Trafikutskottets betänkande
1985/86:25

om flyttning av fartyg i allmän hamn (prop. 1985/

Propositionen

I proposition 1985/86:122 föreslår regeringen (kommunikationsdepartementet)
att riksdagen antar genom propositionen framlagda förslag till

1. lag om flyttning av fartyg i allmän hamn,

2. lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1).

Lagförslagen har tagits in som bilaga till betänkandet.

I propositionen föreslås att ett fartyg i allmän hamn får flyttas om fartyget
hindrar hamnens behöriga nyttjande eller varaktigt ligger på ett sätt som
strider mot gällande föreskrifter. Fartygets ägare eller redare är gentemot
hamninnehavaren ansvarig för flyttningskostnaderna och övriga kostnader
enligt lagen.

Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli 1986.

Syftet med det genom propositionen framlagda förslaget till lag om flyttning
av fartyg i allmän hamn är att ge innehavare av sådan hamn lagliga
möjligheter att vidta åtgärder i vissa fall för att få undan fartyg som ligger på
ett besvärande sätt i hamnen. Om ingen ägare eller redare kan förmås att ta
hand om ett sådant fartyg, skall hamninnehavaren kunna få till stånd en
flyttning och i sista hand sälja eller på annat sätt skaffa bort fartyget. Dettas
ägare eller redare är gentemot hamninnehavaren ansvarig för kostnader som
förknippas med flyttningen, om inte fartyget frånhänts ägaren genom brott.
Av propositionen framgår att det visserligen redan finns ett flertal bestämmelser
som kan tillämpas, då trafiken i allmänna hamnar störs av felförtöjda
eller lämnade fartyg, men att det också förekommer fall där det saknas ett
rättsligt underlag för ingripanden. Vad det nu gäller är att fylla den bristen.

Som en följd av förslaget till den nya särskilda lagen föreslås vidare en
ändring i 40 § sjölagen (1891:35 s. 1), som genom hänvisning till det
förstnämnda lagförslaget gör det klart att delägarna i ett partrederi - om de
är betalningsskyldiga - svarar solidariskt gentemot hamninnehavaren för
kostnader förknippade med flyttning av fartyg i enlighet med de föreslagna
bestämmelserna härom.

Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli 1986.

1985/86:25

Utskottet

1 Riksdagen 1985/86.15 sami. Nr 25

Lagförslagen har inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt
uttalande. Utskottet hemställer följaktligen
att riksdagen

a) antar det genom propositionen framlagda förslaget till lag om
flyttning av fartyg i allmän hamn,

b) antar det genom propositionen framlagda förslaget till lag om
ändring i sjölagen (1891:35 s. 1).

Stockholm den 15 maj 1986

På trafikutskottets vägnar

Kurt Hugosson

Närvarande: Kurt Hugosson (s), Rolf Clarkson (m), Olle Östrand (s), Olle
Grahn (fp), Sven-Gösta Signell (s), Margit Sandéhn (s), Hugo Bergdahl (fp),
Görel Bohlin (m), Sten-Ove Sundström (s), Agne Hansson (c), Sven
Henricsson (vpk), Jarl Lander (s), Yngve Wernersson (s), Jan Sandberg (m)
och Anna Wohlin-Andersson (c).

TU 1985/86:25

Propositionens lagförslag
1 Förslag till

Lag om flyttning av fartyg i allmän hamn
Härigenom föreskrivs följande.

1 § Ett fartyg i allmän hamn får flyttas av hamninnehavaren, om fartyget
hindrar hamnens behöriga nyttjande eller varaktigt ligger på ett sätt som
strider mot gällande föreskrifter.

2 § En flyttning får inte genomföras förrän fartygets ägare har underrättats
och fått skäligt rådrum att själv flytta fartyget. Underrättelsen skall
innehålla uppgifter om kostnadsansvaret enligt 5 § och om möjligheterna
att sälja och skaffa bort fartyget enligt 7-9 §§.

Om saken brådskar, får fartyget flyttas utan att vad som sägs i första
stycket har iakttagits. Ägaren skall dock så snart som möjligt underrättas
om flyttningen.

Finns det en särskild redare, kan denne underrättas i stället för ägaren.
Har ägaren eller redaren underrättats, gäller det också gentemot den som
träder i hans ställe.

