 och fastställa
planeringsramar för de nautiska linjerna i enlighet med vad som förordas i
proposition 1985/86:100.

Utbildning för yrkeshygieniker

Yrkeshygienikerlinjen inrättades år 1983. Under de tre senaste åren har
riksdagen anvisat sammanlagt 2,2 milj. kr. till utbildningen. Mot bakgrund
av att antalet nybörjarplatser på yrkeshygienikerlinjen utnyttjas endast till
hälften och att endast sex studerande hittills slutfört studierna föreslås i
budgetpropositionen att ingen antagning skall göras på linjen budgetåret
1986/87. UHÄ skall få i uppdrag att undersöka om behovet av yrkeshygienisk
utbildning kan tillgodoses på annat sätt.

En omfördelning av medel inom anslaget till universitetet i Lund bör enligt
motion 1985/86:Ub585 (s) yrkande 1 göras för att 16 nybörjare på yrkeshygienikerlinjen
skall kunna antas höstterminen 1986.1 samma syfte föreslås i
motion 1985/86:Ub597 (vpk) yrkande 2 att riksdagen för nästa budgetår skall
anvisa 2,2 milj. kr.

I båda motionerna, nämligen yrkande 2 i motion 1985/86:Ub585 och
yrkande 1 i motion 1985/86:Ub597, yrkas att utredningen om utbildningens
framtida utformning skall göras samtidigt som utbildningen fortgår i sin
nuvarande form. I båda motionerna betonas nödvändigheten av att det finns
en utbildning i yrkeshygien och av att det inte får göras ett uppehåll.

Utskottet instämmer med motionärerna i att det är viktigt att det finns
utbildning i yrkeshygien. Mot bakgrund av de svårigheter som funnits är det
också angeläget att en översyn av utbildningens utformning görs. Utskottet
har inhämtat att medel för utbildning har beräknats även för budgetåret

1986/87 och att tillgängliga resurser således kan utnyttjas under utredningstiden
för kurser, bl. a. för fortbildning. Utskottet har därför inget att erinra
mot att det inte görs någon antagning till linjen budgetåret 1986/87.
Riksdagen bör med hänvisning till det anförda avslå motionerna 1985/
86:Ub585 och 1985/86:Ub597.

Ingenjörs- och teknikerutbildning

Regeringen begär riksdagens bemyndigande att få inrätta två allmänna
utbildningslinjer, nämligen data- och elektroniklinjen om 80 poäng och
dataingenjörslinjen om 80 poäng den 1 juli 1986. Dessa båda linjer ersätter ett
antal lokala linjer inom data- och elektronikområdet. Medel förs över från
anslaget Lokala och individuella linjer och enstaka kurser. Under en
övergångsperiod kan enligt föredragande statsrådet vissa lokala linjer med
ett utbildningsinnehåll som liknar de två nya allmänna linjerna kvarstå.
Utskottet tillstyrker förslagen.

I proposition 1985/86:125 om tilläggsbudget lil för budgetåret 1985/86
förordas att produktionsteknikerlinjen förläggs till universitetet i Lund med
30 nybörjarplatser. Vidare förordas att antalet nybörjarplatser på driftingenjörslinjen
skall ökas med 30 till totalt 60 vid universitetet i Lund. Båda
linjerna bör inriktas mot fordonsteknik. De särskilda medel som föreslås
anvisas för en fyraårsperiod är avsedda även för dessa utbildningar.

Utskottet har inget att erinra mot den i proposition 1985/86:125 förordade
utökade utbildningen vid universitetet i Lund med inriktning mot fordonsteknik
och föreslår att riksdagen godkänner förslaget.

Utskottet har inte heller något att erinra mot vad som anförts i proposition
1985/86:100 om de linjer som sammanförts i grupperna teknikerutbildning
och ingenjörsutbildning och föreslår att riksdagen fastställer de förordade
planeringsramarna för dessa linjer.

I motion 1985/86:Ub812 (c) yrkande 7 hemställs om ett tillkännagivande om
behovet av bl. a. decentralisering av kortare ingenjörsutbildning.

