Socialutskottets betänkande
1985/86:30

om anslag m.m. till Omsorg om barn och
ungdom (prop. 1985/86:100, bil. 7 delvis)

I betänkandet behandlas i proposition 1985/86:100 bil. 7 framlagda förslag
under F. Omsorg om barn och ungdom. 1 anslutning härtill behandlas 42
motionsyrkanden.

Till betänkandet har fogats 27 reservationer av s, m, fp, c och vpk samt
ett särskilt yttrande (fp).

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i betänkandet regeringens förslag till statsbudget vad
avser medelsanvisningen till omsorg om barn och ungdom. Utskottets mledamöter
reserverar sig mot medelsanvisningen såvitt avser barnmiljörådet
(anslaget F 3).

Utskottet behandlar i anslutning till budgetpropositionen i aktuella delar
ett stort antal motionsyrkanden.

Flera motioner rör statsbidragen till barnomsorgen (anslaget F 1). En
utskottsmajoritet bestående av m-, fp- och c-ledamöterna föreslår med
ordförandens utslagsröst att riksdagen med anledning av motioner (m, fp,
c) ger regeringen till känna vad utskottet anfört om statsbidragssystemet
för barnomsorgen. Utskottet anför att statsbidraget bl.a. skall vara neutralt
gentemot alla omsorgsformer oavsett huvudman, att familjedaghem
och deltidsförskola inte får diskrimineras samt att kommunerna skall vara
skyldiga att uppta alternativa omsorgsformer i sina barnomsorgsplaner.
Utskottets s-ledamöter reserverar sig till förmån för avslag på samtliga
motionsförslag angående statsbidragssystemet. Vpk-ledamoten reserverar
sig till förmån för vpk:s förslag.

Utskottet avstyrker vidare motionsyrkanden från vpk rörande bl.a.
utbyggnaden, kvalitetsnormer som förutsättning för bidrag samt om utbildning
och fortbildning av barnomsorgspersonalen m.m. Vpk reserverar sig
häremot.

Utskottet avstyrker också motionsyrkanden (m) och (c) om den pedagogiska
inriktningen m.m. i barnomsorgen, ett motionsyrkande (c) om föräldrautbildning
samt ett yrkande (s) om teckenspråk i förskolan.

Under F 1 behandlas också ett antal motionsyrkanden (m) om skolförberedande
verksamhet. Samtliga yrkanden avstyrks. Vidare behandlas
under F 1 motioner om befrielse från arbetsgivaravgift vid anlitande av
privat barnomsorg (c), om information om alternativ barnomsorg (c), om

SoU

1985/86:30

1 Riksdagen 1985186. 12 sami. Nr 30

kommunalt stöd till alternativ barnomsorg (m) samt om centralt stöd till SoU 1985/86:30
familjedaghemmen (c). Även dessa motionsyrkanden avstyrks. Utskottets
m-, fp- och c-ledamöter reserverar sig gemensamt till förmån för det
sistnämnda yrkandet.

Med anledning av en motion (c) om dagbarnvårdares rätt att räkna in
egna förskolebarn i underlaget för anställningen som dagbarnvårdare uttalar
utskottet som sin mening att, oavsett den kommunalrättsliga bedömningen,
statsbidrag inte bör utgå för barn som är dagbarnvårdarens egna.

Motionen avstyrks. Mot motiveringen till avstyrkandet reserverar sig m-,
fp- och c-ledamöterna.

Motioner om rökfri barnomsorg (s) och om en kartläggning av hälsoförhållanden
m.m. i barnomsorgen (m) avstyrks. Med anledning av en motion
(s) föreslår utskottet att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att en utredning bör klarlägga varför LO-gruppernas barn i så låg utsträckning
kommer i åtnjutande av kommunal barnomsorg och även i övrigt
belysa orsakerna till den sociala snedrekryteringen inom barnomsorgen.

Ett motionsyrkande (c) rörande psykiskt utvecklingsstörda barn i förskolan
avstyrks.

M-, fp-, c- och vpk-ledamöterna reserverar sig till förmån för sina förslag
i resp. motioner.

Under anslaget F 2 behandlas ett motionsyrkande (s) om viss ökad rätt
till hemspråksträning för förskolebarn. Utskottet uttalar med anledning av
motionen att statsbidrag under vissa förutsättningar bör utgå till hemspråksträning
för barn med separerade föräldrar där den andra föräldern
har ett annat modersmål än svenska.

Under F 4 behandlas ett motionsyrkande (fp) om uppgiften för den
utredning som har att se över kostnaderna för internationella adoptioner.

Utskottet avstyrker motionsyrkandet, men understryker sitt tidigare uttalande
att utredningens uppgift bör vara att utarbeta förslag till ekonomiskt
stöd till enskilda för utgifter i samband med en internationell adoption.

FEMTE HUVUDTITELN

Omsorg om barn och ungdom
1 F 1. Bidrag till kommunal barnomsorg

Regeringen har under punkt F 1 (s. 115-177) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till kommunal barnomsorg för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag
av 8490000000 kr.

Motioner

I motion 1985/86:So603 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) hemställs, såvitt
här är i fråga (yrkandena 2 och 3),

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till reformerat statsbidrag
till barnomsorgen i enlighet med vad som anförts i motionen, 2

3. att riksdagen — i avvaktan på förslag enligt yrkande 2 — beslutar att SoU 1985/86:30
riktlinjerna för nuvarande statsbidrag till barnomsorgen ändras så att bidragen
utgår med samma belopp och på i övrigt lika villkor oavsett om
förskolan drivs i kommunal eller enskild regi.

I motion 1985/86:So604 av Karin Söder m.fl. (c) hemställs, såvitt här är i
fråga (yrkandena 3 och 7),

3. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om förenklade
regler för barnomsorgens statsbidrag och ett rättvisare system i enlighet
med vad som anförts motionen,

7. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag innebärande
att befrielse från arbetsgivaravgiften skall föreligga för utbetald lön upp till
20000 kr. för föräldrar som anlitar privat barnomsorg, vilken inte innebär
statsbidrag.

I motion 1985/86:S06O6 av Alf Svensson (c) hemställs, såvitt här är i fråga,

(yrkandena 1, 2, 5 och 6),

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förskolans
pedagogiska verksamhet skall förankras i kristna grundvärderingar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts när det gäller föräldrautbildning,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till statsbidragssystem till
förskolan i enlighet med vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts när det gäller daghemstaxorna.

1 motion 1985/86:So607 av Lars Werner m.fl. (vpk) hemställs, såvitt här är
i fråga (yrkandena 1 —7 och 10- 12),

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om att förslag till lag som
garanterar alla barns rätt till plats i daghem och fritidshem t. o. m. 12 års
ålder snarast föreläggs riksdagen och att därvid beaktas vad i motionen
sägs om inriktningen mot kollektiv kommunal barnomsorg,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att målsättningen
för samhällets utbyggnad av daghem och fritidshem bör vara 50000 nya
platser under budgetåret 1986/87,

3. att riksdagen uttalar sig för en förändring av statsbidraget till barnomsorgen
i enlighet med vad som sägs angående deltidsförskolan samt hemställer
hos regeringen om förslag om nytt statsbidragssystem,

4. att riksdagen uttalar att anordningsbidraget bör utgå tills utbyggnadsbehovet
av daghem och fritidshem är täckt,

5. att riksdagen hos regeringen begär utarbetandet av förslag angående
extra förstärkningsresurser inom barnomsorgen att utgå till bostadsområden
med svåra sociala problem,

6. att riksdagen uttalar sig för en höjning av barnomsorgsavgiften till
2,90%,

7. att riksdagen uttalar att för kommunerna bindande kvalitetsnormer för
barnomsorgen bör utarbetas och fastställas innebärande

a) att ytnormen återinförs och fastställs till 9—9,5 m2 per plats,

b) att gruppstorleken fastställs till högst 10 barn i åldern 0,5-3 år, till 15

barn i åldrarna 3-7 år och 7-12 år och 12-15 barn i s.k. utvidgad SoU 1985/86:30
syskongrupp,

c) att personaltätheten fastställs till 0,40 i åldersgruppen 0,5—3 år, 0,20 i
åldersgruppen 3—7 år och 0,17 i åldersgruppen 7 år och uppåt,

10. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag innebärande att
regler för allmän behörighet för personal med arbete i barngrupp inom
barnomsorgen införs,

11. att som en följd av yrkande 10 riksdagen hos regeringen hemställer
om åtgärder för att bereda redan anställd personal inom utbildningsyrket
och som saknar formell behörighet möjlighet att med bevarad lön erhålla
sådan behörighet,

12. att riksdagen uttalar att personalen inom barnomsorgen genom kommunens
försorg bör beredas möjlighet till fortbildning motsvarande 30
timmar per år,

I motion 1985/86: S06O8 av Margareta Persson (s) och Berit Bölander (s)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär att socialstyrelsen får i uppdrag
att initiera sin informationsverksamhet med syfte att uppnå en rökfri
barnomsorg.

I motion 1985/86:So609 av Gunnar Björk i Gävle (c) och Gunnel Jonäng (c)
hemställs att riksdagen beslutar om ett rättvist statsbidragssystem för
barnomsorgen som får bort de orättvisor som påvisats i motionen.

I motion 1985/86:So610 av Anita Johansson m.fl. (s) hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts vars syfte
skall vara att se över orsakerna till den sociala snedrekryteringen som
finns inom den kommunala barnomsorgen,

2. att riksdagen begär att regeringen genom socialstyrelsen kontinuerligt
följer upp frågan om barnomsorg på obekväma arbetstider i den kommunala
barnomsorgsplaneringen.

I motion 1985/86:So612 av Rosa Östh (c) och Ulla Tillander (c) hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet av att erfarenheter av alternativ barnomsorg sammanställs
och att information därom ges till kommunerna.

I motion 1985/86:So613 av Ann-Cathrine Haglund (m) och förste vice
talman Ingegerd Troedsson (m) hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att benämningen
förskola endast bör användas för en skolförberedande förskola,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att diskrimineringen
av deltidsförskolan i statsbidragshänseende skall upphöra,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att deltidsförskolan
bör utvecklas till en skolförberedande förskola,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att skolan bör
vara huvudman för en sådan förskola,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att skolöverstyrelsen
bör utforma det pedagogiska programmet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att enskilda SoU 1985/86:30
skolförberedande förskolor skall uppmuntras.

I motion 1985/86:So614 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) hemställs, såvitt här är i
fråga (yrkandena 6-10 och 12),

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nya statsbidragsregler
för barnomsorgen med samma statsbidragsrätt för enskild barnomsorg som
för kommunal och som även i övrigt uppfyller i motionen anförda krav,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en översyn av socialtjänstlagen med syfte att alternativ
barnomsorg skall garanteras ett kommunalt stöd likvärdigt motsvarande
stöd till kommunal barnomsorg,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att skolstyrelsen
skall ansvara för den verksamhet i förskolan under året närmast före
skolstarten som förbereder barnen för lågstadiet samt att skolöverstyrelsen
bör utforma det pedagogiska programmet för denna skolförberedande
verksamhet,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om vikten av att det pedagogiska programmet för förskolan
bygger på och syftar till att hos barnen inpränta den respekt för
medmänniskors självbestämmande, lika värde och integritet, samt för alla
de demokratiska principer i övrigt, som vilar på västerländsk kristen
grund,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att barnen i
förskolan inte får utsättas för ensidiga värderingar eller för annan verksamhet
som uppenbart riskerar strida mot föräldrarnas inställning i känsliga
och väsentliga frågor,

12. att riksdagen hos regeringen begär en genomgripande undersökning
av hälsoförhållandena i barnomsorgen samt av orsakerna till den höga
personalomsättningen vid vissa daghem,

I motion 1985/86:So617 av Alf Svensson (c) hemställs att riksdagen beslutar
som sin mening ge regeringen till känna vad som ovan anförts om
dagbarnvårdares rätt att även räkna in egna förskolebarn i underlaget för
anställningen som dagbarnvårdare.

I motion 1985/86:So619 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av att de hörselhandikappades teckenspråk ingår som obligatoriskt
ämne i förskolans läroplan.

Motivering till motionen finns i motion 1985/86:Ub828.

I motion 1985/86:So624 av Ulla Tillander (c) och Rosa Östh (c) hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts beträffande behovet av att familjedaghemmen får det stöd från
centralt håll som deras viktiga uppgift i barnomsorgen förtjänar.

I motion 1985/86:So625 av Gunhild Bolander (c) hemställs att riksdagen
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförs om effekterna för utvecklingsstörda barn av den nya omsorgslagen.

I motion 1985/86:So626 av Alf Svensson (c) hemställs att riksdagen beslu- SoU 1985/86:30
tar att höja barnomsorgsavgiften med 0,5 procentenheter för att finansiera
införande av vårdlön enligt vad som anförts i motion 1985/86: S06O6 av Alf
Svensson.

Motivering till motionen finns i motion 1985/86: Sk350.

I motion 1985/86: Fi713 av Lars Leijonborg (fp) hemställs, såvitt här är i
fråga (yrkande 3), att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändringar i
statsbidragsreglerna så att det blir möjligt med privata daghem.

Utskottet

Allmän bakgrund

Hösten 1983 antog riksdagen ett nytt statsbidragssystem för barnomsorgen,
vilket trädde i kraft den 1 januari 1984 (prop. 1983/84:9, SoU 12, rskr.

43). Det nya systemet innebar en övergång från bidrag per plats till bidrag
per barn och var bl. a. avsett att främja ett förbättrat resursutnyttjande i
kommunerna och att begränsa den automatiska ökningen av statsbidragen
utan att de pedagogiska och sociala målen åsidosattes (se vidare nedan).

Riksdagen beslutade den 4 december 1985 om principerna för att förverkliga
en rätt för alla barn att delta i kommunal barnomsorgsverksamhet
från ett och ett halvt års ålder till dess de börjar skolan (prop. 1984/85:209,

SoU 1985/86:5, rskr. 27).

För barn vars vårdnadshavare förvärvsarbetar eller studerar skall rätten
avse plats i kommunalt daghem, föräldrakooperativ eller familjedaghem.

För barn som är i familjedaghem eller vars föräldrar är hemarbetande skall
rätten gälla deltagande i öppen förskola eller plats i deltidsgrupp. Den
angivna målsättningen skall främjas genom en planmässig utbyggnad som
innebär att barnomsorgen för alla barn inom åldersgruppen är fullt utbyggd
senast år 1991.

För att underlätta utbyggnaden har riksdagen beslutat om vissa höjningar
av statsbidragen inom det bidragssystem riksdagen beslutade om hösten
1983. Vidare har införts statsbidrag för deltidsgruppernas verksamhet.

Statsbidrag för kommunal barnomsorg utgår från den 1 januari 1986 enligt
förordningen (1983:993) om statsbidrag till kommunal barnomsorg (ändrad
senast 1985:971) för inskrivna barn i följande omsorgsformer och med
följande belopp.

Bidrag per barn
kr.

Daghem
Inskrivna minst 7 tim./dag	22000
Inskrivna mellan 4 och 7 tim./dag	12500
Fritidshem	7000
Familjedaghem
Inskrivna minst 7 tim./dag	16500
Inskrivna mindre än 7 tim./dag	7500

Vidare lämnas statsbidrag med 30000 kr. per år för varje kommunalt SoU 1985/86:30

anställd helårsarbetare som är direkt sysselsatt i barngrupp i daghem,
fritidshem, öppen förskola och deltidsgrupp.

För barn med behov av särskilt stöd lämnas statsbidrag med 7500 kr. per
år för varje tiotal barn som är inskrivna i kommunens daghem eller fritidshem.

Statsbidrag till alternativa barnomsorgsformer lämnas till kommunen
med hänsyn till antalet inskrivna barn och anställda i sådan verksamhet.

Statsbidrag lämnas inte barnomsorgsverksamhet som bedrivs i vinstsyfte.

Riksdagen beslutade vidare den 4 december 1985 om ett tillfälligt bidrag
till anordnande av daghem och fritidshem (prop. 1984/85:209, SoU 5, rskr.

27). Bidraget utgår per avdelning i daghem och fritidshem där byggnationen
har igångsatts efter den 30 juni 1985 men före den 1 juli 1986. Bidrag
utgår med 300000 kr. eller, vid ombyggnad, högst 50% av de faktiska
kostnaderna, dock högst 300000 kr. Bidraget beviljas och betalas ut av
socialstyrelsen.

Vidare avsätts inom ramen för statsbidraget till barnomsorgen årligen
medel för lokalt utvecklings- och förnyelsearbete. Dessa medel fördelas
efter beslut av regeringen.

Bidragssystemet finansieras genom en socialavgift. Avgiften är 2,2% av
avgiftsunderlaget.

Socialstyrelsen planerar att under våren 1986 ge ut ett pedagogiskt
program för förskolan. Under år 1986 planeras utgivning av förslag till
arbetsplan för familjedaghem och året därpå en färdig arbetsplan. År 1987
skall enligt planerna även ett pedagogiskt program för fritidshem komma
ut.

Regeringen har den 13 mars 1986 lagt fram en proposition om fritidshemsverksamhetens
organisation, mål och innehåll för barn i åldern 7—12
år samt vissa förändringar i statsbidragssystemet (prop. 1985/86:152). Propositionen
behandlas av utskottet i betänkande SoU 1985/86:31, vartill
hänvisas.

Statsbidragsregler för barnomsorgen

I ett flertal motioner läggs från skilda utgångspunkter fram förslag till
annorlunda utformade statsbidragssystem.

