Socialutskottets betänkande
1985/86:31

om fritidshemsverksamheten (prop. 1985/86:152)

SoU
1985/86:31

I betänkandet behandlas proposition 1985/86:152 om fritidshemsverksamheten
jämte de motioner som väckts med anledning av propositionen.

Till betänkandet har fogats 15 reservationer av s, m, fp, c och vpk.

Utskottet har i ärendet uppvaktats av företrädare för Svenska facklärarförbundet,
Svenska kommunalarbetareförbundet samt av representanter
för föräldrar och personal vid fritidshemmen i Katarina västra skolområde
i Stockholm.

Sammanfattning

En utskottsmajoritet bestående av m-, fp-, c- och vpk-ledamöterna avstyrker
propositionens förslag till riktlinjer för mål och innehåll i fritidshemsverksamheten.
S-ledamöterna reserverar sig till förmån för propositionens
förslag. En utskottsmajoritet bestående av s och vpk avstyrker motioner (m,
fp, c) om delvis annan inriktning av skolbarnsomsorgen. Utskottets m-, fpoch
c-ledamöter reserverar sig gemensamt för ett riksdagsuttalande på
grundval av motionerna.

Utskottet avstyrker under avsnittet Organisationen av fritidshemsverksamheten
ett antal motionsyrkanden (m, fp, c) om familjedaghem och om
alternativ skolbarnsomsorg. Mot detta reserverar sig m-, fp- och c-ledamöterna
gemensamt. Mot motiveringen till avslaget av yrkandet om familjedaghem
reserverar sig vpk-ledamoten.

Under avsnittet Samverkan och samordning föreslår utskottet med anledning
av en fp-motion ett tillkännagivande till regeringen med innebörd
att skolan inför schemaläggningen av lågstadieklassernas arbete bör samråda
med de för skolbarnsomsorgen ansvariga och med elevernas föräldrar.
Motioner (m, c) om uttalanden rörande en samlad skoldag avstyrks. Häremot
reserverar sig m- och c-ledamöterna.

En utskottsmajoritet bestående av m-, fp- och c-ledamöterna avstyrker
med ordförandens utslagsröst tre vpk-yrkanden om utbyggnaden av fritidshemsverksamheten
m. m. Vpk-ledamoten reserverar sig häremot. Mot motiveringarna
till två av avslagen reserverar sig utskottets s-ledamöter.

En utskottsmajoritet bestående av m-, fp-, c- och vpk-ledamöterna avstyrker
propositionens förslag till riktlinjer för statsbidrag till fritidshemsverksamheten.
Utskottets s-ledamöter reserverar sig till förmån för propositionens
förslag.

1 Riksdagen 1985/86. 12 sami. Nr 31

Vid överläggningar inför utskottet har m-, fp- och c-ledamöterna enats SoU 1985/86:31

om att — med anledning av förslag i resp. motioner — gemensamt hemställa
att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till nytt statsbidragssystem
för fritidshemsverksamheten som uppfyller vissa angivna krav. Statsbidraget
skall bl. a. vara neutralt gentemot alla omsorgsformer oavsett huvudman
och administrativt lätthanterligt. En utskottsmajoritet bestående av de
borgerliga ledamöterna tillstyrker med ordförandens utslagsröst förslaget
och föreslår att regeringen ges till känna att ett förslag med angivet innehåll
bör utarbetas och framläggas för riksdagen. S-ledamöterna reserverar sig
till förmån för avslag på samtliga motionsförslag om nytt statsbidragssystem.
Vpk-ledamoten reserverar sig till förmån för vpk:s förslag till statsbidragssystem
för barnomsorgen.

Vpk-ledamoten reserverar sig också till förmån för ett yrkande om förlängning
av det tillfälliga anordningsbidraget.

Propositionen

I proposition 1985/86:152 om fritidshemsverksamheten har regeringen (socialdepartementet)
föreslagit riksdagen

1. att godkänna de riktlinjer för mål och innehåll i fritidshemsverksamheten
som angivits i propositionen,

2. att godkänna de riktlinjer för statsbidrag till fritidshemsverksamheten
m. m. som angivits i propositionen.

Vidare har regeringen berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i
propositionen anförts om organisationen av fritidshemsverksamheten.
Bidragsförändringarna föreslås gälla fr. o. m. den 1 juli 1986.

Motioner

I motion 1985/86:500 av Daniel Tarschys m. fl. (fp) hemställs

1. att riksdagen med avslag på propositionens första yrkande som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen har anförts om mål
och innehåll i skolbarnsomsorgen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
har anförts om skolbarnsomsorgens organisation samt samordning
mellan skola och skolbarnsomsorg,

3. att riksdagen med avslag på propositionens andra yrkande hos regeringen
hemställer om en översyn av statsbidragssystemet för barnomsorgen
i enlighet med de riktlinjer som har angivits i motion 1985/86:So603.

I motion 1985/86:501 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs

1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1985/86:152,

2. att riksdagen uttalar att alla skolbarn upp t. o. m. tolv års ålder skall ha
rätt till heldagsomsorg i fritidshem,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att målsättningen
för samhällets utbyggnad av barnomsorg i daghem och fritidshem bör 2

vara 50 000 platser under budgetåret 1986/87 med fördelningen hälften i SoU 1985/86:31
daghemsplatser och hälften i fritidshemsplatser,

4. att riksdagen uttalar att utbyggnaden bör ha den inriktning mot kollektiv
barnomsorg som anges i motionen,

5. att riksdagen uttalar sig för en förändring av statsbidraget till barnomsorgen
i enlighet med vad som anförs i motionen samt hemställer hos regeringen
om förslag till nytt statsbidragssystem,

6. att riksdagen beslutar att anordningsbidraget bör utgå till fritidshem
och utgå tills utbyggnadsbehovet av fritidshem är täckt.

I motion 1985/86:502 av Ulla Tillander m. fl. (c) hemställs

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförts om inriktningen av skolbarnsomsorgen,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om ett nytt och
schabloniserat statsbidrag för fritidshemsverksamheten i enlighet med det
anförda.

1 motion 1985/86:503 av Nils Carlshamre m. fl. (m) hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av och fördelarna med att underlätta framväxten av
alternativ skolbarnsomsorg,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolbarnsomsorgens inriktning, bl. a. att kraven på pedagogisk
inriktning, samutnyttjande och samverkan med skola och institutionsbunden
kommunal skolbarnsomsorg inte får betonas så kraftigt att variation,
flexibilitet och alternativ åsidosätts,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om familjedaghemmen, bl. a. att de utgör ett värdefullt alternativ
för alla barn och även i framtiden i positiv mening bör tillmätas en mycket
stor betydelse för skolbarnsomsorgen,

4. att riksdagen med avslag på de föreslagna riktlinjerna i fråga om statsbidrag
till fritidshemsverksamheten m. m. begär nytt skyndsamt förslag till
statsbidrag som är neutralt i fråga om omsorgsform och huvudman med
ikraftträdande den 1 januari 1987.

Utskottet

Bakgrund

Kommunernas ansvar och skyldigheter när det gäller fritidshemsverksamheten
regleras sedan år 1982 av socialtjänstlagen (1980:620), SoL, och socialtjänstförordningen
(1981:750).

De av barnstugeutredningen (SOU 1972:26) formulerade målen för förskolans
verksamhet — att tillsammans med hemmen skapa goda förutsättningar
för varje barns utveckling och fostra barnen till goda samhällsmedborgare
utifrån en demokratisk människosyn — har i SoL utvidgats till att
gälla all verksamhet som riktar sig till barn och ungdom. 1 barnstugeutredningen
betonades förskolans ansvar för barn i behov av särskilt stöd, vilket 3

även görs i SoL.

Barnstugeutredningen behandlade också frågan om yngre skolbarns be- SoU 1985/86:31
hov av omsorg och fritidsverksamhet (SOU 1974:42). Utredningen utarbetade
ett program för skolbarn med behov av omsorg under den skolfria del
av dagen då föräldrarna arbetar eller studerar. Bl. a. föreslog utredningen
en mera öppen organisationsform, s. k. utvidgade fritidshem som i första
hand skulle knytas till bostadsområdets låg- och mellanstadieskola.

Utredningen om skolans inre arbete (SIA) föreslog i betänkandet (SOU
1974:53) Skolans arbetsmiljö bl. a. en samlad skoldag, omfattande såväl
undervisning som fria aktiviteter.

Båda dessa utredningar betonade vikten av att föreningslivet engageras i
fritidsverksamheten för yngre skolbarn.

Riksdagen ställde sig bakom det av barnstugeutredningen formulerade
programmet för fritidshemmens organisation, funktion och innehåll (prop.

1975/76:92, SoU 28, rskr. 219) och uttalade sig för SIA-utredningens förslag
om införandet av samlad skoldag.

Barnstugeutredningens förslag om fritidshemmens samlokalisering med
skolan och SIA-utredningens förslag om en samlad skoldag bidrog till att
skapa osäkerhet i fråga om såväl behovet av fritidshemsplatser som fritidshemmens
funktion. Den samlade skoldagen genomfördes inte i den omfattning
eller med den utformning som ursprungligen avsågs. Utvidgade fritidshem
kom inte heller att slå igenom som organisationsform.

I betänkande SoU 1981/82:1 uttalade utskottet, som i denna del var enhälligt,
att det — mot bakgrund av de olika kvalitetsfrågor som tagits upp i
en proposition från den dåvarande regeringen samt i motioner — var nödvändigt
att personalen i förskolor och i barnomsorgen i övrigt fick en mer
preciserad målsättning för sitt arbete och klarare riktlinjer för vilket innehåll
verksamheten skulle ha (betänkandet s. 15 f.). Utskottet angav vidare att
socialstyrelsen — inom ramen för sin skyldighet enligt socialtjänstlagen att
ge ut allmänna råd — borde fortsätta och intensifiera sitt arbete på att
konkretisera förskolans målsättning och innehåll för kommunerna. Det
borde vidare enligt utskottet samtidigt ankomma på socialnämnden i varje
kommun att — på grundval av de allmänna mål som fastställts för barnomsorgen
i socialtjänstlagstiftningen och med hjälp av den vägledning socialstyrelsen
lämnar — fastställa riktlinjer för det pedagogiska arbetet inom
förskolan i kommunen. Motsvarande borde enligt utskottet så långt som
möjligt gälla även den övriga barnomsorgsverksamheten. Utskottet anförde
vidare att riksdagen borde få en redovisning för planerna då det gällde
det fortsatta arbetet på att ge kommunerna och personalen stöd och vägledning
rörande barnomsorgsverksamheten. Redovisningen borde enligt utskottet
göras så utförlig att det blev möjligt för riksdagen att bedöma om och
i vad mån det kunde vara nödvändigt med särskilda åtgärder eller initiativ
för att inom rimlig tid tillgodose personalens berättigade intresse att få stöd
och vägledning i sitt arbete. Utskottet framhöll att det inte borde komma i
fråga att utarbeta en läroplan för förskolan motsvarande den som finns för
den obligatoriska skolan. En sådan läroplan skulle nämligen enligt utskottet
inte kunna förenas med de fria arbetsformer som även i fortsättningen
borde prägla förskolan och vara ägnad att reglera verksamheten på ett sätt

som skulle stå i motsättning till önskemålet om att kommunerna inte skall 4

vara bundna i detalj av centrala bestämmelser på barnomsorgsområdet.

