Utbildningsutskottets betänkande
1985/86:13
om anslag till forskning och centralt
utvecklingsarbete inom skolväsendet, m. m. (prop.
1985/86:100)
Åttonde huvudtiteln
I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1985/86:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under punkterna
B 7. Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet, B 8.
Fortbildning m. m., B 9. Regionala åtgärder för elever med handikapp och
B 10. Kopiering av litterära och konstnärliga verk inom utbildningsväsendet
jämte motioner.
1. Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet
Regeringen har under punkt B 7 (s. 85) föreslagit riksdagen att till Forskning
och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet för budgetåret 1986/87
anvisa ett reservationsanslag av 25 974 000 kr.
Motionen
1985/86:Ub823 av Ove Karlsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts om behovet av glesbygdsutbildningar.
Utskottet
Från förevarande anslag bekostas forskning och centralt utvecklingsarbete
inom ungdomsskola och vuxenutbildning samt informationsåtgärder i samband
därmed. Skolöverstyrelsen (SÖ) ansvarar för planering, samordning,
utvärdering och spridning av information om verksamheten. Från anslaget
bekostas även den centrala utvärderingen av pågående utvecklingsarbete
inom gymnasieskolan.
Utskottet tar i detta sammanhang upp till behandling motion 1985/
86:Ub823 (s), vari en rad synpunkter förs fram rörande utbildningens roll när
det gäller att utveckla glesbygden. Motionärerna framhåller den särskilda
betydelse som samarbete mellan olika utbildningsanordnare därvid har.
Vidare är en samordning mellan intressenter och utbildningsanordnare ett
villkor för att få till stånd den utbildning som behövs. Utbildning i glesbygd
och för glesbygd måste organiseras och bedrivas efter de speciella förutsättningar
som råder i glesbygden. I motionen åberopas ett förslag till försöks
-
UbU
1985/86:13
1 Riksdagen 1985186.14sami. Nr 13
verksamhet, som har diskuterats och som skulle syfta till att på kommunal UbU 1985/86:13
nivå bättre samordna utbildningsinsatserna såvitt avser gymnasieskolan,
kommunal vuxenutbildning, arbetsmarknadsutbildning, folkhögskola och
studieförbund. Härigenom nås ett effektivare utnyttjande av de befintliga
resurserna, samtidigt som en styrning kan ske mot utbildning som är
angelägen för utvecklingen i glesbygdskommunerna. Regeringen bör -
utöver vad som redan sker genom glesbygdsdelegationens verksamhet - i
särskild ordning medverka till satsning på glesbygdsutbildningar, anser
motionärerna.
Frågan om samarbete mellan olika anordnare av utbildning på gymnasial
nivå behandlades utförligt av utskottet i samband med riksdagens beslut i
anledning av proposition 1983/84:116 om gymnasieskola i utveckling (UbU
1983/84:29, rskr. 1983/84:412). I propositionen föreslogs bl. a. att olika
modeller skulle prövas för samarbete mellan gymnasieskolan och den
kommunala vuxenutbildningen i syfte att lösa glesbygdens utbildningsbehov.
Riksdagen godkände regeringens förslag att regelsystemet för de båda
utbildningsformerna skulle anpassas till varandra i fall där det behövs för att
möjliggöra ökat samarbete mellan utbildningsformerna i syfte att utnyttja
resurserna bättre. Utskottet fann det även angeläget att man genom
samverkan mellan gymnasieskolan och arbetsmarknadsutbildningen utnyttjar
tillgängliga utbildningsresurser i form av lokaler och utrustning så
effektivt som möjligt. Vidare godkände riksdagen vad i propositionen hade
anförts om åliggande för länsskolnämnderna att ta initiativ till regionala
samråd om utbildningsutbudet (jfr 28 § förordningen med instruktion för
den statliga skoladministrationen, SFS 1981:1371, paragrafen ändrad
1984:583).
Utskottet vill i sammanhanget även peka på att länsskolnämnderna från
den 1 januari 1986 för användning på försök i länet får godkänna tim- och
kursplaner för särskilda yrkesinriktade kurser i kommunal vuxenutbildning
(jfr 1 kap. 12 a § vuxenutbildningsförordningen, SFS 1985:288, ändrad
1985:996).
