Utbildningsutskottets betänkande
1985/86:20
om vissa för den grundläggande
högskoleutbildningen gemensamma frågor, m. m.
(prop. 1985/86:100)
Åttonde huvudtiteln
I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1985/86:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under avsnittet
D. Högskola och forskning rubriken Vissa anslagsfrågor samt punkterna
D 1. Universitets- och högskoleämbetet, D 2. Regionstyrelserna för
högskolan, D 3. Redovisningscentralerna vid universiteten, D 4. Datorcentralen
för högre utbildning och forskning i Stockholm, D 5. Lokalkostnader
m. m. vid högskoleenheterna, D 6. Vissa tandvårdskostnader och D 7. Vissa
särskilda utgifter inom högskolan m. m. jämte motioner.
1. Vissa gemensamma frågor
Regeringen har under rubriken Vissa anslagsfrågor (s. 197 — 200) föreslagit
riksdagen att bemyndiga regeringen att besluta om överföringar mellan
anslag för högskolan i enlighet med vad som förordats i propositionen.
Vidare har regeringen under rubriken Besvärsförbud (s. 202—203) berett
riksdagen tillfälle att ta del av vad som har anförts om rätt att överklaga
beslut.
Motionerna
1985/86:Ub502 av Börje Hörnlund (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
uttala att till läkarutbildningsplatser i Umeå bör rekryteras studerande från
Z-, Y-, AC- och BD-län.
1985/86:Ub507 av Olle Aulin m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om en utredning
rörande uppdelning av Lunds universitet i flera självständiga enheter.
1985/86:Ub510 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om tillsättande
av en lågutbildningsutredning.
!985/86:Ub520 av Catarina Rönnung (s) och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas
att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en översyn av åldersgränsen
för påbörjande av studier till förskollärare.
1985/86:Ub523 av Bo Forslund m. fl. (s) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas
1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad 1
UbU
1985/86:20
1 Riksdagen 1985/86. 14 sami. Nr 20
sorn i motionen anförts om att utbildningen inom tekniksektorn vid hög- UbU 1985/86:20
skolan i Sundsvall —Härnösand förstärks inom angivna områden,
4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om att högskolan i Sundsvall—Härnösand ges organisatoriska
förutsättningar för en uppbyggnad av en industrihögskola.
1985/86 :Ub547 av Bo Södersten m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen skyndsamt arbetar för en uppgradering av utbildning och forskning
i tekniska ämnen i Bergslagsregionen och i Kopparbergs län och vidtar
åtgärder som leder fram till att en teknisk högskola kan etableras i regionen.
1985/86:Ub567 av Per Unckel m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om ett avbyråkratiseringsprogram för högskolan,
3. att riksdagen beslutar att andelen direktintagna studerande skall ökas
till 50 % för alla utbildningslinjer fr. o. m. vårterminen 1987.
1985/86:Ub578 av Birger Hagård (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den föreslagna
inskränkningen i besvärsrätten inte kan godkännas av riksdagen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att rätten att
anföra besvär hos regeringen i tjänstetillsättningsärenden inom högskolan
bör återinföras.
1985/86:Ub579 av Björn Samuelson m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om förslag till ökad läkarförsörjning i läkarbristområden
i enlighet med vad som i motionen anförts.
1985/86:Ub587 av Karl Boo (c) och Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att snara åtgärder bör
vidtas för att snarast förverkliga ”Bergslagens tekniska högskola” i Falun —
Borlänge.
1985/86:Ub604 av Hans Nyhage (m) och Birgitta Rydle (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behörighetskompletteringens påverkan på betygsmedelvärdet.
1985/86:Ub615 av Lars Tobisson m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om Göteborgs
botaniska trädgård.
1985/86:Ub620 av Ylva Annerstedt m. fl. (fp) vari — med hänvisning till
vad som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen
1985/86:A500 — yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad som anförts i motionen om lokalisering av högskoleutbildning
till Södertörn.
1985/86:Ub803 av Karin Söder m. fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
i motionen om behovet av kvalitetsförstärkningar inom högskolan,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
i motionen om den planerade översynen av högskolans anslags- och styrsy- 2
stern,
8. att riksdagen beslutar hos regeringen hemställa om upprättandet av en
strukturplan för högskolan,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om de mindre högskolornas betydelse.
1985/86:Ub807 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas
1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att ett treårigt program
fastställs för att höja kvaliteten i högskolan i enlighet med vad som anförts i
motionen,
2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att de
tidigare beslutade besparingarna på högskolan i första hand skall avse högskolornas
administration och förvaltning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts angående en utvärdering av linjesystemet i syfte att minska
linjernas betydelse för administration och resursfördelning.
1985/86:Ub812 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
i motionen om riktlinjer för den kommande översynen av högskolans anslags-
och styrsystem.
1985/86:Ub814 av Sven Lundberg m. fl. (s) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet av riktade åtgärder för näringslivs- och teknikutveckling
i Västernorrlands län innefattande bl. a. teknikspridnings-, dataoch
elektronikprojekt.
1985/86:Ub816 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att högskolestyrelserna
bör få disponera hela det angivna beloppet under budgetåret 1986/
87,
2. att riksdagen beslutar att med ändring i proposition 1985/86:100 bil. 10
Utbildningsdepartementet anvisa 43 910 000 kr., fördelade på högskoleenheterna
enligt propositionens modell.
1985/86:Ub817 av Hans Dau (m) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen
vid utarbetandet av budgetpropositionen för budgetåret 1987/88
beaktar vad i motionen anförts om en omprioritering av det regionalpolitiska
stödet till förmån för forskning, utvecklingsarbete och utbildning vid
universitetet i Umeå.
1985/86:Ub834 av Gunnar Björk i Gävle (c) och Gunnel Jonäng (c) vari —
såvitt nu är i fråga — yrkas
4. att riksdagen begär att regeringen tar initiativ till att skolan får kallas
Gävleborgs högskola.
1985/86:Ub838 av Per Unckel m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas
33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om högskolornas resursplanering.
UbU 1985/86:20
3
1 * Riksdagen 1985/86. 14 sami. Nr 20
1985/86:Ub839 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari — med hänvisning till vad UbU 1985/86:20
som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen 1985/
86:A497 — såvitt nu är i fråga yrkas
2. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om en utredning om
inrättandet av en högskola för södra Stockholms län.
1985/86:A446 av Lars Ernestam (fp) och Gudrun Norberg (fp) vari — såvitt
nu är i fråga — yrkas
2. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
förläggning av den nya bostads- och fastighetsförvaltningslinjen till Örebro
samt möjligheten för högskolan att inom sin anslagsram prioritera basen
tekniska ämnen.
1985/86:A449 av Ingemar Konradsson m. fl. (s) vari — såvitt nu är i fråga
— yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts beträffande anslag för teknikutbildning vid högskolorna.
1985/86:A482 av Hans Lindblad (fp) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas
1. att riksdagen medger att Gävle—Sandvikens högskola byter namn till
Gävleborgs högskola.
1985/86 :A493 av Gunnel Jonäng (c) och Gunnar Björk i Gävle (c) vari —
såvitt nu är i fråga — yrkas
4. att riksdagen hos regeringen begär att Gävle—Sandvikens högskola
får namnet Gävleborgs högskola.
Utskottet
Översyn av högskolans anslags- och styrsystem m. m.
I föregående års budgetproposition anmäldes att en översyn skulle göras av
högskolans anslags- och styrsystem.
Chefen för utbildningsdepartementet anmäler i årets budgetproposition
sin avsikt att låta göra den aviserade översynen av högskolans anslags- och
styrsystem. En viktig utgångspunkt för en sådan översyn är enligt statsrådet
att undersöka möjligheterna att genom förändringar i planerings- och beslutssystemet
minska resursåtgången för administrativa funktioner.
I årets budgetproposition erinras om att universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) fått i uppdrag att i samverkan med statskontoret kartlägga hur
omfattningen av högskoleenheternas förvaltningsfunktioner förändrats sedan
budgetåret 1981/82. De skall också utarbeta en samlad ADB-strategi
för högskolan. Vidare har UHÄ fått i uppdrag att redovisa en plan för hur
arbetet med att höja den administrativa effektiviteten inom högskolan skall
bedrivas.
I ett antal motioner tas upp frågor som enligt motionärernas mening bör
innefattas i den kommande översynen eller behandlas samtidigt som översynen
görs. 4
Till grund för den aviserade översynen och för pågående arbete inom UbU 1985/86:20
UHÄ med hithörande frågor bör enligt motion 1985/86:Ub567 (m) yrkande
1 läggas ett program för ”avbyråkratisering”, vilket utvecklas i motionen.
Högskolan bör få större möjlighet att planera långsiktigt genom att treåriga
ramanslag införs och få större frihet att disponera tilldelade medel som i sin
helhet skall anvisas direkt via sektorsanslag till grundläggande högskoleutbildning.
Regionstyrelserna bör avskaffas. Vidare bör arbetet vid de enskilda
högskolorna förenklas t. ex. genom delegering och avskaffande av antalet
beslutande organ. Förslag grundade på detta program bör enligt motionärerna
föreläggas riksdagen senast våren 1987. Högskolornas planering
tas också upp i motion 1985/86:Ub838 (m) yrkande 33. Högskolornas vilja
och förmåga att inom givna ramar förnya utbildningen genom omfördelning
av tillgängliga resurser bör tas till vara. I motionen anförs exempel
från årets budgetproposition på att framförda omfördelningsförslag från
högskoleenheterna inte tillmötesgåtts av regeringen.
