Utbildningsutskottets betänkande
1985/86:16

om anslag till gymnasieskolor, m. m. (prop.

1985/86:100) ^/86:16

Åttonde huvudtiteln

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1985/86:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under punkterna
B 19. Bidrag till driften av gymnasieskolor, B 20. Bidrag till åtgärder
inom kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m.m., B
21. Särskilda åtgärder i gymnasieskolan och B 22. Bidrag till driften av
fristående skolor på gymnasial nivå jämte motioner.

1 Bidrag till driften av gymnasieskolor

Regeringen har under punkt B 19 (s. 121-146) föreslagit riksdagen att

1. godkänna den dimensionering av gymnasieskolans direktram och lilla
ram för budgetåret 1986/87 som förordats i propositionen,

2. bemyndiga regeringen att vidta erforderliga åtgärder för att alla
19-åringar som så önskar skall kunna erbjudas en gymnasieplats läsåret
1986/87,

3. godkänna vad i propositionen har förordats om ramar för elevplatser i
gymnasieskolan för budgetåret 1987/88,

4. bemyndiga regeringen att - i den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar
— för budgetåret 1987/88 medge att totalramen för elevplatser i gymnasieskolan
utökas,

5. godkänna vad i propositionen har förordats om planeringsramar för
elevplatser i gymnasieskolan för budgetåret 1988/89,

6. godkänna vad i propositionen har förordats om möjlighet att anordna
studier med s.k. långsam studiegång,

7. godkänna vad i propositionen har förordats om försöksverksamhet
med B-form utöver vad som anges i läroplanen för att möjliggöra undervisning
i vissa ”minoritetsämnen”,

8. godkänna vad i propositionen har förordats om försöksverksamhet
med ökad samordning av den humanistiska och samhällsvetenskapliga
linjen,

9. godkänna vad i propositionen har förordats om försök med särskild
matematikkurs för speciellt matematiskt begåvade elever,

10. godkänna vad i propositionen har förordats om försöksverksamhet
med sammanslagning av den naturvetenskapliga och den tekniska linjen

under årskurserna 1 och 2, 1

I Riksdagen 1985/86. 14 sami. Nr 16

11. godkänna vad i propositionen har förordats om försöksverksamhet UbU 1985/86:16
med lokala alternativämnen på den naturvetenskapliga linjen,

12. godkänna vad i propositionen har förordats om interkommunal ersättning
för elever i den gymnasiala utbildningen för döva och gravt hörselskadade,

13. godkänna vad i propositionen har förordats om beräkningsgrunder
för belopp per elev avseende bidrag till studie- och yrkesorientering,

14. godkänna vad i propositionen har förordats om en ytterligare minskning
med 3 procentenheter av statsbidraget till driftkostnader för gymnasieskolan,

15. till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret 1986/87 anvisa
ett förslagsanslag av 4372511000 kr.

Vidare har regeringen i inledningen till propositionsbilagan under rubriken
Åtgärder för att tillförsäkra skolan kompetens i tekniska ämnen och yrkesämnen
(s. 67-71) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad i propositionen förordats om icke ordinarie lektorstjänster
i tekniska ämnen,

2. godkänna vad i propositionen förordats om vidgade möjligheter att
anlita utomstående för undervisning i gymnasieskolan.

Motionerna

1985/85:Ub206 av Ulla Tillander m.fl. (c, m, fp) vari yrkas att riksdagen
beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen
angående utbildning av lärlingar på Citadellet i Landskrona.

1985/86: Ub208 Bo Nilsson (s) och Iréne Vestlund (s) vari - såvitt nu är i
fråga - yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av särskilda medel till lärlingsutbildning och
hantverkare vid Stiftelsen Skånehantverk på Citadellet i Landskrona.

1985/86:Ub213 Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga -yrkas

12. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad i motionen anförts om omfattningen av försöksverksamhet i gymnasieskolan,

13. riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om försök med gemensam start,

14. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad i motionen anförts om kursrelaterade betyg samt grund- och tilläggskurser,

15. att riksdagen beslutar att direktramen för gymnasieintagningen ökas
med 4000 platser utöver regeringens förslag,

16. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett högre betygsmedelvärde för den naturvetenskapliga
linjen,

17. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna 2

vad i motionen anförts om utökad försöksverksamhet med kombination av UbU 1985/86:16
specialintresse och studier vid hemortens gymnasieskola för elever med
speciell begåvning,

18. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad i motionen anförs om lärlingsutbildning,

19. att riksdagen beslutar att avslå regeringens yrkande om neddragning
av statsbidraget till lärarlönerna med 3%.

1985/86:Ub218 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om antalet
årselevplatser inom de sektorsramar av gymnasieskolan som innehåller
tre- och fyraåriga linjer.

1985/86:Ub219 av Börje Stensson (fp) och Margareta Andrén (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
sägs om behovet av att nuvarande konsumtionslinje inom gymnasieskolan
bibehålls.

1985/86: Ub222 av Lars Sundin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att återinföra
den 15 september som slutrapporteringsdag för gymnasieskolorna.

1985/86: Ub230 av Birgitta Rydle (m) och Ann-Cathrine Haglund (m) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om försöksverksamhet
med språkgymnasier.

1985/86:Ub238 av Börje Stensson m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till försöksverksamhet med
ämnet kulturkunskap med religionskunskap som värdämne,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att religionskunskap
blir ett obligatorisk ämne på gymnasiets tvååriga linjer.

1985/86:Ub241 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
försöksutbildning i Kopparbergs län.

1985/86: Ub249 av Marianne Carlström (s) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kost- och
konsumtionslinjen skall vara kvar i gymnasieskolan.

1985/86:Ub256 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ytterligare intagningsplatser till gymnasieskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om timreduktioner i gymnasieskolan,

3. att riksdagen med ändring av proposition 1985/86:100 bil. 10, utbildningsdepartementet,
B 19. Bidrag till driften av gymnasieskolor, beslutar
att fastställa statsbidraget till gymnasial utbildning inom primärkommun
och landstingskommun till 98%,

3

4. att riksdagen med ändring i proposition 1985/86:100 bil. 10, utbild- UbU 1985/86:16
ningsdepartementet, B 19. Bidrag till driften av gymnasieskolor beslutar

fastställa statsbidraget för landstingskommunal vårdutbildning till 80%,

5. att riksdagen beslutar att under bil 10, utbildningsdepartementet, B

19. Bidrag till driften av gymnasieskolor, anvisa ett i förhållande till regeringens
förslag med 243000000 kr. förhöjt belopp.

1985/86: Ub258 av Sylvia Pettersson (s) och Aina Westin (s) vari — såvitt
nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att miljöfrågorna
bör ges en framskjuten plats i utbildningen i både grundskolan och
gymnasieskolan,

2. att riksdagen hos regeringen begär att en försöksverksamhet anordnas
i samarbete med en eller flera gymnasieskolor med en linje med
miljöinriktning.

1985/86: Ub259 Barbro Sandberg (fp) Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om nödvändigheten av att bibehålla konsumtionslinjen.

1985/86: Ub262 av Anders G Högmark (m) och Erik Hovhammar (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om rätt för länsskolnämnd att omfördela resurser från
den s.k. ”direktramen” till den ”lilla ramen”.

1985/86: Ub263 av Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående
behovet av hushålls- och kostutbildning.

1985/86:Ub275 Birgitta Hambraeus m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
öka ramarna för gymnasieskolans sektor för vård-, social- och konsumtionsutbildning
i enlighet med vad som anförts i motionen.

1985/86: Ub278 av Maja Bäckström (s) och Hans Pettersson i Helsingborg
(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförts om konsumtionslinjens betydelse.

1985/86:Ub286 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari - med hänvisning till
vad som anförts i den till konstitutionsutskottet remitterade motionen
1985/86: K412 - yrkas

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om behovet av humaniora inom teknikutbildningen.

1985/86:Ub287 av Börje Hörnlund m.fl. (c) vari - med hänvisning till vad
som anförts i den till näringsutskottet remitterade motionen 1985/86: N300
— yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att skolöverstyrelsen
får i uppdrag att utarbeta förslag till en bättre och bredare utbildning av
hantverkare.

1985/86:Ub288 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i t

motionen anförts om dels tillgodoräknande av 3-årig studiegång i modernt UbU 1985/86:16
språk för högskolestudier, dels rätt till utökad studiekurs i vissa fall,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om 3-årig humanistisk linje,

3. att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna
får i uppdrag att vidta åtgärder för att möjliggöra ett mera
effektivt utnyttjande av den tid som anvisats för undervisning i B- och
C-språk i gymnasieskolan,

4. att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder vidtas för att komma
till rätta med de problem som uppstår genom systemet med timreduktioner
för färdighetsämnen som språk,

5. att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen får i uppdrag
att genom kontakter med läromedelsproducenter stimulera en utveckling
av läromedlen i språk mot en sådan språkundervisning som angetts i
motionen.

1985/86:Ub289 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att den reguljära humanistiska
linjens språkliga inriktning skall finnas kvar i försöksverksamheten med
samordning av den humanistiska och den samhällsvetenskapliga linjen.

1985/86: Ub290 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att åtgärder vidtas för att den allmänbildande naturvetenskapliga
linjens ställning i gymnasieskolan skall befästas.

1985/86: Ub305 av Bertil Danielsson (m) och Ewy Möller (m) vari yrkas att
riksdagen beslutar att lärlingsutbildning på försök snarast skall startas i
Kalmar län.

1985/86:Ub803 av Karin Söder m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen beslutar avslå budgetpropositionen i de delar som innebär
en treprocentig besparing på statsbidragen till skolväsendet,

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
i motionen anförts om gymnasieskolans dimensionering,

4. att riksdagen beslutar hemställa hos regeringen om åtgärder för en
avveckling av systemet med timreduktioner i gymnasieskolan.

1985/86:Ub808 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga —
yrkas

5. att riksdagen beslutar om en förändrad inriktning av försöksverksamheten
med en ny gymnasieskola i enlighet med vad som i motionen anförts.

1985/86:Ub813 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en totaldimensionerad
gymnasieskola,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om prioritering av 16- och 17-åringar vid intagning till
gymnasieskolan,

9. att riksdagen beslutar att gymnasieskolans stora ram för budgetåret

5

1986/87 skall utökas med 6000 intagningsplatser utöver regeringens förslag UbU 1985/86:16
och lilla ramen med 4770 årselevpiatser,

10. att riksdagen beslutar att gymnasieskolans stora ram för budgetåret
1987/88 skall utökas med 2000 intagningsplatser utöver regeringens förslag
och den lilla ramen med 1000 årselevpiatser,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
motionen anförts om gymnasieskolans planeringsramar för budgetåret
1988/89,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om företagsförlagd utbildning,

13. att riksdagen beslutar anvisa 42,5 milj. kr. för att inleda avvecklingen
av systemet med timreduktioner i gymnasieskolan,

15. att riksdagen med avslag på regeringens förslag om ett särskilt
bidrag på 1,6 milj. kr. till Stockholms kommun beslutar att tillföra anslaget
B 23 (Verksamhetsstöd) motsvarande belopp,

16. att riksdagen med avslag på regeringens förslag om en treprocentig
besparing på statsbidraget till gymnasieskolan beslutar tillföra anslaget B
19 ytterligare 128 milj. kr.

1985/86:Ub8l5 av Ing-Marie Hansson m.fl. (s) vari — så vitt nu är i fråga
— yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av en
ingående analys av ungdomarnas situation i Gävleborgs län,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Gävleborgs
län prioriteras vid fördelningen av medel inom "lilla ramen” till gymnasieskolan,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att regeringen
bör pröva möjligheterna att använda arbetsmarknadsmedel för att öka
"lilla ramen” för påbyggnadsutbildningar till gymnasieskolan med klar
yrkesinriktning inom Gävleborgs län.

1985/86:Ub824 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om försöksverksamhet
med en näringsfysiologisk variant på den 3-åriga naturvetenskapliga linjen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om bibehållandet av konsumtionslinjen, konsumentekonomiska
specialkurser, hemtekniska kurser och internathushållsskolor.

1985/86:Ub833 av Per Unckel m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen beslutar om en dimensionering av gymnasieskolans
direktram för 1986/87 i vad avser fördelningen på sektorer i enlighet med
vad som i motionen anförts,

3. att riksdagen beslutar om en dimensionering av gymnasieskolans
direktram för 1987/88 i vad avser fördelningen på sektorer i enlighet med
vad som i motionen anförts,

4. att riksdagen beslutar om en dimensionering av gymnasieskolans direktram
för 1988/89 i vad avser fördelningen på sektorer i enlighet med vad
som i motionen anförts.

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i UbU 1985/86:16
motionen anförts angående intagningsplatsernas fördelning på tvååriga

resp. treåriga linjer,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att inget hinder
skall föreligga att arrangera lärlingsutbildning som alternativ till linjeutbildning
som i dag erbjuds inom gymnasieskolan,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om statsbidrag till s.k. färdigutbildning,

8. att riksdagen beslutar utöka antalet lärlingsplatser till 10000,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående sektorsindelningen i framtiden,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående vidgade möjligheter för länsskolnämnderna att
omfördela platserna mellan de olika utbildningsvägarna,

11. att riksdagen avslår regeringens begäran om rätt att öka totalramen
för gymnasieskolan i den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om utformningen av föreslagen timplanerevision för en i
årskurs 1 och 2 sammanslagen naturvetenskaplig och teknisk (T) linje där
alternativa timplaner tillämpas,

13. att riksdagen beslutar att föreslagen timplanerevision för den naturvetenskapliga
linjen endast skall få tillämpas vid sammanslagning av den
naturvetenskapliga och den fyraåriga tekniska linjen där alternativa timplaner
(AT-planer) används,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående försöksverksamheten med ramtimplaner med
obligatoriska och valbara timtal,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående timreduktion vid små undervisningsgrupper,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående huvudlärare och institutionsföreståndare i
gymnasieskolan.

1985/86: Ub838 av Per Unckel m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

17. att riksdagen beslutar att avskaffa rätten till hemspråksundervisning
i gymnasieskolan,

18. att riksdagen beslutar att till B 19. Bidrag till driften av gymnasieskolan
för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 4484020000 kr.

1985/86:Ub839 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari - med hänvisning till vad
som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen
1985/86: A497 - såvitt nu är i fråga - yrkas

I. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om gymnasieskolans utveckling i Stockholmsregionen.

1985/86: A461 av Hans Petersson i Röstånga m.fl. (fp) vari — såvitt nu är i
fråga — yrkas

II. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i

motionen anförts om en breddad gymnasieutbildning i Ystad med en UbU 1985/86:16
idrottslinje knuten till handboll,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om en idrottslinje knuten till fotboll i gymnasieutbildningen i Helsingborg.

1985/86: A484 av Kersti Johansson (c) och Rune Backlund (c) vari — såvitt
nu är fråga - yrkas

6. att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om lokalisering av 4-årig teknisk linje.

1985/86:N307 av Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari - såvitt nu är ifråga -yrkas

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen sägs om behovet av en utökad lärlingsutbildning.

Utskottet

Vissa lärartjänster i gymnasieskolan

Föredragande statsrådet föreslår i ett inledande avsnitt av budgetpropositionen
(s. 67 ff.) åtgärder för att tillförsäkra skolan kompetens i tekniska
ämnen och yrkesämnen. Statsrådet pekar på att de senaste årens tjänstetillsättningar
har visat att det är särskilt svårt att rekrytera lektorer inom
det tekniska området. Det finns skäl att anta, menar statsrådet, att rekryteringen
från industrin till lektorstjänster kan underlättas, om man inrättar
icke ordinarie lektorstjänster i gymnasieskolan inom berört område. Statsrådet
hänvisar till de goda erfarenheterna från 1960-talet, då liknande
åtgärder vidtogs i samma syfte varmed det nu aktuella förslaget läggs fram.

Regeringen begär att riksdagen godkänner vad i budgetpropositionen har
förordats om icke ordinarie lektorstjänster i tekniska ämnen.

I syfte att vidga möjligheterna att anlita kompetens utifrån föreslås
vidare i budgetpropositionen att personal vid företag, myndigheter etc.
inom ramen för sin anställning skall fa anlitas för undervisning i gymnasieskolan
i vissa fall och att statsbidrag skall kunna utgå för sådan undervisning.
Avtal bör få träffas mellan skolstyrelsen och det aktuella företaget
eiler motsvarande samt arbetstagaren i de fall dessa möjligheter skall
utnyttjas. Regeringen begär att riksdagen godkänner vad i budgetpropositionen
har förordats om vidgade möjligheter att anlita utomstående för
undervisning i gymnasieskolan.

Utskottet, som hänvisar till de skäl som föredragande statsrådet har
anfört för de föreslagna åtgärderna, anser att riksdagen bör bifalla de båda
redovisade förslagen.

Gymnasieskolans dimensionering m.m.

Utskottet tar i detta avsnitt först upp till behandling frågan om gymnasieskolans
dimensionering för budgetåret 1986187.

I budgetpropositionen redovisas vissa förhållanden som har varit vägle- 8

dande för regeringens förslag till dimensionering. Föredragande statsrådet UbU 1985/86:16
erinrar om att riksdagens beslut om prioritering av 16- och 17- åringar
(prop. 1983/84:100, bil. 10, UbU 1983/84:19, rskr. 1983/84:321) tillämpades
för första gången vid intagningen till gymnasieskolan inför läsåret
1985/86. Resultaten från intagningen tyder på att praktiskt taget alla 16-och 17-åringar som så önskat har erbjudits en plats i gymnasieskolan.

Enligt uppgift från skolöverstyrelsen (SÖ) har mindre än tre procent av
antalet sökande 16- och 17-åringar inte kunnat erbjudas en plats på de
studievägar de sökt till. Samtidigt har dels av planeringstekniska skäl, dels
på grund av bristande överensstämmelse mellan de sökandes önskemål
och det erbjudna utbildningsutbudet omkring fem procent av de utlagda
platserna inte utnyttjats. Den 15 september 1985 var antalet outnyttjade
elevplatser i första terminen av resp. studieväg 6251. Även om man med
nuvarande planeringssystem och gruppering i klasser alltid måste räkna
med att ett visst antal platser inte kan utnyttjas, borde det emellertid enligt
föredragande statsrådet vara möjligt att åstadkomma en högre utnyttjandegrad
än den som råder i dag. Med t.ex. ett 97-procentigt utnyttjande av
gymnasieskolans direktram hade ytterligare minst 2600 sökande kunnat
tas in på gymnasieskolans grundskoleanknutna studievägar (direktramen)
innevarande läsår. Även lilla ramens studievägar (utbildningar som kräver
viss ålder, praktik eller utbildning utöver grundskolan för tillträde) har
många vakanser. I september stod 3666 platser tomma, vilket gör att
endast 87% av ramens intagningskapacitet kunnat utnyttjas. Inom påbyggnadsutbildningarna
är utnyttjandegraden 82%.

Regeringen har helt nyligen förelagt riksdagen ett förslag om nytt statsbidragssystem
för gymnasieskolan (prop. 1985/86:97). Föredragande statsrådet
räknar med att senast inför nästa års budgetproposition återkomma till
regeringen med förslag om ändringar i planeringssystemet. I avvaktan på
de ändrade förutsättningar som beslut i anledning av dessa förslag torde
medföra bör ett antal åtgärder vidtas för att öka ianspråktagandet av
elevplatserna. Dessa avser ett större utnyttjande av möjligheterna till
samordning, omfördelning av platser mellan studievägar och sektorer samt
viss överintagning.

Föredragande statsrådet erinrar om dels att riksdagen under föregående
riksmöte vid behandlingen av gymnasieskolans dimensionering som sin
mening gav regeringen till känna att även alla 18- och 19-åringar som
önskar komma in i gymnasieskolan borde beredas plats, dels att regeringen
under hösten 1985 har uttalat sin ambition att fullfölja detta mål. Innevarande
budgetår har gymnasieskolans direktram haft en intagningskapacitet
som med 14,4% överstiger antalet 16-åringar. Denna överkapacitet har —
som framgår av det föregående - huvudsakligen tagits i anspråk av
17-åringar i den prioriterade gruppen. Inför intagningen till läsåret 1986/87
räknar statsrådet med att endast ett fåtal 17-åringar kommer att finnas
bland de sökande, då ju de flesta av dem som nu är 17 år har tagits in inför
innevarande läsår som direktsökande från grundskolan. Därmed finns ett
ökat utrymme för att ta emot dels de få 18-åringar som var bland de
prioriterade inför innevarande år men inte kunde erbjudas en plats (enligt
SÖ:s statistik högst 3200), dels dem som år 1986 är 19 år och inte någon 9

gång gynnats av prioriteringen. Mot bakgrund av de av riksdagen och UbU 1985/86:16 ,
regeringen uttalade ambitionerna bör enligt statsrådet 19-åringarna erbjudas
plats redan nästa läsår. Något tillförlitligt underlag för att bedöma
19-åringarnas utbildningsbenägenhet finns emellertid inte. Föredragande
statsrådet föreslår därför att regeringen hos riksdagen inhämtar ett särskilt
bemyndigande för budgetåret 1986/87 att få vidta de åtgärder som är
nödvändiga, om det visar sig att alla 19-åringar som så önskar inte har
kunnat erbjudas en plats i gymnasieskolan.

Mot bakgrund av de i budgetpropositionen sålunda redovisade förhållandena
och utifrån övervägandena om ett effektivare utnyttjande av gymnasieskolans
utbud av platser föreslår föredragande statsrådet att den dimensionering
av gymnasieskolans direktram om 293232 årselevplatser, motsvarande
ca. 124000 intagningsplatser för budgetåret 1986/87 som riksdagen
tidigare beslutat om (prop. 1984/85:100 bil. 10, UbU 1984/85:18, rskr.

1984/85:272) skall stå fast. Detta innebär en intagningskapacitet om 113%
av antalet 16-åringar, som beräknas vara 109700. Likaså, anser föredragande
statsrådet, bör även riksdagens beslut under föregående riksmöte
om den lilla ramens omfattning (33230 årselevplatser) för budgetåret
1986/87 stå fast. Statsrådet hänvisar härvid till vad han anfört om bl.a.
platsuttnyttjandet inom den lilla ramen, som med en åttondel underskred
det beslutade antalet.

I budgetpropositionen erinras om att regeringen redan har riksdagens
bemyndigande att för budgetåret 1986/87 besluta om en utökning av totalramen
i den mån arbetsmarknadsskäl påkallar en sådan (prop. 1984/85:100
bil. 10, UbU 1984/85:18, rskr. 1984/85:272).

I ett antal motioner ges andra förslag om dimensionering av gymnasieskolan
för nästa budgetår.

