Socialutskottets betänkande
1985/86:28

om ekonomiskt stöd till barnfamiljer
(prop. 1985/86:100, bil. 7delvis, prop. 1985/86:96,
prop. 1985/86:135 och prop. 1985/86:137 delvis)

SoU

1985/86:28

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens förslag till medelsanvisningar för
allmänna barnbidrag och bidragsförskott samt regeringens förslag om ökat
ekonomiskt stöd till barnfamiljerna, såvitt avser höjning av barnbidrag och
förlängt barnbidrag. Vidare behandlas regeringsförslag om vissa ändrade
regler på området, innebärande bl. a. att förlängt barnbidrag kommer att
utgå hela året och samordnas med det allmänna barnbidraget, att bedömningen
av frågor om rätt till bidrag sker månadsvis och inte såsom nu per
kvartal, att barnbidrag utgår även när barn vistas på specialskola eller
åtnjuter bostad enligt omsorgslagstiftningen m. m.

I anslutning till propositionsförslagen behandlas ett antal motionsyrkanden
(m, fp, c, vpk) om utformningen av det familjepolitiska stödet m. m.

Utskottet tillstyrker propositionsförslagen och avstyrker motionsyrkanden
(m) om avslag på förslaget om höjning av barnbidrag m. m. Häremot
reserverar sig utskottets m-ledamöter. Utskottet avstyrker vidare motionsyrkanden
(m, fp, c) om inriktningen av det familjepolitiska reformarbetet, om
införande av vårdnadsersättning för småbarnsföräldrar, m. m. Utskottets
m-, fp- och c-ledamöter reserverar sig gemensamt beträffande inriktningen
av det familjepolitiska reformarbetet. Beträffande införande av vårdnadsersättning
m. m. avges separata reservationer. Utskottets vpk-ledamot avger
en reservation angående motiveringen för avslag på de borgerliga motionerna.

Utskottet avstyrker vidare motionsförslag om indexreglering av barnbidrag
och förlängt barnbidrag (vpk), om socialbidrag vid vård av egna barn
(m), införande av möjlighet till kommunal vårdnadsersättning (c), barnbidrag
vid längre tids utlandsvistelse (m, fp) m.m. De olika partiernas
företrädare i utskottet reserverar sig till förmån för resp. förslag m. m.

Sammanlagt avges 17 reservationer (m, fp, c, vpk) och ett särskilt yttrande

(c).

FEMTE HUVUDTITELN
Propositioner
Proposition 1985/86:100bil. 7

Regeringen har under punkt C 6 (s. 44) föreslagit riksdagen

att till Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn för budgetåret 1986/87 anvisa
ett förslagsanslag av 4 900 000 kr.

1 Riksdagen 1985186. 12 sami. Nr 28

Proposition 1985/86:96

Regeringen har föreslagit riksdagen att dels anta i propositionen framlagda
förslag till

1. lag om förlängt barnbidrag,

2. lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,

3. lag om ändring i lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott för
studerande,

4. lag om ändring i lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till vissa
adoptivbarn,

dels

5. till C 1. Allmänna barnbidrag för budgetåret 1986/87 under femte
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 8 230 000 000 kr.

Lagförslagen fogas vid betänkandet som bilaga 1.

Proposition 1985/86:135

Regeringen har föreslagit riksdagen att till Bidragsförskott för budgetåret
1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 1 685 000 000 kr.

Proposition 1985/86:137

Regeringen har i bilaga 1, såvitt här är i fråga, föreslagit riksdagen att dels
anta i propositionen framlagda förslag till

1. lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,

2. lag om ändring i lagen (1986:000) om förlängt barnbidrag,

dels utöver vad som föreslagits i prop. 1985/86:96 under femte huvudtiteln

4. till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1986/87 anvisa ett med
905 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag.

Lagförslagen fogas vid betänkandet som bilaga 2.

Motioner

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1986

I motion 1985/86:So234 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) hemställs, såvitt här
är i fråga (yrkande 3), att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen
till känna vad som i motionen anförs om behovet av en översyn av reglerna
för barnbidrag och bidragsförskott för barn som vistas på statlig specialskola
eller liknande.

Motivering till motionen finns i motion 1985/86:Sf283.

I motion 1985/86:So601 av Martin Olsson (c) och Ulla Tillander (c) hemställs
att riksdagen beslutar att hos regeringen begära utredning och förslag till
ändringar av socialtjänstlagen syftande till att vård av egna små barn skall
bedömas som en av samhället helt accepterad verksamhet.

I motion 1985/86:So602 av Karin Israelsson (c) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag till sådana ändringar i lagen om allmänna barnbidrag
att kvartalsanknutna barnbidrag helt upphör.

SoU 1985/86:28

2

I motion 1985/86:So603 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) hemställs, såvitt här
är i fråga (yrkande 1), att riksdagen hos regeringen begär förslag till
reformerat familjestöd i enlighet med motionens förslag.

I motion 1985/86:So604 av Karin Söder m. fl. (c) hemställs, såvitt här är i
fråga (yrkandena 1, 2, 9 och 10),

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära ett reformprogram för
familjepolitiken i linje med det som redovisas i motionen,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till en skattepliktig
vårdnadsersättning om 24 000 kr./år och i en första etapp omfatta alla
familjer med barn under tre år,

9. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om sådan
ändring av kommunallagen att det är förenligt med den kommunala
kompetensen att i en kommun införa vårdnadsersättning.

10. att riksdagen beslutar att, som en minimiåtgärd, hos regeringen
begära förslag om höjning av barnbidragen om 500 kr./år.

I motion 1985/86:So605 av Ann-Cathrine Haglund (m) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär förslag till en trygghetsgaranti som skulle komplettera
vårdnadsersättningen och föräldraförsäkringen i enlighet med vad som
anförts i motionen.

1 motion 1985/86:So606 av Alf Svensson (c) hemställs, såvitt här är i fråga
(yrkandena 4 och 10),

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till vårdlön för barn i
förskoleåldern i enlighet med vad som anförts i motionen att införas den 1
januari 1987,

10. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om höjning av
barnbidragen med 600 kr. per barn och år fr. o. m. den 1 juli 1986.

I motion 1985/86:So607 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs, såvitt här är i
fråga (yrkande 13), att riksdagen beslutar att barnbidraget tills vidare skall
utgå med 25 % av basbeloppet.

I motion 1985/86:So614 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) hemställs, såvitt här är i
fråga (yrkandena 5 och 15),

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till skattefri vårdnadsersättning,
som skall utgå fr. o. m. den 1 januari 1987 med 6 000 kr. för barn mellan
ett och tre års ålder i enlighet med vad som i motionen anförts,

15. att riksdagen hos regeringen begär skyndsamt förslag till sådan
ändring av socialtjänstlagen att där klart framgår att vård av egna barn skall
betraktas som jämbördigt med förvärvsarbete.

I motion 1985/86:So615 av Kerstin Gellerman (fp) och Gudrun Norberg (fp)
hemställs, såvitt här är i fråga (yrkande 1), att riksdagen beslutar att som sin
mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om införande av
ett vårdnadsbidrag.

I motion 1985/86:So620 av Ingemar Eliasson (fp) hemställs att riksdagen
beslutar att anta bifogade förslag till lag om ändring i lagen (1947:529) om
allmänna barnbidrag.

SoU 1985/86:28

3

1* Riksdagen 1985186.12 sami Nr 28

I motion 1985/86:So621 av Ann-Cathrine Haglund (m) och Göte Jonsson (m)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i den
nu gällande 1 § i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag att treårsgränsen
kommer att gälla för alla som är anställda av svenska kyrkan, svenska
trossamfund eller till sådant samfund knutet organ eller av en svensk ideell
organisation som bedriver biståndsverksamhet.

I motion 1985/86:So622 av Rune Rydén (m) och Gullan Lindblad (m)
hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning och förslag
rörande bestämmelserna om barnbidrag så att barnbidrag ej samtidigt skall
kunna utgå såväl från Sverige som ett främmande vistelseland.

Motion väckt med anledning av proposition 1985/86:135

I motion 1985/86:423 av Karin Israelsson m.fl. (c) hemställs att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära förslag under innevarande kalenderår om
besparingar under anslaget Bidragsförskott i enlighet med det anförda.

Motioner väckta med anledning av proposition 1985/86:137

I motion 1985/86:424 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) hemställs, såvitt här är i
fråga (yrkandena 1—3, 8 och 9),

1. att riksdagen avslår det till proposition 137 fogade förslaget till ändrad
lydelse av 1 § i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,

2. att riksdagen avslår det till proposition 137 fogade förslaget till ändrad
lydelse av 1 § i lagen (1986:000) om förlängt barnbidrag,

3. att riksdagen till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1986/87, utöver
vad som föreslagits i proposition 1985/86:100, bil. 7, under femte huvudtiteln
anvisar ett med 30 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag,

8. att riksdagen hos regeringen begär skyndsamt förslag till bostadsbidrag
med rättvisa inkomstprövningsregler, som utgår från disponibel inkomst
efter skatt,

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att bostadsbidragen
för i första hand flerbarnsfamiljerna planmässigt och successivt
ersätts med grundavdrag, lägre inkomstskatt i övrigt samt flerbarnstillägg.

Yrkandena 4 och 5 behandlas av socialförsäkringsutskottet, yrkandena 6
och 7 av skatteutskottet.

I motion 1985/86:425 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till reformerat familjestöd
enligt de riktlinjer som anvisats i motionen, nämligen valfrihet, sänkta
marginaleffekter och fortsatt utökning av det ekonomiska stödet för
barnfamiljer,

2. att riksdagen beslutar om införande av ett skattefritt vårdnadsbidrag/
småbarnstillägg på 4 000 kr. per barn och år, enligt vad som anförts i
motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett
åtgärdsprogram mot marginaleffekterna (”fattigdomsfällan”) bör utarbetas i
enlighet med de riktlinjer som har angivits av folkpartiet,

SoU 1985/86:28

4

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en långsiktig reformering av det familjepolitiska
stödet,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till finansiering av det
familjepolitiska stödet enligt vad som anförts i motionen.

I motion 1985/86:426 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs, såvitt här är i
fråga (yrkande 1), att riksdagen beslutar att barnbidraget och det förlängda
barnbidraget skall göras basbeloppsanknutet på den nivå som regeringen i
proposition 137 föreslår.

Yrkandena 2—4 behandlas av socialförsäkringsutskottet.

I motion 1985/86:427 av Karin Söder m. fl. (c) hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande en
långsiktig utbyggnad av vårdnadsersättning/föräldraförsäkring till att omfatta
alla familjer med barn i förskoleåldern.

Motivering till motionen finns i motion 1985/86:421.

Utskottet

Familjepolitikens allmänna inriktning
Allmän bakgrund

Utskottet vill inledningsvis ge en kort redogörelse för den tidigare behandlingen
av de familjepolitiska frågorna.

Frågan om en samlad översyn av familjepolitiken aktualiserades av
utskottet hösten 1982.1 sitt betänkande SoU 1982/83:12 (s. 5-6) konstaterade
utskottet att barnfamiljernas ekonomiska situation blivit utomordentligt
svår i en tid med sjunkande reallöner, stigande priser och hyror. Detta hade
hårdast drabbat familjer med låga inkomster och flera barn. De barnfamiljer
som lever på en enda förvärvsinkomst hade samtidigt fått det allt svårare att
förstärka familjeinkomsten på grund av bristen på arbetstillfällen och
barnomsorgsplatser. Utskottet konstaterade vidare att samhällets stöd till
barnfamiljerna ger en splittrad bild och att det är svårt att överblicka
effekterna av olika stöd i form av generella och riktade bidrag, matsubventioner,
föräldraförsäkring, subventioner via skattesystemet m. m. För det
fortsatta reformarbetet inom familjepolitiken ansåg utskottet att det behövdes
en helhetssyn. Olika åtgärder borde samordnas, så att de samlade
åtgärderna åstadkommer en ekonomisk utjämning dels mellan olika typer av
barnfamiljer, dels mellan barnfamiljer och andra i samhället. Utskottet
uttalade vidare att regeringen genom tillsättande av en beredning eller på
annat sätt borde låta göra en samlad översyn av familjepolitiken. De
undersökningar som gjorts av familjeekonomiska kommittén och ensamförälderkommittén
borde enligt utskottet kunna bilda utgångspunkt för regeringens
överväganden. Riksdagen beslöt att som sin mening ge regeringen till
känna vad utskottet anfört.