Yrkandet i motion 1985/86:Ub812 om decentraliserad ingenjörsutbildning
blir delvis tillgodosett genom de förslag som framläggs i budgetpropositionen
om en breddning av basen för de mindre högskolornas utbildningsutbud,
bl. a. genom lokaliseringen av ytterligare nybörjarplatser på produktionsteknikerlinjen
till högskolorna i Kalmar och Sundsvall-Härnösand. Som
redovisas i budgetpropositionen har UHÄ för avsikt att fortsätta sin
planering för kortare teknisk utbildning. Det blir således tillfälle att vid
kommande riksmöten ta ställning till dessa frågor.

I proposition 1985/86:125 föreslås att särskilda medel skall anvisas för bl. a.
teknisk högskoleutbildning i Bergslagen. Propositionen bereds i denna del av
arbetsmarknadsutskottet som berett utbildningsutskottet tillfälle att yttra sig
över förslaget (UbU 1985/86:3 y). Även i samband med den fortsatta
planeringen av denna utbildning torde motionärernas önskemål om decentraliserad
ingenjörsutbildning komma att tillgodoses.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att riksdagen inte behöver
göra något sådant uttalande som begärs i motionen varför yrkande 7 i
densamma bör avslås av riksdagen.

UbU 1985/86:21

Matematisk-naturvetenskaplig utbildning inkl.
datavetenskapliga linjen

Den datavetenskapliga linjen ingår i en grupp av linjer som i budgetpropositionen
benämns matematisk-naturvetenskaplig utbildning. I planeringsunderlaget
beräknas denna linje få totalt 120 nybörjarplatser nästa budgetår
och oförändrat vara lokaliserad till universiteten i Uppsala, Linköping och
Umeå.

I motion 1985/86:Ub596 (m, fp, c) yrkas att den datavetenskapliga linjen
skall lokaliseras till universitetet i Stockholm budgetåret 1986/87 och att
medel skall tillföras linjen genom omfördelning inom befintliga resursramar.
I motionen uppges att en sådan omfördelning kommer att föreslås från
universitetets sida för budgetåret 1987/88. Motionärerna anser att detta
skulle innebära en oacceptabel försening.

Den datavetenskapliga linjen bör enligt motion 1985/86:Ub812 (c) yrkande
5 lokaliseras med 30 nybörjarplatser till universitetet i Göteborg nästa
budgetår. Utrymme för detta bör skapas genom att geovetarlinjen och
matematikerlinjen samtidigt minskas med vardera 15 platser. I motionen
begärs dessutom ett resurstillskott om 471 000 kr.

Utskottet kan inte tillstyrka att medel för lokalisering av den datavetenskapliga
linjen till universitetet i Göteborg skall frigöras genom omfördelning
budgetåret 1986/87 av platser från geovetar- och matematikerlinjerna
samt genom ett resurstillskott om 471 000 kr., såsom förordas i motion
1985/86:Ub812. Utskottet utgår, liksom föredragande statsrådet, från att det
långsiktiga behovet av matematiker och av personer med datavetenskaplig
utbildning blir ytterligare belyst i samband med anslagsframställningen för
nästa budgetår. Med det anförda avstyrker utskottet yrkande 5 i motion
1985/86:812.

Mot bakgrund av att planeringen vid universitetet i Stockholm utgår från
att utbildning på den datavetenskapliga linjen skall kunna starta läsåret
1987/88 torde det medföra praktiska svårigheter att starta utbildningen redan
läsåret 1986/87, såsom föreslås i motion 1985/86:Ub596. Till detta kommer
att annan utbildning, där planeringen inför budgetåret 1986/87 är långt
framskriden och där ansökningar är ingivna av de studerande, skulle komma
att beröras genom motionärernas omfördelningsförslag. Frågan om lokalisering
av den datavetenskapliga linjen till universitetet i Stockholm bör därför
behandlas i det ordinarie budgetarbetet inför budgetåret 1987/88. Motion
1985/86:Ub596 avstyrks därmed.

Utskottet som i övrigt inte har något att erinra mot de i budgetpropositionen
förordade planeringsramarna för de linjer som samlats i gruppen
matematisk-naturvetenskaplig utbildning föreslår att riksdagen fastställer
dessa planeringsramar.