Enligt motionerna 1985/86:Ub803 (c) yrkande 3 och 1985/86:Ub813 (c)
yrkande 7 innebär den av regeringen föreslagna dimensioneringen en sänkning
av intagningskapaciteten som rimmar illa med den av regeringen
uttalade ambitionen att bereda plats åt alla ungdomar under 20 år. Motionärerna
påpekar att direktramens storlek för budgetåret 1986/87 enligt
förslaget i budgetpropositionen (124000 intagningsplatser) är oförändrad
jämfört med innevarande budgetår, trots att antalet 16-åringar ökar. Motionärerna
förordar i stället att gymnasieskolan ”totaldimensioneras”, vilket
medger att alla som söker till gymnasieskolan, såväl de som kommer direkt
från grundskolan som äldre sökande, får en plats. I enlighet med principen
om en ”totaldimensionerad” gymnasieskola föreslås i den senare motionen
(yrkande 9) att riksdagen beslutar att gymnasieskolans stora ram
(direktramen) för budgetåret 1986/87 skall utökas med 6000 intagningsplatser
utöver regeringens förslag och den lilla ramen med 4770 årselevplatser.
Därmed bör enligt samma motion den nuvarande ordningen med
prioritering av 16- och 17-åringar vid intagning till gymnasieskolan upphöra
att gälla (yrkande 8). I motion 1985/86: Ub256 (vpk) yrkande 1 beräknas en
ökning av direktramen med 4000 intagningsplatser och av den lilla ramen
med 4000 årselevplatser jämfört med förslaget i budgetpropositionen. En
sådan ökning är motiverad av att alla ungdomar upp till 20 års ålder skall
garanteras en utbildning i gymnasieskolan, menar motionärerna. I enlighet 10

med SÖ:s förslag i anslagsframställningen föreslås i motion UbU 1985/86:16
1985/86: Ub213 (fp) yrkande 15 att direktramen för budgetåret 1986/87 skall
omfatta 4000 årselevplatser (ca 1700 intagningsplatser) mer än vad föredragande
statsrådet har förordat. Detta är ett realistiskt förslag, anför
motionärerna, om man har ambitionen att alla ungdomar under 20 år i
första hand skall erbjudas en plats i gymnasieskolan.

Utskottet, som i det följande återkommer till frågan om ett bemyndigande
för regeringen om eventuella åtgärder avseende 19-åringarna, tar
först ställning till gymnasieskolans totala dimensionering för budgetåret
1986/87.

Utskottet har i det föregående erinrat om vissa i budgetpropositionen
redovisade förhållanden rörande platsutnyttjandet i gymnasieskolan. Enligt
utskottet bör dessa beaktas vid ett beslut om dimensioneringen för
nästa budgetår. Utskottet finner i likhet med föredragande statsrådet att
det är angeläget att de av statsmakterna beslutade platserna i största
möjliga utsträckning tas i anspråk. Det är därför motiverat att vidta de
särskilda åtgärder som anges i budgetpropositionen i syfte att öka platsutnyttjandet;
det gäller mer samordning, utnyttjande av möjligheten till omfördelning
samt viss överintagning. Utskottet anser det inte ekonomiskt
försvarbart att i ett ansträngt statsfinansiellt läge budgetera ett avsevärt
större antal platser utan att ytterligare ansträngningar görs för att reducera
antalet outnyttjade platser. Vidare vill utskottet erinra om effekten av
prioriteringen av 16- och 17-åringarna inför innevarande läsår. Endast ett
fåtal 17-åringar beräknas finnas bland de sökande inför nästa läsår, och ett
ökat utrymme har därmed skapats för de 18-åringar som förra året — då de
var 17 år - inte kunde få någon plats trots att de var bland de prioriterade.

Utskottet anser inte att riksdagen bör frångå sitt tidigare beslut att 16-och 17-åringar skall prioriteras vid intagningen till gymnasieskolan.

Med det anförda tillstyrker utskottet vad i budgetpropositionen har
förordats om dimensionering av gymnasieskolans direktram och lilla ram
för budgetåret 1986/87. Riksdagen bör sålunda avslå motionerna
1985/86: Ub213 yrkande 15 i denna del, 1985/86: Ub256 yrkande 1 i denna
del, 1985/86: Ub803 yrkande 3 och 1985/86: Ub813 yrkandena 7 och 8 samt
yrkande 9 i denna del.

Utskottet finner inte skäl för riksdagen att ändra sitt beslut under föregående
riksmöte om bemyndigande för regeringen att för budgetåret 1986/87
besluta om en utökning av den totala ramen, i den mån arbetsmarknadsskäl
så påkallar. Därför avstyrker utskottet motion 1985/86: Ub833 (m)
yrkande 11 i motsvarande del.

Av det föregående framgår att regeringen vill ha ett särskilt bemyndigande
för budgetåret 1986/87 att vidta de åtgärder som erfordras, om det
visar sig att alla 19-åringar som så önskar inte har kunnat erbjudas en
gymnasieplats.

Utskottet gör följande konstateranden vad gäller ungdomarnas situation
i prioriteringshänseende. Enligt nu gällande bestämmelser (jfr 5 § förordningen
om intagning till grundskoleanknutna studievägar i gymnasieskolan,
SFS 1984:624, paragrafen ändrad 1984:1018) prioriteras de som är
under 18 år eller fyller 18 år det kalenderhalvår då utbildningen startar. De 11

som fyller 18 år under första halvåret 1986 och de som fyller 19 år under UbU 1985/86:16
andra halvåret 1986 prioriterades enligt samma bestämmelser inför intagningen
till innevarande läsår. De, slutligen, som fyller 19 år under det
första halvåret 1986 har aldrig prioriterats.

Utskottet erinrar om det ökade utrymmet för 18- och 19-åringar inför
intagningen nu i höst som är följden av prioriteringen av 16- och 17-åringarna förra året. Enligt beräkning torde det röra sig om ett förhållandevis
litet antal 18-åringar (högst 3200) som nu kommer i fråga för en plats i
gymnasieskolan, vilket redan har framgått av det föregående. Osäkerhet
råder däremot om hur många 19-åringar som önskar en plats i gymnasieskolan.
Mot bakgrund härav tillstyrker utskottet regeringens begäran om
ett bemyndigande att vidta erforderliga åtgärder för att alla 19-åringar som
så önskar skall kunna erbjudas en gymnasieplats läsåret 1986/87 och avstyrker
därjämte motion 1985/86: Ub813 yrkande 9 i denna del. Utskottet
vill i sammanhanget erinra om att regeringen genom beslut de 6 mars 1986
har givit SÖ i uppdrag att, efter det att de preliminära besluten fattats om
intagning till gymnasieskolans grundskoleanknutna studievägar läsåret
1986/87, från länsskolnämnderna inhämta en lägesrapport om antalet sökande
16-19-åringar till dessa studievägar och hur många sökande som
inte har kunnat erbjudas en plats. Rapporten skall innehålla bl.a. en
särskild redovisning av sökande resp. ej intagna (preliminärt) som under
1986 fyller 19 år och som inte tidigare har påbörjat en minst tvåårig
gymnasial utbildning.

Utskottet behandlar i detta sammanhang motion 1985/86: Ub815 (s) i den
del den avser vissa särskilda åtgärder för Gävleborgs län i vad gäller
gymnasieskolan. Motionärerna begär att riksdagen som sin mening skall ge
regeringen till känna behovet av en ingående analys av ungdomarnas
situation i Gävleborgs län (yrkande 1). Vidare bör länet prioriteras vid
fördelningen av medel inom lilla ramen (yrkande 2). I motionen hemställs
dessutom att regeringen prövar möjligheterna att använda arbetsmarknadsmedel
för att öka lilla ramen för påbyggnadsutbildningar inom gymnasieskolan
i länet med klar yrkesinriktning (yrkande 4). Motionärerna anför
bl. a. att andelen utbildade vid gymnasieskolor är lägre i Gävleborgs län än
genomsnittet för det övriga landet.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

Utskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens förslag såväl vad
gäller gymnasieskolans dimensionering för budgetåret 1986/87 som beträffande
eventuella särskilda åtgärder för 19-åringar som söker till gymnasieskolan
men inte har kunnat tas emot. Utskottet har därvid pekat på hur
viktigt det är att de av riksdagen beslutade platserna tas i anspråk. Härvid
har inte minst det sämre platsutnyttjandet inom lilla ramen uppmärksammats.
Utskottet vill mot bakgrund av motionen erinra om att det ankommer
på kommunerna att bedriva uppföljande studie- och yrkesorientering
och vidta andra åtgärder till stöd för ungdomar som inte har fyllt 18 år och
som efter avslutad grundskola inte genomgår utbildning eller har fast
anställning (jfr 2 § skollagen, 1962:319, i dess nuvarande lydelse, resp. 3
kap. 18 § skollagen, 1985:1100 i dess lydelse fr.o.m. den 1 juli 1986). För
kommunernas uppföljningsansvar utgår särskilda statliga bidrag. 12

Som framgår av det föregående har riksdag och regering uttalat sig för UbU 1985/86:16
ambitionen att alla ungdomar under 20 år skall beredas plats i gymnasieskolan.
Utskottet fann det därvid naturligt att de samhälleliga resurser som
för närvarande ställs till förfogande för sysselsättningsskapande åtgärder
avseende ungdomar vägs in i finansieringen av en ökad omfattning av
gymnasieskolan (UbU 1984/85:18 s. 20, rskr. 1984/85:272). Ett steg i
denna riktning är det förslag som i budgetpropositionen läggs fram om en
försöksverksamhet innebärande att kommuner får möjlighet att använda
statsbidrag för uppföljningsinsatser till att bygga ut sin gymnasieskola.

Utskottet tar ställning till detta förslag i punkt 2 i detta betänkande. Av
budgetpropositionen (s. 20) framgår slutligen att det inom regeringskansliet
förbereds även mer långtgående förslag, som innebär en bättre samordning
mellan de båda systemen med kommunalt uppföljningsansvar för ungdomar
upp till 18 år och ungdomslag för ungdomar mellan 18 och 20 år.

Föredragande statsrådet avser att återkomma till regeringen i dessa frågor.

Utskottet anser inte att riksdagen skall uttala sig om fördelningen till
visst län av platser ur den lilla ramen.

I sammanhanget vill utskottet erinra om att regeringen nyligen har
förelagt riksdagen proposition 1985/86:125 med förslag om tilläggsbudget
lil till statsbudgeten för budgetåret 1985/86.1 den till propositionen fogade
bilagan 10 (industridepartementet) föreslås att ett särskilt materialteknikprogram
för Bergslagen skall utarbetas och genomföras. Programmet bör
enligt föredragande statsrådet bl. a. innehålla utbildningsinsatser på både
högskole- och gymnasienivå och i anslutning till teknikcentra. För gymnasieskolan
föreslås medel för utrustning för olika tekniska påbyggnadsutbildningar
samt särskilda medel för utveckling och teknikcentra, där gymnasieskolan
och motsvarande utbildningar inom den kommunala vuxenutbildningen
skall kunna medverka.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion
1985/86: Ub815 yrkandena 1, 2 och 4.

Utskottet övergår till att behandla fördelning av platserna i gymnasieskolan
på sektorsramar, möjligheten till omfördelning mellan ramarna samt
dimensioneringen av vissa studievägar.

I budgetpropositionen (s. 129) redovisar föredragande statsrådet förslag
till slutliga ramar för budgetåret 1986/87 på grundskoleanknutna studievägar.
Härav framgår bl.a. följande. På den tekniska och industriella sektorns
(Tl-sektor) ram beräknas 5915 årselevplatser för gymnasial lärlingsutbildning,
vilket är lika många platser som för innevarande budgetår. För
vård-, social- och konsumtionssektorn (VSK-sektor) beräknas en ram på
38352 årselevplatser, vilket är samma antal som beräknades i 1985 års
budgetproposition.

I avvaktan på att frågan om eventuella ändringar av det nuvarande
planeringssystemet närmare behandlas - senast i samband med 1987 års
budgetproposition - föreslår föredragande statsrådet för budgetåret
1986/87 vissa ökade möjligheter för länsskolnämnderna att anpassa organisationen
till de sökandes efterfrågan på olika studievägar. En förutsättning
för en sådan anpassning är att omfördelning mellan sektorsramarna görs i

ökad utsträckning. Statsrådet avser att föreslå regeringen att medge läns- UbU 1985/86:16

skolnämnderna att på samma sätt som under innevarande läsår utan hinder

av sektorsramar förfoga över platser som frigjorts genom sammanslagning

av dåligt fyllda klasser. Länsskolnämnderna avses få vidta åtgärderna, så

snart som resultatet av den preliminära intagningen till gymnasieskolan för

läsåret 1986/87 har blivit känt.

Med hänvisning till att det är nödvändigt att alla direktramens platser
utnyttjas till fullo dels för de prioriterade 16- 17-åringarna, dels för att 18-och 19-åringar som så önskar skall kunna erbjudas en plats i gymnasieskolan,
bör enligt föredragande statsrådet den nuvarande möjligheten till vissa
omfördelningar mellan direktramen och lilla ramen nu begränsas så till
vida att omfördelning från direktramen till lilla ramen inte skall kunna
göras.

I motion 1985/86: Ub833 (m) erinras om vad i budgetpropositionen anförs
om att det nu finns åtskilliga undersökningsresultat som visar att
kopplingen mellan gymnasieskolans planeringssektorer och arbetsmarknadens
behov är svag. Motionärerna pekar också på att det i en analys av
folk- och bostadsräkningen 1980 har visats att de som anställts inom ett
yrkesområde ofta har mycket olika utbildningsbakgrund. Vidare erinras i
motionen om ett kraftigt sjunkande elevintresse för konsumtionslinjen
(Ko-linjen) och social servicelinje (Ss-linjen). Med hänvisning till dessa
förhållanden föreslår motionärerna en annan fördelning av platserna mellan
sektorerna än den i budgetpropositionen (yrkande 2). Humanistisk och
samhällsvetenskaplig sektor (HS-sektorn) bör ha 535 fler intagningsplatser
och jordbruks- och skogsbrukssektorn (JST-sektorn) ytterligare 200 intagningsplatser
jämfört med förslaget i propositionen. Ökningen på dessa
sektorer balanseras av en motsvarande minskning (-735) på VSK-sektom.

Utbildningarna inom den sistnämnda sektorn behandlas i motion
1985/86: Ub275 (c). Med hänvisning bl. a. till att det är ett stort samhällsintresse
att så många som möjligt blir kunniga inom områden såsom hushållsekonomi,
näringslära, barnavård, hemteknik och hälsovård yrkas att riksdagen
beslutar öka ramen för gymnasieskolans VSK-sektor i enlighet med
vad som anförts i motionen.

Utskottet har inget att erinra mot den i budgetpropositionen angivna
fördelningen av platserna mellan sektorerna. Med anledning av vad som
anförs i motion 1985/86:Ub275 vill utskottet erinra om att bl.a. Ko- och
Ss- linjerna har fått vidkännas kraftiga minskningar i sökandeintresset
(20-30% jämfört med förra året). I övrigt vill utskottet peka på vad
föredragande statsrådet har anfört om omfördelning mellan sektorsramarna
i ökad utsträckning för att mera kunna anpassa organisationen till de
sökandes efterfrågan på olika studievägar. Utskottet vill emellertid också
erinra om de begränsningar i att anpassa utbudet av utbildningar som ligger
i kommunernas och landstingskommunernas möjligheter att anordna av
eleverna önskade utbildningar.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna och föreslår att riksdagen
bifaller budgetpropositionen i vad avser sektorsramar för budgetåret
1986/87.

14

I motionerna 1985/86: Ub218 (fp) och 1985/86: Ub833 (m) anförs syn- UbU 1985/86:16

punkter på intagningsplatsernas fördelning på minst treåriga linjer och på
tvååriga linjer. I den förra motionen erinras om det tal som anger relationen
mellan antalet årselevplatser och antalet intagningsplatser. Om, teoretiskt,
antalet intagningsplatser på tvååriga och treåriga studievägar är lika
många inom en sektor, skulle jämförelsetalet för sektorn vara 2,5. Ju
närmare jämförelsetalet kommer talet 3, i desto större omfattning avser
intagningsplatserna minst treåriga studievägar. Motionärerna finner det
angeläget att åtgärder vidtas för att elever som avser bedriva mer teoretiskt
inriktade högskolestudier i ökad utsträckning får tillgång till utbildningsplatser
på treåriga studievägar. Antalet årselevplatser relaterade till antalet
intagningsplatser behöver därför ökas inom de sektorsramar som innehåller
treåriga studievägar. En ökning bör enligt motionärerna ske snarast
möjligt. Under alla omständigheter bör man inom de sektorsramar som
innehåller treåriga linjer för en tid ligga kvar på oförändrat hög nivå i fråga
om antalet årselevplatser, även om man blir tvungen att minska antalet
intagningsplatser på grund av minskande årskullar. Som skäl för sitt förslag
anför motionärerna vad som har framkommit genom tillträdesutredningens
arbete, nämligen att ju bättre förutbildning de studerande har -mätt i t. ex. antal år i gymnasieskolan eller uppnått medelbetyg — desto
bättre klarar de genomsnittligt sett senare högskolestudier (Tillträde till
högskolan, SOU 1985:57). Det är väsentligt, menar motionärerna, att den
högskoleförberedande utbildning som ges i gymnasieskolan utnyttjas. Enligt
den senare motionen, 1985/86:Ub833, är det eleverna själva som
genom sina intresseval bättre än någon annan förmår finna den utbildning
som ger dem plats i yrkeslivet. Motionärerna framhåller att det framför allt
är de tre- och fyraåriga linjerna som leder till kunskaper som gör att elever
från dessa linjer bättre än andra kan hävda sig på arbetsmarknaden. Mer
teoretiskt inriktade elever skall stimuleras till en gymnasieutbildning som
ger nödvändiga kunskaper för universitets- och högskolestudier. I motionen
begärs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen har anförts om intagningsplatsernas fördelning på tvååriga resp.
treåriga linjer (yrkande 5).

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Utskottet har under tidigare riksmöten haft anledning att överväga förutsättningarna
för planeringen av gymnasieskolan och riktlinjerna för dess
dimensionering. Utskottet har därvid framhållit att ungdomarnas intresse
av olika utbildningar skall vägas mot vad som är känt om arbetsmarknadens
behov och kommunernas möjligheter att anordna utbildningar (senast
UbU 1984/85:18). I förevarande sammanhang vill utskottet peka på vad
föredragande statsrådet i budgetpropositionen anför om ökade möjligheter
för länsskolnämnderna att anpassa organisationen till de sökandes efterfrågan
på olika studievägar, vilket kan ske genom omfördelning av platser
inom direktramens studievägar.

När det gäller de gymnasiala utbildningarnas roll såsom förberedelse till
fortsatta högre studier delar utskottet motionärernas uppfattning att det
generellt föreligger ett samband mellan arten och omfattningen av genomgången
gymnasieutbildning och förutsättningarna att på ett tillfredsställan- 15

de sätt fullgöra högskoleutbildning. Utskottet anser emellertid inte att UbU 1985/86:16
riksdagen med anledning av nu förevarande motioner skall uttala sig i
frågan om ytterligare ökad tillgång på treåriga utbildningar i gymnasieskolan.
Utskottet utgår från att regeringen i sina förslag framdeles om dimensionering
av gymnasieskolan kommer att beakta de förändringar i fråga om
behörighetskrav för tillträde till högskolan som kan bli följden av den
fortsatta beredningen av tillträdesutredningens betänkande och beslut med
anledning därav. Utskottet vill även erinra om de förändringar i nu berört
hänseende som kan bli följden av riksdagens beslut om en ny grundskollärarutbildning
(UbU 1984/85:31 s. 15f.,rskr. 1984/85:366).

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna
1985/86: Ub218 och 1985/86: Ub833 yrkande 5.

I motion 1985/86: Ub288 (m, fp, c) yrkande 2 förordas att det vid varje
större gymnasieskolenhet som omfattar HS-sektor bör inrättas hel klass av
humanistisk linje. Motionärerna hänvisar till att det på humanistisk linje
erbjuds de största möjligheterna till språkstudier och menar att det skulle
vara av stort värde för den språkliga kompetensen i landet om den föreslagna
ordningen genomfördes.

Utskottet har tidigare haft anledning att ange att HS-sektorn bör ha en
sådan omfattning att det även i fortsättningen - mot bakgrund av det
vikande antalet 16-åringar — blir möjligt att anordna hel- eller halvklass av
humanistisk linje vid varje gymnasieskolenhet som omfattar HS-sektor
(UbU 1983/84:19 s. 24 f., UbU 1984/85:18 s. 14). Utskottet utgår från att
antalet sökande vid de större gymnasieskolenhetema till humanistisk linje
är så stort att en hel klass kan inrättas. Något uttalande av riksdagen i
enlighet med motionsyrkandet anser utskottet inte vara påkallat, varför det
avstyrks.

I motion 1985/86: Ub262 (m) avvisas vad i budgetpropositionen har förordats
om att omfördelning av platser från direktramen till lilla ramen inte
skall kunna göras. Motionärerna menar att det under ett pågående läsår
borde vara möjligt för länsskolnämnd att få göra en sådan överföring, om
platserna annars inte kan utnyttjas.

Utskottet, som erinrar om sitt ställningstagande i det föregående om
gymnasieskolans totala dimensionering, delar föredragande statsrådets
uppfattning att det är nödvändigt att alla direktramens platser utnyttjas till
fullo dels för de prioriterade 16—17-åringarna, dels för att 18- och 19-åringar
som så önskar skall kunna erbjudas en plats i gymnasieskolan. Utskottet
vill i sammanhanget även peka på att beslutade platser utnyttjats sämre i
lilla ramen än i direktramen. Det finns enligt utskottet inget skäl för
riksdagen att i enlighet med motionen göra ett uttalande som går emot vad i
nu berört hänseende har anförts i budgetpropositionen. Med det anförda
avstyrks motionen.

Enligt motion 1985/86: Ub813 (c) bör olika former av inbyggd utbildning,
lärlingsutbildning, hantverksutbildning och verkstadsskolor ges ett större
utrymme i gymnasieskolans planering. Den utökning av gymnasieskolans

16

kapacitet som motionärerna har föreslagit bör sålunda i första hand läggas UbU 1985/86:16
ut som företagsförlagdyrkesutbildning (yrkande 12).

Utskottet har i det föregående tagit ställning i frågan om gymnasieskolans
dimensionering. Därvid har utskottet bl. a. avstyrkt förslag i förevarande
motion att öka antalet platser i gymnasieskolan. Med hänvisning
härtill bör även det nu aktuella yrkandet avslås av riksdagen.

I tre motioner krävs ett väsentligt större antal platser för lärlingsutbildning
än vad föredragande statsrådet har beräknat. Antalet årselevplatser bör
enligt motion 1985/86: Ub833 (m) yrkande 8 ökas till 10000 (+4085 jämfört
med beräkningen i budgetpropositionen). 1 motionerna 1985/86: Ub213
yrkande 18 och 1985/86:N307 yrkande 26 i motsvarande delar föreslås att
någon gräns för antalet lärlingsplatser inte bör sättas.