/ motion 1985l86:So603 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) begärs förslag till
reformerat statsbidrag till barnomsorgen i enlighet med vad som anförs i
motionen (yrkande 2). Enligt motionärerna bör statsbidragssystemet ändras
så att visst bidrag i fortsättningen utgår per barn i förskoleåldern inom
kommunen. De förtroendevalda i kommunen bör inom denna ram anförtros
att fördela medlen till barnomsorg på det sätt som bäst motsvarar
behovet i resp. kommun. I avvaktan på en större reform av statsbidragssystemet
i enlighet med yrkande 2 hemställer motionärerna att riktlinjerna
för nuvarande statsbidrag till barnomsorgen ändras så att bidragen utgår
med samma belopp och på övrigt lika villkor oavsett om förskolan drivs i
kommunal eller enskild regi (yrkande 3). 7

/ motion 1985/86:Fi713 av Lars Leijonborg (fp) hemställs att riksdagen SoU 1985/86:30
hos regeringen begär förslag till ändringar i statsbidragsreglerna så att det
blir möjligt med privata daghem (yrkande 3). Enligt motionären bör sådana
statsbidragsregler som diskriminerar privat verksamhet, t. ex. Lex Pysslingen,
avskaffas. Med Lex Pysslingen förstås de statsbidragsregler riksdagen
beslutade om våren 1984 i syfte att hindra statsbidrag till barnomsorg
som bedrivs i vinstsyfte.

/ motion 1985/86:So604 av Karin Söder m.fl. (c) yrkas att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära förenklade regler för barnomsorgens
statsbidrag och ett rättvisande system i enlighet med vad som anförts i
motionen (yrkande 3). Motionärerna anser att statsbidragssystemet bör
reformeras i enlighet med de bidragsregler riksdagen antog hösten 1981.

Reglerna, som upphävdes genom ett nytt riksdagsbeslut hösten 1982 och
därför aldrig kom att träda i kraft, innebar att bidrag skulle utgå med 40%
av bruttokostnaden för all barnomsorg som fanns upptagen i kommunernas
barnomsorgsplaner, dvs. daghem, familjedaghem, deltidsförskola, föräldraledd
barnomsorg och öppen förskola. De föreslagna bidragsreglerna
syftar till större flexibilitet och effektivare resursanvändning. Om en sådan
reform genomförs innebär det dessutom, enligt motionärerna, en besparing
för statskassan med minst 600 milj. kr.

I motion 1985l86:So606 av Alf Svensson (c), yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till statsbidragssystem till förskolan i enlighet med
vad som anförts i motionen (yrkande 5). Förslaget innebär följande. Om
vårdlön införs enligt motionärens förslag (se SoU 1985/86:28) kan det
personal- och barnrelaterade statsbidraget till barnomsorgen för barn under
7 år utgå ur systemet. Genom vårdlönen kan huvudmannen ta ut en
avgift från föräldrarna med ett däremot svarande belopp. Bidraget för barn
över 7 år utbetalas enligt nuvarande ordning. Detsamma gäller bidraget till
deltidsförskola och öppen förskola. Statsbidrag bör lämnas efter samma
grunder som för förskola med kommunal huvudman till förskolor som
drivs av föräldrakooperativ, kyrkor, föreningar eller annan huvudman.

Förskolor med annan huvudman än kommunen bör få ett startbidrag till
inventarier och annan utrustning på 65000 kr. I samma motion yrkas att
riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts när det
gäller daghemstaxorna (yrkande 6). Daghemsavgift bör för heltidsplacerade
barn uttas med vårdlönen jämte en avgift som kommunen fastställer.

För deltidsplacerade barn uttas lägre avgift. I motion 1985l86:So626 yrkar
samme motionär (c) att riksdagen beslutar att höja barnomsorgsavgiften
med 0,5 procentenheter för att finansiera införande av vårdlön enligt
motionärens förslag.

I motion I985/86:So607 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkas att riksdagen
uttalar sig för en förändring av statsbidraget till barnomsorgen i enlighet
med vad som sägs angående deltidsförskolan samt hemställer hos regeringen
om förslag om nytt statsbidragssystem (yrkande 3). Statsbidrag bör inte
utgå till deltidsförskolan, anser motionärerna, eftersom detta kan inverka
negativt på utbyggnaden av daghemmen. Det nuvarande statsbidragssyste- ,

met bör ersättas av dels ett driftbidrag, dels ett anordningsbidrag (se vidare SoU 1985/86:30
nedan). Driftbidraget skall utgå med 75% av de faktiska driftkostnaderna
och på så sätt täcka personalkostnaderna. Driftbidraget föreslås finansieras
genom att barnomsorgsavgiften höjs från nuvarande 2,2% till 2,9% av
löneunderlaget (yrkande 6).

I motion I985l86:So609 av Gunnar Björk i Gävle (c) och Gunnel Jonäng (c)
föreslås att riksdagen beslutar om ett rättvist statsbidragssystem för barnomsorgen
som får bort de orättvisor som påvisats i motionen. Enligt
motionärerna erhåller barnfamiljerna i Gävleborgs län 37,7 milj. kr. mindre
per år i statsbidrag till barnomsorgen än vad arbetsgivare och företagare i
länet betalat in i barnomsorgsavgifter. Motionärerna menar att skälet härtill
är att statsbidraget i dag är konstruerat så att orter som starkt byggt ut
sin barnomsorg får högre statsbidrag. Som exempel härpå nämns att i
Stockholms kommun utgick år 1984 statsbidrag till barnomsorg med 23434
kr. per barn under 7 år medan kommunerna Söderhamn och Nordanstig
fick 5263 kr. resp. 5401 kr. per barn.

I motion I985I86:So6I3 av Ann-Cathrine Haglund (m) och Ingegerd Troedsson
(m) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att diskrimineringen av deltidsförskolan i statsbidragshänseende
skall upphöra (yrkande 2). Härmed torde åsyftas det förhållandet att något
barnrelaterat statsbidrag inte utgår till de deltidsgrupper som bedrivs i
form av tretimmarsverksamhet.

I motion I985/86:So614 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till nya statsbidragsregler för barnomsorgen med
samma statsbidragsrätt för enskild barnomsorg som för kommunal och
som även i övrigt uppfyller i motionen anförda krav (yrkande 6). Motionärerna,
som anser att statsbidragen skall vara neutrala i förhållande till
omsorgsform och huvudman, anför bl. a. att kommunal förskole- eller
skolbarnsomsorg inte får gynnas på bekostnad av enskilda alternativ eller
familjedaghem, att deltidsförskolan skall berättiga till motsvarande statsbidrag
som heltidsförskolan, att lång daghemsvistelse inte får leda till ett
oproportionerligt stort statsbidrag jämfört med kortare vistelsetider samt
att statsbidragen också skall ge utrymme för införande av en vårdnadsersättning
från den 1 januari 1987.

Utskottet har flera gånger tidigare, senast i november 1985, haft att ta
ställning till motioner med olika förslag till principiellt annorlunda utformat
statsbidragssystem för barnomsorgen. Flera av motionerna har haft samma
innehåll som en del av dem som nu är aktuella (se bl. a. SoU
1984/85:23, s. 5—9 och SoU 1985/86:5 s. 16—18) och har avstyrkts av
utskottet, bl. a. med hänvisning till att effekterna av det nya statsbidragssystemet
ännu inte utvärderats.

I proposition 1984/85:209 om förskola för alla barn redovisades resultatet
av en enkät genom vilken Svenska kommunförbundet försökt kartlägga
vilka effekter det statsbidragssystem som trätt i kraft den 1 januari 1984
kunde förväntas ge upphov till. Enkätresultatet visade bl. a. att statsbidraget
under det första verksamhetsåret inneburit ett förbättrat resursutnytt -

jande och en kraftig utbyggnad av verksamheten. Vissa obalanser i bi- SoU 1985/86:30
dragssystemet hade konstaterats, nämligen att kommunerna i vissa fall fått
högre kostnader för barn inskrivna på deltid i daghem samt för barn
inskrivna på heltid i familjedaghem. Dessa obalanser avsågs dock bli
kompenserade genom en i propositionen föreslagen höjning av statsbidragen.
Socialministern fann de redovisade effekterna av statsbidragssystemet
gynnsamma. Utskottet delade denna uppfattning och såg det också
som positivt att statsbidragsrätten fr.o.m. den 1 januari 1986 utvidgades
beträffande olika former av öppen verksamhet, deltidsgrupper och alternativa
barnomsorgsformer.

Beträffande statsbidragen till deltidsförskolan beslutade riksdagen i höstas
att deltidsförskolan, som tidigare inte varit statsbidragsberättigad,
fr.o.m. den 1 januari 1986 skall få bidrag med 30000 kr. per år för varje
kommunalt anställd årsarbetare som är direkt sysselsatt i barngrupperna.

Syftet med att utvidga statsbidragsrätten även till deltid sgrupperna var att
även barn med hemmavarande föräldrar och barn i familjedaghem skulle
ges möjlighet att delta i en pedagogiskt upplagd gruppverksamhet. Utskottet
såg det som positivt att statsbidragsrätten utvidgades beträffande deltidsgrupperna.

I årets budgetproposition (s. 116) uppges att effekten och utfallet av de
nya statsbidragsreglerna för närvarande inte kan överblickas men att socialstyrelsen
aktivt kommer att följa upp konsekvenserna och se om de nya
reglerna föranlett omprövningar eller förändringar i kommunernas verksamhet.
Utskottet vill vidare erinra om det uppdrag riksrevisionsverket
fått av regeringen att analysera kostnadsutvecklingen inom barnomsorgen.

Utskottet gör följande bedömning.

Utskottet anser att man redan nu kan konstatera att det nuvarande
statsbidragssystemet har sådana brister att det snarast bör avvecklas och
ersättas av ett nytt system. Riksdagen bör därför hos regeringen begära att
ett förslag till nytt statsbidragssystem för barnomsorgen skyndsamt utarbetas
och framläggs för riksdagen. Vägledande principer vid utarbetandet
av ett sådant förslag bör vara att statsbidraget skall vara neutralt gentemot
alla omsorgsformer oavsett huvudman samt administrativt lätthanterligt.

Familjedaghemmen och deltidsförskolan får inte diskrimineras. Statsbidragssystemet
bör inte ensidigt gynna långa vistelsetider. Vidare bör kommunerna
vara skyldiga att i barnomsorgsplanerna uppta alla alternativa
omsorgsformer som uppfyller de kvalitetskrav som alltid måste ställas.

Vad utskottet nu anfört om förslag till nytt statsbidragssystem för barnomsorgen
bör riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:So603 (fp)
yrkande 2, 1985/86:So604 (c) yrkande 3, 1985/86:So606 (c) yrkandena 5 och
6, 1985/86:So609 (c), 1985/86:So613 yrkande 2 samt 1985/86:So614 (m)
yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.

Det sagda innebär att utskottet avstyrker motion 1985/86: So607 (vpk)
yrkande 3.

När det gäller den höjning av barnomsorgsavgiften som föreslås i motion
1985/86:626 (c) och som är avsedd att finansiera den av motionären föreslagna
vårdlönen, vill utskottet erinra om att förslaget om vårdlön av -

styrkts av utskottet i betänkande SoU 1985/86:28. Utskottet avstyrker SoU 1985/86:30
följaktligen även det nu aktuella motionsyrkandet.

Även i motion 1985/86:607 (vpk) föreslås en höjning av barnomsorgsavgiften,
detta för att finansiera motionärernas förslag om driftbidrag till
barnomsorgen. Utskottet, som ovan avstyrkt förslaget om driftbidrag,
avstyrker motionen även i nu aktuell del (yrkande 6).

Utskottet har heller inte ändrat uppfattning i vad gäller statsbidrag till
barnomsorg som bedrivs i vinstsyfte. Utskottet vill erinra om sina uttalanden
då proposition 1983/84:177 om statsbidrag till alternativa barnomsorgsformer
antogs. Utskottet uttryckte då uppfattningen att de olika skäl
mot vinstdrivna daghem som framlagts i propositionen, bl. a. risken för
segregation av barnomsorgen och för att oseriösa företag lockas att etablera
sig, på ett övertygande sätt visade att statsbidrag inte borde utgå till
affärsmässigt drivna daghem och fritidshem (SoU 1983/84:31 s. 9). Vad
beträffar annan enskilt bedriven barnomsorgsverksamhet vill utskottet
erinra om att den ändring av statsbidragsreglerna som riksdagen beslutade
om hösten 1985 innebär att samma bidrag kommer att utgå till daghem och
fritidshem drivna av föräldrakooperativ, ideella organisationer m.fl. som
till motsvarande kommunala förskolor. Utskottet avstyrker därför också
yrkande 3 i motion 1985/86:So603 (fp) vari - i avvaktan på genomförande
av motionärernas förstahandsförslag - föreslås att riktlinjerna för statsbidrag
till förskolan ändras så att bidrag utgår med samma belopp och på
samma villkor oavsett om verksamheten drivs i kommunal eller enskild
regi samt motion 1985/86:Fi713 (fp) (yrkande 3), vilken tar sikte på bl. a.
företagsdrivna daghem.

Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna medelsanvisningen för
bidrag till kommunal barnomsorg.

Utbyggnaden av barnomsorgen m.m.

I motion 1985186:So607 (vpk) föreslås att riksdagen hos regeringen hemställer
om att förslag till lag som garanterar alla barns rätt till plats i daghem
och fritidshem t. o. m. 12 års ålder snarast föreläggs riksdagen och att
därvid beaktas vad i motionen sägs om inriktningen mot kollektiv kommunal
barnomsorg (yrkande I). Motionärerna anser att alla barn skall ha rätt
till en god barnomsorg, oavsett om deras föräldrar förvärvsarbetar eller ej.

En lagreglering av rätten till barnomsorg skulle påskynda utbyggnaden.

Vidare anser motionärerna att resurserna för en utbyggd och kvalitativt
bra barnomsorg skall läggas på daghem och fritidshem. Familjedaghemmen
bör således avvecklas och ersättas med platser i daghem och fritidshem.
De kvinnor som nu arbetar som dagmammor bör erbjudas utbildning
för att sedan arbeta i den kollektiva barnomsorgen.

En motion (vpk) med samma innehåll behandlades av utskottet i anslutning
till proposition 1984/85:209 om förskola för alla barn (SoU 1985/86:5
s. 8—9). I propositionen hade socialministern uttalat att han hade för avsikt
att under utbyggnadsperioden och senast år 1991 återkomma till regeringen
i frågan om lagstiftning för att garantera alla barn en rätt till barnomsorgsplats.
Något formellt förslag till riksdagen framlades inte i den delen. 11

Utskottet uppfattade för sin del socialministerns uttalande som en kraftig SoU 1985/86:30
markering av den vikt regeringen lägger vid den fortsatta utbyggnaden.

Utskottet sade sig dela den synen. Något skäl för riksdagen att redan vid
den aktuella tidpunkten uttala sig i frågan om behov av eller innehåll i en
eventuell lagstiftning förelåg enligt utskottets mening inte, varför den då
aktuella motionen avstyrktes i motsvarande del.

När det gällde utbyggnadens inriktning hänvisade utskottet till att det i
propositionen anförts att organisationen av den kommunala barnomsorgen
borde vila på kommunerna. Den lokalkännedom som finns i den enskilda
kommunen var enligt propositionen nödvändig för att en flexibel resursfördelning
skulle kunna tillämpas. Utskottet, som delade propositionens bedömning,
var inte berett att tillstyrka riksdagsuttalanden som innebar
styrning av kommunernas resursfördelning och planering av barnomsorgen.
Beträffande familjedaghemmen ville utskottet dessutom framhålla att
propositionens förslag till ändrade statsbidragsregler för öppna förskolor
och för deltidsgrupper skulle komma att innebära ökade möjligheter till
pedagogisk verksamhet för barn i familjedaghem. Motionen avstyrktes
således även i den delen.

Sedan föregående riksdagsbehandling har ingenting inträffat som ger
utskottet anledning att inta en annan ståndpunkt i dessa frågor. Motion
1985/86:So607 (vpk) avstyrks därför både såvitt gäller lagstadgad rätt till
förskoleplats (yrkande 1 i motsvarande del) och beträffande utbyggnadens
inriktning (yrkande 1 delvis).

I samma motion (vpk) föreslås vidare att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att målsättningen för samhällets utbyggnad av daghem
och fritidshem bör vara 50000 nya platser under budgetåret 1986/87
(yrkande 2).

Med anledning av en likalydande motion hösten 1985 uttalade utskottet
att det ankom på kommunerna att på grundval av SCB:s efterfrågeundersökningar
och förhållandena i den enskilda kommunen bestämma utbyggnadstakten
med målet att barnomsorgen skall vara fullt utbyggd år 1991.

Utskottet avstyrkte därmed motionen (SoU 1985/86:5 s. 10). Utskottet har
inte ändrat inställning i frågan och avstyrker därför den nu aktuella motionen
(vpk) (yrkande 2).

I syfte att stimulera utbyggnaden av daghem och fritidshem beslutade
riksdagen, som ovan nämnts, i december 1985 om ett tillfälligt bidrag till
anordnande av daghem och fritidshem. Bidraget utgår per avdelning i
daghem och fritidshem där byggnadsarbetena har igångsatts under tiden 1
juli 1985 — 30 juni 1986 och slutförts senast den 31 december 1986. Bidrag
utgår med 300000 kr. eller, vid ombyggnad, högst 50% av de faktiska
kostnaderna.

I motion I985/86:So607 (vpk) föreslås att riksdagen uttalar att anordningsbidraget
bör utgå tills utbyggnadsbehovet av daghem och fritidshem
är täckt (yrkande 4).

Enligt utskottets mening bör effekterna på utbyggnaden av det tillfälliga
anordningsbidraget avvaktas innan ställning tas till frågan om förlängning

av bidraget utöver den beslutade perioden. Hänsyn måste också tas till den SoU 1985/86:30
ekonomiska situationen i övrigt. Motionen (vpk) avstyrks därför såvitt nu
är i fråga (yrkande 4).

Kvalitetsnormer m.m. inom barnomsorgen

I år liksom flera gånger tidigare har vänsterpartiet kommunisterna föreslagit
att det skall utarbetas för kommunerna bindande kvalitetsnormer för
barnomsorgen beträffande ytkrav, gruppstorlek och personaltäthet (motion
1985186:So607 yrkande 7).

