Trafikutskottets betänkande
1985/86:23

om anslag till Transportrådet, m. m. (prop.
1985/86: 100 bil. 8)

TU 1985/86: 23

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens förslag i proposition 1985/86:100
bilaga 8 i avsnittet I. Transportstöd m. m. om anslag för nästa budgetår till
Transportrådet, Transportstöd för Norrland m.m., Riksfärdtjänst samt
Kostnader för visst värderingsförfarande ävensom förslag i ett 10-tal motioner.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag samt avstyrker motionsyrkandena
elier föreslår att de skall lämnas utan åtgärd.

Vid betänkandet har fogats sex reservationer.

M-, fp- och c-ledamöterna begär att frågan om transportrådet behövs i
framtiden utreds (res. nr 1).

Vpk-ledamoten reserverar sig till förmån för att ett sjötransportstöd
skall införas (res. nr 2) och för att transportstödet till järn-, stål- och
metallverkens produktion inte skall upphöra såsom föreslås i propositionen
(res. nr 3). Till sistnämnda reservation är två följdreservationer (res. nr
4 och res. nr 6) anknutna.

Fp- och c-ledamöterna begär att persontransportstöd skall kunna utgå
även för egenföretagares egna resor (res. nr 5).

Vpk-ledamoten har avgett ett särskilt yttrande beträffande transportrådets
roll i trafikplaneringen och sammansättningen av rådets styrelse.

SJÄTTE HUVUDTITELN

1. Transporträdet. Regeringen har under punkt I 1. (s. 154-158) föreslagit
riksdagen att till Transportrådet för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag
på 16857000 kr.

Motioner

1985/86:T208 av Sven Henricsson m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen uttalas om en politisk styrelse för transportrådet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen uttalas om transportrådets roll i planeringen.

1985/86:T211 av Karin Söder m.fl. (c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga

(yrkandena 14 och 15), 1

1 Riksdagen 1985/86. 15 sami. Nr 23

14. att riksdagen beslutar begära att regeringen utreder en avveckling av TU 1985/86: 23
transportrådet i enlighet med vad som i motionen anförs,

15. att riksdagen beslutar att till Transportrådet för budgetåret 1986/87
anvisa ett förslagsanslag på 8 milj. kr.

1985/86:T38I av Karin Ahrland och Hans Petersson i Röstånga (båda fp)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning som skall
förbereda en avveckling av transportrådet.

Utskottet

Enligt riksdagens beslut (TU 1978/79: 18, rskr. 419) med anledning av
proposition 1978/79:99 om en ny trafikpolitik — 1979 års trafikpolitiska
beslut — inrättades fr. o.m. den 1 januari 1980 transportrådet som en
central trafikmyndighet.

Transportrådet skall enligt instruktionen för rådet (1979:1037) - i den
mån det inte ankommer på någon annan myndighet - svara för frågor som
rör trafikplaneringen, den kollektiva persontrafikens anpassning till handikappades
behov, riksfardtjänsten, tillämpningen av yrkestrafiklagstiftningen,
den internationella vägtrafiken, det statliga stödet till den kollektiva
persontrafiken, det regionalpolitiska transportstödet och transportstödet
tili Gotlandstrafiken, taxor och turplaner för viss linjesjöfart på Gotland,
energihushållningen inom transportsektorn, ransoneringar och andra förbrukningsregleringar
av flytande bränsle för motordrift samt den civila
transportverksamheten vid beredskapstillstånd och krig.

Transportrådet leds av en styrelse. Chef för transportrådet är en generaldirektör.
I styrelsen ingår generaldirektören (ordförande) samt sju ledamöter
som företräder riksdagen och näringslivet. Generaldirektören och
övriga styrelseledamöter förordnas av regeringen. Vid transportrådet är
inrättade drygt 50 tjänster.

I samband med behandlingen av regeringens förslag till medelsanvisning
för nästa budgetår under anslaget till Transportrådet behandlar utskottet i
det följande även motionsyrkanden om en utredning som skall syfta till
avveckling av transportrådet, om transportrådets roll i trafikplaneringen
och styrelsens sammansättning samt om medelsanvisningen för nästa budgetår.

Utredning om avveckling av transportrådet

I motion T211 (c) anförs bl. a. att transportrådet är en onödig byråkrati. I
syfte att byråkratiseringen skall minskas och att beslutsfattandet skall
decentraliseras begär motionärerna att regeringen utreder en avveckling av
transportrådet (yrkande 14).

Även i motion T381 (fp) framhålls att transportrådet bör avvecklas.

Vissa av rådets uppgifter torde enligt motionärerna kunna avvecklas och
andra med fördel överföras till andra befintliga organ såsom till trafikhuvudmännen
och till länsstyrelserna. Motionärerna begär en utredning som
skall förbereda en avveckling av rådet. 2

I 1979 års trafikpolitiska beslut underströks behovet av trafikplanering på
skilda nivåer i samhället. Av finansiella skäl behövdes en samordning
mellan trafikgrenarna. Det var vidare angeläget att undvika investeringar i
överkapacitet genom att bringa befintliga anläggningar till ett bättre utnyttjande.
Varje trafikgrens fördelar skulle utnyttjas på bästa sätt och efter
sina tekniska och ekonomiska förutsättningar. Vidare skulle de trafikpolitiska
åtgärderna medverka till att uppnå andra viktiga målsättningar i
samhället såsom regionalpolitiska och sysselsättningspolitiska

Enligt utskottets mening fullgör transportrådet en mycket betydelsefull
uppgift när det gäller att förverkliga de trafikpolitiska målen genom att bl. a
initiera, sammanställa och analysera olika åtgärder som syftar till att
åstadkomma rationella samt kostnads- och energibesparande trafiklösningar.
När det gäller trafikplaneringen inom länen vill utskottet framhålla
vikten av transportrådets arbete med att bistå vid länsstyrelsernas trafikplanering
med orientering mot sysselsättnings- och näringslivsfrågor.

