Trafikutskottets betänkande
1985/86:12

om Kostnader, avgifter och investeringar i
transportsektorn (prop. 1985/86:100 bil. 8)

1985/86:12

Sammanfattning

Sorn ett led i fullföljandet av riksdagens trafikpolitiska beslut år 1979 har man
inom kommunikationsdepartementet genomfört två översynsprojekt i syfte
dels att bedöma om de avgifter och skatter som belastar olika trafikgrenar
och trafikslag är väl avvägda med hänsyn till de samhällsekonomiska
kostnader som är förenade med trafiken, dels att klargöra förutsättningarna
för en samordning av den investeringsplanering som bedrivs vid trafikverken.
De huvudsakliga resultaten av projekten behandlas i detta betänkande.

I betänkandet behandlas vidare dels en m-motion, vari man motsätter sig
den samordning av trafikverkens investeringsplanering som aviseras i
propositionen, dels en vpk-motion, där man bl. a. begär viss komplettering
av översynsprojekt en och motsätter sig den roll som transportrådet avses
spela i investeringsplaneringen.

Utskottet avstyrker motionsyrkandena samt hemställer att riksdagen
godkänner vad utskottet anfört dels om kostnader och avgifter inom
trafiksektorn, dels om investeringsplanering inom transportsektorn.

Vpk-ledamoten reserverar sig.

I en c-reservation framhålls att transportrådet inte nu bör tilldelas nya
uppgifter i fråga om investeringsplanering på sätt som aviseras i propositionen.

SJÄTTE HUVUDTITELN
Propositionen

I proposition 1985/86:100 bilaga 8 (kommunikationsdepartementet) har
regeringen under rubriken A. Kostnader, avgifter och investeringar i
transportsektorn (s. 184-198) i avsnittet Särskilda frågor berett riksdagen
tillfälle att ta del av vad föredragande departementschefen har anfört dels om
kostnader och avgifter inom trafiksektorn, dels om investeringsplanering
inom transportsektorn.

Av propositionen framgår att de berörda frågorna studerats av arbetsgrupper
inom ramen för två i kommunikationsdepartementets regi bedrivna översynsprojekt.
Syftet med dessa har varit dels att bedöma om de avgifter och
skatter som belastar olika trafikgrenar är väl avvägda med hänsyn till de
samhällsekonomiska kostnader som är förknippade med trafiken, dels att

1 Riksdagen 1985/86. 15 sami Nr 12

klargöra förutsättningarna för en samordning av den investeringsplanering JU 1985/86:12
som bedrivs vid trafikverken. Projekten redovisades under våren 1985 i två
rapporter Kostnader och avgifter inom trafiksektorn, Ds K 1985:2-3, och
Investeringsplanering inom transportsektorn, Ds K 1985:4.

I propositionen refereras de två rapporterna och remissyttranden över
dessa samt redovisas föredragande departementschefens härav föranledda
överväganden.

Motionerna

1985/86:T229 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs med anledning av
vissa rapporter beträffande kostnader och avgifter samt investeringsplanering
inom transportsektorn med hänsyn tagen till de totala samhälleliga
miljö- och ekonomiaspekterna.

1985/86:T424 av Rolf Clarkson m. fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga,

(yrkande 1), att riksdagen avslår den i propositionen aviserade investeringsplaneringen
inom transportsektorn.

Bakgrund

Genom riksdagens trafikpolitiska beslut år 1979 (prop. 1978/79:99, TU 18,
rskr. 419) fastlades en ny syn på trafikpolitiken. I enlighet härmed bör
priserna på den offentliga sektorns transporttjänster anpassas till de samhällsekonomiska
marginalkostnaderna för utnyttjandet av dessa tjänster.

Kravet på kollektivt betalningsansvar, dvs. att det allmännas utgifter för varje
trafikgren skall täckas genom avgifter och skatter på trafikanterna, ersattes i
princip med ett krav på individuellt kostnadsansvar.