Våren 1984 presenterades ett regeringsförslag om utökat stöd till barnfamiljerna,
vilket bl. a. innehöll en kraftig barnbidragshöjning. I propositionen
(prop. 1983/84:150 bil. 2s. 3-4) redogjorde socialministern för skälen till att

SoU 1985/86:28

5

han valt att föreslå en höjning av barnbidraget m. m. framför en rätt till
avdrag vid beskattningen. Bl. a. påpekades att det senare skulle leda till olika
komplikationer i skattesystemet och till att familjer utan eller med låg
skattepliktig inkomst ändå skulle behöva kompenseras genom bidrag. I
nuvarande situation blev, enligt socialministern, skälen sammantaget mycket
starka för att höja barnbidragen i stället för att införa en skattereduktion eller
liknande.

Utskottet anförde för sin del (SoU 1983/84:35 s. 16) att det, när det gällde
de allmänna skälen för att i nuläget välja en barnbidragshöjning framför t. ex.
en skattereduktion av något slag, i allt väsentligt anslöt sig till vad
socialministern anfört. Utskottet noterade emellertid också att man fått
bekräftat att det inledda översynsarbetet på familjepolitikens område skulle
komma att fortsätta med nu mera långsiktig inriktning (samma betänkande
s. 11). Även familjebeskattningen skulle komma att uppmärksammas i det
fortsatta arbetet. Liksom tidigare framhöll utskottet att om den av riksdagen
begärda översynen skulle bli meningsfull det krävdes att arbetet kunde
bedrivas förutsättningslöst och med öppenhet för nya lösningar eller
kombinationer av lösningar. Samtliga motionsyrkanden om familjepolitikens
fortsatta inriktning avstyrktes därmed.

Våren 1985 hade utskottet alltjämt samma uppfattning. Utskottet anförde
då följande (SoU 1984/85:18 s. 7).

Som anförs i budgetpropositionen (bil. 7 s. 41) är det nödvändigt med ett
fortsatt beredningsarbete med anledning av ensamförälderkommitténs förslag.
Detta gäller även andra frågeställningar på familjepolitikens område.
Det fortsatta beredningsarbetet bör ske inom ramen för den samlade översyn
av familjepolitiken som riksdagen begärt. Det utökade ekonomiska stöd till
barnfamiljerna som riksdagen på regeringens förslag beslutade om förra året
innebar en välbehövlig förstärkning för barnfamiljerna i en ekonomiskt
trängd situation. Den innebar dock inte någon total lösning på barnfamiljernas
ekonomiska problem. Det långsiktiga översynsarbetet på familjepolitikens
område måste därför fortsätta i syfte att åstadkomma en bättre
samordning mellan olika former av stöd och en större rättvisa mellan olika
grupper. Arbetet bör, som utskottet upprepade gånger framhållit, bedrivas
förutsättningslöst och inte bindas av några i förväg gjorda uttalanden från
riksdagens sida.

Utskottet förklarade sig inte kunna tillstyrka att riksdagen uttalade sig om
inriktningen av det fortsatta familjepolitiska reformarbetet i enlighet med
vad som yrkades i de då aktuella motionerna. Än mindre ville utskottet ställa
sig bakom konkreta förslag om införande av vårdnadsersättning i en eller
annan form från årsskiftet 1985-1986. De då aktuella motionsyrkandena
avstyrktes därmed.

I samband med behandlingen (hösten 1985) av proposition 1984/85:209 om
förskola för alla barn hade utskottet också att ta ställning till ett antal
motionsyrkanden rörande det fortsatta familjepolitiska reformarbetet. Utskottet
konstaterade då (SoU 1985/86:5 s. 13) att frågor om barnfamiljernas
ekonomiska situation bereddes i regeringskansliet. Mot bakgrund av detta
fann utskottet ingen anledning att ta något initiativ i frågan och avstyrkte
därför motionerna. Inte heller beträffande förslagen till vårdnadsersättning
fann utskottet skäl till annorlunda bedömning och avstyrkte även dessa
motioner.

SoU 1985/86:28

6

I årets budgetproposition erinrade föredragande statsrådet om att det
familjeekonomiska stödet höjdes kraftigt den 1 januari 1985. Barnfamiljernas
ekonomiska situation motiverar dock enligt hans mening att samhällets
stöd ökas ytterligare. Efter de överläggningar som på statsrådets initiativ ägt
rum med de övriga riksdagspartierna har regeringen härefter framlagt ett
antal nya förslag om ökat ekonomiskt stöd till barnfamiljerna. Förslagen tas
upp i proposition 1985/86:137. Propositionen innehåller bl. a. förslag om
höjning av det allmänna barnbidraget och därmed även flerbarnstillägget,
höjning av det förlängda barnbidraget och av studiebidraget samt höjning av
garantinivån inom föräldraförsäkringen. I propositionen anför statsrådet
Lindqvist (prop. s. 3) att barnbidraget är den viktigaste delen av samhällets
stöd till barnfamiljerna. Enligt hans mening bör även denna gång förbättringarna
av familjestödet ske främst i form av ökade barnbidrag. Vidare anförs
(s. 4) att chefen för finansdepartementet samtidigt föreslår förändringar i
inkomstskatten för åren 1987 och 1988. Förslagen innebär enligt propositionen
betydande skattesänkningar i breda inkomstskikt och ökar förutsättningarna
för reallöneökningar. Statsrådet anför att barnfamiljernas situation
sålunda kommer att förbättras även genom dessa förslag.

Propositionens förslag av höjning av barnbidrag och förlängt barnbidrag
behandlas nedan s. 16, övriga delar av propositionsförslagen s. 14.

Motionsförslag

Ett flertal motioner (m, fp, c) väckta dels under den allmänna motionstiden
1986, dels med anledning av proposition 1985/86:137 tar ånyo upp frågor om
familjepolitikens allmänna inriktning och om det fortsatta familjepolitiska
reformarbetet. I anslutning härtill presenteras även olika förslag om
införande av någon form av allmän vårdnadsersättning (m, fp, c).

I motion 1985/86:So614 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) föreslås bl. a. att riksdagen
skall begära förslag till en skattefri vårdnadsersättning som skall utgå fr. o. m.
den 1 januari 1987 med 6 000 kr. per år för barn mellan ett och tre års ålder
(yrkande 5). I motionen understryks föräldrarnas ansvar för barnens fostran
och presenteras en familjepolitik som bl. a. innebär att skatten skall
bestämmas med hänsyn till hur många som skall leva på hushållsinkomsten,
minskad styrning av den kommunala barnomsorgen, ändrade villkor för
inkomstprövade bostadsbidrag m. m. Bl. a. föreslås införande av ett grundavdrag
om 15 000 kr. per barn vid den kommunala beskattningen samt rätt
till avdrag för barntillsynskostnader. När det gäller skälen för införande av
vårdnadsersättning anförs i motionen bl. a. att detta bör ske för att snabbt
minska klyftan i stöd mellan de familjer som får och de som inte får
kommunal barnomsorg och för att minska behovet av de för många småbarn
mindre lämpade småbarnsplatserna vid daghemmen. Den föreslagna vårdnadsersättningen
avses finansieras inom ramen för statsbidragen till den
kommunala barnomsorgen. Liknande synpunkter framförs även i den med
anledning av proposition 1985/86:137 väckta motionen 1985/86:424 av Ulf
Adelsohn m.fl. (m), vari bl. a. yrkas avslag på de i proposition 137 framlagda
förslagen om höjning av barnbidrag och förlängt barnbidrag (se nedan s. 16).

SoU 1985/86:28

7

I motionen yrkas också att riksdagen skall begära skyndsamt förslag om
bostadsbidrag med rättvisa inkomstprövningsregler som utgår från disponibel
inkomst efter skatt (yrkande 5) och att riksdagen skall begära förslag som
innebär att bostadsbidragen för i första hand flerbarnsfamiljerna planmässigt
och successivt ersätts med grundavdrag, lägre inkomstskatt i övrigt samt
flerbarnstillägg {yrkande 9).

I motion 1985/86:So605 av Ann-Cathrine Haglund (m) yrkas att riksdagen
skall begära förslag till en trygghetsgaranti som skulle komplettera vårdnadsersättning
och föräldraförsäkring i enlighet med vad som anförs i motionen.
Motionären anknyter till förslagen i den ovannämnda motionen So614 (m)
och anför att dessa förslag avsevärt skulle förbättra den ekonomiska
situationen och valfriheten för barnfamiljerna. Enligt motionären finns det
dock skäl att särskilt uppmärksamma de ensamboende vårdnadshavarna och
deras barn. Motionären anser att vårdnadsersättningen och föräldraförsäkringen
bör kunna kompletteras med en rätt till inkomstutfyllnad upp till en
viss minimistandard, ett slags trygghetsgaranti.

I motion 1985186:So603 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) anges ett antal
principer som motionärerna anser böra vara vägledande för en familjepolitisk
reform under en längre genomförandeperiod, bl. a. ökad hänsyn till
försörjningsbörda när det gäller skattesystemet, på sikt en eliminering av
inkomstprövningen i familjestödssystemet, en generell utformning av familjestödet,
införande av ett obeskattat vårdnadsbidrag för alla förskolebarn,
enhetstaxa inom barnomsorgen m. m. Motionärerna framlägger vidare ett
antal konkreta förslag avsedda att genomföras inom tre år, bl. a. höjning av
barnbidraget till 8 000 kr. per år samt vårdnadsbidrag på 4 000 kr. per år och
förskolebarn, och yrkar att riksdagen skall begära förslag till reformerat
familjestöd i enlighet med motionen (yrkande 1). I motion 1985/86:425 (fp)
av samma motionärer utvecklas och konkretiseras dessa förslag. Motionärerna
yrkar i anslutning härtill att riksdagen skall begära förslag till reformerat
familjestöd enligt riktlinjerna i motionen, nämligen valfrihet, sänkta marginaleffekter
och fortsatt utökning av det ekonomiska stödet för barnfamiljer
(yrkande 1), att riksdagen skall besluta om införande av ett skattefritt
vårdnadsbidrag/småbarnstillägg på 4 000 kr. per barn och år fr. o. m. den 1
juli 1986 för barn upp till tre år (yrkande 2), att riksdagen uttalar sig för ett
åtgärdsprogam mot marginaleffekterna (fattigdomsfällan) i enlighet med
motionens riktlinjer (yrkande 3), att riksdagen skall ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om en långsiktig reformering av det familjepolitiska
stödet (yrkande 4) samt att riksdagen skall begära förslag till finansiering
av det familjepolitiska stödet i enlighet med motionen (yrkande 5).
Beträffande finansieringen pekas det i motionen på följande finansieringsvägar,
nämligen en successiv sänkning av det kommunala grundavdraget,
successivt avskaffande av livsmedelssubventionerna samt utebliven höjning
av bostadsbidragen. Till detta kommer enligt motionärerna en minskning av
socialbidragen till följd av den föreslagna utbyggnaden av det familjepolitiska
stödet.

I motion 1985/86:So615 av Kerstin Gellerman och Gudrun Norberg (båda
fp) yrkas ett tillkännagivande av vad i motionen anförts om införande av ett

SoU 1985/86:28

8

vårdnadsbidrag. Motionärerna påtalar skillnaderna i samhällsstöd mellan
familjer som får kommunal barnomsorg och sådana som inte kan få det eller
som själva tar hand om sina barn. Motionärerna vill utsträcka rätten till
ledighet för vård av barn fram till dess barnet uppnått tre års ålder och i
anslutning därtill införa vårdnadsbidrag.