Planeringsramar i övrigt

Utskottet har inte något att erinra mot vad som i övrigt föreslagits om
lokalisering och dimensionering inom sektorn för utbildning för tekniska
yrken och hemställer att riksdagen fastställer planeringsramar i övrigt i
enlighet med vad regeringen förordat.

UbU 1985/86:21

Medelsanvisningen

UbU 1985/86:21

Regeringen föreslår att reservationsanslaget Utbildning för tekniska yrken
räknas upp med 79 313 000 kr. till 747 654 000 kr. budgetåret 1986/87.

I det föregående har utskottet behandlat yrkanden i motionerna 1985/
86:Ub807 (fp) och 1985/86:Ub812 (c) om högre belopp i syfte att höja
kvaliteten på civilingenjörsutbildningen. I motion 1985/86:Ub820 (m) har
yrkats dels en höjning av anslaget med 20 milj. kr. för förstärkning av
civilingenjörsutbildningen, dels en sänkning av anslaget med 865 000 kr. då
en utbyggnad av YTH-utbildningen avvisas. I motion 1985/86:Ub838 (m)
yrkande 36 summeras dessa båda yrkanden till en hemställan om att
766 788 500 kr. skall anvisas under anslaget. Utskottet har i det föregående
även behandlat yrkanden i motionerna 1985/86:Ub501 (fp) och 1985/
86:Ub522 (fp) om en ökad dimensionering av civilingenjörsutbildningen
samt yrkanden i motion 1985/86:Ub812 (c) om medel för datavetenskaplig
utbildning i Göteborg och sjöbefälsutbildning i Härnösand. Slutligen har
utskottet behandlat ett yrkande i motion 1985/86:Ub597 (vpk) om ytterligare
medel för yrkeshygienikerutbildning i Lund.

Med hänvisning till vad utskottet anfört i det föregående föreslår utskottet
att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100 samt motionerna
1985/86:Ub807 yrkande 9 i denna del, 1985/86:Ub812 yrkande 6 i denna del
och 1985/86: Ub838 yrkande 36 samt med avslag på motionerna 1985/
86:Ub501 i denna del, 1985/86:Ub522 i denna del, 1985/86:Ub597 yrkande 2 i
denna del och 1985/86:Ub807 yrkande 14 i denna del anvisar ett i förhållande
till regeringens förslag med 20 milj. kr. förhöjt belopp av 767 654 000 kr.

Som utskottet redovisat i det föregående under avsnittet Civilingenjörsoch
arkitektutbildning har regeringen vidare i proposition 1985/86:125
föreslagit riksdagen att på tilläggsbudget III för budgetåret 1985/86 anvisa 24
milj. kr. till teknisk utbildning under en fyraårsperiod, dvs. 1986/87-1989/
90, vid universitetet i Lund.

I motion 1985/86:477 (fp) yrkande 6 hävdas att det i proposition
1985/86:125 föreslagna resurstillskottet är för litet. Motionärerna anser
dessutom att staten ensam skall stå för kostnaderna och att näringslivet inte
skall behöva bidra till utrustningskostnaderna. Detta bör riksdagen enligt
motionärerna som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet har inget att erinra mot vad som förordats i proposition
1985/86:125 om medelsberäkningen och förutsätter att näringslivets medverkan
vid finansieringen sker i enlighet med propositionen. Utskottet föreslår
att riksdagen med avslag på motion 1985/86:477 yrkande 6 på tilläggsbudget
III för budgetåret 1985/86 anvisar 24 milj. kr. under anslaget Utbildning för
tekniska yrken.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. beträffande resursförstärkningar avseende civilingenjörsutbildningen att

riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100, med bifall till

motion 1985/86:Ub820 yrkande 2 samt med anledning av motionerna
1985/86:Ub807 yrkande 9 i denna del och 1985/86:Ub812 yrkande 6 i
denna del samt med avslag på motion 1985/86:Ub807 yrkande 14 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

2. beträffande anslagsgivningen till civilingenjörsutbildningen
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub612,

3. beträffande omklassificering av arkitektlinjen och samtliga civilingenjörslinjer att

riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100 samt med
bifall till motionerna 1985/86:Ub577 och 1985/86:Ub599 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande utbyggnad av teknikerutbildning m. m.
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub501 i denna del,