I beslutet underströks även behovet av långsiktiga och tidsmässigt
samordnade investeringsplaner för samtliga trafikgrenar som underlag för de
sektorsövergripande avvägningar som måste göras av regeringen och riksdagen.
Vidare betonades det angelägna i att samhällsekonomiska utvärderingar
görs av sådana projekt och åtgärder inom olika trafikgrenar som kan
förväntas i väsentlig grad påverka trafikfördelningen samt trafik- eller
samhällsutvecklingen. Vid en övergång till en mer marginalkostnadsanpassad
prissättning av de trafiktjänster som tillhandahålls ökar - framhölls det i
utskottsbetänkandet - behovet av en samhällsekonomisk utvärdering av
viktigare investeringar på trafikområdet. Utskottet sade sig också förutsätta
att riksdagen skulle få del av mera preciserade riktlinjer för trafikplaneringen
så snart sådana förelåg.

Kostnader och avgifter inom trafiksektorn

Enligt föredragande departementschefen utgör det material som redovisas
av arbetsgruppen för kostnader och avgifter ett värdefullt underlag för det
fortsatta genomförandet av riksdagens trafikpolitiska beslut. De behandlade

frågorna är dock komplicerade och kräver i många fall kompletterande 2

studier samt ytterligare forskningsinsatser i samband med fortsatta översyner
för att främja det trafikpolitiska utvecklingsarbetet. Det är sålunda angeläget
- betonar föredraganden - att utveckla metoder för en prissättning av den av
samhället tillhandahållna infrastrukturen för transportväsendet som bättre
än för närvarande kan tillgodose krav på såväl företagsekonomisk kostnadstäckning
som samhällsekonomiskt effektivt resursutnyttjande.

I fråga om biltrafiken i större tätorter delar föredraganden arbetsgruppens
uppfattning att de nuvarande trafikberoende skatterna inte möjliggör en
marginalkostnadsanpassad prissättning. De trafikberoende bilskatternas
nivå bör därför spegla landsbygdsförhållanden, medan tätorternas problem
får lösas i särskild ordning - till stor del av berörda kommuner.

I vad gäller skattenivån för olika fordonsslag vid landsvägstrafik synes det -fortsätter föredraganden - föreligga en relativt god överensstämmelse mellan
denna och motsvarande samhällsekonomiska marginalkostnader. Ett undantag
utgör dock bussarna, för vilka skattenivån synes ligga klart under
marginalkostnaderna. Övervägande skäl talar därför för att beskattningen av
bussarna bättre anpassas till kostnaderna.

Beträffande förhållandet mellan marginalkostnader och avgifter inom
luftfartens och järnvägens områden framhåller föredraganden att en bättre
anpassning av avgiftsstrukturen har skett resp. möjliggjorts genom åtgärder
som har vidtagits på senare tid.

I vad gäller sjöfarten har - fortsätter föredraganden - någon egentlig
anpassning av dess betalningsansvar till 1979 års trafikpolitiska beslut hittills
inte skett. De förändringar som nu föreslås av detta betalningsansvar, i en
annan del av propositionen, innebär dock en sådan anpassning samtidigt som
sjöfartsverkets affärsmässiga inriktning renodlas. I sammanhanget erinrar
vidare föredraganden om sitt förslag till förändring av sjöfartsverkets metod
för beräkning och redovisning av kapitalkostnader. Tillsammans med de
tidigare av riksdagen beslutade motsvarande förändringarna för SJ innebär
förslaget att olikheterna mellan dessa verk och luftfartsverket i fråga om
behandlingen av kapitalkostnaderna elimineras.

Även efter ett genomförande av de föreslagna åtgärderna kvarstår dock -betonar föredraganden - en skillnad mellan vägverket och de övriga
trafikverken, eftersom investeringarna i statsvägnätet inte kapitaliseras.
Vägverket avses därför få i uppdrag att göra löpande och överslagsmässiga
beräkningar av vägkapitalet och att redovisa detta på lämpligt sätt.

Investeringsplanering inom transportsektorn

Föredraganden ansluter sig till den uppfattning som redovisats av arbetsgruppen
för investeringsplanering och som innebär att investeringar i
transportanläggningar som det allmänna tillhandahåller (infrastrukturinvesteringar)
bör samordnas på ett bättre sätt än för närvarande. Luftfartsverket,
sjöfartsverket, SJ och vägverket avses därför få i uppdrag att upprätta
långsiktiga investeringsplaner. Planerna bör omfatta en femårsperiod och
revideras vart tredje år samt kompletteras med en översiktlig långtidsbedömning
för ytterligare fem år. För vägverkets del innebär detta att systemet med
de tioåriga vägplanerna kan behållas.

