Utbildningsutskottets betänkande

om anslag till grundskolor, m. m. (prop. 1985/86:100)

UbU

1985/86:14

Åttonde huvudtiteln

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1985/86:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under punkterna
B 11. Bidrag till driften av grundskolor m.m. och B 12. Särskilda
åtgärder i grundskolan samt vissa utbildningsfrågor av allmän karaktär som
anmälts för riksdagen i inledningen till propositionen (s. 12-19, 47—49,
63-67) jämte motioner.

1. Bidrag till driften av grundskolor m.m.

Regeringen har under punkt B 11 (s. 90—102) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen har förordats om en minskning med
ytterligare tre procentenheter av statsbidraget till driftskostnader för grund -

2. godkänna vad som i propositionen har förordats om användning av den
icke undervisningsbundna delen av förstärkningsresursen,

3. godkänna vad som i propositionen har förordats om tjänster för
lärarvikarier,

4. godkänna vad som i propositionen har förordats om skolledningsresurser
i mindre kommuner,

5. godkänna vad som i propositionen har förordats om bidrag till lokal
skolutveckling,

6. godkänna vad som i propositionen har förordats om bidrag till kultur i
skolan,

7. godkänna vad som i propositionen har förordats om bidrag för studieoch
yrkesorientering i glesbygd samt bidrag till kommuner som anordnar
praktisk arbetslivsorientering på högstadiet under kortare tid än fyra veckor,

8. godkänna vad som i propositionen har förordats om åtgärder för ämnet
matematik i grundskolan,

9. till Bidrag till driften av grundskolor m.m. för budgetåret 1986/87
anvisa ett förslagsanslag av 14 441 000 000 kr.

skolan.

1

1 Riksdagen 1985186. 14 sami Nr 14

Rättelse: S. 16 rad 3 nedifrån Rättat till: yrkandena 1 och 3
rad 5 nedifrån Rättat till: yrkande 2
rad 12 nedifrån Rättat till: yrkande 2

Motionerna

1985/86:Ub202 av Barbro Sandberg (fp) och Karl-Göran Biörsmark (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs angående delad klass i ämnet bild.

1985/86:Ub210 av Bengt Silfverstrand (s) och Egon Jacobsson (s) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär en översyn av förstärkningsresursens
användning i grundskolan.

1985/86:Ub213 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

1. att riksdagen beslutar att skolpliktsåldern senast 1991 skall inträda det
år då barnet fyller sex år,

5. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförts i motionen om möjlighet för kommunerna att disponera anslaget
till den samlade skoldagen också till att bevara små skolor,

10. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om elevanknutet statsbidrag till grundskolan,

19. att riksdagen beslutar att avslå regeringens yrkande om neddragning
av statsbidraget till lärarlönerna med 3 %.

1985/86:Ub214 av Alf Svensson (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
om betyg,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
om klassernas storlek.

1985/86:Ub215 av Sylvia Pettersson (s) och Margareta Palmqvist (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att den bör överväga en komplettering av riktlinjerna
om tillämpning av rätten till hemspråksundervisning.

1985/86:Ub217 av Olle Aulin (m) och Rune Rydén (m) vari yrkas att
riksdagen beslutar att statsbidrag skall utgå till Bladins skola i Malmö.

1985/86:Ub223 av Martin Olsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att som
sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om
återinförande av betyg i årskurs 6.

1985/86:Ub232 av Bertil Danielsson m. fl. (m, c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att de kyrkliga samfundens kulturutbud
bör tillvaratas i skolans satsning på kulturellt utvecklingsarbete.

1985/86:Ub234 av Björn Samuelson (vpk) och Bo Hammar (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i

motionen anförts om utvärdering av s. k. fristående skolor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i

motionen anförts om omprövning av statsbidrag till s. k. fristående skolor,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i

motionen anförts om s. k. fristående skolors införlivande i det allmänna
skolväsendet.

UbU 1985/86:14

2

1985/86:Ub236 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till en helt betygsfri
grundskola,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till betygsfri
intagning i gymnasieskolan.

1985/86:Ub243 av Nils-Olof Gustafsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående
fördelning av skolledarresurserna.

1985/86:Ub254 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till en tidigare
skolstart och om en ny skolorganisation mellan grundskolan och gymnasieskolan
(kompletteringsundervisning) i enlighet med vad som i motionen
anförts,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om försöksverksamhet med en tidigare skolstart.

1985/86:Ub255 av Per Unckel m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett nytt betygssystem i
enlighet med vad som i motionen anförts,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om repetition av årskurs.

1985/86:Ub261 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om viss
utredning av frågan om betyg i årskurs 7.

1985/86: Ub269 av Ylva Annerstedtm.fl.(fp)vari-såvittnuäri fråga - yrkas

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts angående bidrag till estniska skolan i Stockholm,
5. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts angående statsbidrag till Hillelskolan.

1985/86:Ub270 av Karl-Göran Biörsmark (fp) och Börje Stensson (fp) vari
yrkas att riksdagen uttalar att regeringen bör ge skolöverstyrelsen i uppdrag
att noga följa utvecklingen av skolchefstjänsterna.

1985/86:Ub272 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1985/86:100 bil. 10, B lii vad avser en
ytterligare minskning med tre procentenheter av statsbidraget till driftskostnader
för grundskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen sägs om frigjorda resurser på grund av vikande elevunderlag,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om regionalpolitiska hänsyn och styrningsfrågor i samband
med översynen av statsbidrag till grundskolan,

4. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om en parlamentarisk
skoldelegation i enlighet med vad som i motionen anförts,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om nationellt utvärderingsprogram,

UbU 1985/86:14

3

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om lokalt utvecklingsarbete på lågstadiet och om kultur i
skolan,

11. att riksdagen avslår proposition 1985/86:100 bil. 10, utbildningsdepartementet,
B 11. Bidrag till driften av grundskolor i vad avser 6 200 000 kr. till
särskilda åtgärder för undervisning i ämnet matematik,

12. att riksdagen med ändring i proposition 1985/86:100 bil. 10, utbildningsdepartementet,
Bil Bidrag till driften av grundskolor beslutar anvisa
604 400 000 kr. utöver regeringens förslag.

1985/86:Ub285 Elisabeth Fleetwood mfl. (m, fp, c) vari yrkas att riksdagen
beslutar att statligt bidrag skall beviljas Höglandsskolan enligt gällande
regler för fristående skolor.

1985/86:Ub286 av Margitta Edgren m. fl. (fp) vari, med hänvisning till vad
som anförts i den till konstitutionsutskottet remitterade motionen 1985/
86:K412, såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om vidareutveckling
av datautbildningen för flickor.

1985/86:Ub291 av Rune Rydén m. fl. (m, fp, c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
tillsynsmyndighets skyldighet att vidta åtgärder om statsbidrag inte utnyttjas
för avsett ändamål.

1985/86:Ub301 av Ann-Cathrine Haglund (m) och Elisabeth Fleetwood (m)
vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att vid utarbetandet av ett nationellt program för
utvärdering är det särskilt viktigt att språkundervisningen, såväl i grundskolan
som i gymnasieskolan, följs upp.

1985/86:Ub302 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att
statsbidrag skall utgå till Bladins skola och den kristna skolan i Kroksbäck i
Malmö.

1985/86: Ub304 av Ulla Tillander (c) och Karin Israelsson (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag som möjliggör för kommunerna att ta
initiativ till försöksverksamhet med sänkt skolpliktsålder.

1985/86:Ub803 av Karin Söder m. fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om skolans resurser,

2. att riksdagen beslutar avslå budgetpropositionen i de delar som innebär
en treprocentig besparing på statsbidragen till skolväsendet,

5. att riksdagen hos regeringen hemställer om tillsättande av en parlamentariskt
sammansatt betygsutredning.

1985/86:Ub806 av Rune Gustavsson m. fl. (c) vari, med hänvisning till vad
som anförts i den till socialförsäkringsutskottet remitterade motionen
1985/86:So218, såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna behovet

UbU 1985/86:14

4

av ytterligare insatser för att integrera handikappade elever i grund/
gymnasieskola.

1985/86:Ub813 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

4. att riksdagen med avslag på regeringens förslag om en treprocentig
besparing på anslaget Bil, Bidrag till driften av grundskolor m. m., beslutar
anvisa ytterligare 452,6 milj. kr.,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om det vikande elevunderlaget och grundskolans resurser,

6. att riksdagen beslutar avskaffa statsbidraget till den samlade skoldagen
och i samband därmed hela det regelsystem som styr verksamheten, varvid
den uppkomna besparingen, 42,5 milj. kr., tillförs anslaget B 19,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om statsbidragsprövningen av fristående skolor.

1985/86:Ub827 av Alf Svensson (c) vari, med hänvisning till vad som sägs i
den till socialförsäkringsutskottet remitterade motionen 1985/86: Sf520,
såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen beslutar hos regeringen begära förslag om hur en
förändrad Sverigebild enligt motionens intentioner kunde införas i undervisningen
i alla skolformer och utbildningar,

2. att riksdagen beslutar hos regeringen begära förslag om olika kvalitetshöjande
åtgärder för hemspråksundervisningen,

3. att riksdagen beslutar hos regeringen begära förslag om behörighetsregler
för lärare i svenska som andraspråk.

1985/86:Ub832 av Alf Svensson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära lagförslag angående
skyldighet för kommuner med viss lägsta andel finskspråkiga invånare (eller
visst lägsta antal finskspråkiga barn) att inrätta Sverigefinsk utbildningslinje
inom grundskolan eller Sverigefinsk skola,

2. att riksdagen beslutar begära att regeringen utarbetar förslag till hur
finska språkets ställning kan stärkas i gymnasieskola och högskola,

3. att riksdagen beslutar begära att regeringen samråder med finska
regeringen om möjligheten till kompletterande högre utbildning i Finland för
Sverigefinnar och i Sverige för finlandssvenskar.

1985/86:Ub838 av Per Unckel m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen beslutar om möjlighet till en friare användning av
förstärkningsresursen i enlighet med vad som i motionen har anförts,

9. att riksdagen beslutar avskaffa den särskilda anslagsposten för bidrag
till icke timplanebunden verksamhet under den samlade skoldagen samt
tillhörande regelverk,

10. att riksdagen beslutar avskaffa den särskilda anslagsposten för bidrag
till lokalt utvecklingsarbete på lågstadiet,

11. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till nya regler för
rätten till hemspråksundervisning i grundskolan i enlighet med vad som i
motionen har anförts,

12. att riksdagen beslutar att till hemspråksundervisning för budgetåret
1986/87 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 40 000 000 kr.
sänkt anslag,

UbU 1985/86:14

5

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen har anförts om inriktningen av utvecklingsarbetet med kultur i
skolan,

14. att riksdagen beslutar tillföra den särskilda anslagsposten för förstärkningsresursen
39 900 000 kr.,

15. att riksdagen beslutar att till B 11 Bidrag till driften av grundskolor
m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 14 819 300 000 kr.

Utskottet

I det följande behandlar utskottet dels förslag som regeringen förelagt
riksdagen i budgetpropositionen, bil. 10, under anslaget Bidrag till driften av
grundskolor m.m., dels vissa utbildningsfrågor av allmän karaktär som
anmälts för riksdagen i inledningen till propositionsbilagan, nämligen
Elevminskningen i grundskolan m. m. (s. 12—19) och Styrningen av skolan
(s. 47-49). Vidare behandlas ett antal motioner som väckts under allmänna
motionstiden och som avser skolfrågor.

Elevminskningen i grundskolan m. m.

En av de faktorer som starkast påverkar utbildningssystemet är befolkningsutvecklingen.
Grundskolans organisation är direkt avhängig av årskullarnas
storlek. I grundskolan minskar elevunderlaget för närvarande kraftigt. Från
slutet av 1970-talet till mitten av 1990-talet kommer elevantalet att ha
minskat med ca 20 %, från ungefär 1 035 000 elever till ungefär 840 000.
Elevminskningen har hittills varit mest påtaglig på lågstadiet. Mellanstadiet
står för närvarande inför en stor nedgång av antalet elever. För högstadiets
del kommer huvuddelen av elevminskningen inte att inträffa förrän om
ytterligare ett par år. Minskningen drabbar samtliga län, men är ojämnt
fördelad.

Föredragande statsrådet vill för sin del inte tro på en drastisk nedläggning
av stora delar av skolväsendet i glesbygd och anför beträffande det
nuvarande systemet för statsbidrag till skolväsendet i glesbygd följande
(prop. 1985/86:100, bil. 10 s. 15):

Systemet för tilldelning av resurser är i själva verket generöst när det gäller
möjligheterna att behålla små skolor i glesbygd. Frågan om skolväsendet i
glesbygd har tidigare vid flera tillfällen behandlats av riksdagen. Senast
skedde detta för grundskolans del då riksdagen behandlade prop. 1981/
82:157 om flexibel skolplanering m. m. (UbU 1981/82:36, rskr. 1981/82:445).
Som dåvarande statsrådet Tillander anförde finns för låg- och mellanstadierna
inte någon huvudregel om minst ett visst antal basresurser per årskurs
(paralleller) för bibehållande eller nyinrättande av en skolenhet. Praxis får
tvärtom anses vara mycket generös när det gäller det minsta antalet elever för
en skolenhet. I glesbygd räcker det ofta med något eller några tiotal elever.
Inte heller i tätort sätts kravet i många fall särskilt högt. Det är, som
föredraganden redovisade, inte ovanligt att det på sådana orter finns t. ex.
lågstadieskolor med endast en klass per årskurs.

När det gäller högstadiet är situationen något annorlunda. För glesbygd är
visserligen möjligheterna till bevarande också av högstadieskolor goda.

UbU 1985/86:14

Riksdagen beslöt således efter förslag i 1973 års glesbygdsproposition (prop.
1973:77, UbU 1973:29, rskr. 1973:243) att det inte längre var motiverat att
upprätthålla det krav på minst tre paralleller som tidigare gällt för bibehållande
av en högstadieskola i glesbygd. För icke-glesbygd får däremot fortfarande
ett krav på minst tre paralleller anses gälla för bibehållande av en skola.
Genom 1982 års nyss nämnda riksdagsbeslut infördes dock möjlighet för
skolstyrelsen i en kommun att bibehålla eller inrätta en högstadieskola med
mindre än tre paralleller som filialskola till en huvudskola. Tilldelningen av
basresurser görs därvid gemensamt till huvudskolan.

Sammanfattningsvis menar föredragande statsrådet att det minskade elevunderlaget
i stora drag kommer att leda till motsvarande minskning av
skolorganisationen, men inte i första hand genom nedläggning av skolenheter.
Speciellt i glesbygd bör det finnas goda möjligheter att elevutvecklingen
trots allt inte skall behöva leda till en drastisk nedläggning av skolor.
Statsrådets slutsats stöds också av den studie av effekterna av elevminskningen
som skolöverstyrelsen (SÖ) har gjort i tretton kommuner. Av denna
studie framgår att kommunerna i stor utsträckning är inställda på att så långt
det är möjligt bibehålla skolor i glest befolkade områden.

SÖ beräknar i sin anslagsframställning det sammanlagda bortfallet av
undervisningstid - om elevtalsminskningen får slå igenom helt på resurstilldelningen
till grundskolan - för budgetåret 1986/87 till 27 200 lärarveckotimmar
(motsvarande ca 168 milj. kr. i lönekostnader). Antalet veckotimmar
som faller bort genom elevtalsminskningen stiger för varje år successivt för
att för budgetåret 1990/91 uppgå till 174 800 (motsvarande ca 800 milj. kr. i
lönekostnader).

SÖ föreslår att 25 % av dessa lärarveckotimmar får behållas i grundskolan
för att minska vissa negativa effekter av elevtalsminskningen, bl. a. till följd
av nuvarande låsning av basresursmedeltalet på mellanstadiet.

Föredragande statsrådet är i budgetpropositionen inte beredd att följa
SÖ:s förslag att för budgetåret 1986/87 tillgodogöra grundskolan 25 % av den
minskning av statens kostnader som elevtalsminskningen resulterar i.