Utskottet avstyrkte senast våren 1985 ett motsvarande motionsyrkande
och hänvisade till tidigare i olika sammanhang gjorda uttalanden att kommunerna
vad gäller barnomsorgsverksamheten inte bör bindas av detaljerade
föreskrifter som fastslagits av statsmakterna (SoU 1984/85:23 s. 12).
Utskottet underströk emellertid att detta innebar att ett stort ansvar lades
på kommunerna då det gällde kvalitetskraven på barnomsorgen. Vidare
erinrade utskottet om vad som i propositionen om nytt statsbidragssystem
anförts om att borttagandet av vissa statliga regler inte fick leda till en
kvalitativ utarmning av förskolan (prop. 1983/84:9 s. 4).

I proposition 1984/85:209 om förskola för alla barn underströks ytterligare
att det är kommunen som beslutar i frågor av organisatorisk art, t. ex.
när det gäller barngruppernas storlek, personaldimensionering, lokalutformning
m.m. I propositionen framhölls dock att socialstyrelsen även
fortsättningsvis noggrant bör följa utvecklingen i kommunerna i dessa
frågor (s. 17).

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och avstyrker alltså
motion So607 (vpk) såvitt där föreslås att bindande normer beträffande
ytkrav, gruppstorlek och personaltäthet skall fastställas (yrkandena 7 a, b
och c).

I samma motion (vpk) föreslås att riksdagen hos regeringen begär utarbetandet
av förslag angående extra förstärkningsresurser inom barnomsorgen
att utgå till bostadsområden med svåra sociala problem (yrkande 5).
Dessa förstärkningsresurser bör, enligt motionärerna, utgå utöver det nuvarande
bidraget till barn med behov av särskilt stöd. De nya bidragen
skulle kommunerna kunna ansöka om hos socialstyrelsen.

Det statsbidragssystem för barnomsorgen som infördes den 1 januari
1984 syftar till att ge kommunerna stor frihet att utforma sin barnomsorg,
så att de lokala förutsättningarna kan tas till vara och resurser styras dit de
behövs. Staten ger redan ett betydande ekonomiskt stöd till den kommunala
barnomsorgen. Det ankommer på kommunerna att utnyttja detta på
bästa sätt och att inom ramen för tillgängliga resurser besluta om särskilda
förstärkningar där sådana behövs.

Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen såvitt nu är i fråga
(yrkande 5).

Personalutbildning m.m.

SoU 1985/86:30

I överensstämmelse med tidigare motionsförslag från vänsterpartiet kommunisterna
har partiet på nytt tagit upp frågor om kompetens och fortbildning
för personalen inom barnomsorgen. Sålunda föreslås i motion
1985/86:So607 (vpk) att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag
som innebär att regler för allmän behörighet för personal med arbete i
barngrupp inom barnomsorgen införs (yrkande 10). Som en följd av detta
yrkande föreslår motionärerna vidare att redan anställd personal som
saknar formell behörighet bereds möjlighet att med bevarad lön erhålla
sådan behörighet (yrkande 11). Motionärerna föreslår slutligen att riksdagen
uttalar att personalen inom barnomsorgen genom kommunens försorg
bör beredas möjlighet till fortbildning motsvarande 30 timmar per år (yrkande
12).

När det gäller regler för allmän behörighet för personal inom barnomsorgen
och möjlighet för personal utan formell behörighet att med bevarad lön
erhålla sådan behörighet har utskottet tidigare avstyrkt sådana yrkanden
med hänvisning till att det skulle strida mot kommunernas frihet att ordna
barnomsorgen om riksdagen skulle fatta beslut om särskilda behörighetsregler
eller om att viss andel av personalen skulle ha genomgått visst slag
av utbildning (se bl.a. SoU 1983/84:18 s. 20). Utskottet har som ett
ytterligare skäl för sitt ställningstagande hänvisat till att UHÄ inlett en
översyn av barnomsorgsutbildningen. Ett förslag till ändrad utbildning har
numera remissbehandlats och är föremål för överväganden inom UHÄ.
Sedan föregående riksdagsbehandling har därutöver ingenting framkommit
sam ger riksdagen anledning att ändra sin inställning i dessa frågor. Utskottet
avstyrker alltså motion 1985/86: So607 (vpk) yrkandena 10 och 11.

Motionsyrkandet om fortbildning har avstyrkts då utskottet inte kunnat
tillstyrka att kommunerna skulle åläggas att ge personalen fortbildning av
viss omfattning.

Fortbildning av personal inom barnomsorgen genomförs i samverkan
mellan socialstyrelsen, kommunerna och personalorganisationerna. Socialstyrelsen
har därvid planerande och övergripande uppgifter. I årets budgetproposition
(s. 117) beräknas 2,5 milj. kr. för denna verksamhet hos
socialstyrelsen. Här kan vidare nämnas att enligt proposition 1984/85:209
en stor del av landets kommuner har legat nära den av barnstugeutredningen
rekommenderade omfattningen av fortbildningen på 30 timmar för vaije
anställd och år. I propositionen framhöll socialministern särskilt den betydelse
som barnomsorgspersonalens möjligheter till fortbildning har för en
kvalitativ utveckling av verksamheten.

Även utskottet vill understryka vikten av att barnomsorgspersonalen får
möjlighet till fortbildning. Utskottet vidhåller dock sin tidigare inställning
att kommunerna inte skall åläggas att ge personalen fortbildning av viss
omfattning och avstyrker därmed även yrkande 12 i den aktuella motionen
(vpk).

Den pedagogiska inriktningen m.m.

SoU 1985/86:30

I motion 1985/86:So606 av Alf Svensson (c) hemställs att regeringen ges till
känna att förskolans pedagogiska verksamhet skall förankras i kristna
grundvärderingar (yrkande I).

Utskottet hade att ta ställning till en likalydande motion av samme
motionär så sent som i november 1985 i samband med proposition
1984/85:209 om förskola för alla barn. Utskottet hänvisade inledningsvis
till sitt tidigare uttalande då förskolelagen antogs, nämligen att det framstår
som naturligt att som ett moment i omvärldsorienteringen ägna uppmärksamhet
bl. a. åt de stora religiösa högtiderna. Utskottet anförde vidare
följande.

I den nu aktuella propositionen framhålls att en av barnomsorgens uppgifter
är att förmedla ett kulturarv (s. 8) samt att verksamheter som knyter
an till kulturarv och traditioner ger barn förankring och trygghet i den miljö
de växer upp i (s. 12). Utskottet instämmer i detta. Det är sålunda naturligt
att ägna uppmärksamhet åt bl.a. de stora religiösa högtider som firas i vårt
land, liksom åt andra religiöst grundade sedvänjor som barnen möter i sin
omvärld. Samtidigt måste konstateras att vi numera lever i ett pluralistiskt
samhälle där människor i större utsträckning än tidigare har skilda uppfattningar
i religiösa och andra livsåskådningsfrågor. Grundläggande för förskolans
behandling av religiösa frågor måste därför vara en öppen och
accepterande hållning gentemot olika åskådningar och syftet att på objektiv
grund ge barnen insikt i och respekt för olika religiösa livsmönster.

Med hänvisning till det anförda avstyrktes motionen.

Utskottet vidhåller sin inställning och avstyrker alltså även den nu
aktuella motionen S06O6 (c)(yrkande 1).

I motion 1985l86:So614 (m) hemställs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts om vikten av att det
pedagogiska programmet för förskolan bygger på och syftar till att hos
barnen inpränta den respekt för medmänniskors självbestämmande, lika
värde och integritet samt för alla de demokratiska principer i övrigt som
vilar på västerländsk kristen grund (yrkande 9). Förutom ovan angivna
riktlinjer för vad ett pedagogiskt program skall innehålla bör det, enligt
motionärerna, också slås fast att samma krav på allsidighet och objektivitet
som gäller för grundskolan också skall gälla i den kommunala förskolan.
Regeringen bör därför ges till känna att barnen i förskolan inte får
utsättas för ensidiga värderingar eller för annan verksamhet som uppenbart
riskerar att strida mot föräldrarnas inställning i känsliga och väsentliga
frågor (yrkande 10). Motionärerna anför att det i förskolan har använts
utbildningsmaterial som sanktionerats av socialstyrelsen men som enligt
deras uppfattning inte uppfyllt kraven på allsidighet och objektivitet, t.ex.
Världen i förskolan och Barnens kärleksliv.

Enligt proposition 1984/85:209 om förskola för alla barn (s. 8) är det
övergripande målet för barnomsorgen att förmedla och ge konkret innebörd
åt demokratiska värderingar. Verksamheten skall fostra barnen till
solidaritet med andra barn samt lägga grunden för deras uppfattning om

allas lika värde, självbestämmanderätt och integritet. Detta sägs överens- SoU 1985/86:30
stämma med den människosyn och samhällssyn som präglar socialtjänstlagens
I S. Nyckelorden är demokrati, solidaritet, jämlikhet, trygghet och
ansvar. Dessa ideologiska mål skall vägleda och prägla barnomsorgen.

Tillsammans med hemmet skall barnomsorgen skapa goda förutsättningar
för varje barns utveckling. Det pedagogiska programmet för förskolan
skall redovisa förskolans mål samt principer för innehåll och arbetssätt
(prop. s. 14).

Riksdagen som godtog dessa uttalanden har alltså fastslagit att målet för
barnomsorgen och därmed innehållet i det pedagogiska programmet för
förskolan skall präglas av begrepp som demokrati, solidaritet, jämlikhet,
trygghet och ansvar och ge grunden för barnens uppfattning om allas lika
värde, självbestämmande och integritet. Enligt utskottets mening överensstämmer
den här redovisade definitionen av det övergripande målet för
barnomsorgen med de krav som framställs i motionen. Att det pedagogiska
programmet skall bygga på demokratiska principer som i sin tur vilar på
västerländsk kristen grund, såsom yrkas i motionen, står enligt utskottet
inte i motsats till vad utskottet ovan uttalat om att grundläggande för
förskolans behandling av religiösa frågor måste vara en öppen och accepterande
hållning gentemot olika åskådningar. Motion So614 (m) påkallar
därmed inte något uttalande av riksdagen såvitt här är i fråga (yrkande 9).

När det gäller motionens begäran om att samma krav på allsidighet och
objektivitet som gäller i grundskolan också skall gälla i förskolan vill
utskottet hänvisa till vad som anfördes i anledning av en likalydande
motion (m) hösten 1985 (SoU 1985/86:5 s. 24).

Utskottet redogjorde då inledningsvis för vad som i Läroplan för grundskolan,
Lgr 80, uttalas om skolans arbete med frågor i vilka skiljaktiga
värderingar kan råda. Enligt Läroplan för grundskolan, Lgr 80, skall sålunda
skolan utveckla sådana egenskaper hos eleverna som kan bära upp och
förstärka demokratins principer om tolerans, samverkan och likaberättigande
mellan människorna. Att väcka respekt för sanning och rätt, för
människans egenvärde, för människolivets okränkbarhet och därmed för
rätten till personlig integritet uppges vara en huvuduppgift för skolan
(Skolans mål s. 17). Vidare framhålls att respekten för människans egenvärde
och aktning för andra också skall vara den etiska grunden för
skolans arbete med frågor i vilka människor i vårt land har skiljaktiga
värderingar:

I skolarbetet ställs man dagligen inför frågor där det föreligger olika uppfattningar.
Det kan gälla livsåskådning, politik, sociala värderingar eller
moral, det kan gälla människosyn och historieuppfattning, det kan gälla
stilriktningar och smak. Skolan tar emot barn ur alla grupper och åsiktsläger
i samhället. Alla föräldrar skall med samma förtroende kunna skicka
sina barn till skolan förvissade om att dessa inte blir påverkade från
skolans sida till förmån för den ena eller den andra av inbördes kämpande
åskådningar och uppfattningar. I frågor, där det föreligger olika uppfattningar,
skall skolans undervisning därför vara saklig och allsidig.

Skolan skall vara öppen för att skiljaktiga värderingar och åsikter fram -

förs och hävda betydelsen av ett personligt engagemang. Samtidigt skall SoU 1985/86:30
skolan hävda vår demokratis väsentliga värden och klart ta avstånd från
allt som strider mot dessa. Skolan får alltså inte ställa sig neutral eller
passiv i fråga om det demokratiska samhällets grundläggande värderingar.

Skolan måste i stället medvetet verka för dessa värderingar och fostra
eleverna till att respektera dem.

Utskottet erinrade också om att riksdagen redan vid förskolelagens tillkomst
betonat vikten av att personalen inom förskolan uppmärksammades
på riskerna för att den vid behandling av livsåskådningsspörsmål kunde
komma att överföra ensidiga värderingar på barnen (SoU 1973:30 s. 26).

Utskottet anförde vidare följande (s. 25):

De övergripande målen för barnens fostran i barnomsorg och skola är
såsom framgått av den ovan lämnade redovisningen desamma. Även om
det inom barnomsorgen inte är fråga om inlärningssituationer liknande
dem i skolan anser utskottet det ligga i sakens natur att även barnomsorgspersonalen
avstår från att överföra ensidiga värderingar i de frågor där
människor kan ha olika principiella uppfattningar såsom politik, sociala
värderingar, moral m.m. Diskussionen av sådana frågor bör i stället vara
så balanserad som möjligt och bygga på respekt för olika åsikter. Beträffande
de demokratiska värderingarna bör emellertid barnomsorgen, lika
litet som skolan, vara neutral, utan verksamheten skall som ovan nämnts
fostra barnen till solidaritet med andra barn samt lägga grunden för deras
uppfattning om allas lika värde, självbestämmande och integritet.

Motionen ansågs med hänvisning härtill inte påkalla något uttalande av
riksdagen.

Sedan föregående riksdagsbehandling har ingenting inträffat som ger
utskottet anledning att ändra sin inställning i frågan. Motion So619 (m)
avstyrks således även i denna del (yrkande 10).

I motion !985/86:So606 (c) hemställs att riksdagen ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts när det gäller föräldrautbildning (yrkande 2).

Den allmänna osäkerhet som många nyblivna föräldrar känner gör behovet
av föräldrautbildning stort, anser motionären. Föräldrautbildning bör vara
en viktig del av arbetet vid mödra- och barnavårdscentraler och på BB och
en naturlig del av verksamheten vid daghem och andra förskolor. Föräldrautbildningen
skall bl.a. betona det livsvariga äktenskapet som bästa grund
för familjebildning och ge en motvikt till den kommersialiserade och ytliga
syn på samlevnaden som alltmer trängt fram.

Riksdagen (prop. 1978/79:168, SoU 1978/79:45, rskr. 1978/79:385) godkände
år 1979 allmänna riktlinjer för en allmän föräldrautbildning. Dessa
riktlinjer innebar bl. a. att en allmän föräldrautbildning i anslutning till
barns födelse med början år 1980 successivt skulle byggas ut i landstingskommunernas
regi som en del av den normala verksamheten vid mödraoch
barnavårdscentraler samt BB. Föräldrautbildningen skall bl.a. förmedla
kunskap i frågor om hur det fysiska och psykiska tillståndet påverkas
under graviditet, förlossning och tiden närmast efter förlossning, fostrets
utveckling, förebyggande hälsovård och det stöd som samhället kan
erbjuda blivande och nyblivna föräldrar. 17

2 Riksdagen 1985186. 12 sami. Nr 30

Socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning, den s. k. h-nämnden, gav Soll 1985/86:30
år 1980 ut boken Vänta barn, som handlar om graviditet, förlossning och
föräldraskap och vänder sig till samtliga blivande föräldrar. I anslutning till
denna har nämnden också framställt boken Att få tvillingar. År 1983 utgav
nämnden boken Leva med barn. I den tas barns såväl psykosociala som
fysiska utveckling upp.

Den år 1973 tillkallade barnomsorgsgruppen framlade år 1980 sitt slutbetänkande
(SOU 1980:27) Barn och vuxna.

I slutbetänkandet behandlades frågor om föräldrautbildning under barnets
förskole- och skolår samt föräldrautbildning som når alla i samhället.

Bl. a. föreslogs studieförbunden och de frivilliga organisationerna få en
huvuduppgift i vad gällde diskussionsgrupper samt studier och olika gemensamhetsarrangemang
för föräldrar och för föräldrar och barn. Betänkandet
ledde emellertid aldrig till något förslag från regeringen.

Utskottet vill också erinra om att riksdagen genom att anta proposition
1984/85:209 om förskola för alla barn ställt sig bakom en rätt för vårdnadshavare
till barn i kommunal barnomsorg att delta i planeringen av verksamheten
samt i dess genomförande enligt kommunala riktlinjer. Vidare bör
nämnas att det för barn mellan 4 och 12 år utgår tillfällig föräldrapenning 2
dagar per barn och år till föräldrar som vill besöka sitt barn på daghem,
fritidshem, förskola eller skola eller delta i speciell föräldrautbildning, s.k.
kontaktdagar.

Utskottet delar uppfattningen att föräldrautbildning är ett viktigt led för
att underlätta för föräldrar, inte minst för dem som är ensamstående, att
tillgodose sina barns behov och ge barnen ökad trygghet i vardagen.

Utskottet kan emellertid inte ställa sig bakom ett uttalande i enlighet med
motionsyrkandet som alltså avstyrks (motion S06O6 (c) yrkande 2).

I motion I985l86:So619 av Sten-Ove Sundström m. fl. (s) hemställs, med
hänvisning till vad som anförts i motion 1985/86:Ub828, att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
att de hörselhandikappades teckenspråk ingår som obligatoriskt ämne i
förskolans läroplan. I den sistnämnda motionen anför motionärerna att alla
som kommer i kontakt med hörselhandikappade elever borde kunna teckenspiåk.
Genom att eleverna kan kommunicera med omgivningen får de
möjlighet att uttrycka sina känslor och behov och samtidigt ökar deras
självkänsla. Skulle teckenspråket bli ett obligatoriskt ämne redan i förskolan
och som naturlig följd därav i grundskolan, skulle vi så småningom ha
en hel handikappgrupp mindre, menar motionärerna.