TU 1985/86:12

1* Riksdagen 1985/86. 15 sami. Nr 12

På grundval av trafikverkens planer kommer regeringen, med början i
1988 års budgetproposition, att kunna samtidigt redovisa sin syn på
trafikpolitiken och den långsiktiga inriktningen av investeringsverksamheten
inom trafikgrenarna. Redovisningen bör vara översiktlig - betonar föredraganden
- och bl. a. omfatta utvecklingen inom transportområdet samt
investeringarnas effekter på transporstandard m. m.

Det är vidare angeläget - fortsätter föredraganden - att metoder,
organisation och innehåll i investeringsplaneringen utvecklas vidare. Sådana
frågor som infrastrukturinvesteringars verkningar i olika avseenden, såsom
hälso- och miljöeffekter och långsiktiga utvecklingseffekter m.m., bör
studeras ytterligare.

Eftersom hamnarna ligger utanför statens direkta ansvarsområde bör
dessa inte inordnas i systemet för investeringsplanering, trots att de utgör en
betydelsefull del av infrastrukturen. Kommunernas och andra hamnintressenters
planer för hamnutbyggnader bör dock ingå som en del i sjöfartsverkets
långtidsbedömning.

I fråga om länsstyrelsernas roll i den föreslagna planeringen - fortsätter
föredraganden - är denna väl definierad när det gäller väginvesteringar. För
övriga investeringar synes en aktiv insats från länsstyrelsernas och andra
regionala vägintressenters sida under planeringsskedet mer ändamålsenlig
än en traditionell remissbehandling av investeringsplanerna.

Enligt föredraganden bör det vidare ankomma på transportrådet att bistå
trafikverken med gemensamt planerings- och prognosunderlag. Rådet bör
också kunna biträda regeringen med att belysa hur investeringar i en
transportgren får effekter på andra transportgrenar.

Föredraganden berör slutligen frågan om finansieringen av luftfartsverkets,
sjöfartsverkets och SJ:s investeringar i infrastrukturen. Utgångspunkten
för dessa investeringar måste vara full kostnadstäckning i enlighet med de
ekonomiska mål som gäller för trafikverken. I de sannolikt få fall där det kan
bli aktuellt att genomföra företagsekonomiskt icke fullt lönsamma investeringar
bör emellertid förräntningskravet kunna reduceras. Nedsättningen av
förräntningsplikten bör således kunna beslutas av regeringen från fall till fall.

Utskottet

Kostnader och avgifter inom trafiksektorn

Enligt utskottets mening utgör ifrågavarande utredningsmaterial ett värdefullt
underlag för det fortsatta genomförandet av riksdagens trafikpolitiska
beslut. De behandlade frågorna är dock - som också föredraganden
framhåller - komplicerade och torde i många fall kräva kompletterande
studier samt ytterligare forskningsinsatser i samband med fortsatta översyner
i syfte att främja det trafikpolitiska utvecklingsarbetet.

I motion T229 (vpk) framhålls bl. a. vikten av att järnvägstrafiken kan
konkurrera på lika villkor med vägtrafiken. Härför fordras enligt motionärerna
att SJ i likhet med vägverket inte belastas med anspråk på att förränta
det i infrastrukturen nedlagda statskapitalet. Vidare föreligger - framhålls
det i motionen - vissa brister i arbetsgruppens beräkningar av trafikens

TU 1985/86:12

miljöeffekter. Gruppen har sålunda inte beaktat samhällets kostnader för att
reducera verkningarna av trafikens bullerstörningar och de yrkesskador som
de olika trafikmedlen förorsakar. Dessutom synes det s. k. humanvärdet vid
kvantifieringen av olyckskostnader vara otillräckligt och godtyckligt beräknat.
Faktorer av det nämnda slaget måste värderas för att jämförande
analyser av kostnadskrav hos skilda verksamheter skall bli rättvisande.

Motionärerna framhåller också vikten av undersökningar om det vägslitage
som den tunga lastbilstrafiken förorsakar. Utan sådana kan man inte få en
korrekt bild av den tunga lastbilstrafikens marginalkostnader då det gäller
ansvar för vägunderhållskostnader. I sammanhanget betonas vikten av en
beräkning i vad mån den lätta personbilstrafiken subventionerar den tunga
vägtrafiken.

