Utbildningsutskottets betänkande
1985/86:18

om anslag till kommunal utbildning för vuxna, m. m.

(prop. 1985/86:100) J™*

Åttonde huvudtiteln

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1985/86:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under punkterna
C 1. Bidrag till kommunal utbildning för vuxna, C 2. Statens skolor för
vuxna: Utbildningskostnader och C 3. Statens skolor för vuxna: Undervisningsmaterial
m. m. jämte motioner.

1. Bidrag till kommunal utbildning för vuxna

Regeringen har under punkt C 1 (s. 164-169) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen har förordats om timramar för
kommunal utbildning för vuxna,

2. bemyndiga regeringen att - i den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar -öka antalet undervisningstimmar i grundutbildning för vuxna och kommunal
vuxenutbildning för att bereda utbildningsmöjligheter för arbetslösa,

3. godkänna vad som i propositionen har förordats om möjlighet att
använda statsbidrag för anlitande av utomstående för undervisning i
kommunal vuxenutbildning,

4. godkänna vad som i propositionen har förordats om uppskov med den
tidigare beslutade reformen rörande skolledning m.m. för kommunal
vuxenutbildning inkl. grundutbildning för vuxna,

5. godkänna vad som i propositionen har förordats om minskning av vissa
statsbidrag till kommunal vuxenutbildning och grundutbildning för vuxna,

6. till Bidrag till kommunal utbildning för vuxna för budgetåret 1986/87
anvisa ett förslagsanslag av 964 550 000 kr.

Motionerna

1985/86:Ub213 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

19. att riksdagen beslutar att avslå regeringens yrkande om neddragning av
statsbidraget till lärarlönerna med 3 %.

1985/86:Ub408 av Marianne Stålberg m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ny
beslutsordning för fördelning av timmar i kommunal vuxenutbildning.

1 Riksdagen 1985186. 14 sami. Nr 18

1985/86:Ub409 av Bo Hammar m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om en frivillig tvåårig humanistisk och teknisk
utbildning för alla lågutbildade.

1985/86:Ub411 av Berit Oscarsson m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en översyn
genomförs med syfte att tillgodose utbildningsbehoven i stora och små
företag liksom inom den offentliga sektorn,

2. att riksdagen i övrigt som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen framförts om inriktningen av den framtida vuxenutbildningen.

1985/86:Ub412 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1985/86:100 bil. 10, utbildningsdepartementet
C 1. mom. 5 i vad avser minskning till kommunal vuxenutbildning och
grundutbildning för vuxna,

2. att riksdagen, med ändring i proposition 1985/86:100 bil. 10 utbildningsdepartementet
C 1. Bidrag till kommunal utbildning för vuxna, anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag med 36 000 000 kr. förhöjt anslag.

1985/86:Ub413 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

1. att riksdagen beslutar att en försöksverksamhet knuten till kommunal
vuxenutbildning genomförs i ett antal kommuner innebärande intensifierad
uppsökande verksamhet och särskilda ekonomiska och pedagogiska insatser
för att stimulera till och möjliggöra studier för kortutbildade och att försöket
kan omfatta uppdragsutbildning finansierad med medel från förnyelsefonder
samt möjlighet att avgiftsbelägga vissa kurser i kommunal vuxenutbildning,

2. att riksdagen beslutar att under anslaget C 1. Bidrag till kommunal
utbildning för vuxna anvisa 873,7 milj. kr.,

3. att riksdagen beslutar att med ändring av sitt tidigare beslut återinföra en
femgradig betygsskala för grundskolekurserna inom kommunal vuxenutbildning.

1985/86:Ub803 av Karin Söder m. fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen beslutar avslå budgetpropositionen i de delar som innebär
en treprocentig besparing på statsbidragen till skolväsendet,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts rörande vuxenutbildning.

1985/86:Ub806 av Rune Gustavsson m. fl. (c) vari - med hänvisning till vad
som anförts i den till socialutskottet remitterade motionen 1985/86:So218 -såvitt nu är i fråga yrkas

3. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av en styrning av resurser för fort- och
vidareutbildning till handikappade.

1985/86:Ub813 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
18. att riksdagen med avslag på regeringens förslag om en treprocentig;
besparing på statsbidraget till kommunal vuxenutbildning och grundutbildning
för vuxna beslutar tillföra anslaget C 1 ytterligare 36 milj. kr.

UbU 1985/86:18

1985/86:Ub815 av Ing-Marie Hansson m. fl. (s) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en
försöksverksamhet med utbildningar med nya distributionsformer bör
förläggas till Gävleborgs län,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att regelsystemet
för kommunal vuxenutbildning bör ses över.

1985/86:Ub833 av Per Unckel m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående gruppstorlek vid kommunal vuxenutbildning.

1985/86:Ub838 av Per Unckel m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommunal utbildning för vuxna samt att till C 1. Bidrag till
kommunal utbildning för vuxna för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag
av 875 550 000 kr.

Utskottet

Vuxenutbildning med statligt stöd under utbildningshuvudtiteln ges inom
kommunal utbildning för vuxna (kommunal vuxenutbildning och grundutbildning
för vuxna), statens skolor för vuxna, studieförbunden och folkhögskolorna
samt i viss utsträckning genom löntagarorganisationernas och vissa
andra organisationers centrala kursverksamhet. 1 detta betänkande tas under
förevarande punkt upp dels övergripande frågor om denna vuxenutbildning,
dels det statliga bidraget till den kommunala utbildningen för vuxna. Under
punkterna 2 och 3 behandlas anslagen till statens skolor för vuxna. I ett
senare betänkande, nämligen UbU 1985/86:19, behandlar utskottet övriga
bidrag till här nämnda vuxenutbildning.