I motion 1985/86:So604 av Karin Söder m.fl. (c) yrkas att riksdagen skall
begära ett reformprogram för familjepolitiken i linje med vad som redovisas i
motionen {yrkande 1). I motionen nämns bl. a. införande av en skattepliktig
vårdnadsersättning för familjer med barn i förskoleåldern, ändrade regler för
statsbidrag till barnomsorgen, ändrade regler för arbetsgivaravgifter för
privat barnomsorg, lindrad beskattning för privata dagmammor, ökad
skattereduktion för familjer med en inkomst, utbyggt barnbidrag m. m.
Motionärerna framställer också ett särskilt yrkande om att riksdagen skall
begära förslag till en skattepliktig vårdnadsersättning om 24 000 kr./år för
alla familjer med barn upp till tre år (yrkande 2). Motionärerna yrkar också
införande av möjlighet till kommunal vårdnadsersättning. Detta yrkande
behandlas nedan (s. 11). I motionen anförs bl. a. att centerpartiet formar sin
politik för familjernas valfrihet och avvisar politiska pekpinnar om familjernas
val och prioriteringar. I den med anledning av proposition 137 väckta
motion 1985186:427 (c) av samma motionärer yrkas ett tillkännagivande
angående en långsiktig utbyggnad av vårdnadsersättning/föräldraförsäkring
till att omfatta alla familjer med barn i förskoleåldern. Motionärerna anför
bl. a. att förslagen i proposition 137 om höjd garantinivå inom föräldraförsäkringen
måste ses som ett genombrott för tanken om vårdnadsersättning.
Motionärerna vill dock att riksdagen skall slå fast den långsiktiga målsättningen
genom ett uttalande att vårdnadsersättningen skall byggas ut till att
omfatta alla familjer med barn i förskoleåldern i enlighet med centerpartiets
förslag.

I motion 1985l86:So606 av Alf Svensson (c) begärs också förslag om
vårdnadsersättning. Motionären yrkar att riksdagen skall begära förslag till
vårdlön för familjer med barn i förskoleåldern att införas från den 1 januari
1987 (yrkande 4). Vårdlönen bör enligt motionären vara beskattad och utgå
med 10 % av basbeloppet per månad för det första barnet, hälften för
följande barn.

Utskottets överväganden

De förslag om ökat ekonomiskt stöd till barnfamiljerna som läggs fram i
proposition 1985/86:137 innebär, liksom den barnbidragshöjning som trädde
i kraft den 1 januari 1985, ett välbehövligt tillskott till barnfamiljernas
ekonomi. Utskottet ser med tillfredsställelse att det skapats utrymme för en
ytterligare höjning av det allmänna barnbidraget, vilket utskottet ser som
den viktigaste delen av samhällets stöd till barnfamiljerna. Denna syn på
barnbidragets roll kommer till uttryck också i propositionen (se ovan s. 7)
Utskottet vill samtidigt erinra om sina tidigare uttalanden att det behövs ett
fortsatt långsiktigt översynsarbete på familjepolitikens område och att detta
arbete bör bedrivas förutsättningslöst. Utskottet anser fortfarande att det
finns ett stort behov av en helhetssyn på barnfamiljernas ekonomiska

SoU 1985/86:28

9

1* Riksdagen 1985/86. 12 sami Nr28

situation. Utgångspunkten bör vara att olika åtgärder skall komplettera
varandra så att de tillsammantaget leder till en rättvis fördelning av
samhällets stöd och därmed en utjämning mellan barnfamiljer och ickebarnfamiljer
samt mellan olika inkomstskikt. Att i förväg binda sig för vissa
typer av lösningar vore olyckligt, vilket utskottet framhållit upprepade
gånger. Utskottet, som förutsätter att man inom regeringskansliet fortsätter
arbetet med en reformering av familjepolitiken, avstyrker därför motionerna
So603 (fp) yrkande 1, So604 (c) yrkande 1, So605 (m), S0615 (fp) och 425 (fp)
yrkande 1.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet även yrkande 3 i
motion 425 (fp). Utskottet avstyrker av samma skäl även yrkande 4 i samma
motion.

När det gäller införande av vårdnadsersättning, småbarnstillägg eller liknande
har utskottet tidigare av de skäl som ovan anförts ställt sig avvisande till
sådana förslag. Utskottet har alltjämt samma inställning. Det kan tilläggas
att de konkreta förslag som framlagts (m, fp, c) dessutom företer betydande
skillnader i fråga om sådana grundläggande villkor som om ersättningen skall
anses ge kompensation för en arbetsinsats och därmed vara skattepliktig,
eller om den skall vara skattefri och neutral till hur föräldrarna ordnar
omsorgen om sina barn. Förslagen skiljer sig även i fråga om vårdnadsersättningens
belopp, om i vad mån storleken skall vara relaterad till antalet barn
m. m. Enligt utskottets uppfattning finns inte skäl för riksdagen att gå in
närmare på förslag vars konsekvenser för olika typer av barnfamiljer är så
svåra att överblicka. Utskottet avstyrker alltså motionerna So604 (c) yrkande
2, S06O6 (c) yrkande 4, So614 (m) yrkande 5,425 (fp) yrkande 2 och 427 (c).

När det gäller förslaget i motion 1985/86:425 (fp) yrkande 5 angående
finansieringen av det familjepolitiska stödet vill utskottet erinra om att
finansutskottet nyligen behandlat folkpartiets förslag till finansiering av de av
partiet föreslagna familjepolitiska åtgärderna. Finansutskottet fann därvid
att den anvisade finansieringen inte var tillräcklig och att den skulle ha en
långsiktigt dränerande budgeteffekt (FiU 1985/86:10 s. 50).

Socialutskottet kan med hänvisning till det anförda inte ställa sig bakom ett
tillkännagivande i enlighet med motionsförslaget och avstyrker alltså motion
425 (fp) i här aktuell del (yrkande 5).

I motion 1985/86:424 (m) aktualiseras vidare regler och villkor för bostadsbidrag
(yrkandena 8 och 9). Utskottet konstaterar i denna del att bostadskommittén
i sitt slutbetänkande (del 1, SOU 1986:5) behandlat grundläggande
frågor om bostadsbidragssystemets utformning, bl. a. om inkomstprövningen,
och föreslagit vissa regeländringar. Kommitténs förslag skall remissbehandlas
och därefter beredas inom regeringskansliet med sikte på en
proposition till riksdagen hösten 1986. Bostadsutskottet har nyligen avstyrkt
två motionsyrkanden (m) av samma innehåll som de nu aktuella med
hänvisning till beredningen av bostadskommitténs förslag (BoU 1985/86:12
s. 4). Socialutskottet har inte anledning att göra annan bedömning än
bostadsutskottet och avstyrker sålunda motion 424 (m) i aktuell del
(yrkandena 8 och 9).

SoU 1985/86:28

10

Kommunal vårdnadsersättningm. m.

SoU 1985/86:28

Tre motioner (m resp. c) tar upp kommunernas möjlighet att genom
kommunal vårdnadsersättning eller genom socialbidrag ge ekonomiskt stöd
till föräldrar som önskar avstå från förvärvsarbete för att själva vårda sina
barn.

I motion 1985/86:So601 av Martin Olsson och Ulla Tillander (båda c) yrkas att
riksdagen skall begära förslag om ändring av socialtjänstlagen syftande till att
vård av egna små barn skall bedömas som en av samhället helt accepterad
verksamhet. Motionärerna diskuterar en dom av regeringsrätten 1985,
varigenom domstolen avslagit begäran om bistånd i form av socialbidrag i det
fall plats anvisats inom kommunens barnomsorg och modern därför varit
oförhindrad att söka arbete. Motionärerna anför bl. a. att familjepolitiken
bör utgå från den självklara förutsättningen att alla barn har rätt till omsorg
och att all omsorg måste värderas och ersättas. Föräldrarna måste enligt
motionärerna ha valfrihet mellan att anlita samhällets eller annan barnomsorg
och att avstå från förvärvsarbete utanför hemmet för att själva på heltid
vårda sina små barn. Motionärerna vill ha en sådan ändring av socialtjänstlagen
att föräldrarna ges denna valfrihet och att vård av egna barn blir en av
samhället helt accepterad verksamhet.

I motion 1985l86:So6I4 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) yrkas att riksdagen skall
begära en sådan ändring av socialtjänstlagen att det klart framgår att vård av
egna barn skall betraktas som jämbördigt med förvärvsarbete (yrkande 15).
Aven dessa motionärer tar upp den ovannämnda regeringsrättsdomen om
vägrat socialbidrag i det fall barnomsorgsplats erbjudits. Motionärerna
kritiserar att en hemarbetande förälder som inte ställt sig i daghems- och
arbetslöshetskö skall anses ”frivilligt avhålla sig från att arbeta” trots att
vederbörande utför ett arbete som på daghem skulle kosta över 100 000 kr.
för två barn. Motionärerna anför att socialbidrag alltid är en nödlösning, men
när behov därav trots allt uppstår vård av egna barn bör jämställas med
motsvarande förvärvsarbete.

Ett förslag med liknande syfte som i de två nu nämnda motionerna
framläggs i motion 1985/86:So604 av Karin Söder m.fl. (c). I denna motion
yrkas att riksdagen skall begära förslag om ändring av kommunallagen så att
det blir förenligt med den kommunala kompetensen att i en kommun införa
vårdnadsersättning (yrkande 9). Motionärerna anför att det inom en rad
kommuner tas initiativ för att lokalt skapa en vårdnadsersättning. Dessa
initiativ skall ses som ett resultat av en bred och entydig folklig opinion för
rättvisa mellan olika barnfamiljer när det gäller omsorgen om små barn.
Kommunen skall enligt motionärerna ha möjlighet att direkt betala ut
vårdnadsersättning. Om detta förutsätter en ändring av kommunallagen bör
det ske.

Frågan om rätt till socialbidrag vid vård av egna barn behandlades av
utskottet under föregående riksmöte. 1 sitt betänkande SoU 1984/85:18
(s. 7 f.) redovisade utskottet bl. a. vissa uttalanden som gjorts av riksdagen i
samband med socialtjänstlagens tillkomst, innehållet i socialstyrelsens
allmänna råd på området, samt slutligen innehållet i regeringsrättens då
nyligen meddelade dom. Utskottet anförde härefter följande.

Utskottet konstaterar för sin del att riksdagens enhälliga uttalanden i
samband med socialtjänstlagens tillkomst utgår från synen att den som själv
kan försörja sig genom eget arbete inte bör ha rätt till socialbidrag. Utskottet
anser detta vara en naturlig utgångspunkt även för bedömningen av sådana
fall som motionärerna tar upp. Den som inte har ett arbete bör således i vart
fall stå till arbetsmarknadens förfogande. Utskottet konstaterar att regeringsrättens
prejudicerande avgörande går i samma riktning. I den mån det i
ett enskilt fall finns särskilda omständigheter som motiverar rätt till bistånd
trots att den sökande inte vill ställa sig till arbetsmarknadens förfogande finns
möjlighet att efter prövning ändå låta socialbidrag utgå.

Utskottet kan således inte acceptera synsättet att var och en som har barn
skall kunna välja att avstå från förvärvsarbete för att - om inkomsterna då
inte räcker till - i stället få socialbidrag. I första hand måste den enskilda
människan själv ta ansvar för sitt liv och efter förmåga försöka försörja sig
och sin familj. Socialbidraget bör, som framhölls då socialtjänstlagen antogs,
vara en sista resurs för att trygga den enskildes försörjning när andra
möjligheter tryter. Utskottet kan inte gå med på att socialbidraget skall
användas som ett medel för att förverkliga allmänna familjepolitiska mål,
såsom motionsförslaget syftar till.

Motionsyrkanden om införande av möjlighet att utge kommunal vårdnadsersättning
har ett flertal gånger avstyrkts av konstitutionsutskottet, senast i
betänkande KU 1985/86:15 (s. 48). I det nämnda betänkandet upplyses även
(s. 18) att regeringen den 12 december 1985 beslutat att inte vidta någon
åtgärd med anledning av framställningar från sex kommuner om att
regeringen skulle verka för en lagändring som gör det möjligt för en kommun
att införa vårdnadsersättning för vård av egna barn.

Utskottet har när det gäller socialbidrag för vård av egna barn samma
uppfattning som tidigare och avstyrker alltså motionerna So601 (c) och So614
(m) yrkande 15.

När det gäller yrkandet i motion So604 (c) om möjlighet till kommunal
vårdnadsersättning uppfattar utskottet detta förslag som närmast syftande
till att kompensera föräldrar som inte åtnjuter kommunal barnomsorg.
Förslaget har således ett starkt samband med det ansvar för barnomsorgen
som åvilar kommunen enligt socialtjänstlagen. Utskottet vill med anledning
därav erinra om att riksdagen i höstas ställde sig bakom förslagen i
proposition 1984/85:209 om förskola för alla barn, innebärande att man slog
fast principen om alla barns rätt att fr. o. m. ett och ett halvt års ålder och
fram till skolstarten delta i en kommunal förskoleverksamhet. Enligt
propositionen skall utbyggnaden av barnomsorgen ske i sådan takt att
barnomsorgsverksamheten är utbyggd senast år 1991. För de barn vars
föräldrar förvärvsarbetar eller studerar är det i första hand fråga om behov av
barnomsorg i daghem eller familjedaghem. För övriga barn avses öppen
förskola eller deltidsgrupp (prop. s. 17).