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att satsa på
utbildning i glesbygd och erinrar om att regeringen år 1982 uppdrog åt SÖ att,
efter samråd med statens industriverk och glesbygdsdelegationen, inventera,
utarbeta och fastställa kursplaner för viss yrkesinriktad utbildning inom
kommunal och statlig utbildning för vuxna. De utbildningar som åsyftades
var dels sådana som främjar företagsutveckling, dels glesbygdsanpassade
utbildningar.
Utskottet anser att pågående arbete med utveckling av läroplaner och
arbetet med satsning på utbildningar för glesbygd bör kunna ske inom ramen
för befintliga resurser.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet förslaget om ett
uttalande av riksdagen om behovet av glesbygdsutbildningar.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till Forskning och
centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet för budgetåret 1986/87 skall
anvisa ett reservationsanslag av 25 974 000 kr.
2
Åberopande det anförda hemställer utskottet
1. beträffande behovet av glesbygdsutbildningar
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub823,
2. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen till Forskning och centralt utvecklingsarbete inom
skolväsendet för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av
25 974 000 kr.
2. Fortbildning m. m.
Regeringen har under punkt B 8 (s. 85-87) föreslagit riksdagen att till
Fortbildning m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av
19 489 000 kr.
Motionerna
1985/86:Ub201 av Sonja Rembo (m) och Anita Bråkenhielm (m) vari - såvitt
nu är i fråga - yrkas
2. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om sådana åtgärder
att fortbildning av lärare organiseras på ett sådant sätt att lärare med
undervisningsskyldighet i religionskunskap får möjlighet att skaffa sig
erforderlig utbildning.
1985/86:Ub226 av Marianne Karlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att en fortsatt utredning om religionsundervisnings
mål och intentioner får utföras vid samhällsvetenskapliga institutionen
vid Linköpings universitet, för att därefter åtgärder skall kunna vidtas
som erfordras samt att fortbildningen av lärare i religionskunskap intensifieras.
1985/86:Ub238 av Börje Stensson m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
3. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att tillgodose behovet av
behöriga lärare för undervisningen i religionskunskap på högstadiet genom
såväl fortbildning som vidareutbildning.
1985/86:Ub258 av Sylvia Pettersson (s) och Aina Westin (s) vari - såvitt nu är
i fråga - yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att lärarfortbildningen
snarast bör utvecklas till att omfatta miljöfrågorna.
1985/86:Ub272 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fortbildning.
1985/86:Ub293 av Rune Rydén (m) och Ingrid Sundberg (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
möjlighet till fortbildning för lärare vid riksinternatskolorna.
1985/86:Ub813 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till kompletteringsutbildning
av redan yrkesverksamma lärare.
UbU 1985/86:13
3
1* Riksdagen 1985186.14sami. Nr 13
Utskottet
UbU 1985/86:13
Föredragande statsrådet anför att det inom utbildningsdepartementet för
närvarande pågår en översyn av fortbildningens organisation. Avsikten är att
skapa förutsättningar för att fortbildningen skall bli ett än effektivare
instrument för skolans utveckling. Resultatet av översynen avses kunna
redovisas i 1987 års budgetproposition. Vidare erinras bl. a. om att skolöverstyrelsen
(SÖ) har fått i uppdrag att redovisa behovet av fortbildning för
grundskolans lärare för att dessa skall få kompetens motsvarande den nya
grundskollärarutbildningen som riksdagen har beslutat om (prop. 1984/
85:122, UbU 1984/85:31, rskr. 1984/85:366). I avvaktan på resultatet av
pågående arbete bör - anför statsrådet - inriktningen av fortbildningen och
vidareutbildningen av skolväsendets personal i huvudsak vara densamma
som under tidigare år.
I motion 1985/86:Ub272 (vpk) berörs den pågående översynen av fortbildningen.
Motionärerna utgår från att översynen skall leda till att högskolans
resurser bättre tas till vara och att kopplingen mellan kommun och högskola
skall kunna förstärkas. Detta kan ske genom en översyn av de regionala
fortbildningsavdelningarna. Vidare bör enligt motionärerna översynen beakta
problemen med täta lärarbyten och många vikarier till följd av det
nuvarande fortbildningssystemet. Motionärerna begär att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortbildning
(yrkande 8).
