Trafikutskottets betänkande

1985/86:13

om anslag till Vägväsendem. m. (prop. 1985/86:100

Sammanfattning

I betänkandet behandlas och tillstyrks regeringens förslag beträffande
väganslagens storlek och disposition m.m. Häri inkluderas ändringarna i
bidragsgivningen till de statskommunala vägarna samt härmed sammanhängande
ändring i väglagen. Den av regeringen föreslagna sänkningen av
bidragsprocenten för byggande av statskommunala vägar föreslås dock av
utskottet senareläggas ett år och därmed träda i kraft först den 1 januari 1988.
Beträffande s. k. kompletteringstrafik på allmänna färjeleder görs - med
anledning av propositionen och motion (vpk) i ämnet - ett uttalande av
innebörd att riksdagen ej bör tillstyrka införandet av den generella möjlighet
för avgiftsbeläggning av sådan trafik som förordas i propositionen. Vidare
gör utskottet - likaledes med anledning av propositionen och motion (m) i
ämnet - ett särskilt uttalande beträffande planeringsramarna för väg- och
gatubyggandet.

1 samtliga här berörda anslags- och bidragsfrågor m.m. föreslås beträffande
de i anslutning härtill i övrigt framlagda motionsyrkandena att de av
riksdagen avslås eller lämnas utan åtgärd.

Utskottet avstyrker vidare - under hänvisning till gällande lagstiftning
m.m. om prövning av vägfrågor - ett 40-tal motioner berörande planering,
projektering och utförande samt placering i flerårs- och fördelningsplanerna
av särskilda väg- och broprojekt eller utbyggnader inom vissa län eller
regioner.

Vidare avstyrks motionsledes framförda förslag angående förbud i lag mot
vägsaltning, beträffande Värmland som försökslän i pågående forskningsverksamhet
avseende minskad vägsaltning samt om ändring i vissa avseenden
av ortnamnsutmärkningen m. m. utefter vägarna.

Med anledning av utskottets ställningstaganden har 20 reservationer och 1
särskilt yttrande avgivits (s. 33 ff).

Regeringens förslag i proposition 1985/86:100 bilaga 8 (kommunikationsdepartementet)
under avsnitt B. Vägväsende (s. 21-53) Allmän översikt och

1985/86:13

SJÄTTE HUVUDTITELN

Anslag till vägväsende

1 Riksdagen 1985/86. 15 sami. Nr 13

punkterna B 1. - B 9., till medelsanvisning m. m. under de skilda väganslagen
innebär

alt till Vägverket: Ämbetsverksuppgifter för budgetåret 1986/87 anvisas ett
förslagsanslag på 7 530 000 kr. (punkt B 1.),
ali regeringen medges att lämna vägverket vissa beställningsbemyndiganden
för den statliga vägdriften (punkt B 2.),
att till Drift av statliga vägar för budgetåret 1986/87 anvisas ett reservationsanslag
på 4 420 000 000 kr. (punkt B 2.),
att regeringen medges att vid behov- när allmän väg övergår till kommunal
eller enskild väghållning - låta vägverket överföra medel motsvarande
gällande statsbidrag mellan detta anslag och anslagen B 4. Bidrag till drift av
kommunala vägar och gator resp. B 6. Bidrag till drift av enskilda vägar
m. m. (punkt B 2.),
att regeringen medges att låta vägverkets kostnadsramar för anslagen Drift
av statliga vägar resp. Byggande av statliga vägar jämkas för åren 1986 och
1987 (punkt B 2.),
att regeringen medges att låta vägverkets drift- och byggandeanslag för den
statliga väghållningen jämkas (punkt B 2.),

att viss kompletteringstrafik på allmänna färjeleder medges (punkt B 2.),
att regeringen medges låta vägverket få träffa hyresköpavtal och långtidshyra
(leasa) anläggningstillgångar motsvarande ett anskaffningsvärde av
70 000 000 kr. (punkt B 2.),
att den i propositionen förordade ändringen av vägplaneringen godkänns
(punkt B 3.),

att till Byggande av statliga vägar för budgetåret 1986/87 anvisas ett
reservationsanslag på 1 000 000 000 kr. (punkt B 3.),
att till Bidrag till drift av kommunala vägar och gator för budgetåret
1986/87 anvisas ett reservationsanslag på 651 000 000 kr. (punkt B 4.),
att de i propositionen förordade riktlinjerna för statsbidragsgivningen till
kommunal väg- och gatuhållning m. m. godkänns (punkt B 5.),
att till Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator för budgetåret
1986/87 anvisas ett reservationsanslag på 360 000 000 kr. (punkt B 5.),
att den i propositionen förordade möjligheten att omfördela bidragsmedel
mellan drift- och byggandeanslagen för enskilda vägar genomförs (punkt
B 6.),

att till Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1986/87
anvisas ett reservationsanslag på 360 500 000 kr. (punkt B 6.),
att till Bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret 1986/87 anvisas
ett reservationsanslag på 30 000 000 kr. (punkt B 7.),
att till Tjänster till utomstående för budgetåret 1986/87 anvisas ett
förslagsanslag på 31 900 000 kr. (punkt B 8.),
att regeringen medges att lämna vägverket ett beställningsbemyndigande
för reservbromateriel (punkt B 9.),

att till Vägverket: Försvarsuppgifter för budgetåret 1986/87 anvisas ett
reservationsanslag på 35 300 000 kr. (punkt B 9.).

TU 1985/86:13

Ändring i väglagen (1971:948)

TU 1985/86:13

Under avsnittet Särskilda frågor har regeringen (s. 198-199) föreslagit
riksdagen att anta ett inom kommunikationsdepartementet upprättat förslag
till ändring i väglagen (1971:948). Det i propositionen framlagda lagförslaget
har tagits in som bilaga till detta betänkande.

Motionerna

1985/86:T201 av Sven Henricsson (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om färdigställande
av väg 346, delen Flybäcken-Rossön, i Strömsunds kommun i Jämtlands
län.

1985/86:T202 av Siri Häggmark och Jens Eriksson (båda m) vari yrkas att
riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförs om tidigareläggning av brobygget över Instö ränna i
Kungälvs kommun.

1985/86:T211 av Karin Söder m.fl. (c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 2-5),

2. att riksdagen beslutar att på en ny anslagspost Åtgärder mot eftersatt
underhåll av bärighet, beläggningar och broar för budgetåret 1986/87 anvisa
ett anslag på 500 milj. kr.,

3. att riksdagen beslutar att till Bidrag till drift av kommunala vägar och
gator för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag på 451 milj. kr.,

4. att riksdagen beslutar att återinföra de regler för Bidrag till drift av
enskilda vägar som gällde budgetåret 1982/83,

5. att riksdagen beslutar att till Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. för
budgetåret 1986/87 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 25
milj. kr. förhöjt reservationsanslag på 385,5 milj. kr.

1985/86:T213 av Martin Olsson och Gunnel Jonäng (båda c) vari yrkas att
riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförs om vikten av att delen Ramsjö-Östavall av riksväg 83
mellan Ljusdal och Ånge snarast byggs om till tillfredsställande standard.

1985/86:T215 av Bo Nilsson och Bengt Silfverstrand (båda s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs om behovet av en allmän färjeled mellan Ven och Landskrona, samt
att objektet som tidigare projekterats skall utföras under år 1988.

1985/86:T231 av Hans Dau (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär
förslag till ändring av de statliga bidragsbestämmelserna för underhåll av
enskilda vägar i enlighet med vad som sägs i motionen.

1985/86:T232 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförs om vikten av att riksväg 83
snarast ges en med flertalet andra vägar likvärdig, trafiksäker standard.

1985/86:T236 av Ingvar Johansson och Anders Nilsson (båda s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen

anförs om ny sträckning av riksvägarna 44 och 45 inom Grästorp, Trollhättan
och Vänersborg.

1985/86:T237 av Kjell A. Mattsson och Elving Andersson (båda c) vari yrkas,
såvitt nu är i fråga (yrkande 1), att riksdagen beslutar som sin mening ge
regeringen till känna vad som i motionen anförs om prioritering av medel för
snabbare upprustning av E 6.

1985/86:T238 av Lars Sundin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen sägs om utbyggnaden av riksväg41.

1985/86:T239 av Kjell A. Mattsson och Elving Andersson (båda c) vari yrkas
att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförs om ett program för utbyggnad av broförbindelser inom
Göteborgs och Bohus län.

1985/86:T257 av Karl Erik Olsson och Ingbritt Irhammar (båda c) vari yrkas,
såvitt nu är i fråga (yrkandena 1 och 2),

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om förutsättningar att upprätthålla och skapa en decentraliserad
struktur i Kristianstads län,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Kristianstads
län tilldelas mer medel för vägändamål så att de i motionen nämnda
angelägna projekten kan tidigareläggas.

1985/86:T260 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 1 delvis, 2 och 3),

1. (delvis) att riksdagen med hänvisning till beslut med anledning av
jordbruksutskottets betänkande JoU 1985/86:11, i vad avser miljöaspekter
som bör anläggas på vägpolitiken, som sin mening ger regeringen till känna
att den utbyggnad av E 6 som går under namnet Scandinavian Link ej bör
komma till stånd,

2. att riksdagen uttalar att en plan för E 6 om upprustning ur trafiksäkerhetssynpunkt
bör utarbetas och genomföras i enlighet med vad som anförs i
motionen,

3. att riksdagen avslår punkten B 3. Byggande av statliga vägar i vad avser
motorväg på E 6 mellan Varberg och Långås i Hallands län.

1985/86:T262 av Björn Körlof (m) vari yrkas

1. att riksdagen uttalar att de s. k. Linkprojekten icke genomförs i
presenterad form,

2. att riksdagen uttalar sig för att prövning av fortsatta väginvesteringar
sker mot bakgrund av en samlad bedömning av vägtransportbehoven i olika
delar av landet.

1985/86:T268 av Helge Klöver (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförs om behovet av ett skyndsamt
förverkligande av södra förbifarten på riksväg 27 vid Värnamo.

1985/86:T272 av Elving Andersson m. fl. (c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 1 och 2),

1. att riksdagen uttalar sig mot genomförande av ett motorvägssystem i
enlighet med de s. k. Scandinavian Link-planerna,

TU 1985/86:13

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs angående koncessionsnämndens prövning av planerade
motorvägar och andra större vägprojekt.

1985/86:T275 av Åke Gustavsson och Ingegerd Elm (båda s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att nybyggnationen av
riksväg 31 på sträckan Öggestorp-Nässjö inom angivna budgetramar bör
påbörjas budgetåret 1986/87.

1985/86:T276 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (båda fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett väg- och
brobyggnadsprogram upprättas för Bohuslän, vari hög prioritet ges åt de
förslag som angetts i motionen.

1985/86:T279 av Jan Fransson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om tidigareläggning
av byggande av bro över Östersundet till Torsö.

1985/86:T285 av andre vice talman Karl Erik Eriksson (fp) vari yrkas att
riksdagen uttalar sig för att Värmland utses som försökslän i forskningsprojektet
för ”Minskad skadeverkning av vägsalt” det s. k. ”Min. salt”.

1985/86:T287 av Kjell Nilsson m.fl. (s) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 1), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om en utbyggnad av väg 23 till europavägsstatus.

1985/86:T292 av Lennart Alsén m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om upprustning av väg E 66,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om vikten av att väg E 66 ingår i ett framtida stomvägnät.

1985/86:T295 av Görel Bohlin m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vid den årliga
fördelningen av väganslagen och de särskilda medlen för sysselsättningsskapande
vägbyggnader de samhällsekonomiska skälen för en satsning i
Stockholmsregionen kommer till uttryck så att denna region vid anslagsfördelningen
ej missgynnas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en utredning
beträffande lämpligt vägtullsprojekt i Stockholmsregionen bör göras.

1985/86:T298 av Ingvar Karlsson i Bengtfors och Marianne Andersson (båda
c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs angående tidpunkt för genomförande av byggstart av
riksvägarna 44 och 45.

1985/86:T299 av Bertil Danielsson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om upprustning av väg E 66,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om vikten av att väg E 66 ingår i ett framtida stomvägnätssystem.

TU 1985/86:13

1985/86:T306 av Gunnel Jonäng och Gunnar Björk i Gävle (båda c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att forskning och
provning inom vägväsendet samordnas med de övriga nordiska länderna.

1985/86:T311 av Göran Magnusson och Berit Oscarsson (båda s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs om behovet av ombyggnaden av E 18 sträckan Köping-Arboga.

1985/86:T315 av Magnus Persson m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
beträffande medelsfördelning och tidigareläggning av vägobjekt redovisas i
motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs beträffande ytterligare medel till Värmlands län för
förstärkning och beläggning av mer trafikerade grusvägar.

1985/86:T317 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen med avslag på regeringens förslag beslutar att till Bidrag
till drift av kommunala vägar och gator för budgetåret 1986/87 anvisa ett
reservationsanslag på 751 000 000 kr.,

2. att riksdagen avvisar regeringens förslag om ändringar i väglagen
(1971:948).

1985/86:T318 av Rune Backlund och Kersti Johansson (båda c) vari yrkas att
riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförs om behovet av ökade anslag till byggandet av riksvägar i
Jönköpings län så att den fastställda flerårsplanen kan följas.

1985/86:T322 av Marianne Stålberg m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motion 1985/86:Sk528 (s) anförs
att Jämtlands län prioriteras vid fördelning av väganslaget.

1985/86:T324 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 1), att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna vad som i motionen anförs om behovet av generösare och mera
likartad tillämpning av reglerna för ortnamnsmärkning och om rättvisare
kostnader härför.

1985/86:T326 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna behovet av en förstärkning av anslaget för
drift och underhåll av vägarna på Gotland.

1985/86:T328 (delvis) av Olle Svensson m.fl. (s, m, fp, c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs om önskvärda sörmländska trafiklösningar i vad avser vägarna.

1985/86:T334 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen med avslag
på de av regeringen föreslagna ändrade riktlinjerna för statsbidragsgivning
till kommunala vägar och gator till Bidrag till byggande av kommunala gator
och vägar för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag på
400 000 000 kr.

TU 1985/86:13

1985/86:T335 av Ingrid Hemmingsson m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen

begär att regeringen uppdrar åt vägverket att prioritera bärigheten av
broarna i Norrlandslänen.

1985/86:T336 av Ingrid Hemmingsson m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att vägverket i första hand förbättrar kvaliteten på de vägar
i Norrland som särskilt drabbas av tjälskador.

1985/86:T337 av Hadar Cars och Margareta Andrén (båda fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs angående vägplaneringen i Stockholms län.

1985/86:T338 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna behovet av en annorlunda fördelning av de
samlade anslagen för väginvesteringar i enlighet med vad som i motionen
anförs.

1985/86:T339 (delvis) av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs om behovet av upprustning av E 6 och ny bro över Svinesund.

1985/86:T340 av Tommy Franzén m. fl. (vpk) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 1 och 4),

1. att riksdagen beslutar om omprioritering inom anslaget Byggande av
statliga vägar för byggande av Norra Länken i enlighet med vad som anges i
motionen,

4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen sägs om vägutbyggnader.

1985/86:T341 av Bertil Måbrink (vpk) vari yrkas att riksdagen uttalar sig för
att en upprustning av väg 83 mellan Ramsjö och Ånge snarast bör ske.

1985/86:T342 av Marianne Andersson och Bengt Kindbom (båda c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen sägs om byggande av vägen Herrljunga-Vårgårda.

1985/86:T343 av Birgitta Hambraeus m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till lag om förbud mot vägsaltning.

1985/86:T344 av Karl Boo (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att extra medel
anslås för byggande av bro vid Hovnäs i Avesta kommun enligt länsstyrelsens
styrelses i Kopparbergs län beslut 1983-11-21.

1985/86:T345 av Wivi-Anne Cederqvist m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna om behovet av bättre kommunikationer i
Bergslagsregionen.

1985/86:T346 av Sven Henricsson (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin
mening beslutar ge regeringen till känna vad som i motionen uttalats om
avslag på regeringens hemställan under punkt B 2. punkt 6 bedrivande av
kompletteringstrafik på allmänna färjeleder.

1985/86:T347 av Rolf Dahlberg och Håkan Stjernlöf (båda m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs beträffande byggandet av en motortrafikled mellan Söderhamn och
Hudiksvall.

TU 1985/86:13

1985/86:T348 av Kerstin Gellerman och Elver Jonsson (båda fp) vari yrkas
att riksdagen begär att regeringen ser till att upprustningen av länsväg 166
och länsväg 172 prioriteras så att den är klar, innan persontrafiken på
järnvägen Bengtsfors-Mellerud upphör.

1985/86:T349 av Yvonne Sandberg-Fries m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs
beträffande behovet av förbättringar av vägnätet i sydöstra Sverige.

1985/86.T350 av Sigge Godin m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en plan för utbyggnad av E 4 längs Norrlandskusten så att
motorväg eller motortrafikled erhålls för hela sträckan Stockholm-Umeå.

1985/86:T351 av Gösta Andersson och Agne Hansson (båda c) vari yrkas att
riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som anförs i
motionen angående att E 66 får en kraftig upprustning till en standard som är
jämförbar med det övriga Europa-vägnätet i södra och mellersta Sverige.

1985/86:T395 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 1 och 2),

1. att riksdagen avslår förslaget till besparing på Bidrag till drift av
kommunala vägar och gator,

2. att riksdagen avslår förslaget till besparing på Bidrag till byggande av
kommunala vägar och gator.

Motiveringen till yrkandena finns i motion 1985/86:Fi219 (fp).

1985/86:T400 av Arne Andersson i Ljung och Hans Nyhage (båda m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om färdigställande av vägsträckan Floby-Vårgårda.