Utskottet konstaterar att det i budgetpropositionen angivna antalet årselevplatser
för lärlingsutbildning (5915) är ett beräknat antal, vilket ligger
till grund för en likaledes beräknad sammanlagd kostnad för verksamheten
(68023000 kr., jfr budgetpropositionen s. 142). Det ankommer på regeringen
att vidta de åtgärder som bedöms påkallade, om behovet av platser i den
gymnasiala lärlingsutbildningen under budgetåret skulle överskrida det
beräknade. Utskottet har erfarit att det för innevarande budgetår beräknade
antalet platser — vilket är detsamma som nu beräknas för nästa budgetår
— inte har tagits i anspråk. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna.

Utskottet behandlar i detta sammanhang ett antal motioner vari man
uttrycker farhågor för i huvudsak den nuvarande konsumentekonomiska
utbildningens framtid. 1 motionerna 1985/86: Ub219 (fp), 1985/86: Ub249
(s) yrkande 3, 1985/86:Ub259 (fp), 1985/86:Ub263 (m) och 1985/86:Ub824
yrkande 7 framhålls utförligt värdet av de utbildningar som ges på konsumtionslinjens
utbildningsområde. Samtliga motionärer förordar att konsumtionslinjen
och linjen näraliggande utbildningar bör bibehållas. Med likartad
motivering som i de nämnda motionerna förordas i motion
1985/86: Ub278 (s) att konsumtionslinjen måste behållas i åtminstone nuvarande
omfattning.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Av budgetpropositionen (s. 124) framgår att konsumtionslinjen är en av
de linjer som har fått vidkännas kraftiga minskningar i sökandeintresset
inför innevarande läsår. I SÖ:s rapport 1986-01-07 Gymnasieskolan hösten
1985 (R 86:2) anges att konsumtionslinjen med näraliggande specialkurser
har fått 45% färre sökande, samtidigt som linjen redan tidigare har haft
betydligt färre sökande än platser. Inför innevarande läsår var antalet
utlagda intagningsplatser inom linjeområdet på direktramen den 31 augusti
1985 8170. Av dessa var 1083 (13,2%) inte tagna i anspråk.

Sedan läsåret 1983/84 pågår en försöksverksamhet med kost- och näringsinriktad
gren i både årskurs 1 och 2 av konsumtionslinjen. Verksamheten
omfattar 150 intagningsplatser (5 klasser), och erfarenheterna är
positiva. Med hänvisning till att det är värdefullt att en profilering av det
aktuella slaget prövas för en linje, till vilken sökandeintresset sviktat

2 Riksdagen 1985186. 14 sami. Nr 16

kraftigt under de senaste åren, föreslår föredragande statsrådet regeringen UbU 1985/86:16
i enlighet med förslag av SÖ att en utökning med 150 intagningsplatser får
göras fr. o. m. läsåret 1986/87.

Arbetsgruppen för översyn av den gymnasiala yrkesutbildningen (ÖGY)
redovisar i sina nyligen avlämnade betänkanden överväganden och förslag
rörande bl.a. konsumtionslinjens utbildningsområde (SOU 1986:3 s. 60
ff.). Gruppen anser att konsumtionslinjen i sin nuvarande utformning bör
avvecklas och att kost- och konsumentkunskap bör erbjudas i utbildningssystemet
så att sådana kunskaper kommer betydligt fler elever till del än
för närvarande. Vidare menar arbetsgruppen att kost- och konsumentekonomiska
påbyggnadskurser bör utvecklas och att karaktärsämnet textilkunskap
på konsumtionslinjens textila gren bör tillvaratas på olika sätt.

Utskottet delar i många stycken motionärernas uppfattning om värdet av
konsumtionsutbildningarna. Med hänvisning till den pågående försöksverksamheten
och till den förestående beredningen av ÖGY:s förslag
anser emellertid utskottet att förevarande motioner inte bör föranleda
någon riksdagens särskilda åtgärd, varför de avstyrks.

Utskottet övergår nu till att behandla gymnasieskolans dimensionering för
budgetåret 1987188.

Med hänvisning till övervägandena inför förslaget om dimensionering
för budgetåret 1986/87 förordar föredragande statsrådet att riksdagens
beslut om planeringsramar för budgetåret 1987/88 skall fastställas som
slutliga ramar. Detta innebär att direktramen bör omfatta 124000 intagningsplatser
(293232 årsele vplatser) och lilla ramen 33230 årselevplatser.

Regeringen begär riksdagens godkännande av de i budgetpropositionen
förordade ramarna. Vidare föreslås att regeringen liksom för tidigare budgetår
skall ha möjlighet att, i den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar,
besluta om en utökning av totalramen.

I motion 1985/86: Ub256 (vpk) yrkande 1 i denna del föreslås att direktramen
skall omfatta 4000 intagningsplatser mer än vad regeringen har föreslagit
och att lilla ramen likaså bör omfatta ytterligare 4000 årselevplatser.

Enligt motion 1985/86: Ub813 (c) yrkande 10 bör riksdagen besluta att
gymnasieskolans stora ram skall utökas med 8000 intagningsplatser utöver
regeringens förslag och den lilla ramen med 5770 årselevplatser.

Utskottet har i det föregående redogjort för vissa aktuella förutsättningar
för gymnasieskolans dimensionering. Med hänvisning till dessa och till
att åtgärder avses bli vidtagna i syfte att så fullständigt som möjligt utnyttja
den av statsmakterna beslutade och budgeterade kapaciteten tillstyrker
utskottet den av regeringen föreslagna slutliga totala dimensioneringen av
gymnasieskolan för budgetåret 1987/88. De båda i förevarande sammanhang
berörda motionsyrkandena bör sålunda avslås av riksdagen.

Utskottet, som erinrar om vad i det föregående har anförts om ökade
möjligheter till omfördelning av elevplatser utan hinder av sektorsramarna,
tillstyrker även förslaget i budgetpropositionen i vad gäller sektorsramar.

Riksdagen bör sålunda inte biträda yrkande 3 i motion 1985/86:Ub833 (m)
som avser förslag till annan fördelning av platserna mellan sektorerna för
budgetåret 1987/88. .

Utskottet anser att riksdagen även för budgetåret 1987/88 bör bemyndiga UbU 1985/86:16

regeringen att av arbetsmarknadsskäl medge att totalramen för elevplatser
i gymnasieskolan utökas. Därmed avstyrks motion 1985/86: Ub833 yrkande
11 i denna del.

Enligt gällande planeringssystem ankommer det nu på riksdagen att besluta
om planeringsramar för gymnasieskolan för budgetåret 1988189.

Regeringen föreslår att som planeringsram för direktramen det året skall
gälla 124000 intagningsplatser (293232 årselevplatser) och för lilla ramen
33230 årselevplatser.

Med hänvisning till vad i resp. motion anförts om skäl för en jämfört med
regeringens förslag större intagningskapacitet förordas i motion
1985/86: Ub256 (vpk) yrkande 1 i denna del ytterligare 4000 intagningsplatser
på direktramen och ytterligare 4000 årselevplatser på lilla ramen
samt i motion 1985/86: Ub813 (c) yrkande 11 att planeringsramen för
1988/89 bör ligga kvar på oförändrat hög nivå. Förslaget i den sistnämnda
motionen innebär att direktramen bör omfatta 132000 intagningsplatser
och lilla ramen 39000 årselevplatser.

Utskottet har inget att erinra mot de i budgetpropositionen förordade
planeringsramarna i vad avser direktramens och den lilla ramens totala
omfattning. Utskottet avstyrker således motionerna 1985/86: Ub256 yrkande
1 i denna del och 1985/86:Ub813 yrkande 11.

Ej heller har utskottet något att erinra mot den i budgetpropositionen
förordade fördelningen på sektorsramar av platserna på grundskoleanknutna
studievägar (direktramen). Med hänvisning härtill bör riksdagen avslå
motion 1985/86: Ub833 (m) yrkande 4 vari förordas en annan fördelning av
platserna även för budgetåret 1988/89 än den i budgetpropositionen.

Utskottet behandlar i det följande några motioner, vari frågor tas upp som
anknyter till gymnasieskolans planeringssystem. I motion 1985/86:Ub833
yrkande 9 anförs att den nu använda sektorsindelningen inför kommande
dimensioneringsbeslut bör överges till förmån för en indelning byggd på
gymnasieskolans linjer och specialkurser. Vidare anses att möjligheterna
för länsskolnämnderna att omfördela platser mellan de olika studievägarna
bör vidgas ytterligare (yrkande 10).

Som framgår av budgetpropositionen avser föredragande statsrådet att
senast inför 1987 års budgetproposition återkomma till regeringen med de
förslag om ändringar i planeringssystemet vilka kan föranledas av ÖGY: s
nyligen framlagda förslag och av SÖ:s redovisning senare i år av erfarenheterna
av det nuvarande systemet. Med hänvisning härtill bör riksdagen
avslå motionsyrkandena.

Regeringen meddelade år 1985 bestämmelser om gymnasieskolans timunderlag
för undervisning och statsbidrag samt bestämmelser om avstämningen
av gymnasieskolans timunderlag per den 15 januari 1986 (SFS
1985:586 resp. SÖ-FS 1985:199). Riksdagen hade dessförinnan godkänt de
förändringar i fråga om kopplingen mellan timunderlag och statsbidrag som
skulle bli följden av ändring av tidpunkten för avstämning av antalet elever

19

i gymnasieskolan från den 15 september till en tidpunkt mitt i läsåret (prop. UbU 1985/86:16
1984/85:100 bil. 10, UbU 1984/85:18, rskr. 1984/85:272).

Enligt motion 1985/86: Ub222 (fp) skapar en ordning med 15 januari som
slutrapporteringsdag stora problem i en skola där intagningen inte sker
kontinuerligt utan vid ett enda tillfälle, men där undervisningsresurserna
minskar under hela arbetsåret till följd av att elever av olika skäl lämnar
utbildningen. Motionären hemställer att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen har anförts om att återinföra 15
september som slutrapporteringsdag.

Vid behandlingen under föregående riksmöte av frågan om ändrad tidpunkt
för avstämning av antalet elever anförde utskottet bl. a. att syftet
med förändringen — som utskottet hade uppfattat regeringens förslag — är
att förmå skolhuvudmannen att så snart som möjligt vid läsårets böljan
åstadkomma en sådan organisation att den ligger fast för resten av läsåret.

Utskottet menade att detta är i linje med strävan att nyttja statsbidraget så
effektivt som möjligt.

Utskottet, som hänvisar till vad som anfördes i ärendet under föregående
riksmöte, vill i sammanhanget erinra om att regeringen nyligen har
förelagt riksdagen proposition 1985/86:97 om statsbidrag till lärarlöner i
gymnasieskolan.

Utskottet avstyrker med det anförda motionen.

I motion 1985/86: Ub839 (c) yrkande 1 hemställs — med hänvisning till vad
som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen
1985/86: A497 — att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om gymnasieskolans utveckling i Stockholmsregionen.

Motionärerna pekar på att skillnaden mellan olika delar av regionen är
stora i vad gäller utbud av utbildningar. Exempelvis är gymnasieskolan
bättre utbyggd i de centrala delarna när det gäller högskoleförberedande
linjer än i de yttre delarna, i synnerhet i kommunerna i den södra länsdelen.
Det finns därför anledning, menar motionärerna, att eftersträva en mer
balanserad utbyggnad av gymnasieskolan.

Sedan länge gäller den planeringsprincipen för gymnasieskolan som
bl. a. innebär att det på varje s.k. gymnasieort (g-ort) skall kunna erbjudas
ett allsidigt urval av studievägar. Det ankommer på den statliga skoladministrationen
att utifrån kommunala önskemål besluta om anordnande av
gymnasiala utbildningar. Reellt avgörs det slutliga anordnandet av utbildningar
av kommunerna, som har det grundläggande ansvaret för planering
och utveckling av gymnasieskolan på lokal nivå. Det åligger länsskolnämnden
särskilt bl.a. att efter samråd med länsstyrelsen och andra samhällsplanerande
myndigheter eller institutioner inom länet ombesörja en ändamålsenlig
planering av skolväsendet (jfr 28 § förordningen 1981:1371 med
instruktion för den statliga skoladministrationen, paragrafen ändrad
1984:583).

Med hänvisning till gällande ordning för beslut om anordnande av gymnasiala
utbildningar bör riksdagen inte göra något uttalande i enlighet med
motion 1985/86: Ub839 yrkande 1. Utskottet avstyrker med detta yrkan -

Med samma motivering avstyrker utskottet även motionerna UbU 1985/86:16

1985/86: A461 (fp) yrkandena 11 och 12 och 1985/86: A484 (c) yrkande 6. I
den förra motionen krävs att s.k. idrottsgymnasier lokaliseras lill Ystad
(handboll) och till Helsingborg (fotboll). I den senare begärs en lokalisering
av fyraårig teknisk linje till östra delen av Jönköpings län.

Pågående försöks- och utvecklingsarbete, m.m.

I motion 1985/86: Ub808 (m) anförs synpunkter på gymnasieskolans utveckling.
Motionärerna ser i den en begynnande likriktning, vilken bör
ersättas med all den variation som elevernas önskemål motiverar. Vidare
krävs djupare kunskaper, vilka ger en bättre grund att stå på inför föränderliga
krav från arbetsmarknaden än ytlig överblick. Den yrkesinriktade
utbildningen bör närmas arbetslivet. Riksdagen bör besluta om en ändrad
inriktning av försöksverksamheten med en ny gymnasieskola i enlighet
med vad som anförts i motionen (yrkande 5).

Riksdagen beslutade våren 1984 om försöksverksamhet och utvecklingsarbete
i gymnasieskolan (prop. 1983/84:116, UbU 1983/84:29, rskr.

1983/84:412). Utskottet hänvisar till sitt i det sammanhanget avgivna och
av riksdagen godkända betänkande och inskränker sig nu till att erinra om
följande. Vid beslutet framhölls bl.a. behovet av att utbildningssystemet
kan erbjuda meningsfulla utbildningsalternativ för alla ungdomar som lämnar
grundskolan. Gymnasieskolans innehåll, organisation och arbetssätt
måste därför anpassas till alla ungdomars behov. Även om gymnasieskolans
olika studievägar även i framtiden kommer att ha en klar profilering,
de teoretiska mot fortsatta studier och de yrkesinriktade mot arbetslivet,
krävs, sades det, sådana förändringar att gymnasieskolan inte längre enbart
förbereder för antingen högskola eller yrkesliv. I detta syfte beslutades
bl. a. om satsning på påbyggnadsutbildningar, såväl efter studieförberedande
utbildningar som efter yrkesinriktade. För att ytterligare möjliggöra
fördjupningar beslutades att specialarbete skulle återinföras. I vad gäller
den yrkesinriktade utbildningen framhölls bl. a. att samarbetsformer bör
befästas och utvecklas mellan skolan och olika branscher, företag och
arbetsplatser, bl. a. för att skolan skall få tillgång till sådan kvalificerad och
dyr utrustning som den knappast själv kan anskaffa. Sedermera tillsattes
en arbetsgrupp för översyn av den gymnasiala yrkesutbildningen (ÖGY),
som helt nyligen har avlämnat sina förslag (SOU 1985:2 och 3).

Genom riksdagsbeslutet våren 1984 och det pågående utvecklingsarbetet
möjliggörs en förändring på sikt av gymnasieskolan som enligt utskottets
mening ligger i linje med vad motionärerna har anfört om gymnasieskolans
uppgifter.

Utskottet föreslår att riksdagen med hänvisning till vad utskottet nu har
anfört avslår motion 1985/86: Ub808 yrkande 5.

Vissa mer avgränsade frågor som berör utvecklingsarbetet i gymnasieskolan
tas upp i motion 1985/86: Ub213 (fp). Motionärerna erinrar om det stora
antalet igångsatta försöksprojekt och menar att försöksverksamheten måste
hålla sig inom sådana gränser att utvärderingsresultaten kan ligga till 21

grund för förändringar som skall göras på 1990-talet (yrkande 12). Motio- UbU 1985/86:16
närerna avvisar försök med gemensam start (yrkande 13). Slutligen bör
frågan om en ordning med grundkurser och tilläggskurser och i anslutning
därtill ett system med kursrelaterade betyg utredas (yrkande 14).

Vid sin behandling av proposition 1983/84:116 utgick utskottet - med
hänvisning till vad föredragande statsrådet hade anfört om underlag för
kommande ställningstaganden — från att försöksverksamheten kommer att
bli föremål för en noggrann och allsidig utvärdering. Det vore en fördel att
även utomstående expertis kan utnyttjas vid en analys av försöksverksamheten.
I den nu föreliggande budgetpropositionen anför föredragande statsrådet
att det är angeläget att det pågående reformarbetet får fortsatt stöd i
form av ytterligare resurser för bl. a. utvärdering och beräknar särskilda
ytterligare medel (1,2 milj. kr.) under anslaget Länsskolnämndernas utvecklingsstöd
för att utvärderingsansvariga vid ett antal skolor med utvecklingsprojekt
skall kunna få möjlighet till viss nedsättning av undervisningsskyldigheten
för att svara för dokumentation och annat utvärderingsarbete.
Utskottet utgår från att den av statsmakterna angivna ambitionen
att utvärdera försöksverksamheten och därmed skapa underlag för beslut
om förändringar av gymnasieskolan innebär att regeringen uppmärksamt
följer utvecklingen i vad gäller försökens omfattning och möjligheterna att
klarlägga såväl pedagogiska som ekonomiska konsekvenser av förändringarna.
Någon särskild åtgärd från riksdagens sida i nu berört hänseende
anser inte utskottet vara påkallad, varför motion 1985/86:Ub213 yrkande
12 avstyrks.

I sitt betänkande UbU 1983/84:29 konstaterade utskottet att en rad
frågor kring gymnasieutredningens (U 1976:10) förslag om gemensam start
kvarstod att närmare utreda, bl. a. frågan om kostnaderna. Utskottet ansåg
att olika möjligheter att uppnå syftena med den gemensamma starten bör
närmare utredas.

Föredragande statsrådet erinrar nu i budgetpropositionen om att lokala
försök med mer omfattande samordning av linjer har prövats och övergivits.
Statsrådet avvisar att nu påbörja försök med en gemensam start av
det slag som SÖ har skisserat i sin anslagsframställning.

ÖGY presenterar i sitt ena betänkande (SOU 1986:2) förslag som tillgodoser
en del av syftena med förslaget om gemensam start. Arbetsgruppen
menar att de osäkra och mindre studieinriktade eleverna via de av gruppen
föreslagna introduktionsperioderna kan få underlag för ett definitivt val av
studieväg inom gymnasieskolan utan de stora kostnader och genomgripande
organisationsförändringar som gymnasieutredningens förslag om gemensam
start innebär.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion
1985/86: Ub213 yrkande 13.

Beträffande ett nytt betygssystem i gymnasieskolan vill utskottet erinra
om vad i budgetpropositionen anförs om att SÖ har redovisat uppdrag av
regeringen avseende bl. a. grund- och tilläggskurser i vissa ämnen och att
ärendet nu bereds inom regeringskansliet. Utskottet, som erinrar om de
överväganden som gjordes i samband med beslutet våren 1984 om utvecklingsarbete
i gymnasieskolan, utgår från att frågan om ett nytt betygssy- 22

stern tas upp på nytt i det sammanhanget. Yrkande 14 i motion UbU 1985/86:16

1985/86: Ub213 bör sålunda inte föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens
sida.

Utskottet tar i detta sammanhang upp till behandling några motioner vilka
alla berör frågan om möjligheter till jämkningar i timplanen för personliga
intresseval.

Enligt motion 1985/86: Ub833 (m) yrkande 14 bör den pågående försöksverksamheten
med ramtimplaner vidgas så att den även omfattar möjligheter
till ytterligare fördjupning i ämnen som redan finns på timplanen för
ifrågavarande linje. I motion 1985/86: Ub213 (fp) erinras om pågående
försök med kombination av specialidrott och studier vid hemortens gymnasieskola
och försöket med estetisk-praktisk linje. Motionärerna menar
att elever med speciella för utsättningar för t.ex. musik, sång, matematik,
fysik, språk, dans eller teckning bör får utveckla dessa på sätt som motsvarar
verksamheten med kombination av specialidrott och studier vid hemortens
gymnasieskola (yrkande 17). Riksdag och regering bör enligt motion
1985/86: Ub230 (m) garantera att möjlighet ges i gymnasieskolan till avancerad
fördjupning inom området främmande språk. En försöksverksamhet
kan utformas antingen genom att fem veckotimmar byts ut mot specialämne
eller genom speciell fördjupning inom ramen för ämnets timplan. Verksamheten
bör förläggas till högskoleort, där goda lärarresurser finns tillgängliga.

Frågan om personliga intresseval och möjlighet till jämkningar i timplanen
för att tillgodose dem tog riksdagen principiell ställning till våren
1984 (prop. 1983/84:116, UbU 1983/84:29, rskr. 1983/84:412). I det av
riksdagen godkända betänkandet förordade utskottet att - utöver idrott -estetiska ämnen, t.ex. musik och bild, borde vara möjliga som personliga
intresseval och därmed kunna studeras på timmar som frigjorts genom
jämkning i timplanen. Speciellt intresse för ett särskilt ämne - som inte är
idrott eller estetiskt ämne - borde kunna tillmötesgås inom den reguljära
ramen för berört ämne eller berörda ämnen på den linje som eleven — av
personligt intresse - har valt. Utskottet erinrade i sammanhanget om
verksamheten med specialarbete och temastudier. Utskottet har sedermera
med hänvisning till beslutet år 1984 avstyrkt motionsledes framförda
förslag att vidga försöket med timplanejämkningar på det sätt som motionärerna
nu föreslår. Utskottet har tidigare under innevarande riksmöte
avstyrkt förslag om ”språkgymnasier” (mot. 1984/85:2528, UbU
1985/86:2). Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionerna 1985/86: Ub213 yrkande 17, 1985/86: Ub230 och
1985/86:Ub833 yrkande 14.

1 motion 1985/86: Ub241 (s) hemställs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om försöksutbildning i Kopparbergs
län. Motionärerna föreslår att en försöksutbildning i gymnasieskolan
startas i samverkan mellan berörda kommuner, länsorgan, Metallarbetarförbundets
avdelningar samt företag. I motionen anges ett antal
områden på vilka verksamheten bör äga rum och syftena med den. I

23

huvudsak avser förslaget samråd och samverkan på såväl det lokala som UbU 1985/86:16
det regionala planet mellan olika organ så att utbildningen svarar mot
näringslivets och arbetsmarknadens behov.