För förskolan finns ingen läroplan i egentlig mening. Socialstyrelsen är
dock i färd med att utarbeta ett pedagogiskt program för förskolan som
skall bilda ramen för den pedagogiska verksamheten.

I det förslag till pedagogiskt program, som remissbehandlats, har verksamheten
i förskolan uppdelats på olika ämnesområden. De ämnesområden
som valts är språk, bild och form, ljud och rörelse, social omvärldsorientering
och naturorientering. Det färdiga pedagogiska programmet beräknas
utkomma under 1986.

En vanlig förstärkningsåtgärd när ett hörselskadat barn integreras på ett

vanligt daghem är att anställa en teckenspråkskunnig person som extra SoU 1985/86:30
resurs för barnet. Det faller sig enligt utskottets mening naturligt att därvid
också försöka intressera de hörande barnen för teckenspråk för att på så
sätt underlätta kontakten mellan barnen. Utskottet ställer sig tveksamt till
om det är meningsfullt att ta upp teckenspråk i förskolan mera generellt om
inte barnen har ett praktiskt behov av att kommunicera med någon som är
hörselskadad. Det bör enligt utskottets mening åvila vederbörande kommun
att aktualisera frågan om det är påkallat för att underlätta integrationen
av ett hörselskadat barn. Utskottet anser med hänvisning till det
anförda inte att motion So619 (s) bör föranleda något uttalande av riksdagen.

Skolförberedande verksamhet

I motion 1985l86:So613 av Ann-Cathrine Haglund (m) och förste vice
talman Ingegerd Troedsson (m) framläggs flera förslag som rör en skolförberedande
förskola. Enligt motionärerna har de flesta barn behov av vad
som i motionen kallas en ”riktig” förskola, dvs. motsvarigheten till den
forna lekskolan, som förberedelse inför skolstarten. Barn behöver en
pedagogisk, väl strukturerad och systematisk träning som förberedelse för
skolan, anför motionärerna. Deras nyfikenhet och intresse av att lära
måste tas till vara och stimuleras i homogena grupper och på ett helt annat
sätt än som kan ske i barnomsorgen — hur bra den än är. Motionärerna
hemställer att benämningen förskola endast används för en skolförberedande
förskola (yrkande /), att deltidsförskolan utvecklas till en skolförberedande
förskola (yrkande 3), att skolan blir huvudman för en sådan
förskola (yrkande 4), att skolöverstyrelsen utformar det pedagogiska programmet
för denna skola (yrkande 5) samt att enskilda skolförberedande
förskolor uppmuntras (yrkande 6).

Även i motion 1985I86:So6I4 (m) hemställs att regeringen ges till känna
att skolstyrelsen skall ansvara för den verksamhet i förskolan under året
närmast före skolstarten som förbereder barnen för lågstadiet samt att
skolöverstyrelsen bör utforma det pedagogiska programmet för denna
skolförberedande verksamhet (yrkande 8).

Motionärerna i motion So613 (m) anser att samlingsbegreppet barnomsorg
är den korrekta benämningen på daghem, familjedaghem o.d. Benämningen
förskola bör enligt motionärerna endast användas för en skolförberedande,
mer strukturerad verksamhet. I propositionen Förskola för alla
barn används benämningen förskola för familjedaghem. Ännu mer förvirrande
blir det om man talar om skolbarnsomsorgen som en del av förskoleverksamheten,
såsom ibland sker, heter det vidare i motionen.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det ibland råder en viss
förvirring vid användningen av begreppen barnomsorg, förskoleverksamhet,
barnomsorgens förskoleverksamhet osv. Barnomsorg bör emellertid,
menar utskottet, vara den sammanfattande benämningen, vilken inbegriper
daghem, familjedaghem, deltidsgrupp, öppen förskola och fritidshem.
Fritidshemsverksamheten bör aldrig kallas förskoleverksamhet. 19

Verksamhet motsvarande den gamla lekskolan med tre till fyra timmars SoU 1985/86:30
verksamhet per dag bör kallas deltidsgrupp. Förskola bör vara benämningen
på den barnomsorgsverksamhet som i institutionell form bedrivs för
barn som inte har uppnått skölp]iktig ålder, således daghem, öppen förskola
och deltidsgrupp. Det är enligt utskottets mening mindre lämpligt att
kalla familjedaghem för förskola. Utskottet är medvetet om att benämningen
förskola inte alltid används i denna inskränkta betydelse. Att som
motionärerna begär reservera benämningen förskola för deltidsgrupperna
anser utskottet dock vara en alltför snäv begränsning av detta begrepp.

Aven i daghem bedrivs en strukturerad pedagogisk verksamhet. Med
hänsyn till det anförda avstyrks motion So613 (m) yrkande 1.

Ett motionsyrkande (m) med samma innehåll som de nu aktuella motionerna
So613 (m) yrkandena 4 och 5 samt So614 (m) yrkande 8, nämligen att
skolstyrelsen skall ha ansvaret för den del av verksamheten i förskolan
som förbereder barnen för skolstarten samt att skolöverstyrelsen bör få
uppdraget att utforma det pedagogiska programmet, behandiades av utskottet
i november 1985 i samband med propositionen om förskola för alla
barn. Utskottet avstyrkte den då aktuella motionen och anförde (SoU
1985/86:5 s. 26):

Enligt propositionen (s. 13) kan förskolan genom en mer strukturerad
verksamhet för de äldre barnen lägga en god grund för arbetet i skolan.

Sett från barnens utgångspunkter måste förskolan och skolan utgöra delar i
en helhet där hänsyn bör tas till barnens successiva utveckling och till det
förhållandet att barnen utvecklas i olika takt. Frågan om samverkan mellan
förskola och skola har nyligen utretts av Förskola—skola-kommittén (U
1981:01). Enligt socialministern finns det anledning att närmare återkomma
till samspelet mellan förskolans och skolans innehåll och arbetsformer
efter det att kommitténs förslag remissbehandlats. Det kan exempelvis
gälla områden som ur detta perspektiv särskilt behöver beaktas i
pedagogiska program för förskolan.

Förskola-skola-kommittén lade fram sitt slutbebetänkande SOU
1985:22 i juni 1985. Där föreslås bl. a. att SÖ och socialstyrelsen bör få i
uppdrag att tillsammans och med utgångspunkt i av riksdagen fastlagt
gemensamt mål stimulera och främja den pedagogiska utvecklingen i förskolans
olika former och i skolan (betänkandet s. 176). 1 detta arbete skall
tonvikten läggas vid några av åldersgrupperna närmast före och efter
skolstarten.

Utskottet delar socialministerns uppfattning att beredningen av Förskola—skola-kommitténs
förslag bör avvaktas innan slutgiltig ställning tas i de
frågor om förskolans innehåll som berör övergången till skolans lågstadium.
Utskottet ser det emellertid som angeläget att undvika en splittring
av förskoleverksamheten. Hithörande frågor bör därför beredas inom socialdepartementet
så att en helhetssyn kan anläggas på förskolans innehåll.

Förskola-skola-kommitténs slutbetänkande har remissbehandlats och
bereds för närvarande i regeringskansliet.

Utskottet vidhåller sin tidigare inställning och avstyrker således motion
So613 (m) yrkandena 4 och 5 samt motion So614 (m) yrkande 8.

Även när det gäller yrkande 3 i motion So613 (m), att deltidsförskolan
bör utvecklas till en skolförberedande förskola, gör de ovan angivna syn- 2(

punkterna sig gällande. Utskottet anser alltså att beredningen av Försko- SoU 1985/86:30

la—skola-kommitténs förslag bör avvaktas innan ställning tas i de frågor
om förskolans innehåll som berör övergången till skolans lågstadium.

Motionen avstyrks därför i denna del (yrkande 3).

Genom de förändringar i statsbidragssystemet som vidtogs hösten 1985
har bidraget till alternativa barnomsorgsformer fr.o.m. den 1 januari 1986
utvidgats så att bidrag numera utgår både per barn och per anställd årsarbetare.
En förutsättning för bidrag är att verksamheten bedrivs minst 4
timmar per dag och att den som driver verksamheten antingen är en
sammanslutning av föräldrar som gemensamt tar ansvaret för omsorgen
om sina egna eller varandras barn, eller en sammanslutning som har
anknytning till en ideell organisation, erbjuder en speciell form av pedagogik
eller arbetar på andra liknande ideella grunder (8 § förordningen
(1983:943) om statsbidrag till kommunal barnomsorg, ändrad 1985:971).

Utskottet avstyrker med hänvisning härtill motion So613 (m) yrkande 6,
vari hemställs att enskilda skolförberedande förskolor skall uppmuntras.

Alternativ barnomsorg m.m.

I motion 1985l86:So604 (c) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen
begära förslag som innebär att befrielse från arbetsgivaravgiften
skall föreligga för utbetald lön upp till 20000 kr. för föräldrar som anlitar
privat barnomsorg, vilken inte innebär statsbidrag (yrkande 7). Förslaget
är ett led i centerpartiets politik för familjernas valfrihet.

Riksdagen har, som ovan nämnts, slagit fast målet att alla förskolebarn
fr.o.m. ett och ett halvt års ålder skall tillförsäkras en rätt till plats inom
den kommunala barnomsorgen. Genom en planmässig utbyggnad skall
kommunerna bygga ut barnomsorgen till full behovstäckning senast år
1991.

Utskottet kan inte ställa sig bakom det förslag som framförs i motionen.

Utskottet avstyrker sålunda motion So604 (c) i här aktuell del (yrkande 7).

I motion I985/86:So6I2 av Rosa Östh (c) och Ulla Tillander (c) hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet av att erfarenheter av alternativ barnomsorg sammanställs
och att information därom ges till kommunerna. Om kommunerna
skall klara av sitt beting att bygga ut barnomsorgen till full behovstäckning
är det, enligt motionärerna, nödvändigt att väg bereds för nya, alternativa
omsorgsformer. Det bör vara en uppgift för socialstyrelsen att samla de
erfarenheter som finns av verksamhet driven av exempelvis Waldorf- och
Montessori-organisationerna, av kyrkorna eller av föräldrakooperativ.

Motioner med samma innehåll som den nu aktuella och av samma
motionärer har behandlats av utskottet flera gånger tidigare, senast våren
1985 (se SoU 1983/84:18 s. 21-23 och SoU 1984/85:23 s. 16-17). Utskottet
har då inte velat ifrågasätta att det finns ett intresse ute i landet av mer
information om sådana former av alternativ barnomsorg som tagits upp i
motionen. Motionen har emellertid avstyrkts med hänvisning bl. a. till att
demokratiberedningen (C 1983:03) i skilda sammanhang informerat om 21

försök med ökat föräldrainflytande på daghem och med föräldrakooperativ SoU 1985/86:30
samt till att socialstyrelsen lagt fram en rapport Barnomsorgen inför framtiden
(pm 94185), i vilken ingår ett avsnitt om Montessoriförskolor, Waldorfförskolor
samt Svenska kyrkans förskoleverksamhet.

Utskottet delar uppfattningen att alternativen till kommunal barnomsorg
kan ge viktiga impulser till den kommunala verksamheten. Utskottet anser
emellertid inte heller nu att det finns behov av något riksdagens initiativ i
frågan och avstyrker därför motion 1985/86:So612 (c).

I motion !985/86So6I4 (m) hemställs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts om en översyn av socialtjänstlagen
med syfte att alternativ barnomsorg skall garanteras ett kommunalt
stöd likvärdigt motsvarande stöd till kommunal barnomsorg (yrkande
7). En förutsättning för kommunalt bidrag bör vara att den alternativa
verksamheten fyller de kvalitetskrav som alltid måste ställas.

För närvarande råder i kommunerna olika praxis när det gäller stödet till
den alternativa barnomsorgsverksamheten. I vissa kommuner lämnas frikostigt
stöd både administrativt och ekonomiskt, i andra kommuner är
inställningen mera sval. Utskottet har, såsom ovan framgått, en positiv
inställning till alternativ barnomsorgsverksamhet. Ansvaret för barnomsorgens
organisation vilar emellertid på kommunerna och bör så göra även
i fortsättningen. Det nya statsbidragssystemet syftar också till att ge kommunerna
stor frihet att utforma sin barnomsorg så att de lokala förutsättningarna
kan tas till vara. Det vore enligt utskottets mening principiellt
felaktigt att då ålägga kommunerna att stödja viss barnomsorgsverksamhet
på bekostnad av annan. Utskottet avstyrker därför motion So614 (m)
yrkande 7.

Familjedaghem

I motion !985/86:So617 av Alf Svensson (c) hemställs att riksdagen beslutar
att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts
om dagbarnvårdares rätt att även räkna in egna förskolebarn i underlaget
för anställningen som dagbarnvårdare. I och med att kommunerna i sitt
avtal med dagbarnvårdarna infört ett vårdtak på 140—160 vårdtimmar per
vecka är de dagbarnvårdare som också är föräldrar till barn i förskoleåldern
allvarligt diskriminerade, anför motionären. Dagbarnvårdarens möjlighet
att utöva sitt yrke reduceras med anledning av egna barn i förskoleåldern.
En dagbarnvårdare med två barn i förskoleåldern har således i
regel bara halv förvärvskapacitet. Hade dagbarnvårdarna som yrkesgrupp
rätt till barntillsyn på samma villkor som övriga yrkesgrupper skulle de
genom att sända sina förskolebarn till ett daghem eller ett annat familjedaghem
nå full förvärvskapacitet och kunna ta emot barn upp till vårdtaket
på samma sätt som dagbarnvårdare utan egna barn. För att undanröja
denna orättvisa och fullfölja riksdagens beslut om förskola för alla barn
måste även dagbarn vårdarnas förskolebarn erbjudas barntillsyn. Enligt
motionären talar alla praktiska skäl för att detta bör ske i det egna hemmet.

Enligt vad utskottet erfar förekommer det i någon kommun att dagbarnvår- SoU 1985/86:30

dare tillåts räkna in egna barn i underlaget för anställningen som dagbarnvårdare.
Beslutet har inte överklagats, varför de rättsliga instanserna inte
har kunnat pröva om ärendet strider mot kommunallagens (1977:179)
bestämmelser. Mycket talar dock, enligt utskottets bedömning, för att
ersättning till dagbarnvårdare för vård av egna barn bör betraktas som ett
förtäckt vårdnadsbidrag.

Vidare bör nämnas att socialstyrelsen bedömt att statsbidrag inte kan
utgå i här aktuella fall. I socialstyrelsens nyligen utgivna meddelandeblad
om statsbidrag till barnomsorgen, nr 8/86, sägs följande om bidrag för
kommunala familjedaghem (s. 10).

Det bör påpekas, att bidrag endast får sökas för dagbarn i kommunalt
familjedaghem. Egna barn, som samtidigt med dagbarnen vistas i dagbarnvårdarens
hem, får aldrig medräknas.

Regeringsrätten har flera gånger, bl. a. i en dom den 20 januari 1986,
fastslagit att kommunala vårdnadsbidrag inte är någon kommunal angelägenhet
och att utgivandet av dem således strider mot 1 kap. 4 § kommunallagen.

Motionsyrkanden om införande av möjlighet att utge kommunal vårdnadsersättning
har ett flertal gånger avstyrkts av konstitutionsutskottet,
senast i betänkande KU 1985/86:15 (s. 48). I det nämnda betänkandet
upplyses även (s. 18) att regeringen den 12 december 1985 beslutat att inte
vidta någon åtgärd med anledning av framställningar från sex kommuner
om att regeringen skulle verka för en lagändring som gör det möjligt för en
kommun att införa vårdnadsersättning för vård av egna barn.

Även socialutskottet har tidigare under detta riksmöte avstyrkt en motion
(c) om möjlighet till kommunal vårdnadsersättning (SoU 1985/86:28
s. 12). Utskottet ser inget skäl att nu göra en annan bedömning.

Utskottet vill slutligen tillägga att det här inte bara är fråga om den
kommunala kompetensen att besluta om arrangemang av angivet slag, utan
även om kommunens möjligheter att uppbära statsbidrag för verksamheten.
Utskottet anser för sin del att dagbarnvårdares tillsyn av egna barn
inte kan jämställas med att kommunen tillhandahåller platser inom barnomsorgen.
Statsbidrag bör sålunda inte utgå till kommunen i här aktuella
fall, oavsett den rättsliga bedömningen. Som framgått av redovisningen
ovan delar socialstyrelsen utskottets inställning härvidlag.

Utskottet avstyrker med det anförda motion So617 (c).

I motion I985I86:So624 av Ulla Tillander (c) och Rosa Östh (c) hemställs
att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande
behovet av att familjedaghemmen får det stöd från centralt håll som
deras viktiga uppgift i barnomsorgen förtjänar. Motionärerna finnér det
anmärkningsvärt att socialstyrelsen genom åren publicerat en rad informationsskrifter
om verksamheten i dag- och fritidshem, men inte någon om
familjedaghem. Enligt motionärerna måste socialstyrelsen ta sitt ansvar för
att stödja och vidareutveckla familjedaghemsverksamheten. Det skulle

vara ett värdefullt stöd för kommunerna samtidigt som det skulle stärka SoU 1985/86:30
dagbarnvårdarna i deras yrkesroll.

I propositionen med förslag till nytt statsbidragssystem framhölls vikten
av att kvalitetsfrågorna uppmärksammades även i familjedaghemmen
(prop. 1983/84:9, s. 8). Som exempel på en kvalitetshöjande åtgärd angavs
inrättandet av öppna förskolor, där dagbarnvårdarna antingen i egna grupper
eller tillsammans med hemarbetande föräldrar och deras barn kunde
träffas och delta i olika verksamheter. Socialutskottet underströk socialministerns
uttalande om vikten av att uppmärksamma kvalitetsfrågorna även
i familjedaghemmen (SoU 1983/84:12 s. 37).

