Trafikutskottets betänkande

1985/86:11

om anslag till Postväsende (prop. 1985/86:100 bil. 8)

1985/86:11

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen har förelagt riksdagen i
budgetpropositionens bilaga 8 under avsnittet G. Postväsende jämte motionsyrkanden
om införande av ett lägre porto för trycksaker och om
återinförande av tidigare använt ortnamn i postadress.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i här aktuell del av budgetpropositionen
och föreslår att motionsyrkandena lämnas utan åtgärd resp. avstyrks.

Mot utskottsmajoritetens beslut att avstyrka motionsyrkandet om återinförande
av tidigare använt ortnamn i postadress reserverar sig c-ledamöterna
och vpk-ledamoten.

SJÄTTE HUVUDTITELN
Postväsende

Regeringen har i proposition 1985/86:100 bilaga 8 (kommunikationsdepartementet)
under avsnitt G. Postväsende (s. 129-137) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen har förordats om inriktningen av
postens verksamhet för budgetåren 1986/87-1988/89,

2. bemyndiga regeringen att besluta om höjningar av den statliga kreditgarantin
för lån åt lantbrevbärare för inköp av motorfordon,

3. till Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser för
budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag på 553 000 000 kr.,

4. till Ersättning till postverket för tidningsdistribution för budgetåret
1986/87 anvisa ett anslag på 30 000 000 kr.

Motionerna

1985/86:T205 av Jan-Erik Wikström och andre vice talman Karl Erik
Eriksson (båda fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att trycksaksportot bör återinföras.

1985/86:T230 av Erkki Tammenoksa (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om återinförande
av s. k. korsband.

1 Riksdagen 1985186.15 sami. Nr 11

Rättelse: S. 7 rad 1-2 Utgår: under rubriken ”Gatuadress etc.”

1985/86:T244 av Bengt Kindbom (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att som
sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om
återinförande av tidigare använt ortnamn i postadress.

1985/86:T302 av Ingrid Sundberg och Håkan Stjernlöf (båda m) vari yrkas att
riksdagen begär att regeringen vidtar åtgärder i syfte att ge hushållen
möjlighet till inköp av rabattmärken för bokförsändelser fr. o. m. år 1987.

Utskottet

Utskottet behandlar i det följande propositionsförslagen i den ordning efter
vilken de har framförts i hemställan i propositionen. I anslutning till
behandlingen av förslaget om inriktningen av postens verksamhet för
budgetåren 1986/87-1988/89 behandlar utskottet motionsyrkandena i
ärendet.

1. Inriktningen av postens verksamhet för budgetåren 1986/
87-1988/89

Enligt beslut av riksdagen under förra riksmötet (prop. 1984/85:100 bil. 8,
s. 87-100, TU 11, rskr. 203) har fr. o. m. den 1 juli 1985 nya former för
statsmakternas styrning av posten införts. Styrningen av postens verksamhet
skall sålunda i fortsättningen ske genom att mål för service, ekonomi m. m.
fastställs på grundval av rullande treårsplaner. Fr. o. m. den 1 juli 1985 gäller
vidare bl. a. att posten har i princip beslutanderätt över samtliga investeringar
och att posten får finansiera alla investeringar med i rörelsen tillgängliga
medel. Det fasta statskapitalet uppgår till 411 milj. kr. på vilket avkastning
skall lämnas enligt statens avkastningsränta.

Posten har i augusti 1985 lagt fram en treårsplan för postens verksamhet
under budgetåren 1986/87-1988/89.1 propositionen har (s. 130-134) redovisats
i huvuddrag postens förslag om mål för service m. m. för de två
huvudaffärsområdena Brev och Paket samt Giro och Kassa och för de i dessa
ingående olika affärsområdena, postens investeringsbehov för treårsperioden,
som beräknas uppgå till ca 2 400 milj. kr. och investeringsbehovets
fördelning på olika slag av investeringsobjekt, m. m.

Föredragande departementschefen framhåller att det som framför allt bör
diskuteras och tas ställning till vid statsmakternas styrning av posten är mål
för service och prisutvecklingen för postens viktigaste tjänster. Av särskilt
intresse för statsmakternas styrning är enligt föredraganden servicenivån och
tillförlitligheten i brevbefordran, tillgängligheten till kassaservice samt
portoutvecklingen för 20-grams normalbrev.

Utskottet ansluter sig härvidlag till föredragandens uppfattning.