5. beträffande civilingenjörsutbildning vid universitetet i Umeå

att riksdagen avslår motionerna 1985/86: Ub522 i denna del och
1985/86:Ub559,

6. beträffande planeringsramar för elektrotekniklinjen

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:125, med anledning av
proposition 1985/86:100 och med avslag på motion 1985/86:Ub835 i
denna del fastställer planeringsramar i enlighet med vad utskottet
anfört,

7. beträffande planeringsramar för vissa civilingenjörslinjer i övrigt
att riksdagen fastställer planeringsramar i enlighet med vad som
förordats i proposition 1985/86:100,

8. beträffande planeringsramar för arkitektlinjen

att riksdagen fastställer planeringsramar i enlighet med vad som
förordats i proposition 1985/86:100,

9. beträffande planeringsramar för lantmäterilinjen (inkl. inriktning
inom denna mot fastighets- och bostadsförvaltning)

att riksdagen fastställer planeringsramar i enlighet med vad som
förordats i proposition 1985/86:100,

10. beträffande utbildning för förvaltning och drift av idrotts- och
friluftsanläggningar

att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub534,

11. beträffande planeringsramar för yrkesteknisk högskoleutbildning
(YTH)

att riksdagen med avslag på motion 1985/86:Ub618 yrkande 6 i denna
del fastställer planeringsramar i enlighet med vad som förordats i
proposition 1985/86:100,

12. beträffande extra platser på verkstadsindustrilinjen vid universitetet
i Lund

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1985/86:125,

13. beträffande försöksverksamhet med YTH m. m.
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub527,

14. beträffande livsmedelsteknisk utbildning i Kristianstad
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub536,

UbU 1985/86:21

15. beträffande YTH i Skövde på livsmedelsindustrilinjen och
verkstadsindustrilinjen

att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub555 yrkande 2 i denna del,

16. beträffande planeringsramar för nautiska utbildningslinjer

att riksdagen med avslag på motion 1985/86:Ub812 yrkande 4
fastställer planeringsramar i enlighet med vad som förordats i
proposition 1985/86:100,

17. beträffande yrkeshygienikerutbildning

att riksdagen med avslag på motionerna 1985/86:Ub585 och 1985/
86:Ub597 yrkande 1 och yrkande 2 i denna del godkänner vad som
förordats i proposition 1985/86:100,

18. beträffande nya linjer

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 bemyndigar
regeringen att inrätta dels en allmän utbildningslinje, data- och
elektroniklinjen, om 80 poäng, dels en allmän utbildningslinje,
dataingenjörslinjen, om 80 poäng, den 1 juli 1986,

19. beträffande förlägggning av produktionsteknikerlinjen till universitetet
i Lund

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1985/86:125,

20. beträffande extra platser på driftingenjörslinjen vid universitetet i
Lund

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1985/86:125,

21. beträffande planeringsramar för ingenjörs- och teknikerutbildningslinjerna att

riksdagen fastställer planeringsramar i enlighet med vad som
förordats i proposition 1985/86:100,

22. beträffande decentralisering av ingenjörsutbildning
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub812 yrkande 7,

23. beträffande planeringsramar för datavetenskapliga linjen

att riksdagen med avslag på motionerna 1985/86:Ub596 i denna del
och 1985/86:Ub812 yrkande 5 i denna del fastställer planeringsramar i
enlighet med vad som förordats i proposition 1985/86:100,

24. beträffande planeringsramar för matematisk-naturvetenskapliga
utbildningslinjer i övrigt

att riksdagen med avslag på motionerna 1985/86:Ub596 i denna del
och 1985/86:Ub812 yrkande 5 i denna del fastställer planeringsramar i
enlighet med vad som förordats i proposition 1985/86:100,

25. beträffande planeringsramar i övrigt

att riksdagen fastställer planeringsramar i övrigt i enlighet med vad
som förordats i proposition 1985/86:100,

