Socialförsäkringsutskottets
betänkande

1985/86:2

om socialavgifter

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet 23 under den allmänna motionstiden
1985 väckta motioner angående socialavgiftsfrågor.

Fyra motioner (c) innehåller förslag om sänkning av avgiftsuttaget för
egen- och småföretagare. I en motion (c) föreslås befrielse i vissa fall från
skyldighet att betala arbetsgivaravgifter för föräldrar som anlitar privat
barnomsorg. Utskottet avstyrker motionerna mot bakgrund av att förslagen
bedöms medföra avsevärda administrativa svårigheter.

Reservation har avlämnats av c-ledamöterna till förmån för motionerna.

I två motioner (c) begärs ändring i reglerna för avgiftsuttag från egenföretagare
med små inkomster. Motionärerna önskar en större överensstämmelse
mellan avgift och förmån. Även dessa motioner avstyrks av administrativa
skäl.

C-ledamöterna har i en reservation anslutit sig till motionärernas uppfattning.
I ett särskilt yttrande från fp- och m-ledamöterna har särskilt påpekats
socialavgifternas ökade karaktär av beskattning.

I en motion (m) begärs ändrade regler för debitering av socialavgifter för
utländska gästföreläsare vid olika universitetsinstitutioner. Utskottet anser
att sådana ändringar likaså skulle medföra administrativa problem och
avstyrker därför motionen.

I en gemensam reservation har c-, fp- och m-ledamöterna tillstyrkt
motionen.

Egenavgifterna när det gäller inkomster från jord- och skogsbruk tas upp i
sex olika motioner (fp, c, m och s). Motionärerna begär ändrade regler för
avgiftsuttaget när inkomsterna avser såväl rotpostförsäljning och arrenden
som inkomster av egen arbetsinsats. Utskottet avstyrker motionerna med
hänvisning till att frågan bereds i regeringskansliet.

C-, fp- och m-ledamöterna har i en reservation uttalat sig för behovet av en
snar översyn av nuvarande regler.

I en motion (m) begärs en ändring av reglerna för beräkning av
pensionsgrundande inkomst så att överskott i en förvärvskälla inom inkomstlagen
jordbruk och rörelse får kvittas mot underskott i en annan förvärvskälla
inom dessa inkomstslag. Utskottet anser inte att det kan godtas att en
försäkrads framtida pension påverkas av en sådan kvittning och avstyrker
därför motionen.

Reservation har avlämnats av fp- och m-ledamöterna till förmån för 1

motionen.

SfU

1985/86:2

1 Riksdagen 1985/86.11 sami. Nr 2

Beräkningen av värdet av naturaförmåner tas upp i en motion (m). En
översyn av gällande regelsystem begärs. Utskottet avstyrker motionen med
hänvisning bl. a. till att ett förslag till nya regler för närvarande övervägs
inom regeringskansliet.

M-ledamöterna har i en reservation tillstyrkt motionen.

Två motioner (fp, c, m och c) tar upp arbetsgivar-arbetstagarbegreppet
inom sociallagstiftningen. Motionärerna begär överskådligare regler på detta
område. Utskottet anser att någon åtgärd med anledning av motionerna inte
är påkallad eftersom ett beredningsarbete i dessa frågor pågår i regeringskansliet.

Ledamöterna från c, fp och m har i en gemensam reservation uttalat sig för
behovet av snara förändringar i regelsystemet.

I tre motioner (c, m och fp) föreslås undantag för idrottsrörelsen och övriga
folkrörelser från den månatliga redovisningen och uppbörden av socialavgifter
av innebörd att denna kan ske vid årets slut. Motionerna avstyrks av
utskottet med hänvisning till att man bör avvakta erfarenheterna av den helt
nya lagstiftningen på området innan eventuella åtgärder kan förordas.

En återgång till uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgifter varannan
månad föreslås i två motioner (fp, c, m och c). Motionerna avstyrks av
utskottet med motiveringen att samordningsfrågorna mellan skatter och
avgifter endast kan lösas genom en månatlig redovisning och uppbörd.

I ett särskilt yttrande har c-, fp- och m-ledamöterna påtalat de ränteförluster
för företagen som övergången till månatlig uppbörd av skatter och
avgifter inneburit.

Slutligen avstyrker utskottet en motion (c) om utsträckt tid för upprättande
av arbetsgivaruppgifter för småföretagen, med hänvisning till de nya
regler för uppbörd av socialavgifter som gäller fr. o. m. den 1 januari 1985.

Motioner

I motion 1984/85:318 av Anna Wohlin-Andersson (c) och Lennart Brunander
(c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande att
redovisning av sociala avgifter för uppdragstagare kan ske vid årets slut för
idrottsrörelsen.

I motion 1984/85:425 av Ove Eriksson m. fl. (m) hemställs att riksdagen
beslutar att egenavgifter endast skall utgå på värdet av egen arbetsinsats.

I motion 1984/85:427 av Sten Svensson (m) hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om översyn av
reglema för fastställande av det skattemässiga värdet av naturaförmåner vid
fastställande av socialavgifter.

I motion 1984/85:428 av Rune Torwald (c) och Jan Hyttring (c) hemställs att
riksdagen medger att småföretagare, som enligt bokföringslagen är befriad
från skyldighet att upprätta årsbokslut, får rätt att lämna sin arbetsgivaruppgift
samtidigt med deklarationen.

SfU 1985/86:2

I motion 1984/85:501 av dåvarande tredje vice talman Karl Erik Eriksson (fp)
och Börje Stensson (fp) hemställs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts angående uttag av
egenavgifter i samband med virkesförsäljning.

I motion 1984/85:602 av förste vice talman Ingegerd Troedsson m. fl. (m)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts om kvittningsrätt vid beräkning av pensionsgrundande inkomst.

I motion 1984/85:656 (motivering i 1984/85:655) av Thorbjörn Fälldin m. fl.
(c) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag
innebärande att sjukförsäkringsavgiften sänks med 5 procentenheter för de
15 första anställda i företagen - dock högst motsvarande en lönesumma av 1,5
milj. kr.

I motion 1984/85:848 av Gösta Andersson (c) och Agne Hansson (c)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om sänkning av
sjukförsäkringsavgiften med 50 % för egen- och småföretagare motsvarande
ett avgiftsunderlag för högst 15 anställda.