Servicemål för huvudaffärsområdet Brev och Paket redovisas i postens
treårsplan med mål för dels servicenivå, dels tillförlitlighet i befordran.
Servicenivån anger utlovad befordringstid för en försändelse enligt posttidtabellen.
För normalbrev är postens mål att 98 % skall erhålla över-nattbefordran,
och för ekonomibrev är målet att 100 % skall utdelas tredje
vardagen efter inlämningsdagen. I fråga om tillförlitlighet är postens mål att

TU 1985/86:11

för samtliga brev till nära 100 % nå upp till den tänkta servicenivån. För
normalbrev är enligt posten den uppmätta tillförlitligheten i genomsnitt ca
95 %. Att 100 % tillförlitlighet inte kan uppnås beror enligt posten bl. a. på
mycket knappa tidsmarginaler i transportnätet och att störningar i flyg- och
järnvägstrafiken kan förekomma.

Föredraganden anför att den servicnivå som posten redovisat i treårsplanen
för huvudaffärsområdet Brev och Paket är klart tillfredsställande i
dagsläget. Snabbheten i postbefordran måste, anför han, avvägas mot
kundernas önskemål att vilja betala. Föredraganden framhåller att tillförlitligheten
bör upprätthållas på en hög nivå. I överensstämmelse med vad
posten angivit är det enligt föredraganden inte rimligt att kräva 100 %
tillförlitlighet. Sådan tillförlitlighet bör dock enligt föredraganden vara målet
och han anser han den nuvarande 95-procentiga tillförlitligheten borde
kunna öka något.

Utskottet vill understryka att det är viktigt att åtagandena mot kunderna i
fråga om brevbefordran kan uppfyllas, oavsett vilken nivå beträffande
snabbheten man väljer. Det är därför angeläget att tillförlitligheten i
postbefordran upprätthålls på en hög nivå. Av skäl som posten redovisat är
det dock inte rimligt att kräva att 100 % tillförlitlighet skall uppnås. Sådan
tillförlitlighet bör dock enligt utskottets mening vara målet.

När det gäller servicemål för huvudaffärsområdet Giro och Kassa behandlar
föredraganden närmare frågan om tillgänglighet till kassaservice. Posten
konstaterar att postkassanätet är rikstäckande i vad avser geografisk
tillgänglighet och att mycket få hushåll i dag saknar tillgång till daglig
postkassaservice. Föredraganden framhåller att denna höga täckningsgrad
bör bibehållas. Föredraganden redovisar hur posten på olika sätt försöker
förbättra tillgängligheten till kassaservicen i tätorterna såsom genom lördagsservice,
vissa kvällsöppna postkontor, flyttning av postkontor till bättre
affärslägen och upprustning av lokaler. Föredraganden framhåller att
ansträngningarna för att förbättra tillgängligheten bör fortsätta och anför att
det vidare är väsentligt att posten löpande anpassar servicegraden i kassanätet
så att t. ex. väntetiderna på postkontoren är acceptabla för kunderna.

Utskottet har inte något att erinra mot de för huvudaffärsområdet Giro
och Kassa uppställda servicemålen.

När det gäller ekonomiska mål har posten föreslagit att prisutvecklingen för
framför allt 20-grams normalbrev bör vara att den högst skall ligga i nivå med
ökningen av övriga priser i samhället. Föredraganden delar denna mening.
Han framhåller att posten - i överensstämmelse med vad som föreslagits i
treårsplanen - för direkt konkurrensutsatta produkter bör ta ut de priser som
kunderna är beredda att betala. När det gäller utvecklingen av produktiviteten
räknar posten med att personalproduktiviteten skall öka med minst 3 %
per år. Föredraganden uttrycker tillfredsställelse med detta. Den beräknade
ökningen innebär en med 1 % höjd ambitionsnivå.

Föredraganden framhåller vikten av att finansiella styrningskriterier i form
av mått på räntabilitet (avkastning på eget kapital) och soliditet (relation
mellan verkskapital och de totala tillgångarna) utarbetas. Han påpekar att
posten för närvarande arbetar med ett projekt som syftar till att ta fram

TU 1985/86:11

principer för hur räntabilitetsmått och soliditetsmått skall kunna beräknas
för olika verksamheter inom posten och avser att återkomma till regeringen i
denna fråga när projektet har avslutats. Några mål i här aktuella finansiella
termer bör därför enligt föredraganden inte nu anges av statsmakterna. Han
anför emellertid att kraven på ränta på postens statslån och avkastning på
postens statskapital givetvis skall ligga fast.