I det inledande avsnittet av utbildningshuvudtiteln (s. 9 och 22-28) betonas
behovet av en bred satsning på vuxenutbildning mot bakgrund av både
arbetsmarknadens krav och nödvändigheten av att överbrygga existerande
utbildningsklyftor såväl inom som mellan generationer. Att det därvid
särskilt betonas vikten av insatser för personer med kortare utbildning är
enligt föredragande statsrådet naturligt dels av rättviseskäl, dels för att det är
de kortutbildade som har störst svårigheter i arbetslivet. Det förhållandet att
anförandet om vuxenutbildning i årets budgetproposition koncentreras på
frågor kring utbildningsklyftan innebär enligt föredragande statsrådet inte
att övriga mål för vuxenutbildningen har minskat i betydelse. Dessa mål
innebär bl. a. att vuxenutbildningen skall tillgodose behovet av fortsatt
utbildning hos personer med utbildning från såväl grundskola som gymnasieskola
och i vissa fall högskola samt behovet av kompletteringsutbildning
för behörighet till högskolan.

En översyn har gjorts av resultaten av 1970-talets vuxenutbildningsreformer
och presenterats i betänkandet (Ds U 1985:10) Vuxenutbildning. 1970-talets
reformer - en utvärdering. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.
Föredragande statsrådet tar därför inte ställning till de framförda förslagen
men pekar på vissa åtgärder som vidtagits de senaste åren i den riktning som

UbU 1985/86:18

förordas i betänkandet och nämner även vissa åtgärder som föreslås i årets
budgetproposition främst under arbetsmarknadshuvudtiteln.

Ytterligare en översyn av vuxenutbildningen begärs i motion 1985/
86:Ub411 (s) yrkande 1. Denna översyn skall leda till att utbildningsbehov
inom stora och små företag samt inom den offentliga sektorn tillgodoses.
Utbildningen bör enligt motionen finansieras genom särskilda utbildningsfonder.
Motionärerna instämmer i vad som anförs i budgetpropositionen om
vuxenutbildningens betydelse för omvandling av näringslivet och utjämnande
av utbildningsklyftor. Riksdagen bör ge regeringen till känna vad som
anförts i motionen om inriktningen av den framtida vuxenutbildningen
(yrkande 2).

Mot bakgrund av de krav som den snabba tekniska utvecklingen och
omstruktureringen i arbetslivet ställer föreslås i motion 1985/86:Ub409 (vpk)
att riksdagen hos regeringen skall begära förslag om en frivillig kompletterande
utbildning för alla lågutbildade. En sådan utbildning skall ge en
kombination av humanistiska och tekniska kunskaper i syfte att ge människor
en allsidig utveckling. Utbildningen skall kunna delas upp i flera avsnitt
och omfatta sammanlagt två år. Under utbildningstiden skall lön utgå.

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att målen för vuxenutbildningen
inom utbildningsdepartementets område bör stå fast. Det är
av stor betydelse både för den enskilda människans situation på arbetsmarknaden
och för näringslivets förmåga att utvecklas att vuxenutbildningen kan
bidra till en ökad kunskapsutveckling och kompetenshöjning. Som påpekas i
propositionen ligger ansvaret för personalutbildningen på företagen. 1 vad
gäller användningen av förnyelsefonderna vill utskottet erinra om att
finansutskottet i sitt betänkande FiU 1984/85:9 s. 21 betonade att det är
angeläget att begreppen utbildning, forskning och utveckling ges en vid
innebörd. Användningen av förnyelsefonderna är en fråga för parterna på
arbetsmarknaden. Några erfarenheter har ännu inte vunnits av förnyelsefondernas
användning, varför det inte är möjligt att nu uttala sig om effekterna
av medlen från fonderna. Eftersom en översyn av vuxenutbildningsreformernas
effekter har gjorts och betänkandet för närvarande remissbehandlas
anser utskottet att riksdagen inte nu bör ta ställning till frågor om den
framtida inriktningen av vuxenutbildningen eller den framtida omfattningen
av den. Mot denna bakgrund bör riksdagen avslå motionerna 1985/86:Ub409
och 1985/86:Ub411.

Under anslaget Bidrag till kommunal utbildning för vuxna räknar föredragande
statsrådet med 1 265 250 undervisningstimmar för grundutbildningen för
vuxna, varvid beaktats att denna numera helt ansvarar för utbildning av
vuxna zigenare, och med oförändrat 2 656 000 undervisningstimmar för den
kommunala vuxenutbildningen. Förutsatt att det inte medför ökade kostnader
för staten bör liksom nu timmar kunna omfördelas mellan olika delramar
inom totalramen för de båda utbildningarna även under nästa budgetår.

I linje med vad som förordats i inledningen till utbildningshuvudtiteln
beträffande kostnadsförskjutning från stat till kommun föreslår föredragande
statsrådet att vissa statsbidrag till kommunal vuxenutbildning skall
minskas med ytterligare 3 % fr. o. m. den 1 juli 1986. En minskning med 5 %

UbU 1985/86:18

föreslås från samma datum av motsvarande statsbidrag till grundutbildning
för vuxna. Kostnadsminskningen för staten till följd härav anges för
budgetåret 1986/87 uppgå till 36 milj. kr.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget beräknar föredragande
statsrådet till 964,55 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

I fem motioner yrkas avslag på förslaget om minskning av vissa statsbidrag
till kommunal vuxenutbildning och grundutbildning för vuxna, nämligen
motionerna 1985/86:Ub213 (fp) yrkande 19 i denna del, 1985/86:Ub412
(vpk), 1985/86:Ub803 (c) yrkandena 2 och 10, båda i denna del, 1985/
86:Ub813 (c) yrkande 18 och 1985/86:Ub838 (m) yrkande 20 i denna del.

