Trafikutskottets betänkande
1985/86:16

om Telekommunikationer (prop. 1985/86:100 bil. 8)

Sammanfattning

I betänkandet behandlas och tillstyrks till en början förslagen i propositionen.
De innebär bl. a. att televerket under åren 1986-1989 investerar mellan
5 och 6 miljarder kronor per år i telenätet samt att televerkets industridivision
(Teli) överförs till bolagsform den 1 januari 1987.

Vidare behandlas flera motionsyrkanden. De gäller främst televerkets

- investeringar

- servicemål

- statskapital

- verksamhetsformer avseende Teli, myndighetsuppgifterna och den konkurrensutsatta
verksamheten

- monopolområde

- kabel-TV- och övriga nätutbyggnadsverksamhet

- taxor

- forskning

Motionsyrkandena avser vidare telekommunikationer för döva och hörselskadade,
telefonkatalogernas utformning samt trådlösa telefoner.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks eller föreslås bli lämnade utan åtgärd.
Till betänkandet är fogat 12 reservationer och 1 särskilt yttrande.

SJÄTTE HUVUDTITELN
Telekommunikationer

Regeringen föreslår i proposition 1985/86:100 bilaga 8 (kommunikationsdepartementet)
under avsnitt H. Telekommunikationer (s. 138—153) att
riksdagen

1. godkänner vad som förordas i propositionen om inriktningen och
omfattningen av televerkets verksamhet och investeringar under perioden 1
juli 1986—31 december 1989 och bemyndigar regeringen att besluta om
avvikelser därifrån,

2. godkänner att televerkets verksamhet skall inriktas på de soliditets-,
räntabilitets-, prisnivå- och servicemål som förordas i propositionen för

perioden 1 juli 1986-31 december 1989, 1

1985/86:16

1 Riksdagen 1985186.15sami. Nr 16

3. till Försvarsinvesteringar vid televerket för budgetåret 1986/87 anvisar
ett reservationsanslag på 12 000 000 kr.,

4. bemyndigar regeringen att medge att televerkets industridivision överförs
till bolagsform den 1 januari 1987 på det sätt som förordas i propositionen.

Motionerna

1985/86:T206 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen avslår
regeringens förslag att medge ombildning av televerkets industridivision till
bolag.

1985/86:T211 av Karin Söder m.fl. (c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 11-13),

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om upphävande av televerkets monopol på teleutrustning,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om provningsverksamhet och typgodkännande av teleprodukter,

13. att riksdagen beslutar om en sådan uppskrivning av televerkets
statskapital att inleveranserna till statsbudgeten blir ytterligare 300 milj. kr.
utöver vad regeringen föreslagit.

1985/86:T214 av Margareta Persson (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
uttala sig för att postnumren tillförs abonnenternas adresser i telefonkatalogen.

1985/86:T216 av Hugo Bergdahl och Kenth Skårvik (båda fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs om reglerbar ljudförstärkare till telefon.

1985/86:T224 av Karin Söder m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att
som sin mening ge regeringen till känna vad som i motion 1985/86:A405
anförs om att televerket i sin utvecklingsverksamhet underordnar sig
regionalpolitiska mål.

1985/86:T233 av Rune Ångström m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen uttalar sig
för ett tvådelat taxesystem med en lokaltaxa och en rikstaxa, enhetlig för hela
riket.

1985/86:T234 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförs beträffande fiberoptiskt
linjenät mellan Sundsvall och Trondheim.

1985/86:T245 av Olle Aulin (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförs rörande slopande av viss
tidsbegränsning för lokalsamtal.

1985/86:T246 av Börje Stensson (fp) och Marianne Karlsson (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär sådana initiativ att samtliga abonnenter inom
Östergötlands län återfinns i någon av länets katalogdelar.

TU 1985/86:16

1985/86:T247 av Olle Grahn m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar uttala att televerkets monopolställning begränsas
på sådant sätt att myndighetsfunktion och affärsverksamhet skiljs,

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om överföring av den
konkurrensutsatta delen av televerkets verksamhetsområde till ett eller flera
fristående bolag,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen sägs om avskaffande av monopolet på modem med högre
hastigheter,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen sägs om avskaffande av monopolet på abonnentväxlar,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i

motionen sägs om utbyggnadstakten för bredbandsnät,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i

motionen sägs om forskning inom teleområdet,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i

motionen sägs om bättre service till allmänheten.

1985/86:T259 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om ett medieråd och dess sammansättning och kompetens,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om kabel-TV-utbyggnaden,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om televerkets uppgift ur regional, kulturell och socialpolitisk
synpunkt.

1985/86:T273 av Erik Holmkvist m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om snara
förbättringar och utbyggnader av telenätet i norra Sverige, samt att regler
gällande teletaxor ses över så att alla invånare i en kommun ges samma
telekostnader var de än bor i kommunen.

1985/86:T277 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen vidtar åtgärder som för med sig att postnummer- och telefonkatalogerna
slås ihop.

1985/86:T278 av Bengt Kronblad (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om behovet av ett
åtgärdsprogram för Kalmar län för utveckling av tele- och datatekniken.

1985/86:T297 av Ulla Pettersson (s) och Gunhild Bolander (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförs om teletaxorna för Gotland.

1985/86:T303 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att med beaktande av vad som i motionen anförs
helt upphäva televerkets monopol på telefonapparater, abonnentväxlar och
höghastighetsmodem,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att godkännande -

TU 1985/86:16

funktionen för teleprodukter skall förläggas till myndighet utanför televerket,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om den konkurrensutsatta verksamheten inom televerket,

4. att riksdagen beslutar att Teli skall överföras till aktiebolag den 1 juli
1986,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om att televerket skall öka sina investeringar i nätet med
ytterligare 400 milj. kr. per år 1986/87 och 1987/88.

1985/86:T321 av Marianne Stålberg m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om ett
sammanbundet telenät i Mittnordenområdet.

1985/86:T323 av Marianne Stålberg m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen anhåller om åtgärder i syfte att utveckla
telekommunikationerna i Jämtlands län i enlighet med vad som anförs i
motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om behovet av ett decentraliserat beslutsfattande inom televerket.

1985/86:T378 av Hans Lindblad (fp) vari yrkas att riksdagen uttalar sig för att
trådlösa telefoner inte längre skall omges av hårda restriktioner.

1985/86:T379 av Lena Öhrsvik m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om teletaxor vid
texttelefonsamtal m.m.

1985/86:T380 av Elisabeth Fleetwood och Gunnel Liljegren (båda m) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär att televerket får i uppdrag att
snarast lägga förslag hur den nya tekniken för direktsamtal mellan döva och
hörande skall utnyttjas.

1985/86:T395 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 4), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motion 1985/86:Fi219 (fp) anförs om höjt avkastningskrav för televerket.

1985/86:T397 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 2), att riksdagen hos regeringen begär förslag om utjämnade
teletaxor för rikssamtal i enlighet med riktlinjer i motion 1985/86: A473 (fp).

1985/86:T424 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 14—17),

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om att televerket bör öka sina investeringar i telenätet med
500 milj. kr. årligen 1986/87 och 1987/88, på sådant sätt som i motionen
föreslås,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om televerkets myndighetsutövande verksamhet,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om televerkets konkurrensutsatta verksamhet,

TU 1985/86:16

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om ett avskaffande av televerkets monopol på leverans av
den första telefonen vid öppnande av ett nytt teleabonnemang samt vad som
anförs om abonnentväxlar samt höghastighetsmodem.

1985/86:T434 av Karin Israelsson och Gunhild Bolander (båda c) vari yrkas
att rikdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motion
1985/86:Kr342 (c) anförs om behovet av en utbyggnad av texttelefonförmedlingen.

1985/86:A467 av Börje Hörnlund och Karin Israelsson (båda c) vari yrkas,
såvitt nu är i fråga (yrkandena 7 och 8),

7. att riksdagen beslutar om enhetlig teledatakommunikationstaxa för
hela landet,

8. att riksdagen fattar beslut om enhetliga telefonavgifter för hela landet.

1985/86:A487 av Jan Hyttring och Bertil Jonasson (båda c) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga (yrkande 9), att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad som i motionen anförs om behovet av översyn och förbättringar av
telekommunikationsnätet i Värmland.

Bakgrund

Televerket skall tillgodose samhällets och enskildas behov av säkra telekommunikationer
till låg kostnad och med god kvalitet. Verksamheten skall
drivas enligt affärsmässiga principer med krav på tillfredsställande lönsamhet.
Kostnaderna skall sålunda täckas med intäkter från dem som utnyttjar
verkets tjänster.

Verksamhetsområdet inkluderar teleanknutna informationssystem för
ljud, text, data och bild. Häri inräknas också ljudradio- och TV-distribution.
Tjänster och produkter inom området talkommunikation utgör den naturliga
basen för verksamheten. Den tekniska utvecklingen medför att den traditionella
gränsen mellan telekommunikationer och andra teleanknutna informationssystem
gradvis minskar i betydelse. Detta innebär att tyngdpunkten i
verksamheten successivt förskjuts i riktning mot sammansatta informationssystem
där tal, data, text och bild integreras (telematik).

