Utbildningsutskottets betänkande
1985/86:10

om svenskundervisning för vuxna invandrare (prop.

1985/86:67 och prop. 1985/86:100) ^bU

19ö5/ö6: lu

Åttonde huvudtiteln

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i dels
proposition 1985/86:67 med vissa bestämmelser om svenskundervisning för
vuxna invandrare, dels proposition 1985/86:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet)
under avsnittet Vuxenutbildning punkt C 5 (s. 179-187) samt
yrkanden i motioner som rör dessa regeringsförslag.

Propositionerna

Regeringen har i proposition 1985/86:67 med vissa bestämmelser om
svenskundervisning för vuxna invandrare
dels i bilaga 1 (utbildningsdepartementet) föreslagit riksdagen

1. att anta förslag till lag om grundläggande svenskundervisning för
invandrare,

2. att anta lag om ändring i vuxenutbildningslagen (1984:1118),

3. att anta lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

4. att anta lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

5. att godkänna vad som har föreslagits beträffande statsbidragssystem för
grundläggande svenskundervisning för invandrare,

6. godkänna vad som har föreslagits beträffande statsbidrag till studiecirklar
i påbyggnadsundervisning i svenska för invandrare,

dels i bilaga 2 (arbetsmarknadsdepartementet) föreslagit riksdagen

1. att anta förslag till lag om rätt till ledighet för grundläggande svenskundervisning
för invandrare,

2. att anta förslag till lag om ändring i semesterlagen (1977:480),

3. att godkänna vad som har anförts i fråga om svenskundervisning inom
arbetsmarknadsutbildningen.

Lagförslagen fogas som bilagor 1-6 till detta betänkande.

Vidare har regeringen i proposition 1985/86:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet)
under punkten C 5 föreslagit riksdagen

1. att godkänna vad som har förordats i fråga om timramar för svenskundervisning
för vuxna invandrare,

2. att godkänna vad som har förordats i fråga om fyllnadstjänstgöring för
lärare i kommun med statligt reglerade tjänster,

1

1 Riksdagen 1985/86.14sami. Nr 10

3. att godkänna vad som har förordats i fråga om att lärare vid folkhögskola
får fullgöra en del av sin tjänst som lärare i grund-sfi,

4. att till Undervisning för invandrare i svenska språket m. m. för
budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 220 762 000 kr.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av proposition 1985/86:67

1985/86:240 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om principerna för full kostnadstäckning för kommunerna i
vad avser statsbidrag för svenskundervisning för vuxna invandrare,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om extra resurser för eftersläpande utbildningsbehov,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om fördelning av studietimmar för påbyggnadsutbildning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om utbildningens kvalitet och om lärarkompetens.

1985/86:241 av Börje Stensson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen sägs om att ge kommunen
möjlighet att anlita AMU vid anordnande av grund-sfi.

1985/86:242 av Ylva Annerstedt m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar
att - med avslag på proposition 1985/86:67 i tillämpliga delar - som sin
mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts angående

1. bestämmelser om att invandrarnas önskemål om utbildningsanordnare
skall beaktas,

2. att längden på studietimme skall preciseras,

3. rätt till sfi-undervisning efter två månader för utländska medborgare
som väntar på uppehållstillstånd,

4. omfattningen av grund-sfi till anställda invandrare,

5. fördelningen av resurser till påbyggnads-sfi,

6. lärarbehörighet och fortbildning.

1985/86:243 av Per Unckel m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ett neutralt statsbidragssystem,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till riktlinjer för de kompetenskrav
som skall gälla dels nya sfi-lärare, dels nuvarande sfi-lärare,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att minimera tiden innan de asylsökande kan få påbörja
sfi-undervisning.

1985/86:244 av Lars Wemer m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att något övre timtak ej skall sättas för sfiundervisningen,

2. att riksdagen med ändring av regeringens förslag beslutar att invandrare
som genomgått grundläggande utbildning för vuxna (grundvux) också skall
kunna genomgå grund-sfi,

UbU 1985/86:10

2

3. att riksdagen med ändring av regeringens förslag beslutar att någon
tidsgräns för invandrares rätt till grund-sfi inte skall finnas,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att för den som sökt uppehållstillstånd polisutrednings
avslutande ej bör vara förutsättning för att få del av sfi-undervisning,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om de nuvarande invandrarlärarnas ställning inom den nya
organisationen för sfi,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om finansiering av sfi-undervisningen och kommunernas
kostnadstäckning.

1985/86:245 av Erkki Tammenoksa (s) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att en kartläggning av de tidigare
invandrarnas behov av svenskundervisning äger rum under år 1986,

2. att riksdagen uttalar som sin mening vad som i motionen anförts
beträffande det framtida behovet av medel för uppsökande verksamhet
bland tidigare invandrare och för sfi-utbildning för dessa.

1985/86:246 av Sivert Andersson m. fl. (s) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att lagstiftningen
om svenskundervisning för invandrare skall utgå från behovet av svenskundervisning,

2. att riksdagen uttalar sig för en statsbidragskonstruktion i överensstämmelse
med vad som förordats i motionen,

3. att riksdagen genom ett uttalande understryker behovet av uppsökande
verksamhet bland invandrarna,

4. att riksdagen uttalar att grund-sfi, i avvaktan på mera permanenta
lösningar, får bedrivas i AMU,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av en ny
övergripande sfi-lagstiftning som snarast löser problemen med svenskundervisning
för de invandrare som tidigare finns i landet.

(Yrkande 5 i motionen har överlämnats till socialförsäkringsutskottet.)

1985/86:247 av Berit Oscarsson m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om väntetiden för deltagarna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om nödvändigheten av en inventering av behovet av
grund-sfi och påbyggnads-sfi och den därmed sammanhängande förlängningen
av övergångsbestämmelserna,

3. att riksdagen uttalar att behov av medel föreligger för svenskundervisning
till ”väntare”, tidigare invandrare och påbyggnads-sfi inom studieförbund,

4. att riksdagen uttalar sig för en konstruktion av statsbidragssystemet i
enlighet med det förslag som framförs av reservanterna i organisationskommittén
för sfi,

5. att riksdagen, med avslag på propositionen i motsvarande del, beslutar
att förslaget till lag om grundläggande svenskundervisning för invandrare i
9 § får följande formulering:

UbU 1985/86:10

3

Propositionens förslag Motionens förslag UbU 1985/86:10

Kommunens skyldighet i fråga om Kommunens skyldighet i fråga om .
svenskundervisning upphör anting- svenskundervisning upphör antingen
när en deltagare har de kunskaper en när en deltagare har de kunskaper

och färdigheter som anges i före- och färdigheter som anges i föreskrifter
som meddelas av regeringen skrifter som meddelas av regeringen

eller när deltagaren inte gör tillfreds- eller när deltagaren inte gör tillfredsställande
framsteg. ställande framsteg. Om skäl därtill

föreligger kan studierna fullföljas vid
senare tillfälle.

1985/86:248 av Gunnel Liljegren (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
om

a) lärarbehörighet och fortbildningsbehovet,

b) grundkurs för invandrare som vistats längre tid i Sverige,

c) lärartjänster i komvux och sfi,

d) fördelningen av studietimmar i påbyggnads-sfi,

2. att riksdagen beslutar att omfattningen av grund-sfi i normalfallet skall
omfatta 400 resp. 500 timmar,

3. att riksdagen beslutar att statsbidraget till grund-sfi skall utgå i form av
förslagsanslag.

1985/86:249 av Margareta Palmqvist (s) och Inga-Britt Johansson (s) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande behovet av en skyndsam och grundlig inventering
av behovet av sfi-undervisning för invandrare som vistats i Sverige under
en längre tid,

2. att riksdagen uttalar sig för en konstruktion av statsbidragssystemet i
enlighet med det förslag som framförs av reservanterna i organisationskommittén
för sfi.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1986

1985/86:Ub410 av Ulla-Britt Åbark (s) och Hans Göran Franck (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om statsbidragskonstruktion för grund-sfi och påbyggnadssfi,

2. att riksdagen uttalar sig för ett användande av testinstrument såväl för
att fastställa när den enskilde invandraren uppnått avsedd kunskapsnivå som
för beräkning av gamla invandrares behov av grund-sfi.

1985/86:Ub414 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

5. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts rörande bidragssystemet för undervisning i svenska
för invandrare.

4

Yttranden

UbU 1985/86:10

Socialförsäkringsutskottet och arbetsmarknadsutskottet har beretts tillfälle
att yttra sig till utbildningsutskottet över proposition 1985/86:67 och motionerna
1985/86:240-249 i de delar som berör resp. utskotts beredningsområde.
De båda utskottens yttranden, nämligen SfU 1985/86:1 y och AU
1985/86:2 y fogas som bilaga 7 och bilaga 8 till detta betänkande.

Utskottet
1 Inledning

Enligt riksdagens beslut år 1984 (prop. 1983/84:199, UbU 1984/85:6, rskr.
1984/85:77) är målet för svenskundervisningen för vuxna invandrare att ge
invandraren sådana kunskaper i svenska språket samt om det svenska
samhället och arbetslivet att invandraren kan ta vara på sina rättigheter och
påverka sin situation samt fullgöra de krav och skyldigheter som det dagliga
livet bjuder. Undervisningen skall vidare bidra till att invandrarens ställning
på t. ex. arbetsmarknaden stärks och till att invandraren kan medverka i det
kulturella, sociala, fackliga och politiska livet samt genomgå utbildning inom
det reguljära vuxenutbildningssystemet i form av allmän grundutbildning och
yrkesutbildning.

Riksdagen godkände vidare riktlinjer för den framtida utformningen av
svenskundervisningen för vuxna invandrare. Enligt dessa riktlinjer skall den
nuvarande försöksverksamheten med svenskundervisning för vuxna invandrare
(sfi) ersättas den 1 juli 1986 med ett nytt system där sfi anordnas i form av
grundläggande svenskundervisning (grund-sfi) och påbyggnadsundervisning
(påbyggnads-sfi).

Riktlinjerna innebär bl. a. följande.

Staten får ett ramansvar för sfi medan kommunerna får ett lagstadgat
ansvar för att grund-sfi anordnas. Enligt de riktlinjer som godkändes år 1984
skall undervisningen kunna anordnas både av kommunen själv och, på
kommunens uppdrag, av studieförbund och folkhögskolor.

Den som efter grund-sfi fortsätter till arbetsmarknadsutbildning (AMU)
skall kunna få sin påbyggnads-sfi i samband med utbildningen där, medan
övriga erbjuds påbyggnads-sfi i studiecirkelform hos studieförbunden.

Det genomsnittliga antalet studietimmar i sfi bör vara 700. Därav bör
genomsnittligt 500 timmar avse grund-sfi för dem som fortsätter i påbyggnads-sfi
inom studieförbund. För dessa bör påbyggnads-sfi omfatta genomsnittligt
200 timmar och för dem som får sin påbyggnads-sfi inom AMU
genomsnittligt 300 timmar.

Deltagare i grund-sfi skall få studiesocialt stöd motsvarande den timersättning
som utgår till deltagarna i grundläggande utbildning för vuxna (grundvux).
Sådan timersättning skall dock inte utgå till de deltagare i grund-sfi som
ännu inte fått uppehållstillstånd.

Invandrare, som är anställda, skall ha lagstadgad rätt till ledighet vid
deltagande i grund-sfi.

Deltagare i påbyggnads-sfi i studieförbund skall kunna få timstudiestöd

enligt bestämmelserna för sådant stöd. Deltagarna i påbyggnads-sfi inom
AMU skall få utbildningsbidrag under studierna. Undervisningen skall vara
kostnadsfri för deltagarna för såväl grund-sfi som påbyggnads-sfi.

För grund-sfi skall utgå statsbidrag till kommunerna, som täcker de
genomsnittliga kostnaderna. För påbyggnads-sfi i studiecirkelform skall
statsbidrag utgå i princip enligt de regler som gäller för övrig studiecirkelverksamhet.
För påbyggnads-sfi inom AMU skall tillämpas de för denna
utbildningsform gällande villkoren.

I den nu föreliggande propositionen 1985/86:67 fullföljs det tidigare
riksdagsbeslutet genom att riksdagen föreslås anta förslag till lag om
grundläggande svenskundervisning för invandrare, förslag till lag om ändring

1 vuxenutbildningslagen (1984:1118), förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370), förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring, förslag till lag om ledighet för grundläggande svenskundervisning
för invandrare samt förslag om ändring i semesterlagen
(1977:480). Vidare hemställs att riksdagen skall godkänna ett förslag till
statsbidragssystem för grund-sfi samt vissa förslag om bestämmelser för
påbyggnads-sfi.

2 Lag om grundläggande svenskundervisning för invandrare

2.1 Anordnare av grundläggande svenskundervisning för invandrare

Riksdagen beslöt år 1984 (UbU 1984/85:6, s. 11 rskr. 1985/86:77) att
grund-sfi skall kunna anordnas både av kommunen själv inom den egna
utbildningsorganisationen och, på uppdrag av kommunen, av studieförbund
och folkhögskolor. Det förutsattes att om kommunen själv anordnar
undervisningen skall detta ske inom den kommunala vuxenutbildningen. I
proposition 1985/86:67 anför föredragande statsrådet att reglerna för den
kommunala utbildningen för vuxna (kommunal vuxenutbildning, komvux
och grundutbildning för vuxna, grundvux) i stor utsträckning inte kan
tillämpas för grund-sfi. Detta gäller t. ex. reglerna om organisation, statsbidrag,
läroplan och uppdragsutbildning. Därför bör grund-sfi inte anordnas
inom den kommunala utbildningen för vuxna utan i stället i anslutning till
denna eller inom en fristående kommunal utbildningsorganisation. Vidare
föreslås att kommunen övergångsvis även skall få uppdra åt arbetsmarknadsutbildningsmyndighet
(AMU-myndighet) att anordna grund-sfi under förutsättning
att undervisningen är genomförd före utgången av juni 1987. Denna
övergångsanordning föreslås mot bakgrund av vissa problem med övertalighet
bland lärarna inom AMU som hittills anordnat även grundläggande sfi.

1 motionerna 1985/86:246 (s) yrkande 4 och 1985/86:241 (fp) framhålls att
AMU bör kunna utnyttjas av kommunerna för grund-sfi även fortsättningsvis.
Ett skäl härför anses vara att samhället under årens lopp byggt upp en
mycket stor och kompetent organisation inom AMU för undervisning av
vuxna invandrare.

Arbetsmarknadsutskottet framför i sitt yttrande 1985/86:1 y den uppfattningen
att kommunerna bör ha möjlighet att även ta AMU:s tjänster i
anspråk för grund-sfi om man anser det vara ändamålsenligt. Arbetsmark -

UbU 1985/86:10

6

nadsutskottet tänker bl. a. på fall där en kommun inte tidigare tillhandahållit
grund-sfi och andra lämpliga utbildningsanordnare saknas. Även om detta
engagemang inom AMU sannolikt skulle bli av begränsad omfattning bör
sålunda inte möjligheten att anlita AMU uteslutas.

Arbetsmarknadsutskottet erinrar i detta sammanhang om att AMUverksamheten
fr. o. m. den 1 januari i år bedrivs i en ny organisatorisk form.
Den nya organisationens främsta uppgift är att anordna arbetsmarknadsutbildning
på uppdrag av arbetsmarknadsverket. Den skall därutöver mot
ersättning kunna anordna utbildning för andra uppdragsgivare, t. ex. kommuner
och företag.

Som utbildningsutskottet redovisat har riksdagen beslutat att grund-sfi
skall anordnas av kommunen själv eller, på uppdrag av kommunen, av
studieförbund och folkhögskola. Utskottet har inte något att erinra mot att
undervisningen, när den anordnas av kommunen själv, av i propositionen
angivna skäl sker i anslutning till kommunal utbildning för vuxna och inte
inom denna som förutsattes år 1984. Utskottet har inte heller något att erinra
mot att en kommun även kan anordna undervisningen inom en fristående
kommunal utbildningsorganisation.

I likhet med arbetsmarknadsutskottet anser utbildningsutskottet att
kommunen bör kunna uppdra åt en AMU-myndighet att även fortsättningsvis
anordna grundläggande svenskundervisning om detta bedöms ändamålsenligt.
Utbildningsutskottet vill emellertid särskilt framhålla att AMU:s
medverkan skall ske i begränsad omfattning och att den bör kunna komma i
fråga i kommuner där andra anordnare av sfi inte finns eller där den
kommunala utbildningsorganisationen saknar sådana resurser som är lämpliga
att användas för grund-sfi. Utskottet anser att riksdagen med anledning av
motionerna 1985/86:241 och 1985/86:246 yrkande 4 bör göra ett tillägg till 3 § i
den i propositionen föreslagna lagen om grundläggande svenskundervisning
för invandrare. Tillägget skall göra det möjligt för en kommun att uppdra åt
en AMU-myndighet att anordna grund-sfi även fortsättningsvis i enlighet
med vad utskottet här anfört. Vidare bör riksdagen med ändring av
lagförslaget besluta om en följdändring av 5. övergångsbestämmelserna
beträffande grund-sfi inom AMU under tiden den 1 juli 1986 till den 30 juni
1987.

I betänkandet UbU 1984/85:6 (s. 11) anfördes att kommunen vid sitt val av
utbildningsanordnare bör ta hänsyn till invandrarnas egna önskemål. I
proposition 1985/86:67 framhåller statsrådet att de praktiska förutsättningarna
för att tillgodose invandrarnas egna önskemål självfallet varierar från
kommun till kommun. Därför anses det inte möjligt att närmare precisera
hur invandrarnas önskemål skall tillgodoses. Det föreslås inte heller att
någon bestämmelse härom tas in i lagen.

I motionerna 1985/86:242 (fp) yrkande 1 och 1985/86:243 (m) yrkande 1 i
denna del begärs att invandrarnas önskemål om utbildningsanordnare skall
beaktas. Detta bör riksdagen enligt motionärerna som sin mening ge
regeringen till känna.

Utskottet vill åter stryka under vikten av att kommunerna så långt det är
möjligt tar hänsyn till de önskemål invandrarna kan ha om anordnare av
svenskundervisningen. I många fall, särskilt i kommuner med få invandrare
där det t.o. m. kan bli fråga om att anordna undervisning endast för en

UbU 1985/86:10

grupp, är det givetvis nödvändigt att välja endast en anordnare. I det fall
kommunen väljer att uppdra åt studieförbund att anordna svenskundervisningen
är det enligt utskottets mening viktigt att studieförbunden får
möjlighet att på lika villkor erbjuda sina tjänster. Utskottet vill i sammanhanget
erinra om att det enligt tidigare riksdagsbeslut är angeläget att
kompetens och erfarenhet av svenskundervisning för invandrare tas till vara.
Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1985/86:242 yrkande 1 och 1985/86:243 yrkande 1 i denna del.

2.2 Deltagare i grundläggande svenskundervisning för invandrare

Den grundläggande svenskundervisningen skall enligt de riktlinjer riksdagen
godkände år 1984 i första hand riktas till nya invandrare. Dessa bör så fort
som möjligt efter ankomsten till landet påbörja undervisningen.

I det nu föreliggande lagförslaget anges vilka invandrare som kommunen
blir skyldig att anordna svenskundervisning för. Skyldigheten gäller bl. a.
utländska medborgare som antingen är kyrkobokförda i kommunen eller
som, utan att vara kyrkobokförda, regelmässigt vistas i kommunen efter att
ha ansökt om uppehållstillstånd i avsikt att bosätta sig i riket. För den
sistnämnda kategorin skall dessutom gälla att de skall ha väntat på besked om
uppehållstillstånd under minst den tid som regeringen bestämmer. I propositionen
erinras om att regeringen för närvarande föreskrivit att för att få delta i
sfi enligt nuvarande ordning skall en utländsk medborgare ha sökt uppehållstillstånd
och väntat på besked i frågan minst två månader. Dessutom skall
polismyndighetens utredning vara slutförd.

I fyra motioner berörs frågan om när de som väntar på uppehållstillstånd
skall erbjudas grund-sfi. Enligt motionerna 1985/86:242 (fp) yrkande 3,
1985/86:244 (vpk) yrkande 4 och 1985/86:247 yrkande 1 bör riksdagen ge
regeringen till känna att de som väntat i två månader på uppehållstillstånd
skall ha rätt till svenskundervisning. I den sistnämnda motionen framhålls att
om garantier inte ges för att polisutredningen tar kortare tid bör villkoret att
polismyndighetsutredning skall vara slutförd tas bort. I motion 1985/86:243
yrkande 3 begärs åtgärder i syfte att tillförsäkra den som väntar på
uppehållstillstånd sfi-undervisning i enlighet med vad riksdagen tidigare
uttalat.