Enligt utskottets mening skulle en möjlighet för kommunerna att utge en
kommunal vårdnadsersättning kunna få den effekten att vissa kommuner
föredrog detta framför att bygga ut barnomsorgen. Detta skulle motverka
förverkligandet av en förskola för alla barn och dessutom försvåra arbetet för
kvinnors jämställdhet. Utskottet, som tidigare uttalat att det är angeläget att
den planerade utbyggnaden av barnomsorgen kommer till stånd (SoU

SoU 1985/86:28

12

1985/86:5 s. 8), kan av dessa skäl inte ställa sig bakom förslaget om möjlighet
till kommunal vårdnadsersättning. Utskottet avstyrker således motion So604
(c) i här aktuell del (yrkande 9).

Vissa lagstiftningsfrågor

I proposition 1985186:96 föreslås en ny lag om förlängt barnbidrag avsedd att
träda i kraft den 1 juli 1986. Förslaget innebär att riksförsäkringsverket och
de allmänna försäkringskassorna övertar administrationen av det förlängda
barnbidraget, som härigenom förs över från det studiesociala området till
socialförsäkringsområdet. Reglerna anpassas till dem som gäller för allmänt
barnbidrag och utbetalningarna samordnas. Vidare föreslås vissa ändringar i
lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott för studerande och i lagen
(1984:1096) om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn. Båda är av redaktionell
karaktär.

Utskottet tillstyrker förslagen.

I samma proposition föreslås vidare ändringar fr. o. m. den 1 juli 1986 i lagen
(1947:529) om allmänna barnbidrag som - förutom en anpassning till den nya
lagen om förlängt barnbidrag-, bl. a. innebär utvidgad rätt till barnbidrag för
barn i specialskolan och för barn som erhåller bostad enligt omsorgslagstiftningen.

I motion 1985/86:So234 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkas ett tillkännagivande
av vad i motionen anförts om behovet av en översyn av reglerna för
bl. a. barnbidrag för barn som vistas på statlig specialskola eller liknande
(yrkande 3 delvis). Motionärerna påpekar att rätten till barnbidrag, flerbarnstillägg
m. m. för närvarande är begränsad för handikappade barn som
vistas på institutioner. De erinrar om att riksdagen tidigare uttalat att det är
angeläget att en regeländring kommer till stånd.

Utskottet behandlade under föregående riksmöte ett flertal motioner av
samma innebörd som den nu aktuella (SoU 1984/85:18 s. 13 f.). Som framgår
av motionen underströk utskottet då kraftigt angelägenheten av en regeländring
beträffande barnbidrag till barn i specialskolor och förutsatte att
regeringen skyndsamt skulle överväga dessa frågor med sikte på ett
avskaffande av nuvarande system med s. k. klädbidrag.

Utskottet konstaterar att regeringen nu i proposition 1985/86:96 framlagt
förslag i enlighet med vad riksdagen begärt och tillstyrker propositionen i här
aktuell del. Motionsyrkandet (fp) påkallar därför ingen riksdagens åtgärd,
såvitt nu är i fråga.

I samma proposition föreslås vidare ett bemyndigande för regeringen att
träffa överenskommelse med andra länder om barnbidrag. Regleringen i
lagen om allmänna barnbidrag kommer härigenom att överensstämma med
vad som gäller enligt 20 kap. 15 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Ändringen syftar till att göra det möjligt att genom konventioner träffa
överenskommelser om förmåner vid vistelse i annat land än det egna i syfte
bl. a. att undvika dubbelbetalningar. I propositionen anförs (s. 17) att
målsättningen när konventioner sluts regelmässigt är att det utsändande
landets lagstiftning skall fortsätta att gälla och det andra landets lagstiftning
vika.

SoU 1985/86:28

13

I motion 1985/86:So622 av Rune Rydén och Gullan Lindblad (båda m)
yrkas att riksdagen skall begära utredning och förslag sorn syftar till att
barnbidrag inte skall kunna utgå samtidigt såväl från Sverige som från ett
främmande vistelseland. Motionärerna tar upp ett fall där bidrag utgått
retroaktivt efter en utlandsvistelse trots att barnbidrag också utbetalats från
vistelselandet under motsvarande tid. Motionärerna ifrågasätter om barnbidrag
skall kunna utgå från båda länderna och anser att dylika förhållanden
bör kunna regleras genom någon form av överenskommelse/konvention.

I propositionen har som ovan nämnts föreslagits ett bemyndigande för
regeringen att träffa överenskommelse med andra länder om rätt till
barnbidrag, vilket enligt utskottets mening tillgodoser syftet med motion
So622 (m). I sammanhanget kan erinras om att riksdagen tidigare på förslag
av utskottet givit regeringen till känna behovet av en förutsättningslös
översyn av hithörande regler i lagen om allmänna barnbidrag i syfte att skapa
större enhetlighet och bättre samordning i förhållande till andra sociala
förmåner, här och utomlands (Soll 1983/84:17 s. 4, rskr. 211). Skäl för detta
var bl. a. att nuvarande regler gör att barnbidrag i vissa fall kan utgå samtidigt
såväl från Sverige som från annat land. Det nu aktuella motionsyrkandet
påkallar således ingen riksdagens åtgärd. Propositionsförslaget tillstyrks.

I proposition 1985186:137 framläggs vissa ytterligare lagförslag som rör
villkoren för förlängt barnbidrag. Dessa ändringar avses träda i kraft den 1
januari 1987. Förslagen innebär såvitt nu är i fråga (3 § lagen om förlängt
barnbidrag) att förlängt barnbidrag lämnas t. o. m. den månad eleven slutför
utbildningen eller avbryter studierna, dvs. den nuvarande begränsningen till
läsåret september—maj föreslås borttagen. Propositionsförslagen tillstyrks i
de motioner som berört det. Även utskottet tillstyrker förslaget.

I samma proposition föreslås vidare att den nuvarande kvartalsanknytningen
vad gäller rätten till barnbidrag upphör och anpassas till den månadsregel
som gäller i fråga om utbetalningen av bidraget (2 och 3 §§ lagen om
allmänna barnbidrag). På en punkt föreslås dock ett bibehållande av
nuvarande kvartalsregel: barnbidrag kommer även enligt det nya förslaget
att utgå t. o. m. det kvartal då barnet fyller 16 år. Skäl härför är att man velat
undvika en försämring för de barn som inte fortsätter att studera i
gymnasieskolan. Visst undantag görs även beträffande institutionsvård (7 § i
dess lydelse enligt prop. 96). En kvartalsanknytning kommer även att kvarstå
vad gäller flerbarnstillägg för studerande i åldrarna 16—19 år (2 b §).

I motion 1985/86:So602 av Karin Israelsson (c) yrkas att riksdagen skall
begära sådana ändringar i lagen om allmänna barnbidrag att kvartalsanknutna
barnbidrag helt upphör.

Som ovan framgått innebär förslagen i proposition 137 att kvartalsanknytningen
i huvudsak upphör. De undantag som ännu kvarstår är begränsade
och får tills vidare accepteras. Förslagen tillgodoser alltså i huvudsak syftet
med motion So602 (c), som enligt utskottets mening därför inte påkallar
någon riksdagens åtgärd.

Frågan om rätt till barnbidrag vid längre tids utlandsvistelse tas upp i två
motioner. Bakgrunden härtill är följande.

SoU 1985/86:28

14

Riksdagen beslutade i december 1984 att 1 § i lagen om allmänna
barnbidrag skulle ändras på så sätt att det fr. o. m. år 1985 gäller en principiell
ettårsgräns för barnbidrag under vistelse utomlands (prop. 1984/85:39, SoU
6). Om vistelsen är avsedd att vara längre tid än ett år skall alltså barnbidrag
inte utgå. För barn till statligt anställda som utför arbete utomlands gäller
ingen tidsbegränsning. För barn till svenska missionärer och präster gäller
liksom tidigare en treårsgräns, vilket före lagändringen gällde som allmän
huvudregel.

Utskottet har tidigare behandlat motionsförslag om utsträckt rätt till
barnbidrag för barn till alla som är anställda av svenska kyrkan, svenska
trossamfund eller till sådant samfund knutet organ eller av en svensk ideell
organisation som bedriver biståndsverksamhet.

Utskottet anförde i betänkandet SoU 1984/85:6 att det delade åsikten att
det är önskvärt att likställa olika typer av ideellt biståndsarbete, så att samma
förmåner kommer att utgå till alla som är anställda av ett svenskt trossamfund
eller av en svensk ideell organisation som bedriver biståndsverksamhet i
utvecklingsländer. Det viktiga var dock enligt utskottet att möjligheterna att
bedriva ideellt biståndsarbete inte försämrades. Om detta krav tillgodosågs i
form av särskilda undantagsregler i lagen om allmänna barnbidrag eller i
form av ekonomisk kompensation i annan ordning var enligt utskottet mera
en praktisk fråga. Utskottet ansåg för sin del den i propositionen föreslagna
linjen - dvs. utbetalning av motsvarande bidrag genom SIDA - vara den
enklaste och mest lättillämpade lösningen.

I betänkande SoU 1984/85:18 konstaterade utskottet att ingenting nytt
hade framförts sedan riksdagen senast tog ställning till denna fråga.
Utskottet tilläde att erfarenheterna får utvisa om det finns skäl att överväga
andra lagtekniska lösningar för att inte försvåra det ideella biståndsarbetet.
Utskottet ville alltså inte gå in på en förnyad prövning av den lagändring som
trädde i kraft vid årsskiftet 1984/85 och avstyrkte därmed den då aktuella
motionen.

I motion 1985186:So620 av Ingemar Eliasson (fp) yrkas att riksdagen skall
anta ett till motionen bifogat lagförslag, innebärande att det i tiden
obegränsade undantag som för närvarande gäller för barn till statligt
anställda som utför arbete utomlands utsträcks att gälla även medföljande
barn till den som är anställd av svenska kyrkan, ett svenskt trossamfund eller
till sådant samfund knutet organ eller av en svensk ideell organisation som
bedriver biståndsverksamhet. Motionären anför bl. a. att samhället bör inta
en positiv inställning till det biståndsarbete som bedrivs av ideella organisationer.
Det bör därför finnas en generell rätt till barnbidrag för barn till
utlandsstationerade präster, missionärer och biståndsarbetare m. fl., oavsett
hur lång utlandsvistelsen är.

I motion 1985/86:So621 av Ann-Cathrine Haglund och Göte Jonsson (båda
m) yrkas att riksdagen skall begära förslag till sådan ändring av lagen om
allmänna barnbidrag att treårsgränsen kommer att gälla för alla som är
anställda av ovannämnda samfund och ideella organisationer. I denna
motion anförs bl. a. att missionsarbete och ideellt biståndsarbete företer
betydande likheter vad gäller såväl arbetsinnehåll som organisationsbakgrund.
Det är därför önskvärt att likställa olika typer av ideellt biståndsarbe -

SoU 1985/86:28

15

te. De volontärbidrag som administreras av SIDA utjämnar inte de
ekonomiska skillnaderna. Motionärerna anser därför att den tidigare
treårsgränsen för barnbidrag vid utlandsvistelse bör utsträckas att gälla inte
bara barn till präster och missionärer utan även barn till andra personer
anställda av svenska kyrkan, ett svenskt trossamfund eller till ett sådant
samfund knutet organ eller av en svensk ideell organisation som bedriver
biståndsverksamhet.

Utskottet anser inte att någonting nytt har framkommit som skulle motivera
en omprövning av riksdagens tidigare ställningstagande i denna fråga. Som
utskottet tidigare anfört får erfarenheterna utvisa om det finns skäl att
överväga andra lagtekniska lösningar för att inte försvåra det ideella
biståndsarbetet. Utskottet förutsätter att regeringen följer tillämpningen av
nu aktuella regler och om så skulle visa sig motiverat tar initiativ till lämpliga
åtgärder. Utskottet avstyrker sålunda såväl motion So620 (fp) som motion
So621 (m).

