Utbildningsutskottets betänkande
1985/86:15
om anslag till svensk undervisning i utlandet, m. m.
(prop. 1985/86:100)
Åttonde huvudtiteln
I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1985/86:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under punkterna
B 13 Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m., B 14. Sameskolor
B 15. Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader, B 16. Specialskolan
m. m.: Utrustning m. m., B 17. Bidrag till driften av särskolor m. m. och B 18.
Kostnader för viss personal vid statliga realskolor jämte motioner.
1. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m.
Regeringen har under punkt B 13 (s. 104-106) föreslagit riksdagen
1. att godkänna vad som i propositionen har förordats om förlängning av
försöksverksamheten vid internationell skola,
2. att till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m. för budgetåret
1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 29 052 000 kr.
Motionerna
1985/86:Ub213 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas
11. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om en skyndsam översyn av statsbidragen till lärarlöner vid
utlandsskolorna.
1985/86:Ub272 av Lars .Werner m. fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om översyn av bidrag till svensk undervisning i utlandet.
1985/86:Ub303 av Margareta Andrén (fp) och Elver Jonsson (fp) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär en total översyn av statsbidragen till
svensk undervisning utomlands.
Utskottet
Statsunderstödd svensk undervisning i utlandet anordnas i fyra former,
nämligen utlandsskola, korrespondensundervisning, kompletterande svensk
undervisning och undervisning vid internationell skola. Statsbidrag utgår 1
UbU
1985/86:15
1 Riksdagen 1985186.14 sami. Nr 15
enligt förordningen (1978:591) om statsbidrag till svensk undervisning i
utlandet. Till huvudmannen för utlandsskola utgår bidrag för lärarlöner och
för del av lokalkostnader samt ett särskilt driftbidrag. Vad gäller övriga
former av svensk undervisning i utlandet utgår bidrag huvudsakligen till
lönekostnader.
En försöksverksamhet t. o. m. läsåret 1985/86 med undervisning i ämnet
Swedish Culture vid internationell skola föreslås i budgetpropositionen få
utsträckas till att omfatta även läsåret 1986/87. Utskottet har ingen erinran
mot förslaget.
Utskottet har inte heller något att erinra mot medelsberäkningen under
anslaget och tillstyrker att de av regeringen begärda medlen beviljas.
Statsbidraget till kostnaderna för löner till lärare vid svensk undervisning i
utlandet utbetalas i svensk valuta. Av budgetpropositionen framgår att
Svenska utlandsskolor förening och Svenska arbetsgivareföreningen i
skrivelser påtalat att statsbidraget urholkats under senare år, bl. a. till följd
av devalveringar av den svenska kronan. Det har anförts att statsbidraget bör
utgå efter levnadskostnadsnivån i resp. land. Vidare har skolöverstyrelsen
(SÖ) redovisat att man gjort en kartläggning av utlandsundervisningen samt
föreslagit en höjning av schablonbeloppen för statsbidrag till lärares flyttningskostnader.
Föredragande statsrådet anger i sammanhanget att han anser att bestämmelserna
bör ses över med hänsyn till den betydelse tillgången till svensk
undervisning i utlandet i vissa fall har, bl. a. för svenska exportföretag. Han
avser att senare föreslå regeringen att ge SÖ i uppdrag att göra en sådan
översyn.
I tre motioner tas upp frågor som rör den aviserade översynen.
Enligt motion 1985/86:Ub213 (fp) yrkande 11 bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna att SÖ nu bör få i uppdrag att skyndsamt göra
en översyn av statsbidragen till lärarlöner vid utlandsskolorna. I motion
1985/86:Ub303 (fp) begärs en total översyn av statsbidragen till svensk
undervisning utomlands. Motionärerna hänvisar bl. a. till uppgifter från
Svenska utlandsskolor förening och nämner att mindre än hälften av
utlandsskolornas hela budget täcks av statsbidrag. Resterande kostnader
måste därför betalas genom terminsavgifter och av huvudmännen. I motion
1985/86:Ub272 (vpk) yrkande 10 uttalas att bestämmelserna bör ses över
men inte med angiven motivering. Motionärerna delar inte uppfattningen att
statsbidrag till skolor i utlandet kan motiveras av t. ex. svenska företags
utlandsinvesteringar. Enligt deras uppfattning bör statsbidragen främst
kopplas samman med sådan undervisning som föranleds av samhälleliga
åtaganden i andra länder.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Enligt vad utskottet inhämtat om den aviserade översynen av bidragsbestämmelserna
skall SÖ:s uppdrag vara fullgjort senast den 1 mars 1987.
