Trafikutskottets betänkande
1985/86:26

om färjetrafiken till Gotland m.m.
(prop. 1985/86:105)

TU

1985/86:26

Sammanfattning

Målet för trafikpolitiken är att erbjuda medborgarna och näringslivet i
landets olika delar en tillfredsställande transportförsörjning till lägsta möjliga
samhällsekonomiska kostnad.

I betänkandet belyses innebörden av denna målsättning för Gotlands
vidkommande med utgångspunkt i propositionen och bortemot ett fyrtiotal
motionsyrkanden.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till riktlinjer för fastställande av
taxor i Gotlandstrafiken. Förslaget innebär att nuvarande bindning mellan
persontrafiktaxan och SJ:s tågtaxa slopas. I stället bör en mer utpräglad
prisdifferentiering än för närvarande tillämpas.

Utskottet tillstyrker vidare de i propositionen förordade riktlinjerna för
ökad konkurrens i Gotlandstrafiken. Riktlinjerna innebär att staten i framtiden
vid tonnageförnyelse skall kunna anskaffa tonnaget direkt eller genom
leasingavtal med något rederi, och att anbud tas in på trafiken med
och driften av detta tonnage.

Ett förslag i propositionen att slopa det s. k. Gotlandstillägget och ett till
detta knutet statligt fraktstöd bör enligt utskottet ägnas förnyade överväganden
av regeringen.

Som en följd av utskottets ställningstagande i sistnämnda avseende
föreslår utskottet att till Transportstöd för Gotland för nästa budgetår
anvisas 59 milj. kr., eller 5 milj. kr. mer än vad regeringen föreslår.

Till betänkandet är fogat sex reservationer och tre särskilda yttranden.

SJÄTTE HUVUDTITELN

Propositionsförslag
Proposition 1985/86:100

I proposition 1985/86:100 bilaga 8 (s. 162-163) har regeringen (kommunikationsdepartementet)
föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1986/87 till Transportstöd för Gotland
anvisa ett förslagsanslag på 44500000 kr. 1

1 Riksdagen 1985186. 15 sami. Nr 26

Proposition 1985/86:105

TU 1985/86:26

I proposition 1985/86:105 om färjetrafiken till Gotland föreslår regeringen
(kommunikationsdepartementet) att riksdagen

1. antar förslaget till lag om upphävande av lagen (1979:1035) med
bemyndigande om utjämning av taxor för vissa lastbilstransporter,

2. till Transportstöd för Gotland för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag
på 54000000 kr.,

3. godkänner de av föredragande departementschefen förordade riktlinjerna
för fastställande av taxor i Gotlandstrafiken,

4. godkänner de av föredragande departementschefen förordade riktlinjerna
för ökad konkurrens i Gotlandstrafiken.

Vidare bereds riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande departementschefen
har anfört om Gotlandstrafiken.

Det i propositionen framlagda lagförslaget har tagits in som bilaga till
betänkandet.

I propositionen föreslås fortsatt färjetrafik till Gotland på en nordlig och en
sydlig linje. Trafikutbudet bör bättre anpassas till transportefterfrågans
kraftiga variationer mellan högsäsong och lågsäsong. Bindningen mellan
persontrafiktaxan och SJ:s tågtaxa bör slopas. I stället bör en mer utpräglad
prisdifferentiering tillämpas. Vidare föreslås att prisregleringen av lastbilstrafiken
till Gotland och det särskilda statsbidraget till transportföretagen
skall upphöra den 1 juli 1986. Slutligen föreslås att statsbidraget till
trafiken för budgetåret 1986/87 begränsas till 54 milj. kr.

Motionerna

Motioner från den allmänna motionstiden 1986

1985/86:T211 av Karin Söder m.fl. (c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 16) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförs om principerna för Gotlandstrafiken.

1985/86:T280 av Bertil Danielsson m.fl. (m,fp,c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om
Gotlandstrafikens framtida uppläggning.

1985/86:T308 av Ulla Pettersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om ett statligt övertagande av Gotlandstrafiken
samt att riksdagen uttalar sig för att inga inskränkningar i trafiken sker.

Motioner med anledning av proposition 1985/86:105

1985/86:327 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att avslå det upprättade lagförslaget,

2. att riksdagen beslutar att Gotlandsbolaget förstatligas och överförs 2

som dotterbolag till SJ-koncernen då nuvarande avtal mellan staten och TU 1985/86:26
Gotlandsbolaget utgården 1 januari 1988,

3. att riksdagen beslutar att med avslag på propositionens förslag till
inriktning för taxor, SJ:s zontaxeprincip i stället skall tillämpas och en
anpassning mellan båttaxa och tågtaxa i övrigt ske,

4. att riksdagen beslutar att i motionen angivet minimiprogram för båttrafiken
skall vara riktningsgivande och att Gotlandsbolaget utarbetar ett
åtgärdsprogram för att förbättra servicen ombord.

1985/86:328 av Olle Grahn m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår propositionens förslag att staten skall äga hela
eller delar av Gotlandstrafikens tonnage,

2. att riksdagen beslutar att person mantalsskriven på Gotland ej skall
behöva betala en högre avgift i fäijetrafiken än vad som gäller för motsvarande
tågsträcka och veckodag i andra klass tåg,

3. att riksdagen antar det i propositionen upprättade lagförslaget,

4. att riksdagen beslutar att Gotlandstillägget och statsbidraget till lastbilsföretag
som bedriver trafik mellan Gotland och fastlandet ersätts med
en subvention av gotländska trafikens transportkostnad i form av bidragsprocent
av nettofraktsumman,

5. att riksdagen beslutar att till Transportstöd för Gotland anvisa ett med
23,4 milj. kr. förhöjt anslag,

6. att riksdagen beslutar att till Stöd till svenska rederier (E 10.) anvisa
ett med 23,4 milj. kr. reducerat anslag.

1985/86:329 av Ulla Pettersson (s) och Gunhild Bolander (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att förslaget om slopande av nuvarande prisreglering
av lastbilstaxorna till Gotland och statsbidraget till lastbilsföretagen
avslås,

2. att riksdagen beslutar att förslaget om ett slopande av persontaxans
bindning till SJ:s taxa avslås,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs angående bashamnsalternativet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ingen
försämring i trafikutbudet bör ske under innevarande avtalsperiod utöver
indragning av Ölandstrafiken,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs angående principen för differentiering av taxorna,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om vad som bör avses med ”tillfredsställande transportförsörjning”.