I motion 1984/85:920 (motivering i 1984/85:918) av Lennart Brunander (c)
och Inger Josefsson (c) hemställs att riksdagen beslutar sänka småföretagens
arbetsgivaravgifter.

I motion 1984/85:991 av Ove Karlsson m. fl. (s) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av bestämmelserna för egenavgifter i enlighet
med vad i motionen anförts.

I motion 1984/85:1141 (motivering i 1984/85:1138) av Thorbjörn Fälldin
m. fl. (c) hemställs att riksdagen beslutar att befrielse från arbetsgivaravgiften
skall föreligga för utbetald lön upp till 20 000 kr. för föräldrar som anlitar
privat barnomsorg, vilken inte uppbär statsbidrag.

I motion 1984/85:1272 av Kjell Johansson m. fl. (fp, c, m) hemställs

1. att riksdagen beslutar om en förenklad uppbörd av socialavgifter med
den inriktning mot preliminär avgiftsredovisning som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar om en återgång till en redovisningsperiod om två
månader i uppbörden av skatter och avgifter,

3. att riksdagen, om hemställan under punkt 2 inte bifalls, beslutar om en
återgång till en redovisningsperiod om två månader i uppbörden av skatter
och avgifter för arbetsgivare med färre än 50 anställda.

I motion 1984/85:1273 av Kjell Johansson m. fl. (fp, c, m) hemställs att
riksdagen hos regeringen anhåller om klara regler vad gäller arbetsgivararbetstagarbegreppet
i enlighet med vad som i motionen anförts.

I motion 1984/85:1274 av Stig Josefson m. fl. (c) hemställs

1. att riksdagen beslutar att den samordnade uppbörden av källskatt och
arbetsgivaravgifter skall ske varannan månad,

2. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts om förenklingar av skatte- och avgiftsreglerna.

SfU 1985/86:2

1* Riksdagen 1985/86.11 sami. Nr2

I motion 1984/85:1488 (motivering i 1984/85:1487) av Kjell Johansson (fp)
och Rune Ångström (fp) hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag
om förenklade rutiner för uppbörd av socialavgifter för uppdragstagare/
anställda inom folkrörelserna.

I motion 1984/85:1723 av Anita Bråkenhielm (m) hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om förslag till ändring i reglerna för debitering av sociala
avgifter för utländska gästföreläsare.

I motion 1984/85:1725 av Göran Ericsson (m) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär skyndsamt förslag till undantagsregel för idrottsrörelsen
från lag om uppbörd av sociala avgifter från arbetsgivare m. m. i enlighet med
vad i motionen anförts.

I motion 1984/85:1728 av Margareta Gard (m) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag om ändring av beräkning av egenavgifter vid
skogsavverkning.

I motion 1984/85:1740 av Stig Josefson m. fl. (c) hemställs att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära förslag om sänkt avgift till pensionssystemet
för företagare med låga inkomster i enlighet med det i motionen anförda.

I motion 1984/85:1742 av Martin Olsson (c) hemställs att riksdagen beslutar
att hos regeringen anhålla om utredning och förslag syftande till bättre
överensstämmelse mellan egenavgifter och förmåner för företagare med små
inkomster.

I motion 1984/85:1743 av Martin Olsson (c) hemställs att riksdagen beslutar
att hos regeringen begära att förslag skyndsamt framläggs till ändrade regler
för beräkning av egenavgifter vid inkomst av arrenden och rotpostförsäljning
m. m. på jordbruksfastighet.

I motion 1984/85:2272 (motivering i 1984/85:2269) av Börje Hörnlund (c) och
Karin Israelsson (c) hemställs att riksdagen beslutar av regeringen begära
förslag om en sänkning av arbetsgivar- och sjukförsäkringsavgifterna i
småföretag med 5 % för egenföretagaren och de 15 först anställda.

I motion 1984/85:2436 av Ingrid Hemmingsson m. fl. (m) hemställs att
riksdagen begär att regeringen snarast kommer med förslag om egenavgiften
vid skogsavverkning i enlighet med vad i motionen anförts.

Utskottet

Allmänt om socialavgifter

Den allmänna försäkringen och vissa andra sociala ändamål finansieras helt
eller delvis med socialavgifter. De grundläggande bestämmelserna om
socialavgifter finns i lagen (1981:691) om socialavgifter. Socialavgifter
betalas dels i form av arbetsgivaravgift, dels i form av egenavgift för den som
har inkomst av annat förvärvsarbete.

Sedan den 1 januari 1982 gäller nya regler för uttag av socialavgifter (prop.
1980/81:178, SfU 28 och rskr. 406). De därvid beslutade ändringarna innebar

SfU 1985/86:2

enhetligare och enklare regler för beräkning av arbetsgivaravgifter och
egenavgifter. Bl. a. slopades basbelopps- och maximeringsavdragen vid
beräkningen av ATP-avgiften, som i fortsättningen skulle beräknas på
samma underlag som övriga avgifter. Syftet härmed var bl. a. att uppnå
administrativa lättnader för såväl myndigheter som arbetsgivare och egenföretagare.
Ändringarna möjliggjorde också ett införande av ett effektivare
debiterings- och uppbördssystem, och beslut härom fattades av riksdagen
under 1982/83 års riksmöte (prop. 1982/83:60, SfU 10 och rskr. 127) och
under 1983/84 års riksmöte (prop. 1983/84:167, SfU 28 och rskr. 369).

Fyra motioner innehåller förslag om sänkning av avgiftsuttaget för egenoch
småföretagare. I motionerna 1984/85:656 av Thorbjörn Fälldin m. fl.,
1984/85:848 av Gösta Andersson och Agne Hansson samt 1984/85:2272 av
Börje Hörnlund och Karin Israelsson anförs att sjukfrånvaron är väsentligt
lägre på små företag än på större arbetsplatser. Detta medför att de små
företagen via sina sjukförsäkringsavgifter subventionerar de större företagen.
I motion 2272 anförs vidare att småföretagen utgör ett väsentligt
underlag för sysselsättningen i glesbygd. Den höga avgiftsbelastningen anges
i motion 656 innebära en av de allvarligaste hämmande faktorerna för dessa
företags utveckling. Mot denna bakgrund föreslås i motionerna 656 och 2272
en sänkning av sjukförsäkringsavgiften med 5 procentenheter för egenföretagarna
och för de 15 först anställda i företagen. I motion 656 begränsas
sänkningen dock till ett belopp motsvarande en lönesumma på högst 1,5
milj. kr. Motion 848 innehåller ett förslag om sänkning av sjukförsäkringsavgiften
med 50 % för egen- och småföretagare motsvarande ett avgiftsunderlag
för högst 15 anställda. I motion 1984/85:920 av Lennart Brunander och
Inger Josefsson begärs mot bakgrund av småföretagens betydelse för
sysselsättningen i glesbygd en generell sänkning av småföretagens arbetsgivaravgifter.
-

Motion 1984/85:1141 av Thorbjörn Fälldin m.fl. innehåller förslag om
befrielse i vissa fall från skyldighet att betala arbetsgivaravgifter för föräldrar
som anlitar privat barnomsorg. I motionen anförs att en sådan befrielse bör
föreligga för utbetald lön upp till 20 000 kr. Befrielsen avses gälla sådana
barnomsorgsformer som inte berättigar till statsbidrag.