Utskottet begärde att den efterfrågade redovisningen rörande målsättning SoU 1985/86:31
och riktlinjer för barnomsorgsverksamheten skulle läggas fram i sådan tid
att riksdagen kunde behandla den innan det av utskottet samtidigt förordade
nya statsbidragssystemet för barnomsorgen hann träda i kraft.

Riksdagen beslutade att som sin mening ge regeringen till känna vad
utskottet anfört om viss redovisning för riksdagen rörande mål och riktlinjer
m. m. för barnomsorgsverksamheten.

I regeringens skrivelse 1982/83:34 om socialstyrelsens fortsatta arbete
med innehållet i barnomsorgen, vilken behandlades av riksdagen i samband
med att riksdagen hösten 1982 beslutade att det tidigare statsbidragssystemet
tills vidare skulle behållas och det nya inte träda i kraft, redovisades
bl. a. vissa överväganden rörande fritidshemmens pedagogiska verksamhet.
Enligt socialministern var det angeläget att ett pedagogiskt program
för barnomsorgen även omfattade den fritidshemsverksamhet som
bedrivs för skolbarn. Verksamheten för barn i olika åldrar måste ses som en
helhet. Riksdagen beslutade att skrivelsen inte skulle föranleda någon riksdagens
åtgärd.

I proposition 1984/85:209 om förskola för alla barn hemställdes att riksdagen
skulle godkänna i propositionen angivna riktlinjer för innehållet i
barnomsorgen. 1 propositionen togs bl. a. upp frågan om ett pedagogiskt
program för förskolan, med hänvisning till riksdagens år 1982 gjorda beställning.
Riksdagen bereddes vidare tillfälle att ta del av vad som anfördes i
propositionen angående kommunala riktlinjer för barnomsorgens förskoleverksamhet.
Riksdagen beslutade bifalla propositionen (SoU 1985/86:5,
rskr. 27).

Fritidshemskommittén tillkallades hösten 1982 för att belysa frågan om
fritidshemsverksamheten för skolbarn. Kommittén, som antog namnet fritidshemskommittén,
avgav i maj 1985 betänkandet (SOU 1985:12) Skolbarnsomsorgen.
Betänkandet har remissbehandlats. Förslagen i betänkandet
ligger till grund för propositionen.

Mål och innehåll i fritidshemsverksamheten

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner de riktlinjer som angivits
för mål och innehåll i fritidshemsverksamheten (yrkande I). På s. 7—12 i
propositionen redovisar föredragande statsrådet sin syn beträffande mål
och inriktning i fritidshemsverksamheten, föräldrasamarbete, den pedagogiska
verksamheten samt pedagogiskt program för fritidshem. Det övergripande
målet för innehållet i fritidshemsverksamheten anges vara detsamma
som för barnomsorgen i övrigt, nämligen att förmedla och ge en konkret
innebörd åt demokratiska värderingar. Fritidshemsverksamheten skall vidare
tillsammans med hemmet stödja barnens individuella utveckling i fysiskt,
socialt, emotionellt och intellektuellt avseende genom en allsidig personlighetsutveckling.
Verksamheten skall också utveckla barnen som
gruppmedlemmar genom att ge dem möjlighet att orientera sig om gränser
och normer för social samvaro.

Enligt propositionen skall fritidshemmet verka för att minska skillnaderna
mellan barns olika uppväxtvillkor. Ett särskilt ansvar har fritidshemmet
för barn som av olika skäl är missgynnade, t. ex. barn med handikapp, barn

med psykosociala problem, barn som kommer från språkligt och socialt SoU 1985/86:31
eftersatta miljöer och barn med olika kulturbakgrund.

För de yngre skolbarnen är behovet av omsorg och trygghet fortfarande
stort, heter det vidare i propositionen. Omsorgsbehovet kvarstår i allmänhet
under hela perioden 7 —12 år, men förändrar karaktär. De yngsta barnen
inom denna åldersgrupp (7—9 år) är vanligen fortfarande beroende av
en nära och stabil vuxenkontakt, medan 10—12-åringen behöver en trygg
miljö som bas att utgå från och återkomma till, där det finns vuxna som kan
ge stöd i olika situationer.

I propositionen anges också att fritidshemsverksamheten bör ha en förankring
i närmiljön. Därför skall den pedagogiska planeringen, för vilken
personalen ansvarar, ske tillsammans med barnen i den egna verksamheten
och i nära samarbete med barnens föräldrar. Barnens vårdnadshavare bör
ges en uttrycklig rätt att delta i planeringen av verksamheten. Varje fritidshem
bör söka finna former för ett ändamålsenligt föräldrasamarbete. Fritidshemmet
skall också samverka med skolan och andra verksamheter i
närmiljön som påverkar barnens fostran och utveckling.

I propositionen erinras om att socialstyrelsen fortlöpande utarbetat arbetsplaner
för förskolan, medan det inte finns något motsvarande arbete
för fritidshemmen. Föredragande statsrådet anför att det enligt hans uppfattning
är en angelägen uppgift att också fritidshemsverksamhetens mål,
innehåll och arbetssätt konkretiseras.

Vistelsen i fritidshemmet innebär enligt propositionen en gruppsamvaro
med barn i olika åldrar under friare former än dem som normalt förekommer
i skolan. Barnen skall ha stor frihet att själva välja vad de vill ägna sig åt
i fritidshemmet. Det är viktigt att personalen så långt möjligt stöder och
respekterar barnens egen kultur. Innehållet i verksamheten kan anpassas
till frågor och intressen som är aktuella i barngruppen. Fritidshemmet kan
exempelvis välja att stödja skolans arbete i olika tillämpningar, studiebesök
och praktiska verksamheter.

Kompetensutveckling och socialisation anges vara nödvändiga för barns
utveckling i dessa åldrar. Kompetensutveckling sägs innebära att barnet
från det totala beroendet av andras omvårdnad utvecklar en förmåga att
klara sig på egen hand. Socialisation innebär att kunna ingå i grupper,
samarbeta, lösa konflikter och utveckla kritiskt tänkande samt omfatta normer
och värderingar.

I fritidshemmet bör barnen lära sig att själva ta ansvar för olika delar av
verksamheten, såsom att handla och laga enklare måltider. De bör också
lära sig att behärska sin närmiljö — att klara trafikmiljön, hitta till bibliotek
osv.

Vikten av att barnen engagerar sig i olika former av föreningsverksamhet
understryks. Det anses värdefullt att barnen, innan de slutar i fritidshemmet,
har haft möjlighet att knyta kontakter med det fritidsutbud och det
föreningsliv som finns att tillgå för dem. För detta krävs, enligt propositionen,
att personalen har kontakter med förenings-, kultur- och fritidsliv i
kommunen.

Beträffande pedagogiskt program för fritidshem upplyses i propositionen
(s. 11) att regeringen nyligen givit socialstyrelsen i uppdrag att utarbeta 6

ett pedagogiskt program för förskolan. Detta arbete skall vara slutfört den 1
oktober 1986. Statsrådet Lindqvist anför att han avser att återkomma till
regeringen med frågan om ett motsvarande uppdrag till socialstyrelsen att
utarbeta ett pedagogiskt program för fritidshem. Det pedagogiska programmet
bör, i likhet med det för förskolan, vara av principiell karaktär och ange
ramarna för verksamheten.

Alla skolbarn i fritidshem, utvidgad syskongrupp vad avser skolbarnen
och öppet fritidshem skall enligt propositionen få del av det pedagogiska
programmet. Programmet bör utformas så att det kan tjäna som underlag
för kommunernas ledning, utveckling och utvärdering av den pedagogiska
verksamheten och för personalens pedagogiska planering.

Det pedagogiska programmet skall anpassas och vidareutvecklas med
hänsyn till lokala förhållanden och resurser i kommunen. Detta bör enligt
propositionen ske genom att varje kommun utarbetar riktlinjer för barnomsorgens
fritidshemsverksamhet och dess pedagogiska innehåll.

1 propositionen erinras vidare om betydelsen av att barnomsorgspersonalen
får möjligheter till fortbildning för en kvalitativ utveckling av verksamheten.
Det ankommer på varje kommun att ansvara för personalens
fortbildning och att vid behov avsätta medel till vikarier då personalen
deltar i fortbildning.

I motion 1985/86:501 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas avslag på propositionens
förslag i dess helhet (yrkande 1 i motsvarande del).

I motion 1985/86:500av Daniel Tarschys m. fl. (/pjhemställs att riksdagen
med avslag på propositionens första yrkande ger regeringen till känna vad
som i motionen har anförts om mål och innehåll i skolbarnsomsorgen (yrkande
!). Motionärerna ställer sig tveksamma till tanken på ett enhetligt och
bindande pedagogiskt program för fritidsverksamheten. Skolbarnsomsorgen
kan med fördel utvecklas utan att mål och riktlinjer uppställs på central
nivå. Inte heller kan motionärerna se något bärande skäl att generellt påbjuda
ett utarbetande av kommunala riktlinjer. En alltför stark betoning av det
pedagogiska innehållet i fritidshemsverksamheten riskerar vidare att sudda
ut gränsen mellan skola och skolbarnsomsorg. Även för barn måste det
finnas en skillnad mellan arbete och fritid. Målen för sin fritid skall barnen
kunna ställa upp själva tillsammans med sina föräldrar, anför motionärerna.

I motion 1985/86:502 av Ulla Tillander m. fl. (c)yrkas att regeringen skall
ges till känna vad i motionen anförs om inriktningen av skolbarnsomsorgen
(yrkande 1 delvis). I motionen framhålls bl. a. att de flesta föräldrar känner
en glädje i sitt föräldraansvar. Motionärerna anför att det är viktigt och
naturligt för skolbarnsomsorgen att utgå från det starka föräldraengagemanget.

I motion 1985/86:503 av Nils Carlshamre m.fl. (m) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
skolbarnsomsorgens inriktning, bl. a. att kraven på pedagogisk inriktning
inte får betonas så kraftigt att variation, flexibilitet och alternativ åsidosätts
(yrkande 2 delvis). Skolbarnsomsorgen skall enligt motionärerna vara ett
komplement till familjens fostran och omvårdnad och får inte åsidosätta
barnens behov av spontan självständig lek och avkoppling i lugn och ro.

SoU 1985/86:31

7

Utskottet gör följande bedömning. SoU 1985/86:31

De förslag som nu läggs fram i propositionen 1985/86:152 ligger såvitt
avser mål och innehåll i fritidshemsverksamheten (yrkande 1 i propositionen)
nära riksdagens tidigare uttalande i dessa frågor (se ovan s. 4). Det
finns emellertid betydelsefulla skillnader, bl. a. genom sambandet mellan
detta förslag och de i propositionen samtidigt föreslagna ändringarna i
statsbidragssystemet (se nedan s. 16). Det anförda gör att utskottet inte
heller i här aktuell del kan ställa sig bakom propositionens förslag. Utskottet
avstyrker sålunda yrkande 1 i propositionen och tillstyrker motionerna
501 (vpk) yrkande 1 (delvis) och 500 (fp) yrkande 1 (delvis) i vad däri yrkats
avslag på propositionen.