Enligt motion 1985/86:Ub807 (fp) yrkande 1 har kvaliteten inom högskolan
försämrats under flera år. Det behövs därför ett treårigt program för
kvalitetshöjning, t. ex. beträffande genomströmning, lärartäthet, fördjupning
och forskningsanknytning, utrustning m. m. Målen för programmet
skall på det nationella planet fastställas av UHÄ. Det treåriga programmet
bör utvärderas i efterhand för att det skall vara möjligt att bedöma om
målen kunnat uppfyllas eller om ytterligare insatser behövs. Den aviserade
översynen av högskolans anslags- och styrsystem bör enligt motionärernas
mening innefatta en utvärdering av linjesystemet (yrkande 4). Inom vissa
områden med klart definierade yrkesmål är det naturligt att även fortsättningsvis
ha linjer kvar. Men inom andra områden bör större flexibilitet och
valfrihet eftersträvas. Därvid bör någon form av friare tillträde till det tidigare
filosofiska ämnesområdet övervägas. Vidare bör övervägas möjligheten
att minska antalet ledningsorgan inom högskolan. Även i denna motion
hävdas att besparingar i första hand bör avse administrationen inom högskolan.
Det är enligt motion 1985/86:Ub803 (c) yrkande 7 viktigt att den länge
aviserade översynen påbörjas. En utgångspunkt i arbetet bör vara en fortsatt
decentralisering av beslutsfattandet inom högskolan. Vidare bör det
splittrade anslagssystemet förenklas. Institutionerna bör garanteras en så
stor samlad basresurs som möjligt. Inom det tidigare filosofiska ämnesområdet
bör linjerna mera ha en studierådgivande karaktär och friheten att
välja ämne vara stor. Motionärerna återkommer i yrkande 8 till det krav på
en strukturplan för högskolan som framförts även vid de två närmast föregående
riksmötena. En sådan plan skall åstadkomma en bättre anpassning
mellan arbetskraftsbehov och utbildningskapacitet. I samband med en sådan
plan bör även former utvecklas för att under en tid minska utbildningsvolymen
vid en enhet för att senare öka den igen när behoven växer. Även i
denna motion understryks behovet av kvalitetsförstärkningar inom högskolan
(yrkande 6). Motionärerna anser att det finns många skäl som talar
för ökade resurser per capita bl. a. beträffande juridisk, humanistisk, ekonomisk
och teknisk utbildning. I motion 1985/86:Ub812 (c) yrkande I
framförs samma uppfattningar beträffande högskolans anslags- och styrsy- 5
stern m. m. som förordas i motion 1985/86:Ub803.
Utskottet har erfarit att den aviserade översynen av högskolans anslags- UbU 1985/86:20
och styrsystem nu har påbörjats och att den sker inom utbildningsdepartementet.
I svar på frågor den 13 mars 1986 (prot. 1985/86:95) anförde chefen
för utbildningsdepartementet att i ett läge där högskolans utbildning och
forskning alltmer blir en angelägenhet för alla delar av samhället är det
angeläget att förenkla administrationen i högskolan, så att mångfalden av
initiativ, finansieringskällor och intressenter inte verkar hämmande utan
blir till något positivt och framåtsyftande. Administrationen på alla nivåer
samt styr- och ledningssystemet skall vara ett stöd för vad som försiggår i
lärosalar, seminarierum, laboratorier och bibliotek. Översynen skall enligt
departementschefen ske snabbt, öppet och i diskussion med dem som är
verksamma inom högskolan. En första samlad bedömning och därav föranledda
förslag avses föreläggas riksdagen i budgetpropositionen år 1987.
Utskottet anser det värdefullt att arbetet med en översyn av högskolans
anslags- och styrsystem nu har påbörjats med angivna utgångspunkter och
att arbetet skall bedrivas skyndsamt. Riksdagen får tillfälle att vid nästa
riksmöte ta ställning till de förslag som översynen i en första etapp kan leda
fram till. Utskottet utgår från att riksdagen därefter så snart det är möjligt
föreläggs förslag till reformer som berör anslags- och styrsystemet. Riksdagen
bör därför inte nu ta ställning till vissa enskildheter som kommer att
beröras av översynsarbetet. Till frågor om resurstillskott budgetåret 1986/
87 för förstärkning av den grundläggande högskoleutbildningen och forskningen
återkommer utskottet under de skilda anslagen i kommande betänkanden.
Något övergripande uttalande om allmänna resursförstärkningar
under följande budgetår bör inte göras. Utskottet erinrar om att ett omfattande
arbete i olika former nu pågår inför nästa års forskningspolitiska
proposition. Riksdagen bör med hänvisning till det anförda avslå motionerna
1985/86:Ub567 yrkande 1 i denna del, 1985/86:Ub803 yrkande 6 och
yrkande 7 i denna del, l985/86:Ub807 yrkandena 1 och 4, 1985/86:Ub812
yrkande 1 i denna del och 1985/86:Ub838 yrkande 33.
Eftersom översynen av högskolans anslags- och styrsystem skall omfatta
all administration m. m. inom högskolan kommer den även att avse regionstyrelsernas
uppgifter och roll. Som statsrådet anförde i sitt frågesvar har
utbildningen och forskningen en betydelsefull roll att spela för att åstadkomma
en balanserad regional utveckling. Därför är det viktigt att det finns
rn organisation för att tillgodose regionala behov på högskolans område. Med
hänvisning till att en översyn av högskolans anslags- och styrsystem inletts
bör riksdagen enligt utskottets mening inte nu uttala sig om eventuella förändringar
av den regionala organisationen. Riksdagen bör avslå motionerna
1985/86:Ub567 yrkande 1 och 1985/86:Ub803 yrkande 7 i de delar de
avser avskaffande av regionstyrelserna. Under punkt 3 i detta betänkande
behandlar utskottet anslaget Regionstyrelserna jämte motionsyrkanden beträffande
anslagsbeloppet budgetåret 1986/87. Utskottet föreslår att riksdagen
även avslår motion 1985/86:Ub812 yrkande 1 i den del som avser en
decentralisering av beslut från UHÄ till regionstyrelserna.
Utskottet uttalade vid föregående riksmöte med anledning av motionsyrkanden
att det behövs en planering på både lång och kort sikt inför de
förändringar som blir nödvändiga när ungdomskullarna minskar och ar- 6
betsmarknaden förändras (UbU 1984/85:24, s. 8—9). Planering för sådana UbU 1985/86:20
förändringar och för en fortgående omstrukturering av utbildningsutbudet
ingår i högskolemyndigheternas arbete på alla nivåer utan att en särskild
strukturplan upprättas. Med de ständiga förändringar som utbildningssystemet
måste genomgå skulle en övergripande strukturplan snabbt bli föråldrad.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1985/
86:Ub803 yrkande 8 och 1985/86:Ub812 yrkande 1 i denna del.
Tidigare beslutad besparing inom högskolan budgetåret 1986/87
Riksdagen beslöt vid riksmötet 1984/85 (prop. 1984/85:100, UbU 1984/
85:24, rskr. 1984/85:290) att högskoleenheterna budgetåret 1986/87 skall
spara sammanlagt 43,915 milj. kr. För varje högskoleenhet angavs storleken
på det belopp som resp. enhet inte skulle få disponera av anvisade medel.
Högskoleenheterna skulle själva avgöra hur besparingen skall fördelas på
olika anslag. UHÄ har fått i uppdrag att senast den 15 maj 1986 redovisa hur
högskoleenheterna fördelat beloppen.
I motion 1985/86:Ub807 (fp) yrkas (yrkande 2) att de besparingar om
sammanlagt 43,915 milj. kr. budgetåret 1986/87 som riksdagen beslöt om
vid föregående riksmöte i första hand skall avse högskolornas administration
och förvaltning. Besparingarna bör endast undantagsvis innebära
minskat antal alternativa kurser eller studiegångar.
Enligt motion 1985/86:Ub816 (vpk) bör riksdagen besluta att det belopp
om 43,91 milj. kr. som enligt riksdagens beslut vid föregående riksmöte
skall sparas i stället skall anvisas till högskoleenheterna och att de skall få
disponera hela detta belopp.
Utskottet anser att riksdagen inte bör ändra sitt tidigare beslut om besparing
budgetåret 1986/87 på samtliga högskoleenheters anvisade medel. Utskottet
anser att resursförstärkningar i stället bör avse mera riktade insatser.
I kommande betänkanden behandlar utskottet sådana frågor under olika
anslag till grundläggande högskoleutbildning, forskning och investeringar.
Utskottet anser också att högskoleenheterna, i enlighet med föregående
riksmötes beslut, själva skall få avgöra hur de nu aktuella besparingarna
skall fördelas på olika anslag. Utskottet förutsätter dock att besparingarna
inte kommer att innebära avsteg från fastställda planeringsramar för utbildningen.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna
1985/86:Ub807 yrkande 2 och 1985/86:Ub816.
Besvärsförbud
Riksdagen antog vid riksmötet 1983/84 (prop. 1983/84:120, KU 1983/
84:23, rskr. 1983/84:250) riktlinjer för rätten att till regeringen överklaga
beslut, vilka innebär att ärenden som kan prövas av två eller flera instanser
under regeringen normalt inte bör få överklagas till regeringen. Vid följande
riksmöte godkände riksdagen (prop. 1984/85:57, UbU 1984/85:9, rskr.
