Utbildningsutskottets betänkande
1985/86:12

om centrala och regionala myndigheter m. m. inom
skolväsendet (prop. 1985/86:100)

UbU

1985/86:12

Åttonde huvudtiteln

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1985/86:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under punkterna
B 1-B 6 jämte motioner.

1. Statens institut för läromedelsinformation

Regeringen har under punkt B 4 (s. 79-81) föreslagit riksdagen att till
Statens institut för läromedelsinformation för budgetåret 1986/87 anvisa ett
förslagsanslag av 8 128 000 kr.

Motionerna

1985/86:Ub272 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om datorbaserat informationssystem,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om utvecklandet av läromedel inom minoritets- och
invandrarundervisning.

1985/86:Ub838 av Per Unckel m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
7. att riksdagen beslutar avskaffa statens institut för läromedelsinformation
(SIL) och därmed avslå regeringens förslag att till SIL för budgetåret
1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 8 128 000 kr.

Utskottet

Statens institut för läromedelsinformation (SIL) har till uppgift att fastställa
basläromedel, låta utföra läromedelsgranskning, informera om sådan
granskning samt informera om läromedel.

Föredragande statsrådet beräknar 350 000 kr. för ökade informationsinsatser.
Av beloppet avser 100 000 kr. en engångsanvisning för utbyggnad av
information via teledata (Videotex). Statsrådet räknar med att utbyggnaden
av Videotexinformationen på sikt kommer att minska behovet av tryckt
information.

I motion 1985/86:Ub272 (vpk) framhålls den betydelse som den statliga

1 Riksdagen 1985186.14 sami. Nr 12

läromedelsinformationen har. Emellertid avvisar motionärerna tanken att
ensidigt bygga upp ett informationssystem med hjälp av Videotex. Härigenom
minskas enligt motionärerna tillgängligheten av information för stora
grupper i samhället (yrkande 6). Ifrågavarande medel om 100 000 kr. bör i
stället användas för att utveckla läromedel för minoritets- och invandrarundervisning
(MINV) (yrkande 7).

SIL startade år 1984 ett utvecklingsprojekt för läromedelsinformation med
hjälp av teledata. Projektet beräknas pågå t. o. m. den 30 juni 1987. Enligt
vad utskottet har erfarit avser SIL att under våren 1987 göra en fullständig
utvärdering av försöket. Först härefter kan slutligt beslut fattas om information
med hjälp av teledata. Utskottet anser att det är värdefullt att den av SIL
planerade utbyggnaden av information via teledata kommer till stånd, för att
man därigenom skall kunna få ett större underlag för beslut om den framtida
informationsverksamheten. Denna bör självfallet syfta till att göra informationen
om läromedel så tillgänglig som möjligt. Utskottet avstyrker med det
anförda yrkandena 6 och 7 i motion 1985/86:Ub272.

I budgetpropositionen beräknas under anslaget ett sammanlagt medelsbehov
för budgetåret 1986/87 om 8 128 000 kr.

SIL bör enligt motion 1985/86:Ub838 (m) avvecklas och därmed bör
förevarande anslag ej längre föras upp på statsbudgeten (yrkande 7). Vissa
nödvändiga uppgifter, såsom MINV-verksamheten, bör tas om hand av
skolöverstyrelsen (SÖ). För detta bör medel (2 128 000 kr.) beräknas under
anslaget Skolöverstyrelsen.

Vid sin behandling under det förra riksmötet av ett likartat motionsyrkande
erinrade utskottet om riksdagens beslut våren 1983 att SIL skulle
bibehållas (prop. 1982/83:79, UbU 1982/83:15, rskr. 1982/83:162). Enligt
utskottets uppfattning motiverar statens övergripande ansvar för en tillfredsställande
läromedelsförsörjning att det finns en särskild myndighet som har
till huvudsaklig uppgift att bära detta ansvar. Utskottet vill emellertid i
förevarande sammanhang peka på att föredragande statsrådet i budgetpropositionen
anmäler att han har för avsikt att föreslå regeringen att ge
statskontoret i uppdrag att göra en organisationsöversyn m. m. av SIL och
rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappade (RPH), varvid
utgångspunkten skall vara att SIL och RPH samordnas till en myndighet.
Utskottet, som inte har något att erinra mot den planerade översynen, anser
att förslaget om avveckling av SIL inte bör föranleda någon åtgärd från
riksdagens sida. Motion 1985/86:Ub838 yrkande 7 i motsvarande del bör
sålunda avslås av riksdagen.

Då utskottet inte har något att invända mot vad i budgetpropositionen har
anförts om medelsberäkningen under förevarande anslag, föreslår utskottet
att riksdagen för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 8 128 000
kr. till Statens institut för läromedelsinformation. Utskottet avstyrker
därmed motion 1985/86:Ub838 yrkande 7 även i denna del.

Åberopande vad utskottet har anfört hemställer utskottet

1. beträffande datorbaserat informationssystem, m.m.

att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub272 yrkandena 6 och 7,

2. beträffande avveckling av statens institut för läromedelsinformation -

UbU 1985/86:12

att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub838 yrkande 7 i denna del,

3. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen till Statens institut för läromedelsinformation med bifall
till proposition 1985/86:100 och med avslag på motion 1985/86:Ub838
yrkande 7 i denna del för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag
av 8 128 000 kr.

2. Stöd för produktion av läromedel

Utskottet tillstyrker regeringens under punkt B 5 (s. 81-82) framlagda
förslag och hemställer

att riksdagen till Stöd för produktion av läromedel för budgetåret
1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 6 447 000 kr.

3. Rikscentralerna för pedagogiska h j älpmedel för
handikappade

Regeringen har under punkt B 6 (s. 82-84) föreslagit att riksdagen till
Rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappade för budgetåret
1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 15 560 000 kr.

Motionen

1985/86:Ub282 av Björn Samuelson m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
under bilaga 10 (utbildningsdepartementet) B 6. Rikscentralerna för pedagogiska
hjälpmedel för handikappade beslutar anvisa 1 040 000 kr. utöver
regeringens förslag.

Utskottet

Utskottet har i det föregående erinrat om den planerade organisationsöversynen
m. m. av statens institut för läromedelsinformation (SIL) och rikscentralerna
för pedagogiska hjälpmedel för handikappade (RPH). Regeringen
föreslår att riksdagen för nästa budgetår anvisar 15 560 000 kr. till RPH.