Transportrådets uppgifter inom trafikpolitiken har vidgats fr. o. m. den 1
januari i år genom att det regionalpolitiska transportstödet har utökats med
ett s.k. hamntransportstöd. Vidare har rådet fått i uppgift att handlägga
frågor om statligt stöd till vissa tjänsteresor (det s. k. persontransportstödet)
och om statligt stöd till viss datakommunikation.

Transportrådet avses vidare få viktiga uppgifter inom investeringsplaneringen
inom transportsektorn enligt förslag om en bättre samordning av
denna planering som har lagts fram i årets budgetproposition (bil. 8 s. 190—
198). Enligt propositionen som i denna del inte har föranlett någon erinran
från riksdagens sida (TU 1985/86: 12 s. 7, rskr. 135) skall sålunda transportrådet
— inom ramen för en samordnad, långsiktig investeringsplanering
inom transportsektorn - bistå trafikverken med gemensamt planeringsoch
prognosunderlag samt biträda regeringen med att belysa hur investeringarna
i en transportgren får effekter på andra transportgrenar.

I detta sammanhang vill utskottet också framhålla att transportrådet
utgör en rationell organisation för administrativa uppgifter inom transportområdet.
Som exempel på detta vill utskottet nämna att frågorna om
godstransportstödet, om persontransportstödet och om stödet till viss
datakommunikation handläggs inom en enhet med ett fåtal tjänster. En
uppsplittring av handläggningen av stödfrågorna på länsstyrelserna eller
andra organ inom stödzonerna skulle sammantaget kräva fler tjänster och
skulle vara mycket orationell.

Mot bakgrund av det ovan anförda kan utskottet inte dela åsikten att
transportrådet bör avvecklas. Utskottet avstyrker sålunda motionsförslagen
om en utredning som skall syfta till en avveckling av rådet.

Transportrådets roll i trafikplaneringen och styrelsens sammansättning

I motion T208 (vpk) påpekas att transportrådet genom de olika uppgifter,
som rådet successivt har fått, har utvecklats från att vara ett utredande
organ till att bli ett organ som kan påverka och självt tolka samt driva
politik. Motionärerna framhåller att denna förändring har förstärkts genom
de uppgifter som rådet avses få i investeringsplaneringen inom transport -

TU 1985/86:23

3

tl Riksdagen 1985186. 15 samt. Nr 23

sektorn enligt ovannämnda förslag härom i budgetpropositionen. Vidare TU 1985/86:23

framhålls i motionen att ett minimikrav är att det organ, som skall ha rollen

som sammanfattande bedömare av de olika trafikgrenarnas planer och

investeringar samt tillhandahålla underlag och avgöra inriktning, i vaije fall

måste visa en återspegling av de politiska maktförhållandena i landet och

inte vara ett korporativt sammansatt organ med några kompletterande

politiska namn. Motionen utmynnar i en begäran att riksdagen som sin

mening skall ge regeringen till känna vad som uttalas i motionen om

transportrådets roll i planeringen. Vidare begärs att frågan om rådets

styrelse skall omprövas med målsättningen att en politiskt vald styrelse

inkl. ordförande skall tillsättas.

Frågor av det slag som tas upp i motionen har från principiell synpunkt
behandlats av verksledningskommittén (C 1983:04), som tillkallades år
1983 för att dels pröva frågan om regeringen kan styra de statliga myndigheterna
på ett bättre och smidigare sätt än för närvarande, dels se över de
statliga myndigheternas ledningsfunktion. Kommittén avgav i augusti i fjol
till chefen för civildepartementet huvudbetänkandet (SOU 1985:40) Regeringen,
myndigheterna och myndigheternas ledning. Som bakgrund till
sina förslag framhåller kommittén bl. a. att oro har uttryckts över att den
statliga byråkratin har blivit för okänslig för riksdagens och regeringens
styrsignaler.

För ”att återföra beslutskompetensen till den politiska sfären” föreslår
verksledningskommittén metoder för att förbättra riksdagens och regeringens
direkta styrning av de statliga myndigheterna. Bl. a. föreslås att det
nuvarande ettårsperspektivet i budgetprocessen skall ersättas med ett
treårsperspektiv så att i princip budgetarna för en tredjedel av myndigheterna
varje år prövas mer ingående. Den ökade tid för prövningen av de
olika myndigheternas budgetar som denna ordning skulle ge beräknas ge
bättre möjligheter till styrning av myndigheterna än vad ettårsperspektivet
i budgetprocessen erbjuder.

Mot bakgrund av behovet av ”att öka det politiska inslaget i förvaltningsmyndigheternas
ledning" har verksledningskommittén närmare diskuterat
olika former för ledningen av myndigheterna. Kommittén anför
bl. a. att avgörande för om en myndighet skall ha en styrelse eller ej är
huruvida regeringen i väsentlig omfattning har delegerat befogenheter till
myndigheten vilka inrymmer en betydande handlingsfrihet för myndigheten
i dess uppgift att leda och ansvara för utvecklingen inom det egna
verksamhetsområdet. Om en delegering av ett mandat med en vidsträckt,
öppen och opreciserad karaktär föreligger krävs det enligt kommittén att
myndigheten leds av en styrelse som bär det fulla ansvaret inför regeringen
och av vilken regeringen kan utkräva detta ansvar. Kommittén föreslår att
de nuvarande verksledningarna ersätts antingen av en ansvarig styrelse
med en särskild styrelseordförande eller av en ensam ansvarig verkschef
med eller utan ett råd vid sin sida. Råden bör enligt kommittén i första
hand ägna sig åt myndigheternas utåtriktade verksamhet, t. ex. frågor som
rör myndigheternas förhållande till enskilda, andra myndigheter eller kommuner.
Regeringen bör enligt kommitténs mening utkräva ansvar antingen 4

av styrelsen eller av verkschefen, beroende på vem som har ansvaret, om TU 1985/86: 23
verksamheten inte följer givna riktlinjer eller bedrivs ineffektivt.