Utskottet har vidare erfarit att de tidigare nämnda skrivelserna i ärendet
kommer att fogas till översynsuppdraget. Utskottet utgår från att de problem
som angetts i skrivelserna och som iakttagits vid SÖ:s kartläggning m. m. av
utlandsundervisningen blir behandlade i översynen. Med det anförda
UbU 1985/86:15
2
avstyrker utskottet motionerna 1985/86:Ub213 yrkande 11 och Ub303.
Vad därefter gäller den i motion 1985/86:Ub272 yrkande 10 kritiserade
motiveringen för översynen vill utskottet erinra om statsbidragsförordningens
bestämmelser om elevers behörighet till svensk undervisning i utlandet
(jfr. prop. 1977/78:100, UbU 1977/78:18, rskr. 1977/78:205). Enligt dessa
bestämmelser skall statsbidrag utgå endast för de elever för vilka gäller att
åtminstone en av föräldrarna är svensk medborgare och att åtminstone en av
dem vistas i utlandet på grund av tjänstgöring vid svensk myndighet eller
organisation, tjänstgöring vid internationell organisation, tjänstgöring i
företag med nära anknytning till Sverige, studier eller forskning för vilka
studiemedel, stipendier eller lön utgår, kulturarbete på vilket vederbörandes
huvudsakliga försörjning beror eller verksamhet i utlandet som i övrigt
bedöms väsentlig för det svenska samhället.
Utskottet, som anser att riksdagens tidigare beslut om elevers behörighet
till svensk undervisning i utlandet bör ligga fast, avstyrker bifall till motion
1985/86:Ub272 yrkande 10.
Åberopande det anförda hemställer utskottet
1. beträffande förlängning av försöksverksamheten vid internationell
skola
att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1985/86:100,
2. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m. för
budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 29 052 000 kr.,
3. beträffande översyn av statsbidragen till svensk undervisning i
utlandet
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Ub213 yrkande 11, 1985/
86:Ub303 och 1985/86:Ub272 yrkande 10.
2. Sameskolor
Regeringen har under punkt B 14 (s. 107-111)
dels berett riksdagen tillfälle
1. att ta del av vad som i propositionen anförts om försöksverksamhet med
sameskola i Kiruna,
dels föreslagit riksdagen
2. att till Sameskolor för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av
14 342 000 kr.
Motionen
1985/86:Ub221 av Per-Ola Eriksson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt
undervisning vid sameskolan i Lannavaara.
UbU 1985/86:15
3
Utskottet
UbU 1985/86:15
Sameskolor finns i Karesuando, Lannavaara, Gällivare, Jokkmokk, Arjeplog,
Tärnaby och Änge. Innevarande läsår förekommer undervisning i
årskurserna 1-6. Vid sameskolan i Arjeplog är driften nedlagd. I stället pågår
försöksverksamhet med integrerad samisk undervisning vid grundskolan i
Arjeplog. Samisk högstadieundervisning förekommer i Gällivare där den
samordnas på försök med grundskolans högstadium i kommunen. I Kiruna
anordnas sameskola på försök.
I budgetpropositionen anförs att försöksverksamheten med sameskola i
Kiruna igångsattes höstterminen 1985 trots att elevantalet inte uppgick till
föreskrivet antal om minst tolv elever i årskurserna 1-3. Regeringen
beslutade senare att verksamheten ändå fick genomföras. Föredragande
statsrådet förordar nu att sameskolan i Kiruna under läsåret 1986/87 får
omfatta årskurserna 1-4 förutsatt att elevantalet blir tillräckligt. Han
beräknar kostnadsökningen för utbyggnaden av verksamheten till 85 000 kr.