Riksdagen har vid flera tillfällen avslagit motionsyrkanden om differentierade
socialavgifter. Detta skedde senast under hösten 1984 (SfU 1984/
85:13). Utskottet har därvid pekat på att en differentiering av det slag som nu
föreslås i motionerna 656, 848, 2272 och 920 skulle medföra betydande
administrativa svårigheter, och utskottet vidhåller denna uppfattning. Även
ett slopande av avgiftsskyldigheten för ersättning utbetald till vissa arbetstagarkategorier
torde medföra avsevärda svårigheter ur administrativ synpunkt.
Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna
656, 848, 2272, 920 och 1141.

I motion 1984/85:1740 av Stig Josefson m. fl. och motion 1984/85:1742 av
Martin Olsson begärs ändring i reglerna för uttag av socialavgifter från
egenföretagare med små inkomster. Motionärerna önskar en större överensstämmelse
mellan egenavgifter och förmåner. Motion 1740 avser avgiftsuttaget
till den allmänna tilläggspensioneringen (ATP) medan motion 1742 avser
socialavgiftsuttaget i sin helhet för egenföretagarna.

SfU 1985/86:2

Det finns sedan länge ett bristande samband mellan avgifter och förmåner
inom socialförsäkringsområdet. Detta har bl. a. berott på att avgiftsunderlaget
för socialavgifterna har beräknats efter den taxerade inkomsten medan
förmånerna har beräknats på annat sätt. Som tidigare nämnts trädde en ny
lag om socialavgifter i kraft den 1 januari 1982. Den innebar i detta
hänseende att sambandet mellan avgiftsunderlag och förmåner ytterligare
försvagades genom att bl. a. det s. k. taket för avgiftsunderlaget till ATP
slopades. Den bristande överensstämmelsen mellan socialavgift och förmån
är särskilt markant vid lägre inkomster. Så t. ex. inträder sjukpenningskyddet
först vid en sjukpenninggrundande inkomst på 6 000 kr. och ATPskyddet
först vid en pensionsgrundande inkomst som överstiger ett basbelopp
(för närvarande 21 800 kr.). Socialavgifter erläggs även på taxerade
inkomster under dessa belopp.

Den bristande överensstämmelsen mellan avgifter och förmåner har sin
grund i bl. a. den allmänna försäkringens solidariska och obligatoriska
karaktär och att de olika försäkringsgrenarna bör betraktas som delar av ett
sammanhängande socialförsäkringssystem. Detta betraktelsesätt förstärks
av det synsätt som kommit till uttryck i socialpolitiska samordningsutredningens
betänkande (SOU 1979:94) och riksdagsbehandlingen av den därav
föranledda propositionen (prop. 1982/83:3, SfU 1982/83:14, rskr211). Även
om den bristande överensstämmelsen under senare år förstärkts genom den
nya lagen om socialavgifter har samtidigt det nya avgiftssystemet enligt
utskottets mening inneburit betydande administrativa lättnader för såväl
myndigheter som arbetsgivare och egenföretagare. Utskottet är mot denna
bakgrund inte berett förorda en återgång till en differentiering av avgifterna
för att få bättre överensstämmelse med förmånerna, och utskottet avstyrker
bifall till motionerna 1740 och 1742.

Vid beräkning av statliga myndigheters anslag till lönekostnader beaktas
de sociala arbetskraftskostnaderna genom ett särskilt lönekostnadspålägg
(LKP). Pålägget, som är avsett att täcka dels de generella avgifter som
arbetsgivare enligt lag skall betala, dels de kostnader i övrigt som är
förknippade med de statliga anställningsförmånerna, fastställs av regeringen
med viss procent av utgivna löneförmåner. Procentsatsen är för närvarande
39 %. Enligt förordningen (1984:674) om uppbörd av vissa arbetsgivaravgifter
från staten bestämmer riksförsäkringsverket avgiftsunderlaget för de
avgifter staten skall betala enligt socialavgiftslagen. För den statliga arbetsgivaren
tillämpas dock inte den begränsning av avgiftsskyldigheten som
innebär att ersättning till en och samma arbetstagare som understiger 1 000
kr./år inte skall räknas in i avgiftsunderlaget.

I motion 1984/85:1723 hävdar Anita Bråkenhielm att olika universitetsinstitutioners
skyldighet att betala in LKP på ersättningar som utbetalas till
utländska gästföreläsare innebär en orimlig ekonomisk belastning för de
begränsade medel institutionerna har till förfogande för denna typ av
verksamhet. På grund härav begärs i motionen förslag till ändring i reglerna
för debitering av sociala avgifter för utländska gästföreläsare.

LKP omfattar förutom de lagstadgade socialavgifterna också vissa andra
generella avgifter. När det gäller statens och statliga myndigheters skyldighet
att betala LKP tillämpas som nämnts inte den regel som innebär att avgifter

SfU 1985/86:2

inte betalas för ersättningar som understiger 1 000 kr. Detta finns fastlagt i ett
kungligt cirkulär från år 1963 och hänger samman med svårigheterna för
staten, som kan uppträda som arbetsgivare i många olika skepnader, att
avgöra när 1 000-kronorsgränsen passeras. LKP utgör en schablonberäknad
avgift som beräknats på den totala lönesumma som utbetalas av staten som
arbetsgivare. En differentiering av avgiftsuttaget skulle på motsvarande sätt
som anförts beträffande socialavgifter som betalas av andra arbetsgivare än
staten och av egenföretagare skapa problem av administrativt slag. Utskottet
avstyrker därför bifall till motion 1723.