I motion 1985/86:Ub282 (vpk) anförs att de handikappade eleverna inte får
de hjälpmedel de behöver för att följa undervisningen på samma villkor som
andra barn. En viktig orsak till detta är att det saknas resurser vid
rikscentralerna. Mot bakgrund härav föreslår motionärerna att riksdagen
skall följa den av SIL gjorda anslagsframställningen och öka anslagsbeloppet
med 1 040 000 kr. jämfört med regeringens förslag.

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att åtgärder vidtas för att så
mycket som möjligt förbättra skolsituationen för elever med handikapp. Av
budgetpropositionen framgår att regeringens budgetförslag bl. a. innebär att
ca 7,8 milj. kr. omprioriteras till förmån för åtgärder inom skolväsendet för
elever med handikapp. Mot bakgrund av att integreringen av handikappade
elever i den vanliga undervisningen ställer stora krav på RPH förordar
föredragande statsrådet under förevarande anslag att ökade resurser tillförs
RPH. För detta beräknas 1,4 milj. kr. Då utskottet av statsfinansiella skäl

UbU 1985/86:12

inte kan förorda ytterligare medel, avstyrker utskottet motionen. Riksdagen
bör sålunda med bifall till budgetpropositionen för budgetåret 1986/87 anvisa
de av regeringen under förevarande anslag begärda medlen.

Åberopande det anförda hemställer utskottet
beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen till Rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för
handikappade med bifall till proposition 1985/86:100 och med avslag
på motion 1985/86:Ub282 för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag
av 15 560 000 kr.

4. Skolöverstyrelsen

Regeringen har under punkt B 1 (s. 73-76) föreslagit riksdagen att till
Skolöverstyrelsen för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av
137 934 000 kr.

Motionerna

1985/86:Ub213 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

9. att riksdagen beslutar om ett i förhållande till regeringens förslag med
200 000 kr. förhöjt bidrag till Riksförbundet Hem och skola.

1985/86:Ub415 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att
som sin mening ge regeringen till känna att nuvarande principer för
fördelningen av bidrag till löntagarorganisationer skall gälla också fortsättningsvis.

1985/86:Ub813 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om ett särskilt anslag om
3 216 000 kr. till löntagarorganisationerna för deras verksamhet med skolinformatörer
m. m.

1985/86:Ub838 av Per Unckel m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen beslutar att statligt bidrag till löntagarorganisationers
verksamhet med skolinformation samt medverkan i rekryteringen av handledare
för elever på arbetsplatserna inte skall utgå,

3. att riksdagen beslutar att från anslaget B 4. Statens institut för
läromedelsinformation (SIL) till anslaget B 1. Skolöverstyrelsen överföra
2 128 000 kr.,

4. att riksdagen därmed beslutar att till B 1. Skolöverstyrelsen för
budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 136 846 000 kr.

Utskottet

Av budgetpropositionen framgår att en av anslagsposterna under anslaget
avser bidrag till vissa organisationer m. m. Denna är beräknad till 1 460 000
kr. Medlen fördelas av skolöverstyrelsen (SÖ). Riksförbundet Hem och skola
(RHS) är en av de organisationer som erhåller bidrag för sin verksamhet av

UbU 1985/86:12

dessa medel. Vidare upptas som en särskild post under anslaget 3 216 000 kr.
för Bidrag till löntagarorganisationer. Bidraget avser organisationernas
verksamhet med skolinformatörer och information om utbildning och
rekrytering av handledare. Föredragande statsrådet anser att en successiv
anpassning bör ske till att en större andel av medlen under anslagsposten
totalt fördelas i förhållande till organisationernas medlemsantal.

Under anslaget beräknas det sammanlagda medelsbehovet till 137 934 000
kr.

I motion 1985/86:Ub213 (fp) framhålls samarbetet mellan hem och skola
som ovärderligt både för eleven och för skolan. Det bör stödjas bl. a. genom
att föräldrarna får utbildning. I syfte att göra det möjligt för RHS att planera
och genomföra en sådan utbildning föreslår motionärerna att förbundet får
ett extra anslag om 200 000 kr. (yrkande 9).

Utskottet delar motionärernas uppfattning att samarbetet mellan hem och
skola bör stödjas. Detta kan ske bl. a. genom bidrag till RHS. Utskottet har
erfarit att SÖ för innevarande budgetår har tilldelat RHS 939 000 kr. av
anslagspostens totala belopp som för det året var 1 359 000 kr. Extra medel
om sammanlagt 242 000 kr. har under de två senaste budgetåren tillförts
anslagsposten för ökat stöd till RHS. Utskottet har inget att erinra mot den i
budgetpropositionen angivna storleken på anslagsposten. Då utskottet
dessutom anser att riksdagen inte bör uttala sig om fördelningen av
ifrågavarande medel, avstyrker utskottet motionsyrkandet i denna del.

Bidraget till löntagarorganisationer bör enligt motionerna 1985/86:Ub813
(c) yrkande 1 och 1985/86:Ub838 (m) yrkande 2 slopas. I den förra motionen
föreslås att ett belopp motsvarande den i budgetpropositionen angivna
anslagsposten (3 216 000 kr.) förs över från förevarande anslag till länsskolnämndsanslaget.
I den senare motionen åberopas vad föredragande statsrådet
anför om ändrad fördelning av anslaget som stöd för motionärernas
uppfattning att bidraget kan slopas och att anslaget därmed bör minskas i
motsvarande omfattning.

Utskottet, som i det följande får anledning att återkomma till frågan om
fördelningen av bidraget till löntagarorganisationer, avstyrkte under det
förra riksmötet ett motionsledes framfört förslag om avveckling av bidraget
(UbU 1984/85:13). Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan utan anser
att anslagsposten bör föras upp under anslaget i enlighet med vad som anges i
budgetpropositionen. Därmed avstyrker utskottet de båda förevarande
motionsyrkandena i motsvarande delar.

I motion 1985/86:Ub838 (m) yrkande 3 föreslås att 2 128 000 kr. förs över
till det nu behandlade anslaget från anslaget Statens institut för läromedelsinformation
(SIL), vilket anslag motionärerna anser bör avvecklas. Medlen
avser verksamheten inom minoritets- och invandrarundervisningen
(MINV), vilken verksamhet bör handhas av SÖ, menar motionärerna. De
föreslår att 136 846 000 kr. anvisas under anslaget Skolöverstyrelsen
(yrkande 4).