Socialförsäkringsutskottet konstaterar i sitt yttrande 1985/86:2 y att den nu
förevarande propositionen innehåller en erinran om vilka villkor som
regeringen föreskrivit för att den som väntar på uppehållstillstånd skall
meddelas sfi-undervisning enligt nuvarande regler. Såvitt gäller rätten till
grund-sfi efter den 1 juli 1986 innehåller propositionen inget annat uttalande
än att regeringen skall ges möjlighet att precisera väntetiden.
Socialförsäkringsutskottet påpekar att föregående riksmötes beslut om att de
som väntar på uppehållstillstånd bör få delta i svenskundervisning om
väntetiden blir avsevärt längre än fyra veckor därvid kommer att utgöra
riktlinjer för regeringens beslut i frågan. Socialförsäkringsutskottet finner
det uppenbart att den nuvarande bestämmelsen om att polisutredningen
måste vara slutförd innan sfi-undervisningen får meddelas inte är förenlig
med riksdagsbeslutet i de fall polisutredningen tar avsevärt längre tid än fyra
veckor. Enligt socialförsäkringsutskottets mening innebär därför riksdagsbeslutet
att den som väntar på uppehållstillstånd kan påbörja grund-sfi även i

UbU 1985/86:10

8

sådana fall där polisutredningen tar lång tid. Såsom framhållits i propositionen
har en arbetsgrupp tillsatts med företrädare för berörda departement och
myndigheter för att snabbt komma till rätta med polisens balanser av
asylärenden och lämna förslag om hur man skall kunna undvika att
balanserna på nytt börjar växa. Socialförsäkringsutskottet har erfarit att
vidtagna åtgärder redan lett till att tiderna för polisutredningarna förkortats
och förutsätter att åtgärder även framdeles kommer att vidtas för att
balanserna skall kunna hållas på en rimlig nivå.

Utbildningsutskottet utgår självfallet, liksom socialförsäkringsutskottet,
från att de bestämmelser regeringen kommer att fastställa överensstämmer
med vad riksdagen som sin mening gav regeringen till känna vid föregående
riksmöte (UbU 1984/85:6, rskr. 1984/85:77), nämligen att de väntande bör få
delta i grund-sfi om väntetiden blir avsevärt längre än fyra veckor.
Därigenom tas en lång väntetid till vara och, i de fall de väntande får
uppehållstillstånd, förkortas den tid som måste anslås för grund-sfi efter
tillståndsbeslutet. Utskottet anser att en lång tid för polisutredning inte får
påverka de väntandes möjlighet att få svenskundervisning. Då riksdagens
tillkännagivande år 1984 fortfarande äger sin giltighet anser utskottet att det
inte behövs något förnyat tillkännagivande för att det tidigare beslutet skall
följas vid fastställandet av bestämmelser om grund-sfi för dem som väntar på
uppehållstillstånd. Motionerna 1985/86:242 yrkande 3,1985/86:243 yrkande
3, 1985/86:244 yrkande 4 och 1985/86:247 yrkande 1 bör därför avslås av
riksdagen.

Utskottet har i sammanhanget uppmärksammat situationen för de invandrare
som väntar på uppehållstillstånd och som har behov av undervisning
inom grundvux. Utskottet förutsätter att regeringen vidtar de åtgärder som
behövs för att även dessa invandrare skall kunna beredas undervisning inom
rimlig tid.

Skyldigheten för en kommun att anordna svenskundervisning för invandrare
skall enligt de riktlinjer riksdagen godkände år 1984 och enligt det nu
föreliggande lagförslaget gälla under det kalenderår en invandrare kommer
till Sverige, eller i vissa fall börjar arbeta i Sverige men bor i Finland, samt
under det närmast påföljande kalenderåret. Föredragande statsrådet förutsätter
att kommunerna anstränger sig att uppfylla sin skyldighet trots att
praktiska svårigheter ibland kan föreligga. Om av någon anledning undervisningen
för en enskild inte skulle påbörjas under den angivna tiden är det
enligt statsrådet ändå angeläget att kommunen anordnar undervisning, även
om den formella skyldigheten har upphört. Undervisningen bedrivs emellertid
då inte med stöd av den föreslagna lagen om svenskundervisning för
invandrare.

Det anförda innebär såvitt socialförsäkringsutskottet kunnat finna inte
bara att något statsbidrag för undervisningen i de fall denna påbörjas utan
stöd av lagen inte kan utgå för verksamheten, utan även att den föreslagna
lagen om rätt till ledighet för grundläggande svenskundervisning för invandrare
inte kan tillämpas för den som skall genomgå undervisningen. Avsikten
synes också vara att timersättning inte skall utgå i dessa fall, vilket i sin tur
skulle få till följd att den sjukpenninggrundande inkomsten kan sänkas under
studietiden. I de fall undervisningen inte kunnat påbörjas inom föreskriven

UbU 1985/86:10

9

tid på grund av omständigheter som den enskilde undervisningsberättigade UbU 1985/86:10
inte kunnat råda över anser socialförsäkringsutskottet att de angivna
konsekvenserna inte är rimliga och att lagstiftningen bör utformas så att den
enskilde är tillförsäkrad sin rätt till ledighet m. m. även om undervisningen
påbörjas först sedan kommunens formella skyldighet att anordna undervisningen
upphört.

Utbildningsutskottet erinrar om att svenskundervisningen är en del av
anordningarna för mottagandet av nya invandrare enligt riksdagens beslut
om riktlinjer för dels denna undervisning (prop. 1983/84:199, UbU 1984/

85:6, rskr. 1984/85:77), dels flyktingmottagandet (prop. 1983/84:124, SfU
1983/84:27, rskr. 1983/84:295). Undervisningen skall vara en introduktion till
svenska förhållanden och ge allmänna kunskaper i svenska och om Sverige.

Det är angeläget både ur den enskildes och ur samhällets synvinkel att
undervisningen kan påbörjas så snart som möjligt. I propositionen anges att
undervisning på halvtid beräknas pågå i ca åtta månader. Utskottet
förutsätter självfallet att kommunerna i sin planering för att ta emot
flyktingar även planerar för deras svenskundervisning så att det blir möjligt
att påbörja undervisningen under det kalenderår de anländer eller under
kalenderåret därefter.

Regeringen bör noga följa utvecklingen och om det, som socialförsäkringsutskottet
befarar, visar sig att undervisningen i vissa fall inte kan påbörjas
under denna tid bör regeringen återkomma till riksdagen med de förslag som
uppföljning och utvärdering kan ge anledning till. Utskottet har inte nu
underlag för att föreslå riksdagen en ändring av det föreliggande lagförslaget.

Enligt de riktlinjer för svenskundervisningen som riksdagen godkände år
1984 bör de som genomgått grundutbildning för vuxna (grundvux) hå fått
sådana kunskaper i svenska att det är rimligt att förutsätta att de normalt inte
är i behov av grund-sfi. I 5 § lagförslaget är en bestämmelse intagen om att
den som är berättigad till grundutbildning för vuxna enligt vuxenutbildningslagen
(1984:1118) inte omfattas av kommunens skyldighet att anordna
svenskundervisning för invandrare.

I motion 1985/86:244 (vpk) yrkande 2 hemställs om en sådan ändring av
lagförslaget att invandrare som genomgått grundvux också skall kunna
genomgå grund-sfi. Motionärerna anser att grundvux inte ger samma
kunskaper i svenska som grund-sfi och att det därför måste finnas en
möjlighet att få delta i grund-sfi efter grundvux.

Utskottet utgår från att de invandrare som får undervisning inom grundvux
får sådana kunskaper i svenska m. m. att de inte behöver börja om på nytt
med svenskundervisning inom grund-sfi. Deras behov av fortsatt svenskundervisning
efter grundvux bör kunna tillgodoses inom påbyggnads-sfi.

Erfarenheterna av den förhållandevis nya läroplanen för grundvux och av
den nya svenskundervisningen bör tas till vara i kommande uppföljningar
och utvärderingar. Det får då bedömas i vad mån de nu föreslagna
bestämmelserna i något avseende bör kompletteras eller ändras. Med det
anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår yrkande 2 i motion 1985/

86:244.

Utskottet som i övrigt inget har att erinra mot den föreslagna lydelsen av

5 § i lagen om svenskundervisning för invandrare föreslår att riksdagen antar
lagförslaget i denna del.

Enligt 2. övergångsbestämmelserna till det nu föreliggande förslaget till lag
om grundläggande svenskundervisning för invandrare gäller kommunens
skyldigheter och övriga föreskrifter i lagen även personer som kommit hit,
resp. börjat arbeta här, före den 1 januari 1985 om de i övrigt är hänförliga till
de kategorier av invandrare som omfattas av lagen. Undervisningen skall
erbjudas före utgången av juni 1990 och vara genomförd före utgången av
juni 1991.

Någon tidsgräns för invandrarnas rätt till svenskundervisning skall inte
finnas enligt motion 1985/86:244 (vpk) yrkande 3. Den föreslagna femårsgränsen
kommer enligt motionärernas mening att innebära att stora grupper
kan komma att utestängas från svenskundervisningen. Lagstiftningen om
svenskundervisning skall enligt motion 1985/86:246 (s) yrkande 1 utgå från
behovet av svenskundervisning. Motionärerna begär att riksdagen som sin
mening skall ge regeringen till känna behovet av en ny övergripande
lagstiftning om grundläggande svenskundervisning, vilken snarast skall lösa
problemet med undervisning av de invandrare som tidigare finns i landet
(yrkande 6). Motionärerna anser att det behov av undervisning som dessa
grupper har inte kan tillgodoses inom den föreslagna femårsperioden. I
motion 1985/86:247 (s) yrkande 2 i denna del hemställs att de tidigare
invandrarnas rätt till svenskundervisning skall gälla två år längre än vad som
föreslås i propositionen. Enligt motion 1985/86:248 (m) yrkande 1 b bör
undervisning för tidigare invandrare erbjudas endast dem som är arbetslösa.

Socialförsäkringsutskottet ansluter sig i sitt yttrande 1985/86:2 y till den
bedömning som gjordes år 1984, nämligen att de tidigare invandrarnas behov
av svenskundervisning skall tillgodoses och att detta bör kunna ske under en
femårsperiod. Med tanke på att det är osäkert hur stort detta undervisningsbehov
är bör, som anfördes år 1984, riksdag och regering vid femårsperiodens
slut få bedöma det återstående undervisningsbehovet och de resurser
detta kan kräva. Utbildningsutskottet ansluter sig till denna bedömning och
framhåller - liksom socialförsäkringsutskottet - vikten av att den aviserade
kartläggningen av undervisningsbehovet genomförs så snart som möjligt.
Utskottet har inhämtat att regeringen den 30 januari i år givit skolöverstyrelsen
(SÖ) i uppdrag att göra kartläggningen. Utskottet behandlar i ett
följande avsnitt budgetfrågor och tar därvid även upp motionsyrkanden som
rör denna kartläggning.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med avslag
på motionerna 1985/86:244 yrkande 3 och 1985/86:247 yrkande 2 i denna del
antar lagförslaget i vad det avser 2. övergångsbestämmelserna om tidigare
invandrares deltagande i svenskundervisning t. o. m. utgången av juni 1991.
Mot bakgrund av att riksdagen redan år 1984 anslöt sig till föredragande
statsrådets uppfattning att det återstående undervisningsbehovet bör få
prövas vid utgången av tidsperioden bör riksdagen avslå även yrkandena 1
och 6 i motion 1985/86:246 beträffande ny lagstiftning om de tidigare
invandrarnas svenskundervisning.

Kommunens skyldighet att anordna svenskundervisning skall utgå från

UbU 1985/86:10

11

invandrarnas behov av undervisning. Detta uttrycks i 5 § lagförslaget så att
kommunens skyldighet inte avser dem som har sådana kunskaper i svenska
(danska eller norska) att grundläggande svenskundervisning inte kan anses
nödvändig. Denna bestämmelse bör också gälla de tidigare invandrare som
enligt övergångsbestämmelserna skall kunna få svenskundervisning. Det bör
enligt utskottets mening inte ställas upp några villkor i övergångsbestämmelserna
om att invandrare skall vara arbetslös för att få svenskundervisning.
Riksdagen bör därför avslå även yrkande 1 b i motion 1985/86:248.

2.3 Undervisningens kvalitet och omfattning

De år 1984 godkända riktlinjerna för svenskundervisningen för invandrare
innefattar även mål för undervisningen och riktlinjer för innehållet i
undervisningen (prop. 1983/84:199 s. 14-15). Den kunskapsnivå deltagarna i
grund-sfi skall uppnå bör framgå av en läroplan. Enligt de nämnda
riktlinjerna bör undervisningen i genomsnitt omfatta sammanlagt 700
timmar. Därav bör genomsnittligt 500 timmar avse grund-sfi för dem som
fortsätter i påbyggnads-sfi inom studieförbunden. I dessa fall bör påbyggnads-sfi
omfatta genomsnittligt 200 timmar. För dem som kommer att
uppfylla kriterierna för AMU bör grund-sfi omfatta genomsnittligt 400
timmar och för dem som får påbyggnads-sfi inom AMU genomsnittligt 300
timmar.

I motion 1985/86:240 (c) erinras om att utbildningsutskottet år 1984 ansåg
det mycket angeläget att sfi-utbildningen får en likvärdig kvalitet oavsett i
vilken form den anordnas. En garanti för en likvärdig kvalitet är, enligt vad
utskottet anförde, att staten ställer upp vissa riktlinjer för grund-sfi som
anordnarna skall följa, bl. a. beträffande utbildningens innehåll genom en
fastställd läroplan. Motionärerna önskar att riksdagen genom ett tillkännagivande
skall markera för regeringen vikten av att sådana riktlinjer fastställs
(yrkande 4 i denna del).

Utskottet har inhämtat att SÖ den 14 oktober 1985 till regeringen
överlämnat ett förslag till läroplan för grundläggande svenskundervisning för
vuxna invandrare. Förslaget utgår från de mål och de riktlinjer beträffande
innehåll i grund-sfi som riksdagen godkände år 1984. Läroplansförslaget
innehåller allmänna mål och riktlinjer för verksamheten samt en beskrivning
av den kunskapsnivå som deltagarna skall ha uppnått efter genomgången
grund-sfi. Under rubriken Huvudmoment redovisas de kunskaper som
deltagarna bör inhämta och de färdigheter de bör uppnå. Som stöd för
undervisningen skall SÖ dessutom utarbeta kommentarmaterial till läroplanen
sedan denna fastställts. Utskottet har erfarit att avsikten är att
läroplanen skall fastställas inom kort. Motionärernas önskemål om att
riktlinjer för verksamheten skall fastställas blir därmed tillgodosett. Riksdagen
bör därför avslå motion 1985/86:240 yrkande 4 i den nu aktuella delen.

Enligt 9 § lagförslaget i den nu föreliggande propositionen upphör
kommunens skyldighet i fråga om svenskundervisning när en deltagare har
de kunskaper och färdigheter som anges i föreskrifter som meddelas av
regeringen, dvs. i den av regeringen fastställda läroplanen för grund-sfi.
Kommunens skyldighet i fråga om svenskundervisning upphör även när

UbU 1985/86:10

12

deltagaren inte längre gör tillfredsställande framsteg. Många deltagare i
grund-sfi behöver enligt föredragande statsrådets mening god tid för att
tillgodogöra sig undervisningen. Hänsyn måste tas till detta. Det kan
emellertid hända att en deltagare efter en längre tid inte längre gör några
nämnvärda framsteg. I ett sådant fall måste undervisningen upphöra även om
de avsedda kunskaperna och färdigheterna inte uppnåtts. Statsrådet erinrar
om att en motsvarande föreskrift finns i vuxenutbildningslagen för grundvux.

I motion 1985/86:Ub410 (s) yrkande 2 anförs att studietiden för olika
deltagare i grund-sfi bör få vara olika lång och att statsbidragssystemet skall
tillåta detta. Enligt motionärernas mening finns det en risk för att ingen skall
anses ha nått målet för grund-sfi utan att ha fått 400 resp. 500 timmars
undervisning. Om så blir fallet kommer det med propositionens statsbidragssystem
inte att finnas resurser till en väsentligt längre undervisning för dem
som behöver detta. Motionärerna hemställer att ett test skall få användas för
att fastställa när den enskilda invandraren uppnått avsedd kunskapsnivå
inom grund-sfi. Ett sådant test bör också kunna användas för att beräkna
tidigare invandrares behov av grund-sfi.

Någon övre gräns för omfattningen av grund-sfi bör enligt motion
1985/86:244 (vpk) yrkande 1 inte sättas. I stället bör behovet av undervisning
styra omfattningen. Motionärerna anför att invandrarnas behov är mycket
olika och att påbörjad undervisning inte bör få avbrytas därför att den har
pågått i ett bestämt antal timmar.

Undervisning i grund-sfi för anställda invandrare bör enligt motionerna
1985/86:242 (fp) yrkande 4 och 1985/86:248 (m) yrkande 2 regleras i syfte att
underlätta arbetsgivarens planering. Enligt den förstnämnda motionen bör
undervisningen regelmässigt omfatta 500 timmar och enligt den senare
motionen i normalfallet 400 timmar för dem som skall gå vidare till AMU och
500 timmar för dem som skall få påbyggnads-sfi genom studieförbunden.

Enligt motion 1985/86:247 (s) yrkande 5 bör 9 § lagförslaget få ett tillägg
beträffande deltagare som får sluta därför att de inte längre gör tillfredsställande
framsteg. Tillägget föreslås få följande lydelse: ”Om skäl därtill
föreligger kan studierna fullföljas vid ett senare tillfälle.” Motionärerna
anför att orsakerna till att en deltagare inte gör några nämnvärda framsteg
kan vara många. Deltagaren kan bära på svåra upplevelser från hemlandet
eller ha kommit till fel undervisningsform och i stället behövt undervisning
inom grundvux. Motionärerna anser att orsakerna till att deltagaren inte gör
några nämnvärda framsteg bör utredas och att deltagaren skall ges möjlighet
att få börja undervisningen på nytt om särskilda skäl föreligger.

Utskottet erinrar om att behovet av en individualiserad undervisning
ströks under vid riksdagsbehandlingen år 1984 av riktlinjer för svenskundervisningen.
Föredragande statsrådet framhöll i proposition 1983/84:199 att det
är nödvändigt att individualisera undervisningen såväl till omfattning som till
innehåll för att möta de mycket olika behov och förutsättningar som finns hos
invandrare. Det går därför inte att fixera ett visst antal timmar som alla skall
ha, även om man måste utgå från ett genomsnittligt antal timmar per
deltagare. Utbildningsutskottet, som instämde med vad som anfördes i
propositionen om behovet av individualiserad undervisning, ansåg det
mycket angeläget att invandrarna får en god start i Sverige bl. a. genom den

UbU 1985/86:10

13

svenskundervisning som erbjuds. På utskottets förslag beslöt riksdagen
därför om en ökning av det genomsnittliga antalet timmar i förhållande till
förslaget i propositionen.

Utskottet erinrar också om att kommunerna enligt 7 § lagförslaget åläggs
ett ansvar för att samråd äger rum om en arbetstagares deltagande i
undervisningen och om undervisningens förläggning med den berörda
arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorganisationen i förhållande till
vilken arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal. Avsikten med samrådet är
att få till stånd en undervisning där pedagogiska krav tillgodoses och
olägenheter för såväl arbetstagare som arbetsgivare undviks (prop. 1985/
86:67 s. 10 och 48). En utgångspunkt för samrådet bör enligt propositionen
vara att undervisningstiden för grund-sfi genomsnittligt omfattar 500 timmar
för dem som får påbyggnads-sfi genom studieförbund och 400 timmar för
dem som går vidare till AMU.

Eftersom undervisningsbehoven varierar och deltagarna bör ha möjlighet
att få kortare eller längre undervisning än den angivna genomsnittliga
längden på grund-sfi måste deltagarnas kunskaper och färdigheter bedömas.
I SÖ:s läroplansförslag anges att test bör kunna användas vid fortlöpande
diagnoser och bedömningar. Utskottet utgår från att detta görs på ett sådant
sätt att reella möjligheter till differentiering av studietiden skapas i syfte att
beakta deltagarnas skilda behov. Enligt läroplansförslaget bör vidare
deltagare med särskilda behov kunna få stödundervisning. De bör också
kunna få undervisning i särskild grupp för att undervisningen skall kunna
anpassas efter deras behov.

Utskottet utgår från att de deltagare som av olika anledningar, t. ex. fysisk
eller psykisk ohälsa, har svårt att tillgodogöra sig undervisningen får en
möjlighet att göra ett uppehåll i undervisningen, om de så önskar, för att
återkomma när deras förutsättningar för att fullfölja studierna är bättre. Det
är i dessa fall givetvis inte fråga om att kommunens skyldighet har upphört
enligt 9 § lagförslaget. Utskottet förutsätter att kommunerna gör en grundlig
bedömning innan en sådan deltagare som inte längre gör tillfredsställande
framsteg får avsluta undervisningen i enlighet med 9 §. Om emellertid en
kommun gör en sådan bedömning och undervisningen därför upphör enligt
9 § lagförslaget, finns det inte något formellt hinder för kommunen att vid ett
senare tillfälle låta vederbörande delta i undervisning i grund-sfi. Undervisningen
sker då inte med stöd i denna lag, och deltagaren får inte en andra
gång räknas in i underlaget för rekvisition av statsbidrag. Genom att
kommunen nu får ansvaret för både grund-sfi och grundvux bör möjligheterna
att se till att invandraren kommer till rätt utbildning förbättras.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1985/86:242 yrkande 4, 1985/86:244 yrkande 1, 1985/86:247
yrkande 5, 1985/86:248 yrkande 2 samt 1985/86:Ub410 yrkande 2 och antar
9 § i lagförslaget.