Enligt motionerna 1985/86:Ub214 (c) yrkande 4, 1985/86:Ub272 (vpk)
yrkande 2, 1985/86:Ub803 (c) yrkande 1 i denna del, 1985/86:Ub806 (c)
yrkande 2 och 1985/86:Ub813 (c) yrkande 5 i denna del bör de resurser som
enligt SÖ frigörs på grund av elevminskningen få stanna kvar i skolväsendet.
Medlen bör enligt motionärerna användas för minskad storlek på klasserna i
skolor där detta behövs och för att trygga fortsatt existens för nedläggningshotade
skolor i glesbygd m. m.

Enligt utskottets mening måste ett eventuellt kvarhållande av resurser i
skolan, trots att elevantalet minskar, motiveras utifrån verksamhetens
behov, vägt mot behov på andra samhällsområden och med hänsyn tagen till
det statsfinansiella läget. Vid denna avvägning finner utskottet att förslaget
att kvarhålla de resurser som frigörs genom elevminskningen inte kan
tillstyrkas. Utskottet avstyrker således motionerna 1985/86:Ub214 yrkande
4, 1985/86:Ub272 yrkande 2 i denna del, 1985/86:Ub803 yrkande 1 i denna
del, 1985/86:Ub806 yrkande 2 och 1985/86:Ub813 yrkande 5 i denna del
avstyrks. Till resursbehovet under följande år till följd av elevminskningen
återkommer utskottet längre fram i detta betänkande.

UbU 1985/86:14

7

Länsskolnämndernas beslut om basresurser bygger på en avvägning av ett
antal faktorer där statens intresse av en rationell skolorganisation - och
därmed av rimliga kostnader - är den övergripande principen, men där också
faktorer som resväg för eleverna m. m. skall beaktas. I normalfallet utgår en
basresurs för varje påbörjat 25-tal elever i var och en av årskurserna 1-3 och
för varje påbörjat 30-tal elever i var och en av årskurserna 4-9. Det verkliga
medeltalet elever per basresurs för hela landet ligger dock betydligt under
dessa delningstal genom att antalet elever i alla kommuner är uppdelat på
många skolenheter och det är möjligt att ta hänsyn till kommunens
tätortsgrad och de geografiska förhållandena i övrigt. För mellanstadiets del
har riksdagen lagt fast en norm för medeltalet elever per basresurs (prop.
1980/81:20, UbU 15, rskr. 120). Något motsvarande föreligger inte beträffande
lågstadiet eller högstadiet. För landet som helhet gäller att medeltalet
elever per basresurs på mellanstadiet inte får understiga 23. Enligt regeringens
beslut den 29 januari 1981 skall länsskolnämnderna vid fastställande av
antalet basresurser enligt 13 och 14 §§ förordningen (1978:345) om statsbidrag
till driftskostnader för grundskolan m. m. tillse att det genomsnittliga
antalet elever per basresurs på mellanstadiet i länet inte understiger det antal
elever som anges för varje län i följande sammanställning:

Län Antal elever

Stockholms län	25,10
Uppsala län	22,47
Södermanlands län	23,29
Östergötlands län	23,52
Jönköpings län	22,36
Kronobergs län	22,60
Kalmar län	21,11
Gotlands län	17,69
Blekinge län	23,10
Kristianstads län	23,54
Malmöhus län	24,89
Hallands län	24,28
Göteborgs och Bohus län	25,01
Älvsborgs län	22,45
Skaraborgs län	23,68
Värmlands län	20,85
Örebro län	22,64
Västmanlands län	23,63
Kopparbergs län	20,90
Gävleborgs län	22,54
Västernorrlands län	21,94
Jämtlands län	18,97
Västerbottens län	18,40
Norrbottens län	19,75

UbU 1985/86:14

8

Genom normeringen av medeltalet elever per basresurs på mellanstadiet har
en följsamhet mellan minskat elevunderlag och minskade kostnader för
staten åstadkommits. Detta har i vissa län tvingat fram drastiska åtgärder för
att uppfylla länsmedeltalet. I första hand är det därvid inte skolväsendet i
glesbygd som har drabbats, eftersom kommuner och länsskolnämnder i stor
utsträckning velat undvika nedläggning av skolor. I stället är det mellanstadieskolor
i icke-glesbygd som har fått öka sina klassmedeltal desto mer.
Detta har ibland lett till så stora klasser att antalet elever kommit att uppgå
till 32-33, dvs. något över delningstalet.

SO anför i sin anslagsframställning att de största negativa effekterna av
elevminskningen i grundskolan kommer att uppstå på mellanstadiet, om
låsningen av basresursmedeltalet bibehålls. Av statsfinansiella skäl ser
föredragande statsrådet det dock inte som möjligt att helt släppa en reglering
av basresursmedeltalen på mellanstadiet. Det är enligt statsrådets mening
nödvändigt att i första hand utnyttja de möjligheter till utjämning mellan
länen som finns. Därutöver kan det bli aktuellt med totalt sett en viss
sänkning av basresursmedeltalet för hela landet. Regeringen har den 20
februari 1986 lämnat ett uppdrag till SÖ och länsskolnämnderna att under
våren 1986 göra en genomgång av behovet av basresurser till mellanstadiet.
Utgångspunkten bör därvid vara att ingen klass skall behöva ha ett elevantal
som överstiger delningstalet. För att förändringar av basresursmedeltalen
skall kunna påverka resurstilldelningen för läsåret 1987/88 bör det ankomma
på regeringen att därefter fastställa nya basresursmedeltal för varje län.

Enligt motionerna 1985/86:Ub272 (vpk) yrkande 3, 1985/86:Ub803 (c)
yrkande 1 i denna del och 1985/86:Ub813 (c) yrkande 5 i denna del bör de
resurser inom skolväsendet som enligt SÖ frigörs genom elevminskningen
användas för bl. a. minskad storlek på klasserna där detta behövs. I den
förstnämnda motionen anförs också att det inte är en regeringsfråga att
fastställa basresursmedeltal för mellanstadiet. Frågor av detta slag ligger på
riksdagsnivå.

Utskottet anser för sin del att det är nödvändigt att arbetssituationen på
mellanstadiet blir bättre än den för närvarande är. För att detta skall bli
möjligt redan för läsåret 1987/88 bör riksdagen bemyndiga regeringen att
sänka basresursmedeltalet för mellanstadiet. Bemyndigandet bör dock gälla
enbart för budgetåret 1987/88. Utskottet förutsätter att regeringen i 1987 års
budgetproposition återkommer med en redovisning av SÖ:s utredning och
med förslag till en mer långsiktig lösning av frågan om basresursmedeltal på
mellanstadiet under den period då elevminskningen på detta stadium
fortskrider.

Med hänvisning till vad utskottet här har anfört bör riksdagen bemyndiga
regeringen att sänka basresursmedeltalet för mellanstadiet för läsåret
1987/88 samt avslå motionerna 1985/86:Ub272 yrkande 3, 1985/86:Ub803
yrkande 1 i denna del och 1985/86:Ub813 yrkande 5 i denna del.

Utskottet behandlar i detta sammanhang motion 1985/86:Ub213 (fp)
yrkande 10. Motionärerna föreslår att ett framtida statsbidragssystem för
grundskolan skall vara elevbaserat och inte som nu grupp- och elevbaserat.

SÖ har på regeringens uppdrag gjort en översyn av gällande statsbidrags -

UbU 1985/86:14

9

system förgrundskolan (Ds U 1984:16-18). I det beredningsarbete beträffande
ett nytt statsbidragssystem för grundskolan som förestår inom regeringskansliet
kommer såväl en elevbaserad bidragsmodell som andra bidragsmodeller
att bli föremål för överväganden. Med hänvisning härtill anser
utskottet att riksdagen bör avslå motion 1985/86:Ub213 yrkande 10.

Styrning av skolan

Staten har genom riksdag och regering det övergripande ansvaret för
skolväsendet. Styrningen av skolväsendet från statens sida har i dag olika
former. De viktigaste är läroplaner, skollag och skolförordning, regler för
statsbidrag, lärarutbildning, prioritering av fortbildningsbehov, planering av
gymnasieskolans organisation samt tillsyn från länsskolnämndernas och SÖ:s
sida.

Skolväsendet är enligt propositionen en verksamhet av sådan vikt för
samhället att det alltid måste ankomma på riksdag och regering att ange mål
och riktlinjer för verksamhetens utformning och inriktning. En principiell
utgångspunkt är därvid att det är ett riksintresse att skolväsendet i olika delar
av landet och för alla elever ger en likvärdig utbildning med hög kvalitet. Hur
stort utrymmet för lokala beslut är kan enligt föredragande statsrådet skifta
beroende på frågans karaktär. Vissa inskränkningar bör finnas, t. ex. när det
gäller gymnasieskolans organisation med hänsyn till behovet av nationell
planering. Likaså finns behov av viss central reglering när det gäller t. ex.
rättssäkerhetsfrågor som rör enskilda individer. Inom de ramar som statsmakterna
dragit upp för lokala beslut måste slutligen en avvägning göras
mellan ett lokalt politiskt inflytande och ett professionellt - pedagogiskt eller
pedagogisk-administrativt - inflytande för skolledare, lärare och annan
personal.

En väsentlig fråga i detta sammanhang är enligt propositionen hur man
skall kontrollera hur de statligt angivna målen och riktlinjerna förverkligas.
Föredragande statsrådet finner det som SÖ anfört i sin anslagsframställning
om ett nationellt utvärderingsprogram intressant. I likhet med SÖ menar
föredragande statsrådet att ett centralt uppföljnings- och utvärderingsprogram
bör innefatta precisering och konkretisering av vad de vanligtvis mer
allmänt formulerade målen kan avse. Programmet bör också innefatta
bedömning och, där det så är möjligt, mätning av i vad mån målen uppnåtts.
Det bör också kunna vägleda till medel och metoder för bättre måluppfyllelse.
Ett arbete med en sådan inriktning mot utvärdering och kontroll av att
statens intentioner uppfylls blir enligt föredragande statsrådets mening en av
den statliga skoladministrationens huvuduppgifter i ett decentraliserat och
målstyrt system. Det framhålls i propositionen som angeläget att SÖ
fortsätter arbetet med ett nationellt program för utvärdering. I sammanhanget
hänvisas också till vad som anförts i föregående års budgetproposition om
behovet av att precisera vissa grundläggande kunskaper och färdigheter
(prop. 1984/85:100 bil. 10 s. 12-13).

I propositionen anmäler föredragande statsrådet att han avser att ta
initiativ till en samlad beredning av frågor rörande styrning av skolväsendet.

Enligt motion 1985/86:Ub272 (vpk) yrkandena 4 och 5 har övergången från

UbU 1985/86:14

10

s. k. regelstyrning till s. k. målstyrning på skolans område inte fått de effekter
man förväntat. Reformens intentioner har inte uppfyllts, bl. a. i vad gäller
styrning av medlens användning. Härför skulle enligt motionärerna ha krävts
entydiga tillämpningsföreskrifter. Vidare anser motionärerna att det i och för
sig är angeläget att ett nationellt utvärderingsprogram kommer till stånd men
hävdar att en parlamentarisk skoldelegation bör tillsättas som kan göra vissa
politiska ställningstaganden.

I motion 1985/86:Ub301 (m) yrkande 1 uttalas att det är viktigt att man, när
ett program för utvärdering av arbetet i skolan utarbetas, också följer upp
språkundervisningen i hela ungdomsskolan.

I motion 1985/86:Ub291 (m, fp, c) efterlyses åtgärder mot kommun som
inte efterlever bestämmelser som fastställts av regering och riksdag för att
trygga en likvärdig utbildningsstandard i hela riket.

Utskottet vill först med anledning av frågan om ett nationellt utvärderingsprogram
anföra följande.

Av SÖ:s anslagsframställning framgår att ett nationellt utvärderingsprogram
är angeläget för att man skall kunna belysa hur målen för skolans
verksamhet uppfylls. Det anses också vara av stor betydelse att man kan
avgränsa och rimligt definiera de nödvändiga kunskaper, insikter och
färdigheter utan vilka ingen elev bör lämna grundskolan eller gymnasieskolan.
Ett sådant utvärderingsprogram syftar inte till bedömning av enskilda
elever men väl till en utvärdering av skolan. Enligt SÖ bör arbetet starta med
svenska, matematik och engelska på låg- och mellanstadierna och så
småningom också innefatta de samhälls- och naturorienterade ämnena. På
sikt måste enligt SÖ såväl högstadiet som gymnasieskolan ingå.

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning beträffande värdet
av fortsatt arbete med ett nationellt program för utvärdering av skolan.
Riksdag och regering kommer senare att kunna ta ställning till resultatet av
arbetet. Någon anledning att tillsätta en särskild parlamentarisk skoldelegation
finns enligt utskottets mening därför inte. Motion 1985/86:Ub272
yrkandena 4 och 5 bör avslås av riksdagen.

Det är enligt utskottets mening viktigt att språkundervisningen i ungdomsskolan
utvärderas. I ett första steg av det nationella utvärderingsprogrammet
är det emellertid rimligt att insatserna koncentreras på den språkundervisning
som är obligatorisk för alla elever. Med hänvisning till det anförda
avstyrks motion 1985/86:Ub301 yrkande 1.

När det slutligen gäller frågan om styrning av skolväsendet vill utskottet i
likhet med föredragande statsrådet slå fast att en viktig utgångspunkt för
beredningsarbetet måste vara att skolväsendet i olika delar av landet och för
alla elever skall ge en likvärdig utbildning med hög kvalitet. I tider av
ekonomisk åtstramning är det särskilt viktigt att det finns sådana styrmedel
som garanterar likvärdighet i utbildningen. Ekonomiska svårigheter för vissa
kommuner bör inte få leda till stora skillnader i fråga om kommunernas
utformning av sitt skolväsende.

I vad gäller de i motion 1985/86:Ub291 begärda åtgärderna mot kommun
som inte efterlever bestämmelser med syfte att trygga en likvärdig utbildningsstandard
i riket har utskottet inhämtat att länsskolnämnder och SÖ i
sådana situationer använt sig av statsbidragsförordningens möjlighet att hålla

UbU 1985/86:14

11

inne del av statsbidrag, tills rättelse av åsidosättandet gjorts. Utskottet
förutsätter att tillsynsmyndighet även fortsättningsvis iakttar sin skyldighet
härvidlag samt att åtgärder i syfte att trygga en likvärdig utbildningsstandard
skall övervägas inom ramen för nyssnämnda beredningsarbete. Med hänvisning
härtill bör riksdagen avslå motion 1985/86:Ub291.

Betyg i skolan m. m.

Betygsfrågor har tagits upp i sex motioner.

Enligt motion 1985/86: Ub214 (c) yrkande 3 bör betygsättningen förändras
så att den blir i huvudsak kursrelaterad. Betyg bör ges i årskurserna 6-9. I
motion 1985/86:Ub223 (c) anförs att betyg kompletterade med kvartssamtal
har förutsättningar att ge det bästa beskedet om elevens arbetsresultat,
studieförutsättningar, ambition, flit m. m. Betyg anses därför böra återinföras
åtminstone i årskurs 6. I motion 1985/86:Ub236 (vpk) hemställs om
förslag till betygsfri grundskola och betygsfri intagning till gymnasieskolan.
Genom betygsfrihet anses den sociala snedrekryteringen till längre och
teoretisk utbildning kunna motverkas.

I motion 1985/86:Ub255 (m) yrkande 1 påpekas att betyg numera ges
första gången vid utgången av höstterminen i årskurs 8, dvs. efter 15 av
sammanlagt 18 terminer i grundskolan. Motionärerna anser att det är att
lämna ungdomarna ”i sticket” om man avstår från att ge besked om deras
framsteg. Flera undersökningar visar dessutom att en stor majoritet av
eleverna vill ha betyg i större omfattning än för närvarande. Enligt
motionärerna bör samtal mellan elever, föräldrar och lärare förekomma i
organiserad form också i fortsättningen, men betygssystemet bör reformeras,
så att det mäter elevernas kunskaper i förhållande till läroplanens krav.
Betyg skall vidare ges oftare än i dag, och antalet betygssteg bör vara fler än
fem.

Med hänvisning till en nyligen gjord skolförordningsändring, enligt vilken
elevens prestationer även i årskurserna 7 och 8 skall beaktas när betyg ges i
årskurs 9, hävdas i motion 1985/86:Ub261 (fp) att lärarna genom tillkomsten
av denna bestämmelse kommer att sätta betyg i årskurs 7 men behålla dem
för sig själva för senare bruk. Många kommuner har hos regeringen begärt att
som en kommunal försöksverksamhet få ge betyg även i årskurs 7 men inte
fått tillstånd för detta. I motionen anförs att det inom regeringskansliet bör
övervägas om det inte i den uppkomna situationen skulle kunna ges
möjlighet till en öppen betygsättning i årskurs 7 i de kommuner där elever
och föräldrar önskar det.