Utskottet konstaterar att vad motionärerna har föreslagit redan nu bör
eller kan genomföras inom ramen för berörda myndigheters reguljära åligganden.
Utskottet erinrar än en gång om bestämmelserna i förordningen
1981:1371 med instruktion för den statliga skoladministrationen, vari det
föreskrivs att det åligger länsskolnämnden särskilt bl. a. att svara för
utveckling, samordning och planering av skolväsendet i länet samt därvid
ta initiativ till regelbundna samråd om utbudet av utbildning i gymnasieskolan,
kommunal vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning i länet.

Utskottet vill även peka på verksamheten i kommunerna med yrkesråd
och planeringsråd (jfr Allmänna råd för kontakter och samverkan mellan
skolan och arbetslivet. SÖ-FS 1984:239). Utskottet avstyrker med det
anförda motionen.

Den bredare rekryteringen till gymnasieskolan får till följd att skolan får ta
emot allt fler elever som har särskilda behov av olika stödinsatser. I syfte
att anpassa studieorganisationen till elever med behov av individuella
lösningar har SÖ bl.a. föreslagit en försöksverksamhet där elever får
genomföra en t. ex. tvåårig utbildning med förlängd studietid i heltidsstudier,
långsam studietakt. Föredragande statsrådet biträder SÖ:s förslag
och föreslår att försöksverksamheten, som medför vissa merkostnader för
statsverket, får omfatta 500 elever. Regeringen begär att riksdagen skall
godkänna vad statsrådet har förordat i frågan.

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller budgetpropositionen i berörd
del.

Vissa övriga läroplansfrågor. Lärlingsutbildningen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att försöksverksamhet anordnas
med B-form utöver vad som anges i läroplanen för att möjliggöra
undervisning i vissa ämnen med litet elevantal, i propositionen angivna
som ”minoritetsämnen”. Syftet är att trygga fortbeståndet av och möjliggöra
undervisning i de berörda ämnena.

Utskottet tillstyrker förslaget.

Med hänvisning till att ämnet religionskunskap bör fa en starkare ställning
inom vårt utbildningsväsende hemställs i motion 1985/86: Ub238 (fp) yrkande
1 att riksdagen hos regeringen begär förslag till försöksverksamhet
med ämnet kulturkunskap med religionskunskap som värdämne. Vidare
bör riksdagen av regeringen begära förslag om att religionskunskap skall
bli ett obligatoriskt ämne på gymnasieskolans tvååriga linjer (yrkande 2).

Försöksverksamhet med ämnet kulturkunskap i gymnasieskolan får under
läsåren 1984/85—1988/89 bedrivas vid högst tio skolenheter (prop.
1983/84:100 bil. 10, UbU 1983/84:19, rskr. 1984/85:321). Vid uppläggningen
av undervisningen i kulturkunskap skall särskilt beaktas sambanden
med andra ämnen, såsom historia, samhällskunskap, språk, religionskun -

skap och musik (SÖ-FS 1984:128). Ämnet religionskunskap är alltså järn- UbU 1985/86:16
ställt med övriga berörda ämnen. Riksdagen bör enligt utskottet inte uttala
sig om hur undervisningen i kulturkunskap skall läggas upp. SÖ skall
utvärdera verksamheten och har att senare i år lämna en redovisning
härom till regeringen. Beträffande religionskunskap som obligatoriskt
ämne på de tvååriga linjerna vill utskottet erinra om att riksdagen tidigare
under innevarande riksmöte som sin mening givit regeringen till känna vad
utskottet har anfört om ämnet religionskunskap samt undervisning i livsåskådningsfrågor.
Mot bakgrund av vad utskottet hade anfört om undervisning
i livsåskådningsfrågor m. m. skulle det vara av värde att religionskunskapsämnets
ställning blir föremål för överväganden i samband med
beredningen av ÖGY:s förslag (UbU 1985/86:2, rskr. 1985/86:13). Med
det anförda avstyrker utskottet motion 1985/86:Ub238 yrkandena 1 och 2.

Föredragande statsrådet biträder i huvudsak ett av SÖ — delvis i perspektivet
av minskande elevantal - framlagt förslag om ökad samordning av den
humanistiska och den samhällsvetenskapliga linjen. Linjerna anses vara
så lika att de bör kunna slås samman till en studieväg. Inom denna bör
eleven kunna välja meUan ett antal inriktningar som närmare beskrivs i
budgetpropositionen och där, i enlighet med ordalydelsen i SÖ:s anslagsframställning,
anges till fyra stycken. SÖ har föreslagit försöksverksamhet
i fem inte närmare angivna kommuner. Föredragande statsrådet finnér det
naturligt att försöksverksamheten får bedrivas i de relativt små kommuner
som på grund av minskande elevantal löper risken att förlora den humanistiska
linjen. Statsrådet erinrar om vad utbildningsutskottet tidigare har
anfört om vikten av att humanistisk linje kan erbjudas vid varje gymnasieskolenhet
som omfattar HS-sektor (UbU 1984/85:18 s. 14). SÖ bör få
starta försöksverksamheten fr.o.m. budgetåret 1987/88 i de mindre kommuner
som redan tillämpar s. k. alternativa timplaner (AT-planer), föreslås
det i budgetpropositionen.

Enligt motion 1985/86:Ub289 (m, fp, c) är presentationen av den sammanslagna
linjens (HS-linjen) språkliga inriktning otillfredsställande, då
det exempelvis inte framgår att också den halvklassiska varianten innebär
en språklig inriktning med tre moderna språk. Motionärerna anser att ett
klarläggande av vad som presenteras i budgetpropositionen om HS-linjens
språkliga inriktning därför bör göras och hemställer att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att den reguljära humanistiska linjens
språkliga inriktning skall finnas kvar i försöksverksamheten.

Utskottet tillstyrker att försöksverksamhet med ökad samordning av
den humanistiska och den samhällsvetenskapliga linjen får anordnas i
kommuner som tillämpar alternativa timplaner och att försöket kommer till
stånd i huvudsaklig överensstämmelse med vad föredragande statsrådet
har förordat. Mot bakgrund av vad statsrådet har anfört om att den humanistiska
linjens huvudprofil fortfarande kommer att vara ett realistiskt
alternativ och vad som anförts i motionen finner utskottet det naturligt att
regeringen vid den fortsatta beredningen av ärendet bl. a. fäster avseende
vid att de båda nuvarande reguljära linjernas språkliga resp. samhällsvetenskapliga
inriktning bibehålls. Det innebär bl. a. att studium av latin bör

kunna erbjudas i den språkliga inriktningen med bibehållen treårig studie- UbU 1985/86:16
gång i tre moderna språk. Med det anförda anser utskottet att syftet med
motion 1985/86:Ub289 är tillgodosett, varför motionen avstyrks.

I motion 1985/86: Ub288 (m, fp, c) behandlas ett antal frågor vilka alla
avser undervisningen i moderna språk. En förstärkning av språkundervisningen
i gymnasieskolan kan ske om eleverna på treårig ekonomisk linje
(årskurserna 2 och 3), naturvetenskaplig linje (årskurs 3) och fyraårig
teknisk linje (årskurs 3) väljer språk som utökad studiekurs. Att så inte är
fallet i dag anses bero på att utökad studiekurs inte får räknas som merit
vid ansökan till högskolan. Motionärerna anser att betyg i språk som har
lästs som utökad studiekurs bör få räknas till godo (yrkande 1 i denna del).

Vidare bör i berörda bestämmelser anges att elev har rätt att läsa ett
modernt språk som utökad studiekurs på de nämnda linjerna och i de
nämnda årskurserna (yrkande 1 i denna del). Samläsningen mellan olika
linjer för med sig olägenheter för språkundervisningen, vilka enligt motionärerna
omgående bör elimineras. SÖ och länsskolnämnderna bör få i
uppdrag att vidta åtgärder för att möjliggöra ett effektivare utnyttjande av
den tid som är anvisad för undervisning i B- och C-språk i gymnasieskolan
(yrkande 3). Motionärerna föreslår vidare att regeringen skall vidta åtgärder
för att komma till rätta med de problem som har föranletts av systemet
med timreduktioner i fardighetsämnen som språk. Det anses rimligt att
timreduktioner inte görs för sådana ämnen (yrkande 4). Slutligen tar motionärerna
upp frågan om läromedel i språk och för härvid fram uppfattningar
om metodiken i språkundervisningen. SÖ bör av regeringen få i uppdrag
att i samverkan med läromedelsproducenter stimulera en utveckling av
läromedlen i språk mot en sådan språkundervisning som angetts i motionen
(yrkande 5).

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

Som framgår av motionen har tillträdesutredningen behandlat frågan om
tillgodoräknande av betyg i frivilligt ämne (utökad studiekurs) (Tillträde till
högskolan, SOU 1985:57 s. 201 f.). Utredningen anför bl.a. att eventuella
förändringar i reglerna för tillgodoräknande av betyg bör syfta till att
ytterligare stimulera elever att läsa frivilliga ämnen. Utredningens överväganden
har lett till förslag att endast betyg i sådana frivilliga ämnen som
har relevans för den sökta högskoleutbildningen bör få medräknas vid
medelvärdesberäkningen, om det krävs för särskild behörighet och att det
då skall kunna höja medelbetyget. Utredningens förslag remissbehandlas
för närvarande. Utskottet utgår från att värdet av fördjupade språkliga
studier även på de linjer av gymnasieskolan som nu är i fråga beaktas vid
beredningen av utredningens förslag.

Enligt bestämmelserna i skolförordningen (8 kap. 6 §) får elev i gymnasieskolan
”deltaga frivilligt i undervisning i ett eller flera ämnen som
förekommer i gymnasieskolan som obligatoriska ämnen men som ej är
obligatoriska för honom (frivilliga ämnen), i den mån han kan antagas vara
i stånd att på tillfredsställande sätt tillgodogöra sig undervisningen i såväl
de obligatoriska som det eller de frivilliga ämnena (utökad studiekurs)”.

Utskottet har erfarit att möjligheterna att på en skola anordna utökad ..

studiekurs skiftar beroende på bl.a. den hänsyn som måste tas till schemat UbU 1985/86:16
för de elever som inte har utökad studiekurs. Med nuvarande ordning
måste därför frågan om att studera ett modernt språk som utökad studiekurs
avgöras lokalt. Det är naturligtvis av värde, med tanke på de nu
diskuterade möjligheterna till utökad språkundervisning, om schematekniska
frågor av angivet slag kan lösas.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet yrkande 1 i motion
1985/86: Ub288.

Utskottet behandlade under föregående riksmöte ett motionsyrkande
som i huvudsak stämmer överens med det nu aktuella yrkandet 3 i förevarande
motion (mot. 1984/85:2526 yrk. 2). Utskottet, som hänvisar till vad
som då anfördes i frågan, anser att alla aktiviteter som bryter den schemalagda
undervisningen självfallet måste planeras mycket noggrant, så att
problem av det slag som redovisas i motion 1985/86: Ub288 i största möjliga
utsträckning undviks. Utskottet erinrar om att SÖ har givit råd till
hjälp för en samordnad planering av olika aktiviteter (SÖ-FS 1980:143).

Med det anförda avstyrker utskottet yrkande 3 i motionen.

I vad gäller timreduktionernas effekter på språkundervisningen framgår
det av SÖ:s redovisning sistlidna höst av ett uppdrag om utvärdering av
den friare resursanvändningen att hälften av timreduktionerna täcks in
med lärarhandledning i vanlig ordning med hjälp av bl. a. resurser som
frigjorts genom att korttidsvikarier inte har tillsatts. Utskottet utgår från
att SÖ även fortsättningsvis följer utvecklingen. I sammanhanget vill utskottet
erinra om att regeringen nyligen har förelagt riksdagen förslag om
nytt statsbidragssystem för gymnasieskolan (prop. 1985/86:97).

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att yrkande 4 i förevarande
motion inte föranleder någon åtgärd från riksdagens sida.

Beträffande de av motionärerna anförda synpunkterna på vissa läromedel
anser utskottet att det inte ankommer på riksdagen att uttala sig om hur
läroböcker m. m. bör vara utformade i metodiskt hänseende. Riksdagen
bör därför avslå yrkande 5 i den nu behandlade motionen.

Utskottet behandlar i följande avsnitt frågor som rör den naturvetenskapliga
och den fyraåriga tekniska linjen.

Föredragande statsrådet tillstyrker ett förslag av SÖ om försöksverksamhet
i en kommun med fördjupning av gymnasieskolans matematikundervisning
för speciellt matematiskt begåvade elever. Den särskilda matematikkursen
bör få bedrivas enligt gymnasieskolans tim- och kursplan i
matematik för den naturvetenskapliga linjen och med särskild undervisningsgrupp
om åtta till femton elever i matematikämnet.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad statsrådet har förordat.

Utskottet finner skäl att påpeka att den särskilda matematikkursen skall
ges utan ändringar av timplanen för linjen. Försöket är sålunda i detta
hänseende inte att jämföra med pågående försöksverksamheter med ramtimplaner
eller timplanejämkningar för studier i specialämne (specialidrott,
estetiskt ämne).

Föredragande statsrådet föreslår att försöksverksamhet anordnas med en
sammanslagning av den naturvetenskapliga och den fyraåriga tekniska

27

linjen under årskurserna 1 och 2 i huvudsaklig överensstämmelse med UbU 1985/86:16
förslag av SÖ. Verksamheten bör få påbörjas budgetåret 1987/88 i kommuner
med alternativa timplaner. Dessa kommuner har i en del fall, anför
statsrådet, så litet elevunderlag att den naturvetenskapliga linjen kan komma
att hotas, då ungdomskullarna minskar. Regeringen begär riksdagens
godkännande av vad statsrådet har förordat i frågan.

I motion 1985/86: Ub833 anför motionärerna att de accepterar att försöksverksamheten
får igångsättas, men förutsätter därvid att timplanen för
den sammanslagna linjen utformas så att eleverna från den har full kompetens
i alla naturvetenskapliga ämnen för fortsatta naturvetenskapliga studier
vid universitet och högskola (yrkande 12). Vidare hemställs i motionen
att riksdagen beslutar att den föreslagna timplanerevisionen för den
naturvetenskapliga linjen endast skall få tillämpas vid sammanslagning av
denna linje och den fyraåriga tekniska linjen där alternativa timplaner
används (yrkande 13).

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att det finns skäl att
på försök pröva en sammanslagning av de båda linjerna på sätt som anges i
budgetpropositionen. Riksdagen bör sålunda bifalla regeringens förslag.

Utskottet utgår från att de berörda elevernas situation i behörighetshänseende
inte kommer att förändras till följd av den nu föreslagna försöksverksamheten.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet yrkande 12 i
förevarande motion. I vad gäller yrkande 13 finner utskottet — såsom
utskottet har uppfattat yrkandet - att motionärernas önskemål till fullo är
tillgodosett genom regeringens förslag, varför motionen även i den delen
bör avslås av riksdagen.

I budgetpropositionen föreslås att de kommuner som så önskar skall få
delta i försöksverksamhet med lokalt alternativämne på den naturvetenskapliga
linjen i enlighet med förslag som har förts fram av SÖ. Förslaget
innebär att veckotimtalet (8) för det alternativämne som i dag finns delas.

På den mindre delen införs datakunskap för alla som läser alternativämne,
på den större erbjuds möjligheten att välja lokalt alternativämne. I övrigt
medför förslaget inga ändringar i timplanen.

Utskottet tillstyrker att en ordning med lokalt alternativämne bör kunna
prövas försöksvis.

Åtgärder bör vidtas för att den allmänbildande naturvetenskapliga linjens
ställning i gymnasieskolan skall befästas, föreslås det i motion
1985/86: Ub290 (m, fp, c). I motionen uttrycks en oro för att linjen framdeles
inte kommer att ge den breda och stabila grund för fortsatta studier
som den hittills har gjort. Pågående försök och elevernas möjligheter att
välja alternativämnen drabbar bl.a. språk och andra humanistiska ämnen,
menar motionärerna. Liknande tankegångar framkommer i motion
1985/86:Ub286 (fp) yrkande 2. Motionärerna begär — med hänvisning till
vad som har anförts i den till konstitutionsutskottet remitterade motionen
1985/86: K412 - att riksdagen uttalar sig om behovet av humaniora i
teknikutbildningen. Motionärerna åberopar en studie av Ingenjörsvetenskapsakademien
(Ingenjörer för framtiden) vari det bl. a. heter att ”bristen
på språk och perspektivskapande ämnen på T-linjen (den fyraåriga tek- 28

niska linjen) är besvärande och uppvägs inte av kunskapen i teknikäm- UbU 1985/86:16
nena”.

Utskottet ansluter sig till motionärernas principiella uppfattning och
finnér anledning att framhålla att man så långt som möjligt bör försöka
bibehålla den naturvetenskapliga linjens unika profil i vad avser dess breda
ämnesinnehåll, en uppfattning som även föredragande statsrådet har givit
uttryck för i budgetpropositionen (s. 139 f.). Utskottet vill emellertid erinra
om att det förelegat svårigheter att i önskad omfattning rekrytera elever till
den naturvetenskapliga linjen, varför det har varit nödvändigt att vidta
åtgärder för att i det avseendet förbättra situationen. Regeringens förslag
att slå samman den naturvetenskapliga och den fyraåriga tekniska linjen,
vilket utskottet har tillstyrkt i det föregående, avser enbart orter med ett
mindre elevunderlag. Utskottet erinrar om att förslaget i detta avseende
skiljer sig från SÖ:s förslag. Vidare vill utskottet peka på att regeringens
ställningstagande till vissa andra förslag av SÖ (s. 140 f. i budgetpropositionen)
också visar att sådana synpunkter som framförts i de båda motionerna
har beaktats.

Utskottet har tidigare — i samband med riksdagens behandling av proposition
1983/84:116 om gymnasieskola i utveckling - framhållit att det är
viktigt att humanistiska inslag återfinns även på studievägar med huvudsakligen
teknisk-naturvetenskaplig inriktning. Det är angeläget, menade
utskottet, att blivande tekniker och naturvetare får en allsidig utbildning
som bidrar till att ge dem perspektiv på den tekniska utvecklingen och dess
effekter på den enskilda människan och samhällsutvecklingen i stort. Utskottet
utgick från att detta synsätt skulle beaktas i det fortlöpande läroplansarbetet
(UbU 1983/84:29 s. 17).

Utskottet finner det med hänvisning till det anförda inte påkallat att
riksdagen gör något särskilt uttalande med anledning av motionerna
1985/86:Ub286 yrkande 2 och 1985/86: Ub290, varför de avstyrks.

I motion 1985/86: Ub824 (c) behandlas utförligt betydelsen av vettiga kostvanor,
och motionärerna efterlyser mer utbredda kunskaper om livsmedel
och näring. Skolans ansvar i detta hänseende framhålls i motionen, vari
föreslås att den naturvetenskapliga linjen kompletteras med en näringsjysiologisk
variant (yrkande 4).

För närvarande finns upptagna på timplanen för den naturvetenskapliga
linjen fyra alternativämnen, av vilka hälsokunskap är ett. Utskottet är inte
berett att förorda att ytterligare ett ämne införs som variant av linjen och
hänvisar härvid till vad i det föregående har anförts om linjens allmänna
karaktär. Utskottet vill emellertid peka på förslaget om försöksverksamhet
med lokalt alternativämne som har tillstyrkts av utskottet i det föregående.

Detta innebär bl.a. möjlighet för de skolor som inte kan erbjuda ett
speciellt lokalt alternativ att kombinera datakunskap med ett ämne av mer
traditionellt naturvetenskaplig prägel, t. ex. näringsfysiologi. Med det anförda
avstyrks yrkandet.

I motion 1985/86: Ub258 (s) anförs bl. a. att miljön är en av de viktigaste
frågorna som rör vår framtid. Det bör därför vara naturligt att skolan lyfter
fram miljöfrågorna och ger dem en framskjuten plats i ungdomsskolans 29

utbildningar (yrkande 1). Motionärerna föreslår vidare att försöksverksam- UbU 1985/86:16
het anordnas med en särskild linje med miljöinriktning (yrkande 2).

Ämnet miljövårdsteknik är ett av de fyra alternativämnen som i dag
finns upptagna på den naturvetenskapliga linjen. Utskottet har erfarit att
ämnet för närvarande studeras av ca 700 elever. Miljöfrågorna tas i övrigt
upp på en rad skilda ställen i läroplanerna för såväl grundskolan (Lgr 80)
som gymnasieskolan (Lgy 70). Motionärerna pekar själva på möjligheterna
som ges inom ramen för temastudier och temadagar att behandla miljöfrågorna.
Utskottet inskränker sig i detta sammanhang till att för egen del
erinra om vad som anges i de allmänna anvisningarna i den allmänna delen
av Lgy 70 i vad avser samverkan mellan flera ämnen:

Då det gäller lämpliga intresseområden för samverkan förtjänar miljövården
särskild uppmärksamhet. Den har naturliga beröringspunkter med
såväl yrkesbetonade som estetiska, naturorienterande och samhällsorienterande
ämnen och ämnesområden. En väl genomförd ämnessamverkan
bör kunna leda eleverna till insikten om vikten av att miljövården ges
tillräckligt utrymme i samhällsplaneringen.

Riksdagen bör med hänvisning till det anförda avslå motion 1985/86: Ub258
yrkandena 1 och 2.

I syfte att snabbt åstadkomma en bättre rekrytering till den naturvetenskapliga
linjen bör enligt motion 1985/86: Ub213 (fp) yrkande 16 bestämmelser
omedelbart införas som medger ett högre betygsmedelvärde för
linjen.

Utskottet behandlade under föregående riksmöte ett likartat motionsyrkande,
varvid utskottet bl. a. erinrade om att SÖ år 1976 beslutade att tills
vidare ändra betygsnivån i ett antal naturvetenskapliga ämnen så att medelvärdet
blir 3,3 i den referensgrupp som utgörs av elever i resp. årskurs
från den naturvetenskapliga och den fyraåriga tekniska linjen (mot.

1984/85:731 yrk. 17, UbU 1984/85:18). Utskottet var inte berett att förorda
en ytterligare höjning av betygsmedelvärdet, men fann det angeläget att
regeringen och SÖ uppmärksamt följer utvecklingen.

Utskottet vill inte heller nu tillstyrka en ändring i vad gäller betygsmedelvärdet
på den naturvetenskapliga linjen, utan erinrar om att tillträdesutredningen
i sitt betänkande Tillträde till högskolan (SOU 1985:57) har
föreslagit en ordning med viktning av betygen enligt vissa av utredningen
redovisade principer (s. 192 ff. i betänkandet). Förslaget remissbehandlas
för närvarande. Med det anförda avstyrker utskottet förevarande motionsyrkande.