1985/86:330 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs under avsnittet Marknadsorienterat trafikutbud,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs under avsnittet Konkurrerande företag,

3. att riksdagen avslår propositionens förslag, under avsnittet Ökad
konkurrens, om att statens planering för den framtida Gotlandstrafiken bör

tl Riksdagen 1985/86. 15 sami. Nr 26

utgå från ett statligt ägande av hela eller delar av tonnaget som används av TU 1985/86:26
Gotlandstrafiken,

4. att riksdagen uttalar att den framtida Gotlandstrafiken skall ske på
privatägt tonnage,

5. att riksdagen beslutar att fraktstöd skall utgå med statsbudgetmedel
till fäijetrafiken mellan Gotland och fastlandet,

6. att riksdagen beslutar att 25 milj. kr. av anslaget D 3. Ersättning till
statens järnvägar för köp av vissa tjänster för budgetåret 1986/87 får
användas till fraktstöd för färjetrafiken mellan Gotland och fastlandet,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om Fraktstöd till färjetrafiken till Gotland.

1985/86:331 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om Lex Gotland i enlighet med de riktlinjer som anges
i motionen.

1985/86:332 av Jerry Martinger (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs under avsnittet Gotland skall ha en tillfredsställande
transportförsörjning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs under avsnittet Fraktstödet,

3. att riksdagen beslutar att fraktstödet skall utgå med statsbudgetmedel
till färjetrafiken mellan Gotland och fastlandet,

4. att riksdagen beslutar att 25 milj. kr. av anslaget D 3. Ersättning till
statens järnvägar för köp av vissa tjänster för budgetåret 1986/87 får
användas till fraktstöd för fäijetrafiken mellan Gotland och fastlandet,

5. att riksdagen avslår propositionens förslag (under avsnittet Ökad
konkurrens) om att statens planering för den framtida Gotlandstrafiken bör
utgå ifrån ett statligt ägande av hela eller delar av det tonnage som används
i Gotlandstrafiken,

6. att riksdagen uttalar att den framtida Gotlandstrafiken skall ske på
privatägt tonnage.

1985/86:333 av Olle Svensson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om Gotlandstrafikens
framtida anknytning till Oxelösund.

1985/86:334 av Gösta Andersson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag till lag om upphävande
av lagen (1979:1035) med bemyndigande om utjämning av taxor för
vissa lastbilstransporter,

2. att riksdagen — vid avslag på yrkande 1 — beslutar att till Transportstöd
för Gotland för budgetåret 1986/87 anvisa ett jämfört med regeringens
förslag med 26 milj. kr. förhöjt förslagsanslag på 80 milj. kr.

4

Bakgrund

TU 1985/86:26

Sedan år 1971 regleras färjetrafiken på Gotland genom en koncessionslagstiftning,
nämligen lagen (1970:871) om linjesjöfart på Gotland. Sedan
lagens tillkomst har rederiaktiebolaget Gotland (Gotlandsbolaget) svarat
för praktiskt taget all färjetrafik till och från Gotland.

År 1972 infördes statligt stöd till trafiken. Sedan år 1978 har stödet
utbetalats till Gotlandsbolaget i form av underskottstäckning i enlighet
med avtal mellan staten och bolaget. Nuvarande avtal gäller till utgången
av år 1987 och förlängs fyra år, om det inte sägs upp före den 1 januari
1987.

Färjetrafiken bedrivs med de fyra fartygen Visby, Gotland, Thjelvar och
Gute. Under vintersäsongen trafikeras Nynäshamn dagligen och Oskarshamn
alla dagar utom lördagar. Sommartid ökar turtätheten till två dagliga
turer, och dessutom trafikeras Västervik med en tur dagligen och Grankullavik
på Öland med fem turer per vecka.

För taxesättningen i Gotlandstrafiken gäller den s. k. vägprincipen. För
persontrafiken innebär detta att priset för en färjeresa skall anpassas till
priset för en andraklassbiljett på tåg för motsvarande färdsträcka. Taxesättningen
på den trafikstarkaste linjen, Nynäshamn—Visby, skall vara
normerande för de övriga linjernas taxesättning. För lastbilsföretagens
taxor gäller en prisreglering med stöd av lagen (1979:1035) med bemyndigande
om utjämning av taxor för vissa lastbilstransporter. Syftet med
regleringen är att prismässigt jämställa en transport till och från Gotland
med motsvarande transport på fastlandet. Med stöd av lagen och föreskrifter
i anslutning till denna får den som regelbundet bedriver inrikes fjärrtransporter
av gods med lastbil till eller från Gotland för alla sådana
transporter ta ut ett pristillägg med högst 0,6% på nettofraktsumman i
vaije särskilt fraktavtal (det s. k. Gotlandstillägget). För de merkostnader
som Gotlandstrafiken förorsakar vissa transportförmedlings- eller lastbilsföretag
och som inte kompenseras av Gotlandstillägget utgår ett statligt
stöd, vilket för innevarande budgetår har beräknats till 5,5 milj. kr.

Godstransporter i färjetrafiken till Gotland stöds sålunda dels genom att
staten subventionerar Gotlandsbolagets taxor, dels genom Gotlandstillägget,
dels också genom det till Gotlandstillägget anknutna statliga bidraget
till vissa transportförmedlings- eller lastbilsföretag.

Färjetrafiken karakteriseras av mycket kraftiga säsongvariationer. Antalet
passagerare i januari är enligt propositionen ca 20000 och i juli ca
300000. Godstrafiken är däremot tämligen jämnt fördelad över året.

Utskottet

1. Inledning

Riksdagen behandlade i december 1985 en regeringsskrivelse om färjetrafiken
till Gotland (skr. 1985/86:6, TU 4, rskr. 36). I skrivelsen erinrades
bl. a. om att det statliga transportstödet för Gotlandstrafiken anvisas under 5

ett förslagsanslag. För budgetåret 1984/85 hade riksdagen anvisat 40 milj. TU 1985/86:26
kr., men utfallet blev 71 milj. kr. För innevarande budgetår kunde anspråken
på statsbidrag beräknas med ca 36 milj. kr. överstiga det belopp på 39
milj. kr. som riksdagen hade anvisat.

Denna kostnadsutveckling nödvändiggjorde - betonades det i regeringsskrivelsen
— en radikal omprövning av trafikens uppläggning och omfattning.
Transportrådet borde därför ges i uppdrag att i samarbete med
Gotlandsintressenterna - dvs. Gotlands län, Gotlands kommun och Gotlandsbolaget
— göra en total översyn av farjetrafiken till Gotland i syfte att
få till stånd en omläggning av denna från hösten 1986. Omläggningen borde
inriktas på en trafik på endast en fastland shamn under större delen av året.