Utskottet föreslår att riksdagen utan erinran lägger till handlingarna vad
föredragande statsrådet anfört om försöksverksamhet med sameskola i
Kiruna.
Sameskolan i Lannavaara är den enda skolan på orten. Samtliga skolbarn
bosatta i Lannavaara går i sameskolan. Innevarande läsår finns fjorton elever
vid skolan. Flertalet av dessa elever har befriats från undervisning i samiska.
Den närmast belägna grundskolan är Kiruna kommuns grundskola i Övre
Soppero med ett tjugutal elever, varav de flesta är barn till samer. Avståndet
mellan Lannavaara och Övre Soppero är 16 km.
Skolöverstyrelsen (SÖ) har - i enlighet med ett av sameskolstyrelsens två
alternativa förslag - föreslagit att sameskolan i Lannavaara skall läggas ned
fr. o. m. läsåret 1986/87 samt att försöksverksamhet med integrerad samisk
undervisning anordnas vid grundskolan i Övre Soppero. Föredragande
statsrådet delar SÖ:s uppfattning. Skolans elever kan i fortsättningen enligt
hans åsikt förväntas få sin undervisning vid Kiruna kommuns grundskola i
Övre Soppero, om de inte väljer att gå i annan sameskola. Statsrådet avser att
senare föreslå regeringen att uppdra åt statens förhandlingsnämnd att träffa
avtal med Kiruna kommun om sameundervisning vid grundskolan i Övre
Soppero.
En fortsatt undervisning vid sameskolan i Lannavaara föreslås i motion
1985/86:Ub221 (c). Motionären anför bl. a. att befolkningen i Lannavaara,
en av landets nordligaste byar, genom en rad initiativ på senare år har lyckats
skapa en positiv utveckling av orten. Få åtgärder är, enligt motionen, så
ägnade att definitivt skada möjligheterna till återhämtning i glesbygdsområden
som nedläggning av skolenheter. Befolkningen vill, anges det, att skolan
skall behållas i ytterligare fem år och att därefter en förnyad bedömning görs.
Motionären anser att kultur-, utbildnings- och glesbygdspolitiska skäl talar
för att befolkningens önskemål bör tillgodoses.
Utskottet noterar att sameskolstyrelsen i anslagsframställningen uttalat att
en med grundskolan samordnad sameundervisning i Lannavaara - Sopperoområdet
kan bedrivas enligt två alternativ, antingen i Övre Soppero eller i
både Övre Soppero och Lannavaara. Enligt styrelsen ankommer det på 4
Kiruna kommun som föreslås bli huvudman för verksamheten att efter UbU 1985/86:15
samråd med sameskolstyrelsen och sameföräldrarna fastställa organisationen.
I dagens läge synes enligt utskottets mening mycket tala för att sameskolan
i Lannavaara läggs ned den 1 juli 1987. Själva beslutet om nedläggning bör
dock anstå, så att lokala och regionala skolmyndigheter ännu en gång får
överväga om det är möjligt att, i enlighet med ett av sameskolstyrelsens
förslag, anordna grundskoleundervisning med samiska inslag i Lannavaara.
Om så blir fallet bör regeringen uppdra åt statens förhandlingsnämnd att
träffa erforderligt avtal med Kiruna kommun beträffande sådan sameundervisning.
Utskottets ställningstagande innebär att medel för sameskolan i Lannavaara
måste beräknas för budgetåret 1986/87. Mot medelsberäkningen i övrigt
har utskottet inget att erinra.
Åberopande det anförda hemställer utskottet
1. beträffande försöksverksamhet med sameskola i Kiruna
att riksdagen utan erinran lägger till handlingarna vad som anförts i
proposition 1985/86:100,
2. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen till Sameskolor med anledning av proposition 1985/
86:100 och motion 1985/86:Ub221 för budgetåret 1986/87 anvisar ett
förslagsanslag av 14 985 000 kr. samt som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om sameundervisning m. m. i Lannavaara.
3. Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader
Regeringen har under punkt B 15 (s. 111-115) föreslagit riksdagen att
1. godkänna vad som i propositionen har förordats om förlängning av
bestämmelserna om beräkning av lärarresurser,
2. till Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader för budgetåret 1986/87
anvisa ett förslagsanslag av 195 605 000 kr.