Enligt motion 1985/86:Ub803 (c) yrkande 5 är tiden mogen för en
parlamentariskt sammansatt utredning av betygssystemets utformning. I
motionen anförs att elevernas arbetsprestationer bör utvärderas fortlöpande
för att understryka att det arbete som utförs är viktigt. Under de år som gått
sedan 1979 års beslut om betygen har många frågor väckts kring betygen och
deras roll som mätare av kunskaper, som informationsgivare, som urvalsinstrument
till högre studier och som stimulansfaktor. Aven frågan om relativa
betyg kontra kursrelaterade eller målrelaterade har varit aktuell liksom
frågan om en 5- eller 10-gradig betygsskala. Vidare erinras om att en översyn

UbU 1985/86:14

12

av gymnasieskolans betygssystem utlovades i samband med gymnasieutredningens
förslag. Det är enligt motionärerna angeläget att en utredning om
betygssystemets utformning kommer till stånd omgående.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

De nu gällande reglerna för betygsättning i grundskolan baseras på de
beslut i frågan som riksdagen fattade våren 1979 i samband med beslutet om
ny läroplan för grundskolan (prop. 1978/79:180, UbU 1978/79:45, rskr.
1978/79:422). Utskottet vill erinra om att beslutet bl. a. innebar en modifiering
av det relativa betygssystemet i syfte att undvika oönskade konsekvenser
av den s. k. normalfördelningen, vilken innebär att en bestämd andel
elever skall ha ett visst bestämt betyg. I en del fall hade fördelningen kommit
att uppfattas som gällande för en enskild klass. Den beslutade förändringen
innebär att i den femgradiga betygsskalan är ”tre” medelbetyg. För övriga
betygsgrader, som skall ges med hänsyn till elevernas prestationer, skall inte
finnas någon given proportion. I normalfallet skall emellertid antalet fyror
och tvåor vara fler än antalet femmor resp. ettor (jfr prop. 1978/79:180 s. 94).

Utskottet finner inte att det föreligger skäl för riksdagen att uttala sig för
förändringar i betygssystemet, varför utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionerna 1985/86:Ub214 yrkande 3, 1985/86:Ub223, 1985/86:Ub236,
1985/86:Ub255 yrkande 1 och 1985/86:Ub803 yrkande 5.

Likaså avstyrker utskottet motion 1985/86:Ub261 om att kommun själv
skall få fatta beslut om betygstillfällen före årskurserna 8 och 9. Formerna för
betygsättning i grundskolan bör enligt utskottets mening vara enhetliga i hela
riket.

Skolan bör enligt motion 1985/86:Ub255 (m) yrkande 2 ställa sig positiv till
att elever med otillräckliga kunskaper repeterar en årskurs. Enligt motionärerna
bör regler fastställas beträffande när repetition av årskurs bör ske.

Utskottet erinrar om att möjligheten att gå om en årskurs föreligger i
enlighet med de bestämmelser som finns i 6 kap. 16-20 och 32 §§ skolförordningen.
Bedömningen av frågan skall göras främst med hänsyn till elevens
allmänna utveckling och vad som i övrigt är lämpligast för honom. Beslut om
att inte flytta elev kan fattas om samråd med föräldrarna ägt rum eller om
föräldrarna väckt förslag härom. Elev som inte uppflyttats vid vårterminens
slut har rätt att undergå prövning vid början av läsår.

Med hänvisning till vad som redovisats beträffande gällande bestämmelser
avstyrker utskottet motion 1985/86:Ub255 yrkande 2.

Förstärkningsresursen. Tilläggsbidraget

Förstärkningsresursen utgår direkt till kommun för varje elev i kommunens
grundskola med 0,5194 veckotimmar till kostnader för undervisning och
0,1140 veckotimmar till kostnader för andra särskilda insatser under
skoldagen. Veckotimpriset fastställs i särskild ordning varje år. I budgetpropositionen
föreslås att det skall bli möjligt att föra resurser från den
icke-undervisningsbundna delen av förstärkningsresursen till den undervisningsbundna.

Utskottet har inget att erinra häremot utan föreslår att riksdagen
godkänner vad som i propositionen har förordats om användning av den icke
undervisningsbundna delen av förstärkningsresursen.

UbU 1985/86:14

13

Frågor som rör förstärkningsresursen i övrigt behandlas i tre motioner.

Enligt motion 1985/86:Ub838 (m) yrkande 14 i denna del bör förstärkningsresursen
ökas med så mycket som motsvarar 39,9 milj. kr. Samtidigt
läggs i andra delar av motionen fram förslag om att ett anslag för stöd till
handikappade skall ökas med 83 850 000 kr. samt att anslaget B 12 Särskilda
åtgärder i grundskolan skall avskaffas, vilket regeringen föreslår uppfört på
riksstaten med 223 750 000 kr.

Utskottet har i betänkande UbU 1985/86:13 redovisat att innebörden av
nämnda tre förslag i motion 1985/86:Ub838 är en besparing om 100 milj. kr.
på anslag inom skolområdet. Utskottet utgår från att ett bifall av riksdagen
till motionärernas förslag om en ökning av förstärkningsresursen med
39 900 000 kr. även bör innebära ett bifall till förslaget i motionen att ej föra
upp på statsbudgeten det nya anslaget Särskilda åtgärder i grundskolan. Mot
bakgrund av vad motionärernas förslag om en ökning av förstärkningsresursen
innebär i sin helhet avstyrker utskottet yrkande 14 i denna del i motion
1985/86 :Ub838.

I motion 1985/86:Ub210 (s) anförs att avsikten med skolans förstärkningsresurs
är att denna skall användas till elever med särskilda behov. Enligt
motionärerna har förstärkningsresursen i skolan inte, som avsikten är,
kommit de elevgrupper till del som är i störst behov av stöd och stimulans.
Förstärkningsresursens användning i grundskolan bör därför ses över. Enligt
motion 1985/86:Ub838 (m) yrkande 1 bör förstärkningsresursen kunna
utnyttjas för en generell minskning av klasstorlekarna, om detta bedöms bäst
stå i överensstämmelse med elevernas intressen. En liknande tanke framförs
i motion 1985/86:Ub202 (fp), enligt vilken förstärkningsresursen bör kunna
användas för delning av klass vid undervisning i ämnet bild.

Utskottet vill erinra om att ungefär 40 % av förstärkningsresursens
undervisningsbundna del avser generella verksamheter som normalt måste
anordnas i alla skolor och klasser (Ds U 1984:16 Del 1 Översyn av gällande
regler för statsbidrag till kommuner för kostnader för driften av grundskolan,
s. 10). Återstående huvuddel av förstärkningsresursen bör enligt utskottets
mening användas på ett behovsinriktat sätt, varvid behoven hos de elever
som har de största problemen i skolan väger tungt. Att använda huvuddelen
av förstärkningsresursen för generell delning av klasser står inte i överensstämmelse
med en sådan behovsorienterad resursanvändning. Det är inom
ramen för denna inriktning av resursanvändningen som en lokal frihet kan
utövas. Det sagda utesluter inte delning av klass med hjälp av förstärkningsresursen
om delning kan motiveras i det enskilda fallet. I övrigt hänvisar
utskottet till den beredning av frågor rörande styrning av skolväsende som
föredragande statsrådet aviserat. Motionerna 1985/86 :Ub202, 1985/
86:Ub210 och 1985/86:Ub838 yrkande 1 avstyrks.

I budgetpropositionen föreslås att nuvarande begränsning i frågan om
inrättannde av tjänster för lärarvikarier skall tas bort. Sådana tjänster bör
fritt få inrättas inom ramen för tilläggsbidraget.

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner vad som i propositionen har
förordats om lärarvikarier.

UbU 1985/86:14

14

Skolledningsfrågor

UbU 1985/86:14

Den statliga regleringen av skolchefstjänsterna och statsbidragen för dessa
tjänster har upphört fr. o. m. den 1 juli 1985. Detta innebär att skolchefsfunktionen
- till skillnad från skolledarfunktionerna - fortsättningsvis är en helt
kommunal angelägenhet och att den statliga regleringen på detta område
inskränker sig till föreskrifter om att det i varje kommun skall finnas en
skolchef och att uppdraget att vara skolchef skall kunna läggas på en rektor i
de kommuner som dittills inte behövt ha någon skoldirektör. Riksdagen slog
i sitt beslut föregående riksmöte samtidigt fast att kommun inte får använda
en del av den av staten finansierade resursen för rektorer och studierektorer
på fältet för att bekosta en kommualt reglerad skolchefstjänst. Det skulle
innebära en övervältring av kostnader för den kommunala skolförvaltningen
på staten (UbU 1984/85:16 rskr. 1984/85:234).

För att möjliggöra en förstärkning av de minsta kommunernas skolchefsfunktion
(förste rektor, rektor tillika skolchef) när detta bedöms angeläget
förordar föredragande statsrådet att en kommun, vars skolväsende under
skolstyrelsens förvaltning omfattar ett lägre poängtal än 130 och som inte har
en heltidsanställd skolchef, skall få utöka skolledningsresursen motsvarande
högst en halv skolledartjänst. För denna utökning utgår inte statsbidrag.
Härigenom underlättas för kommunen att dels ha en tillfredsställande
skolchefsfunktion, dels bibehålla skolledningen på fältet intakt.

I motion 1985/86: Ub243 (s) tas frågan upp om hurde mindre kommunerna
skall kunna inrätta heltidsanställda kommunala skolchefstjänster. Motionärerna
föreslår att möjlighet skall ges att ur den statliga resursen för rektorer
och studierektorer m.m. delfinansiera sådan kommunal skolchef.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

Fr. o. m. redovisningsåret 1986/87införsett schabloniseratstatsbidragssystem
avseende skolledningen i grundskolan (prop. 1984/85:100, UbU 1984/
85:16, rskr. 1984/85:234). Fr.o.m. nämnda redovisningsår lämnas således
statsbidrag till kommuner i form av skolledningsresurser. Skolledningsresurserna
utgörs dels av en bas, dels av tillskott till basen. Tillskottet beräknas på
skolformens poängtal för det närmast föregående redovisningsåret.

Av den totala skolledningsresursen skall minst 60 % användas till tjänster
som rektor/studierektor samt minst 15 % till lärare som fullgör specialfunktioner.
Den s. k. restresursen får kommunen - efter eget gottfinnande -använda till ytterligare tjänster, uppdragstillägg till tillsynslärare samt
nedsättningar för dels lärare som fullgör specialfunktioner, dels tillsynslärare.

Inom ramen för de skolledningsresurser som kommunen erhåller, inrättar
skolstyrelsen ordinarie tjänster som rektor/studierektor enligt 12 kap.
skolförordningen (1971:235, ändr. 1985:1103). Enligt inrättandeförordningen
(1985:915) skall ordinarie tjänster inrättas som heltidstjänster. Det är
således inte möjligt att inrätta halvtidstjänster som rektor/studierektor.
Däremot kan en innehavare av en ordinarie heltidstjänst beviljas partiell
tjänstledighet för att exempelvis uppehålla en kommunal deltidstjänst som
skolchef. På det underlag som uppkommer vid den partiella tjänstledigheten
kan skolstyrelsen självfallet anställa en vikarie.

För att öppna ytterligare en möjlighet för små kommuner som inte anser UbU 1985/86:14
sig ha ekonomiska möjligheter att inrätta en kommunalt reglerad heltidstjänst
som skolchef föreslås i årets budgetproposition att en kommun för
skolledning får tillföra kommunala medel motsvarande högst en halv
skolledartjänst (ca 0,445 skolledningsresurser). Förslaget syftar till att göra
det möjligt att med kommunala medel förstärka de med skolchefsskapet
förenade administrativa arbetsuppgifterna utan att i motsvarande grad ta i
anspråk statliga skolledningsresurser.

Med hänvisning till vad som redovisats föreslår utskottet att riksdagen med
avslag på motion 1985/86 :Ub243 godkänner vad som i propositionen
förordats om skolledningsresurser i mindre kommuner.

Enligt motion 1985/86:Ub270 (fp) bör riksdagen uttala att regeringen bör
ge SÖ i uppdrag att noga följa utvecklingen av skolchefstjänsterna. Risk
anses föreligga att kommun skall avstå från att inrätta skolchefstjänst.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

Det förhållandet att skolchefstjänsterna har kommunaliserats fr. o. m. den
1 juli 1985 innebär inte att en kommun kan avstå ifrån att ha en skolchef. I
riksdagsbeslutet om att kommunalisera skolchefstjänsterna slogs nämligen
fast att det i varje kommun skall finnas en skolchef med uppgift att under
skolstyrelsen ansvara för skolväsendet i kommunen. Detta förhållande
ändras inte av att en sådan tjänst i en kommun vars skolväsende under
skolstyrelsens förvaltning omfattar ett lägre poängtal än 130 inte nödvändigtvis
behöver vara en heltidstjänst. Allt talar för att kommunerna - om de inte
redan har gjort det - kommer att lösa skolchefsfrågan på ett för den enskilda
kommunen bästa möjliga sätt. Något behov av ett uppdrag till SÖ att särskilt
följa utvecklingen på detta område av skolverksamheten föreligger, som
utskottet nu ser det, inte. Yrkandet i motion 1985/86:Ub270 bör avslås.

Hemspråksundervisning m. m.

För stödundervisning i svenska och för hemspråksundervisning beräknar
föredragande statsrådet 260,4 milj. kr. resp. 260,1 milj. kr. för redovisningsåret
1985/86. Därvid har beaktats att ett särskilt veckotimpris skall beräknas
för hemspråksundervisning, vilket baseras på kommunernas lönekostnad för
enbart de lärare som bedriver hemspråksundervisning.

I motion 1985/86:Ub827 (c) yrkande 2 begärs förslag om behörigshetsregler
för tjänst som lärare i svenska som andraspråk.

Utskottet vill peka på att den som genomgått den språkvetenskapliga
ämneslärarlinjen med ämneskombinationen svenska och svenska som andraspråk
är behörig till lärartjänst i dessa ämnen. Behörighetsbestämmelser
för tjänsten finns i skolförordningen. Utskottet, som i övrigt hänvisar till
betänkandet UbU 1985/86:10 (s. 22-24), föreslåratt motion 1985/86:Ub827
yrkande 2 skall avslås av riksdagen.

Frågor som rör invandrare och deras hemspråksundervisning behandlas i
motionerna 1985/86:Ub827 (c) yrkandena 1 och 3 och 1985/86:Ub832 (c).

Förslag begärs beträffande införande av ett interkulturellt synsätt i den
svenska skolundervisningen, kvalitetshöjande åtgärder för hemspråksunder -

visningen, lagstadgad skyldighet för kommun att anordna ”sverigefinsk” UbU 1985/86:14
utbildning, förstärkt ställning för finska språket och kompletterande högre
utbildning i Finland för ”sverigefinnar” m. m.

I motion 1985/86:Ub215 (s) anförs att regeringen bör överväga en
komplettering av riktlinjerna för tillämpning av rätten till hemspråksundervisning.
Rätt till hemspråksundervisning föreligger när ett annat språk än
svenska är dagligt umgängesspråk i hemmet. Denna rätt bör enligt motionärerna
tillkomma även barn vars ena förälder talar ett annat språk än svenska,
om föräldrarna har separerat och barnet bor hos den svensktalande
föräldern.

Enligt motion 1985/86:Ub838 (m) yrkande 11 och yrkande 12 bör
riksdagen begära förslag till nya regler för rätten till hemspråksundervisning i
grundskolan. Reglerna bör vara mer restriktiva. De nya reglerna anses för
nästa år kunna ge en besparing av 40 milj. kr.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Regering och riksdag har våren 1985 fastlagt principerna för hemspråksundervisningen
inkl. särskilda åtgärder för finskspråkiga elever (prop. 1984/

85:100, bil. 10 s. 92-114, UbU 1984/85:12 rskr. 1984/85:149). Regeringen
har den 19 juni 1985 gett SÖ i uppdrag att inkomma med förslag till riktlinjer
beträffande elevers rätt till hemspråksundervisning samt beakta vad som i
proposition 1984/85:100 anförts om ett interkulturellt synsätt i undervisningen.