Härigenom skulle eventuellt utrymme lämnas för sommartrafik utan statsbidrag
och en tillfredsställande transportförsöijning till Gotland kunna
genomföras till en kostnad för staten i storleksordningen 20—40 milj. kr.
per år.

I sitt betänkande med anledning av skrivelsen, TU 1985/86:4, framhöll
utskottet för sin del att riksdagen vid ett flertal tillfällen hade betonat det
angelägna i att minska kostnaderna för stödet till färjetrafiken till Gotland.

Vidare erinrades om att utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande
TU 1984/85:18 hade understrukit att åtgärder som kunde innebära en
nivåförändring av ifrågavarande förslagsanslag inte fick genomföras utan
riksdagens godkännande. I sammanhanget konstaterades att ett anslagsöverskridande
med 36 milj. kr. innebar en avsevärd nivåförändring.

Mot den angivna bakgrunden anslöt sig utskottet till den i regeringsskrivelsen
uttalade uppfattningen att trafikens uppläggning och omfattning
borde omprövas i syfte att minska kostnaderna för det statliga stödet med
bibehållande av en tillfredsställande transportförsöijning för Gotland.

2. En tillfredsställande transportförsörjning för Gotland
m.m.

Målet för den statliga trafikpolitiken är enligt riksdagens beslut år 1979 att
erbjuda medborgarna och näringslivet i landets olika delar en tillfredsställande
transportförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad.

(prop. 1978/79:99, TU 18, rskr. 419).

I nu förevarande proposition framhåller föredragande departementschefen
att begreppet tillfredsställande transportförsörjning enligt hans mening
inte entydigt kan definieras. Vad som är tillfredsställande varierar från tid
till annan och innefattar en sammanvägning av faktorer som pris, frekvens,
regularitet, kapacitet, kvalitet, komfort, tillgång till alternativa transportmedel
m.m. En frekvent trafik till högt pris med låg kvalitet är inte
tillfredsställande, men en gles trafik med rimlig avgiftsnivå samt med god
punktlighet och kapacitet kan vara tillfredsställande.

I fråga om persontrafik har Gotland i dag — fortsätter föredraganden —
en omfattande färjetrafik och mycket goda flygförbindelser. Förändringar i
fäijetrafiken måste därför bedömas mot bakgrund av det totala trafikutbudet
och inte enbart mot bakgrund av faijetrafikutbudet. Det är vidare
viktigt att erinra om att statens engagemang i Gotlandstrafiken har varit 6

inriktat mot att erbjuda personer som är mantalsskrivna på Gotland (i TU 1985/86:26
fortsättningen för enkelhets skull kallade gotlänningar) en grundläggande
trafikförsöijning. Det har alltså inte varit avsikten att allmänt subventionera
resor till och från Gotland. Däremot har en gynnsam och regionalpolitisk!
viktig effekt av det statliga engagemanget i trafiken varit en god
trafikförsörjning även för turismen.

Föredraganden anser att inriktningen av det statliga engagemanget bör
vara oförändrad och att den bör få genomslag i taxepolitiken.

Mot bakgrund av den totalt sett goda trafikförsörjning som Gotland
enligt föredraganden faktiskt har finnér han att förändringar och begränsningar
av nuvarande färjetrafik bör kunna genomföras inom ramen för en
totalt sett tillfredsställande persontrafikförsörjning.

Beträffande godstrafiken framhåller föredraganden att situationen är
annorlunda och att någon förändring av kapaciteten inte har varit aktuell.

Under rubriken En eller flera fastlandshamnar under lågsäsong framgår
det av propositionen att transportrådet har studerat möjligheten att koncentrera
trafiken under lågsäsong till en bashamn på fastlandet, nämligen
Oxelösund, samt sommartrafik på Nynäshamn och Oskarshamn/Västervik.
Enligt rådet skulle en sådan lösning, innefattande en åretrunttrafik
endast på Oxelösund, vara effektiv och medföra en mängd fördelar — inte
minst betydligt minskade anspråk på statsbidrag. En sådan bashamnstrafik
är sålunda — betonas det i propositionen — den enda trafiklösning som kan
genomföras inom den kostnadsram om 40 milj. kr. per år som riksdagen
vid upprepade tillfällen uttalat sig för. Bashamnslösningen kan emellertid
för närvarande inte godtas av Gotlandsintressenterna, som anser att transportrådet
har underskattat den övervältring av kostnader på trafikanter
och godskunder som skulle bli följden.

Med hänvisning till Gotlandsintressenternas motstånd till en bashamnstrafik
framhåller föredraganden att det inte är lämpligt att genomföra en
sådan trafikomläggning. Möjligheterna till besparingar i statsbidraget får i
stället sökas i bl. a. en bättre anpassning av nuvarande trafikutbud till
efterfrågan. En bashamnstrafik bör genomföras först då en bredare uppslutning
kring denna kan uppnås. Att så inte nu kan ske innebär att
statsbidraget till trafiken inte kan rymmas inom den av riksdagen förordade
ramen om 40 milj. kr.

En bättre anpassning än för närvarande av trafikutbudet till efterfrågan
innebär att Ölandstrafiken, som är mycket olönsam, utgår. Tänkbara åtgärder
är vidare att det äldsta fartyget, Thjelvar, tas ur trafik och att
utbudsförändringar under lågsäsong i Oskarshamnstrafiken genomförs för
turer med mycket låg beläggning.

Färjetrafiken till Gotland behandlas i tre under den allmänna motionstiden
vid innevarande års riksmöte väckta motioner och i åtta motioner som
väckts med anledning av nu förevarande proposition.

Bland de tre förstnämnda framhålls i motion T211 (c) att Gotland bör ha
rätt till fortsatt daglig trafik på minst två fastlandshamnar.

Liknande synpunkter anförs vidare i motion T280 (m, fp, c), där man

7

också framhåller att Västervik bör ha Gotlandstrafik i samma utsträckning TU 1985/86:26
som hittills under sommaren.

I motion T308 (s) yrkas att riksdagen uttalar sig för att inga inskränkningar
i Gotlandstrafiken skall ske.

I motion 327 (vpk) framhålls att ingen försämring får ske av turantal och
kapacitet i den nuvarande Gotlandstrafiken. Vidare begärs att Gotlandsbolaget
utarbetar ett åtgärdsprogram för att förbättra servicen ombord. Motionärerna
kräver också bl. a. möjlighet till sittplats under tak på färjorna
utan krav på konsumtion, sovplats på natturer samt erforderliga bilplatser
med kort bokningstid.