Enligt kommittén kan det finnas skäl för att vissa av myndigheterna med
lagtillämpande uppgifter — till vilken kategori myndigheter bl. a. transportrådet
hänförs - bör ledas av en styrelse i egentlig bemärkelse men att det
likaså förefaller sannolikt att andra av dessa myndigheter bör ledas av en
ensam ansvarig verkschef med råd. En försöksverksamhet omfattande tio
myndigheter - dock ej transportrådet - föreslås. De återstående myndigheterna
bör tills vidare enligt kommittén behålla sina lekmannastyrelser i
avvaktan på utvärdering av de nya ledningsfunktionerna i de tio myndigheterna.

1 samband med huvudbetänkandet avgav verksledningskommittén också
betänkandet (SOU 1985:41) Affärsverken och deras företag, vari
kommittén behandlar frågor om styrningen av och ledningsfunktionerna
inom affärsverken och deras bolag. Verksledningskommitténs båda betänkanden
är efter remissbehandling föremål för fortsatt beredning inom regeringskansliet.
Förslag grundade på betänkandena och på remissyttrandena
över dem beräknas komma att föreläggas riksdagen under hösten 1986.

Verksledningskommitténs synpunkter på hur statliga myndigheter bör
styras och ledas synes i väsentliga delar tillgodose de önskemål som i dessa
hänseenden framförs beträffande transportrådet i motionen. Med hänsyn
till den beredning av kommitténs förslag som pågår torde motionen kunna
lämnas utan åtgärd från riksdagens sida.

Anslaget för nästa budgetår

1 budgetpropositionen föreslås en medelsanvisning på 16857000 kr. för
nästa budgetår under anslaget till Transportrådet, vilket innebär en uppräkning
med 1415000 kr. i förhållande till medelsanvisningen för innevarande
budgetår.

Transportrådets inkomster på yrkestrafikområdet, vilka redovisas på
statsbudgetens inkomstsida, beräknas för nästa budgetår uppgå till ca 2
milj. kr.

Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna medelsanvisningen. Härav
följer att utskottet avstyrker motion T211 (c) yrkande 15, vari - i
anslutning till yrkandet om en utredning som skall syfta till avveckling av
transportrådet — föreslås en medelsanvisning för nästa budgetår begränsad
till 8 milj. kr.

Utskottet hemställer

1. beträffande utredning om avveckling av transportrådet

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:T211 (c) yrkande 14 och
1985/86 :T3 81 (fp),

2. beträffande sammansättningen av transportrådets styrelse,
m.m.

att riksdagen lämnar motion 1985/86:T208 (vpk) utan åtgärd,

3. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1985/86:T211 (c) yrkande 15 till Transportrådet för budgetåret
1986/87 anvisar ett förslagsanslag på 16857000 kr.

2. Transportstöd för Norrland m.m. Regeringen har under punkt I 2. TU 1985/86:23
(s. 158-162) föreslagit riksdagen att till Transportstöd för Norrland m. m.
för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag på 251 100000 kr.

Motionerna

1985/86:T207 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen med
avslag på regeringens förslag till Transportstöd för Norrland m. m. för
budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag på 263 100000 kr.

1985/86:T248 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om att behålla godstransportstödet för järn-, stål- och
metallverkens produktion,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om att konkurrenskraften för stålindustrin inte får försämras.

1985/86:T319 av Ewa Hedkvist-Petersen m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs
angående godstransportstödets betydelse.

1985/86:T366 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas, såvitt här är i fråga
(yrkande 7), att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till förändring
av transportstödet till att innefatta sjötransporter i syfte att stimulera
kustsjöfarten.

1985/86:T382 av Margareta Gard (m) och Karl Boo (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar att transportstöd skall utgå enligt vad som i motionen
föreslås.

!985/86:T383 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till ändring i förordningen (1985:855) om statligt stöd till vissa
tjänsteresor så att persontransportstöd kan utgå även till egna företagare
och även omfatta turism.

1985/86:T397 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 1), att riksdagen beslutar att inte bara resa för anställd person
utan även för egenföretagare skall berättiga till persontransportstöd.

Motiveringen till yrkandet finns i motion 1985/86: A473 (fp).

Utskottet

Från anslaget till Transportstöd för Norrland m. m. bekostas godstransportstöd
enligt bestämmelser i förordningen (1980:803) om regionalpolitisk!
transportstöd, persontransportstöd enligt bestämmelser i förordningen
(1985:855) om statligt stöd till vissa tjänsteresor samt stöd till datakommunikation
med vissa företag i Gällivare, Kiruna och Pajala kommuner
enligt bestämmelser i förordningen (1985:856) om statligt stöd till
viss datakommunikation. Ytterligare föreskrifter om de olika stödformerna 6

har meddelats av transportrådet som också prövar frågor om utgivande av TU 1985/86: 23
stöden.

De olika stödformerna syftar sammantaget till att utveckla näringslivet i
de norra delarna av vårt land.

Transportrådet har för nästa budgetår beräknat medelsbehovet för godstransportstödet
till 231,5 milj. kr., för persontransportstödet till 24,6 milj.
kr. och för stödet till datakommunikation med malmfälten till 1 milj. kr.,
dvs. för stödformerna tillhopa 257,1 milj. kr.

Som en besparingsåtgärd föreslår föredraganden att nuvarande godstransportstöd
till järn-, stål- och metallverkens produktion skall slopas.