26. beträffande anslagsbeloppet budgetåret 1986187

att riksdagen till Utbildning för tekniska yrken med anledning av
proposition 1985/86:100 och motionerna 1985/86:Ub807 yrkande 9 i
denna del, 1985/86:Ub812 yrkande 6 i denna del och 1985/86:Ub838
yrkande 36 samt med avslag på motionerna 1985/86:Ub501 i denna
del, 1985/86:Ub522 i denna del, 1985/86:Ub597 yrkande 2 i denna del
och 1985/86:Ub807 yrkande 14 i denna del för budgetåret 1986/87
anvisar ett reservationsanslag av 767 654 000 kr.,

UbU 1985/86:21

27. beträffande anslagsbeloppet budgetåret 1985/86
att riksdagen till Utbildning för tekniska yrken med bifall till proposition
1985/86:125 samt med avslag på motion 1985/86:477 yrkande 6 på
tilläggsbudget lil för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag
av 24 000 000 kr.

Stockholm den 24 april 1986

På utbildningsutskottets vägnar

Georg Andersson

Närvarande: Georg Andersson (s), Pär Granstedt (c), Helge Hagberg (s),
Ylva Annerstedt (fp), Lars Svensson (s), Ingvar Johnsson (s), Barbro Nilsson
(s), Lars Leijonberg (fp). Göran Allmér (m), Margareta Hemmingsson (s),
Larz Johansson (c), Björn Samuelson (vpk), Marita Bengtsson (s), Birger
Hagård (m) och Rune Rydén (m).

Reservationer

1. Resursförstärkningar avseende civilingenjörsutbildningen
och den tekniska forskningen (mom. 1)

Pär Granstedt (c), Ylva Annerstedt (fp), Lars Leijonborg (fp), Göran
Allmér (m), Larz Johansson (c), Birger Hagård (m) och Rune Rydén (m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”De kvalitetshöjande”
och på s. 6 slutar ”här förordat” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är mycket angeläget att
kvaliteten inom civilingenjörsutbildningen höjs och att den tekniska forskningen
tillförs ökade resurser. En resursförstärkning behövs även beträffande
utrustning till teknisk högskoleutbildning och forskning. Till utrustningsfrågorna
återkommer utskottet i ett senare betänkande.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att de extra medel, 11 milj.
kr., som i budgetpropositionen beräknas i syfte att öka genomströmningen i
civilingenjörsutbildningen bör räknas upp med 35 milj. kr. till sammanlagt 46
milj. kr. i syfte att dels förstärka kvalitetshöjningen så att den snabbt får
genomslagskraft, dels ställa ökade resurser till förfogande för den tekniska
forskningen. Dessa extra medel om 35 milj. kr. bör av praktiska skäl i sin
helhet anvisas under förevarande anslag på motsvarande sätt som när extra
medel anvisades för innevarande budgetår på tilläggsbudget I (prop. 1985/
86:25, UbU 1985/86:8, rskr. 1985/86:85). Inför kommande budgetår bör
medel motsvarande den nu förordade ökningen med 35 milj. kr. fördelas på
anslagen Utbildning för tekniska yrken och Tekniska fakulteterna.

Riksdagen bör med anledning av proposition 1985/86:100 samt motionerna
1985/86:Ub807 yrkandena 9 och 14, båda i denna del, 1985/86:Ub812
yrkande 6 i denna del och 1985/86:Ub820 yrkande 2 som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet anfört om en kvalitetshöjande resursför -

UbU 1985/86:21

stärkning inom civilingenjörsutbildningen och en ökning av resurserna för
den tekniska forskningen.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

I. beträffande resursförstärkningar avseende civilingenjörsutbildningen
och den tekniska forskningen

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100 samt motionerna
1985/86:Ub807 yrkandena 9 och 14, båda i denna del, 1985/
86:Ub812 yrkande 6 i denna del och 1985/86:Ub820 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Planeringsramar för yrkesteknisk högskoleutbildning
(YTH) (mom. 11 och 12)

Göran Allmér, Birger Hagård och Rune Rydén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Utskottet anser”
och slutar ”i Lund” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att YTH i princip inte bör byggas ut under den tid som
UHÄ:s översyn pågår. Därför kan utskottet inte heller acceptera den ökning
av verkstadsindustrilinjen vid universitetet i Lund, som förordas i proposition
1985/86:125. Utskottet föreslår i stället att motsvarande medel används
för andra förstärkningar. I vad gäller dessa frågor liksom frågor om övriga
ökningar av nybörjarplatser vid universitetet i Lund som förordas i proposition
1985/86:125 bör den konkreta utläggningen av platserna göras i samråd
med universitetet.