1985/86:T408 av Elver Jonsson och Kerstin Gellerman (båda fp) vari yrkas
att riksdagen begär att regeringen prövar möjligheten att ombyggnad och
nysträckning av riksvägarna 44 och 45 inom Trollhättans och Vänersborgs
kommuner snarast prövas i avsikt att utan tidsförskjutning fullfölja det
tidigare beslutade vägbyggnadsprogrammet.

1985/86:T411 av Kjell A. Mattsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om upprustning
av väg 164 mellan Strömstad och Åmål.

1985/86:T412 av tredje vice talman Anders Dahlgren och Marianne Karlsson
(båda c) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen låter universitetet i
Linköping utreda förutsättningarna och de förväntade effekterna av en
vägförbindelse Valdemarsvik-Göteborg i enlighet med vad som anförs i
motionen.

1985/86:T414 av Rolf Clarkson m. fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 1 och 2),

1. att riksdagen till Bidrag till drift av kommunala vägar och gator för
budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag på 600 milj. kr.,

2. att riksdagen till Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator för
budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag på 300 milj. kr.

TU 1985/86:13

1985/86:T418 av Bertil Jonasson m.fl. (c, m, fp) vari yrkas att riksdagen
beslutar anslå medel för tidigareläggning av de i motionen redovisade
vägobjekten i Värmlands län.

1985/86:T420 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs angående
kontinuitet i planeringen av väganslagen.

1985/86.T423 av Elver Jonsson och Olle Grahn (båda fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs om behovet av färdigställande av väg 181 Falköping-Vårgårda.

1985/86:T424 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 5 och 6),

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs under rubriken Vägar,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs under avsnittet Motorvägstriangeln.

1985/86:T429 av Hans Nyhage och Arne Svensson (båda m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att byggandet av nya
riksväg 41 bör prioriteras i enlighet med vad som anges i motionen.

1985/86: A477 av Nils G. Åsling (c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkandena
8 och 9),

8. att riksdagen anvisar ett särskilt anslag för upprustning av vägar i
Jämtlands län om 100 milj. kr.,

9. att riksdagen begär att regeringen uppdrar åt vägverket att teckna avtal
med entreprenadföretag att utföra broarna över Vallsundet och Rödösundet
i Storsjön i Jämtland, på villkor att dessa hyrs av vägverket för en
tioårsperiod före övertagandet.

Utskottet

1 Anslags- och bidragsfrågor

1.1 Ämbetsverksuppgifter

Från anslaget Vägverket: Ämbetsverksuppgifter betalas kostnaderna för
central administration (delvis), översiktlig vägplanering och fastställande av
arbetsplaner samt järnvägsärenden.

Föredragande departementschefen beräknar kostnaderna för år 1987 till
7,53 milj. kr. och föreslår att anslaget för nästa budgetår tas upp med detta
belopp. Utskottet tillstyrker förslaget härom.

1.2 Vägpolitikens inriktning

I avsnittet om beräkningen av väganslagen m.m. erinrar föredraganden
inledningsvis om att målet för väghållningen enligt 1979 års trafikpolitiska
beslut är att medborgarna och näringslivet i landets olika delar skall erbjudas

TU 1985/86:13

en tillfredsställande vägtransportstandard till lägsta möjliga samhällsekonomiska
kostnad. Denna översiktliga målsättning har vägverket konkretiserat i
en rad delmål för den statliga väghållningen. Dessa har inarbetats i verkets
planer för drift- och byggnadsverksamheten.

Den inriktning av planeringen för statsvägarna som statsmakterna tidigare
har angett är vidare att vägverket för driftverksamheten bör planera utifrån i
stort realt oförändrade anslag och för vägbyggandet utifrån planeringsramarna
för flerårsplanerna. Det innebär enligt föredraganden att en väsentligt
högre byggnadsvolym har planerats än vad de ordinarie väganslagen skulle
ha medgivit eftersom medlen för sysselsättningsfrämjande åtgärder ingår i
planeringsramarna.

Det totala vägnätet i landet omfattar enligt propositionen ca 417 500 km.
Statsvägnätet har en längd av ca 98 500 km, kommunala vägar och gator ca
38 000 km och enskilda vägar ca 281 000 km. Av de kommunala vägarna
erhåller ca 5 800 km statligt bidrag och av de enskilda vägarna ca 71 000 km.

Medelsbehovet under väganslagen beräknades i föregående års budgetproposition
till sammanlagt ca 6 611 milj. kr. för verksamhetsåret 1986.

Härutöver har - genom beslut under år 1985 - 70 milj. kr. anvisats med
stöd av den s. k. finansfullmakten för sysselsättningsfrämjande väginvesteringar.
Vidare har regeringen beslutat att vägverket får överskrida anslaget
B 8. Tjänster till utomstående med nära 94 milj.kr. för upprustning av vägar
i samband med nedläggning av persontrafiken på vissa järnvägslinjer.

Föredraganden erinrar i propositionen om att det kapital som har
investerats i vägar och broar är mycket omfattande. Vägarna måste därför
underhållas så att vägnätet kan utnyttjas effektivt. Bristande underhåll
innebär, framhålls det vidare, förutom sämre transportförutsättningar, att en
reparationsskuld skjuts på framtiden. Det innebär också en kapitalförstöring
och att det blir dyrare att återställa vägnätet i framtiden.

Vad föredraganden sålunda anfört finner utskottet, som under en rad av år
har uttalat sig för en höjd ambitionsnivå i berörda avseenden, tala för ett än
bättre tillgodoseende under de närmaste åren av de för samhället i dess
helhet angelägna och viktiga vägbehoven. Både för näringslivets transporter
och de enskilda människornas resebehov är sålunda vägarnas standard och
framkomlighet av mycket stor betydelse. Det nu anförda måste också vara en
central utgångspunkt vid bedömningen av frågorna om väganslagens storlek
och fördelning m. m.

1.3 Underhåll av statliga vägar

Från anslaget Drift av statliga vägar betalas kostnaderna för de delar av
vägverkets verksamhet som är hänförliga till driften av de statliga vägarna,
vissa förbättringsarbeten - vilka avser främst de sekundära och tertiära
vägnäten - samt investeringsutgifter för vägverkets anläggningstillgångar.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med ett belopp av 4 193,5
milj. kr. Denna anslagsnivå har bl. a. legat till grund för den femårsplan för
driftverksamheten som vägverket antagit för åren 1985-1989. Jämfört med
den föregående femårsplanen har service- och underhållsnivån i den nya
planen enligt föredraganden kunnat höjas väsentligt. Den nya inriktningen

TU 1985/86:13

innebär sålunda att viktiga mål för vägpolitiken kan uppfyllas. Med 1987 års
anslag fullföljs genomförandet av planen.

I anslutning härtill framhålls i propositionen att prioriteringen av driftanslagen
syftar till att förverkliga tre väsentliga mål för vägunderhållningen.
Det/örsta målet är att upprätthålla standarden på vägnätet. Vägunderhållet
skall täcka den årliga förslitningen. Det andra målet är att genom särskilda
insatser återställa förslitna delar av vägnätet till en från allmänna synpunkter
acceptabel standard. Det eftersläpande vägunderhållet bör återhämtas
under de närmaste 10 till 15 åren. Det tredje målet är att öka serviceåtgärderna
på framför allt det lågtrafikerade vägnätet. Det gäller då i första hand
insatserna beträffande vinterväghållningen.

Kostnadsramen för den statliga driftverksamheten år 1987 bör enligt
föredraganden fastställas till 4 170 milj. kr. För anskaffning av anläggningstillgångar
(fastigheter, motorfordon, vägmaskiner och färjor m. m.) beräknas
250 milj. kr. Den totala anslagsanvisningen under anslaget föreslås
därmed ökas med 226,5 milj. kr. till totalt 4 420 milj. kr. Härigenom kan
enligt propositionen den högre ambitionsnivå som statsmakterna tidigare har
beslutat om bibehållas.

Även utskottet anser en ökning av vägverkets resurser för vägunderhållet
nödvändig och tillstyrker följaktligen förslaget härom.

Utskottet har vidare intet att erinra mot att regeringen bemyndigas att vid
behov - när allmän väg övergår till kommunal eller enskild väghållning och
under de i propositionen i övrigt angivna förutsättningarna - låta vägverket
överföra medel mellan det statliga driftanslaget och anslagen för bidrag till
drift av kommunala vägar och gator resp. enskilda vägar m. m.

Föredragandens förslag att vägverket genom lämpligt avvägda beställningsbemyndiganden
ges möjlighet att anskaffa de olika anläggningstillgångarna
så ekonomiskt som möjligt tillstyrks också av utskottet. Det innebär en
nivå för beställningsbemyndiganden om 130 milj. kr. för åren 1988 och 1989 i
1987 års beräknade prisnivå. För år 1990 behöver verket vidare ett nytt
beställningsbemyndigande på 100 milj. kr.

Utskottet tillstyrker slutligen att kostnadsramen för år 1987 för anslaget Drift
av statliga vägar - liksom för anslaget Byggande av statliga vägar - i princip
bestäms till samma belopp som anslaget. Det bör vidare ingå i regeringens
befogenheter - att i den mån arbetsmarknadsläget, kravet på ändamålsenlig
planering av verksamheten eller andra skäl motiverar det - bemyndiga
vägverket att under år 1986 resp. år 1987 jämka de föreskrivna kostnadsramarna
för dessa år, t. ex. genom att i förväg ta i anspråk behövliga belopp av
de medel som anvisas verksamhetsåret 1987.

I syfte att effektivisera väghållningsinsatserna och underlätta planeringen
bör vägverket dessutom ha möjlighet att göra mindre justeringar under ett
enskilt år mellan drift- och byggandeanslagen för den statliga väghållningen.
Därmed främjas - som föredragande framhållit - en helhetssyn på väghållningsåtgärderna.

1 propositionen aviseras under förevarande punkt att riksrevisionsverket
fr. o. m. den 1 juli 1986 skall överta ansvaret för den statliga redovisningsverksamheten.
Föredraganden anser det dock vara angeläget att vägverkets

TU 1985/86:13

ledning - utöver den externa redovisningsrevisionen - också har en
internrevision till sitt förfogande för att biträda ledningen i det omfattande
rationaliserings- och organisationsarbete som förestår. Även utskottet finner
det vara av stor vikt att så sker.

I motion T211 (c) begärs som komplettering av driftanslaget ett särskilt
anslag om 500 milj. kr. för åtgärder mot eftersatt underhåll av bärighet,
beläggningar och broar. Kravet motiveras med att de eftersläpande underhållsbehoven
kräver en kraftig realökning av medlen för vägunderhållet.

Utskottet vill med anledning härav erinra om att det trots det ansträngda
statsfinansiella läget enligt föredraganden befunnits nödvändigt att prioritera
verksamheten under just driftanslaget. Så har också skett.

Prioriteringen syftar sålunda till att förverkliga de i det föregående nämnda
väsentliga målen för väghållningen. Föredraganden har också framhållit att
industrins och det övriga näringslivets transporter har stor betydelse för
samhällets utveckling. Den pågående omstruktureringen inom näringslivet
och strävandena att minska lagren i både produktions- och distributionsleden
medför sålunda ökade krav på god framkomlighet på vägnätet under alla
tider på dygnet. Även regionalt och framför allt i glesbygdsområden har
vidare enligt propositionen resebehoven ökat genom den koncentration av
kommunal och annan service som samhällsutvecklingen gett upphov till. Det
sägs därför vara väsentligt att även dessa rese- och transportbehov kan
tillgodoses på ett tillfredsställande sätt. Utskottet instämmer häri liksom i
uttalandet att stora krav måste ställas på väghållaren att tillse att en i
förhållande till trafiken likformig service kan upprätthållas i landets olika
delar.

Som framgår av det anförda avser också driftanslaget till betydande del
just sådana förbättringar som motionärerna uttalat sig för. Vidare innebär
redan regeringens förslag en uppräkning av anslaget med 226,5 milj. kr.
Under hänvisning jämväl härtill avstyrker utskottet den av motionärerna nu
föreslagna ytterligare medelsanvisningen under särskilt anslag.

I motion T326 (c) begärs en förstärkning av drift- och underhållsmedlen för
vägarna på Gotland. De förhållanden som åberopas till stöd härför torde
emellertid få förutsättas vara väl kända för vägverket och även beaktas vid
den planering för driftverksamheten som av väghållaren sker för riket i dess
helhet. Utskottet utgår för sin del från att så sker. Någon särskild
framställning till regeringen i ämnet från riksdagens sida synes följaktligen
inte erforderlig, varför yrkandet härom avstyrks.

Av i princip samma skäl avstyrks yrkandena i motionerna T335 (m) och T336
(m) i berörda delar, innebärande att medel under bl. a. detta anslag skulle
specialdestineras för förbättring av broarna i Norrlandslänen resp. förbättring
av kvaliteten på de vägar i Norrlandslänen som särskilt drabbas av
tjälskador.

Detsamma gäller motion T322 (s) i denna del om prioriteringen av Jämtlands
län vid fördelningen av väganslagen.

TU 1985/86:13

I motion T306 (c) begärs att forskning kring och provning inom vägväsendet TU 1985/86:13
samordnas med de övriga nordiska ländernas verksamhet. Senast i sitt
betänkande TU 1984/85:13 förklarade sig utskottet utgå från att vägverket i
sitt arbete med här berörda frågor tar del av och beaktar erfarenheter och rön
även utomlands - bl. a. genom samarbetet i Nordiska Vägtekniska Förbundet
(NVF). Så sker också enligt vad utskottet inhämtat. Någon särskild
framställning till regeringen i ämnet synes med hänvisning härtill inte heller
nu påkallad. Motionen avstyrks därför.

Möjligheter bör enligt föredraganden skapas för en ny och bättre ordning
när det gäller färjetrafiken. Gällande ordning innebär att en färjeförbindelse
anses vara antingen allmän eller inte allmän. I det förra fallet svarar staten för
samtliga kostnader för trafiken. Indragning av en allmän färjeled innebär
antingen att förbindelsen läggs ned eller att den drivs som enskild färjeled
med möjlighet till statsbidrag. Det allmänna intresset av en färjeled kan dock
variera under dygnet. Det bör därför, anser föredraganden, vara möjligt att
tudela ansvaret för trafiken. Staten bör kunna svara för den grundläggande
trafik som är skälet till att färjeleden är allmän, medan kommuner och
enskilda bör kunna få bestämma hur trafiken skall utformas i övrigt, dvs.
främst under icke dagtid. Vägverket skulle då kunna erbjuda en mer
omfattande service genom att uppträda som entreprenör och driva kompletteringstrafik
i den omfattning som bygden finner lämplig.

För kompletteringstrafiken bör vägverket enligt förslaget kunna uppbära
statsbidrag som för enskild färjetrafik. Anslaget B 7. Bidrag till drift av
enskilda vägar m. m. bör få utnyttjas för sådana ändamål. Resterande del av
kostnaderna bör kommunen och trafikanterna svara för genom bl. a.
avgiftsbeläggning av kompletteringstrafiken. Det föreslås få ankomma på
regeringen att göra de ändringar av förordningen (1979:788) om statsbidrag
till enskild väghållning som erfordras.

Enligt utskottets bedömning är dock möjligheterna mycket små att på det
sätt föredraganden förordat spara på färjeverksamheten utan att det innebär
oacceptabla serviceförsämringar eller leder till kostnadsövervältringar på
kommuner och landsting. Såsom framhålls i motion T346 (vpk) skulle en
sådan ordning drabba främst kommuner i glesbygder med relativt svagt
trafikunderlag.

Utskottet är inte heller berett att öppna den generella möjlighet för
avgiftsbeläggning som förslaget innebär och kan därför inte tillstyrka
detsamma. Endast i de fall en kommun är beredd att tillskjuta kommunala
medel för att åstadkomma en sådan kompletteringstrafik som föredraganden
föreslagit bör vidare bidragsmedel från anslaget B 7. i enlighet med förslaget
kunna utgå. Detta förutsätter att vägverket och vederbörande länsstyrelse
ger sitt medgivande till en sådan utökad trafik. Det nu anförda innebär i allt
väsentligt ett tillgodoseende av yrkandet i motion T346 (vpk).

Däremot avstyrks yrkandet i motion T424 (m) om rätt till avgiftsuttag i
enlighet med propositionens förslag.

Utöver vad ovan anförts vill utskottet understryka att om man på sikt vill
minska driftkostnaderna utan att försämra servicen bör man där det är
ekonomiskt försvarbart ersätta färjeförbindelser med broar.

Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

1.4 Byggande av statliga vägar

Anslaget Byggande av statliga vägar har sedan år 1979 varit 900 milj. kr. för
år. För budgetåret 1986/87 (kalenderåret 1987) förordas en höjning av
anslaget till 1 000 milj. kr.

Från anslaget betalas vägverkets kostnader för byggande av statliga vägar
samt vissa förbättringsarbeten. Fr. o. m. år 1984 lämnas från anslaget bidrag
till cykelleder m. m. i icke väghållande kommuner. Bidragsgivningen regleras
genom förordningen (1979:627) om statsbidrag för cykelleder samt
anordningar och åtgärder som främjar viss busstrafik (ändrad senast
1984:770).

I propositionen framhålls att, förutom de medel som anvisas på ordinarie
byggnadsanslag, vägverket erhåller tillskott av medel för sysselsättningsfrämjande
vägbyggnadsåtgärder. På senare år har de medel som stått till
regeringens förfogande genom den s. k. finansfullmakten använts för nämnda
ändamål. De senaste åren har-visserligen med stora årliga variationer-i
genomsnitt drygt 500 milj. kr. tillförts vägbyggandet på detta sätt. Från AMS
har dessutom medel avsatts för mindre vägbyggnadsobjekt. Under senare år
har dock vägbyggandet med beredskapsmedel minskat.