Besparingen beräknas till ca 12 milj. kr. för ett år. Med hänsyn till utbetalningsordningen
för godstransportstödet beräknas besparingen under nästa
budgetår uppgå till 6 milj. kr. Föredraganden beräknar medelsbehovet för
godstransportstödet till (231,5 — 6) 225,5 milj. kr. samt medelsbehovet för
de övriga stödformerna i enlighet med transportrådets förslag. Under
anslaget till Transportstöd för Norrland m.m. föreslås sålunda i propositionen
en medelsanvisning för nästa budgetår om 251,1 milj. kr.

1 samband med behandlingen av frågan om medelsanvisning för nästa
budgetår behandlar utskottet i det följande även motionsyrkanden om ett
sjötransportstöd inom godstransportstödet, viss utökning av stödområdet
för godstransportstödet, bibehållande av stödet till järn-, stål-, och metallverkens
produktion, stödberättigande verksamhetsområden och resenärer
för persontransportstödet samt medelsanvisningen för nästa budgetår.

Godstransportstödet

Godstransportstödet syftar till att minska de merkostnader för transporter
som näringslivet i stödområdet har. Det ges i form av fraktbidrag i efterskott
till företagen. Bidrag lämnas för järnvägs- och landsvägstransporter i
yrkesmässig trafik. Det gäller för transporter av dels varor som förädlats
inom stödområdet till hel- eller halvfabrikat samt vissa jordbruks- och
livsmedelsprodukter som kommer från stödområdet, dels råvaror och
halvfabrikat som anskaffas av företag i stödområdet inom vissa bestämda
näringsgrenar.

Transportstödet lämnas för transporter över 250 km med 10 till 50 % av
nettokostnaden beroende på transportsträckans längd och var företagen
ligger inom stödområdet. Från och med år 1986 har stödet utvidgats genom
att ett särskilt bidrag lämnas för transporter av vissa varor som går till
hamnar vid Norrlandskusten samt vid Vänern och Mälaren (”hamntransportstödet”).

I motion T366 (vpk) anförs bl. a. att godstransportstödets nuvarande utformning
har en för sjöfarten diskriminerande och hämmande verkan.

Motionärerna begär därför (yrkande 7) förslag till förändring av godstransportstödet
till att innefatta även sjötransporter i syfte att stimulera kustsjöfarten.

Utskottet vill med anledning av motionen erinra om att de statliga
insatserna för isbrytning innebär en stimulans för kustsjöfarten m. m. En 7

ytterligare stimulans för sjöfarten på Norrlandshamnar och hamnarna vid TU 1985/86: 23
Vänern och Mälaren är det nya "hamntransportstödet”. Mot denna bakgrund
bör motionsyrkandet enligt utskottets mening inte föranleda någon
åtgärd av riksdagen. Utskottet avstyrker därför detsamma.

Stödområdet för godstransportstödet omfattar i fråga om Kopparbergs län
hela länet med undantag av de två sydligaste kommunerna - Ludvika och
Smedjebackens kommuner.

I här aktuell del av motion T382 (m, c) begärs att också Ludvika och
Smedjebackens kommuner skall hänföras till stödområdet.

Transportrådet redovisade år 1981 i rapporten (1981:9) Transportstödet
— Ett sätt att göra Sverige rundare en utvärdering av godstransportstödet.

Utifrån den utvärdering som gjorts och de erfarenheter i övrigt som fanns
av det stödberättigade området fastslog transportrådet att godstransportstödet
var ett effektivt regionalpolitisk! medel.

Några avgörande motiv för att nu förändra stödområdets avgränsning
finns enligt utskottets mening inte.

Utskottet avstyrker därför det nämnda motionsyrkandet.

Det förtjänar här att framhållas att den huvudsakliga marknaden för
näringslivet i Ludvika och Smedjebackens kommuner torde vara området
runt Mälaren. Till detta område uppgår transportavståndet i vissa relationer
inte till 251 km och uppfyller därmed inte kravet för att godstransportstöd
skall utgå.

Som nämnts i det föregående förordas i budgetpropositionen att transportstödet
till järn-, stål- och metallverkens produktion slopas. Bakgrunden
härtill är följande.

Vid statsmakternas behandling av frågan om anvisande av medel för
godstranportstödet för innevarande budgetår förutskickades att transportrådet
skulle få i uppdrag att utreda och föreslå åtgärder som skulle göra att
kostnadsutvecklingen för stödet kunde begränsas (prop. 1984/85:115 bil. 2
s. 374, TU 20, rskr. 282). Efter erhållet uppdrag har transportrådet redovisat
detsamma i skrivelse till regeringen i september 1985. Transportrådet
har därvid angivit ett antal åtgärder som begränsar konstnadsutvecklingen
för transportstödet om statsmakterna skulle anse det nödvändigt med
sådana begränsningar (se budgetpropositionen s. 159 och 160). Med hänsyn
till stödets regionalpolitiska effekter och den relativt begränsade kostnadsutvecklingen
för stödet avstyrkte dock transportrådet att några ingrepp
görs i det nuvarande stödet.

Föredraganden har emellertid förordat att transportstödet till järn-, ståloch
metallverkens produktioner skall slopas. De stora producenterna inom
stödområdet är Svenskt Stål AB (SSAB) i Borlänge och Luleå, Uddeholms-koncernen
i Hagfors samt Avesta AB i Avesta.

I två motioner — T248 (s) och T319 (s) — begärs att riksdagen som sin
mening skall ge regeringen till känna angelägenheten av att stödet för järn-,
stål- och metallverkens produktion bibehålls med hänsyn till verkens konkurrensmöjligheter
och till sysselsättningen på aktuella orter. I den förstnämnda
motionen framhålls därvid Borlänge och i den sistnämnda motionen
Luleå.