I propositionen om förskola för alla barn (prop. 1984/85:209) konstaterades
att det nya statsbidragssystemet för barnomsorgen inneburit att kommunerna
i vissa fall fått högre kostnader, bl. a. för barn inskrivna på heltid i
familjedaghem. Mot bakgrund härav föreslogs en höjning av bidraget för
barn inskrivna sju timmar eller mer i familjedaghem från 15000 till 16500
kr. per barn och år. Riksdagen godkände höjningen (SoU 1985/86:5, rskr.

27).

Av budgetpropositionen (s. 116) framgår att socialstyrelsen under 1986
planerar utgivning av ett förslag till arbetsplan för familjedaghem och året
därpå en färdig arbetsplan. Arbetsplanen kommer, enligt vad utskottet
inhämtat, att innehålla övergripande riktlinjer om mål, inriktning och innehåll
för familjedaghemmen och ingå i serien Allmänna råd. Under våren
1986 har utkommit Arbeta i familjedaghem, en metodikbok som vänder sig
till dagbarnvårdarna. Boken har delvis finansierats med medel från socialdepartementet.

Utskottet avstyrkte våren 1985 en likalydande motion (c) av samma
motionärer med hänvisning till de här redovisade riktlinjerna och metodikhjälpmedlen
för familjedaghemsverksamheten som redan då var under
utarbetande. Utskottet anser inte heller nu att motionen påkallar någon
åtgärd av riksdagen. Motion So624 (c) avstyrks således.

Hälsoförhållandena inom barnomsorgen

I motion 1985/86:So608 av Margareta Persson (s) och Berit Bölander (s)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär att socialstyrelsen får i uppdrag
att initiera informationsverksamhet med syfte att uppnå en rökfri
barnomsorg. Enligt motionärerna är barnomsorgen en viktig miljö när det
gäller rökavvänjningskampanjer. Där finns ett stort behov av positiva
förebilder för barnen och där existerar faran för skador av passiv rökning i
de fall personalen röker — även om personalen givetvis i första hand röker
i speciella utrymmen där barnen inte skall vistas. Motionärerna föreslår
därför att barnomsorgen tar upp en diskussion inom sig med målet: En
rökfri barnomsorg! Det går naturligtvis inte att genomföra en sådan förändring
med en gång, anför motionärerna, men det är viktigt att diskussioner
om en rökfri barnomsorg påbörjas.

Arbetarskyddsstyrelsen och socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen
utfärdat rekommendationer om begränsning av tobaksrökning i lokaler
av gemensamhetskaraktär. I skriften Begränsning av tobaksrökning, All- 24

männa råd från arbetarskyddsstyrelsen och socialstyrelsen (AFS 1983:10) SoU 1985/86:30
redogörs för rekommendationerna.

De allmänna råden har som utgångspunkt att ingen mot sin vilja sf ill
behöva utsättas för obehag eller hälsorisk på grund av tobaksrökning i
gemensamhetslokaler där både rökare och icke-rök -e har rätt eller skyldighet
att vistas. En speciell markering görs beträffande barnomsorgspersonal
och föräldrar för vilka ett minskat tobaksbruk anges vara angeläget
med tanke på barnens hälsa.

Socialstyrelsen har i meddelandeblad nr 36/84 till kommunerna kommenterat
de allmänna rådens innebörd beträffande barnomsorgen. Socialstyrelsen
anför där följande.

För barnomsorgens vidkommande bör de allmänna råden tolkas så, att det
är av utomordentlig betydelse att skapa en rökfri uppväxt för barn. Dels
finns det direkta hälsorisker med passiv rökning och dels utgör barnomsorgspersonal
en förebild för barnen. Att skapa en helt rökfri barnomsorg
bör vara slutmålet.

Rent praktiskt innebär detta således att man inte bör röka i daghemmets,
fritidshemmets respektive familjedaghemmets lokaler och inte heller utomhus
när man arbetar med barn. Det är därför önskvärt att personal som
arbetar med barn inte röker under yrkesutövandet.

I de allmänna råden sägs också att barnomsorgen i sin dagliga verksamhet
både bör ha ett ansvar för och en möjlighet att ge föräldrar och barn
information om tobakens hälsorisker. Det ankommer därför på kommunen
att medverka till att all berörd personal ges de kunskaper som behövs för
att förmedla en sådan information samt att i samverkan med företrädesvis
primärvården ge dem som önskar tillgång till rökavvänjningsstöd.

I meddelandebladet redovisar socialstyrelsen vidare resultatet av en enkät
om dittillsvarande arbete mot tobaksbruket inom kommunernas barnomsorg,
vilket genomförts av socialstyrelsens byrå för hälsoupplysning. Vid
enkäten framkom bl. a. att tobaksfrågan var en i hög grad aktuell fråga för
de flesta förskolor och att man i flera kommuner hade en målsättning som
stämde överens med de allmänna råden. Ur enkätresultatet kunde också
utläsas att en del kommuner redan avskaffat rökrummet i förskolan. I allt
fler kommuner tillgodosågs även icke-rökande föräldrars önskemål om
rökfritt familjedaghem.

Enligt vad utskottet inhämtat avser socialstyrelsen att utarbeta en skrift,

Hälsofostran för barnomsorgen, där bl. a. rökfrågan kommer att tas upp.

Skriften, som skall användas i utbildning av barnomsorgspersonal, beräknas
kunna komma ut under 1987.

I årets budgetproposition (s. 97) anför socialministern som sin mening
att socialstyrelsens insatser för information om tobakens skadeverkningar
behöver intensifieras och att en fortlöpande uppföljning av de ovan
nämnda allmänna råden bör ske. Vidare uppges att socialstyrelsen tillsammans
med skolöverstyrelsen (SÖ) genomfört konferenser inom de olika
högskoleregionerna för att stimulera till att hälsofostran och tobaksfrågan
behandlas i lärarnas grundutbildning och fortbildning. Socialministern bedömer
det angeläget med fortsatta initiativ från socialstyrelsen på detta 25

område. För att möjliggöra en intensifiering av socialstyrelsens hälsoupp- SoU 1985/86:30
lysning föreslås en uppräkning av anslaget för hälsoupplysning med 1,2
milj. kr. Riksdagen (SoU 1985/86:14) har numera anvisat anslaget.

Utskottet behandlade tidigare i vår ett antal motioner med krav på
förbud mot rökning på arbetsplatserna (SoU 1985/86:12 s. 5-8). Utskottet
avstyrkte motionerna med hänvisning till att åtgärder mot rökningens
skadeverkningar i arbetslivet i första hand borde utformas i samverkan på
arbetsplatserna. Utskottet uttalade dock att om de allmänna råden och
socialstyrelsens informationsinsatser inte får tillräcklig effekt måste ytterligare
restriktioner, såsom bindande föreskrifter från arbetarskyddsstyrelsen,
införas.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att barnomsorgen är en miljö
där det är särskilt angeläget att uppnå rökfrihet. Dels utgör bamomsorgspersonalen
en förebild för barnen, dels är hälsoriskerna med passiv rökning
numera vetenskapligt belagda. Såsom framgått av den ovan lämnade
redovisningen kommer socialstyrelsen bl. a. genom skriften Hälsofostran
för barnomsorgen att medverka till att rökfrågan tas upp i barnomsorgspersonalens
utbildning. Vidare har socialministern bedömt att socialstyrelsens
insatser för information om tobakens skadeverkningar behöver intensifieras
och att de allmänna råden om begränsning av tobaksrök behöver
följas upp. Bl.a. i detta syfte har anslaget till hälsoupplysning räknats upp
för nästa budgetår. Mot bakgrund härav torde något riksdagens initiativ
inte erfordras med anledning av motion S06O8 (s).

I motion 1985l86:So614 (m) hemställs att riksdagen hos regeringen begär
en genomgripande undersökning av hälsoförhållandena i barnomsorgen
samt av orsakerna till den höga personalomsättningen vid vissa daghem
(yrkande 12). I motionen uppges att det från sakkunnigt läkarhåll har
redovisats forskningsresultat som visar att många barn far illa vid daghemsvistelse
beroende på infektionsriskerna för vissa barn. Uppgifter har
också kommit fram som tyder på att risken för missfall bland gravida
kvinnor som arbetar på daghem kan vara oroväckande stor. En genomgripande
sammanställning och undersökning bör enligt motionärernas mening
göras beträffande infektionsrisker vid olika former av institutionsvistelse
för barn liksom personal. Samtidigt bör orsakerna till den stora personalomsättningen
i vissa daghem också undersökas.

Statsrådet Bengt Lindqvist besvarade den 18 mars 1986 en interpellation
(m) om vilka åtgärder han avsåg att vidta med anledning av rapporter om
hälsoproblem för barn och personal på daghem. Han uppgav då att det
enligt de uppgifter han inhämtat inte fanns några vetenskapliga belägg för
att barn tar skada på sikt av upprepade infektioner men poängterade att
problemet givetvis inte fick nonchaleras. Viktigt i sammanhanget ansåg
han vara den möjlighet som ligger i att barnomsorgen bedrivs i olika
verksamhetsformer. Omplacering av särskilt infektionskänsliga barn från
daghem till familjedaghem gjordes och borde enligt statsrådet också göras
när så var påkallat. Statsrådet uppgav vidare att socialstyrelsen avsåg att
göra en kartläggning av hälsoproblemen inom barnomsorgen (Snabbprotokoll
1985/86:98 anf. 17). .

Enligt vad utskottet inhämtat är syftet med socialstyrelsens kartläggning Soli 1985/86:30
bl. a. att få kännedom om frekvensen luftvägsinfektioner inom barnomsorgen
och om vilka åldersgrupper bland barnen som drabbas av sådana
infektioner. Mot bakgrund av den här lämnade redovisningen avstyrks
motionen i den del vari begärs en undersökning av hälsoförhållandena i
barnomsorgen [motion So614 (m) yrkande 12 delvis].

I motionen begärs också en undersökning av orsakerna till den höga
personalomsättningen vid vissa daghem.

I detta sammanhang kan nämnas att Stockholms kommun genomfört en
analys av personalomsättningens storlek och dess orsaker i kommunen
åren 1978-1980. I utredningens genomförda enkät- och intervjuundersökningar
angavs personalomsättningens främsta orsaker bland daghemspersonalen
vara flyttning, svårigheter i barnarbete och barnstuga, personalsamarbetssvårigheter
samt utbildning.

Socialstyrelsen överlämnade den 8 april i år en skrivelse till universitetsoch
högskoleämbetet (UHÄ) med en prognos för tillgång och efterfrågan
på personal inom barnomsorgen. I skrivelsen beräknar socialstyrelsen
behovet av ny barnomsorgspersonal under perioden 1986—1991 till ca
25000 heltidsanställda. Om inte antalet utbildningsinsatser på högskolorna
ökas kan en brist för landet som helhet på 7000-9000 förskollärare uppkomma
i början av 1990-talet. Enligt socialstyrelsens analyser sker det en
betydande avgång från förskollärar- och fritidspedagogyrket. Mellan 1979
och 1984 lämnade var femte förskollärare yrket. Socialstyrelsen uppger att
det under de närmaste åren kommer att krävas extraordinära utbildningsinsatser
för att behovet av utbildad personal skall kunna tillgodoses. Socialstyrelsen
konstaterar dock att ökad utbildning inte är det enda sättet att
öka personaltillgången. Olika åtgärder för att minska avgången bör också
vidtas, och man bör även pröva att återrekrytera personal som redan
lämnat förskollärar- resp. fritidspedagogyrket.

I en skrivelse till regeringen den 11 april 1986 har socialstyrelsen med
hänvisning till den ovan nämnda prognosen framhållit att det skulle vara
värdefullt att närmare få studera skälen till avgångarna från barnomsorgsyrkena
i syfte att finna metoder för att öka stabiliteten i yrkeskåren.

Frågan om en utredning om orsakerna till personalomsättningen inom
barnomsorgen är således redan aktualiserad hos regeringen.

Motionen påkallar därför inget initiativ av riksdagen utan avstyrks även i
denna del (yrkande 12 delvis).

Barnomsorg på obekväm arbetstid m.m.

Enligt motion I985/86:So610 av Anita Johansson m. fl. (s) har det i olika

undersökningar framkommit att LO-gruppernas barn i mindre utsträckning

än andra kommer i åtnjutande av kommunal barnomsorg. Endast 37% av

LO-barnen hade år 1982 kommunal barnomsorgsplats jämfört med 51% av

TCO-barnen och 71 % av SACO/SR-barnen. Vad dessa skillnader beror på

behöver enligt motionärerna närmare utredas i syfte att ta reda på de

hinder som tydligen finns för många LO-föräldrar. Riksdagen bör därför

hos regeringen begära att en utredning tillsätts vars syfte skall vara att se 27

över orsakerna till den sociala snedrekryteringen inom den kommunala SoU 1985/86:30
barnomsorgen (yrkande I).

Enligt motionärerna är det vidare en stor brist att den kommunala
barnomsorgen fortfarande framför allt är anpassad till att tillgodose behovet
av barnomsorg för de dagtidsarbetande föräldrarnas barn. Så många
som fyra av tio LO-kvinnor och var tionde TCO -kvinna med förskolebarn
arbetar på obekväm eller oregelbunden arbetstid (1982/83), liksom en stor
grupp småbarnspappor. Alltför få kommuner har dock intresserat sig för
frågan om barnomsorg på obekväm arbetstid. Riksdagen bör därför begära
att regeringen genom socialstyrelsen kontinuerligt följer upp frågan om
barnomsorg på obekväma arbetstider i den kommunala bamomsorgsplaneringen
(yrkande 2).

Frågan om den s.k. snedrekryteringen till den kommunala barnomsorgen
och dess samband med obekväma arbetstider togs upp i proposition
1984/85:209 om förskola för alla barn. Socialministern anförde där (s. 7).

Jag vill i det här sammanhanget beröra frågan om alla barns och föräldrars
möjligheter att utnyttja den kommunala barnomsorgen. LO har i några
undersökningar konstaterat att deras medlemmar i lägre utsträckning än
tjänstemannagrupperna har sina barn inom barnomsorgen. Särskilt gäller
detta daghemmen. En bidragande faktor är givetvis föräldrarnas arbetstider
— betydligt fler av LO:s medlemmar arbetar på obekväm arbetstid än
andra grupper. Föräldrar som arbetar på tider då daghemmen är stängda
erbjuds huvudsakligen plats inom familjedaghem - i den mån de överhuvudtaget
kan få plats inom kommunal barnomsorg. Försök har också
bedrivits med nattöppna smådaghem. Det bör enligt min mening vara en
viktig uppgift för kommunen att särskilt beakta behovet av omsorg på tider
som faller utanför den ordinarie öppethållandetiden för den kommunala
barnomsorgen.

Utskottet delar helt denna uppfattning. Enligt SCB:s senaste undersökning
om efterfrågan på barnomsorg (1982/83) hade 34000 barn behov av barnomsorg
på obekväm arbetstid (tidiga morgnar, kvällar, nätter samt lördagar
och söndagar). Undersökningens resultat understryker vad utskottet
tidigare uttalat om nödvändigheten av att så snart som möjligt få till stånd
kommunal barnomsorg på obekväm arbetstid (se SoU 1976/77:25 s. 17 och
SoU 1983/84:12 s. 40).

Socialstyrelsen redovisar i skriften Kommunernas barnomsorgsplaner
1985 uppgifter om i vilken utsträckning kommunerna under år 1984 hade
anordnat barnomsorg på obekväm arbetstid. 204 kommuner har angett att
de hade barnomsorg på obekväm arbetstid. Den form av barnomsorg som
fanns var daghem i 17 kommuner, familjedaghem i 205 kommuner och
barnvårdare i 9 kommuner. Någon kommun hade angett att den hade
barnskötare i hemmet, avlösare eller trefamiljssystem. I 22 kommuner
hade behovet av barnomsorg på obekväm arbetstid undersökts i kommunen
under 1984 medan 229 kommuner inte gjort någon sådan undersökning.

Skälet till att socialstyrelsen under den nu aktuella planeringsperioden
ställt frågor om barnomsorg på obekväm arbetstid uppges vara att styrel -

sen vill följa upp ett tidigare inlett forskningsprojekt (Allmänna råd för SoU 1985/86:30
kommunernas barnomsorgsplanering 1986:1 s. 20). Uppgifter härom ingår
normalt inte i kommunernas redovisning.

Motionsyrkanden (s) om socialstyrelsens uppföljning av frågan om barnomsorg
på obekväma arbetstider i den kommunala barnomsorgsplaneringen
har behandlats av utskottet tidigare, senast hösten 1983. Vid besvarandet
av motionen erinrade utskottet om att efterfrågan på kommunal barnomsorg
på obekväm arbetstid kartlagts i SCB:s senaste barnomsorgsundersökning.
Enligt utskottets uppfattning var det självklart att motsvarande
kartläggning skulle komma att göras även i kommande barnomsorgsundersökningar.
Huruvida kommunerna också årligen skulle redovisa det
aktuella behovet av barnomsorg på obekväm arbetstid var en fråga som i
första hand fick prövas av socialstyrelsen, fortsatte utskottet, och påpekade
att det i sammanhanget måste beaktas hur betungande uppgiftsinsamlingen
på området var för kommunerna. Motionen ansågs därmed besvarad
(SoU 1983/84:12 s. 40).

I propositionen om förskola för alla barn förutskickas att SCB fr.o.m.

1985/86 kommer att få i uppdrag att genomföra årliga efterfrågeundersökningar
av den typ som gjordes åren 1980 och 1982/83 (prop. s. 18).

Utskottet hänvisar till vad som tidigare anförts med anledning av motsvarande
yrkande och avstyrker motionen såvitt däri hemställs att socialstyrelsen
skall följa upp frågan om barnomsorg på obekväma arbetstider i
den kommunala barnomsorgsplaneringen (yrkande 2).

