Trafikutskottets betänkande
1985/86:5

om tilläggsbudget I (prop. 1985/86:25 bil. 3)

Sammanfattning

Under punkten 1 (statens järnvägar) tillstyrker utskottet att regeringen får
begärt bemyndigande att medge statens järnvägar att lämna aktieägartillskott
till AB SMART med 1 675 000 kr. SMART AB (Scandinavian Multi
Access Reservation System for Travel agents) är ett företag som SJ bildat
tillsammans med flygbolagen SAS och Braathens SÄFE för att få en enhetlig
dataterminalutrustning hos resebyråerna i Skandinavien.

Under punkten 2 (Järnvägskoncessioner m. m.) tillstyrker utskottet att
riksdagen antar ett inom kommunikationsdepartementet upprättat förslag
till lag om rätt att anlägga enskilda järnvägar m. m. Förslaget innebär att var
och en skall ha rätt att anlägga en enskild järnväg, tunnelbana eller spårväg
för allmän trafik utan särskilt tillstånd (koncession) av regeringen. Tidigare
beviljade koncessioner eller motsvarande tillstånd skall dock alltjämt gälla
med undantag för skyldigheten att upprätthålla viss trafik (trafikeringsplikt).

Under punkten 3 (televerkets investeringar) tillstyrker utskottet den
ändrade omfattning av televerkets investeringar under budgetåret 1985/86
som förordas i propositionen. Som främsta motiv för ändringen anges den
oväntat snabba ökningen av efterfrågan på teletjänster som skett, vilket dock
innebär att verkets investeringar för nämnda budgetår nu beräknas till 6 440
milj. kr. mot tidigare beräknade 5 284 milj. kr. Även för de två följande åren
beräknas investeringarna behöva höjas avsevärt i förhållande till vad som
tidigare angivits i treårsplanen och i årets budgetproposition. Till frågan
härom avser regeringen dock att återkomma senare.

Slutligen tillstyrker utskottet under punkten 4 (Bidrag till Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut) att ett reservationsanslag om
1 950 000 kr. anvisas. Medlen erfordras för att Sverige skall kunna hålla
aviserade betalningsregler beträffande vårt medlemskap i Eumetsat (European
Organisation for the Exploitation of Meteorological Satellites).

SJÄTTE HUVUDTITELN
Järnvägar

1. Statens järnvägar. Regeringen har i proposition 1985/86:25 bilaga 3
(kommunikationsdepartementet) under punkt 1 (s. 14-15) föreslagit riksdagen
att bemyndiga regeringen att medge att statens järnvägar lämnar 1

1985/86:5

1 Riksdagen 1985/86.15sami. Nr 5

aktieägartillskott till AB SMART med 1 675 000 kr.

Statens järnvägar (SJ) har i en skrivelse den 17 september 1985 hemställt
om medgivande att få dels teckna aktier för 2 milj. kr. i SMART AB, dels
lämna SMART AB ett aktieägartillskott på 1 675 000 kr.

SMART AB är ett företag som SJ bildat tillsammans med flygbolagen SAS
och Braathens SÄFE för att få en enhetlig dataterminalutrustning hos
resebyråerna i Skandinavien. SMART (Scandinavian Multi Access Reservation
System for Travel agents) är ett datakommunikationssystem där
resebyråerna - från en och samma typ av terminal, SMART-terminalen - kan
kommunicera med flera olika reseproducenters datasystem för platsbeställning
och biljettering.

Av propositionen framgår att aktiekapitalet i SMART AB för närvarande
är 4 milj. kr. Det har visat sig med hänsyn till den balansomslutning som
bolaget numera redovisar att aktiekapitalet borde förstärkas betydligt. Som
erforderligt aktiekapital har 20 milj. kr. bedömts nödvändigt, vilket innebär
en ökning med 16 milj. kr., varav 12 milj. kr. faller på SAS och 2 milj. kr. på
vardera SJ och Braathens.