I motion T207 (vpk) framförs ett yrkande som avser medelsanvisningen TU 1985/86: 23
för nästa budgetår men som syftar till att stödet för här aktuell produktion
skall bibehållas. En begäran att stödet skall bibehållas framförs vidare i här
aktuell del av motion T382 (m, c).

Föredraganden har som skäl för ett slopande av transportstödet för järn-,
stål- och metallverkens produktion anfört att stora delar av denna produktion
redan nu är undantagen från stöd, att administrativa problem med
gränsdragningen för vad som är bidragsgrundande produkter därför ofta
förekommer samt att ett fåtal men stora producenter är verksamma inom
branschen, varför ett slopat stöd kan beräknas få begränsade konsekvenser.
Föredraganden framhåller att, i de fall som produkter från järn-, ståloch
metallverk förädlas vidare inom t. ex. mekanisk industri, transportstöd
kommer att utgå även fortsättningsvis.

De skäl som föredraganden anfört talar även enligt utskottets mening för
att transportstödet till järn-, stål- och metallverkens produktion kan slopas.
Utskottet ansluter sig således till föredragandens ställningstagande i
frågan.

Utskottet avstyrker därmed motionerna T207 (vpk) och T382 (m, c) i vad
de går ut på att här nämnt stöd skall bibehållas.

Utskottet avstyrker vidare motionerna T248 (s) och T319 (s) om att riksdagen
skall uttala sig för ett bibehållande av stödet till järn-, stål- och
metallverkens produktion. Utskottet vill med anledning av dessa motioner
särskilt peka på att slopandet av stödet enligt föredraganden beräknas få
begränsade konsekvenser för producenterna på området (SSAB m. fl.)

Persontransportstödet

Persontransportstödet syftar till att minska de norrländska företagens
kostnader för nödvändiga personkontakter med södra och mellersta Sverige.
Stödet gäller för tjänsteresor med flyg och tåg för personal anställd vid
företag i viss industri- och uppdragsverksamhet. Stödet lämnas med 20 till
40 % av resekostnaden beroende på var företagen är belägna i stödområdet.
Stödet är inriktat mot små och medelstora företag i vilka reseutgifter
utgör en betungande kostnadspost. Mot denna bakgrund, och med hänsyn
till att utgifterna för stödet måste begränsas till 24 milj. kr., har ett ”golv”
och ett ”tak” införts för vad som är bidragsgrundande resekostnad.

I motion T383 (fp) begärs, såvitt nu är i fråga, att persontransportstöd skall
få lämnas även till turistverksamhet. Motionären anför bl. a. att eftersom
turismen växer och är av stor betydelse för Norrland och turismens utveckling
har nära samband med personkontakter utanför regionen det
skulle vara önskvärt med persontransportstöd även för denna verksamhet.

I förslaget till riksdagen om införande av persontransportstödet framhöll
föredraganden att en utgångspunkt vid den närmare utformningen av stödet
skulle vara att kostnadsutvecklingen på anslaget till Transportstöd för
Norrland m. m. skulle begränsas (prop. 1984/85: 115 bil. 2 s. 373). Riksda- 9

gen hade inte något att erinra häremot (TU 20, rskr. 282). Med denna
utgångspunkt för utformningen av persontransportstödet — som alltjämt
bör gälla - kan utskottet inte biträda att stödet utökas till att omfatta även
turistverksamhet. Motionen avstyrks således i nämnda del.

Vidare begärs i motion T383 (fp) liksom i motion T397 (fp) yrkande 1 att
persontransportstöd skall få lämnas även för egenföretagares egna resor.

Av hänsyn till kostnaderna för persontransportstödet framhöll utskottet
i betänkande 1984/85:20 bl. a. att kravet att stödet skulle avse tjänsteresor
av anställda skulle vara ovillkorligt.

Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker följaktligen de
nämnda motionsyrkandena.

Anslaget för nästa budgetår

Motion T207 (vpk) syftar som nämnts ovan till att godstransportstödet för
järn-, stål- och metallverkens produktion skall bibehållas. I motionen
föreslås därför att under anslaget till Transportstöd för Norrland m. m.
skall för nästa budgetår anvisas 12 milj. kr. (motsvarande den beräknade
kostnaden för stödet under ett år) utöver vad regeringen har föreslagit eller
263,1 milj. kr. I överensstämmelse med utskottets ställningstagande att
transportstödet för nämnda produktion kan slopas avstyrker utskottet
motionsyrkandet.

Den i propositionen föreslagna medelsanvisningen om 251,1 milj. kr.
under anslaget tillstyrks av utskottet.

Utskottet hemställer

1. beträffande ett sjötransportstöd

att riksdagen avslår motion 1985/86: T366 (vpk) yrkande 7,

2. beträffande viss förändring av stödområdet för godstransportstödet att

riksdagen avslår motion 1985/86: T382 (m,c) i motsvarande del,

3. beträffande fortsatt stöd till järn-, stål- och metallverkens produktion att

riksdagen avslår motionerna 1985/86: T207 (vpk) och 1985/
86: T382 (m, c) i motsvarande delar,

4. beträffande uttalande om stöd till järn-, stål- och metallverkens
produktion

att riksdagen avslår motionerna 1985/86: T248 (s) och 1985/86: T319
(s),

5. beträffande persontransportstöd i turistverksamhet

att riksdagen avslår motion 1985/86: T383 (fp) i motsvarande del,

6. beträffande stöd till egenföretagares egna resor

att riksdagen avslår motionerna 1985/86: T383 (fp) i motsvarande del
och 1985/86: T397 (fp) yrkande 1,

7. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1985/86: T207 (vpk) i motsvarande del till Transportstöd

TU 1985/86:23

10

för Norrland m. m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag TU 1985/86: 23
på 251 100000 kr.

3. Riksfärdtjänst. Regeringen har under punkt I 4. (s. 163 — 165) föreslagit
riksdagen att till Riksfärdtjänst för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag
på 57 400000 kr.