dels att utskottets hemställan under 11 och 12 bort ha följande lydelse:

II. beträffande planeringsramar för yrkesteknisk högskoleutbildning
(YTH)

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub618 yrkande 6 i denna
del och med anledning av proposition 1985/86:100 fastställer planeringsramar
i enlighet med vad utskottet anfört,

12. beträffande extra platser på verkstadsindustrilinjen vid universitetet
i Lund

att riksdagen med avslag på proposition 1985/86:125 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Planeringsramar för nautiska utbildningslinjer (mom. 16)

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Utskottet anser”
och slutar ”proposition 1985/86:100” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att sjöbefälsutbildningen i Härnösand bör fortsätta
budgetåret 1986/87. Utskottet erinrar om att det från såväl redarföreningen
som berörda fackliga organisationer framhållits att det långsiktiga behovet av
sjöbefäl gör en fortsatt utbildning i Härnösand motiverad. Till detta kommer
möjligheterna att i Härnösand ge utbildning under isförhållanden och att
samarbeta med den nautiska utbildningen i Trondheim. Utbildningen bör

UbU 1985/86:21

nästa budgetår ha samma dimensionering som före nedläggningsbeslutet.
Riksdagen bör således med bifall till motion 1985/86:Ub812 yrkande 4
fastställa planeringsramar i enlighet med vad utskottet förordat.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande planeringsramar för nautiska utbildningslinjer

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub812 yrkande 4 och med
anledning av proposition 1985/86:100 fastställer planeringsramar i
enlighet med vad utskottet förordat,

4. Yrkeshygienikerutbildning(mom. 17)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Utskottet
instämmer” och på s. 10 slutar ”och 1985/86:Ub597” bort ha följande
lydelse:

Mot bakgrund av de svårigheter som uppstått vid yrkeshygienikerutbildningen
under de första åren är det enligt utskottets mening angeläget att
UHÄ får i uppdrag att utreda den framtida utformningen av utbildningen.
Då det enligt utskottets uppfattning föreligger ett stort behov av utbildade
yrkeshygieniker får emellertid inte något uppehåll göras i antagningen till
utbildningen under utredningstiden. I syfte att öka rekryteringen, förbättra
utbildningen och öka genomströmningen bör därför extra resurser ställas till
förfogande. Riksdagen bör således med bifall till motion 1985/86:Ub597 och
med anledning av motion 1985/86:Ub585 dels som sin mening ge regeringen
till känna vad utskottet anfört om yrkeshygienikerutbildningen, dels fastställa
en planeringsram om 16 nybörjarplatser nästa budgetår, dels ock vid
medelsanvisningen beräkna 2,2 milj. kr. som en förstärkning av resurserna
till yrkeshygienikerutbildningen.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande planeringsramar för yrkeshygienikerlinjen

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub597 yrkande 1 och
yrkande 2 i denna del, med anledning av motion 1985/86:Ub585 samt
med avslag på proposition 1985/86:100 fastställer planeringsramar för
yrkeshygienikerlinjen i enlighet med vad utskottet anfört samt som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Decentralisering av ingenjörsutbildning m. m. (mom. 22)
Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”Mot bakgrund”
och slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer dock med motionärerna i att behovet av en planerad
utbyggnad av den tvååriga tekniska högskoleutbildningen är betydligt större
än de utökningar som hittills aviserats. Det av Ingenjörsvetenskapsakademien
angivna behovet av utbildningsplatser för kortare teknisk utbildning är
jämförbart med det behov som angivits för civilingenjörsutbildningen. Detta

UbU 1985/86:21

bör vara vägledande för det fortsatta planeringsarbetet. Det är således
angeläget att UHÄ :s planeringsarbete får den i motionen angivna inriktningen.
Detta bör med bifall till motion 1985/86:Ub812 yrkande 7 ges regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. beträffande decentralisering av ingenjörsutbildning m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub812 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Planeringsramar för datavetenskapliga linjen samt övriga
matematisk-naturvetenskapliga utbildningslinjer (mom. 23
och 24)