Utskottet konstaterar med tillfredställelse att ambitionsnivån i fråga om
förbättring av postens personalproduktivitet har höjts. En fortlöpande
förbättring av produktiviteten krävs för att - som utskottet också framhöll
under förra riksmötet - en stabil ekonomi i kombination med en lugn
portoutveckling på lång sikt skall säkerställas.

I likhet med föredraganden vill utskottet framhålla vikten av att finansiella
styrningskriterier såsom räntabilitetsmått och soliditetsmått för olika verksamheter
inom posten utarbetas.

Utskottet vill också framhålla det angelägna i att man så långt möjligt söker
särredovisa de verksamheter som posten bedriver i konkurrens. Som
utskottet underströk under förra riksmötet skall monopolverksamheten inte
subventionera den konkurrensutsatta verksamheten. Den sistnämnda skall
ge sådana positiva bidrag att postens servicenät kan bibehållas och att
avgifterna för monopoltjänsterna kan hållas nere.

Vad som i övrigt anförs i här aktuell del av budgetpropositionen föranleder
inte någon erinran från utskottets sida.

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet sålunda att riksdagen godkänner
den förordade inriktningen av postens verksamhet för budgetåren 1986/87—
1988/89.

Utskottet behandlar i detta sammanhang tre motionsyrkanden om införande
av ett lägre porto för trycksaker samt ett motionsyrkande om återinförande
av tidigare använt ortnamn i postadress.

Införande av ett lägre porto för trycksaker

Före den 1 juni 1981 fanns enligt den då gällande postavgiftskungörelsen
(1971:745) separata taxor för befordran av brev, postkort, A-korsband resp.
B-korsband. Som korsband befordras trycksaker och varuprov. A-korsband
var korsband som skulle befordras och utdelas med samma hastighet som
brev. Annat korsband var B-korsband. Avgifterna för korsband var lägre än
avgifterna för brev och postkort. Vidare var avgifterna för B-korsband lägre
än avgifterna för A-korsband.

I den fr. o. m. den 1 juni 1981 gällande förordningen (1981:193) om vissa
postavgifter behandlas samtliga nu nämnda försändelseslag i avgiftshänseende
likformigt som brev. Den nya förordningen innebar även att avgiftsnivån
för brev höjdes. Avgiftsförändringen innebar bl. a. att kraven på snabbhet i
befordran och vikten på försändelserna på ett annat sätt än tidigare bestämde
avgifterna. Avgifterna har sedermera höjts ytterligare.

I förordningen om vissa postavgifter finns en normaltaxa och en ekonomitaxa.
”Normalbrev” behandlas som A-post, vilket innebär att de delas ut
första vardagen (måndag-fredag) efter inlämningen. ”Ekonomibrev” be -

TU 1985/86:11

handlas som s. k. B-post, vilket innebär att de delas ut tredje vardagen
(måndag-fredag) efter inlämningen. Avgifterna för ekonomibrev är lägre än
avgifterna för normalbrev. I förordningen har inrymts ett bemyndigande för
posten att sätta ned postavgifterna, om det är förenligt med verkets
ekonomiska intressen. Posten har satt ned avgifterna för s. k. föreningsbrev
och massbrev m. m. Sedan december 1984 finns ett system med frankoetiketter
som efter avtal med posten får användes på försändelser innehållande
böcker, tidskrifter, noter eller korrektur. Frankoettiketter finns dels för
befordran av brev som A-post, dels för befordran av brev som B-post. Med
frankoetiketter blir befordringsavgifterna för tyngre brev lägre än enligt
normaltaxan resp. ekonomitaxan.

Det kan i detta sammanhang erinras om att posten under de senaste åren
årligen har erbjudit allmänheten att köpa rabattfrimärken att användas som
porton för normalbrev.

I tre motioner framförs yrkanden som syftar till att ett lägre porto för böcker
m. m. skall införas. Kulturpolitiska m. fl. skäl åberopas. I motion T205 (fp)
begärs sålunda att ”trycksaksportot” skall återinföras. I motion T230 (s)
begärs att ”korsband” skall återinföras. I motion T302 (m) begärs att
hushållen skall få möjlighet till inköp av särskilda rabattfrimärken för
bokförsändelser. Rabattfrimärkena skulle enligt motionärerna bl. a. användas
vid rekvision av böcker från förlag, varvid köparna skulle överlämna
rabattfrimärken för försändelserna.

Utgångspunkt för utskottets syn på motionsyrkandena är att postens
verksamhet skall bedrivas efter företagsekonomiska och affärsmässiga
principer och att någon skyldighet inte kan anses föreligga för posten att vid
portosättningen göra kulturpolitiska överväganden.