Utskottet har i sitt betänkande 1985/86:14 om anslag till grundskolor m. m.
tagit ställning till den föreslagna statsbidragsminskningen på utbildningsområdet.
Enligt utskottets där anförda mening bör indragningen av medel från
kommunerna i stället ske på annat sätt. Därmed blir det inte nödvändigt att
som föreslagits i budgetpropositionen minska angivna statsbidrag. Utskottet
föreslår att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Ub213 yrkande 19 i
denna del, 1985/86:Ub412 yrkande 1, 1985/86:Ub803 yrkandena 2 och 10,
båda i denna del, 1985/86:Ub813 yrkande 18 i denna del och 1985/86:Ub838
yrkande 20 i denna del avslår hemställan 5 i proposition 1985/86:100 om
minskning av vissa statsbidrag till kommunal vuxenutbildning och grundutbildning
för vuxna. Anslaget bör tillföras 36 milj. kr.

Utifrån ett med 36 milj. kr. förhöjt anslag föreslås i två motioner
nedskärningar av medlen för bidrag till kommunal utbildning för vuxna.

Enligt motion 1985/86:Ub413 (fp) yrkande 2 bör riksdagen under anslaget
anvisa 873,7 milj. kr., vilket med angiven utgångspunkt skulle innebära en
besparing på 126,85 milj. kr. Motionärerna anser nämligen att förevarande
anslag bör räknas upp med ett lägre belopp än regeringen föreslagit i
avvaktan på att nya metoder tillskapas som bättre än i dag tillgodoser syftet
att nå dem som har störst behov av utbildning. Besparingen får enligt
motionärerna inte beröra verksamhet som vänder sig till handikappade eller
kortutbildade. Vuxenutbildning som kompletterar andra arbetsmarknadsinsatser
eller ger kompetens för högre studier bör också prioriteras.

Enligt motion 1985/86:Ub838 (m) bör ungdomsskolan så långt möjligt
skyddas från besparingar och nedskärningar. En omdisponering av resurserna
för vuxenutbildningen blir därmed oundviklig. Motionärerna föreslår -sedan anslaget tillförts nämnda 36 milj. kr. - att förevarande anslag minskas
med 125 milj. kr. och att till bidrag till kommunal utbildning för vuxna
således skall anvisas 875,55 milj. kr. (yrkande 20). Av rättviseskäl ser
motionärerna det som självklart att grundutbildningen för vuxna och
grundskolekurserna inom den kommunala vuxenutbildningen prioriteras.
Även utbildning som har omedelbar relevans för en individs fortsatta
yrkesverksamhet eller studier bör ha hög prioritet. Enligt motionen bör det
ankomma på regeringen att avgöra hur en kostnadssänkning av angiven
storlek skall åstadkommas. Viss avgiftsfinansiering kan därvid vara ett
alternativ.

Förslagen i såväl motion 1985/86:Ub413 som motion 1985/86:Ub838
innebär en kraftig minskning av anslaget. Ett bifall till ettdera av motionsyrkandena
måste enligt utskottets mening föra med sig att en stor del av de

UbU 1985/86:18

resurser som krävs för de i budgetpropositionen beräknade timtalen för
teoretiska gymnasieskolkurser och olika yrkesinriktade kurser bortfaller.
Utskottet kan inte acceptera en sådan minskning av möjligheterna att
erbjuda vuxna utbildning som kan stärka deras ställning på arbetsmarknaden
eller ge behörighet för högre studier.

Riksdagen bör således, med avslag på motionerna 1985/86:Ub413 yrkande
2 och 1985/86:Ub838 yrkande 20 i motsvarande delar, godkänna vad som
förordats i propositionen om undervisningstimmar i grundutbildning för
vuxna och kommunal vuxenutbildning.

Det totala medelsbehovet under anslaget Bidrag till kommunal utbildning
för vuxna anges i budgetpropositionen som nämnts till 964 550 000 kr. Med
hänvisning till vad som anförts i det föregående föreslår utskottet att
riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Ub412 yrkande 2 och 1985/
86:Ub813 yrkande 18 i denna del, med anledning av proposition 1985/86:100
samt med avslag på motionerna 1985/86:Ub413 yrkande 2 och 1985/
86:Ub838 yrkande 20, båda i motsvarande delar, för budgetåret 1986/87
anvisar ett förslagsanslag av (964 550 000 + 36 000 000=) 1 000 550 000 kr.

I vad gäller hemställan i övrigt under anslagsrubriken föreslår utskottet att
riksdagen bemyndigar regeringen att - i den mån arbetsmarknadsskäl så
påkallar - öka antalet undervisningstimmar i grundutbildning för vuxna och
kommunal vuxenutbildning för att bereda utbildningsmöjligheter för arbetslösa.
Riksdagen bör vidare godkänna vad i propositionen förordats om
möjlighet att använda statsbidrag för anlitande av utomstående för undervisning
i kommunal vuxenutbildning och om uppskov med tidigare beslutad
reform rörande skolledning m. m. för kommunal vuxenutbildning inkl.
grundutbildning för vuxna.