Regeringen har vidare den 9 januari 1986 beslutat om ramtimplaner för
hemspråksklasser och sammansatta klasser på grundskolans låg- och mellanstadier.
Beslutet innebär att upp till 98 av de totalt 176 veckotimmarna på lågoch
mellanstadierna får användas för undervisning i och på elevens hemspråk
och att minst 78 veckotimmar skall användas för undervisning i och på
svenska. Målet är att främja aktiv tvåspråkighet hos eleven och samtidigt
tillförsäkra eleven så goda kunskaper i svenska att han eller hon får samma
möjlighet som sina svenska kamrater att fritt välja utbildning och yrkesinriktning
efter grundskolan. Undervisningen skall planeras så att den sammanlagda
tiden för undervisning i och på svenska ökar under årskurserna 1-6.

Ramtimplanerna får införas successivt med början för de elever som
startar sin skolgång i årskurs 1 läsåret 1986/87. De behöver alltså inte
tillämpas för de elever som i dag går i grundskolan. Timplanerna skall vara
genomförda i samtliga årskurser senast läsåret 1991/92.

SÖ har fått i uppdrag att utvärdera ramtimplanerna och senast den 1
september 1989 göra en första redovisning av erfarenheterna.

Med hänsyn till bl. a. den fria nordiska arbetsmarknaden och det till följd
härav stora antalet finskspråkiga invandrare i Sverige har regeringen
samtidigt fattat beslut om särskilda åtgärder för de finskspråkiga eleverna.

Pedagogisk utvecklingsverksamhet - som även får omfatta försöksverksamhet
med tvåspråkig undervisning på högstadiet - kommer att få startas i
ett antal kommuner där förutsättningar finns. För denna verksamhet kan
andra timplaner tillämpas som ger utrymme för olika modeller av undervisning
i och på finska och svenska. Det ankommer på SÖ att fastställa timplan
för resp. utvecklingsverksamhet. Målet för undervisning av de finskspråkiga
eleverna är detsamma som för elever med andra hemspråk, dvs. att främja

2 Riksdagen 1985/86. 14 sami. Nr 14

Rättelse: S. 18, rad 22 Står: yrkandena 1 och 2 Rättat till: yrkandena 1 och 3.

aktiv tvåspråkighet och att eleven skall få så goda kunskaper i svenska att han
eller hon fritt kan välja utbildning och yrkesinriktning efter grundskolan.

Under innevarande läsår får pedagogisk utvecklingsverksamhet för
finskspråkiga elever bedrivas i Botkyrka, Göteborgs, Haninge, Haparanda,
Stockholms, Södertälje och Upplands Väsby kommuner. Nästa läsår kan
ytterligare kommuner tillkomma. Verksamheten skall utvärderas med
hänsyn till målet att främja en aktiv tvåspråkighet hos eleven.

Vid Skanstulls gymnasium i Stockholm bedrivs försöksverksamhet på vissa
gymnasieskollinjer med finska som undervisningsspråk. SÖ skall utvärdera
verksamheten senast den 1 september 1989. Finska kan läsas som C-språk i
gymnasieskolan.

Högskoleutbildning för tvåspråkiga studerande anordnas inom områden
där det finns behov av tvåspråkig personal. När det gäller den i motion
1985/86:Ub832 aktualiserade frågan om utbildningssamarbete mellan myndigheterna
i Finland och Sverige vill utskottet erinra om att sådana
samarbetsfrågor normalt behandlas inom ramen för finsk-svenska utbildningsrådet,
ett för de båda regeringarna gemensamt organ för information,
samråd och övergripande planering.

Med hänvisning till regeringens uppdrag till SÖ den 19 juni 1985
beträffande förslag till riktlinjer för elevers rätt till hemspråksundervisning
samt till vad som i övrigt redovisats föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1985/86:Ub215, 1985/86:Ub827 yrkandena 1 och 3, 1985/
86:Ub832 och 1985/86:Ub838 yrkande 11 och yrkande 12 i denna del.

Utskottet vill erinra om att genom statsbidragets speciella konstruktion
blir effekten av en för budgetåret 1986/87 föreslagen minskning av undervisningen
att den därav föranledda besparingen inträder först budgetåret
1987/88 (jfr UbU 1981/82:17 s. 5).

Den samlade skoldagen m. m.

Bidrag utgår till kostnader för icke timplanebunden verksamhet under den
samlade skoldagen. För varje elev som omfattas av den samlade skoldagen
utgår bidrag med ett visst belopp per läsår. För läsåret 1985/86 har SÖ
beräknat att ca 49 % av eleverna skall omfattas av denna. Föredragande
statsrådet delar denna bedömning.

Enligt motion 1985/86:Ub813 (c) yrkande 6 i denna del och 1985/86:Ub838
(m) yrkande 9 bör riksdagen avskaffa anslagsposten för bidrag till icke
timplanebunden verksamhet under den samlade skoldagen. Besparingen
anses bli 42,5 milj. kr. I motion 1985/86:Ub213 (fp) yrkande 5 framförs den
uppfattningen att hälften av beloppet under anslagsposten bör kunna
användas till att bevara små skolor.

Utskottet finner inte anledning att inta en annan ståndpunkt än regeringen
när det gäller bidrag till den samlade skoldagen under nästa budgetår, varför
motionerna 1985/86:Ub213 yrkande 5, 1985/86:Ub813 yrkande 6 i denna del
och 1985/86:Ub838 yrkande 9 i denna del avstyrks. Erforderliga medel för
ändamålet bör alltså anvisas.

UbU 1985/86:14

18

Kurser i teknik för flickor

UbU 1985/86:14

Efter förslag i 1985 års budgetproposition (prop. 1984/85:100, bil. lOs. 154,
UbU 1984/85:16, rskr. 1984/85:234) och propositionen om kvinnors villkor
på arbetsmarknaden (prop. 1984/85:130 s. 13) har riksdagen beslutat att
avsätta särskilda medel under innevarande budgetår till sommarkurser i
teknik för flickor (AU 1984/85:18, rskr. 1984/85:346). Dessa kurser är
avsedda för flickor och genomförs under sommaruppehållet efter årskurs 8
eller efter årskurs 9.

Medelsbehovet för teknikkurser för flickor för budgetåret 1986/87 beräknas
till 2,9 milj. kr. Mot bakgrund av de goda erfarenheterna av sommarkurserna
för flickor kan det enligt föredragande statsrådets mening finnas skäl
att följa SÖ:s förslag om försöksverksamhet med tillfälliga undervisningsgrupper
för endast flickor i den ordinarie undervisningen under låsäret.
Försöksverksamheten bör gälla såväl ämnen som tillvalskurser med en
teknisk-naturvetenskaplig inriktning.

Enligt motion 1985/86:Ub286 (fp) yrkande 1 behövs särskilda åtgärder för
att intressera flickor för tekniska yrken. Som exempel nämns sommarkurser i
datakunskap som riktar sig bara till flickor.

Utskottet har inhämtat att det är fullt möjligt att använda de sommarkurser
i teknik för flickor, för vilka medel begärs i årets budgetproposition, även
för datautbildning. Med hänsyn härtill anser utskottet att motion 1985/
86:Ub286 yrkande 1 bör avslås av riksdagen.

Fristående skolor

Riksdagen beslöt riksmötet 1982/83 om ett nytt statsbidragssystem för
fristående skolor för skolpliktiga elever. Enligt beslutet skall det ankomma
på regeringen att förklara fristående skolor berättigade till statsbidrag enligt
de riktlinjer som angetts av riksdagen. Det nya statsbidragssystemet är
elevrelaterat. Bidraget per elev utgör drygt 40 % av det genomsnittliga
statsbidraget per elev i grundskolan och är något lägre än den utgift staten
totalt skulle ha haft om eleverna gått i grundskolan med nuvarande
konstruktion av grundskolans grupprelaterade statsbidrag (prop. 1982/83:1
s. 31-32, 43 och 45, UbU 1982/83:10 s. 15, rskr. 1982/83:63).

I motion 1985/86: Ub234 (vpk) ifrågasätts fortsatt statsbidrag till vissa
fristående skolor. Utifrån den utvärdering som SÖ skall göra av verksamheten
vid vissa fristående skolor bör vidare prövas hur erfarenheter som gjorts i
fristående skolor skall komma det allmänna skolväsendet till godo. Skolor
som kan uppvisa för det allmänna skolväsendet värdefulla och applicerbara
erfarenheter anses ”på ett eller annat sätt” böra införlivas med den allmänna
skolan.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

En fristående skola måste för att få statsbidrag uppfylla de allmänna villkor
som anges i 1 § förordningen (1983:97) om statsbidrag till fristående skolor
för skolpliktiga elever samt de särskilda villkor som anges i 21—26 §§ nämnda
förordning.

19

Vid behandlingen av proposition 1982/83:1 hösten 1982 slog riksdagen fast
att samhället har ett övergripande ansvar för skolpliktiga elevers skolgång
och utbildning. Samtidigt erinrades om enskilda människors rätt att driva och
utnyttja fristående skolor som uppfyller vissa minimikrav. Detta följer av de
principer om frihet för enskilda individer som är en grundpelare i det svenska
samhället och av de internationella förpliktelser som Sverige åtagit sig genom
att tillträda olika konventioner.

I vårt land är andelen fristående skolor mycket liten jämfört med
förhållandet i övriga länder. Antalet elever i fristående skolor med statligt
stöd utgör läsåret 1985/86 ungefär 5 promille av antalet skolpliktiga elever i
riket. De fristående skolorna kan därför inte ses som en förstahandsväg för
att utveckla det allmänna skolväsendet. Grundskolan måste själv stå för
utvecklande av nya inslag och alternativ. Detta utesluter emellertid inte att
de fristående skolorna kan vara en tillgång i verksamheten med det allmänna
skolväsendets utveckling. SÖ:s utvärdering av vissa fristående skolor har
syftat till att belysa denna fråga.

Med hänvisning till vad som redovisats föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion 1985/86:Ub234.

Hillelskolan, som är en skola för judiska elever i Stockholmsområdet, och
de två estniska skolorna i Stockholm och Göteborg hade före det nya
statsbidragets tillkomst läsåret 1983/84 bidrag enligt ett äldre system som
innebar ett högre belopp per elev än i det nya systemet. Enligt riksdagsbeslutet
år 1982 om ett nytt statsbidragssystem fick dessa skolor behålla det högre
bidragsbeloppet per elev även fortsättningsvis. Syftet härmed var att
tillförsäkra skolorna statsbidrag i den omfattning som skolorna erhöll
redovisningsåret 1982/83.

Enligt motion 1985/86:Ub269 (fp) yrkande 5 undervisas vid Hillelskolan
för närvarande 225 elever, medan elevtalsramen för statsbidrag endast avser
190 elever. Motionärerna anför att antalet elever nästa år kommer att uppgå
till ca 250 eftersom en successiv utbyggnad med en parallellklass pågår på
mellanstadiet. Riksdagen föreslås uttala att skolan skall få bidrag för det
faktiska antalet barn i skolan.

Utskottet behandlade vid föregående riksmöte ett likartat yrkande (UbU
1984/85:16 s. 22). Utskottet har inhämtat att regeringen för Hillelskolan
fr. o. m. redovisningsåret 1985/86 genom förordningsändring (SÖ-FS
1985:54) höjt elevtalsramen för mellanstadiet från 69 till 97, dvs. till det
förväntade faktiska elevantalet för mellanstadiet läsåret 1985/86. Till grund
för beslutet låg en skälighetsbedömning.

Med hänvisning till att en skälighetsbedömning nyligen gjorts beträffande
statsbidraget till Hillelskolan föreslår utskottet att riksdagen avslår motion
1985/86:Ub269 yrkande 5.

Enligt motion 1985/86:Ub269 (fp) yrkande 2 är det motiverat att Estniska
skolan i Stockholm får statsbidrag även för utbyggnaden med en högstadiedel.
Motionärerna erinrar om att Stockholms skolstyrelse den 14 november
1985 godkänt Estniska skolan för fullgörande av skolplikt på grundskolans
högstadium fr. o.m. den 1 juli 1986.

Utskottet, som under föregående riksmöte behandlade ett likartat yrkande
(UbU 1984/85:16 s. 22), har erfarit att länsskolnämnden i Stockholms län

UbU 1985/86:14

20

den 20 januari 1986 och SÖ den 11 februari 1986 tillstyrkt statsbidrag för en
utbyggnad av Estniska skolan i Stockholm med en högstadiedel. Regeringen
kommer inom kort att fatta beslut i frågan. Med hänvisning härtill avstyrks
motion 1985/86:Ub269 yrkande 2.

Höglandsskolan i Stockholm, som sedan år 1931 drivits i enskild regi,
kommunaliserades år 1973. I motion 1985/86:Ub285 (m, fp, c) anförs att på
kommunstyrelsens bord ligger för närvarande beslutsunderlag för överlåtande
av skolbyggnaderna till stiftelsen Höglandsskolan. Skolan i dess helhet
överläts år 1973 av stiftelsen till Stockholms kommun under villkor att den
vertikala skolformen skulle bevaras. Eftersom kommunen inte längre vill
driva skolan på det sättet anses det rimligt att erbjuda stiftelsen att återta
skolan och driva den på egen hand. Motionärerna anser att Höglandsskolan
bör få statsbidrag på grund av undervisningens uppläggning och de särskilda
omständigheterna i övrigt.

Länsskolnämnden i Stockholms län har den 30 januari 1986 tillstyrkt
statsbidrag till Höglandsskolan. Statsbidragsfrågan bör enligt utskottets
mening efter yttrande av SÖ prövas i vanlig ordning av regeringen utifrån de
omständigheter som föreligger. Med hänvisning till det anförda avstyrks
motion 1985/86:Ub285.

I motionerna 1985/86:Ub217 (m) och 1985/86:Ub302 (c) begärs statsbidrag
för Bladins skola i Malmö. I sistnämnda motion begärs statsbidrag också till
den kristna skolan i Kroksbäck i Malmö.

Enligt vad utskottet inhämtat har regeringen vid flera tillfällen, senast i
december 1985, avslagit ansökningar från Bladins skola om statsbidrag.
Däremot har regeringen inte prövat någon ansökan från Kroksbäcks skola,
eftersom skolan aldrig sökt bidrag.

Det är regeringen som prövar frågan om statsbidrag utifrån de riktlinjer
som har angetts av riksdagen. Med hänvisning härtill bör motionerna avslås.

Enligt riksdagens beslut hösten 1982 med anledning av proposition 1982/83:1
skall det ankomma på regeringen att förklara fristående skolor berättigade
till statsbidrag enligt de riktlinjer som angetts av riksdagen. Enligt motion
1985/86:Ub813 (c) yrkande 17 bör beslutanderätten i dessa frågor delegeras
till SÖ.

Enligt utskottets mening finns det inte skäl att knappt tre år efter det nya
systemets införande ändra den beslutsordning som finns. Motion 1985/
86:Ub813 yrkande 17 avstyrks.

Lokal skolutveckling

Föredragande statsrådet räknar med att procentsatsen för bidrag till lokal
skolutveckling avseende grundskolan för redovisningsåret 1986/87 skall
fastställas till 2,24 % av ett bidragsunderlag i vilket ingår bidraget till bas- och
förstärkningsresurser samt resurser för hemspråksundervisning, stödundervisning
i svenska och särskild undervisning.

Föredragande statsrådet beräknar medelsbehovet för budgetåret 1986/87
till 215,9 milj. kr. med nuvarande regler för utbetalning av bidrag.

l^tskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som i propositionen har
förordats om bidrag till lokal skolutveckling.

UbU 1985/86:14

21

Rättelse: S. 27 Hemställan, rad 3 under 16. Står: Ub832 yrkande 3 Rättat till: Ub827
yrkande 2

Lokalt utvecklingsarbete på lågstadiet. Skolstarten

Efter förslag i 1983 års budgetproposition har riksdagen beslutat att särskilda
medel årligen skall avsättas för bidrag till lokalt utvecklingsarbete på
lågstadiet (prop. 1982/83: HK) bil. 10 s. 274—276, UbU 20. rskr. 253). För
nästa budgetår beräknas oförändrat bidrag, dvs. 31,7 milj. kr., för detta
ändamål. Föredragande statsrådet anser det rimligt att lågstadiesatsningen
efter nästa budgetår trappas ned, för att resursen i stället skall kunna
användas inom andra angelägna områden av skolväsendet. Länsskolnämnderna
bör enligt föredragande statsrådet inte bevilja bidrag under budgetåret
1986/87 till sådana projekt som förutsätter bidrag också efter detta budgetår.