1984/85:115) att möjligheterna att hos regeringen fullfölja besvär, som har
prövats av UHÄ, inte borde kvarstå i fråga om beslut om tjänster inom
högskolan. Frågor som rör central antagning till högskolan kan sedan år 7
1 * * Riksdagen 1985/86. 14 sami. Nr 20
1982 inte överklagas till regeringen. I budgetpropositionen bereds nu riksdagen
tillfälle att ta del av vad som anförts om att inte heller övriga beslut
som fattas av en lokal högskolemyndighet och som prövas av UHÄ skall
kunna få överklagas till regeringen efter den 30 juni 1986.
Den föreslagna inskränkningen av rätten att anföra besvär bör enligt
motion 1985/86:Ub578 (m) yrkande 1 inte godkännas av riksdagen. Om en
sådan inskränkning skall göras bör regeringen förelägga riksdagen konkreta
förslag om vilka ärendegrupper inskränkningen skall gälla. Enligt motionärens
mening bör dessutom rätten att anföra besvär hos regeringen i tjänstetillsättningsärenden
återinföras (yrkande 2).
Som utskottet redovisat har riksdagen vid de två föregående riksmötena
fattat beslut om inskränkning av rätten att anföra besvär till regeringen över
lokala högskolemyndigheters beslut. Utskottet anser att det inte finns någon
anledning för riksdagen att ändra sitt ställningstagande i dessa frågor
varför yrkande 2 i motion 1985/86:Ub578 bör avslås av riksdagen. Utskottet
har inte någon erinran mot att riktlinjerna från riksmötet 1983/84 nu
fullföljs i så måtto att rätten att anföra besvär till regeringen över beslut av
lokal högskolemyndighet tas bort även i fråga om återstående ärendetyper.
I propositionen anges vilka typer av ärenden det gäller, nämligen frågor om
tillstånd att studera enligt äldre studieordning, avläggande av äldre examina,
tillgodoräknande av betyg och utbildning, rätt till ersättning under
praktikperiod, byte av studieort m. m. Utskottet delar statsrådets uppfattning
att dessa frågor inte kan anses angelägnare för en enskild än beslut om
tillsättning av tjänst. Prövning i två instanser är därför tillräckligt. Med
hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion
1985/86:Ub578 yrkande 1 och utan erinran lägger till handlingarna vad
som har anförts om rätten att överklaga beslut.
Överföringar mellan anslag
Regeringen begär liksom tidigare år riksdagens bemyndigande att få göra
överföringar mellan anslag för högskolan.
Utskottet tillstyrker att regeringen får det begärda bemyndigandet.
Organisatoriska frågor
Enligt motion 1985/86:Ub507 (m) bör riksdagen begära en utredning rörande
uppdelning av universitetet i Lund i flera självständiga enheter.
Utskottet vill erinra om att utskottet under föregående riksmöte utförligt
behandlat denna fråga (UbU 1984/85:2, s. 9-10 samt 1984/85:24 s. 10-11). Därvid redovisades att frågan dels utretts genom UHÄ:s och universitetets
försorg, dels diskuterats och lett till beslut i universitetsstyrelsen och
ställningstagande i UHÄ:s anslagsframställning till regeringen inför budgetåret
1985/86. Utskottet förklarade sig inte berett att föreslå en ny utredning
och prövning av frågan. Utskottet intar även nu samma ståndpunkt
och avstyrker härmed motion 1985/86 :Ub507.
Enligt motion 1985/86 :Ub839 (c) yrkande 2 (med motivering i motion
1985/86:A600) bör riksdagen besluta att hos regeringen hemställa om en
utredning om inrättande av en högskola för södra delen av Stockholms län.
UbU 1985/86:20
8
Motionärerna anser att obalansen mellan den norra och den södra delen av UbU 1985/86:20
regionen bör motverkas genom att en ny högskola med ett förhållandevis
brett utbildningsutbud etableras för den södra regionen.
I motion 1985/86:Ub620 (fp) (med motivering i motion 1985/86:A497)
hemställs att högskoleutbildning skall lokaliseras till Södertörn. Motionären
hävdar att delningar av storstadsuniversitet i andra länder gett mycket
positivt resultat och anför att en fast högskoleutbildning bör etableras i
Södertälje.
Utskottet konstaterade med anledning av ett liknande motionsyrkande
vid föregående riksmöte (UbU 1984/85:24, s. 11) att den enklaste vägen att
nå motionärernas syfte är att anordna decentraliserad högskoleutbildning.
Genom detta tillvägagångssätt kan kostnader för ytterligare en högskoleförvaltning
undvikas. Med hänvisning till de regler som gäller för decentraliserad
högskoleutbildning föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna
1985/86:Ub620 och 1985/86:Ub839 yrkande 2.
Regional utveckling
I de inledande avsnitten av utbildningshuvudtiteln behandlar chefen för
utbildningsdepartementet utbildningens och forskningens betydelse för
den regionala utvecklingen. Därvid erinras om att riksdagen (prop. 1984/
85:115, AU 1984/85:13, rskr. 1984/85:354) godkänt en strategi för att mera
medvetet och planmässigt utnyttja utbildningsväsendet som ett instrument i
regionalpolitiken. Ett antal exempel redovisas där särskilda medel anvisats
av regionalpolitiska skäl till olika satsningar och projekt i olika högskoleregioner
och vid skilda högskoleenheter, bl. a. universitetet i Umeå, högskolan
i Sundsvall —Härnösand och högskolor som verkar i Bergslagen.
Enligt motion 1985/86 :Ub817 (m) bör regeringen vid utarbetandet av budgetpropositionen
för budgetåret 1987/88 omfördela medel från det regionalpolitiska
stödet till förmån för den fasta organisationen för forskning,
utvecklingsarbete och utbildning vid universitetet i Umeå. En sådan omfördelning
är enligt motionärens mening samhällspolitiskt motiverad då det
regionalpolitiska stödet är av kortsiktig typ medan satsning på forskning
och utbildning vid universitetet på sikt kan åstadkomma en högteknologisk
industri och förnyelse inom de befintliga basnäringarna. UHÄ bör få i
uppdrag att utreda denna fråga och lämna förslag om vilka verksamhetsområden
som det i ett nationellt perspektiv ter sig mest angeläget att öka.
Utskottet erinrar om att riksdagen år 1985 vid behandlingen av propositionen
om regionalpolitiken anvisat sammanlagt 33 milj. kr. för en fyraårsperiod
i syfte att med hjälp av extra insatser inom utbildning och forskning
främja utvecklingen inom Umeå högskoleregion (prop. 1984/85:115, AU
1984/85:13, rskr. 1984/85:354). Som skäl för denna satsning anfördes bl. a.
att forsknings- och utbildningsinsatser ur regionalpolitisk synvinkel bedöms
ha en särskild betydelse i norra Sverige beroende dels på närings- och
sysselsättningsstrukturen, dels på att kunskaps- och utvecklingscentra utanför
högskolan där är få och volymmässigt små. Av de anvisade medlen gick
20 milj. kr. till universitetet i Umeå för att underlätta den satsning inom det
biotekniska området som påbörjats där. Utskottet förutsätter att sådana i 9
särskild ordning finansierade insatser i högskolan som innebär att utbild- UbU 1985/86:20
ningsväsendet utnyttjas som ett instrument i regionalpolitiken även planeras
på ett sådant sätt att kontinuitet och planmässighet i högskolans utveckling
främjas. Utskottet föreslår mot bakgrund av det anförda att riksdagen
avslår motion 1985/86:Ub817.
En högskolas betydelse för utvecklingen i en region tas upp också i motionerna
1985/86:Ub523 (s) och 1985/86:Ub814 (s) i vilka framförs krav på
utveckling av högskolan i Sundsvall— Härnösand. I motion 1985/86:Ub523
yrkandena 1 och 4 räknas ett antal områden upp inom vilka utbildningen
vid högskolan behöver byggas upp och förstärkas i syfte att få till stånd vad
som benämns en industrihögskola. Till en sådan bör höra även en forsknings-
och utvecklingsorganisation. Motionärerna hänvisar till det utredningsarbete
i frågan som genomförs av länsstyrelsen i Västernorrlands län.
Enligt motion 1985/86:Ub814 yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna behovet av riktade åtgärder i särskild ordning för
näringslivs- och teknikutveckling i Västernorrlands län innefattande bl. a.
teknikspridnings-, data- och elektronikprojekt. Motionärerna hävdar att
planeringen för sådana projekt är så långt gången i detta län att åtgärder
omedelbart kan vidtas.
1 årets budgetproposition redovisas att högskolan i Sundsvall —Härnösand
har erhållit särskilda, regionalpolitiskt motiverade medel för utveckling
av ett regionalt nätverk för teknikspridning. En redovisning av detta
utvecklingsarbete har enligt vad utskottet erfarit lämnats i samband med
högskolans anslagsframställning för budgetåret 1987/88. Mot denna bakgrund
bör riksdagen inte nu ta ställning till dessa frågor. Det ankommer i
övrigt på högskolemyndigheterna att i det ordinarie budgetarbetet ta fram
underlag för riksdagens och regeringens beslut beträffande den fortsatta
utvecklingen av högskolan i Sundsvall — Härnösand. I årets budgetproposition
föreslås en fördubbling av antalet nybörjarplatser, från 30 till 60, på
den tvååriga produktionsteknikerlinjen vid denna högskola. Denna fråga,
liksom frågor om annan grundläggande högskoleutbildning och om kontaktverksamhet,
behandlar utskottet i senare betänkanden. Med hänvisning
till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1985/
86:Ub523 yrkandena 1 och 4 samt 1985/86:Ub814 yrkande 1.