Egenavgifter för vissa skogsbruks- och jordbruksinkomster

För inkomster i förvärvskällan jordbruksfastighet gäller att om fastigheten
inte brukats under inkomståret är inkomsterna inte avgiftsgrundande,
exempelvis om inkomsterna endast är intäkter från s. k. rotpostförsäljning.
Har fastigheten däremot brukats under inkomståret skall egenavgifter
erläggas. Avgiftsunderlagets storlek är härvid beroende på om den försäkrade
själv brukat fastigheten eller om han endast varit s. k. passiv delägare. I
det förstnämnda fallet debiteras den försäkrade samtliga egenavgifter för
sina inkomster av fastigheten. För en passiv delägare i en jordbruksfastighet
är inkomsten inte sjukpenninggrundande men däremot pensionsgrundande.
Således debiteras i detta fall endast de fyra egenavgifter som knyter an till den
pensionsgrundande inkomsten, nämligen folkpensionsavgiften, tilläggspensionsavgiften,
delpensionsavgiften och den allmänna löneavgiften.

Frågan om egenavgifter för inkomst från jord- och skogsbruk tas upp i sex
olika motioner. I motion 1984/85:425 av Ove Eriksson m. fl. anförs att det
gällande regelsystemet för uttag av egenavgifter vid skogsinkomster är
komplicerat och inkonsekvent. Huvudprincipen är att försäljning av rotposter
inte skall belastas av egenavgifter. Driver skogsägaren avverkning i egen
regi föreligger däremot avgiftsskyldighet. Inkonsekvensen uppstår enligt
motionärerna om skogsägaren redovisar dels inkomster av rotpostförsäljning,
dels av avverkning i egen regi. Då uppstår nämligen avgiftsskyldighet
för båda inkomsterna. Detta medför risk för att avverkningarna hålls nere
och att skogsindustrin drabbas av virkesbrist. Mot bakgrund härav hemställer
motionärerna att egenavgifter endast skall utgå på värdet av egen
arbetsinsats.

I motion 1984/85:501 anför dåvarande tredje vice talman Karl Erik
Eriksson och Börje Stensson att de nuvarande avgiftsreglerna har en
återhållande effekt på mindre skogsägares villighet att själva sköta sin skog.
Motionärerna anser därför att inkomster av t. ex. rotpostförsäljningar och
awerkningsuppdrag inte skall ingå i avgiftsunderlaget.

I motion 1984/85:991 av Ove Karlsson m. fl. hävdas att de nuvarande
reglerna för sammanläggning av inkomster genom rotpostförsäljning och
försäljning av andra produkter från egen fastighet kan ge helt orimliga
effekter. Motionärerna begär därför en översyn av bestämmelserna för
egenavgifter i detta avseende.

På likartade grunder begärs i motion 1984/85:1728 av Margareta Gard
förslag till ändrade regler för beräkning av egenavgiften vid skogsavverkning

SfU 1985/86:2

och i motion 1984/85:1743 av Martin Olsson skyndsamt förslag till ändrade
regler för beräkning av egenavgifter vid inkomst av arrenden och rotpostförsäljning
m. m. på jordbruksfastighet.

Ingrid Hemmingsson m. fl. tar i motion 1984/85:2436 upp de problem som
uppstår om en skogsfastighet är samägd. Om en av ägarna klassas som
brukare och han genom eget arbete erhållit en mindre inkomst drabbas även
de övriga, passiva ägarna, av vissa egenavgifter vid försäljning av rotposter.
Mot denna bakgrund begär motionärerna förslag om ändrade regler av
innebörd att endast den egna arbetsinsatsen skall utgöra underlag för
egenavgiften.

Även motioner angående egenavgifter vid skogsavverkning m.m. har
behandlats av utskottet vid flera tillfällen. I såväl betänkande SfU 1983/84:3
som SfU 1984/85:13 har utskottet hänvisat till att en promemoria, Ds Fi
1983:21, innehöll vissa förslag i denna fråga och att promemorian övervägdes
i regeringskansliet. Utskottet ansåg vid båda dessa tillfällen att det fanns skäl
att avvakta beredningen av dessa förslag innan riksdagen vidtog några
åtgärder i frågan. Riksdagen följde utskottet.

Enligt vad utskottet inhämtat är frågan om egenavgifter vid skogsavverkning
fortfarande under beredning i regeringskansliet. Regeringen har vidare i
juni i år beslutat tillsätta en utredning om likformig produktionsfaktorskatt.
Denna utredning kommer enligt vad utskottet erfarit att behandla frågor som
har anknytning till förslagen i den nämnda promemorian. Utskottet vidhåller
att resultatet av det aktuella berednings- och utredningsarbetet bör avvaktas
och avstyrker därför bifall till motionerna 425,501,991,1728,1743 och 2436.

Kvittningsrätt vid beräkning av pensionsgrundande inkomst

Fr. o. m. år 1982 har kvittningsrätten vid beräkning av inkomst av annat
förvärvsarbete än anställning slopats, vilket påverkar den pensionsgrundande
inkomsten och därmed även underlaget för socialavgifter. Detta innebär
att underskott i en rörelse inte längre får kvittas mot överskott i en annan
rörelse och inte heller underskott i en jordbruksfastighet mot överskott i en
annan jordbruksfastighet.

I motion 1984/85:602 av förste vice talman Ingegerd Troedsson m. fl.
hävdas att det nämnda förbudet mot kvittning slår särskilt hårt mot den som
driver ett jordbruk eller en rörelse som i sig inte är bärkraftig. Situationen
kan bli än besvärligare om företaget är i ett uppbyggnadsskede. Motionärerna
anser det också vara viktigt att eftersträva neutralitet mellan olika
företagsformer så att inte reglerna missgynnar dem som av olika skäl bedriver
sin verksamhet i flera förvärvskällor. Med anledning härav bör enligt
motionärerna lagen om beräkning av pensionsgrundande inkomst ändras så,
att överskott i förvärvskälla inom inkomstslagen jordbruk och rörelse får
kvittas mot underskott i annan förvärvskälla inom dessa inkomstslag.