Mot bakgrund av det pågående översynsarbetet anser utskottet att
riksdagen inte nu skall uttala sig närmare om formerna för den framtida
verksamheten med fortbildning av lärare i skolväsendet. Utskottet utgår från
att bl. a. de frågor rörande fortbildningen som tas upp i motionen beaktas vid
översynen. Vidare utgår utskottet från att förslag till lösningar på de problem
som vidlåder den nuvarande organisationen kommer att redovisas. Riksdagens
medverkan till en ändrad fortbildningsorganisation torde senare bli
påkallad genom förslag som regeringen framlägger.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1985/86:Ub272
yrkande 8.
I motion 1985/86:Ub813 (c) tas frågan upp om kompletterande utbildning
för redan yrkesverksamma lärare. Motionärerna anser att en del av de
resurser som frigörs genom det minskande antalet elever bör användas för
sådana utbildningsinsatser. Riksdagen bör begära att regeringen snarast
återkommer med förslag i ärendet (yrkande 3). Något förslag att särskilda
medel för ändamålet skall föras upp under förevarande anslag för nästa
budgetår framförs inte i motionen.
Utskottet vill med anledning av yrkandet anföra följande.
Riksdagen beslutade under våren 1985 om lärarutbildning för grundskolan
(prop. 1984/85:122, UbU 1984/85:31, rskr. 1984/85:366). Som framgår av vad
utskottet anfört i det föregående har SÖ fått i uppdrag att redovisa behovet
av viss kompletterande utbildning av grundskolans lärare mot bakgrund av
riksdagsbeslutet. I en till regeringens beslut - vilket är daterat den 26 juli 1985
- fogad promemoria heter det bl. a. att en plan för fortbildning av lärare i
enlighet med vad som har anförts i ifrågavarande proposition och utskottsbe
-
tänkande bör göras upp. SÖ bör senast den 1 oktober 1986 översiktligt UbU 1985/86:13
redovisa behovet av fortbildning av grundskolans lärare för att dessa skall
kunna uppnå en kompetens motsvarande den som den nya grundskollärarlinjen
kommer att ge.
Enligt utskottets uppfattning är syftet med ifrågavarande motionsyrkande
i huvudsak tillgodosett genom de åtgärder regeringen redan vidtagit, varför
det bör avslås av riksdagen.
Frågan om fortbildning av lärare vid riksinternatskolorna behandlas i motion
1985/86:Ub293 (m). Motionärerna pekar på att statliga medel inte beräknas
för dessa lärares fortbildning. Med hänvisning till att lärarna har statligt
reglerade tjänster och att statsbidrag till lönekostnaderna utgår enligt samma
grunder som till kommunala skolor samt att staten genom riksinternatskolorna
har iklätt sig ett särskilt ansvar för att tillförsäkra vissa elever skolgång
under trygga förhållanden föreslås i motionen att ekonomiskt utrymme bör
kunna beredas under förevarande anslag för att möjliggöra fortbildning för
ifrågavarande lärare med statliga medel.
Utskottet behandlade under det förra riksmötet frågan om möjlighet för
lärare vid riksinternatskolorna att med hjälp av statliga medel deltaga i
fortbildning och erinrade - i likhet med vad som görs i motionen - om att
staten genom de båda riksinternatskolorna tagit på sig ett speciellt ansvar för
vissa elever (mot. 1984/85:1928, UbU 1984/85:15 och 18). De elever som
avses är barn och ungdom som har utlandssvenska föräldrar och sådana som
har behov av miljöombyte eller som är från glesbygd och inte kan beredas
annan tillfredsställande inackordering (10 § förordningen om riksinternatskolor,
SFS 1970:333). Utskottet utgick från att regeringen följer utvecklingen
i det berörda hänseendet vid riksinternatskolorna och vidtar de åtgärder
som bedöms påkallade och avstyrkte därmed den då aktuella motionen.