Motionen
1985/86:Ub273 av Björn Samuelson m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett
resurscentrum för elever med rörelsehinder vid Bräcke Östergård.
Utskottet
Bland de riksrekryterande specialskolorna fungerar som ett specialpedagogiskt
resurscentrum Tomtebodaskolan i Solna för synskadade, Ekeskolan i
Örebro för synskadade elever med allvarligare tilläggshandikapp, Åsbackaskolan
i Gnesta för hörselskadade elever med ytterligare handikapp och
Hällsboskolan i Sigtuna för barn med tal- och språkstörningar. Till dessa
resurscentra kan föräldrar, lärare och elever vända sig för att få råd och hjälp, 5
och dit kan man komma under kortare eller längre tid för information,
diagnostisering eller träning.
I motion 1985/86: Ub273 (vpk) framhålls att Bräcke Östergård i Göteborg,
om statliga medel tillfördes, skulle kunna fungera som resurscentrum för
elever med rörelsehinder på motsvarande sätt som t. ex. Tomtebodaskolan
gör för de synskadade. Särskilt hänvisar motionärerna till möjligheten till
fortbildning där av lärare som undervisar rörelsehindrade elever i grundskolan.
Utskottet vill med anledning av motionen erinra om att traditionen i fråga
om undervisning av rörelsehindrade elever är en annan än den för syn- och
hörselskadade elever. För de rörelsehindrade barnen finns inte någon statlig
specialskola. Dessa barn fick tidigare sin undervisning vid olika regionala
institutioner inom sjukvårdsområdet. Numera undervisas de antingen integrerade
i vanliga klasser eller i specialklasser inom det allmänna skolväsendet.
Enligt vad utskottet inhämtat fungerar Bräcke Östergård i Göteborg som
västra sjukvårdsregionens institution för habilitering av barn och ungdomar
med rörelsehinder. Huvudman för Bräcke Östergård är stiftelsen Bräcke
Diakonigård. Enligt avtal mellan stiftelsen och sjukvårdshuvudmännen i
regionen erhåller stiftelsen av dessa full kostnadstäckning för verksamheten.
Frågan om bl. a. Bräcke Östergårds framtida roll behandlades av integrationsutredningen
i dess slutbetänkande (SOU 1982:19). Föredragande
statsrådet anförde i proposition 1983/84:27 om åtgärder för elever med
handikapp i det allmänna skolväsendet m. m. att han delade utredningens
uppfattning att det kunnande som finns vid institutioner av detta slag borde
tas till vara i större utsträckning än tidigare. Statsrådet betonade i sammanhanget
vikten av ett samarbete mellan länsskolnämndernas konsulenter för
rörelsehindrade elever (RH-konsulenter) och sakkunniga på institutionerna,
framför allt vad gäller information i båda riktningar om forskning och
metodutveckling. Vad statsrådet anfört föranledde ingen erinran från
utskottet (UbU 1983/84:8). Det kan tilläggas att antalet RH-konsulenter
enligt förslag i budgetpropositionen under anslaget B 2. Länsskolnämnderna
ökas från 17 till 20.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till motion
1985/86:Ub273.
Regeringen förordar fortsatt försöksverksamhet även budgetåret 1986/87 i
fråga om tilldelning av lärarresurser vid specialskolan m. m. Utskottet har
inte något att invända däremot eller mot vad som i övrigt anförts under
förevarande anslagsrubrik och föreslår att riksdagen anvisar begärda medel.
Utskottet hemställer
1. beträffande resurscentrum vid Bräcke Ostergård för elever med
rörelsehinder
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub273,
2. beträffande förlängning av bestämmelserna om beräkning av
lärarresurser
att riksdagen godkänner vad som har förordats i proposition 1985/
86:100,
UbU 1985/86:15
6
3. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen till Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader för budgetåret
1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 195 605 000 kr.
4. Specialskolan m. m.: Utrustning m. m.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 16 (s. 115-116) och
hemställer
att riksdagen till Specialskolan m.m.: Utrustning m. m. för budgetåret
1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 7 475 000 kr.