I motion 329 (s, c) framhålls att ingen försämring i trafikutbudet bör ske
under innevarande avtalsperiod utöver indragning av Ölandstrafiken. Vidare
begärs ett riksdagens tillkännagivande, vari bashamnsalternativet
”klart och entydigt förkastas”. Motionärerna framhåller också att en
tillfredsställande transportförsöijning bl.a. innebär möjlighet till sitt- och
sovplats och möjlighet att medta fordon med kort varsel.

I motion 330 (m) betonas det nödvändiga i att det framtida trafikutbudet i
större utsträckning avspeglar den faktiska efterfrågan, samtidigt som 1979
års trafikpolitiska beslut om en tillfredsställande trafikförsörjning beaktas.

I motion 332 (m) framhålls att regeringens förslag i praktiken innebär en
bashamnstrafik. Till stöd för detta påstående åberopar motionären att
transportrådet har förutskickat att Gute under lågsäsong skall användas på
Oskarshamnslinjen. Förslaget är orealistiskt — säger motionären — eftersom
Gute är ett lastfartyg, som när det gäller tillgänglighet och komfort för
passagerare inte motsvarar rimliga krav. Ett nytt fartyg, som kan ersätta
de båda fartygen Gotland och Gute, bör därför anskaffas.

I motion 333 (s) förordas att Oxelösundsalternativet — även om det inte
för närvarande är aktuellt - beaktas i framtida långsiktiga diskussioner om
Gotlandstrafikens utformning.

Enligt utskottets mening har föredraganden i vad han anfört om Gotlandstrafiken,
i här återgivna delar av propositionen, gjort en i nuvarande
ekonomiska läge lämplig avvägning mellan de olika kraven på en tillfredsställande
transportförsörjning för Gotland. Planerna på en bashamnstrafik
och de besparingar en sådan skulle medföra torde sålunda få överges.

Trafiken kommer i huvudsak att fortsätta som hittills på en nordlig och en
sydlig linje, låt vara med vissa utbudsförändringar. Ölandstrafiken, däremot,
bör även enligt utskottets mening kunna utgå, men förutsättningar
synes föreligga för en fortsatt trafik på Västervik under högsäsong. Utskottet
förutsätter att man, inom den ekonomiska ram som gäller för trafiken,
under alla årstider söker tillgodose rimliga krav på service och komfort för
passagerarna. Vad gäller kravet på att ersätta de båda fartygen Gotland
och Gute med ett nytt fartyg utgår vidare utskottet från att frågan om
Gotlandsbolagets tonnagesammansättning beaktas i samband med överväganden
om ett nytt avtal för Gotlandstrafiken.

Genom utskottets sålunda redovisade ställningstagande torde — på ett
undantag när — syftet med samtliga de motionsyrkanden som nu är i fråga
få anses i huvudsak tillgodosett. Undantaget utgörs av motion 333 (s), som

avstyrks. De övriga motionsyrkandena bör kunna lämnas utan någon riks- TU 1985/86:26
dagens åtgärd.

1 motion 331 (m) begärs en lex Gotland, som skulle möjliggöra viss skattefri
försäljning i färjetrafik mellan fastlandet och Gotland. Motionärerna
säger att skattefri försäljning av varor i viss utsträckning regleras i internationella
överenskommelser och att en utgångspunkt i dessa är att försäljning
bör ske i färjetrafiken — mellan två stater - som går över internationellt
vatten. Denna grundtanke har dock genom åren successivt luckrats
upp. Flertalet europeiska länder tillåter enligt motionärerna i dag viss
försäljning av skattefria varor i färjetrafik mellan fastland och en ö inom
det egna landet, såvida trafiken sker över internationellt vatten. I Sverige
har trafiken på Aland fått en mycket stor omfattning - utan något statligt
stöd, medan trafiken på Gotland, som trafikerar en avsevärt längre sträcka
på internationellt vatten, däremot är betydligt sämre och inte kan upprätthållas
utan ett betydande statligt ekonomiskt stöd. Genom en skattefri
försäljning i färjetrafiken på Gotland, som i första hand bör prövas under
lågsäsong, skulle en god trafikförsörjning stimuleras, turistsäsongen förlängas
och Gotlands attraktionskraft för den växande konferensnäringen
öka.

Utskottet vill med anledning av vad motionärerna sålunda anfört till en
början framhålla att internationella överenskommelser, vari Sverige är
part, torde sakna betydelse för det i motionen behandlade spörsmålet. Det
synes sålunda vara en rent inrikespolitisk fråga huruvida statsmakterna -med utgångspunkt i motionärernas och andra överväganden, av t. ex.
alkoholpolitisk art — bör genomföra sådana ändringar av vår lagstiftning
som skulle kunna tillgodose ifrågavarande önskemål.

Förslag härom har framlagts också av bl.a. länsstyrelsen i Gotlands län
och av Gotlands kommun i en gemensam skrivelse till statsrådet och
chefen för jordbruksdepartementet år 1984 om upprättande av en mer
attraktiv färjeförbindelse till Gotland. Skrivelsen behandlades i proposition
1983/84:145 om turist- och rekreationspolitiken m.m. Föredragande
departementschefen (jordbruksministern) sade sig förutsätta att förslaget
prövas och hänvisade till att en mer attraktiv färjeförbindelse skulle kunna
förlänga Gotlands turistsäsong och minska behovet av statsbidrag i Gotlandstrafiken.

Vidare har statens industriverk, till fullgörande av ett regeringens uppdrag
att utreda åtgärder som krävs för utveckling och förnyelse av det
gotländska näringslivet, i sin rapport Avstamp Gotland (Sind PM 1985:6)
bl. a. föreslagit skattefri försäljning av varor på Gotlandsfärjorna.

Utskottet förutsätter i likhet med jordbruksministern att ifrågavarande
spörsmål blir föremål för en närmare prövning med den av honom angivna
inriktningen. I avvaktan på resultatet av en sådan prövning synes motionen
böra lämnas utan någon riksdagens åtgärd.

9

3. Riktlinjer för fastställande av taxor i Gotlandstrafiken

TU 1985/86:26

Föredraganden erinrar om att det statliga stödet till persontrafiken hittills
varit inriktat på att anpassa färjetrafikens persontaxor till SJ:s taxa. Denna
fastställs numera av SJ, som härigenom beretts möjlighet att på marknadsmässiga
grunder och med hänsyn till trafikens kostnadsstruktur fastställa
avgifterna. SJ har också nyligen genomfört en högre grad av prisdifferentiering
mellan låg- och högtrafikdagar. Att låta järnvägens kostnadsstruktur
och marknadsförutsättningar styra Gotlandstrafikens taxor är enligt
föredragandens mening inte en lämplig ordning. Han förordar därför att
nuvarande bindning av persontaxan till SJ-taxan slopas och att persontrafikavgifterna
i stället får fastställas med hänsyn till trafikens kostnader och
anspråken på kapacitet. Inom ramen för ett sådant system kan gotlänningarna
tillförsäkras särskilda rabatter. Avgifterna inom Gotlandstrafiken —
framför allt under högsäsong men även under andra tider på året — bör mer
uttalat än hittills styra efterfrågan till tider och turer med ledig kapacitet.