Pär Granstedt (c), Göran Allmér (m), Larz Johansson (c), Birger Hagård
(m) och Rune Rydén (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”Utskottet kan”
och slutar ”dessa planeringsramar” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att etableringen av den datavetenskapliga linjen vid
universiteten i Stockholm och Göteborg inte bör fördröjas. Därför bör
omfördelning av nybörjarplatser och resurser göras vid båda universiteten i
syfte att starta utbildning på linjen budgetåret 1986/87. Utskottet har inte
underlag för att nu bedöma hur denna omfördelning bör göras i Stockholm.
Därför bör riksdagen godkänna den totala planeringsramen för den matematisk-naturvetenskapliga
utbildningen där, varefter omfördelningen får göras
inom universitetet. 1 kommande års budgetproposition bör förslag om den
fortsatta omfördelningen av resurserna och nybörjarplatserna till förmån för
den datavetenskapliga linjen föreläggas riksdagen och planeringsramar
fastställas i vanlig ordning. Riksdagen bör vidare fastställa planeringsramar
för den datavetenskapliga linjen (30 platser), matematikerlinjen (—15
platser) och geovetarlinjen (-15 platser) vid universitetet i Göteborg i
enlighet med vad som förordas i motion 1985/86:Ub812. Vid medelsanvisningen
bör dessutom 471 000 kr. anvisas som ett resurstillskott till den
datavetenskapliga linjen i Göteborg.

dels att utskottets hemställan under 23 och 24 bort ha följande lydelse:

23. beträffande planeringsramar för datavetenskapliga linjen

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub812 yrkande 5 i denna
del samt med anledning av proposition 1985/86:100 och motion
1985/86:Ub596 i denna del fastställer planeringsramar i enlighet med
vad utskottet förordat,

24. beträffande planeringsramar för matematisk-naturvetenskapliga
utbildningslinjer i övrigt

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub812 yrkande 5 i denna
del samt med anledning av proposition 1985/86:100 gch motion
1985/86:Ub596 i denna del fastställer planeringsramar i enlighet med
vad utskottet förordat,

UbU 1985/86:21

7. Planeringsramar för datavetenskapliga linjen samt övriga
matematisk-naturvetenskapliga utbildningslinjer (mom. 23
och 24)

Ylva Annerstedt (fp) och Lars Leijonborg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”Mot bakgrund”
och slutar ”dessa planeringsramar” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den datavetenskapliga linjen bör förläggas till universitetet
i Stockholm nästa budgetår. Resurser till denna linje bör omfördelas
från annan utbildning vid universitetet. Utskottet har emellertid inte
underlag för att nu fastställa ändrade planeringsramar utan föreslår att
riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub596 fastställer den totala planeringsram
som i budgetpropositionen förordats för den matematisk-naturvetenskapliga
utbildningen vid universitetet i Stockholm och att universitetet
får göra erforderliga omföringar.

dels att utskottets hemställan under 23 och 24 bort ha följande lydelse:

23. beträffande planeringsramar för datavetenskapliga linjen

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub596 i denna del, med
anledning av proposition 1985/86:100 samt med avslag på motion
1985/86:Ub812 yrkande 5 i denna del fastställer planeringsramar i
enlighet med vad utskottet förordat,

24. beträffande planeringsramar för matematisk-naturvetenskapliga
utbildningslinjer i övrigt

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100 och motion
1985/86:Ub596 i denna del samt med avslag på motion 1985/86:Ub812
yrkande 5 i denna del fastställer planeringsramar i enlighet med vad
utskottet förordat,

8. Anslagsbeloppet budgetåret 1986/87 (mom. 26)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 1, 2 och 6

Göran Allmér, Birger Hagård och Rune Rydén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar ”Med hänvisning”
och slutar ”767 654 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående förordat en extra resurstilldelning om 35
milj. kr. till civilingenjörsutbildning och teknisk forskning (reservation 1),
avstyrkt förläggning av YTH till Södertälje vilket medför att medelsbehovet
minskar med 865 500 kr. (reservation 2) samt förordat att den datavetenskapliga
linjen förläggs till universitetet i Göteborg vilket medför att
medelsbehovet ökar med 471 000 kr. (reservation 6). Utskottet föreslår
därför att riksdagen under anslaget Utbildning för tekniska yrken anvisar
(747 654 000 + 35 000 000 - 865 500 + 471 000 =) 782 259 500 kr.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. beträffande anslagsbeloppet budgetåret 1986187
att riksdagen till Utbildning för tekniska yrken med anledning av
proposition 1985/86:100 och motionerna 1985/86:Ub807 yrkandena 9