När det gäller de synpunkter som framförs i motionerna 500 (fp), 502 (c)
och 503 (m) konstaterar utskottet att riksdagen tidigare begärt ett pedagogiskt
program till ledning för arbetet med fritidshemsverksamheten och
därvid även uttalat sig till förmån för kommunala riktlinjer. Utskottet anser
fortfarande att det finns ett behov av vägledning från statsmakternas sida
när det gäller utvecklingen av det pedagogiska innehållet i fritidshemsverksamheten.
Utskottet kan vidare inte dela den grundsyn på skolbarnsomsorgen
som kommer till uttryck i de nu angivna motionerna. Dessa avstyrks
således.

Organisationer! av fritidshemsverksamheten

Beträffande organisationen av fritidshemsverksamheten framläggs inte något
formellt förslag för riksdagen, som bereds tillfälle att ta del av vad som i
denna del anförs i propositionen.

Statsrådet Lindqvist redovisar som sin bedömning att den organisatoriska
och pedagogiska utformningen av fritidshemsverksamheten inom ramen
för gällande lagstiftning skall beslutas av varje kommun (prop. s. 12).

Detta sägs innebära att kommunen beslutar om fördelningen mellan olika
verksamhetsformer och även i övriga frågor av organisatorisk art, t. ex.
barngruppernas storlek, personaldimensionering, extra resurser för barn i
behov av särskilt stöd, lokalutformning och öppethållande.

Det uppges vidare vara kommunens sak att beräkna behovet av platser i
de olika formerna. Fritidshemskommitténs beräkningar sägs ha utgått från
att plats i heldagsöppna fritidshem i första hand kommer att efterfrågas för
barn i årskurserna 1—3. Barn på mellanstadiet ansågs av kommittén kunna
få sitt omsorgsbehov tillgodosett genom en kombination av skolans verksamhet
och ett eftermiddagsöppet fritidshem eller en öppen fritidshemsverksamhet.
Föredragande statsrådet säger sig i stort dela kommitténs uppfattning,
men vill också framhålla att det bör vara möjligt att erbjuda även
de yngre barnen plats i eftermiddagsöppna avdelningar, liksom att låta
äldre barn i vissa fall behålla sin plats i heldagsöppet fritidshem t. o. m. tolv
års ålder. Statsrådet förutsätter också att kommunen vid sin planering tar
hänsyn till att verksamheten måste vara tillgänglig för barn med behov av
särskilt stöd för sin utveckling.

Socialstyrelsen anses även fortsättningsvis böra noggrant följa fritidshemmens
utveckling i kommunerna, i synnerhet vad gäller nya verksam- 8

hetsformer för barn i årskurserna 4—6.

I propositionen erinras vidare om att kommunens ansvar för fritidshems- SoU 1985/86:31
verksamhetens kvalitet kvarstår även om driften av en anläggning överlåtits
på ett föräldrakooperativ eller på en förening.

Under rubriken Former för organisationen (prop. s. 13) redovisar föredragande
statsrådet som sin bedömning att det finns anledning att sträva
efter att få ett utbud av olika tillsynsformer som står i relation till olika barns
tillsynsbehov.

Det heldagsöppna fritidshemmet kommer enligt statsrådets uppfattning
att i första hand behövas för barn i årskurserna 1—3. Många mellanstadiebarn
kommer sannolikt att i stället för fritidshem utnyttja en öppen fritidsverksamhet,
se vidare nedan.

För skolbarn i utvidgade syskongrupper, dvs. grupper där barn i åldern
7—12 år integrerats i en daghemsavdelning, framhålls betydelsen av en
medveten planering med utgångspunkt i det pedagogiska programmet för
fritidshem.

Enligt propositionen har 40 % av de skolbarn som i dag har plats inom
barnomsorgen plats i familjedaghem. Föredragande statsrådet anser att förutsättningarna
för arbetet i familjedaghem är sådana att viss kompletterande
verksamhet i form av öppna fritidshem krävs för att en plats i familjedaghem
skall kunna anses likvärdig med en plats i fritidshem.

För skolbarn inskrivna i familjedaghem och för barn till hemmavarande
föräldrar uppges finnas ett behov av organiserad fritidsverksamhet under
eftermiddagstid. Fritidshemskommittén föreslog att öppna fritidshem skulle
organiseras i befintliga lokaler i skolor, kvarters- och fritidsgårdar eller
om möjligt i barnomsorgslokaler. För barn i åldrarna 10—12 år kan det
öppna fritidshemmet tillgodose en del av omsorgsbehovet, heter det i propositionen.
Statsrådet vill emellertid peka på att det i många sammanhang,
bl. a. med hänsyn till bostadsområdets utformning och andra liknande faktorer,
kan finnas behov av ett större ansvarstagande från kommunens sida
även för dessa äldre barn.

Under sommarmånaderna då skolan stänger kan behovet av barnomsorg
för skolbarnen vara större än under övriga delar av året, sägs det vidare i
propositionen (s. 15). Det anses därför vara av stor betydelse att barnomsorgen
om möjligt organiseras så att omsorg kan erbjudas även de barn som
under skolterminerna inte efterfrågar detta. Enligt föredragande statsrådets
uppfattning bör sådan verksamhet som bedrivs i form av koloni eller sommargårdar,
veckokoloni och dagkoloni ses som en del av barnomsorgen
under sommaren. I syfte att stimulera en sådan utveckling föreslås vissa
förändringar i statsbidragssystemet (se vidare nedan s. 16).

Barn i fritidshemsverksamhet i form av daghem (utvidgade syskongrupper),
fritidshem, familjedaghem eller organiserad sommarverksamhet skall
enligt propositionen vara inskrivna i verksamheten. Barn i öppna fritidshem
är normalt inte inskrivna.

Familjedaghemmens ställning

I motion 1985/86:500 (fp) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad som i motionen har anförts om skolbarnsomsorgens 9

1 * Riksdagen 1985/86. 12 sami. Nr 31

organisation (yrkande 2 delvis). Motionärerna delar inte uppfattningen i SoU 1985/86:31
propositionen att barn som har plats i familjedaghem som komplement
behöver öppna fritidshem. En sådan norm tar inte hänsyn till att många
barn i dessa åldrar också deltar i olika former av föreningsverksamhet.

1 motion 1985/86:502 av Ulla Tillander m. fl. (c) hemställs att riksdagen
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts om
inriktningen av skolbarnsomsorgen (yrkande I delvis). Enligt motionärerna
är familjefritidshem ett utmärkt alternativ för många. Fritidshem i institutionaliserad
form hamnar lätt i ensidig inriktning på schemalagd verksamhet.
Från motionärernas utgångspunkter är det inte alltid nödvändigt att
komplettera familjefritidshemmen med någon mer pedagogiskt inriktad
verksamhetsform. På många håll, särskilt på landsbygden, är en sådan utformning
inte heller möjlig.

I motion 1985/86:503 (m) hemställs att regeringen bör ges till känna vad
som i motionen anförts om familjedaghemmen, bl. a. att de utgör ett värdefullt
alternativ för alla barn och även i framtiden i positiv mening bör
tillmätas en mycket stor betydelse för skolbarnsomsorgen (yrkande 3). Propositionen
överbetonar den institutionella delen av skolbarnsomsorgen,
menar motionärerna. Många föräldrar önskar plats i familjedaghem för
sina barn, därför att barnen där kan få en lugn och hemlik miljö. Familjedaghem
ger dessutom en mer flexibel och mindre kostnadskrävande barnomsorg
än institutioner.

Av de skolbarn som i dag har plats inom barnomsorgen har ca 40 % plats i
familjedaghem. Av mellanstadiebarnen var dock 1984/85 endast 7 000 barn
inskrivna i familjedaghem, vilket motsvarar drygt 2 % av det totala antalet
mellanstadiebarn (335 000).

Utskottet gör följande bedömning.

Det yttersta ansvaret för fritidshemsverksamhetens organisation vilar på
kommunen. Det innebär att kommunen beslutar om fördelningen mellan
olika verksamhetsformer och också har att beräkna behovet av platser i de
olika formerna. Utskottet delar emellertid uppfattningen i propositionen
att förutsättningarna för arbetet i familjedaghemmen är sådana att det behövs
viss kompletterande verksamhet för skolbarnen. Det gäller särskilt i
fråga om de något större barnen i åldrarna 10—12 år. De kompletterande
verksamheterna skall bl. a. ge barnen möjlighet till flera kamrat- och vuxenkontakter.
Aktiviteterna kan därigenom bättre anpassas till barnens skiftande
behov och intressen. Det sagda innebär att utskottet avstyrker motionerna
500 (fp) (yrkande 2 delvis), 502 (c) (yrkande 1 delvis) samt 503 (m)

(yrkande 3).

Till frågan om riktlinjer för statsbidrag till de olika verksamhetsformerna
återkommer utskottet i det följande.

Alternativ skolbarnsomsorg

I motion 1985/86:500 (fp) hemställs att regeringen ges till känna vad som i
motionen anförts om skolbarnsomsorgens organisation (yrkande 2 delvis).

Motionärerna anser bl. a. att skolbarnsomsorg är en verksamhet som lämpar
sig utomordentligt väl för privata, kooperativa och ideella alternativ. 10

1 motion 1985/86:502 (c) anförs att föräldrarna måste få större valfrihet SoU 1985/86:3 1
när det gäller barnomsorgen. En positiv inställning till fritidshem med annan
huvudman än kommunen skulle ha en gynnsam inverkan på kvaliteten
i skolbarnsomsorgen och också vad gäller utbyggnaden. Vad som i motionen
anförts om inriktningen av skolbarnsomsorgen bör ges regeringen till
känna (yrkande I delvis).

I motion 1985/86:503 (m) hemställs att regeringen ges till känna vad i
motionen anförts om behovet av och fördelarna med att underlätta framväxten
av alternativ skolbarnsomsorg (yrkande 1). Målsättningen att alla
barn som har behov av omsorg och tillsyn efter skoldagens slut också skall
få det kan endast uppnås om enskild, alternativ skolbarnsomsorg kan utvecklas.
Enligt motionärerna fungerar i praktiken många föreningar —
särskilt idrottsföreningar — delvis som eftermiddagshem för många barn.

Många skolbarn kan få och får genom ideella föreningar och kyrklig verksamhet
värdefull sysselsättning och omsorg under fritiden. Ur dessa verksamheter
skulle kunna växa fram en skolbarnsomsorg, särskilt i form av
eftermiddagsöppna fritidshem. Detta förutsätter dock ett i förhållande till
omsorgsform och huvudman neutralt och likvärdigt system för stats- och
kommunala bidrag.