Insatser för den tekniska högskoleutbildningen inom Bergslagen aktualiseras
i fyra motioner.
Enligt motion 1985/86:Ub547 (s) bör riksdagen begära att regeringen
skyndsamt vidtar åtgärder för att öka den tekniska utbildningen och forskningen
inom Bergslagen och för att en fullständig, modern teknisk högskola
skall kunna etableras i regionen. Motionärerna anser att både kortare teknisk
högskoleutbildning och den senare delen av civilingenjörsutbildning
bör lokaliseras till högskolan i Borlänge— Falun och anknytas till industrin
i Borlänge. Även i motion 1985/86:Ub587 (c) yrkas åtgärder för att i Falun—Borlänge
snarast förverkliga vad som i motionen benämns ”Bergslagens
tekniska högskola”. Motionärerna betonar den tekniska utbildningens
och forskningens betydelse för att förnya industrin i området och skapa ny
verksamhet i framtidsinriktade högteknologiska branscher. 10
Det är enligt motion 1985/86:A449 (s) betydelsefullt att den tekniska UbU 1985/86:20
utbildningen ökar vid högskolorna i Bergslagen. Vid fördelningen av anslag
inom denna sektor bör därför särskild hänsyn tas härtill (yrkande 3).
Enligt motion 1985/86:A446 yrkande 2 i denna del bör högskolan i Örebro
få möjlighet att inom sin anslagsram prioritera den tekniska utbildningen.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
I budgetpropositionen (bil. 10 s. 42) redovisas ett samarbetsprojekt mellan
högskoleenheterna och regionstyrelsen i Uppsala högskoleregion, högskolan
i Karlstad samt regionstyrelsen i Göteborgs högskoleregion. Projektet
syftar främst till resursmobilisering och samverkan inom områdena teknik
och ekonomi. Detta samarbetsprojekt har i vissa sammanhang kallats
Bergslagens tekniska högskola. Enligt vad utskottet inhämtat är avsikten
med projektet inte att bygga upp en ny teknisk högskola i regionen utan att
samordna och utveckla den tekniska högskoleutbildningen vid de existerande
högskolorna i Bergslagen. Resultatet av arbetet inom projektet har
ännu inte redovisats.
I den nyligen framlagda propositionen 1985/86:125 (bil. 10 industridepartementet)
om tilläggsbudget lil till statsbudgeten för budgetåret 1985/
86 föreslås att medel skall anvisas för utveckling av Bergslagen. Förslaget
har formen av ett treårigt ramprogram där innehållet får preciseras efter
hand. Av totalt 425 milj. kr. avser 84 milj. kr. under denna treårsperiod
forskning, teknisk utveckling, teknikspridning och utbildning på högskoleoch
gymnasieskolnivå. Genom detta förslag blir önskemålen i motionerna
om att regeringen skall föreslå riksdagen att anvisa medel för insatser för
den tekniska högskoleutbildningen och forskningen i Bergslagen tillgodosedda.
De former som denna utbildning får kommer att konkretiseras i det
fortsatta planeringsarbetet. Utskottet förutsätter att detta planeringsarbete
tar i beaktande inriktningen av det totala utbildningsutbudet i regionen till
vilket medel anvisas i vanlig ordning via anslagen till grundläggande högskoleutbildning,
forskning, forskningsanknytning och kontaktverksamhet.
Utskottet har i sitt yttrande UbU 1985/86:3y till arbetsmarknadsutskottet
behandlat denna del av proposition 1985/86:125. Utskottet har inte underlag
för att ta ställning till lokaliseringen av den kommande, utökade tekniska
högskoleutbildningen i Bergslagen men förutsätter att utbildningen
anordnas av de existerande högskoleenheterna dels på högskoleorterna,
dels i decentraliserad form. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Ub547, l985/86:Ub587, 1985/
86:A446 yrkande 2 i denna del och 1985/86:A449 yrkande 3.
Enligt motion 1985/86:Ub803 (c) yrkande 9 bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna de mindre högskolornas betydelse för fortbildning
och vidareutbildning samt för näringslivet i den region där de är verksamma.
Det är angeläget att konsolidera och vidareutveckla dessa högskolor
bl. a. för att främja en regional balans.
Utskottet erinrar om att de mindre högskolornas betydelse för den region
där de är verksamma starkt har betonats både i föregående års och i årets
budgetproposition. Förslag framläggs nu för riksdagen under sektorsansla
gen
som syftar till att bredda basen för dessa högskolor och bidra till den 11
fortsatta, nödvändiga omstruktureringen av deras utbildningsutbud. I budgetpropositionen
(bil. 10 s. 41 —43) erinras också om olika särskilda insatser
som gjorts under senare tid för att stärka vissa små och medelstora högskolors
betydelse för den regionala utvecklingen.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att något särskilt uttalande
av riksdagen i frågan inte är nödvändigt. Riksdagen bör därför avslå motion
1985/86 :Ub803 yrkande 9.
Enligt motionerna 1985/86:Ub834 (c) yrkande 4, 1985/86:A482 (fp) yrkande
1 och 1985/86:A493 (m) yrkande 4 bör högskolan i Gävle—Sandviken
byta namn till Gävleborgs högskola. Någon närmare motivering för detta
anförs inte i motionerna.
Utskottet erinrar om att det ankommer på regeringen att fastställa högskoleenheternas
benämning. Utskottet erinrar vidare om att samtliga högskoleenheter
som tillkom i samband med högskolereformen år 1977 (prop.
1976/77:59, UbU 1976/77:20, rskr. 1976/77:246) normalt fick namn som
anger till vilken ort eller vilka orter enheten lokaliserades. Från dessa högskoleorter
kan högskolorna decentralisera utbildning. Samtliga universitet
och högskolor i landet är riksrekryterande samtidigt som de har en särskild
betydelse för den region och del av landet som de är belägna i. En benämning
som utgår från en viss del av landet, t. ex. län eller landskap, skulle
kunna ge uppfattningen att högskolan är avsedd enbart för detta område.
Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna
1985/86:Ub834 yrkande 4, 1985/86:A482 yrkande 1 och 1985/
86:A493 yrkande 4.
Tillträde till högskoleutbildning
Tillträdesutredningen tillsattes år 1983 för en samlad översyn av de regler
som infördes i samband med högskolereformen år 1977. Utredningen har
avlämnat ett betänkande (SOU 1985:57) Tillträde till högskolan och en
rapport (SOU 1985:59) Prov för urval till högskolan. Betänkandet har remitterats
till ett stort antal instanser. Remisstiden går ut den 16 juni 1986.
Förslag kan således föreläggas riksdagen tidigast under riksmötet 1986/87.
En lågutbildningsutredning bör enligt motion 1985/86:Ub510 (vpk) tillsättas.
Den sociala snedrekryteringen till högskoleutbildning är enligt motionen
fortfarande mycket markant. Tillträdesutredningens betänkande visar
att förutsättningarna för att söka till högskolan grundläggs redan innan
en övergång till högskolan blir aktuell. Mot denna bakgrund begär motionärerna
att en total kartläggning görs av utbildningsnivån för olika grupper
i samhället. Vidare bör en genomgripande undersökning göras av vilka
mekanismer i samhället som styr och bestämmer olika gruppers och människors
utbildningsnivå. En sådan undersökning bör omfatta hela utbildningssystemet
från förskolan och uppåt. Syftet med en utredning av detta
slag skall vara att lägga grund för ett program med åtgärder som motverkar
den sociala snedrekryteringen.
Utskottet hänvisar till att tillträdesutredningen har konstaterat att tillträdesreglerna
har ett begränsat inflytande på den sociala rekryteringen till
högskolan. Innan något nytt utredningsarbete övervägs bör emellertid re
-
UbU 1985/86:20
12
missbehandlingen av tillträdesutredningens betänkande avslutas och de
förslag som utredningsbetänkandet och remissvaren föranleder föreligga.
Utskottet kan således inte tillstyrka att en ny utredning av det slag som
föreslås i motionen skall tillsättas. Riksdagen bör avslå motion 1985/
86:Ub510.
Enligt motionerna 1985/86:Ub502 (c) och 1985/86:Ub579 (vpk) bör läkarbristen
i vissa områden i landet avhjälpas genom att sökande till läkarutbildning
från dessa områden får ett visst företräde.
En översyn av reglerna för tillträde till förskollärarutbildning begärs i
motion 1985/86:Ub520 (s, fp). Syftet med översynen bör vara att överväga
en nedre åldersgräns för tillträde.
I motion 1985/86:Ub604 (m) begärs att behörighetskomplettering skall
kunna både höja och sänka betygsmedelvärdet vid urval till högre utbildning
och inte som nu endast sänka det.
Utskottet vill med anledning av motionerna 1985/86:Ub502 och 1985/
86:Ub579 framhålla att all högskoleutbildning i landet är riksrekryterande.
Mot denna bakgrund anser utskottet att det skulle vara principiellt fel att
avsätta vissa antagningsplatser på läkarlinjen för regional rekrytering.
Riksdagen bör således avslå motionerna.
Riksdagen bör med hänvisning till pågående remissbehandling och kommande
beredning av tillträdesutredningens förslag avslå motion 1985/
86:Ub520. I detta sammanhang erinras om att UHÄ har regeringens uppdrag
att se över förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna.