Taxorna i Gotlandstrafiken bör därför — fortsätter föredraganden — i
framtiden fastställas med hänsyn främst till trafikens kostnadsutveckling,
anspråken på kapacitet och komfort, trafikens marknadsmässiga villkor
samt det av riksdagen anvisade anslaget. Statens bidrag till Gotlandstrafiken
bör även i framtiden i första hand komma gotlänningarna till godo.
Övriga trafikanter bör därför betala efter principen att den som ställer
anspråk på kapacitet skall betala för den, eftersom bidragsnivån i hög grad
påverkas av den trafik som tonnaget måste dimensioneras för. Sammanfattningsvis
förordar föredraganden en kraftfull prisdifferentiering.

I motion T211 (c) framhålls att taxorna i färjetrafiken till Gotland bör
anpassas till SJ:s taxesättning.

I motion 327 (vpk) yrkas att riksdagen med avslag på regeringens förslag
i den del som nu är i fråga beslutar att SJ:s zontaxeprincip i stället skall
tillämpas och att en anpassning mellan båttaxa och tågtaxa i övrigt skall
ske.

I motion 328 (fp) framhålls att gotlänningarna inte bör betala en högre
avgift i färjetrafiken än vad som gäller för motsvarande tågsträcka och
veckodag i andra klass på tåg.

I motion 329 (s,c) yrkas avslag på regeringens förslag. I motionen framhålls
vidare att prisdifferentieringen inte får utformas så att den menligt
inverkar på turistströmmarna till Gotland.

Eftersom en bashamnstrafik inte genomförs är det enligt utskottets mening
angeläget att andra åtgärder vidtas för att begränsa anspråken på statsbidrag
i Gotlandstrafiken. Utskottet kan därför för sin del instämma i vad
föredraganden anfört om de riktlinjer som bör gälla för fastställande av
taxor i denna trafik. Vidare finner även utskottet det angeläget att statens
bidrag till trafiken i första hand kommer gotlänningarna till godo. Utskottet
utgår därför från att taxesättningen för dem får en sådan utformning att
kostnaden för en farjeresa mellan Gotland och fastlandet eller vice versa ej
i väsentlig mån avviker från den genomsnittliga kostnaden för en resa av
motsvarande längd på fastlandet. Med hänsyn till turismens betydelse för

Gotland förutsätter utskottet också att prisdifferentieringen förenäs med TU 1985/86:26
andra åtgärder i syfte att vidmakthålla och stärka turismens roll.

Av det anförda följer att utskottet tillstyrker regeringens förslag och
avstyrker samtliga motionsyrkanden som nu är i fråga.

4. Gotlandstillägget och annat fraktstöd

I propositionen föreslås att riksdagen antar ett inom kommunikationsdepartementet
upprättat förslag till lag om upphävande av lagen (1979:1035)
med bemyndigande om utjämning av taxor för vissa lastbilstransporter.

Innebörden av förslaget är att nuvarande prisreglering av lastbilstaxorna,

Gotlandstillägget och statsbidraget till lastbilsföretagen slopas fr.o.m. den
1 juli 1986.

Föredraganden framhåller att ifrågavarande reglering har förorsakat stora
problem. Gotlandstillägget, som delvis finansierar prisutjämningen, har
uppfattats som orättmätigt och stridande mot principerna på transportmarknaden,
och konkurrensförutsättningarna har rubbats.

Teoretiskt kan mitt förslag — fortsätter föredraganden — medföra att
gotländska företag och konsumenter får 26 milj.kr. i ökade transportkostnader
per år, men den faktiska merkostnaden torde bli lägre. En viss kostnadsövervältring
på gotlandskunderna bör också kunna godtas, eftersom
transportkostnadsandelarna för flertalet branscher på Gotland är låga.

I motionerna 327 (vpk), 329 (s,c) och 334 (c) yrkas att riksdagen avslår
regeringens förslag.

I motion 328 (fp) yrkas att riksdagen antar lagförslaget och beslutar
ersätta Gotlandstillägget med en subvention av den gotländska trafikens
transportkostnad i form av bidragsprocent av nettofraktsumman.

I motionerna 330 (m) och 332 (m) yrkas att riksdagen beslutar att fraktstöd
skall utgå med statsbudgetmedel till färjetrafiken mellan Gotland och
fastlandet. I dessa båda motioner framhålls också att ett slopande av
nuvarande frakststöd skulle medföra förödande konsekvenser för stora
delar av det gotländska näringslivet.

Utskottet delar föredragandens uppfattning att den nuvarande utformningen
av ifrågavarande fraktstöd är förenad med vissa olägenheter. På grundval
av föreliggande utredningsunderlag är utskottet emellertid inte berett
att godta en omedelbar avveckling av stödet. Utskottet förordar därför att
regeringen ägnar detta spörsmål förnyade överväganden i samband med
sitt ställningstagande till frågan om ett nytt avtal för Gotlandstrafiken. Ett
beslut om att slopa stödet bör enligt utskottets mening föregås av en
fördjupad analys, som redovisas för riksdagen, om konsekvenserna härav
för transportkostnaderna till och från Gotland. Inom ramen för en sådan
analys bör även belysas effekterna av en successiv avveckling av stödet
och om nuvarande system kan förenklas administrativt eller modifieras på
sådant sätt att särskilt statsbidrag inte behöver utgå. Även alternativa
möjligheter att utjämna transportkostnaderna mellan fastlandet och Gotland
utanför statsbudgetens ram bör kunna övervägas.

Utskottets ställningstagande innebär att prisregleringen av lastbilstaxor- TU 1985/86:26
na, Gotlandstillägget och det härtill knutna statsbidraget till lastbilsföretagen
tills vidare bibehålls.

Vad utskottet nu anfört - och som torde tillgodose syftet med ifrågavarande
motionsyrkanden - bör av riksdagen ges regeringen till känna.