I motionerna 1985/86: Ub213 (fp) yrkande 18 (i motsvarande del),

1985/86:Ub833 (m) yrkandena 6 och 7 och I985/86:N307 (fp) yrkande 26 (i
motsvarande del) hävdas att lärlingsutbildningen skall betraktas som ett
fullvärdigt utbildningsalternativ och kunna ersätta utbildning på linje i .

gymnasieskolan. Vidare föreslår motionärerna att statsbidrag skall kunna
utgå även för det tredje året i en treårig lärlingsutbildning, den s.k. färdigutbildningen.

Riksdagen beslutade under riksmötet 1983/84 på förslag av regeringen

30

att den gymnasiala lärlingsutbildningen fr.o. m. läsåret 1984/85 skulle infö- UbU 1985/86:16
ras som reguljär utbildningsform i gymnasieskolan (prop. 1983/84:100 bil.

10, UbU 1983/84:19, rskr. 1983/84:321). Både i samband därmed och
under föregående riksmöte (UbU 1984/85:18) avstyrkte utskottet motionsledes
framförda förslag lika dem som nu har redovisats. Beträffande lärlingsutbildningen
som fullvärdigt utbildningsalternativ hävdade utskottet
vid båda tillfällena att lärlingsutbildningen kan vara ett värdefullt komplement
till gymnasieskolans ordinarie utbud av studievägar. Det gäller
främst mindre frekventa yrken bl.a. inom hantverksområdet. När det
gäller ett tredje år i fardigutbildningen framhöll utskottet att det bör vara
berörda parter som överväger hur en lämplig färdigutbildning skall anordnas.

Utskottet vill i sammanhanget tillägga att ÖGY i sina nyligen framlagda
betänkanden har behandlat lärlingsutbildningens roll i den framtida yrkesutbildningen.

Med hänvisning till sina tidigare ställningstaganden och till att lärlingsutbildningen
torde komma att bli föremål för ytterligare överväganden med
anledning av ÖGY:s förslag avstyrker utskottet förevarande motioner i
berörda delar.

I motionerna 1985/86: Ub213 (fp) yrkande 18 och 1985/86: N307 yrkande
26, båda yrkandena i motsvarande delar, framförs dessutom förslag om
ändrade regler för det statliga bidraget till lärlingsutbildningen. Bidraget
bör avse en treårig studiegång och motsvara 75%, 50% och 25% av
lärlingslönen under resp. år enligt modell från anställning med lönebidrag.

Riksdagen har tidigare avvisat samma förslag om nytt bidragssystem för
lärlingsutbildningen (jfr senast UbU 1984/85:18). Utskottet finnér inte
anledning för riksdagen att nu ändra uppfattning i frågan, varför utskottet
avstyrker motionsyrkandena i motsvarande delar.

Med hänvisning bl. a. till att skolan m.fl. organ på olika sätt kan bidra till
såväl kunskap om hantverk som att förutsättningen för hantverksnäringen
bibehålls och stärks hemställs i motion 1985/86: Ub287 (c) att riksdagen
hos regeringen begär att SÖ får i uppdrag att utarbeta förslag om en bättre
och bredare utbildning av hantverkare.

Utskottet vill mot bakgrund av motionen peka på att det ankommer på
skolmyndigheterna - på skilda nivåer - att vidta de åtgärder som krävs
för att tillgodose näringslivets behov av utbildning.

Som framgår av det föregående återfinns lärlingsutbildning såsom en
reguljär form av utbildning i gymnasieskolan. Försöksverksamhet med
särskild hantverksutbildning pågår i Stockholm. Riksdagens medverkan
till förändringar av hantverksutbildning i enlighet med motionen är enligt
utskottets mening inte påkallad, varför motionen bör avslås.

Då det inte ankommer på riksdagen att uttala sig om lokalisering av
lärlingsutbildning och då riksdagen enligt utskottets mening ej heller bör
ange att viss del av förevarande anslag skall avse gymnasial lärlingsutbildning
i viss kommun, avstyrker utskottet såväl motionerna 1985/86:Ub206
(c, m, fp) och 1985/86:Ub208 (s) yrkande 1 om lärlingsutbildning i Landskrona
som motion 1985/86:Ub305 (m) om lärlingsutbildning i Kalmarlän. 31

Vissa övriga frågor

UbU 1985/86:16

För elever i den gymnasiala utbildningen i Örebro för hörselskadade, som
startade läsåret 1984/85, betalar elevernas hemkommuner interkommunal
ersättning till Örebro kommun. För elever i den gymnasiala utbildningen i
samma kommun för döva och gravt hörselskadade, om vilken nu gällande
avtal slöts den 12 januari 1981, har hittills ingen interkommunal ersättning
betalats av elevernas hemkommuner. Utskottet tillstyrker förslaget i budgetpropositionen
att sådan ersättning skall utgå även vid denna sistnämnda
utbildning.

För närvarande utgår statsbidrag till studie- och yrkesorientering (syo) i
gymnasieskolan med visst belopp per elev (med undantag för elever i
påbyggnadsutbildningar och gymnasial lärlingsutbildning). Syo-tjänsterna
är sedan den 1 juli 1984 statligt reglerade. Regeringen begär riksdagens
godkännande av att beloppet per elev fr.o.m. den 1 juli 1986 knyts till
beloppet för arvode för en undervisningstimme enligt AT 12:10.

Utskottet har inget att erinra mot det föreslagna sättet att beräkna
bidraget för syo.

Under föregående riksmöte beslutade riksdagen på förslag av regeringen
om ett förändrat resurssystem för skolledning i såväl ungdomsskolan som i
den kommunala vuxenutbildningen fr.o.m. den 1 juli 1986 (prop.

1984/85:100 bil. 10, UbU 1984/85:16, 18 och 20, rskr. 1984/85:234, 274 och
199). Beslutet innebar bl.a. att ordningen med tjänster som huvudlärare
och institutionsföreståndare skall ersättas med en ordning med lärare med
specialfunktioner. Med hänvisning till att ett nytt system för statsbidrag till
lärarlöner i gymnasieskolan (prop. 1985/86:97) avses träda i kraft den 1 juli
1987 bör förändringen av systemet för gymnasieskolans skolledningsresurser
senareläggas och genomföras vid samma tidpunkt.

I motion 1985/86: Ub833 (m) erinras om detta uppskov, och motionärerna
för åter fram sitt av riksdagen under föregående riksmöte avvisade
förslag att huvudlärar- och institutionsföreståndartjänster skall finnas kvar
i gymnasieskolan i framtiden (yrkande 16).

Utskottet finner inte skäl för riksdagen att frångå sitt ställningstagande i
frågan förra året, varför motionsyrkandet avstyrks.

Vissa resursfrågor, statsbidraget till driftkostnader för gymnasieskolan
och medelsberäkning

I gymnasieskolan skall det i timplanen angivna antalet veckotimmar för
eleverna i ett ämne i vissa fall minskas enligt föreskrifterna i förordningen
1984:41 om timreduktioner i gymnasieskolan i förhållande till elevantalet.

1 ett antal motioner krävs att systemet med timreduktioner avvecklas
eller åtminstone minskas i omfattning.

Enligt motion 1985/86: Ub256 (vpk) yrkande 2 bör ytterligare särskilda
medel (35 milj. kr.) tillföras anslaget för att det skall bli möjligt att eliminera
en del av den minskade undervisning som systemet med timreduktioner
innebär. Med hänvisning till den mycket negativa inverkan på undervis- 32

ningens kvalitet som timreduktionerna anses ha föreslås i motionerna UbU 1985/86:16
1985/86: Ub803 (c) yrkande 4 och 1985/86: Ub813 (c) yrkande 13 i denna del
att systemet med timreduktioner bör, avvecklas under de två närmast
följande budgetåren. I den senare motionen beräknas för budgetåret
1986/87 42,5 milj. kr. för ändamålet. Likaledes åberopande besvärande
konsekvenser av systemet med timreduktioner, inte minst för språkundervisningen,
föreslås i motion 1985/86: Ub833 (m) yrkande 15 att riksdagen
beslutar att reduktion av lärartimtalet för undervisningen endast bör komma
i fråga, när elevantalet i gruppen är 15 eller mindre. Finansiering av
ändringen bör enligt motionärerna kunna ske genom vissa i motionen
angivna omdisponeringar inom anslaget.

Utskottet anser sig mot bakgrund av det statsfinansiella läget inte kunna
föreslå riksdagen att tillföra anslaget medel i enlighet med förslagen i
motionerna 1985/86: Ub256 och 1985/86: Ub813 för att avveckla systemet
med timreduktioner. Ej heller vill utskottet förorda den i motion
1985/86: Ub833 föreslagna formen av finansiering, vilket främst skulle
drabba det ekonomiska utrymmet för borttagandet av självstudietimmar
(jfr UbU 1983/84:7 och 19). Utskottet vill i sammanhanget erinra om att
regeringen har förelagt riksdagen förslag om ett nytt statsbidragssystem för
lärarlöner i gymnasieskolan (prop. 1985/86:97). Förslaget innebär en ökad
schablonisering av statsbidraget och medför bl. a. möjlighet till mindre
”trappstegsformad” reducering av undervisningstimmarna i små grupper
och större utrymme för en lokal bedömning av hur resurserna skall användas
och därmed hur reduktionerna skall göras.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna
1985/86:Ub256 yrkande 2, 1985/86: Ub803 yrkande 4, 1985/86:Ub813 yrkande
13 i denna del och 1985/86:Ub833 yrkande 15.

I motion 1985/86: Ub838 (m) yrkande 17 föreslås att rätten till hemspråksundervisning
inte skall gälla elever i gymnasieskolan.

Riksdagen fattade under föregående riksmöte vissa principiella beslut
om den fortsatta verksamheten med hemspråksundervisning i grundskolan
och gymnasieskolan (prop. 1984/85:100 bil. 10, UbU 1984/85:12, rskr.

1984/85:149). Utskottet avstyrkte då ett motionsyrkande av samma innebörd
som nu förevarande yrkande med motiveringen att det innebar begränsningar
i rätten till hemspråksundervisning som inte var förenliga med
den grundläggande principen om sådan rätt enligt regeringens förslag och
som utskottet anslöt sig till. Med samma motivering avstyrker utskottet
det nu aktuella yrkandet.

I budgetpropositionen beräknas för nästa budgetår ett särskilt verksamhetsstöd
om 1,6 milj. kr. för den tvååriga specialkursen i Stockholm för
yrkesdansare.

Enligt yrkande 15 i motion 1985/86:Ub813 (c) bör detta stöd till Stockholms
kommun ej längre utgå. Motsvarande resurs bör i stället föras över
till gymnasieskolans utrustningsanslag (B 23) och där tillföras anslagsposten
för särskilt verksamhetsstöd för lågfrekventa utbildningar i gymnasieskolan.

3 Riksdagen 1985/86. 14 sami. Nr 16

Specialkurs för yrkesdansare startade i Stockholms kommuns gymnasie- UbU 1985/86:17
skola läsåret 1982/83. Elevplatser för utbildningen ryms inom ramarna.

Kostnaderna för lärarlönerna beräknas på vanligt sätt under anslagsposten
för lärarkostnader för hela gymnasieskolan. Härutöver har alltsedan starten
ett stöd för verksamheten utgått till kommunen.

Utskottet har inget att erinra mot att stödet utgår för nästa budgetår.

Utskottet känner emellertid en viss tveksamhet till att sådant särskilt stöd
skall behöva utgå till Stockholms kommun även framdeles. Regeringen bör
inför budgetåret 1987/88 närmare pröva behovet av ett fortsatt stöd till
kommunen och därvid överväga att föra över motsvarande medel till den
resurs under utrustningsanslaget (B 23) som avser särskilt verksamhetsstöd
för lågfrekventa utbildningar i gymnasieskolan. Utskottet föreslår att
riksdagen med anledning av motion 1985/86: Ub813 yrkande 15 i denna del
som sin mening ger regeringen detta till känna.

Med hänvisning till vad i budgetpropositionen (bil. 1) har redovisats om
nödvändigheten av att vidta särskilda åtgärder för att begränsa statsutgifterna
och de allmänna skäl som talar för en minskning av de statliga
transfereringarna till kommunsektorn förordas i propositionen en generell
minskning med 3 procentenheter av utbetalningen av statsbidrag till kommunerna
för ungdomsskolan, kommunal vuxenutbildning och kommunal
högskoleutbildning. I vad gäller gymnasieskolan föreslår föredragande
statsrådet att statsbidragstäckningen gentemot primärkommun och landstingskommun
för annan gymnasial utbildning än inom vårdområdet sänks
till 95% och till landstingskommun för gymnasial utbildning inom vårdområdet
till 77%. Detta innebär en kostnadsminskning för staten under förevarande
anslag om ca 128 milj. kr. i löneläget den 1 juli 1985.

I ett antal motioner yrkas avslag på regeringens förslag om minskat
statsbidrag till kommunerna.

De besparingar som av statsfinansiella skäl måste ske på statens bidrag
till kommunernas verksamhet bör enligt motion 1985/86: Ub213 (fp) inte
ske på de specialdestinerade bidragen utan genom en generell avgift på
kommunernas skatteunderlag. Motionärerna hemställer att riksdagen avslår
budgetpropositionen i nu berörd del (yrkande 19). Med hänvisning
främst till att den av regeringen föreslagna besparingen med största sannolikhet
kommer att medföra inskränkningar på andra områden inom skolan
än den direkta undervisningen bör förslaget enligt motion 1985/86: Ub256
(vpk) yrkandena 3 och 4 avvisas. Enligt motionerna 1985/86: Ub803 (c)
yrkande 2 och 1985/86: Ub813 (c) yrkande 16 innebär den föreslagna reduktionen
av statsbidraget bl. a. en betydande risk för att det övergripande
målet med en likvärdig skola över hela landet sätts i fara. Motionärerna
yrkar avslag på förslaget. Även i motion 1985/86: Ub838 (m) yrkande 18 (i
denna del) slutligen avvisas förslaget om en treprocentig minskning av
statsbidraget till kommunerna. Motionärerna hänvisar i stället till den
sammanlagda omfattningen av de besparingar som de föreslagit i motionen
och som till största delen avser andra delar av utbildningsväsendet än
ungdomsskolan.

Som framgår av budgetpropositionen är det av regeringen framlagda

förslaget om minskning av det statliga bidraget till kommunerna för de UbU 1985/86:16
ifrågavarande utbildningsformerna en teknisk lösning av frågan på vad sätt
de statliga transfereringarna till kommunerna skall kunna minskas. Några
ändringar av föreskrifterna för utbildningarna har inte varit avsedda, varmed
det skulle bli kommunernas sak att stå för kostnader som motsvarar
minskningen av statsbidraget. Utskottet har i sitt betänkande 1985/86:14
föreslagit en annan teknisk lösning på frågan om minskad statlig transferering.
I nämnda betänkande har utskottet föreslagit att regeringen bör
återkomma med förslag beträffande en besparing i den storleksordning
som erfordras för att förstärka statsbudgeten med ca 600 milj. kr.

Med hänvisning till det anförda bör riksdagen avslå budgetpropositionen
i vad gäller minskning av statsbidraget till kommunerna för gymnasieskolan
med tre procentenheter och därjämte bifalla motionerna
1985/86:Ub213 yrkande 19 i denna del, 1985/86:Ub256 yrkandena 3 och 4,

1985/86:Ub803 yrkande 2 i denna del, !985/86:Ub813 yrkande 16 i denna
del och 1985/86:Ub838 yrkande 18 i denna del.

Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till driften av gymnasieskolor
för budgetåret 1986/87 skall anvisa ett förslagsanslag av 4372511000 kr.

Med hänvisning till vad utskottet har förordat om bibehållet procentuellt
bidrag till primärkommunerna och landstingskommunerna (98% resp.

80%) och till utskottets övriga ställningstaganden i det föregående föreslår
utskottet att riksdagen under anslaget anvisar 4500511000 kr. för budgetåret
1986/87, en ökning således med 128 milj. kr. jämfört med regeringens
förslag. Riksdagen bör därjämte avslå motion 1985/86: Ub256 (vpk) yrkande
5 vari hemställs om en ökning med 243 milj. kr. i jämförelse med
budgetpropositionen och motion 1985/86: Ub838 (m) yrkande 18 i denna
del med förslag om en motsvarande ökning med 111509000 kr. Vidare bör
riksdagen avslå motion 1985/86:Ub813 (c) yrkandena 13 (+ 42,5 milj. kr.
för att till en del avveckla systemet med timreduktioner) och 15 (-1,6 milj.
kr. avseende yrkesdansarutbildningen i Stockholm) i motsvarande delar.

Slutligen bör riksdagen ej heller biträda en ökning av anslaget som följer av
förslagen om en annan dimensionering av gymnasieskolan i motionerna
1985/86: Ub213 yrkande 15 (+ 17 milj. kr.) och 1985/86: Ub813 yrkande 9
(+108 milj. kr.) i motsvarande delar.

Hemställan

Åberopande vad utskottet har anfört i det föregående hemställer utskottet

1. beträffande icke ordinarie lektorstjänster i tekniska ämnen

att riksdagen godkänner vad som har förordats i proposition
1985/86:100,

2. beträffande vidgade möjligheter att anlita utomstående för
undervisning i gymnasieskolan

att riksdagen godkänner vad som har förordats i proposition
1985/86:100,

3. beträffande gymnasieskolans direktram och lilla ram för budgetåret
1986/87, m.m. 35

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med avslag UbU 1985/86:16
på motionerna 1985/86: Ub213 yrkande 15 i denna del,

1985/86:Ub256 yrkande 1 i denna del, 1985/86: Ub803 yrkande 3 och
1985/86: Ub813 yrkandena 7 och 8 samt yrkande 9 i denna del
godkänner den dimensionering som har förordats i propositionen,

4. beträffande upphävande av tidigare beslut om bemyndigande
för regeringen att utöka totalramen för budgetåret 1986/87

att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub833 yrkande 11 i denna del,

5. beträffande en gymnasieplats för alla 19-åringar

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med avslag
på motion 1985/86: Ub813 yrkande 9 i denna del bemyndigar regeringen
att vidta erforderliga åtgärder för att alla 19-åringar som så
önskar skall kunna erbjudas en gymnasieplats läsåret 1986/87,

6. beträffande särskilda åtgärder för ungdomar i Gävleborgs län
att riksdagen avslår motion 1985/86: Ub815 yrkandena 1, 2 och 4,

7. beträffande sektorsramar för budgetåret 1986187

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med avslag
på motionerna 1985/86:Ub275 och 1985/86:Ub833 yrkande 2 godkänner
vad som har förordats i propositionen,

8. beträffande flera platser på minst treåriga linjer

att riksdagen avslår motionerna 1985/86: Ub218 och 1985/86: Ub833
yrkande 5,

9. beträffande anordnande av hela klasser av humanistisk linje
att riksdagen avslår motion 1985/86: Ub288 yrkande 2,

10. beträffande omfördelning av platser från direktramen till lilla
ramen

att riksdagen avslår motion 1985/86: Ub262,

11. beträffande företagsförlagd yrkesutbildning

att riksdagen avslår motion 1985/86: Ub813 yrkande 12,

12. beträffande antalet platser i lärlingsutbildningen

att riksdagen avslår motion 1985/86: Ub833 yrkande 8 samt motionerna
1985/86:Ub213 yrkande 18 och 1985/86:N307 yrkande 26 i
motsvarande delar,

13. beträffande konsumtionslinjens utbildningsområde

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Ub219, 1985/86:Ub249 yrkande
3, 1985/86: Ub259, 1985/86: Ub263, 1985/86: Ub278 och
1985/86: Ub824 yrkande 7,

14. beträffande gymnasieskolans direktram och lilla ram för budgetåret
1987188

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med avslag
på motionerna 1985/86: Ub256 yrkande 1 i denna del och 1985/

86: Ub813 yrkande 10 godkänner den dimensionering som har förordats
i propositionen,

15. beträffande sektorsramar för budgetåret 1987188

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med avslag
på motion 1985/86: Ub833 yrkande 3 godkänner vad som har förordats
i propositionen,

36

16. beträffande visst bemyndigande

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med avslag
på motion 1985/86: Ub833 yrkande 11 i denna del medger att regeringen
— i den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar — för budgetåret
1987/88 får besluta om utökning av totalramen för elevplatser i
gymnasieskolan,

17. beträffande direktramens och lilla ramens storlek för budgetåret
1988/89

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med avslag
på motionerna 1985/86: Ub256 yrkande 1 i denna del och
1985/86:Ub813 yrkande 11 godkänner vad i propositionen har förordats
om planeringsramar,

18. beträffande sektorsramarför budgetåret 1988189

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med avslag
på motion 1985/86: Ub833 yrkande 4 godkänner vad i propositionen
har förordats om planeringsramar,

19. beträffande sektorsindelning i framtiden, m.m.

att riksdagen avslår motion 1985/86: Ub833 yrkandena 9 och 10,

20. beträffande tidpunkt för avstämning av antalet elever i gymnasieskolan att

riksdagen avslår motion 1985/86: Ub222,

21. beträffande gymnasieskolans utveckling i Stockholmsregionen att

riksdagen avslår motion 1985/86: Ub839 yrkande 1,

22. beträffande viss lokalisering av s.k. idrottsgymnasier och
årskurs 4 av fyraårig teknisk linje

att riksdagen avslår motionerna 1985/86: A461 yrkandena 11 och 12
och 1985/86: A484 yrkande 6,

23. beträffande inriktningen på utvecklingsarbetet i gymnasieskolan att

riksdagen avslår motion 1985/86: Ub808 yrkande 5,

24. beträffande utvecklingsarbetets omfattning

att riksdagen avslår motion 1985/86: Ub213 yrkande 12,

25. beträffande gemensam start i gymnasieskolan
att riksdagen avslår motion 1985/86: Ub213 yrkande 13,

26. beträffande grund- och tilläggskurser och kursrelaterade betyg att

riksdagen avslår motion 1985/86: Ub213 yrkande 14,

27. beträffande timplanejämkningar för personliga intresseval,
m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Ub213 yrkande 17,
1985/86: Ub230 och 1985/86: Ub833 yrkande 14,

28. beträffande försöksutbildning i Kopparbergs län
att riksdagen avslår motion 1985/86: Ub241,

29. beträffande möjlighet att anordna studier med s.k. långsam
studiegång

att riksdagen godkänner vad som har förordats i proposition
1985/86:100,

30. beträffande försöksverksamhet med B-form utöver vad som UbU 1985/86:16
anges i läroplanen för att möjliggöra undervisning i vissa ämnen

med litet elevantal

att riksdagen godkänner vad som har förordats i proposition
1985/86:100,

31. beträffande ämnet religionskunskap

att riksdagen avslår motion 1985/86: Ub238 yrkandena 1 och 2,

32. beträffande försöksverksamhet med ökad samordning av den
humanistiska och den samhällsvetenskapliga linjen

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med avslag
på motion 1985/86: Ub289 godkänner vad som har förordats i propositionen,

33. beträffande undervisningen i moderna språk

att riksdagen avslår motion 1985/86: Ub288 yrkandena 1, 3, 4 och 5,

34. beträffande försöksverksamhet med särskild matematikkurs
för speciellt matematiskt begåvade elever

att riksdagen godkänner vad som har förordats i proposition
1985/86:100.