Nuvarande system för tilldelning av undervisningstimmar inom kommunal
utbildning för vuxna innebär följande. En kommun disponerar högst 90 % av
det antal timmar i grundutbildning för vuxna och i kommunal vuxenutbildning
som kommunen hade under föregående budgetår. Denna s. k. garantitilldelning
utgår direkt till kommunerna enligt regeringens beslut i regleringsbrev.
Resterande 10 % av timresurserna får skolöverstyrelsen (SÖ) förfoga
över och fördela mellan kommunerna. SÖ har emellertid enligt regleringsbrevet
befogenhet att delegera till resp. länsskolnämnd att göra denna
fördelning. Delegationsrätten har enligt vad utskottet inhämtat till fullo
utnyttjats av SÖ sedan möjligheten därtill infördes budgetåret 1984/85.

Som redovisas i budgetpropositionen har SÖ, i syfte att förbättra en
regional planering, föreslagit att en ny beslutsordning för fördelning av
timmar i den kommunala utbildningen för vuxna införs genom att garantitilldelningen
av timmar till kommunerna sänks från 90 % till 80 % och att
fleråriga planeringsramar fastställs.

Föredragande statsrådet avvisar SÖ:s förslag med hänvisning till att
länsskolnämnds skyldighet att ta initiativ till regelbundna samråd mellan
kommunerna i länet och rätt att efter delegation fördela timmar till
kommunerna är till fyllest när det gäller att regionalt kunna påverka
planeringen. Förslaget om fleråriga planeringsramar skulle, enligt statsrådet,
endast innebära att omfattningen av verksamheten preliminärt garanteras

UbU 1985/86:18

för en något längre tidsperiod. Enligt hans mening kan definitiva utfästelser
inte göras för mer än ett budgetår i taget. Däremot kan det skapa trygghet i
den lokala planeringen på längre sikt om garantitilldelningen behålls
oförändrad år efter år.

I motion 1985/86:Ub408 (s) föreslås likaledes en ny beslutsordning för
fördelning av timmar i kommunal vuxenutbildning. Motionärerna förordar
ett resursfördelningssystem för den kommunala vuxenutbildningen av liknande
slag som för gymnasieskolan. Systemet med garantitilldelning till
kommunerna bör därvid avskaffas och länsskolnämnderna åläggas ett samlat
resursansvar inom anvisade länsramar.

Utskottet ansluter sig helt till de bedömningar som föredragande statsrådet
gjort med anledning av SÖ:s nyssnämnda förslag. Därav följer att
utskottet inte kan tillstyrka de än mer långtgående förslag som förs fram i
motion 1985/86:Ub408. Motionen bör därför avslås av riksdagen.

Olika former av försöksverksamhet inom kommunal vuxenutbildning föreslås
i två motioner.

Enligt motion 1985/86:Ub413 (fp) yrkande 1 bör nya vägar för intensifierad
uppsökande verksamhet och riktade ekonomiska och pedagogiska
insatser prövas i en försöksverksamhet inom den kommunala vuxenutbildningen
i syfte att stimulera till och möjliggöra studier för kortutbildade.
Försöksverksamheten bör också kunna omfatta uppdragsutbildning, finansierad
med medel från förnyelsefonder, samt ge möjlighet att avgiftsbelägga
vissa kurser i kommunal vuxenutbildning.

Utskottet har tidigare i detta betänkande redovisat att ett utredningsförslag
(Ds U 1985:10) Vuxenutbildning. 1970-talets reformer - en utvärdering
lagts fram. Däri förordas bl. a. åtgärder för att vuxenutbildningen bättre skall
kunna uppfylla målet att nå de kortutbildade. Utredningsbetänkandet
remissbehandlas för närvarande. I avvaktan på remissinstansernas ställningstaganden
och den kommande beredningen inom regeringskansliet bör
riksdagen, enligt utskottets mening, inte nu uttala sig närmare om formerna
för den framtida verksamheten i vad avser kommunal vuxenutbildning.
Utskottet avstyrker därför motion 1985/86:Ub413 yrkande 1.

En försöksverksamhet med nya distributionsformer av utbildning bör
enligt motion 1985/86:Ub815 (s) yrkande 3 förläggas till Gävleborgs län.
Enligt yrkande 5 i samma motion bör regelsystemet för kommunal vuxenutbildning
i samband därmed ses över i syfte att utbildning skall kunna
anordnas även i glesbygdsområden. Motionärerna önskar en distansutbildning
i vilken kan ingå studiecirkelverksamhet på den egna orten, föreläsningar
m. m. inom kommunal vuxenutbildning med studerande från flera orter
och internatundervisning förlagd till folkhögskola.

Med anledning av sistnämnda motionsyrkanden vill utskottet erinra om att
riksdagen hösten 1984 beslutade om en särskild vuxenutbildningslag (prop.
1984/85:37, UbU 1984/85:8, rskr. 1984/85:97). Av lagen (1984:1118) framgår
bl. a. att statens skolor för vuxna, liksom tidigare, skall komplettera den
kommunala vuxenutbildningen genom att erbjuda utbildning av samma slag i
form av distansundervisning (1 kap. 4 §). Distansundervisningen är i regel
upplagd med korta internatperioder omväxlande med längre perioder av

UbU 1985/86:18

självstudier på hemorten. Riksdagen har dessutom hösten 1984 (prop.
1983/84:169, UbU 1984/85:1, rskr. 1984/85:11) godkänt att vidgat samarbete
mellan kommunal vuxenutbildning och statens skolor för vuxna prövas i
försöksverksamhet och utvecklingsarbete. För ändamålet har regeringen
bemyndigats medge avvikelser från gällande regler och omfördelningar
mellan anslagen till de båda utbildningsformerna. Med det anförda avstyrker
utskottet bifall till motion 1985/86:Ub815 yrkandena 3 och 5.