Storlek av barnbidrag och förlängt barnbidrag

I proposition 1985/86:137 om ökat ekonomiskt stöd till barnfamiljer föreslås
en höjning av det allmänna barnbidraget med 1 020 kr. per år och barn
fr. o. m. den 1 januari 1987 (1 § i förslaget till lag om ändring i lagen om
allmänna barnbidrag). En motsvarande höjning föreslås beträffande det
förlängda barnbidraget (1 § i förslaget till lag om ändring i den ännu inte
formellt beslutade lagen om förlängt barnbidrag).

Beträffande medelsanvisningen för Allmänna barnbidrag har i proposition
1985/86:96 föreslagits ett belopp av 8 230 milj. kr. avseende allmänna
barnbidrag och förlängt barnbidrag. Detta belopp föreslås i proposition
1985/86:137 höjt med ytterligare 905 milj. kr. såsom en konsekvens av de
föreslagna regeländringarna. Av beloppet avser 875 milj. kr. den beloppsmässiga
höjningen av bidragen.

Ett flertal motioner från samtliga oppositionspartier tar upp storleken av
barnbidrag och förlängt barnbidrag.

I motion 1985186:424 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) yrkas avslag på den
föreslagna höjningen av det allmänna barnbidraget {yrkande 1) och på
höjningen av det förlängda barnbidraget (yrkande 2). I anslutning härtill
yrkas en motsvarande mindre medelsanvisning (-875 milj. kr.) till Allmänna
barnbidrag (yrkande 3). Motionärerna anför bl. a. att de höjda barnbidragen
finansieras med höjda skatter som i stor utsträckning drabbar barnfamiljerna
själva. Rundgången skulle därför fortsätta och bidragsberoendet ytterligare
öka. Motionärerna anser att barnfamiljernas ekonomi i stället bör stärkas
genom att hänsyn tas till deras lägre skatteförmåga genom sänkt inkomstskatt
i form av grundavdrag för barn.

I motion 1985/86:So604 av Karin Söder m.fl. (c), som väckts under den
allmänna motionstiden, yrkas att riksdagen beslutar att som en minimiåtgärd
hos regeringen begära förslag om höjning av barnbidragen med 500 kr. per år
(yrkande 10). I motion 1985186:427 (c) av samma motionärer konstateras att
förslagen i proposition 1985/86:137 är i enlighet med centerpartiets krav och
familjepolitiska program.

SoU 1985/86:28

16

I motion ]985/86:So606 av Alf Svensson (c) yrkas att riksdagen skall begära
förslag om höjning av barnbidragen med 600 kr. per barn och år fr. o. m. den
1 juli 1986 {yrkande 10).

I motion 1985/86:So607 av Lars Werner m. fl. (vpk), som väckts under den
allmänna motionstiden, yrkas att riksdagen beslutar att barnbidraget tills
vidare skall utgå med 25 % av basbeloppet (yrkande 13). Motionärerna
anför att en barnbidragshöjning behövs dels därför att inflationen urholkat
tidigare belopp, dels därför att levnadsomkostnaderna har ökat. De erinrar
vidare om att vpk under många år krävt att barnbidraget skall motsvara 25 %
av basbeloppet och indexregleras. I motion 1985186:426 (vpk) av samma
motionärer anförs att de åtgärder som har störst betydelse om man vill
förbättra inte bara för barnfamiljerna utan även för andra ekonomiskt svårt
ställda grupper är att ta bort momsen på maten och att minska boendekostnaderna.
Motionärerna konstaterar vidare att förslagen i proposition 1985/
86:137 tillgodoser vpk:s krav vad gäller storleken på barnbidraget, däremot
inte kravet att barnbidraget skall vara basbeloppsanknutet. Enligt motionärerna
är det inte rimligt att varje nödvändig barnbidragshöjning skall behöva
föregås av en så ingående och långsam process som en prövning av regering
och riksdag innebär. Motionärerna yrkar i enlighet härmed att såväl
barnbidraget som det förlängda barnbidraget skall göras basbeloppsanknutet
på den nivå som föreslås i proposition 137 (yrkande 1).

Utskottet har i det föregående anslutit sig till propositionens syn att
barnbidraget är den viktigaste delen av samhällets stöd till barnfamiljerna.
Även om andra familjepolitiska åtgärder också kan vara motiverade framstår
i nuläget en barnbidragshöjning som det bästa och mest effektiva sättet att
snabbt nå alla barnfamiljer med ett förbättrat ekonomiskt stöd. Utskottet
tillstyrker sålunda propositionens förslag om höjning av barnbidrag och
förlängt barnbidrag och avstyrker motion 1985/86:424 (m) yrkande 1 resp. 2.
Utskottet avstyrker även förslagen om en mindre barnbidragshöjning från
den 1 juli 1986, vilka framförs i motionerna So604 (c) yrkande 10 och S06O6
(c) yrkande 10 och som får anses tillgodosedda genom förslagen i propositionen.

Som en följd av detta utskottets ställningstagande tillstyrker utskottet även
den i propositionerna föreslagna medelsanvisningen till Allmänna barnbidrag
och avstyrker motion 1985/86:424 (m) yrkande 3.

När det gäller den i vpk-motionerna aktualiserade frågan om en indexreglering
av barnbidraget kan erinras om att utskottet vid flera tidigare tillfällen
avstyrkt sådana förslag från vpk, senast i betänkande SoU 1983/84:35.
Utskottet anförde då bl. a. (s. 13) att en indexreglering av barnbidraget
skulle minska möjligheterna till en förutsättningslös prövning av på vilket
sätt stödet till barnfamiljerna bör utformas för att nå de mest behövande.

Utskottet har inte ändrat inställning i denna principfråga och avstyrker
sålunda motion 1985/86:426 (vpk) yrkande 1 såväl vad gäller det allmänna
barnbidraget som vad gäller det förlängda barnbidraget.

SoU 1985/86:28

17

1** Riksdagen 1985/86. 12saml. Nr28

Bidragsförskott m. m.

SoU 1985/86:28

I proposition 1985/86:135 hemställs att riksdagen till Bidragsförskott för
budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 1 685 milj. kr. I propositionen
anförs att riksdagens revisorer inom kort kommer att i skrivelse till
riksdagen framlägga olika förslag beträffande underhållsbidrag och bidragsförskott.
Föredragande statsrådet anför att denna skrivelse bör avvaktas
innan regeringen lämnar förslag till riksdagen i dessa frågor. Enligt statsrådets
bedömning bör frågan tas upp inom regeringen senare under kalenderåret
1985/86. Den föreslagna medelsanvisningen utgår tills vidare från
oförändrade underhållsbidrags- och bidragsförskottsregler.

I motion 1985186:423 av Karin Israelsson m.fl. (c) yrkas att riksdagen skall
begära förslag under innevarande kalenderår om besparingar under anslaget
Bidragsförskott. Motionärerna anför bl. a. att rapporten från riksdagens
revisorer nu framlagts och att där redovisas omfattande möjligheter till
besparingar.

Utskottet tar denna dag även ställning till Förslag 1985/86:17 från
riksdagens revisorer angående statens utgifter för bidragsförskott. Utskottet
uttalar sig därvid för en förutsättningslös utredning av nuvarande regelsystem,
regeringen obetaget att om den så finner motiverat framlägga förslag till
kortsiktiga åtgärder (SoU 1985/86:29). Motion 423 (c) bör med hänsyn härtill
inte föranleda någon riksdagens åtgärd och avstyrks.

I motion 1985l86:So234 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) hemställs såvitt nu är i
fråga (yrkande 3 delvis) att riksdagen skall ge regeringen till känna behovet
av en översyn av reglerna för bidragsförskott för barn som vistas på statlig
specialskola eller liknande.

Som ovan framgått förordar utskottet en förutsättningslös utredning av
regelsystemet för underhållsbidrag och bidragsförskott. Utskottet utgår från
att regeringen i det sammanhanget överväger innehållet i bidragsförskottslagen
i hela dess vidd. Motion So234 (fp) påkallar därför ingen riksdagens
åtgärd i här aktuell del och avstyrks.

Utskottet tillstyrker den i proposition 1985/86:135 föreslagna medelsanvisningen
till Bidragsförskott och den i proposition 1985/86:100 föreslagna
medelsanvisningen till (C 6) Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande det familjepolitiska reformarbetet
att riksdagen avslår motion 1985/86:So603 yrkande 1, motion 1985/
86:So604 yrkande 1, motion 1985/86:So605, motion 1985/86:So615
och motion 1985/86:425 yrkande 1,

2. beträffande åtgärdsprogram mot marginaleffekter
att riksdagen avslår motion 1985/86:425 yrkande 3,

3. beträffande ett familjepolitiskt utbyggnadsprogram
att riksdagen avslår motion 1985/86:425 yrkande 4,

4. beträffande införande av vårdnadsersättning

att riksdagen avslår motion 1985/86:So604 yrkande 2, motion 1985/

86:So606 yrkande 4, motion 1985/86:So614 yrkande 5, motion 1985/
86:425 yrkande 2 och motion 1985/86:427,

5. beträffande finansieringen av familjepolitiska åtgärder
att riksdagen avslår motion 1985/86:425 yrkande 5,

6. beträffande villkor för bostadsbidrag

att riksdagen avslår motion 1985/86:424 yrkandena 8 och 9,

7. beträffande socialbidrag vid vård av egna barn

att riksdagen avslår motion 1985/86:So601 och motion 1985/86:So614
yrkande 15,

8. beträffande möjlighet till kommunal vårdnadsersättning
att riksdagen avslår motion 1985/86:So604 yrkande 9,

9. beträffande ändrad administration av förlängt barnbidrag m. m.
att riksdagen antar i proposition 1985/86:96 framlagda förslag till

a) lag om förlängt barnbidrag,

b) lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,

c) lag om ändring i lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott för
studerande,

d) lag om ändring i lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till vissa
adoptivbarn,

10. beträffande barnbidrag till barn i specialskola

att riksdagen avslår motion 1985/86 :So234 yrkande 3 i motsvarande
del,

11. beträffande barnbidrag samtidigt från Sverige och annat land
att riksdagen avslår motion 1985/86:So622,

12. beträffande förlängt barnbidrag hela året

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:137 i motsvarande del
antar 3 § i förslaget till lag om ändring i lagen (1986:000) om förlängt
barnbidrag,

13. beträffande övergång frän kvartals- till månadsregel

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:137 i motsvarande del
antar 2 och 3 §§ i förslaget till lag om ändring i lagen (1947:529) om
allmänna barnbidrag,

14. beträffande kvartalsanknytning av barnbidrag
att riksdagen avslår motion 1985/86:So602,

15. beträffande barnbidrag vid längre tids utlandsvistelse

att riksdagen avslår motion 1985/86:So620 och motion 1985/86:So621,

16. beträffande höjning av det allmänna barnbidraget

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:137 i motsvarande del
och med avslag på motion 1985/86:So604 yrkande 10, motion 1985/
86:So606 yrkande 10 och motion 1985/86:424 yrkande 1 antar 1 § i
förslaget till lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,

17. beträffande höjning av förlängt barnbidrag

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:137 i motsvarande del
och med avslag på motion 1985/86:424 yrkande 2 antar 1 § i förslaget
till lag om ändring i lagen (1986:000) om förlängt barnbidrag,

18. beträffande lagförslagen i övrigt

att riksdagen antar i proposition 1985/86:137 framlagda förslag till lag

SoU 1985/86:28

19

om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag och till lag om
ändring i lagen (1986:000) om förlängt barnbidrag i den mån förslagen
inte behandlats under mom. 12, 13, 16 och 17,

19. beträffande medelsanvisning till Allmänna barnbidrag

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:96 yrkande 5 och
proposition 1985/86:137 yrkande 4 och med avslag på motion 1985/
86:424 yrkande 3 till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1986/87
anvisar ett förslagsanslag av 9 135 000 000 kr.,

20. beträffande indexreglering av barnbidrag m. m.

att riksdagen avslår motion 1985/86:So607 yrkande 13 och motion
1985/86:426 yrkande 1,

21. beträffande besparingar under anslaget Bidragsförskott
att riksdagen avslår motion 1985/86:423,

22. beträffande bidragsförskott till barn i specialskola

att riksdagen avslår motion 1985/86:So234 yrkande 3 i motsvarande
del,

23. beträffande medelsanvisning till Bidragsförskott

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:135 till Bidragsförskott
för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 1 685 000 000 kr.,

24. beträffande medelsanvisning för bidrag till vissa adoptivbarn
att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 bil. 7 till Särskilt
bidrag för vissa adoptivbarn för budgetåret 1986/87 anvisar ett
förslagsanslag av 4 900 000 kr.