Televerket har ett övergripande ansvar för telekommunikationerna i
Sverige. Detta innebär ett sammanhållet systemansvar oavsett vilket företag
som tillhandahåller den enskilda komponenten eller utrustningen.
Televerkskoncernen har en bred verksamhet inkl. egen produktion i syfte att
vidmakthålla en nationell kontroll över telekommunikationsnätet. Verket
har dock inte något legalt monopol på att bygga och tillhandahålla ett
nationellt telenät. Monopolområdet i fråga om anslutning av utrustning till
det allmänna telenätet omfattar numera i huvudsak endast abonnentväxlar
och viss anslutningsutrustning för datakommunikation med höga överföringshastigheter,
s. k. höghastighetsmodem. (I ett modem, förkortning för
modulator- demodulator, omvandlas digitala signaler (data) till tonsignaler,
lämpade för överföring på t. ex. telefonnätet; på mottagarsidan sker den
omvända omvandlingen.) Sådan verksamhet i fråga om produkter och

TU 1985/86:16

tjänster som faller utanför monopolområdet - den konkurrensutsatta
verksamheten - skall särredovisas och ge vinst.

Mot bakgrund av data- och teleteknikens snabba utveckling har televerket
på senare år - genom successiva riksdagsbeslut - fått ökad ekonomisk
handlingsfrihet och bättre möjligheter att handla marknadsmässigt. De
traditionella anslagsframställningarna har ersatts av rullande treårsplaner,
avsedda att ge statsmakterna ett bättre underlag än tidigare för en övergripande
styrning av televerkskoncernens verksamhet. I ett treårsperspektiv
belyses således prognostiserad efterfrågan på verkets produkter och tjänster,
planerade investeringsvolymer samt de finansiella konsekvenserna i fråga
om kapitalbehov, finansieringskällor, soliditet, räntabilitet, taxenivå och
resultat. Vidare redovisas servicenivåer, produktivitetsutveckling samt strategin
för den pågående moderniseringen och utbyggnaden av telenätet.

Utskottet

1. Inriktningen och omfattningen av televerkets verksamhet
och investeringar

Av televerkets treårsplan för 1986—1989, som i sammandrag återges i
propositionen, framgår att under den perioden kommer mellan 5 och 6
miljarder kronor per år att investeras i telenät. Investeringarna syftar till att
dels öka kapaciteten i nätet, dels ersätta föråldrade och förslitna delar av det
befintliga nätet. Av ekonomiska skäl görs investeringarna i långdistansnätet i
allt större utsträckning med digital teknik. Fr. o. m. år 1987 får Sverige som
första land i världen ett sammanhängande digitalt telenät som för kunder
med digitala växlar möjliggör abonnemang på tjänster med en överföringshastighet
på upp till 64 kbit/s., dvs. 64 000 s. k. binära siffror per sekund.

Av planen framgår vidare att teletrafiken ökade totalt med ca 7 % under
budgetåret 1984/85. En fortsatt kraftig ökning väntas under de närmaste
åren, särskilt för olika former av datakommunikation. De planerade
investeringarna i ny kapacitet är enligt verket absolut nödvändiga för att
säkra en acceptabel framkomlighet i telenätet. Tendensen för utvecklingen
inom samtliga nät går mot överföring med datorstyrda digitala system, som
har en stor potential för kapacitetsutbyggnad och en gynnsam kostnadsutveckling.
Härigenom möjliggörs ett tjänsteintegrerat digitalt nät, ISDN, som
innebär att kunden har tillträde till samtliga tjänster- ljud, text, bild och data
- via en enda anslutning som kan utnyttjas för flera funktioner samtidigt. Det
integrerade nätet för informationsöverföring i olika former kommer att
marknadsföras under namnet Telematiknätet.

Enligt föredragande departementschefen är det angeläget att televerket i
nuvarande period av ytterst snabb och delvis oförutsedd efterfrågeökning får
möjlighet att med bl. a. investeringar tillgodose efterfrågan och lösa nuvarande
framkomlighetsproblem under högtrafiktid så att inte nättjänstemas
kvalitet försämras. Telenätet måste dimensioneras så att det har kapacitet att
klara trafiktopparna med en mycket liten andel avvisade anrop. Om den nya
tekniken tas till vara på rätt sätt kommer verket att kunna erbjuda en
mångfald nya och avancerade teletjänster till fördel för företag och hushåll.

TU 1985/86:16

Sverige kommer då att kunna behålla sin ställning som ett föregångsland på
teleområdet.

Föredraganden anser att den av televerket föreslagna omfattningen av
investeringarna, som är betydligt större än i föregående treårsplan, bör
godkännas även för den kommande treårsperioden liksom inriktningen av
investeringarna. Vidare bör riksdagen bemyndiga regeringen att besluta om
mindre avvikelser.

Investeringarnas omfattning, i löpande priser, och inriktning framgår av
följande tabell.

Televerkets investeringar i löpande priser

(Milj. kr)	1984/85 Utfall	1985/86 12 mån.	1985/86 18 mån.	1987	Plan 1988	1989	Summa 1 juli 1986-198
Televerket Telenätet	3 661	4 801	7 505	5 551	5 722	5 968	19 945
Abonnent- anläggningar	644	557	857	633	690	764	2 387
Rundradio	97	113	185	135	141	137	485
Övrigt	877	969	1 513	1 042	976	1 010	3 572
Teleinvtstgruppen Abonnent- anläggningar	725	1 392	2 049	1 298	1 282	1 300	4 537
Övrigt	204	179	344	215	100	100	580
Koncernelimi- neringar	-912	-418	-615	-390	-385	-400	-1 372
Summa investe-ringar	5 296	7 593	11 838	8 484	8 526	8 879	30 134

I motion T303 (m) framhålls att televerkets faktiska monopol på telenätet
har resulterat i att investeringar i vissa delar av landet eftersatts med
försämrad framkomlighet som följd. Verket bör enligt motionärerna koncentrera
sin verksamhet på att vidmakthålla och utveckla ett väl fungerande
nät. Investeringarna i nätet bör därför öka med ytterligare 400 milj. kr. per år
under budgetåren 1986/87 och 1987/88.

Liknande synpunkter anförs i motion T424 (m), men enligt den motionen
bör investeringarna i nätet för de två budgetåren i fråga öka med 500 milj. kr.
per år. Den sålunda föreslagna ökningen av investeringsvolymen bör enligt
motionärerna finansieras genom ökad upplåning eller genom minskad
soliditet.

I motion T323 (s) yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om åtgärder i
syfte att utveckla telekommunikationerna i Jämtlands län. Motionärerna
framhåller att man på tre orter i Jämtlands län har skapat datastugor/
telekommunikationscentraler. Dessa centraler avses upplåtas till företagare
som behöver använda sig av telefax, teletex och andra teletjänster. För att
detta skall fungera - betonar motionärerna - krävs dock investeringar i
telenätet i snabbare takt än nuvarande investeringsplaner visar.

TU 1985/86:16

Utskottet vill med anledning av samtliga dessa motionsyrkanden fästa
uppmärksamheten på vad som sägs i propositionen om att brist på tekniskt
kvalificerad personal bedöms utgöra en riskfaktor för televerkets planerade
satsning på nätutbyggnad och kvalitetshöjning. Det är med andra ord för
närvarande i viss mån osäkert om televerket har tillräckliga personalresurser
för att genomföra sina planer ens inom den av verket självt föreslagna
investeringsramen. Utskottet kan mot den bakgrunden inte förorda ytterligare
ökade investeringar som ju dessutom - om de lånefinansieras i enlighet
med önskemålet i motion T424 (m) - skulle gå ut över televerkets
soliditetsmål. I Jämtlands län pågår för övrigt - enligt vad utskottet erfarit -en omfattande nätutbyggnad.

Utskottet finner, liksom föredraganden, de av televerket föreslagna
investeringarna angelägna och förutsätter att de satsningar under 1985/86
som aviseras i propositionen på att öka personalresurserna och på att utnyttja
nya ADB-stödda planerings- och samordningshjälpmedel kommer att ge
avsett resultat.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet att televerkets investeringar
får den inriktning och omfattning för den kommande planeringsperioden
som förordas i propositionen och avstyrker samtliga motionsyrkanden.

Vidare tillstyrks att regeringen bemyndigas besluta om mindre avvikelser
från den i propositionen angivna inriktningen och omfattningen av investeringarna.

Vad föredraganden anfört om inriktningen och omfattningen av televerkets
verksamhet har inte givit utskottet anledning till erinran. Regeringens förslag
i denna del tillstyrks följaktligen.

2. Televerkets servicemål

Kvaliteten på televerkets service mäts enligt föredraganden främst i nätets
framkomlighet och tillförlitlighet samt i leveranstider och underhåll för
ansluten utrustning. Kostnad, pris och kvalitet hänger ihop. Verket eftersträvar
därför inte under alla förhållanden högsta möjliga service utan en sådan
kombination av service och pris som tillfredsställer kundernas önskemål.
Den genomsnittliga framkomligheten har minskat obetydligt på senare år
men i besvärande grad under viss bråd tid. Verket har därför nu höjt
ambitionen i fråga om framkomligheten från 97 till 98 %. Föredraganden
tillstyrker ambitionshöjningen och betonar vikten av att de framkomlighetsproblem
som finns på sina håll under vissa tider löses.