5. Ökad konkurrens i Gotlandstrafiken

Föredraganden erinrar om att det har varit ett allmänt önskemål att öka
konkurrensen i Gotlandstrafiken. För närvarande är Gotlandsbolaget det
enda företag som bedriver trafik på Gotland. Med en bashamnstrafik hade
det sannolikt varit möjligt att få utrymme för viss konkurrerande trafik
sommartid på linjen Visby—Oskarshamn. Gällande avtal och den trafiklösning
som föredraganden förordar medför emellertid en så stor sommartrafik
inom koncessionstrafiken att konkurrerande trafik skulle innebära att
mera tonnage skulle sättas in. Detta skulle sänka kapacitetsutnyttjandet,
höja kapacitetskostnaderna och öka anspråken på statsbidrag eller tvinga
fram väsentliga taxehöjningar.

Ett sätt att på längre sikt komma ur dagens besvärande monopolsituation
- fortsätter föredraganden - är att staten i framtiden vid tonnageförnyeise
anskaffar tonnaget direkt eller genom leasingavtal med något rederi,
och att anbud tas in på trafiken med och driften av detta tonnage. På så sätt
skulle en större krets av företag kunna komma att intressera sig för att ta
ansvaret för Gotlandstrafiken.

Genom ett statligt ägande av hela eller delar av det tonnage som används
i Gotlandstrafiken skulle - betonar föredraganden — statens inflytande
förstärkas på ett rimligt sätt, samtidigt som utrymmet för konkurrens ökar.

Statens planering för den framtida trafiken bör utgå från detta.

I motion T308 (s) yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett
statligt övertagande av Gotlandstrafiken.

I motion 327 (vpk) yrkas att riksdagen beslutar att Gotlandsbolaget
förstatligas och överförs som dotterbolag till SJ-koncernen, då nuvarande
avtal mellan staten och bolaget upphör att gälla den 1 januari 1988.

I motionerna 328 (fp), 330 (m) och 332 (m) yrkas att riksdagen avslår
regeringens förslag att staten skall äga hela eller delar av Gotlandstrafikens
tonnage.

I de båda sistnämnda motionerna yrkas dessutom att riksdagen uttalar
att den framtida Gotlandstrafiken skall ske med privatägt tonnage.

I motion 330 (m) framhålls vidare att Gotlandsbolagets monopolställning
bör brytas och att kompletterande trafik bör drivas på företagsekonomiska
grunder.

Vad först gäller kraven på att förstatliga Gotlandsbolaget vill utskottet
erinra om att det i ett flertal av riksdagen godkända betänkanden avstyrkt
motionsyrkanden om ett förstatligande av Gotlandstrafiken. Utskottet har
inte ändrat denna inställning och avstyrker följaktligen motionerna T308
(s) och 327 (vpk) i här berörda delar.

Insats av ytterligare tonnage som konkurrerar med Gotlandsbolagets TU 1985/86:26
trafik skulle, som föredraganden framhåller, minska kapacitetsutnyttjandet
i denna trafik, höja kapacitetskostnaderna och öka anspråken på statsbidrag
eller tvinga fram väsentliga taxehöjningar. Utskottet avstyrker därför
yrkandet i motion 330 (m) om en trafik som på företagsekonomiska
grunder kompletterar Gotlandsbolagets.

Det är emellertid även enligt utskottets mening angeläget att ett ökat
inslag av konkurrens införs i Gotlandstrafiken. De riktlinjer härför som
förordas i propositionen finner utskottet för sin del väl ägnade att tillgodose
det syftet. Utskottet tillstyrker därför att riksdagen godkänner riktlinjerna
samt avstyrker motionerna 328 (fp), 330 (m) och 332 (m) i motsvarande
delar.

6. Anslagsfrågan

Regeringen föreslår att till Transportstöd för Gotland för nästa budgetår
anvisas 54 milj. kr. I propositionen framhålls att det däri framlagda lagförslaget
innebär en minskning av anspråken på statsbidrag till vissa transportförmedlingsföretag
med 5 milj. kr. per år fr. o. m. den 1 juli 1986.

Med hänvisning till sitt ställningstagande till lagförslaget finner utskottet
att medelsanvisningen under anslaget även bör ge utrymme för ifrågavarande
särskilda statsbidrag. Utskottet, som i övrigt inte har någon erinran
mot föredragandens anslagsberäkning, föreslår följaktligen att riksdagen
till Transportstöd för Gotland för nästa budgetår anvisar ett i förhållande
till regeringens förslag med 5 milj. kr. höjt anslag, dvs. 59 milj. kr.

Av det anförda följer att utskottet avstyrker de anslagsyrkanden som
återfinns i motionerna 328 (fp), 330 (m), 332 (m) och 334 (c).

7. Hemställan
Utskottet hemställer

1. beträffande en tillfredsställande transportförsörjning för Gotland
m. m.

att riksdagen

a) lämnar utan erinran vad föredragande departementschefen anfört
om Gotlandstrafiken i denna del,

b) lämnar utan åtgärd motionerna 1985/86:T211 (c) yrkande 16 i
denna del, 1985/86:T280 (m,fp,c), 1985/86:T308 (s) i denna del,

1985/86:327 (vpk) yrkande 4, 1985/86:329 (s,c) yrkandena 3-4 och
6, 1985/86:330 (m) yrkande 1 och 1985/86:332 (m) yrkande 1,

c) avslår motion 1985/86:333 (s),

2. beträffande en lex Gotland

att riksdagen lämnar motion 1985/86:331 (m) utan åtgärd,

3. beträffande riktlinjer för fastställande av taxor i Gotlandstrafiken att

riksdagen med godkännande av regeringens förslag i denna del

avslår motionerna 1985/86:T211 (c) yrkande 16 i motsvarande del, 13

1985/86:327 (vpk) yrkande 3, 1985/86:328 (fp) yrkande 2 samt TU 1985/86:26
1985/86:329 (s,c) yrkandena 2 och 5,

4. beträffande Gotlandstillägget och annat fraktstöd

att riksdagen med anledning av det i propositionen framlagda lagförslaget
samt motionerna 1985/86:327 (vpk) yrkande 1, 1985/86:328
(fp) yrkandena 3-4, 1985/86:329 (s,c) yrkande 1, 1985/86:330 (m)
yrkandena 5 och 7, 1985/86:332 (m) yrkandena 2—3 samt
1985/86:334 (c) yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet härom anfört,

5. beträffande ökad konkurrens i Gotlandstrafiken

att riksdagen med godkännande av de i propositionen förordade
riktlinjerna avslår motionerna 1985/86.T308 (s) i denna del,

1985/86:327 (vpk) yrkande 2, 1985/86:328 (fp) yrkande 1,

1985/86:330 (m) yrkandena 2-4 samt 1985/86:332 (m) yrkandena 5-6,

6. att riksdagen med anledning av regeringens förslag samt med
avslag på motionerna 1985/86:328 (fp) yrkandena 5-6, 1985/86:330
(m) yrkande 6, 1985/86:332 (m) yrkande 4 samt 1985/86:334 (c)
yrkande 2 till Transportstöd för Gotland för budgetåret 1986/87
anvisar ett förslagsanslag om 59000000 kr.