Slutligen föreslår utskottet att riksdagen avslår även motion 1985/
86:Ub604 då frågor om behörighetskomplettering m. m. behandlas i tillträdesutredningens
betänkande.
Andelen direktantagna studerande frän gymnasieskolan med högst två år
gamla betyg bör enligt motion 1985/86:Ub567 (m) yrkande 3 öka till 50 %
för alla utbildningslinjer fr. o. m. vårterminen 1987.
Utskottet anser att då tillträdesutredningens betänkande nu föreligger
och förslag till riksdagen kan väntas under riksmötet 1986/87 bör något
beslut om ändring av de nuvarande reglerna för tillträde inte fattas nu.
Riksdagen bör därför avslå yrkande 3 i motion 1985/86:Ub567.
Göteborgs botaniska trädgård
Göteborgs botaniska trädgård har kommunen som huvudman. Statsbidrag
till verksamheten utgår sedan år 1961 via anslag till universitetet i Göteborg.
Avtalet mellan staten och Göteborgs kommun sades upp från statens sida år
1985. För närvarande pågår förhandlingar om den framtida verksamheten.
Enligt motion 1985/86:Ub615 (m) skulle framtiden för trädgården äventyras
om inte en fortsatt ekonomisk samverkan mellan staten och kommunen
kan uppnås på i stort sett samma villkor som gällt tidigare. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Med hänsyn till att pågående förhandlingar ännu inte avslutats anser
utskottet att riksdagen inte bör göra något uttalande i frågan. Motion 1985/
86:Ub615 bör avslås av riksdagen.
UbU 1985/86:20
13
Hemställan
UbU 1985/86:20
Åberopande det anförda hemställer utskottet
1. beträffande översyn av högskolans anslags- och styrsystem
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Ub567 yrkande 1 i denna
del, 1985/86:Ub803 yrkande 6 och yrkande 7 i denna del, 1985/
86:Ub807 yrkandena 1 och 4, 1985/86:Ub812 yrkande 1 i denna del
och 1985/86:Ub838 yrkande 33,
2. beträffande en organisation för att tillgodose regionala behov på
högskolans område
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Ub567 yrkande 1 i denna
del, 1985/86:Ub803 yrkande 7 i denna del och 1985/86:Ub812 yrkande
1 i denna del,
3. beträffande en strukturplan för högskolan
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Ub803 yrkande 8 och 1985/
86:Ub812 yrkande 1 i denna del,
4. beträffande tidigare beslutade besparingar inom högskolan budgetåret
1986/87
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Ub807 yrkande 2 och 1985/
86:Ub816,
5. beträffande rätt att till regeringen överklaga vissa beslut av lokal
högskolemyndighet
att riksdagen med avslag på motion 1985/86:Ub578 yrkande 1 utan
erinran lägger till handlingar vad som har anförts i proposition 1985/
86:100,
6. beträffande rätt att till regeringen överklaga beslut i fråga om
tjänster inom högskolan
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub578 yrkande 2,
7. beträffande överföringar mellan anslag för högskolan
att riksdagen bemyndigar regeringen att göra överföringar i enlighet
med vad som förordats i proposition 1985/86:100,
8. beträffande uppdelning av universitetet i Lund
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub507,
9. beträffande en högskola för södra delen av Stockholms län
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Ub620 och 1985/86:Ub839
yrkande 2,
10. beträffande omfördelning av medel från det regionalpolitiska
stödet till universitetet i Umeå
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub817,
11. beträffande utveckling av högskolan i Sundsvall— Härnösand
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Ub523 yrkandena 1 och 4
samt 1985/86:Ub814 yrkande 1,
12. beträffande teknisk högskoleutbildning och forskning i Bergslagen
att
riksdagen avslår motionerna 1985/86:Ub547, 1985/86:Ub587,
1985/86:A446 yrkande 2 i denna del och 1985/86:A449 yrkande 3,
13. beträffande uttalande om de mindre högskolornas betydelse
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub803 yrkande 9, 14
14. beträffande högskolan i Gävle—Sandviken
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Ub834 yrkande 4, 1985/
86:A482 yrkande 1 och 1985/86:A493 yrkande 4,
15. beträffande en lågutbildningsutredning
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub510,
16. beträffande tillträde till läkarutbildning
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Ub502 och 1985/
86:Ub579,
17. beträffande tillträde tillförskollärarutbildning
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub520,
18. beträffande tillgodoräknande av betyg från behörighetskomplettering
vid tillträde till högre utbildning
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub604,
19. beträffande andelen direktantagna studerande
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub567 yrkande 3,
20. beträffande Göteborgs botaniska trädgård
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub615.
2. Universitets- och högskoleämbetet
Utskottet tillstyrker regeringens under punkt D 1 (s. 204—206) framlagda
förslag och hemställer
att riksdagen till Universitets- och högskoleämbetet för budgetåret
1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 86 883 000 kr.
3. Regionstyrelserna för högskolan
Regeringen har under punkt D 2 (s. 206—207) föreslagit riksdagen att till
Regionstyrelsema för högskolan för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag
av 12 989 000 kr.
Motionerna
1985/86:Ub807 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas
3. att riksdagen beslutar att regionstyrelserna inom högskolan skall avskaffas
och därmed under anslaget D 2. Regionstyrelserna för högskolan
anslå 9 000 000 kr. lägre än regeringen föreslagit.
1985/86:Ub838 av Per Unckel m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas
35. att riksdagen beslutar att till D 2. Regionstyrelserna för högskolan för
budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 2 989 000 kr.
Utskottet
Regionstyrelserna för högskolan infördes genom 1977 års högskolereform.
De har till uppgift att planera och samordna den grundläggande högskoleutbildningen
i respektive högskoleregion, främja denna utbildnings forsk
-
UbU 1985/86:20
15
ningsanknytning samt svara för frågor som är gemensamma för två eller UbU 1985/86:20
flera högskoleenheter.
Under anslagsrubriken erinrar departementschefen om sin avsikt att låta
se över högskolans anslags- och styrsystem. När resultatet av denna översyn
föreligger bör ställning tas till resurser för bl. a. regionstyrelserna. Statsrådet
föreslår att riksdagen för nästa budgetår anvisar 12 989 000 kr. till regionstyrelserna.
I motion 1985/86:Ub807 (fp) begärs att riksdagen skall besluta avveckla
regionstyrelserna och i konsekvens därmed under anslaget anvisa ett belopp
som är 9 000 000 kr. lägre än vad regeringen föreslagit (yrkande 3).
Den övergripande utbildningsplanering som kan vara aktuell inom varje
region bör enligt motionen ombesörjas av högskolorna utan den administrativa
överbyggnad som regionstyrelserna utgör.
Enligt motion 1985/86:Ub838 (m) yrkande 35 bör riksdagen under förevarande
anslag för nästa budgetår anvisa 2 989 000 kr. Motionärerna hänvisar
till att förslag i annat sammanhang lagts fram om att regionstyrelserna
skall avskaffas. Därför föreslås nu att anslaget i förhållande till regeringens
hemställan minskas med 10 milj. kr. Resterande medel avsätts för avvecklingen
och överföring av vissa arbetsuppgifter till andra beslutande organ
inom högskolan.
Som utskottet relaterat i det föregående under punkten 1 har utbildningsministern
nyligen i svar på frågor i riksdagen meddelat att översynen av
högskolans anslags- och styrsystem nu inletts inom departementet. En första
samlad bedömning och därav föranledda förslag avses föreläggas riksdagen
i budgetpropositionen år 1987. Nuvarande organisatoriska form för att
tillgodose regionala behov på högskolans område måste enligt utbildningsministern
finnas så länge en annan och bättre lösning inte kommit till stånd.
Utskottet avstyrker med hänvisning till nämnda översyn båda motionsyrkandena
och föreslår att riksdagen anvisar de medel som regeringen begärt
under anslaget.
Åberopande det anförda hemställer utskottet
beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen till Regionstyrelserna för högskolan med bifall till proposition
1985/86:100 och med avslag på motionerna 1985/86:Ub807
yrkande 3 och 1985/86:Ub838 yrkande 35 för budgetåret 1986/87
anvisar ett förslagsanslag av 12 989 000 kr.
4. Redovisningscentralerna vid universiteten
Utskottet tillstyrker regeringens under punkt D 3 (s. 207) framlagda förslag
och hemställer
att riksdagen till Redovisningscentralerna vid universiteten för budgetåret
1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.
5. Datorcentralen för högre utbildning och forskning i
Stockholm
Utskottet tillstyrker regeringens under punkt D 4 (s. 207—208) framlagda
förslag och hemställer
16
att riksdagen till Datorcentralen för högre utbildning och forskning i UbU 1985/86:20
Stockholm för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 1 000
kr.
6. Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna
Utskottet tillstyrker regeringens under punkt D 5 (s. 208 — 209) framlagda
förslag och hemställer
att riksdagen till Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna för
budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 1 316 947 000 kr.
7. Vissa tandvårdskostnader
Utskottet tillstyrker regeringens under punkt D 6 (s. 209 — 211) framlagda
förslag och hemställer
att riksdagen till Vissa tandvårdskostnader för budgetåret 1986/87
anvisar ett reservationsanslag av 86 902 000 kr.
8. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m.
Regeringen har under punkt D 7 (s. 211—213) föreslagit riksdagen att till
Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa
ett reservationsanslag av 11 988 000 kr.