35. beträffande försöksverksamhet med sammanslagning av den
naturvetenskapliga och den fyraåriga tekniska linjen under årskurserna
1 och 2

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 och med avslag
på motion 1985/86: Ub833 yrkandena 12 och 13 godkänner vad som
har förordats i propositionen,

36. beträffande försöksverksamhet med lokala alternativämnen
på den naturvetenskapliga linjen

att riksdagen godkänner vad som har förordats i proposition
1985/86:100,

37. beträffande humaniora i de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningarna, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1985/86: Ub286 yrkande 2 och
1985/86: Ub290,

38. beträffande näringsfysiologisk variant av den naturvetenskapliga
linjen

att riksdagen avslår motion 1985/86: Ub824 yrkande 4,

39. beträffande linje med miljöinriktning, m.m.

att riksdagen avslår motion 1985/86: Ub258 yrkandena 1 och 2,

40. beträffande ett högre betygsmedelvärde på den naturvetenskapliga
linjen

att riksdagen avslår motion 1985/86: Ub213 yrkande 16,

41. beträffande lärlingsutbildning som alternativ till annan gymnasieutbildning
samt färdigutbildning inom ramen för lärlingsutbildningen att

riksdagen avslår motionerna 1985/86: Ub213 yrkande 18 i denna
del, 1985/86: Ub833 yrkandena 6 och 7 samt 1985/86: N307 yrkande
26 i denna del,

42. beträffande nytt statsbidragssystem för den gymnasiala lärlingsutbildningen
38

att riksdagen avslår motionerna 1985/86: Ub213 yrkande 18 och UbU 1985/86:16
1985/86:N307 yrkande 26 i motsvarande delar,

43. beträffande utbildning av hantverkare
att riksdagen avslår motion 1985/86: Ub287,

44. beträffande viss lokalisering av lärlingsutbildning, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Ub206, 1985/86:Ub208 yrkande
1 och 1985/86: Ub305,

45. beträffande interkommunal ersättning för elever i den gymnasiala
utbildningen för döva och gravt hörselskadade

att riksdagen godkänner vad som har förordats i proposition
1985/86:100,

46. beträffande beräkningsgrunder för belopp per elev avseende
bidrag till studie- och yrkesorientering

att riksdagen godkänner vad som har förordats i proposition
1985/86:100,

47. beträffande huvudlärar- och institutionsföreståndartjänster
att riksdagen avslår motion 1985/86: Ub833 yrkande 16,

48. beträffande systemet med timreduktioner

att riksdagen avslår motionerna 1985/86: Ub256 yrkande 2,

1985/86: Ub803 yrkande 4, 1985/86: Ub813 yrkande 13 i denna del
och 1985/86: Ub833 yrkande 15,

49. beträffande rätten till hemspråksundervisning i gymnasieskolan att

riksdagen avslår motion 1985/86: Ub838 yrkande 17,

50. beträffande visst verksamhetsstöd till Stockholms kommun
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Ub813 yrkande 15 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,

51. beträffande en ytterligare minskning med tre procentenheter
av statsbidraget till driftkostnader för gymnasieskolan

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86: Ub213 yrkande 19 i
denna del, 1985/86: Ub256 yrkandena 3 och 4, 1985/86: Ub803 yrkande
2 i denna del, 1985/86: Ub813 yrkande 16 och 1985/86: Ub838
yrkande 18 i denna del avslår proposition 1985/86:100,

52. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen till Bidrag till driften av gymnasieskolor med anledning
av proposition 1985/86:100 och med avslag på motionerna
1985/86: Ub213 yrkande 15 i denna del, 1985/86: Ub256 yrkande 5,

1985/86:Ub813 yrkandena 9, 13 och 15 i motsvarande delar samt
1985/86: Ub838 yrkande 18 i denna del för budgetåret 1986/87 anvisar
ett förslagsanslag av 4500511000 kr.

39

2. Bidrag till åtgärder inom kommunernas
uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m.m.

UbU 1985/86:16

Utskottet tillstyrker regeringens under punkt B 20 (s. 146-151) framlagda
förslag och hemställer att

1. riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om
att kommunerna skall erhålla ett garantibelopp för anordnande av
utbildningsinslag,

2. riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om
försöksverksamhet med samordning av resurserna för uppföljningsåtgärder
och gymnasieskolans resurser,

3. riksdagen till Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar
för ungdom under 18 år m.m. för budgetåret 1986/87
anvisar ett förslagsanslag av 223192000 kr.

3. Särskilda åtgärder i gymnasieskolan

Utskottet tillstyrker regeringens under punkt B 21 (s. 151-152) framlagda
förslag och hemställer

att riksdagen till Särskilda åtgärder inom gymnasieskolan för
budgetåret 1986/87 anvisar ett anslag av 22147000 kr.

4. Bidrag till driften av fristående skolor på gymnasial nivå

Regeringen har under punkt B 22 (s. 153-155) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen förordats om förslag till ram för
budgetåret 1986/87 för statsbidragsgrundande årselevplatser vid fristående
skolor på gymnasial nivå,

2. till Bidrag till driften av fristående skolor på gymnasial nivå för
budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 98180000 kr.

Motionerna

1985/86: Ub231 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m, fp, c) vari yrkas att
riksdagen beslutar att statsbidrag till Stockholms Tekniska Institut skall
utgå i nuvarande omfattning även efter läsåret 1986/87.

1985/86: Ub257 av Britta Hammarbacken m.fl. (c, m, fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
angivits angående statsbidrag till Sätergläntan Hemslöjdens gård.

1985/86:Ub264 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
tillerkänna Göteborgs högre samskola och Sigrid Rudebecks gymnasium
i Göteborg statligt stöd enligt gällande stöd till fristående skolor på
gymnasial nivå.

1985/86:Ub269 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari - så vitt nu är i fråga —
yrkas

40

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad UbU 1985/86:16
som i motionen anförts om vissa fristående skolor samt bemyndigar regeringen
att medge att totalramen för elevplatser vid fristående skolor på
gymnasial nivå utökas med så många platser som behövs för att de i
motionen angivna skolorna skall kunna få en årselevplatsram om 30 i varje
årskurs på det gymnasiala stadiet i enlighet med skolöverstyrelsens bedömning
av skolornas behov,

3. att riksdagen beslutar att med ändring av sitt tidigare ställningstagande
statsbidrag skall utgå till Göteborgs högre samskola och Sigrid Rudebecks
gymnasium också efter budgetåret 1987/88,

4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna det
angelägna i att Stockholms Tekniska Institut efter genomförd kommunalisering
kan fortsätta sin verksamhet med oförändrad inriktning och omfattning.

Utskottet

Från anslaget bekostas statsbidrag till sådana skolor med enskild huvudman
som av regeringen har förklarats berättigade till statsbidrag enligt
förordningen (1984:573) om statsbidrag till fristående skolor på gymnasial
nivå (fristående skolor utan statligt reglerade tjänster). Bidraget enligt
denna förordning utgår per ianspråktagen årselevplats med belopp som
regeringen årligen fastställer per högstadieelev enligt förordningen
(1983:97) om statsbidrag till fristående skolor för skolpliktiga elever. Detta
belopp multipliceras med en faktor, som regeringen fastställer för utbildningen
vid resp. skola.

Ur anslaget utgår enligt andra förordningar också bidrag till bl. a. riksinternatskolorna
(Grännaskolan och Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket),
skolor som omfattas av privatskolförordningen (Franska skolan i
Stockholm, Göteborgs högre samskola. Sigrid Rudebecks gymnasium i
Göteborg och Lundsbergs skola i Storfors), Bergsskolan i Filipstad, Vackstanässkolan
i Södertälje och Apelrydsskolan i Båstad.

Den totala ramen årselevplatser som får ligga till grund för statsbidrag
för ifrågavarande skolor fastställs av riksdagen. Regeringen fastställer för
varje skola hur många årselevplatser som får ligga till grund för statsbidrag.

Statsrådet föreslår att den totala ramen skall ökas med 210 årselevplatser
jämfört med innevarande budgetår så att den sammanlagt uppgår
till 4900 årselevplatser för budgetåret 1986/87.

Av budgetpropositionen framgår att fem statsbidragsberättigade skolor
har tillkommit under budgetåret 1985/86, nämligen tre Waldorfskolor
(Martinskolan i Stockholm, Rudolf Steinerskolan i Göteborg och Örjanskolan
i Järna) och två internationella skolor (Tyska skolan och Lycée
Frangais Saint-Louis, båda i Stockholm). Av regeringens beslut framgår
att statsbidrag lämnas för sammanlagt högst 15 årselevplatser i vardera
årskurs 1-3, med böljan i årskurs 1 läsåret 1985/86.

Enligt motion 1985/86: Ub269 (fp) är det inte rimligt att de fem skolor
som nu har förklarats statsbidragsberättigade blir utan bidrag för vaije elev 41

sorn - inom en klass — befinner sig utanför de femton första elevplatserna UbU 1985/86:16

i årskursen. Skolöverstyrelsen (SÖ) har, påpekas det i motionen, i anslutning
till regeringens behandling av dessa ärenden räknat med en ram om 30
årselevplatser per årskurs.

Enligt motionärernas mening bör årselevplatsramen för varje årskurs på
det gymnasiala stadiet vara 30 för de nu aktuella skolorna, precis som vid
alla andra skolor. Inom en och samma klass bör bidrag utgå för varje elev,
även den sextonde eller sjuttonde. Motionärerna hemställer att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
ifrågavarande fristående skolor samt bemyndigar regeringen att medge att
totalramen för elevplatser vid fristående skolor på gymnasial nivå utökas
med så många platser som behövs för att de i motionen angivna skolorna
skall kunna få en årselevplatsram om 30 i varje årskurs på det gymnasiala
stadiet i enlighet med SÖ:s bedömning av skolornas behov (yrkande 1).

Av det föregående framgår att riksdagen beslutar om den totala ramen
årselevplatser för fristående skolor på gymnasial nivå. Det ankommer på
regeringen att för varje skola besluta om statsbidrag och därvid förklara
fristående skola berättigad till statsbidrag enligt de grunder som riksdagen
har beslutat.

Av såväl budgetpropositionen som motionen framgår att regeringen
bedömt att de ifrågavarande skolorna uppfyller de av riksdagen angivna
villkoren för statligt bidrag. Det är regeringen som mot bakgrund av kända
förhållanden i vad avser berörd skolas organisation och elevutveckling
skall besluta om omfattningen av resp. skolas ram. Utskottet vill med
anledning av vad som anförs i motionen peka på — vilket redan har
framgått av det föregående — att bidraget är elevrelaterat och avser ianspråktagen
plats. Utskottet anser att riksdagen med hänvisning till det
anförda nu bör avslå motion 1985/86: Ub269 yrkande 1.

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att utrymmet inom
årselevplatsramen bör vara så stort att man kan göra en reell prövning av
fristående skolors ansökningar om statsbidrag utifrån de principer som
riksdagen har antagit (prop. 1983/84:118, UbU 1983/84:27, rskr.

1983/84:366). Utskottet har ej något att erinra mot vad i budgetpropositionen
har anförts om ram för budgetåret 1986/87 för statsbidragsgrundande
årselevplatser vid fristående skolor på gymnasial nivå och föreslår
att riksdagen bifaller propositionen i den delen.

I motion 1985/86: Ub257 (c, m, fp) begärs att Sätergläntan Hemslöjdens
gård i Insjön skall erhålla ett större statligt bidrag. Motionärerna anför att
skolan drivs med ett växande underskott vilket uppkommer genom en
alltför låg omräkningsfaktor.

Utskottet har erfarit att man inom regeringskansliet (utbildningsdepartementet)
avser att vidta de särskilda åtgärder som erfordras i de fall en skola
har drabbats av ytterligare underskott till följd av övergången år 1984 till
det nya statsbidragssystemet. För bl. a. detta ändamål beräknas för budgetåret
1986/87 3 milj. kr. till regeringens disposition. Med hänvisning
härtill avstyrker utskottet motionen.

42

I budgetpropositionen beräknas ett sammanlagt medelsbehov om UbU 1985/86:16
98180000 kr. under anslaget för nästa budgetår, vilket belopp regeringen
föreslår att riksdagen skall anvisa såsom ett förslagsanslag.

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar de begärda medlen.

I motionerna 1985/86: Ub264 (m) och 1985/86: Ub269 (fp) yrkande 3 erinras
om riksdagens beslut våren 1984 om fristående skolor i den del det avsåg
statsbidraget till Göteborgs högre samskola och Sigrid Rudebecks gymnasium
i Göteborg. Beslutet innebär att en avveckling av statsbidraget till de
båda skolorna borde vara påbörjad senast budgetåret 1988/89 (UbU
1983/84:27 s. 11 f.). Motionärerna finner beslutet olyckligt och framhåller
att skolorna är väl fungerande enheter och åberopar bl. a. tillämpningen av
Montessoripedagogik på de lägre stadierna vid samskolan, vilket ger speciella
förutsättningar för särskilda pedagogiska inslag i verksamheten på
det gymnasiala stadiet där. Motionärerna begär att riksdagen ändrar sitt
beslut så att skolorna får statligt bidrag i oförändrad omfattning även efter
budgetåret 1987/88.

Riksdagen avslog under föregående riksmöte en motion med likartat
yrkande (mot. 1984/85:1941, UbU 1984/85:18). Utskottet har inte funnit
att något nytt har framkommit i ärendet som bör föranleda riksdagen att
ändra sitt tidigare ställningstagande i vad gäller statsbidraget till ifrågavarande
skolor. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna.

Stockholms Tekniska Institut (STI) och formerna för dess fortsatta verksamhet
behandlades av riksdagen våren 1984 (prop. 1983/84:118, UbU
1983/84:27, rskr. 1983/84:366). Utskottet framhöll då att det är angeläget
att verksamheten vid STI får fortsätta. Det bör ske med hjälp av statliga
insatser och i huvudsak med oförändrad inriktning. Den fortsatta verksamheten
borde bli föremål för överläggningar mellan berörda parter i syfte att
föra över verksamheten till Stockholms kommun. Vid en kommunalisering
bör man, anförde utskottet, så långt möjligt skapa förutsättningar för att de
nuvarande yttre formerna för verksamheten i huvudsak kan bibehållas.

Detta borde beaktas vid en beräkning av ett framtida statligt stöd till
Stockholms kommun. Det nuvarande statliga stödet till STI borde tills
vidare utgå i oförändrad omfattning, dock längst t.o.m. budgetåret
1986/87. Vad utskottet anförde om STI gav riksdagen som sin mening
regeringen till känna.

I motion 1985/86: Ub231 (m, fp, c) åberopas att STI fyller en viktig
uppgift som utbildningsinstitution. Riksdagsbeslutet år 1984 är beklagligt.

Det föreligger enligt motionärerna stor risk för att STI kommer att förlora
sin profil vid ett överförande av skolan till kommunalt huvudmannaskap.

Motionärerna hemställer att riksdagen beslutar att statsbidrag till STI skall
utgå i nuvarande omfattning även efter läsåret 1986/87. I motion
1985/86: Ub269 (fp) erinras om innebörden av riksdagens beslut år 1984.

Enligt vad som erfarits av motionärerna skulle de pågående överläggningarna
om kommunalisering av STI bl. a. syfta till att kraftigt minska utbildningsutbudet.
För att motverka detta bör riksdagen nu upprepa sitt tidigare
uttalande (yrkande 4).

43

Utskottet har i det föregående återgivit vad riksdagen beslutade våren UbU 1985/86:16
1984 beträffande STI. För närvarande pågår överläggningar mellan berörda
parter om institutets framtida verksamhet. Då denna även framdeles
avses bli bedriven med hjälp av statliga medel, utgår utskottet från att
regeringen följer utvecklingen och att avseende därvid fästs vid riksdagens
uttalande. Utskottet finner ej skäl för riksdagen att ändra sitt tidigare
beslut om STI, ej heller bör riksdagen nu åter som sin mening ge regeringen
till känna vad utskottet anförde i ärendet för två år sedan.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna 1985/86: Ub231 och
1985/86: Ub269 yrkande 4.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. beträffande ram för budgetåret 1986187 för statsbidragsgrundande
årselevplatser vid fristående skolor på gymnasial nivå, m.m.
att riksdagen med avslag på motion 1985/86: Ub269 yrkande 1 godkänner
vad som har föreslagits i proposition 1985/86:100,

2. beträffande statsbidraget till Sätergläntan Hemslöjdens gård
att riksdagen avslår motion 1985/86: Ub257,

3. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen till Bidrag till driften av fristående skolor på gymnasial
nivå för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 98180000
kr.,

4. beträffande Göteborgs högre samskola och Sigrid Rudebecks
gymnasium

att riksdagen avslår motionerna 1985/86: Ub264 och 1985/86: Ub269
yrkande 3,

5. beträffande Stockholms Tekniska Institut

att riksdagen avslår motionerna 1985/86: Ub231 och 1985/86: Ub269
yrkande 4.

Stockholm den 10 april 1986
På utbildningsutskottets vägnar
Georg Andersson

Närvarande: Georg Andersson (s), Lars Gustafsson (s), Helge Hagberg
(s), Ylva Annerstedt (fp), Lars Svensson (s), Birgitta Rydle (m), Ingvar
Johnsson (s), Barbro Nilsson (s), Göran Allmér (m), Margareta Hemmingsson
(s), Larz Johansson (c), Björn Samuelson (vpk), Birger Hagård
(m), Lennart Alsén (fp) och Jan Hyttring (c).

44

Reservationer

UbU 1985/86:16

1. Gymnasieskolans direktram och lilla ram för budgetåret
1986/87, m.m. (punkt 1, mom. 3)

Ylva Annerstedt (fp) och Lennart Alsén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar ”Utskottet,
som” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

SÖ har i anslagsframställningen inför budgetåret 1986/87 föreslagit att
direktramen skall omfatta 297300 årsele vplatser, vilket är 4000 fler platser
än vad regeringen nu förordar. Utskottet delar uppfattningen som framförts
i motion 1985/86:Ub213 att SÖ:s förslag är det mest realistiska, om
man har ambitionen att alla ungdomar under 20 år i första hand skall
erbjudas en plats i gymnasieskolan. De ungdomar som utestängs återfinns
inom kommunernas uppföljningsverksamhet. Denna ger i sämsta fall ingen
utbildning alls och är alltså ett sämre alternativ för den unga människa som
snart skall slussas ut på arbetsmarknaden, där det ställs allt större krav på
utbildning.

Med det anförda tillstyrker utskottet att direktramen för nästa budgetår i
enlighet med yrkande 15 i motion 1985/86: Ub213 skall omfatta 4000 årselevplatser
(ca 1700 intagningsplatser) fler än förslaget i budgetpropositionen.
I vad gäller den lilla ramens storlek har utskottet inget att erinra
mot regeringens förslag. Vad utskottet har anfört om gymnasieskolans
totala dimensionering bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna. Riksdagen bör däijämte avslå såväl budgetpropositionen i nu berörd
del som motionerna 1985/86:Ub256 yrkande 1 i denna del,

1985/86:Ub803 yrkande 3 och 1985/86:Ub813 yrkandena 7 och 8 samt
yrkande 9 i denna del.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande gymnasieskolans direkt ram och lilla ram för budgetåret
1986187, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Ub213 yrkande 15 i
denna del och med avslag på proposition 1985/86:100 och motionerna
1985/86: Ub256 yrkande 1 i denna del, 1985/86: Ub803 yrkande 3
och 1985/86:Ub813 yrkandena 7 och 8 samt yrkande 9 i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

2. Gymnasieskolans direktram och lilla ram för budgetåret
1986/87, m.m. (punkt 1, mom. 3)

Larz Johansson (c) och Jan Hyttring (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar ”Utskottet,
som” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som anförs i motion 1985/86 :Ub813 vill utskottet peka
på att regeringens förslag om en i förhållande till innevarande budgetår
oförändrad dimensionering av gymnasieskolan innebär en viss reell minskning
i förhållande till antalet 16-åringar, vilket ökar något nästa budgetår. 45

Detta rimmar enligt utskottets mening illa med regeringens uttalade ambi- UbU 1985/86:16
tion att alla sökande under 20 år bör beredas plats i gymnasieskolan.

Utskottet anser att riksdagen bör tillmötesgå kravet om en totaldimensionerad
gymnasieskola såsom det har uttalats i motionerna 1985/86:

Ub803 och 1985/86:Ub813. En sådan omfattning på gymnasieskolans intagningskapacitet
bör innebära att den nuvarande ordningen med prioritering
av 16- och 17-åringama bör upphöra att gälla.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet förslaget i motion
1985/86: Ub813 yrkande 9 att direktramen för budgetåret 1986/87 bör
omfatta 130000 intagningsplatser (+6000) och den lilla ramen 38000 årselevplatser
(+4770). Vad utskottet nu har anfört om direktramens och lilla
ramens storlek samt om upphörande med prioriteringen av 16- och 17-åringarna bör riksdagen med bifall till motionerna 1985/86: Ub803 yrkande
3 och 1985/86: Ub813 yrkandena 7 och 8 samt yrkande 9 i denna del och
med avslag på budgetpropositionen som sin mening ge regeringen till
känna. Därjämte bör riksdagen avslå även motionerna 1985/86: Ub213
yrkande 15 och 1985/86: Ub256 yrkande 1 i denna del.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande gymnasieskolans direktram och lilla ram för budgetåret
1986187, m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86: Ub803 yrkande 3
och 1985/86: Ub813 yrkandena 7 och 8 samt yrkande 9 i denna del
och med avslag på proposition 1985/86:100 och motionerna
1985/86:Ub213 yrkande 15 i denna del och 1985/86:Ub256 yrkande 1
i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört,

3. Gymnasieskolans direktram och lilla ram för budgetåret
1986/87, m.m. (punkt 1, mom. 3)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar ”Utskottet,
som” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

För att garantera alla ungdomar - som så önskar - en plats i gymnasieskolan
måste enligt utskottets uppfattning antalet intagningsplatser ökas,
en ökning som inte minst motiveras av att alla upp till 20 års ålder skall
garanteras en gymnasial utbildning. Utskottet tillstyrker det förslag till
dimensionering som förts fram i motion 1985/86: Ub256. Sålunda bör direktramen
för budgetåret 1985/86 tillföras 4000 intagningsplatser fler än i
regeringens förslag och den lilla ramen likaså 4000 årselevplatser. I övrigt
har utskottet inget att erinra mot vad i budgetpropositionen har anförts i
vad gäller dimensioneringen.