Riksdagen har efter det att kvittningsrätten slopades vid flera tillfällen
behandlat motionsyrkanden av samma slag som i motion 602. Dessa
yrkanden har avslagits med motiveringen att det inte kan godtas att en
försäkrads framtida pension skulle kunna begränsas genom möjligheterna till
kvittning vid beräkningen av den pensionsgrundande inkomsten. Utskottet,

SfU 1985/86:2

sorn inte finner anledning att frångå sin tidigare uppfattning i frågan,
avstyrker därför bifall till motion 602.

Värdet av naturaförmåner

Fr. o. m. år 1985 gäller nya regler för uppbörd av socialavgifter.

Vid beräkning av avgiftsunderlag för beräkning av socialavgifter skall
naturaförmåner värderas på samma sätt som vid beräkning av preliminär
A-skatt. Riksskatteverket fastställer varje år vilka värden som skall gälla
genomsnittligt för riket. Dessa värden skall anges i skattetabellerna. Värdet
av naturaförmåner vid beräkning av underlag för beräkning av socialavgifter
fastställdes tidigare av riksförsäkringsverket i en särskild författning.

I motion 1984/85:427 av Sten Svensson hävdas att reglerna med schablonvärden
för beräkning av kost- och bostadsförmåner vid fastställande av
avgiftsunderlag för uppbörd av socialavgifter i vissa fall leder till orimliga
konsekvenser. Det förmånsvärde som beräknas schablonmässigt kan enligt
motionären ibland helt sakna verklighetsanknytning. Schablonberäkningar
gör i det här avseendet ingen skillnad mellan exempelvis värdet av hyresfri
bostad i en storstad och i ren glesbygd. Mot denna bakgrund begärs i
motionen en översyn av reglerna för fastställande av det skattemässiga värdet
av naturaförmåner vid fastställande av socialavgifter.

I skattetabeller för beräkning av preliminär A-skatt för år 1985 som
fastställts av riksskatteverket finns angivet vissa genomsnittsvärden för
beräkning av naturaförmåner. I tabellerna anges att värdena är genomsnittliga
och enbart gäller vid preliminär beskattning. Vid taxeringen kan den
lokala skattemyndigheten genom jämkning fastställa lägre värden för
naturaförmåner om de lokala förhållandena ger anledning till detta. Frågan
om beskattning av naturaförmåner har dessutom tagits upp i ett betänkande
av förmånsskattekommittén (Ds Fi 1985:13). I betänkandet föreslås att de
preliminära bostadsförmånsvärdena förbättras dels genom en regional
anpassning av genomsnittsberäkningen, dels genom att förväntad prisutveckling
får beaktas vid värdebestämningen. Anvisningsverksamheten föreslås
också utvidgad. På så sätt kan den preliminära beräkningen i många fall
överensstämma med den definitiva taxeringen. Kommitténs förslag övervägs
för närvarande i regeringskansliet. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet
bifall till motion 427.

Arbetstagar- och uppdragstagarbegreppet i
sociallagstiftningen

Sociallagstiftningens bestämmelser om skyldighet att betala arbetsgivaravgifter
är knutna till begreppet arbetstagare med den innebörd begreppet ges i
denna lagstiftning. Skyldighet att betala arbetsgivaravgifter föreligger dessutom
när den som utför arbetet enligt sociallagstiftningen är att anse som
uppdragstagare. Bedömningen av vem som är att anse som arbetstagare resp.
uppdragstagare görs i efterhand av lokala skattemyndigheten i varje enskilt
fall. Förhandsbesked kan ej lämnas.

Två motioner tar upp gränsdragningen mellan arbetstagare och uppdrags -

SfU 1985/86:2

tagare. I motion 1984/85:1273 av Kjell Johansson m. fl. anförs att situationen
när det gäller att bedöma hur arbetsgivar-arbetstagarbegreppet skall tolkas
är omöjlig. Svårigheterna för en enskild företagare att på förhand kunna
avgöra om arbetsgivaravgift skall erläggas för en underentreprenör är
betydande. Frågan kompliceras ytterligare av att lagstiftningen på området
inte är samordnad. Motionärerna föreslår att arbetet med att utforma förslag
till klara regler för arbetsgivar-arbetstagarbegreppet påskyndas. Enligt
motionärerna bör ett sådant förslag bygga på grundsatsen att en kontroll av
om en underentreprenör är registrerad för mervärdeskatt bör vara tillräcklig
för att avgöra om skyldighet att erlägga arbetsgivaravgift föreligger.

Även i motion 1984/85:1274, yrkande 2, av Stig Josefson m. fl. framhålls
behovet av enklare regler angående skatter och avgifter. Motionärerna
påpekar att de nuvarande avgiftsreglerna är oöverskådliga och svåra att
tillämpa. Många företagare har betydande svårigheter att avgöra om de
uppfyller sina skyldigheter i avgiftshänseende. Detta har medfört ett ökat
behov av att anlita juridisk expertis i frågor av detta slag, vilket i sin tur
medfört ökade kostnader för företagen.

Utskottet är väl medvetet om bl. a. den aktuella gränsdragningsproblematiken
när det gäller arbetstagar- och uppdragstagarbegreppet. Utskottet vill
därför särskilt betona behovet av en snar lösning av de frågor som tas upp i
motionerna 1273 och 1274. Socialavgiftsutredningen har i ett betänkande,
Företagarregistrering - klarare regler för socialavgifter (Ds S1985:1), lämnat
förslag som omfattar bl. a. arbetstagarbegreppet och möjligheterna att lämna
förhandsbesked på detta område. Betänkandet har remissbehandlats och
bereds för närvarande i regeringskansliet. Med hänsyn härtill anser utskottet
att resultatet av beredningsarbetet bör avvaktas och att någon åtgärd med
anledning av motionerna 1273 och 1274, yrkande 2, inte är påkallad för
närvarande.

Uppbörd av socialavgifter

Fr. o. m. den 1 januari 1985 gäller att uppbörden av socialavgifter knyts till
löneutbetalningarna och samordnas med uppbörden av preliminär A-skatt.
Uppbörden som sker månatligen blir således definitiv för de flesta arbetsgivare.

Avgiftsskyldighet för en arbetsgivare uppkommer när ersättningen till en
och samma arbetstagare under året uppgått till 1 000 kr. Det är arbetsgivarens
skyldighet att bevaka när den ackumulerade ersättningen uppgår till
detta belopp och avgiftsskyldighet sålunda uppkommit.