5. Bidrag till driften av särskolor m. m.
Regeringen har under punkt B 17 (s. 116-120) föreslagit riksdagen att
1. godkänna vad som i propositionen har förordats om ändrat resurstilldelningssystem
för särskolan,
2. godkänna vad som i propositionen har förordats om bidrag till lokal
skolutveckling,
3. godkänna vad som i propositionen har förordats om ändrade utbetalningsregler
för bidrag till driften av särskolan,
4. till Bidrag till driften av särskolor m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett
förslagsanslag av 611 273 000 kr.
Motionerna
1985/86:Ub274 av Björn Samuelson (vpk) och Bo Hammar (vpk) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen hemställer om en plan för snabbast möjliga
utbyggnad av pedagogiskt stöd till vissa handikappade.
1985/86:Ub297 av Gunnel Jonäng (c) vari yrkas att riksdagen uttalar att inga
undantag får göras i utvecklingsstördas rätt till undervisning.
1985/86:Ub818 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari - med hänvisning till vad
som anförts i den till socialförsäkringsutskottet remitterade motionen
1985/86: Sf 283 - såvitt nu är i fråga yrkas
1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om ändring i skollagen som ger psykiskt utvecklingsstörda
rätt att fullfölja en påbörjad yrkesutbildning även efter 23 års ålder,
2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om skolöverstyrelsens tillsynsansvar för särskolan.
Utskottet
Medel under anslaget Bidrag till driften av särskolor m.m. har tidigare
beräknats under femte huvudtiteln. Det fulla ansvaret inom regeringskansliet
för särskolan förs den 1 juli 1986 över från socialdepartementet till
utbildningsdepartementet, varför anslaget för nästa budgetår tas upp under
åttonde huvudtiteln.
UbU 1985/86:15
7
Enligt riksdagens beslut (prop. 1984/85:176, SoU 1984/85:27, rskr. 1984/
85:386) skall förskolan fr. o. m. den 1 juli 1986 inte längre ingå i särskolan.
Under förevarande anslag beräknas därför inga medel till lönekostnader för
tjänster som lärare på förskolestadiet. Medel för dessa tjänster beräknas
även för nästa budgetår under femte huvudtiteln.
I budgetpropositionen förordas att ett nytt statsbidragssystem införs för
särskolan fr. o.m. budgetåret 1986/87. Resurstilldelningssystemet föreslås
vara elevbaserat. Bidraget består av grundresurs och tilläggsresurs för
speciella verksamheter samt en av länsskolnämnden behovsprövad kompletteringsresurs.
Även kommun, enskild, förening eller stiftelse bör kunna få
statsbidrag om särskilda skäl föreligger.
Enligt föredragande statsrådet bör särskilt bidrag fr. o. m. nästa budgetår
utgå till lokal skolutveckling i likhet med vad som gäller för bl. a. grundskolan.
Statsrådet förordar att bidraget beräknas till 2,24 % av lönebidraget.
Föredragande statsrådet erinrar om att statsbidraget till särskolan utbetalas
i form av förskott och slutreglering. Förskottet betalas ut i början av
oktober under det redovisningsår för vilket bidrag utgår. I enlighet med vad
som gäller för statsbidrag till grundskolan förordas nu att utbetalningsreglerna
ändras så att bidrag i form av förskott betalas ut månadsvis under oktober
t. o. m. juni, vilket får till följd minskade ränteutgifter för staten. Statsrådet
beräknar de minskade ränteutgifterna till ca 12 milj. kr. för budgetåret
1986/87.
Utskottet tillstyrker vad föredragande statsrådet förordat om ändrat
resurstilldelningssystem för särskolan, bidrag till lokal skolutveckling och
ändrade utbetalningsregler för bidrag till driften av särskolan.
Regeringen beräknar under anslaget ett sammanlagt medelsbehov för
budgetåret 1986/87 om 611 273 000 kr. Utskottet har inte något att invända
mot den i budgetpropositionen redovisade medelsberäkningen och föreslår
att riksdagen anvisar begärda medel.