Stockholm den 15 maj 1986

På socialutskottets vägnar

Daniel Tarschys

Närvarande: Daniel Tarschys (fp). John Johnsson (s), Göte Jonsson (m),
Kjell Nilsson (s), Rune Gustavsson (c), Gunnar Ström (s), Per Arne Aglert
(fp), Ann-Cathrine Haglund (m), Yvonne Sandberg-Fries (s). Inga Lantz
(vpk), Ingrid Andersson (s), Ingvar Eriksson (m), Rosa Östh (c). Maud
Björnemalm (s) och Birthe Sörestedt (s).

SoU 1985/86:28

20

Reservationer

SoU 1985/86:28

Det familjepolitiska reformarbetet (mom. 1 i hemställan)

1. av Daniel Tarschys (fp), Göte Jonsson (m), Rune Gustavsson (c), Per
Arne Aglert (fp), Ann-Cathrine Haglund (m), Ingvar Eriksson (m) och Rosa
Östh (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 9 med ”De förslag
om” och slutar på s. 10 med ”425 (fp) yrkande 1” bort ha följande lydelse:

I och med den första trepartiregeringens tillträde 1976 påbörjades en viktig
kursomläggning i familjepolitiken i syfte att öka valfriheten för familjerna
och skapa bättre förutsättningar för barnens trygghet.

Under de borgerliga regeringsåren vidtogs bl. a. följande åtgärder:

o En rätt till ledighet för vård av barn infördes. Föräldrar fick härigenom
möjlighet att förkorta sin arbetstid till normalt sex timmar per dag.
Föräldrar med barn under ett och ett halvt år gavs vidare rätt till hel
tjänstledighet från arbetet,
o Föräldraförsäkringen byggdes ut från sju till tolv månader, varav de första
nio ersätts enligt inkomstbortfallsprincipen och de tre sista med ett
garantibelopp.

o Barnbidraget höjdes från 1 800 kr. till 3 000 kr. per barn.
o 'Ett flerbarnstillägg infördes som innebar att barnbidraget fr.o.m. det
tredje barnet utgår med ett med 50 % förhöjt belopp,
o Allmän föräldrautbildning i samband med barnets födelse genomfördes,
och rätt till ledighet från arbetet för sådan utbildning infördes,
o Män fick rätt till tio dagars ledighet i samband med barns födelse,
o Rätten till ersättning och ledighet vid barns sjukdom utsträcktes till 60
dagar per barn och år.
o Aga av barn förbjöds i lag.

o Genom en fortsatt utbyggnad av den kommunala barnomsorgen fördubblades
antalet daghemsplatser från 81 100 år 1976 till 163 500 år 1982.
Samtidigt ökade antalet platser för förskolebarn i familjedaghem från
59 200 till 97 000.

o Genom en kraftfull satsning på omsorgen av skolbarn i åldern 7—12 år
ökades antalet platser i fritidshem och familjedaghem från 50 000 år 1976
till 104 400 år 1982.

De åtgärder som vidtagits sedan regeringsskiftet 1982 vittnar om ett försvagat
intresse för familjepolitiken och en snävare syn på andra former av
barnomsorg än heltidstillsyn i kommunala daghem.

Enligt utskottets mening behövs nu åter en kursomläggning. Det familjepolitiska
reformarbetet måste utgå från en helhetssyn och utformas utifrån
vissa övergripande mål och principer. Familjen är samhällets hörnsten, och
de viktigaste delarna i barnens uppfostran ges i familjen. Brister i detta
avseende kan aldrig helt uppvägas av fostran och utbildning utanför familjen.

Föräldrarna har det grundläggande ansvaret för barnens uppfostran.
Samhällets familjepolitik skall underlätta för föräldrarna att ta och bära detta
ansvar.

Familjepolitiken måste utformas så att den kan tillgodose skilda familjers
olika önskemål och behov. Det är föräldrarna som skall avgöra vilken
omsorg och tillsyn man vill ge barnen. Samhällets stöd till barnfamiljerna bör
baseras på valfrihet. Föräldrarna bör ges bättre möjligheter att välja form av
tillsyn.

Familjerna skall ha möjlighet att välja mellan många skilda alternativ, så
att de i olika stadier av sitt liv skall kunna välja den livsform, arbetsfördelning
och barnomsorg som passar just då. Oavsett om föräldrarna förvärvsarbetar
eller inte och oavsett om de har få eller många barn skall de kunna välja den
lösning som passar barnen bäst och som ger föräldrarna trygghet för barnen.

Barnen är vår framtid. Alla barn har rätt till en trygg uppväxt. Samhällets
familjepolitik måste sätta barnen och deras bästa i centrum. Det är i första
hand föräldrarna som har ansvaret för sina barn och deras uppväxtvillkor.
Barnens och föräldrarnas behov av mer tid för varandra är en viktig
grundprincip för familjepolitiken.

I nuvarande skattesystem tas ingen hänsyn till hur många som skall leva av
familjeinkomsten vid beskattningen. Skattesystemet måste därför vägas in i
den samlade familjepolitiken och ta hänsyn till försörjningsbördan. Möjlighet
måste finnas även för barnfamiljer med bara en inkomst att leva på denna
jämte barnbidrag och flerbarnstillägg. Barn- och familjestödet är svåröverskådligt
och i vissa delar styrande och direkt orättvist med i vissa fall
oacceptabla marginaleffekter som följd. Vägledande för en översyn bör vara
kraven på rättvisa, valfrihet och effektivitet.

Familjepolitiken måste utgå från den självklara förutsättningen att föräldrarna
bäst vet vilken omsorgsform som bäst passar deras barn. Vård av barn
måste därför alltid betraktas som en lika värdefull uppgift oberoende av om
den utförs av föräldrarna själva eller av privata eller kommunala ersättare.
Införandet av någon form av vårdnadsersättning skulle underlätta familjernas
valfrihet.

Det samhälleliga stödet till barnomsorgen måste också utformas så att det
utgår lika för olika former av barnomsorg.

I sammanfattning bör principerna för den fortsatta familjepolitiken vara
följande:

o Föräldrarna har huvudansvaret för barnen, och familjen är basen för
barnens uppfostran,
o Familjepolitiken skall syfta till att ge barnen en trygg uppväxt, öka
valfriheten och främja jämställdheten,
o Skattesystemet skall utformas så att hänsyn tas till försörjningsbördan
varvid särskilt beaktas ensamförsörj arfamilj erna.
o Reformeringen av det fortsatta familjestödet måste inriktas på att mildra
marginaleffekterna för barnfamiljerna,
o Reformen skall innefatta ändring av stödet till olika former av barntillsyn
så att familjernas valfrihet förbättras och alternativa barnomsorger
stimuleras. Vård av egna barn skall underlättas om familjen väljer detta
framför att lösa barnomsorgen utanför hemmet,
o Större rättvisa måste uppnås mellan familjer med barn och familjer utan
barn. Särskild hänsyn måste tas till flerbarnsfamiljernas situation.

SoU 1985/86:28

22

Vad utskottet här anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

1. beträffande det familjepolitiska reformarbetet
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:So603 yrkande 1,
motion 1985/86:So604 yrkande 1, motion 1985/86:So605, motion
1985/86:So615 och motion 1985/86:425 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

Motiveringen till mom. 1 i hemställan

2. av Inga Lantz (vpk) som anser att det avsnitt i utskottets yttrande som
börjar på s. 9 med ”De förslag om” och slutar på s. 10 med ”upprepade
gånger” bort ha följande lydelse:

Stödet till barnfamiljerna måste handla om mer än bara pengar. Enligt
utskottets mening bör familjepolitiken bygga på andra värderingar, där
kampen för en bättre livsmiljö och livskvalitet går hand i hand med kampen
för ekonomisk rättvisa.

Att stödja barnfamiljerna handlar alltså inte bara om att dela ut pengar
utan i hög grad om andra saker såsom att ha tillgång till bra barnomsorg, nära
och bra barnhälsovård, bra skolor, att kunna bo i en ”levande” och
fungerande bostadsmiljö och att ha en bostad till rimligt pris, att kunna äta
bra och billig mat, få kortare arbetsdag och framför allt - att ha ett arbete som
känns meningsfullt och med en lön som räcker att leva på. Dessa ting utgör
viktiga delar i grunden för livskvalitet.

Den försämring som nu pågår av den offentliga sektorn är ett mycket
allvarligt hot mot de flesta barnfamiljers livssituation. De borgerliga föreslår
vidare en privatisering av stora delar av den offentliga verksamheten.
Utskottet tar bestämt avstånd från sådana tendenser. Utskottet tar likaledes
avstånd från motionärernas tankegångar om införande av en allmän vårdnadsersättning,
ett förslag som skulle hindra utbyggnaden av en bra kollektiv
barnomsorg och också göra att kvinnor i ökad utsträckning fick avstå från
förvärvsarbete.

Åtgärdsprogram mot marginaleffekter (mom. 2 i hemställan)

3. av Daniel Tarschys och Per Arne Aglert (båda fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Med
hänvisning” och slutar med ”425 (fp)” bort ha följande lydelse:

Familjestödets utformning påverkar barnfamiljernas valfrihet. Det nuvarande
stödet kännetecknas av höga marginaleffekter, som gör att många
barnfamiljer sitter fast i den s. k. fattigdomsfällan. Marginaleffekterna
uppkommer genom kombinationen av progressiva skatter och inkomstprövade
avgifter och bidrag. Bostadsbidragen och barnomsorgsavgifterna leder
således till att många barnfamiljer har marginaleffekter som är väsentligt
högre än vad de flesta övriga inkomsttagare har. Marginaleffekter på
70-80 % är inte ovanliga. Detta drabbar i första hand låg- och medelinkomsttagare.
I praktiken drabbas framför allt kvinnorna.

SoU 1985/86:28

23

Mot denna bakgrund krävs nu målmedvetna insatser för att reducera de
marginaleffekter som drabbar barnfamiljerna. Enligt utskottets mening bör
bostadsbidragen frysas på nuvarande nivå. Med hänsyn till bostadsbidragens
ogynnsamma marginaleffekter bör vi inrikta oss på att långsamt växa ur
systemet. Samtidigt bör det generella stödet till barnfamiljerna höjas.
Härigenom blir det även möjligt att avveckla de inkomstdifferentierade
barnomsorgstaxorna.

Det sagda innebär att de selektiva inslagen i familjepolitiken begränsas.
Vad utskottet nu anför om ett åtgärdsprogram mot marginaleffekter bör ges
regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa

2. beträffande åtgärdsprogram mot marginaleffekter

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:425 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Ett familjepolitiskt utbyggnadsprogram (mom. 3 i hemställan)

4. av Daniel Tarschys och Per Arne Aglert (båda fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Utskottet
avstyrker” och slutar med ”i samma motion” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att riksdagen bör fatta ett principbeslut om hur det
familjepolitiska stödet under de närmaste åren bör byggas ut. Ett sådant
beslut bör innefatta en plan för barnbidragshöjningar med totalt 3 200 kr. per
barn och år under de närmaste tre åren. Det är också av fördelningspolitiska
skäl nödvändigt att kraftigt förbättra flerbarnsfamiljernas situation. Flerbarnstillägget
bör sålunda förbättras så att ett halvt extra barnbidrag utgår
redan fr. o. m. andra barnet. Det förbättrade flerbarnstillägget bör genomföras
under steg två eller steg tre i det treåriga utbyggnadsprogrammet.

Efter införandet av ett skattefritt vårdnadsbidrag/småbarnstillägg för barn
upp till 3 års ålder på 4 000 kr. per barn och år, vilket utskottet anser att
riksdagen bör fatta beslut om nu, bör vårdnadsbidraget under treårsperioden
utsträckas till att gälla alla barn mellan 1 och 7 års ålder.