Skillnaden i olika gruppers utnyttjande av den kommunala barnomsorgen
hänger dock inte endast samman med när och hur länge föräldrarna
arbetar. Andra orsaker spelar säkerligen också in, t. ex. brist på platser,
olika förutsättningar i bostadsområdena och olika attityder till familjeliv
och yrkesliv. Utskottet delar motionärernas uppfattning att dessa samband
behöver utredas. Utredningen bör klarlägga varför LO-gruppernas barn i
så låg utsträckning kommer i åtnjutande av kommunal barnomsorg och
även i övrigt belysa orsakerna till den sociala snedrekryteringen. Det bör
ankomma på regeringen att avgöra i vilken ordning en sådan utredning bör
genomföras. Vad utskottet här uttalat med anledning av motion So610 (s)
yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Psykiskt utvecklingsstörda barn i förskolan

I motion 1985l86:So625 av Gunhild Bolander (c) hemställs att riksdagen
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförs om effekterna för utvecklingsstörda barn av den nya omsorgslagen.

Motionären påpekar att förskolan för utvecklingsstörda inte är en särskild

omsorg enligt den nya omsorgslagen (1985:568), som träder i kraft den 1

juli 1986. Utvecklingsstörda barn får i stället rätt till plats i förskola före

sex års ålder enligt 15 § socialtjänstlagen (1980:620) på samma sätt som

andra barn med behov av stöd i sin utveckling. Förskolan blir därmed inte

längre avgiftsfri för utvecklingsstörda barn. Enligt motionären finns det en

stor risk för negativa effekter av detta. Kanske blir avgiften en så stor

ekonomisk belastning för familjerna att föräldrar tvekar att söka plats på 29

förskola för sitt utvecklingsstörda barn. Enligt motionären bör därför rege- SoU 1985/86:30
ringen uppdra åt socialstyrelsen att med uppmärksamhet följa de förändringar
för utvecklingsstörda barn i förskolåldern som den nya omsorgslagen
kan medföra.

Först bör påpekas att för sådana platser i förskola som avses i 15 §
socialtjänstlagen, dvs. platser för bl. a. barn i behov av särskilt stöd i sin
utveckling, får kommunen ta ut avgift endast i den mån verksamheten
överstiger 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året (25 § 2 st. socialtjänstlagen).
De första 15 timmarna skall alltså alltid vara avgiftsfria. För
tiden därutöver får dock familjens ekonomiska situation avgöra om avgiftsfrihet
är motiverad.

Så gott som alla psykiskt utvecklingsstörda barn som har barnomsorg
eller 85% av samtliga utvecklingsstörda barn i förskoleåldern är redan
integrerade i den kommunala barnomsorgen. Enligt vad utskottet erfarit är
dock socialstyrelsen uppmärksam på att negativa effekter i det hänseende
som påtalats i motionen kan uppkomma till följd av den nya omsorgslagen.

För närvarande följer socialstyrelsen frågan och planerar att utge information
till kommunerna, eventuellt i form av ett meddelandeblad.

Utskottet delar motionärens uppfattning att det är viktigt att uppmärksamma
eventuella effekter av att förskolan inte längre kommer att vara en
avgiftsfri omsorg för de utvecklingsstörda barnen. Socialstyrelsen är dock,
som framgått, redan uppmärksam på att den nya omsorgslagen kan få
negativa effekter i detta hänseende och kommer att följa utvecklingen.

Mot bakgrund härav anser utskottet inte att motion So625 (c) påkallar
något initiativ av riksdagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande statsbidragssystem för barnomsorgen

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:So603 yrkande 2,
motion 1985/86:So604 yrkande 3, motion 1985/86:So606 yrkandena 5
och 6, motion 1985/86:So609, motion 1985/86:So613 yrkande 2 och
motion 1985/86:So614 yrkande 6 samt med avslag på motion
1985/86:So607 yrkande 3, som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

2. beträffande höjning av barnomsorgsavgiften

att riksdagen avslår motion 1985/86:So607 yrkande 6 och motion
1985/86:So626,

3. beträffande lika statsbidrag till kommunal och alternativ barnomsorg att

riksdagen avslår motion 1985/86: So603 yrkande 3 och motion
1985/86:Fi 713 yrkande 3,

4. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen till Bidrag till kommunal barnomsorg för budgetåret
1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 8490000000 kr.,

5. beträffande lagstadgad rätt till förskoleplats

att riksdagen avslår motion 1985/86: So607 yrkande 1 i motsvarande
del,

6. beträffande utbyggnadens inriktning

att riksdagen avslår motion 1985/86:So607 yrkande 1 i motsvarande
del,

7. beträffande utbyggnaden av barnomsorgen under 1986187
att riksdagen avslår motion 1985/86: So607 yrkande 2,

8. beträffande förlängning av anordningsbidrag
att riksdagen avslår motion 1985/86:So607 yrkande 4,

9. beträffande bindande kvalitetsnormer

att riksdagen avslår motion 1985/86:So607 yrkande 7,

10. beträffande extra förstärkningsresurser

att riksdagen avslår motion 1985/86:So607 yrkande 5,

11. beträffande behörighet för personal inom barnomsorgen
att riksdagen avslår motion 1985/86: So607 yrkandena 10 och 11,

12. beträffande möjlighet till fortbildning

att riksdagen avslår motion 1985/86:So607 yrkande 12,

13. beträffande kristna grundvärderingar i förskolan
att riksdagen avslår motion 1985/86: S06O6 yrkande 1,

14. beträffande demokratiska principer i förskolan
att riksdagen avslår motion 1985/86:So614 yrkande 9,

15. beträffande allsidighet och objektivitet i förskolan
att riksdagen avslår motion 1985/86:So614 yrkande 10,

16. beträffande föräldrautbildning

att riksdagen avslår motion 1985/86:So606 yrkande 2,

17. beträffande teckenspråk i förskolan
att riksdagen avslår motion 1985/86:So619,

18. beträffande användningen av benämningen förskola
att riksdagen avslår motion 1985/86:So613 yrkande 1,

19. beträffande skolstyrelsens och skolöverstyrelsen ansvar för
verksamhet i förskolan

att riksdagen avslår motion 1985/86:So613 yrkandena 4 och 5 och
motion 1985/86:So614 yrkande 8,

20. beträffande deltidsförskolans utveckling till en skolförberedande
förskola

att riksdagen avslår motion 1985/86:So613 yrkande 3,

21. beträffande uppmuntran av enskilda skolförberedande förskolor att

riksdagen avslår motion 1985/86:So613 yrkande 6,

22. beträffande befrielse från arbetsgivaravgift

att riksdagen avslår motion 1985/86:So604 yrkande 7,

23. beträffande information om alternativ barnomsorg
att riksdagen avslår motion I985/86:So612,

24. beträffande översyn av socialtjänstlagen

att riksdagen avslår motion 1985/86:So614 yrkande 7

25. beträffande dagbarnvårdares barntillsyn av egna barn
att riksdagen avslår motion 1985/86:So617,

26. beträffande stöd till familjedaghemmen SoU 1985/86:30

att riksdagen avslår motion 19.85/86:So624,

27. beträffande en rökfri barnomsorg
att riksdagen avslår motion 1985/86: S06O8,

28. beträffande en undersökning av hälsoförhållandena i barnomsorgen att

riksdagen avslår motion 1985/86:So614 yrkande 12 i motsvarande
del.

29. beträffande en undersökning av personalomsättningen i barnomsorgen att

riksdagen avslår motion 1985/86:So614 yrkande 12 i motsvarande
del,

30. beträffande den sociala snedrekryteringen i barnomsorgen
att riksdagen med anledning av motion 1985/86: So610 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

31. beträffande barnomsorg på obekväm arbetstid
att riksdagen avslår motion 1985/86:So610 yrkande 2

32. beträffande psykiskt utvecklingsstörda barn i förskolan
att riksdagen avslår motion 1985/86:So625.

2. F 2. Bidrag till hemspråksträning i förskolan

Regeringen har under punkt F 2. (s. 117 och 118) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till hemspråksträning i förskolan för budgetåret 1986/87 anvisa ett
förslagsanslag av 30375000 kr.

Motion

I motion 1985/86:So616 av Sylvia Pettersson (s) och Margareta Palmqvist
(s) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförts om behovet av en utvidgning av undantagsbestämmelserna
om rätt till hemspråksträning i förskolan.

Utskottet

Målet för hemspråksträningen i förskolan är detsamma som gäller även för
skolans hemspråksundervisning, nämligen att främja en aktiv tvåspråkighet
och att stödja barnets språkutveckling med förankring i det egna
språket.

Statsbidrag till hemspråksträning för sexåringar inom den kommunala
barnomsorgen infördes den 1 juli 1977. Den 1 juli 1979 utvidgades bidraget
till att omfatta även femåringar. Statsbidraget har fastställts till 3375 kr.
Bidragsbestämmelserna återfinns i förordningen (1977:628) om statsbidrag
till hemspråksträning i förskolan.

I motion 1985/86:So616 av Sylvia Pettersson och Margareta Palmqvist
(båda s) begärs ett tillkännagivande av vad som anförts i motionen om

behovet av en utvidgning av undantagsbestämmelserna om rätt till hem- SoU 1985/86:30
språksträning i förskolan. Motionärerna pekar på att gällande bestämmelser
inte lämnar utrymme för hemspråksundervisning för barn vars ena
förälder talar ett annat språk och där föräldrarna har separerat och barnet
bor hos den andra av föräldrarna i Sverige.

Sedan den 9 juli 1985 uppställs vissa preciserade förutsättningar för när
statsbidrag kan utgå för hemspråksträning i förskolan. Preciseringarna
framgår av den förordning om ändring i 1977 års statsbidragsförordning
som regeringen utfärdade 1985 (SFS 1985:603). Enligt den nya formuleringen
av 2 § statsbidragsförordningen förutsätts för statsbidrag att barnet i
hemmet har ett annat dagligt umgängesspråk än svenska med minst en
förälder/vårdnadshavare. Detta krav gäller dock inte för samiska barn och
vissa utländska adoptivbarn som har ett etablerat språk när det kommer till
Sverige och som har behov av språkstöd i förskolan. Hemspråksstödet för
förskolan gäller vidare endast ett språk per barn och under förutsättning att
barnet deltar i en grupp där hemspråksträning bedrivs minst fyra timmar
per vecka.

Utgångspunkten för hemspråksträningen i förskolan måste vara att barnet
behöver en sådan träning. Utskottet anser det rimligt att anta att
åtminstone vissa av de barn som berörs i motionen, dvs. barn med separerade
föräldrar där den andra föräldern har ett annat modersmål än svenska,
kan ha behov av hemspråksträning. En förutsättning för statsbidrag bör
dock vara att föräldrarna begär att barnet skall få hemspråksträning för att
kunna kommunicera med den förälder som det inte bor hos. Vidare måste
krävas att kontakten mellan barnet och den andra föräldern upprätthålls
regelbundet. Det bör enligt utskottets mening ankomma på regeringen att
bedöma om statsbidragsbestämmelserna behöver förtydligas i här aktuellt
avseende.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1985/86:So
616 (s).

Utskottet har ingen erinran mot den förslagna medelsanvisningen till
bidrag till hemspråksträning i förskolan.

Utskottet hemställer

1. beträffande hemspråksträning för vissa harn
att utskottet avstyrker motion 1985/86:So616,

2. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen till Bidrag till hemspråksträning i förskolan för budgetåret
1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 30375000 kr.

3. F 3. Barnmiljörådet

Regeringen har under punkt F 3. (s. 118 och 119) föreslagit riksdagen att till
Bammiljörådet för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av
3075000 kr.

3 Riksdagen 1985186. 12 sami. Nr 30

Motion

SoU 1985/86:30

I motion 1985/86:So623 av Nils Carlshamre m.fl. (m) hemställs att riksdagen
vid behandlingen av proposition 1985/86:100 bil. 7 beslutar att under F

3. Barnmiljörådet, för budgetåret 1986/87 anslå 1538000 kr.? samt att rådet
i och med utgången av innevarande år skall vara avvecklat.

Utskottet

Barnmiljörådet, som inrättades den 1 juli 1980, är en central förvaltningsmyndighet
med uppgift att handlägga frågor rörande barns miljö och barns
säkerhet. Barnmiljörådets verksamhet omfattar olika samordningsprojekt
inom barnsäkerhets- och barnmiljöområdet. Vidare arbetar rådet med
särskild information inom dessa områden genom skrifter, konferenser,
utställningar, seminarier m.m. Referensgrupper för barnsäkerhet och för
barnmiljö är knutna till rådet i syfte att samla in erfarenheter, stimulera till
och samordna olika insatser, sprida information och uppmärksamma brister
i barns miljö. Rådet samarbetar också med de övriga nordiska länderna
i barnsäkerhetsfrågor.

I budgetpropositionen föreslås ett i stort sett oförändrat anslag på
3075000 kr. I motion 1985/86:So623 av Nils Carlshamre m.fl. (m) hemställs
att anslaget skall halveras och att rådet skall upphöra fr.o.m. den 1
januari 1987. Motionärerna anser att en ansträngd statsbudget inte bör
tyngas av särskilda anslag för uppgifter som lika väl kan ombesöijas av
sedan länge etablerade myndigheter. Barnmiljörådets uppgifter bör enligt
motionärerna kunna ombesöijas av socialstyrelsen och/eller andra sedan
länge befintliga stora och resursstarka statliga verk i den mån inte uppgifterna
kan överföras till kommunerna.

Utskottet har under en rad av år behandlat motionsyrkanden från moderata
samlingspartiet med motsvarande innehåll som den nu aktuella motionen.
Utskottet har därvid bl. a. anfört att det inte råder några delade
meningar om att man så långt möjligt bör begränsa byråkratin, men att
barnmiljörådet inte utgör ett lämpligt mål för angrepp på byråkratin. Utskottet
har också erinrat om att barnen är en utsatt grupp och att rådets
verksamhet måste bedömas med hänsyn härtill. Rådet har till uppgift att
stödja och inspirera barn och föräldrar och motverka det kommersiella
tryck som familjen utsätts för. Barnmiljörådet är också ett centralt organ
för säkerhetsfrågor bland barn och ungdom.

I den nu aktuella motionen anförs inga nya skäl varför man skulle
avskaffa barnmiljörådet. Utskottet får därför hänvisa till riksdagens tidigare
ställningstagande i denna fråga.

Utskottet avstyrker således motion 1985/86:So623 (m) och tillstyrker
den i budgetpropositionen föreslagna medelsanvisningen för barnmiljörådet.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1985/86:So623 till Barnmiljörådet för budgetåret 1986/87
anvisar ett förslagsanslag av 3075000 kr. 34

4. F 4. Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor SoU 1985/86:30

Regeringen har under punkt F 4. (s. 120-122) föreslagit riksdagen att till
Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor för budgetåret 1986/87
anvisa ett förslagsanslag av 3654000 kr.

Motion

I motion 1985/86:So603 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) hemställs, såvitt
här är i fråga (yrkande 5)

5. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs om kostnader för internationella adoptioner.

Utskottet

Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor (NIA) är sedan den 1 juli
1981 central förvaltningsmyndighet med ansvar för information, tillsyn och
kontroll i frågor rörande internationella adoptioner. NIA har efter vissa
lagändringar från den 1 januari 1985 tillförts vissa nya arbetsuppgifter i
vilka ingår att bedöma tillförlitligheten i sådana adoptioner som sker utan
medverkan av auktoriserad organisation. De nya uppgifterna har inneburit
en ökad ärendetillströmning till NIA.

De höga kostnaderna för adoption av barn från andra länder tas upp i
motion 1985/86:So603 av Bengt Westerberg m.fl. (fp). I motionen hemställs
att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs om kostnader för internationella adoptioner (yrkande
5). Motionärerna hänvisar till att adoptionskostnaderna stigit mycket
kraftigt under 1980-talet och anser att det finns en klar risk för att
ekonomiskt svaga grupper utestängs från möjligheten att adoptera och att
adoptionsbarn inte får några syskon då många familjer endast har råd att
adoptera ett barn. Motionärerna anser att den av regeringen nyligen tillsatta
utredningen med uppdrag att undersöka förutsättningarna för att minska
enskildas kostnader i samband med adoption av utländska barn bör ha i
uppdrag att lägga ett förslag till ekonomiskt stöd för internationella adoptioner
och inte att undersöka om detta är möjligt.

NIA begärde i en skrivelse till regeringen i februari 1985 mot bakgrund
av de stigande adoptionskostnaderna att regeringen skulle låta utreda
frågan om ekonomiskt stöd för att minska den enskildes kostnader i samband
med adoption av utländska barn.

Frågan om de höga kostnaderna vid internationella adoptioner har behandlats
av utskottet vid flera tillfällen, senast i betänkande SoU
1984/85:17. Utskottet framhöll då liksom tidigare vikten av att adoptionskostnaderna
hindras från att stiga till nivåer där många människor av
ekonomiska skäl kan tvingas avstå från adoption. Statsmakterna måste
enligt utskottet ta ett ansvar för denna utveckling. Utskottet upplyste
samtidigt att regeringen avsåg att tillsätta en utredning i frågan. Utskottet
anförde att enligt utskottets mening utredningens uppgift borde vara att

utarbeta förslag till ekonomiskt stöd till enskilda för utgifter i samband med SoU 1985/86:30
en internationell adoption (bet. s. 12).

Regeringen har i september 1985 gett statskontoret i uppdrag att analysera
kostnader och servicenivå hos de auktoriserade adoptionsorganisationerna.

Regeringen har härefter genom beslut den 28 november 1985 beslutat
tillkalla en särskild utredare med uppdrag att undersöka förutsättningarna
för att minska den enskildes kostnader i samband med adoption av utländska
barn. I direktiven till utredaren (dir. 1985:54) redovisas riksdagens
ovannämnda uttalande. I direktiven anför statsrådet Lindqvist att det
enligt hans uppfattning därför finns anledning att undersöka förutsättningarna
för att minska den enskildes kostnader i samband med adoption av
utländska barn.