Motionerna

1985/86: T255 av Rune Gustavsson m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar hos regeringen begära en översyn av riksfärdtjänstens
organisation m. m.,

2. att riksdagen beslutar hos regeringen begära en uppföljning av insatserna
för att öka tillgängligheten av de allmänna färdmedlen.

Motiveringen till yrkandena finns i motion 1985/86: So218 (c).

1985/86: T431 av Barbro Sandberg och Kjell-Arne Welin (båda fp) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av handläggningsrutiner
rörande riksfärdtjänst i syfte att åstadkomma förenklingar.

Utskottet

Riksfärdtjänsten är ett komplement till kommunal färdtjänst för gravt
handikappade personers längre resor (prop. 1983/84:100 bil. 8 s. 166-179,

TU 23, rskr. 289). Bestämmelser om riksfärdtjänsten har meddelats i
förordningen (1984:482) om ersättning för riksfärdtjänst. Dessa bestämmelser
innebär i korthet att svårt handikappade personer som på grund av
handikappet och otillgänglighet i trafikmedlen måste resa på ett dyrare sätt
än normalt får betalt för sina merkostnader. Resor får företas med flyg,
första klass tåg, buss, taxibil eller med specialfordon. Ersättning till den
som svarar för befordran av personer som har tillstånd att anlita riksfärdtjänst
betalas från anslaget till Riksfärdtjänst.

Frågor om tillstånd att anlita riksfärdtjänst prövas av det kommunala
organ som prövar frågor om kommunal färdtjänst. När tillstånd till en
färdtjänstresa har lämnats beställer resenären resan hos SJ Resebyrå.

Resenären har att betala vad en järnvägsresa i 2:a klass skulle ha kostat.

Resekostnaden i övrigt bestrids från här aktuellt anslag. Transportrådet
prövar frågor om ersättning från anslaget.

I anslutning till behandlingen av regeringens förslag till medelsanvisning
under anslaget för nästa budgetår behandlar utskottet i det följande även
motionsyrkanden om en översyn av organisation och handläggningsrutiner
för riksfärdtjänsten samt om en uppföljning av handikappanpassningen av
allmänna färdmedel.

Översyn av organisation och handläggningsrutiner för riksfärdtjänsten

I motion T255 (c) begärs i yrkande 1 en översyn av riksfärdtjänstens

organisation m. m. i enlighet med vad som anförs i motion 1985/86: So218 11

(c). I sistnämnda motion sägs bl. a. att riksfärdtjänstens nuvarande organi- TU 1985/86: 23
sation är tungrodd och byråkratisk och att en översyn är nödvändig vilken
bör syfta till att riksfardtjänsten skall organiseras så att handikappades
möjligheter till längre resor underlättas. I motionen anförs vidare bl. a. att
handikappades kostnader för resor med allmänna färdmedel inte får överstiga
andra gruppers kostnader och att detta skall gälla beträffande alla
transportmedel. En kartläggning av handikappades reella kostnader för
inrikes resor bör därför enligt motionärerna komma till stånd och det är
enligt motionärerna naturligt att denna kartläggning samordnas med en
översyn av riksfärdtjänstens organisation.

I motion T431 (fp) kritiseras rutinerna vid meddelande av tillstånd till
riksfärdtjänst, beställning av resa och betalning av resenärens avgift, då
färdbiljetter sänds till honom/henne. Motionärerna begär en översyn av
handläggningsrutiner rörande riksfardtjänsten i syfte att åstadkomma förenklingar.

Om resenärens resekostnader gäller enligt riktlinjer som tran sportrådet har
utfärdat att resenären alltid skall betala vad en järnvägsbiljett i 2:a klass
skulle ha kostat på den aktuella sträckan vid den tid då resan företas.

Resenärens egen avgift bestäms sålunda med hänsyn till de rabatter —
bl. a. pensionärsrabatt — som skulle ha kunnat utnyttjas. Om det på den
sträcka som resan avser inte är möjligt att resa med järnväg beräknas
kostnaden till vad som skulle gälla för en järnvägsresa av motsvarande
längd. Kommunal färdtjänst på avrese- och ankomstorterna betalas av
resenären enligt den taxa som gäller i resp. kommun. Om en resa med taxi
eller specialfordon företas i samband med en riksfärdtjänstresa och resan
sträcker sig utanför kommunen betalas hela taxi- eller specialfordonsresan
från anslaget till Riksfärdtjänst.

Med hänsyn till vad som sålunda gäller om resenärens resekostnad
synes vad som sägs härom i motiveringen till yrkande 1 i motion T255 (c)
inte böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Regeringen har i juni 1984 gett transportrådet i uppdrag att undersöka
riksfärdtjänstens framtida utformning i syfte att begränsa kostnadsutvecklingen
och öka effektiviteten. I anknytning till detta uppdrag överser transportrådet
för närvarande rutinerna för riksfärdtjänsten i kontakt med kommunerna.
Förslag med anledning av regeringens uppdrag beräknas komma
att avges under innevarande år. Mot bakgrund av de nu lämnade uppgifterna
synes inte heller yrkande 1 i övrigt i motion T255 (c) samt motion
T431 (fp) böra föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottet avstyrker
därför de här nämnda motionsyrkandena.