Regeringen har vidare enligt föredraganden under år 1983 genom sina
anvisningar för flerårs- och fördelningsplanearbetet gjort det möjligt för
väghållarna att på ett bättre sätt än hittills beakta de särskilda medelstillskotten
i sin planering. Inte minst när det gäller de personella resurserna och
organisationen för byggnadsverksamheten har detta ansetts väsentligt.

Ett annat betydelsefullt motiv för att i planeringen beakta de särskilda
medelstillskotten är enligt propositionen att väginvesteringarna härigenom
kan inplaceras i planerna enligt den prioriteringsordning som kommuner och
länsstyrelsen finner bäst förenlig med de av riksdagen fastlagda vägpolitiska
målen.

De gällande flerårsplanerna för åren 1984-1993 har baserats på ordinarie
anslag samt därutöver medel för vägbyggande av sysselsättningspolitiska
skäl. För år 1987 uppgår planeringsramen till 1 550 milj. kr.

På motsvarande sätt har fördelningsplanen för byggande av statskommunvägar
grundats på en planeringsnivå som omfattar ordinarie anslag och
sysselsättningsmedel, vilket ger en total planeringsram av 550 milj. kr. för år
1987.

Såsom utskottet senast vid föregående riksmöte framhållit är ett tillämpande
av det av föredraganden angivna systemet till stor fördel för vägbyggandet.
Det innebär sålunda att för samhället angelägna väginvesteringar förbereds i
sådan omfattning och enligt gängse prioriteringsprinciper att även medel för
sysselsättningsskapande åtgärder kan ställas till förfogande för vägbyggandet
samtidigt som bästa möjliga samhällsekonomiska avkastning tillförsäkras på
insatta medel. Sådana investeringar medför bl. a. en minskning av trafikolyckorna
med minskade fordons- och tidskostnader för individer och
näringsliv jämte förbättrad miljö och markanvändning ävensom positiva
effekter för regionalpolitiken. Utskottet vill i anslutning härtill ånyo
understryka vikten av att - med hänsyn till resursplaneringen - beslut om
sysselsättningsmedel tas så tidigt som möjligt inför verksamhetsåret.

TU 1985/86:13

Enligt föredragandens uttalanden i propositionen innebär emellertid det
nuvarande sysselsättningsläget och de krav som regeringens budgetpolitik
ställer att det framtida utrymmet för väginvesteringar minskar. Som en följd
av detta ställs krav på en revidering av nuvarande flerårsplaner. Såvitt nu kan
bedömas måste sålunda enligt propositionen utrymmet för det statliga
vägbyggandet minskas med i storleksordningen 350 milj. kr. per år i
förhållande till gällande planeringsramar för flerårsplanerna. Även när det
gäller byggandet av statskommunvägar måste en motsvarande minskning ske
av nuvarande planeringsram för fördelningsplanen. Initialt bedöms i förhållande
till planeringsramen den behövliga minskningen till ca 200 milj. kr. per
år. En större minskning sägs vidare erfordras senare under planperioden.

Utskottet anser sig för sin del - med hänsyn främst till vårt statsfinansiella
läge - inte kunnat motsätta sig vad föredraganden sålunda anfört men finner
det i hög grad oroande att så drastiska minskningar i planeringsramarna
skulle behöva ske. En satsning på vägar är - i enlighet med vad utskottet så
många gånger tidigare framhållit - en satsning på framtiden. Under
hänvisning jämväl till vad utskottet i det föregående anfört - beträffande
väginvesteringarnas stora vikt m. m. - och då minskningen av dessa skulle
innebära avsevärda svårigheter med tanke på redan planerade och beslutade
investeringar av största betydelse för industri och näringsliv m. m. förutsätter
utskottet att även framdeles alla uppkommande möjligheter tas till vara att
med utnyttjande av såväl sysselsättningsmedel som i övrigt vidga planeringsramarna.

Vad utskottet nu anfört och som i allt väsentligt synes tillgodose syftet med
motion T424 (m) yrkande 5 i motsvarande del bör av riksdagen ges
regeringen till känna.

Beträffande investeringsanslagets storlek för nästa budgetår (avseende
kalenderåret 1987) har utskottet med beaktande av föredragandens uttalanden
i denna del funnit sig kunna godta regeringens förslag att detsamma tas
upp med 1 000 milj. kr.

Beträffande fördelningen av medlen för byggande av statliga vägar anser
utskottet det nu såsom tidigare vara av stor vikt att länsvägarnas behov i
möjligaste mån beaktas samt att en rimlig andel av anslaget reserveras
härför. Avgörande vid fördelningen de båda grupperna emellan måste dock
enligt utskottets uppfattning främst vara trafikutvecklingen och härav
föranledda behov.

I motion T239 (c) om ett brobyggnadsprogram för Bohuslän aktualiseras
frågan om ersättande av färjeförbindelser med broar genom inbesparing av
driftkostnaderna för färjor.

Även i motionen T202 (m) om en bro över Instö ränna i Kungälvs kommun
tas frågorna härom upp.

I motion A477 (c) föreslås att vägverket skall få rätt att teckna avtal med
entreprenadföretag att utföra broarna över Vallsundet och Rödösund i
Storsjön i Jämtland på villkor att dessa hyrs av vägverket för en tioårsperiod
före övertagandet.

TU 1985/86:13

Under senare år har statsmakterna vid flera tillfällen understrukit vikten av
att vägverket på ett smidigt sätt kan genomföra rationaliseringar i organisations-
och drifthänseende utan att servicenivån på vägverkets olika delar
eftersätts eller undgår några väsentliga förändringar. Genom beslut i
anledning av 1981 års budgetproposition har sålunda vägverket bemyndigats
använda driftmedel för att bygga broar som ersätter färjor. För att ytterligare
öka rationaliseringen på detta område föreskrev regeringen också i direktiven
för vägplaneringen för åren 1984-1993 att särskild vikt skulle läggas vid
företagsekonomiskt lönsamma objekt utan hinder av det gängse samhällsekonomiska
synsättet i planeringen. I detta sammanhang angavs att det
reinvesteringsbehov som föreligger i befintligt brobestånd bör inta en
framskjuten plats i fleårsplanerna.

Utskottet vill för sin del hänvisa till dessa uttalanden och i sammanhanget
också erinra om att riksdagen tidigare ställt sig avvisande till tanken på låneeller
leasingförfaranden av den art som aktualiserats i de här nämnda
motionerna. Någon anledning till ändrat ställningstagande härvidlag finner
utskottet inte nu föreligga och avstyrker bl. a. därför motionerna i fråga.

Riksdagen har vidare under en lång rad av år på grundval av gjorda
utredningar - senast av vägverket - avvisat tanken på en avgiftsfinansiering
av väg- och brobyggen inom landet. Med hänvisning härtill och då utskottet
inte heller finner bärande skäl föreligga för den i motion T295 (m) föreslagna
utredningen om lämpligt vägtullsprojekt i Stockholmsregionen avstyrks
yrkandet härom. Av samma skäl avstyrks motion T424 (m) yrkande 6 om en
motorvägstriangel Stockholm-Göteborg-Malmö, helt eller delvis finansierad
genom ett vägtullssysteni.

Regeringen har enligt föredraganden givit vägverket i uppdrag att ta fram en
arbetsplan för motorväg pä väg E 6 mellan Varberg och Långås i Hallands
län. Arbetsplanen fastställdes av regeringen den 13 juni 1985. Vägverket har
i sin anslagsframställning förutsatt att extramedel ställs till förfogande för
finansiering av den kostnadsökning som utbyggnad i motorvägsstandard
medför. Föredraganden säger sig icke vara beredd att beräkna särskilda
medel härför. Utbyggnaden anses i stället böra ske inom ramen för
tillgängliga medel.

Utskottet anser sig för sin del böra godta vad föredraganden härom anfört.
Härav följer att utskottet avstyrker yrkandet i motion T260 (vpk) om avslag
på regeringens förslag i denna del.

Vägverket redovisar enligt propositionen att en betydande del av brobeståndet
på statsvägnätet utgörs av äldre broar. Ett behov av total ersättning av
ett antal av de äldsta, mest skadade broarna finns nu. Dessa nödvändiga
reinvesteringar ingår inte i de långsiktiga planerna för drift eller byggande.
Behovet av årliga reinvesteringar i broar utöver tidigare kända behov
beräknas till ca 50 milj. kr. Vägverket har anmält att detta kan föranleda
senareläggning av andra objekt i flerårsplanerna. Föredraganden säger sig
med anledning härav inte ha någon erinran mot att vägverket, när akuta
behov uppstår av reinvesteringar i broar, på vanligt sätt gör de omprioriteringar
i flerårsplanerna som erfordras för att säkra framkomligheten på
vägarna. Med den möjlighet som föreslagits för vägverket att kunna

TU 1985/86:13

omfördela medel mellan drift- och byggandeanslagen bör sådana omprioriteringar
underlättas. Utskottet delar denna uppfattning.

Vad föredraganden anfört om att vägverket i sin allmänna planering och
prioritering av medel mellan länen har att beakta uppkommande behov av
investeringar för bryggbestånd m. m. i bl. a. Stockholms län samt för
rastplatser ger inte utskottet anledning till erinran.

Utskottet är - med beaktande av det förut anförda - inte berett tillstyrka den
specialdestination av medel för att öka bärigheten av broarna i Norrlandslänen
resp. förbättrande av kvaliteten på de vägar i Norrlandslänen som särskilt
drabbas av tjälskador-som föreslås i motionerna T335 (m) och T336 (m) och
avstyrker därför nämnda motioner i här berörda delar.

Detsamma gäller motion T322 (s) - i denna del - om prioritering av Jämtlands
län vid fördelning av väganslagen.

Ej heller finner sig utskottet kunna tillstyrka att - såsom föreslås i motion
A477 (c) -ett särskilt anslag om 100 milj. kr. anvisas för upprustning av vägar
i Jämtlands län. Motionsyrkandet avslås följaktligen.

I propositionen lämnas vidare en redovisning för den nordiska handlingsplanen
för ekonomisk utveckling och full sysselsättning.

Investeringarna enligt handlingsplanen syftar till att på olika sätt förbättra
betingelserna för gods- och persontransporter mellan och genom de nordiska
länderna. I handlingsplanen som primärt omfattar åren 1986-1990 har tagits
med infrastrukturinvesteringar för sammanlagt mer än 2,5 miljarder NOK.
Väginvesteringarna har beräknats uppgå till 1,7 miljarder och järnvägsinvesteringarna
till 0,8 miljarder NOK.

I Sverige har byggandet av två av de tre vägobjekt som ingår i den nordiska
handlingsplanen påbörjats. Regeringen har uppdragit åt vägverket att bygga
två objekt på väg E 6 för en beräknad kostnad av 50 milj. NOK. Objekten
Bro över SJ vid Skee och Skogar - Svinesund kommer att vara klara i slutet av
år 1986.

Regeringen har vidare i januari 1985 uppdragit åt vägverket att projektera
en ca 40 km lång motorväg mellan Stenungsund och Uddevalla. Projekteringsarbetet
beräknas kosta ca 60 milj. NOK. Arbetet bedrivs skyndsamt så
att vägbygget skall kunna påbörjas senast under år 1987. Byggtiden beräknas
till nära 5 år. Motorvägen skall kunna öppnas för trafik år 1991. Byggkostnaden
för den billigaste av de många alternativa sträckningarna som nu studeras
beräknas till nära 800 milj. NOK i 1985 års prisnivå. Det är ca 300 milj. NOK
mer än som beräknades i handlingsplanen.

De nämnda väginvesteringarna avses enligt föredraganden finansieras
genom den särskilda låneordningen som tillskapats i samband med den
nordiska handlingsplanen. Avsikten är att lånet skall vara ränte- och
amorteringsfritt under byggnadstiden för vägarna. Kapitaltjänstkostnaderna
för väginvesteringarna beräknas med denna ordning att falla ut första gången
år 1992.

Utskottet finner det från vägpolitiska synpunkter vara av värde att dessa
investeringar kommer till stånd. Det måste vidare enligt utskottets uppfattning
vara till fördel att de genom den föreslagna finansieringsformen kan

TU 1985/86:13

2 Riksdagen 1985/86. 15 sami. Nr 13

genomföras utanför de ordinarie anslagsramarna. Vad särskilt beträffar de
miljöpolitiska synpunkterna utgår utskottet från att vederbörlig hänsyn tas
till de av statsmakterna tidigare gjorda uttalandena i dessa frågor. Med
beaktande härav samt av redan nu gällande regler om särskilt hänsynstagande
till miljöfrågorna vid vägplaneringen synes väl sörjt för att så kommer att
ske. Under hänvisning till det nu anförda tillstyrks regeringens förslag i
denna del.

Härav följer att utskottet inte finner anledning att från riksdagens sida göra
något uttalande rörande de från intressenter inom industrin och näringslivet
framlagda förslagen om särskilda motorvägssystem m. m. Utskottet avstyrker
därför motion T272 (c) härom. Likaledes avstyrks motion T260 (vpk)
yrkandena 1 i denna del och 2 att de i propositionen nämnda utbyggnaderna
ej bör komma till stånd samt att i stället en plan för E 6 för upprustning ur
trafiksäkerhetssynpunkt utarbetas och genomförs.

Vidare bör motion T237 (c) yrkande 1 om prioritering av en än snabbare
upprustning av E 6 inte föranleda någon riksdagens åtgärd. Den avstyrks
därför. Detsamma gäller motion T339 (s) i här berörd del.

Det nuvarande planeringssystemet i vad avser vägar innebär att tioåriga
vägplaner upprättas samt att planerna revideras vart femte år. I samband
med det trafikpolitiska beslutet år 1979 aktualiserades frågan om en
samordnad investeringsplanering för olika myndigheter inom kommunikationssektorn.
Möjligheterna till en sådan samordnad planering har utretts av
en arbetsgrupp inom kommunikationsdepartementet. Under avsnittet Särskilda
frågor har närmare redogjorts för de förslag som därvid har aktualiserats.
Utskottet redovisar sitt ställningstagande härtill i betänkandet TU
1985/86:12.

För att uppnå en samordning av investeringsplaneringen bör enligt
föredraganden vägplaneringen anpassas till förut nämnda system. Vägplanerna
kommer även fortsättningsvis att omfatta en tioårsperiod, detta med
hänsyn till den långsiktighet som präglar vägbyggandet. Planerna anses dock
böra revideras vart tredje år.

Nya vägplaner enligt en sådan ny ordning bör enligt propositionen
upprättas första gången under år 1987 med giltighet för åren 1988-1997. Med
kortare revideringsintervall som ansluter till valperioderna blir det möjligt
för varje regering efter ett val att påverka inriktningen av vägbyggandet. Det
blir därvid också möjligt för en regering att närmare påverka innehållet i
planerna och ta de initiativ som kan anses påkallade. Regeringens syn på
innehållet i vägplaneringen bör enligt föredraganden liksom nu meddelas de
ansvariga myndigheterna genom en särskild förordning om flerårs- och
fördelningsplaner.

Vägplaneringen föreslås även fortsättningsvis vara decentraliserad enligt
nuvarande ordning. Därmed erhålls en god lokal och regional förankring av
planerna. Det anses viktigt att planerna återspeglar den prioritering som
kommer fram i en decentraliserad planeringsprocess.

Förslagen beträffande den framtida vägplaneringen innebär att tidpunkten
för kommande revideringstillfälle kommer att tidigareläggas med ett år. Med

TU 1985/86:13

hänvisning till vad som anförts i propositionen om bl. a. det framtida
utrymmet för vägbyggandet framstår enligt föredraganden en sådan avkortning
av nuvarande planperiod som nödvändig.

Utskottet delar den uppfattning föredraganden i nu berörda delar givit
uttryck åt samt tillstyrker följaktligen förslagen härom.

1.5 Bidragen till kommunala vägar och gator

Från anslaget Bidrag lill drift av kommunala vägar och gator utgår i mån av
tillgång på medel bidrag med 95 % av beräknade kostnader. Den faktiska
bidragsprocenten har de senaste åren legat på ca 70 %.

Regeringen har tidigare beslutat att innehålla 70 milj. kr. av 1985 års
bidrag till kommunerna vilka skulle ha utbetalats i januari 1986. Utbetalningen
av dessa medel skall enligt regeringsbeslutet ske i början av år 1987.
Föredraganden föreslår nu att dessa bidragsmedel dras in och återförs till
statsbudgeten. På motsvarande sätt anses av 1986 års bidragsmedel också 70
milj. kr. böra dras in till statsbudgeten. Sammantaget innebär detta att
utbetalningen av statsbidragen till de väghållande kommunerna kan minskas
med 140 milj. kr. i januari 1987. Utskottet vill inte motsätta sig att så sker.

Det kommunala väghållningsansvaret bygger enligt föredraganden på ett
frivilligt åtagande av berörda kommuner. De statsfinansiella effekterna av
den sänkning av bidraget, som i propositionen nu föreslås, förutsätter enligt
föredraganden att de kommuner som nu är väghållare även kommer att vara
det allt framgent. Under avsnittet Särskilda frågor i propositionen redovisas
ett förslag till ändring i väglagen som syftar till att säkerställa detta.

Av redovisningen framgår att 109 kommuner beräknas vara väghållare vid
ingången av år 1986. De allmänna vägar och gator som dessa kommuner
svarar för är nödvändiga för den allmänna samfärdseln (statskommunvägar)
och ingår i allmänhet i huvudvägnätet i de centrala delarna av kommuncentra.
Kommuner som är väghållare brukar även svara för väghållningen på det
till huvudvägnätet anslutande lokalvägnätet.