Vad utskottet har anfört om direktramen och den lilla ramen för budgetåret
1986/87 bör riksdagen med bifall till motion 1985/86: Ub256 yrkande 1 i
denna del och med avslag på budgetpropositionen som sin mening ge
regeringen till känna. Riksdagen bör däijämte avslå motionerna .

1985/86:Ub213 yrkande 15, 1985/86:Ub803 yrkande 3 och 1985/86:Ub813 UbU 1985/86:16
yrkandena 7 och 8 samt yrkande 9 i denna del.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande gymnasieskolans direktram och lilla ram för budgetåret
1986187, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Ub256 yrkande 1 i denna
del och med avslag på proposition 1985/86:100 och motionerna
1985/86:Ub213 yrkande 15 i denna del, 1985/86:Ub803 yrkande 3
och 1985/86: Ub813 yrkandena 7 och 8 samt yrkande 9 i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

4. Upphävande av tidigare beslut om bemyndigande för
regeringen att utöka totalramen för budgetåret 1986/87
(punkt 1, mom. 4)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar ”Utskottet
finnér” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som förordas i motion 1985/86: Ub833 anser utskottet
att riksdagen inte bör ge regeringen möjlighet att på grundval av ett
bemyndigande utöka den totala ramen för gymnasieskolan. Ifall en utökning
av arbetsmarknadsskäl bedöms nödvändig, bör regeringen återkomma
till riksdagen med begäran om medel härför på tilläggsbudget.

Riksdagen bör sålunda upphäva sitt tidigare beslut om bemyndigande för
regeringen att för budgetåret 1986/87 kunna besluta om en större total ram
för gymnasieskolan än den som utskottet just har tillstyrkt. Detta bör
riksdagen med anledning av motion 1985/86: Ub833 yrkande 11 i denna del
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande upphävande av tidigare beslut om bemyndigande
för regeringen att utöka totalramen för budgetåret 1986187

att riksdagen med anledning av motion 1985/86: Ub833 yrkande 11 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,

5. En gymnasieplats för alla 19-åringar (punkt 1, mom. 5)

Under förutsättning av bifall till reservation 2
Larz Johansson (c) och Jan Hyttring (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”Utskottet gör”
och på s. 12 slutar ”gymnasial utbildning” bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av att utskottet i det föregående har tillstyrkt motion
1985/86: Ub813 i vad avser en total dimensionering av gymnasieskolan som
väsentligt överstiger vad regeringen har föreslagit anser utskottet det inte
nödvändigt att riksdagen beslutar bemyndiga regeringen att vidta särskilda 47

åtgärder avseende 19-åringarna i enlighet med vad föredragande statsrådet UbU 1985/86:16
har anfört. Den av utskottet sålunda förordade dimensioneringen bör medge
att alla sökande, även de äldre som inte kommer direkt från grundskolan,
kan erbjudas en plats i gymnasieskolan. Riksdagen bör med bifall till
motion 1985/86:Ub813 yrkande 9 i denna del och med avslag på budgetpropositionen
som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet har anfört
om att ett särskilt bemyndigande för regeringen om eventuella särskilda
åtgärder för 19-åringar som vill komma in i gymnasieskolan inte är påkallat.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande en gymnasieplats för alla 19-åringar
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Ub813 yrkande 9 i denna
del och med avslag på proposition 1985/86:100 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,

6. Sektorsramar för budgetåret 1986/87 (punkt 1, mom. 7)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”budgetåret 1986/87” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill i likhet med motionärerna i motion 1985/86: Ub833 erinra
om att kopplingen mellan gymnasieskolans planeringssektorer och arbetsmarknadens
behov är svag. Mot bakgrund härav bör det vara möjligt att i
större utsträckning beakta elevernas önskemål vid besluten om elevplatsernas
fördelning mellan sektorerna och ta fasta på erfarenheterna att
elever med längre (tre- och fyraåriga) utbildningar i gymnasieskolan hävdar
sig bättre än övriga på arbetsmarknaden. Utskottet tillstyrker med
hänvisning härtill den i motion 1985/86: Ub833 förordade inriktningen på
intagningsplatsernas fördelning mellan sektorerna. Detta bör riksdagen
med bifall till motion 1985/86: Ub833 yrkande 2 och med avslag på budgetpropositionen
och motion 1985/86: Ub275 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande sektorsramar för budgetåret 1986/87
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Ub833 yrkande 2 och
med avslag på proposition 1985/86:100 och motion 1985/86: Ub275
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

7. Flera platser på minst treåriga linjer (punkt 1, mom. 8)

Ylva Annerstedt (fp), Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m), Birger Hagård
(m) och Lennart Alsén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar ”Utskottet har”
och på s. 16 slutar ”yrkande 5” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som i de båda förevarande motionerna har 48

anförts om det angelägna i att de minst treåriga linjernas utbildningar UbU 1985/86:16
garanteras ett så stort utbud att ungdomarna i allt större utsträckning kan
tas emot på dessa studievägar. Utskottet hänvisar till vad motionärerna
har anfört om värdet av dessa utbildningar såväl i vad gäller att kunna
hävda sig på arbetsmarknaden som beträffande förutsättningarna att framgångsrikt
bedriva högre studier.

Utskottet anser att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till
känna att berörda myndigheter redan inför nästa läsår så långt som möjligt
beaktar elevernas önskemål om längre utbildningar vid utläggningen av
platserna. Vidare bör regeringen vid beslut om gymnasieskolans dimensionering
för kommande budgetår sträva efter att öka de minst treåriga
linjernas andel av resp. ramar.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande flera platser på minst treåriga linjer
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86: Ub218 och
1985/86: Ub833 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört,

8. Företagsförlagd yrkesutbildning (punkt 1, mom. 11)

Under förutsättning av bifall till reservation 2
Larz Johansson (c) och Jan Hyttring (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt motion 1985/86: Ub813 i vad
avser en jämfört med regeringens förslag utökad dimensionering av gymnasieskolan.
I överensstämmelse med förevarande yrkande av samma
motion bör det av utskottet sålunda förordade tillskottet av platser främst
avse företagsförlagd yrkesutbildning. Detta bör riksdagen med bifall till
motion 1985/86: Ub813 yrkande 12 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande företagsförlagd yrkesutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Ub813 yrkande 12 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

9. Antalet platser i lärlingsutbildningen (punkt 1, mom. 12)

Ylva Annerstedt (fp), Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m), Larz Johansson
(c), Birger Hagård (m), Lennart Alsén (fp) och Jan Hyttring (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar ”Utskottet
konstaterar” och slutar ”utskottet motionerna” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör riksdagen genom ett uttalande göra klart att
vad i budgetpropositionen (ss. 129 och 142) anförs om beräknat antal
platser i gymnasial lärlingsutbildning för budgetåret 1986/87 inte skall
uppfattas som en bestämd övre gräns för antalet platser. Någon sådan 49

4 Riksdagen 1985186. 14 sami. Nr 16

gräns bör inte finnas. Detta bör riksdagen med bifall till motionerna UbU 1985/86:16

1985/86: Ub213 yrkande 18 och 1985/86: N307 yrkande 26 i motsvarande
delar och med anledning av motion 1985/86: Ub833 yrkande 8 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande antalet platser i lärlingsutbildningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Ub213 yrkande 18
och 1985/86:N307 yrkande 26 samt med anledning av motion
1985/86: Ub833 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört,

10. Gymnasieskolans direktram och lilla ram för budgetåret
1987/88 (punkt 1, mom. 14)

Larz Johansson (c) och Jan Hyttring (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar "Utskottet har”
och slutar "av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till de motiv som anförs i motion 1985/86: Ub813 förordar
utskottet att gymnasieskolan för budgetåret 1987/88 får en sådan dimensionering
totalt att direktramen omfattar 132000 intagningsplatser och
den lilla ramen 39000 årselevplatser. Detta bör riksdagen med bifall till
yrkande 10 i motionen och med avslag på budgetpropositionen och motion
1985/86: Ub256 yrkande 1 i denna del som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande gymnasieskolans direktram och lilla ram för budgetåret
1987/88

att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Ub813 yrkande 10 och
med avslag på proposition 1985/86:100 och motion 1985/86:Ub256
yrkande 1 i denna del som sin menipg ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört,

11. Gymnasieskolans direktram och lilla ram för budgetåret
1987/88 (punkt 1, mom. 14)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar "Utskottet har”
och slutar "av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till de motiv som anförs i motion 1985/86: Ub256 förordar
utskottet att gymnasieskolan för budgetåret 1987/88 får en sådan dimensionering
totalt att direktramen omfattar 128000 intagningsplatser och
den lilla ramen 37230 årselevplatser. Detta bör riksdagen med bifall till
motionens yrkande 1 i denna del och med avslag på budgetpropositionen
och motion 1985/86: Ub813 yrkande 10 som sin mening ge regeringen till
känna. 50

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse: UbU 1985/86:16

14. beträffande gymnasieskolans direktram och lilla ram för budgetåret
1987188

att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Ub256 yrkande 1 i denna
del och med avslag på proposition 1985/86:100 och motion
1985/86: Ub813 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört,

12. Sektorsramar för budgetåret 1987/88 (punkt 1, mom. 15)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar ”Utskottet,
som” och slutar ”budgetåret 1987/88” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att intagningsplatserna i direktramen bör fördelas mellan
sektorerna i överensstämmelse med vad som förordas i motion 1985/
86:Ub833. Utskottet hänvisar till de skäl som i motionen anförs för en
sådan fördelning. Riksdagen bör med bifall till yrkande 3 i motionen och
med avslag på proposition 1985/86:100 som sin mening ge regeringen till
känna vad utskottet har anfört om sektorsramar för budgetåret 1987/88.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande sektorsramar för budgetåret 1987/88
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Ub833 yrkande 3 och
med avslag på proposition 1985/86:100 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört,

13. Visst bemyndigande (punkt 1, mom. 16)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till uppfattningen som framförs i motion
1985/86: Ub833 att riksdagen inte skall ge regeringen det bemyndigande att
utöka totalramen för budgetåret 1987/88 som begärs i budgetpropositionen.
Om en sådan utökning bedöms nödvändig, bör regeringen återkomma till
riksdagen med begäran om erforderliga medel på tilläggsbudget. Riksdagen
bör sålunda bifalla motionens yrkande 11 i denna del och därjämte avslå
budgetpropositionen i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande visst bemyndigande
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Ub833 yrkande 11 och
med avslag på proposition 1985/86:100 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört,

14. Direktramens och lilla ramens storlek för budgetåret UbU 1985/86:16

1988/89 (punkt 1, mom. 17)

Larz Johansson (c) och Jan Hyttring (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar "Utskottet har”
och slutar "yrkande 11” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till de skäl för en avsevärt större intagningskapacitet i
gymnasieskolan som anförs i motion 1985/86: Ub813 förordar utskottet i
enlighet med yrkande 11 i motionen att planeringsramarna för budgetåret
1988/89 skall omfatta dels såvitt gäller direktramen 132000 intagningsplatser,
dels såvitt gäller lilla ramen 39000 årselevplatser. Detta bör riksdagen
med bifall till motion 1985/86: Ub813 yrkande 11 och med avslag på
budgetpropositionen och motion 1985/86: Ub256 yrkande 1 i denna del som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande direktramens och lilla ramens storlek för budgetåret
1988/89

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub813 yrkande 11 och
med avslag på proposition 1985/86:100 och motion 1985/86: Ub256
yrkande 1 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört,

15. Direktramens och lilla ramens storlek för budgetåret
1988/89 (punkt 1, mom. 17)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar "Utskottet har”
och slutar "yrkande 11” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till de skäl för en större intagningskapacitet i gymnasieskolan
som anförs i motion 1985/86: Ub256 förordar utskottet i enlighet
med yrkande 1 i motionen att planeringsramarna för budgetåret 1988/89
skall omfatta dels 128000 intagningsplatser på direktramen, dels 37230
årselevplatser på lilla ramen. Detta bör riksdagen med bifall till motion
1985/86: Ub256 yrkande 1 i denna del och med avslag på budgetpropositionen
och motion 1985/86: Ub813 yrkande 11 som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande direktramens och lilla ramens storlek för budgetåret
1988/89

att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Ub256 yrkande 1 i denna
del och med avslag på proposition 1985/86:100 och motion
1985/86: Ub813 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört,

52

16. Sektorsramar för budgetåret 1988/89 (punkt 1, morn. 18) UbU 1985/86:16

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar ”Ej heller” och
slutar ”i budgetpropositionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet förordar att elevplatserna fördelas på sektorsramarna vid planeringen
av gymnasieskolan för budgetåret 1988/89 enligt förslaget i motion
1985/86: Ub833. En ökning av antalet platser bör sålunda ske på HSoch
JST-sektorerna i överensstämmelse med yrkande 4 i motionen, och en
motsvarande minskning bör komma till stånd av VSK-sektorn. Detta bör
riksdagen med bifall till motionsyrkandet och med avslag på budgetpropositionen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande sektorsramar för budgetåret 1988189

att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Ub833 yrkande 4 och
med avslag på proposition 1985/86:100 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört,

17. Sektorsindelning i framtiden, m.m. (punkt 1, mom. 19)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar ”Sorn framgår”
och slutar ”avslå motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att den nu använda sektorsindelningen
bör överges inför kommande dimensioneringsbeslut. I stället bör
en indelning komma till stånd som bygger på gymnasieskolans linjer och
specialkurser. Vidare anser utskottet att möjligheterna ytterligare bör vidgas
för länsskolnämnderna att omfördela platser mellan de olika utbildningsvägarna.
Dessa av utskottet angivna riktlinjer bör vara vägledande
för regeringens förslag under nästkommande riksmöte om förändringar i
gymnasieskolans planeringssystem. Vad utskottet har anfört om sektorsindelning
i framtiden och om större möjligheter att omfördela elevplatser
mellan olika utbildningsvägar bör riksdagen med bifall till förevarande
motionsyrkanden som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande sektorsindelning i framtiden

att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Ub833 yrkandena 9 och
10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

18. Inriktningen på utvecklingsarbetet i gymnasieskolan
(punkt 1, mom. 23)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottet yttrande på s. 21 som börjar ”Riksdagen
beslutade” och slutar ”yrkande 5” bort ha följande lydelse:

5 Riksdagen 1985186. 14 sami. Nr 16

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande. UbU 1985/86:16

Utskottet vänder sig liksom motionärerna mot olika former av försöksverksamhet
och utvecklingsarbete i gymnasieskolan som leder till att
skilda utbildningars särdrag suddas ut. Gymnasieskolans utbildningar bör i
stället kunna erbjuda all den variation som elevernas önskemål motiverar.

Det ligger enligt utskottets mening inte något egenvärde i att göra skillnaderna
mindre mellan olika utbildningsinriktningar. Kraven på varje enskild
utbildningsväg bör definieras utan snedblickar på utbildningar för andra
syften och med andra mål. Djupare kunskaper ger en bättre grund också
för föränderliga arbetsmarknadskrav än ytlig överblick.

De yrkesinriktade gymnasieutbildningarna bör närmas arbetslivet. Utskottet
vill i sammanhanget peka på den i motion 1985/86: Ub833 föreslagna
formen av lärlingsutbildning som ett sätt att avsevärt förbättra den
gymnasiala yrkesutbildningen.

Vad utskottet nu har anfört om inriktningen på ett fortsatt utvecklingsarbete
i gymnasieskolan bör riksdagen med bifall till motion 1985/86: Ub808
yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. beträffande inriktningen på utvecklingsarbetet i gymnasieskolan att

riksdagen med bifall till motion 1985/86: Ub808 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

19. Utvecklingsarbetets omfattning (punkt 1, mom. 24)

Ylva Annerstedt (fp) och Lennart Alsén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar ”Vid sin” och
slutar ”12 avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet finnér det positivt att man ute i skolorna har en gynnsam
inställning till försöksverksamhet och till förändringar. Mot bakgrund av
det stora antalet försöksprojekt — i budgetpropositionen anges att ca 700
sådana har igångsatts - är det emellertid angeläget att regeringen uppmärksammar
utvecklingen, så att denna inte leder till att försöken får en
sådan omfattning att utvärderingen eftersätts. En utvärdering av försöksverksamheten
måste ske för att ett gott underlag skall kunna föreligga vid
kommande beslut om förändringar i gymnasieskolan. Denna ambition att
analysera och utvärdera försöken sätter enligt utskottets mening en viss
gräns för omfattningen av försöksverksamheten i gymnasieskolan. Riksdagen
bör med bifall till motion 1985/86: Ub213 yrkande 12 som sin mening ge
regeringen detta till känna.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. beträffande utvecklingsarbetets omfattning
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Ub213 yrkande 12 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

54

20. Gemensam start i gymnasieskolan (punkt 1, mom. 25) UbU 1985/86:16

Ylva Annerstedt (fp), Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m), Birger Hagård
(m) och Lennart Alsén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar ”1 sitt” och
slutar ”yrkande 13” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning om gemensam start i
gymnasieskolan. Regering och riksdag har tidigare avvisat förslag härom.
Mot bakgrund av vissa förslag som SÖ har fört fram i sin anslagsframställning
finner utskottet det påkallat att riksdagen genom ett uttalande gör
klart att gemensam start i gymnasieskolan inte skall komma i fråga. Med
det anförda tillstyrker utskottet yrkande 13 i förevarande motion.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande gemensam start i gymnasieskolan
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Ub213 yrkande 13 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

21. Grund- och tilläggskurser och kursrelaterade betyg
(punkt 1, mom. 26)

Ylva Annerstedt (fp), Birgitta Rydle (m). Göran Allmér (m), Birger Hagård
(m) och Lennart Alsén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar ”Beträffande
ett” och på s. 23 slutar ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:

Det system med grund- och tilläggskurser som gymnasieutredningen
diskuterade i sitt betänkande är underlaget för de förslag som föredragande
statsrådet presenterar i budgetpropositionen i samband med åtgärder för
särskilda stödinsatser för elever med behov av individuella studielösningar.
Dessa insatser skall prövas i försöksverksamhet redan från läsåret
1986/87.

Den föreslagna modellen för gymnasiestudier och ett kursrelaterat betygssystem
hör intimt samman, varför överväganden om ett förändrat
betygssystem snabbt måste presenteras. Detta bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker med det anförda yrkande
14 i motion 1985/86: Ub213.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. beträffande grund- och tilläggskurser och kursrelaterade betyg att

riksdagen med bifall till motion 1985/86: Ub213 yrkande 14 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

55

22. Timplanejämkningar för personliga intresseval, m.m. UbU 1985/86:16

(punkt 1, mom. 27)

Ylva Annerstedt (fp), Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m), Birger Hagård
(m) och Lennart Alsén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar ”Frågan om”
och slutar ”yrkande 14” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att de nuvarande hindren för
eleverna att genom individuella timplanejämkningar kunna tillgodose egna
anlag och intressen för vissa skolämnen bör undanröjas. Riksdagen bör
därför ändra sitt beslut under riksmötet 1983/84 (prop. 1983/84:116, UbU
1983/84:29, rskr. 1983/84:412) att ifrågavarande timplanejämkningar skall
avse endast idrott eller estetiska ämnen. Riksdagen bör med bifall till
motionerna 1985/86:Ub213 yrkande 17 och 1985/86:Ub833 yrkande 14 och
med anledning av motion 1985/86: Ub230 som sin mening ge regeringen till
känna att även teoretiska ämnen såsom språk och matematik skall kunna
omfattas av de individuella timplanejämkningarna och att antalet valbara
timmar i huvudsak skall överensstämma med vad som gäller för verksamheten
med ramtimplaner.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:

27. beträffande timplanejämkningar för personliga intresseval,
m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86: Ub213 yrkande 17
och 1985/86: Ub833 yrkande 14 och med anledning av motion
1985/86: Ub230 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört,

23. Försöksverksamhet med särskild matematikkurs för
speciellt matematiskt begåvade elever (punkt 1, mom. 34)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar ”Utskottet
föreslår” och slutar ”estetiskt ämne” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är förslaget om särskilda medel och en särskild
matematikkurs för speciellt matematiskt begåvade elever något som särskilt
i tider av knappa resurser strider mot de jämlikhetssträvanden som
bör genomsyra gymnasieskolan. Utskottet anser att det bör vara fullt
möjligt att odla sina intressen i t. ex. matematik utan att det behövs
särskilda anordningar och särskilda medel på det sätt som nu förordas av
regeringen. Med det anförda avstyrker utskottet vad i budgetpropositionen
har föreslagits om särskild matematikkurs för vissa elever.

dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse:

34. beträffande försöksverksamhet med särskild matematikkurs
för speciellt matematiskt begåvade elever
att riksdagen avslår proposition 1985/86:100,

24. Ett högre betygsmedelvärde på den naturvetenskapliga UbU 1985/86:16
linjen (punkt 1, mom. 40)

Ylva Annerstedt (fp) och Lennart Alsén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar ”Utskottet
behandlade” och slutar ”förevarande motionsyrkande” bort ha följande
lydelse:

SÖ beslutade i januari 1976 att fr.om. läsåret 1975/76 tills vidare ändra
betygsnivån i ämnena matematik, fysik, kemi och biologi så att medelvärdet
för hela riket blir 3,3 i den referensgrupp som utgörs av elever i resp.
årskurs från naturvetenskaplig och fyraårig teknisk linje.

Med hänvisning till vad i motionen anförs om speciella problem i vad
gäller rekryteringen av elever till den naturvetenskapliga linjen finnér
utskottet i likhet med motionärerna att det är angeläget att ytterligare
åtgärder vidtas för att snabbt förbättra situationen. En sådan åtgärd är
enligt utskottets mening att höja betygsmedelvärdet till förslagsvis 3,5.

Den modell för viktning av betyg som folkpartiet motionerat om vid flera
tillfällen och som tillträdesutredningen nu föreslår är naturligtvis en angelägen
åtgärd men ger inte det snabba resultat som en höjning av betygsmedelvärdet
gör. Regeringen bör ge SÖ i uppdrag att lägga fram ett sådant
förslag och att vidta även andra åtgärder som överstyrelsen finner lämpliga
i syfte att stärka den naturvetenskapliga linjens ställning. Riksdagen bör
med hänvisning till det anförda bifalla motion 1985/86: Ub213 yrkande 16.

dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:

40. beträffande ett högre betygsmedelvärde på den naturvetenskapliga
linjen

att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Ub213 yrkande 16 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

25. Lärlingsutbildningen som alternativ till annan
gymnasieutbildning samt färdigutbildning inom ramen för
lärlingsutbildningen (punkt 1, mom. 41)

Ylva Annerstedt (fp). Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m). Larz Johansson
(c), Birger Hagård (m), Lennart Alsén (fp) och Jan Hyttring (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar ”Riksdagen
beslutade” och på s. 31 slutar ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Den reguljära gymnasiala lärlingsutbildningen är enligt utskottets mening
en utbildningsform som är likvärdig med övrig gymnasial utbildning.