Utskottet har under punkt 1 i detta betänkande avstyrkt förslaget om en
avveckling av SIL och ett överförande av MINV-verksamheten till SÖ. Med
hänvisning härtill och till vad utskottet har förordat i det föregående föreslås
att riksdagen med bifall till budgetpropositionen och med avslag på

UbU 1985/86:12

1* Riksdagen 1985186.14saml. Nr 12

motionerna 1985/86:Ub213 yrkande 9, 1985/86:Ub813 yrkande 1 och 1985/ UbU 1985/86:12
86:Ub838 yrkandena 2,3 och 4 i motsvarande delar anvisar ett förslagsanslag
av 137 934 000 kr. till Skolöverstyrelsen för budgetåret 1986/87.

Som framgår av det föregående berörs i budgetpropositionen frågan om
fördelningen av bidraget till löntagarorganisationer. Föredragande statsrådet
anför att han har erfarit att SÖ för budgetåret 1985/86 har fördelat medlen
för skolinformatörer med dels ett grundbelopp om 200 000 kr. till varje
organisation, dels resterande del i förhållande till antalet medlemmar i
organisationerna. Medlen för information om utbildning och rekrytering av
handledare har SÖ fördelat till organisationer med ett lika stort belopp
vardera. Statsrådet anser att fördelningen successivt bör anpassas till
organisationernas storlek, så att en större andel av medlen fördelas i
förhållande till medlemsantalet i resp. organisation.

Enligt motion 1985/86:Ub415 (fp) kommer en ändring av fördelningsprinciperna
på det sätt som föredragande statsrådet anger att missgynna de
organisationer som har en omfattande verksamhet men har ett begränsat
antal medlemmar. Riksdagen bör därför, föreslår motionärerna, uttala sig
för att de nuvarande principerna för fördelningen av ifrågavarande medel
inte skall ändras.

Utskottet konstaterar att statsrådets uttalande inte innebär att medelstilldelningen
helt skall anpassas till medlemsantalet i resp. organisation.

Utskottet anser emellertid, i likhet med statsrådet, att större hänsyn än för
närvarande bör tas till resp. organisations storlek. Med hänvisning härtill
avstyrks motionen.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. beträffande ytterligare bidrag till Riksförbundet Hem och skola
att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub213 yrkande 9 i denna del,

2. beträffande avveckling av bidraget till löntagarorganisationer
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Ub813 yrkande 1 och 1985/

86:Ub838 yrkande 2 i motsvarande delar,

3. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen till Skolöverstyrelsen med bifall till proposition 1985/

86:100 och med avslag på motionerna 1985/86:Ub213 yrkande 9,

1985/86:Ub813 yrkande 1 och 1985/86:Ub838 yrkandena 2, 3 och 4 i
motsvarande delar för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av
137 934 000 kr.,

4. beträffande principerna förfördelningen av bidraget till löntagarorganisationer att

riksdagen avslår motion 1985/86:Ub415.

5. Länsskolnämnderna

Regeringen har under punkt B 2 (s. 76-78) föreslagit riksdagen att till
Länsskolnämnderna för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av
150 272 000 kr.

Motionerna

UbU 1985/86:12

1985/86:Ub239 av Margareta Winberg m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande
behovet av insatser för elever med medicinskt handikapp.

1985/86:Ub265 av Björn Samuelson m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
under bilaga 10 (utbildningsdepartementet) punkt B. Länsskolnämnderna
beslutar anvisa 2 000 000 kr. utöver regeringens förslag avseende en
konsulent för medicinskt handikappade barn i var och en av de fem
planeringsregionerna i enlighet med vad som anförts i motionen.

1985/86:Ub813 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
2. att riksdagen beslutar anvisa 3 216 000 kr. under anslaget B 2. Länsskolnämnderna,
för regionala SSA-sekreterare m.m.

1985/86:Ub838 av Per Unckel m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

5. att riksdagen beslutar att till B 2. Länsskolnämnderna för budgetåret
1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 147 272 000 kr.

Utskottet

Utskottet tar först upp till behandling förslag om särskilda insatser för elever
med medicinskt handikapp som har väckts i motionerna 1985/86: Ub239 (s)
och 1985/86:Ub265 (vpk). Motionärerna anger en rad sjukdomar som hos
barn kan skapa speciella behov vilka bättre skulle kunna tillgodoses, om
särskilda konsulenter finge i uppgift att utveckla och samordna insatserna för
den berörda gruppen av elever. Som en första åtgärd föreslås i den senare
motionen att riksdagen under förevarande anslag skall anvisa 2 milj. kr.
utöver de av regeringen begärda medlen för att en konsulent för medicinskt
handikappade barn skall kunna knytas till var och en av de fem planeringsberedningarna
för stöd åt handikappade elever.

Som framgår av motionerna behandlade utskottet under det förra
riksmötet motioner av likartat innehåll. Utskottet erinrade då om att det i
förordningen (1984:75) om regional samverkan i fråga om undervisning för
elever med handikapp anges att planeringsberedning i mån av behov får
anlita utomstående som har kunskaper om handikapp. Detta kan bl. a. gälla
medicinskt handikappade elever. Vidare utgick utskottet från att den lokala
skolhälsovården i mån av resurser medverkar i att underlätta de medicinskt
handikappade elevernas skolgång och informerar skolans övriga personal om
dessa elevers speciella situation. Utskottet, som hänvisar till vad utskottet
anförde i ärendet för ett år sedan (UbU 1984/85:13 s. 8 f.), vill i förevarande
sammanhang tillägga följande. Sekretesslagens (SFS 1980:100) bestämmelser
avser såväl skolhälsovården som skolpsykologs och skolkurators verksamhet
samt elevvården i övrigt. Möjligheterna för skolhälsovården att ge
information till skolans personal om enskilda elever är begränsade genom att
merparten av den information som krävs när det gäller medicinskt handikappade
elever måste ges till skolans personal i samverkan med berörda
föräldrar och elever. Utskottet har erfarit att det i många fall är sekretessbe -

stämmelserna som begränsar skolhälsovårdens möjligheter att ge erforderlig
information. Utskottet delar motionärernas uppfattning att även de medicinskt
handikappade elevernas skolsituation skall vara så god som möjligt
men inser samtidigt att situationen för elever med ”dolt” handikapp kan vara
mer brydsam än för andra handikappade elever. Det är främst den lokala
skolhälsovårdens personal och den egna skolans övriga elevvårdande
personal som kommer den enskilde eleven nära och lär känna hans eller
hennes problem. Som utskottet ser det bör det i första hand ankomma på
denna personal att i samråd med eleven och föräldrarna söka lösa de speciella
problem som möter den handikappade eleven i skolan och - när så är möjligt
- ge andra i skolan verksamma nödvändig information. Något uttalande av
riksdagen om formerna för denna verksamhet anser utskottet inte vara
påkallat. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion
1985/86:Ub239 och motion 1985/86:Ub265 i motsvarande del.