Riksdagen bör, enligt motion 1985/86:Ub413 (fp) yrkande 3, besluta
återinföra en femgradig betygsskala för grundskolekurserna inom den kommunala
vuxenutbildningen. Nuvarande ordning innebär att endast betygen
godkänd och icke godkänd används. Enligt motionärerna är det ett
rättvisekrav att såväl elever i kommunal vuxenutbildning som elever i
grundskolan har samma betygssystem.

Utskottet tillstyrkte så sent som hösten 1984 regeringens förslag att den
femgradiga betygsskalan för grundskolekurser skulle ersättas med enbart
betygen godkänd och icke godkänd. Utskottet, som hänvisar till vad som
tidigare anförts i frågan (UbU1984/85:l, s. 11-12), föreslår att motion
1985/86:Ub413 yrkande 3 avslås av riksdagen.

I motion 1985/86:Ub806 (c) yrkande 3 (med motivering i motion 1985/
86:So218) begärs ett uttalande av riksdagen om vikten av en styrning till
handikappade av resurser för fortbildning och vidareutbildning. Det är, anför
motionärerna, nödvändigt att den kommunala vuxenutbildningens roll för
denna grupp uppmärksammas.

Utskottet hänvisar i ärendet till riksdagens beslut med anledning av
proposition 1983/84:169 om kommunal och statlig utbildning för vuxna (UbU
1984/85:1, rskr. 1984/85:11). Enligt riksdagsbeslutet gäller följande i fråga
om åtgärder för att stödja handikappade elevers deltagande i kommunal
vuxenutbildning. Speciella kurser för elever med handikapp anses kunna
rymmas inom den s. k. särskilda delram som varje läsår får utnyttjas för
kurser med lägst fem deltagare (jfr nedan). Länsskolnämnderna har rätt att
efter samråd med berörda kommuner besluta om omfördelning mellan olika
kommuners särskilda delramar, om det behövs för att i en kommun anordna
speciella kurser för handikappade elever som kommer även från andra
kommuner. Vidare utgår statsbidrag till skolskjutsar, personell assistans och
andra stödåtgärder för hörselskadade, synskadade och rörelsehindrade
elever efter ansökan av skolstyrelsen.

Handikappade är en prioriterad målgrupp inom den kommunala vuxenutbildningen.
Något särskilt uttalande synes ej erforderligt, varför utskottet
avstyrker motion 1985/86:Ub806 yrkande 3.

Enligt motion 1985/86:Ub833 (m) bör kurser i tekniska ämnen få startas om
antalet deltagare beräknas varaktigt uppgå till lägst fem (yrkande 17).
Motionärerna hävdar att riksdagens beslut hösten 1984, varigenom tidigare
gällande specialbestämmelser upphävdes beträffande lägre deltagarantal vid
teknisk utbildning än vad som normalt krävs, har lett till problem. Det har
visat sig svårt att nu få till stånd främst kurser i kemitekniska ämnen inom
kommunal vuxenutbildning på grund av otillräckligt antal sökande. Motio -

UbU 1985/86:18

närerna tillägger att bland de sökande till kurserna är det övervägande
antalet flickor, vilka i annat sammanhang anses böra i ökad utsträckning
rekryteras till tekniska utbildningar.

Riksdagsbeslutet, till vilket motionärerna hänvisar, innebar bl. a. att en
särskild delram infördes inom kommunal vuxenutbildning om högst 1 000
undervisningstimmar per kommun varje läsår för anordnande av kurser med
färre deltagare, dock lägst fem, än normalt lägst tolv. Samtidigt upphävdes
en rad specialregler om rätt till kursstart med lägre antal studerande än enligt
huvudregeln (prop. 1983/84:169, UbU 1984/85:1, rskr. 1984/85:11). I sitt
betänkande i ärendet erinrade utskottet om att avsikten med införandet av en
särskild delram var att förenkla regelsystemet utan att därmed försämra
möjligheterna att få till stånd utbildning. Enligt utskottet fanns det dock
anledning att vidta åtgärder för att se till att utbildning i tekniska ämnen även
fortsättningsvis kan anordnas i erforderlig utsträckning inom den kommunala
vuxenutbildningen. Utskottet ansåg därför att länsskolnämnderna borde
medges rätt att efter samråd med berörda kommuner besluta om omfördelning
mellan olika kommuners nyssnämnda särskilda delramar för att i viss
kommun anordna smala tekniska utbildningar av regionalt intresse eller
riksintresse, i vilka finns elever även från andra kommuner. Genom sådana
omfördelningar i ett län skulle den särskilda delramen i en eller flera
kommuner kunna överstiga 1 000 undervisningstimmar. Utskottet utgick
vidare från att formerna för anordnande av kurser av nämnt slag skulle
utvärderas efter tre år. Vad utskottet sålunda anfört gav riksdagen som sin
mening regeringen till känna.