Servicemålen för terminalmarknaden avser - fortsätter föredraganden -leveranstid, leveransprecision och snabbhet i reparation och underhåll.
Leveranstiden för ett telefonabonnemang är i genomsnitt 17 dagar, vilket
överensstämmer med verkets mål. Leveransprecision bedöms av verket som
viktigare än leveranssnabbhet, då det gäller företagskunder. Under budgetåret
1984/85 kom 90 % av leveranserna i tid, vilket var något under målet på
95 %. Under samma tid utfördes underhåll och reparationer i stort sett med
avsedd snabbhet.

TU 1985/86:16

I motion T247 (fp) framhålls att abonnentservicen i flera avseenden har blivit
sämre på senare tid. Nätet uppvisar enligt motionärerna brister som leder till
större risk för felkopplingar och längre väntetider. Möjligheten att förstärka
servicen och förbättra det allmänna telefonnätet begränsas emellertid av
verkets satsningar på andra områden, där man bedriver affärsverksamhet i
en i princip öppen konkurrens. Motionärerna understryker att servicen
måste förbättras.

I likhet med föredraganden och motionärerna finner utskottet det
angeläget att de svåraste framkomlighetsproblemen löses. Så synes också
kunna bli fallet genom den höjda investeringsvolymen, som i sin tur bidrar till
att möjliggöra den förordade höjningen av ambitionsnivån i fråga om
framkomligheten. Utskottet tillstyrker att denna höjs till 98 %. En ytterligare
höjning av nivån synes dock inte för närvarande ekonomiskt rimlig.
Servicemålen i övrigt är enligt utskottets mening godtagbara.

Av det anförda följer att regeringens förslag, såvitt nu är i fråga, tillstyrks,
medan motion T247 (fp) i motsvarande del avstyrks.

3. Televerkets prisnivå-, soliditets- och räntabilitetsmål

Enligt föredraganden har telefontaxorna sett över en längre period utvecklats
betydligt långsammare än konsumentprisindex, till följd bl. a. av en hög
produktivitetsutveckling. Vid en internationell jämförelse ligger telefontaxorna
på en mycket låg nivå. En fortsatt snabb produktivitetsutveckling
förutses i televerkets treårsplan för 1986-1989, men i nuvarande situation
med mycket stora investeringar och krav på hög självfinansieringsgrad
kommer verkets priser att behöva höjas något mer än tidigare och ungefär i
takt med konsumentprisindex. Med en lägre ökningstakt för telepriserna
skulle räntabilitet och soliditet bli lidande. Den av verket föreslagna
utvecklingen av prisnivån under treårsperioden bör därför enligt föredraganden
kunna accepteras.

Soliditeten definieras i propositionen som televerkets egna kapital vid
slutet av ett budgetår i relation till totalkapitalet. En hög soliditet innebär att
verksamheten är mindre beroende av förändringar i upplåningsmöjligheter
och räntor över vilka verket inte har kontroll. Med en hög soliditet har verket
också bättre möjligheter att möta resultatförsämringar. En hög soliditet bör
därför - betonar föredraganden - eftersträvas. Värdet härav bör dock vägas
mot värdet av hög service i nätet, en dämpad prisutveckling och en utjämning
av priserna över tiden. Med hänsyn till televerkets nuvarande ekonomi,
efterfrågebilden och den gynnsamma tekniska utvecklingen torde verket
långsiktigt ha en sådan ekonomisk styrka att en viss nedgång i soliditeten
tillfälligt bör kunna accepteras. Soliditeten beräknas efter en botten på 62 %
åter stiga. Den är i förhållande till vad som gäller för andra företag mycket
hög. Enligt föredraganden bör verket inrikta sin planering på att soliditeten
för televerkskoncernen långsiktigt bör vara över 65 %. Vid tillfälliga
investeringstoppar bör soliditeten kunna sänkas.

I vad gäller räntabiliteten framgår det av propositionen att televerket under
budgetåret 1984/85 inte klarade det av riksdagen fastställda målet på 3 %
realt, som gäller allt kapital som används i verket. Nominellt klarades

TU 1985/86:16

1 * Riksdagen 1985/86.15 sami. Nr 16

avkastningskravet, men till följd av att inflationen blev högre än beräknat
blev den reala avkastningen negativ, - 0,7 %. Inte heller under innevarande
budgetår beräknas verket klara avkastningskravet, men fr. o. m. kalenderåret
1986, då en taxehöjning per den 1 januari 1986 fått sin fulla effekt, bör det
dock kunna uppfyllas. För återstoden av planeringsperioden räknar verket
med att kunna uppnå en högre avkastning än 3 % realt på eget kapital. Det
sker bl. a. genom att prishöjningarna hela tiden följer med konsumentprisindex.
Därigenom skall avkastningskravet, sett över en längre period, kunna
uppfyllas.

Vad föredraganden sålunda anfört om prisnivå-, soliditets- och räntabilitetsmål
för televerket har inte givit utskottet anledning till erinran eller
särskilt uttalande. Propositionens förslag i motsvarande delar tillstyrks
följaktligen.

4. Televerkets statskapital

I motion T211 (c) yrkas att riksdagen beslutar om en sådan uppskrivning av
televerkets statskapital att inleveranserna till statsbudgeten ökar med 300
milj. kr.

I motion T395 (fp) förordas att avkastningskravet för televerket höjs så att
inleveranserna till statsbudgeten ökar med ca 200 milj. kr.

Utskottet vill med anledning av dessa motionsyrkanden erinra om
riksdagens beslut (prop. 1983/84:100 bil. 8, TU 16, rskr. 249) att dels
omvandla televerkets statskapital per den 30 juni 1984 till ett amorteringsfritt
statslån att redovisas som en långfristig skuld i verkets räkenskaper och med
en ränta som är lika med statens utlåningsränta, dels bilda ett nytt fast
statskapital genom en uppvärdering av vissa av televerkets fastigheter med
1 760 milj. kr. Statens krav på överskott skulle baseras på detta nya
statskapital. Räntesatsen sattes till statens avkastningsränta. En ökning av
inleveranserna till statsbudgeten, på sätt som motionärerna föreslår, skulle
försämra verkets likviditet och soliditet och innebära att teleabonnenterna
genom höjda taxor belastas med kostnader som verket inte självt kan
påverka eller förutse. Utskottet är för sin del inte berett att förorda sådana
kostnadsökningar och avstyrker därför motionsyrkandena.

5. Försvarsinvesteringar vid televerket

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till Försvarsinvesteringar
vid televerket för nästa budgetår anvisar ett förslagsanslag på 12 milj.
kr.

6. Televerkets verksamhetsformer

Televerkets industriverksamhet (Teli) bedrivs dels inom verket i industridivisionen,
dels i det av staten via Teleinvest helägda Teleindustrier AB med
dotterbolag. Industriverksamheten omfattar sålunda för närvarande både
televerksanställda och anställda i aktiebolag.

TU 1985/86:16

I propositionen lämnas en redogörelse för resultatet av överläggningar
mellan ledningen för Teli och berörda fackliga organisationer. Parterna har
enats om vissa nödvändiga förändringar i förutsättningarna för Telis
verksamhet, men Statsanställdas förbund delar inte televerkets uppfattning
att snabbaste vägen att uppnå dessa förutsättningar är att Telis hela
verksamhet bedrivs i bolagsform. Förbundet anser att erforderliga åtgärder
kan genomföras utan att verksamhetsformen förändras. Statstjänstemannaförbundet
har framfört att man inte stödjer en bolagsbildning med mindre de
viktigaste frågorna i anställningsvillkoren blir tillfredsställande lösta.

Aven föredraganden finner vissa förändringar av förutsättningarna för
Telis verksamhet nödvändiga och att det är angeläget att televerkets
industriella verksamhet bedrivs i enhetlig form. Aktiebolagsformen synes
naturlig, eftersom det rör sig om en affärsverksamhet som i ökande grad
bedrivs under marknadsmässiga villkor med rent företagsekonomisk inriktning.
Regeringen föreslås därför få ett bemyndigande att medge att
televerkets industridivision ombildas till aktiebolag den 1 januari 1987
genom försäljning till Teleindustrier AB till bokfört nettovärde, vilket den 1
januari 1987 beräknas uppgå till 300 milj. kr.

I motion T206 (vpk) yrkas avslag på regeringens förslag. Kravet på
bolagsbildning är enligt motionärerna illa underbyggt och oförenligt med de
anställdas krav på trygghet, inflytande och en viss fasthet i anställningen.

I motion T303 (m) yrkas att riksdagen beslutar att televerkets industridivision
skall överföras till aktiebolag den 1 juli 1986. Kravet skall enligt
motionärerna ses mot bakgrund dels av riksdagens beslut år 1982 att
industridivisionen skulle överföras till bolagsform den 1 juli 1983, dels av
Telis stora betydelse för den fortsatta utvecklingen av telekommunikationer
och informationshantering.

Enligt utskottets mening bör frågan om slutligt beslut beträffande Telis
verksamhetsform nu bringas till en lösning. Ytterligare dröjsmål med ett
ställningstagande skulle kunna medföra risk för försämrade verksamhetsbetingelser
för Teli.

Utskottet ansluter sig för sin del till föredragandens uppfattning att
televerkets industriverksamhet bör bedrivas i enhetlig form och att aktiebolagsformen
synes vara den naturliga. Detta ställningstagande innebär inte -vill utskottet understryka - någon ändrad syn på de principer som hittills gällt
för telepolitiken eller ett allmänt accepterande av en bolagisering av
affärsverkens olika delar.