3 § En underrättelse skall delges den som den riktar sig till. Vid kungörelsedelgivning
gäller, i stället för vad som föreskrivs i 17 § delgivningslagen
(1970:428), att underrättelsen skall kungöras i Post- och Inrikes Tidningar
och i de av sjöfartsverket utgivna Underrättelser för sjöfarande
samt anslås på fartyget. Detta förfarande får tillämpas också för delgivning
med en ägare eller redare som är okänd.

4 § Flyttningen och den fortsatta förvaringen av fartyget skall ske med
omsorg så att onödig skada eller olägenhet inte uppkommer.

5 § En ägare eller redare som har delgetts underrättelse är skyldig att
ersätta hamninnehavaren hans kostnader för fartygets flyttning och fortsatta
förvaring samt för underrättelsen. Detta gäller dock inte om fartyget
hade frånhänts ägaren genom brott.

Är både ägaren och redaren betalningsskyldiga, svarar de solidariskt.
Detsamma gäller i fråga om betalningsskyldighet som åvilar delägarna i ett
partrederi.

6 § I fråga om fartyg som är införda i skepps- eller båtregistret enligt 2 §
sjölagen (1891:35 s. 1) eller i motsvarande utländskt register skall vid
tillämpningen av denna lag den som är antecknad i registret anses som
ägare. Har ett förvärv av skepp skrivits in i skeppsregistret med stöd av
14 § tredje stycket första meningen sjölagen, anses förvärvaren som ägare.
Vad som sägs om ett fartygs ägare gäller i övrigt innehavaren i fråga om
fartyg som innehas på grund av förvärv med förbehåll om återtaganderätt.

7 § Hamninnehavaren har rätt att hålla kvar fartyget till säkerhet för sin
fordran på ersättning för de kostnader som avses i 5 §.

Om inte kostnaderna betalas eller säkerhet ställs, får fartyget säljas när
tre månader förflutit sedan det flyttades. Ägaren skall dock alltid ha
delgetts underrättelse och tre månader ha förflutit därefter. Har talan
väckts i en fråga som rör hamninnehavarens fordran, får försäljning inte
ske förrän en skälig tid har förflutit efter det att tvisten slutligt avgjordes.

TU 1985/86:25
Bilaga

8 § Försäljning skall göras med omsorg. Den får ske under hand eller på
offentlig auktion. Skall auktion äga rum skall ägaren, om det är möjligt, i
god tid ges besked om tid och plats för auktionen.

Om försäljningspriset efter avdrag för försäljningskostnaderna överstiger
hamninnehavarens fordran, skall överskottet betalas ut till fartygets
ägare, såvida det inte betalas till någon annan som har bättre rätt till det
eller sätts ned enligt lagen (1927:56) om nedsättning av pengar hos myndighet.

9 § Om ett fartyg uppenbarligen saknar försäljningsvärde, får det skaffas
bort i stället för att flyttas eller säljas. Detta får ske tidigast tre månader
efter det att ägaren underrättades enligt 2 §. Har fartyget flyttats, får det
inte skaffas bort tidigare än som följer av 7 § andra stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

TU 1985/86:25

2 Förslag till
Lag om ändring i sjölagen (1891: 35 s. 1)

Härigenom föreskrivs att 40 § sjölagen (1891:35 s. I)1 skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

40 §

Partrederi föreligger, om flera överenskommit att under delad ansvarighet
gemensamt driva sjöfart med eget fartyg. Anmälan om partrederiavtal
kan göras hos registermyndigheten, som har att ofördröjligen anteckna
anmälningen i det register där fartyget är infört eller, om det ej är registrerat,
kungöra densamma. Närmare föreskrifter om anmälnings- och kungörelseförfarandet
meddelas av regeringen.

För de förpliktelser som uppkommer
för partrederiet sedan rederiavtalet
anmälts till registermyndigheten
svarar varje redare endast
i förhållande till sin andel i fartyget i
den mån han ej åtagit sig större ansvarighet.
För dessförinnan uppkomna
rederiförpliktelser svarar redarna
solidariskt. I fråga om betalningsansvar
för vattenföroreningsavgift
enligt 8 kap. lagen (1980:424)
om åtgärder mot vattenförorening
från fartyg gäller 8 kap. 2 § andra
stycket nämnda lag.

I fråga om redarnas inbördes rättigheter och skyldigheter tillämpas bestämmelserna
i 41-57 §§ i den mån annat ej avtalats.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

TU 1985/86:25

1 Lagen omtryckt 1985:176.