I motion 1985/86: Ub274 (vpk) föreslås att riksdagen hos regeringen hemställer
om en plan för snabbast möjliga utbyggnad av pedagogiskt stöd till vissa
handikappade. Enligt motionen avses särskilt utvecklingsstörda barn med
tilläggshandikapp som undervisas i särskolan i stället för i specialskolor för
flerhandikappade. Motionärerna anför att den nuvarande stödorganisationen
i flertalet fall inte gäller för utvecklingsstörda.
Utskottet vill mot bakgrund av motionsyrkandet peka på följande
förhållanden.
För regional samverkan i fråga om undervisning för elever med handikapp
är landet indelat i fem planeringsregioner med Malmö, Göteborg, Solna,
Örebro och Umeå som huvudorter. I varje region finns det en planeringsberedning,
som är knuten till den länsskolnämnd som finns på regionens
huvudort. Planeringsberedningen har till uppgift att samordna insatserna i
regionen för i första hand elever med handikapp i grundskolan, sameskolan,
specialskolan och gymnasieskolan. Beredningen skall planera så att befintliga
resurser utnyttjas på bästa möjliga sätt.
Riksdagen antog våren 1985 en ny lag om särskilda omsorger om psykiskt
utvecklingsstörda m.fl. som skall träda i kraft den 1 juli 1986 (prop.
UbU 1985/86:15
8
1984/85:176, SoU 1984/85:27, rskr. 1984/85:386). I samband därmed beslutades
att även insatser för flerhandikappade elever i särskolan skall ingå i
arbetsområdet för planeringsberedningarna.
Fr. o. m. läsåret 1986/87 skall tio lärartjänster för undervisning av blinda
resp. döva psykiskt utvecklingsstörda, som finns i landstingskommunerna
och för vilka statsbidrag utgår, föras över till de länsskolnämnder där
planeringsberedningar är inrättade. Medel för dessa tjänster har i budgetpropositionen
beräknats under anslaget B 2. Länsskolnämnderna. Med hänvisning
till vad som redovisats föreslår utskottet att riksdagen avslår motion
1985/86 :Ub274.
Frågan om utvecklingsstördas rätt till undervisning tas upp i två motioner.
Enligt motion 1985/86:Ub297 (c) bör riksdagen uttala att inga undantag får
göras i denna rätt. I motion 1985/86:Ub818 (fp) yrkande 2 (med motivering i
motion 1985/86:Sf283) begärs ett uttalande om skolöverstyrelsens tillsynsansvar
för särskolan. I båda motionerna anförs att det inträffat att utvecklingsstörda
elever inte fått undervisning i särskola under en längre tid på grund av
brist på elevassistenter.
Utskottet har tidigare, nämligen vid sin behandling av förslag till ny skollag
hösten 1985 (UbU 1985/86:6), med riksdagens godkännande avstyrkt
motionsyrkanden av detta slag. Utskottet slog då fast att i skolhuvudmans
skyldighet att anordna särskola för barn och ungdom, som inte kan gå i
grundskolan och gymnasieskolan därför att de är psykiskt utvecklingsstörda,
ligger också en skyldighet att ge den omvårdnad som behövs för att eleverna
skall kunna tillgodogöra sig utbildningen. Vidare erinrade utskottet om att
skollagens bestämmelser om utbildningen kompletteras av bestämmelserna i
lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl.
Enligt utskottets mening motsvaras skolhuvudmans skyldighet att anordna
särskola av en självklar rätt för den utvecklingsstörde att erhålla undervisning.
Att skolöverstyrelsen har tillsynen över särskolan stadgas i skollagen.
Utskottet förutsätter att bestämmelserna i skollag och omsorgslag följs.
Något särskilt uttalande från riksdagen anser utskottet inte vara påkallat.
Riksdagen bör sålunda avslå motionerna 1985/86:Ub297 och 1985/86:Ub818
yrkande 2.