Utskottet har tidigare uttryckt uppfattningen att alternativ till kommunal
barnomsorg kan ge viktiga impulser till den kommunala verksamheten (se
SoU 1985/86:5 s. 24). Detta gäller givetvis även fritidshem i alternativ regi.

Den ändring av statsbidragsreglerna som riksdagen beslutade om hösten
1985 innebär att samma bidrag kommer att utgå till fritidshem drivna av
föräldrakooperativ, ideella organisationer m. fl. som till motsvarande kommunal
verksamhet. Förutsättningen är att fritidshemmet finns upptaget i
kommunens barnomsorgsplan, att barnen är inskrivna där och att verksamheten
drivs utan vinstsyfte. Även i den nu aktuella propositionen förutsätts
att fritidshem kan bedrivas av föräldrakooperativ eller föreningar (prop.
s. 13). Med hänsyn till det anförda anser utskottet det inte erforderligt med
någon riksdagens åtgärd med anledning av motionerna 1985/86:500 (fp)

(yrkande 2 delvis), 502 (c) (yrkande 1 delvis) och 503 (m) (yrkande 1), som
alltså avstyrks.

Utskottet anser att vad som anförs i propositionen beträffande organisationen
av fritidshemsverksamheten inte bör föranleda något riksdagens uttalande.

Samverkan och samordning

Inte heller under detta avsnitt i propositionen framläggs något förslag för
riksdagen. Statsrådet Lindqvist uttalar dock som sin bedömning att kommunen
bör besluta om riktlinjer för samverkan mellan fritidshemmet, annan
fritidsverksamhet och skolan. Av dessa riktlinjer bör framgå hur ett
effektivt utnyttjande av de samlade resurserna kan uppnås. Vidare bör det
framgå vilka mål som gäller för samverkan och vilka medel som ställs till
förfogande för att nå de uppställda målen (prop. s. 15—16).

En viktig förutsättning för att samverkan mellan fritidshemmet och skolan
skall upplevas som meningsfull för båda parter är att den äger rum på I

lika villkor, anför statsrådet Lindqvist inledningsvis. Statsrådet säger sig

Rättelse: S. 22 rad 3 och 4 nedifrån Står: 2. Rättat till 3.

dela fritidshemskommitténs uppfattning att det finns skäl att överväga en SoU 1985/86:31

större grad av gemensamt bruk av lokaler och personal för att nå ett bättre

utnyttjande av befintliga resurser. Han anser vidare att de oregelbundna

skoldagarna för barnen på lågstadiet bidrar till att öka kostnaderna för

fritidshemsverksamheten. En samlad skoldag med fasta tider kan enligt

statsrådets uppfattning vara att föredra. Det är dock väsentligt att klargöra

att skolan har ett tillsynsansvar liknande fritidshemmets under den tid

barnen vistas i skolan och att detta tillsynsansvar gäller oavsett om samlad

skoldag införs eller inte.

Statsrådet Lindqvist anser vidare att det av pedagogiska och resursmässiga
skäl kan finnas anledning att överväga sambruk av lokaler och personal
mellan fritidshemmet och andra angränsande verksamheter, som t. ex. förskolor,
fritidsgårdar eller parklek. Statsrådet pekar på möjligheten att kommunernas
lokaler redan från början planeras för flera olika verksamheter
för att nå ett så effektivt utnyttjande som möjligt.

1 motion 1985/86:500 (fp)hemsläWs att regeringen ges till känna vad som i
motionen anförts om samordning mellan skola och skolbarnsomsorg (yrkande
2 delvis). Motionärerna delar propositionens uppfattning om värdet
av samverkan mellan skolan och skolbarnsomsorgen. De instämmer också i
statsrådets åsikt att de oregelbundna skoldagarna för de yngsta skolbarnen
leder till ökade kostnader för fritidshemsverksamheten. Enligt motionärernas
uppfattning bör skolan inför schemaläggningen av lågstadieklassernas
arbete samråda både med de ansvariga för skolbarnsomsorgen och med
elevernas föräldrar. Anvisningar härom bör utgå till skolöverstyrelsen.

Utskottet delar motionärernas åsikt om vikten av en bättre schemaläggning
på lågstadiet. Även utskottet anser därför att anvisningar bör utfärdas
om att skolan inför schemaläggningen av lågstadieklassernas arbete bör
samråda med de för skolbarnsomsorgen ansvariga och med elevernas föräldrar.
Vad utskottet här uttalat med anledning av motion 1985/86:500 (fp)

(yrkande 2 delvis) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

I motion 1985/86:502 (c) påpekas att den enskilda kommunen har full
frihet att bedöma behovet av samlad skoldag. Motionärerna anser att en för
barnen obligatorisk samlad skoldag skulle vara ett återfall till 1960-talets
byråkratiska institutionalisering. För de barn som är i behov av tillsyn kan
den dessutom ske i mer decentraliserade former än genom införande av
samlad skoldag för alla barn i en kommun. Vad som i motionen anförts om
inriktningen av skolbarnsomsorgen borges regeringen till känna (yrkande 1
delvis).

I motion 1985/86:503 (m) hemställs att regeringen ges till känna vad som i
motionen anförts om skolbarnsomsorgens inriktning, bl. a. att kraven på
samutnyttjande och samverkan med skola och institutionsbunden kommunal
skolbarnsomsorg inte får betonas så kraftigt att variation, flexibilitet
och alternativ åsidosätts (yrkande 2 delvis). Motionärerna anser att samverkan
och samarbete mellan skolan och fritidshemmen är värdefullt och kan
leda till ett effektivare resursutnyttjande. Skolans huvuduppgift att ge kunskap
och färdigheter får dock inte åsidosättas. Införandet av samlad skoldag
är givetvis ingen förutsättning för samordning av tider för skolans slut

och öppnandetider för fritidshemsverksamheten. 12

Riksdagen har uttalat sig för införandet av en samlad skoldag (prop. SoU 1985/86:31
1975/76:39, UbU 30, rskr. 367). Riksdagen har också uttalat att ett genomförande
av en samlad skoldag kan accepteras endast under förutsättning att
det totalt sett inte innebär någon ökad resursanvändning (prop. 1980/

81:150, FiU40, rskr. 420).

Skolförordningen (1971:235, omtryckt 1983:721) innehåller följande bestämmelser
och anvisningar om den samlade skoldagen (5 kap. 3 och 26 §§).

En samlad skoldag innebär att eleverna genom särskilda åtgärder skall tas
om hand under hela den tid som skolan omfattar. Fria aktiviteter skall
anordnas för eleverna under de delar av skoldagen, som inte tas upp av
lektioner eller annan verksamhet som skall förekomma enligt skolförordningen
eller av behövlig tid för vila och måltid. Tid för fria aktiviteter får
läggas ut även före dagens första och efter dagens sista lektion.

Vid utformningen av den samlade skoldagen bör, särskilt för elever på
lågstadiet, eftersträvas att vistelsetiden i skolan för en och samma elev inte
växlar under veckans olika dagar.

Skoldagen i grundskolan skall utformas som en samlad skoldag om kommunen
beslutar det. Beslutet får begränsas till ett visst stadium eller en viss
årskurs i skolenheten.

Skolstyrelsen bestämmer vilken tidsmässig omfattning skoldagen skall ha
och när skoldagen tidigast får börja och senast sluta.

I Läroplan för grundskolan 1980 behandlas den samlade skoldagen under
avsnittet Skolan — ett centrum för samarbete (s. 20—23).

Ett beslut om samlad skoldag innebär enligt läroplanen att:

kommunen skall svara för omsorg och aktiviteter även under den

återstående del av skoldagen som inte upptas av lektioner.

Skolan bör dessutom engagera föräldrar, föreningar och representanter för
t. ex. sociala organ, kultur- och fritidsförvaltning. Det är väsentligt att fritidshemmets
lokaler och verksamhet naturligt kopplas till skoldagen. Fritidsgårdar,
bibliotek och föreningslivets lokaler bör om möjligt utnyttjas så
att ett rikt utbud och en god samverkan kan uppnås.

Införande av samlad skoldag är alltså en frivillig uppgift för kommunerna.

Kommunerna har också stor frihet att utforma den samlade skoldagen både
vad gäller innehåll och omfattning. Länsskolnämnden avgör mot bakgrund
av gällande målsättning om statsbidrag skall utgå eller inte.

I propositionen framläggs inget formellt förslag rörande samlad skoldag
eller andra förslag rörande samarbetet mellan fritidshem och skola. Utskottet
anser mot bakgrund härav inte att motionerna 1985/86:502 (c) (yrkande
1 delvis) och 503 (m) (yrkande 2 delvis) bör föranleda något uttalande av
riksdagen.

Utbyggnaden av fritidshemsverksamheten

I motion 1985/86:501 (vpk) föreslås att riksdagen uttalar att alla skolbarn
upp t. o. m. tolv års ålder skall ha rätt till heldagsomsorg i fritidshem (yrkande
2). Först efter tolv års ålder kan andra organiserade fritidsverksamheter

och en intressebaserad öppen verksamhet ersätta den omsorgsbaserade fri- 13

tidsverksamheten, anser motionärerna.

Fritidshemmen utnyttjas i dag främst av barn i årskurserna 1 —3. Ca 85 % SoU 1985/86:31
av de 72 600 fritidshemsplatser som finns beläggs av de yngre skolbarnen.

Mindre än 3 % av mellanstadiebarnen var 1984/85 inskrivna i fritidshem.

Enligt propositionen kan den låga andelen mellanstadiebarn delvis förklaras
genom att brist på platser tvingat kommunerna att prioritera lågstadiebarnen,
men också genom att efterfrågan på plats i fritidshem är lägre för
barn i mellanstadieåldrarna. Statsrådet Lindqvist uttrycker mot bakgrund
härav som sin uppfattning att de heldagsöppna fritidshemmen i första hand
kommer att behövas för barn i årskurserna 1—3 och att det öppna fritidshemmet
kan tillgodose en del av omsorgsbehovet för barn i åldrarna 10—12
år. Samtidigt påpekas att det i många sammanhang kan finnas behov av ett
större ansvarstagande från kommunens sida även för de äldre barnen
(prop. s. 14). Det bör alltså inte finnas några hinder för att äldre barn i vissa
fall behåller sin plats i heldagsöppet fritidshem t. o. m. tolv års ålder. I
propositionen framhålls att socialstyrelsen även fortsättningsvis bör noggrant
följa fritidshemmens utveckling, i synnerhet vad gäller utvecklingen
av nya verksamhetsformer för barn i årskurserna 4—6 (prop. s. 13).

Enligt 17 § SoL skall kommunen genom en planmässig utbyggnad av
förskole- och fritidshemsverksamheten sörja för att de barn som på grund
av föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller av andra skäl behöver omvårdnad
får sådan omvårdnad när inte behovet tillgodoses på annat sätt.