Motionärerna yrkar att vad de sålunda anfört skall av riksdagen som dess
mening ges regeringen till känna.

Utskottet vill med anledning av denna motion till en början erinra om
riksdagens beslut vid förra årets riksmöte om nya riktlinjer för järnvägspolitiken
(prop. 1984/85:114, TU 22, rskr. 348). Beslutet innebar bl. a. att staten
tar ett ökat ansvar för SJ:s kostnader för infrastrukturen, dvs. bannätet och
därtill knutna fasta anläggningar. Sålunda medgav riksdagen en avskrivning
av hela det ingående statskapitalet i infrastrukturen, ca 1 270 milj. kr.
1985/86. Beslutet innebar vidare en uppdelning av SJ:s investeringar i fasta
anläggningar i en infrastrukturdel och en trafikföretagsdel. Syftet härmed var
att ge SJ arbetsförutsättningar som så långt möjligt liknar vägtrafikens.
Enligt beslutet skall endast 80 % av sådana fortsatta investeringar i
infrastrukturen som ingår i affärsbanenätet föras till statskapitalet med krav
på förräntning. Avkastningskravet är villkorligt, varför eventuell underförräntning
inte belastar SJ:s resultat- eller balansräkning. I sammanhanget bör
också erinras om de möjligheter till nedsatt förräntningsplikt som föreligger
för sådana, ofta större och väl avgränsade investeringar som är angelägna
från samhällsekonomisk synpunkt men där den företagsekonomiska lönsamheten
är otillräcklig. Sålunda föreslår regeringen, i en annan del av
propositionen, att för investeringar i dubbelspår på västkustbanan 80 %
direktavskrivs, medan endast 20 % förs till statskapitalet med krav på
förräntning.

Vid behandlingen av propositionen om nya riktlinjer för järnvägspolitiken
avstyrkte utskottet ett yrkande i motion 1984/85:2885 (c) om att investeringar
i affärsbanenätets infrastruktur skall direktavskrivas med 25 %, under
hänvisning till att en sådan - generellt tillämplig - avskrivningsnivå inte skulle
utgöra tillräckligt incitament för SJ att öka intäkterna och minska kostnaderna.
Utskottet vidhåller denna inställning och avstyrker följaktligen motion
T229 (vpk), i nu berörd del, som innebär krav på en direktavskrivning av
samtliga investeringar i affärsbanenätet.

Vad härefter gäller de av motionärerna berörda frågorna om grunderna för
beräkning av marginalkostnader samt fördelningen av kostnaderna för
vägtrafiken mellan olika fordonsslag förutsätter utskottet att de - i den mån
så ej redan har skett - övervägs inom ramen för det fortsatta utrednings- och
forskningsarbete som föredraganden aviserar. Något riksdagens tillkännagi -

TU 1985/86:12

vande synes sålunda ej erforderligt, varför yrkandet härom, såvitt nu är i TU 1985/86:12
fråga, avstyrks.

Utskottet tar i detta betänkande inte ställning till de av föredraganden
berörda frågorna om sjöfartens betalningsansvar samt om beräkning och
redovisning av sjöfartsverkets kapitalkostnader utan återkommer till dessa
spörsmål vid behandlingen av anslag till sjöfart.

Vad föredraganden i övrigt anfört om kostnader och avgifter inom
trafiksektorn har inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt
uttalande.

Investeringsplanering inom transportsektorn

I motion T424 (m) framhålls att den statliga planeringen av trafikpolitiken
bör reduceras. Trafikföretagen bör på frivillig grund komma fram till
lämpliga former för samverkan och på företagsekonomiska grunder samordna
sin trafik. Motionärerna säger sig därför avvisa den av föredraganden
aviserade investeringsplaneringen inom transportsektorn.

Utskottet har inte frångått sin år 1979 - i samband med riksdagens
trafikpolitiska beslut - uttalade uppfattning om behovet av långsiktiga och
tidsmässigt samordnade investeringsplaner för samtliga trafikgrenar som
underlag för de sektorsövergripande avvägningar som måste göras av
statsmakterna.