Anna Wohlin-Andersson och Lennart Brunander har i motion 1984/85:318
pekat på de problem av administrativ och ekonomisk art som den samordnade
uppbörden av preliminär A-skatt och socialavgifter medför för idrottsrörelsen.
En enskild idrottsförening kan ha att betala ut någon form av arvoden
för upp till 400-500 uppdragstagare per år. Med tanke på att ungdomsledare,
funktionärer, styrelseledamöter etc. utför ett arbete mestadels på sin fritid
bör enligt motionärerna denna tid inte i alltför stor omfattning gå åt till
administration. Motionärerna föreslår därför att redovisning av sociala
avgifter för uppdragstagare kan ske vid årets slut för idrottsrörelsen. I motion

SfU 1985/86:2

1984/85:1725 av Göran Ericsson begärs med liknande motiv en undantagsregel
för idrottsrörelsen av innebörd att inbetalning av socialavgifter får ske
först vid årets slut då exakt belopp efter avdrag för det särskilda schablonavdraget
för idrottsutövare kan inbetalas.

I motion 1984/85:1488 av Kjell Johansson och Rune Ångström begärs
förslag om förenklade rutiner för uppbörd av socialavgifter för uppdragstagare/anställda
inom folkrörelserna. Motionärerna anför att de nya uppbördsreglerna,
utöver en försvårad administration, även medför likviditetsproblem
för föreningar/förbund som skall ”ligga ute” med för organisationerna
betydande belopp under lång tid.

De nya bestämmelserna för samordnad uppbörd av preliminär skatt och
socialavgifter trädde i kraft den 1 januari 1985. Det är fråga om en helt ny
lagstiftning. Det kan därför finnas anledning att avvakta de erfarenheter
tillämpningen av de nya reglerna kan ge innan riksdagen förordar någon
ändring i det nuvarande regelsystemet. Utskottet avstyrker därför bifall till
motionerna 318, 1725 och 1488.

Motionärerna i motion 1984/85:1272 av Kjell Johansson m. fl. anför att den
samordnade månatliga uppbörden av socialavgifter och preliminär skatt
inneburit administrativa förenklingar ur samhällets synpunkt. För arbetsgivarna
har emellertid det nya uppbördssystemet medfört ett betydande
administrativt merarbete. Den likviditetsförstärkning som systemet inneburit
för staten motsvaras av en lika stor försämring för arbetsgivarna. Dessa
har också gjort betydande ränteförluster. Reformen belastar de små
företagen mest eftersom större företag i allmänhet har lönekontor och
databaserade lönesystem som gör det administrativa merarbetet proportionellt
sett mindre. En återgång till uppbörd varannan månad bör därför ske i
vart fall för de mindre arbetsgivarna. Gränsen bör gå vid 50 anställda.
Motionärerna anser att en samordnad uppbörd är att föredra. Denna bör
dock göras preliminär och schablonmässig vilket innebär en förenkling av
uppbördssystemet. Motionärerna anser det också principiellt viktigt att det
administrativa arbetet med skatteuppbörd skall utföras av myndigheterna.

I motion 1984/85:1274, yrkande 1, av Stig Josefson m. fl. föreslås att den
samordnade uppbörden av källskatt och arbetsgivaravgift skall ske varannan
månad. Redovisning varannan månad har inneburit att företagen räntefritt
kunnat disponera över de innehållna källskattemedlen. Enligt motionärerna
har detta betraktats som en ersättning till arbetsgivarna för källskatteuppbörden.
Det nya förfarandet har inneburit att arbetsgivarna får utföra ett
betydande administrativt arbete utan ersättning.

Utskottet behandlade frågan om uppbörd av skatt och avgifter varannan
månad i samband med behandlingen av proposition 1983/84:167 om nya
regler för uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare m. m. Utskottet
framhöll därvid att det inte var möjligt att lösa samordningsfrågorna
angående skatter och avgifter på annat sätt än genom en månatlig redovisning
och uppbörd. Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker
således motionerna 1272 och 1274, yrkande 1.

I motion 1984/85:428 av Rune Torwald och Jan Hyttring slutligen betonas,
mot bakgrund av bestämmelserna i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa
avgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter, behovet av att småföreta -

SfU 1985/86:2

gare får ytterligare tid för upprättande av arbetsgivaruppgifter. Motionärerna
föreslår att småföretagare, som enligt bokföringslagen är befriade från
skyldighet att upprätta årsbokslut, får rätt att lämna sin arbetsgivaruppgift
samtidigt med deklarationen.

Som tidigare nämnts gäller nya regler för uppbörd av socialavgifter
fr. o. m. den 1 januari 1985. Dessa regler innebär en samordning och
förenkling av avgifts- och skatteuppbörden för småföretagare. Motion 428
bör därför lämnas utan avseende.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande differentierade socialavgifter

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:656, 1984/85:848, 1984/
85:920, 1984/85:1141 och 1984/85:2272,

2. beträffande överensstämmelse mellan förmåner och avgifter
att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1740 och 1984/85:1742,

3. beträffande lönekostnadspålägg

att riksdagen avslår motion 1984/85:1723,

4. beträffande egenavgifter för vissa skogsbruks- och jordbruksinkomster att

riksdagen avslår motionerna 1984/85:425, 1984/85:501, 1984/
85:991, 1984/85:1728, 1984/85:1743 och 1984/85:2436,

5. beträffande kvittningsrätt

att riksdagen avslår motion 1984/85:602,

6. beträffande beräkning av värdet av naturaförmåner
att riksdagen avslår motion 1984/85:427,

7. beträffande arbetstagar- och uppdragstagarbegreppen i sociallagstiftningen att

riksdagen avslår motionerna 1984/85:1273 och 1984/85:1274 yrkande
2,

8. beträffande uppbörd av socialavgifter

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:318, 1984/85:1272, 1984/
85:1274 yrkande 1, 1984/85:1488 och 1984/85:1725,

9. beträffande småföretagares arbetsgivaruppgifter
att riksdagen avslår motion 1984/85:428.

Stockholm den 12 november 1985

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Doris Håvik

Närvarande: Doris Håvik (s), Börje Nilsson (s), Margareta Andrén (fp),
Karin Israelsson (c), Ulla Johansson (s), Gullan Lindblad (m), Nils-Olof
Gustafsson (s), Kenth Skårvik (fp), Ingegerd Elm (s), Rune Backlund (c),
Margö Ingvardsson (vpk), Margareta Persson (s), Eva Johansson (s), Allan
Åkerlind (m) och Sten Andersson i Malmö (m).