Utskottet har med anledning av nu förevarande motion övervägt frågan
ytterligare och finner att det finns skäl att vidta åtgärder i huvudsaklig
överensstämmelse med vad som förordas i motionen. Utskottet vill härvid
bl. a. peka på utvecklingsarbetet inom det allmänna skolväsendet. Enligt
utskottets uppfattning bör ny kunskap och nya metoder för att förnya skolan
föras vidare till lärare vid riksinternatskolorna och därmed främja verksamheten
även vid dessa skolor. Utskottet anser det sålunda motiverat att
regeringen i anslutning till beredningen av ärendet angående fortbildningens
framtida organisation närmare överväger möjligheterna att med statliga
medel bereda lärare vid riksinternatskolorna möjlighet till fortbildning. Det
ankommer på regeringen att föreslå hur medel för ändamålet skall beräknas.
Utskottet vill i sammanhanget peka på den procentsats (1,66) efter vilken
bidrag till lokal skolutveckling har beräknats för nästa budgetår under
gymnasieskolanslaget (B 19). Vad utskottet nu har anfört om möjligheter till
fortbildning för lärare vid riksinternatskolorna bör riksdagen med anledning
av motion 1985/86:Ub293 som sin mening ge regeringen till känna.
I motionerna 1985/86:Ub201 (m) yrkande 2, 1985/86:Ub226 (c) och 1985/
86:Ub238 (fp) yrkande 3 framförs krav på ökad omfattning av fortbildning
för lärare i religionskunskap. I huvudsak likartade motiveringar återfinns i
motionerna, nämligen religionens och i synnerhet kristendomens betydelse 5
för vår kultur samt bristande kunskaper och kompetens hos de lärare som i
dag svarar för religionsundervisningen. I motion 1985/86:Ub226 begärs
dessutom särskilda resurser till samhällsvetenskapliga institutionen vid
Linköpings universitet för fortsatt utredning om religionsundervisningens
mål och intentioner.
Frågan om hur viktigt det är att miljöproblemen lyfts fram i skolans
undervisning behandlas i motion 1985/86:Ub258 (s). Enligt yrkande 3 i
motionen bör lärarfortbildningen snarast utvecklas till att omfatta miljöfrågorna.
Utskottet behandlade under det förra riksmötet motionsledes framförda
önskemål om ökade fortbildningsinsatser i en rad ämnen, däribland religionskunskap.
Utskottet redogjorde då förhållandevis utförligt för hur det
nuvarande systemet för fortbildning fungerar i vad gäller det lokala och
regionala ansvaret för det pedagogiska utvecklingsarbetet och möjligheterna
för staten att utöva inflytande över personalutvecklingen (UbU 1984/85:15
s. 7). Utskottet hänvisar till detta.
Liksom förra året vill utskottet även i nu förevarande sammanhang erinra
om att religionskunskap såvitt avser bibehållna löneförmåner är ett av
regeringen prioriterat ämne. Utskottet har erfarit att större delen av
fortbildningen i religionskunskap i likhet med föregående år avser breddning
av högstadielärarnas kompetens och att intresset för denna utbildning
bedöms som relativt gott. Låg- och mellanstadielärarnas intresse för
fortbildning i ämnet har dock minskat jämfört med tidigare år.
Utskottet, som erinrar om att det är kommunerna som har att prioritera
mellan olika slag av fortbildning med hänsynstagande till bl. a. lärarnas
intresse, vill även i detta sammanhang hänvisa till den pågående översynen av
fortbildningen. Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen med anledning av
motionerna 1985/86:Ub201 yrkande 2, 1985/86:Ub226 och 1985/86:Ub238
yrkande 3 inte göra något uttalande om särskilda åtgärder för ökad
omfattning av eller utredning om fortbildning i religionskunskap. Med det
anförda avstyrker utskottet motionerna.
Även när det gäller motion 1985/86: Ub258 om miljöfrågor i fortbildningen
vill utskottet hänvisa till vad utskottet tidigare har anfört om ansvaret för det
pedagogiska utvecklingsarbetet m. m. Utskottet konstaterar - i motsats till
vad som anförs i motionen - att ämnet miljö inte bara förekommer i
fortbildningen utan även är ett prioriterat ämne. Utskottet har erfarit att
intresset för miljöfrågorna är stort hos lärarna och att ämnet är mycket
uppmärksammat ute i kommunerna i det lokala utvecklingsarbetet. Utskottet
vill dessutom peka på att miljöfrågor i viss omfattning även behandlas vid
fortbildning i de samhällsorienterande och naturorienterande ämnena (Soresp.