2.4 Lagförslaget i övrigt beträffande grundläggande svenskundervisning för
invandrare

Utskottet har inget att erinra i övrigt beträffande förslaget till lag om
grundläggande svenskundervisning för invandrare. De föreslagna ikraftträ -

UbU 1985/86:10

14

dande- och övergångsbestämmelserna innebär bl. a. att lagen träder i kraft
den 1 juli 1986. Vidare får undervisning enligt nu gällande regler som
anordnats av studieförbund och som påbörjats efter den 1 januari 1986 men
inte avslutats före den 30 juni 1986 samt undervisning anordnad som
arbetsmarknadsutbildning vilken påbörjats före den 1 juli 1986 fullföljas
efter den 1 juli 1986. Utskottet föreslår att riksdagen antar lagförslaget i
övrigt. I anslutning till 4. övergångsbestämmelserna förordar statsrådet
Leijon (prop. 1985/86:67, bil. 2) att de som före den 1 juli 1986 har påbörjat
svenskundervisning för invandrare inom arbetsmarknadsutbildningen motsvarande
grundläggande nivå bör få fullfölja denna utbildning med utbildningsbidrag
på oförändrade villkor. Arbetsmarknadsutskottet har inte haft
något att erinra mot detta, och utbildningsutskottet föreslår att riksdagen
godkänner vad som förordats i denna fråga.

3 Övriga lagförslag

I propositionen föreslås riksdagen anta ett förslag till lag om ändring i
vuxenutbildningslagen (1984:1118) som bl. a. innebär att vuxenutbildningslagen
tillförs en bestämmelse med upplysning om den nya lagen om
grundläggande svenskundervisning för invandrare. I lagändringsförslaget
finns även en ändring av uttrycket ”främmande språk” till uttrycket ”andra
språk” (i enlighet med vad som anfördes i prop. 1984/85:100 bil. 10 s. 96 och
109). Med hänsyn till det språkbruk som hittills gällt bör lagförslagets ”andra
språk” skrivas i ett ord, ”andraspråk”. Utskottet föreslår att riksdagen
beslutar i enlighet härmed.

Utbildningsutskottet har inte - och inte heller socialförsäkringsutskottet
eller arbetsmarknadsutskottet - något att erinra mot övriga lagförslag och
föreslår att riksdagen antar dem.

4 Statsbidragssystem och anslagsberäkningar

4.1 Statsbidrag till grundläggande svenskundervisning för invandrare m. m.

Utgångspunkter för ett schabloniserat statsbidragssystem för grund-sfi lades
fast genom riksdagens beslut år 1984.

Med utgångspunkt i riksdagens beslut föreslås i nu föreliggande proposition
1985/86:67 att kostnadsberäkningarna bör baseras på antalet nyinvandrade
kyrkobokförda över 16 år kalenderåret närmast före aktuellt budgetår.
Från detta tal bör räknas bort utländska medborgare som har svenska,
danska eller norska som modersmål, utländska medborgare som skall få sin
grundläggande svenskundervisning inom ramen för grundvux samt återinvandrade
som redan har grundkunskaper i svenska. Antalet invandrare som
kan ge underlag för statsbidraget bör läggas fast i det årliga budgetarbetet.
Därvid måste antalet kyrkobokförda invandrare baseras dels på faktiska
siffror för tre kvartal, dels på en prognos för det fjärde kvartalet. Såvitt gäller
antalet utländska medborgare som beräknas få sin svenskundervisning inom
ramen för grundvux får detta antal fastställas i det årliga budgetarbetet.

Resursramen för ett budgetår bör anges i antal studietimmar och vara en

UbU 1985/86:10

15

totalram för riket som inte får överskridas. Regeringen begär riksdagens
bemyndigande att få justera antalet studietimmar utifrån det faktiska antalet
kyrkobokförda nyinvandrade kalenderåret före aktuellt budgetår, eftersom
resursramen grundas på en prognos beträffande det fjärde kvartalets
invandring. På grund av denna osäkerhet beträffande resursramens slutliga
storlek föreslås anslaget i budgetpropositionen betecknas som förslagsanslag.

Den resursram, som grundas på antalet nyinvandrade kalenderåret före
aktuellt budgetår, får enligt föredragande statsrådets mening ses som uttryck
för den ambition statsmakterna har för detta budgetår att ge grund-sfi för dels
tidigast föregående kalenderår kyrkobokförda nyinvandrade, dels invandrare
som väntar på uppehållstillstånd, dels ock - i undantagsfall - invandrare
som bott en längre tid i Sverige.

Enligt statsrådets bedömning kommer de studietimmar som kommunerna
kommer att disponera för grund-sfi att i flertalet fall svara mot det faktiska
behovet. Om invandringen skulle öka väsentligt avses regeringen föreslå
riksdagen att på tilläggsbudget höja resursramen.

En resursram uttryckt i studietimmar skall räknas fram även för varje
kommun på samma sätt som föreslagits för hela riket. Kommunen garanteras
statsbidrag för genomförd verksamhet upp till 90 % av det på detta sätt
beräknade antalet studietimmar.

De resterande 10 % av resursramen för hela riket disponeras av SÖ efter
samråd med statens invandrarverk för att, jämte sådana studietimmar som
kommunerna eventuellt inte utnyttjat, fördelas till kommuner med särskilda
behov av ytterligare studietimmar. Bland de omständigheter som bör kunna
läggas till grund för fördelning av dessa resurser nämns i proposition
1985/86:671, ex. att en kommun åtagit sig att ta emot väsentligt fler flyktingar
än vad som legat till grund för beräkningen av kommunens resursram. Det
kan också finnas invandrare som har genomgått hela eller del av grund-sfi
under den tid de väntat på beslut om uppehållstillstånd men sedermera inte
fått sådant tillstånd. Resurserna som SÖ disponerar kan också användas för
att ge kommuner med en nyinvandring om minst sex och mindre än tolv
personer resurser upp till vad som motsvarar en grupp om tolv. Kommunen
kan även ha behov av extra resurser, om den har många tidigare invandrare
med behov av grund-sfi som vill delta i undervisningen.

Med hänsyn till den osäkerhet som råder om behovet av grund-sfi för
tidigare invandrare anser statsrådet att en kartläggning bör göras. När
närmare kunskaper vunnits om behovet, tas frågan om särskilda resurser för
denna grupp upp i samband med budgetarbetet inför budgetåret 1987/88.

I budgetpropositionen beräknas de personer som kan ge grund för
statsbidrag budgetåret 1986/87 till 12 300. Med en genomsnittlig studietid om
430 studietimmar och en genomsnittlig grupp om tolv deltagare blir antalet
studietimmar i grund-sfi 12 300 x 430/12 = 440 750.

I proposition 1985/86:67 förordas att statsbidrag bör utgå för varje
studietimme. Detta bör fastställas för varje budgetår. I budgetpropositionen
föreslås att bidraget per studietimme budgetåret 1986/87 skall uppgå till 304
kr. Statsbidraget till grund-sfi beräknas således uppgå till 440 750 x 304 =
133 988 000 kr. Dessutom begärs 16 500 000 kr. för att ge utrymme för 3 000

UbU 1985/86:10

16

deltagare att få avsluta sina svenskstudier om dessa påbörjats i studieförbundens
regi det första halvåret 1986 och om deltagarna under denna tid inte
hunnit få kunskaper som motsvarar grund-sfi.

Enligt motion 1985/86:243 (m) yrkande 1 i denna del bör riksdagen uttala
sig för ett statsbidragssystem som är kostnadsneutralt i förhållande till
anordnare av grund-sfi. Därigenom vill motionärerna bl. a. garantera
invandrarna frihet att välja utbildningsanordnare.

I motionerna 1985/86:240 (c) yrkande 1 och 1985/86:244 (vpk) yrkande 6 i
denna del yrkas att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna att
statsbidragssystemet bör utgå från att kommunerna skall få full kostnadstäckning.
I motion 1985/86:Ub414 (c) yrkande 5 återkommer motsvarande
yrkande beträfffande statsbidragssystemet.

Motionärerna i motion 1985/86:240 yrkande 2 anför vidare att resurserna
under innevarande budgetår varit otillräckliga, varför det kommer att finnas
ett extra resursbehov det kommande budgetåret för detta eftersläpande
undervisningsbehov.

Enligt motionerna 1985/86:246 (s) yrkande 2, 1985/86:247 (s) yrkande 3 i
denna del och yrkande 4 samt 1985/86:249 (s) yrkande 2 bör riksdagen uttala
sig för den statsbidragskonstruktion som förordats i en reservation till
organisationskommitténs förslag och som utgår från det faktiska antalet
deltagare i grund-sfi i vad avser dels kyrkobokförda nyinvandrade, dels dem
som väntat en tid på uppehållstillstånd. Vidare avsätts en särskild resursram
för tidigare invandrares behov. Med hänsyn till de mål för svenskundervisningen
som riksdagen tidigare godkänt anser motionärerna att omfattningen
av grund-sfi inte bör styras av en fastställd resursram utan i stället av behovet
av undervisning hos både nya och tidigare invandrare samt hos dem som
väntat en tid på uppehållstillstånd. Vidare måste hänsyn tas - när den totala
resursramen för svenskundervisning diskuteras - till att riksdagen år 1984
förlängde den genomsnittliga undervisningstiden per person med 100
timmar. Även i motion 1985/86:Ub410 (s) yrkande 1 i denna del förordas att
det inte skall finnas någon ram för antalet timmar, vare sig totalt i riket eller i
den enskilda kommunen. Statsbidragssystemet bör i stället grundas på det
faktiska antalet undervisningstimmar som anordnats i enlighet med lagen om
svenskundervisning för vuxna invandrare.

I tre motioner, nämligen 1985/86:245 (s) yrkande 1, 1985/86:247 (s)
yrkande 2 i denna del samt 1985/86:249 (s) yrkande 1, hemställs att en
kartläggning skall göras av de tidigare invandrarnas behov av grund-sfi och
påbyggnads-sfi. I motionerna betonas vikten av att en sådan kartläggning
sker snabbt. I motion 1985/86:245 yrkande 2 hemställs även, liksom i motion
1985/86:246 (s) yrkande 3, om ett uttalande från riksdagen beträffande
behovet av resurser för uppsökande verksamhet bland de tidigare invandrarna
när kartläggningen är klar. I den förra motionen begärs även ett uttalande
om behovet av resurser till undervisning av dem.

Statsbidraget bör enligt motion 1985/86:248 (m) yrkande 3 utgå i form av
förslagsanslag mot bakgrund av osäkerheten beträffande behovet av grundsfi,
t. ex. bland tidigare invandrare och i kommuner som inte haft invandrare
eller svenskundervisning förut.

Som socialförsäkringsutskottet anför i sitt yttrande 1985/86:2 y är osäker -

UbU 1985/86:10

17

2 Riksdagen 1985186.14saml. Nr 10

heten fortfarande stor beträffande behovet av grund-sfi hos tidigare invandrare.
Därför måste en kartläggning göras innan frågan om särskilda resurser
till uppsökande verksamhet bland dem och undervisning för dem kan
bedömas. I likhet med socialförsäkringsutskottet ansluter sig utbildningsutskottet
till departementschefens uppfattning att frågan om särskilda resurser
för ändamålet får tas upp på nytt i samband med budgetarbetet inför
budgetåret 1987/88. Utskottet, förutsätter att den i propositionen aviserade
kartläggningen då har genomförts. Som utskottet tidigare nämnt har
regeringen den 30 januari 1986 givit SÖ i uppdrag att göra en sådan
kartläggning. Något uttalande i denna fråga från riksdagens sida är således
inte nödvändigt, varför riksdagen bör avslå motionerna 1985/86:245 yrkande
1, 1985/86:247 yrkande 2 i denna del och 1985/86:249 yrkande 1.

Socialförsäkringsutskottet erinrar om att antalet nyinvandrade år 1985 -som ligger till grund för beräkningen av statsbidraget till grund-sfi budgetåret
1986/87 - har ökat med 900 jämfört med år 1984. Då denna utveckling nu har
börjat vända finns det enligt socialförsäkringsutskottet anledning anta att
tidigare invandrares behov av grund-sfi - som skall tillgodoses under en
femårsperiod - i viss utsträckning kommer att kunna tillgodoses redan under
budgetåret 1986/87. Härtill kommer att särskilda medel beräknats i budgetpropositionen
för att de som påbörjat sin undervisning under första halvåret
1986 skall kunna fortsätta sina studier.

Utbildningsutskottet har ingen invändning mot att statsbidraget nästa
budgetår beräknas med utgångspunkt i antalet kyrkobokförda nyinvandrade
under år 1985.

När riksdagen år 1984 godkände riktlinjer för svenskundervisningen för
invandrare godkändes också att statsbidraget skulle utgå i form av ett
schablonbidrag. Mot bakgrund av valfriheten för en kommun att utnyttja
olika anordnare av grund-sfi och med hänsyn till att förutsättningarna för att
anordna utbildningen varierar mellan kommunerna i landet ansåg utskottet
att det inte går att vid ett schabloniserat statsbidrag till fullo garantera
kommunerna kostnadstäckning för grund-sfi. Utskottet påpekade också att
ett schablonbidragssystem alltid måste utgå från vissa beräknade genomsnittskostnader.
Utskottet utgick emellertid från att det nya schablonbidraget
skulle täcka de beräknade genomsnittskostnaderna.

1 vad gäller kraven på ett uttalande om behov av uppsökande verksamhet
vill utskottet erinra om att medel för information och rekrytering av
studerande ingår i det schablonbidrag per studietimme som föreslås i
budgetpropositionen.

Medel för uppsökande verksamhet i bostadsområden ingår vidare i
statsbidraget till studieförbunden. Denna verksamhet skall rikta sig till vuxna
med kort utbildning och i första hand till invandrare och handikappade.
Vidare anvisar riksdagen varje år medel till uppsökande verksamhet på
arbetsplatser (prop. 1985/86:100 bil. 10 p. E 5).

Riksdagen bör med hänvisning till det anförda avslå motionerna 1985/
86:245 yrkande 2 i denna del och 1985/86:246 yrkande 3.

Utskottet har mot bakgrund av det anförda funnit att riksdagen med avslag
på motionerna 1985/86:240 yrkandena 1 och 2, 1985/86:243 yrkande 1,
1985/86:244 yrkande 6, 1985/86:245 yrkande 2, 1985/86:246 yrkande 2,

UbU 1985/86:10

18

1985/86:247 yrkandena 3 och 4,1985/86:248 yrkande 3,1985/86:249 yrkande
2, 1985/86:Ub410 yrkande 1 och 1985/86:Ub414 yrkande 5, samtliga motioner
i denna del, bör godkänna det i proposition 1985/86:67 föreslagna
statsbidragssystemet för grundläggande svenskundervisning för invandrare.
Utskottet utgår därvid från att det skall vara möjligt att under budgetåret
1986/87 inom givna ramar bereda plats inte bara för kyrkobokförda
nyinvandrade utan även för ett antal personer som väntat en tid på
uppehållstillstånd och för en del av de tidigare invandrare med behov av
grund-sfi som enligt lagens övergångsbestämmelser är berättigade till sådan
undervisning under en femårsperiod.

Utskottet tillstyrker vad som förordats i budgetpropositionen i fråga om
timramar för grund-sfi budgetåret 1986/87. Mot bakgrund av att statsbidragsberäkningarna
måste grundas på en prognos för det sista kvartalet kalenderåret
före aktuellt budgetår bör riksdagen bemyndiga regeringen att få justera
antalet studietimmar utifrån det faktiska antalet kyrkobokförda detta
kalenderår. Av samma skäl har utskottet inte något att erinra mot att
bidraget beräknas under ett förslagsvis betecknat anslag.

Då det gäller extra resurser till eftersläpande utbildningsbehov förutsätter
utskottet att man inom utbildningsdepartementet bereder frågan. Utskottet
vill även påpeka att särskilda medel, 16,5 milj. kr., beräknas i budgetpropositionen
för fortsatta studier för dem som påbörjat sin svenskundervisning
under första halvåret 1986. Särskilda medel, 10,36 milj. kr., beräknas även
för påbyggnads-sfi för tidigare invandrare som har behov av sådan undervisning.

Enligt motion 1985/86:244 (vpk) yrkande 6 i denna del bör riksdagen ge
regeringen till känna att sfi-undervisningen skall finansieras genom en
arbetsgivaravgift.

Vid riksmötet 1984/85 erinrades om att arbetsgivarna delvis kommer att
bidra till finansieringen av påbyggnads-sfi inom AMU genom redan existerande
arbetsgivaravgifter till utbildningsbidrag. Med hänsyn till att invandringen,
från att tidigare ha varit en övervägande arbetskraftsinvandring,
sedermera har ändrat karaktär med en övervikt för flyktinginvandringen,
ansåg riksdagen att det är samhällets gemensamma ansvar att sörja för
mottagningen av invandrare i Sverige. Med denna motivering avslogs ett då
aktuellt motionsyrkande om finansiering av sfi-undervisningen med en
arbetsgivaravgift. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen nu
avslår motion 1985/86:244 yrkande 6 i denna del.

Längden på en studietimme i grund-sfi bör enligt motion 1985/86:242 yrkande
2 preciseras. Motionärerna har uppmärksammat att en studietimme inom
studieförbunden är 45 minuter och inom den kommunala utbildningen för
vuxna och AMU 40 minuter. Om dessa tider skulle gälla även undervisningen
i grund-sfi skulle invandrare som får sin undervisning hos de senare
anordnarna få väsentligt kortare undervisning än de som får sin undervisning
inom studieförbund.

Utskottet har inhämtat att frågor om t. ex. en undervisningstimmes längd
skall fastställas i de statsbidragsbestämmelser som kommer att utfärdas
sedan riksdagen beslutat om bl. a. lagen om grundläggande svenskundervis -

UbU 1985/86:10

ning för vuxna invandrare och att nuvarande studietimme inom studieförbunden
därvid inte skall förkortas samt att invandrare inte skall få olika lång
undervisning i grund-sfi beroende på hos vilken anordnare de får den. Med
hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet yrkande 2 i motion
1985/86:242.

4.2 Statsbidrag till påbyggnads-sfi inom studieförbund, m. m.

Riksdagen beslöt år 1984 att påbyggnads-sfi inom studieförbund skall
genomföras i princip enligt de regler som gäller för den allmänna studiecirkelverksamheten.
Undervisningen skall vara kostnadsfri för deltagarna.

Reglerna för allmänna studiecirklar innehåller inte någon bestämmelse
som går att tillämpa på påbyggnads-sfi. Enligt proposition 1985/86:67 skall
därför ändamålet med påbyggnads-sfi läggas fast i särskilda bestämmelser.

För varje studietimme i påbyggnads-sfi föreslås utgå ett schablonbidrag
som fastställs för varje budgetår. I budgetpropositionen föreslås bidraget
uppgå till 257 kr. per studietimme budgetåret 1986/87. Den genomsnittliga
gruppstorleken skall vara tio deltagare och antalet studietimmar i genomsnitt
200. I budgetpropositionen utgår departementschefen från att 30 % av
deltagarna i grund-sfi skall fortsätta till påbyggnads-sfi inom studieförbund,
dvs. 3 690 personer budgetåret 1986/87. Detta innebär ett behov av totalt
3 690 x 200/10=73 800 timmar. Medelsbehovet, inkl. medel till uppsökande
verksamhet och studieförbundens centrala administration, beräknas till
20 414 000 kr. Utöver detta föreslås att 10 360 000 kr. skall anvisas för
ytterligare 40 000 studietimmar som skall göra det möjligt för studieförbunden
att starta påbyggnads-sfi redan i inledningsskedet av svenskundervisningsreformen
för dem som fått grundläggande svenskundervisning inom
nuvarande undervisningsformer.

Det bör enligt proposition 1985/86:67 ankomma på SÖ att fördela antalet
studietimmar på studieförbunden i förhållande till det genomsnittliga antalet
statsbidragsberättigade studietimmar i sfi under de senaste tre budgetåren.
Det är enligt departementschefen rimligt att studieförbunden vid sin
fördelning av statsbidrag till lokalavdelningarna själva hittar sådana fördelningsprinciper
som tar hänsyn till de varierande kostnaderna på olika orter.

Enligt motion 1985/86:247 (s) yrkande 3 i denna del bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna att det föreligger behov av medel för
påbyggnads-sfi inom studieförbunden inte bara för nyinvandrade utan även
för tidigare invandrare.

Utskottet erinrar om att deltagarna i påbyggnads-sfi bör ha inhämtat
kunskaper motsvarande dem som ges i grund-sfi. Det är således möjligt för
både nya och tidigare invandrare med sådana kunskaper att fortsätta sin
svenskundervisning inom påbyggnads-sfi. I årets budgetproposition beräknas
medel dels för nya invandrare, dels för invandrare som fått sin
grundläggande undervisning inom det nuvarande svenskundervisningssystemet.
Önskemålet i motion 1985/86:247 är därmed tillgodosett, varför
riksdagen bör avslå yrkande 3 i motionen i denna del.

I motion 1985/86:Ub410 yrkande 1 i denna del hemställs att statsbidraget
till påbyggnads-sfi skall utformas så att längden på undervisningen kan
varieras.

UbU 1985/86:10

20

Utskottet erinrar om att det antal studietimmar som läggs till grund för
beräkningen av statsbidraget är ett genomsnittstal. Utskottet förutsätter att
påbyggnads-sfi - lika väl som grund-sfi - kan variera till längden beroende på
deltagares olika behov. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion 1985/86:Ub410 yrkande 1 i denna del.