Ordningen med en särskild delram m. m. trädde i kraft den 1 juli 1985 och
har alltså ännu inte tillämpats ett helt läsår. Enligt vad utskottet erfarit
kommer regeringen inom kort att ge skolöverstyrelsen i uppdrag att
genomföra en utvärdering av bl. a. teknisk utbildning inom den särskilda
delramen. Utskottet finner inte anledning att föregripa denna utvärdering
genom beslut om en generell ändring av reglerna beträffande antalet
deltagare, varför yrkande 17 i motion 1985/86:Ub833 avstyrks.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. beträffande kompletterande utbildning för alla lågutbildade
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub409,

2. beträffande översyn av vuxenutbildningen m. m.
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub411,

3. beträffande minskning av vissa statsbidrag till kommunal vuxenutbildning
och grundutbildning för vuxna

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Ub213 yrkande 19 i
denna del, 1985/86:Ub412 yrkande 1.1985/86:Ub803 yrkandena 2 och
10, båda i denna del, 1985/86:Ub813 yrkande 18 i denna del och
1985/86:Ub838 yrkande 20 i denna del avslår proposition 1985/86:100,

4. beträffande timramar för kommunal utbildning för vuxna

att riksdagen med avslag på motionerna 1985/86:Ub413 yrkande 2 i
denna del och 1985/86:Ub838 yrkande 20 i denna del godkänner vad
som förordats i proposition 1985/86:100.

UbU 1985/86:18

5. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen till Bidrag till kommunal utbildning för vuxna med bifall
till motionerna 1985/86:Ub412 yrkande 2 och 1985/86:Ub813 yrkande
18 i denna del, med anledning av proposition 1985/86:100 samt med
avslag på motionerna 1985/86:Ub413 yrkande 2 i denna del och
1985/86:Ub838 yrkande 20 i denna del för budgetåret 1986/87 anvisar
ett förslagsanslag av 1 000 550 000 kr.,

6. beträffande ett bemyndigande

att riksdagen bemyndigar regeringen att - i den mån arbetsmarknadsskäl
så påkallar - öka antalet undervisningstimmar i grundutbildning
för vuxna och kommunal vuxenutbildning för att bereda utbildningsmöjligheter
för arbetslösa,

7. beträffande möjlighet att använda statsbidrag för anlitande av
utomstående för undervisning i kommunal vuxenutbildning

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1985/86:100,

8. beträffande uppskov med den tidigare beslutade reformen rörande
skolledning m. m. för kommunal vuxenutbildning inkl. grundutbildning
för vuxna

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1985/86:100,

9. beträffande tilldelning av undervisningstimmar inom kommunal
utbildning för vuxna

att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub408,

10. beträffande försöksverksamhet inom kommunal vuxenutbildning att

riksdagen avslår motionerna 1985/86:Ub413 yrkande 1 och 1985/
86:Ub815 yrkandena 3 och 5,

11. beträffande återinförande av femgradig betygsskala för grundskolekurser att

riksdagen avslår motion 1985/86:Ub413 yrkande 3,

12. beträffande fortbildning och vidareutbildning för handikappade
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub806 yrkande 3,

13. beträffande deltagarantal för kurs i tekniska ämnen
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub833 yrkande 17.

2. Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt C 2 (s. 170-172) och
hemställer

1. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats
angående införande vid statens skolor för vuxna av ett system med
lärare med specialfunktioner,

2. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats
om vidgade möjligheter att anlita utomstående för undervisning vid
statens skolor för vuxna,

3. att riksdagen till Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader
för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 15 976 000 kr.

UbU 1985/86:18

3. Statens skolor för vuxna: Undervisningsmaterial m. m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt C 3 (s. 173) och
hemställer

att riksdagen till Starens skolor för vuxna: Undervisningsmaterial
m. m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av
4 519 000 kr.

Stockholm den 3 april 1986

På utbildningsutskottets vägnar

Georg Andersson

Närvarande: Georg Andersson (s), Pär Granstedt (c). Lars Gustafsson (s),
Per Unckel (m), Helge Hagberg (s), Lars Svensson (s), Birgitta Rydle (m),
Ingvar Johnsson (s), Lars Leijonborg (fp). Göran Allmér (m). Margareta
Hemmingsson (s), Larz Johansson (c), Björn Samuelson (vpk), Kristina
Svensson (s) och Lennart Alsén (fp).

Reservationer

1. Kompletterande utbildning för alla lågutbildade (punkt 1,
mom. 1)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar ”Utskottet delar”
och slutar ”1985/86:Ub411” bort ha följande lydelse:

Den allt snabbare utvecklingen av tekniken, produktionssätten och övriga
samhällsförhållanden ställer starkt ökade krav på kunskaper och färdigheter
hos alla människor i arbetslivet liksom i andra sammanhang. Det krävs därför
en ständig vidareutbildning av alla samhällsmedlemmar. Allra störst är detta
behov för de många människor som endast har en kort utbildning. Med
utgångspunkt i en humanistisk och socialistisk samhällssyn framstår det som
angeläget att ge alla människor möjlighet till utbildning som främjar en rik
och allsidig personlighetsutveckling. Riksdagen bör med hänvisning härtill
hos regeringen begära förslag om en frivillig kompletterande utbildning för
alla lågutbildade som ger dem en kombination av humanistiska och tekniska
kunskaper. Utbildningen bör vara tvåårig men kunna fördelas på olika
perioder. Under utbildningstiden skall lön utgå. Utbildningen bör kunna
finansieras inom ramen för utbyggda förnyelsefonder. Vad utskottet här
anfört bör riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub409 som sin mening ge
regeringen till känna.

Mot bakgrund av vad utskottet anfört och av att en översyn av vuxenutbildningsreformerna
nyss gjorts bör riksdagen avslå motion 1985/86:Ub411.