Uppföljning av handikappanpassningen av allmänna färdmedel

Enligt 1979 års trafikpolitiska beslut ingår att göra den kollektiva trafiken
tillgänglig för alla trafikantgrupper i det trafikpolitiska målet att tillförsäkra
medborgarna en tillfredsställande transportförsöijning. Härvid skall man
söka uppnå en så långt möjligt fullständig handikappanpassning av den
kollektiva trafikapparaten. Inom ramen för det trafikpolitiska beslutet

godkände riksdagen sålunda riktlinjer för anpassning av den kollektiva TU 1985/86:23

trafiken till handikappades behov samt antog lagen (1979:558) om handi kappanpassad

kollektivtrafik och vissa ändringar i byggnadsstadgan

(1959:612). Enligt nämnda lag skall den som har tillsyn över kollektivtrafik

och den som utövar sådan trafik se till att trafiken anpassas med hänsyn till

handikappade. Enligt bestämmelser i förordningen (1980:398) om handi kappanpassad

kollektivtrafik skall transportrådet initiera, planera och följa

upp anpassningen samt verka för att anpassningen samordnas. Vidare skall

rådet meddela de föreskrifter om anpassningen som behövs.

I motion T255 (c) begärs (yrkande 2) en uppföljning av insatser för att öka
tillgängligheten av de allmänna färdmedlen. I motiveringen till yrkandet
anför motionärerna bl. a. att transportrådets föreskrifter om handikappanpassning
av kollektiva färdmedel inte mer än marginellt ökar tillgängligheten
för handikappade till sådana färdmedel.

Med anledning av att kommunikationsministern i proposition 1984/85:100
bil. 8 (s. 128) hade uttalat sig för att en avstämning skulle göras i fråga om
arbetet med handikappanpassning av kollektiva färdmedel lämnade transportrådet
i sin anslagsframställning för budgetåret 1986/87 en redovisning
för hur långt arbetet med handikappanpassningen har kommit.

Enligt denna redovisning har transportrådets grundläggande arbete med
att utfärda föreskrifter för handikappanpassning av färdmedel som används
i kollektivtrafik i stort sett slutförts. Föreskrifterna får omedelbar
verkan beträffande färdmedel som skall levereras från tillverkare. Successivt
skall färdmedel som levererats före tillkomsten av föreskrifterna också
handikappanpassas.

I och med att huvuddelen av arbetet med att utfärda föreskrifter om
handikappanpassning är avslutat avser transportrådet att — i än större
utsträckning än vad som tidigare kunnat ske — följa upp anpassningen.

Uppföljningen skall göras i samarbete med tillsynsmyndigheterna för de
olika trafikgrenarna. De utfärdade föreskrifterna kommer vidare att kontinuerligt
ses över.

Mot bakgrund av det anförda synes någon riksdagens åtgärd i fråga om
uppföljning av anpassningen av de kollektiva färdmedlen inte vara erforderlig.
Motionsyrkandet härom avstyrks också.

Anslaget för nästa budgetår

I budgetpropositionen föreslås att 57,4 milj. kr skall anvisas under anslaget
till Riksfärdtjänst för nästa budgetår.

Utskottet tillstyrker förslaget.

Utskottet hemställer

1. beträffande översyn av organisation och handläggningsrutiner
att riksdagen avslår motionerna 1985/86: T255 (c) yrkande 1 och
1985/86: T431 (fp),

2. beträffande viss uppföljning av handikappanpassningen
att riksdagen avslår motion 1985/86: T255 (c) yrkande 2,

3. att riksdagen till Riksfärdtjänst för budgetåret 1986/87 anvisar TU 1985/86:23
ett förslagsanslag på 57400000 kr.

4. Kostnader för visst värderingförfarande. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt I 6. (s. 169-170) och hemställer

att riksdagen till Kostnader för visst värderingsförfarande för
budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

Stockholm den 6 maj 1986

På trafikutskottets vägnar

Kurt Hugosson

Närvarande: Kurt Hugosson (s). Rolf Clarkson (m), Olle Östrand (s),

Sven-Gösta Signell (s). Per Stenmarck (m), Rune Johansson (s), Margit
Sandéhn (s). Hugo Bergdahl (fp). Agne Hansson (c), Sven Henricsson
(vpk). Jarl Lander (s). Yngve Wernersson (s). Ingrid Hasselström Nyvall
(fp), Rune Thorén (c) och Jan Sandberg (m).

Reservationer

1. Punkt 1 Transportrådet

beträffande utredning om avveckling av transportrådet (mom. 1)

Rolf Clarkson (m), Per Stenmarck (m). Hugo Bergdahl (fp), Agne Hansson
(c), Ingrid Hasselström Nyvall (fp), Rune Thorén (c) och Jan Sandberg (m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med "I 1979 års”
och slutar med "av rådet” bort ersättas med text av följande lydelse:

När transportrådet inrättades fick det överta arbetsuppgifter från skilda
myndigheter och verk och har därigenom kommit att få skiftande arbetsuppgifter
och ansvarsområden. Alltsedan rådet inrättades har det vidare
varit utsatt för kritik för att vara byråkratiskt och för att skapa konflikter
mellan de regionala och centrala beslutsinstanserna.

Kritik har bl. a. framförts mot den ställning som transportrådet har tagit
vid prövning av frågor om fortsatt persontrafik på de bandelar som inte
tillhör SJ:s riksnät. Numera återstår emellertid ett fåtal bandelar som inte
har varit föremål för prövning.

Det kan ifrågasättas om vissa av transportrådets arbetsuppgifter verkligen
behövs och om inte vissa arbetsuppgifter med fördel skulle kunna
föras över till annat eiler andra organ på central, regional och/eller lokal
nivå.

Enligt utskottets mening är sålunda tiden nu mogen för överväganden
om det i framtiden behövs en central trafikmyndighet under regeringen och
om så anses vara fallet vilka uppgifter och vilken organisation en sådan 14

myndighet bör ha. Övervägandena bör vara förutsättningslösa och göras TU 1985/86: 23
inom ramen för en utredning.