Erfarenheten visar enligt föredraganden att det är samhällsekonomiskt
rationellt att kommunerna är väghållare. Det är, sägs det, med hänsyn till
dessa erfarenheter önskvärt att kommunerna i större utsträckning än vad
som hittills har skett tar över väghållningsansvaret för de allmänna vägarna i
de större tätorterna. Det anses också vara önskvärt att de kommuner som i
dag är väghållare behåller sitt ansvar, även om detta kommer att innebära ett
större finansiellt engagemang från deras sida. Det finns enligt föredraganden
skäl att redan nu föreslå riksdagen en ändring av 5 § väglagen som innebär att
det inte längre enbart bör ankomma på kommunen att avgöra om den skall
vara väghållare. Utgångspunkten anses i stället böra vara en effektiv och
samhällsekonomisk väghållning. Den som har de bästa förutsättningarna att
åstadkomma detta skall också ha väghållningsansvaret. Regeringen bör
således enligt propositionen - om man bedömer att det främjar en god och
rationell väghållning - få förordna en kommun som väghållare även om
kommunen skulle motsätta sig detta. De kommuner som i dag är väghållare
får räkna med att samma bedömningsgrunder kommer att användas för det

TU 1985/86:13

fall de önskar få ett förordnande återkallat. Föredraganden utgår emellertid
från att väghållningsfrågorna också i framtiden kommer att lösas i samförstånd
mellan regeringen och kommunerna.

Utskottet har för sin del inte funnit anledning till erinran mot det
framlagda lagförslaget och tillstyrker följaktligen detsamma. I anslutning
härtill vill utskottet erinra om den av regeringen aviserade utredningen
genom särskild sakkunnig beträffande formerna och de finansiella förutsättningarna
för ett ökat kommunalt väghållningsansvar. I uppdraget ingår även
att utreda förutsättningarna för ett ökat kommunalt ansvar för den enskilda
väghållningen i tätorter. Utskottet, som förutsätter att utredningsarbetet
bedrivs med skyndsamhet, finner det vidare önskvärt att i detsamma
parlamentarisk och kommunal medverkan i någon form kommer till stånd.

Av det förut anförda följer att utskottet avstyrker förslaget i motion T317
(vpk) yrkande 2 att riksdagen avvisar regeringens förslag om ändring i
väglagen.

I motion T424 (m) begärs ett särskilt uttalande från riksdagens sida i vissa här
berörda frågor. Motionärerna anser visserligen att ett större ansvar för
väghållningen bör kunna tas av kommunerna men understryker i sammanhanget
att systemet bör utformas rättvist samt helst delas upp strikt mellan
stat och kommun. Detta är i princip även utskottets uppfattning. Under
hänvisning till det aviserade utredningsarbetet på området och förutsättningarna
härför finner utskottet - i avvaktan på kommande förslag med anledning
härav - någon särskild åtgärd från riksdagens sida med anledning av
motionsyrkandet nu inte påkallad.

Den minskning av anslaget med 100 milj. kr. som i propositionen föreslås
berör bidragsåret 1987. Statsbidragen utbetalas i januari 1988, dvs. året efter
bidragsåret. Anslaget har beräknats till 651 milj. kr., vilket motsvarar en
bidragsprocent på ca 54 %.

Det föreslås även för nästa budgetår vara möjligt för vägverket att föra
över medel mellan anslagen B 2. Drift av statliga vägar och anslaget B 4.
Bidrag till drift av kommunala vägar och gator i samband med att
väghållningsansvaret förändras mellan staten och en kommun.

I motion T211 (c) anses att kommunerna redan år 1987 bör ta ett större
ekonomiskt ansvar för de egna vägarna och gatorna. En ytterligare sänkning
av bidragsanslaget med 200 milj. kr. föreslås därför.

I motion T317 (vpk) yrkas under hänvisning till kollektivtrafikens behov en
höjning av anslaget till 751 milj. kr.

I motion T395 (fp) yrkande 1 begärs - under hänvisning till de regionalpolitisk!
negativa konsekvenserna m. m. av regeringens besparingsförslag - att
riksdagen avslår förslaget till besparing på anslaget.

I motion T414 (m) yrkande 1 föreslås - under hänvisning till vikten av att
dämpa det statliga budgetunderskottet som ett led i saneringen av vårt lands
ekonomi - att anslaget bör minskas till 600 milj. kr.

Utskottet finner sig för sin del - med hänsyn till vad föredraganden i denna
fråga anfört - böra godta regeringens förslag och tillstyrker följaktligen

TU 1985/86:13

detsamma. En väghållande kommun kommer, såsom framhålls i propositionen,
att få ta på sig ett större ekonomiskt ansvar än en kommun där staten är
väghållare. Detta förhållande kommer enligt föredraganden att beaktas i
samband med att regeringen kommer att lägga fram förslag i anledning av
skatteutjämningskommitténs betänkande.

Av det nu anförda följer att utskottet avstyrker samtliga här berörda
motionsyrkanden.

Anslaget Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator uppgår för
innevarande budgetår till 340 milj. kr. Från detta anslag lämnas fr. o. m. år
1984, i mån av tillgång på medel, bidrag med 70 % av kostnaderna till
byggande av statskommunvägar, cykelleder och väg- eller gatuanläggningar
för kollektiv persontrafik. Till byggande av spåranläggningar för lokal
kollektiv persontrafik utgår fr. o. m. år 1985 bidrag med 70 % av kostnaderna.
Särskilda bidrag till större byggnadsobjekt utgår enligt en av vägverket
fastställd fördelningsplan för tio år. Till mindre anläggningar, cykelleder
m. m. lämnas generella bidrag. Bidragsgivningen regleras genom förordningen
(1982:853) om statsbidrag till väg- och gatuhållning m. m. (ändrat senast
1985:670).

För nästa budgetår föreslås i propositionen en höjning av anslaget till 360
milj. kr.

Enligt föredraganden bör fr. o. m. år 1987 bidrag lämnas, i mån av tillgång
på medel, med 50 % av kostnaderna för byggande av statskommunvägar,
cykelleder, väg- eller gatuanläggningar för kollektiv persontrafik samt
spåranläggningar för lokal kollektiv persontrafik. Det föreslås vidare få
ankomma på regeringen att göra de ändringar i förordningen (1982:853) om
statsbidrag till väg- och gatuhållning som föranleds härav.

1 motion T334 (vpk) yrkas - under hänvisning till kollektivtrafikens behov -en höjning av anslaget till 400 milj. kr.

I motion T395 (fp) yrkas- med hänsyn till de regionalpolitiska konsekvenserna
m. m. av ett otillräckligt anslag-att regeringens besparingsförslag i denna
del avslås.

I motion T414 (m) yrkande 2 föreslås - under hänvisning alltjämt till vikten
av en dämpning av det statliga budgetunderskottet som ett led i saneringen av
vårt lands ekonomi - att anslaget minskas till 300 milj. kr.

Utskottet delar föredragandens uppfattning att kommunerna bör ta ett större
eget ansvar för den kommunala väghållningen och tillstyrker därför den av
regeringen föreslagna sänkningen av bidragsprocenten från 70 till 50 %.
Utskottet är dock icke berett att tillstyrka ett ikraftträdande redan per den 1
januari 1987 utan föreslår att den lägre bidragsprocenten i stället skall gälla
fr. o. m. den 1 januari 1988, dvs. samtidigt som den nya fördelningsplanen
träder i kraft.

Vad utskottet härom anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

Av utskottets ställningstagande följer att yrkandena i motionerna T334
(vpk) och T395 (fp) i motsvarande delar avstyrks.

Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag i anslagsfrågan och avstyrker
följaktligen förut nämnda motionsyrkanden i denna del.

TU 1985/86:13

1.6 Bidragen till enskild väghållning

TU 1985/86:13

Det statliga bidraget till underhåll av de enskilda vägarna har, såsom framhålls
i propositionen, tillkommit för att ersätta väghållarna för de kostnader det
innebär att enskilda vägar hålls öppna för allmän trafik.

Föredraganden erinrar om att ett nytt differentierat bidragssystem för
enskild väghållning har införts fr. o. m. år 1985.

För verksamhetsåret 1987 beräknas medelsbehovet till 360,5 milj. kr.

Anslaget bör enligt propositionen tas upp med samma belopp.

Med anledning av förslaget yrkas i motion T211 (c) att riksdagen beslutar
återinföra de bidragsregler som gällde för budgetåret 1982/83 och att
riksdagen till bidrag till drift av enskilda vägar m.m. för nästa budgetår
anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 25 milj. kr. förhöjt
reservationsanslag på 385,5 milj. kr.

1 motion T231 (m) yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan
ändring av bidragsbestämmelserna för underhållet av enskilda vägar att
bidrag till fritidsboende, som nu kan uppgå till 70 %, avskaffas medan
bidraget till bofasta åretruntboende, som nu kan utgå med ibland endast
40 %, höjs till generellt 70 %.

Såsom erinras i propositionen har medelsberäkningen för år 1987 skett mot
bakgrund av riksdagens tidigare beslut om ett nytt differentierat bidragssystem
för enskild väghållning. Ett sådant differentierat system skulle ge en för
den enskilde rättvisare fördelning av medlen samtidigt som samhällets
varierande intresse i de olika vägarna bättre kunde återspeglas. Systemet
ansågs även kunna anpassas till och möjliggöra förändrade prioriteringar
från samhällets sida. Sammantaget ansågs det innebära väsentliga förbättringar
av den enskilda väghållningen i jämförelse med förutvarande system.

Under hänvisning härtill tillstyrkte utskottet vid 1983/84 års årsmöte
förslaget i fråga samt avstyrkte motionsledes då framförda förslag om
ändringar i detsamma.

Utskottet finner för sin del inte anledning att frångå det tidigare riksdagsbeslutet
i denna del och avstyrker därför motionsyrkandena härom. Såsom för
övrigt framgår av propositionen förekommer, förutom det statliga bidraget, i
betydande omfattning kommunala bidrag till den enskilda väghållningen. I
många fall innebär detta att de enskilda väghållarna har samtliga kostnader
för väghållningen täckta med bidrag.

Beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår tillstyrks också av
utskottet. Härav följer att utskottet avstyrker motion T211 (c) i motsvarande
del.

I syfte att effektivisera väghållningsinsatserna och underlätta planeringen
bör vägverket enligt föredraganden ha möjlighet att göra mindre justeringar
under ett enskilt år mellan drift- och byggandeanslagen för den enskilda
väghållningen. Utskottet tillstyrker förslaget härom.

Till Bidrag till byggande av enskilda vägar bör i enlighet med föredragandens
förslag ett anslag om oförändrat 30 milj. kr. anvisas.

1.7 Anslagen Tjänster till utomstående samt Vägverket:
Försvarsuppgifter

De i propositionen under här förevarande punkter i övrigt framlagda
anslagsberäkningarna m. m. avseende Tjänster till utomstående och Vägverket:
Försvarsuppgifter har inte gett utskottet anledning till erinran. Utskottet
tillstyrker följaktligen att anslagen tas upp med 31,9 resp. 35,3 milj. kr. samt
-beträffande sistnämnda anslag- att vägverket lämnas det av föredraganden
förordade beställningsbemyndigandet, avseende reservbromateriel.

Anslaget till Tjänster till utomstående bör också - i enlighet med
föredragandens förslag - få användas för vissa väghållningsåtgärder med
anledning av översvämningarna i vissa delar av Svealand och södra Norrland
under hösten 1985.

2 Motionsyrkanden beträffande vissa planeringsfrågor
samt flerårs- och fördelningsplaner m. m.

Enligt gällande väglagstiftning ankommer det på de centrala, lokala och
regionala vägmyndigheterna att pröva frågorna om utredning, projektering
och planering samt prioritering m. m. av vägutbyggnaderna. Såsom utskottet
tidigare i olika sammanhang framhållit är det en - inte minst från planeringssynpunkt
- komplicerad och tidskrävande process som i de enskilda fallen
föregår vägfrågornas lösning. De stora kostnaderna för vägbyggandet och
den begränsade medelstilldelningen härför nödvändiggör noggranna avvägningar
mellan olika projekt och mellan alternativa lösningar med avseende
på arbetenas utförande m. m. Behov av samordning med andra planeringssektorer
och intressen har därvid medfört ökade krav på vägplaneringens
inordnande i den totala samhällsplaneringen. Vad gäller länsstyrelserna har
de ett avgörande inflytande på vägfrågorna dels genom sitt allmänna
planerings- och beslutsansvar på regional nivå, dels genom sina speciella
uppgifter avseende bebyggelseplaneringen och natur- och miljövårdsområdena
och dels genom de befogenheter som väglagstiftningen ger dem. Under
alla skeden av vägplaneringen förekommer med kommuner och andra
berörda intressenter ett omfattande samrådsförfarande som till sina huvuddrag
är reglerat i väglagstiftningen. I anslutning härtill har också länsvägnämnderna
sin givna och betydelsefulla plats.

Det system för planeringen av väghållningen, planläggning och projektering,
som sedan länge används av vägverket tillsammans med länsstyrelser
och kommuner och numera även s. k. fasta beredningsgrupper vid länsstyrelserna
är för övrigt konstruerat så att erforderliga kompromisser kan komma
till stånd och anpassningar till regional trafikplanering och fysisk samhällsplanering
kan tillgodoses. Utskottet vill också erinra om att nu gällande
planerings- och beslutsordning på detta område tillkommit efter ett omfattande
utredningsarbete och en rad beslut från statsmakternas sida samt fått
en utformning som ur många synpunkter ansetts förebildlig. Den kännetecknas
också, som utskottet vid flera tillfällen tidigare framhållit, av stor
flexibilitet, som är av betydande värde inte minst i skiftande arbetsmarknadssituationer.

TU 1985/86:13

I en rad motioner, som närmare anges i det följande, har yrkanden
framställts om åtgärder i en eller annan form från riksdagens sida beträffande
planering, projektering och byggande av vägar samt prioritering i flerårs- och
fördelningsplaner av skilda väg- och broprojekt i landets olika delar. Som
skäl härför åberopas den stora angelägenheten - inte minst från arbetsmarknadsmässiga
samt trafik- och regionalpolitiska synpunkter - att resp. företag
snarast kommer till utförande.

Även utskottet är väl medvetet om samt understryker vikten och
önskvärdheten ur skilda synpunkter av att så sker samt förutsätter att såväl de
centrala som regionala vägmyndigheterna vederbörligen uppmärksammar
och beaktar frågorna härom. Detta gäller inte minst de fall där det rör sig om
projekt som aktualiserats i samband med järnvägsnedläggningar, utbyggnad
av flygplatser, industriområden o. d., samt berör kommunikationsförhållandena
för befolkningen på öar eller vägbyggnader över länsgränser m. m.

Att som motionärerna förutsatt riksdagen skulle ta ställning till de angivna
enskilda objekten eller vägbyggnaderna inom de olika länen finner emellertid
utskottet olämpligt med hänsyn till den decentraliserade planerings- och
beslutsprocess som här gäller och avvisar därför - nu såsom tidigare - bestämt
förslagen härom. Riksdagen har inte att ta ställning till frågor av detta slag
och bör inte heller göra det. Frågor om projektering samt byggande och drift
av allmänna vägar regleras som förut nämnts genom föreskrifter i väglagen
och vägkungörelsen. Vid fördelningen av medel, som i statsbudgeten anvisas
för byggande av vägar, skall hänsyn tas till vägbehoven i olika delar av riket.
De för väg- och gatubyggandet gällande flerårs- och fördelningsplanerna
upprättas i enlighet med vägkungörelsens bestämmelser och vissa andra
bidragsföreskrifter för tioårsperioder och förnyas för närvarande vart femte
år. Såsom tidigare anförts skall de framdeles förnyas vart tredje år.

Fördelningen av investeringsmedel de skilda landsdelarna och väggrupperna
emellan sker vidare på grundval av en noggrann angelägenhetsgradering
och efter vederbörande regionala och lokala vägmyndigheters hörande -allt i syfte att åstadkomma en så likformig och rättvis fördelning av
vägmedlen som möjligt. Flerårs- och fördelningsplanerna för det statliga
resp. statskommunala byggandet avser nu åren 1984-1993. Nya planer skall
dock enligt vad förut nämnts upprättas år 1987 att avse åren 1988-1997.

Det är enligt utskottets uppfattning av stor vikt att vägbyggnadsobjekten
tillkommer i den prioriteringsordning som de regionala och kommunala
instanserna i samverkan med vägverket uppställt. Länsstyrelserna har för
övrigt numera bemyndigande att fastställa flerårsplanerna för byggande av
länsvägar, dvs. för det vägnät som betjänar företrädesvis de regionala och
lokala transportuppgifterna. I fråga om anslag för vägbyggande som
tillkommer av sysselsättningspolitiska skäl är det enligt utskottets mening
likaså av stor vikt att vägobjekten som regel utväljs av de berörda
myndigheterna inom den ramplanering som finns redovisad i flerårs- och
långtidsplanerna. Dock bör projekt som redan påbörjats med anlitande av
beredskapsmedel fullföljas.

Under hänvisning till vad utskottet i nu berörda planerings- och anslagsfrågor
anfört och då även de av motionärerna aktualiserade frågorna och
projekten enligt utskottets uppfattning bör prövas i den för handläggning av

TU 1985/86:13

vägärenden m. m. stadgade ordningen avstyrks här berörda motionsyrkanden.

Det gäller förslagen i motionerna T344 (c) om bro över Dalälven vid Hovnäs,
T268 (s) om nybyggnad av riksväg 27 förbi Värnamo, T275 (s) om
nybyggnationen av riksväg 31, T238 (fp) och T429 (m) båda om utbyggnad av
riksväg 41, motionerna T236 (s), T298 (c) och T408 (fp), alla tre om
riksvägarna 44 och 45, T215 (s) om allmän färjeled mellan Ven och
Landskrona, T287 (s) yrkande 1 ochT349 (s) i denna del, båda om riksväg23,
T257 (c) yrkandena 1 och 2 avseende vägutbyggnader i Kristianstads län,
T411 (c) om upprustning av väg 164, T311 (s) om upprustning av Europaväg
18, T342 (c), T400 (m) och T423 (fp) alla tre om väg 181.