Affärsverksformen utgör den organisatoriska grunden för samhällets
insatser på en rad tunga infrastrukturområden. Denna verksamhetsform har
visat sig väl förena funktionerna samhällsinflytande och kontroll med
erforderlig självständighet och flexibilitet för en verksamhet. Utskottets
ställningstagande till att överföra Teli till bolagsform innebär dock icke att
utskottet förordar någon allmän uppluckring av affärsverksformen. Utskottet
vill samtidigt betona att en förändring av Telis verksamhetsform inte
förändrar dess roll i telepolitiken. Televerkets egen tillverkning och dess
produktionskunnande har stor betydelse och är en nationell tillgång.
Samspelet mellan forskning och utveckling, televerkets driftsverksamhet och

TU 1985/86:16

den egna industriella verksamheten bör fortsätta som hittills och utvecklas.
Dess värde för den svenska telepolitiken och därmed ytterst konsumenterna
är odiskutabelt.

Löne- och anställningsvillkoren för dem som berörs av ombildningen är av
naturliga skäl utomordentligt viktiga frågor. De är emellertid i första hand
förhandlingsfrågor som parterna har att ta ställning till. Utskottet förutsätter
dock att vederbörlig hänsyn tas till de anställdas intressen.

Den av regeringen föreslagna tidpunkten för ombildningen synes väl
avvägd. Utskottet tillstyrker med hänvisning till det anförda regeringens
förslag och avstyrker motionsyrkandena.

Televerkets myndighetsuppgifter behandlas i motionerna T211 (c), T247 (fp),
T303 (m) och T424 (m). I samtliga dessa motioner framhålls att myndighetsuppgifterna
i vad de avser provning och godkännande av utrustning som är
avsedd att anslutas till telenätet bör skiljas ut från verket och läggas på ett
fristående organ.

Av propositionen framgår att regeringen har tillsatt en utredningsman som
utreder televerkets uppgifter i fråga om kravställning, provning och godkännande
av utrustning som är avsedd att anslutas till telenätet. Även televerkets
myndighetsuppgifter på radioområdet - främst förvaltningen av radiofrekvenser
- prövas av utredaren. Utredningen skall vara avslutad år 1987. I
avvaktan på dennas resultat synes någon riksdagens åtgärd inte erforderlig
med anledning av motionsyrkandena. Dessa avstyrks följaktligen.

Enligt motionerna T247 (fp), T303 (m) och T424 (m) bör televerkets
verksfunktioner renodlas och i första hand bestå i att förvalta det allmänna
telenätet. Televerkets konkurrensutsatta verksamhet bör skiljas ut till fristående
företag som verkar i fri konkurrens med andra teleindustriföretag. I
fp-motionen åberopas att särredovisningen av den konkurrensutsatta verksamheten
inte har visat sig fungera tillfredsställande. Enligt den förstnämnda
m-motionen bör de fristående företagen utgöras av aktiebolag, vilkas aktier
successivt säljs till allmänheten och de anställda.

Ifrågavarande spörsmål behandlades av utskottet så sent som i maj 1985
med anledning av en gemensam m-, fp- och c-motion (prop. 1984/85:100 bil.
8 och prop. 1984/85:158, mot. 3131, TU 28, rskr. 382). Utskottet framhöll
därvid vikten av att televerket, som förvaltare av ett telenät, verkar och
skaffar sig breda kunskaper inom hela telekommunikationsområdet. Vidare
erinrades om att den svenska teleförvaltningen, i motsats till övriga
europeiska, sedan länge haft en omfattande egen industriell verksamhet och
utvecklingsverksamhet. Verket har - betonade utskottet - genom egna
utvecklingsinsatser åstadkommit konkurrenskraftiga produkter och system
som tillverkas inom Teli. Därigenom har verket också uppnått en starkare
ställning gentemot andra leverantörer. Resultatet av televerkets utvecklingsinsatser
- fortsatte utskottet - har även varit till nytta för övrig svensk
teleindustri och bidragit till svenska exportframgångar. Sammanfattningsvis
underströk utskottet att intresset av goda svenska telekommunikationer bäst
tillgodoses genom att televerket bibehåller sin breda verksamhet inom hela
telekommunikationsområdet. Den verksamhet som bedrivs i verkets bolag
bör vara ett naturligt stöd för, och komplement till, verkets egen, och den bör

TU 1985/86:16

vara inordnad i en koncernstrategi, som även omfattar sociala och regionalpolitiska
hänsyn.

Utskottet har inte frångått sin sålunda redovisade inställning till de
berörda frågorna. Med hänvisning härtill avstyrks de motionsyrkanden som
nu är i fråga.

I motion T323 (s) framhålls vikten av att politiker på olika nivåer i varje län är
väl förtrogna med televerkets planering av nät, linjer och stationer m.m.
Motionärerna föreslår därför att regionala telestyrelser inrättas länsvis.

Utskottet vill med anledning av detta motionsyrkande erinra om televerkets
övergripande ansvar för utvecklingen av telekommunikationerna i
Sverige. I detta ansvar ingår också att sprida information till företag,
organisationer och myndigheter om prognoser och utbyggnadsplaner så att
beredskap skapas i samhället för att på ett positivt och konstruktivt sätt
utnyttja de möjligheter som teletekniken ger. I sammanhanget bör även
nämnas Teldok, som är en redaktionskommitté sammansatt av representanter
för samhälle och näringsliv. Kommittén, vars verksamhet televerket
initierat och finansierar, har till uppgift att sprida information beträffande
teleanknutna informationssystem. Man ger ut reguljära skriftserier samt
organiserar konferenser, möten och studieresor med olika målgrupper.

Det informationsbehov som motionärerna fäster uppmärksamheten på
synes sålunda väl tillgodosett. Någon riksdagens åtgärd torde följaktligen ej
vara erforderlig, varför yrkandet härom avstyrks.

7. Televerkets monopolområde

Motionerna T303 (m) och T424 (m) gäller bl. a. vissa telefonapparater. Enligt
motionärerna har televerket monopol på att leverera den första telefonapparaten
vid öppnande av ett nytt abonnemang. Detta monopol - säger
motionärerna - bör upphävas.

Utskottet vill med anledning av det sagda erinra om att riksdagens beslut i
juni 1985 innebar att televerkets monopol på telefonapparater - utom vissa
telefonautomater o. d. - upphävdes med verkan fr. o. m. den 1 november
1985. Numera får sålunda telefonapparater med typgodkännande (Tmärkning)
kopplas in på det allmänna telenätet. De apparater som verket
före nämnda dag levererat har överlåtits till kunderna utan kostnad och med
bibehållet underhåilsansvar för verket. En basapparat av hög kvalitet och
med underhåll utan extra kostnad skall normalt ingå i varje telefonabonnemang.
Abonnemang skall kunna erbjudas till reducerat pris utan apparat
exempelvis till den som redan har en basapparat eller till företag som skaffar
abonnemanget för datakommunikation. Sålunda kan den första telefonapparaten
i ett abonnemang - lika väl som varje följande apparat - tillhandahålls
av annan leverantör än televerket. Samtliga apparater som ansluts till nätet
måste dock vara typgodkända. Verkets underhåilsansvar omfattar givetvis
inte andra leverantörers apparater.

Då syftet med motionsyrkandena, såvitt nu är i fråga, sålunda synes
tillgodosett bör de kunna lämnas utan åtgärd.

TU 1985/86:16

Enligt motionerna T303 (m), T424 (m), T247 (fp) och T211 (c) bör televerkets
monopol på abonnentväxlar och höghastighetsmodem upphävas. Som stöd
för yrkandena åberopas bl. a. erforderligheten av en effektivitetsbefrämjande
konkurrens mellan inhemska och utländska produkter inom området för
ifrågavarande utrustningar.

Utskottet har inte frångått sin uppfattning att abonnentväxlar och
höghastighetsmodem tills vidare bör undantas från den del av televerkets
verksamhetsområde som den konkurrensutsatta verksamheten utgör. Härför
talar inte bara dessa utrustningars nära anknytning till telenätets funktion
- som verket har det övergripande ansvaret för - utan också, som utskottet
redan framhållit, intresset av att televerket även fortsättningsvis bedriver en
bred verksamhet inom hela telekommunikationsområdet. Detta innebär en
verksamhet inom både nät- och terminalområdet och som tillhandahållare
såväl som tillverkare. Den breda inriktningen av verksamheten har medfört
att Sverige har kunnat bygga upp ett synnerligen väl utvecklat telekommunikationssystem
och den högsta telefontätheten i världen med internationellt
sett mycket låga taxor. En dominerande ställning för televerket inom hela
telekommunikationsområdet är också en förutsättning för att den utjämnande
taxestrukturen för de grundläggande teletjänsterna skall kunna upprätthållas.

Utskottet vill dock inte utesluta att den tekniska utvecklingen kan komma
att medföra att förutsättningarna för den nuvarande monopolavgränsningen
kan komma att ändras. Som utskottet framhöll i sitt betänkande TU
1984/85:28 bör televerket självt få göra anpassningar av de regler som gäller
för anslutning av modem. Mera principiella förändringar i fråga om
monopolavgränsningen - och därmed i inriktningen av televerkets verksamhet
- bör dock underställas riksdagens prövning.