Utskottet, som vill erinra om att barns behov av tillsyn och omvårdnad
varierar både med ålder och med individuella egenskaper, anser inte att
riksdagen har anledning att ställa sig bakom uttalanden som innebär att alla
barn upp till tolv år oberoende av behov skall ha rätt till heltidsomsorg i
fritidshem. Utskottet avstyrker sålunda motion 501 (vpk) såvitt här är i fråga
(yrkande 2).

1 samma motion (vpk) föreslås att målsättningen för samhällets utbyggnad
av barnomsorg i daghem och fritidshem bör vara 50 000 platser under
budgetåret 1986/87 med fördelningen hälften i daghemsplatser och hälften
i fritidshemsplatser (yrkande 3). Enligt motionärerna är utbyggnadsbehovet
egentligen 500 000 platser om alla barn upp t. o. m. tolv års ålder skall ha
rätt till plats i fritidshem. En stor eftersläpning finns av utbyggnaden av
fritidshemmen i relation till daghemsutbyggnaden. Ett rimligt första steg
bör därför vara att kommunerna åtminstone bygger ut fritidshemmen i
samma takt som daghemmen.

Med ledning av SCB:s senaste barnomsorgsundersökning och utifrån
bedömningarom utvecklingen av förvärvsfrekvensen bland kvinnor beräknar
statsrådet Lindqvist att ca 227 000 barn i åldern 7—9 år kommer att ha
förvärvsarbetande förälder/föräldrar vid slutet av år 1992. Av dessa barn
beräknas ca 145 000 vara i behov av plats i fritidshem eller familjedaghem.

Den av motionärerna föreslagna utbyggnadstakten framstår bl. a. mot
denna bakgrund som orealistisk. Motionen (vpk) avstyrks i nu aktuell del
(yrkande 3).

I samma vpk-motion föreslås vidare att riksdagen uttalar att utbyggnaden
bör ha den inriktning mot kollektiv barnomsorg som anges i motionen
(yrkande 4). Motionärerna anser att resurserna för en utbyggnad skall satsas
på heltidsöppna fritidshem där barnen är fast inskrivna och där verksamhe- 14

ten sker i fasta barngrupper om högst 15 barn per grupp. De familjedaghem SoU 1985/86:31
som finns för skolbarn bör ersättas av den kollektiva omsorgsformen.

I propositionen framhålls som tidigare nämnts att det yttersta ansvaret
för fritidshemsverksamhetens organisation vilar på kommunen. Kommunen
skall således besluta om fördelningen mellan barnomsorgens olika
verksamhetsformer och även i övriga frågor av organisatorisk art.

Utskottet anser att föräldrarnas önskemål bör vara styrande när det gäller
utbyggnaden av skolbarnsomsorgen. Många föräldrar önskar plats i
familjedaghem för sina barn. Andra föredrar privata, kooperativa och ideella
alternativ. Ibland är verksamhet endast under eftermiddagarna till fyllest,
i åter andra fall efterfrågas heldagsomsorg.

Om föräldrarna skall kunna välja den omsorgsform för barnen som passar
familjen bäst, måste således en mångfald alternativ kunna erbjudas.

Utskottet har under avsnittet om riktlinjer för statsbidrag (nedan s. 18)
anfört att statsbidragen bör vara neutrala i fråga om huvudmannaskapet
och att kommunerna bör vara skyldiga att i sina barnomsorgsplaner infoga
de alternativa barnomsorgsverksamheter som uppfyller kvalitetskraven.

Utskottet kan alltså inte tillstyrka ett uttalande om att utbyggnaden bör ha
en ensidig inriktning mot kollektiv barnomsorg och avstyrker alltså motion
1985/86:501 (vpk) också i här aktuell del (yrkande 4).

Statsbidragssystemet

Ett nytt statsbidragssystem för barnomsorgen infördes från den 1 januari
1984. Enligt detta system lämnas ett bidrag per inskrivet barn i daghem,
fritidshem och familjedaghem kombinerat med ett bidrag per årsarbetare i
daghem och fritidshem. Ett särskilt bidrag lämnas även för barn med behov
av särskilt stöd. Detta bidrag beräknas i förhållande till antalet inskrivna
barn i daghem och fritidshem. Vidare omfattas den öppna förskolan av
rätten till statsbidrag. Bestämmelserna finns i förordningen (1983:943) om
statsbidrag till kommunal barnomsorg.

Fr. o. m. den 1 januari 1986 har genomförts vissa förändringar i statsbidragssystemet
(prop. 1984/85:209, SoU 1985/86:5, rskr. 27, SFS 1985:971).

Förändringarna gäller främst barn i förskolan och har inneburit att vissa
statsbidragsbelopp har höjts. Vidare har underlaget för beräkning av bidrag
för personalkostnaderna utvidgats till att omfatta även personalkostnader
för deltidsgrupper och öppna förskolor. För barn i fritidshem lämnas ett
årligt statsbidrag med 7 000 kr. per barn. För barn i familjedaghem är bidraget
7 500 kr. om barnets vistelsetid är mindre än 7 timmar per dag. Om
barnets vistelsetid är minst 7 timmar per dag är bidraget 16 500 kr. Statsbidraget
utgår per inskrivet barn, vilket innebär att det skall finnas en överenskommelse
mellan föräldrarna och kommunen om att kommunen skall
ansvara för tillsynen av barnet under en bestämd del av dagen.

Bidraget för årsarbetare i fritidshem är 30 000 kr. För barn med behov av
särskilt stöd i fritidshem utgår ett bidrag som beräknas på vart tionde inskrivet
barn. Beloppet har i detta fall höjts från 6 000 kr. till 7 500 kr. fr. o. m. år
1986.

För verksamhet i daghem och fritidshem med annan huvudman än kom- 15

munen lämnas bidrag för inskrivna barn och för personalkostnaderna en -

ligt samma regler som för kommunal verksamhet under förutsättning att
daghemmet eller fritidshemmet finns upptaget i kommunens barnomsorgsplan.
Huvudmannen för denna verksamhet måste därvid vara en organisation
eller annan sammanslutning som tar ansvar för egna och andras barn.
Verksamheten förutsätts drivas utan vinstsyfte.

Enligt propositionen bör den fortsatta utbyggnaden av verksamheten ske
i enlighet med kommunernas barnomsorgsplaner (s. 4). För barn i årskurserna
1—3 förutsätts som ovan nämnts (s. 9) behovet kunna tillgodoses
genom plats i fritidshem, utvidgad syskongrupp i daghem eller i familjedaghem.
För barn i årskurserna 4—6 förutsätts behovet i de flesta fall kunna
tillgodoses genom en mer öppen, kompletterande, fritidshemsverksamhet.

Mot den bakgrunden föreslås vissa delvis nya principer för statsbidragsgivningen.

Förslaget innebär bl. a. att det s. k. platsbidraget liksom bidraget för barn
med behov av särskilt stöd differentieras med hänsyn till barnens ålder.
Enligt förslaget skall sådana bidrag i fortsättningen endast lämnas till verksamheter
för barn ur årskurserna 1—3.

Till verksamhet för barn ur årskurserna 4—6 föreslås ett schablonbidrag
utgå. Bidraget skall enligt propositionen kunna användas för sådan kompletterande
verksamhet där barnen normalt inte är inskrivna, t. ex. öppet
fritidshem. För att schablonbidraget skall lämnas krävs emellertid att kommunen
även har någon verksamhet med krav på inskrivning för de äldre
barnen, t. ex. eftermiddagsfritidshem. Bidragets storlek bestäms också här
med ledning av antalet barn ur årskurserna 1—3 som har plats i fritidshem
och daghem.

Beträffande det s. k. årsarbetarbidråget föreslås ingen annan ändring än
att bidraget i fortsättningen också skall kunna lämnas för sådan sommarverksamhet
där kommunen tar ett tillsynsansvar för barnen, t. ex. sommargårdar
och kolonier. Årsarbetarbidraget utgår alltså inte för anställda i
öppen verksamhet eller i familjedaghem.

Det nya bidragssystemet föreslås gälla fr. o. m. den 1 juli 1986.

De föreslagna bidragsförändringarna framgår av nedanstående sammanställning.

	Bidrag enligt gällande regler	Bidrag enligt nya regler
FRITIDSHEM OCH DAGHEM
Platsbidrag
Per inskrivet barn i åk 1 —3 Per inskrivet barn i åk 4—6	7 000 7 000	7 000 0
Bidrag för barn med behov av särskilt stöd
För varje helt 10-tal inskrivna — barn i åk 1 —3 — barn i åk 4—6	7 500 7 500	7 500 0
Bidrag till verksamheter för barn i åk 4—6
För varje helt 10-tal inskrivna — barn i åk 1—3	0	7 000

SoU 1985/86:31

16

— — — — SoU 1985/86:31

Bidrag enligt Bidrag enligt
gällande regler nya regler

Årsarbetarbidrag

Per årsarbetare i fritidshem och daghem som

finns upptagna i kommunens barnomsorgsplan 30 000

30 000

Per årsarbetare i sommarverksamhet som

finns upptagen i kommunens barnomsorgsplan 0

30 000

FAMILJEDAGHEM

Per inskrivet barn i åk 1—3

— med vistelsetid över 7 tim/dag

16 500
7 500

7 000
7 000

— med vistelsetid under 7 tim/dag

Per inskrivet barn i åk 4 —6

— med vistelsetid över 7 tim/dag

16 500
7 500

0

0

— med vistelsetid under 7 tim/dag

I ett frågesvar den 3 april i år har statsrådet Bengt Lindqvist uppgivit att
propositionens förslag med nuvarande organisation av fritidshemsverksamheten
innebär en minskning av barnomsorgsanslaget under budgetåret
1986/87 med ca 55 milj. kr. och med ca 110 milj. kr. på helt år. Det totala
statsbidraget till fritidshemsverksamheten blir därmed 1 225 milj. kr. för
budgetåret 1986/87.

I motionerna 1985/86:500 (fp) (yrkande 3 delvis), 1985/86:501 (vpk) (yrkande
1 delvis) och 1985/86:503 (m) (yrkande 4 delvis) har — delvis med
olika motiveringar — yrkats avslag på propositionens förslag till riktlinjer
för statsbidrag till fritidshemsverksamheten m. m.

Motionärerna i motion 501 (vpk) vill inte godta en nedskärning av statsbidragen
till mellanstadiebarnen. Motionärerna i motion 500 (fp) och 503
(m) anser bl. a. att det är anmärkningsvärt att propositionen saknar kostnadsberäkningar
och att nya statsbidragsregler föreslås träda i kraft under
kommunernas löpande budgetår.

Även utskottet anser att propositionens förslag till riktlinjer för statsbidragen
till fritidshemsverksamheten har sådana brister att det inte kan läggas
till grund för något beslut av riksdagen. Med tillstyrkande av motionerna
1985/86:500 (fp) (yrkande 3 delvis), 1985/86:501 (vpk) (yrkande 1 delvis)
och 1985/86:503 (m) (yrkande 4 delvis) avstyrker utskottet därför propositionens
förslag såvitt nu är i fråga (yrkande 2).