Stockholm den 22 maj 1986

På trafikutskottets vägnar

Kurt Hugosson

Närvarande: Kurt Hugosson (s), Rolf Clarkson (m), Birger Rosqvist (s),

Olle Östrand (s), Gösta Andersson (c), Sven-Gösta Signell (s), Margit
Sandéhn (s), Hugo Bergdahl (fp), Agne Hansson (c), Sven Henricsson
(vpk), Jarl Lander (s), Anders Andersson (m), Yngve Wernersson (s),

Ingrid Hasselström Nyvall (fp) och Jan Sandberg (m).

Reservationer

1. En tillfredsställande transportförsörjning för Gotland
m.m. (mom. 1)

Sven Henricsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Enligt
utskottets” och på s. 9 slutar med ”riksdagens åtgärd” bort ersättas med
text av följande lydelse:

Enligt utskottets mening fordras för att en transportförsörjning skall
anses tillfredsställande att kollektiva trafikmedel står till förfogande i en
utsträckning och form som innebär en godtagbar service även i områden
där trafikunderlaget är otillräckligt för att medge en ekonomiskt självbä- 14

rande service. Utskottet kan sålunda inte godta någon försämring av TU 1985/86:26
nuvarande turantal och kapacitet i Gotlandstrafiken. Målsättningen för
framtiden bör i stället vara förbättringar av såväl utbud som service. Detta
innebär dagliga turer året runt med både passagerare och gods på såväl den
nordliga som den sydliga linjen. En tillfredsställande transportförsörjning
för Gotland innebär vidare bl. a. möjlighet till sittplats på färjorna under
tak utan krav på konsumtion, sovplats på natturer samt erforderliga bilplatser
med kort bokningstid. Andra viktiga krav är korta restider med
ankomsttider som passar till anslutande trafik. Det är för övrigt enligt
utskottets mening angeläget att servicen på Gotlandsfärjorna på det hela
taget förbättras. Gotlandsbolaget bör därför utarbeta ett åtgärdsprogram i
det syftet.

Genom utskottets sålunda redovisade ställningstagande torde syftet med
motion 327 (vpk), såvitt nu är i fråga, få anses tillgodosett. Vidare torde -på ett undantag när - syftet med samtliga övriga här behandlade motionsyrkanden
fa anses i huvudsak tillgodosett. Undantaget utgörs av motion
333 (s), som avstyrks.

Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande en tillfredsställande transportförsörjning för Gotland
m.m.

att riksdagen med anledning dels av vad föredragande departementschefen
anfört om Gotlandstrafiken i denna del, dels av motionerna
1985/86:T211 (c) yrkande 16 i denna del, 1985/86:T280
(m,fp,c), 1985/86:T308 (s) i denna del, 1985/86:327 (vpk) yrkande 4,

1985/86:329 (s,c) yrkandena 3-4 och 6, 1985/86:330 (m) yrkande 1
och 1985/86:332 (m) yrkande 1 samt med avslag på motion
1985/86:333 (s) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
härom anfört,

2. Riktlinjer för fastställande av taxor i Gotlandstrafiken
(mom. 3)

Hugo Bergdahl och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Eftersom
en” och på s. 11 slutar med ”i fråga” bort ersättas med text av följande
lydelse:

Enligt utskottets mening bör det inte komma i fråga att gotlänningarna
skall behöva betala en högre avgift i fäijetrafiken än vad som gäller för
motsvarande tågsträcka och veckodag i andra klass tåg. Vad föredraganden
i övrigt anfört i denna del har inte givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet förutsätter dock - med hänsyn till turismens betydelse för
Gotland — att prisdifferentieringen förenas med andra åtgärder i syfte att
vidmakthålla och stärka turismens roll.

Utskottets ställningstagande innebär att syftet med motion 328 (fp), i här
berörd del, torde få anses tillgodosett. Vidare torde syftet med motionerna

T211 (c) och 329 (s,c) i här berörda delar få anses delvis tillgodosett. TU 1985/86:26
Motion 327 (vpk), såvitt nu är i fråga, avstyrks.

Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande riktlinjer för fastställande av taxor i Gotlandstrafiken att

riksdagen med anledning dels av regeringens förslag i denna del,
dels av motionerna 1985/86:T211 (c) yrkande 16 i motsvarande del,

1985/86:328 (fp) yrkande 2 och 1985/86:329 (s,c) yrkandena 2 och 5
samt med avslag på motion 1985/86:327 (vpk) yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

3. Riktlinjer för fastställande av taxor i Gotlandstrafiken
(mom. 3)

Gösta Andersson och Agne Hansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Eftersom
en” och på s. 11 slutar med ”i fråga” bort ersättas med text av följande
lydelse:

Enligt utskottets mening bör vägprincipen enligt 1974 års riksdagsbeslut
gälla för persontrafiken med Gotlandsbolagets färjor. Även om SJ-taxan
numera fastställs av SJ och grundar sig på SJ:s marknads- och kostnadsbild
bör man — vill utskottet understryka — i taxesättningen utgå från SJ:s
genomsnittliga taxor. Den i propositionen föreslagna prisdifferentieringen
skulle enligt utskottets mening kunna menligt påverka turismen, som utgör
en mycket viktig del av det gotländska näringslivet. Den synes sålunda
strida mot riksdagens trafikpolitiska beslut år 1979, enligt vilket trafikpolitiken
skall utformas så att den bidrar till att uppfylla bl. a. närings- och
regionalpolitiska mål.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de i propositionen
förordade riktlinjerna för fastställande av taxor i Gotlandstrafiken. Motionerna
T211 (c) och 329 (s,c), i här berörda delar, tillstyrks. Genom utskottets
ställningstagande torde syftet med motion 328 (fp), såvitt nu är i fråga,
få anses delvis tillgodosett. Motion 327 (vpk), såvitt nu är i fråga, avstyrks.

Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande riktlinjer för fastställande av taxor i Gotlandstrafiken att

riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:T211 (c) yrkande 16 i
denna del och 1985/86:329 (s,c) yrkandena 2 och 5, med anledning
av motion 1985/86:328 (fp) yrkande 2 samt med avslag på regeringens
förslag i motsvarande del och på motion 1985/86:327 (vpk)
yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
härom anfört,

16

4. Riktlinjer för fastställande av taxor i Gotlandstrafiken TU 1985/86:26

(mom. 3)

Sven Henricsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Eftersom
en” och på s. 11 slutar med ”i fråga” bort ersättas med text av följande
lydelse:

Utskottet delar den i motion 327 (vpk) uttalade uppfattningen att SJ:s
zontaxeprincip bör tillämpas i färjetrafiken till Gotland och att en anpassning
mellan båttaxa och tågtaxa i övrigt bör ske.