I budgetpropositionen erinras om att försöksverksamheten med regionala
planeringsråd upphör med utgången av juni 1986 (prop. 1985/86:10, UbU
1985/86:6, rskr. 1985/86:39). Särskilda medel för verksamheten på regional
nivå med kontakter mellan skola och arbetsliv avses ej längre bli anvisade.
Sammanlagt begär regeringen under anslaget 150 272 000 kr. för budgetåret
1986/87.

I ett par motioner tas frågan om medelsberäkningen upp mot bakgrund av
att försöksverksamheten med regionala planeringsråd skall upphöra.

Enligt motion 1985/86:Ub813 (c) innebär ett slopande av de särskilda
medlen för de regionala planeringsråden och deras verksamhet en allvarlig
försämring av skolans möjligheter att upprätthålla en bred och allsidig
kontakt med arbetslivet. Med hänvisning härtill hemställer motionärerna att
riksdagen under förevarande anslag anvisar 3 216 000 kr. för regionala
SSA-sekreterare m. m. (yrkande 2). Ett motsatt förslag förs fram i motion
1985/86:Ub838 (m) yrkande 5. Motionärerna hävdar att medel bör kunna
frigöras som tidigare avsett verksamheten med regionala planeringsråd i och
med att denna skall upphöra. Anslaget bör mot bakgrund härav minskas med
3 milj. kr. jämfört med regeringens förslag.

Utskottet vill beträffande medelsberäkningen anföra följande.

När det gäller de regionala planeringsråden vill utskottet i likhet med
föredragande statsrådet erinra om att riksdagen tidigare under innevarande
riksmöte har beslutat att försöksverksamheten med dessa organ skall
upphöra med utgången av juni 1986. Utskottet fann att det fortsättningsvis
inte föreligger behov av en central reglering av samverkan på lokal och
regional nivå mellan skola och arbetsliv. Mot bakgrund härav bör även enligt
utskottets uppfattning ej längre särskilda medel för ändamålet anvisas.
Utskottet utgår från att länsskolnämnderna även i fortsättningen ser till att en
bred och allsidig kontakt mellan skola och arbetsliv upprätthålls.

Utskottet föreslår med hänvisning till sina ställningstaganden i det
föregående att riksdagen bifaller budgetpropositionen i vad gäller medelsberäkningen
under anslaget Länsskolnämnderna. Utskottet avstyrker därmed
motionerna 1985/86:Ub813 yrkande 2 och 1985/86:Ub838 yrkande 5 samt
motion 1985/86:Ub265 i denna del.

UbU 1985/86:12

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. beträffande elever med medicinskt handikapp

att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub239och 1985/86:Ub265idenna
del,

2. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen till Länsskolnämnderna med bifall till proposition
1985/86:100 och med avslag på motionerna 1985/86:Ub265 i denna del,
1985/86:Ub813 yrkande 2 och 1985/86:Ub838 yrkande 5 för budgetåret
1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 150 272 000 kr.

6. Länsskolnämndernas utvecklingsstöd

Regeringen har under punkten B 3 (s. 78-79) föreslagit riksdagen att till
Länsskolnämndernas utvecklingsstöd för budgetåret 1986/87 anvisa ett
reservationsanslag av 31 403 000 kr.

Motionerna

1985/86:Ub211 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att medieundervisningen i skolorna bör förbättras i enlighet med vad
som anförts i motionen,

2. att riksdagen under bil. 10 (utbildningsdepartementet) punkt B 3.
Länsskolnämndernas utvecklingsstöd beslutar anvisa 10 000 000 kr. avseende
förbättring av medieundervisningen i skolan.

1985/86:Ub838 av Per Unckel m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

6. att riksdagen beslutar att till B 3. Länsskolnämndernas utvecklingsstöd
för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 16 969 000 kr.

Utskottet

Ur anslaget utgår medel för nämndernas verksamhet för främjande av lokalt
utvecklinsarbete, bidrag till kommunernas lokala skolutveckling samt medel
avseende försöksverksamhet och utvecklingsarbete inom gymnasieskolan.
Den sistnämnda anslagsposten föreslås i budgetpropositionen omfatta
16 969 000 kr., en ökning med 6 244 000 kr. jämfört med innevarande
budgetår. Sammanlagt beräknas medelsbehovet under anslaget för budgetåret
1986/87 till 31 403 000 kr.

I motion 1985/86:Ub211 (vpk) yrkande 1 behandlas medieundervisningen i
skolan samt föreslås att riksdagen anvisar ytterligare 10 milj. kr. under
förevarande anslag, vilka medel avser en förbättring av medieundervisningen
(yrkande 2). Motionärerna framhåller massmediernas, i synnerhet de
elektroniska bildmediernas, inflytande i samhället och på den kulturella
utvecklingen. Motionärerna ser fördelar i att medieundervisning förekommer
integrerad i flera skolämnen men menar att statliga insatser av helt annat
slag än hittills behövs, om denna form av undervisning skall ha någon
framgång. Motionärerna pekar på angelägna insatser inom bl. a. fortbildningen
av lärare och de s. k. AV-centralernas utrustning. Vidare bör inom

UbU 1985/86:12

varje rektorsområde utses någon som skall ansvara för medieundervisningen.