Frågan om posttaxorna och bokdistributionen uppmärksammades emellertid
i proposition 1984/85:141 om litteratur och folkbibliotek (s. 24 och 25),
vilken behandlades under förra riksmötet (KrU 21, rskr. 392). I propositionen
redovisades att en särskild arbetsgrupp med företrädare för kommunikations-
och utbildningsdepartementen samt postverket och statens kulturråd
under en tid hade arbetat med att söka finna lösningar på de problem som
portoavgifterna medförde för bokförlag, bokhandlare och kulturtidskriftsutgivare.
Föredraganden förutskickade att ett uppdrag skulle lämnas statens
kulturråd att i samarbete med postverket och med deltagande av företrädare
för berörda branscher fortsätta det arbete som den nämnda arbetsgruppen
hade inlett. Genom beslut i mars 1985 har regeringen gett kulturrådet det
förutskickade uppdraget. Redovisning för uppdraget beräknas komma att
lämnas under våren innevarande år.

Mot bakgrund av bl. a. det sålunda åt statens kulturråd lämnade uppdraget
berörande de frågor som tas upp i de här aktuella motionerna bör dessa inte
föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Återinförande av tidigare använt ortnamn i postadress

TU 1985/86:11

Enligt allmänna poststadgan, som beslutas av posten, skall postförsändelse
vara försedd med tydliga och fullständiga uppgifter om adressat och

postadress för att komma adressaten till handa i behörig ordning och utan
försening. Postadress består av utdelningsadress och ortsadress. Det förutsätts
att gatunamn och husnummer skall finnas i utdelningsadressen när
posten delas ut genom brevbäring i områden där gatunamn och husnummer
förekommer. I områden där gatunamn och husnummer inte förekommer
skall användas områdesbeteckning, bynamn, gårdsnamn e.d. som utdelningsadress
och i förekommande fall även postlådenummer. Som ortsadress
skall enligt allmänna poststadgan i allmänhet anges postnummer och namnet
på adressorten, dvs. namnet på det postkontor från vilket postutdelningen
utgår.

Namn på postkontor fastställs av posten. Innan sådant namn fastställs eller
ändras skall emellertid posten enligt instruktionen för verket samråda med
berörd kommun. Kan enighet därvid inte nås, skall ärendet underställas
regeringen.

Postnummersystemet infördes år 1968. Med detta system har postsorteringen
underlättats, och införande av avancerade tekniska hjälpmedel i
postsorteringen har möjliggjorts.

Under årens lopp har en rad postkontor dragits in eller fått ändrade namn,
vilket inneburit att många gamla ortnamn ej längre ingår i ortsadresser.

I motion T244 (c) framförs kritik mot att tidigare använda ortnamn har
ersatts med andra namn i postadresser, trots att de postkontor som benämnts
med de gamla ortnamnen finns kvar. Motionären anger i motionen vissa
exempel på detta. Han framhåller bl. a. att de gamla ortnamnen har stort
kulturhistoriskt värde. Enligt motionären kan tidigare använda ortnamn i
postadresser återinföras i postadresserna utan problem. Återinförande av
tidigare använt ortnamn bör därför enligt motionären på framställning
medges. Motionären begär att riksdagen som sin mening skall ge regeringen
detta till känna.

Under förra riksmötet behandlade kulturutskottet (KrU 1984/85:16 s. 57-60) motionsförslag som var likartade med det här aktuella i samband med att
utskottet behandlade i bilaga 10 till 1984/85 års budgetproposition (s. 467-475) redovisade frågor om ortnamns värde och vård. I sitt av riksdagen
(rskr. 253) i denna del godkända betänkande föreslog kulturutskottet avslag
på motionsförslagen. Utskottet framhöll att ekonomiska och servicemässiga
konsekvenser hade anförts mot att återinföra ortsadresser i fall där ändringen
redan hade skett. I dessa fall kunde emellertid - anförde utskottet - en
anmälan om komplettering av utdelningsadressen göras till kyrkobokföringen
resp. lokala skattemyndigheten för att på detta sätt bevara den tidigare
ortsadressen.

Någon anledning för riksdagen att ändra sitt ställningstagande i här aktuell
fråga finns enligt trafikutskottets mening inte. Utskottet avstyrker därför
motionen.