Sammanfattningsvis finner utskottet ej skäl att förorda någon principiell
förändring av televerkets monopol i fråga om anslutning av utrustning till det
allmänna telenätet. Härav följer att motionsyrkandena avstyrks.

8. Kabel-TV och vissa andra nätutbyggnadsfrågor

I motion T259 (vpk) framhålls att televerkets uppgift är att se till att vi kan
ringa till varandra, inte att marknadsföra amerikansk skräpkultur via
TV-kanaler såsom Sky channel m.fl. I sin satsning på kabel-TV agerar
televerket enligt motionärerna utifrån rena lönsamhetsprinciper utan några
som helst sociala hänsyn. Därmed prisger man svenska folket åt utländska
TV-bolags exploatering genom kärleksserier, sport och våld. Nu behövs det -heter det i motionen - någon form av kulturpolitisk prövning av innehållet i
televerkets kablar.

Motionärerna vill att ett brett politiskt förankrat medieråd skall skapas
med uppgift att ta fram beslutsunderlag om den medieutveckling som pågår,
att kabel-TV-utbyggnaden i sin nuvarande form omprövas samt att televerket
vid denna utbyggnad skall låta sig vägledas av regional-, kultur- och
socialpolitiska hänsyn.

De kultur-, medie- och telepolitiska aspekter på kabel-TV som motionärerna
aktualiserar behandlades mycket utförligt i massmediekommitténs

TU 1985/86:16

betänkande Via satellit och kabel (SOU 1984:65) och i samband med det
arbete i övrigt som föregick antagandet av bl. a. lagen (1985:677) om lokala
kabelsändningar och lagen (1985:1057) om ansvarighet för lokala kabelsändningar
(prop. 1984/85:199 och 1984/85:208, KU 1984/85:37 och KU 1985/
86:7, rskr. 1984/85:398 och 1985/86:74 samt prop. 1984/85:158, TU 1984/
85:28, rskr. 1984/85:382). Med hänsyn härtill, till att lagstiftningen inte varit i
kraft längre än sedan den 1 januari innevarande år och till att kabel-TV är en
ny verksamhet, vars utveckling är svår att förutse, synes någon åtgärd från
riksdagens sida med anledning av motionen inte böra komma i fråga.
Utskottet förutsätter dock att regeringen följer utvecklingen på området och
återkommer till riksdagen, om så blir erforderligt.

Med det sagda avstyrks motionen.

I motion T247 (fp) framhålls att utbyggnadstakten för bredbandstjänster bör
noga övervägas, med tanke bl. a. på att de är mycket investeringskrävande.
Ett bredbandsnät - heter det vidare i motionen - blir till störst nytta för vårt
land om det byggs och utnyttjas i konkurrens. En effektiv konkurrens kan
åstadkommas endast om televerkets dominans på bredbandsområdet inte
blir för stor från början.

Av motionen framgår inte vad motionärerna avser med ”bredbandstjänster”
och ”bredbandsnät”. Någon entydig definition av dessa termers
innebörd finns inte heller, enligt vad utskottet erfarit. Klart är emellertid att
olika slag av telekommunikation kräver olika frekvensomfång eller bandbredd,
beroende på den mängd information som skall överföras. Bandbredd
utgör sålunda ett mått på överföringskapacitet, varför en bredbandstjänst
kan sägas vara en teletjänst som kräver en relativt stor bandbredd.
Televerkets dominerande tjänst - överföring av vanliga telefonsamtal - är ett
exempel på en teletjänst som kräver en förhållandevis liten bandbredd,
medan överföring av rörliga bilder och av data i höga hastigheter utgör
exempel på bredbandstjänster. Av televerkets verksamhetsberättelse för
1984/85 framgår att verket erbjuder dataöverföringstjänster via telefonnätet
med hastigheter från 300 bit/s till 2 Mbit/s. Sistnämnda mått innebär att två
miljoner s. k. binära siffror, dvs. ”ettor” eller ”nollor”, överförs på en
sekund. Detta motsvarar 125 A4-sidor text och utgör sålunda en enormt
mycket större informationsmängd än den som förmedlas vid ett telefonsamtal
under motsvarande tid.

Utskottet har i det föregående tillstyrkt att televerkets investeringar får
den inriktning och omfattning som föreslås i verkets senaste treårsplan.
Investeringarna syftar bl. a. till att öka telenätets kapacitet. Genom kapacitetsökningen
ökar inte bara framkomligheten i nätet för t. ex. vanliga
telefonsamtal utan också möjligheterna att tillgodose efterfrågan på t. ex.
sådana bredbandstjänster som dataöverföring i höga hastigheter utgör.

Termen ”bredbandsnät” har, som nämnts, inte heller någon entydig
innebörd. Utbyggnaden av lokala kabelnät för TV-distribution framställs i
den allmänna debatten som ett första steg i en utveckling varigenom många
olika teletjänster i framtiden skall kunna erbjudas hemmen via kabel inom
ramen för ett ”allmänt bredbandsnät”, som inordnas i det rikstäckande
telenätet. De tjänster som brukar nämnas är bildtelefon, olika slag av

TU 1985/86:16

textkommunikation, förmedling av beställningar och betalningar, larmtjänster
och olika sorters TV-spel.

Det är för närvarande ovisst i vilken utsträckning tjänster av det nämnda
slaget kommer att efterfrågas av allmänheten. Flertalet av dem - kanske
samtliga - kommer också att till rimliga kostnader kunna tillhandahållas över
ett moderniserat telefonnät, med större överföringskapacitet än i dag. Det är
sålunda osäkert om kabel-TV-näten kommer att användas för andra
bredbandstjänster eller andra teletjänster över huvud taget än TV-distribution.
Följaktligen är det också osäkert om ett bredbandsnät, med den
innebörd som motionärerna synes avse med termen, kommer att behöva
anläggas.

Mot bakgrund av det anförda finner utskottet sammanfattningsvis inte
någon riksdagens åtgärd påkallad med anledning av ifrågavarande motionsyrkande,
varför detsamma avstyrks.

I motionerna T273 (m), T234 (fp), T321 (s), A487 (c) och T278 (s) anläggs
vissa regionalpolitiska synpunkter på utbyggnaden av telenätet. De berörda
regionerna är Norrlandslänen, Umeå-Vasa, delar av Jämtland, Värmland
och Kalmar län. Genomgående hänvisas till det stora behovet av goda
telekommunikationer i regionerna i fråga, och i ett par av motionerna
framhålls att fiberoptiska linjenät bör anläggas för att tillgodose behoven.

Utskottet vill med anledning av samtliga dessa motionsyrkanden erinra om
att televerkets uppgift är att söka tillgodose behovet av tvåvägs telekommunikationer
varhelst i landet sådana efterfrågas och att säkerställa en mycket
hög grad av framkomlighet i telenätet. Frågan om vilken teknik som verket
använder för att klara uppgiften är enligt utskottets mening verket självt bäst
skickat att bedöma.

Med hänvisning till det anförda avstyrks de nämnda motionsyrkandena,
såvitt nu är i fråga.

9. Vissa taxefrågor

Televerkets telefontaxa har sju avståndsintervall. Antalet intervall har
småningom minskat, och gränsen för den högsta telefontaxan går vid 27 mil.
Telefonsamtal över längre avstånd betingar således samma taxa som gäller
för avståndet 27 mil. Taxan på det allmänna datanätet har tre avståndsintervall,
och för datakommunikationstjänster via DATAPAK gäller en svensk,
en nordisk och en internationell taxa.

Av propositionen framgår att regeringen med anledning av en framställning
från televerket medgivit att verket från den 1 januari 1986 höjer taxorna
på så sätt att hushållen i genomsnitt får en med 5 % höjd telefonkostnad.
Höjningen är - betonas det - avsevärt lägre än vad televerket begärt och ett
uttryck för regeringens vilja att dämpa prisutvecklingen. Vidare framgår av
propositionen att verket i sin framställning till regeringen också lagt fram ett
förslag till långsiktig inriktning av taxepolitiken. Bakgrunden till förslaget är
bl. a. att den tekniska utvecklingen enligt verket tenderar att föra med sig
ökad konkurrens i fråga både om utrustning och nättjänster. Kostnaderna för
telekommunikation blir samtidigt alltmer oberoende av avstånden. En

TU 1985/86:16

översyn av principerna för teletaxorna har påbörjats inom kommunikationsdepartementet.

1 motion T233 (fp) yrkas att riksdagen uttalar sig för ett tvådelat taxesystem
med en lokaltaxa och en rikstaxa, enhetlig för hela riket.

I motion T297 (s, c) framhålls att en princip för taxesättningen bör vara att
samtal till och från Gotland inte beräknas på avståndet över vättnet, utan att
kostnaden för samtal till närmaste riktnummerområde blir motsvarande den
som gäller för andra landsdelar.

I motion T321 (s) begärs en speciell ”mittnordstaxa” i syfte att främja
näringsliv, kommunikationer, turism, utbildning, forskning och kultur inom
regionen i fråga.

I motion T397 (fp) förordas en utjämning av taxorna för rikssamtal inom
landets olika delar.

Utskottet förutsätter att frågor av den art som behandlas i de nu nämnda
motionerna omfattas av den översyn som pågår inom kommunikationsdepartementet.
I avvaktan på resultatet härav synes motionsyrkandena, såvitt nu
är i fråga, böra lämnas utan åtgärd.