Vad utskottet sålunda har anfört med anledning av här aktuella motionsyrkanden
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande utredning om avveckling av transportrådet
att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86: T211 (c) yrkande
14 och 1985/86: T381 (fp) som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

2. Punkt 2 Transportstöd för Norrland m. m.

beträffande ett sjötransportstöd (morn. I)

Sven Henricsson (vpk) anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet
vill” och på s. 8 slutar med ”därför detsamma” bort ersättas med text av
följande lydelse:

Överföring av landtransporter till kustsjöfarten och annan inrikes sjöfart
är nödvändig från miljö- och sysselsättningssynpunkter och för att vårt
land skall minska oljeberoendet. Godstransportstödets nuvarande utformning
har emellertid en för sjöfarten diskriminerande och hämmande verkan.
En ändring bör därför komma till stånd. För att kustsjöfarten och
annan inrikes sjöfart skall stimuleras bör godstransportstödet såsom föreslås
i här aktuell del av motionen utökas till att innefatta godstransporter
med sådan sjöfart. Förslag härom bör utarbetas och föreläggas riksdagen.

Vad utskottet sålunda har anfört med anledning av motion T366 (vpk)
yrkande 7 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande ett sjötransportstöd
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: T366 (vpk) yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Punkt 2 Transportstöd för Norrland m. m.

beträffande fortsatt stöd till järn-, stål- och metallverkens produktion
(morn. 3)

Sven Henricsson (vpk) anser

dels att den del i utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Föredraganden
har” och slutar med ”skall bibehållas” bort ersättas med text av
följande lydelse:

Allmänt gäller att godstransportstödet - trots att den statliga insatsen är
relativt begränsad — har stor betydelse då det gäller att reducera konkurrensnackdelar
för många företag som ger viktiga bidrag till sysselsättningen
på en ort. Vissa delar av stödet har av denna anledning stor betydelse
för särskilda regioner i vårt land, såsom stödet till järn-, stål- och metallverkens
produktion har för verksamheten och sysselsättningen i bl. a. 15

Bergslagen med hänsyn till att de olika producenterna på området är stora TU 1985/86: 23
arbetsgivare på sina orter. Utskottet anser därför - i överensstämmelse
med den mening som framförs i motionerna T207 (vpk) och T382 (m, c) i
här aktuella delar - att transportstödet till nämnda produktion bör bibehållas.

Vad utskottet sålunda har anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande fortsatt stöd till järn-, stål- och metallverkens produktion att

riksdagen med bifall till motionerna 1985/86: T207 (vpk) och 1985/

86: T382 (m, c) i motsvarande delar som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

4. Punkt 2 Transportstöd för Norrland m. m.

beträffande uttalande om stöd till järn-, stål- och metallverkens produktion
(mom. 4 — motiveringen) — under förutsättning av bifall till reservation nr
3 -

Sven Henricsson (vpk) anser att det stycke i utskottets yttrande på s. 9
som börjar med ”Utskottet avstyrker vidare” och slutar med ”(SSAB
m.fl.)” bort ersättas med text av följande lydelse:

Utskottet avstyrker motionerna T248 (s) och T319 (s) om att riksdagen i
den här aktuella frågan skall begränsa sig till bara ett uttalande om olägenheter
med föredragandens besparingsförslag.

5. Punkt 2 Transportstöd för Norrland m. m.

beträffande stöd till egenföretagares egna resor (mom. 6)

Hugo Bergdahl (fp), Agne Hansson (c), Ingrid Hasselström Nyvall (fp) och
Rune Thorén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Av
hänsyn” och slutar med ”nämnda motionsyrkandena” bort ersättas med
text av följande lydelse:

För utvecklingen i stödområdet är det viktigt att egenföretagama stöds.

Många verksamheter som utvecklas till stora företag har börjat i liten
skala. I begynnelseskedet i ett företag är de personliga kontakterna med
kunder m.fl. särskilt viktiga. Persontransportstödet bör mot nu angiven
bakgrund omfatta egenföretagares egna resor.

Vad utskottet sålunda har anfört med anledning av de här aktuella motionsyrkandena
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande stöd till egenföretagares egna resor
att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86: T383 (fp) i motsvarande
del och 1985/86: T397 (fp) yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört, 16

6. Punkt 2 Transportstöd för Norrland m. m. 1985/86:23

beträffande medelsanvisningen (mom. 7)

— under förutsättning av bifall till reservation nr 3 —

Sven Henricsson (vpk) anser

dels att den del i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med "Motion T207
(vpk)” och slutar med "av utskottet” bort ersättas med text av följande
lydelse:

Såsom föreslås i motion T207 (vpk) bör under anslaget till Transportstöd
för Norrland m. m. medel beräknas för ett bibehållande av godstransportstödet
för järn-, stål- och metallverkens produktion.

Med utgångspunkt från att kostnaden under nästa budgetår för ett bibehållande
av stödet kan beräknas till 6 milj. kr. - inte som i motionen till 12
milj. kr. — förordar utskottet en medelsanvisning under anslaget på 257, 1
milj. kr.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1985/86: T207 (vpk) i motsvarande del till Tranportstödför Norrland
m.m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag på
257 100000 kr.

Särskilt yttrande
Punkt 1 Transportrådet

beträffande sammansättningen av transportrådets styrelse, m. m.

(mom. 2)

Sven Henricsson (vpk) anför:

Utskottet anser att verksledningskommitténs synpunkter i kommitténs
betänkanden (SOU 1985:40 och 41) på hur statliga myndigheter bör styras
och ledas i väsentliga delar synes tillgodose förslaget i motion T208 (vpk)
att transportrådets med dess nuvarande roll och uppgifter måste ha en
politiskt vald styrelse som återspeglar de politiska maktförhållandena i
vårt land. Eftersom transportrådet har lagtillämpande uppgifter bör det
ledas av en styrelse i ”egentlig” bemärkelse, dvs. en politiskt vald styrelse.
Jag utgår från att höstens regeringsförslag — grundade på kommitténs
betänkanden och remissyttranden över dem - också skall tillgodose synpunkterna
i motionen.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986

17