UbU 1985/86:18

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande kompletterande utbildning för alla lägutbildade
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub409 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Timramar och anslagsbeloppet under Bidrag till kommunal
utbildning för vuxna (punkt l,mom. 4-5)

Per Unckel, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”Förslagen i” och på
s. 6 slutar ”1 000 550 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion 1985/86:Ub838 bör ungdomsskolans resurser skyddas
så långt det är möjligt. De besparingar som i dagens ekonomiska läge är
nödvändiga att uppnå bör därför enligt utskottets mening göras först och
främst inom vuxenutbildningen. Utskottet tillstyrker den i motionen föreslagna
besparingen om 125 milj. kr. under det nu aktuella anslaget. Vidare
delar utskottet motionärernas uppfattning att sådan utbildning som svarar
mot den obligatoriska skolan, nämligen grundutbildning för vuxna och
grundskolekurser i kommunal vuxenutbildning, i första hand bör prioriteras
vid en neddragning av verksamheten. Det måste också finnas möjligheter till
utbildning som har betydelse för en individs fortsatta yrkesverksamhet eller
studier. I likhet med motionärerna anser utskottet att det bör ankomma på
regeringen att med angivna riktlinjer som utgångspunkt avgöra hur den
förordade kostnadssänkningen skall åstadkommas. Regeringen bör också ha
möjlighet att föreskriva om viss avgiftsfinansiering. Ett sådant alternativ kan
enligt utskottets mening vara lämpligt för att kunna erbjuda utbildning som
annars inte skulle komma till stånd. Utskottet föreslår att riksdagen med
bifall till motion 1985/86:Ub838 yrkande 20 i denna del samt med avslag på
proposition 1985/86:100 och motion 1985/86:Ub413 yrkande 2 i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående
omfattningen av kommunal utbildning för vuxna.

Det totala medelsbehovet under anslaget Bidrag till kommunal utbildning
för vuxna anges i budgetpropositionen till 964 550 000 kr. Med hänvisning till
vad som anförts i det föregående föreslår utskottet att riksdagen med bifall
till motion 1985/86:Ub838 yrkande 20 i denna del samt med anledning av
proposition 1985/86:100 och motionerna 1985/86:Ub412 yrkande 2, 1985/
86:Ub813 yrkande 18 i denna del och 1985/86:Ub413 yrkande 2 i denna del
för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 875 550 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 4-5 bort ha följande lydelse:

4. beträffande timramar för kommunal utbildning för vuxna

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub838 yrkande 20 i denna
del samt med avslag på proposition 1985/86:100 och motion 1985/
86:Ub413 yrkande 2 i denna del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

5. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen till Bidrag till kommunal utbildning för vuxna med bifall
till motion 1985/86:Ub838 yrkande 20 i denna del samt med anledning

UbU 1985/86:18

av proposition 1985/86:100 och motionerna 1985/86:Ub412 yrkande 2,
1985/86:Ub813 yrkande 18 i denna del och 1985/86:Ub413 yrkande 2 i
denna del för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av
875 550 000 kr.,

3. Timramar och anslagsbeloppet under Bidrag till kommunal
utbildning för vuxna (punkt 1, mom. 4-5)

Lars Leijonborg (fp) och Lennart Alsén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar "Förslagen i" och på
s. 6 slutar ”1 000 550 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion 1985/86:Ub413 att det
är angeläget att resurserna inom den kommunala utbildningen för vuxna i
högre grad än i dag utnyttjas på ett sådant sätt att de verkligen kommer till
nytta för dem som har störst behov av utbildning. I avvaktan på att den i
motionen föreslagna försöksverksamheten kommer till stånd och nya
metoder prövas bör förevarande anslag räknas upp med ett lägre belopp än
vad regeringen föreslagit. Utskottet tillstyrker den i motionen föreslagna
nedskärningen vilken - sedan 36 milj. kr. tillförts anslaget - uppgår till ett
belopp av 126, 85 milj. kr. Enligt utskottets mening bör inom den kommunala
utbildningen för vuxna prioriteras undervisning av handikappade och
elever i grundutbildning för vuxna men även sådan utbildning som kompletterar
andra arbetsmarknadsinsatser eller ger kompetens för högre studier.
Vad utskottet här anfört angående omfattningen av kommunal utbildning för
vuxna bör riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub413 yrkande 2 i denna
del samt med avslag på proposition 1985/86:100 och motion 1985/86:Ub838
yrkande 20 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.

Det totala medelsbehovet under anslaget Bidrag till kommunal utbildning
för vuxna anges i budgetpropositionen till 964 550 000 kr. Med hänvisning till
vad som anförts i det föregående föreslår utskottet att riksdagen med bifall
till motion 1985/86:Ub413 yrkande 2 i denna del samt med anledning av
proposition 1985/86:100 och motionerna 1985/86:Ub412 yrkande 2, 1985/
86:Ub813 yrkande 18 i denna del och 1985/86:Ub838 yrkande 20 i denna del
för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 873 700 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 4—5 bort ha följande lydelse:

4. beträffande timramar för kommunal utbildning för vuxna

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub413 yrkande 2 i denna
del samt med avslag på proposition 1985/86:100 och motion 1985/
86:Ub838 yrkande 20 i denna del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

5. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen till Bidrag till kommunal utbildning för vuxna med bifall
till motion 1985/86:Ub413 yrkande 2 i denna del samt med anledning
av proposition 1985/86:100 och motionerna 1985/86:Ub412 yrkande 2.
1985/86:Ub813 yrkande 18 i denna del och 1985/86:Ub838 yrkande 20 i
denna del för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av
873 700 000 kr..