Enligt motion T245 (m) bör markeringsintervallerna för lokalsamtal slopas.

Motionärens önskemål innebär ett krav på sänkta taxor för lokalsamtal.
Det därmed förenade intäktsbortfallet för televerket skulle behöva kompenseras
genom höjda taxor för rikssamtal. Sådana taxehöjningar skulle
motverka intresset av att åstadkomma ”ett rundare Sverige”, dvs. en sådan
fördelning av kostnaderna för telekommunikationer att avståndens betydelse
minskar. Utskottet finner sådana kostnadsminskningar angelägna och
avstyrker följaktligen motionen.

I motion T273 (m) begärs åtgärder i syfte att nå enhetliga telekostnader i varje
kommun.

Enligt vad utskottet erfarit gäller i princip en enhetlig taxa för alla
teleabonnenter i en kommun för telefonsamtal till den egna kommunens
centralort. Vissa kommuner är uppdelade i skilda riktnummerområden.
Samtal mellan sådana områden räknas i regel som rikssamtal. Televerket
undersökte i slutet av 1970-talet kostnaderna för att koppla om nätet så att
lokaltaxa alltid gäller inom en kommun. Dessa uppskattades då till mellan
700 och 800 milj. kr. Kostnaderna, som nu torde vara betydligt högre, står
enligt verkets bedömning inte i rimlig proportion till fördelarna med en
omläggning.

Utskottet finner ej skäl att ifrågasätta televerkets bedömning och avstyrker
därför motionen i nu berörd del.

I motion A467 (c) begärs en enhetlig telefontaxa för hela riket.

Även om avståndens betydelse för teletaxorna tenderar att minska vore
det enligt utskottets mening för överskådlig tid ekonomiskt orimligt att
tillämpa samma taxa för ett samtal inom t. ex. Ystad som för ett samtal
mellan Ystad och Haparanda. Motionsyrkandet avstyrks.

Enligt motionerna T224 (c) och A467 (c) bör en enhetstaxa för datakommunikationstjänster
tillämpas för hela landet. I vissa regioner - i den sistnämnda

TU 1985/86:16

motionen specificerade till att avse Norrlands inland - bör en O-taxa
tillämpas.

Som framgår av vad utskottet anfört i det föregående gäller en enhetlig
svensk taxa för televerkets datakommunikationstjänst DATAPAK. Enligt
utskottets mening bör det inte komma i fråga att ett affärsdrivande verks
tjänster tillhandahålls ”utan kostnad”.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motionsyrkandena.

10. Forskning m. m.

I motion T247 (fp) framhålls att televerket finansierar olika typer av
forskning för elektroniska system, kontorssystem, elektronisk post m. m.
Det är i för sig viktigt att en sådan forskning sker i Sverige - säger
motionärerna - men det kan ifrågasättas om det är lämpligt att den sker inom
verket eller på dess uppdrag. Forskning bör företrädesvis äga rum vid
universitet och högskolor eller inom industrin. De resurser som televerket
disponerar för forskning av berört slag bör överföras till Styrelsen för teknisk
utveckling och andra forskningsorgan.

Utskottet vill med anledning av det sagda erinra om att televerkets
övergripande ansvar för telekommunikationerna - enligt riksdagens beslut i
juni 1985 - också innefattar att verket skall initiera, finansiera och självt driva
forsknings- och utvecklingsarbete i syfte att vidmakthålla och stärka Sveriges
framträdande ställning inom telekommunikationsområdet. Forskningen och
utvecklingen bör enligt beslutet kunna äga rum både inom televerket och -på verkets uppdrag - inom universitet och högskolor. I första hand bör
tillämpad forskning bedrivas inom verkets ram och grundforskning vid
universitet och högskolor. I anslutning till detta forsknings- och utvecklingsarbete
bör exempelvis de handikappades intressen beaktas samt beredskapshänsyn
tas i den mån totalförsvarets intressen berörs. Såsom sektorsansvarig
myndighet bör televerket ge vid spridning åt resultaten av forsknings- och
ut vecklingsansträngningarna.

Utskottet finner för sin del ej skäl att ompröva ifrågavarande riksdagsbeslut
och avstyrker därför motionsyrkandet.

I motion T278 (s) begärs ett åtgärdsprogram för Kalmar län för utveckling av
tele- och datatekniken. Programmet bör enligt motionären omfatta forsknings-
och utvecklingsmedel till teleskolan i Kalmar för bekostande av ett
fältförsök beträffande kommunikationsteknikens inverkan på en region i vad
avser företag, undervisning, myndigheter och hushåll. Vidare bör i Kalmar
etableras ett informationstekniskt centrum som bygger på teleskolan,
telematikskolan och delar av högskolan.

Enligt vad utskottet erfarit planerar teleskolan i Kalmar ett informationscentrum
med uppgift bl. a. att söka intressera kommuner och landsting för
avancerad telekommunikation. Vidare finns till högskolan knutet ett forsknings-
och utvecklingscentrum, där man bl. a. vänder sig till näringslivet i
frågor som rör telekommunikationer.

Motionärens önskemål synes sålunda i betydande utsträckning tillgodosedda.
Motionsyrkandet, såvitt nu är i fråga, torde därför kunna lämnas utan
åtgärd.

TU 1985/86:16

11. Telekommunikationer för döva och hörselskadade

Enligt motion T216 (fp) bör - för att underlätta de hörselskadades problem -de telefoner som tillverkas i framtiden vara utrustade med reglerbar
ljudförstärkare.

Enligt vad utskottet erfarit har televerkets nya s. k. bastelefon, Diavox II,
som standard reglerbar ljudförstärkare. Syftet med motionen synes sålunda
tillgodosett, varför den bör kunna lämnas utan åtgärd.

I motion T379 (s) behandlas taxan för texttelefon. Motionärerna framhåller
att kommunikation via texttelefon tar längre tid än motsvarande kommunikation
vid ett vanligt telefonsamtal. Handikappersättningen är visserligen
avsedd - fortsätter motionärerna - att täcka ökade kostnader för den
enskilde, men ersättningen skall räcka till så mycket och till ett ständigt
ökande antal ändamål. Det vore därför rimligt att personer som använder
texttelefon debiteras enligt en taxa motsvarande vanlig telefontaxa. Regeringen
bör följaktligen uppdra åt televerket att utforma en sådan taxa.

Texttelefon är enligt utskottets mening ett utmärkt hjälpmedel för
hörselhandikappade. Utgiften för dem att få en sådan telefon installerad är
inte högre än motsvarande utgift för en vanlig telefon. Televerket tillhandahåller
erforderlig service vid installation och underhåll av texttelefoner. Den
hörselskadades merutgifter för abonnemang och samtal avses - som motionärerna
framhåller - täckas av handikappersättningen. Denna liksom
televerkets merkostnader för tillhandahållandet av apparaterna bestrids med
medel som anvisas över socialhuvudtiteln. Så synes böra ske även framgent,
eftersom det torde vara mindre lämpligt att televerket, som affärsdrivande
verk, ges i uppdrag att pröva frågor av det berörda slaget.

Av det anförda följer att motionen avstyrks.

I motionerna T380 (m) och T434 (c) behandlas vissa tekniska förbättringar av
texttelefonerna. Enligt motionärerna finns det nu en teknik, som används i
Finland och Norge och som gör det möjligt för en döv att tala direkt till en
annan abonnent utan textförmedling, medan dennes svar däremot förmedlas
per text till den döve.

Enligt vad utskottet erfarit undersöker televerket möjligheterna att
genomföra sådana förbättringar av texttelefonerna som motionärerna aktualiserar.
I avvaktan på resultatet av undersökningen synes motionsyrkandena
inte böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

12. Postnummer i telefonkatalogen m. m.

I motion T214 (s) yrkas att riksdagen uttalar sig för att postnumren tillförs
abonnenternas adresser i telefonkatalogen.

I motion T277 (fp) begärs åtgärder i syfte att få till stånd en sammanslagning
av postnummer- och telefonkatalogerna.

Ett införande av postnummer i telefonkatalogerna skulle enligt vad
utskottet erfarit medföra avsevärda ökningar av dessas sidantal, eftersom i
många fall ett tillägg av postnumret till övriga uppgifter om en abonnent
skulle kräva ett ökat radantal. Därmed skulle också telefonkatalogerna bli

TU 1985/86:16

både dyrare och mer svårhanterliga. Kostnaderna och nackdelarna i övrigt
skulle enligt televerkets bedömning inte uppväga fördelarna.

Utskottet ser för sin del praktiska fördelar i en sådan förändring som
begärs i den sistnämnda motionen eller i en ordning som innebär att
postnumren för ett visst område återfinns som en bilaga till motsvarande del
av telefonkatalogen. Det torde dock få ankomma på post- och televerken att
närmare pröva genomförbarheten av sådana uppslag.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna.

I motion T246 (fp, c) behandlas telefonkatalogerna för Östergötlands län.
Motionärerna vill att uppgifter om samtliga abonnenter i länet skall
återfinnas i någon av länets katalogdelar.