Det gäller vidare motionerna T412 (c) om vägförbindelse mellan Valdemarsvik
och Göteborg, T347 (m) om ombyggnad av Europaväg 4, delen
Söderhamn-Hudiksvall, T350 (fp) om utbyggnad av Europaväg 4, delen
Stockholm-Umeå, T279 (s) om bro mellan fastlandet och Torsö, T318 (c) om
byggande av riksvägar i Jönköpings län, T338 (m) om fördelningen av
väganslagen, T276 (fp) om ett program för väg- och broprojekt inom
Bohuslän.

Vidare avstyrks motionerna T328 (s, m, fp, c) om sörmländska trafiklösningar
i vad avser vägar, T420 (fp) om planeringen av väganslagen, T315 (s) om
vägbyggen i Värmland, T418 (c, m, fp) om tidigareläggning av vägbyggen i
Värmlands län, T345 (s) om förbättrade kommunikationer inom Bergslagen
och T262 (m) om principerna för fortsatta investeringar i vägnätet.

Utskottet avstyrker också motionerna T292 (fp), T299 (m), T349 (s) i denna
del och T351 (c), alla fyra om Europaväg 66.

Detsamma gäller motionerna T295 (m) yrkande 1 om vägfrågor i Stockholmsregionen,
T337 (fp) om vägplaneringen i Stockholms län och T340
(vpk), yrkande 1 och 4 om vägutbyggnader i Stockholms län m. m.

Vidare avstyrks yrkandena i motionerna T213 (c), T232 (fp) och T341 (vpk),
alla om upprustning av väg 83.

Vad speciellt gäller överföring av trafik från järnväg till landsväg kan denna
såsom utskottet framhöll redan i sitt betänkande TU 1984/85:13 ibland ställa
krav på upprustning av vägnätet i berörda regioner. Det ankommer härvid på
regeringen att i lämpligt sammanhang överväga behovet av och besluten om
medel för sådana åtgärder.

Den behövliga vägupprustningen bör - förutsatt att den finns upptagen i
flerårsplanerna - i första hand komma till utförande genom en omprioritering
i planerna. I andra hand kan regeringen om det blir aktuellt söka
finansiera den nödvändiga vägupprustningen i samband med att regeringen
anvisar medel för sysselsättningsfrämjande väginvesteringar. Det kan vidare
bli aktuellt att finansiera en vägupprustning även om de två finansieringssätt
som sålunda redovisats vid något tillfälle inte går att tillämpa. I sådana fall
kan numera anslaget B 8 Tjänster till utomstående användas för ifrågavarande
vägupprustningar.

TU 1985/86:13

Under hänvisning jämväl till det nu anförda avstyrker utskottet även
motionerna T201 (vpk) om upprustning av väg 346 mellan Rossön och
Flybäcken samt T348 (fp) om upprustning av vissa länsvägar i Älvsborgs län.

3 Övriga frågor

3.1 Ortnamnsmärkningm. m.

I motion T324 (c) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad som anförs i motionen om behovet av generösare och mera
likartad tillämpning av reglerna för ortnamnsmärkning och om rättvisare
kostnader härför.

Såsom utskottet erinrade om i sitt betänkande TU 1984/85:13 med
anledning av en motion i samma syfte som den nu aktuella ombesörjes
vägvisningen vid våra riks- och länsvägar av vägverket. För arbetet med
vägvisningen har vägverket utarbetat en vägvisningsplan. Denna plan bygger
på trafiksäkerhetsverkets föreskrifter.

Lokaliseringsmärken av olika slag - pilar, ortnamnsskyltar, avståndsskyltar-
har till uppgift att hjälpa trafikanterna att orientera sig. Trafikanternas
förmåga att uppfatta skyltar har emellertid av expertisen på området sagts
vara begränsad. Av trafiksäkerhetsskäl har det därför ansetts vara viktigt att
antalet skyltar kan hållas nere, liksom att skyltarna inte innehåller för mycket
text. Detta har också förklarats vara väsentligt av kostnadsskäl.

Enligt de meddelade anvisningarna skall ortnamnsmärke alltid sättas upp
vid ort till vilken vägvisning leder. Även för annan ort av betydelse för
trafiken må ortnamnsmärke sättas upp liksom då så erfordras för tätortsdel.
Ortnamnsmärke kan vidare sättas upp vid vattendrag, bro eller annan plats
av betydelse för orienteringen. Däremot har något behov av utmärkning av
landskapsgräns varken av vägverket eller trafiksäkerhetsverket ansetts
föreligga för trafikanterna i gemen. I andra sammanhang redovisade motiv
för utmärkning av sådant slag har inte heller ansetts bärande.

I anslutning till vad som anförts må dock framhållas att vägverket enligt
vad utskottet erfarit under senare år intagit en något generösare attityd i vad
gäller utmärkning av kommungränser m. m.

Enligt utskottets uppfattning bör det alltjämt få ankomma på vägverket att, i
enlighet med utfärdade föreskrifter, få ta ställning till här berörda frågor.
Hänsyn måste härvidlag - såsom tidigare skett - tas till trafiksäkerhets-,
ekonomiska och miljömässiga aspekter. Under hänvisning till det anförda
finner utskottet någon anledning från riksdagens sida att vidta någon särskild
åtgärd med anledning av motionsyrkandet inte föreligga, varför detsamma
avstyrks.

3.2 Frågor om vägsaltning m. m.

I motion T343 (c) yrkas - under hänvisning bl. a. till vägsaltningens nackdelar
ur bl. a. miljö- och trafiksäkerhetssynpunkter - att riksdagen hos regeringen
begär förslag till lag om förbud mot vägsaltning.

TU 1985/86:13

Frågan om saltningen av vägarna och dess omfattning är som utskottet
tidigare vid flera tillfällen framhållit av stor betydelse inte minst ur
trafiksäkerhetssynpunkt. Trafiksäkerheten och framkomligheten på vägarna
vintertid är enligt vägverket beroende av ett komplicerat samspel mellan
trafikanternas beteenden och effekten av olika väghållningsåtgärder. Frågorna
härom har sedan länge studerats av verket i samarbete med väg- och
trafikinstitutet samt korrosionsinstitutet m.fl. och har bl. a. resulterat
avsevärt i minskad vägsaltning i stora delar av landet.

Förekommande saltning har dock i flera avseenden - inte minst miljö- och
samhällsekonomiskt - visat sig medföra stora olägenheter och kostnader.
Mot bakgrund härav har det framstått som alltmer angeläget att finna andra
metoder för vinterväghållningen, som har mindre negativa effekter på miljö,
fordon och vägkonstruktioner. Vägverket och väg- och trafikinstitutet har
därför påbörjat arbetet med ett långsiktigt forsknings- och utvecklingsprogram
för att få fram nya halkbekämpningsmetoder.

Programmet omfattar tre delar. För det första skall de s. k. saltfria
regionerna utökas. För det andra är avsikten att ta fram alternativa metoder
för vinterväghållningen där salt ersätts med ett annat kemiskt ämne
alternativt sand eller mekaniska åtgärder. För det tredje skall alternativa
metoder som minskar användningen av salt tas fram. Målet har angetts vara
att på bättre och annat sätt kunna sköta vinterväghållningen. Det nämnda
programmet avses genomföras främst av vägverket och väg- och trafikinstitutet.
Det anses dock angeläget att även de kommunala väghållarna deltar i
arbetet, eftersom saltning sker också i tätorterna. Avsikten är att programmet
praktiskt skall genomföras under de närmaste åren. Då saltningsproblemen
till stor del är gemensamma för de nordiska länderna har det vidare
ansetts vara ett nordiskt intresse att gemensamt satsa FoU-resurser inom
området.

Vad utskottet härom nu anfört synes till väsentlig del innebära att syftet
med motionärernas yrkande i en nära framtid kan komma att tillgodoses.
Någon lagstiftning i ämnet, som föreslagits i motionen, bör i vart fall - och
med tanke inte minst på den omfattande förbudslagstiftning vi redan har på
olika områden - enligt utskottets uppfattning inte komma i fråga. Under
hänvisning härtill och i avvaktan på resultatet av det fortsatta utvecklingsprogrammet
samt härav föranledda åtgärder avstyrks i motionen i fråga.

Även i motion T285 (fp) erinras om vägsaltningens skadeverkningar och
det pågående forsknings- och försöksarbetet på området. Då enligt motionären
något skogslän med ”blandat vinterklimat” skall ”användas” i samband
med försöksarbetet föreslås att riksdagen uttalar sig för att Värmland utses
som sådant ”försökslän”.

Enligt vad utskottet erfarit har av tekniska och andra skäl vissa försökslän
övervägts - dock ännu inte Värmland. Utskottet anser det för övrigt närmast
böra ankomma på de ansvariga för nämnda forskningsprojekt att själva och
utifrån de för projektets genomförande lämpligaste förhållandena och i
övrigt mest relevanta fakta avgöra vilken eller vilka regioner som bör komma
i fråga. Utskottet förutsätter också att så sker. Något uttalande härom från
riksdagens sida synes i vart fall inte påkallat, varför motionen i fråga avstyrks.

TU 1985/86:13

4 Hemställan

Utskottet hemställer

Anslags- och bidragsfrågor (mom. 1 —33)

1. att riksdagen till Vägverket: Ämbetsverksuppgifter för budgetåret
1986/87 anvisar ett förslagsanslag på 7 530 000 kr.,

2. att riksdagen till Drift av statliga vägar för budgetåret 1986/87
anvisar ett reservationsanslag på 4 420 000 000 kr.,

3. att riksdagen medger att regeringen lämnar vägverket de bestäilningsbemyndiganden
för den statliga vägdriften som föredragande
departementschefen i propositionen förordat,

4. att riksdagen medger att regeringen i enlighet med föredragandens
förslag - vid behov när allmän väg övergår till kommunal eller
enskild väghållning - får låta vägverket överföra medel motsvarande
gällande statsbidrag mellan anslagen Drift av statliga vägar och Bidrag
till drift av kommunala vägar och gator resp. Bidrag till drift av
enskilda vägar m. m.,

5. att riksdagen godkänner att jämkning av kostnadsramarna för
åren 1986 och 1987 får ske i enlighet med föredragandens förslag,

6. att riksdagen godkänner att jämkning mellan drift- och byggandeanslagen
för den statliga väghållningen får ske i enlighet med
föredragandens förslag,

7. att riksdagen godkänner att vägverket får träffa hyresköpavtal
och långtidsförhyra (leasa) anläggningstillgångar motsvarande ett
anskaffningsvärde av 70 000 000 kr.,

8. beträffande särskilt anslag för åtgärder mot eftersatt underhåll av
bärighet, beläggningar och broar

att riksdagen avslår motion 1985/86:T211 (c) yrkande 2,

9. beträffande förstärkning av anslaget för drift och underhåll av
vägarna på Gotland

att riksdagen avslår motion 1985/86:T326 (c),

10. beträffande viss prioritering av medel för vägarna i Norrlandslänen att

riksdagen avslår motionerna 1985/86:T335 (m) i denna del och
1985/86:T336 (m) likaledes i denna del,

11. beträffande viss prioritering av Jämtlands län vid fördelning av
underhållsmedlen

att riksdagen avslår motion 1985/86:T322 (s) i denna del,

12. beträffande forskning och provning inom vägväsendet
att riksdagen avslår motion 1985/86:T306 (c),

13. beträffande kompletteringstrafik på allmänna färjeleder

att riksdagen med anledning av propositionen i denna del (mom. 6,
s. 23 i budgetprop.) och motion 1985/86:T346 (vpk) samt med avslag
på motion 1985/86:T424 (m) yrkande 5 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

14. att riksdagen godkänner den i propositionen förordade ändringen
av vägplaneringen,

TU 1985/86:13

15. att riksdagen till Byggande av statliga vägar för budgetåret
1986/87 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 000 000 kr.,

16. beträffande planeringsramarna m. m.

att riksdagen med anledning av föredragandens uttalanden härom
samt motion 1985/86:T424 (m) yrkande 5 i denna del som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

17. beträffande byggande av broar genom lane- eller leasingförfarande att

riksdagen

a) avslår motion 1985/86:T239 (c),

b) avslår motion 1985/86:T202 (m),

c) avslår motion 1985/86: A477 (c) yrkande 9,

18. beträffande vissa vägtullsprojekt
att riksdagen

a) avslår motion 1985/86:T295 (m) yrkande 2,

b) avslår motion 1985/86:T424 (m) yrkande 6,

19. beträffande motorvägstandard på E 6 mellan Varberg och
Långås i Hallands län

att riksdagen med bifall till regeringens förslag avslår motion 1985/
86:T260 (vpk) yrkande 3,

20. beträffande prioritering av medel för bärigheten hos broar samt
upprustning av tjälskadedrabbade vägar i Norrlandslänen

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:T335 (m) i denna del och
1985/86:T336 (m) likaledes i denna del,

21. beträffande prioritering av Jämtlands län vid fördelning av
byggnadsanslaget m.m.

att riksdagen

a) avslår motion 1985/86:T322 (s) i denna del,

b) avslår motion 1985/86:A477 (c) yrkande 8,

22. beträffande den nordiska handlingsplanen för ekonomisk utveckling
och full sysselsättning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i denna del

a) avslår motion 1985/86:T272 (c) yrkandena 1 och 2,

b) avslår motion 1985/86:T260 (vpk) yrkandena 1 i denna del och 2,

23. beträffande snabbare upprustning av E 6
att riksdagen

a) avslår motion 1985/86:T237 (c) yrkande 1,

b) avslår motion 1985/86:T339 (s) i denna del,

24. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1985/86:T317 (vpk) yrkande 2 antar ett inom kommunikationsdepartementet
upprättat och till detta betänkande fogat förslag
(bilaga) till ändring i väglagen (1971:948),

25. beträffande kommunernas ansvar för väghållningen

att riksdagen lämnar motion 1985/86:T424 (m) yrkande 5 i denna del
utan åtgärd,

26. att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag
på motionerna 1985/86:T211 (c) yrkande 3, 1985/86:T317 (vpk)
yrkande 1,1985/86:T395 (fp) yrkande 1 och 1985/86:T414 (m) yrkande

TU 1985/86:13

1 till Bidrag till drift av kommunala vägar och gator för budgetåret
1986/87 anvisar ett reservationsanslag på 651 000 000 kr.,

27. att riksdagen

a) med anledning av regeringens förslag och med avslag på motionerna
1985/86:T334 (vpk) i denna del samt 1985/86:T395 (fp) yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
beträffande de i propositionen förordade riktlinjerna för statsbidragsgivningen
till kommunal väg- och gatuhållning m. m.,

b) med bifall till regeringens förslag samt med avslag på motionerna
1985/86:T334 (vpk) i denna del och 1985/86:T414 (m) yrkande 2 till
Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator för budgetåret
1986/87 anvisar ett reservationsanslag på 360 000 000 kr.,

28. att riksdagen

a) beträffande ändrad bidragsgivning till drift av enskilda vägar avslår
motionerna 1985/86:X211 (c) yrkande 4 och 1985/86:T231 (m),

b) med bifall till regeringens förslag samt med avslag på motion
1985/86:T211 (c) yrkande 5 till Bidrag till drift av enskilda vägar m. m.
för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag på 360 500 000
kr.,

29. att riksdagen godkänner den av föredraganden förordade
möjligheten att omfördela bidragsmedel mellan drift- och byggandeanslagen
för enskilda vägar,

30. att riksdagen till Bidrag till byggande av enskilda vägar för
budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag på 30 000 000 kr.,

31. att riksdagen

a) till Tjänster till utomstående för budgetåret 1986/87 anvisar ett
förslagsanslag på 31 900 000 kr.,

b) godkänner vad som anförts i propositionen om användningen av
anslaget för vissa väghållningsåtgärder med anledning av översvämningarna
under hösten 1985,

32. att riksdagen medger att vägverket lämnas det beställningsbemyndigande
avseende reservbromateriel som föredragande departementschefen
förordat,

33. att riksdagen till Vägverket: Försvarsuppgifter för budgetåret
1986/87 anvisar ett reservationsanslag på 35 300 000 kr.,

Planeringsordningen samtflerårs- och fördelningsplanerna
(mom. 34—59)

34. beträffande bro över Dalälven vid Hovnäs
att riksdagen avslår motion 1985/86:T344 (c),

35. beträffande nybyggnad av riksväg 27 förbi Värnamo
att riksdagen avslår motion 1985/86:T268 (s),

36. beträffande nybyggnationen av riksväg 31
att riksdagen avslår motion 1985/86:T275 (s),

37. beträffande utbyggnad av riksväg 41

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:T238 (fp) och 1985/86:T429
(m),

TU 1985/86:13

38. beträffande riksvägarna 44 och 45

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:T236 (s), 1985/86:T298 (c)
och 1985/86:T408 (fp),

39. beträffande allmän färjeled mellan Ven och Landskrona
att riksdagen avslår motion 1985/86:T215 (s),

40. beträffande riksväg 23

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:T287 (s) yrkande 1 och
1985/86:T349 (s) i denna del,

41. beträffande vägutbyggnader i Kristianstads län

att riksdagen avslår motion 1985/86:T257 (c) yrkandena 1 och 2,

42. beträffande upprustning av väg 164

att riksdagen avslår motion 1985/86:T411 (c),

43. beträffande upprustning av Europaväg 18
att riksdagen avslår motion 1985/86:T311 (s),

44. beträffande väg 181 m. m.
att riksdagen

a) avslår motion 1985/86-T342 (c),

b) avslår motion 1985/86:T400 (m),

c) avslår motion 1985/86:T423 (fp),

45. beträffande vägförbindelse mellan Valdemarsvik och Göteborg
att riksdagen avslår motion 1985/86:T412 (c),

46. beträffande utbyggnad av Europaväg 4

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:T347 (m) och 1985/86:T350
(fp).