Enligt motion 1985/86:Ub838 (m) har hanteringen av medlen för det
regionala stödet till skolutveckling inte lett till de resultat som avsågs när
anslaget infördes. Motionärerna menar att fördelningen av medlen till det
lokala utvecklingsarbetet har blivit en administrativ belastning för nämnderna
och föreslår att berörda bidrag avskaffas. För försöksverksamhet och
utvecklingsarbete inom gymnasieskolan bör emellertid 16 969 000 kr. föras
upp under anslaget (yrkande 6). Övriga behov av utvecklingsinsatser bör
finansieras med medel ur anslaget till forskning och centralt utvecklingsarbete
inom skolväsendet.

Utskottet tar först upp frågan om medieundervisningen i skolan.

Med anledning av motionsledes framförda förslag har utskottet såväl
under 1983/84 års riksmöte som under 1984/85 års riksmöte behandlat
medieundervisningen i skolan (UbU 1983/84:16 och 1984/85:4 y). Utskottet
har därvid dels pekat på att det i läroplanen för grundskolan (Lgr 80)
föreskrivs att studier av massmedier skall förekomma på alla stadier i
grundskolan, dels erinrat om vad som i läroplanen för gymnasieskolan
(Lgy 70) anges i olika ämnens kursplaner om bildens och bildmediers
funktion och betydelse för individ och samhälle. Utskottet fann det angeläget
att den snabba informationsteknologiska utvecklingen uppmärksammas i
skolans undervisning. Härvid är det naturligt, menade utskottet, att man
anlägger en helhetssyn på datatekniken och informationstekniken.

Utskottet, som hänvisar till vad utskottet tidigare har anfört i ämnet, vill i
förevarande sammanhang tillägga följande.

Utskottet anser att det är viktigt att skolan genom sin undervisning
medverkar till att det hos barn och ungdom skapas beredskap att ta emot ett
alltmer växande flöde av information, vilket når oss inte minst via bilden. För
detta krävs kunskaper inte bara om massmediernas roll utan även om hur de
fungerar. Utskottet, som konstaterar att undervisning om massmedier skall
ske i skolan, utgår från att berörda skolmyndigheter uppmärksamt följer
utvecklingen på medieområdet och tar de initiativ som behövs för att
undervisningen skall vara aktuell. I sammanhanget vill utskottet erinra om
att SÖ och statens kulturråd, enligt vad utskottet har erfarit, tillsammans har
startat en riksomfattande aktion om bildspråk i skolan. Syftet med projektet
är bl. a. att sprida kunskaper om bildspråkets betydelse genom att uppmärksamma
bildens förhållande till andra medier, särskilt ljud och text i film och
video.

Utskottet anser med hänvisning till det anförda att det inte föreligger skäl
för riksdagen att vidta någon särskild åtgärd med anledning av yrkande 1 i
motion 1985/86:Ub211.

När det gäller det i motion 1985/86:Ub838 framförda förslaget om
indragning av de medel under anslaget som avser länsskolnämndernas stöd
till det lokala utvecklingsarbetet vill utskottet erinra om att utskottet tidigare
avstyrkt liknande förslag (senast UbU 1984/85:13). Utskottet ser ej heller nu
skäl för riksdagen att inte anvisa de av regeringen begärda medlen till det
lokala utvecklingsarbetet, varför riksdagen bör avslå yrkande 6 i motionen.

Utskottet har i det föregående avstyrkt förslag om vissa åtgärder inom

UbU 1985/86:12

skolans massmedieundervisning. Med hänvisning härtill bör ej de särskilda
medel anvisas varom yrkas i motion 1985/86:Ub211 yrkande 2. Då utskottet
sålunda inte har något att erinra mot den i budgetpropositionen redovisade
medelsberäkningen, bör riksdagen med bifall till propositionen och med
avslag på motionerna 1985/86:Ub211 yrkande 2 och 1985/86:Ub838
yrkande 6 till Länsskolnämndernas utvecklingsstöd för budgetåret 1986/87
anvisa medel i enlighet med regeringens förslag.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. beträffande medieundervisningen i skolan

att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub211 yrkande 1,

2. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen till Länsskolnämndernas utvecklingsstöd med bifall till
proposition 1985/86:100 och med avslag på motionerna 1985/
86:Ub211 yrkande 2 och 1985/86:Ub838 yrkande 6 för budgetåret
1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 31 403 000 kr.

Stockholm den 25 februari 1986

På utbildningsutskottets vägnar

Georg Andersson

Närvarande: Georg Andersson (s), Pär Granstedt (c), Lars Gustafsson (s),
Helge Hagberg (s), Ylva Annerstedt (fp), Lars Svensson (s), Birgitta Rydle
(m), Ingvar Johnsson (s), Barbro Nilsson (s), Björn von der Esch (m),
Margareta Hemmingsson (s), Larz Johansson (c), Björn Samuelson (vpk),
Birger Hagård (m) och Lennart Alsén (fp).

Reservationer

1. Datorbaserat informationssystem, m. m. (punkt 1, morn. 1)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar med ”SIL startade”
och slutar med ”motion 1985/86:Ub272” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att ytterligare medel till
försöket på SIL med information via teledata kan innebära att SIL:s
information om läromedel blir alltför beroende av ett ensidigt uppbyggt
informationssystem. Utskottet anser att riksdagen genom ett uttalande bör
göra klart att en fortsatt utbyggnad av det datorbaserade informationssystemet
inte är nödvändig för att SIL skall kunna ge en helt tillfredsställande
information. Därjämte bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna att ifrågavarande engångsanvisning i stället bör avse MINV-verksamheten.
Med det anförda tillstyrker utskottet motionen i nu berörd del.