Utskottet, som flera gånger tidigare behandlat motioner med ifrågavarande
krav, anser nu - liksom tidigare - att det bör ankomma på televerket att
avväga önskemål om telefonkatalogens utformning mot kravet på rimliga
kostnader. Televerket har - enligt vad utskottet erfarit - undersökt behovet
av en sammanhållen katalog för Östergötlands län och därvid funnit att
trafikvolymen mellan privata abonnenter i de olika länsdelarna inte är sådan
att kostnaderna för katalogen kan försvaras. Däremot - visar undersökningen
- är trafikvolymen mellan företag i olika delar av länet betydande. Därför
har televerket också infört en i stort sett sammanhållen del ”Gula sidor” för
länet.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motionen.

13. Övrigt

I motion T378 (fp) behandlas trådlösa telefoner. Införsel av sådana är enligt
motionären förbjuden för enskilda personer. Förbudet är onödigt - heter det
- och bör rensas bort.

Utskottet vill erinra om att kommunikation mellan trådlösa telefoner sker
via etern. Regler för utnyttjandet av tillgängliga frekvenser har avtalats
internationellt. Radiotrafiken skulle inte fungera, om inte kontroll skedde av
de frekvenser som används. Något förbud för yrkesmässig import av trådlösa
telefoner föreligger inte, men tillstånd krävs.

Med det sagda avstyrks motionen.

14. Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande televerkets investeringar

att riksdagen med avslag på motionerna 1985/86:T303 (m) yrkande 5,
1985/86:T323 (s) yrkande 1 och 1985/86:T424 (m) yrkande 14 godkänner
vad som förordas i propositionen om inriktningen och omfattningen
av televerkets investeringar under perioden 1 juli 1986—31
december 1989 och bemyndigar regeringen att besluta om avvikelser
därifrån,

2. att riksdagen godkänner vad som förordas i propositionen om
inriktningen och omfattningen av televerkets verksamhet under
perioden 1 juli 1986—31 december 1989,

TU 1985/86:16

3. beträffande televerkets servicemål

att riksdagen med avslag på motion 1985/86:T247 (fp) yrkande 7
godkänner att televerkets verksamhet skall inriktas på de servicemål
som förordas i propositionen för perioden 1 juli 1986—31 december
1989,

4. att riksdagen godkänner att televerkets verksamhet skall inriktas
på de soliditets-, räntabilitets- och prisnivåmål som förordas i propositionen
för perioden 1 juli 1986—31 december 1989,

5. beträffande televerkets statskapital
att riksdagen

a) avslår motion 1985/86:T211 (c) yrkande 13,

b) avslår motion 1985/86:T395 (fp) yrkande 4,

6. att riksdagen till Försvarsinvesteringar vid televerket för budgetåret
1986/87 anvisar ett reservationsanslag på 12 000 000 kr.,

7. beträffande Teli

att riksdagen med avslag på motionerna 1985/86-.T206 (vpk) och
1985/86:T303 (m) yrkande 4 samt med bifall till propositionen i denna
del bemyndigar regeringen att medge att televerkets industridivision
överförs till bolagsform den 1 januari 1987 på det sätt som förordas i
propositionen,

8. beträffande televerkets myndighetsuppgifter

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:T211 (c) yrkande 12, 1985/
86:T247 (fp) yrkande 1,1985/86:T303 (m) yrkande 2 och 1985/86:T424
(m) yrkande 15,

9. beträffande televerkets konkurrensutsatta verksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:T247 (fp) yrkande 2, 1985/
86:T303 (m) yrkande 3 och 1985/86:T424 (m) yrkande 16,

10. beträffande regionala telestyrelser

att riksdagen avslår motion 1985/86:T323 (s) yrkande 2,

11. beträffande vissa telefonapparater

att riksdagen lämnar motionerna 1985/86:T303 (m) yrkande 1 i denna
del och 1985/86:T424 (m) yrkande 17 i denna del utan åtgärd,

12. beträffande televerkets monopol på abonnentväxlar och höghastighetsmodem att

riksdagen avslår motionerna 1985/86:T211 (c) yrkande 11, 1985/
86:T247 (fp) yrkandena 3 och 4, 1985/86:T303 (m) yrkande 1 i denna
del samt 1985/86:T424 (m) yrkande 17 i denna del,

13. beträffande kabel-TV

att riksdagen avslår motion 1985/86:T259 (vpk),

14. beträffande bredbandsnät

att riksdagen avslår motion 1985/86:T247 (fp) yrkande 5,

15. beträffande regionalpolitiska synpunkter på utbyggnaden av
telenätet

att riksdagen

a) avslår motion 1985/86:T234 (fp),

b) avslår motion 1985/86:T273 (m) i denna del,

c) avslår motion 1985/86:T278 (s) i denna del,

d) avslår motion 1985/86:T321 (s) i denna del,

TU 1985/86:16

e) avslår motion 1985/86:A487 (c) yrkande 9,

16. beträffande vissa taxefrågor
att riksdagen

a) lämnar motion 1985/86:T233 (fp) utan åtgärd,

b) lämnar motion 1985/86:T297 (s, c) utan åtgärd,

c) lämnar motion 1985/86:T321 (s) i denna del utan åtgärd,

d) lämnar motion 1985/86:T397 (fp) yrkande 2 utan åtgärd,

17. beträffande markeringsintervallerna för lokalsamtal
att riksdagen avslår motion 1985/86:T245 (m),

18. beträffande enhetliga telekostnader i varje kommun
att riksdagen avslår motion 1985/86:T273 (m) i denna del,

19. beträffande enhetlig telefontaxa för hela riket

att riksdagen avslår motion 1985/86:A467 (c) yrkande 8,

20. beträffande enhetstaxa för datakommunikationstjänster

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:T224 (c) och 1985/86:A467
(c) yrkande 7,

21. beträffande forskning

att riksdagen avslår motion 1985/86:T247 (fp) yrkande 6,

22. beträffande ätgärdsprogram för Kalmar län för utveckling av
tele- och datatekniken

att riksdagen lämnar motion 1985/86:T278 (s) i denna del utan åtgärd,

23. beträffande telefoner med reglerbar ljudförstärkare
att riksdagen lämnar motion 1985/86:T216 (fp) utan åtgärd,

24. beträffande taxan för texttelefon

att riksdagen avslår motion 1985/86:T379 (s),

25. beträffande tekniska förbättringar av texttelefonerna
att riksdagen

a) lämnar motion 1985/86:T380 (m) utan åtgärd,

b) lämnar motion 1985/86:T434 (c) utan åtgärd,

26. beträffande postnummer i telefonkatalogen m. m.
att riksdagen

a) avslår motion 1985/86:T214 (s),

b) avslår motion 1985/86:T277 (fp),

27. beträffande telefonkatalogerna för Ostergötlands län
att riksdagen avslår motion 1985/86:T246 (fp, c),

28. beträffande trådlösa telefoner

att riksdagen avslår motion 1985/86:T378 (fp).

Stockholm den 15 april 1986
På trafikutskottets vägnar
Kurt Hugosson

Närvarande: Kurt Hugosson (s), Rolf Clarkson (m). Birger Rosqvist (s),
Olle Östrand (s), Olle Grahn (fp), Sven-Gösta Signell (s). Per Stenmarck
(m), Rune Johansson (s), Görel Bohlin (m), Sten-Ove Sundström (s), Agne
Hansson (c), Sven Henricsson (vpk), Jarl Lander (s), Ingrid Hasselström
Nyvall (fp) och Rune Thorén (c).

TU 1985/86:16

Reservationer

1. Televerkets investeringar (morn. 1)

Rolf Clarkson, Per Stenmarck och Görel Bohlin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet vill”
och slutar med ”av investeringarna” bort ersättas med text av följande
lydelse:

På de grunder som närmare anges i motion T303 (m) ansluter sig utskottet
till uppfattningen i motionen att televerket nu bör börja lägga om sin
verksamhet så att den inriktas på att vidmakthålla och utveckla ett väl
fungerande telenät. Mot den bakgrunden är det enligt utskottets mening
angeläget att investeringsvolymen blir större än vad regeringen föreslår.
Därigenom bör framkomligheten i de delar av landet där den eftersatts
kunna nå en godtagbar standard. Utskottet förordar för sin del att
investeringsvolymen ökar med 400 milj. kr. per år 1986/87 och 1987/88 och
tillstyrker sålunda yrkandet härom i motion T303 (m).

Genom utskottets ställningstagande torde syftet med motionerna T424
(m) och T323 (s), såvitt nu är i fråga, få anses i huvudsak tillgodosett.
Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

Det bemyndigande som regeringen begär att få besluta om mindre avvikelser
från den i propositionen angivna inriktningen och omfattningen av investeringarna
bör, till följd av utskottets ställningstagande, avse även den i motion
1985/86:T303 (m) angivna inriktningen och omfattningen av investeringarna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande televerkets investeringar
att riksdagen

a) med bifall till motion 1985/86:T303 (m) yrkande 5 samt med
anledning dels av vad som i propositionen förordas om inriktningen
och omfattningen av televerkets investeringar under perioden 1 juli
1986-31 december 1989, dels av motionerna 1985/86:T323 (s) yrkande
1 och 1985/86:T424 (m) yrkande 14 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet härom anfört,

b) bemyndigar regeringen att besluta om avvikelser från den i
propositionen och i motion 1985/86:T303 (m) angivna inriktningen
och omfattningen av televerkets investeringar under perioden 1 juli
1986-31 december 1989,

2. Televerkets statskapital (mom. 5)

Olle Grahn och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Utskottet
vill” och på slutar med ”därför motionsyrkandena” bort ersättas med text av
följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen att televerkets inleveranser till staten bör

TU 1985/86:16

öka med 200 milj. kr. och tillstyrker sålunda motionsyrkandet härom.