47. beträffande bro mellan fastlandet och Torsö
att riksdagen avslår motion 1985/86:T279 (s),

48. beträffande byggande av vägar i Jönköpings län, m. m.
att riksdagen

a) avslår motion 1985/86:T318 (c),

b) avslår motion 1985/86:T338 (m),

49. beträffande ett program för väg- och broprojekt inom Bohuslän
att riksdagen avslår motion 1985/86:T276 (fp),

50. beträffande sörmländska trafiklösningar i vad avser vägar
att riksdagen avslår motion 1985/86:T328 (s, m, fp, c) i denna del,

51. beträffande planeringen av väganslagen
att riksdagen avslår motion 1985/86:T420 (fp),

52. beträffande vägbyggen i Värmlands län
att riksdagen

a) avslår motion 1985/86:T315 (s),

b) avslår motion 1985/86:T418 (c, m, fp),

53. beträffande förbättrade kommunikationer inom Bergslagen
att riksdagen avslår motion 1985/86:T345 (s),

54. beträffande principerna för fortsatta investeringar i vägnätet
att riksdagen avslår motion 1985/86:T262 (m),

55. beträffande utbyggnad av Europaväg 66

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:T292 (fp), 1985/86:T299 (m),
1985/86:T349 (s) i denna del och 1985/86:T351 (c),

56. beträffande vägplanerings- och utbyggnadsfrågor avseende

TU 1985/86:13

Stockholmsregionen m. m.
att riksdagen

a) avslår motion 1985/86:T295 (m) yrkande 1,

b) avslår motion 1985/86:T337 (fp),

c) avslår motion 1985/86:T340 (vpk) yrkandena 1 och 4,

57. beträffande upprustning av väg 83
att riksdagen

a) avslår motion 1985/86:X213 (c),

b) avslår motion 1985/86:T232 (fp),

c) avslår motion 1985/86:T341 (vpk),

58. beträffande upprustning av väg 346 mellan Rossön och Flybäcken
i norra Jämtland

att riksdagen avslår motion 1985/86:T201 (vpk),

59. beträffande upprustning av vissa länsvägar i Alvsborgs län
att riksdagen avslår motion 1985/86:T348 (fp),

Övriga frågor (mom. 60—62)

60. beträffande ortnamnsmärkning m. m.

att riksdagen avslår motion 1985/86:T324 (c) yrkande 1,

61. beträffande lag om förbud mot vägsalt
att riksdagen avslår motion 1985/86:T343 (c),

62. beträffande forskningsprojektet om minskade skadeverkningar
av vägsalt

att riksdagen avslår motion 1985/86:T285 (fp).

Stockholm den 19 mars 1986
På trafikutskottets vägnar
Kurt Hugosson

Närvarande: Kurt Hugosson (s). Rolf Clarkson (m). Birger Rosqvist (s),
Olle Östrand (s), Olle Grahn (fp), Gösta Andersson (c), Sven-Gösta Signell
(s), Per Stenmarck (m), Rune Johansson (s), Margit Sandéhn (s), Hugo
Bergdahl (fp), Görel Bohlin (m), Sten-Ove Sundström (s), Agne Hansson
(c) och Sven Henricsson (vpk).

TU 1985/86:13

Reservationer

TU 1985/86:13

1. Särskilt anslag för åtgärder mot eftersatt underhåll av
bärighet, beläggningar och broar (mom. 8)

Gösta Andersson och Agne Hansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”särskilt anslag” bort ersättas med text av följande
lydelse:

Såsom motionärerna därvid anfört införs årligen på en tredjedel - ca
30 000 km - av länsvägnätet bärighetsrestriktioner till följd av tjällossning.
De mest omfattande inskränkningarna förekommer i skogslänen och drabbar
därvid hårt den lokala och regionala transportförsörjningen. Råvaran till
skogsindustrin, som är den bransch som i Sverige svarar för den största
nettoexporten - 46 miljarder kronor - tas sålunda till stor del fram på vägar
där bärigheten ofta är ett stort problem.

Ett annat problemområde är beläggningarna. 21 % eller 14 000 km av det
belagda vägnätet är i behov av åtgärder, varav ca 9 000 km utgör akuta
behov.

Det tredje särskilda problemområdet är broarna. 3 000 av landets 12 000
broar är byggda före 1944, när högsta bruttovikten var 15 ton. 7 000 broar,
byggda före 1964, är inte beständiga mot salt och kräver åtgärder. För att inte
äventyra broarnas funktion behöver olika brister åtgärdas inom en tioårsperiod,
vilket kräver årliga insatser motsvarande ca 60 milj. kr. utöver
nuvarande nivå på underhållsarbeten. För att ersätta de äldsta och mest
skadade broarna krävs ytterligare ca 50 milj. kr. årligen.

Till Drift av statliga vägar har regeringen äskat nästan 200 milj. kr. mindre
än vad som erfordras för att anslaget skall kunna bibehållas på oförändrad
real nivå. Detta kommer att leda till ytterligare eftersättning av vägunderhållet.
Utskottet anser därför i likhet med motionärerna att de eftersläpande
underhållsbehoven i stället kräver en kraftig real ökning av anslagsmedlen
för ändamålet. En sådan ökning av dessa bör av vägverket koncentreras till
de tre ovan nämnda problemområdena bärighet, beläggningar och broar.
För att så skall bli möjligt föreslår utskottet, med tillstyrkande av motionen i
denna del, att ett nytt särskilt anslag, Åtgärder mot eftersatt underhåll av
bärighet, beläggningar och broar, inrättas på statsbudgeten. Anslaget bör för
budgetåret 1986/87 tas upp med 500 milj. kr.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande särskilt anslag för åtgärder mot eftersatt underhåll av
bärighet, beläggningar och broar

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:T211 (c) yrkande 2 till
Åtgärder mot eftersatt underhåll av bärighet, beläggningar och broar
för budgetåret 1986/87 anvisar ett anslag på 500 000 000 kr.,

3 Riksdagen 1985186.15 sami. Nr 13

2. Kompletteringstrafik på allmänna färjeleder (mom. 13)

Rolf Clarkson, Per Stenmarck och Görel Bohlin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”till känna” bort ersättas med text av följande
lydelse:

Även i motion T424 (m) tillstyrks en avgiftsbeläggning av kompletteringstrafiken.

Utskottet finner det för sin del vara en fördel för de närmast berörda
intressenterna att på det sätt föredraganden föreslagit själva kunna bestämma
om trafikens utformning utöver den tid staten ansvarar för densamma och
därigenom erhålla den ytterligare färjeservice som befinns önskvärd. Under
hänvisning härtill tillstyrks förslagen och avstyrks följaktligen yrkandet i
motion T346 (vpk) om avslag på regeringens förslag i ämnet.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande kompletteringstrafik på allmänna färjeleder
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:T424 (m) yrkande 5 i
denna del och med avslag på motion 1985/86:T346 (vpk) godkänner
regeringens förslag (mom. 6, s. 23 i budgetprop.) härom,

3. Byggande av broar genom låne- eller leasingförfarande,
m. m. (mom. 17)

Rolf Clarkson (m), Olle Grahn (fp), Gösta Andersson (c), Per Stenmarck
(m), Hugo Bergdahl (fp), Görel Bohlin (m) och Agne Hansson (c) anser

dels att det stycke av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Utskottet
vill" och slutar med ”motionerna i fråga” bort ersättas med text av följande
lydelse:

I överensstämmelse med vad som anförts i motionerna bör i det nuvarande
finansiella läget behovet av kapitalresurser för byggande av broar kunna
tillgodoses genom "extern finansiering". Förutom att tillgängligt kapital kan
utnyttjas för lönsamma samhällsinvesteringar bidrar sådana investeringar till
att upprätthålla entreprenörernas kompetens och vidmakthålla deras byggorganisation
i en svag byggkonjunktur. Härtill kommer sysselsättningseffekterna
och entreprenörernas behov av referensobjekt.

Det finns alltså enligt utskottets uppfattning en rad skäl att i nuvarande
statsfinansiella läge pröva nya finansieringsmetoder, speciellt när byggföretagen
förklarat sig beredda att ställa kapital till förfogande för brobyggen.
Vägverket torde kunna förränta och amortera lånen med i stort sett de
driftmedel som frigörs när färjetrafiken läggs ned.

Budgettekniska skäl har tidigare framförts mot extern finansiering.
Utskottet anser det för sin del vara fel att ett sådant skäl skall förhindra
lönsamma investeringar. Av utskottet tidigare begärd redovisning eller
förslag i frågan har inte heller lämnats i årets budgetproposition. Det finns
därför anledning för riksdagen att nu begära att regeringen prövar formerna
för extern finansiering av lönsamma broinvesteringar.

Vad beträffar yrkandet i den förstnämnda motionen i denna del vill

TU 1985/86:13

utskottet ytterligare understryka statsmakternas tidigare, av motionärerna
åberopade, uttalanden om lämpligheten av att ersätta färjeförbindelserna
med broar.

Vad utskottet härom anfört, vilket i principfrågan innebär ett tillgodoseende
i väsentliga delar av motionsyrkandena i fråga, bör av riksdagen ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande byggande av broar genom låne- eller leasingförfarande,
m. m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:T239 (c), 1985/
86:T202 (m) och 1985/86:A477 (c) yrkande 9 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

4. Vissavägtullsprojekt (morn. 18)

Rolf Clarkson, Per Stenmarck och Görel Bohlin (alla m) anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Riksdagen
har” och slutar med ”ett vägtullssystem" bort ersättas med text av följande
lydelse:

I motion T295 (m) erinras om den alltför knappa tilldelningen av medel för
vägbyggande inom huvudstadsregionen.

Under den kommande planperioden 1988-1997 måste enligt motionen
riksdagens trafikpolitiska beslut från år 1979 om en samhällsekonomiskt
grundad fördelning av investeringsresurserna slå igenom också på vägbyggandets
område. Detta sägs kräva att en större andel än hittills av tillgängliga
vägbyggnadsanslag går till de stora och eftersatta vägbehoven i Stockholms
län. Under alla förhållanden bör enligt motionen regionen erhålla vad som
följer av dess mångsidiga funktioner, mångfald av fristående näringslivscentra
och härav följande krav på transportapparaten.

Liknande synpunkter kan enligt utskottets uppfattning anföras även
beträffande andra regioner inom landet. Som ett sätt att finansiera angeläget
vägbyggande vill utskottet med anledning härav peka på möjligheten att ta ut
vägtullar på lämpliga vägsträckor. Detta bör i vart fall snarast utredas.

I motion T424 (m) erinras vidare om det bl. a. från näringslivshåll
framlagda förslaget om en s. k. motorvägstriangel Stockholm-GöteborgMalmö-Stockholm.
Utskottet ställer sig i princip positivt till ett genomförande
härav. För hela systemet eller delar därav torde det dock därvid - med
hänsyn till bristen på ordinarie vägbyggnadsmedel - visa sig nödvändigt att
överväga vägtullar för finansieringen. Utskottet tillstyrker för sin del att så
sker.

Vad utskottet nu anfört, som innebär ett tillstyrkande av de båda
motionsyrkandena, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande vissa vägtullsprojekt

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:T295 (m) yrkande 2

TU 1985/86:13

och 1985/86:T424 (m) yrkande 6 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet härom anfört,

5. Motorvägsstandard på E 6 mellan Varberg och Långås i
Hallands län (mom. 19)

Sven Henricsson (vpk) anser

dels att det stycke av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med "Utskottet
anser" och slutar med "denna del" bort ersättas med text av följande lydelse:
I motion T260 (vpk) yrkas avslag på förslaget om byggande av motorväg på
nämnda vägsträcka. Motionärerna har därvid hänvisat till att vägverket inte
funnit trafikunderlaget vara så stort att anläggande av motorväg därstädes är
motiverat. Däremot har utbyggnad av vägen som motortrafikled tillstyrkts.

Utskottet finner det för sin del - med hänsyn bl. a. till vikten av att väl
hushålla med de knappa investeringsmedlen samt motorvägarnas skadliga
effekter ur miljösynpunkt m. m. - inte lämpligt att ge nämnda väg motorvägsstandard
och avstyrker därför föredragandens förslag härom. Härav följer att
utskottet tillstyrker motionsyrkandet i fråga.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande motorvägsstandard på E 6 mellan Varberg och
Långås i Hallands län

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:T260 (vpk) yrkande 3
avslår regeringens förslag i denna del,

6. Den nordiska handlingsplanen för ekonomisk utveckling
och full sysselsättning (mom. 22)

Gösta Andersson och Agne Hansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Utskottet
finner" och på s. 18 slutar med "och genomförs" bort ersättas med text av
följande lydelse:

Stora motorvägar innebär, som motionärerna framhåller, i sig en kraftig
miljöpåverkan genom de stora naturingrepp som sker. Vad som dock är än
allvarligare är utsläppen av kväveoxider från biltrafiken. Därför framhåller
motionärerna vikten av att den långväga och tunga godstrafiken i ökad
utsträckning bör föras över på järnväg och till sjöss.

Försurningen och skogsdöden måste enligt motionen hejdas. Hittills har
intresset till stor del koncentrerats på att få ned utsläppen av svavel. Dessa
ansträngningar har varit framgångsrika. Men det räcker inte med att
begränsa svavelutsläppen. Kväveoxiderna spelar en nyckelroll när det gäller
försurningsskador och skogsdöd.

Personbilarnas utsläpp kommer visserligen att minska kraftigt efter hand
som katalytisk avgasrening införs. Men det dröjer till in på 2000-talet innan
alla bilar är katalysatorbilar. För att begränsa skadeverkningarna av
kväveoxidutsläpp från kommunikationssektorn räcker det enligt motionärerna
inte med katalytisk avgasrening. Det krävs också förändringar av
trafikstrukturen.

TU 1985/86:13

Utskottet vill i anslutning härtill erinra om de uttalanden i denna fråga som
gjorts av jordbruksutskottet i dess av riksdagen godkända betänkande JoU
1985/86:11 (s. 10).

Många väginvesteringar ger positiva miljöeffekter, inte minst genom att
bristfälliga och därmed trafikfarliga vägsträckningar förbättras. Utskottet
ställer sig självklart positivt till att sådana väginvesteringar genomförs så att
E 6 kan få en väsentligt högre vägstandard. Det förtjänar dock att
understrykas att förslag till stora, resurskrävande motorvägssystem, vilkas
syfte är att prioritera vissa regionalt begränsade vägupprustningar, måste bli
föremål för en omsorgsfull prövning.

Den typ av extremt storskaliga vägsatsningar som Scandinavian Link utgör
kommer dessutom, enligt trafikutskottets uppfattning, att i dagens samhällsekonomiska
situation med nödvändighet innebära att ytterligare medel dras
bort från ordinarie väganslag, med ännu sämre underhåll och upprustning till
följd. Detta måste i sin tur vara till nackdel för hela landet. Mot bakgrund av
vad sålunda anförts avstyrker utskottet propositionens förslag i denna del.

Vad utskottet nu anfört - vilket av riksdagen bör ges regeringen till känna -innebär ett tillstyrkande av yrkandet i denna del i motion T272 (c) samt ett
tillgodoseende i väsentliga delar av motion T260 (vpk) yrkandena 1 i denna
del och 2 ävensom till viss del av yrkande 2 i förstnämnda motion.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. beträffande den nordiska handlingsplanen för ekonomisk utveckling
och full sysselsättning

att riksdagen med avslag på regeringens förslag och med bifall till
motion 1985/86:T272 (c) yrkande 1 samt med anledning av motion
1985/86:T260 (vpk) yrkandena 1 i denna del och 2 ävensom motion
1985/86:T272 (c) yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet härom anfört,

7. Den nordiska handlingsplanen för ekonomisk utveckling
och full sysselsättning (mom. 22)

Sven Henricsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Utskottet
finner” och på s. 18 slutar med ”och genomförs” bort ersättas med text av
följande lydelse:

Såsom förut nämnts har enligt handlingsplanen två av tre vägobjekt redan
påbörjats. Det tredje, motorvägen mellan Stenungsund och Uddevalla, har
som framhålls i motion T260 (vpk) mött mycket starkt motstånd i Västsverige
och av lokalbefolkningen. Beträffande sträckan Stora Höga-Uddevalla
berörs framför allt Ljungskile i olika grad beroende på alternativ sträckning.
Regeringens beslut att redan i januari 1985 uppdra åt vägverket att
projektera ovannämnda motorväg togs i all hast i samband med att Volvos
planer på etablering i Uddevalla offentliggjordes. Tanken är att vägbygget
skall påbörjas redan år 1987 för att tillfredsställa bilföretagets krav.

Det trafikunderlag som normalt krävs för att motivera motorvägssatsning -

TU 1985/86:13

4 Riksdagen 1985186.15 sami. Nr 13

ar area 15 000 fordon per dygn. Trafiken söderom Uddevalla är i dag mindre
än hälften av detta. För sträckan finns i vägverkets tidigare planer, dvs. före
regeringens ingripande, endast en serie åtgärdsförslag för att minska
olycksriskerna. En sådan satsning har, som motionärerna framhåller, stark
folklig förankring i motsats till motorvägsplanerna. Skillnaden kostnadsmässigt
är anmärkningsvärd. Enligt vägverkets tidigare prioritering skulle hela
E 6:an norrom Göteborg kunna förbättras för 300 milj. kr., medan enbart de
fyra mil motorväg som möter allt starkare motstånd nu beräknas till ca 1
miljard kronor.