UbU 1985/86:12

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande datorbaserat informationssystem

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub272 yrkandena 6 och 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

2. Avveckling av statens institut för läromedelsinformation
(punkt 1, mom. 2)

Pär Granstedt (c), Ylva Annerstedt (fp), Larz Johansson (c) och Lennart
Alsén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar med ”Vid sin” och
slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning motiverar statens övergripande ansvar för
vissa läromedelsfrågor att dessa uppgifter inordnas i den statliga skoladministrationen.
I tidigare ställningstaganden har folkpartiet och centern förordat
en avveckling av SIL som särskild myndighet och att SÖ övertar vissa
arbetsuppgifter. Utskottet anser dock att tiden nu är för kort för att
genomföra en så stor förändring i samband med det nya budgetåret. Den
organisationsöversyn som föredragande statsrådet nu aviserar bör syfta till
att fr. o. m. 1987/88 inordna såväl SIL:s som RPH:s uppgifter i SÖ. Detta bör
riksdagen med anledning av motion 1985/86:Ub838 yrkande 7 i denna del
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande avveckling av statens institut för läromedelsinformation att

riksdagen med anledning av motion 1985/86:Ub838 yrkande 7 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,

3. Avveckling av statens institut för läromedelsinformation
(punkt 1, mom.2)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Björn von der Esch (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar med ”Vid sin” och
slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till motionärernas uppfattning att SIL bör avvecklas.
MINV-verksamheten, som för närvarande omhänderhas av SIL, bör därmed
flyttas över till SÖ, som också bör erhålla medel för verksamheten.
Beträffande den planerade översynen av SIL och rikscentralerna för
pedagogiska hjälpmedel (RPH) anser utskottet att den bör inrikta sig på att
finna former för hur RPH:s verksamhet skall kunna samordnas med den del
av SIL:s nuvarande verksamhet som utskottet anser bör flyttas över till SÖ.
Vad utskottet nu har anfört om SIL bör riksdagen med bifall till motion
1985/86:Ub838 yrkande 7 i denna del som sin mening ge regeringen till
känna.

UbU 1985/86:12

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande avveckling av statens institut för läromedelsinformation att

riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub838 yrkande 7 i denna
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

4. Anslagsbeloppet under Statens institut för
läromedelsinformation (punkt 1, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Björn von der Esch (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar med ”Då utskottet”
och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till vad utskottet har förordat i fråga om SIL tillstyrker
utskottet även den del av yrkande 7 i motion 1985/86 :Ub838 som innebär att
något anslag ej länge bör anvisas till Statens institut för läromedelsinformation.
Riksdagen bör sålunda avslå budgetpropositionen i motsvarande del.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub838 yrkande 7 i denna
del och med avslag på proposition 1985/86:100 beslutar att anslaget
Statens institut för läromedelsinformation inte skall föras upp på
riksstaten fr. o. m. budgetåret 1986/87.

5. Anslagsbeloppet under Rikscentralerna för pedagogiska
hjälpmedel (punkt 3)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Enligt
utskottets” och på s. 4 slutar med ”begärda medlen” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att en ökning av anslaget
jämfört med regeringens förslag är motiverad. Utskottet hänvisar till vad i
motionen anförs om ansvar för och solidaritet med handikappade barn och
ungdomar. Motionärernas förslag att 1 040 000 kr. utöver vad regeringen har
begärt skall anvisas under anslaget bör därför bifallas av riksdagen.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen till Rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för
handikappade med bifall till motion 1985/86:Ub282 och med anledning
av proposition 1985/86:100 för budgetåret 1986/87 anvisar ett
förslagsanslag av 16 600 000 kr.

UbU 1985/86:12

6. Ytterligare bidrag till Riksförbundet Hem och skola
(punkt 4, mom. 1)

Ylva Annerstedt (fp) och Lennart Alsén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att stödja
RHS:s verksamhet i syfte att ytterligare stimulera samarbetet mellan hem
och skola. Utskottet vill peka på vad i motionen anförs om utbildning av
föräldrarna för att göra det möjligt för dem att på lika villkor som skolans
företrädare fullgöra uppgifter i samrådsverksamheten. Riksdagen bör som
sin mening ge regeringen till känna att RHS bör erhålla ett extra bidrag om
200 000 kr. Utskottet tillstyrker med det anförda motionsyrkandet i denna
del.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande ytterligare bidrag till Riksförbundet Hem och skola
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub213 yrkande 9 i denna
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

7. Avveckling av bidraget till löntagarorganisationer (punkt 4,
mom. 2)

Pär Granstedt (c), Birgitta Rydle (m), Larz Johansson (c), Birger Hagård
(m) och Björn von der Esch (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet,
som” och slutar med ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att den verksamhet som finansieras med hjälp av de under
anslagsposten Bidrag till löntagarorganisationer uppförda medlen bör kunna
bedrivas i önskad omfattning utan särskilda medel. Riksdagen bör därför
bifalla förslaget om avveckling av ifrågavarande bidrag.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande avveckling av bidraget till löntagarorganisationer
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Ub813 yrkande 1 och
1985/86:Ub838 yrkande 2 i motsvarande delar som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,

8. Anslagsbeloppet under Skolöverstyrelsen (punkt 4,
mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 3,4 och 7

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Björn von der Esch (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Utskottet har”
och på s. 6 slutar med ”budgetåret 1986/87” bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående förordat ett överförande av medel från SIL
till SÖ för MINV-verksamheten och en avveckling av bidraget till löntagaror -

UbU 1985/86:12

ganisationer. Då utskottet i övrigt inte har något att erinra mot föredragande
statsrådets medelsberäkning, föreslår utskottet att riksdagen med bifall till
motion 1985/86:Ub838 yrkandena 2, 3 och 4 i motsvarande delar och med
anledning av budgetpropositionen till Skolöverstyrelsen för budgetåret
1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 136 846 000 kr. Riksdagen bör därjämte
avslå motionerna 1985/86:Ub213 yrkande 9 och 1985/86:Ub813 yrkande 1 i
motsvarande delar.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen till Skolöverstyrelsen med bifall till motion 1985/
86:Ub838 yrkandena 2,3 och 4 i motsvarande delar, med anledning av
proposition ' 1985/86:100 och med avslag på motionerna 1985/
86:Ub213 yrkande 9 och 1985/86:Ub813 yrkande 1 i motsvarande
delar för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 136 846 000
kr.,

9. Anslagsbeloppet under Skolöverstyrelsen (punkt 4,
mom. 3)

Under förutsättning öv bifall till reservation 6

Ylva Annerstedt (fp) och Lennart Alsén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet har”
och på s. 6 slutar med ”budgetåret 1986/87” bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående förordat ytterligare bidrag till RHS. Då
utskottet i övrigt inte har något att erinra mot föredragande statsrådets
medelsberäkning, föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion
1985/86:Ub213 yrkande 9 i denna del och med anledning av budgetpropositionen
till Skolöverstyrelsen för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag
av 138 134 000 kr. Riksdagen bör därjämte avslå motionerna 1985/86:Ub813
yrkande 1 i denna del och 1985/86:Ub838 yrkandena 2,3 och 4 i motsvarande
delar.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen till Skolöverstyrelsen med bifall till motion 1985/
86:Ub213 yrkande 9 i denna del, med anledning av proposition
1985/86:100 och med avslag på motionerna 1985/86:Ub813 yrkande 1 i
denna del och 1985/86:Ub838 yrkandena 2, 3 och 4 i motsvarande
delar för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 138 134 000
kr.,