I motion 1985/86:Ub818 (fp) yrkande 1 begärs att skollagen ändras så att
psykiskt utvecklingsstörda får rätt att fullfölja en påbörjad yrkesutbildning
även efter 23 års ålder. Motiveringen till yrkandet finns i motion 1985/
86:Sf283. Motionärerna anför att utvecklingsstörda ungdomar enligt den
nyligen beslutade skollagen får rätt till utbildning intill utgången av
vårterminen det kalenderår de fyller 21 år. Om det behövs för att slutföra en
dessförinnan påbörjad utbildning skall de beredas möjlighet att fortsätta till
23 års ålder. De nya bestämmelserna innebär, hävdar motionärerna, en
försämring i förhållande till de nu gällande.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
De i motionen åsyftade bestämmelserna återfinns i 3 kap. 19 § i den nya
skollagen som träder i kraft den 1 juli 1986. Motsvarande bestämmelser i nu
gällande omsorgslag lyder att psykiskt utvecklingsstörd är särskolpliktig
längst till och med vårterminen det kalenderår då han fyller 21 år. Om
UbU 1985/86:15
9
synnerliga skäl föreligger, kan särskolplikten förlängas till och med vårtermi- UbU 1985/86:15
nen det kalenderår, då han fyller 23 år.
I proposition 1985/86:10 om ny skollag m.m. uttalade föredragande
statsrådet att en skolpliktstid som sträcker sig in i vuxen ålder är betänklig
från principiell synpunkt. Fortsatt skolgång efter 17 år-i praktiken normalt i
yrkessärskolan - bör kunna vara frivillig, om den utformas som en ovillkorlig
rätt att få utbildning i en omfattning som svarar mot den skolpliktstid som
gäller i dag.
Beträffande vuxenutbildning för utvecklingsstörda vill utskottet erinra om
att denna fråga berördes i proposition 1984/85:176 med förslag till ny
omsorgslag. Socialministern uttalade uppfattningen att en kompetensinriktad
vuxenutbildning, motsvarande särskolan, bör utvecklas genom formalisering
av den försöksvis bedrivna vuxensärskolan (särvux) som skolform.
Syftet bör vara att särvux skall komma i nivå med vad som genom bl. a.
komvux och grundvux står till förfogande för övriga i samhället. Behovet av
sådan utbildning är stort och kommer att förstärkas i och med sänkningen av
den övre åldersgränsen för skolplikten. Det finns enstaka ungdomar som inte
tar till vara sin rätt till utbildning upp till normalt 21 års ålder men längre upp i
åren ångrar att de inte gjorde detta.
I budgetpropositionen har under femte huvudtiteln punkten G 3 anmälts
att regeringen givit skolöverstyrelsen i uppdrag att utreda formerna för
särvux och att föreslå finansiering av densamma. Uppdraget skall redovisas
före utgången av november 1986.
Utskottet föreslår med hänvisning till vad som anförts att riksdagen avslår
motion 1985/86:Ub818 yrkande 1.
Åberopande det anförda hemställer utskottet
1. beträffande ändrat resurstilldelningssystem för särskolan
att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1985/86:100,
2. beträffande bidrag till lokal skolutveckling
att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1985/86:100,
3. beträffande ändrade utbetalningsregler för bidrag till driften av
särskolan
att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1985/86:100,
4. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen till Bidrag till driften av särskolor m. m. för budgetåret
1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 611 273 000 kr.,
5. beträffande pedagogiskt stöd till utvecklingsstörda med tilläggshandikapp
att
riksdagen avslår motion 1985/86:Ub274,
6. beträffande utvecklingsstördas rätt till undervisning
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Ub297 och 1985/86:Ub818
yrkande 2,
7. beträffande rätt för utvecklingsstörda att fullfölja påbörjad
yrkesutbildning
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub818 yrkande 1.
10
6. Kostnader för viss personal vid statliga realskolor
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 18 (s. 120) och
hemställer
att riksdagen till Kostnader för viss personal vid statliga realskolor
för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.
Stockholm den 13 mars 1986
På utbildningsutskottets vägnar
Georg Andersson
Närvarande: Georg Andersson (s), Lars Gustafsson (s), Per Unckel (m),
Helge Hagberg (s), Ylva Annerstedt (fp), Lars Svensson (s), Ingvar
Johnsson (s). Barbro Nilsson (s), Lars Leijonborg (fp), Göran Allmér (m),
Margareta Hemmingsson (s), Larz Johansson (c), Björn Samuelson (vpk),
Birger Hagård (m) och Jan Hyttring (c).