Oavsett vilket alternativ som väljs för sträckan Stora Höga-Uddevalla
och även om motorvägsplanerna krymps ner till en motortrafikled, nu nämnt
av kommunikationsministern, handlar det vidare enligt motionärerna om ett
onödigt och dyrbart projekt för att tillgodose Gyllenhammargruppens
intressen. Om en sådan satsning görs betyder det att den mycket starka
folkliga opinionen körs över och att Bohuslän hotas av förödelse av hela
samhällen, som t. ex. Ljungskile, alternativt att stora natur- och kulturvärden
i skogsbygden går till spillo. Skogsdöden, i en redan hotad region,
påskyndas av varje satsning som förutsätter en ökning av landsvägstrafiken.

När det gäller vägsträckan mellan Stenungsund och Uddevalla nämns
också i motionen att motorvägen till för ett år sedan var helt oplanerad. Det
brukar i övriga fall ta 10—15 år av noggrann planering innan en landsväg kan
byggas. I budgetpropositionen återfinns nu det förslag som tillfredsställer
ScanLink-idéerna och som är det dyraste bygget i vägverkets historia.

Verket fråntas också enligt motionärerna sin auktoritet genom regeringens
samarbete med Volvo och Nordiska rådets nya roll som övernationellt organ.
De förändringar som skett under det senaste året sägs vidare förändra den
regionala balansen på ett drastiskt sätt. Anpassningen till storföretagens krav
på supersnabba transporter leder till att nödvändiga vägsatsningar i t. ex.
Norrlandsregionen fördröjs ytterligare.

Utskottet delar i princip den uppfattning motionärerna sålunda givit
uttryck åt och avstyrker följaktligen propositionen i här berörd del. Däremot
bör, såsom motionärerna understrukit, E 6 rustas upp av trafiksäkerhetsskäl
på här nämnda avsnitt, vilket av riksdagen bör ges regeringen till känna.

Vad utskottet nu anfört innebär ett tillstyrkande av nämnda motion i dessa
delar. Det innebär också ett tillgodoseende i väsentliga delar av motion T272
(c) likaledes i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. beträffande den nordiska handlingsplanen för ekonomisk utveckling
och full sysselsättning

att riksdagen med avslag på regeringens förslag och med bifall till
motion 1985/86:T260 (vpk) yrkandena 1 i denna del och 2 samt med
anledning av motion 1985/86:T272 (c) yrkandena 1 och 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

TU 1985/86:13

8. Regeringens förslag till ändring i väglagen (mom. 24) TU1985/86:13

Sven Henricsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Utskottet
har” och slutar med "i väglagen” bort ersättas med text av följande lydelse:
Utskottet vill med anledning av lagförslaget erinra om att den långa raden
av sänkta statsbidrag till kommunerna innebär en övervältring av allmänna
kostnader från staten till kommunerna. Härigenom kommer en allt större del
av finansieringsbördan att skjutas över på den proportionella kommunalskatten.
Staten har dock helt andra möjligheter än en kommun att via
lagstiftning åstadkomma finansiella resurser. Kommunerna är hänvisade till
kommunalskatt på fysiska personer eller möjligen avgifter.

Den förändring av skattetrycket innebärande övervältring på kommunerna
som nu sker - om regeringens förslag till ökat kommunalt väghållningsansvar
blir riksdagens beslut-förstärker, såsom framhålls i motion T317 (vpk),
en orättvis fördelning. På sikt drabbas de ekonomiskt svagare grupperna. I
likhet med motionärerna anser utskottet att sådana åtgärder i varje fall skall
ske först efter ingående utredningar som garanterar en fördelningspolitiskt
riktig lösning. Hela frågan om fördelning av uppgifter och finansiellt ansvar
mellan staten och kommunerna tillhör sålunda skattepolitiken och borde få
sin prövning i samband med en grundlig översyn av hela kommunalskatteproblemet
med målinriktningen att pröva en gemensam statskommunal
enhetsskatt. I avvaktan på sådana åtgärder är utskottet inte berett att
tillstyrka nu föreliggande förslag till kostnads- och ansvarsfördelning vad
gäller de statskommunala vägarna. I enlighet härmed avstyrks också det nu
aktuella lagförslaget.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. att riksdagen med bifall till motion 1985/86:T317 (vpk) yrkande
2 avslår det av regeringen i propositionen framlagda förslaget till
ändring i väglagen (1971:948),

9. Anslaget Bidrag till drift av kommunala vägar och gator
(mom. 26)

Rolf Clarkson, Per Stenmarck och Görel Bohlin (alla m) anser

dels att det stycke i utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ”Utskottet
finner” och på s. 21 slutar med ”berörda motionsyrkanden” bort ersättas
med text av följande lydelse:

Den kommunala sektorn har, såsom framhålls i motion T414 (m), genom
sin ekonomiska tyngd en nyckelroll i arbetet med att sanera den svenska
ekonomin. Ungefär en fjärdedel av de sammanlagda kommunala utgifterna
täcks av statsbidrag. Denna situation är även enligt utskottets uppfattning
orimlig med tanke på det stora statliga budgetunderskottet och det faktum att
kommuner och landsting under senare år byggt upp betydande finansiella
resurser. Den kommunala sektorns finansieringskapital uppgick sålunda till
över 30 miljarder kronor i 1983 års bokslut.

Regeringen har i årets budgetproposition insett vikten av att på detta

område reducera statsbidragen för att härigenom dämpa det statliga
budgetunderskottet som ett led i saneringen av vårt lands ekonomi. Enligt
utskottets uppfattning är det emellertid möjligt att ytterligare skära ned
statsbidragen till kommunerna för byggande resp. drift av kommunala vägar
och gator. Detta kan ske utan att denna åtgärd på ett avgörande sätt får
negativa effekter för kommunernas vägar och gator. Utskottet föreslår
därför att till Bidrag till drift av kommunala vägar och gator anslås 600 milj.
kr.

Särskilt drabbade kommuner bör kunna kompenseras på annat sätt och i
enlighet med motionsledes (m) i särskild ordning framlagda förslag.

Genom vad utskottet sålunda anfört tillgodoses till viss del yrkandet i
motion T211 (c) om en anslagsminskning med 200 milj. kr. Utskottet
avstyrker däremot yrkandena i motion T317 (vpk) om en höjning av anslaget
med 100 milj. kr. och T395 (fp) om avslag på regeringens besparingsförslag i
denna del.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. att riksdagen med avslag på regeringens förslag samt motionerna
1985/86:T317 (vpk) yrkande 1 och 1985/86:T395 (fp) yrkande 1,
med anledning av motion 1985/86:T211 (c) yrkande 3 samt med bifall
till motion 1985/86:7414 (m) yrkande 1 till Bidrag till drift av
kommunala vägar och gator för budgetåret 1986/87 anvisar ett
reservationsanslag på 600 000 000 kr.,

10. Anslaget Bidrag till drift av kommunala vägar och gator
(mom. 26)

Olle Grahn och Hugo Bergdahl (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Utskottet
finner” och på s. 21 slutar med "berörda motionsyrkanden" bort ersättas
med text av följande lydelse:

Såsom erinras om i motion Fi219 (fp) föreslår regeringen en indragning av
statsbidrag till kommunerna på 2—2,5 miljarder kronor. Beloppet går inte att
närmare precisera eftersom det saknas en redovisning i budgetpropositionen.
Dessa besparingar består av ett stort antal poster: sänkning av
statsbidraget till lärarlöner, avskaffande av ett bidrag till landstingens barnoch
ungdomstandvård, ändrade betalningsrutiner vid utbetalning av förskott
för KBT och bostadsbidrag, minskning av bidraget till lokal och regional
kollektiv persontrafik m. m.

Såsom motionärerna därvid framhållit vittnar valet av besparingsobjekt
inom den kommunala sektorn om en anmärkningsvärd brist på kunskap
och/eller känsla för de regionalpolitiska konsekvenserna av förslagen.
Statsbidragsminskningen bör i stället göras på ett så generellt sätt som
möjligt. Av regionalpolitiska och andra skäl kan utskottet därför inte förorda
en minskning av nu förevarande anslag och avstyrker därför regeringens
förslag härom.

Vad utskottet nu anfört innebär ett tillgodoseende av syftet med yrkandet i
motion T395 (fp) i denna del och av motsvarande yrkande i motion T317

TU 1985/86:13

(vpk) medan däremot motionerna T211 (c) och T414 (m) i motsvarande delar
avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. att riksdagen med avslag på regeringens förslag och motionerna
1985/86:T211 (c) yrkande 3 och 1985/86:T414 (m) yrkande 1 samt med
anledning av motionerna 1985/86:317 (vpk) yrkande 1 och 1985/
86:T395 (fp) yrkande 1 till Bidrag till drift av kommunala vägar och
gator för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag på
751 000 000 kr.,

11. Anslaget Bidrag till drift av kommunala vägar och gator
(mom. 26)

Gösta Andersson och Agne Hansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ”Utskottet
finner” och på s. 21 slutar med ”berörda motionsyrkanden” bort ersättas
med text av följande lydelse:

Såsom framhålls i motion T211 (c) har förevarande anslag under en följd av
år fått kraftiga reala påslag. Bl. a. mot bakgrund av det förväntade goda
finansiella läget för kommunerna under bidragsåret 1987 aviserar regeringen
att en särskild utredare skall tillkallas för att utreda formerna och de
finansiella förutsättningarna för ett ökat kommunalt väghållningsansvar.
Utskottet stöder regeringens huvudinriktning när det gäller det aktuella
anslaget men menar att kommunerna redan 1987 bör ta ett större ekonomiskt
ansvar för de egna vägarna och gatorna och föreslår därför med tillstyrkande
av motionen i denna del en ytterligare sänkning av det statliga bidraget med
200 milj. kr. Härigenom avstyrks yrkandena i motionerna T317 (vpk) om en
höjning av anslaget till 751 milj. kr. och T395 (fp) om avslag på regeringens
besparingsförslag samt T414 (m) yrkande 1 om en minskning av anslaget till
600 milj. kr.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. att riksdagen med avslag på regeringens förslag och motionerna
1985/86:T317 (vpk) yrkande 1, 1985/86:T395 (fp) yrkande 1 och
1985/86:T414 (m) yrkande 1 samt med bifall till motion 1985/86:T211
(c) yrkande 3 till Bidrag till drift av kommunala vägar och gator för
budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag på 451 000 000 kr.,

12. Anslaget Bidrag till drift av kommunala vägar och gator
(mom. 26)

Sven Henricsson (vpk) anser

dels att det stycke i utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ”Utskottet
finner” och på s. 21 slutar med ”berörda motionsyrkanden” bort ersättas
med text av följande lydelse:

Utskottet kan för sin del inte godta regeringens besparingsförslag. Av de
principiella skäl som anförs i motion T317 (vpk) motsätter sig utskottet

TU 1985/86:13

sålunda att en minskning av statsbidragen till kommunerna på detta område
sker nu och på det sätt regeringen föreslagit. Anslaget bör därför enligt
utskottets uppfattning och med tillstyrkande av nämnda motion i denna del
tas upp med 751 milj. kr.

Vad utskottet nu anfört innebär till väsentlig del ett tillgodoseende av
yrkandet i motion T395 (fp) i denna del.

Däremot avstyrker utskottet yrkandena i motionerna T211 (c) och T414 (m),
båda i nu berörda delar om minskning av anslaget i förhållande till
regeringens förslag.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. att riksdagen med avslag på regeringens förslag och motionerna
1985/86:T211 (c) yrkande 3 och 1985/86:T414 (m) yrkande 1, med
anledning av motion 1985/86:T395 (fp) yrkande 1 samt med bifall till
motion 1985/86:T317 (vpk)yrkande 1 till Bidrag till drift av kommunala
vägar och gator för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag
på 751 000 000 kr.,

13. Anslaget Bidrag till byggande av kommunala vägar och
gator (mom. 27)

Rolf Clarkson, Per Stenmarck och Görel Bohlin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med "Utskottet
delar” och slutar med "denna del" bort ersättas med text av följande lydelse:
Utskottet delar föredragandens uppfattning att kommunerna bör ta ett
större ansvar för den kommunala väghållningen och tillstyrker därför de nya
bidragsreglerna för densamma. Härav följer att utskottet i denna del.
avstyrker yrkandena i motionerna T334 (vpk) och T395 (fp).

Enligt utskottets uppfattning är det dock möjligt att ytterligare skära ned
statsbidragen till kommunerna för byggande av kommunala vägar och gator.
Detta kan ske utan att denna åtgärd på ett avgörande sätt får negativa
effekter med avseende på utbyggnaden av dessa vägar och gator. Utskottet
föreslår därför med tillstyrkande av motion 1985/86:T414 (m) i denna del att
till förevarande ändamål för nästa budgetår anslås 300 milj. kr.

Utskottet avstyrker följaktligen övriga motionsyrkanden - avseende
oförändrad bidragsgivning eller ett högre anslag än det regeringen äskat för
nästa budgetår.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:

27. att riksdagen

a) med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna
1985/86:T334 (vpk) i denna del och 1985/86:T395 (fp) yrkande 2
godkänner de i propositionen förordade riktlinjerna för statsbidragsgivningen
till kommunernas väg- och gatuhållning, m. m.,

b) att riksdagen med avslag på regeringens förslag och motion
1985/86:T334 (vpk) i denna del samt med bifall till motion 1985/
86:T414 (m) yrkande 2 till Bidrag till byggande av kommunala vägar

TU 1985/86:13

och gator för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag på TU 1985/86:13
300 000 000 kr.,

14. Anslaget Bidrag till byggande av kommunala vägar och
gator (mom. 27)

Olle Grahn och Hugo Bergdahl (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”denna del” bort ersättas med text av följande lydelse:
Utskottet kan inte ansluta sig till föredragandens uppfattning härom.
Frågan om kommunernas ansvar för den egna väghållningen m.m. bör i
enlighet med förslag i motionerna T395 (fp) och Fi219 (fp) ses i ett större
sammanhang där regionalpolitiska och fördelningspolitiska synpunkter bör
vägas in i de rent vägpolitiska sammanhangen. Under hänvisning till vad som
därvid anförts anser sig utskottet sålunda inte kunna biträda föredragandens
förslag om en sänkning av bidragsprocenten och avstyrker följaktligen
förslaget härom.

Vad utskottet nu anfört beträffande bidragsgivningen innebär i princip ett
tillstyrkande av motionerna T395 (fp) i denna del och motion T334 (vpk)
likaledes i denna del. Däremot avstyrks motion T414 (m) i motsvarande
delar.

Beträffande anslagets storlek däremot tillstyrks regeringens förslag och
avstyrks motionsyrkandena härom.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:

27. att riksdagen

a) med anledning av motionerna 1985/86:T395 (fp) yrkande 2 och
1985/86:T334 (vpk) i denna del avslår de i propositionen förordade
riktlinjerna för statsbidragsgivningen till kommunal väg- och gatuhållning
m. m.,

b) med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna
1985/86:T334 (vpk) i denna del och 1985/86:T414 (m) yrkande 2 till
Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator för budgetåret
1986/87 anvisar ett reservationsanslag på 360 000 000 kr.,

15. Anslaget Bidrag till byggande av kommunala vägar och
gator (mom. 27)

Sven Henricsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”denna del” bort ersättas med text av följande lydelse:
Utskottet är för sin del inte berett att tillstyrka den ändring och försämring
av bidragsgivningen på förevarande område som föreslås i propositionen.
Framför allt regionalpolitiska skäl talar däremot. Det är också av största vikt
att förutsättningarna för en utbyggnad och förbättring av kollektivtrafiken

inte försämras. Mot bakgrund bl. a. härav avstyrker utskottet regeringens
förslag i frågan och tillstyrker alltså motion T334 (vpk) i denna del.

Inte heller i anslagsfrågan kan utskottet godta regeringens förslag, då detta
innebär en alltför otillräcklig medelsanvisning för nästa budgetår. Med
tillstyrkande av förut nämnda motion även i denna del föreslår utskottet
därför att anslaget i stället tas upp med 400 milj. kr.

Utskottets ställningstagande i dessa delar innebär ett avstyrkande av
motion T395 (fp) i denna del. Yrkandet i motion T414 (m) om en minskning
av anslaget i förhållande till regeringens förslag avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:

27. att riksdagen

a) med bifall till motion 1985/86:T334 (vpk) i denna del och med
anledning av motion 1985/86:T395 (fp) yrkande 2 avslår de i propositionen
förordade riktlinjerna för statsbidragsgivningen till kommunal
väg- och gatuhållning m. m.,

b) med avslag på regeringens förslag och motion 1985/86:T414 (m)
yrkande 2, samt med bifall till motion 1985/86:T334 (vpk) i denna del
till Bidrag lill byggande av kommunala vägar och gator för budgetåret
1986/87 anvisar ett reservationsanslag på 400 000 000 kr.,

16. Anslaget Bidrag till drift av enskilda vägar m. m.

(mom. 28)

Gösta Andersson och Agne Hansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med "Utskottet
finner" och slutar med "motsvarande del" bort ersättas med text av följande
lydelse:

Såsom anförts i motion T211 (c) skar regeringen i 1983 års budget drastiskt
ned anslaget Bidrag till drift av enskilda vägar, samtidigt som man sänkte
bidragsandelen från 70 % till 50 %. Året efter infördes ett differentierat
bidragssystem med fyra olika nivåer. Detta system har emellertid i praktiken
visat sig medföra stora avgränsningssvårigheter. Det har därigenom lett till
ökad byråkrati och i enskilda fall klara orättvisor.

Utskottet som delar motionärernas uppfattning tillstyrker sålunda att en
återgång sker till de regler för statsbidragsgivningen som gällde för budgetåret
1982/83.

Det torde få ankomma på regeringen att föranstalta om härför erforderliga
författningsändringar.

Vad utskottet härom anfört innebär ett tillstyrkande av förslagen i denna
del i motion T211 (c). Däremot avstyrks yrkandet i motion T231 (m).