I tre motioner tas upp frågan om hur studietimmarna till påbyggnads-sfi
skall fördelas mellan studieförbunden. Enligt motion 1985/86:240 (c) yrkande
3 bör studietimmarna fördelas i förhållande till det antal flyktingar som
kommunen förbundit sig att ta emot. I motion 1985/86:242 (fp) yrkande 5
begärs att studietimmarna de tre första åren skall fördelas enligt samma
system som föreslås gälla för fördelning av resurserna för grund-sfi. I motion
1985/86:248 (m) yrkande 1 d slutligen föreslås att fördelningen av studietimmar
skall utgå från studieförbundens möjligheter att erbjuda utbildningen
och efter invandrarnas önskemål och val.

Socialförsäkringsutskottet anför i sitt yttrande 1985/86:2 y att eftersom
flyktingarna i många fall endast utgör en mindre del av de invandrare i en
kommun som kan ha behov av påbyggnads-sfi torde en fördelning i enlighet
med vad som begärts i motion 1985/86:240 inte ge ett rättvisande resultat. En
fördelning enligt samma system som föreslås för grund-sfi, dvs. en kvotfördelning
baserad på antalet kyrkobokförda i kommunen under kalenderåret
före budgetåret, vilket föreslås i motion 1985/86:242, synes då i och för sig
vara en bättre fördelningsgrund. Förslaget i propositionen ansluter sig till
den ordning som gällt för den nuvarande försöksverksamheten med sfi.
Enligt socialförsäkringsutskottets mening bör denna ordning, som ger
studieförbunden möjlighet att ta hänsyn till de lokala förhållandena,
fortsätta till dess man vunnit närmare erfarenhet av hur resurserna kan
fördelas på ett helt rättvisande sätt. Utskottet förutsätter därvid att en
uppföljning och utvärdering av systemets effekter kommer att ske.

Utbildningsutskottet ansluter sig till den bedömning som socialförsäkringsutskottet
gjort och föreslår att riksdagen med avslag på motionerna
1985/86:240 yrkande 3, 1985/86:242 yrkande 5 och 1985/86:248 yrkande 1 d
godkänner vad som föreslagits i proposition 1985/86:67 beträffande statsbidrag
till studiecirklar i påbyggnadsundervisning i svenska för invandrare.

Utskottet tillstyrker de i budgetpropositionen förordade timramarna för
påbyggnads-sfi inom studieförbunden.

4.3 Anslag till Undervisning för invandrare i svenska språket m. m.

I budgetpropositionen föreslås riksdagen anvisa 220 762 000 kr. under ett
nytt förslagsanslag Undervisning för invandrare i svenska språket.

Utskottet som inte har något att erinra mot medelsberäkningen och som i
det föregående tillstyrkt föreslagna timramar föreslår att riksdagen med
avslag på motionerna 1985/86:240 yrkandena 1 och 2,1985/86:243 yrkande 1,
1985/86:244 yrkande 6, 1985/86:245 yrkande 2, 1985/86:246 yrkande 2,
1985/86:247 yrkandena 3 och 4,1985/86:248 yrkande 3,1985/86:249 yrkande
2, 1985/86:Ub410 yrkande 1 och 1985/86:Ub414 yrkande 5, samtliga yrkanden
i denna del, anvisar det begärda beloppet.

UbU 1985/86:10

21

5 Lärare för grundläggande svenskundervisning för
invandrare

Utskottet betonade år 1984 att det är mycket angeläget att sfi-utbildningen
får en likvärdig kvalitet oavsett i vilken form den anordnas. En garanti för en
likvärdig kvalitet är att staten ställer upp vissa riktlinjer för grund-sfi som
anordnarna skall följa, bl. a. beträffande lärarnas kompetens. Utskottet
anförde:

Det bör därför klarläggas vilken kompetens sfi-lärare inom kommunal
vuxenutbildning bör ha och vilken utbildning som leder till denna kompetens.
Inom kommunal vuxenutbildning kan i dag tjänster inrättas i svenska,
svenska som främmande språk [andraspråk], och ytterligare ett modernt
språk. En utbildning för sådana tjänster anordnas inom den språkvetenskapliga
ämneslärarlinjen. Det bör prövas om en särskild sfi-lärarutbildning kan
bygga på delar av befintlig utbildning inom ämneslärarlinjen eller anordnas
på annat sätt.

När det gäller nyrekrytering av lärare till utbildning i sfi anordnad av
studieförbund i det nya systemet är det angeläget att dessa lärare har en
kompetens som bedöms likvärdig med den som krävs beträffande kommunalt
anställda sfi-lärare. Den önskvärda lärarkompetensen inom grund-sfi
anordnad av studieförbund bör framgå av de riktlinjer som regeringen skall
utfärda. Motsvarande kompetens bör förutsättas när det gäller lärare i
grund-sfi vid folkhögskola.

De redan verksamma lärarna inom dagens svenskundervisning för invandrare
har mycket varierande utbildningsbakgrund. Under en övergångsperiod
kan inte samma kompetenskrav ställas på redan verksamma lärare som på de
lärare som utbildas enligt en ny ordning. Det är enligt utskottets uppfattning
angeläget att lärare, som har behov av det, inom ramen för tillgängliga
resurser erbjuds kompletterande utbildning, t. ex. i form av enstaka kurser,
så att de får en kompetens som bedöms motsvara uppställda krav.

Vad utskottet anfört om lärare för sfi gav riksdagen som sin mening
regeringen till känna.

Organisationskommittén för svenskundervisning för vuxna invandrare har
den 20 december 1985 till regeringen överlämnat ett förslag beträffande
kompetens för lärare i grundläggande undervisning i svenska för vuxna
invandrare. Kommittén föreslår att som lärare i grund-sfi skall få anlitas den
som har genomgått antingen språkvetenskapliga ämneslärarlinjen med
ämneskombinationen svenska och svenska som andraspråk eller den nya
grundskollärarlinjens inriktning för senare årskurser med specialisering i
språk med svenska som andraspråk eller den variant av den nya grundskollärarlinjens
inriktning för undervisning i tidigare årskurser som avser undervisning
i grundvux.

Kommittén föreslår att även den skall få anlitas som lärare i grund-sfi som
genomgått annan utbildningslinje i högskolan, avsedd för lärarutbildning,
eller motsvarande äldre utbildning samt kompletterande utbildning inom
ämnesområdet svenska som andraspråk i sådan omfattning att kompetensen
inom detta område svarar mot vad som uppnås i de angivna lärarutbildningarna.

Omfattningen av kompletteringsutbildningen bör enligt kommitténs förslag
framgå av en generell schematisk beskrivning av behovet för olika

UbU 1985/86:10

22

lärarkategorier. Omfattningen bör fastställas för varje lärarkategori utifrån UbU 1985/86:10
resp. lärarutbildnings relevans för sfi-undervisning. Den kommer således att
variera beroende på i vad mån det i den grundläggande utbildningen ingår
ämnen resp. metodikinslag som ger kunskaper för sfi-undervisning. Kommittén
räknar med att behovet för olika aktuella kategorier kommer att ligga i
intervallet 20-60 poäng.

Kommittén föreslår särskilda bestämmelser för nu verksamma lärare inom
sfi. De reella kunskaper om sfi-undervisning som dessa lärare förvärvat
genom en längre tids erfarenhet bör utgöra grund för att ge dem kompetens
för att undervisa i grund-sfi, även om de inte uppfyller kraven enligt
huvudförslaget. Det bedöms att de som har haft anställning som cirkelledare/
lärare i sfi-undervisning på minst halvtid i sammanlagt fem år och som har
tjänstgjort under minst ett av budgetåren 1984/85 och 1985/86 på denna
grund skall anses vara kompetenta för undervisning i grund-sfi. Många av
dessa lärare har, utöver sin praktiska erfarenhet av sfi-undervisning, mera
omfattande ämnesteoretiska kunskaper. Som exempel anger kommittén att
ca 80 % (ca 450 personer) av de tillvidareanställda studiecirkelledarna har
någon utbildning på högskolenivå - alltifrån enstaka kurser i ämnet svenska
för invandrarundervisning till genomgången ämneslärarutbildning.

I motionerna 1985/86:240 (c) yrkande 4 i denna del, 1985/86:242 (fp)
yrkande 6, 1985/86:243 (m) yrkande 2 och 1985/86:248 (m) yrkande 1 a tas
upp frågor om lärarkompetens och behovet av kompletterande utbildning
och fortbildning för nu verksamma lärare. Motionärerna anser att regeringen
snarast bör utfärda bestämmelser om lärarkompetens samt ge UHÄ och SÖ i
uppdrag att lösa frågorna beträffande utbildning och fortbildning.

I motion 1985/86:244 (vpk) yrkande 5 hemställs att riksdagen som sin
mening skall ge regeringen till känna att de nuvarande lärarnas kompetens
och erfarenhet bör tas till vara i den nya sfi-utbildningen. Oavsett i vilken
form kommunerna väljer att anordna sfi-utbildningen bör de nuvarande
lärarna rekryteras till verksamheten.

Utskottet har inledningsvis i detta avsnitt redovisat riksdagens ställningstagande
år 1984 till lärarnas kompetens och utbildning. När nu ett förslag från
organisationskommittén föreligger förutsätter utskottet att regeringen utifrån
riksdagens tidigare beslut snarast fastställer bestämmelser om lärarkompetens
och ger UHÄ och SÖ de uppdrag som behövs för att utbildning
och fortbildning skall komma till stånd. Riksdagen behöver enligt utskottets
uppfattning inte göra något nytt uttalande i denna fråga. Riksdagen bör
därför avslå motionerna 1985/86:240 yrkande 4 i denna del, 1985/86:242
yrkande 6, 1985/86:243 yrkande 2 och 1985/86:248 yrkande 1 a.

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion 1985/86:244 att det är
angeläget att den kompetens och erfarenhet som finns hos de lärare som
hittills varit verksamma inom svenskundervisningen tas till vara. Det är också
angeläget att dessa lärare får möjlighet att vid behov genom kompletteringsutbildning
skaffa sig sådan kompetens att sfi-undervisningen i landet får
likvärdig kvalitet. Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att
riksdagen avslår yrkande 5 i motion 1985/86:244.

I proposition 1985/86:67 föreslås riksdagen godkänna vad som förordas om
att lärare i kommun med statligt reglerad tjänst skall kunna få fyllnadstjänst- 23

göring inom grund-sfi som anordnas av en kommun i anslutning till
kommunal utbildning för vuxna. Vidare föreslås lärare vid en statsunderstödd
folkhögskola få fullgöra en del av sin tjänst som lärare i grund-sfi. I
båda fallen bör en förutsättning vara att läraren har kompetens för att
undervisa i grund-sfi.

I motion 1985/86:248 (m) yrkande 1 c hemställs att samma lärare bör
kunna undervisa inom kommunal utbildning för vuxna och inom grund-sfi i
kommunal regi. De båda undervisningsformerna bör kunna erbjuda underlag
för hela tjänster.

Utskottet anser att syftet med yrkande 1 c i motion 1985/86:248 i stort
tillgodoses genom förslaget i budgetpropositionen, varför motionsyrkandet
bör avslås av riksdagen. Riksdagen bör godkänna vad som förordats i
budgetpropositionen beträffande fyllnadstjänstgöring m. m.

6 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anordnare av grundläggande svenskundervisning för
invandrare

att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:241 och 1985/
86:246 yrkande 4 antar det i proposition 1985/86:67 framlagda
förslaget till lag om grundläggande svenskundervisning för invandrare

dels såvitt avser 3 § med den ändringen att paragrafen erhåller
följande som Utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

3 §

Grundläggande svenskundervisning för invandrare kan anordnas

1. av en kommun,

2. på uppdrag av en kommun, av en lokalavdelning av ett studieförbund
som uppbär statsbidrag för sin verksamhet,

3. på uppdrag av en kommun, av en statsunderstödd folkhögskola.

Kan en kommun inte åstadkomma
att undervisningen anordnas enligt
första stycket, får kommunen uppdra
åt en AMU-myndighet att anordna
undervisningen.

Vid behov skall kommunen samarbeta med andra kommuner i fråga om
anordnande av undervisningen.

dels såvitt avser 5. övergångsbestämmelserna med den ändringen att
punkten erhåller följande som Utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

5. Grundläggande svenskunder- 5. Utan hinder av den inskränkvisning
för invandrare får på upp- ning i rätten att anlita en AMU drag

av en kommun anordnas även myndighet för grundläggande

av en AMU-myndighet under förut- svenskundervisning för invandrare

sättning att undervisningen är ge- som framgår av 3 §, får en kommun

nomförd före utgången av juni 1987. uppdra åt en AMU-myndighet att

anordna sådan undervisning under

UbU 1985/86:10

24

förutsättning att undervisningen är
genomförd före utgången av juni
1987.

2. beträffande uttalande om invandrares möjlighet att välja anordnare
av grundläggande svenskundervisning för invandrare

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:242 yrkande 1 och 1985/
86:243 yrkande 1 i denna del,

3. beträffande uttalande om grundläggande svenskundervisning för
dem som väntar pä uppehållstillstånd

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:242 yrkande 3, 1985/86:243
yrkande 3, 1985/86:244 yrkande 4 och 1985/86:247 yrkande 1,

4. beträffande deltagare i grundläggande svenskundervisning för
invandrare

att riksdagen med avslag på motion 1985/86:244 yrkande 2 antar 5 §
förslaget till lag om grundläggande svenskundervisning för invandrare,

5. beträffande tidigare invandrares deltagande i grundläggande
svenskundervisning för invandrare

att riksdagen med avslag på motionerna 1985/86:244 yrkande 3,
1985/86:246 yrkandena 1 och 6,1985/86:247 yrkande 2 i denna del samt
1985/86:248 yrkande 1 b antar 2. övergångsbestämmelserna till förslaget
till lag om grundläggande svenskundervisning för invandrare,

6. beträffande uttalande om läroplan för grundläggande svenskundervisning
för invandrare

att riksdagen avslår motion 1985/86:240 yrkande 4 i denna del,

7. beträffande uttalande om längden pä undervisningen i grundläggande
svenskundervisning för invandrare

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:242 yrkande 4, 1985/86:244
yrkande 1, 1985/86:248 yrkande 2 och 1985/86:Ub410 yrkande 2,

8. beträffande upphörande av kommunens skyldighet i fråga om
grundläggande svenskundervisning för invandrare

att riksdagen med avslag på motion 1985/86:247 yrkande 5 antar 9 §
förslaget till lag om grundläggande svenskundervisning för invandrare,

9. beträffande förslaget i övrigt till lag om grundläggande svenskundervisning
för invandrare

att riksdagen antar förslaget till lag om grundläggande svenskundervisning
för invandrare i den mån det inte omfattas av vad utskottet
hemställt ovan,

10. beträffande utbildningsbidrag för deltagare i svenskundervisning
för invandrare påbörjad före den 1 juli 1986 inom arbetsmarknadsutbildningen att

riksdagen godkänner vad som har anförts i proposition 1985/86:67,

11. beträffande förslag till lag om ändring i vuxenutbildningslagen
(1984:1118)

att riksdagen antar det i proposition 1985/86:67 framlagda förslaget till
lag om ändring i vuxenutbildningslagen (1984:1118) med den ändringen
att 3 kap. 5 § erhåller följande som Utskottets förslag betecknade
lydelse:

UbU 1985/86:10

Regeringens förslag

Utskottets förslag

UbU 1985/86:10

3 kap.

5 §

Om en elev i grundvux har brist- Om en elev i grundvux har bristfälliga
kunskaper i svenska språket, fälliga kunskaper i svenska språket,

får undervisningen meddelas på ele- får undervisningen meddelas på elevens
eget språk, om eleven önskar vens eget språk, om eleven önskar

det. Sådan undervisning skall kom- det. Sådan undervisning skall kompletteras
med undervisning i svenska pletteras med undervisning i svenska

som andra språk inom grundvux. som andraspråk inom grundvux.

12. beträffande övriga lagförslag

att riksdagen antar de i proposition 1985/86:67 framlagda förslagen till
dels lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), dels lag om
ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, dels lag om rätt till
ledighet för grundläggande svenskundervisning för invandrare, dels
ock lag om ändring i semesterlagen (1977:480),

13. beträffande uttalande om kartläggning av tidigare invandrares
behov av grundläggande svenskundervisning

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:245 yrkande 1, 1985/86:247
yrkande 2 i denna del och 1985/86:249 yrkande 1,

14. beträffande uttalande om uppsökande verksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:245 yrkande 2 i denna del och
1985/86:246 yrkande 3,

15. beträffande statsbidrag till grundläggande svenskundervisning
för invandrare samt timramar för grundläggande svenskundervisning
budgetåret 1986187

att riksdagen med avslag på motionerna 1985/86:240 yrkandena 1 och
2,1985/86:243 yrkande 1,1985/86:244 yrkande 6,1985/86:245 yrkande
2,1985/86:246 yrkande 2,1985/86:247 yrkandena 3 och 4,1985/86:248
yrkande 3, 1985/86:249 yrkande 2, 1985/86:Ub410 yrkande 1 och
1985/86:Ub414 yrkande 5, samtliga motioner i denna del, godkänner
vad som förordats i propositionerna 1985/86:67 och 1985/86:100,

16. beträffande justering av antalet studietimmar för grundläggande
svenskundervisning

att riksdagen i enlighet med vad som förordats i proposition 1985/86:67
bemyndigar regeringen att få justera antalet studietimmar för grundläggande
svenskundervisning utifrån det faktiska antalet kyrkobokförda
invandrare kalenderåret före aktuellt budgetår,

17. beträffande finansiering av grundläggande svenskundervisning
för invandrare

att riksdagen avslår motion 1985/86:244 yrkande 6 i denna del,

18. beträffande uttalande om längden pä en undervisningstimme
att riksdagen avslår motion 1985/86:242 yrkande 2,

19. beträffande uttalande om behovet av medel för päbyggnads-sfi
att riksdagen avslår motion 1985/86:247 yrkande 3 i denna del,

20. beträffande längden pä påbyggnads-sfi

att riksdagen avslår motion 1985/86:Ub410 yrkande 1 i denna del,

26

21. beträffande statsbidrag till studiecirklar i påbyggnadsundervisning
i svenska för invandrare

att riksdagen med avslag på motionerna 1985/86:240 yrkande 3,
1985/86:242 yrkande 5 och 1985/86:248 yrkande 1 d godkänner vad
som föreslagits i proposition 1985/86:67,

22. beträffande timramar för påbyggnadsundervisning i svenska för
invandrare

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1985/86:100,

23. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen till Undervisning för invandrare i svenska språket m. m.
med bifall till proposition 1985/86:100 och med avslag på motionerna
1985/86:240 yrkandena 1 och 2, 1985/86:243 yrkande 1, 1985/86:244
yrkande 6,1985/86:245 yrkande 2,1985/86:246 yrkande 2,1985/86:247
yrkandena 3 och 4, 1985/86:248 yrkande 3, 1985/86:249 yrkande 2,
1985/86:Ub410 yrkande 1 och 1985/86:Ub414 yrkande 5, samtliga
motioner i denna del, för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag
av 220 762 000 kr.,

24. beträffande lärarkompetens, kompletteringsutbildning, fortbildning
m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:240 yrkande 4 i denna del,
1985/86:242 yrkande 6, 1985/86:243 yrkande 2 och 1985/86:248
yrkande 1 a,

25. beträffande rekrytering av lärare

att riksdagen avslår motion 1985/86:244 yrkande 5,

26. beträffande viss fyllnadstjänstgöring för lärare i kommun med
statligt reglerade tjänster samt möjlighet för lärare vid folkhögskola att
fullgöra en del av sin tjänst som lärare i grund-sfi

att riksdagen med avslag på motion 1985/86:248 yrkande 1 c godkänner
vad som förordats i proposition 1985/86:100.

Stockholm den 25 februari 1986

På utbildningsutskottets vägnar

Georg Andersson

Närvarande: Georg Andersson (s), Pär Granstedt (c), Lars Gustafsson (s),
Ylva Annerstedt (fp), Lars Svensson (s), Birgitta Rydle (m), Ingvar
Johnsson (s), Barbro Nilsson (s), Margareta Hemmingsson (s), Larz
Johansson (c), Björn Samuelson (vpk), Birger Hagård (m), Kristina
Svensson (s), Lennart Alsén (fp) och Björn von der Esch (m).

UbU 1985/86:10

27

Reservationer

UbU 1985/86:10

1. Anordnare av grundläggande svenskundervisning för
invandrare samt invandrares möjlighet att välja anordnare
(mom. 1 och 2)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Björn von der Esch (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar ”Sorn utbildningsutskottet”
och slutar ”juni 1987” bort utgå,

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Utskottet vill” och
på s. 8 slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att utgångspunkten för anordnandet av grund-sfi bör vara
att undervisningen skall erbjudas i sådana former att den enskildes integritet
och personliga värderingar respekteras. För att den enskilde skall få
möjlighet att välja det utbildningsalternativ - utbildning i kommunal regi,
studiecirkel, folkhögskolekurs eller utbildning erbjuden av annan utbildningsanordnare,
t. ex. AMU - som passar honom eller henne bäst bör dessa
anordnare ha möjlighet att erbjuda undervisningen direkt till invandraren.
På kommunen bör dock alltid vila ansvaret att, om lägst tolv - i glesbygd lägst
åtta - invandrare önskar det, tillhandahålla grund-sfi i kommunal regi. Om
ett färre antal invandrare önskar grund-sfi i kommunal regi bör kommunen
undersöka om det är möjligt att anordna undervisningen i samverkan med
annan kommun. Kommunen ansvarar för antagning eller godkännande av
annan anordnares antagning av deltagare i grund-sfi. Kommunen ansvarar
också för information m. m. och för det studiesociala stödet. För att en
anordnare skall få statsbidrag till utbildningen bör vissa villkor finnas
uppställda beträffande t. ex. utbildningens kvalitet och storlek på grupper.
Utskottet återkommer i ett senare avsnitt av detta betänkande till statsbidragsfrågorna.