Genom utskottets ställningstagande torde syftet med motion T211 (c),
såvitt nu är i fråga, få anses i huvudsak tillgodosett. Vad utskottet nu har
anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande televerkets statskapital
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:T395 (fp) yrkande 4 och
med anledning av motion 1985/86:T211 (c) yrkande 13 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

3. Televerkets statskapital (mom. 5)

Agne Hansson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Utskottet
vill” och på slutar med ”därför motionsyrkandena” bort ersättas med text av
följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen att televerkets inleveranser till staten bör
öka med 300 milj. kr. och tillstyrker sålunda motionsyrkandet härom.

Genom utskottets ställningstagande torde syftet med motion T395 (fp),
såvitt nu är i fråga, få anses tillgodosett.

Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande televerkets statskapital
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:T211 (c) yrkande 13 och
med anledning av motion 1985/86:T395 (fp) yrkande 4 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

4. Teli (mom. 7)

Sven Henricsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Enligt
utskottets” och på s. 12 slutar med ”avstyrker motionsyrkandena” bort
ersättas med text av följande lydelse:

Utskottet delar den i motion T206 (vpk) uttalade uppfattningen och
tillstyrker följaktligen densamma. Härav följer att ifrågavarande förslag i
propositionen, liksom motion T303 (m), såvitt nu är i fråga, avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande Teli
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:T206 (vpk) avslår propositionen
i denna del och motion 1985/86:T303 (m) yrkande 4,

TU 1985/86:16

5. Teli (mom. 7)

TU 1985/86:16

beträffande motiveringen för utskottets hemställan

Rolf Clarkson (m), Olle Grahn (fp), Per Stenmarck (m), Görel Bohlin (m),
Agne Hansson (c), Ingrid Hasselström Nyvall (fp) och Rune Thorén (c)
anser att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Enligt
utskottets” och på s. 12 slutar med ”anställdas intressen” bort ersättas med
text av följande lydelse:

Utskottet ansluter sig för sin del till föredragandens uppfattning att
televerkets industriverksamhet bör bedrivas i enhetlig form och att aktiebolagsformen
synes vara den naturliga. Anställnings- och lönevillkoren för de
anställda som berörs av ombildningen är frågor som torde få lösas i
förhandlingar mellan parterna. Utskottet förutsätter att vederbörlig hänsyn
tas till de anställdas intressen.

6. Televerkets myndighetsuppgifter (mom. 8)

Rolf Clarkson (m), Olle Grahn (fp), Per Stenmarck (m), Görel Bohlin (m),
Agne Hansson (c), Ingrid Hasselström Nyvall (fp) och Rune Thorén (c)
anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Av
propositionen” och slutar med ”avstyrks följaktligen” bort ersättas med text
av följande lydelse:

Även utskottet finner det angeläget att ifrågavarande uppgifter handhas av
ett från televerket fristående organ.

Utskottets ställningstagande innebär att syftet med motionsyrkandena
torde få anses tillgodosett.

Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande televerkets myndighetsuppgifter
att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:T211 (c) yrkande
12, 1985/86:T247 (fp) yrkande 1, 1985/86:T303 (m) yrkande 2 och
1985/86:T424 (m) yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet härom anfört,

7. Televerkets konkurrensutsatta verksamhet (mom. 9)

Rolf Clarkson (m), Olle Grahn (fp), Per Stenmarck (m), Görel Bohlin (m),
Agne Hansson (c), Ingrid Hasselström Nyvall (fp) och Rune Thorén (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Ifrågavarande
spörsmål” och på s. 13 slutar med ”i fråga” bort ersättas med text av
följande lydelse:

Även utskottet finner det angeläget att televerkets konkurrensutsatta
verksamhet skiljs ut till fristående företag som verkar i fri konkurrens med
andra teleindustriföretag. På grundval av ett principbeslut härom bör
verksamhetsformerna för sådana fristående företag bli föremål för en

förutsättningslös utredning.

Utskottets ställningstagande innebär att syftet med motionsyrkandena
torde få anses tillgodosett.

Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande televerkets konkurrensutsatta verksamhet
att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:T247 (fp) yrkande
2,1985/86:T303 (m) yrkande 3 och 1985/86:T424 (m) yrkande 16 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

8. Televerkets monopol på abonnentväxlar och
höghastighetsmodem (mom. 12)

Rolf Clarkson (m), Olle Grahn (fp), Per Stenmarck (m), Görel Bohlin (m),
Agne Hansson (c), Ingrid Hasselström Nyvall (fp) och Rune Thorén (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”motionsyrkandena avstyrks” bort ersättas med text av
följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning och tillstyrker sålunda motionerna
T211 (c), T247 (fp) och T424 (m), såvitt nu är i fråga. Genom utskottets
ställningstagande torde vidare syftet med motion T303 (m) i här berörd del få
anses tillgodosett.

Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande televerkets monopol på abonnentväxlar och höghastighetsmodem att

riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:T211 (c) yrkande 11,
1985/86:T247 (fp) yrkandena 3 och 4 och 1985/86:T303 (m) yrkande 1 i
denna del samt med anledning av motion 1985/86:T424 (m) yrkande 17
i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
härom anfört,

9. Kabel-TV (mom. 13)

Sven Henricsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”De kultur-,
medie- och telepolitiska” och på s. 15 slutar med ”avstyrks motionen” bort
ersättas med text av följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det inte bör vara en uppgift
för televerket att marknadsföra och tillhandahålla ett TV-programutbud som
produceras utomlands i mer eller mindre uttalat kommersiellt syfte. En
omprövning av televerkets roll i kabel-TV-utbyggnaden bör därför även
enligt utskottets mening med det snaraste komma till stånd. De frågeställ -

TU 1985/86:16

ningar i övrigt som motionärerna tar upp torde ofrånkomligen komma att
omfattas av en sådan omprövning.

Utskottets ställningstagande innebär att syftet med motionen torde få
anses tillgodosett.

Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande kabel-TV

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:T259 (vpk) som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

10. Bredbandsnät (mom. 14)

Olle Grahn och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Av
motionen” och på s. 16 slutar med ”detsamma avstyrks” bort ersättas med
text av följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning och tillstyrker motionsyrkandet.

Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande bredbandsnät

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:T247 (fp) yrkande 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

11. Enhetstaxa för datakommunikationstjänster (morn. 20)

Agne Hansson (c), Sven Henricsson (vpk) och Rune Thorén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Sorn
framgår” och slutar med ”avstyrks motionsyrkandena” bort ersättas med
text av följande lydelse:

Även enligt utskottets mening bör som regel en enhetlig taxa gälla för alla
datakommunikationstjänster inom Sverige. Undantag från regeln bör gälla
för vissa regioner, bl. a. Norrlands inland, där en nolltaxa bör tillämpas.
Utskottets ställningstagande innebär att syftet med motionsyrkandena torde
få anses tillgodosett.

Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande enhetstaxa för datakommunikationstjänster
att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:T224 (c) och
1985/86:A467 (c) yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet härom anfört,

TU 1985/86:16

12. Forskning (mom. 21)

Rolf Clarkson (m), Olle Grahn (fp), Per Stenmarck (m), Görel Bohlin (m)
och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”därför motionsyrkandet” bort ersättas med text av
följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning och tillstyrker motionsyrkandet.

Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande forskning
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:T247 (fp) yrkande 6 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

Särskilt yttrande

Taxan för texttelefon (mom. 24)

Sven Henricsson (vpk) anför:

Det finns en strävan i vårt samhälle att motverka en särbehandling av de
handikappade. I samklang med denna strävan är det rimligt att samtalskostnaderna
för handikappade personer som använder texttelefon eller annan
skrivande utrustning debiteras en samtalstaxa som motsvarar den vanliga
telefontaxan. I första hand gäller det de kostsamma samtalen via förmedlingscentralerna.
Detta är också ett sätt att underlätta kontaktmöjligheterna
för människor som på grund av handikapp ofta hotas av isolering. Med detta
särskilda yttrande uttalar jag att det bör vara fullt möjligt för televerket att
utforma en sådan taxepolitik. Eventuellt kan ett anslag över statsbudgeten
kompensera marginellt inkomstbortfall.

TU 1985/86:16

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sammanfattning 1

Hemställan i propositionen. Telekommunikationer 1

Motionerna 2

Bakgrund 5

Utskottet

1. Inriktningen och omfattningen av televerkets verksamhet och

investeringar 6

2. Televerkets servicemål 8

3. Televerkets prisnivå-, soliditets- och räntabilitetsmål 9

4. Televerkets statskapital 10

5. Försvarsinvesteringar vid televerket 10

6. Televerkets verksamhetsformer 10

7. Televerkets monopolområde 13

8. Kabel-TV och vissa andra nätutbyggnadsfrågor 14

9. Vissa taxefrågor 16

10. Forskningm. m 18

11. Telekommunikationer för döva och hörselskadade 19

12. Postnummer i telefonkatalogen m. m 19

13. Övrigt 20

14. Hemställan 20

Reservationer 23

Särskilt yttrande 28