Den bör därför kunna vara ett alternativ till linjer och specialkurser i
gymnasieskolan, om eleverna önskar det.

I vad gäller det tredje året i lärlingsutbildning, den s.k. färdigutbildningen,
anser utskottet i likhet med motionärerna att ett sådant år skall ingå i
den gymnasiala lärlingsutbildningen, och därvid bör statsbidrag utgå. Så
var fallet med färdigutbildningen före riksdagens beslut under riksmötet
1983/84 om reguljär gymnasial lärlingsutbildning. *

Vad utskottet nu har anfört om lärlingsutbildningen som en fullvärdig UbU 1985/86:16
utbildningsform och om färdigutbildning inom den reguljära lärlingsutbildningen
bör riksdagen med bifall till motionerna 1985/86: Ub213 yrkande 18
i denna del, 1985/86: Ub833 yrkandena 6 och 7 samt 1985/86:N307 yrkande
26 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 41 bort ha följande lydelse:

41. beträffande lärlingsutbildningen som alternativ till annan
gymnasieutbildning samt färdigutbildning inom ramen för lärlingsutbildningen att

riksdagen med bifall till motionerna 1985/86: Ub213 yrkande 18 i
denna del, 1985/86:Ub833 yrkandena 6 och 7 samt 1985/86:N307
yrkande 26 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört,

26. Nytt statsbidragssystem för den gymnasiala
lärlingsutbildningen (punkt 1, mom. 42)

Ylva Annerstedt (fp) och Lennart Alsén (fp) anser

dels att den del av utkottets yttrande på s. 31 som börjar ”Riksdagen har”
och slutar ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

Ett stimulansbidrag i form av ett lönebidrag bör enligt utskottets mening
utgå till lärlingsutbildningen med 75% av lärlingens lön under det första
året, 50% av lönen under det andra året och 25% av lönen under det tredje
året. De timlönekostnader som bidraget grundas på bör utgå från ett
genomsnitt av existerande avtal för lärlingar. Regeringen bör, efter beräkningar
av genomsnittskostnaderna för lärlingsavtalen, lägga fram för riksdagen
förslag till ett sådant statsbidragssystem. Riksdagen bör med bifall
till motionerna 1985/86:Ub213 yrkande 18 och 1985/86:N307 yrkande 26 i
motsvarande delar som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet
har anfört.

dels att utskottets hemställan under 42 bort ha följande lydelse:

42. beträffande nytt statsbidragssystem för den gymnasiala lärlingsutbildningen att

riksdagen med bifall till motionerna 1985/86: Ub213 yrkande 18
och 1985/86:N307 yrkande 26 i motsvarande delar som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

27. Huvudlärar- och institutionsföreståndartjänster (punkt
1, mom. 47)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 32 som börjar ”Utskottet
finnér” och slutar ”motionsyrkandet avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker motionsyrkandet och föreslår därmed att riksdagen
med ändring av sitt beslut under föregående riksmöte om skolledningens 58

framtida organisation nu beslutar att huvudlärar- och institutionsförestån- UbU 1985/86:16
dartjänster skall finnas i gymnasieskolan även efter den 1 juli 1987. Detta
bör riksdagen med bifall till motion 1985/86: Ub833 yrkande 16 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 47 bort ha följande lydelse:

47. beträffande huvudlärar- och institutionsföreståndartjänster
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Ub833 yrkande 16 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

28. Systemet med timreduktioner (punkt 1, mom. 48)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”yrkande 15” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar i likhet med motionärerna i motion 1985/86: Ub833
att det nuvarande systemet med timreduktioner är besvärande framför allt
för språkundervisningen. Riksdagen bör ändra sitt beslut från riksmötet
1983/84 (prop. 1983/84:40 bil. 6, UbU 1983/84:7, rskr. 1983/84:91) och nu
besluta att reduktion av lärartimtalet för undervisning endast bör komma i
fråga, när elevantalet i gruppen är 15 eller mindre. Utskottet anser att
ytterligare medel under anslaget inte skall behöva beräknas för ändamålet.

En finansiering av förändringen bör vara möjlig genom omfördelning av
resurser inom anslaget. Vad utskottet har anfört om förändring av systemet
med timreduktioner bör riksdagen med bifall till motion
1985/86: Ub833 yrkande 15 och med anledning av motionerna
1985/86:Ub256 yrkande 2, 1985/86:Ub803 yrkande 4 och 1985/86:Ub813
yrkande 13 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 48 bort ha följande lydelse:

48. beträffande systemet med timreduktioner

att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Ub833 yrkande 15 och
med anledning av motionerna 1985/86: Ub256 yrkande 2,

1985/86:Ub803 yrkande 4 och 1985/86:Ub813 yrkande 13 i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

29. Systemet med timreduktioner (punkt 1, mom. 48)

Larz Johansson (c) och Jan Hyttring (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”yrkande 15” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motionerna 1985/86: Ub803
och 1985/86: Ub813 att systemet med timreduktioner mycket allvarligt har
påverkat undervisningens kvalitet. Riksdagen bör mot bakgrund härav
uttala sig för att timreduktionerna skall avvecklas. Det bör ske under de
två närmast följande budgetåren på sådant sätt att i huvudsak hälften av
timreduktionerna tas bort för budgetåret 1986/87 och resten budgetåret 59

1987/88. Utskottet återkommer till medelsberäkningen för detta ändamål i UbU 1985/86:16

det följande. Vad utskottet har anfört om systemet med timreduktioner bör

riksdagen med bifall till motionerna 1985/86: Ub803 yrkande 4 och

1985/86: Ub813 yrkande 13 i denna del samt med anledning av motionerna

1985/86: Ub256 yrkande 2 och 1985/86: Ub833 yrkande 15 som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 48 bort ha följande lydelse:

48. beträffande systemet med timreduktioner
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86: Ub803 yrkande 4
och 1985/86: Ub813 yrkande 13 i denna del samt med anledning av
motionerna 1985/86: Ub256 yrkande 2 och 1985/86: Ub833 yrkande
15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

30. Systemet med timreduktioner (punkt 1, mom. 48)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”yrkande 15” bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som anförs i motion 1985/86: Ub256 innebär timreduktionerna
en nedskärning av gymnasieskolans resurser som inte bör accepteras.
Det nuvarande systemet med timreduktioner innebär minskade möjligheter
till undervisning i mindre grupper. Mot bakgrund av ambitionen att
göra gymnasieskolan till en skola för alla är det nödvändigt att så långt som
möjligt tillföra gymnasieskolan erforderliga medel. Med hänvisning härtill
tillstyrker utskottet att särskilda ytterligare medel (35 milj. kr.) tillförs
anslaget i syfte att återinföra en del av den undervisning som för närvarande
inte kommer till stånd till följd av systemet med timreduktioner. Utskottet,
som i det följande återkommer till beräkningen av medel under anslaget,
föreslår att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Ub256 yrkande 2
och med anledning av motionerna 1985/86: Ub803 yrkande 4,

1985/86:Ub813 yrkande 13 i denna del och 1985/86:Ub833 yrkande 15 som

sin mening ger regeringen till känna att en del av timreduktionerna skall
avvecklas fr. o. m. budgetåret 1986/87.

dels att utskottets hemställan under 48 bort ha följande lydelse:

48. beträffande systemet med timreduktioner
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Ub256 yrkande 2 och
med anledning av motionerna 1985/86: Ub803 yrkande 4,

1985/86: Ub813 yrkande 13 i denna del och 1985/86: Ub833 yrkande
15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

31. Rätten till hemspråksundervisning i gymnasieskolan UbU 1985/86:16

(punkt 1, mom. 49)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar ”Riksdagen
fattade” och slutar ”aktuella yrkandet” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att erfarenheterna hittills av hemspråksundervisningen i
skolan tyder på att det föreligger behov av en mer rationell organisation av
verksamheten.

För barn som kommer till Sverige i tidig ålder eller är födda här bör
hemspråksundervisningen koncentreras till förskolan och grundskolans
låg- och mellanstadium. För invandrarbarn som kommit till Sverige i
senare åldrar får hemspråksundervisningen anpassas efter de individuella
behoven. För gymnasiestuderande bör eventuell nödvändig hemspråksundervisning
ske i andra former, t. ex. genom studieförbundens cirkelverksamhet
eller genom invandrarorganisationernas försorg.

Med hänvisning härtill och mot bakgrund av det ansträngda statsfinansiella
läget tillstyrker utskottet yrkande 17 i motion 1985/86: Ub838, vari
förordas att rätten till hemspråksundervisning i gymnasieskolan tas bort.

dels att utskottets hemställan under 49 bort ha följande lydelse:

s 49. beträffande rätten till hemspråksundervisning i gymnasieskolan att

riksdagen med bifall till motion 1985/86:838 yrkande 17 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

32. Visst verksamhetsstöd till Stockholms kommun (punkt
1, mom. 50)

Larz Johansson (c) och Jan Hyttring (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 34 som börjar ”Specialkurs
för” och slutar ”till känna” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker förslaget i motionen att verksamhetsstödet om 1,6
milj. kr. till Stockholms kommun för yrkesdansarutbildning inte skall utgå
fr. o. m. budgetåret 1986/87. Motsvarande medel bör i stället föras över till
utrustningsanslaget för gymnasieskolan och där läggas till den resurs som i
dag beräknas till verksamhetsstöd för lågfrekventa utbildningar i gymnasieskolan.
Vad utskottet har anfört om ifrågavarande verksamhetsstöd till
Stockholms kommun bör riksdagen med bifall till motion 1985/86: Ub813
yrkande 15 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 50 bort ha följande lydelse:

50. beträffande visst verksamhetsstöd till Stockholms kommun
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Ub813 yrkande 15 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,

61

33. Anslagsbeloppet under Bidrag till driften av UbU 1985/86:16

gymnasieskolor (punkt 1, mom. 52)

Under förutsättning av bifall till reservation 31

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 böijar ”Med hänvisning”
och slutar ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående förordat ett bibehållet procentuellt bidrag
till primärkommunerna och landstingskommunerna, 98% resp. 80%. Vidare
har utskottet tillstyrkt förslaget i motion 1985/86: Ub838 att avskaffa
rätten till hemspråksundervisning i gymnasieskolan. Med hänvisning härtill
och till utskottets ställningstagande i övrigt föreslår utskottet att riksdagen
med bifall till motion 1985/86: Ub838 yrkande 18 och med anledning av
budgetpropositionen under anslaget anvisar 4484020000 kr. för budgetåret
1986/87, en ökning med 111509000 kr. jämfört med regeringens förslag.
Riksdagen bör därjämte avslå motionerna 1985/86: Ub213 yrkande 15
i denna del, 1985/86:Ub256 yrkande 5 och 1985/86:Ub813 yrkandena 9, 13
och 15 i motsvarande delar.

dels att utskottets hemställan under 52 bort ha följande lydelse:

52. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen till Bidrag till driften av gymnasieskolor med bifall till
motion 1985/86:Ub838 yrkande 18 i denna del, med anledning av
proposition 1985/86:100 och med avslag på motionerna
1985/86:Ub213 yrkande 15 i denna del, 1985/86:Ub256 yrkande 5
och 1985/86: Ub813 yrkandena 9, 13 och 15 i motsvarande delar för
budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 4484020000 kr.

34. Anslagsbeloppet under Bidrag till driften av
gymnasieskolor (punkt 1, mom. 52)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Ylva Annerstedt (fp) och Lennart Alsén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar ”Med hänvisning”
och slutar ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående förordat ett bibehållet procentuellt bidrag
till primärkommunerna och landstingskommunerna, 98% resp. 80%. Vidare
har utskottet tillstyrkt vad i motion 1985/86: Ub213 har föreslagits om
dimensionering av gymnasieskolan. Med hänvisning härtill och till utskottets
ställningstaganden i övrigt föreslår utskottet att riksdagen med bifall
till motion 1985/86: Ub213 yrkande 15 i denna del och med anledning av
budgetpropositionen under anslaget anvisar 4517511000 kr. för budgetåret
1986/87, en ökning med 145 milj. kr. jämfört med regeringens förslag.
Riksdagen bör därjämte avslå motionerna 1985/86: Ub256 yrkande 5,
1985/86:Ub813 yrkandena 9, 13 och 15 i motsvarande delar och
1985/86:Ub838 yrkande 18 i denna del.

dels att utskottets hemställan under 52 bort ha följande lydelse: UbU 1985/86:16

52. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen till Bidrag till driften av gymnasieskolor med bifall till
motion 1985/86:Ub213 yrkande 15 i denna del, med anledning av
proposition 1985/86:100 och med avslag på motionerna
1985/86:Ub256 yrkande 5, 1985/86: Ub813 yrkandena 9, 13 och 15
och 1985/86: Ub838 yrkande 18 i denna del för budgetåret 1986/87
anvisar ett förslagsanslag av 4517511000 kr.

35. Anslagsbeloppet under Bidrag till driften av
gymnasieskolor (punkt 1, mom. 52)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 2, 29 och 32

Larz Johansson (c) och Jan Hyttring (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar ”Med hänvisning”
och slutar ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående förordat ett bibehållet procentuellt bidrag
till primärkommunerna och landstingskommunerna, 98% resp. 80%. Vidare
har utskottet tillstyrkt vad i motion 1985/86: Ub813 har förordats om
dimensionering av gymnasieskolan, systemet med timreduktioner samt
visst verksamhetsstöd till Stockholms kommun. Med hänvisning härtill
och till utskottets ställningstaganden i övrigt föreslår utskottet att riksdagen
med bifall till motion 1985/86:Ub813 yrkandena 9, 13 och 15 i motsvarande
delar och med anledning av budgetpropositionen anvisar
4649411000 kr., en ökning med 276900000 kr. jämfört med regeringens
förslag. Riksdagen bör däijämte avslå motionerna 1985/86: Ub213 yrkande
15 i denna del, 1985/86:Ub256 yrkande 5 och 1985/86:Ub838 yrkande 18 i
denna del.

dels att utskottets hemställan under 52 bort ha följande lydelse:

52. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen till Bidrag till driften av gymnasieskolor med bifall till
motion 1985/86: Ub813 yrkandena 9, 13 och 15 i motsvarande delar,
med anledning av proposition 1985/86:100 och med avslag på motionerna
1985/86: Ub213 yrkande 15 i denna del, 1985/86:Ub256 yrkande
5 och 1985/86: Ub838 yrkande 18 i denna del för budgetåret
1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 4649411000 kr.

36. Anslagsbeloppet under Bidrag till driften av
gymnasieskolor (punkt 1, mom. 52)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 3 och 30

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 35 som börjar ”Med hänvisning”
och slutar ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående förordat ett bibehållet procentuellt bidrag
till primärkommunerna och landstingskommunerna (98% resp. 80%). Vi- 63

dare har utskottet tillstyrkt vad i motion 1985/86: Ub256 har förordats om UbU 1985/86:16

dimensionering av gymnasieskolan samt systemet med timreduktioner.

Med hänvisning härtill och till utskottets ställningstaganden i övrigt föreslår
utskottet att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Ub256 yrkande 5
och med anledning av budgetpropositionen anvisar 4743511000 kr., en
ökning med 243 milj. kr. jämfört med regeringens förslag. Riksdagen bör
därjämte avslå motionerna 1985/86:Ub213 yrkande 15 i denna del,

1985/86:Ub813 yrkandena 9, 13 och 15 i motsvarande delar och
1985/86: Ub838 yrkande 18 i denna del.

dels att utskottets hemställan under 52 bort ha följande lydelse:

52. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen till Bidrag till driften av gymnasieskolor med bifall till
motion 1985/86: Ub256 yrkande 5, med anledning av proposition
1985/86:100 och med avslag på motionerna 1985/86: Ub213 yrkande
15 i denna del, 1985/86: Ub813 yrkandena 9, 13 och 15 i motsvarande
delar och 1985/86: Ub838 yrkande 18 i denna del för budgetåret
1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 4743511000 kr.,

37. Ram för budgetåret 1986/87 för statsbidragsgrundande
årselevplatser vid fristående skolor på gymnasial nivå,
m.m. (punkt 4, mom. 1)

Ylva Annerstedt (fp), Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m), Larz Johansson
(c), Birger Hagård (m), Lennart Alsén (fp) och Jan Hyttring (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 42 som börjar ”Av det” och
slutar ”den delen” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående erinrat om att riksdagen beslutar om den
totala ramen årselevplatser för fristående skolor på gymnasial nivå. Det
ankommer på regeringen att för vaije skola besluta om statsbidrag och
därvid förklara fristående skola berättigad till statsbidrag enligt de grunder
som riksdagen har beslutat.

Mot bakgrund av vad som anförs i motionen vill utskottet erinra om att
det statliga bidraget är elevrelaterat och avser ianspråktagen plats.

Den totala årselevplatsram som riksdagen beslutar bör vara så stor att en
reell prövning kan göras av de fristående skolornas ansökningar. Utskottet
har erfarit att den av regeringen förslagna ramen rymmer platser som
genom regeringsbeslut inte har lagts ut på fristående skolor.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att av regeringen beslutade
ramar för nu ifrågavarande skolor bör omfatta hela klasser, så att alla
elever i resp. årskurs ryms inom ramen för ifrågavarande skola. Regeringen
bör återkomma till riksdagen med förslag om ökad totalram, om behov
föreligger.

Vad utskottet har anfört om ram för budgetåret 1986/87 för statsbidragsgrundande
årselevplatser vid fristående skolor på gymnasial nivå och
elevplatsramar för vissa skolor bör riksdagen med bifall till motion
1985/86: Ub269 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna. ,

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: UbU 1985/86:16

1. beträffande ram för budgetåret 1986/87 för statsbidragsgrundande
årselevplatser vid fristående skolor på gymnasial nivå, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Ub269 yrkande 1 och
med anledning av proposition 1985/86:100 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört,

38. Göteborgs högre samskola och Sigrid Rudebecks
gymnasium (punkt 4, mom. 4)

Ylva Annerstedt (fp), Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m), Larz Johansson
(c) Birger Hagård (m), Lennart Alsén (fp) och Jan Hyttring (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 43 som börjar "Riksdagen
avslog” och slutar ”utskottet motionerna” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till vad i motionerna anförs om de två skolorna och
värdet av deras verksamhet föreslår utskottet att riksdagen upphäver sitt
beslut våren 1984 om statsbidrag till skolorna och nu gör ett uttalande av
sådan innebörd att bidrag i fortsättningen tillförsäkras skolorna i huvudsak
enligt de bestämmelser som hittills har gällt för dem. Därmed tillstyrker
utskottet motionerna 1985/86: Ub264 och 1985/86:Ub269 yrkande 3.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande Göteborgs högre samskola och Sigrid Rudebecks
gymnasium

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86: Ub264 och
1985/86: Ub269 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört,

39. Stockholms Tekniska Institut (punkt 4, mom. 5)

Ylva Annerstedt (fp), Larz Johansson (c). Lennart Alsén (fp) och Jan
Hyttring (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 boljar ”Utskottet har”
och på s. 44 slutar ”yrkande 4” bort ha följande lydelse:

Utskottet finnér skäl att framhålla STI:s viktiga roll under många år, när
det gäller utbildningen av s.k. institutingenjörer. STI:s verksamhet kännetecknas
av flexibilitet och stor förmåga att anpassa utbildningen till näringslivets
behov.

Vid riksdagens beslut våren 1984 om formerna för ett fortsatt statligt
stöd till STI framhölls att man vid en kommunalisering så långt möjligt
skulle skapa förutsättningar för att de nuvarande yttre formerna för verksamheten
i huvudsak kan bibehållas. Detta bör beaktas vid en beräkning
av ett framtida stöd till Stockholms kommun för STI.

Mot bakgrund av de nu pågående överläggningarna och med hänvisning
till de farhågor som uttryckts i motion 1985/86: Ub269 bör riksdagen med
bifall till yrkande 4 i motionen och med anledning av motion
1985/86: Ub231 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet 65

tidigare har anfört om formerna för STI:s verksamhet (jfr UbU 1983/84:27 UbU 1985/86:16
s. 12 f.).

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande Stockholms Tekniska Institut
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Ub269 yrkande 4 och
med anledning av motion 1985/86: Ub231 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört.

40. Stockholms Tekniska Institut (punkt 4, mom. 5)

Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar ”Utskottet har”
och på s. 44 slutar ”yrkande 4” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill i likhet med vad som anförs i motion 1985/86: Ub231
framhålla STBs viktiga roll under många år när det gäller utbildningen av
s. k. institutingenjörer. STBs verksamhet kännetecknas av flexibilitet och
stor förmåga att anpassa utbildningen till näringslivets behov. Utskottet
ansluter sig till motionärernas uppfattning att ett överförande av STI till ett
kommunalt huvudmannaskap innebär risk för att STI förlorar sin profil.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet förslaget i motion
1985/86: Ub231 att riksdagen med ändring av sitt beslut våren 1984 beslutar
att statsbidrag till STI skall utgå i nuvarande omfattning även efter budgetåret
1986/87. Formerna för bidragsgivningen och institutets verksamhet
bör i huvudsak vara desamma som för närvarande.

Vad utskottet har anfört om STI bör riksdagen med bifall till motion
1985/86: Ub231 och med anledning av motion 1985/86: Ub269 yrkande 4
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande Stockholms Tekniska Institut
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Ub231 och med anledning
av motion 1985/86: Ub269 yrkande 4 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört,

Särskilda yttranden

1. Gymnasieskolans dimensionering för budgetåren 1987/88
och 1988/89 (punkt 1, mom. 14,15 17 och 18)

Ylva Annerstedt (fp) och Lennart Alsén (fp) anför:

När det gäller dimensioneringen av gymnasieskolan för budgetåren
1987/88 och 1988/89 har vi avstått från att nu precisera våra yrkanden.

Bakgrunden är att flera av de förslag till förändringar av gymnasieskolan
som nu diskuteras kommer att avgöras under det kommande budgetåret.

Utgångspunkten för våra fortsatta överväganden kommer att vara de beräkningar
skolöverstyrelsen presenterat. 66

2. Kursrelaterade betyg (punkt 1, mom. 26) UbU 1985/86:16

Larz Johansson (c) och Jan Hyttring (c) anför:

Vi vill i sammmanhanget erinra om den till utbildningsutskottets betänkande
1985/86:14 fogade reservationen 5 (c, fp), vari anförs att tiden nu är
mogen för att tillsätta en parlamentariskt sammansatt betygsutredning.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986

67