Motionerna
1985/86:Ub598 av Karin Söder m. fl. (c) vari — med hänvisning till vad
som anförts i den till kulturutskottet remitterade motionen 1985/86:Kr 312
— yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till en ökad utbytesverksamhet
på högskolenivå med utbytesstudenter från u-länderna i enlighet
med vad som anförts i motionen.
1985/86:Ub807 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas
6. att riksdagen beslutar att under anslaget D 7. Vissa särskilda utgifter
inom högskolan m. m. anslå 2 500 000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit
för att användas i arbetet med att internationalisera grundutbildningen.
1985/86:Ub812 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
i motionen om åtgärder för en ökad internationalisering inom den högre
utbildningen.
1985/86:Ub827 av Alf Svensson (c) vari — med hänvisning till vad som
anförts i den till socialförsäkringsutskottet remitterade motionen 1985/
86:Sf520 — såvitt nu är i fråga yrkas
5. att riksdagen beslutar hos regeringen begära förslag till inrättande av
en instans för meritvärdering av invandrares utbildningar från hemlandet. 17
Utskottet
UbU 1985/86:20
Under förevarande anslag finns en anslagspost till UHÄ:s disposition. Ur
denna utgår medel till internationalisering av högskolan. UHÄ anmäler i sin
anslagsframställning för budgetåret 1986/87 att medlen fördelas främst
med utgångspunkt i lokala långsiktiga handlingsprogram som redovisats av
högskoleenheterna. Innevarande budgetår används 3 804 000 kr. för verksamheten.
I motion 1985/86:Ub807 (fp) yrkande 6 betonas betydelsen av internationalisering
av den grundläggande högskoleutbildningen. Med hänvisning
härtill yrkas att ytterligare 2,5 milj. kr. skall anvisas under förevarande anslag
för att finansiera projekt som gäller internationalisering.
Även i motion 1985/86:Ub812 (c) yrkande 3 anförs att det är viktigt att
uppmuntra internationellt utbyte inom högre utbildning. Den svenska högskolan
kan tillföras nya impulser om svenska studenter får möjlighet att
genomföra delar av sin utbildning utomlands och om utländska studenter
kan komma till Sverige. Därför bör åtgärder vidtas för att öka internationaliseringen,
t. ex. tillgodoräknande av utländska studier i svenska examina,
ökade kvoter för utländska studenter och införandet av kompletterande
kurser för svenska studenter som söker till utländsk utbildning. Särskilt
viktigt är det enligt motionärernas mening att främja ett nordiskt studerandeutbyte.
Förslag till en utökad utbytesverksamhet med studenter från Sverige och
u-länder begärs i motion 1985/86:Ub598 (c).
Utskottet har i tidigare sammanhang betonat betydelsen av internationella
kontakter av olika slag inom högskolan. Därför är det viktigt att högskoleenheterna
utarbetar handlingsprogram för hur internationaliseringsarbetet
skall bedrivas. Utöver de medel som UHÄ disponerar för internationalisering
kan högskoleenheterna inom sina ramar använda även andra medel
för denna verksamhet om detta bedöms lämpligt och möjligt. Medel för
internationalisering av högskolan anvisas även under anslaget Kulturellt
utbyte med utlandet, vilket bereds av kulturutskottet. Bland de ändamål
som finansieras under detta anslag ingår försöksverksamhet med s. k. integrerad
utlandsutbildning (IUU) som bedrivs i samarbete med UHÄ. Denna
utbildning innebär att högskoleenheter och institutioner i Sverige och ett
annat land kommer överens om att de studerande kan förlägga viss del av
sin utbildning till det andra landet med på förhand garanterat tillgodoräknande
av resp. kurser eller kursmoment.
Regeringen gav den 5 september 1985 Svenska institutet i uppdrag att
utarbeta ett förslag om hur ett informations- och dokumentationscentrum
skall organiseras, som skall främja internationell rörlighet bland studerande,
lärare och forskare inom högskolan samt elever och lärare inom ungdomsskolan.
Vidare skall institutet pröva vilka andra insatser som behövs
för att stödja och främja utbytet av studerande och lärare/forskare. Bland
de frågor som institutet skall behandla hör ansvarsfördelningen mellan
myndigheter och organ som skall främja studerandeutbyte och anordnandet
av intensivkurser i andra språk än engelska.
Med hänvisning till det anförda och till det statsfinansiella läget föreslår 18
utskottet att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Ub598, 1985/86:Ub807
yrkande 6 och 1985/86:Ub812 yrkande 3.
Frågan om värdering av utländsk högre utbildning tas upp i motion 1985/ UbU 1985/86:20
86:Ub827 (c). Enligt motionens yrkande 5 (med motivering i motion 1985/
86:Sf520) bör riksdagen hos regeringen begära förslag om inrättande av en
särskild instans eller myndighet för sådan meritvärdering. Motionären anför
att många hit invandrade personer i sina hemländer har tillägnat sig en
kvalificerad utbildning. Det kan emellertid vara svårt att nyttja dessa kunskaper
i Sverige, då här i regel krävs att behörighet och kompetens är verifierade,
t. ex. genom ett svenskt högskolebetyg. Den särskilda instansen eller
myndigheten skulle, menar motionären, på begäran utfärda ett intyg som
visar vilken svensk utbildning som resp. utländska examen svarar emot.
Med anledning av motionsyrkandet vill utskottet erinra om att UHÄ
sedan budgetåret 1984/85, med särskilda medel ur förevarande anslag, bedriver
en försöksverksamhet i fråga om värdering av utländsk högre utbildning.
Efter ansökan av individerna själva, arbetsförmedlingar eller enskilda
högskoleenheter utfärdar UHÄ utlåtanden angående jämförelse av utländsk
högskoleutbildning med svensk.
Utskottet har under de båda föregående riksmötena avstyrkt motionsyrkanden
liknande det som är i fråga och därvid hänvisat till försöksverksamheten
och en kommande utvärdering av denna. Samtidigt har utskottet strukit
under det angelägna i att frågan om värdering av utländsk högre utbildning
löses på ett tillfredsställande sätt.
Enligt vad utskottet nu erfarit har UHÄ under hittillsvarande försöksperiod
byggt upp en samlad kunskap om vissa utländska utbildningssystem
och om betygssättningen i olika länder. En första utvärdering av denna
UHÄ:s verksamhet kommer att göras inför nästa anslagsframställning hösten
1986. Vidare planerar UHÄ att vid årsskiftet 1986-87 tillställa ca 500
personer, vilkas utländska meriter UHÄ värderat, frågor om vad avgivet
utlåtande betytt för individens yrkesverksamhet eller fortsatta högre studier.
Mot bakgrund av det redovisade anser utskottet att någon särskild
åtgärd från riksdagens sida nu inte är påkallad. Därför avstyrker utskottet
motion 1985/86:Ub827 yrkande 5.
Utskottet har i övrigt inte något att erinra mot medelsberäkningen under
anslaget och hemställer
1. beträffande ökad internationalisering inom högskolan m. m.
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Ub598 och 1985/86:Ub812
yrkande 3,
2. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen till Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m. med
bifall till proposition 1985/86:100 och med avslag på motion 1985/
86:Ub807 yrkande 6 för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag
av 11 988 000 kr.,
3. beträffande värdering av utländsk högre utbildning
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub827 yrkande 5.
Stockholm den 22 april 1986
På utbildningsutskottets vägnar
Georg Andersson
19
Närvarande: Georg Andersson (s), Helge Hagberg (s), Ylva Annerstedt UbU 1985/86:20
(fp), Lars Svensson (s), Birgitta Rydle (m), Ingvar Johnsson (s), Barbro
Nilsson (s), Lars Leijonborg (fp), Göran Allmér (m), Margareta Hemmingsson
(s), Björn Samuelson (vpk), Marita Bengtsson (s), Birger Hagård
(m), Jan Hyttring (c) och Marianne Andersson (c).
Reservationer
1. Översyn av högskolans anslags- och styrsystem (punkt 1,
mom. 1)
Ylva Annerstedt (fp), Birgitta Rydle (m), Lars Leijonborg (fp), Göran
Allmér (m), Birger Hagård (m), Jan Hyttring (c) och Marianne Andersson
(c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Utskottet har” och
slutar ”yrkande 33” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det värdefullt att den länge aviserade översynen av högskolans
anslags- och styrsystem nu påbörjats. Med tanke på att översynen
bör göras snabbt kan utskottet acceptera att den sker inom utbildningsdepartementet.
Resultaten av arbetet får visa om vissa frågor behöver belysas
ytterligare och om detta bör göras i andra former t. ex. med representation
för allmänna intressen och de berörda högskolemyndigheterna.
Översynen bör enligt utskottets mening göras utifrån vissa övergripande
riktlinjer som dragits upp i de nu aktuella motionerna.
Universiteten och högskolorna bör få ett längre planeringsperspektiv.
Därför bör införande av treåriga ramanslag prövas vid översynen. I detta
sammanhang bör även formerna för en resursförstärkning under en treårsperiod
övervägas i syfte att återställa högskolans kvalitet. Förslag bör därvid
lämnas om till vilka områden förstärkningarna i första hand bör riktas. I
översynen bör även övervägas hur högskoleenheternas arbete med förnyelse
genom omprioritering och omfördelning av resurser kan underlättas.
Översynen bör resultera i ett nytt anslagssystem som ger högskoleenheter
och institutioner möjlighet till en friare resursanvändning och en bättre
överblick över sina resurser. Det bör prövas hur medel kan anvisas under
färre anslag än i dag utan att möjligheterna försämras för riksdagen och
regeringen att styra inriktningen i stort av grundläggande högskoleutbildning
resp. forskning och forskarutbildning.