Utskottet föreslår att riksdagen antar 3 § förslaget till lag om grundläggande
svenskundervisning för invandrare med den ändring som föranleds av vad
utskottet här anfört. Utskottet föreslår vidare att 5. övergångsbestämmelserna
helt utgår.

dels att utskottets hemställan under 1 och 2 bort ha följande lydelse:

1 och 2. beträffande anordnare av grundläggande svenskundervisning
för invandrare samt invandrares möjlighet att välja anordnare
att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:241,1985/86:242
yrkande 1 och 1985/86:243 yrkande 1 i denna del och 1985/86:246
yrkande 4

dels antar det i proposition 1985/86:67 framlagda förslaget till lag om
grundläggande svenskundervisning för invandrare såvitt avser 3 §
med den ändringen att paragrafen erhåller följande som Reservanternas
förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Reservanternas förslag

3 §

Grundläggande svenskundervisning för invandrare kan anordnas

1. av en kommun, 1. av en kommun,

28

Reservanternas förslag

2. av en lokalavdelning av ett
studieförbund som uppbär statsbidrag
för sin verksamhet,

3. av en statsunderstödd folkhögskola,

4. av en AMU-myndighet,

5. av annan, av skolöverstyrelsen
godkänd, utbildningsanordnare.

Vid behov skall kommunen samarbeta med andra kommuner i fråga om
anordnande av undervisningen.

dels beslutar att den i proposition 1985/86:67 föreslagna 5. övergångsbestämmelserna
till lagen om grundläggande svenskundervisning
för invandrare utgår.

2. Deltagare i grundläggande svenskundervisning för
invandrare (mom. 4)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”Utskottet utgår”
och på s. 11 slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det inte bör föreligga hinder för den som är berättigad
till grundvux eller som har genomgått denna utbildning att få undervisning i
grund-sfi om kommunen bedömer att han har behov av undervisning i
grund-sfi. Riksdagen bör därför besluta att med bifall till motion 1985/86:244
yrkande 2 anta 5 § lagförslaget med den ändring som utskottet här förordat.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande deltagare i grundläggande svenskundervisning för
invandrare

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:244 yrkande 2 antar
förslaget till lag om grundläggande svenskundervisning för invandrare
såvitt avser 5 § med den ändringen att paragrafen erhåller följande
som Reservanternas förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Reservanternas förslag

5 §

Kommunens skyldighet i fråga om anordnande av svenskundervisning för
invandrare avser följande personer:

1. Utländsk medborgare, som antingen är kyrkobokförd i kommunen eller
som utan att vara kyrkobokförd, regelmässigt vistas i kommunen efter att ha
ansökt om uppehållstillstånd i avsikt att bosätta sig i riket. Beträffande sådan
inte kyrkobokförd person gäller dessutom att han skall ha väntat på besked
om uppehållstillstånd under minst den tid som regeringen bestämmer.

2. Svensk medborgare, som är kyrkobokförd i kommunen, men som
tidigare har varit bosatt utom landet och som saknar grundläggande
kunskaper i svenska språket.

3. Finländsk medborgare som stadigvarande arbetar i kommunen, men
som är bosatt i Finland nära gränsen till Sverige.

Skyldigheten gäller under det kalenderår då de som avses i första stycket 1.
och 2. kommer till Sverige eller i fall som avses i 3. börjar arbeta i Sverige
samt under det närmast påföljande kalenderåret.

Regeringens förslag

2. pä uppdrag av en kommun, av
en lokalavdelning av ett studieförbund
som uppbär statsbidrag för sin
verksamhet,

3. på uppdrag av en kommun, av
en statsunderstödd folkhögskola.

UbU 1985/86:10

29

Regeringens förslag
Kommunens skyldighet avser
dock inte en utländsk medborgare
som har svenska, danska eller norska
som modersmål eller den som
eljest har sådana kunskaper i något
av dessa språk att grundläggande
svenskundervisning inte kan anses
nödvändig. Inte heller för den som är
berättigad till grundutbildning för
vuxna (grundvux) enligt vuxenutbildningslagen
(1984:1118) gäller
kommunens skyldighet i detta avseende.

Reservanternas förslag
Kommunens skyldighet avser
dock inte en utländsk medborgare
som har svenska, danska eller norska
som modersmål eller den som
eljest har sådana kunskaper i något
av dessa språk att grundläggande
svenskundervisning inte kan anses
nödvändig.

3. Tidigare invandrares behov av svenskundervisning
(mom. 5)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”Socialförsäkringsutskottet
ansluter” och på s. 12 slutar ”motion 1985/86:248” bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening bör det inte fastställas någon tidsgräns för tidigare
invandrares rätt att få delta i grund-sfi. Den föreslagna femårsgränsen skulle
medföra att stora grupper inte hinner få sin undervisning och därmed ställs
utan möjlighet att kunna förbättra bristfälliga kunskaper i svenska språket.
Enligt uppgift finns det i dag minst 100 000 invandrare inom LO-kollektivet
som är i omedelbart behov av grund-sfi. Dessutom finns många hemarbetande
som ännu inte fått sådan svenskundervisning att deras kunskaper
motsvarar vad som skall uppnås genom grund-sfi. Riksdagen bör därför med
bifall till motion 1985/86:244 yrkande 3, med anledning av motionerna
1985/86:246 yrkandena 1 och 6 och 1985/86:247 yrkande 2 i denna del samt
med avslag på motion 1985/86:248 yrkande 1 b besluta om en ändring av 2.
övergångsbestämmelserna i lagförslaget.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande tidigare invandrares deltagande i grundläggande
svenskundervisning för invandrare

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:244 yrkande 3, med
anledning av motionerna 1985/86:246 yrkandena 1 och 6 och 1985/
86:247 yrkande 2 i denna del samt med avslag på motion 1985/86:248
yrkande 1 b antar förslaget till lag om grundläggande svenskundervisning
för invandrare såvitt avser 2. övergångsbestämmelserna med den
ändring att punkten erhåller följande som Reservanternas förslag
betecknade lydelse:

Regeringens förslag Reservanternas förslag

2. För tiden till utgången av juni 2. Kommunens skyldigheter och

1991 gäller kommunens skyldigheter övriga föreskrifter i lagen gäller även

och övriga föreskrifter även för en för en sådan person över 16 år som

sådan person över 16 år som avses i avses i 5 § men som har kommit till

5 § men som har kommit till Sverige Sverige före den 1 januari 1985 eller i

UbU 1985/86:10

30

Regeringens förslag
före den 1 januari 1985 eller i fall
sorn avses i 5 § första stycket 3 har
börjat arbeta här före denna tidpunkt.
Undervisningen skall erbjudas
före utgången av juni 1990 och
vara genomförd före utgången av
juni 1991.

Reservanternas förslag

fall som avses i 5 § första stycket 3

har börjat arbeta här före denna

tidpunkt.

4. Längden på undervisningen i grundläggande
svenskundervisning för invandrare (mom. 7)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet
erinrar om” och på s. 14 slutar ”deras behov” bort ha följande lydelse:
Utbildningsutskottet instämmer med vad som anförs i motionerna om
behovet av individualiserad undervisning. Målet för svenskundervisningen
skall vara att invandrarna skall kunna hävda sig på den svenska arbetsmarknaden,
klara sig i det dagliga livet och kunna tillgodogöra sig viktig
information på svenska. Invandrarnas förutsättningar för att tillägna sig det
svenska språket är mycket olika beroende på deras skiftande utbildningsmässiga,
språkliga och kulturella bakgrund. Att avbryta en utbildning som bara
har hunnit halvvägs därför att den pågått ett stipulerat antal timmar är en
dålig politik och innebär ett dåligt utnyttjande av de ekonomiska resurserna
för sfi. Man bör i stället se till att målet för utbildningen uppnås. Utskottet
anser därför att det inte bör sättas någon övre gräns för det antal timmar sfi
som erbjuds den enskilde individen. Som ett rent budgettekniskt hjälpmedel
för att kunna beräkna medelsåtgången bör dock ett beräknat genomsnitt av
700 timmar totalt för grund-sfi och påbyggnads-sfi användas. När erfarenhet
vunnits av den nya utbildningen i sfi kan ett säkrare beräkningsunderlag tas
fram och det angivna genomsnittet timmar behöva ändras.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar ”Med hänvisning”
och slutar ”i lagförslaget” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall
till motion 1985/86:244 yrkande 1, med anledning av motion 1985/86:Ub410
yrkande 2 samt med avslag på motionerna 1985/86:242 yrkande 4 och
1985/86:248 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört. Vidare bör riksdagen med avslag på motion 1985/86:247 yrkande 5
anta 9 § lagförslaget.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande längden på undervisningen i grundläggande svenskundervisning
för invandrare

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:244 yrkande 1, med
anledning av motion 1985/86:Ub410 yrkande 2 samt med avslag på
motionerna 1985/86:242 yrkande 4 och 1985/86:248 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1985/86:10

31

5. Statsbidrag till grundläggande svenskundervisning för
invandrare m. m. (mom. 15)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Björn von der Esch (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar ”Medel för” och
slutar ”p. E 5)” bort utgå,

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar ”Utskottet har” och
på s. 19 slutar ”en femårsperiod” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående (reservation 1) föreslagit riksdagen att olika
anordnare av grund-sfi skall få erbjuda utbildningen direkt till invandrarna
och inte på uppdrag av en kommun. Med utgångspunkt häri bör statsbidragssystemet
utformas neutralt i förhållande till utbildningsanordnarna och
utbetalas direkt till dem. Som villkor för statsbidrag skall gälla att invandrarna
har bedömts berättigade till grund-sfi och att undervisningen bedrivs
enligt fastställd läroplan och av lärare med den kompetens som utskottet
angett i sitt betänkande UbU 1984/85:6.

Utskottet, som i det föregående tillstyrkt att statsbidraget beräknas med
utgångspunkt i antalet kyrkobokförda nyinvandrade kalenderåret före
aktuellt budgetår, anser att SÖ bör fastställa en resursram för varje kommun
i enlighet med förslaget i propositionen. Inom denna ram får statsbidrag
utbetalas till utbildningsanordnarna i kommunen i proportion till deras andel
av den totala grund-sfi-undervisningen i kommunen. Bidraget bör utgå i form
av schablonbelopp per studietimme och grundas på en genomsnittlig
gruppstorlek om tolv och en genomsnittlig studietid om 430 studietimmar.

Riksdagen bör med bifall till motion 1985/86:243 yrkande 1 i denna del som
sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om statsbidragssystem
för grund-sfi.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande statsbidrag till grundläggande svenskundervisning
för invandrare samt timramar för grundläggande svenskundervisning
budgetåret 1986187

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:243 yrkande 1 i denna del,
med anledning av propositionerna 1985/86:67 och 1985/86:100 samt
med avslag på motionerna 1985/86:240 yrkandena 1 och 2,1985/86:244
yrkande 6,1985/86:245 yrkande 2,1985/86:246 yrkande 2,1985/86:247
yrkandena 3 och 4, 1985/86:248 yrkande 3, 1985/86:249 yrkande 2,
1985/86:Ub410 yrkande 1 och 1985/86:Ub414 yrkande 5, samtliga
motioner i denna del, som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

UbU 1985/86:10

32

6. Statsbidrag till grundläggande svenskundervisning för
invandrare m. m. (mom. 15 och 16)

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar ”Sorn socialförsäkringsutskottet”
och på s. 19 slutar ”betecknat anslag” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att när kommunerna genom lag får ansvaret för att
grund-sfi anordnas bör staten genom statsbidragets utformning garantera
kommunerna full kostnadstäckning för verksamheten.

Riksdagen bör enligt utskottets mening besluta om ett sådant statsbidragssystem
som garanterar kommunerna resurser för undervisning av de
invandrare som omfattas av kommunernas skyldighet att anordna grund-sfi,
dvs. huvudsakligen kyrkobokförda nyinvandrade, invandrare som väntat en
tid på uppehållstillstånd samt tidigare invandrare.

Utskottet anser att statsbidraget bör utgå i form av ett schablonbidrag per
studietimme och tillstyrker det i budgetpropositionen föreslagna beloppet
för budgetåret 1986/87.

Utskottets anser att beräkningen av statsbidraget för budgetåret 1986/87
bör grundas på ett genomsnittligt antal studietimmar per grupp om tolv i
enlighet med vad som förordas i budgetpropositionen. Vidare bör antalet
nyinvandrade under 1985 läggas till grund för beräkningen av det totala
behovet av studietimmar under budgetåret 1986/87. Detta är emellertid
endast en beräkningsgrund. Bidrag skall nämligen utgå till all sådan
undervisning i grund-sfi under budgetåret som anordnats i enlighet med den
lydelse av lagen om svenskundervisning för invandrare som utskottet
föreslagit riksdagen att anta. Statsbidraget bör anvisas under ett förslagsvis
betecknat anslag. Riksdagen bör således avslå proposition 1985/86:100 i vad
avser timramar för grund-sfi. I enlighet härmed behöver riksdagen inte
lämna regeringen något bemyndigande att få justera antalet timmar för
grund-sfi.

Utskottet förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen med förslag
om ytterligare medel på tilläggsbudget under budgetåret 1986/87 när
erfarenheter av det nya statsbidragssystemet vunnits och om det då visar sig
att grund-sfi behöver anordnas i större utsträckning än vad det nu beräknats
medel för. Inför kommande budgetår är det väsentligt att större klarhet vinns
beträffande tidigare invandrares behov av grund-sfi. Som utskottet tidigare
nämnt har SÖ den 30 januari 1986 fått regeringens uppdrag att göra en
kartläggning av detta behov. Utskottet förutsätter att kartläggningen sker
snabbt. Något särskilt uttalande om behovet av en kartläggning behöver inte
göras.

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen med bifall
till motion 1985/86:240 yrkande 1 i denna del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om statsbidragssystem för grund-sfi.

dels att utskottets hemställan under 15 och 16 bort ha följande lydelse:

15. beträffande statsbidrag till grundläggande svenskundervisning
för invandrare samt timramar för grundläggande svenskundervisning

UbU 1985/86:10

33

3 Riksdagen 1985/86.14sami. Nr 10

budgetåret 1986/87

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:240 yrkande 1, med
anledning av propositionerna 1985/86:67 och 1985/86:100 och motionerna
1985/86:244 yrkande 6, 1985/86:Ub410 yrkande 1 och 1985/
86:Ub414 yrkande 5, samtliga motioner i denna del, samt med avslag
på motionerna 1985/86:240 yrkande 2, 1985/86:243 yrkande 1, 1985/
86:245 yrkande 2, 1985/86:246 yrkande 2, 1985/86:247 yrkandena 3
och 4, 1985/86:248 yrkande 3 samt 1985/86:249 yrkande 2, samtliga
motioner i denna del, som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

16. beträffande justering av antalet studietimmar för grundläggande
svenskundervisning

att riksdagen med avslag på proposition 1985/86:67 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Statsbidrag till grundläggande svenskundervisning för
invandrare m. m. (mom. 15 och 16)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 2 och 4
Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar ”Sorn socialförsäkringsutskottet”
och på s. 19 slutar ”betecknat anslag” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att när kommunerna genom lag får ansvaret för att
grund-sfi anordnas bör staten genom statsbidragets utformning garantera
kommunerna full kostnadstäckning för verksamheten.

Utskottet har i det föregående förordat en sådan ändring av lagförslaget att
den som är berättigad till grundvux även skall kunna delta i grund-sfi
(reservation 2). Vidare har utskottet förordat att längden på varje invandrares
grund-sfi skall avgöras utifrån invandrarens behov av grund-sfi och inte
styras av ett fastställt genomsnittligt antal studietimmar (reservation 4).

Riksdagen bör enligt utskottets mening besluta om ett sådant statsbidragssystem
som garanterar kommunerna resurser för undervisning av de
invandrare som omfattas av kommunernas skyldighet att anordna grund-sfi,
dvs. huvudsakligen kyrkobokförda nyinvandrade, invandrare som väntat en
tid på uppehållstillstånd samt tidigare invandrare.

Utskottet anser att statsbidraget bör utgå i form av ett schablonbidrag per
studietimme och tillstyrker det i budgetpropositionen föreslagna beloppet
för budgetåret 1986/87.

Utskottet anser att beräkningen av statsbidraget för budgetåret 1986/87
bör grundas på ett genomsnittligt antal studietimmar per grupp om tolv i
enlighet med vad som förordas i budgetpropositionen. Vidare bör antalet
nyinvandrade under 1985 läggas till grund för beräkningen av det totala
behovet av studietimmar under budgetåret 1986/87. Detta är emellertid
endast en beräkningsgrund. Bidrag skall nämligen utgå till all sådan
undervisning i grund-sfi under budgetåret som anordnats i enlighet med den
lydelse av lagen om svenskundervisning för invandrare som utskottet

UbU 1985/86:10

34

föreslagit riksdagen att anta. Statsbidraget bör anvisas under ett förslagsvis
betecknat anslag. Riksdagen bör således avslå proposition 1985/86:100 i vad
avser timramar för grund-sfi. I enlighet härmed behöver riksdagen inte
lämna regeringen något bemyndigande att få justera antalet timmar för
grund-sfi.

Utskottet förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen med förslag
om ytterligare medel på tilläggsbudget under budgetåret 1986/87 när
erfarenheter av det nya statsbidragssystemet vunnits och om det då visar sig
att grund-sfi behöver anordnas i större utsträckning än vad det nu beräknats
medel för. Inför kommande budgetår är det väsentligt att större klarhet vinns
beträffande tidigare invandrares behov av grund-sfi. Som utskottet tidigare
nämnt har SÖ den 30 januari 1986 fått regeringens uppdrag att göra en
kartläggning av detta behov. Utskottet förutsätter att kartläggningen sker
snabbt. Något särskilt uttalande om behovet av en kartläggning behöver inte
göras.

Utskottet förslår med hänvisning till det anförda att riksdagen med bifall
till motion 1985/86:244 yrkande 6 i denna del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om statsbidragssystem för grund-sfi.

dels att utskottets hemställan under 15 och 16 bort ha följande lydelse:

15. beträffande statsbidrag till grundläggande svenskundervisning
för invandrare samt timramar för grundläggande svenskundervisning
budgetåret 1986187

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:244 yrkande 6 i denna del,
med anledning av propositionerna 1985/86:67 och 1985/86:100 och
motionerna 1985/86:240 yrkande 1, 1985/86:Ub410 yrkande 1 och
1985/86:Ub414 yrkande 5, samtliga motioner i denna del, samt med
avslag på motionerna 1985/86:240 yrkande 2,1985/86:243 yrkande 1,
1985/86:245 yrkande 2,1985/86:246 yrkande 2,1985/86:247 yrkandena
3 och 4, 1985/86:248 yrkande 3 samt 1985/86:249 yrkande 2, samtliga
motioner i denna del, som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

16. beträffande justering av antalet studietimmar för grundläggande
svenskundervisning

att riksdagen med avslag på proposition 1985/86:67 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Finansiering av grundläggande svenskundervisning för
invandrare (mom. 17)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar ”Vid riksmötet”
och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att sfi i sin helhet bör betalas av arbetsgivarna. De kommer
att bidra till utbildningsbidragen inom AMU genom redan existerande
avgifter. Övriga kostnader för sfi bör också bekostas genom
arbetsgivaravgifter. Regeringen bör utarbeta förslag till finansieringen av
sfi-undervisningen genom en arbetsgivaravgift. Detta bör riksdagen med
bifall till motion 1985/86:244 yrkande 6 i denna del som sin mening ge
regeringen till känna.