Reservationer
1. Översyn av statsbidragen till svensk undervisning i utlandet
(punkt 1, mom. 3)
Björn Samuelson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Vad därefter”
och slutar med ”yrkande 10” bort ha följande lydelse:
Vad därefter gäller yrkandet i motion 1985/86:Ub272 anser utskottet, i
likhet med motionärerna, att översynen av statsbidragen till svensk undervisning
i utlandet inte bör motiveras av skolornas betydelse bl. a. för svenska
exportföretag. Utgångspunkten för översynen bör i stället vara att stödja
sådan undervisning som underlättar samhälleliga åtaganden i andra länder.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub272
yrkande 10 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande översyn av statsbidragen till svensk undervisning i
utlandet
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub272 yrkande 10 och med
avslag på motionerna 1985/86:Ub213 yrkande 11 och 1985/86:Ub303
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Anslagsbeloppet under Sameskolor (punkt 2, mom. 2)
Georg Andersson, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lars Svensson, Ingvar
Johnsson, Barbro Nilsson och Margareta Hemmingsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Utskottet
UbU 1985/86:15
11
noterar” och på s. 5 slutar med ”att erinra” bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att såväl SÖ som sameskolstyrelsen föreslagit att
sameskolan i Lannavaara bör läggas ned fr. o. m. läsåret 1986/87. Vid en
nedläggning av sameskolan i Lannavaara kan, enligt sameskolstyrelsen, en
med grundskolan samordnad sameundervisning bedrivas enligt två alternativ,
antingen i Övre Soppero eller i både Övre Soppero och Lannavaara. Det
ankommer på Kiruna kommun att som huvudman för grundskolan efter
samråd med sameskolstyrelsen och sameföräldrarna fastställa lämplig organisation.
Med hänsyn till att elevunderlaget för sameskolan i Lannavaara nu är
mycket begränsat och att sameskolstyrelsen anser att en med grundskolan
samordnad sameundervisning i detta fall är att föredra tillstyrker utskottet
förslaget om nedläggning av sameskolan i Lannavaara fr. o.m. läsåret
1986/87. Motion 1985/86:Ub221 bör således avslås.
Mot medelsberäkningen under anslaget har utskottet inget att erinra.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen till Sameskolor med bifall till proposition 1985/86:100
och med avslag på motion 1985/86:Ub221 för budgetåret 1986/87
anvisar ett förslagsanslag av 14 342 000 kr.
3. Resurscentrum vid Bräcke Östergård för elever med
rörelsehinder (punkt 3, mom. 1)
Björn Samuelson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Med
hänvisning” och slutar med ”motion 1985/86:Ub273” bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser det vara värdefullt att det kunnande som finns vid Bräcke
Östergård kan tas till vara på redovisat sätt. Utskottet delar dock motionärernas
uppfattning att behov finns av att inrätta ett statsunderstött resurscentrum
för rörelsehindrade elever av liknande slag som resurscentra för syn- och
hörselskadade elever. Särskilt för de lärare som undervisar elever i grundskolan
med rörelsehinder skulle ett sådant resurscentrum kunna fylla en viktig
funktion. Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till motion 1985/
86:Ub273.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande resurscentrum vid Bräcke Östergård för elever med
rörelsehinder
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub273 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Pedagogiskt stöd till utvecklingsstörda med
tilläggshandikapp (punkt 5, mom. 5)
Björn Samuelson (vpk) anser
UbU 1985/86:15
12
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Fr. o. m.
läsåret” och slutar med ”motion 1985/86:Ub274” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det angeläget att flerhandikappade utvecklingsstörda
barn så långt möjligt kan undervisas i särskola på hemorten.
Detta kräver pedagogiskt stöd till den skola där eleven undervisas. I likhet
med motionärerna anser utskottet att de resurser som finns inom den
regionala stödverksamheten är otillräckliga. En snabb utbyggnad av konsulentorganisationen
är därför nödvändig. Vad utskottet anfört bör riksdagen
med bifall till motion 1985/86:Ub274 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande pedagogiskt stöd till utvecklingsstörda med tilläggshandikapp
att
riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub274 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
UbU 1985/86:15
13