Linjesystemet bör utvärderas och förslag utarbetas till förenklingar i enlighet
med vad som förordas i motionerna. Behoven av en mera detaljerad
styrning från riksdag och regering kommer att kvarstå inom vissa områden,
t. ex. inom utbildning för vård och undervisning, medan en större frihet kan
tillåtas och vara till fördel både för samhället och de studerande inom andra
områden såsom det tidigare filosofiska fakultetsområdet.
Ett mål för översynsarbetet bör vidare vara att med olika metoder minska
högskolans administration. Ett förenklat beslutsfattande inom högskoleenheterna
och regeländringar i syfte att minska byråkratin bör prövas. 20
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna 1985/
86:Ub567 yrkande 1 i denna del, 1985/86:Ub803 yrkande 6 och yrkande 7 i
denna del, 1985/86:Ub807 yrkandena 1 och 4, 1985/86:Ub812 yrkande 1 i
denna del och 1985/86:Ub838 yrkande 33 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande översyn av högskolans anslags- och styrsystem
att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Ub567 yrkande
1 i denna del, 1985/86:Ub803 yrkande 6 och yrkande 7 i denna del,
1985/86:Ub807 yrkandena 1 och 4, 1985/86:Ub812 yrkande 1 i denna
del och 1985/86:Ub838 yrkande 33 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
2. En organisation för att tillgodose regionala behov på
högskolans område (punkt 1, mom. 2)
Ylva Annerstedt (fp), Birgitta Rydle (m), Lars Leijonborg (fp), Göran
Allmér (m) och Birger Hagård (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Eftersom översynen”
och slutar ”till regionstyrelserna” bort ha följande lydelse:
Utskottet tar i det följande under punkt 3 i detta betänkande upp frågan
om medelsanvisning till regionstyrelserna budgetåret 1986/87. Utskottet
behandlar då också två yrkanden i motionerna 1985/86:Ub807 (fp) resp.
1985/86:Ub838 (m) om minskade resurser till regionstyrelserna detta budgetår.
Utskottet vill emellertid redan nu uttala sin principiella uppfattning
att regionstyrelserna bör avskaffas och att denna avveckling bör påbörjas
redan under budgetåret 1986/87. Den aviserade översynen av högskolans
anslags- och styrsystem bör således ha detta som utgångspunkt i vad gäller
frågor om beslutsnivåerna inom högskolan och om ansvar för de regionala
frågorna. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub567 yrkande
1 i denna del och med avslag på motionerna 1985/86:Ub803 yrkande 7 i
denna del och 1985/86:Ub812 yrkande 1 i denna del som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande en organisation för att tillgodose regionala behov på
högskolans område
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub567 yrkande 1 i denna
del samt med avslag på motionerna 1985/86 :Ub803 yrkande 7 i denna
del och 1985/86:Ub812 yrkande 1 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. En organisation för att tillgodose regionala behov på
högskolans område (punkt 1, mom. 2)
Jan Hyttring (c) och Marianne Andersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Eftersom översynen”
och slutar ”till regionstyrelserna” bort ha följande lydelse:
UbU 1985/86:20
21
I den nyss påbörjade översynen av högskolans anslags- och styrsystem
bör även frågor om de centrala och regionala beslutsnivåerna inom högskolan
tas upp till prövning. Denna prövning bör ha som utgångspunkt att flera
frågor än i dag som rör verksamhet och resursanvändning skall kunna avgöras
på regional och lokal nivå. Detta bör medföra att regionstyrelserna
tar över vissa uppgifter som nu handläggs av UHÄ. Vad utskottet här anfört
bör riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Ub803 yrkande 7 i denna
del och 1985/86:Ub812 yrkande 1 i denna del som sin mening ge regeringen
till känna. Riksdagen bör således avslå motion 1985/86:Ub567 yrkande 1 i
den del som avser avskaffande av regionstyrelserna. Till frågan om anslag
till regionstyrelserna budgetåret 1986/87 återkommer utskottet under
punkt 3 i detta betänkande.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande en organisation för att tillgodose regionala behov på
högskolans område
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Ub803 yrkande 7 i
denna del och 1985/86:Ub812 yrkande 1 i denna del samt med avslag
på motion 1985/86:Ub567 yrkande 1 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. En strukturplan för högskolan (punkt 1, mom. 3)
Jan Hyttring (c) och Marianne Andersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Utskottet uttalade”
och på s. 7 slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:
1 anslutning till arbetet med översynen av högskolans anslags- och styrsystem
bör även en strukturplan för högskolan utarbetas i enlighet med vad
som anförs i motionerna 1985/86:Ub803 yrkande 8 och 1985/86:Ub812
yrkande 1 i denna del.
Det är nämligen enligt utskottets mening viktigt att en anpassning av
utbildningsutbudet till det förväntade antalet studerande och till sysselsättningsmöjligheterna
sker på ett välplanerat sätt. Genom en strukturplan för
högskoleorganisationen bör vidare koncentrationen av den högre utbildningen
motverkas. Besluten om nedläggningar av vissa högskoleutbildningar
våren 1984 visar på vilket bräckligt underlag utomordentligt viktiga
frågor avgörs. Det bör vara möjligt att under en tid dra ned utbildningsvolymen
vid en enhet för att senare öka den igen när behoven växer. Riksdagen
bör med bifall till de nämnda motionsyrkandena som sin mening ge regeringen
till känna vad utskottet här anfört.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande en strukturplan för högskolan
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Ub803 yrkande 8
och 1985/86:Ub812 yrkande 1 i denna del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
UbU 1985/86:20
22
5. Tidigare beslutade besparingar inom högskolan
budgetåret 1986/87 (punkt 1, mom. 4)
Ylva Annerstedt (fp) och Lars Leijonborg (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar "Utskottet anser”
och slutar "och 1985/86:Ub816” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som förs fram i motion 1985/86:Ub807,
nämligen att de föregående år beslutade besparingarna i första hand skall
avse högskolornas administration och förvaltning. Detta bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna. Däremot bör riksdagen inte på det sätt
som föreslås i motion 1985/86:Ub816 upphäva beslutet om besparingar
inom högskolan.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande tidigare beslutade besparingar inom högskolan budgetåret
1986/87
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub807 yrkande 2 och
med avslag på motion 1985/86:Ub816som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
6. Rätt att till regeringen överklaga vissa beslut av lokal
högskolemyndighet m. m. (punkt 1, mom. 5 och 6)
Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Sorn utskottet” och
slutar ”överklaga beslut” bort ha följande lydelse:
Den enskilde medborgarens möjligheter att anföra besvär över myndighetsbeslut
bör enligt utskottets mening inte ytterligare begränsas. De bör i
stället utvidgas för att öka den enskildes rättstrygghet. Besvärsärenden av
politisk karaktär bör i sista hand avgöras av regeringen som i sin tur är
ansvarig inför riksdagen. Rätten att till regeringen anföra besvär i fråga om
beslut om tjänstetillsättning inom högskolan bör återinföras. Riksdagen
bör således bifalla yrkande 2 i motion 1985/86:Ub578. Enligt utskottets
mening bör riksdagen inte godkänna den i budgetpropositionen förordade
inskränkningen i rätten att anföra besvär hos regeringen i övriga frågor där
beslut fattats av lokal högskolemyndighet och där frågan har prövats av
UHÄ. För vissa mindre ärendegrupper kan det Finnas skäl att pröva en
inskränkning. Om en sådan inskränkning skall göras bör emellertid regeringen
för riksdagen presentera vilka ärendegrupper det gäller. Riksdagen
bör således med bifall till yrkande 1 i motion 1985/86:Ub578 som sin mening
ge regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 5 och 6 bort ha följande lydelse:
5. beträffande rätt att till regeringen överklaga vissa beslut av lokal
högskolemyndighet
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub578 yrkande 1 och
med anledning av proposition 1985/86:100 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
UbU 1985/86:20
23
6. beträffande rätt att till regeringen överklaga beslut i fråga om UbU 1985/86:20
tjänster inom högskolan
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub578 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. En högskola för södra delen av Stockholms län (punkt
1, mom. 9)
Jan Hyttring (c) och Marianne Andersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Utskottet konstaterade”
och slutar ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att en högskola för den södra
delen av Stockholms län på ett verksamt sätt skulle medverka till att häva
den regionala obalansen i länet i fråga om högre utbildning. Regeringen bör
därför ta initiativ till en utredning om de praktiska och ekonomiska förutsättningarna
för en sådan decentralisering av högskoleutbildningen i regionen.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion 1985/
86:Ub839 yrkande 2 och med anledning av motion 1985/86:Ub620 som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande en högskola för den södra delen av Stockholms län
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub839 yrkande 2 och
med anledning av motion 1985/86:Ub620 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
8. Omfördelning av medel från det regionalpolitiska stödet
till universitetet i Umeå (punkt 1, mom. 10)
Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Utskottet erinrar”
och på s. 10 slutar "motion 1985/86:Ub817" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att högskolan har betydelse även för den regionala utvecklingen.