SfU 1985/86:2

Reservationer

1. Differentierade socialavgifter (morn. 1)

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 sorn börjar med ”Riksdagen
har” och slutar med ”och 1141” bort ha följande lydelse:

Som framhållits i motionerna 656 och 2272 utgör den höga sjukfrånvaron
på många större arbetsplatser fortfarande ett stort problem. På grund av
avgiftssystemets utformning innebär detta i praktiken att många småföretag
tvingas subventionera de större företagen. Småföretagen utgör ett viktigt
underlag för sysselsättningen. Den höga avgiftsbelastningen innebär en
väsentlig hämmande faktor för dessa företags utveckling. Mot bakgrund av
vad som nu anförts bör sjukförsäkringsavgiften för småföretagen kunna
sänkas kraftigt.

Det nuvarande statsbidragssystemet för barnomsorg innebär bl. a. att vissa
former av privat barnomsorg inte nås av statsbidrag. Enligt utskottets mening
bör som framhållits i motion 1141 en större ekonomisk rättvisa mellan olika
former av barnomsorg åstadkommas. Detta bör ske genom att föräldrar som
anlitar omsorg i privata former, vilka inte har stöd av statsbidrag, befrias från
att betala arbetsgivaravgift för utbetald lön upp till 20 000 kr.

Enligt utskottets bedömning bör det vara möjligt att genomföra ovan
föreslagna förändringar utan att avgiftssystemet behöver bli nämnvärt mer
komplicerat. Det bör överlåtas på regeringen att närmare utforma förslagen.
Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna 656 och 1141. Enligt
utskottets mening blir motionerna 848, 920 och 2272 härigenom tillgodosedda.

dels att utskottet under moment 1 bort hemställa

1. beträffande differentierade socialavgifter
att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:656 och 1984/85:1141
samt med anledning av motionerna 1984/85:848, 1984/85:920 och
1984/85:2272 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om differentierade socialavgifter.

2. Överensstämmelse mellan förmåner och avgifter (morn. 2)

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Den
bristande” och slutar med ”och 1742” bort ha följande lydelse:

Den bristande överensstämmelsen mellan avgifter och förmåner ger i
många fall ett för den enskilde helt orimligt resultat. Som anförts i
motionerna 1740 och 1742 kan detta i vissa fall innebära att socialavgifter
debiteras för inkomster som är så små att de inte ger rätt till någon ersättning
från sjukpenningförsäkringen och tilläggspensioneringen. Enligt utskottets
mening kan det inte accepteras att personer med låga inkomster tvingas att
betala avgifter som endast används för att finansiera förmåner för dem som
har högre inkomster. Utskottet tillstyrker med det anförda motionerna 1740

SfU 1985/86:2

och 1742 och anser att regeringen bör förelägga riksdagen förslag i enlighet
med vad utskottet anfört.

dels att utskottet under moment 2 bort hemställa

2. beträffande överensstämmelse mellan förmåner och avgifter

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:1740 och 1984/85:1742
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
överensstämmelse mellan förmåner och avgifter för företagare med
låga inkomster.

3. Lönekostnadspålägg (morn. 3)

Margareta Andrén (fp), Karin Israelsson (c), Gullan Lindblad (m), Kenth
Skårvik (fp), Rune Backlund (c), Allan Åkerlind (m) och Sten Andersson i
Malmö (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 6 med ”LKP
omfattar” och slutar på s. 7 med ”motion 1723” bort ha följande lydelse:
Som framhållits i motion 1723 innebär den nuvarande skyldigheten för
universitetsinstitutionerna att erlägga LKP för arvoden som utbetalats till
utländska gästföreläsare en tung belastning ekonomiskt för de berörda
institutionerna. Avgifterna motsvaras i allmänhet inte heller av någon
förmån som kommer gästföreläsaren till del. Ett avskaffande av skyldigheten
att erlägga LKP på föreläsningsarvodet skulle i stället i realiteten betyda
förbättrade möjligheter att upprätthålla internationella kontakter och dra
nytta av gästande forskares speciella kunskaper. Utskottet tillstyrker således
motion 1723 och anser att regeringen bör förelägga riksdagen förslag i
enlighet med vad utskottet anfört.

dels att utskottet under moment 3 bort hemställa

3. beträffande lönekostnadspålägg

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1723 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om skyldighet att erlägga
lönekostnadspålägg för utländska gästföreläsare.

4. Egenavgifter för vissa skogsbruks- och jordbruksinkomster
(mom. 4)

Margareta Andrén (fp), Karin Israelsson (c), Gullan Lindblad (m), Kenth
Skårvik (fp), Rune Backlund (c), Allan Åkerlind (m) och Sten Andersson i
Malmö (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Även
motioner” och slutar med ”och 2436” bort ha följande lydelse:

De nuvarande reglerna för uttag av egenavgifter för inkomster från
skogsbruk och jordbruk ger som påpekats i motionerna i vissa fall helt
orimliga konsekvenser. En relativt obetydlig inkomst till följd av eget arbete i
skogsbruket eller jordbruket kan via sammanläggningsreglema leda till att
den enskilde fastighetsägaren debiteras egenavgifter med betydande belopp.

SfU 1985/86:2

Regelsystemet kan på grund därav leda till ett minskat intresse för den
enskilde fastighetsägaren att sköta sin skog och även begränsa avverkningarna,
vilket i sin tur kan leda till virkesbrist för skogsindustrin. Enligt utskottets
mening bör de nuvarande reglerna för uttag av egenavgifter i dessa
sammanhang ses över snarast. Inkomster av t. ex. rotpostförsäljning och
avverkningsuppdrag bör inte ingå i avgiftsunderlaget. Utskottet tillstyrker
med det anförda motionerna 501, 991, 1728, 1743 och 2436 och anser att
regeringen bör förelägga riksdagen förslag i enlighet med vad utskottet
anfört. Härigenom tillgodoses även syftet med motion 425.

dels att utskottet under moment 4 bort hemställa

4. beträffande egenavgifter för vissa skogsbruks- och jordbruksinkomster att

riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:501, 1984/85:991,
1984/85:1728, 1984/85:1743 och 1984/85:2436 och med anledning av
motion 1984/85:425 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om egenavgifter för vissa skogsbruks- och jordbruksinkomster.