I flera motioner begärs från skilda utgångspunkter att regeringen skall
lägga fram förslag till ett annorlunda utformat statsbidragssystem som så
småningom skalUrsätta det nuvarande systemet.

•T

1 motion 1985/36:500 (fp) begärs (yrkande 3 delvis) att riksdagen hos regeringen
hemställer om en översyn av statsbidragssystemet för barnomsorgen
i enlighet med de riktlinjer som har angivits i motion 1985/86:So603 yrkande
2.1 den sistnämnda motionen anförs att statsbidragssystemet bör ändras
så att visst bidrag i fortsättningen utgår per barn i förskoleåldern inom
kommunen. De förtroendevalda i kommunen bör inom denna ram anförtros
att fördela medlen till barnomsorg på det sätt som bäst motsvarar behovet
i resp. kommun.

17

I motion 1985/86:501 (vpk)föreslås att riksdagen uttalar sig för en föränd- SoU 1985/86:31
ring av statsbidraget till barnomsorgen i enlighet med vad som anförs i
motionen samt hemställer hos regeringen om förslag till nytt statsbidragssystem
(yrkande 5). Det nuvarande statsbidragssystemet bör ersättas av dels
ett driftbidrag, dels ett anordningsbidrag (se vidare nedan). Driftbidraget
skall utgå med 75 % av de faktiska driftskostnaderna och på så sätt täcka
personalkostnaderna. Bidraget skall vara kopplat till bindande miniminormer
för personaltäthet, ytor och barngruppsstorlek.

I motion 1985/86:502 (c) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen
begära förslag om ett nytt och schabloniserat statsbidrag för fritidshemsverksamheten
i enlighet med det anförda (yrkande 2). Statsbidraget skall
vara neutralt utformat gentemot alla omsorgsformer och inte favorisera
någon. Det skall enligt motionärernas uppfattning utgå som ett schabloniserat
procentbidrag för kostnader för all skolbarnsomsorg — även sådan i
privat regi — som liksom barnomsorgen finns upptagen i kommunernas
barnomsorgsplan. Förslaget bör redovisas inom propositionens kostnadsram.

I motion 1985/86:503 (m), slutligen, hemställs att riksdagen begär nytt
skyndsamt förslag till statsbidrag som är neutralt i fråga om omsorgsform
och huvudman med ikraftträdande den 1 januari 1987 (yrkande 4 delvis).

Under utskottets överläggningar har utskottets m-, fp- och c-ledamöter
enats om att — med anledning av förslagen i motionerna 500 (fp), 502 (c)
och 503 (m) — gemensamt hemställa att riksdagen hos regeringen begär ett
förslag till nytt statsbidragssystem för fritidshemsverksamheten som uppfyller
följande krav:

1. Statsbidraget skall vara neutralt gentemot alla omsorgsformer oavsett
huvudman.

2. Bidraget skall vara administrativt lätthanterligt.

3. Kommunerna skall vara skyldiga att i barnomsorgsplanerna uppta
alla alternativa omsorgsformer som uppfyller de kvalitetskrav som alltid
måste ställas.

Utskottet delar uppfattningen att statsbidragen till fritidshemsverksamheten
bör vara neutrala i fråga om huvudmannaskapet. Statsbidragssystemet
bör inte styra valet av barnomsorg. Neutraliteten uppnås om kommunerna
skriver in de alternativa verksamheterna i sina barnomsorgsplaner.

Olika kommuner har olika praxis när det gäller alternativ barnomsorg. En
skyldighet för kommunen att i sin barnomsorgsplan infoga alternativa
barnomsorgsverksamheter som uppfyller kvalitetskraven bör därför införas.
Vidare bör hänsyn tas till att barn i olika åldrar har olika tillsynsbehov.

Ett bidragssystem kan konstrueras på olika sätt. En möjlighet är ett procentbidrag,
men även andra alternativ kan finnas. Det är dock viktigt att bidraget
är administrativt lätthanterligt. Utskottet anser att regeringen skyndsamt
bör utarbeta ett förslag till nytt statsbidragssystem för fritidshemsverksamheten
i enlighet med de krav utskottet här har uppställt och framlägga
detta för riksdagen.

Vad utskottet nu anfört om förslag till nytt statsbidragssystem för fritidshemsverksamheten
bör riksdagen med anledning av motionerna 1985/ 18

86:500 (fp) (yrkande 3 delvis), 1985/86:502 (c) (yrkande 2) och 1985/86:503 SoU 1985/86:31

(m) (yrkande 4 delvis) som sin mening ge regeringen till känna.

Det sagda innebär att utskottet avstyrker motion 1985/86:501 (vpk) såvitt
här är i fråga (yrkande 5).

Anordningsbidrag

I motion 1985/86:501 (vpk)(ÖTts\ås att riksdagen beslutar att anordningsbidrag
bör utgå till fritidshem och utgå tills utbyggnadsbehovet av fritidshem
är täckt (yrkande 6).

Riksdagen beslutade den 4 december 1985 om ett tillfälligt bidrag till
anordnande av daghem och fritidshem (prop. 1984/85:209, SoU 5, rskr. 27).

Bidraget utgår per avdelning i daghem och fritidshem där byggnationen har
igångsatts efter den 30 juni 1985 men före den 1 juli 1986. Bidrag utgår med
300 000 kr. eller, vid ombyggnad, högst 50 % av de faktiska kostnaderna,
dock högst 300 000 kr. Bidraget beviljas och betalas ut av socialstyrelsen.

Det nuvarande anordningsbidraget utgår alltså även till fritidshem. Enligt
utskottets mening bör effekterna på utbyggnaden av det tillfälliga
anordningsbidraget avvaktas innan ställning tas till frågan om förlängning
utöver den beslutade perioden. Hänsyn måste också tas till den ekonomiska
situationen i övrigt. Motionen (vpk) avstyrks därför såvitt nu är i fråga
(yrkande 6).

Hemställan

Utskottet hemställer

Riktlinjer för mål och innehåll

1. beträffande propositionsförslaget om mål och innehåll i fritidshemsverksamheten att

riksdagen med bifall till motion 1985/86:500 yrkande 1 i motsvarande
del och motion 1985/86:501 yrkande 1 i motsvarande del avslår
propositionen yrkande 1,

2. beträffande nya riktlinjer för inriktningen av skolbarnsomsorgen
att riksdagen avslår motion 1985/86:500 yrkande 1 i motsvarande
del, motion 1985/86:502 yrkande 1 i motsvarande del och motion
1985/86:503 yrkande 2 i motsvarande del,

Organisationen

3. beträffande familjedaghemmens ställning

att riksdagen avslår motion 1985/86:500 yrkande 2 i motsvarande
del, motion 1985/86:502 yrkande 1 i motsvarande del och motion
1985/86:503 yrkande 3,

4. beträffande alternativ skolbarnsomsorg

att riksdagen avslår motion 1985/86:500 yrkande 2 i motsvarande
del, motion 1985/86:502 yrkande 1 i motsvarande del och motion
1985/86:503 yrkande 1, 19

5. beträffande organisationen i övrigt av fritidshemsverksamheten
att riksdagen beslutar att vad som i propositionen anförts om organisationen
av fritidshemsverksamheten inte skall föranleda något riksdagens
uttalande,

Samverkan och samordning

6. beträffande samordning mellan skola och skolbarnsomsorg

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:500 yrkande 2 i motsvarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

7. beträffande samlad skoldag

att riksdagen avslår motion 1985/86:502 yrkande 1 i motsvarande del
och motion 1985/86:503 yrkande 2 i motsvarande del,

Utbyggnaden

8. beträffande målet för utbyggnaden av fritidshemsverksamheten
att riksdagen avslår motion 1985/86:501 yrkande 2,

9. beträffande utbyggnaden av barnomsorgen under 1986/87
att riksdagen avslår motion 1985/86:501 yrkande 3,

10. beträffande utbyggnadens inriktning

att riksdagen avslår motion 1985/86:501 yrkande 4,

Statsbidragssystemet

11. beträffande ändringar i nuvarande statsbidragssystem

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:500 yrkande 3 i motsvarande
del, motion 1985/86:501 yrkande 1 i motsvarande del och motion
1985/86:503 yrkande 4 i motsvarande del avslår propositionen
yrkande 2,

12. beträffande förslag till nytt statsbidragssystem

att riksdagen med avslag på motion 1985/86:501 yrkande 5 och med
anledning av motion 1985/86:500 yrkande 3 i motsvarande del, motion
1985/86:502 yrkande 2 och motion 1985/86:503 yrkande 4 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

13. beträffande anordningsbidrag

att riksdagen avslår motion 1985/86:501 yrkande 6.

Stockholm den 22 maj 1986
På socialutskottets vägnar
Daniel Tarschys

Närvarande: Daniel Tarschys (fp), John Johnsson (s), Göte Jonsson (m),
Kjell Nilsson (s), Rune Gustavsson (c), Anita Persson (s), Gunnar Ström (s),
Ann-Cathrine Haglund (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Ulla Tillander (c),
Ingrid Andersson (s), Erik Janson (s), Ingrid Ronne-Björkqvist (fp), KarlGösta
Svenson (m), och Margo Ingvardsson (vpk).

SoU 1985/86:31

20

Reservationer

SoU 1985/86:31

Propositionsförslaget om mål och innehåll i
fritidshemsverksamheten (mom. 1 i hemställan)

1. av John Johnsson, Kjell Nilsson, Anita Persson, Gunnar Ström, Yvonne
Sandberg-Fries, Ingrid Andersson och Erik Janson (alla s) som anser:

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 8 med ”De förslag
som" och slutar med "på propositionen” bort ha följande lydelse:

Riksdagen fastslog, som ovan nämnts (s. 4), redan hösten 1981 att det var
nödvändigt att personalen i förskolor och i barnomsorgen i övrigt, däribland
fritidshemsverksamheten, fick en mer preciserad målsättning för sitt
arbete och klarare riktlinjer för vilket innehåll verksamheten skulle ha (SoU
1981/82:1, rskr. 38). De förslag som nu läggs fram i proposition 1985/
86:152 om riktlinjer för mål och innehåll i fritidshemsverksamheten (yrkande
I i propositionen) är således ett svar på riksdagens tidigare begäran.

Utskottet vidhåller sin tidigare inställning och ställer sig alltså bakom vad
som i propositionen anförs om mål och innehåll i fritidshemsverksamheten.
Ett pedagogiskt program för fritidshem bör sålunda finnas såsom en gemensam
ram för verksamheten i hela landet. Såsom föreslås i propositionen
bör vidare kommunerna besluta om riktlinjer för fritidshemsverksamheten
som är anpassade till lokala förhållanden. Vårdnadshavare till barn i kommunal
barnomsorg bör ges rätt att delta i planeringen och genomförandet
av verksamheten i enlighet med kommunala riktlinjer. Utskottet tillstyrker
alltså propositionens förslag såvitt nu är i fråga (yrkande 1) och avstyrker
därmed motionerna 1985/86:500 (fp) yrkande 1 delvis och 501 (vpk) yrkande
1 delvis.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

1. beträffande propositionsförslaget om mål och innehåll i fritidshemsverksamheten att

riksdagen med avslag på motion 1985/86:500 yrkande 1 i motsvarande
del och motion 1985/86:501 yrkande 1 i motsvarande del godkänner
i propositionen yrkande 1 angivna riktlinjer för mål och innehåll
i fritidshemsverksamheten,

Nya riktlinjer för inriktningen av skolbarnsomsorgen
(mom. 2 i hemställan)

2. av Daniel Tarschys (fp), Göte Jonsson (m), Rune Gustavsson (c), AnnCathrine
Haglund (m), Ulla Tillander (c), Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) och
Karl-Gösta Svenson (m) som anser:

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”När det
gäller" och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående avstyrkt propositionens förslag såvitt gäller
mål och innehåll i fritidshemsverksamheten.