UbU 1985/86:10

35

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande finansiering av grundläggande svenskundervisning
för invandrare

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:244 yrkande 6 i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Statsbidrag till studiecirklar i påbyggnadsundervisning i
svenska för invandrare (morn. 21)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Björn von der Esch (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar ”Utbildningsutskottet
ansluter” och slutar ”för invandrare” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att den i propositionen föreslagna grunden för fördelning
av studietimmar för påbyggnads-sfi, nämligen att studieförbunden erhåller
studietimmar i förhållande till det genomsnittliga antalet statsbidragsberättigade
studietimmar i sfi under de tre senaste budgetåren, är helt irrelevant.
Förslaget innebär att nuvarande struktur på utbudet av undervisning
konserveras och konkurrensen mellan studieförbunden sätts ur spel. Eftersom
den nya svenskundervisningen innebär ändrade förutsättningar bör SÖ
kunna fördela antalet studietimmar i påbyggnads-sfi på de olika studieförbunden
på grundval av deras möjligheter att erbjuda undervisning och på
grundval av invandrarnas eget val av studieförbund. Detta bör riksdagen
med bifall till motion 1985/86:248 yrkande 1 d som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande statsbidrag till studiecirklar i påbyggnadsundervisning
i svenska för invandrare

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:248 yrkande ld, med
anledning av proposition 1985/86:67 samt med avslag på motionerna
1985/86:240 yrkande 3 och 1985/86:242 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Statsbidrag till studiecirklar i påbyggnadsundervisning i
svenska för invandrare (mom. 21)

Ylva Annerstedt (fp) och Lennart Alsén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar ”Utbildningsutskottet
ansluter” och slutar ”för invandrare” bort ha följande lydelse:

Den föreslagna fördelningsgrunden för studietimmar i påbyggnads-sfi
skulle enligt utskottets mening möjligen kunna fungera enligt den gamla
modellen för flyktingmottagning när de flesta flyktingarna kom till storstäderna
och fick undervisning genom vissa dominerande studieförbund. Det
nya flyktingmottagandet innebär att så gott som alla kommuner kommer att
ta emot flyktingar och få ansvar för sfi-undervisning. Om studieförbunden
skall vara lokalt förankrade och kunna verka på lika villkor samt hänsyn skall
kunna tas till invandrarnas önskemål måste resurserna för påbyggnads-sfi

UbU 1985/86:10

36

fördelas efter en annan grund än hittills. Utskottet anser att samma modell
för fördelning av resurserna som föreslagits när det gäller grund-sfi bör
användas för påbyggnads-sfi under de tre första åren efter sfi-reformens
genomförande. Därefter kan resursfördelningen ske efter ett genomsnitt av
de tre senaste årens verksamhet.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1985/86:242
yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande statsbidrag till studiecirklar i påbyggnadsundervisning
i svenska för invandrare

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:242 yrkande 5, med
anledning av proposition 1985/86:67 samt med avslag på motionerna
1985/86:240 yrkande 3 och 1985/86:248 yrkande 1 d som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Statsbidrag till studiecirklar i påbyggnadsundervisning i
svenska för invandrare (morn. 21)

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar ”Utbildningsutskottet
ansluter” och slutar ”för invandrare” bort ha följande lydelse:

I riksdagens tidigare beslut om den nya sfi-undervisningen har slagits fast
att studieförbundens medverkan skall ske på lika villkor. En fördelning av
studietimmarna i relation till det genomsnittliga antalet studietimmar i sfi
under de tre senaste budgetåren är inte förenligt med detta uttalande från
riksdagens sida. Utskottet anser att studieförbunden bör ha möjlighet att
bygga upp en ny verksamhet för påbyggnads-sfi utifrån de ändrade förutsättningar
som följer av den nya sfi-undervisningen och av att flyktingmottagandet
nu sker i många nya kommuner. Studietimmarna till studieförbunden bör
därför för de tre första åren fördelas av SÖ på kommunerna i förhållande till
det antal flyktingar som kommunen förbundit sig att ta emot. Även annan
invandring av betydande omfattning bör beaktas i systemet. Den lokala
studieförbundsavdelningen får därefter söka hos SÖ för planerad verksamhet,
med ett intyg från kommunen att uppgifterna är riktiga. Fördelningen
bör ske två gånger per år med hänsyn till att förhållandena kan ändras snabbt.
På detta sätt får alla studieförbund möjlighet att komma in i det nya systemet
och att bedömas på lika villkor. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med
bifall till motion 1985/86:240 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande statsbidrag till studiecirklar i påbyggnadsundervisning
i svenska för invandrare

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:240 yrkande 3, med
anledning av proposition 1985/86:67 samt med avslag på motionerna
1985/86:242 yrkande 5 och 1985/86:248 yrkande 1 d som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1985/86:10

37

12. Anslag till Undervisning för invandrare i svenska språket
m. m. (mom. 23)

Under förutsättning av bifall till reservation 5

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Björn von der Esch (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar ”Utskottet som”
och slutar ”begärda beloppet” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit riksdagen att som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet anfört om statsbidragssystemet för
grund-sfi (reservation 5). Utskottet ansluter sig till vad som förordats om
medelsberäkningen i budgetpropositionen beträffande medel till fortsatt
utbildning för dem som påbörjat sfi-undervisning under första halvåret 1986,
medel till uppsökande verksamhet, fortbildning, viss kompetensgivande
utbildning, påbyggnads-sfi, övergångsanordningar m. m. Utskottet föreslår
att riksdagen anvisar det av regeringen begärda beloppet under anslaget.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. beträffande ansiagsbetoppet
att riksdagen till Undervisning för invandrare i svenska språket m. m.
med anledning av proposition 1985/86:100 och motion 1985/86:243
yrkande 1 i denna del samt med avslag på motionerna 1985/86:240
yrkandena 1 och 2, 1985/86:244 yrkande 6, 1985/86:245 yrkande 2,
1985/86:246 yrkande 2, 1985/86:247 yrkandena 3 och 4, 1985/86:248
yrkande 3, 1985/86:249 yrkande 2, 1985/86:Ub410 yrkande 1 och
1985/86:414 yrkande 5, samtliga motioner i denna del, för budgetåret
1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 220 762 000 kr.,

13. Anslag till Undervisning för invandrare i svenska språket
m. m. (mom. 23)

Under förutsättning av bifall till reservation 6
Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar ”Utskottet som ”
och slutar ”begärda beloppet” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit riksdagen att som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet anfört om statsbidragssystemet för
grund-sfi (reservation 6). Utskottet ansluter sig till vad som förordats om
medelsberäkningen i budgetpropositionen beträffande medel till fortsatt
utbildning för dem som påbörjat sfi-undervisning under första halvåret 1986,
medel till uppsökande verksamhet, fortbildning, viss kompetensgivande
utbildning, påbyggnads-sfi, övergångsanordningar m. m. Utskottet föreslår
att riksdagen anvisar det av regeringen begärda beloppet under anslaget.
Utskottet har i det föregående (reservation 6) förutsatt att kompletterande
medel för verksamheten under budgetåret 1986/87 anvisas på tilläggsbudget.

UbU 1985/86:10

38

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. beträffande anslagsbeloppet till Undervisning för invandrare i
svenska språket m. m.

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100 samt motionerna
1985/86:240 yrkande 1, 1985/86:244 yrkande 6, 1985/86:Ub410
yrkande 1 och 1985/86:Ub414 yrkande 5, samtliga motioner i denna
del, och med avslag på motionerna 1985/86:240 yrkande 2, 1985/
86:243 yrkande 1, 1985/86:245 yrkande 2, 1985/86:246 yrkande 2,
1985/86:247 yrkandena 3 och 4,1985/86:248 yrkande 3 och 1985/86:249
yrkande 2, samtliga motioner i denna del, för budgetåret 1986/87
anvisar ett förslagsanslag av 220 762 000 kr.,

14. Anslag till Undervisning för invandrare i svenska språket
m. m. (mom. 23)

Under förutsättning av bifall till reservation 7
Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar ”Utskottet som”
och slutar ”begärda beloppet” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit riksdagen att som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet anfört om statsbidragssystemet för
grund-sfi (reservation 7). Utskottet ansluter sig till vad som förordats om
medelsberäkningen i budgetpropositionen beträffande medel till fortsatt
utbildning för dem som påbörjat sfi-undervisning under första halvåret 1986,
medel till uppsökande verksamhet, fortbildning, viss kompetensgivande
utbildning, påbyggnads-sfi, övergångsanordningar m. m. Utskottet föreslår
att riksdagen anvisar det av regeringen begärda beloppet under anslaget.
Utskottet har i det föregående (reservation 7) förutsatt att kompletterande
medel för verksamheten under budgetåret 1986/87 anvisas på tilläggsbudget.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen till Undervisning för invandrare i svenska språket m. m.
med anledning av proposition 1985/86:100 samt motionerna 1985/
86:240 yrkande 1, 1985/86:244 yrkande 6, 1985/86:Ub410 yrkande 1
och 1985/86:Ub414 yrkande 5, samtliga motioner i denna del, och med
avslag på motionerna 1985/86:240 yrkande 2, 1985/86:243 yrkande 1,
1985/86:245 yrkande 2,1985/86:246 yrkande 2,1985/86:247 yrkandena
3 och 4, 1985/86:248 yrkande 3 och 1985/86:249 yrkande 2, samtliga
motioner i denna del, för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag
av 220 762 000 kr.,

UbU 1985/86:10

39

Lagförslagen i proposition 1985/86:67
Förslag till

Lag om grundläggande svenskundervisning för invandrare
Härigenom föreskrivs följande.

Allmänna föreskrifter

1 § Varje kommun har skyldighet att se till att grundläggande svenskundervisning
för invandrare anordnas för de personer över 16 år som anges i
5 §.

Med grundläggande svenskundervisning för invandrare avses undervisning
som syftar till att ge nykomna vuxna invandrare allmänna kunskaper i
svenska språket och om det svenska samhället.

Undervisningen skall erbjudas så snart som möjligt efter invandrarens
ankomst till Sverige.

2 § Den nämnd som kommunen bestämmer skall ha huvudansvaret för
undervisningen i kommunen.

Anordnare m.m.

3 § Grundläggande svenskundervisning för invandrare kan anordnas

1. av en kommun,

2. på uppdrag av en kommun, av en lokalavdelning av ett studieförbund
som uppbär statsbidrag för sin verksamhet,

3. på uppdrag av en kommun, av en statsunderstödd folkhögskola.

Vid behov skall kommunen samarbeta med andra kommuner i fråga om
anordnande av undervisningen.

4 § Undervisningen skall anordnas på de villkor som följer av denna lag
och andra föreskrifter och beslut som meddelas av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer.

Deltagare m.m.

5 § Kommunens skyldighet i fråga om anordnande av svenskundervisning
för invandrare avser följande personer:

1. Utländsk medborgare, som antingen är kyrkobokförd i kommunen
eller som utan att vara kyrkobokförd, regelmässigt vistas i kommunen
efter att ha ansökt om uppehållstillstånd i avsikt att bosätta sig i riket.
Beträffande sådan inte kyrkobokförd person gäller dessutom att han skall
ha väntat på besked om uppehållstillstånd under minst den tid som regeringen
bestämmer.

2. Svensk medborgare, som är kyrkobokförd i kommunen, men som
tidigare har varit bosatt utom landet och som saknar grundläggande kunskaper
i svenska språket.

3. Finländsk medborgare som stadigvarande arbetar i kommunen, men
som är bosatt i Finland nära gränsen till Sverige.

Skyldigheten gäller under det kalenderår då de som avses i första stycket
l.och 2. kommer till Sverige eller i fall som avses i 3. börjar arbeta i
Sverige samt under det närmast påföljande kalenderåret.

Kommunens skyldighet avser dock inte en utländsk medborgare som
har svenska, danska eller norska som modersmål eller den som eljest har
sådana kunskaper i något av dessa språk att grundläggande svenskunder -

UbU 1985/86:10

Bil. 1

40

visning inte kan anses nödvändig. Inte heller för den som är berättigad till
grundutbildning för vuxna (grundvux) enligt vuxenutbildningslagen
(1984:1118) gäller kommunens skyldighet i detta avseende.

Information och samråd

6 § Varje kommun skall genom lämpliga åtgärder informera de personer
som avses i 5 § om undervisningen och vilka villkor som gäller.

7 § Kommunen har ansvar för att samråd äger rum om en arbetstagares
deltagande i undervisningen och undervisningens förläggning med den
berörda arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorganisationen i förhållande
till vilken arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal.

Avgiftsfrihet

8 § Undervisningen skall vara avgiftsfri.

Kunskapsnivå

9 § Kommunens skyldighet i fråga om svenskundervisning upphör antingen
när en deltagare har de kunskaper och färdigheter som anges i
föreskrifter som meddelas av regeringen eller när deltagaren inte gör
tillfredsställande framsteg.

Antagning och avslutning

10 § Den kommun som enligt 5 § har skyldighet att se till att undervisning
anordnas, avgör frågor om antagning till och avslutande av grundläggande
svenskundervisning för invandrare. Beslutanderätten utövas av den
nämnd som kommunen utser.

Den som inte antas till undervisningen eller för vilken undervisningen
förklaras avslutad får överklaga beslutet hos skolöverstyrelsen genom
besvär. Överstyrelsens beslut med anledning av sådana besvär får inte
överklagas.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

2. För tiden till utgången av juni 1991 gäller kommunens skyldigheter
och övriga föreskrifter i lagen även för en sådan person över 16 år som
avses i 5 § men som har kommit till Sverige före den 1 januari 1985 eller i
fall som avses i 5 § första stycket 3 har börjat arbeta här före denna
tidpunkt. Undervisningen skall erbjudas före utgången av juni 1990 och
vara genomförd före utgången av juni 1991.

3. Om ett studieförbund har anordnat svenskundervisning enligt Kungl.
Maj:ts bestämmelser den 25 maj 1973 om undervisning för invandrare i
svenska språket m. m. och undervisningen för en grupp har påbörjats efter
den 1 januari 1986 men inte slutförts den 30 juni 1986, skall kommunen
bereda studieförbundet tillfälle att anordna den grundläggande svenskundervisning
för invandrare som deltagarna i den berörda gruppen bedöms ha
behov av.

4. Under den tid då en sådan person över 16 år som avses i 5 § genomgår
undervisning i svenska för invandrare som arbetsmarknadsutbildning gäller
inte denna lag under förutsättning att utbildningen har påbörjats före
den 1 juni 1986.

5. Grundläggande svenskundervisning för invandrare får på uppdrag av
en kommun anordnas även av en AMU-myndighet under förutsättning att
undervisningen är genomförd före utgången av juni 1987.

UbU 1985/86:10

Bil. 1

41

Förslag till

Lag om ändring i vuxenutbildningslagen (1984: 1118)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 5 §, 3 kap. 5 § och 6 kap. 5 § vuxenutbildningslagen
(1984:1118) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

5 §

Grundläggande föreskrifter om vis- Grundläggande föreskrifter om vis -

sa andra former av vuxenutbildning
än sådana som avses i 2-4 §§ finns
i andra författningar än denna lag.

sa andra former av vuxenutbildning
än sådana som avses i 2-4 §§ finns
i lagen (0000:000) om grundläggande
svenskundervisning för invandrare
och i andra författningar.

3 kap.
5§

Om en elev i grundvux har bristfälliga
kunskaper i svenska språket,
får undervisningen meddelas på
elevens eget språk, om eleven önskar
det. Sådan undervisning skall
kompletteras med undervisning i
svenska som främmande språk
inom grundvux.

Undervisning i grundvux får inte
inräknas i undervisning i svenska
för invandrare enligt lagen
(1972:650) om rätt till ledighet och
lön vid deltagande i svenskundervisning
för invandrare.

Om en elev i grundvux har bristfälliga
kunskaper i svenska språket,
får undervisningen meddelas på
elevens eget språk, om eleven önskar
det. Sådan undervisning skall
kompletteras med undervisning i
svenska som andra språk inom
grundvux.

6 kap.

5§

Hemkommunen eller hemlandstingskommunen
är inte skyldig att
betala intcrkommunal ersättning,
om eleven mycket väl hade kunnat
delta i samma slags utbildning i
komvux som anordnas av hemkommunen
eller hemlandstingskommunen.

Hemkommunen eller hemlandstingskommunen
är inte skyldig att
betala intcrkommunal ersättning,
om eleven mycket väl hade kunnat
delta i grundvux eller samma slags
utbildning i komvux som anordnas
av hemkommunen eller hemlandstingskommunen.

Detta undantag från ersättningskyldighet gäller dock inte. om hemkommunen
eller hemlandstingskommuncn innan eleven togs emot bereddes
tillfälle att yttra sig till den mottagande kommunen eller landstingskommunen
och därvid inte framförde någon sådan invändning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

UbU 1985/86:10

Bil. 2

42

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom föreskrivs att punkt 12 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen
(1928:370) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar
till 32 §

12.' Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen
(1954:243) om yrkesskadeförsäkring, lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,
lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen
(1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän utgör skattepliktig intäkt av
tjänst om sjukpenningen grundas på inkomst, som hänför sig till tjänst och
för sig eller tillsammans med annan sjukpenninggrundande inkomst uppgår
till 6000 kronor eller högre belopp för år. Till intäkt av tjänst hänföres
under nämnda förutsättningar också ersättning enligt lagen (1956:293) om
ersättning åt smittbärare samt annan lag eller författning, som utgått annorledes
än på grund av försäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom
eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring.

Föräldrapenning och vårdbidrag enligt lagen om allmän försäkring utgör
skattepliktig intäkt av tjänst, dock ej sådan del av vårdbidrag som utgör
ersättning för merkostnader.

Timstudiestöd, inkomstbidrag Timstudiestöd, inkomstbidrag
och vuxenstudiebidrag enligt stu- och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen
(1973:349), utbild- diestödslagen (1973:349), utbildningsbidrag
för doktorander och ningsbidrag för doktorander, timer timersättning

vid grundläggande sättning vid grundutbildning för

utbildning för vuxna räknas som vuxna (grundvux) och timersätt skattepliktig

intäkt av tjänst. ning vid grundläggande svenskun dervisning

för invandrare räknas
som skattepliktig intäkt av tjänst.

Dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa, kontant arbetsmarknadsstöd,
statsbidrag motsvarande dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa
eller kontant arbetsmarknadsstöd som lämnas till arbetslös som startar
egen rörelse, ersättning enligt 14 och 15 §§ lagen (1983:1070) om arbete i
ungdomslag hos offentlig arbetsgivare samt stöd enligt 6 § förordningen
(1983:1079) om statsbidrag till verksamheten med ungdomslag, m. m. räknas
som skattepliktig intäkt av tjänst.

Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret räknas
som skattepliktig intäkt av tjänst.

Detsamma gäller dagpenning och stimulansbidrag, vilka enligt av regeringen
eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser utgå till deltagare
i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådana bidrag
likställda.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986 och tillämpas första gången vid
1987 års taxering.

1 Senaste lydelse 1984:839.

UbU 1985/86:10

Bil. 3

43

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 § och 11 kap. 2 § lagen (1962: 381) om
allmän försäkring1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

5 §2

Den allmänna försäkringskassan skall i samband med inskrivning av en
försäkrad besluta om den försäkrades tillhörighet till sjukpenningförsäkringen.
I fråga om en försäkrad som avses i 1 § skall kassan samtidigt
fastställa den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst. Av beslutet
skall framgå i vad mån den sjukpenninggrundande inkomsten är att hänföra
till anställning eller till annat förvärvsarbete. Beslut om tillhörighet till
sjukpenningförsäkringen skall omprövas

a) när kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållanden
undergått ändring av betydelse för rätten till sjukpenning eller för
sjukpenningens storlek,

b) när förtidspension enligt denna lag beviljas den försäkrade eller redan
utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades
förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete, samt

c) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan
utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades
arbets- och inkomstförhållanden.

Ändring skall i fall som avses i första stycket a) ej ske förrän 30 dagar
efter det försäkringskassan fått kännedom om inkomständringen. Ändring
skall i annat fall ske så snart anledning till ändringen uppkommit.

Den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten får ej i annat fall än
som avses i första stycket b) eller c) sänkas under tid då den försäkrade

1. bedriver studier, för vilka han uppbär studiehjälp, studiemedel eller
särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973: 349), studiestöd enligt
lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa eller
bidrag enligt förordningen (1976:536) om utbildningsbidrag för doktorander,

2. bedriver studier, för vilka han 2.genomgår grundutbildning för

uppbär timersättning enligt förord- vuxna (grundvux) eller grundlägningen
(1976:327) om timersättning gande svenskundervisning för invid
grundutbildning för vuxna, vandrare och uppbär timersättning

för studierna,

3. är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller efter förmedling av en
arbetsmarknadsmyndighet genomgår yrkesutbildning,

4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast sex
månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför,

1 Lagen omtryckt 1982: 120.

2 Senaste lydelse 1985: 87.

UbU 1985/86:10

Bil. 4

44

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5. är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård av barn, om den
försäkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt 1 § lagen
(1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m. m. och barnet inte har
fyllt ett år. Motsvarande gäller vid adoption av barn som ej fyllt tio år eller
vid mottagande av sådant barn i avsikt att adoptera det, om mindre än ett
år har förflutit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård.

Om den försäkrade i fall som avses i tredje stycket 1) bedriver studier
som beräknas pågå minst sex månader, skall försäkringskassan, vid sjukdom
under utbildningstiden, beräkna sjukpenningen på en sjukpenninggrundande
inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst
av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid.

11 kap.