5. Kvittningsrätt (morn. 5)

Margareta Andrén (fp), Gullan Lindblad (m), Kenth Skårvik (fp), Allan
Åkerlind (m) och Sten Andersson i Malmö (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Riksdagen
har” och slutar med ”motion 602” bort ha följande lydelse:

Som framhållits i motion 602 finns det många godtagbara skäl till att en
företagare bedriver sin verksamhet i olika förvärvskällor. Sådana företagare
bör enligt utskottets mening inte missgynnas vid beräkningen av egenavgifter.
Den slopade kvittningsrätten kan medföra att en företagare kan få det
ännu svårare att klara upp en genom underskott i verksamheten uppkommen
besvärlig situation. Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att lagen
om beräkning av pensionsgrundande inkomst bör ändras på så sätt att
överskott i en förvärvskälla inom inkomstslagen jordbruksfastighet eller
rörelse får kvittas mot underskott i annan förvärvskälla inom nämnda
inkomstslag. Regeringen bör skyndsamt utarbeta förslag i enlighet med vad
utskottet anfört.

dels att utskottet under moment 5 bort hemställa

5. beträffande kvittningsrätt

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:602 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om kvittningsrätt vid
beräkning av pensionsgrundande inkomst.

SfU 1985/86:2

6. Beräkning av värdet av naturaförmåner (mom. 6)

Gullan Lindblad, Allan Åkerlind och Sten Andersson i Malmö alla (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”1 skattetabeller”
och slutar med ”motion 427” bort ha följande lydelse:

Reglerna med schablonvärden för beräkning av kost- och bostadsförmåner
är som framhålls i motion 427 lätta att tillämpa men kan i vissa fall leda till
orimliga konsekvenser. Schablonberäkningar innebär naturligen att möjligheterna
att ta individuella hänsyn försvåras. Utskottet anser därför att en
översyn av regelsystemet bör göras för att möjliggöra en rättvisare bedömning
av värdet av naturaförmåner vid fastställande av socialavgifter. Med det
anförda tillstyrker utskottet således motion 427.

dels att utskottet under moment 6 bort hemställa

6. beträffande beräkning av värdet av naturaförmåner

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:427 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om beräkning av värdet av
naturaförmåner vid fastställande av socialavgifter.

7. Arbetstagar- och uppdragstagarbegreppen i
sociallagstiftningen (mom. 7)

Margareta Andrén (fp), Karin Israelsson (c), Gullan Lindblad (m), Kenth
Skårvik (fp), Rune Backlund (c), Allan Åkerlind (m) och Sten Andersson i
Malmö (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Utskottet är”
och slutar med ”för närvarande” bort ha följande lydelse:

Utskottet har vid flera tillfällen uttalat att utskottet är väl införstått med de
gränsdragningsproblem som de nuvarande reglerna då det gäller arbetstagaroch
uppdragstagarbegreppet innebär. Utskottet har i samband med behandlingen
av dessa frågor ansett att socialavgiftsutredningens arbete bör
avvaktas. Utredningens arbete har nu avslutats och betänkandet, Företagarregistrering
- klarare regler för socialavgifter (Ds S 1985:1), har remissbehandlats
och bereds för närvarande i regeringskansliet. Som framhållits i
motionerna 1273 och 1274 medför de nuvarande reglerna på detta område
allvarliga svårigheter i tillämpningen. Det är därför viktigt att beredningsarbetet
påskyndas så att förslag till nya regler kan föreläggas riksdagen med det
snaraste. Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna 1273 och 1274
yrkande 2.

dels att utskottet under moment 7 bort hemställa

7. beträffande arbetstagar- och uppdragstagarbegreppen i sociallagstiftningen att

riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:1273 och 1984/85:1274
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om arbetstagar- och uppdragstagarbegreppen i sociallagstiftningen.

SfU 1985/86:2

Särskilda yttranden

SfU 1985/86:2

1. Överensstämmelse mellan förmåner och avgifter (mom. 2)

Margareta Andrén (fp), Gullan Lindblad (m), Kenth Skårvik (fp), Allan
Åkerlind (m) och Sten Andersson i Malmö (m) anför:

De förändringar i reglerna för debitering och uppbörd av socialavgifter som
genomförts under senare år har medfört att det sedan länge bristande
sambandet mellan avgift och förmån ytterligare har försvagats. Förändringarna
har medfört administrativa förenklingar i och med att avgiftsuttaget
blivit mer enhetligt. Detta har dock medfört att avgiftsuttaget alltmera fått
karaktären av beskattning. Vi anser att det kan resas vissa principiella
invändningar mot en sådan utveckling. Problemet är emellertid betydligt
vidare än vad som tas upp i motionerna 1740 och 1742. Vi förutsätter att
frågan om sambandet mellan avgift och förmån bl. a. kommer att tas upp
inom ramen för den pågående översynen av pensionssystemet. Mot denna
bakgrund har vi för närvarande inget yrkande med anledning av motionerna
1740 och 1742.

2. Uppbörd av socialavgifter (morn. 8)

Margareta Andrén (fp), Karin Israelsson (c), Gullan Lindblad (m), Kenth
Skårvik (fp), Rune Backlund (c), Allan Åkerlind (m) och Sten Andersson i
Malmö (m) anför:

Nya regler för samordnad uppbörd av socialavgifter och preliminär skatt
gäller fr. o. m. den 1 januari 1985. Tidigare skedde uppbörd av källskatt och
socialavgifter varannan månad. Systemet innebar bl. a. att företagen räntefritt
kunde disponera de innehållna avgifts- och skattemedlen. Detta
betraktades som en begränsad ersättning för det arbete som arbetsgivarna
utförde i samband med uppbörden. Det nya systemet med månatlig uppbörd
har inneburit att denna ersättning tagits bort och staten utkräver således en
omfattande prestationsskyldighet från företagens sida helt utan ersättning.
Vid riksdagsbehandlingen av regeringens proposition 1983/84:167 med
förslag till nytt uppbördssystem för socialavgifter m. m. påtalade vi, att det
borde övervägas hur arbetsgivarna skulle kompenseras för de kostnader i
form av främst minskade räntevinster som kunde uppkomma med ett nytt
uppbördssystem. Bl. a. mot den bakgrunden avstyrkte vi bifall till propositionen.
Reglerna har emellertid endast varit i kraft under kort tid och inneburit
förenklingar av uppbörden administrativt sett. Vi har därför för närvarande
inget yrkande med anledning av motionerna 318,1272,1274 yrkande 1,1488
och 1725.