Vad utskottet nu anfört om ett familjepolitiskt utbyggnadsprogram borges
regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa

3. beträffande ett familjepolitiskt utbyggnadsprogram

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:425 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Införande av vårdnadsersättning (mom. 4 i hemställan)

5. av Göte Jonsson, Ann-Cathrine Haglund och Ingvar Eriksson (alla m)
som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”När det
gäller” och slutar med ”och 427 (c)” bort ha följande lydelse:

För att snabbt minska orättvisorna mellan de familjer som får och de som

SoU 1985/86:28

24

inte får kommunal barnomsorgsplats, för att öka småbarnsfamiljernas
valfrihet samt för att minska behovet av de mycket dyra småbarnsplatserna
vid daghemmen bör en obeskattad vårdnadsersättning på 6 000 kr. per år
införas för alla barn mellan ett och tre år. En sådan ersättning, som skulle
”kosta” omkring 6 % av dagens stöd till den kommunala barnomsorgen, bör
finansieras inom ramen för statsbidraget till denna. Vårdnadsersättningen
bör införas den 1 januari 1987. Regeringen bör skyndsamt framlägga förslag
härom för riksdagen.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motion So614 (m) yrkande 5 bör
ges regeringen till känna. Motionerna So604 (c) yrkande 2, S06O6 (c)
yrkande 4, 425 (fp) yrkande 2 och 427 (c) påkallar därför ingen riksdagens
åtgärd och avstyrks.

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa

4. beträffande införande av vårdnadsersättning
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:So614 yrkande 5 och
med avslag på motion 1985/86:So604 yrkande 2, motion 1985/
86:So606 yrkande 4, motion 1985/86:425 yrkande 2 och motion
1985/86:427 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

6. av Daniel Tarschys och Per Arne Aglert (båda fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”När det
gäller” och slutar med ”och 427 (c)” bort ha följande lydelse:

Det är föräldrarna själva som skall avgöra vilken form av barnomsorg de
föredrar. Den politiska uppgiften är att söka tillhandahålla alternativ för att
möjliggöra ett sådant val. För det krävs såväl en utbyggd varierad barnomsorg
utanför hemmet som ökade ekonomiska möjligheter för den som så vill
att stanna hemma när barnen är små.

För att denna valfrihet skall öka krävs ett extra kontant stöd till föräldrar
med barn i förskoleåldern. Det bör vara skattefritt och utgå med lika belopp
till alla förskolebarn från ettårsåldern. Vårdnadsbidraget blir därmed enkelt
att samordna med barnbidraget och blir i själva verket ett småbarnstillägg till
barnbidraget. Liksom barnbidraget bör det utbetalas varje månad.

Vårdnadsbidraget bör inledningsvis sättas till 4 000 kr. per barn och år. I
det första steget bör vårdnadsbidraget utgå för barn upp till 3 års ålder för att
sedan byggas ut till alla barn mellan 1 och 7 års ålder. Det första steget bör tas
1 januari 1987. Det skulle kraftigt förbättra föräldrarnas frihet att välja
mellan att betala för barnomsorg eller stanna hemma på endera eller växelvis
hel- eller deltid när barnen är små.

Med detta förslag blir det således i ökad utsträckning möjligt för en av
föräldrarna att stanna hemma. Detta gäller i synnerhet för flerbarnsfamiljerna.
Detta har från socialdemokratiskt håll utmålats som ett hot mot
jämställdheten. Så är givetvis inte fallet.

Det stöd som utskottet föreslår skall inte beskattas. Det skall liksom
barnbidraget kunna utgå antingen som bidrag eller som en skattereduktion.
Det uppstår med denna modell inga nya marginaleffekter om en förälder
övergår från att vara hemarbetande till att förvärvsarbeta.

SoU 1985/86:28

25

Regeringen bör skyndsamt framlägga förslag i enlighet med vad utskottet
nu har anfört. Detta bör med anledning av motion 1985/86:425 (fp) yrkande 2
ges regeringen till känna. Motionerna So604 (c) yrkande 2, S06O6 (c)
yrkande 4, So614 (m) yrkande 5 och 427 (c) påkallar därför ingen riksdagens
åtgärd och avstyrks.

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa

4. beträffande införande av vårdnadsersättning
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:425 yrkande 2 och med
avslag på motion 1985/86:So604 yrkande 2, motion 1985/86:So606
yrkande 4, motion 1985/86:So614 yrkande 5 och motion 1985/86:427
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. av Rune Gustavsson och Rosa Östh (båda c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”När det
gäller” och slutar med ”och 427 (c)” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att vårdnadsersättning är en
ersättning för vård av egna små barn. Det främjar valfrihet i barnomsorgen,
värderar vårdarbetet och ger föräldrar möjlighet att öka sin tid tillsammans
med barnen. Tillsammans med förkortad arbetstid ökar det möjligheten för
föräldrar att skapa omsorg i samverkan med andra barnhushåll.

Vårdnadsersättningen är en ersättning för utfört arbete. Den är inte ett
konsumtionsstöd eller ett extra barnbidrag. Vårdnadsersättningen skall i
stället betraktas som en inkomst och skall därför som andra inkomster vara
beskattad och socialt trygghetsgrundande.

Vårdnadsersättningen är ett uttryck för det värde som vård av egna barn
utgör för samhället. Eftersom vård av barn skall värderas lika oavsett vem
som utför den, skall den utgå lika oavsett vilken inkomst föräldern skulle ha
haft av ordinarie förvärvsarbete.

En vårdnadsersättning om 24 000 kr./år (2 000 kr./mån.) bör införas för
alla familjer med barn i förskoleåldern och där ersättning enligt föräldraförsäkringen
inte utgår. I en första etapp byggs ersättningen ut så att den
omfattar barn upp till tre år. Ersättningen bör utgå från den 1 januari 1987
och omfatta alla familjer med barn under tre år.

Det är viktigt att familjepolitiken utformas så att familjernas valfrihet kan
kombineras med jämställdhet mellan man och kvinna. Det är dålig rättvisepolitik
att skapa sådana förhållanden att någon som väljer att korta ned sin
arbetstid för barnens skull på grund av detta drabbas av ett försämrat socialt
skydd. Eftersom det fortfarande är kvinnorna som oftast förkortar sin
arbetstid eller helt avstår från förvärvsarbete innebär den nuvarande
familjepolitiken och alla förslag som utesluter en beskattad vårdnadsersättning
brister ur jämställdhetssynpunkt.

Regeringen bör omgående utforma erforderliga lagförslag för införande av
vårdnadsersättning enligt ovan och framlägga dessa för riksdagen. Detta bör
med anledning av motionerna So604 (c) yrkande 2 och 427 (c) ges regeringen
till känna. Motionerna S06O6 (c) yrkande 4, So614 (m) yrkande 5 och 425 (fp)
yrkande 2 påkallar därför ingen riksdagens åtgärd och avstyrks.

SoU 1985/86:28

26

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa

4. beträffande införande av vårdnadsersättning

att riksdagen med anledning av motion 1985/86: So604 yrkande 2 och
motion 1985/86:427 och med avslag på motion 1985/86:So606 yrkande
4, motion 1985/86:So614 yrkande 5 och motion 1985/86:425 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Finansieringen av familjepolitiska åtgärder (mom. 5 i
hemställan)

8. av Daniel Tarschys och Per Arne Aglert (båda fp) som - under
förutsättning av bifall till reservation nr 4 - anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”När det
gäller förslaget” och slutar med ”(yrkande 5)” bort ha följande lydelse:

En familjepolitisk reform av det slag som här skisserats kostar omkring 9
miljarder kronor.

Finansieringen kan ske på följande sätt:

- socialbidragen minskar som en följd av det utbyggda familjestödet med
uppskattningsvis 0,5-1 miljard kronor,

- utebliven höjning av bostadsbidragen under 1986 och 1987 skapar ett
utrymme på ca 700 milj. kr. per år,

- successivt slopade mjölksubventioner innebär en besparing på ca 2,4
miljarder kronor. Mjölksubventionerna tillkom främst för att stödja
barnfamiljerna. Det är dock en mycket ineffektiv metod. Av de drygt 2
miljarder som används för att hålla nere mjölkpriserna går endast ungefär
hälften till barnfamiljerna (som svarar för ungefär halva mjölkkonsumtionen).
Genom att avveckla mjölksubventionerna och i stället ge stödet
direkt till barnfamiljerna får barnfamiljerna ett väsentligt ökat stöd.
Effektiviteten i fördelningen av stödet fördubblas.

- en sänkning av det kommunala grundavdraget med 3 000 kr. dvs. till 4 400
kr. ger en skatteökning för alla med inkomster över 7 500 kr. per år med i
genomsnitt drygt 900 kr. per år. Detta ger totalt ca 5 miljarder kronor.
Finansutskottets majoritet har i betänkande 1985/86:10 (s. 50) framfört

uppfattningen att den i fp-motionen föreslagna finansieringen inte är
tillräcklig för att täcka det första steget i det treåriga utvecklingsprogrammet.
Eftersom något underlag för denna bedömning inte har redovisats av
finansutskottet saknar socialutskottet förutsättningar att bedöma dess riktighet.
Socialutskottet utgår emellertid från att eventuella finansieringsproblem
kan lösas genom mindre förskjutningar i utbyggnadsprogrammet. Med det
anförda tillstyrker utskottet motion 425 (fp) i här aktuell del (yrkande 5).

dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa

5. beträffande finansieringen av familjepolitiska åtgärder

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:425 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

SoU 1985/86:28

27

Villkor för bostadsbidrag (mom. 6 i hemställan)

9. av Göte Jonsson, Ann-Cathrine Haglund och Ingvar Eriksson (alla m) som
anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”1 motion”
och slutar med ”(yrkandena 8 och 9)” bort ha följande lydelse:

Det kan visserligen hävdas att de inkomstprövade bostadsbidragen stoppat
till de värsta hålen i utsatta barnfamiljers plånböcker. Den dystra sanningen
är dock att varje höjning av dessa inkomstprövade bidrag gör det svårare för
ännu fler barnfamiljer att själva kunna förbättra sin ekonomi. Orsakerna
härtill är de marginal- och tröskeleffekter som följer av bostadsbidragssystemet.
En familj som uppbär bostadsbidrag och som lyckas höja sin
hushållsinkomst drabbas sålunda inte bara av marginaleffekterna i skattesystemet
utan även av avtrappade bostadsbidrag. Som redovisas i moderata
samlingspartiets familjepolitiska motion So614 kan vid en inkomstökning de
sammantagna marginaleffekterna av en ökad inkomstskatt och sänkta
bostadsbidrag bli mycket höga. De i motionen redovisade exemplen visar på
ett entydigt sätt att ju fler barn en familj har och ju större behovet av en
inkomstökning därmed är, desto mindre blir kvar av ökningen till följd av
skatteeffekterna och reduceringsreglerna i bostadsbidragssystemet.

Invändningar kan enligt utskottets mening också resas mot inkomstprövningen
av bostadsbidragen. Denna prövning tar sålunda inte hänsyn till om
t. ex. underhållsbidrag eller bidragsförskott utgår. Dessutom sker inkomstprövningen
mot familjens bruttoinkomst, någon hänsyn till skatteeffekterna
tas sålunda inte. Detta missgynnar familjer där hushållsinkomsten främst
tjänas in av en förälder.

Vad ovan anförts leder utskottet till slutsatsen att bostadsbidragen
planmässigt och successivt bör ersättas med grundavdrag vid inkomstbeskattningen,
lägre inkomstskatt i övrigt samt ett särskilt flerbarnstillägg. Som
en första temporär åtgärd bör regeringen skyndsamt lägga fram ett förslag till
bostadsbidrag med rättvisa inkomstprövningsregler som utgår från disponibel
inkomst efter skatt. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 6 bort hemställa

6. beträffande villkor för bostadsbidrag
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:424 yrkandena 8 och 9
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Socialbidrag vid vård av egna barn (mom. 7 i hemställan)

10. av Göte Jonsson, Ann-Cathrine Haglund och Ingvar Eriksson (alla m)
som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”yrkande 15” bort ha följande lydelse:

Socialbidragen skall utgöra ett sista skyddsnät när ekonomin inte räcker till
för att möjliggöra en skälig levnadsnivå. Vad barnfamiljerna beträffar är
erfarenheten av socialtjänstlagen att socialnämnderna vägrar att betala ut

SoU 1985/86:28

28

socialbidrag åt familjer där en förälder frivilligt tar hand om barnen.

Regeringsrätten har med tre röster mot två beslutat att socialtjänstlagens
stadgande om bistånd inte ger en småbarnsförälder rätt att uppbära
socialbidrag för att själv kunna ta hand om sina barn. I det avgjorda ärendet
lösgjordes i stället två daghemsplatser med förtur, platser som familjen inte
ville ha och som skulle förlänga väntetiden ytterligare för andra föräldrar som
verkligen önskar daghemsplats för sina barn.