2 §3

Med inkomst av anställning avses den lön i pengar eller naturaförmåner,
i form av kost, bostad eller bil, som en försäkrad har fått såsom arbetstagare
i allmän eller enskild tjänst. Till sådan inkomst räknas dock inte från en
och samme arbetsgivare utgiven lön som under ett år ej uppgått till 1 000
kronor. I fråga om arbete som har utförts utomlands bortses vid beräkningen
av pensionsgrundande inkomst från sådana lönetillägg som betingas av
ökade levnadskostnader och andra särskilda förhållanden i sysselsättningslandet.
Såsom inkomst av anställning anses även

a) sjukpenning enligt denna lag eller lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring
eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning
eller på grund av regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i
stället för försäkrads inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild
tjänst,

b) föräldrapenning,

c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §, i den mån bidraget inte är ersättning för
merkostnader,

d) dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,

e) kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd,

f) utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad
rehabilitering i form av dagpenning,

g) timstudiestöd, inkomstbidrag och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen
(1973: 349),

h) delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om delpensionsförsäkring,

i) dagpenning till värnpliktiga och vapenfria tjänstepliktiga under repetitionsutbildning,
frivilliga som genomgår utbildning under krigsförbandsövning
eller särskild övning inom värnpliktsutbildningen, läkare under
försvarsmedicinsk tjänstgöring samt civilförsvarspliktiga,

j) utbildningsbidrag för doktorander,

k) timersättning vid grundlag- k) timersättning vid grundutbild gande

utbildning för vuxna, ning för vuxna (grundvux) och vid

grundläggande svenskundervisning
för invandrare,

1) livränta enligt 4 kap. lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring eller
motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag,

UbU 1985/86:10

Bil. 4

3 Senaste lydelse 1984:671

45

m) från Sveriges författarfond och konstnärsnämnden utgående bidrag
som ej är att hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 §, i den
mån regeringen så förordnar.

I fråga om ersättning i pengar eller naturaförmåner som sägs i första
stycket för arbete som någon utfört för någon annans räkning utan att vara
anställd i dennes tjänst gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 3 kap. 2 §
andra stycket.

Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön eller
annan ersättning, som den försäkrade har fått från en arbetsgivare, som är
bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då den
försäkrade sysselsatts här i riket eller tjänstgjort som sjöman ombord på
svenskt handelsfartyg. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till
svenska medborgare, om svenska staten eller, där lönen härrör från utländsk
juridisk person, en svensk juridisk person, som äger ett bestämmande
inflytande över den utländska juridiska personen, enligt av riksförsäkringsverket
godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensionsavgiften.

Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från främmande
makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbetsgivare,
som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte är svensk
medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svensk
medborgare eller till den som utan att vara svensk medborgare är bosatt i
riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av riksförsäkringsverket
godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensionsavgiften.

Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall
anses såsom arbetsgivare.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

UbU 1985/86:10

Bil. 4

46

1 Förslag till

Lag om rätt till ledighet för grundläggande
svenskundervisning för invandrare

Härigenom föreskrivs följande.

1 § En arbetstagare, som har antagits till undervisning enligt lagen
(0000:00) om grundläggande svenskundervisning för invandrare, har rätt
att vara ledig från sin anställning för att delta i undervisningen enligt
bestämmelserna i denna lag.

Tid under vilken en arbetstagare är ledig enligt denna lag räknas som
arbetad tid vid tillämpning av andra författningar.

2 § Avtal är ogiltiga i den mån de upphäver eller inskränker en arbetstagares
rättigheter enligt denna lag. Genom kollektivavtal som har slutits
eller godkänts av en central arbetstagarorganisation får dock göras avvikelser
från 4 § och 5 § andra stycket. Den närmare tillämpningen av 7 § får
också bestämmas på det sättet.

En arbetsgivare som är bunden av ett sådant kollektivavtal får tillämpa
avtalet även på arbetstagare som inte är medlemmar av den avtalsslutande
arbetstagarorganisationen men sysselsätts i arbete som avses med avtalet.

3 § Har överenskommelse träffats om svenskundervisning på arbetstid
vid ett sådant samråd som avses i 7 § lagen (0000:00) om grundläggande
svenskundervisning för invandrare, har en arbetstagare som vill delta i
undervisningen rätt till erforderlig ledighet för att göra detta.

Träffas inte överenskommelse enligt första stycket, har en arbetstagare
rätt till ledighet för att delta i grundläggande svenskundervisning för invandrare
dels i form av hel ledighet i samband med heltidsstudier, dels i
form av förkortning av arbetstiden till hälften av den för arbetsplatsen
normala arbetstiden i samband med deltidsstudier. En arbetstagare vars
arbetstid är mindre än hälften av den för arbetsplatsen normala arbetstiden
har dock rätt till hel ledighet i samband med deltidsstudier.

Rätt till ledighet i den omfattning som följer av andra stycket har även en
arbetstagare som deltar i undervisningen på tid som inte är arbetstagarens
arbetstid. I ett sådant fall skall vid förkortning av arbetstiden hela ledigheten
förläggas antingen till arbetsdagens böljan eller slut i enlighet med
arbetstagarens önskemål.

4 § Arbetsgivaren skall underrättas om att arbetstagaren vill utnyttja sin
rätt till ledighet minst en månad före ledighetens början.

5 § Arbetstagaren får avbryta en påböijad ledighet och återuppta arbetet
i samma omfattning som före ledigheten.

Vill arbetstagaren utnyttja sin rätt enligt första stycket skall arbetsgivaren
underrättas om detta snarast möjligt. Arbetsgivaren är inte skyldig att
låta arbetstagaren återgå i arbete tidigare än två veckor efter det att
underrättelse har lämnats.

6 § En arbetstagare får inte sägas upp eller avskedas enbart av det skälet
att arbetstagaren begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt denna

UbU 1985/86:10

Bil. 5

47

lag. Sker det ändå, skall uppsägningen eller avskedandet ogiltigförklaras,
om arbetstagaren begär det.

7 § En arbetstagare är inte skyldig att enbart av det skälet att arbetstagaren
begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt denna lag vidkännas
minskning av de förmåner som är förenade med anställningen eller försämring
av anställningsförhållanden i annan mån än som följer av uppehållet i
arbetet. Arbetstagaren är ej heller skyldig att av skäl som nu har sagts
vidkännas annan omplacering än sådan som kan ske inom ramen för
anställningsavtalet och som är en nödvändig följd av ledigheten.

8 § En arbetsgivare som bryter mot denna lag skall betala arbetstagaren
skadestånd för den förlust som uppkommer och för den kränkning som har
skett. Om det är skäligt, kan skadeståndet sättas ner eller helt falla bort.

9 § Mål om tillämpning av denna lag handläggs enligt lagen (1974:371)
om rättegången i arbetstvister.

Förs talan med anledning av uppsägning eller avskedande, skall 34 och
35 §§, 37 §, 38 § andra stycket andra meningen, 39-42 §§ samt 43 § första
stycket andra meningen och andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd
gälla i tillämpliga delar. I fråga om annan talan tillämpas 64 -66 och
68 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet på motsvarande
sätt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986, då lagen (1972:650) om rätt till
ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare upphör
att gälla. Den äldre lagen skall dock tillämpas om ledighet enligt den
lagen har påböijats före ikraftträdandet.

UbU 1985/86:10

Bil. 5

48

2 Förslag till

Lag om ändring i semesterlagen (1977: 480)

Härigenom föreskrivs att 17 § semesterlagen (1977:480) skall ha följande
lydelse.

UbU 1985/86:10

Bil. 6

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

17 §'

Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande, när fråga är om

1. ledighet på grund av sjukdom, i den mån frånvaron under intjänandeåret
icke överstiger 180 dagar eller om frånvaron beror på arbetsskada,

2. ledighet enligt lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn,
m. m. dels under tid för vilken havandeskapspenning utges enligt 3 kap. 9 §
lagen (1962:381) om allmän försäkring, dels under tid för vilken föräldrapenning
utges i anledning av barns födelse eller adoption enligt 4 kap. 3 och
5 §§ samma lag, i den mån frånvaron för varje barn, eller vid flerbarnsbörd
sammanlagt, icke överstiger 120 dagar eller, för ensamstående förälder,
180 dagar, dels under tid för vilken tillfällig föräldrapenning utges enligt 4
kap. 10 och 11 §§ samma lag,

3. ledighet på grund av risk för överförande av smitta, om arbetstagaren
är berättigad till ersättning enligt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare,
i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger 180
dagar,

4. ledighet för utbildning, som ej enligt annan lag medför rätt till semesterlön,
om arbetstagaren erhåller timstudiestöd, inkomstbidrag eller vuxenstudiebidrag
enligt studiestödslagen (1973:349) eller om utbildningen till
väsentlig del avser fackliga eller med facklig verksamhet sammanhängande
frågor, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger 180 dagar,

5. ledighet på grund av sådan i
27 § värnpliktslagen (1941:967) eller
med stöd därav föreskriven
tjänstgöring om högst 60 dagar,
som ej är beredskapsövning och ej
heller direkt ansluter sig till grundutbildning,
eller ledighet på grund
av motsvarande vapenfri tjänst, i
den mån frånvaron under intjänandeåret
icke överstiger 60 dagar, eller 6.

ledighet på grund av att arbetstagaren
efter det kalenderår då han
har fyllt tjugotvå år fullgör tjänstgöring
i civilförsvaret på annan tid än
då civilförsvarsberedskap råder eller
beredskapsövning får anordnas
vid försvarsmakten, i den mån frånvaron
under intjänandeåret icke
överstiger 60 dagar.

5. ledighet på grund av sådan i
27 § värnpliktslagen (1941:967) eller
med stöd därav föreskriven
tjänstgöring om högst 60 dagar,
som ej är beredskapsövning och ej
heller direkt ansluter sig till grundutbildning,
eller ledighet på grund
av motsvarande vapenfri tjänst, i
den mån frånvaron under intjänandeåret
icke överstiger 60 dagar,

6. ledighet på grund av att arbetstagaren
efter det kalenderår då han
har fyllt tjugotvå år fullgör tjänstgöring
i civilförsvaret på annan tid än
då civilförsvarsberedskap råder eller
beredskapsövning får anordnas
vid försvarsmakten, i den mån frånvaron
under intjänandeåret icke
överstiger 60 dagar, eller

' Senaste lydelse 1985:91.

49

4 Riksdagen 1985186.14sami. Nr 10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7. ledighet enligt lagen (0000:00)
om rätt till ledighet för grundläggande
svenskundervisning för invandrare.

Vid tillämpning av första stycket 1 skall frånvaron under de första 90
dagarna av frånvaroperiod ej i något fall anses bero på arbetsskada. Har
arbetstagare av anledning som anges i första stycket 1 varit oavbrutet
frånvarande från arbetet under två hela intjänandeår, grundar därefter
infallande dag av frånvaroperioden icke rätt till semesterlön.

I frånvaroperiod som avses i första stycket inräknas även dagar under
perioden då arbetstagaren icke skulle ha utfört arbete.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

UbU 1985/86:10

Bil. 6

50

Arbetsmarknadsutskottets yttrande
1985/86:1 y

om svenskundervisning för vuxna invandrare

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har berett arbetsmarknadsutskottet tillfälle att yttra sig
över proposition 1985/86:67 med vissa bestämmelser om svenskundervisning
för vuxna invandrare jämte motioner (1985/86:240-249). Arbetsmarknadsutskottet
begränsar sitt yttrande till dels de delar av propositionen som avser
en lag om ledighet för grundläggande svenskundervisning för invandrare (sfi)
och en ändring i semesterlagen, dels de delar i propositionen och ett par
motioner som avser arbetsmarknadsutbildningens roll i sfi.

Riksdagen beslutade hösten 1984 att den nuvarande försöksverksamheten
med sfi skall ersättas med ett nytt system den 1 juli 1986. Beslutet innebar i
korthet följande. Sfi skall anordnas i form av grundläggande svenskundervisning
(grund-sfi) och påbyggnadsundervisning (påbyggnads-sfi). Staten får ett
ramansvar för sfi. Kommunerna får ett lagstadgat ansvar för att grund-sfi
anordnas. Undervisningen skall kunna anordnas både av kommunen själv
och, på kommunens uppdrag, av studieförbund och folkhögskolor. Påbyggnads-sfi
skall erbjudas antingen inom studieförbund eller inom arbetsmarknadsutbildningen
(AMU). Den som efter grund-sfi fortsätter till AMU skall
kunna få sin påbyggnads-sfi i samband med utbildning inom AMU, medan
övriga erbjuds påbyggnads-sfi i studiecirkelform hos studieförbunden i
huvudsak enligt de allmänna regler som gäller för studiecirkelverksamhet.

Det genomsnittliga antalet studietimmar i sfi bör enligt beslutet vara 700.
Därav bör genomsnittligt 500 timmar avse grund-sfi för dem som fortsätter i
påbyggnads-sfi inom studieförbund. För dessa bör påbyggnads-sfi omfatta
genomsnittligt 200 timmar. För dem som får sin påbyggnads-sfi inom AMU
bör grund-sfi omfatta genomsnittligt 400 timmar och påbyggnads-sfi inom
AMU genomsnittligt 300 timmar.

Avsikten var att regeringen senare skulle återkomma till riksdagen, dels
med förslag om lag om kommunernas uppgifter i fråga om grundläggande
svenskundervisning, dels med förslag om lag om ledighet vid deltagande i
grundläggande svenskundervisning. En organisationskommitté skulle vidare
tillsättas med uppgift att närmare planera och lägga fram förslag om
reformens genomförande.

I den nu föreliggande propositionen föreslås att kommunens skyldigheter i
fråga om grund-sfi anges i en särskild lag. Undervisningen skall kunna
bedrivas i anslutning till den kommunala utbildningen för vuxna (komvux
och grundvux) eller fristående från denna i en särskilt uppbyggd utbildnings -

UbU 1985/86:10

Bil. 7

51

organisation. Den kan också, på kommunens uppdrag, anordnas av studieförbund
och folkhögskolor.

Riksdagens beslut år 1984 om den framtida utformningen av sfi innebär att
AMU efter den 1 juli 1986 endast skall anordna påbyggnads-sfi. Till följd
härav kan övertalighet med påföljande uppsägningar förutses under hösten
1986 för en del av de nuvarande sfi-lärama inom AMU. Samtidigt kan det i
kommuner där AMU tidigare anordnat svenskundervisning övergångsvis
saknas lärare för grund-sfi. Med hänsyn härtill föreslås i propositionen att de
regionala AMU-myndigheterna övergångsvis får anordna grund-sfi på
uppdrag av kommun. Undervisningen skall vara genomförd före utgången av
juni 1987. Det framhålls emellertid att det bör vara naturligt att man i första
hand anlitar de anordnare som skall vara permanenta anordnare av sfi.

Frågan om AMU:s framtida roll i grund-sfi har tagits upp i ett par
motioner. I motion 1985/86:246 av Sivert Andersson m. fl. (s) anförs att
AMU, som till 20 % berör invandrare, måste kombineras med utbildning
även i grundläggande svenska. Riksdagen bör därför besluta att AMUverksamhet
med grund-sfi fortsätter tills det med säkerhet går att lösa frågan
på annat sätt. Även i motion 1985/86:241 av Börje Stensson (fp) framhålls att
AMU bör kunna utnyttjas av kommunerna för grund-sfi även fortsättningsvis.
Enligt motionären saknas rationella skäl till att förhindra kommun att
också kunna anlita AMU i den mån man bedömer det vara lämpligt.
Motionären erinrar i sammanhanget om att samhället under årens lopp byggt
upp en mycket stor och kompetent organisation inom AMU för undervisning
av vuxna invandrare.

Arbetsmarknadsutskottet vill stryka under betydelsen för invandrarna
själva och för arbetsmarknaden i stort att invandrarna har goda kunskaper i
det svenska språket. Som utskottet tidigare uttalat har goda kunskaper i
svenska språket i dag blivit närmast en förutsättning för att en invandrare
skall få ett arbete och kunna klara det på ett tillfredsställande sätt. Det är mot
denna bakgrund positivt att sfi i enlighet med riksdagens beslut skall bedrivas
i nya och effektivare former fr. o. m. den 1 juli i år.

Som tidigare nämnts kommer kommunerna att ges ett lagstadgat ansvar
för att grund-sfi anordnas. Undervisningen skall kunna anordnas både av
kommunen själv och, på kommunens uppdrag, av studieförbund och
folkhögskolor. AMU skall emellertid efter en viss övergångstid inte kunna
komma i fråga som anordnare av grund-sfi, ett förhållande som tas upp i de
ovan refererade motionerna.

Enligt utskottets uppfattning bör kommunerna ha möjligheten att även ta
AMU:s tjänster i anspråk för grund-sfi om man anser det vara ändamålsenligt.
Utskottet tänker bl. a. på fall där en kommun inte tidigare tillhandahållit
grund-sfi och andra lämpliga utbildningsanordnare saknas. Även om detta
engagemang inom AMU sannolikt skulle bli av begränsad omfattning bör
sålunda inte möjligheten att anlita AMU uteslutas.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att AMU-verksamheten
fr. o. m. den 1 januari i år bedrivs i en ny organisatorisk form. Den nya
organisationens - AMU-gruppens - främsta uppgift är att anordna arbetsmarknadsutbildning
på uppdrag av arbetsmarknadsverket. Den skall därutöver
mot ersättning kunna anordna utbildning för andra uppdragsgivare,

UbU 1985/86:10

Bil. 7

52

t. ex. kommuner och företag.

Vid bifall till utskottets ställningstagande i den aktuella frågan - som
innebär att motionerna 1985/86:241 och 1985/86:246 i aktuella delar tillgodoses
- bör förslaget från regeringen till lag om svenskundervisning ändras i
motsvarande mån (3 § resp. övergångsbestämmelserna).

I propositionen föreslås vidare att den nu gällande lagen (1972:650) om rätt
till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare
ersätts med en ny lag. Den avgörande skillnaden mellan den föreslagna lagen
och den nu gällande svenskundervisningslagen är att arbetsgivarna i den nya
lagen inte åläggs skyldighet att utge lön i samband med ledighet för sfi. Den
föreslagna lagen reglerar därför endast rätten till ledighet och därmed
sammanhängande frågor. Lagen är uppbyggd efter mönster av annan nyare
ledighetslagstiftning.

Ledighet i samband med grund-sfi föreslås vara semesterlönegrundande,
vilket kräver en ändring av 17 § semesterlagen (1977:480).

Den nya lagen om rätt till ledighet för grund-sfi och ändringen i
semesterlagen föreslås träda i kraft samtidigt som lagen om grund-sfi, dvs.
den 1 juli 1986.

Den som före den 1 juli 1986 har påbörjat sfi motsvarande grundläggande
nivå inom AMU bör enligt propositionen få fullfölja denna utbildning med
utbildningsbidrag på oförändrade villkor.

Utskottet tillstyrker vad som anförs i propositionen i dessa delar.

Stockholm den 14 januari 1986
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Lars Ulander

Närvarande: Lars Ulander (s), Elver Jonsson (fp), Alf Wennerfors (m),
Lahja Exner (s), Börje Hörnlund (c), Gustav Persson (s), Bengt Wittbom
(m), Bo Nilsson (s), Charlotte Branting (fp), Inge Carlsson (s), Ingvar
Karlsson i Bengtsfors (c), Mona Sahlin (s), Anders G Högmark (m) och
Monica Öhman (s).

UbU 1985/86:10

Bil. 7

53

Socialförsäkringsutskottets yttrande
1985/86:2 y

om svenskundervisning för vuxna invandrare (prop.
1985/86:67)

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har den 26 november 1985 berett socialförsäkringsutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition 1985/86:67 med vissa bestämmelser
om svenskundervisning för vuxna invandrare jämte eventuella motioner i
de delar som rör utskottets beredningsområde.

Socialförsäkringsutskottet som bereder bl. a. invandrarfrågor, frågor om
allmän försäkring och studiesociala frågor får med anledning härav anföra
följande.

Riksdagen fattade under föregående riksmöte beslut om utformningen av
svenskundervisning för vuxna invandrare fr. o. m. den 1 juli 1986 (prop.
1983/84:199, UbU 1984/85:6, rskr. 77). I ärendet avgav socialförsäkringsutskottet
ett yttrande, SfU 1984/85:1 y. Beslutet innebar att staten skulle få ett
ramansvar för undervisningen, som skulle anordnas i form av grundläggande
svenskundervisning (grund-sfi) och påbyggnadsundervisning (påbyggnadssfi).
Kommunerna skulle få ett lagstadgat ansvar för att grund-sfi anordnas,
medan påbyggnads-sfi skulle anordnas antingen inom studieförbund eller
inom arbetsmarknadsutbildningen (AMU).

I den förevarande propositionen återkommer regeringen med dels lagförslag
som reglerar kommunernas skyldigheter i fråga om grund-sfi, dels
därmed sammanhängande ändringar i andra lagar, bl. a. i lagen om allmän
försäkring. Vidare framläggs ett lagförslag om rätt till ledighet för grund-sfi. I
propositionen redovisas även förslag till statsbidragssystem för grund-sfi och
påbyggnads-sfi.

Enligt förslaget till lag om grundläggande svenskundervisning för invandrare
avser kommunernas skyldighet i fråga om anordnande av grund-sfi bl. a.
utländska medborgare som antingen är kyrkobokförda i kommunen eller
som, utan att vara kyrkobokförda, regelmässigt vistas i kommunen efter att
ha ansökt om uppehållstillstånd i avsikt att bosätta sig i riket. För den
sistnämnda kategorin skall dessutom gälla att de skall ha väntat på besked om
uppehållstillstånd under minst den tid som regeringen bestämmer. I propositionen
erinras om att regeringen för närvarande föreskrivit att för att få delta i
sfi enligt nuvarande ordning skall en utländsk medborgare ha sökt uppehållstillstånd
och väntat på besked i frågan under minst två månader. Dessutom
skall polismyndighets utredning vara slutförd.