Enligt propositionen gäller följande tidsplan för den första, samordnade
planeringsomgången:

Direktiv för investeringsplanering

från regeringen våren 1986

Långtidsbedömning inom trafikverken 1986

Förslag till investeringsplaner 1988-1992

samt långtidsbedömning redovisas till regeringen aug. 1987

Vägverket och länsstyrelser fastställer

flerårsplaner och fördelningsplan nov.-dec. 1987

Regeringens bedömning av resursfördelningen
och inriktningen av infrastrukturinvesteringarna

på längre sikt jan. 1988

Tidsplanen bör sålunda kunna göra det möjligt för regeringen att utvärdera
verkens förslag till investeringsplaner i samband med budgetarbetet hösten
1987 och att redovisa sin bedömning för riksdagen i 1988 års budgetproposition.
Utskottet konstaterar för sin del med tillfredställelse att så avses ske
samt att regeringen i samband därmed ämnar redovisa sin syn på trafikpolitiken
och den långsiktiga inriktningen av investeringsverksamheten inom
trafikgrenarna.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion T424 (m) i nu TU 1985/86:12
berörd del.

I motion T229 (vpk) framhålls att det finns goda skäl att eftersträva en
långsiktig investeringsplanering inom trafikområdet. Planeringen måste vara
långsiktig och vila på samhällsekonomisk grund. Den bör vidare styras av
ekologiska, miljöpolitiska och energipolitiska hänsyn.

Motionärerna säger sig också avstyrka förslaget att transportrådet skall
fungera som något slags övermyndighet i fråga om den långsiktiga investeringsplaneringen.
Det är här fråga om - fortsätter motionärerna - en viktig
politisk verksamhet, som måste skötas inom kommunikationsdepartementet.

Utskottet vill med anledning av det sagda till en början erinra om att målet
för 1979 års trafikpolitiska beslut är att ge invånare och näringsliv en
tillfredställande transportförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska
kostnader. God transportförsörjning är en förutsättning för en balanserad
befolknings- och näringslivsutveckling i skilda delar av landet. Trafikpolitiken
skall därför utformas i syfte att medverka till att målen för näringspolitiken,
energipolitiken, miljöpolitiken, sysselsättningspolitiken och regionalpolitiken
kan uppnås. De målsättningar som sålunda gäller för trafikpolitiken
- och därmed för investeringar och investeringsplanering inom transportsektorn
- synes utskottet ägnade att tillgodose motionärernas önskemål.
Metoder, organisation och innehåll i investeringsplaneringen bör dock-som
också föredraganden framhåller - utvecklas vidare. Exempelvis bör vägverkets
planeringsmodell utvecklas så att den kan tillämpas inom samtliga
trafikverk. Det synes också angeläget att sådana frågor som rör infrastrukturinvesteringars
effekter i olika avseenden, såsom hälso- och miljöeffekter och
långsiktiga utvecklingseffekter m. m., studeras ytterligare inom ramen för ett
fortsatt forsknings- och utvecklingsarbete på ifrågavarande område.

Utskottet har vidare för sin del ingen erinran mot att transportrådet
tilldelas de uppgifter inom investeringsplaneringen som föredraganden
aviserar. Dessa innebär att rådet dels bistår trafikverken med gemensamt
planerings- och prognosunderlag, dels biträder regeringen med att belysa hur
investeringarna i en transportgren får effekter på andra transportgrenar. Det
kan sålunda inte bli fråga om att rådet får någon annan roll i investeringsplaneringen
än en rent rådgivande.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet något riksdagens tillkännagivande
ej erforderligt med anledning av motion T229 (vpk), såvitt nu är i
fråga, varför yrkandet härom avstyrks.

Motionsledes väckta frågor om omorganisation och om avveckling av
transportrådet återkommer utskottet till vid behandlingen av anslag till
rådet.

Vad föredraganden i övrigt anfört om investeringsplanering inom transportsektorn
har inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt
uttalande.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande kostnader och avgifter inom trafiksektorn

att riksdagen med godkännande av vad utskottet härom anfört avslår
motion 1985/86:T229 (vpk) i denna del,

2. beträffande investeringsplanering inom transportsektorn
att riksdagen med godkännande av vad utskottet härom anfört

a. avslår motion 1985/86:T424 (m) yrkande 1,

b. avslår motion 1985/86:T229 (vpk) i denna del.