No-teknik-blocken).
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att ej heller motion
1985/86:Ub258 yrkande 3 bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till Fortbildning m. m.
för budgetåret 1986/87 skall anvisa ett reservationsanslag av 19 489 000 kr.
UbU 1985/86:13
6
Åberopande det anförda hemställer utskottet
1. beträffande pågående översyn av fortbildningen
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub272 yrkande 8,
2. beträffande viss fortbildning av redan yrkesverksamma lärare i
grundskolan
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub813 yrkande 3,
3. beträffande fortbildning av lärare vid riksinternatskolorna
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Ub293 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
4. beträffande fortbildning i religionskunskap, m. m.
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Ub201 yrkande 2, 1985/
86:Ub226 och 1985/86:Ub238 yrkande 3,
5. beträffande miljöfrågorna i fortbildningen
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub258 yrkande 3,
6. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen till Fortbildning m. m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett
reservationsanslag av 19 489 000 kr.
3. Regionala åtgärder för elever med handikapp
Regeringen har under punkt B 9 (s. 88) föreslagit riksdagen att till Regionala
åtgärder för elever med handikapp för budgetåret 1986/87 anvisa ett
reservationsanslag av 16 150 000 kr.
Motionen
1985/86:Ub838 av Per Unckel m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
8. att riksdagen beslutar att ändra benämningen på anslag B 9 till
Regionala och lokala åtgärder för elever med handikapp samt att för
budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 000 kr.
Utskottet
Regeringen föreslår att det nuvarande anslaget Särskilda åtgärder på
skolområdet (SÅS-anslaget) skall avvecklas fr. o. m. budgetåret 1986/87.
Motsvarande medel (för innevarande budgetår uppgår anslaget till
245 450 000 kr.) bör i stället dels fördelas på tre nya anslag, ett anslag för
regionala åtgärder för elever med handikapp (16 150 000 kr.) - vilket är
detsamma som förevarande anslag, ett anslag för särskilda åtgärder inom
grundskolan (223 750 000 kr.) och ett anslag för särskilda åtgärder i
gymnasieskolan (22 147 000 kr.), dels, till en mindre del (3,6 milj. kr.), föras
till en särskild anslagspost under anslaget B 11. Bidrag till driften av
grundskolor m. m.
Med hänvisning dels till att syftet med det nuvarande SÅS-anslaget,
nämligen att särskilt stöd skulle utgå till kommuner med särskilda behov, inte
har kunnat tillgodoses, dels till ett av SÖ avlämnat förslag till hur
SÅS-anslaget bör avvecklas föreslås i motion 1985/86:Ub838 (m) en annan
fördelning av SÅS-medlen än den regeringen har förordat. Förslaget innebär
UbU 1985/86:13
bl. a. att det nu förevarande nya anslaget bör föras upp med 100 milj. kr.
Därjämte bör enligt motionen anslagets benämning vara Regionala och
lokala åtgärder för elever med handikapp. I motionen beräknas en besparing
om 100 milj. kr. på de tre berörda anslagen.
Utskottet utgår från att ett bifall av riksdagen till motionärernas förslag om
en ökning av förevarande anslag med 83 850 000 kr. jämfört med regeringens
förslag bör innebära ett bifall även till förslaget i motionen att ej föra upp på
statsbudgeten det nya anslaget Särskilda åtgärder i grundskolan, vilket
anslag utskottet behandlar i annat sammanhang. Ett bifall till motionen
skulle således innebära att en reduktion av berörda anslag sker med 100 milj.
kr.
Utskottet avstyrkte under det förra riksmötet ett motionsledes framfört
förslag om lika stor besparing på nu ifrågavarande medel och hänvisade till
att medlen avser åtgärder på ett angeläget område, genom vilka stöd ges
främst åt elever med särskilda behov. Med samma motivering och mot
bakgrund av vad motionärernas förslag om en höjning av förevarande förslag
innebär i sin helhet avstyrker utskottet yrkande 8 i motion 1985/86:Ub838.