Utskottet konstaterar att den aviserade utredningen om adoptionskostnaderna
nu tillsatts och att detta utredningsarbete nu kommit i gång. Mot
bakgrund av formuleringarna i utredarens direktiv vill utskottet emellertid
understryka sitt uttalande från förra året om att utredningens uppgift bör
vara att utarbeta förslag till ekonomiskt stöd till enskilda för utgifter i
samband med en internationell adoption. Utskottet förutsätter att regeringen
kommer att beakta detta när den senare har att ta ställning till resultatet
av utredningen.

Motion 1985/86: So603 (fp) får i aktuell del anses tillgodosedd och avstyrks
(yrkande 5).

Utskottet har ingen erinran mot den föreslagna medelsanvisningen till
NIA.

Utskottet hemställer

1. beträffande utredningen om adoptionskostnader
att riksdagen avslår motion 1985/86:So603 yrkande 5,

2. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen till Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor
för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 3654000 kr.

Stockholm den 20 maj 1986

På socialutskottets vägnar
Daniel Tarschys

Närvarande: Daniel Tarschys (fp), Evert Svensson (s), Göte Jonsson (m)

Kjell Nilsson (s), Anita Persson (s), Blenda Littmarck (m), Per Arne Aglert
(fp), Ulla Tillander (c), Inga Lantz (vpk), Ingrid Andersson (s), Ivar Nordberg
(s), Ingvar Eriksson (m), Erik Janson (s), Rosa Östh (c) och Maud
Björnemalm (s).

Reservationer

SoU 1985/86:30

Statsbidragssystem för barnomsorgen
(mom. 1 i hemställan)

1. av Evert Svensson, Kjell Nilsson, Anita Persson, Ingrid Andersson,

Ivar Nordberg, Erik Janson och Maud Björnemalm (alla s) som anser:

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”(vpk) yrkande 3” bort ha följande lydelse:

Utskottet har, som ovan nämnts, upprepade gånger prövat frågan om
principerna för statsbidragsgivningen till barnomsorgen. Ingenting nytt har
framkommit sedan utskottet senast behandlade dessa frågor. Vissa justeringar
av reglerna vidtogs så sent som i december 1985. Erfarenheterna av
systemet och resultatet av riksrevisionsverkets analys får utvisa om det
finns anledning till eventuella förändringar av statsbidragssystemet. De
förslag till nytt statsbidragssystem som läggs fram i de borgerliga motionerna
har samtliga dessutom flera nackdelar. Förslagen innebär en omfördelning
av bidrag mellan olika tillsynsformer genom att bidrag föreslås utgå
till alla omsorgsformer oavsett huvudman. Enligt förslagen skall bidrag
vidare utgå till vinstdriven verksamhet. Detta kan utskottet inte acceptera
eftersom det innebär risk för segregation av barnomsorgen och för att
oseriösa företag lockas att etablera sig. Vidare föreslås kommunerna vara
skyldiga att i sina barnomsorgsplaner uppta alla alternativa omsorgsformer.
Utskottet anser att detta strider mot kommunernas självbestämmanderätt.
Vad beträffar förslaget i motion So607 (vpk) saknas i dag
statsfinansiella förutsättningar för att genomföra det alternativa statsbidragssystem
som motionärerna föreslår. Utskottet avstyrker med hänvisning
härtill motion 1985/86:So603 (fp) yrkande 2, motion 1985/86:So604 (c)
yrkande 3, motion 1985/86: S06O6 (c) yrkandena 5 och 6, motion 1985/

86:So607 (vpk) yrkande 3, motion 1985/86:So609 (c), motion 1985/

86:So613 yrkande 2 samt motion 1985/86:So614 (m) yrkande 6.

dels att utskottet under moment 1 bort hemställa

1. beträffande statsbidragssystem för barnomsorgen
att riksdagen avslår motion 1985/86: So603 yrkande 2, motion 1985/

86:So604 yrkande 3, motion 1985/86:S06O6 yrkandena 5 och 6,
motion 1985/86: So607 yrkande 3, motion 1985/86: So609, motion
1985/86:So613 yrkande 2 samt motion 1985/86:So614 yrkande 6,

Statsbidragssystem för barnomsorgen
(mom. 1 i hemställan)

2. av Inga Lantz (vpk) som anser:

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar ”(vpk) yrkande 3” bort ha följande lydelse:

4 Riksdagen 1985/86. 12 sami. Nr 30

ett förslag till nytt statsbidragssystem för barnomsorgen skyndsamt utar- Soll 1985/86:30
betas och framläggs för riksdagen.

Enligt utskottets mening bör statsbidraget till barnomsorgen utformas så
att det blir en verklig stimulans för kommunerna att bygga ut verksamheten.
Bidragskonstruktionen bör vidare vara sådan att den gynnar en kvalitativt
bra barnomsorg. Utskottet anser därför att statsbidraget bör kopplas
ihop med bindande miniminormer för personaltäthet, ytnormer och barngruppstorlekar.
För att säkra den kvantitativa utbyggnaden av barnomsorgen
bör ett driftbidrag utgå med 75% av de faktiska driftkostnaderna och
på så sätt täcka personalkostnaderna.

Utskottet tillstyrker således motion 1985/86:So607 yrkande 3. Till frågan
om höjning av barnomsorgsavgiften, bindande kvalitetsnormer och anordningsbidrag
återkommer utskottet i det följande.

Med hänsyn till detta ställningstagande har utskottet ingen anledning att
gå in på motionerna 1985/86:So603 (fp) yrkande 2, motion 1985/86:So604
(c) yrkande 3, motion 1985/86:So606 (c) yrkandena 5 och 6, motion 1985/

86:So609 (c), motion 1985/86:So613 yrkande 2 samt motion 1985/86:So
614 (m) yrkande 6 som därför avstyrks.

dels att utskottet under moment 1 bort hemställa

1. beträffande stats bidragssystem för barnomsorgen

att riksdagen med anledning av motion 1985/86: So607 yrkande 3 och
med avslag på motion 1985/86: So603 yrkande 2, motion 1985/

86:So604 yrkande 3, motion 1985/86;So606 yrkandena 5 och 6,
motion 1985/86:So609. motion 1985/86:So613 yrkande 2 samt motion
1985/86: So614 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

Höjning av barnomsorgsavgiften (mom. 2 i hemställan)

3. av Inga Lantz (vpk) som - under förutsättning av bifall till reservation 2
— anser:

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Även i
motion” och slutar med ”(yrkande 6)” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt förslaget i motion So607 yrkande
3 om ett driftbidrag med 75% av de faktiska driftkostnaderna i barnomsorgen.
Utskottet tillstyrker följaktligen förslaget i samma motion (yrkande 6)
om en höjning av barnomsorgsavgiften från 2,2 till 2,9% för att finansiera
driftbidraget. Regeringen bör skyndsamt framlägga lagförslag härom för
riksdagen.

dels att utskottet under moment 2 bort hemställa

2. beträffande höjning av barnomsorgsavgiften

att riksdagen med bifall till motion 1985/86: So607 yrkande 6 och
med avslag på motion 1985/86:626 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

Lika statsbidrag till kommunal och alternativ barnomsorg SoU 1985/86:30

(mom. 3 i hemställan)

4. av Daniel Tarschys (fp), Göte Jonsson (m), Blenda Littmarck (m), Per
Arne Aglert (fp), Ulla Tillander (c), Ingvar Eriksson (m) och Rosa Östh (c)
som anser:

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med "företagsdrivna daghem” bort ha följande lydelse:
Statsbidragssystemet bör bygga på en princip som innebär fullständig
likställighet mellan enskild och kommunal barnomsorg. Det finns enligt
utskottets mening inte någon anledning för staten att motsätta sig barnomsorg
i enskild regi eller att kommunerna köper barnomsorgstjänster av
seriösa företag. Det skall självfallet vara en förutsättning att barnomsorgen
har en tillfredsställande kvalitet och att den ingår i kommunens barnomsorgsplan.
I avvaktan på en större reformering av statsbidragssystemet för
barnomsorgen bör reglerna för bidrag till alternativ barnomsorg ändras i
enlighet med vad som föreslås i motion 1985/86: So603 (fp) yrkande 3 och
motion 1985/86:Fi713 (fp) yrkande 3. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under moment 3 bort hemställa

3. beträffande lika statsbidrag till kommunal och alternativ barnomsorg att

riksdagen med anledning av motion 1985/86: So603 yrkande 3 och
motion 1985/86: Fi713 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

Lagstadgad rätt till förskoleplats och utbyggnadens
inriktning (mom. 5 och 6 i hemställan)

5. av Inga Lantz (vpk) som anser:

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Sedan
föregående” och slutar med ”(yrkande 1 delvis)” bort ha följande lydelse:

Vad gäller frågan om lagstiftning för att garantera alla barn en rätt till
förskoleplats delar utskottet den uppfattning som framförts i motion 1985/

86:So607 (vpk) yrkande 1 i motsvarande del, nämligen att riksdagen så
snart det kan ske bör besluta om lagstadgad rätt till plats i förskola. En
sådan lagstiftning skulle, menar utskottet, påskynda den nödvändiga utbyggnaden.
Regeringen bör därför snarast framlägga erforderliga lagförslag
för riksdagen.

Utskottet anser vidare i likhet med motionärerna att den bästa omsorgsformen
för flertalet förskole- och skolbarn är daghem och fritidshem.

Utbyggnaden av samhällets barnomsorg bör därför ske i form av daghem
och fritidshem. Familjedaghemmet bör avvecklas och platserna ersättas
med daghemsplatser. De kvinnor som nu arbetar som dagmammor bör
erbjudas utbildning för att sedan arbeta i den kollektiva barnomsorgen.

Någon utbyggnad av deltidsförskolan bör inte stimuleras.

Vad utskottet nu anfört bör i enlighet med motion 1985/86: So607 (vpk)
yrkande 1 ges regeringen till känna.

dels att utskottet under moment 5 och 6 bort hemställa SoU 1985/86:30

5. beträffande lagstadgad rätt till förskoleplats

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:So607 yrkande 1 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

6. beträffande utbyggnadens inriktning

att riksdagen med anledning av motion 1985/86: So607 yrkande 1 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

Motiveringen till mom. 6 i hemställan

6. av Göte Jonsson (m), Blenda Littmarck (m), Ulla Tillander (c) Ingvar
Eriksson (m) och Rosa Östh (c) som anser att det avsnitt i utskottets
yttrande på s. 12 som börjar med ”När det gällde” och slutar med ”(yrkande
1 delvis)” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att familjedaghem är ett utmärkt alternativ för många
barn. Utskottet kan därför inte tillstyrka ett uttalande med innebörd att en
utbyggnad av barnomsorgen endast bör ske i form av daghem och fritidshem.
Motion 1985/86: So607 (vpk) avstyrks därför, förutom vad gäller
lagstadgad rätt till förskoleplats (yrkande 1 i motsvarande del), även beträffande
utbyggnadens inriktning (yrkande 1 delvis).

Utbyggnaden av barnomsorgen under 1986/87
(mom. 7 i hemställan)

7. av Inga Lantz (vpk) som anser:

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Med
anledning av” och slutar med ”(yrkande 2)” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion 1985/86: So607 (vpk)
yrkande 2 att utbyggnadsbehovet är mycket större än vad regeringen gör
gällande. Behovet av daghemsplatser uppgår enligt utskottets beräkningar
till närmare 400000;. En kraftig utbyggnad måste alltså ske. Utskottet
tillstyrker därför motionärernas förslag att riksdagen skall uttala sig för
målsättningen att 50000 daghemsplatser byggs under budgetåret 1986/87.

dels att utskottet under moment 7 bort hemställa

7. beträffande utbyggnaden av barnomsorgen under 1986187

att riksdagen med anledning av motion 1985/86: So607 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Motiveringen till mom. 7 i hemställan

8. av Göte Jonssop (m), Blenda Littmarck (m), Ulla Tillander (c), Ingvar
Eriksson (m) och Rosa Östh (c) som anser att det avsnitt i utskottets
yttrande på s. 12 som boljar med ”Med anledning av” och slutar med

”(yrkande 2)” bort ha följande lydelse: 40

Utskottet har i det föregående uttalat att familjedaghem är ett utmärkt Soll 1985/86:30

alternativ i barnomsorgen i allmänhet (se res. 6). För barn i glesbygd,
allergiska barn och för barn till föräldrar med obekväm arbetstid är det
dessutom ofta det lämpligaste alternativet. Utskottet kan därför inte ställa
sig bakom ett riksdagsuttalande som endast tar sikte på målsättningen för
en utbyggnad av daghem och fritidshem. Utskottet avstyrker därför motionen
(vpk) såvitt nu är i fråga (yrkande 2).

Förlängning av anordningsbidrag (mom. 8 i hemställan)

9. av Inga Lantz (vpk) som anser:

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som boljar på s. 12 med ”Enligt
utskottets” och slutar på s. 13 med ”(yrkande 4)” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion 1985/86: So607 (vpk) yrkande 4
att anordningsbidraget bör förlängas till dess att utbyggnadsbehovet är
täckt. Detta bör riksdagen med anledning av motionen ge regeringen till
känna.

dels att utskottet under moment 8 bort hemställa

8. beträffande förlängning av anordningsbidrag
att riksdagen med anledning av motion 1985/86: So607 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Bindande kvalitetsnormer (mom. 9 i hemställan)

10. av Inga Lantz (vpk) som anser:

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som böljar på s. 13 med ”Utskottet
avstyrkte” och slutar på s. 19 med ” 7a, b och c” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan inte godta att kvalitetskraven på barnomsorgen sänkts.

För att kvaliteten inom barnomsorgen skall kunna upprätthållas och utvecklas
måste det införas bindande miniminormer i fråga om barngruppernas
storlek och personaltätheten. Ytnormer måste återinföras. För åldersgrupperna
3-12 år inom förskolan och fritidshemmen bör grupperna inte
vara större än 15 barn. För de s.k. småbarnsgrupperna, i åldrarna upp till 3
år, bör antalet inte överstiga 10 barn. När det gäller s. k. utvidgad syskongrupp,
barn från 0,5 till 12 år bör barnantalet vara 12-15, beroende på
åldersfördelningen i gruppen. Det är viktigt att antalet barn i grupperna
inte är för stort, men det är också viktigt att barngrupperna i största
möjliga utsträckning hålls ihop under hela förskoleperioden. Att barnen
har en fast grupptillhörighet under en lång tid är väsentligt för trygghet och
kontinuitet i deras tillvaro. Vidare bör de rekommendationer för personaltäthet
som socialstyrelsen utfärdat gälla. Det innebär 0,40 personal per
barn i åldrarna 0,5-3 år, 0,20 i åldrarna 3-7 år och 0,17 i åldrarna 7-12 år.

Ytnormen måste återinföras och fastställas till 9,0—9,5 m2 per plats.

Utskottet tillstyrker således motion 1985/86:607 yrkande 7. 41

dels att utskottet under moment 9 bort hemställa SoU 1985/86:30

9. beträffande bindande kvalitetsnormer
att riksdagen med anledning av motion 1985/86: So607 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Extra förstärkningsresurser (mom. 10 i hemställan)

11. av Inga Lantz (vpk) som anser:

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Det
statsbidragssystem” och slutar med ”(yrkande 5)” bort ha följande lydelse: Utskottet

delar motionärernas uppfattning att barnomsorgen i de bostadsområden
som har särskilt svåra sociala problem bör få bidrag till extra
förstärkningsresurser. Vad utskottet här anfört med anledning av motion
So607 (vpk) yrkande 5 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottet under moment 10 bort hemställa

10. beträffande extra förstärkningsresurser

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:So607 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Behörighet för personal inom barnomsorgen (mom. 11 i
hemställan)

12. av Inga Lantz (vpk) som anser:

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”När det
gäller” och slutar med ”yrkandena 10 och 11” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är ytterst väsentligt att personalen inom barnomsorgen
är utbildad för sin uppgift. Enligt utskottets mening bör det ankomma
på regeringen att lämna förslag till riksdagen som innebär att regler för
allmän behörighet för personalen inom barnomsorgen införs. Regeringen
bör även vidta åtgärder i syfte att bereda redan anställd personal som
saknar formell behörighet möjlighet att med bevarad lön erhålla sådan
behörighet. Vad utskottet nu anfört bör, i enlighet med motion 1985/

86: So607 yrkandena 10 och 11, ges regeringen till känna.

dels att utskottet under moment 11 bort hemställa

11. beträffande behörighet för personal inom barnomsorgen

att riksdagen med anledning av motion 1985/86: So607 yrkandena 10
och 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Möjlighet till fortbildning (mom. 12 i hemställan)

13. av Inga Lantz (vpk) som anser:

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 14 med ”Motionsyrkandet”
och slutar med ”motionen (vpk)” bort ha föjande lydelse:

När det gäller fortbildningen vill utskottet här åter understryka vad SoU 1985/86:30
utskottet tidigare uttalat om vikten av att barnomsorgspersonalen får möjlighet
till fortbildning. Utskottet vill även hänvisa till att socialministern i
proposition 1984/85:209 särskilt framhöll den betydelse som barnomsorgspersonalens
möjligheter till fortbildning har för en kvalitativ utveckling av
verksamheten. Mot den nu angivna bakgrunden vill utskottet, med bifall
till motion 1985/86:So607 (vpk) yrkande 12, uttala att kommunerna bör
bereda barnomsorgspersonalen möjlighet till fortbildning motsvarande 30
timmar per år. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottet under moment 12 bort hemställa

12. beträffande möjlighet till fortbildning

att riksdagen med bifall till motion 1985/86: So607 yrkande 12 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Kristna grundvärderingar i förskolan och demokratiska
principer i förskolan (mom. 13 och 14 i hemställan)

14. av Göte Jonsson, Blenda Littmarck och Ingvar Eriksson (alla m) som
anser:

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Utskottet
hade” och slutar med ”(yrkande 1)” bort utgå,

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 15 som börjar med "Enligt
proposition" och på s. 16 slutar med ”(yrkande 9 )” bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets uppfattning skulle mycket av vårt kulturarv te sig
obegripligt om förskolans pedagogiska verksamhet frångick kristna grundvärderingar.
Utskottet anser det därför vara självklart att förskolans pedagogiska
verksamhet skall utgå från att varje människa är unik och har ett
eget värde liksom att den skall bygga på den etik och den tradition av
humanism och medmänsklighet som grundas på kristendomen. Det pedagogiska
programmet för förskolan bör vidare bygga på och syfta till att hos
barnen inpränta den respekt för medmänniskors självbestämmande, lika
värde och integritet samt för alla de demokratiska principer i övrigt som
vilar på västerländsk kristen grund. Vad utskottet här uttalat med anledning
av motion S06O6 (c) yrkande 1 och med bifall till motion 614 (m)
yrkande 9 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottet under moment 13 bort hemställa

13. beträffande kristna grundvärderingar iförskolan

att riksdagen med anledning av motion 1985/86: S06O6 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

dels att utskottet under moment 14 bort hemställa

14. beträffande demokratiska principer i förskolan

att riksdagen med bifall till motion 1985/86: So614 yrkande 9 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort, 43

Motiveringen till mom. 13 i hemställan

SoU 1985/86:30

15. av Ulla Tillander (c) och Rosa Östh (c) som anser att det avsnitt i
utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Utskottet vidhåller” och
slutar med ”(yrkande 1)” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill härutöver framhålla att behandlingen i förskolan av religösa
och andra livsåskådningsfrågor inte får bli så objektiv och utslätad att
vårt kristna kulturarv försummas. Vidare är förskolor med kristen inriktning
en rättighet och en nödvändighet för dem som vill bibringa sina barn
en kristen uppfostran. Utskottet avstyrker med hänvisning härtill motion
S06O6 (c) yrkande 1.