10. Anslagsbeloppet under Skolöverstyrelsen (punkt 4,
mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 7
Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

UbU 1985/86:12

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Utskottet har”
och på s. 6 slutar med ”budgetåret 1986/87” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående förordat en avveckling av bidraget till
löntagarorganisationer. Då utskottet i övrigt inte har något att erinra mot
medelsberäkningen i budgetpropositionen föreslår utskottet att riksdagen till
Skolöverstyrelsen med bifall till motion 1985/86:Ub813 yrkande 1 i denna del
och med anledning av budgetpropositionen för budgetåret 1986/87 anvisar
ett förslagsanslag av 134 718 000 kr. Riksdagen bör därjämte avslå motionerna
1985/86:Ub213 yrkande 9 och 1985/86:Ub838 yrkandena 2, 3 och 4 i
motsvarande delar.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen till Skolöverstyrelsen med bifall till motion 1985/
86:Ub813 yrkande 1 i denna del, med anledning av proposition
1985/86:100 och med avslag på motionerna 1985/86:Ub213 yrkande 9
och 1985/86:Ub838 yrkandena 2, 3 och 4 i motsvarande delar för
budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 134 718 000 kr.,

11. Principerna för fördelningen av bidraget till
löntagarorganisationer (punkt 4, mom. 4)

Under förutsättning av bifall till reservation 7

Pär Granstedt (c), Birgitta Rydle (m), Larz Johansson (c), Birger Hagård
(m) och Björn von der Esch (m) anser att den del av utskottets yttrande på
s. 6 som börjar med ”Utskottet konstaterar” och slutar med ”avstyrks
motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående förordat att bidraget till löntagarorganisationer
för verksamhet med skolinformatörer och för information om
utbildning och rekrytering av handledare bör avvecklas. Med hänvisning
härtill avstyrks motionen.

12. Principerna för fördelningen av bidraget till
löntagarorganisationer (punkt 4, mom. 4)

Ylva Annerstedt (fp) och Lennart Alsén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med ”avstyrks motionen” bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar i likhet med motionären att föredragande statsrådet
inte har anfört något skäl för sin i budgetpropositionen redovisade uppfattning
att SÖ bör ändra principerna för ifrågavarande bidrags fördelning. Det
förefaller däremot uppenbart - vilket motionären framhåller - att vissa
löntagarorganisationer kommer att missgynnas, om fördelningen får ändras i
enlighet med vad som anförs i budgetpropositionen. Utskottet föreslår
sålunda att riksdagen gör ett uttalande av innebörden att de nuvarande
fördelningsprinciperna skall gälla även i fortsättningen. Därmed tillstyrker
utskottet motionen.

UbU 1985/86:12

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande principerna för fördelningen av bidraget till löntagarorganisationer att

riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub415 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört.

13. Elever med medicinskt handikapp (punkt 5, morn. 1)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Sorn framgår”
och på s. 8 slutar med ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Som framgår av motionerna utgör barn med medicinskt handikapp en
heterogen grupp. Det stöd som de behöver varierar alltefter den sjukdom
som de lider av. För att hjälpa de medicinskt handikappade och för att kunna
erbjuda dem en skolsituation som är så bra som möjligt krävs kunskaper hos
skolans personal om de speciella medicinska problem ifrågavarande elever
drabbas av. Utskottet inser i likhet med motionärerna att det är nödvändigt
att göra särskilda insatser för detta. En tänkbar väg är den av motionärerna
skisserade verksamheten med särskilda konsulenter för medicinskt handikappade
elever. I enlighet med vad som föreslås i motion 1985/86:Ub265 bör
som ett första steg i att förbättra situationen för de medicinskt handikappade
eleverna en konsulent knytas till var och en av de fem planeringsberedningarna
för stöd åt handikappade elever. Utskottet återkommer i det följande till
frågan om medel för ändamålet. Vad utskottet nu har anfört om stöd åt
medicinskt handikappade elever bör riksdagen med bifall till motion
1985/86:Ub265 i denna del och med anledning av motion 1985/86:Ub239 som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande elever med medicinskt handikapp
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub265 i denna del och med
anledning av motion 1985/86:Ub239 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört,

14. Anslagsbeloppet under Länsskolnämnderna (punkt5,
mom. 2)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Björn von der Esch (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "När det” och
slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill i likhet med föredragande statsrådet erinra om att försöksverksamheten
med regionala planeringsråd skall upphöra med utgången av
juni 1986 (prop. 1985/86:10, UbU 1985/86:6, rskr. 1985/86:39). Mot bakgrund
härav anser utskottet i likhet med vad som förordas i motion
1985/86:Ub838 att det bör vara möjligt att göra en besparing under
förevarande anslag om 3 milj. kr.

Med hänvisning härtill föreslår utskottet, som i övrigt inte har något att

UbU 1985/86:12

erinra mot föredragande statsrådets medelsberäkning, att riksdagen till
Länsskolnämnderna med bifall tili motion 1985/86:Ub838 yrkande 5 och med
anledning av budgetpropositionen för budgetåret 1986/87 anvisar ett
förslagsanslag av 147 272 000 kr. Riksdagen bör därjämte avslå motionerna
1985/86:Ub265 i denna del och 1985/86:Ub813 yrkande 2.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen till Länsskolnämnderna med bifall till motion 1985/
86:Ub838 yrkande 5, med anledning av proposition 1985/86:100 och
med avslag på motionerna 1985/86:Ub265 i denna del och 1985/
86:Ub813 yrkande 2 för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag
av 147 272 000 kr.