Utskottet vill i detta sammanhang nämna att man inom posten har inlett en
verksamhet i vissa områden i landet som innebär att man upplyser
allmänheten om att i anslutning till utdelningsadress eller som sådan adress
kan anges församlingsnamn eller andra sedan gammalt använda namn på

TU 1985/86:11

områdena. Dessa namn avses bli intagna i postnummerkatalogen

TU 1985/86:11

2. Övriga förslag i propositionen

Efter medgivanden av riksdagen har regeringen bemyndigat posten att
bevilja statlig garanti - inom ramar som har bestämts av riksdagen - för lån åt
lantbrevbärare för inköp av motorfordon.

Senast under förra riksmötet bemyndigade riksdagen regeringen att
medge att ramen för den statliga kreditgarantin höjdes (prop. 1984/85:100
bil. 8, TU 11, rskr. 203). Ramen bestämdes då till 50 milj. kr.

Föredraganden anför bl. a. att erfarenheterna av kreditgarantisystemet
har varit mycket goda och att postverkets finansiella förluster på grund av sitt
åtagande har varit mycket små. Erfarenheterna hos postverket har enligt
föredraganden emellertid visat att det utestående lånesaldot ökar relativt
snabbt till följd av den snabba prisökningen på bilar samt ökningen av antalet
lån. Han anser därför att ramen för den statliga kreditgarantin även i
fortsättningen bör höjas i takt med behovet. För att tillgodose behovet av en
snabbare beslutsprocess föreslår han att regeringen inhämtar riksdagens
bemyndigande att fortsättningsvis få besluta om höjningar av ramen för
kreditgarantin.

Utskottet tillstyrker att ett sådant bemyndigande lämnas och föreslår
således i överenstämmelse med regeringens förslag att riksdagen bemyndigar
regeringen att besluta om höjningar av kreditgarantin.

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag att för nästa
budgetår 553 milj. kr. anvisas under anslaget till Ersättning till postverket för
befordran av tjänsteförsändelser samt 30 milj. kr. under anslaget till
Ersättning till postverket för tidningsdistribution.

3. Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen

a) godkänner vad i propositionen har förordats om inriktningen av
postens verksamhet för budgetåren 1986/87-1988/89,

b) lämnar motionerna 1985/86:T205 (fp), 1985/86:T230 (s) och
1985/86:T302 (m) om ett lägre porto för trycksaker utan åtgärd,

c) avslår motion 1985/86:T244 (c) om återinförande av vissa
ortnamn i vissa postadresser,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om höjningar av
den statliga kreditgarantin för lån åt lantbrevbärare för inköp av
motorfordon,

3. att riksdagen till Ersättning till postverket för befordran av
tjänsteförsändelser för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag på
553 000 000 kr.,

4. att riksdagen till Ersättning till postverket för tidningsdistribution TU 1985/86:11

för budgetåret 1986/87 anvisar ett anslag på 30 000 000 kr.

Stockholm den 25 februari 1986
På trafikutskottets vägnar
Kurt Hugosson

Närvarande: Kurt Hugosson (s), Rolf Clarkson (m), Birger Rosqvist (s),
Olle Östrand (s), Olle Grahn (fp), Gösta Andersson (c). Per Stenmarck (m),
Rune Johansson (s), Margit Sandéhn (s), Hugo Bergdahl (fp), Görel Bohlin
(m), Sten-Ove Sundström (s), Agne Hansson (c), Sven Henricsson (vpk) och
Yngve Wernersson (s).

Reservation

Återinförande av vissa ortnamn i postadresser (mom. 1 c)

Gösta Andersson och Agne Hansson (båda c) samt Sven Henricsson (vpk)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Någon
anledning” och på s. 7 slutar med ”Gatuadress etc.” bort ersättas med text av
följande lydelse:

Som nämndes i kulturutskottets ovannämnda betänkande har emellertid
posten efter år 1973 beslutat att det skall vara möjligt att behålla den gamla
ortsadressen när en poststation dras in och utdelningen sker från en annan
station.

Trafikutskottet anser att de ekonomiska och servicemässiga konsekvenserna
inte kan anses vara särskilt annorlunda mot att återinföra ortsadresser i
fall där ändring redan har skett.

Utskottet vill i likhet med vad kulturministern underströk i ovannämnda
proposition betona att det är av ett kulturhistoriskt och socialt värde att de
nedärvda ortnamnen vårdas och bevaras. Därför bör man inom posten vara
lyhörd för lokala opinioner när det gäller fastställande eller ändring av
ortsadresser.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionen bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 c bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen

c) med anledning av motion 1985/86:T244 (c) om återinförande
av vissa ortnamn i postadresser som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet härom anfört,

gotab Stockholm 1986 10403