SJ har tidigare för verksamheten år 1983 medgetts tillskjuta av driftmedel
ett aktieägartillskott på 1 milj. kr. (prop. 1983/84:125 bil. 4, TU 27, rskr.
315). Bakgrunden var då vissa förseningar i leverans- och installationsplanen.
Även för år 1985 har ägarna bedömt att ett aktieägartillskott erfordras
för att undvika skyldigheten att upprätta likvidationsbalansräkning. Anledningen
till situationen har varit stora problem med installerad utrustning,
vilket haft till följd att leverantören fått avbryta installationen ett antal
månader för att avhjälpa felen.

Utskottet. Som föredragande departementschefen framhållit är det angeläget
att SJ kan utveckla sitt biljett- och bokningssystem. Utskottet tillstyrker
därför förslaget samt hemställer

att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att statens järnvägar
lämnar aktieägartillskott till AB SMART med 1 675 000 kr.

2. Järnvägskoncessioner m. m. Regeringen har under punkt 2 (s. 15-18)
föreslagit riksdagen att anta ett inom kommunikationsdepartementet upprättat
förslag till lag om rätt att anlägga enskilda järnvägar m. m.

Lagförslaget har tagits in som bilaga till detta betänkande.

Av propositionen framgår att för närvarande - utan stöd av föreskrift i lag
eller annan författning - tillstånd (koncession) av regeringen krävs för att
anlägga en enskild järnväg, tunnelbana eller spårväg som är avsedd för
allmän trafik. Denna ordning sägs mindre väl stämma överens med den i
regeringsformen (1 kap. 1 § tredje stycket) inskrivna legalitetsprincipen som
innefattar ett krav, om än inte absolut, på stöd i lag när det gäller offentlig
maktutövning. Vidare är det enligt föredraganden inte heller längre behövligt
att uppställa något krav på koncession i detta sammanhang. Som skäl
härför anges dels att nuvarande föreskrifter som gäller i fråga om anläggandet
och driften av nämnda slags spåranläggningar i tillräcklig mån fyller de
syften som koncessionerna är avsedda för, dels att några nya sådana
spåranläggningar sannolikt inte kommer att anläggas i någon större omfatt -

TU 1985/86:5

ning inom överblickbar framtid. Det bör därför framdeles stå envar fritt att
utan särskilt tillstånd (koncession) av regeringen anlägga enskilda järnvägar,
tunnelbanor eller spårvägar avsedda för allmän trafik.

Vidare föreslås att skyldighet för innehavare av enskilda järnvägar,
tunnelbanor eller spårvägar att upprätthålla viss trafik (trafikeringsplikt)
som följer av koncessioner eller motsvarande tillstånd av Kungl. Maj:t eller
regeringen inte längre skall gälla. Den i tillstånden intagna trafikeringsplikten
är nämligen ett mycket relativt begrepp, eftersom det nästan undantagslöst
saknas anvisning om den omfattning trafiken skall ha för att trafikeringsplikten
skall vara uppfylld. I realiteten ankommer det alltså på innehavaren
av spåranläggningen att själv avgöra trafikens omfattning.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot föredragandens uttalanden
i här berörda frågor samt hemställer

att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag
om rätt att anlägga enskilda järnvägar m. m. (bilaga).

Telekommunikationer

3. Televerkets investeringar. Regeringen har under punkt 3 (s. 18-20)
föreslagit riksdagen att godkänna den ändrade omfattning av televerkets
investeringar under budgetåret 1985/86 som föredragande departementschefen
har redovisat i propositionen.

Riksdagen beslutade (prop. 1984/85:100 bil. 8, TU 28, rskr. 382) den 4 juni
1985 att godkänna vad föredragande departementschefen förordat om
inriktningen och omfattningen av televerkets investeringar under perioden
1985/86-1987/88 samt bemyndigade regeringen att besluta om avvikelser
därifrån. Samtidigt beslutade riksdagen att godkänna att verkets verksamhet
inriktas på de servicemål, soliditets- och räntabilitetsmål som angavs i
televerkets treårsplan för budgetåren 1985/86-1987/88.