Allsidighet och objektivitet i förskolan (mom. 15 i
hemställan)

16. av Göte Jonsson, Blenda Littmarck och Ingvar Eriksson (alla m) som
anser:

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 16. som börjar med ”När det
gäller” och på s. 17 slutar med ”(yrkande 10)” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas mening att i förskolan har använts utbildningsmaterial
som inte uppfyllt kraven på allsidighet och objektivitet, t. ex.

Världen i förskolan och Barnens kärleksliv. Alla föräldrar skall med förtroende
kunna skicka sina barn till förskolan. Man måste ta hänsyn till att
föräldrarna har olika uppfattningar om hur känsliga frågor skall presenteras
för barnen. Personalen skall vidare vinnlägga sig om att inte utsätta
barnen för ensidiga värderingar i frågor där föräldrarna uppenbarligen har
eller kan ha olika uppfattningar. Vad utskottet här uttalat med anledning av
motion 1985/86: So614 yrkande 10 bör riksdagen ge regeringen till känna.

dels att utskottet under moment 15 bort hemställa

15. beträffande allsidighet och objektivitet iförskolan
att riksdagen med anledning av motion 1985/86: So614 yrkande 10
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Användningen av benämningen förskola (mom. 18 i
hemställan)

17. av Göte Jonsson, Blenda Littmarck och Ingvar Eriksson (alla m) som
anser:

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar på s. 20 med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att användningen av benämningen
förskola om olika former av barnomsorg leder tanken helt fel.

Benämningen förskola bör reserveras för en skolförberedande, mer strukturerad
verksamhet. Barnomsorg är samlingsbegreppet för daghem, familjedaghem
och dylikt där omvårdnad ges. Vad utskottet här uttalat om

användningen av benämningen förskola bör ges regeringen till känna. 44

dels att utskottet under moment 18 bort hemställa SoU 1985/86:30

18. beträffande användningen av benämningen förskola

att riksdagen med anledning av motion 1985/86: So613 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Skolstyrelsens och skolöverstyrelsens ansvar för
verksamhet i förskolan (mom. 19 i hemställan)

18. av Göte Jonsson, Blenda Littmarck och Ingvar Eriksson (alla m) som
anser:

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Ett
motionsyrkande” och slutar med ”yrkande 8” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att barnen före skolstarten
behöver en bättre förberedelse för skolan än vad som erbjuds i dag.

Skolstyrelsen bör därför ha ansvaret för den del av verksamheten i förskolan
som förbereder barnen för lågstadiet under året närmast före skolstarten,
och skolöverstyrelsen bör ges i uppdrag att utforma det pedagogiska
programmet för denna del av verksamheten. Detta bör riksdagen med
anledning av motionerna 1985/86: So613 yrkandena 4 och 5 och So614
yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottet under moment 19 bort hemställa

19. beträffande skolstyrelsens och skolöverstyrelsens ansvar för
verksamhet i förskolan

att riksdagen med anledning av motion 1985/86: So613 yrkandena 4
och 5 samt motion 1985/86: So614 yrkande 8 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

Deltidsförskolans utveckling till en skolförberedande
förskola (mom. 20 i hemställan)

19. av Göte Jonsson, Blenda Littmarck och Ingvar Eriksson (alla m) som
anser:

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 20 med ”Även
när” och slutar på s. 21 med ”(yrkande 3)” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att barn behöver en pedagogisk,
välstrukturerad och systematisk träning som förberedelse för skolan.

Deras nyfikenhet och intresse av att lära måste tas till vara och stimuleras i
homogena grupper. Deltidsförskolan bör därför utvecklas till en mer skolförberedande
förskola. Detta bör riksdagen med anledning av motion So
613 (m) yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottet under moment 20 bort hemställa

20. beträffande deltidsförskolans utveckling till en skolförberedande
förskola

att riksdagen med anledning av motion 1985/86: So613 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Uppmuntran av enskilda skolförberedande förskolor (mom. SoU 1985/86:30
21 i hemställan)

20. av Göte Jonsson, Blenda Littmarck och Ingvar Eriksson (alla m) som
anser:

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”Genom
de” och slutar med ”skall uppmuntras” bort ha följande lydelse:

Såsom påpekas i motion So613 arbetar enskilda skolförberedande förskolor
ofta med en pedagogik — t. ex. Montessori — som är värdefull såväl
för barnets utveckling som för hela den pedagogiska utvecklingen i vårt
land. De enskilda förskolorna är också nödvändiga för att ge föräldrar
valfrihet mellan olika förskolor. Utskottet anser att riksdagen med anledning
av motionen yrkande 6 som sin mening bör ge regeringen till känna att
enskilda skolförberedande förskolor skall uppmuntras.

dels att utskottet under moment 21 bort hemställa

21. beträffande uppmuntran av enskilda skolförberedande förskolor att

riksdagen med anledning av motion 1985/86: So613 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Befrielse från arbetsgivaravgift (mom. 22 i hemställan)

21. av Ulla Tillander (c) och Rosa Östh (c) som anser:

dets att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”Riksdagen
har” och slutar med ”(yrkande 7)” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen att familjernas valfrihet bör vara ledstjärna
vid utformningen av stödet till barnomsorgen och tillstyrker alltså
motion So604 (c) yrkande 7, vari föreslås att föräldrar som anlitar barnomsorg
i privata former skall befrias från arbetsgivaravgift för utbetalad lön
upp till 20000 kr.

dels att utskottet under moment 22 bort hemställa

22. beträffande befrielse från arbetsgivaravgift

att riksdagen med anledning av motion 1985/86: So604 yrkande 7

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Information om alternativ barnomsorg (mom. 23 i
hemställan)

22. av Daniel Tarschys (fp), Göte Jonsson (m), Blenda Littmarck (m), Per
Arne Aglert (fp), Ulla Tillander (c). Ingvar Eriksson (m) och Rosa Östh (c)
som anser:

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”Motioner
med” och på s. 22 slutar med ”So612 (c)” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det finns flera skäl att
stimulera och utveckla alternativa barnomsorgsformer. De erfarenheter 46

som i dag finns av alternativ barnomsorg bör tas till vara. Utskottet anser SoU 1985/86:30

att detta är en uppgift för socialstyrelsen och att socialstyrelsen också bör

svara för informationen till kommunerna om alternativ barnomsorgsverk samhet.

Den information som i dag utgår i detta hänseende är alltför

knapphändig. Vad utskottet här anfört om socialstyrelsens uppgifter i fråga

om alternativ barnomsorgsverksamhet bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottet under moment 23 bort hemställa

23. beträffande information om alternativ barnomsorg
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:So612 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Översyn av socialtjänstlagen (mom. 24 i hemställan)

23. av Daniel Tarschys (fp), Göte Jonsson (m), Blenda Littmarck (m). Per
Arne Aglert (fp) och Ingvar Eriksson (m) som anser:

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 22 som börjar med ”För
närvarande” och slutar med ”yrkande 7” bort ha följande lydelse:

Enligt vad utskottet erfar har vissa kommuner en mycket restriktiv
inställning till alternativ barnomsorg och ger föga stöd åt denna verksamhet.
Utskottet delar därför motionärernas uppfattning att en översyn bör
göras i syfte att komplettera socialtjänstlagen med regler som ger kommunen
skyldighet att ge kommunalt stöd likvärdigt motsvarande stöd till
kommunal barnomsorg till den alternativa barnomsorgsverksamhet som
fyller kvalitetskraven. Vad utskottet här uttalat med anledning av motion
1985/86:So614 yrkande 7 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottet under moment 24 bort hemställa

24. beträffande översyn av socialtjänstlagen
att riksdagen med anledning av motion 1985/86: So614 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Dagbarnvårdares barntillsyn av egna barn (motiveringen till
mom. 25 i hemställan)

24. av Daniel Tarschys (fp), Göte Jonsson (m), Blenda Littmarck (m), Per
Arne Aglert (fp), Ulla Tillander (c), Ingvar Eriksson (m) och Rosa Östh (c)
som anser att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 23 med
”Mycket talar” och slutar med ”So617 (c)” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets bedömning finns det inget som talar för att ersättning
till dagbarnvårdare för vård av egna barn inte skulle vara lagligt. Utskottets
uppfattning är att detta arrangemang är tillåtet.

Socialstyrelsen har i ett nyligen utgivet meddelandeblad (nr 8/86) om
statsbidrag till barnomsorgen uttalat att dagbarnvårdarens egna barn aldrig
får medräknas i underlaget för statsbidrag. Utskottet delar inte socialstyrelsens
bedömning. Statsbidrag skall kunna utgå även för dagbarnvårda- 47

rens egna barn som är inskrivna i kommunal barnomsorg som samtidigt SoU 1985/86:30
med dagbarn vistas i dagbarnvårdarens hem.

Med hänvisning till vad utskottet här uttalat är något initiativ av riksdagen
med anledning av motion So 617 (c) inte påkallat. Utskottet avstyrker
därför motionen.

Stöd till familjedaghemmen (mom. 26 i hemställan)

25. av Göte Jonsson (m), Blenda Littmarck (m), Ulla Tillander (c), Ingvar
Eriksson (m) och Rosa Östh (c) som anser:

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 24 med ”1
propositionen med” och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att familjedaghemsverksamheten är ett nödvändigt alternativ
i den kommunala barnomsorgsverksamheten. Utskottet delar därför
motionärernas uppfattning att socialstyrelsen på olika sätt bör stimulera
den kvalitetsmässiga utvecklingen av denna verksamhet. Det skulle, såsom
påpekas i motionen, vara ett värdefullt stöd för både kommunerna och
dagbarnvårdarna. Vad utskottet här uttalat med anledning av motion 1985/

86:So624 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottet under moment 26 bort hemställa

26. beträffande stöd till familjedaghemmen
att riksdagen med anledning av motion 1985/86: So624 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

En undersökning av hälsoförhållandena och av
personalomsättningen i barnomsorgen (mom. 28 och 29 i
hemställan)

26. av Göte Jonsson (m), Blenda Littmarck (m), Ulla Tillander (c), Ingvar
Eriksson (m) och Rosa Östh (c) som anser:

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 27 som börjar med ”Enligt
vad” och slutar med ”vid vissa daghem” bort utgå.

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 27 som börjar med ”Frågan
om” och slutar med ”(yrkande 12 delvis)” bort ha följande lydelse:

Enligt vad utskottet inhämtat är syftet med socialstyrelsens kartläggning
bl.a. att få kännedom om frekvensen luftvägsinfektioner hos barnen inom
barnomsorgen. Utskottet anser emellertid i likhet med motionärerna i
motion So614 (m) yrkande 12 att en betydligt mer genomgripande sammanställning
och undersökning bör göras beträffande infektionsriskerna för
såväl barn som personal. Därvid bör också missfallsfrekvensen hos bamomsorgspersonalen
undersökas. Vidare bör regeringen ta initiativ till en
undersökning av orsakerna till den höga personalomsättningen vid vissa
daghem, allt i syfte att göra daghemsmiljön så bra för både barn och
personal som den är avsedd att vara. 48

Vad utskottet här uttalat med anledning av den nu aktuella motionen SoU 1985/86:30
yrkande 12 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottet under moment 28 bort hemställa

28. beträffande en undersökning av hälsoförhållandena i barnomsorgen att

riksdagen med anledning av motion 1985/86: So614 yrkande 12 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

dels att utskottet under moment 29 bort hemställa

29. beträffande en undersökning av personalomsättningen i barnomsorgen att

riksdagen med anledning av motion 1985/86: So614 yrkande 12 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

Vid 3 F 3. Barnmiljörådet

27. av Göte Jonsson, Blenda Littmarck och Ingvar Eriksson (alla m) som
anser:

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 34 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”för barnmiljörådet” bort ha följande lydelse:

Även utskottet anser att statsbudgeten inte genom särskilda anslag bör
belastas med kostnader för uppgifter som lika väl kan ombesörjas av redan
etablerade myndigheter. Utskottet delar således den av motionärerna anförda
uppfattningen och tillstyrker motionen.

dels att utskottet bort hemställa

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1985/86: So623 till Barnmiljörådet för budgetåret 1986/87
anvisar ett förslagsanslag av 1538000 kr.

Särskilt yttrande

beträffande kristna grundvärderingar iförskolan av Daniel Tarschys (fp)
och Per Arne Aglert (fp) som anför:

Till de synpunkter som utskottet anför i sitt avstyrkande av motion 1985/

86:So606 av Alf Svensson (c) (yrkande 1) vill vi foga att det enligt folkpartiets
uppfattning bör finnas möjlighet för de föräldrar som efterfrågar en
mer konfessionellt präglad barnomsorg att få detta önskemål tillfredsställt,
t. ex. genom daghem eller deltidsgrupper i föräldrakooperativ eller enskild
regi.

Innehållsförteckning

SoU 1985/86: 30

Sid.

Sammanfattning • 1

F 1. Bidrag till kommunal barnomsorg 2

Motioner 2

Utskottet 6

Allmän bakgrund 6

Statsbidragsregler för barnomsorgen 7

Utbyggnaden av barnomsorgen m. m 11

Kvalitetsnormer m. m. inom barnomsorgen 13

Personalutbildning m. m 14

Den pedagogiska inriktningen m. m 15

Skolförberedande verksamhet 19

Alternativ barnomsorg m. m 21

Familjedaghem 22

Hälsoförhållandena inom barnomsorgen 24

Barnomsorg på obekväm arbetstid m. m 27

Psykiskt utvecklingsstörda barn i förskolan 29

Hemställan 30

F 2. Bidrag till hemspråksträning i förskolan 32

Motion 32

Utskottet 32

F 3. Barnmiljörådet 33

Motion 34

Utskottet 34

F 4. Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor 35

Motion 35

Utskottet 35

Reservationer 37

1. Statsbidragssystem för barnomsorgen (mom. 1 i hemställan) av s 37

2. D:o av vpk 37

3. Höjning av barnomsorgsavgiften (mom. 2 i hemställan) av vpk . 38

4. Lika statsbidrag till kommunal och alternativ barnomsorg (mom.

3 i hemställan) av fp, m, c 39

5. Lagstadgad rätt till förskoleplats och utbyggnadens inriktning
(mom. 5 och 6 i hemställan) av vpk 39

6. Motiveringen till mom. 6 i hemställan av m, c 40

7. Utbyggnaden av barnomsorgen under 1986/87 (mom. 7 i hemställan)
av vpk 40

8. D:o av m, c 40

9. Förlängning av anordningsbidrag (mom. 8 i hemställan) av vpk . 41

10. Bindande kvalitetsnormer (mom. 9 i hemställan) av vpk 41

11. Extra förstärkningsresurser (morn. 10 i hemställan) av vpk 42

12. Behörighet för personal inom barnomsorgen (mom. 11 i hemställan)
av vpk 42

13. Möjlighet till fortbildning (mom. 12 i hemställan) av vpk 42

14. Kristna grundvärderingar i förskolan och demokratiska principer

■ i förskolan (mom. 13 och 14 i hemställan) av m 43

15. Motiveringen till mom. 13 i hemställan av c 44

16. Allsidighet och objektivitet i förskolan (mom. 15 i hemställan) av

m 44

17. Användningen av benämningen förskola (mom. 18 i hemställan)

av m 44

18. Skolstyrelsens och skolöverstyrelsens ansvar för verksamhet i SoU 1985/86:30

förskolan (mom. 19 i hemställan) av m 45

19. Deltidsförskolans utveckling till en skolförberedande förskola
(mom. 20 i hemställan) av m 45

20. Uppmuntran av enskilda skolförberedande förskolor (mom. 21 i
hemställan) av m 46

21. Befrielse från arbetsgivaravgift (mom. 22 i hemställan) av c .... 46

22. Information om alternativ barnomsorg (mom. 23 i hemställan) av

fp, m, c 46

23. Översyn av socialtjänstlagen (mom. 24 i hemställan) av fp, m 47

24. Dagbarnvårdares barntillsyn av egna barn (motiveringen till
mom. 25 i hemställan) 47

25. Stöd till familjedaghemmen (mom. 26 i hemställan) av m, c .... 48

26. En undersökning av hälsoförhållandena och av personalomsättningen
i barnomsorgen (mom. 28 och 29 i hemställan) av m, c .. 48

27. Vid 3. F 3. Barnmiljörådet av m 49

Särskilt yttrande om kristna grundvärderingar i förskolan av fp . 49

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986