Utskottet ser emellertid positivt på att personalen inom fritidshemsverksamheten
får stöd för sitt arbete genom ett pedagogiskt program. Det måste
dock betonas att detta endast är avsett som vägledning och inte får ges en

bindande karaktär. Detsamma gäller kommunala riktlinjer på området. SoU 1985/86:31

Synpunkter och önskemål från föräldrar, personal och barnen själva måste

få genomslag i verksamheten. Kraven på pedagogisk inriktning får heller

inte leda till att barnens behov av spontan självständig lek och avkoppling i

lugn och ro åsidosätts. Utskottet vill erinra om riksdagens tidigare uttalande

att det inte borde komma i fråga att utarbeta en läroplan för förskolan.

Motsvarande synpunkter gäller för fritidshemsverksamheten. Fritidshemmet
får alltså inte bli en andra skola.

Utskottet kan sålunda inte ställa sig bakom propositionens uttalanden
beträffande pedagogiskt program och kommunala riktlinjer. Arbetet med
ett pedagogiskt program bör emellertid fortsätta med den inriktning utskottet
här angivit. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna 1985/

86:500 (fp) yrkande I delvis, 502 (c) yrkande I i motsvarande del och 503
(m) yrkande 2 (delvis) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa

2. beträffande nya riktlinjer för inriktningen av skolbarnsomsorgen
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:500 yrkande I i motsvarande
del, motion 1985/86:502 yrkande I i motsvarande del och
motion 1985/86:503 yrkande 2 i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

Familjedaghemmens ställning (mom. 3 i hemställan)

3. av Daniel Tarschys (fp), Göte Jonsson (m), Rune Gustavsson (c), AnnCathrine
Haglund(m), UllaTillander(c), Ingrid Ronne-Björkqvist(fp)och
Karl-Gösta Svenson (m) som anser:

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 10 med ”Det yttersta"
och slutar med ”(yrkande 3)” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att familjedaghem är ett utmärkt
alternativ i skolbarnsomsorgen. För barn i glesbygd, för allergiska
barn och för barn till föräldrar med obekväm arbetstid är det dessutom ofta
det lämpligaste alternativet. Familjedaghemmen ger också en mer flexibel
och mindre kostnadskrävande skolbarnsomsorg än institutioner. Många
föräldrar önskar plats i familjedaghem för sina skolbarn därför att de där
kan få en lugn och hemlik miljö. Utskottet delar inte uppfattningen i propositionen
att det generellt sett är nödvändigt att komplettera familjedaghemmen
med öppna fritidshem. Barnen vistas ju i skolan under en stor del av
dagen. Många barn i de aktuella åldrarna deltar också i olika former av
föreningsverksamhet. Ett ytterligare skäl är att en sådan organisation på
många håll inte heller är möjlig. Vad utskottet här uttalat med anledning av
motionerna 1985/86:500 (fp) (yrkande 2 delvis), 502 (c) (yrkande 1 delvis)
samt 503 (m) (yrkande 3) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa

3. beträffande familjedaghemmens ställning

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:500yrkande2 i mot- ^

svarande del, motion 1985/86:502 yrkande I i motsvarande del och

motion 1985/86:503 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till SoU 1985/86:31
känna vad utskottet anfört,

Motiveringen till mom. 3 i hemställan

4. av Inga Lantz (vpk) som anser:

att det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Det yttersta”
och slutar med ”(yrkande 3)” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att skolbarnsomsorgen skall bedrivas i heltidsöppna fritidshem
och att de familjedaghem som finns för skolbarn bör ersättas av
den kollektiva omsorgsformen. Det blir därmed onödigt att inrätta öppna
fritidshem för att kompensera familjedaghemmens brister. Med hänvisning
härtill avstyrker utskottet motionerna 500 (fp) yrkande 2 delvis, 502 (c)
yrkande 1 i motsvarande del och motion 503 (m) yrkande 3.

Alternativ skolbarnsomsorg (mom. 4 i hemställan)

5. av Daniel Tarschys (fp), Göte Jonsson (m), Rune Gustavsson (c), AnnCathrine
Haglund (m), Ulla Tillander (c), Ingrid Ronne-Björkqvist(fp) och
Karl-Gösta Svenson (m) som anser:

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”riksdagens uttalande” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att skolbarnsomsorg är en
verksamhet som lämpar sig mycket väl för privata, kooperativa och ideella
alternativ. En mångfald i utbudet av skolbarnsomsorg är värdefull. Förutom
att alternativ verksamhet ger föräldrarna större valfrihet har en positiv
inställning till fritidshem med annan huvudman en gynnsam inverkan
på kvaliteten i skolbarnsomsorgen och på utbyggnaden.

Vad utskottet här uttalat med anledning av motionerna 500 (fp) yrkande
2 delvis, 502 (c) yrkande 1 delvis och 503 (m) yrkande 1 bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

Till frågan om statsbidrag till skolbarnsomsorg i enskild regi återkommer
utskottet i det följande.

dets att utskottet under mom. 4 bort hemställa

4. beträffande alternativ skolbarnsomsorg
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:500 yrkande 2 i motsvarande
del, motion 1985/86:502 yrkande 1 i motsvarande del och
motion 1985/86:503 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

Samlad skoldag (mom. 7 i hemställan)

6. av Göte Jonsson (m), Rune Gustavsson (c), Ann-Cathrine Haglund (m),

Ulla Tillander (c) och Karl-Gösta Svenson (m) som anser:

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 13 med ”Riksdagen
har” och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill, i motsats till vad som hävdas i propositionen, uttala att 23

införande av samlad skoldag givetvis inte är någon förutsättning för sam- SoU 1985/86:3 1
ordning av skolans och fritidshemsverksamhetens öppnande- och stängningstider.
Tillsynen av de barn som är i behov av sådan kan dessutom ske i
mer decentraliserade former än genom införande av samlad skoldag för
alla barn i en kommun. Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna
502 (c) yrkande 1 och 503 (m) yrkande 2, båda i motsvarande del, bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 7 bort hemställa

7. beträffande samlad skoldag

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:502 yrkande 1 i motsvarande
del och motion 1985/86:503 yrkande 2 i motsvarande del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Målet för utbyggnaden av fritidshemsverksamheten (mom.
8 i hemställan)

7. av Inga Lantz (vpk) som anser:

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Fritidshemmen
utnyttjas” och slutar med ”(yrkande 2)” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan inte dela uppfattningen i propositionen att de flesta barn i
10—12-årsåldern klarar sig utan fritidshemmets omsorg. Först efter 12 års
ålder kan enligt utskottets mening andra organiserade fritidsverksamheter
och en intressebaserad öppen verksamhet ersätta den omsorgsbaserade fritidshemsverksamheten.
Åtgärder måste alltså vidtas så att alla skolbarn
t. o. m. 12 år kan erbjudas fritidshemsplats. Riksdagen bör därför, med
bifall till motion 1985/86:501 (vpk) yrkande 2, som sin mening ge regeringen
till känna att alla skolbarn upp t. o. m. 12 års ålder skall ha rätt till
heldagsomsorg i fritidshem.

dels att utskottet under mom. 8 bort hemställa

8. beträffande målet för utbyggnaden av fritidshemsverksamheten
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:501 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Utbyggnaden av barnomsorgen under 1986/87 (mom. 9 i
hemställan)

8. av Inga Lantz (vpk) som anser:

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Med
ledning av” och slutar med ”(yrkande 3)” bort ha följande lydelse:

Socialtjänstlagens 13 § lyder: ”För barn som stadigvarande vistas i kommunen
skall bedrivas förskole- och fritidshemsverksamhet. Förskoleverksamheten
avser barn som inte har uppnått skolpliktig ålder och barn vilkas
skolgång har uppskjutits enligt 32 §. Fritidshemsverksamheten avser skolpliktiga
barn till och med 12 års ålder.”

Det finns i dag 636 000 barn i åldrarna 7—12. För dessa barn finns bara
72 600 platser i fritidshem och 49 000 platser i familjedaghem. I dessa har
endast 20 300 barn i åldrarna 10 —12 år plats, vilket bara än 17 %. ^

Förvärvsfrekvensen för kvinnor med barn i skolåldern ligger på närmare SoU 1985/86:31
90 %. Behovet av utbyggnad är alltså 500 000 om alla barn upp t. o. m. 12 års
ålder — så som det står i SOL — skall ha rätt till plats.

I många kommuner har inte utbyggnaden av daghem och fritidshem skett
parallellt, varför en stor eftersläpning av fritidshemmen finns i relation till
daghemsutbyggnaden. Ett rimligt första steg bör därför vara att kommunerna
åtminstone bygger ut fritidshemmen i samma takt som daghemmen
byggs ut.

Utskottet tillstyrker därför den nu aktuella motionen (vpk) vari föreslås
att målsättningen för utbyggnaden under budgetåret 1986/87 bör vara
50 000 platser med fördelningen hälften i daghemsplatser och hälften i fritidshemsplatser.

dels att utskottet under mom. 9 bort hemställa

9. beträffande utbyggnaden av barnomsorgen under 1986/87
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:501 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Motiveringen till mom. 9 i hemställan

9. av John Johnsson , Kjell Nilsson, Anita Persson, Gunnar Ström, Yvonne
Sandberg- Fries, Ingrid Andersson och Erik Janson, (alla s), som anser att
det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Den av motionärerna”
och slutar med ”(yrkande 3)” bort ha följande lydelse:

Av propositionen framgår vidare att enligt kommunernas barnomsorgsplaner
för perioden 1985—1989 ca 131 000 barn kommer att kunna beredas
plats i fritidshem eller familjedaghem år 1989. Den genomsnittliga utbyggnadstakten
under planeringsperioden uppges vara 2 300 platser per år. Om
utbyggnaden av fritidshem och familjedaghem fortsätter i oförändrad takt
även under planeringsperioden 1990—1995 kommer ca 142 000 barn att
kunna beredas plats i fritidshem eller familjedaghem år 1993, vilket, enligt
propositionen, innebär att större delen av behovet av plats i fritidshem eller
familjedaghem då är täckt för de yngre barnen. Statsrådet Lindqvist påpekar
i detta sammanhang att utbyggnaden av bl. a fritidshem under senare år
legat på en högre nivå än vad kommunernas planer visat (prop. s. 7).