Enligt motion 1985/86:Ub272 (vpk) yrkande 9 i denna del bör en särskild
satsning på lågstadiet göras även fortsättningsvis. I motion 1985/86:Ub838
(m) yrkande 10 hävdas en annan uppfattning, nämligen att bidraget till lokalt
utvecklingsarbete på lågstadiet bör avskaffas nu.

Utskottet ansluter sig till föredragande statsrådets uppfattning i ärendet.
Motionsyrkandena avstyrks i motsvarande delar.

I tre motioner behandlas frågan om sänkt skolpliktsålder.

Enligt motion 1985/86:Ub213 (fp) yrkande 1 är det nu något mer än 100 år
sedan vi i Sverige bestämde att skolpliktsåldern skulle inträda det kalenderår
under vilket barn fyller 7 år. Sedan dess har samhällsutvecklingen i nästan
alla relevanta avseenden kraftigt förändrats, t. ex. beträffande synen på skola
och utbildning som bl. a. ett jämlikhetsfrämjande instrument. Skolan har
också väsentligt ändrat arbetssätt och innehåll. Motionärerna vill genom en
tidigarelagd skolstart och en tioårig skolgång ge samtliga barn i en årskull
möjlighet att få ett års extra träning av basfärdigheter, vilket anses vara en
stor fördel. Skolstart från sex år, säger motionärerna, innebär inte att den
pedagogik och det kunskapsstoff som gäller för sjuåringarna omedelbart
skall flyttas ned att också gälla för sexåringarna. Man bör i stället under hela
lågstadiet utgå från det enskilda barnets mognadsnivå, motivation, behov
och förutsättningar när kunskaper lärs in och olika färdigheter tränas.
Motionärerna föreslår att man dels ersätter statsbidraget till barnomsorg för
sexåringar med ett statsbidrag till lärarlöner för en extra, inledande årskurs
på lågstadiet, dels låter de kommunala kostnaderna för barnomsorg för
sexåringarna i stället avse vissa kommunala kostnader för lågstadiet samt
tillsyn efter skolans slut för de sexåringar, vilkas föräldrar önskar en sådan.

Även i motion 1985/86:Ub254 (m) erinras om att den svenska skolstarten
sker sent sett ur ett internationellt perspektiv. En sen skolstart anses
missgynna de elever som inte hemma kan få utlopp för sitt naturliga och
spontana intresse för att inhämta kunskap. Daghemmens syskongrupper
skapar enligt motionärerna inte heller någon bra miljö för barn som vill lära.
Skolan når däremot vid en tidigare start i sin första årskurs flera barn än
förskolan och då i ett skede när barnen är särskilt receptiva. Motionärerna
föreslår att lågstadiet görs årskurslöst och flexibelt till sin omfattning, treeller
fyraårigt beroende på elevens mognadsprofil. Härigenom kan skolan se
till att eleverna, när de fortsätter vidare till mellanstadiet, har förmågan att
tillgodogöra sig den utbildning som där erbjuds. För den mycket lilla grupp,
som inte vill gå vidare till utbildning inom gymnasieskolan och som inte fyllt

UbU 1985/86:14

22

16 år det kalenderår grundskolan avslutas, bör enligt motionärerna övervägas
dels ett skolpliktskrav av innebörd att eleverna är skolpliktiga till dess de
fyllt 16 år, dels en kompletterande utbildning inom ramen för kommunernas
uppföljningsansvar. Vidare förordas en försöksverksamhet beträffande
arbetssättet på lågstadiet och att de kommuner som är villiga att starta en
sådan får ett särskilt ekonomiskt stöd.

Enligt motion 1985/86: Ub304 (c) bör de kommuner som så önskar ges rätt
att starta försöksverksamhet med sänkt skolpliktsålder. En sådan försöksverksamhet
skulle kunna ge viktiga bidrag när det gäller att besvara frågan
om en tidigare skolstart skulle vara gynnsam för flertalet barn. De sexåringar
som under flera år vistats på daghem har sannolikt ett stort behov av andra
impulser än dem som ryms där.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Enligt skollagen inträder skolplikten höstterminen det kalenderår då
barnet fyller sju år och upphör, om den inte fullgjorts dessförinnan, vid
utgången av vårterminen det kalenderår då barnet fyller 16 år. Barn som är
moget för skolgång får tillåtas att börja i grundskolan det kalenderår då
barnet fyller sex år. Är skolpliktigt barn inte moget för skolgång får dess
skolgång med föräldrarnas medgivande skjutas upp ett år. Barn vars
skolgång skjutits upp skall gå i förskola. Skyldigheten att gå i förskola
omfattar högst 525 timmar.

En särskild kommitté lade sommaren 1985 fram betänkandet Förskola -skola (SOU 1985:22), i vilket formerna för arbetet i förskola och skola
diskuteras. Även tidpunkten för skolstarten behandlas i betänkandet.
Kommittén presenterar tre alternativa utvecklingslinjer för barnomsorgen
och skolan i framtiden. Det första alternativet innebär att nuvarande
skolpliktsålder bibehålls och att verksamhet för barn i förskola och barn på
lågstadiet samplaneras. Det andra utvecklingsalternativet innebär en sänkning
av skolpliktsåldern med ett år kombinerad med nio eller tio års
skolplikt. Det tredje utvecklingsalternativet innebär en successiv skolstart,
antingen med intagning vid höst- och vårterminens början eller individuellt
under läsåret.

Förskolan omfattar daghem, familjedaghem, öppen förskola och deltidsgrupp.
I dag bedrivs försöksverksamhet med samverkan mellan vissa av
dessa institutioner och grundskolor.

Beredningen i regeringskansliet av Förskola—skola-kommitténs förslag
bör avvaktas, innan riksdagen gör något uttalande om tidpunkten för
skolstart. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1985/86:Ub213 yrkande 1, 1985/86:Ub254 och 1985/86:Ub304.

Kultur i skolan

Efter förslag i 1985 års budgetproposition har riksdagen beslutat att särskilda
medel skall avsättas för bidrag till utvecklingsarbete med kultur i skolan
(prop. 1984/85:100 bil. 10, s. 23-24 och 156, UbU 1984/85:16, rskr.
1984/85:234). För innevarande budgetår har 15 milj. kr. avsatts för ändamålet.
För budgetåret 1986/87 beräknar föredragande statsrådet medelsbehovet
till 16 milj. kr.

UbU 1985/86:14

23

Enligt motion 1985/86:Ub232 (m) bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna att de kyrkliga samfundens kulturutbud bör tillvaratas i
skolans satsning på kulturellt utvecklingsarbete.

Utskottet erinrar om att ifrågavarande medel skall tjäna som stimulansfaktor
för att förmedla kontakter mellan kulturliv och kulturarbetare å ena sidan
och skolan å andra sidan. Enligt nuvarande riktlinjer för regional och statlig
fördelning av medlen till kulturprojekt i skolan finns inget hinder för skolan
att samarbeta även med kyrkliga samfund. Väsentligt är dock att kulturprojekten
är väl förankrade i den aktuella skolan.

Med hänvisning till det anförda bör riksdagen avslå motion 1985/
86:Ub232.

I motion 1985/86: Ub272 (vpk) yrkande 9 i denna del bör denna anslagspost
på sikt ingå i det reguljära statsbidraget till grundskolan. Enligt motion
1985/86:Ub838 (m) yrkande 13 skall utvecklingsarbetet ta sikte på att
kulturinslagen skall integreras i undervisningen i ämnen som svenska,
historia, religionskunskap, språk, bild och musik, så att de kan genomföras i
skolans reguljära undervisning utan särskilda stimulansbidrag.

Enligt utskottets mening är det särskilt i ett inledningsskede viktigt att
medel ställs till förfogande som stimulans för arbetet med projektet kultur i
skolan. Att kulturinslagen som bekostas med de särskilda medlen måste
integreras i olika ämnen på skolans schema är självklart eftersom särskild tid
på schemat inte anslagits för ändamålet. Med hänvisning härtill och till att det
inte finns anledning att föregripa nästa års budgetarbete föreslår utskottet att
riksdagen avslår motionerna 1985/86:Ub272 yrkande 9 i denna del och
1985/86:Ub838 yrkande 13 och godkänner vad som har förordats i propositionen.

Bidrag för studie- och yrkesorientering i glesbygd samt bidrag
till kommuner som anordnar praktisk arbetslivsorientering på
högstadiet under kortare tid än fyra veckor

Föredragande statsrådet har under avsnittet Vissa gemensamma frågor inom
skolväsendet förordat att medel från det nuvarande anslaget Särskilda
åtgärder på skolområdet överförs till en särskild anslagspost under förevarande
anslag för extra bidrag för studie- och yrkesorientering i glesbygd samt
för bidrag till kommuner som anordnar praktisk arbetslivsorientering på
högstadiet under kortare tid än fyra veckor.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad föredragande statsrådet
förordat i ärendet.

Matematik i skolan

Inom utbildningsdepartementet har tillkallats en arbetsgrupp med uppgift att
granska matematikundervisningen i svensk skola.

Gruppens analys samt förslag till åtgärder kommer att föreligga under
våren 1986.

Enligt föredragande statsrådet behövs det åtgärder för att förstärka
matematikundervisningen i grundskolan redan fr. o. m. nästa läsår. Särskilda

UbU 1985/86:14

24

medel om 6,2 milj. kr. bör avsättas för detta. Medlen bör enligt statsrådet
beräknas under en särskild anslagspost under förevarande anslag och
disponeras av regeringen.

I motion 1985/86:Ub272 (vpk) yrkande 11 föreslås avslag på regeringens
förslag i avvaktan på arbetsgruppens förslag till åtgärder.

Utskottet har erfarit att anledningen till att resurser föreslås avsatta för
matematikåtgärder är att det skall vara möjligt att vidta vissa åtgärder redan
under det kommande läsåret. Om arbetsgruppens förslag först skulle
avvaktas, skulle det kunna innebära ett års försening med åtgärderna. Med
hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motion
1985/86:Ub272 yrkande 11 i denna del godkänner vad som i propositionen
har förordats om åtgärder för ämnet matematik i grundskolan.

Driftbidrag. Anslagsbelopp

I budgetpropositionen, bil. 10, föreslås att riksdagen godkänner förslaget i
propositionen om en generell minskning av statsbidraget till driften av
grundskolor m.m., gymnasieskolor, kommunal utbildning för vuxna och
kommunal högskoleutbildning m. m. med ytterligare 3 procentenheter,
vilket innebär en statsbidragsminskning med ca 615 milj. kr. fr. o.m.
1986/87. Som skäl härför anförs att det är nödvändigt att vidta särskilda
åtgärder för att begränsa statsutgifterna.

I fyra motioner yrkas avslag på denna hemställan i vad gäller driftbidraget
till grundskolor m. m., nämligen motionerna 1985/86:Ub213 (fp) yrkande 19
i denna del, 1985/86:Ub272 (vpk) yrkande 1, 1985/86:Ub803 (c) yrkande 2 i
denna del och 1985/86:Ub838 (m) yrkande 15 i denna del.

Enligt motion 1985/86:Ub213 bör de besparingar, som av statsfinansiella
skäl måste ske på statens bidrag till kommunernas verksamhet, inte göras på
de specialdestinerade bidragen på skolområdet. I motionerna 1985/
86:Ub272 och 1985/86:Ub803 uttrycks farhågor för att kommunerna för att
kompensera sig kommer att göra motsvarande besparingar på andra delar av
skolområdet som inte är statligt reglerade, t. ex. beträffande läromedel och
skolhälsovård.

Utskottet vill med anledning av propositionen och motionerna anföra
följande:

Den finansiella situationen inom kommunsektorn har varit god under
1980-talet. För åren 1985 och 1986 visar kalkylerna på ett fortsatt finansiellt
överskott för kommunsektorn som helhet. Mot denna bakgrund föreslås i
budgetpropositionen, bil. 1, vissa minskningar och avveckling av statsbidrag
med sammanlagt 2,5 miljarder kronor. Den föreslagna bidragsminskningen
på utbildningsområdet om 615 milj. kr. är ett förslag till teknisk lösning av
frågan hur det generella kostnadsansvaret för offentlig verksamhet skall
omfördelas mellan stat och kommun. Det är således inte fråga om att
begränsa utbildningsverksamheten. Av propositionen, bil. 10 (s. 50), framgår
att det blir kommunernas sak att stå för motsvarande kostnader.

Utskottet vill emellertid inte förorda den föreslagna formen av teknisk
lösning på hur ifrågavarande kostnadsansvar skall omfördelas mellan stat och
kommun. Inte heller har utskottet funnit det möjligt att inom sitt berednings -

UbU 1985/86:14

25

område nu föreslå besparingar av motsvarande omfattning. Enligt utskottets UbU 1985/86:14

mening bör indragningen av medel från kommunerna i stället ske genom en

generell metod, nämligen genom en avgift på kommunernas skatteunderlag i

enlighet med vad som anförs i motion 1985/86:Ub213. Därmed blir det inte

nödvändigt att som föreslagits i propositionen minska statsbidraget til bl. a.

driften av grundskolor m. m.

Den totala minskningen av statsbidrag till utbildningsväsendet som
föreslås i budgetpropositionen uppgår till 615 milj. kr. Regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag beträffande avgift på primärkommunernas
totala skatteunderlag i den storleksordning som erfordras för att
förstärka statsbudgeten med ca 600 milj. kr. Detta bör riksdagen med
anledning av proposition 1985/86:100 som sin mening ge regeringen till
känna.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Ub213
yrkande 19 i denna del, 1985/86:Ub272 yrkande 1,1985/86:Ub803 yrkande 2 i
denna del och 1985/86: Ub838 yrkande 15 i denna del avslår hemställan 1 i
proposition 1985/86:100 om en minskning med ytterligare tre procentenheter
av statsbidraget. Anslaget Bidrag till driften av grundskolor m. m. bör i
stället tillföras 452,6 milj. kr.

Det totala anslagsbehovet under Bidrag till driften av grundskolor m. m.
anges i budgetpropositionen till 14 441 000 000 kr. Med hänvisning till vad
som anförts i det föregående föreslår utskottet att riksdagen med bifall till
motionerna 1985/86:Ub213 yrkande 19 i denna del och 1985/86:Ub813
yrkande 4, med anledning av proposition 1985/86:100 samt med avslag på
motionerna 1985/86:Ub272 yrkandena 2 och 11 i motsvarande delar och
yrkande 12,1985/86:Ub803 yrkande 2 i denna del, 1985/86:Ub813 yrkandena
5 och 6 i motsvarande delar och 1985/86:Ub838 yrkandena 9, 10, 12 och 14 i
motsvarande delar samt yrkande 15 för budgetåret 1986/87 anvisar ett
förslagsanslag av (14 441 000 000 + 452 600 000 =) 14 893 600 000 kr.