Med beaktande av vad som vidare anförts i motion T211 (c) om medelsbehovet
för enskilda vägar bör anslaget höjas med 25 milj. kr. till 385,5 milj. kr.
Utskottet tillstyrker att så sker.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

28. att riksdagen

a) beträffande ändrad bidragsgivning till drift av enskilda vägar, med

TU 1985/86:13

bifall till motion 1985/86:T211 (c) yrkande 4, och med avslag på TU 1985/86:13
motion 1985/86:T231 (m) beslutar en återgång till de bidragsregler
som gällde för budgetåret 1982/83,

b) med anledning av regeringens förslag samt motion 1985/86:T211 (c)
yrkande 5 till Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. för budgetåret
1986/87 anvisar ett reservationsanslag på 385 500 000 kr.,

17. Vägplanerings- och utbyggnadsfrågor avseende
Stockholmsregionen m. m. (morn. 56)

Sven Henricsson (vpk) anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 25 som börjar med "Detsamma
gäller” och slutar med "Stockholms län m. m" bort ersättas med text av
följande lydelse:

Däremot finner utskottet vägande skäl tala för motion T340 (vpk)
yrkandena 1 och 4 om vägutbyggnader i Stockholms län m. m.

Behoven av trafikpolitiska åtgärder är såsom framhålls i motionen stora
inom Stockholms län. Den stora koncentrationen av invånare som har
arbetsplatser spridda runt om i länet, ofta långt från bostaden, ställer höga
krav på väl fungerande kollektiva lösningar. Det befintliga vägnätet måste
vidare enligt motionärerna rustas upp och byggas ut för att lösa svåra
miljöproblem orsakade av trafiken.

Stockholmsregionen är även enligt utskottets uppfattning i dag till stora
delar uppbyggd efter och anpassad till bilismen. En utbyggnad av vägsystemet
är därför nödvändig.

Nya vägar är emellertid motiverade enbart om de medför påtagliga
förbättringar av trafiksäkerheten och/eller miljön för de kringboende eller
om de ökar framkomligheten för kollektivtrafiken. Nya vägar kan också vara
befogade om de bedöms som viktiga inslag för att komma till rätta med den
regionala obalansen. De kan också behövas för att trafikförsörja nya
bostads- och arbetsplatsområden.

På de i motionen anförda skälen bör bl. a. en omprioritering av medlen för
byggande av statliga vägar göras så att anslag kan utges för igångsättande av
byggnation av Norra Länken under budgetåret 1986/87.

En utbyggnad av trafikleder utöver Norra Länken behövs också enligt
motionen. Värtalänken, Södra Länken/Årstalänken är sålunda nödvändiga
projekt som också upptagits i regionplanen.

Följande vägutbyggnader, som uppfyller kraven om bättre trafikmiljöer,
och som är angelägna utöver Norra Länken tas vidare upp i motionen,
nämligen

o Södra Länken/Årstalänken
o Värtalänken

o Haningeleden via Lissmavägen från Lännersta trafikplats med anslutning
till Storängsleden vid Huddinge central och till Lindvretens trafikplats
o Väg 77 mellan Norrtälje och länsgränsen till Uppsala län där vägen för
övrigt sedan länge är färdigutbyggd
o Sundbyvägen

o E 3 mellan Rösda och Söderhall

0 Lindvretens trafikplats vid Kungens kurva

Andra vägutbyggnader och förbättringar som möjliggör kollektiva tvärförbindelser
är också nödvändiga inom regionen.

Utskottet finner det för sin del vara angeläget att de sålunda föreslagna
utbyggnaderna kommer till stånd och tillstyrker därför motionärernas förslag
härom.

Vad utskottet nu anfört, som innebär ett tillstyrkande av motionen i fråga
samt ett tillgodoseende i vissa delar av yrkandena i motionerna T295 (m)
yrkande 1 om vägfrågor i Stockholmsregionen och T337 (fp) om vägplanering

1 Stockholmsregionen bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 56 bort ha följande lydelse:

56. beträffande vägplanerings- och utbyggnadsfrågor avseende
Stockholmsregionen m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:T340 (vpk) yrkandena 1
och 4 samt med anledning av motionerna 1985/86:T295 (m) yrkande 1
och 1985/86:T337 (fp) som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet härom anfört,

18. Upprustning av väg 83 (mom. 57)

Sven Henricsson (vpk) anser

dels att den mening i utskottets yttrande på s. 25 som börjar med ”Vidare
avstyrks” och slutar med "väg 83" bort ersättas med text av följande lydelse:
Såsom framhålls i motion T341 (vpk) finns det delar av vårt land där den
kollektiva trafiken inte kan ersätta fördelarna med vad bilen kan ge. För att
människor skall kunna ta sig till och från arbetet, nå affärer och andra
serviceinrättningar är bilen för dem en nödvändighet.

Så anges i motionen vara förhållandet för de människor som har sina
bostäder belägna mellan Ramsjö och Ånge. Samtidigt är vissa delar av denna
vägsträckning i så dåligt skick att det utgör en direkt fara att trafikera vägen.
Vissa delar av året är dessa sträckningar nära nog oframkomliga; det gäller
vintertid samt under tjällossningstiden.

Det kan inte vara ett orimligt krav, säger motionären, att också människor
i dessa områden skall ha rätten till en god vägstandard.

Nämnda sträckning trafikeras också av lastbilar. Från Ånge till Mellansverige
är väg 83 den närmaste sträckan. På grund av vägens dåliga skick måste
dessa lastbilstransporter ske via en omväg som betyder dyrare transporter
och dessutom förlänger tiden för transporten.

Väg 83 har under ett stort antal år varit föremål för uppmärksamhet i
Sveriges riksdag. En kraftig folkopinion har utvecklats i berörda områden för
att åtgärder skall vidtas för att förbättra vägens standard. Det borde nu enligt
motionären vara på tiden att riksdagen uttalar sig för att så skall ske.
Liknande yrkanden har anförts i motionerna T213 (c) och T232 (fp).
Utskottet delar motionärernas uppfattning att en upprustning av vägen
snarast måste komma till stånd och tillstyrker därför motion T341 (vpk).

TU 1985/86:13

Vad utskottet nu anfört, som också i allt väsentligt innebär ett tillgodoseende
av yrkandena i motionerna T213 (c) och T232 (fp), bör av riksdagen ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 57 bort ha följande lydelse:

57. beträffande upprustning av väg 83
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:T341 (vpk) och med
anledning av motionerna 1985/86:T213 (c) och 1985/86:T232 (fp) som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

19. Upprustning av väg 346 mellan Rossön och Flybäcken i
norra Jämtland (mom. 58)

Sven Henricsson (vpk) anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 26 som börjar med "Under
hänvisning” och slutar med "Älvsborgs län" bort ersättas med text av
följande lydelse:

Såsom framhålls i motion T201 (vpk) har genom en viss omläggning av
trafiken dels från flottning av rundvirke till väg- och järnvägstransport, dels
av personbefordran från järnväg till landsväg kravet på bärighet m. m. vad
gäller väg 346 mellan Rossön och Flybäcken blivit större än tidigare.

Då Forsmo—Hoting-banan rustades upp till timmerbana byggdes enligt
motionen en stor timmerterminal i Hoting. Till denna terminal körs på lastbil
från skogsregionens avverknings- och avläggningsplatser virke för vidare
befordran med tåg från Hoting via Forsmo-banan till Örnsköldsvik/Husum.
Det är fråga om flera tunga tåg om dygnet. Härigenom har alltså väg 346 i
återstående grusbelagt avsnitt mellan Flybäcken och Rossön - ett par mil -blivit extra hårt belastad i samband med övergång till nytt transportsystem
för virke. När vidare persontrafiken Hoting—Forsmo—Långsele drogs in och
ersattes med landsvägstrafik (buss eller bilar) ökade trafiken med krav på
vägbanans kvalitet. Dessa förhållanden, som enligt motionen hängde
samman med åtgärder från statens sida, har medfört ökad påfrestning på
vägnätet som redan tidigare var svagt. Då det gäller här omnämnd
ersättningstrafik för nedlagd järnvägstrafik (personer) har vidare, enligt
motionen, redan i fjolårets budgetproposition av departementschefen uttalats
att i de fall vägupprustning kunde anses behövlig skulle det ankomma på
regeringen att besluta härom samt anvisa medel på något sätt.

Det finns även enligt utskottets uppfattning skäl att se en behövlig
upprustning av här aktuell vägsträcka som en följd av statens egen
trafikomläggning. Åtgärder måste därför vidtas för vägens upprustning.
Detta är dessutom motiverat av sysselsättningsläget i området samt av det
förhållandet att vägsträckan från Hoting till Flybäcken redan rustats upp och
blivit belagd.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär ett tillstyrkande av motionen i
fråga, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

TU 1985/86:13

Utskottet avstyrker däremot motion T348 (c) om upprustning av vissa
länsvägar i Älvsborgs län.

dels att utskottets hemställan under 58 bort ha följande lydelse:

58. beträffande upprustning av väg 346 mellan Rossön och Flybäcken
i norra Jämtland

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:T201 (vpk) som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

20. Ortnamnsmärkning m. m. (mom. 60)

Gösta Andersson och Agne Hansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med "Enligt de”
och slutar med "detsamma avstyrks" bort ersättas med text av följande
lydelse:

Såsom framhålls i motionen är emellertid ortnamnen av utomordentlig
betydelse i vårt samhälle. De är en viktig del av vårt kulturarv. Därför är de
viktiga att bevara. En ökad ortnamnsmärkning innebär därför att slå vakt om
våra ortnamn.

Vägmärkesförordningen (SFS 1984:79) innebar uppenbarligen vissa lättnader
och ökade möjligheter att kunna sätta upp ortnamnsmärken ur även
andra synpunkter än rent trafiktekniska. Skilda väghållningsmyndigheter
tillämpar emellertid enligt motionären vägmärkesförordningen något olika.
Det gäller både i fråga om att ge tillstånd till ortnamnsmärken, och det gäller
också frågan om vem som skall bekosta märkena, den enskilde eller
myndigheten. I vissa län finner man ortnamnsmärken ganska ofta också vid
en by eller t. o. m. enstaka gård. I andra län kan man få köra många mil förbi
byar och gårdar och genom socknar utan att mötas av ett ortnamnsmärke.

Förordningen måste enligt motionen få en generösare tillämpning över
hela landet, generös såväl när det gäller tillstånd till att sätta upp märken som
när det gäller kostnadsfrågan. I kostnadsfrågan bör det sålunda övervägas
om inte det allmänna skall stå för kostnaderna för ortnamnsmärkningen. Det
sägs vara svårt att hitta en rimlig motivering till varför den som bor i
glesbygden själv skall bekosta märkningen av sin hembygd medan den som
bor i en större tätort skall få detta betalt av skattebetalarna generellt i landet.
Det förklaras dock vara viktigare att ortnamnsmärken sätts upp på ortbornas
bekostnad än att de inte sätts upp eller kommer till stånd alls.

Ortnamnsmärkningen bör vidare enligt motionen ske med hänsyn tagen
till såväl trafiksäkerhetsekonomiska som miljömässiga aspekter. Invändningar
som av trafiksäkerhetsskäl kan resas emot en för rikhaltig flora av
märken anses inte gälla de fall som avses beträffande landsbygden. Trafiksäkerhetsskäl
talar snarare för en mer frekvent ortnamnsmärkning på landsbygden.

I motsats till en restriktiv ortnamnsmärkning i allmänhet finns enligt
motionären en generösare attityd från vägverkets sida vad gäller utmärkning
av kommungränser. En sådan hållning motverkar snarare de syften som
avses med motionen, då kommungränser inte behövs vare sig för orienteringen
eller ur säkerhetssynpunkt. Vad motionären eftersträvar är i första hand
en generösare tillämpning av ortnamnsmärkningen på landsbygden för
mindre orter, byar och enstaka gårdar.

TU 1985/86:13

Utskottet delar motionärernas uppfattning och tillstyrker därför motionen
i här berörda delar.

Vad utskottet härom anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 60 bort ha följande lydelse:

60. beträffande ortnamnsmärkning m. m.
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:T324 (c) yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

Särskilt yttrande

Planeringsordningen samt flerårs- och fördelningsplanerna
(mom. 34—59)

Gösta Andersson och Agne Hansson anför:

I ett stort antal motioner framförs krav på upprustning eller nybyggnad av
olika vägar i skilda delar av landet. Vid behandlingen av dessa motioner har
vi anslutit oss till utskottets uppfattning att det inte är riksdagens uppgift att
ta ställning till enskilda vägbyggnadsobjekt. Denna uppgift åvilar i första
hand regionala organ och vägmyndigheterna.

Vi utgår däremot ifrån att det finns goda skäl för att genomföra de
väginvesteringar som aktualiseras i motionerna. Framför allt finns det starka
reigonalpolitiska skäl för en upprustning av vägnätet i delar av landet som
inte har tillgång till bra kollektiva trafikalternativ. Det är rimligt att dessa
regioner kan få en upprustning av vägnätet som ett led i strävandena att
uppnå regional balans och en utveckling av näringslivet.

Enligt vår uppfattning är det oroande att det finns en tendens till att
samhällets begränsade vägresurser alltmer koncentreras till storskaliga
projekt. En fortsättning av denna politik kan resultera i att ett stort antal av
de vägobjekt som aktualiseras i motionerna skjuts på framtiden. Den
fortsatta planeringen på vägområdet bör enligt vår uppfattning få en starkare
regionalpolitisk inriktning. En sådan prioritering av insatserna på vägområdet
bör kunna i huvudsak tillgodose de önskemål som framförts i motionerna.

TU 1985/86:13

TU 1985/86:13
Bilaga

Propositionens lagförslag

Förslag till Lag om ändring i väglagen (1971:948)

Härigenom föreskrivs att 5 § väglagen (1971:948) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Staten är väghållare i den mån ej
Konungen eller, efter Konungens bemyndigande,
statens vägverk förordnar
att kommun i stället för staten
skall vara väghållare inom sitt område
elter del därav. Sådant förordnande
får meddelas endast om det är
lämpligt med hänsyn till kommunens
förutsättningar. Förordnande kan
jämkas eller återkallas.

Föreslagen lydelse

Staten är väghållare för allmänna
vägar. Om det främjar en god och
rationell väghållning får regeringen,
eller den myndighet som regeringen
bestämmer, besluta att en kommun
skall vara väghållare inom kommunen.
Beslutet kan begränsas till att
avse vissa vägar eller vissa områden
inom kommunen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

TU 1985/86:13

Sammanfattning 1

Hemställan i propositionen Anslag till vägväsende m.m 1

Ändring i väglagen (1971:948) 3

Motionerna 3

Utskottet

1 Anslags- och bidragsfrågor 9

1.1 Ämbetsverksuppgifter 9

1.2 Vägpolitikens inriktning 9

1.3 Underhåll av statliga vägar 10

1.4 Byggande av statliga vägar 14

1.5 Bidragen till kommunala vägar och gator 19

1.6 Bidragen till enskild väghållning 22

1.7 Anslagen Tjänster till utomstående samt Vägverket: För svarsuppgifter

2 Motionsyrkanden beträffande vissa planeringsfrågor samt fler års-ochfördelningsplanerm.

m 23

3 Övriga frågor 26

3.1 Ortnamnsmärkningm. m 26

3.2 Frågor om vägsaltning m. m 26

4 Hemställan 28

Reservationer:

1. (c) Särskilt anslag för åtgärder mot eftersatt underhåll av

bärighet, beläggningar och broar (mom. 8) 33

2. (m) Kompletteringstrafik på allmänna färjeleder (mom. 13).. 34

3. (m, Byggande av broar genom låne- eller leasingförfarande,

fp, c) m. m. (mom. 17) 34

4. (m) Vissavägtullsprojekt (mom. 18) 35

5. (vpk) Motorvägsstandard på E 6 mellan Varberg och Långås i

Hallandslän (mom. 19) 36

6. (c) Den nordiska handlingsplanen för ekonomisk utveckling

och full sysselsättning (mom. 22) 36

7. (vpk) Den nordiska handlingsplanen för ekonomisk utveckling

och full sysselsättning (mom. 22) 37

8. (vpk) Regeringens förslag till ändring i väglagen (mom. 24) .... 39

9. (m) Anslaget Bidrag till drift av kommunala vägar och gator

(mom. 26) 39

10. (fp) Anslaget Bidrag till drift av kommunala vägar och gator

(mom. 26) 40

11. (c) Anslaget Bidrag till drift av kommunala vägar och gator

(mom. 26) 41

12. (vpk) Anslaget Bidrag till drift av kommunala vägar och gator

(mom. 26) 41

13. (m) Anslaget Bidrag till byggande av kommunala vägar och TU 1985/86:13

gator (mom. 27) 42

14. (fp) Anslaget Bidrag till byggande av kommunala vägar och

gator (mom. 27) 43

15. (vpk) Anslaget Bidrag till byggande av kommunala vägar och

gator (mom. 27) 43

16. (c) Anslaget Bidrag till drift av enskilda vägar m. m.

(mom. 28) 44

17. (vpk) Vägplanerings- och utbyggnadsfrågor avseende Stock holmsregionen

m. m. (mom. 56) 45

18. (vpk) Upprustning av väg 83 (mom. 57) 46

19. (vpk) Upprustning av väg 346 mellan Rossön och Flybäcken i

norra Jämtland (mom. 58) 47

20. (c) Ortnamnsmärkningm. m. (mom. 60) 48

Särskilt yttrande:

Planeringsordningen samt flerårs- och fördelningsplanerna (mom.

34-59) av c-ledamöterna 49

Bilaga

Förslag till lag om ändring i väglagen (1971:948) 50

gotab Stockholm 1986 10464