Riksdagen bör i enlighet med budgetpropositionen för Regionala åtgärder
för elever med handikapp för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag
av 16 150 000 kr.
Åberopande det anförda hemställer utskottet
beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen till Regionala åtgärder för elever med handikapp med
bifall till proposition 1985/86:100 och med avslag på motion 1985/
86:Ub838 yrkande 8 för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag
av 16 150 000 kr.
4. Kopiering av litterära och konstnärliga verk inom
utbildningsväsendet
Utskottet tillstyrker regeringens under punkt B 10 (s. 89) framlagda förslag
och hemställer
att riksdagen till Kopiering av litterära och konstnärliga verk inom
utbildningsväsendet för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag
av 9 355 000 kr.
Stockholm den 13 mars 1986
På utbildningsutskottets vägnar
Georg Andersson
Närvarande: Georg Andersson (s), Lars Gustafsson (s), Per Unckel (m),
Helge Hagberg (s), Ylva Annerstedt (fp), Lars Svensson (s), Ingvar
Johnsson (s), Barbro Nilsson (s), Lars Leijonborg (fp), Göran Allmér (m),
Margareta Hemmingsson (s), Larz Johansson (c), Björn Samuelson (vpk),
Birger Hagård (m) och Jan Hyttring (c).
UbU 1985/86:13
8
Reservationer
1. Viss fortbildning av redan yrkesverksamma lärare i
grundskolan (punkt 2, mom. 2)
Larz Johansson (c) och Jan Hyttring (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 som börjar med
”Riksdagen beslutade” och på s. 5 slutar med ”av riksdagen” bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att
regeringen snarast vidtar erforderliga åtgärder för att sådan fortbildning skall
kunna äga rum i mycket större omfattning än vad nu är fallet som gör det
möjligt för lärare i grundskolan att bredda sin kompetens och därmed i
huvudsak motsvara de behörighetskrav som kommer att ställas framdeles på
grundskollärarna. Utskottet vill härvid liksom motionärerna inte bara
hänvisa till den nya lärarutbildningen utan även peka på angelägenheten av
att den i dag ofta förekommande s. k. kvackningen (undervisning av icke
behörig lärare) försvinner. När det gäller finansieringen av en snabb
utökning av ifrågavarande fortbildning bör det enligt utskottet vara möjligt
att föra över resurser från driften av grundskolan, vilka frigörs i samband
med ett minskande elevantal, till fortbildningen. Vad utskottet nu har anfört
om viss fortbildning av redan yrkesverksamma lärare bör riksdagen med
bifall till motion 1985/86:Ub813 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande viss fortbildning av redan yrkesverksamma lärare i
grundskolan
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub813 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
2. Anslagsbeloppet under Regionala åtgärder för elever med
handikapp (punkt 3)
Per Unckel, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar ”Utskottet utgår”
och slutar ”av 16 150 000 kr.” bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker motionärernas förslag till fördelning av de s. k.
SÅS-medlen och hänvisar därvid till SÖ:s förslag om uppdelning av det
nuvarande SÅS-anslaget. Utskottet föreslår sålunda att riksdagen med
avslag på budgetpropositionen anvisar 100 milj. kr. under förevarande
anslag, vars benämning bör ändras i enlighet med motionen. Utskottet delar
även motionärernas uppfattning att det bör vara möjligt att göra den
besparing som följer av ett bifall till motionen i motsvarande delar.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen till Regionala och lokala åtgärder för elever med
UbU 1985/86:13
9
avslag på proposition 1985/86:100 för budgetåret 1986/87 anvisar ett UbU 1985/86:13
reservationsanslag av 100 000 000 kr.
Särskilt yttrande
Pågående översyn av fortbildningen (punkt 2, mom. 1)
Per Unckel (m), Ylva Annerstedt (fp), Lars Leijonborg (fp), Göran Allmér
(m) och Birger Hagård (m) anför:
Lärarfortbildningens organisation är för närvarande föremål för översyn.
Enligt vår uppfattning bör fortbildningen förläggas till sådan tid att elevernas
undervisning störs i minsta möjliga utsträckning.
10
gotab Stockholm 1986 10550