Vad utbyggnadstakten för daghem beträffar har riksdagen på grundval
av proposition 1984/85:209 om förskola för alla barn godkänt principen
om att alla barn skall ha rätt till en kommunal barnomsorgsplats fr o. m. ett
och ett halvt års ålder och fram till skolstarten samt om en planmässig
utbyggnad av barnomsorgen till full behovstäckning senast år 1991 (SoU
1985/86:5, rskr. 27). I den nu aktuella propositionen anförs (s. 5) att principen
om rätt till förskola för alla barn senast år 1991 naturligtvis kommer att
medföra behov av utbyggnad av fritidshemsverksamheten för de yngre
skolbarnen. De förskolebarn som är inskrivna i daghem eller familjedaghem
kommer vanligtvis att behöva plats i fritidshem eller familjedaghem
även under de första skolåren. Utskottet delar denna bedömning. Det ankommer
i övrigt på kommunerna att på grundval av SCB:s efterfrågeundersökningar
och förhållandena i den enskilda kommunen bestämma utbyggnadstakten
och besluta om fördelningen mellan olika verksamhetsformer. 21

Med hänvisning till den här lämnade redovisningen avstyrks motionen
(vpk) i nu aktuell del (yrkande 3).

Utbyggnadens inriktning (mom. 10 i hemställan)

10. av Inga Lantz (vpk) som anser:

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”1 propositionen”
och slutar med ”(yrkande 4)” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att utbyggnaden av fritidshemsverksamheten
skall ske i vanliga, heltidsöppna fritidshem där barnen
är fast inskrivna och där verksamheten bedrivs i fasta barngrupper med
högst 15 barn i varje grupp. De familjedaghem som finns för skolbarn bör
ersättas av den kollektiva omsorgsformen. Vad utskottet här uttalat om
utbyggnadens inriktning mot kollektiv barnomsorg bör riksdagen, med anledning
av motion 1985/86:501 (vpk) yrkande 4, som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottet under mom. 10 bort hemställa

10. beträffande utbyggnadens inriktning
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:501 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Motiveringen till mom. 10 i hemställan

11. av John Johnsson, Kjell Nilsson, Anita Persson, Gunnnar Ström, Yvonne
Sandberg-Fries, Ingrid Andersson och Erik Janson, (alla s), som anser
att det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Utskottet anser”
och slutar med ”(yrkande 4)” bort ha följande lydelse:

1 propositionen framhålls som tidigare nämnts att det yttersta ansvaret
för fritidshemsverksamhetens organisation vilar på kommunen. Kommunen
skall således besluta om fördelningen mellan barnomsorgens olika
verksamhetsformer och även i övriga frågor av organisatorisk art.

Utskottet, som delar propositionens bedömning, är inte berett att tillstyrka
riksdagsuttalanden som innebär försök till styrning av kommunernas
resursfördelning och planering av barnomsorgen. Utskottet avstyrker således
motion 1985/86:501 (vpk) också i här aktuell del (yrkande 4).

Ändringar i nuvarande statsbidragssystem (mom. 11 i
hemställan)

12. av John Johnsson, Kjell Nilsson, Anita Persson, Gunnar Ström, Yvonne
Sandberg-Fries, Ingrid Andersson och Erik Janson, (alla s), som anser:

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Även
utskottet” och slutar med ”(yrkande 2)” bort ha följande lydelse:

Såsom påpekas i propositionen förändras barnens omsorgsbehov på ett
påtagligt sätt under åldersperioden 7 —12 år. De yngre skolbarnen som har
korta och oregelbundna skoldagar har ett tidsmässigt större omsorgsbehov
än de äldre barnen som får en stor del av sitt omsorgsbehov täckt genom
skolans verksamhet. De i propositionen föreslagna statsbidragsreglerna ger

Sou 1985/86:31

26

kommunerna större möjlighet än nuvarande regler att anpassa fritidshems- SoU 1985/86:31
verksamheten till barnens omsorgsbehov och även till lokala förutsättningar
i övrigt. Bidragsbestämmelserna är vidare enkla att tillämpa och ger både
kommuner och stat en god bild av utgiftssituationen för de kommande åren.

Utskottet tillstyrker därför de i propositionen (yrkande 2) angivna riktlinjerna
för statsbidrag till fritidshemsverksamheten m. m.

Det sagda innebär att utskottet avstyrker motionerna 1985/86:500 (fp)
yrkande 3 delvis, 501 (vpk) yrkande 1 delvis och 503 (m) yrkande 4 delvis.

dels att utskottet under mom. 11 bort hemställa

11. beträffande ändringar i nuvarande statsbidragssystem

att riksdagen med avslag på motion 1985/86:500 yrkande 3 i motsvarande
del, motion 1985/86:501 yrkande 1 motsvarande del 1 och
motion 1985/86:503 yrkande 4 i motsvarande del godkänner i propositionen
yrkande 2 angivna riktlinjer för statsbidrag till fritidshemsverksamheten
m. m.

Förslag till nytt statsbidragssystem (mom. 12 i hemställan)

13. av John Johnsson, Kjell Nilsson, Anita Persson, Gunnarström, Yvonne
Sandberg-Fries, Ingrid Andersson och Erik Janson, (alla s), som anser:

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ”Utskottet
delar” och slutar på s. 19 med ”(yrkande 5)” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt propositionens förslag till riktlinjer
för statsbidrag till fritidshemsverksamheten m. m. (se reservation 12).

Utskottet står alltså bakom principerna för statsbidragsgivningen till skolbarnsomsorgen
och ser därför inget skäl att nu begära förslag om ett helt
nytt statsbidragssystem. Det förslag som gemensamt lagts fram av m-, fpoch
c-ledamöterna med anledning av resp. motioner har dessutom flera
nackdelar. Det innebär en omfördelning av bidrag mellan olika tillsynsformer
genom att bidrag föreslås utgå till alla omsorgsformer oavsett huvudman.
Enligt förslaget skall bidrag vidare utgå till vinstdriven verksamhet.

Detta kan utskottet inte acceptera eftersom det innebär risk för segregation
av skolbarnsomsorgen och för att oseriösa företag lockas att etablera sig.

Förslaget är också ofullständigt genom att det inte preciserar efter vilka
grunder bidrag skall utgå och hur man skall få kontroll över konstnadsutvecklingen.
Utskottet avstyrker med hänvisning härtill det med anledning
av m-, fp- och c-motionerna framlagda förslaget (motion 500 (fp) yrkande 3
delvis, 502 (c) yrkande 2 och 503 (m) yrkande 4 i motsvarande del).

Vad beträffar förslaget i motion 501 (vpk) saknas i dag statsfinansiella
förutsättningar för att genomföra det alternativa statsbidragssystem som
motionärerna föreslår. Även detta motionsyrkande avstyrks således.

dels att utskottet under mom. 12 bort hemställa

12. beträffande förslag till nytt statsbidragssystem

att riksdagen avslår motion 1985/86:500 yrkande 3 i motsvarande
del, 1985/86:501 yrkande 5, 1985/86:502 yrkande 2 och motion
1985/86:503 yrkande 4 i motsvarande del,

Förslag till nytt statsbidragssystem (mom. 12 i hemställan) SoU 1985/86:31

14. av Inga Lantz (vpk) som anser:

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 18 med ”Utskottet
delar” och slutar på s. 19 med ”(yrkande 5)” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening skall statsbidraget vara utformat så att det både
gynnar en kraftig kvantitativ utbyggnad och en kvalitativ sådan. Därför
måste statsbidraget vara tillräckligt stort och också kopplas ihop med bindande
miniminormer för personaltäthet, ytnormer och barngruppsstorlek.

En större överensstämmelse måste åstadkommas mellan kommunernas
kostnader för verksamheten och statsbidragets storlek genom att statsbidraget
anpassas till kommunernas lönekostnad.

För att säkra både den kvantitativa och den kvalitativa utbyggnaden av
fritidshem bör dels ett driftbidrag, dels ett anordningsbidrag utgå. Driftbidraget
skall utgå med 75 % av de faktiska driftkostnaderna, och det skulle
på så sätt täcka personalkostnaderna.

Till anordningsbidraget återkommer utskottet i det följande.

Vad utskottet här uttalat med anledning av motion 501 (vpk) yrkande 5
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 500 (fp) yrkande 3 delvis,
502 (c) yrkande 2 och 503 (m) yrkande 4 delvis.

dels att utskottet under mom. 12 bort hemställa

12. beträffande förslag Ull nytt statsbidragssystem

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:501 yrkande 5 och
med avslag på motionerna 1985/86:500 yrkande 3 i motsvarande del,
motion 1985/86:502 yrkande 2 och motion 1985/86:503 yrkande 4 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

Anordningsbidrag (mom. 13 i hemställan)

15. av Inga Lantz (vpk) som anser:

dels&U det avsnitt i utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Det nuvarande”
och slutar med ”(yrkande 6)” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion 1985/86:501 (vpk) yrkande 6 att
anordningsbidraget bör förlängas till dess att utbyggnadsbehovet av fritidshem
är täckt. Detta bör riksdagen med anledning av motionen ge regeringen
till känna.

dels att utskottet under mom. 13 bort hemställa

13. beträffande anordningsbidrag

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:501 yrkande 6 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

28

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Motioner 2

Utskottet 3

Bakgrund 3

Mål och innehåll i fritidshemsverksamheten 5

Organisation av fritidshemsverksamheten 8

Familjedaghemmens ställning 9

Alternativ skolbarnsomsorg 10

Samverkan och samordning 11

Utbyggnaden av fritidshemsverksamheten 13

Statsbidragssystemet 15

Anordningsbidrag 19

Hemställan 19

Reservationer 21

1. Propositionsförslaget om mål och innehåll i fritidshemsverksamheten
(mom. 1 i hemställan) av s 21

2. Nya riktlinjer för inriktningen av skolbarnsomsorgen (mom. 2 i

hemställan) av fp, m, c 21

3. Familjedaghemmens ställning (mom. 3 i hemställan) av fp, m, c 22

4. Motiveringen till mom. 3 i hemställan av vpk 23

5. Alternativ skolbarnsomsorg (mom. 4 i hemställan) av fp, m, c.. 23

6. Samlad skoldag (mom. 7 i hemställan) av m, c 23

7. Målet för utbyggnaden av fritidshemsverksamheten (mom. 8 i

hemställan) av vpk 24

8. Utbyggnaden av barnomsorgen under 1986/87 (mom. 9 i hemställan)
av vpk 24

9. Motiveringen till mom. 9 i hemställan av s 25

10. Utbyggnadens inriktning (mom. 10 i hemställan) av vpk 26

11. Motiveringen till mom. 10 i hemställan av s 26

12. Ändringar i nuvarande statsbidragssystemet (mom. 11 i hemställan)
av s 26

13. Förslag till nytt statsbidragssystem (mom. 12 i hemställan) av s .... 27

14. Förslag till nytt statsbidragssystem (mom. 12 i hemställan) av vpk .. 28

15. Anordningsbidrag (mom. 13 i hemställan) av vpk 28