15. Anslagsbeloppet under Länsskolnämnderna (punkt 5,
mom. 2)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 7 och 10
Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”När det” och
slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som förs fram i motion 1985/86: Ub813 att
ett borttagande av särskilda ”öronmärkta” medel under förevarande anslag
för verksamheten med kontakter mellan skola och arbetsliv är en allvarlig
nedrustning av skolans möjligheter att upprätthålla en bred och allsidig
kontakt med arbetslivet. Medel motsvarande dem som i budgetpropositionen
har beräknats som bidrag till löntagarorganisationer under anslaget
Skolöverstyrelsen bör därför i stället tas upp under förevarande anslag och
avse fortsatt möjlighet för länsskolnämnderna att inordna de nuvarande s. k.
SSA-sekreterarna i nämndernas ordinarie organisation. Utskottet, som i
övrigt inte har något att erinra mot föredragande statsrådets medelsberäkning,
föreslår sålunda att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub813
yrkande 2 och med anledning av budgetpropositionen till Länsskolnämnderna
för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 153 488 000 kr.
Riksdagen bör därjämte avslå motion 1985/86:Ub265 i denna del och motion
1985/86:Ub838 yrkande 5.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen till Länsskolnämnderna med bifall till motion 1985/
86:Ub813 yrkande 2, med anledning av proposition 1985/86:100 och
med avslag på motion 1985/86:Ub265 i denna del och motion
1985/86:Ub838 yrkande 5 för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag
av 153 488 000 kr.

UbU 1985/86:12

16. Anslagsbeloppet under Länsskolnämnderna (punkt 5,
mom. 2)

Under förutsättning av bifall till reservation 13
Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet
föreslår” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt motionsledes framfört förslag om
särskilda insatser för elever med medicinskt handikapp. Riksdagen bör för
detta ändamål anvisa 2 milj. kr. Med hänvisning härtill föreslår utskottet,
som i övrigt inte har något att erinra mot föredragande statsrådets medelsberäkning,
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub265 i denna del och
med anledning av budgetpropositionen till Länsskolnämnderna för budgetåret
1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 152 272 000 kr. Riksdagen bör
därjämte avslå motionerna 1985/86:Ub813 yrkande 2 och 1985/86:Ub838
yrkande 5.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen till Länsskolnämnderna med bifall till motion 1985/
86:Ub265 i denna del, med anledning av proposition 1985/86:100 och
med avslag på motionerna 1985/86:Ub813 yrkande 2 och 1985/
86:Ub838 yrkande 5 för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag
av 152 272 000 kr.

17. Medieundervisningen i skolan (punkt 6, mom. 1)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Med
anledning” och slutar med ”motion 1985/86:Ub211" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är det en mycket viktig fråga som tas upp i
motionen. Utskottet vill i likhet med motionärerna peka på det allt större
utbudet av bilder och film som sker genom medier som film, TV och
videogram. Det är nödvändigt att hos barn och ungdom skapa största möjliga
beredskap i den mediesituation som vi nu befinner oss i och bl. a. genom
undervisningen i skolan ge dem sådana kunskaper att de kritiskt förmår
granska utbudet och själva lär sig att hantera medier som bild, film och video.

Utskottet ansluter sig till motionärernas uppfattning att situationen i
skolan i nu berört hänseende inte är tillfredsställande. Riksdagen bör mot
bakgrund härav med bifall till motion 1985/86:Ub211 yrkande 1 uttala sig för
att ett samlat åtgärdsprogram utarbetas avseende medieundervisning.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande medieundervisningen i skolan
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Ub211 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

UbU 1985/86:12

18. Anslagsbeloppet under Länsskolnämndernas
utvecklingsstöd (punkt 6, mom. 2)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Björn von der Esch (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande sorn på s. 10 börjar med ”När det” och
på s. 11 slutar med ”regeringens förslag” bort ha följande lydelse:
Beträffande det i motion 1985/86:Ub838 framförda förslaget om indragning
av de medel under anslaget som avser länsskolnämndernas stöd till det
lokala utvecklingsarbetet anser utskottet att ifrågavarande stöd inte har givit
de resultat som avsågs när det tillkom. Fördelningen av stödet innebär också
en administrativ belastning på nämnderna. Med hänvisning härtill bör
förevarande anslag minskas med 14 434 000 kr. jämfört med regeringens
förslag.

Utskottet har i det föregående avstyrkt förslag om vissa åtgärder inom
skolans massmedieundervisning. Därför bör ej de särskilda medel anvisas
varom yrkas i motion 1985/86:Ub211.

Utskottet föreslår sålunda att riksdagen med bifall till motion 1985/
86:Ub838 yrkande 6 och med avslag på budgetpropositionen och motion
1985/86:Ub211 yrkande 2 till Länsskolnämndernas utvecklingsstöd för
budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 16 969 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen till Länsskolnämndernas utvecklingsstöd med bifall till
motion 1985/86:Ub838 yrkande 6 samt med avslag på proposition
1985/86:100 och motion 1985/86:Ub211 yrkande 2 för budgetåret
1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 16 969 000 kr.

19. Anslagsbeloppet under Länsskolnämndernas
utvecklingsstöd (punkt 6, mom. 2)

Under förutsättning av bifall till reservation 17

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet
har” och på s. 11 slutar med ”regeringens förslag” bort ha följande lydelse:

I det föregående har utskottet tillstyrkt förslag om vissa åtgärder inom
skolans massmedieundervisning. Utskottet anser att erforderliga medel bör
ställas till förfogande för att villkoren för ifrågavarande undervisning skall
kunna förbättras i önskvärd utsträckning. Utskottet tillstyrker förslaget i
motion 1985/86:Ub211 yrkande 2 att 10 milj. kr. för ändamålet skall föras
upp under förevarande anslag. Då utskottet i övrigt inte har något att erinra
mot föredragande statsrådets medelsberäkning, föreslår utskottet att riksdagen
med bifall till yrkandet och med anledning av budgetpropositionen till
Länsskolnämndernas utvecklingsstöd för budgetåret 1986/87 anvisar ett
reservationsanslag av 41 403 000 kr.

UbU 1985/86:12

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen till Länsskolnämndernas utvecklingsstöd med bifall till
motion 1985/86:Ub211 yrkande 2, med anledning av proposition
1985/86:100 och med avslag på motion 1985/86:Ub838 yrkande 6 för
budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 41 403 000 kr.

UbU 1985/86:12