För att kunna fylla denna roll måste högskolan tillföras resurser
genom en långsiktig uppbyggnad. Särskilda regionalpolitiska satsningar
medför ryckighet i planeringen och kan innebära svårigheter när det regionalpolitiska
stödet efter några år skall ersättas av i vanlig ordning anvisade
medel eller genom omprioriteringar. Riksdagen bör mot bakgrund av det
anförda som sin mening ge regeringen till känna att medel till regionalpolitisk!
stöd bör föras över till högskolan. Vid denna överföring bör särskild
hänsyn tas till behovet av medel för utbildning, utveckling och forskning
vid universitetet i Umeå. Riksdagen bör således bifalla motion 1985/
86:Ub817.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande omfördelning av medel från det regionalpolitiska
stödet till universitetet i Umeå
att riksdagen med bifall till motion 1985/86 :Ub817 som sin mening 24
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Uttalande om de mindre högskolornas betydelse (punkt
1, mom. 13)
Jan Hyttring (c) och Marianne Andersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar ”Mot bakgrund”
och slutar ”yrkande 9” bort ha följande lydelse:
Icke desto mindre finnér utskottet det angeläget att i likhet med motionärerna
betona vikten av de mindre högskolornas betydelse för fortbildning
och vidareutbildning samt för näringslivet i den region där de är verksamma.
Åtgärder för att konsolidera och vidareutveckla dessa högskolor är
därför mycket angelägna. Exempel på sådana åtgärder har framförts i olika
motioner bl. a. från centern, såsom en utbyggnad av kortare tekniska och
ekonomiska högskoleutbildningar, ökade resurser för enstaka kurser vid de
mindre högskolorna och ökade resurser för att lärare vid dessa högskolor
skall kunna bedriva forskning. Den av centern föreslagna strukturplanen
för högskoleväsendet skulle också kunna vara ett instrument att användas i
arbetet med att trygga de mindre högskolornas utveckling. Vad utskottet nu
anfört bör med bifall till motion 1985/86:Ub803 yrkande 9 ges regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande uttalande om de mindre högskolornas betydelse
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub803 yrkande 9 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. En lågutbildningsutredning (punkt 1, mom. 15)
Björn Samuelson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar ”Utskottet hänvisar”
och på s. 13 slutar ”motion 1985/86:Ub510” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer med vad som anförs i motion 1985/86:Ub510 om
det omedelbara behovet av en lågutbildningsutredning. De förslag som
framlagts av tillträdesutredningen och de undersökningar av den sociala
rekryteringen till högre studier som legat inom denna utrednings uppdrag
har inte den omfattning som behövs för att mekanismerna bakom den sociala
snedrekryteringen skall kunna klarläggas. En ny särskild lågutbildningsutredning
bör därför tillsättas. Den bör i sitt arbete självfallet ta
till vara de resultat som tillträdesutredningen redovisat och de synpunkter
på rekryteringsfrågorna som kommer fram i remissbehandlingen. Riksdagen
bör med bifall till motion 1985/86 :Ub510 som sin mening ge regeringen
till känna att en särskild lågutbildningsutredning bör tillsättas och få direktiv
för sitt arbete i enlighet med de riktlinjer som anges i motionen.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande en lågutbildningsutredning
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub510 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
UbU 1985/86:20
25
11. Tillträde till läkarutbildning (punkt 1, mom. 16)
Björn Samuelson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar ”Utskottet vill” och
slutar ”avslå motionerna” bort ha följande lydelse:
Den stora bristen på specialistutbildade läkare påvisas i motion 1985/
86:Ub579. Enligt utskottets mening är det av rättviseskäl och sociala skäl
nödvändigt att tillförsäkra människor i alla delar av landet en god tillgång
på läkare. De har alla bidragit med skattemedel till den samhällsservice de
bör ha rätt till. Det är därför nödvändigt att pröva flera metoder för att
komma till rätta med läkarbristen i vissa områden. En av de metoder som
bör prövas är att avsätta ett visst antal antagningsplatser på läkarlinjen för
sökande från bristområdena. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med
bifall till motion 1985/86:Ub579 och med anledning av motion 1985/
86:Ub502 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande tdlträde till läkarutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub579 och med anledning
av motion 1985/86:Ub502 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
12. Tillgodoräknande av behörighetskomplettering vid
tillträde till högre utbildning (punkt 1, mom. 18)
Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar ”Slutligen föreslår”
och slutar ”tillträdesutredningens betänkande” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att betyg som kompletterats för behörighet till högskoleutbildning
skall medräknas både när det höjer och när det sänker en sökandes
betygsmedelvärde. Högskoleförordningen bör snarast ändras i enlighet
härmed. Därmed rättas en uppenbar orättvisa till. Remissbehandlingen och
beredningen av tillträdesutredningens betänkande bör således inte avvaktas
innan denna ändring genomförs. Vad utskottet här anfört bör riksdagen
med bifall till motion 1985/86:Ub604 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:
18. beträffande tillgodoräknande av betyg från behörighetskomplettering
vid tillträde till högre utbildning
att riksdagen med bifall till motion 1985/86 :Ub604 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Andelen direktantagna studerande (punkt 1, mom. 19)
Ylva Annerstedt (fp), Birgitta Rydle (m), Lars Leijonborg (fp), Göran
Allmér (m) och Birger Hagård (m) anser
UbU 1985/86:20
26
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar ”Utskottet anser”
och slutar ”motion 1985/86:Ub567” bort ha följande lydelse:
I avvaktan på att ett nytt tillträdessystem genomförs bör direktantagningskvoten
för studerande från gymnasieskolan höjas till 50 % fr. o. m.
vårterminen 1987. Riksdagen bör således bifalla yrkande 3 i motion 1985/
86:Ub567.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:
19. beträffande andelen direktantagna studerande
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub567 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Regionstyrelserna för högskolan (punkt 3)
Ylva Annerstedt (fp), Birgitta Rydle (m), Lars Leijonborg (fp), Göran
Allmér (m) och Birger Hagård (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar ”Sorn utskottet”
och slutar ”under anslaget” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas syn på regionstyrelserna och anser att riksdagen
nu bör fatta principbeslut om att regionstyrelserna skall avvecklas
fr. o m. budgetåret 1986/87. Riksdagen bör begära att regeringen återkommer
till riksdagen med en avvecklingsplan. En sådan avvecklingsplan medverkar
till en avbyråkratisering av högskolan och innebär en besparing om
9,5 milj. kr. Utskottet föreslår att riksdagen, med anledning av motionerna
1985/86:Ub807 yrkande 3 och 1985/86:Ub838 yrkande 35 samt med avslag
på proposition 1985/86:100, anvisar 3 489 000 kr. under anslaget för nästa
budgetår att användas för avvecklingen och överföring av vissa arbetsuppgifter
till andra beslutande högskoleorgan.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen till Regionstyrelserna för högskolan med anledning av
motionerna 1985/86:Ub807 yrkande 3 och 1985/86:Ub838 yrkande
35 samt med avslag på proposition 1985/86:100 förbudgetåret 1986/
87 anvisar ett förslagsanslag av 3 489 000 kr.
15. Ökad internationalisering inom högskolan m. m.
(punkt 8, mom. 1)
Jan Hyttring (c) och Marianne Andersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar ”Med hänvisning”
och slutar ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:
De åtgärder som sålunda redan vidtagits i syfte att främja internationalisering
inom högskolan är av stort värde, men enligt utskottets uppfattning
är det angeläget att därutöver vidta åtgärder av det slag som förordas i
motion 1985/86:Ub812. Regeringen bör därför ge UHÄ i uppdrag att
skyndsamt pröva sådana frågor som tillgodoräknande av utländska studier
i svenska examina, ökade kvoter för utländska studenter, införande av
kompletterande kurser för svenska studenter som söker till utländsk utbild
-
UbU 1985/86:20
27
ning och andra åtgärder för att främja jämförbarheten mellan svenska och
utländska examina. Som framhålls i motionen är det särskilt viktigt att
främja ett nordiskt studerandeutbyte. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen
med bifall till motion 1985/86:Ub812 yrkande 3 och med anledning av
motion 1985/86: Ub598 ge regeringen till känna. I den mån de här aktualiserade
åtgärderna kräver särskilda resurstillskott bör regeringen återkomma
till riksdagen i denna fråga. Det finns därför inte anledning att nu anvisa
ytterligare medel såsom föreslås i motion 1985/86: Ub812, vilken därför bör
avslås.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande ökad internationalisering inom högskolan m. m.
att riksdagen med bifall till motion 1985/86 :Ub812 yrkande 3 och
med anledning av motion 1985/86:Ub598 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
16. Anslagsbeloppet under Vissa särskilda utgifter inom
högskolan m. m. (punkt 8, mom. 2)
Ylva Annerstedt (fp) och Lars Leijonborg (fp) anser
dels&tt den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar ”Med hänvisning”
och slutar ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är värdefullt att UHÄ och Svenska institutet inom
sin ordinarie verksamhet och institutet även genom regeringens uppdrag
arbetar för att utveckla verksamheten med internationalisering inom högskolan.
Något särskilt uttalande av den art som yrkas i motionerna 1985/
86:Ub598 och 1985/86:Ub812 yrkande 3 behöver enligt utskottets mening
inte göras. Däremot anser utskottet att internationaljseringsarbetet redan
nästa budgetår behöver tillföras ytterligare resurser. Riksdagen bör därför
med bifall till yrkande 6 i motion 1985/86:Ub807 anvisa 2,5 milj. kr. utöver
vad regeringen föreslagit.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen till Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m. med
bifall till motion 1985/86:Ub807 yrkande 6 och med anledning av
proposition 1985/86:100 för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag
av 14 488 000 kr.,
UbU 1985/86:20
28
Liber Tryck AB Stockholm 1986