Hemställan

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. beträffande bibehållande av vissa resurser i skolan

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Ub214 yrkande 4, 1985/

86:Ub272 yrkande 2 i denna del, 1985/86:Ub803 yrkande 1 i denna del,

1985/86:Ub806 yrkande 2 och 1985/86:Ub813 yrkande 5 i denna del,

2. beträffande basresursmedeltal på mellanstadiet m. m.

att riksdagen med avslag på motionerna 1985/86:Ub272 yrkande 3,

1985/86:Ub803 yrkande 1 i denna del och 1985/86:Ub813 yrkande 5 i
denna del bemyndigar regeringen att sänka basresursmedeltalet för
mellanstadiet för budgetåret 1987/88,

3. beträffande elev baserat statsbidragssystem

att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub213 yrkande 10,

4. beträffande skoldelegation för utvärdering

att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub272 yrkandena 4 och 5,

5. beträffande program för utvärdering av språkundervisningen i
ungdomsskolan

att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub301 yrkande 1,

6. beträffande tillsynsmyndighets skyldighet att vidta vissa åtgärder
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub291,

7. beträffande utredning om betygssystemets utformning m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Ub214 yrkande 3, 1985/
86:Ub223, 1985/86:Ub236, 1985/86:Ub255 yrkande 1 och 1985/
86:Ub803 yrkande 5,

8. beträffande kommuns möjlighet att besluta om fler betygstillfällen
än i årskurserna 8 och 9

att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub261,

9. beträffande rätt att gå om en årskurs

att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub255 yrkande 2,

10. beträffande viss del av förstärkningsresursen

att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om
användning av den icke undervisningsbundna delen av förstärkningsresursen,

11. beträffande en ökning av förstärkningsresursen

att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub838 yrkande 14 i denna del,

12. beträffande förstärkningsresursens användning

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Ub202, 1985/86:Ub210 och
1985/86:Ub838 yrkande 1,

13. beträffande lärarvikarier

att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om
tjänster för lärarvikarier,

14. beträffande skolledningsresurser

att riksdagen med avslag på motion 1985/86:Ub243 godkänner vad
som i propositionen har förordats om skolledningsresurser i mindre
kommuner,

15. beträffande uppdrag som avser skolchefstjänster
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub270,

16. beträffande behörighetsregler för tjänst som lärare i svenska som
andraspråk

att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub827 yrkande 2,

17. beträffande hemspråksundervisning m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Ub215. 1985/86:Ub827 yrkandena
1 och 3, 1985/86:Ub832 och 1985/86:Ub838 yrkande 11 och
yrkande 12 i denna del,

18. beträffande den samlade skoldagen m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Ub213 yrkande 5, 1985/
86:Ub813 yrkande 6 i denna del och 1985/86:Ub838 yrkande 9 i denna
del,

19. beträffande kurser i datakunskap för flickor

att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub286 yrkande 1.

20. beträffande vissa fristående skolor
att riksdagen avslår motion 1985/86:234,

21. beträffande Hillelskolan

att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub269 yrkande 5,

UbU 1985/86:14

22. beträffande Estniska skolan i Stockholm

att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub269 yrkande 2,

23. beträffande Höglandsskolan

att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub285,

24. beträffande Bladins skola m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Ub217 och 1985/86:Ub302,

25. beträffande beslutsnivå i fråga om prövning av statsbidrag till
fristående skola

att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub813 yrkande 17,

26. beträffande lokal skolutveckling

att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om
bidrag till lokal skolutveckling,

27. beträffande lokalt utvecklingsarbete på lågstadiet

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Ub272 yrkande 9 i denna del
och 1985/86:Ub838 yrkande 10 i denna del,

28. beträffande tidigarelagd skolstart

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Ub213 yrkande 1, 1985/
86:Ub254 och 1985/86:Ub304,

29. beträffande de kyrkliga samfundens kulturutbud
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub232,

30. beträffande kultur i skolan

att riksdagen med avslag på motionerna 1985/86:Ub272 yrkande 9
delvis och 1985/86:Ub838 yrkande 13 godkänner vad som i propositionen
förordats om bidrag till kultur i skolan,

31. beträffande vissa bidrag

att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om
bidrag för studie- och yrkesorientering i glesbygd samt bidrag till
kommuner som anordnar praktisk arbetslivsorientering på högstadiet
under kortare tid än fyra veckor,

32. beträffande matematik i skolan

att riksdagen med avslag på motion 1985/86:Ub272 yrkande 11 i denna
del godkänner vad som i propositionen har förordats om åtgärder för
ämnet matematik i grundskolan,

33. beträffande besparingsmetod

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

34. beträffande minskning med ytterligare tre procentenheter av
statsbidraget

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Ub213 yrkande 19 i
denna del, 1985/86:Ub272 yrkande 1 och 1985/86:Ub803 yrkande 2
avslår proposition 1985/86:100,

35. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen till Bidrag till driften av grundskolor m. m. med bifall till
motionerna 1985/86:Ub213 yrkande 19 i denna del och 1985/86:Ub813
yrkande 4, med anledning av proposition 1985/86:100 och med avslag
på motionerna 1985/86:Ub272 yrkande 2 och 11 i motsvarande delar
samt yrkande 12, 1985/86:Ub803 yrkande 1 i denna del, 1985/
86:Ub813 yrkandena 5 och 6 i motsvarande delar och 1985/86:Ub838

UbU 1985/86:14

28

yrkandena 9, 10, 12 och 14 i motsvarande delar samt yrkande 15 för UbU 1985/86:14
budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 14 893 600 000 kr.

2. Särskilda åtgärder i grundskolan

Regeringen har under punkt B 12 (s. 102—104) föreslagit riksdagen att

1. godkänna det system för tilldelning och användning av medel för
särskilda åtgärder inom grundskolan som har förordats i propositionen,

2. till Särskilda åtgärder inom grundskolan för budgetåret 1986/87 anvisa
ett anslag av 223 750 000 kr.

Motionen

1985/86:Ub838 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

16. att riksdagen beslutar avskaffa det särskilda anslaget B 12. Särskilda
åtgärder i grundskolan samt avslår regeringens förslag att till B 12. Särskilda
åtgärder i grundskolan för budgetåret 1986/87 anvisa ett anslag av
223 750 000 kr.

Utskottet

Medel under anslaget bör enligt föredragande statsrådet fördelas av länsskolnämnderna
till kommunerna i form av dels en allmän resurs, dels en särskild
resurs. Minst hälften av den allmänna resursen skall användas för direkta
undervisningsinsatser. Det belopp som en kommun får i särskild resurs skall
användas för det ändamål som anges av länsskolnämnden. Medlen under
anslaget får inte användas för andra statligt reglerade tjänster än ickeordinarie
lärartjänster.

Utskottet, som erinrar om vad som under föregående punkt anförts om
tillsynsmyndighets skyldighet att tillse att statsbidrag nyttjas till avsett
ändamål, delar föredragande statsrådets uppfattning om medelsanvändningen
och hemställer att riksdagen godkänner föreslaget system för tilldelning
och användning av medel under anslaget. Med hänsyn till att medlen under
förevarande anslag avser åtgärder på ett angeläget område kan utskottet inte
biträda förslaget i motion 1985/86:Ub838 om att avskaffa anslaget. Yrkande
16 i denna motion bör därför avslås av riksdagen.

Utskottet hemställer

1. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen till Särskilda åtgärder i grundskolan med avslag på
motion 1985/86:Ub838 yrkande 16 för budgetåret 1986/87 anvisar ett
anslag av 223 750 000 kr..

29

2. beträffande medelstilldelningen m. m.
att riksdagen godkänner det system för tilldelning och användning av
medel för särskilda åtgärder inom grundskolan som har förordats i
propositionen.

Stockholm den 3 april 1986

På utbildningsutskottets vägnar

Georg Andersson

Närvarande: Georg Andersson (s), Pär Granstedt (c), Lars Gustafsson (s),
Per Unckel (m). Helge Hagberg (s), Lars Svensson (s), Birgitta Rydle (m),
Ingvar Johnsson (s), Lars Leijonborg (fp), Göran Allmér (m), Margareta
Hemmingsson (s), Larz Johansson (c), Björn Samuelson (vpk), Kristina
Svensson (s) och Lennart Alsén (fp).

Reservationer

1. Bibehållande av vissa resurser i skolan (punkt 1, morn. 1)

Pär Granstedt (c), Larz Johansson (c) och Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Enligt utskottets”
och slutar ”detta betänkande” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör de resurser om 168 milj. kr. som frigörs på
grund av elevminskningen i grundskolan få stanna kvar inom grundskolan.
Utskottet föreslår att en anslagspost om 168 000 000 kr., benämnd Särskilt
stöd för budgetåret 1986/87, förs upp under förevarande anslag. Medlen bör
användas för minskad storlek på klasserna i skolor där detta behövs, för att
trygga fortsatt existens för nedläggningshotade skolor i glesbygd samt för de
övriga ändamål som anges i motionerna 1985/86:Ub214, 1985/86:Ub272,
1985/86:Ub803, 1985/86:Ub806 och 1985/86:Ub813. Medlen under anslagsposten
bör fördelas mellan länsskolnämnder och på kommuner enligt de
principer som gäller för anslaget Särskilda åtgärder i grundskolan.

Vad utskottet anfört i ärendet bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande bibehållande av vissa resurser i skolan
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Ub214 yrkande 4,
1985/86:Ub272 yrkande 2 i denna del, 1985/86:Ub803 yrkande 1 i
denna del, 1985/86:Ub806 yrkande 2 och 1985/86:Ub813 yrkande 5 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

UbU 1985/86:14

30

2. Basresursmedeltal på mellanstadiet m. m.
(punkt 1, mom. 2)

Pär Granstedt (c), Larz Johansson (c) och Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Utskottet anser”
och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser för sin del att det är nödvändigt att arbetssituationen på
mellanstadiet blir rimligare än den för närvarande är. Genom nuvarande
ordning med en låsning av basresursmedeltalet på mellanstadiet har -allteftersom årskullarna i grundskolan minskat - utvecklingen gått därhän att
mellanstadieskolor i icke-glesbygd ibland fått öka sina klassmedeltal till en
bit över 30, dvs. till 31, 32 eller 33. Utskottet vill peka på att en likartad
låsning av basresursmedeltalet inte finns på lågstadiet eller högstadiet.

Mot den bakgrunden föreslår utskottet att riksdagen med anledning av
proposition 1985/86:100 och motionerna 1985/86:Ub272 yrkande 3, 1985/
86:Ub803 yrkande 1 i denna del och 1985/86:Ub813 yrkande 5 i denna del
som sin mening ger regeringen till känna att regeringens låsning av
basresursmedeltalet på mellanstadiet bör upphävas fr. o.m. budgetåret
1987/88. Regeringen bör utgå från att länsskolnämnderna kan ta sitt ansvar
beträffande fastställande av rimligt antal basresurser.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande basresursmedeltal på mellanstadiet m. m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Ub272 yrkande 3,
1985/86:Ub803 yrkande 1 i denna del och 1985/86:Ub813 yrkande 5 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

3. Elevbaserat statsbidragssystem (punkt 1, mom. 3)

Lars Leijonborg (fp) och Lennart Alsén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar”SÖ har” och på s. 10
slutar ”yrkande 10” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening har ett elevbaserat statsbidragssystem inte blivit
tillräckligt utrett i SÖ:s statsbidragsöversyn. Ett fortsatt utredningsarbete
beträffande detta alternativ är både nödvändigt och önskvärt för att få
belysta de konsekvenser som ett sådant statsbidragssystem kan få för
kommuner av skilda strukturer såväl geografiskt som befolkningsmässigt.

Vidare är det nödvändigt att som beslutsunderlag få alternativa modeller
för vilka beräkningsgrunder som skall ligga till grund för ett elevbaserat
statsbidrag.

Ett elevbaserat statsbidragssystem skall syfta till att dels ge föräldrar och
elever större valfrihet när det gäller att välja skola för sina barn, dels
underlätta ett lokalt inflytande över hur tillgängliga resurser skall disponeras.

Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört
om ett elevbaserat statsbidragssystem.

UbU 1985/86:14

31

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande elev baserat statsbidragssystem

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub213 yrkande 10 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Skoldelegation för utvärdering (punkt 1, mom. 4)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”Av SÖ:s” och
slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

En uppföljning och fortlöpande utvärdering av riksdagsbesluten på
skolområdet bör ske utanför och oberoende av det ämbetsverk som främst
ansvarar för att besluten skall förverkligas, nämligen SO.

Det är viktigt att skilja mellan två huvudkomponenter i vad som i
propositionen kallas för ett nationellt uppföljningsprogram.

Den ena komponenten omfattar vad som redan i dag åligger SÖ. Det gäller
t. ex. framtagande av olika prov m.m. samt att på olika sätt följa den
skoladministrativa verksamheten i län och kommuner.

Den andra komponenten är politisk och gäller dels ställningstaganden till
olika uppgifter som i dag insamlas av SÖ och länsskolnämnder. Denna
uppgift tillkommer främst regering och riksdag. För att betona betydelsen av
dessa frågor är det viktigt att de anförtros en parlamentarisk skoldelegation.
Regeringen bör därför lägga fram förslag om en sådan. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande skoldelegation för utvärdering

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub272 yrkandena 4 och 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Utredning av betygssystemets utformning
(punkt 1, mom. 7)

Pär Granstedt (c), Lars Leijonborg (fp), Larz Johansson (c) och Lennart
Alsén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar ” De nu” och slutar
”yrkande 5” bort ha följande lydelse:

För att eleverna skall känna stimulans och mening i det egna arbetet
behöver de ställas inför krav. Deras arbetsprestationer bör utvärderas
fortlöpande för att understryka att det arbete som utförs är viktigt. Under de
år som gått sedan 1979 års beslut om betygen har många frågor väckts kring
betygen och deras roll som mätare av kunskaper, som informationsgivare,
som urvalsinstrument till högre studier och som stimulansfaktor. Även
frågan om relativa betyg kontra kursrelaterade eller målrelaterade har varit
aktuell liksom frågan om en 5- eller 10-gradig betygsskala. Mot denna
bakgrund anser utskottet att tiden nu är mogen för att tillsätta en parlamentariskt
sammansatt betygsutredning. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

UbU 1985/86:14

32

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande utredning om betygssystemets utformning
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub803 yrkande 5, med
anledning av motionerna 1985/86:Ub214 yrkande 3, 1985/86:Ub223,
1985/86:Ub255 yrkande 1 och med avslag av motion 1985/86:Ub236
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Betygssystemets utformning (punkt l,mom. 7)

Per Unckel, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m) anser

dels att den del av utskottets ytrrande som på s. 13 börjar med ”De nu” och
slutar med ”yrkande 5” bort ha följande lydelse:

Betygen har enligt utskottets mening flera viktiga funktioner utöver den
självklara uppgiften att tjänstgöra som urvalsinstrument för fortsatta studier.
Betyg är ett betydelsefullt sätt att ge eleven en signal om hur arbetet i skolan
gått. Genom att sätta betyg visar skolan sin respekt för kunskap och
kompetens. Eleverna lär sig att kunskap är något man kan öka med eget
arbete.

Betygen främjar rättssäkerheten bäst genom att de på ett klarare sätt än
samtal och omdömen kan tas emot av mottagaren. Föräldrarna, men också
skolan, får genom betygen information om hur skolarbetet framskrider.
Härigenom kompletteras dagens samtal mellan elever, föräldrar och lärare.

Betygsättning med hjälp och ledning av standardprov och liknande ger
skolstyrelsen ett värdefullt instrument för sin utvärdering av skolarbetet.

Genom betyg kan elever och föräldrar kontrollera att värderingen av den
enskilde elevens prestationer sker rättvist. Enbart samtal kan leda till en
inofficiell och icke-kontrollerbar faktisk betygsättning.

Betygssystemet bör mot den bakgrund utskottet här har angivit reformeras
på följande sätt:

Det nuvarande relativa betygssystemet jämför hur stora kunskaper en elev
har jämfört med andra elever. Det bör ersättas av ett betygssystem som i
stället mäter elevens kunskaper i förhållande till läroplanens krav.