Stockholm den 27 februari 1986
På trafikutskottets vägnar
Kurt Hugosson

Närvarande: Kurt Hugosson (s), Rolf Clarkson (m), Olle Östrand (s), Olle
Grahn (fp), Sven-Gösta Signell (s), Per Stenmarck (m), Margit Sandéhn (s),
Hugo Bergdahl (fp), Sten-Ove Sundström (s), Agne Hansson (c), Sven
Henricsson (vpk), Ingrid Andersson (s), Jarl Lander (s), Anders Andersson
(m) och Rune Thorén (c).

Reservationer

1. Kostnader och avgifter inom trafiksektorn (morn. 1)

Sven Henricsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Utskottet vill”
och på s. 6 slutar med ”i fråga, avstyrks” bort ersättas med text av följande
lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning om önskvärdheten av att
järnvägstrafiken kan konkurrera med vägtrafiken på lika villkor. Investeringar
i SJ:s infrastruktur bör därför direktavskrivas så att SJ - i likhet med
vägverket - ej belastas med anspråk på att kunna förränta det i infrastrukturen
nedlagda statskapitalet.

Enligt utskottets mening bör vidare regeringen låta genomföra sådana
kompletterande beräkningar i fråga om vägtrafikens miljöeffekter m. m. som
motionärerna aktualiserar. En beräkning av i vilken mån den lätta personbilstrafiken
subventionerar den tunga vägtrafiken synes också angelägen.

Av det anförda följer att syftet med motionen, såvitt nu är i fråga, torde få
anses i huvudsak tillgodosett.

Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande kostnader och avgifter inom trafiksektorn
att riksdagen med anledning av propositionen i denna del och motion
1985/86:T229 (vpk) i motsvarande del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet härom anfört,

TU 1985/86:12

2. Investeringsplanering inom transportsektorn (mom. 2)

Agne Hansson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet vill”
och slutar med ”härom avstyrks” bort ersättas med text av följande lydelse:

Utskottet vill lika med utskottet ifrågavarande område.

Utskottet är dock inte nu berett att uttala sig för att transportrådet tilldelas
ytterligare uppgifter på ifrågavarande område.

Vad utskottet sålunda anfört synes i väsentlig del tillgodose syftet med
motion T229 (vpk), såvitt nu är i fråga.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande investeringsplanering inom transportsektorn
att riksdagen med anledning av propositionen i denna del och motion
1985/86:T229 (vpk) i motsvarande del samt med avslag på motion
1985/86:T424 (m) yrkande 1 godkänner vad utskottet härom anfört.

3. Investeringsplanering inom transportsektorn (mom. 2)

Sven Henricsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet vill”
och slutar med ”härom avstyrks” bort ersättas med text av följande lydelse:
Ifrågavarande investeringsplanering har enligt utskottets mening stor
politisk betydelse långt utöver själva transportsektorn. De strategiska
utvecklingseffekterna av en viss inriktning och samordning av infrastrukturella
satsningar på transport- och trafikområdet kan verka styrande/riktningsgivande
på regional utveckling, näringslivsutveckling m. m.

Investeringspolitiken på transportområdet måste enligt utskottets mening
styras av miljö- och energipolitiska hänsyn baserade på regional- och
fördelningspolitiska överväganden. Målsättningen måste vara en utvecklingsplanering
som gynnar landet, inte en passiv anpassningsplanering.

Transportrådets roll i investeringsplaneringen är enligt propositionen och i
formell mening rent rådgivande. Det kan emellertid inte uteslutas att rådet i
praktiken får en alltför dominerande roll och därmed kommer att inta den
ställning av övermyndighet som motionärerna befarar. Utskottet delar
därför motionärernas uppfattning att den långsiktiga investeringsplaneringen
och dess samordning inom trafiksektorn är uppgifter som ej bör tilldelas
transportrådet utan omhänderhas inom kommunikationsdepartementet.
Genom vad utskottet sålunda anfört torde syftet med motion T229 (vpk), i
här berörd del, få anses i huvudsak tillgodosett.

Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

TU 1985/86:12

gotab Stockholm 1986 10443