Genom utskottets ställningstagande torde syftet med samtliga de motionsyrkanden
som nu är i fråga få anses helt eller delvis tillgodosett. De i
propositionen förordade riktlinjerna för fastställande av taxor i Gotlandstrafiken
avstyrks.

Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande riktlinjer för fastställande av taxor i Gotlandstrafiken att

riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:T21I (c) yrkande
16 i denna del, 1985/86:327 (vpk) yrkande 3, 1985/86:328 (fp)
yrkande 2 och 1985/86:329 (s,c) yrkandena 2 och 5 samt med avslag
på regeringens förslag i motsvarande del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet härom anfört,

5. Ökad konkurrens i Gotlandstrafiken (mom. 5)

Rolf Clarkson (m), Gösta Andersson (c), Hugo Bergdahl (fp), Agne Hansson
(c), Anders Andersson (m), Ingrid Hasselström Nyvall (fp) och Jan
Sandberg (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Vad först”
och på s. 13 slutar med ”motsvarande delar” bort ersättas med text av
följande lydelse:

Vad först (lika med utskottet) kompletterar Gotlandsbola gets.

Det är emellertid även enligt utskottets mening angeläget att ett ökat
inslag av konkurrens införs i Gotlandstrafiken. De riktlinjer härför som
förordas i propositionen finner sig utskottet dock inte kunna tillstyrka.

Enligt utskottets uppfattning bör nämligen färjetrafiken till Gotland även
framgent ske med privatägt tonnage.

Av det anförda följer att utskottet tillstyrker de motionsyrkanden som
nu är i fråga och avstyrker de i propositionen förordade riktlinjerna för
ökad konkurrens i Gotlandstrafiken.

Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande ökad konkurrens i Gotlandstrafiken
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:328 (fp) yrkande 1, 17

1985/86:330 (m) yrkandena 3—4 och 1985/86:332 (m) yrkandena 5—6 TU 1985/86:26
samt med avslag på de i propositionen förordade riktlinjerna och
motionerna 1985/86:T308 (s) i denna del, 1985/86:327 (vpk) yrkande
2 och 1985/86:330 (m) yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet härom anfört,

6. Ökad konkurrens i Gotlandstrafiken (morn. 5)

Sven Henricsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Vad först”
och på s. 13 slutar med ”motsvarande delar” bort ersättas med text av
följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör samhället ta det fulla ansvaret för att
Gotland garanteras en tillfredsställande trafikförsörjning sjöledes. Följaktligen
bör trafiken bedrivas i samhällets regi och Gotlandsbolaget förstatligas
fr. o. m. den 1 januari 1988, då avtalet mellan staten och bolaget tidigast
kan upphöra att gälla. Bolaget synes lämpligen böra inordnas som ett
dotterföretag i SJ-koncernen.

Genom utskottets ställningstagande torde syftet med motionerna T308
(s) och 327 (vpk) i här berörda delar få anses tillgodosett. De i propositionen
förordade riktlinjerna för ökad konkurrens i Gotlandstrafiken och
samtliga övriga motionsyrkanden som nu är i fråga avstyrks.

Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande ökad konkurrens i Gotlandstrafiken
att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:T308 (s) i denna
del och 1985/86:327 (vpk) yrkande 2 samt med avslag på de i propositionen
förordade riktlinjerna och motionerna 1985/86:328 (fp) yrkande
1, 1985/86:330 (m) yrkandena 2-4 och 1985/86:332 (m) yrkandena
5—6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
härom anfört,

Särskilda yttranden

1. En tillfredsställande transportförsörjning för Gotland
m.m. (mom. 1)

Birger Rosqvist (s) anför:

Det kan knappast anses att i Gotlandstrafiken lastfärjan Gute under vintertid
kan tillgodose rimliga krav på komfort för passagerare.

Begränsad och otillräcklig passagerarkapacitet och ännu mer begränsad
tillgång på hytt- och liggplatser liksom i det närmaste obefintlig handikappanpassning
är bl. a. argument som med rätta framförts mot tankegången att
vintertid trafikera sydliga linjen med enbart detta fartyg. Dessutom skulle
vissa turer när s. k. farlig last finns ombord (1—2 gånger/vecka) passagera- 18

re helt utestängas från möjligheten till överfart. Rimliga krav på service i TU 1985/86:26
trafiken skulle därmed ej heller kunna uppfyllas.

Driftkostnaderna i Gotlandstrafiken har under senaste halvår märkbart
kunnat minskas beroende på bl.a. lägre oljepriser. Detta tillsammans med
ändringen i vad gäller Ölandstrafiken torde göra det möjligt att inom av
utskottet nu angiven ekonomisk ram för trafiken även under vintersäsong
upprätthålla trafik på sydliga året-runt-linjen med bil- och passagerarfäijan
Gotland. Därmed skulle det bli möjligt att erbjuda passagerarna den service
och komfort som utskottet förutsätter.

2. En lex Gotland (mom. 2)

Hugo Bergdahl (fp). Sven Henricsson (vpk) och Ingrid Hasselström Nyvall
(fp) anför:

Enligt vår principiella uppfattning bör skattefri försäljning ej förekomma i
nationell trafik. Vi vill dock inte motsätta oss en utredning av frågan.

3. Ökad konkurrens i Gotlandstrafiken (mom. 5)

Rolf Clarkson, Anders Andersson och Jan Sandberg (alla m) anför:

Vi har anslutit oss till de överväganden som enligt utskottet talar för att
avstyrka motionsyrkandet om en trafik som på företagsekonomiska grunder
kompletterar Gotlandsbolagets. Vi har därvid utgått från att den utredning
om skattefri försäljning av vissa varor i färjetrafiken på Gotland som
utskottet finner önskvärd kommer att leda till det av oss åsyftade resultatet.
Härigenom kommer nämligen flera av de effekter som vi avser med en
ökad konkurrens i Gotlandstrafiken att kunna uppnås.

19

Bilaga TU 1985/86:26

Propositionens lagförslag
Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1979:1035) med
bemyndigande om utjämning av taxor för vissa
lastbilstransporter;

Härigenom föreskrivs att lagen (1979:1035) med bemyndigande om utjämning
av taxor för vissa lastbilstransporter skall upphöra att gälla vid utgången
av juni 1986.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986