Betyg skall ges oftare än i dag och med början redan vid utgången av
lågstadiet. Antalet betygssteg bör dessutom vara fler än fem. Båda förändringarna
motverkar den onödiga dramatik som i dag finns runt betygsättningen.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub255
yrkande 1, med anledning av motionerna 1985/86:Ub214 yrkande 3,
1985/86:Ub223 och 1985/86:Ub803 yrkande 5 och med avslag på motion
1985/86:Ub236 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om betygssystemets utformning.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande betygssystemets utformning
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub255 yrkande 1, med
anledning av motionerna 1985/86:Ub214 yrkande 3, 1985/86:Ub223
och 1985/86:Ub803 yrkande 5 och med avslag på motion 1985/
86:Ub236 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

3 Riksdagen 1985186.14 sami. Nr 14

UbU 1985/86:14

33

7. Avskaffande av betygen m. m. (punktl,mom. 7)

UbU 1985/86:14

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar ”De nu” och slutar
”yrkande 5” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den sociala snedrekryteringen till längre och teoretisk
utbildning kan motverkas genom betygsfrihet i skolan. Grundskolan bör
därför vara helt betygsfri. Utskottet avser att i annat sammanhang föreslå att
antalet intagningsplatser till gymnasieskolan skall vara så stort att det räcker
till alla ungdomar som vill tas in i gymnasieskolan. Regeringen bör utarbeta
närmare regler för ett system med betygsfri intagning, vilket bör presenteras
för riksdagen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande avskaffande av betygen m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub236 och med avslag på
motionerna 1985/86:Ub214 yrkande 3, 1985/86:Ub223, 1985/

86:Ub255 yrkande 1 och 1985/86:Ub803 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Kommuns möjlighet att besluta om fler betygstillfällen än i
årskurserna8 och 9 (punkt 1, mom. 8)

Pär Granstedt (c), Per Unckel (m), Birgitta Rydle (m), Lars Leijonborg (fp),
Göran Allmér (m), Larz Johansson (c) och Lennart Alsén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar ”Likaså avstyrker”
och slutar med ”och 9” bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening rimligt att gå till mötes önkemål om att på
försök få ge betyg tidigare än i årskurserna 8 och 9. I motion 1985/86:Ub261
hänvisas till den ändring i skolförordningen enligt vilken elevens prestationer
i både årskurserna 7 och 8 skall beaktas när betyg ges i årskurs 9. Om i en
kommun elever och föräldrar har önskemål om betyg i exempelvis årskurs 7
och en skolstyrelse är beredd att göra de åtaganden som behövs, bör enligt
utskottets uppfattning kommunerna få denna möjlighet. En kompletterande
bestämmelse härom bör införas i skolförordningen. Riksdagen bör som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om en kompletterande
bestämmelse i skolförordningen.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande kommuns möjlighet att besluta om fler betygstillfällen
än i årskurserna 8 och 9

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub261 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Rätt att gå om en årskurs (punkt 1, mom. 9)

Per Unckel, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar ”Utskottet erinrar"
och slutar ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Alla elever har behov av och rätt till goda kunskaper. För att förstå
undervisningen i ett visst moment måste man ha tillägnat sig grundläggande
kunskaper från föregående moment. Det är nödvändigt att lärarna fortlöpande
följer elevernas kunskaps- och färdighetsutveckling och bedriver ett
intensivt arbete med varje elev så att ingen lämnar en årskurs, ett stadium
eller än mindre grundskolan i dess helhet med otillräckliga grundläggande
kunskaper och färdigheter.

En elev bör få gå om en årskurs när elevens vårdnadshavare och skolan
bedömer det lämpligt för honom. SÖ bör komplettera skolförordningens
bestämmelser med anvisningar om repetition av årskurs. Detta bör riksdagen
med bifall till motion 1985/86:Ub255 yrkande 2 som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande räll att gä om en årskurs
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub255 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Ökning av förstärkningsresursen (punkt 1, morn. 11)

Per Unckel, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar ”Utskottet har” och
slutar ”motion 1985/86:Ub838” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion 1985/86:Ub838 att 39 900 000 kr.
bör föras över från anslaget Särskilda åtgärder på skolområdet till grundskolans
förstärkningsresurs. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till
känna vad utskottet anfört om en ökning av förstärkningsresursen.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande ökning av förstärkningsresursen
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub838 yrkande 14 i denna
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Förstärkningsresursens användning (punkt 1, morn. 12)

Per Unckel (m), Birgitta Rydle (m), Lars Leijonborg (fp), Göran Allmér (m)
och Lennart Alsén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar ”Utskottet vill” och
slutar ”yrkande 1 avstyrks” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör kommuner och skolenheter ges både friheten
och ansvaret att sammansätta undervisningsgrupperna som man lokalt finner
ändamålsenligt. Mindre grupper leder erfarenhetsmässigt till en bättre
studiemiljö och ett lugnare arbetsklimat i skolan. Elever som behöver extra
stöd i sina studier kan ofta ges detta inom den ordinarie undervisningens ram.
Utskottet finner ingen anledning att riksdagen genom särskilda uttalanden
skall ingripa i den lokala bestämmanderätten i dessa hänseenden. Det bör
vara möjligt att inom de ramar som läroplanen uppställer använda en
huvuddel av en skolenhets samlade förstärkningsresurs för att generellt

UbU 1985/86:14

35

minska klassernas storlek, om det finns skäl för en sådan anordning. Detta
bör riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Ub838 yrkande 1 och
1985/86:Ub202 och med avslag på motion 1985/86:Ub210 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande förstärkningsresursens användning
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Ub838 yrkande 1 och
1985/86:Ub202 och med avslag på motion 1985/86:Ub210 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Förstärkningsresursens användning m. m. (punkt 1,
mom. 12)

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar ”Utskottet vill” och
slutar ”yrkande 1 avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill görs generellt.

Utskottet delar givetvis uppfattningen att det är värdefullt med mindre
undervisningsgrupper. Om de basresurser som frigörs på grund av elevminskningen
i grundskolan får stanna kvar inom grundskolan i enlighet med
förslag i bl. a. motionerna 1985/86:Ub214, 1985/86:Ub803 och 1985/
86:Ub813, kan mindre undervisningsgrupper åstadkommas utan att förstärkningsresursen
behöver tas i anspråk.

1 övrigt yrkande 1 avstyrks.

13. Hemspråksundervisning m. m. (punkt 1, mom. 17)

Per Unckel, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar ”Vid Skantulls" och
slutar "denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att hemspråksundervisningen i
skolan bör koncentreras till låg- och mellanstadierna. Därigenom ges barnen
i de lägre åldrarna den språkliga identitet som är nödvändig för begreppsbildning
och abstrakt tänkande. Det innebär att hemspråksundervisning endast
undantagsvis kommer att behövas på högstadiet för att helt utgå ur
gymnasieskolan. För elever som kommer till Sverige i högre åldrar, får
hemspråksundervisningen anpassas till den enskilde elevens behov. Utskottet
anser att de riktlinjer för rätten till hemspråksundervisning m.m. som
förordas i motion 1985/86:Ub838 bör kunna utgöra en grund för den
ytterligare prövning av hemspråksundervisningens organisation och omfattning
som utskottet finner nödvändig. Syftet med en sådan prövning bör vara
dels att göra hemspråksundervisningen så effektiv som möjligt, dels att
begränsa antalet undervisningstimmar. Därvid bör även föräldrarnas roll
liksom invandrarorganisationernas medverkan i hemspråksundervisningen
särskilt uppmärksammas. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen
begär att regeringen i enlighet med motionsyrkandena återkommer till
riksdagen med förslag till nya regler för hemspråksundervisningen.

UbU 1985/86:14

36

Vad utskottet nu anfört om nya regler för hemspråksundervisningen i
grundskolan bör riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub838 yrkande 11
och med avslag på motionerna 1985/86:Ub215, 1985/86:Ub827 yrkandena 1
och 3, 1985/86:Ub832 och 1985/86:Ub838 yrkande 12 i denna del som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande hemspråksundervisning m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub838 yrkande 11 och med
avslag på motionerna 1985/86:Ub215,1985/86:Ub827 yrkandena 1 och
3, 1985/86:Ub832 och 1985/86:Ub838 yrkande 12 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Den samlade skoldagen m. m. (punkt 1, mom. 18)

Pär Granstedt (c), Per Unckel (m), Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m)
och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar ”Utskottet finner”
och slutar ”alltså anvisas” bort ha följande lydelse:

Bidraget till den samlade skoldagen förorsakar en omfattande administrativ
insats både inom kommunerna och inom den statliga skoladministrationen.
Därför bör det särskilda bidraget och reglerna för detta avskaffas. Det
bör fortsättningsvis ankomma på kommunerna själva att besluta om
utformningen och omfattningen av den samlade skoldagen. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande den samlade skoldagen m. m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Ub813 yrkande 6 i
denna del och 1985/86:Ub838 yrkande 9 i denna del och med avslag på
motion 1985/86:Ub215 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

15. Den samlade skoldagen m. m. (punkt 1, mom. 18)

Lars Leijonborg (fp) och Lennart Alsén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar ”Utskottet finner”
och slutar ”alltså anvisas” bort ha följande lydelse:

Tanken med verksamheten inom den samlade skoldagen var, att den
pedagogiskt skulle samverka med och fördjupa verksamheten inom de
”traditionella” ämnena. Så har dock skett i mycket begränsad omfattning.
Utskottet finner därför att bidragsbeloppet till den samlade skoldagen bör
reduceras till hälften.

Utskottet anser att frågan om särskilt stöd till små skolenheter är viktigt.
Därför bör en anslagspost om 21 milj. kr. för sådant stöd föras upp under
anslaget Bidrag till driften av grundskolor m.m. Anslagsposten bör efter
ansökan fördelas av SÖ på kommuner.

Vad utskottet här har anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

UbU 1985/86:14

37

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande den samlade skoldagen m. m.
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Ub215, yrkande 5 och
med avslag på motionerna 1985/86:Ub813 yrkande 6 i denna del och
1985/86:Ub838 yrkande 9 i denna del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

16. Vissa fristående skolor (punkt 1, mom. 20)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar ”En fristående” och
på s. 20 slutar "1985/86:Ub234" bort ha följande lydelse:

Utifrån den utvärdering som SÖ skall göra av verksamheten vid vissa
fristående skolor bör prövas om statsbidrag skall dras in och hur erfarenheter
som gjorts i fristående skolor skall komma det allmänna skolväsendet till
godo. Skolor som kan uppvisa för det allmänna skolväsendet värdefulla och
applicerbara erfarenheter bör på ett eller annat sätt införlivas med den
allmänna skolan. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande vissa fristående skolor

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub234 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Hillelskolanselevtalsram (punkt 1, mom. 21)

Pär Granstedt (c), Per Unckel (m), Birgitta Rydle (m), Lars Leijonborg (fp),
Göran Allmér (m), Larz Johansson (c) och Lennart Alsén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar ”Utskottet
behandlade” och slutar ”yrkande 5” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med SÖ i föregående års anslagsframställning, att
Hillelskolan vid full utbyggnad av skolan bör kunna påräkna bidrag för högst
150 elevplatser på lågstadiet och högst 180 elevplatser på mellanstadiet. En
sådan organisation är den normala för en tvåparallellig låg- och mellanstadieskola.
Eftersom statsbidragssystemet är elevrelaterat, kommer bidrag att
utgå endast för det antal elever som resp. läsår är inskrivna vid skolan. Med
en sådan elevtalsram utestängs ingen elev från underlaget för statsbidrag till
skolan. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande Hillelskolan

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Ub269 yrkande 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

UbU 1985/86:14

38

18. Högstadium vid Estniska skolan i Stockholm (punkt 1, UbU 1985/86:14
mom. 22)

Pär Granstedt (c). Per Unckel (m), Birgitta Rydle (m). Lars Leijonborg (fp),
Göran Allmér (m), Larz Johansson (c) och Lennart Alsén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar ”Utskottet som”
och på s. 21 slutar ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Att inrätta ett högstadium vid Estniska skolan i Stockholm är enligt
utskottets mening att betrakta som en utbyggnad av en befintlig skola med
tillämpning av den förordning som gäller för de estniska skolorna i Sverige.
Det skulle vara en inte oväsentlig fördel för skolans elever, om de skulle
kunna fullgöra hela sin skolplikt i en enhetlig och sammanhängande
studiegång från årskurs 1 till årskurs 9 i samma skola. Detta mål, som
Estniska kommittén arbetat för sedan många år, kan inte uppnås utan statligt
stöd. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub269
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
en utbyggnad av Estniska skolan i Stockholm.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. beträffande Estniska skolan i Stockholm

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub269 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. Särskilda åtgärder för Höglandsskolan (punkt 1, mom. 23)

Pär Granstedt (c), Per Unckel (m), Birgitta Rydle (m), Lars Leijonborg (fp),
Göran Allmér (m), Larz Johansson (c) och Lennart Alsén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar ”Länsskolnämnden
i” och slutar ”1985/86:Ub285” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening har Höglandsskolan med sin vertikala organisation
skapat en undervisningsform vars positiva inlärningsklimat engagerat
både föräldrar och elever på ett ovanligt sätt. Förutom att skolan erbjuder en
alternativ arbetsform kan den också ge erfarenheter av värde för det
kommunala skolväsendet. Skolans karaktär är av unikt intresse.

Av allt att döma är läget sådant att skolans fortbestånd kräver särskilda
åtgärder i bidragshänseende. Detta bör enligt utskottets mening beaktas vid
behandlingen av skolans bidragsansökan. Vad utskottet anfört om särskilda
åtgärder i bidragshänseende bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. beträffande Höglandsskolan

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Ub285 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

39

Rättelse: Reservation 19 tillkommer Pär Granstedt (c), —

Larz Johansson (c) —

20. Beslutsnivå i fråga om prövning av statsbidrag till
fristående skola (punkt 1, mom. 25)

Pär Granstedt (c), Per Unckel (m). Birgitta Rydle (m). Göran Allmér (m)
och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar "Enligt utskottets”
och slutar ”yrkande 17 avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att i de fall den sökande skolan uppfyller de krav som
fastlagts i riksdagsbeslutet om statsbidrag till fristående skolor och den
berörda kommunen tillstyrker ansökan bör skolöverstyrelsen kunna fatta
beslut om statsbidrag. I de fall SÖ avslår en ansökan skall den berörda skolan
kunna anföra besvär hos regeringen.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande beslutsnivå i fråga om prövning av statsbidrag till
fristående skola

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub813 yrkande 17 beslutar
att skolöverstyrelsen efter de kriterier som riksdagen godkänt skall
kunna förklara fristående skolor berättigade till statsbidrag,

21. Lokalt utvecklingsarbete på lågstadiet (punkt 1, mom. 27)

Per Unckel, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar ”Utskottet
ansluter” och slutar "motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

I nuvarande statsfinansiella läge är det nödvändigt att göra besparingar och
omprioriteringar på åtskilliga områden. Detta gäller bl. a. lokalt utvecklingsarbete
på lågstadiet. Utskottet vill understryka att barnens anpassningssvårigheter
på lågstadiet aldrig kan bemästras utan en aktiv föräldrainsats.
Temporära personalförstärkningar på lågstadiet kan inte förändra de
grundläggande orsakerna till dagens problem. Utskottet vill dessutom erinra
om motionärernas krav om ett årskurslöst lågstadium.

Åberopande vad som anförts föreslår utskottet att riksdagen med bifall till
motion 1985/86:Ub838 yrkande 10 i denna del och med avslag på motion
1985/86:Ub272 yrkande 9 i denna del som sin mening ger regeringen till
känna att bidraget till lokalt utvecklingsarbete på lågstadiet skall avskaffas.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:

27. beträffande lokalt utvecklingsarbete på lågstadiet
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub838 yrkande 10 i denna
del och med avslag på motion 1985/86:Ub272 yrkande 9 i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad vad utskottet anfört,

22. Tidigarelagd skolstart (punkt 1, mom. 28)

Per Unckel, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar ”Enligt skollagen"
och slutar "1985/86:Ub304” bort ha följande lydelse:

UbU 1985/86:14

40

Den svenska skolstarten sker sent sett ur ett internationellt perspektiv. I
Unesco Statistical Yearbook, 1984, finns åldern för skolstarten redovisad för
167 länder. Av dessa är det bara 39 länder som låter barnen vänta med
skolstarten till sju års ålder. I majoriteten av länderna, dvs. 97 länder, sker
skolstarten vid sex år. Av Europas 32 länder är det bara nio som har satt
skolstarten till sju års ålder. I Danmark har föräldrarna, genom en lag från år
1985, rätt att efter samråd med skolan låta barn börja skolan det år under
vilket barnet fyller sex år före den 1 oktober.

En sen skolstart missgynnar de elever som inte hemma kan få utlopp för sitt
naturliga och spontana intresse för att lära. Daghemmens syskongrupper
skapar inte heller någon bra miljö för barn som vill lära. I synnerhet barn med
behov av särskilt stöd får en sämre inlärningsstart än vad som är önskvärt och
möjligt.

Mot denna bakgrund anser utskottet att skolstartsåldern bör sänkas. Viss
flexibilitet bör dock finnas. Föräldrar bör få rätt att uppskjuta skolstarten för
sina barn till sjuårsåldern om detta anses passa bättre.

Lågstadiet bör göras årskurslöst och flexibelt till sin omfattning. Med en
studieuppläggning av detta slag kan skolan se till att eleverna, när de
fortsätter vidare till mellanstadiet, har förmågan att tillgodogöra sig den
utbildning som där erbjuds.