UbU 1985/86:18

4. Försöksverksamhet inom kommunal vuxenutbildning
(punkt 1, mom. 10)

Lars Leijonborg (fp) och Lennart Alsén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Utskottet har” och
slutar "yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Den tidigare i detta betänkande nämnda utredningen (Ds U 1985:10)
Vuxenutbildning. 1970-talets reformer - en utvärdering redovisar resultat
vilka inte helt överensstämmer med de mål som satts upp för verksamheten.
Resurserna har inte använts så att utbildningen i första hand nått de grupper
för vilka den egentligen kommit till. Dessutom har alltför få studerande
fullföljt en påbörjad utbildning. Mot denna bakgrund måste enligt utskottets
mening nya vägar snarast prövas i syfte att vuxenutbildningen bättre skall
kunna uppfylla målet att nå främst de kortutbildade. Utskottet tillstyrker
därför förslaget i motion 1985/86:Ub413 yrkande 1 att en försöksverksamhet,
knuten till den kommunala vuxenutbildningen, genomförs i ett antal
kommuner i enlighet med de riktlinjer som anges i motionen. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande försöksverksamhet inom kommunal vuxenutbildning att

riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub413 yrkande 1 och med
avslag på motion 1985/86:Ub815 yrkandena 3 och 5 som sin meningger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Återinförande av femgradig betygsskala för
grundskolekurser (punkt 1, mom. 11)

Pär Granstedt (c), Per Unckel (m). Birgitta Rydle (m), Lars Leijonborg (fp),
Göran Allmér (m), Larz Johansson (c) och Lennart Alsén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar "Utskottet
tillstyrkte” och slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att den femgradiga betygsskalan
bör återinföras i grundskolekurser inom den kommunala vuxenutbildningen
för att denna skolform och grundskolan skall vara likvärdiga. En
ordning i kommunal vuxenutbildning som innebär att endast "betygen”
godkänd och icke godkänd används tenderar att leda till att kraven för
godkänd sätts mycket lågt. Informationen till den studerande och eventuella
avnämare blir därigenom mycket trubbig och inte sällan direkt missvisande.

Systemet med godkänd och icke godkänd innebär också att en särskild
kvotgrupp måste finnas för de elever som önskar läsa vidare i gymnasieskolan.
Detta blir onödigt om ett femgradigt betygssystem återinförs. Om så inte
sker finns risk för att elever som en gång börjat studera i den kommunala
vuxenutbildningens grundskolekurser alltid kommer att tillhöra den kommunala
vuxenutbildningens utbildningssystem.

Riksdagen bör med bifall till motion 1985/86:Ub413 yrkande 3 som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om betyg i grundskolekurser.

UbU 1985/86:18

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande återinförande av femgradig betygsskala för grundskolekurser att

riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub413 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Deltagarantal för kurs i tekniska ämnen (punkt 1, mom. 13)

Per Unckel, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar "Ordningen med”
och slutar "1985/86:Ub833 avstyrks” bort ha följande lydelse:

Som motionärerna påpekat har erfarenheterna av den nya ordningen
redan nu visat att de av utskottet förordade åtgärderna inte varit tillräckliga
för att få till stånd vuxenutbildning i tekniska ämnen i erforderlig omfattning.
Flera av utbildningarna, framför allt de inom kemiteknisk gren, hotas i dag av
nedläggning. Till dessa kurser söker främst flickor. I budgetpropositionen
understryker föredragande statsråd vikten av att flickor i ökad utsträckning
ägnar sig åt tekniska och naturvetenskapliga studier, en åsikt som utskottet
delar. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen - utan att avvakta
den kommande utvärderingen - omprövar sitt tidigare ställningstagande och
med bifall till yrkande 17 i motion 1985/86:Ub833 som sin mening ger
regeringen till känna att kurser i tekniska ämnen inom kommunal vuxenutbildning
får startas om deltagarantalet beräknas varaktigt uppgå till lägst
fem.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande deltagarantal för kurs i tekniska ämnen
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub833 yrkande 17 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Översyn av vuxenutbildningen m. m. (punkt 1, mom. 2)

Pär Granstedt (c), Per Unckel (m). Birgitta Rydle (m). Lars Leijonborg (fp),
Göran Allmér (m), Larz Johansson (c) och Lennart Alsén (fp) anför:

Vi vill erinra om att representanterna för moderata samlingspartiet, folkpartiet
och centerpartiet i en reservation till finansutskottets betänkande
1984/85:9 om förnyelsefonder, m. m. föreslagit riksdagen att avslå regeringens
förslag om förnyelsefonder. Vi vill inte nu åter ta upp denna principiella
debatt när utbildningsutskottets ställningstagande endast gäller den motionsledes
aktualiserade frågan om en ny översyn av vuxenutbildningen.

UbU 1985/86:18

2. Fortbildning och vidareutbildning för handikappade (punkt
1, mom. 12)

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anför:

Det är viktigt att kommunerna, såsom anförs i motion 1985/86:Ub806, ger
utbildning riktad till handikappade hög prioritet. Genom att utskottet
avvisar regeringens förslag om nedskärning av statsbidragen till kommunal
vuxenutbildning tryggas också kommunernas möjligheter att hålla en hög
ambitionsnivå. Motionens syfte måste därigenom anses bli tillgodosett.

UbU 1985/86:18

gotab Stockholm 1986 10669 16