Ett flertal motioner berör frågan om när de som väntar på uppehållstillstånd
skall erbjudas grund-sfi. Motionerna 242 av Ylva Annerstedt m. fl., 244

UbU 1985/86:10

Bil. 8

54

av Lars Werner m.fl. och 247 av Berit Oscarsson m.fl. syftar till ett
tillkännagivande till regeringen om att de som väntat under två månader på
uppehållstillstånd skall ha rätt till svenskundervisning. I den sistnämnda
motionen framhålls att om garantier inte ges för att polisutredningen tar
kortare tid bör villkoret att polismyndighets utredning skall vara slutförd tas
bort. I motion 243 av Per Unckel m. fl. begärs åtgärder i syfte att tillförsäkra
den som väntar på uppehållstillstånd sfi-undervisning i enlighet med vad
riksdagen tidigare uttalat.

Den nu förevarande propositionen innehåller som nämnts en erinran om
vilka villkor som regeringen föreskrivit för att den som väntar på uppehållstillstånd
skall meddelas sfi-undervisning enligt nuvarande regler. Såvitt gäller
rätten till grund-sfi efter den 1 juli 1986 innehåller propositionen inget annat
uttalande än att regeringen skall ges möjlighet att precisera väntetiden.
Föregående riksmötes beslut om att de som väntar på uppehållstillstånd bör
få delta i svenskundervisning om väntetiden blir avsevärt längre än fyra
veckor kommer därvid att utgöra riktlinjer för regeringens beslut i frågan.
Utskottet finner det uppenbart att den nuvarande bestämmelsen om att
polisutredningen måste vara slutförd innan sfi-undervisning får meddelas
inte är förenlig med riksdagsbeslutet i de fall polisutredningen tar avsevärt
längre tid än fyra veckor. Enligt utskottets mening innebär därför riksdagsbeslutet
att den som väntar på uppehållstillstånd kan påbörja grund-sfi även i
sådana fall där polisutredningen tar lång tid. Såsom framhållits i propositionen
har en arbetsgrupp tillsatts med företrädare för berörda departement och
myndigheter för att snabbt komma till rätta med polisens balanser av
asylärenden och lämna förslag om hur man skall kunna undvika att
balanserna på nytt börjar växa. Utskottet har erfarit att vidtagna åtgärder
redan lett till att tiderna för polisutredningarna förkortats, och utskottet
förutsätter att åtgärder även framdeles kommer att vidtas för att balanserna
skall kunna hållas på en rimlig nivå.

Skyldigheten för kommunerna att erbjuda grund-sfi skall enligt riksdagens
beslut och propositionen gälla under det kalenderår den som är berättigad till
undervisning kom till Sverige (resp. börjat arbeta här såvitt gäller finländska
gränsgångare) och under det närmast påföljande kalenderåret. I propositionen
framhåller departementschefen att han förutsätter att kommunerna
anstränger sig att uppfylla sin skyldighet trots att praktiska svårigheter ibland
kan föreligga. Om av någon anledning undervisningen för den enskilde inte
skulle påbörjas under den angivna tiden är det ändå angeläget att kommunen
anordnar undervisningen, även om den formella skyldigheten har upphört.
Undervisningen bedrivs emellertid då, framhåller departementschefen,
formellt inte med stöd av lagen.

Såvitt utskottet kan finna innebär det anförda inte bara att något
statsbidrag för undervisningen i de fall denna påbörjas utan stöd av lagen inte
kan utgå för verksamheten utan även att den föreslagna lagen om rätt till
ledighet för grundläggande svenskundervisning för invandrare inte kan
tillämpas för den som skall genomgå undervisningen. Avsikten synes också
vara att timersättning inte skall utgå i dessa fall, vilket i sin tur skulle få till
följd att den sjukpeninggrundande inkomsten kan sänkas under studietiden.
I de fall undervisningen inte kunnat påbörjas inom föreskriven tid på grund

UbU 1985/86:10

Bil. 8

55

av omständigheter som den enskilde undervisningsberättigade inte kunnat
råda över anser utskottet att de angivna konsekvenserna inte är rimliga.
Lagstiftningen bör därför utformas så att den enskilde är tillförsäkrad sin rätt
till ledighet m. m. även om undervisningen påbörjas först sedan kommunens
formella skyldighet att anordna undervisningen upphört.

Enligt p. 2 i övergångsbestämmelserna till förslaget till lag om grundläggande
svenskundervisning för invandrare gäller kommunens skyldigheter
och övriga föreskrifter i lagen även personer som kommit hit, resp. börjat
arbeta här, före den 1 januari 1985 om de i övrigt är hänförliga till de
kategorier av invandrare som omfattas av lagen. Undervisningen skall
erbjudas före utgången av juni 1990 och vara genomförd före utgången av
juni 1991.

Statsbidragssystemet föreslås enligt propositionen bli utformat som ett
schablonbidragssystem som grundar sig på antalet nyinvandrade och kyrkobokförda
under kalenderåret före budgetåret, sedan vissa kategorier invandrare
för vilka behov av grund-sfi inte föreligger såsom t. ex. danskar och
norrmän räknats bort. Resursramen skall vara en totalram för hela riket och
en ram skall därefter fastställas för varje kommun som upp till 90 % av denna
ram kan rekvirera statsbidrag för deltagare som påbörjat grund-sfi. Resterande
10 % av resurserna skall fördelas av skolöverstyrelsen (SÖ) i samråd
med statens invandrarverk (SIV) till kommuner med särskilda behov av
ytterligare studietimmar. Såvitt gäller resurser till grund-sfi för invandrare
som bott en längre tid i Sverige erinrar departementschefen om att SÖ i
samråd med den organisationskommitté, som tillsatts med uppgift att
närmare planera och lägga fram förslag om reformens genomförande, för
närvarande bereder frågan om förutsättningarna för en kartläggning av
tidigare invandrades behov av bl. a. grund-sfi. Kommittén har, anför
departementschefen, med hänsyn till den osäkerhet som råder om behovet
av bl. a. grund-sfi för tidigare invandrade avstått från att för budgetåret
1986/87 föreslå särskilda resurser för detta ändamål. Departementschefen
anser i likhet med kommittén att frågan bör tas upp på nytt i samband med
budgetarbetet inför budgetåret 1987/88.

I flera motioner riktas kritik mot den tidsgräns som satts upp för
skyldigheten att erbjuda dem som kommit hit före den 1 januari 1985
grund-sfi och mot statsbidragssystemets utformning vad gäller att tillgodose
dessa tidigare invandrades behov. I motion 244 av Lars Werner m. fl.
framhålls att en femårig övergångstid inte kan godtas eftersom denna skulle
innebära att stora grupper kan utestängas från undervisningen. Motionärerna
begär beslut av riksdagen om att någon tidsgräns för rätt till grund-sfi inte
skall finnas. I motion 245 av Erkki Tammenoksa begärs en kartläggning
under år 1986 av tidigare invandrades behov av svenskundervisning och ett
tillkännagivande om att, när kartläggningen är klar, särskilda medel vid
behov bör tillskjutas för uppsökande verksamhet på arbetsplatser för att nå
dem som är i behov av svenskundervisning. Sivert Andersson m. fl.
framhåller i motion 246 att konsekvenserna av att frågan om resuser för
tidigare invandrades svenskundervisning skall beredas i samband med
budgetarbetet inför budgetåret 1987/88 blir att denna grupp invandrade kan
komma i åtnjutande av grund-sfi tidigast hösten 1987. Motionärerna begär

UbU 1985/86:10

Bil. 8

56

ett tillkännagivande om att en ny mer övergripande proposition om
svenskundervisning bör läggas fram som löser också problemen med de
tidigare invandrades behov. De begär också ett uttalande om att en
omfattande uppsökande verksamhet är nödvändig. Även Berit Oscarsson
m. fl. begär i motion 247 ett tillkännagivande om att en ordentlig kartläggning
av tidigare invandrades behov bör genomföras och att i budgetarbetet
inför 1987/88 bör övervägas vilka resurser som kan och måste avdelas för att
tillgodose de behov kartläggningen visat på. Samtidigt bör övergångstiden
för kommunernas skyldighet att erbjuda grund-sfi förlängas till utgången av
juni 1992 och den tidpunkt vid vilken undervisningen skall vara genomförd
bör anges till juni 1993. I annat fall kommer, framhåller motionärerna, den
reella övergångsperioden att vara tre år. Behovet av en inventering av
tidigare invandrades behov tas också upp i motion 249 av Margareta
Palmqvist och Inga-Britt Johansson.

I motion 248 anför Gunnel Liljegren att hon delar uttalandena i propositionen
om att invandrare som bott länge i Sverige endast i undantagsfall har
behov av grund-sfi men att vissa preciseringar behöver göras. Motionären
anser att tidigare invandrade som är eller blivit arbetslösa bör kunna
inplaceras i grund-sfi efter behov.

I motionerna 246, 247 och 249 begärs också att riksdagen uttalar sig för en
statsbidragskonstruktion som grundar sig på det faktiska antal nyinvandrade
och asylsökande som påbörjat grund-sfi, varvid anslaget bör vara förslagsanslag.
För tidigare invandrare skulle statsbidragsgrundande undervisning få
startas endast efter medgivande från SÖ, som skulle ha en låst medelsram till
förfogande. Även Gunnel Liljegren anser i motion 248 att statsbidraget bör
utgå i form av förslagsanslag på grund av osäkerheten beträffande dels
behovet av svenskundervisning för bl. a. tidigare invandrade, dels i vad mån
kommunerna haft invandrare under år 1985.

Bestämmelserna om tidigare invandrades rätt till grund-sfi under en
övergångstid av fem år har utformats i enlighet med riksdagens beslut
föregående år. I socialförsäkringsutskottets yttrande SfU 1984/85:1 y underströk
utskottet att det var väsentligt för alla invandrare att ha goda kunskaper
i svenska språket vad gäller såväl möjligheterna att få en stark förankring i
arbetslivet som möjligheterna att delta i samhällslivet. Utskottet ansåg sig då
inte ha någon anledning att ifrågasätta SFI-kommitténs och föredragande
statsrådets bedömning att tidigare invandrades behov av grund-sfi borde
kunna tillgodoses under en övergångstid av fem år. Utskottet ansåg vidare att
det fick ankomma på statsmakterna att efter utgången av denna tidsperiod ta
ställning till vilka behov som i framtiden kan finnas av svenskundervisning
och vilka resurser som då eventuellt kan behövas och i så fall anslås för
ändamålet. Vad som nu framhållits motionsledes ger inte utskottet anledning
till någon ändrad bedömning. Eftersom osäkerheten fortfarande är stor om
vilket behov av grund-sfi som finns, något som också framhållits av flera
motionärer, anser utskottet att en kartläggning av tidigare invandrades
behov av svenskundervisning först måste göras innan frågan om resurser för
undervisning och uppsökande verksamhet vad avser dessa invandrare kan
bedömas. Utskottet ansluter sig sålunda till departementschefens uppfattning
att frågan om särskilda resurser för ändamålet får tas upp på nytt i

UbU 1985/86:10

Bil. 8

57

samband med budgetarbetet inför budgetåret 1987/88 och förutsätter att den
aviserade kartläggningen då har genomförts. Utskottet vill i anslutning till
det anförda erinra om att i den nyligen avlämnade budgetpropositionen för
budgetåret 1986/87 (bil. 10, anslag C 5. Undervisning för invandrare i
svenska språket m. m.) har antalet nyinvandrade och under år 1985
kyrkobokförda över 16 år, som skall utgöra grund för resursramen,
beräknats till 12 300 personer, en siffra som överstiger 1984 års antal med 900
personer. Den högre siffran för år 1985 sammanhänger med att antalet
asylsökande började öka under senare delen av år 1984, en utveckling som nu
börjat vända. Bl. a. på grund härav finns det anledning att anta att tidigare
invandrades behov av grund-sfi i viss utsträckning kommer att kunna
tillgodoses redan under budgetåret 1986/87. Härtill kommer att i budgetpropositionen
övergångsvis föreslagits särskilda medel för att sådana invandrare
som påbörjat svenskundervisning under första halvåret 1986 och inte under
denna tid inhämtat kunskaper motsvarande grund-sfi skall ges möjlighet att
fortsätta sina studier utan avbrott.

Utskottet har i enlighet med det anförda ingen invändning mot att
statsbidraget nästa budgetår beräknas med utgångspunkt i antalet kyrkobokförda
invandrare under år 1985 och att först inför nästa års budgetarbete
ställning tas till om särskilda resurser behövs för att tillgodose tidigare
invandrades behov av svenskundervisning.

Ett flertal motioner innehåller yrkanden om utformningen av statsbidragssystemet
till grund-sfi i andra hänseenden än de nu nämnda. Utskottet anser
emellertid inte att dessa yrkanden faller inom utskottets ämnesområde. I
anslutning till yrkandet i motion 244 av Lars Werner m. fl. om att
sfi-undervisningen bör finansieras med en arbetsgivaravgift vill utskottet
dock erinra om att vid föregående riksmöte förslag om en sådan finansieringsmetod
inte biträddes av utskottet och avslogs av riksdagen.

Reglerna för statsbidrag till studiecirklar i påbyggnads-sfi inom studieförbund
föreslås utformade så att ett schablonbidrag utges för varje studietimme.
Antalet studietimmar skall fördelas av SÖ på studieförbunden i
förhållande till det genomsnittliga antalet statsbidragsberättigade studietimmar
i sfi under de tre senaste budgetåren. Departementschefen anser det
därvid rimligt att studieförbunden vid sin fördelning av statsbidrag till
lokalavdelningarna själva hittar sådana fördelningsnycklar som tar hänsyn
till de varierande kostnaderna på olika orter.

I motion 240 av Pär Granstedt m. fl. begärs ett tillkännagivande om att
under de tre första åren av reformen skall SÖ fördela studietimmar på
kommunerna i förhållande till det antal flyktingar som kommunen förbundit
sig att ta emot. Ylva Annerstedt m. fl. begär i motion 242 ett tillkännagivande
om att resurserna för påbyggnads-sfi under de tre första åren skall fördelas till
kommunerna enligt samma kvotsystem som föreslås gälla för grund-sfi,
medan Gunnel Liljegren i motion 248 begär att studietimmarna skall fördelas
efter studieförbundens möjligheter att erbjuda undervisning samt invandrarnas
egna önskemål och val.

Eftersom flyktingarna i många fall endast utgör en mindre del av de
invandrare i en kommun som kan ha behov av påbyggnads-sfi torde en
fördelning i enlighet med vad som begärts i motion 240 inte ge ett rättvisande

UbU 1985/86:10

Bil. 8

58

resultat. En fördelning enligt samma system som föreslås för grund-sfi, dvs.
en kvotfördelning baserad på antalet kyrkobokförda i kommunen under
kalenderåret före budgetåret, synes då i och för sig vara en bättre
fördelningsgrund. Förslaget i propositionen ansluter sig till den ordning som
gällt för den nuvarande försöksverksamheten med sfi. Enligt utskottets
mening bör denna ordning, som ger studieförbunden möjlighet att ta hänsyn
till de lokala förhållandena, fortsätta till dess man vunnit närmare erfarenhet
av hur resurserna kan fördelas på ett helt rättvisande sätt. Utskottet
förutsätter därvid att en uppföljning och utvärdering av systemets effekter
kommer att ske.

I motion 246 (yrk. 5) av Sivert Andersson m. fl. begärs ett uttalande om att
ramen för timstudiestöd bör utökas för att täcka behovet av sfi-timmar.
Frågan har anknytning till socialförsäkringsutskottets behandling av det
nyligen avlämnade förslaget i budgetpropositionen om studiesocialt stöd för
budgetåret 1986/87, och utskottet föreslår att utbildningsutskottet överlämnar
motionsyrkandet i fråga till socialförsäkringsutskottet för vidare behandling.

Stockholm den 23 januari 1986
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Doris Håvik

Närvarande: Doris Håvik (s), Nils Carlshamre (m), Börje Nilsson (s), Ralf
Lindström (s), Margareta Andrén (fp), Karin Israelsson (c), Ulla Johansson
(s), Gullan Lindblad (m), Lena Öhrsvik (s), Nils-Olof Gustafsson (s), Kenth
Skårvik (fp), Siri Häggmark (m), Ingegerd Elm (s), Rune Backlund (c) och
Margö Ingvardsson (vpk).

Avvikande meningar

1. Margö Ingvardsson (vpk) anser:

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Bestämmelserna
om” och slutar på s. 5 med ”av svenskundervisning” bort ha följande
lydelse.

Utskottet anser att den föreslagna övergångstiden om fem år för att
tillgodose tidigare invandrades behov av grund-sfi medför att stora grupper
kan komma att utestängas från svenskundervisningen. Enbart inom LOkollektivet
finns i dag minst 100 000 invandrare som är i omedelbart behov av
grundläggande svenskundervisning. Troligen finns i samhället i övrigt
ytterligare lika många invandrare med samma behov, bl. a. ett stort antal
hemarbetande invandrarkvinnor med mycket bristfälliga kunskaper i svenska.
Utskottet föreslår därför att den nämnda tidsgränsen tas bort. Utskottet
anser vidare att det är nödvändigt att snabbt göra en grundlig kartläggning av
omfattningen av behovet av svenskundervisning för tidigare invandrade.
Härigenom kan man få ett underlag för vilka extra resurser som måste sättas

UbU 1985/86:10

Bil. 8

59

in för undervisning och för uppsökande verksamhet på arbetsplatser och i
bostadsområden.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”1 anslutning”
och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse.

Enligt utskottets mening bör svenskundervisning för invandrare finansieras
med en arbetsgivaravgift. Anställda invandrare har hittills kunna få
ledigt med bibehållna löneförmåner för att genomgå svenskundervisning.
Det framstår därför som stötande att arbetsgivarna som med sina försummelser
att följa tidigare lagstiftning har bidragit till att det finns ett eftersatt
behov av undervisning nu helt skall avlastas kostnaderna. Utskottet föreslår
därför att riksdagen begär ett konkret förslag till finansiering av sfiundervisningen
med en arbetsgivaravgift.

2. Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser:

att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Förslaget i” och
slutar med ”att ske” bort ha följande lydelse.

Utskottet anser att den i propositionen föreslagna grunden för fördelning,
nämligen att studieförbunden erhåller studietimmar i förhållande till det
genomsnittliga antalet statsbidragsberättigade studietimmar i sfi under de tre
senaste budgetåren är helt irrelevant. Förslaget innebär att nuvarande
struktur på utbudet av undervisning konserveras och konkurrensen mellan
studieförbunden sätts ur spel. Eftersom den nya svenskundervisningen
innebär ändrade förutsättningar bör SÖ kunna fördela antalet studietimmar i
påbyggnads-sfi på de olika studieförbunden på grundval av deras möjligheter
att erbjuda undervisning och på grundval av invandrarnas eget val av
studieförbund.

3. Margareta Andrén och Kenth Skårvik (båda fp) anser:

att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 5 med ”Eftersom
flyktingarna” och slutar på s. 6 med ”att ske” bort ha följande lydelse.

Den föreslagna fördelningsgrunden för studietimmar i påbyggnads-sfi
skulle enligt utskottets mening möjligen kunna fungera enligt den gamla
modellen för flyktingmottagning som innebar att de flesta flyktingarna kom
till storstäderna och fick undervisning genom vissa dominerande studieförbund.
Det nya flyktingmottagandet innebär att så gott som alla kommuner
kommer att ta emot flyktingar och få ansvar för sfi-undervisning. Om
studieförbunden skall vara lokalt förankrade och kunna verka på lika villkor
samt hänsyn skall kunna tas till invandrarnas önskemål måste resurserna för
påbyggnads-sfi fördelas efter en annan grund än hittills. Utskottet anser att
samma modell för fördelning av resurserna som föreslagits när det gäller
grund-sfi bör användas för påbyggnads-sfi under de tre första åren efter
sfi-reformens genomförande. Därefter kan resursfördelningen ske efter ett
genomsnitt av de tre senaste årens verksamhet.

UbU 1985/86:10

Bil. 8

60

4. Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser:

att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 5 med ”Eftersom
flyktingarna” och slutar på s. 6 med ”att ske” bort ha följande lydelse.

I riksdagens tidigare beslut om den nya sfi-undervisningen har slagits fast
att studieförbundens medverkan skall ske på lika villkor. En fördelning av
studietimmarna i relation till det genomsnittliga antalet studietimmar i sfi
under de tre senaste budgetåren är inte förenlig med detta uttalande från
riksdagens sida. Utskottet anser att studieförbunden bör ha möjlighet att
bygga upp en ny verksamhet för påbyggnads-sfi utifrån de ändrade förutsättningar
som följer av den nya sfi-undervisningen och av att flyktingmottagandet
nu sker i många nya kommuner. Studietimmarna till studieförbunden bör
därför för de tre första åren fördelas av SÖ på kommunerna i förhållande till
det antal flyktingar som kommunen förbundit sig att ta emot. Den lokala
studieförbundsavdelningen får därefter söka hos SÖ för planerad verksamhet,
med ett intyg från kommunen att uppgifterna är riktiga. Fördelningen
bör ske två gånger per år med hänsyn till att förhållandena kan ändras snabbt.
På detta sätt får alla studieförbund möjlighet att komma in i det nya systemet
och att bedömas på lika villkor.

UbU 1985/86:10

Bil. 8

61

'

986 10442

I
l

' ^