Ett lågstadium efter dessa riktlinjer är möjligen mer krävande för lärarna
än dagens organisation. Det kräver sannolikt dessutom mer resurser. Kan
barnen ges en god skolstart undviks emellertid åtskilliga problem som skolan
i annat fall tvingas söka lösa senare under skoltiden. Särskild uppmärksamhet
bör i sammanhanget ägnas frågan om hur den kompetens som finns hos
förskollärarna skall tas till vara.

Med det förslag utskottet här har anslutit sig till kan elever komma att
lämna grundskolan vid en lägre ålder än i dag. För de elever som går vidare
till gymnasieskolan är detta knappast något problem. I synnerhet gäller detta
om ÖGY:s förslag om en förlängning av gymnasieskolans tvååriga utbildningsvägar
förverkligas.

För den mycket lilla grupp, som inte vill gå vidare till utbildningen inom
gymnasieskolan och som inte fyllt sexton år det kalenderår grundskolan
avslutas, bör övervägas ett skolpliktskrav av innebörd att eleverna är
skolpliktiga till dess de fyllt 16 år på sätt som anges i motion 1985/86:Ub254.

Motionärernas förslag om en förändring av dagens uppföljningsansvar till
en mera allmän organisation för kompletteringsutbildning finner utskottet
ändamålsenlig. Genom denna skall den icke-gymnasiala utbildning som
eleverna efter grundskolan kan ha behov av kunna erbjudas. Stora krav
måste ställas på en flexibel organisation så att studieförseningar inte
onödigtvis uppkommer. Den tidigare skolstarten gör att tid åldersmässigt
finns till förfogande för en sådan komplettering och kvalitetsförstärkande
verksamhet.

Den utbildningsorganisation som utskottet här har förordat förenar
möjligheten att stödja elever utan speciella yrkes- eller studiemässiga
framtidsplaner med önskvärdheten att kunna ställa kunskapsmässiga krav
inför inträdet i gymnasieskolan.

Regeringen bör lägga fram förslag om försöksverksamhet med dels

UbU 1985/86:14

41

%

skolstart vid sex års ålder, dels ett flexibelt lågstadium m. m. i enlighet med
förslagen i motion 1985/86:Ub254.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub254 och
med anledning av motionerna 1985/86:Ub213 yrkande 1 och 1985/86:Ub304
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en
tidigarelagd skolstart.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

28. beträffande tidigarelagd skolstart
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub254och med anledning
av motionerna 1985/86:Ub213 yrkande 1 och 1985/86:Ub304 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

23. Tidigarelagd skolstart (punkt 1, mom. 28)

Lars Leijonborg (fp) och Lennart Alsén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar ”Enligt skollagen”
och slutar ”1985/86:Ub304" bort ha följande lydelse:

Sedan Förskola-skola-kommittén lade fram sina förslag, har förutsättningarna
för dess argumentering i stora delar drastiskt förändrats. Det gäller
framför allt dess argument mot en tidigareläggning av skolstarten.

Enligt kommittén kommer en tidigareläggning av skolstarten att kräva en
allmän förskola för femåringar, vilket sägs medföra en extra kostnad för
statens del om ca 400 milj. kr. Riksdagsbeslutet om en skyldighet för
kommunerna att anordna förskola för bl. a. femåringar föreligger numera,
varför kostnaden kommer att belasta statsbudgeten oavsett vilken skolstartstidpunkt
som gäller.

Kommitténs övriga jämförelser mellan en förskola för sexåringar och ett
lågstadieår för sexåringar är inte förutsättningslösa och har därför blivit
missvisande för remissinstanserna. Kommittén har t. ex. valt år 1983 som
utgångspunkt för sina sammanfattande kostnadsberäkningar, trots att ett
nytt, förbättrat bidragssystem för barnomsorgen trädde i kraft den 1 januari
1984 innebärande bl. a. bidrag för varje barn inskrivet på deltid i daghem
eller familjedaghem. Dessa grundfakta undanhålls läsarna av betänkandet.

År 1985 (prop. 1985/86:209, SoU 1985/86:5, rskr. 1985/86:27) beslöt riksdagen
om ett särskilt statsbidrag till den öppna förskolan och deltidsförskolan.

Förskolan omfattar daghem, familjedaghem, öppen förskola och deltidsgrupp.
Vid årsskiftet 1984-1985 var 43 % av samtliga barn i förskoleåldern
inskrivna i daghem eller familjedaghem (SoU 1985/86:5, s. 6). Till bilden hör
att av dessa barn var ca 2/3 på daghem (kommunala institutioner) och ca 1/3 i
familjedaghem. Härav följer att det sannolikt blir en mindredel av samtliga
sexåringar som genom närvaro i kommunala institutioner kommer att kunna
vara med om den nya verksamhet som Förskola-skola-kommittén önskar få
till stånd inom bl. a. förskolan.

Genom en tidigarelagd skolstart ger man däremot samtliga barn, när de är i
en mycket receptiv ålder, möjlighet att få ett års extra träning av basfärdigheter.
Detta är en stor fördel. En tidigareläggning av skolstarten förutsätter

UbU 1985/86:14

42

självfallet att man under hela lågstadiet utgår från det enskilda barnets
mognadsnivå, motivation, behov och förutsättningar när kunskaper lärs in
och olika färdigheter tränas. Barn i sexårsåldern bör få delaktighet i en
välstrukturerad pedagogisk verksamhet med successiva inlärningsmål i
förhållande till det enskilda barnets tillväxtprocess fysiskt, psykiskt, tankemässigt,
språkligt och socialt. En verksamhet enligt dessa intentioner sker
enligt utskottets mening bäst för sexåringarna genom en tidigarelagd
skolstart.

Ett ytterligare skäl för att sexåringsverksamheten bör ske inom ramen för
skolplikten är att barn med behov av särskilt stöd tidigare kommer i
åtnjutande av skolans stödresurser.

Det totala statsbidraget per barn och år i förskolan utgår med belopp från
30 000 kr. och nedåt. Det kommande beredningsarbetet bör bl. a. syfta till att
inom kostnadsramarna för barnomsorgen för sexåringar dels ersätta statsbidraget
till denna åldersgrupps förskola med ett statsbidrag till lärarlöner för
en inledande årskurs på lågstadiet, dels låta de kommunala kostnaderna för
sexåringarnas förskola i stället avse vissa kommunala kostnader för lågstadiet
samt tillsyn efter skolans slut för de sexåringar vilkas föräldrar önskar en
sådan.

Med en tidigarelagd skolstart slipper man ett system med två huvudmän
för den pedagogiska verksamheten för sexåringar och sjuåringar. Ett sådant
system riskerar att leda till omfattande extra arbetsinsatser. Härtill kommer
att behovet av nybyggnation för en utbyggnad av förskolan minskar och färre
klasslärare behöver sägas upp när elevkullarna minskar.

Regeringen bör lägga fram förslag om försöksverksamhet med skolstart
vid sex års ålder. Erfarenheterna från denna försöksverksamhet bör ligga till
grund för utformningen av en extra, inledande årskurs på lågstadiet.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub213
yrkande 1 och med anledning av motionerna 1985/86:Ub254 och 1985/
86:Ub304 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
en tidigarelagd skolstart.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

28. beträffande tidigarelagd skolstart
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub213 yrkande 1 och med
anledning av motionerna 1985/86:Ub254 och 1985/86Ub304 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

24. Tidigarelagd skolstart (punkt 1, mom. 28)

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar ”Enligt skollagen”
och slutar ”1985/86:Ub304” bort ha följande lydelse:

Beredningen av Förskola-skola-kommitténs förslag bör avvaktas innan
riksdagen gör något uttalande om tidpunkt för skolstart. Ett antal kommuner
har uttryckt önskemål om försöksverksamhet med tidigarelagd skolstart.
Självfallet är det regeringens sak att avgöra hur ifrågavarande kommittéförslag
skall beredas inom regeringskansliet. Utskottet förutsätter emellertid att

UbU 1985/86:14

43

regeringen prövar möjligheten och behovet av en försöksverksamhet med
tidigarelagd skolstart innan slutlig ställning tas till utredningens förslag.
Huvudsyftet i motion 1985/86:Ub304 skulle därigenom kunna tillgodoses.
Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion
1985/86:Ub304 och med anledning av motionerna 1985/86:Ub213 yrkande 1
och 1985/86:Ub254 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

28. beträffande tidigarelagd skolstart
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub304 och med anledning
av motion 1985/86:Ub213 yrkande 1 och 1985/86:Ub254 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

25. Matematik i skolan (punkt 1, mom. 32)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar ”Utskottet har” och
slutar ”i grundskolan” bort ha följande lydelse:

Matematikundervisningen är viktig. De undersökningar till vilka föredragande
statsråd refererar utgör inte tillräckligt underlag för att nu avsätta
särskilda medel för förstärkningsinsatser på matematikens område. Arbetsgruppens
förslag till åtgärder bör avvaktas. Anvisande av medel för
förstärkning av matematikundervisningen bör således anstå till dess att
arbetsgruppens förslag behandlats.

dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande lydelse:

32. be träffande matematik i skolan
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub272 yrkande 11 i denna
del avslår proposition 1985/86:100,

26. Besparingsmetod (punkt 1, mom. 33)

Per Unckel, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar ”Utskottet vill” och
på s. 26 slutar ”till känna” bort ha följande lydelse:

På utbildningsområdet föreslår regeringen en minskning av statsbidraget
till lärarlönerna. Detta förslag kan utskottet inte biträda. I moderata
motioner föreslås besparingar i fråga om statsbidrag som sammantagna
skapar rimligare arbetsförutsättningar för kommunerna. Strävan i förslagen
är att i första hand reducera de mest specialdestinerade bidragen. En sådan
besparingsstrategi - i förening med en medveten prioritering av ungdomsskolans
arbete - är enligt utskottets mening bäst ägnad att garantera att
tillgängliga resurser kommer till bästa möjliga användning.

UbU 1985/86:14

44

27. Besparingsmetod (punkt 1, mom. 33)

UbU 1985/86:14

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar ”Utskottet vill” och
på s. 26 slutar ”till känna” bort ha följande lydelse:

Utskottet har uppfattningen att någon besparing ej bör genomföras på
statsbidraget till lärarlöner. Alternativa besparingsförslag finns i motioner
från centern som hänvisats till finansutskottet. Regeringen bör återkomma
till riksdagen med förslag till besparingar i linje med yrkandena i dessa
motioner.

28. Besparingsmetod (punkt 1, mom. 33)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar "Utskottet vill” och
på s. 26 slutar ”till känna” bort ha följande lydelse:

Någon minskning av statsbidragen på skolans område bör inte ske.
Utskottet anser det vidare viktigt att basområden för undervisning som
skolhälsovård, läromedel m. m. garanteras. Utskottet vill därför förorda en
ny arbetsgivaravgift till skolans verksamhet motsvarande 0,16 % av bruttolönesumman.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

29. Anslagsbeloppet (punkt 1, mom. 35)

Per Unckel, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar ”Det totala” och
slutar ”14 893 600 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till sina tidigare ställningstaganden föreslår utskottet att
riksdagen till Bidrag till driften av grundskolor m. m. för budgetåret 1986/87
anvisar ett förslagsanslag av 14 819 300 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande lydelse:

35. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen till Bidrag till driften av grundskolor m. m. med bifall till
motionerna 1985/86:Ub213 yrkande 19 i denna del, 1985/86:Ub813
yrkande 4 och yrkande 6 i denna del, 1985/86:Ub838 yrkandena 9, 10
och 14 i motsvarande delar samt yrkande 15, med anledning av
proposition 1985/86:100 och motion 1985/86:Ub272 yrkande 12 samt
med avslag på motionerna 1985/86:272 yrkandena 2 och 11 i motsvarande
delar, 1985/86:Ub803 yrkande 1 i denna del, 1985/86:Ub813
yrkande 5 i denna del och 1985/86:Ub838 yrkande 12 i denna del för
budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 14 819 300 000 kr.

45

30. Anslagsbeloppet (punkt l,mom. 35)

UbU 1985/86:14

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar ”Det totala” och
slutar ”14 893 600 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till sina tidigare ställningstaganden föreslår utskottet att
riksdagen till Bidrag till driften av grundskolor m. m. för budgetåret 1986/87
anvisar ett förslagsanslag av 15 093 600 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande lydelse:

35. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen till Bidrag till driften av grundskolor m. m. med bifall till
motionerna 1985/86:Ub213 yrkande 19 i denna del, 1985/86:Ub272
yrkande 2 i denna del, 1985/86:Ub803 yrkande 1 i denna del,
1985/86:Ub813 yrkande 4 samt yrkandena 5 och 6 i motsvarande delar
och 1985/86:Ub838 yrkande 9 i denna del, med anledning av proposition
1985/86:100 och motion 1985/86:Ub272 yrkande 12 och 1985/
86:Ub838 yrkande 15 och med avslag på motionerna 1985/86:Ub272
yrkande 11 i denna del och 1985/86:Ub838 yrkandena 10, 12 och 14 i
motsvarande delar för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av
15 093 600 000 kr.

31. Anslagsbeloppet (punkt 1, mom. 35)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar "Det totala" och
slutar ”14 893 600 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till tidigare ställningstaganden föreslår utskottet att
riksdagen till Bidrag till driften av grundskolor m. m. för budgetåret 1986/87
anvisar ett förslagsanslag av 15 045 000 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande lydelse:

35. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen till Bidrag till driften av grundskolor m.m. med bifall till
motionerna 1985/86:213 yrkande 19 i denna del, 1985/86:Ub272
yrkandena 2 och 11 i motsvarande delar och yrkande 12, 1985/
86:Ub803 yrkande 1 i denna del, 1985/86:Ub813 yrkande 4 och
yrkande 5 i denna del, med anledning av proposition 1985/86:100 och
motion 1985/86:Ub838 yrkande 15 och med avslag på motionerna
1985/86:Ub813 yrkande 6 och 1985/86:Ub838 yrkandena 9,10, 12 och
14 i motsvarande delar för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag
av 15 045 000 000 kr.,

32. Avslag på förslaget om ett nytt anslag (punkt 2, mom. 1)

Per Unckel, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar ”Medel under” och
slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till vad som anförts i motion 1985/86:838 föreslår utskottet
att riksdagen avslår regeringens förslag att till ett nytt anslag Särskilda
åtgärder i grundskolan anvisa 223 750 000 kr. Som utskottet redovisat i det
föregående bör i stället 39 900 000 kr. tillföras förstärkningsresursen under
anslaget Bidrag till driften av grundskolor m. m. och ytterligare 83 850 000
kr. anvisas för handikappades speciella behov under ett särskilt anslag.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub838 yrkande 16 avslår
förslaget i proposition 1985/86:100 om anslaget Särskilda åtgärder i
grundskolan.

Särskilda yttranden

1. Elevbaserat statsbidragssystem (punkt 1, mom. 3)

Per Unckel, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m) anför:

Ett nytt statsbidragssystem för grundskolan bör enligt vår mening snarast
införas. Det nya systemet bör i princip vara elevbaserat. Att ett sådant system
riskerar att få sneda effekter mellan olika kommuntyper är inte skäl nog för
att välja ett annat system. Eventuella snedheter kan och bör justeras med
hjälp av skatteutjämningen.

2. Fristående skolor (punkt 1, mom. 20—25)

Per Unckel, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m) anför:

Vi har i motion 1985/86:Ub253 anfört att staten enligt vår mening bör stödja
fristående skolor, som uppfyller skollagens krav för godkännande, på i
princip samma sätt som stöd utgår till kommunens skolor. Utskottet kommer
att vid ett senare tillfälle behandla denna motion.

3. Fristående skolor (punkt l,mom. 20—25)

Lars Leijonborg (fp) och Lennart Alsén (fp) anför:

I motion 1985/86:Ub213 begärs förslag om nya bestämmelser för statsbidrag
till fristående skolor. Syftet med förändringen är att statsbidraget till sådana
skolor skall förbättras och att det skall betraktas som ett allmänt intresse att
tillgodose önskemål från föräldrar och elever om skolgång i en fristående
skola. Motionsyrkandet kommer att behandlas av utskottet vid ett senare
tillfälle.

Stockholm 1986 10633