UbU 1985/86:21

och 14, båda i denna del, 1985/86:Ub812 yrkande 6 i denna del och
1985/86:Ub838 yrkande 36 samt med avslag på motionerna 1985/
86:Ub501 i denna del, 1985/86:Ub522 i denna del och 1985/86:Ub597
yrkande 2 i denna del för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag
av 782 259 000 kr.,

9. Anslagsbeloppet budgetåret 1986/87 (mom. 26)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Ylva Annerstedt (fp) och Lars Leijonborg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar ”Med hänvisning”
och slutar ”767 654 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående förordat en extra resurstilldelning om 35
milj. kr. till civilingenjörsutbildning och teknisk forskning (reservation 1).
Utskottet föreslår därför att riksdagen under anslaget Utbildning för
tekniska yrken anvisar (747 654 000 + 35 000 000 =) 782 654 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. beträffande anslagsbeloppet budgetåret 1986187
att riksdagen till Utbildning för tekniska yrken med anledning av
proposition 1985/86:100 och motionerna 1985/86:Ub807 yrkandena 9
och 14, båda i denna del, 1985/86:Ub812 yrkande 6 i denna del och
1985/86:Ub838 yrkande 36 samt med avslag på motionerna 1985/
86:Ub501 i denna del, 1985/86:Ub522 i denna del och 1985/86:Ub597
yrkande 2 i denna del för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag
av 782 654 000 kr.,

10. Anslagsbeloppet budgetåret 1986/87 (mom. 26)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 1, 3 och 6
Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar ”Med hänvisning”
och slutar ”767 654 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående förordat en extra resurstilldelning om 35
milj. kr. till civilingenjörsutbildning och teknisk forskning (reservation l),en
fortsatt sjöbefälsutbildning i Härnösand vilket medför att medelsbehovet
ökar med 3 milj. kr. (reservation 3) samt förläggning av den datavetenskapliga
linjen till universitetet i Göteborg vilket medför att medelsbehovet ökar
med 471 000 kr. (reservation 6). Utskottet föreslår därför att riksdagen
under anslaget Utbildning för tekniska yrken anvisar (747 654 000 +
35 000 000 + 3 000 000 + 471 000 =) 786 125 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

UbU 1985/86:21

1985/86:Ub838 yrkande 36 samt med avslag på motionerna 1985/
86:Ub501 i denna del, 1985/86:Ub522 i denna del och 1985/86:Ub597
yrkande 2 i denna del för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag
av 786 125 000 kr.,

11. Anslagsbeloppet budgetåret 1986/87 (mom. 26)

Under förutsättning av bifall till reservation 4
Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar ”Med hänvisning”
och slutar ”767 654 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående förordat en extra resurstilldelning om 20
milj. kr. till civilingenjörsutbildningen. Vidare har utskottet förordat en
extra resurstilldelning till yrkeshygienikerutbildningen om 2,2 milj. kr.
(reservation 4). Utskottet föreslår därför att riksdagen under anslaget
Utbildning för tekniska yrken anvisar (747 654 000 + 20 000 000 +
2 200 000 =) 769 854 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. beträffande anslagsbeloppet budgetåret 1986187
att riksdagen till Utbildning för tekniska yrken med bifall till motion
1985/86:Ub597 yrkande 2 i denna del, med anledning av proposition
1985/86:100 och motionerna 1985/86:Ub807 yrkandena 9 och 14, båda
i denna del, 1985/86:Ub812 yrkande 6 i denna del och 1985/86:Ub838
yrkande 36 samt med avslag på motionerna 1985/86:Ub501 i denna del
och 1985/86: Ub522 i denna del för budgetåret 1986/87 anvisar ett
reservationsanslag av 769 854 000 kr..

UbU 1985/86:21