I en skrivelse den 17 juni 1985 till regeringen har televerket hemställt om
godkännande av vissa angivna avvikelser i fråga om investeringar och
finansieringsbehov under budgetåret 1985/86 från vad som angavs i televerkets
treårsplan för budgetåren 1985/86-1987/88. En oväntad, snabb ökning
av efterfrågan på teletjänster är det främsta motivet till att verkets
investeringar för budgetåret 1985/86 nu beräknas till 6 440 milj. kr. mot
tidigare beräknade 5 284 milj. kr. Även de två följande åren beräknas
investeringarna behöva höjas avsevärt i förhållande till vad som angavs i
treårsplanen och i budgetpropositionen 1984/85:100. Lånebehovet ökar
under budgetåret 1985/86 till följd av de ökade investeringarna, och
televerkskoncernens soliditet beräknas därmed i förhållande till tidigare
bedömning sjunka från 69 % till 63,6 % budgetåret 1985/86.

Av propositionen framgår att föredraganden nu bedömer avvikelserna
från den tidigare för riksdagen redovisade treårsplanen vara så stora att de
bör underställas riksdagens prövning. De avvikelser som avser budgetåret
1985/86 tas upp i detta sammanhang. Avvikelserna budgetåren 1986/87 och
1987/88 anses böra behandlas i budgetpropositionen 1986.

TU 1985/86:5

Det konstateras i propositionen att efterfrågan på telekommunikation -mätt som antal samtalsmarkeringar - ökade betydligt mer under 1984/85 än
vad televerket förväntat. Trafiken ökade med hela 7 % jämfört med
beräknade 3 %. Detta har på sina håll under vissa tider lett till framkomlighetsproblem
i telenätet. Bl. a. mot denna bakgrund har televerket reviderat
sina prognoser och förväntar nu att trafiken i telefonnätet under de närmaste
åren skall öka med 5 % per år mot tidigare förutsedda 3 % per år. Det är
enligt föredraganden klart att efterfrågeökningen måste mötas med anpassningar
av nätet så att en hög framkomlighet bibehålls i genomsnitt och så att
de framkomlighetsproblem som på sina håll under vissa tider uppkommit i
nätet elimineras. För detta krävs såväl omfattande personella insatser som
investeringar i nätanläggningar.

Utskottet delar föredragandens uppfattning att man bör fästa utomordentligt
stor vikt vid att televerkets service hålls på en hög nivå. Framkomligheten i
nätet måste således vara god över hela landet och under alla tider på dygnet.
Med hänvisning härtill och med godtagande jämväl av vad föredraganden
under denna punkt i övrigt förordat hemställer utskottet

att riksdagen godkänner den ändrade omfattning av televerkets
investeringar under budgetåret 1985/86 som föreslås i propositionen.

Övriga ändamål

4. Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkt 4 (s. 20-21) - avseende vissa
kostnader för Sveriges medlemskap i Eumetsat (European Organisation for
the Exploitation of Meteorological Satellites) - samt hemställer

att riksdagen till Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1985/86
anvisar ett reservationsanslag på 1 950 000 kr.

Stockholm den 21 november 1985

På trafikutskottets vägnar

Kurt Hugosson

Närvarande: Kurt Hugosson (s), Rolf Clarkson (m), Birger Rosqvist (s),
Olle Östrand (s), Olle Grahn (fp), Sven-Gösta Signell (s), Per Stenmarck
(m), Rune Johansson (s), Margit Sandéhn (s), Hugo Bergdahl (fp), Görel
Bohlin (m), Sten-Ove Sundström (s), Agne Hansson (c), Rune Thorén (c)
och Jan Jennehag (vpk).

TU 1985/86:5

Propositionens förslag

TU 1985/86:5
Bilaga

Förslag till

Lag om rätt att anlägga enskilda j ärnvägar m. m.

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Var och en har rätt att utan särskilt tillstånd (koncession) av regeringen
anlägga en enskild järnväg, tunnelbana eller spårväg för allmän trafik.

I fråga om elektriska anläggningar finns särskilda föreskrifter.

2 § Tidigare av Kungl. Maj:t eller regeringen beviljade tillstånd (koncessioner)
att anlägga sådana anläggningar som avses i 1 § skall alltjämt gälla med
undantag för skyldighet att upprätthålla viss trafik (trafikeringsplikt).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

Stockholm 1985 83642