I den gamla socialhjälpslagen berättigade vård av små barn till obligatorisk
socialhjälp. En överenskommelse mellan kommunerna gav rätt till socialbidrag
om familjerna hade minst ett barn under fyra år eller två barn under
skolåldern. Så ej med den nya lagen, trots dess stolta portalparagraf:
Verksamheten skall bygga på respekt för människors självbestämmande och
integritet.

En hemarbetande förälder som inte ställt sig i daghems- och arbetslöshetskö,
anses således ”frivilligt avhålla sig från att arbeta”, trots att vederbörande
utför ett arbete som på daghem skulle kosta över 100 000 kr. för två barn
och över 150 000 kr. för tre barn.

Socialbidrag är naturligtvis alltid en nödlösning som så långt möjligt skall
undvikas genom ett skattesystem som tar hänsyn till försörjningsbördan
m. m. När behov av socialbidrag trots allt uppstår bör egen vård av barn
jämställas med motsvarande förvärvsarbete.

Socialtjänstlagen måste därför ändras så att det klart framgår att vård av
egna småbarn betraktas som jämbördigt med motsvarande förvärvsarbete.

Vad utskottet nu anfört bör i enligt med motion So614 (m) yrkande 15 ges
regeringen till känna. Härigenom tillgodoses även motion SoöOl (c).

dels att utskottet under mom. 7 bort hemställa

7. beträffande socialbidrag vid vård av egna barn

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:So614 yrkande 15 och med
anledning av motion 1985/86:So601 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

Möjlighet till kommunal vårdnadsersättning (mom. 8 i
hemställan)

11. av Göte Jonsson (m), Rune Gustavsson (c), Ann-Cathrine Haglund (m),
Ingvar Eriksson (m) och Rosa Östh (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 12 med ”När det
gäller” och slutar på s. 13 med ”(yrkande 9)” bort ha följande lydelse:

I ett flertal kommuner i landet föreligger ett starkt intresse för kommunal
vårdnadsersättning till föräldrar för vård av egna barn. I förvaltningsdomstolspraxis
anses emellertid sådan ersättning inte vara förenlig med de
kommunala kompetensbestämmelserna. Det är enligt utskottets mening
angeläget att de hinder som synes föreligga i fråga om kommuns rätt att utge
vårdnadsersättning undanröjs genom en lagändring. Vad utskottet nu anfört
med anledning av motion So604 (c) yrkande 9 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 8 bort hemställa

8. beträffande möjlighet till kommunal vårdnadsersättning

SoU 1985/86:28

29

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:So604 yrkande 9 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Motiveringen till mom. 8 i hemställan

12. av Daniel Tarschys och Per Arne Aglert (båda fp) som anser att det
avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 12 med ”När det gäller” och
slutar på s.13 med ”(yrkande 9)” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det angeläget att finna generella familjepolitiska
lösningar som garanterar ett likvärdigt stöd till barnfamiljer över hela
landet. Införande av kommunala vårdnadsersättningar i vissa kommuner
skulle kunna försena införandet av en allmän vårdnadsersättning för
småbarnsföräldrar.

Med hänsyn till det anförda kan utskottet inte biträda förslaget i motion
So604 (c) yrkande 9, som alltså avstyrks.

Barnbidrag vid längre tids utlandsvistelse (mom. 15 i
hemställan)

13. av Göte Jonsson (m), Rune Gustavsson (c), Ann-Cathrine Haglund (m),
Ingvar Eriksson (m) och Rosa Östh (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”So621 (m)” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan ansluta sig till de synpunkter som anförs i motion So621 (m).
Vid sin behandling av samma fråga våren 1984 uttalade utskottet att
regeringen borde pröva och ta hänsyn till vad som anförts i de då aktuella
motionerna i fråga om rätten till barnbidrag för missionärer, biståndsarbetare
m. fl. Ett viktigt skäl för detta ställningstagande var önskemålet om att inte
försvåra möjligheterna att bedriva ideellt biståndsarbete i utvecklingsländer.
Utskottet har alltjämt samma uppfattning. Nuvarande undantag för missionärer
och präster är ett steg i denna riktning, men otillräckligt med hänsyn till
att detta begrepp inte täcker alla anställda hos trossamfund och därtill knutna
organ och till att även andra ideella organisationer än religiösa sådana
bedriver biståndsarbete. De av SIDA administrerade volontärbidragen
eliminerar inte de ekonomiska skillnader som detta skapar.

Utskottet förordar mot bakgrund av det anförda en ändrad lydelse av 1 §
tredje stycket lagen om allmänna barnbidrag. Utskottets förslag innebär att
en ettårsgräns gäller som huvudregel men att undantag såvitt nu är i fråga
görs för viss ideellt inriktad verksamhet. Utskottet föreslår att undantaget
avgränsas så att det omfattar barn till personer som är anställda av svenska
kyrkan, ett svenskt trossamfund eller till ett sådant samfund knutet organ
eller av en svensk ideell organisation som bedriver biståndsverksamhet.
Utskottet förutsätter att riksförsäkringsverket i samråd med SIDA till
ledning för försäkringskassorna upprättar en förteckning över ideella
organisationer som har en uppbyggd och fungerande biståndsverksamhet.
Utskottet anser alltså att för här nämnda fall barnbidrag liksom tidigare bör
kunna utgå under utlandsvistelser som inte avses vara längre än tre år.
Regeringen bör framlägga förslag i enlighet med vad utskottet nu anfört.

SoU 1985/86:28

30

Detta bör med anledning av motion So621 (m) ges regeringen till känna.
Härav följer att utskottet avstyrker motion So620 (fp).

dels att utskottet under mom. 15 bort hemställa

15. beträffande barnbidrag vid längre tids utlandsvistelse
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:So621 och med avslag
på motion 1985/86:So620 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

14. av Daniel Tarschys och Per Arne Aglert (båda fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 16 som börjar med "Utskottet
anser” och slutar med ”So621 (m)” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att samhället bör inta en positiv inställning till det
biståndsarbete som bedrivs av ideella organisationer. Det bör därför finnas
en generell rätt till barnbidrag för barn till utlandsstationerade präster,
missionärer och biståndsarbetare m. fl. oavsett hur lång utlandsvistelsen är.

De gällande reglerna skapar besvärliga gränsdragningsproblem. Det har
vid den tidigare gällande treårsregeln förekommit att hemresan har blivit
fördröjd vilket inneburit att något barnbidrag inte utgått. Det kan också
uppstå problem om t. ex. en missionär åker ut på ett nytt utlandsuppdrag
utan att ha stannat tillräckligt lång tid i Sverige.

Det anförda innebär att utskottet tillstyrker motion So620 (fp). Motion
So621 (m) avstyrks.

dels att utskottet under mom. 15 bort hemställa

15. beträffande barnbidrag vid längre tids utlandsvistelse
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:So620 och med avslag
på motion 1985/86:So621 antar det i Bilaga 3 upptagna och såsom
Reservanternas förslag betecknade förslaget till lag om ändring i lagen
(1947:529) om allmänna barnbidrag,

Höjning av det allmänna barnbidraget och av förlängt
barnbidrag (mom. 16 och 17 i hemställan)

15. av Göte Jonsson, Ann-Cathrine Haglund och Ingvar Eriksson (alla m)
som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 17 som börjar med "Utskottet
har” och slutar med ”i propositionen” bort ha följande lydelse:

Socialhuvudtiteln i årets budgetproposition visar att utbetalningarna av
barnbidrag har stigit med nästan 60 % sedan 1982. Detta ”ökade stöd" har
däremot mer än väl betalats av barnfamiljerna själva. Sedan 1982 har
skatterna i genomsnitt höjts med ca 8 000 kr. för en vanlig tvåbarnsfamilj,
mer än dubbelt så mycket som de barnbidragsökningar de samtidigt
uppburit. Trots de kraftigt höjda barnbidragen har därigenom också
svårigheterna ökat för det stora flertalet barnfamiljer att klara sin ekonomi.

Att höja bidrag som betalas genom höjda skatter är förödande också
därför att det på papperet ger intryck av en imponerande barnvänlighet även
när effekterna blir de rakt motsatta.

SoU 1985/86:28

31

Som utförligt motiveras i motion 1985/86:So614 måste inkomstbeskattningen
i stället ta hänsyn till försörjningsbörda genom grundavdrag för barn
vid den kommunala beskattningen. Det skulle förenklat uttryckt innebära att
det skattefria grundbeloppet i ett hushåll växer med familjens storlek, vilket
är särskilt viktigt i alla de hushåll som inte kan låta barnen få kapitalinkomster
och den vägen begränsa skatten på den samlade familjeinkomsten.

Moderata samlingspartiets förslag innebär att skatten på tre år sänks med
tillsammans 4 500 kr. per barn genom införandet av ett grundavdrag på
15 000 kr. för varje barn vid den kommunala beskattningen. Den som har så
låga inkomster och/eller så många barn att grundavdragen inte kan utnyttjas
fullt ut kompenseras genom ”negativ skatt”. Detta innebär att ett belopp
motsvarande värdet av den inte utnyttjade delen av grundavdraget i stället
utbetalas kontant. Grundavdrag för barn får också göras för hemmavarande
barn mellan 18 och 20 år som går i gymnasieskola och uppbär studiestöd.

Förslaget innebär att barnfamiljernas disponibla inkomst ökar med
betydande belopp:

Det moderata förslaget om grundavdrag för barn höjer familjernas disponibla inkomster med följande belopp resp. år:	Regeringens förslag om höjda barnbidrag innebär följande höjning:
	1987	1988	1989	1987
1 barn	1 500	3 000	4 500	1 020
2 barn	3 000	6 000	9 000	2 040
3 barn	4 500	9 000	13 500	3 570
4 barn	6 000	12 000	18 000	5 610

Även i regeringens nu aktuella proposition finansieras de höjda barnbidragen
med höjda skatter, som i stor utsträckning drabbar barnfamiljerna
själva. Rundgången skulle fortsätta och bidragsberoendet ytterligare öka.
Utskottet motsätter sig därför regeringens förslag om höjda barnbidrag och
studiebidrag. Barnfamiljernas ekonomi bör i stället stärkas genom att hänsyn
tas till deras lägre skatteförmåga genom sänkt inkomstskatt i form av
grundavdrag för barn.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet förslagen i proposition
137 om höjning av det allmänna barnbidraget och av det förlängda
barnbidraget. Utskottet avstyrker även motionsyrkanden (c) om höjning av
barnbidraget.

dels att utskottet under mom. 16 och 17 bort hemställa

16. beträffande höjning av det allmänna barnbidraget

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:424 yrkande 1 och med
avslag på motion 1985/86:So604 yrkande 10 och motion 1985/86:So606
yrkande 10 avslår i proposition 1985/86:137 framlagt förslag till
ändring av 1 § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,

17. beträffande höjning av förlängt barnbidrag

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:424 yrkande 2 avslår i
proposition 1985/86:137 framlagt förslag till ändring av 1 § lagen
(1986:000) om förlängt barnbidrag.

SoU 1985/86:28

32

Medelsanvisning till Allmänna barnbidrag (mom. 19 i
hemställan)

16. av Göte Jonsson, Ann-Cathrine Haglund och Ingvar Eriksson (alla m)
som - under förutsättning av bifall till reservation nr 15 - anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Sorn en
följd” och slutar med ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:

Som en följd av detta ställningstagande avstyrker utskottet den i proposition
137 föreslagna medelsanvisningen såvitt denna belöper på höjning av
barnbidrag och förlängt barnbidrag.

dels att utskottet under mom. 19 bort hemställa

19. beträffande medelsanvisning till Allmänna barnbidrag

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:424 yrkande 3,
proposition 1985/86:96 yrkande 5 och proposition 1985/86:137 yrkande
4 till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1986/87 anvisar ett
förslagsanslag av 8 260 000 000 kr.,

Indexreglering av barnbidrag m. m. (mom. 20 i hemställan)

17. av Inga Lantz (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”När det
gäller” och slutar med ”förlängda barnbidraget” bort ha följande lydelse:
Konkret föreslås i proposition 137 att barnbidraget, det förlängda barnbidraget
och studiebidraget höjs med 1 020 kr. per år och barn och att
studiebidraget i fortsättningen skall utgå under årets alla tolv månader. Det
betyder att barnbidraget och studiebidraget kommer att uppgå till 5 820 kr.
per år och barn.

Vpk har sedan många år föreslagit att barnbidraget bör utgå med den
summa som motsvarar 25 % av basbeloppet, dvs. i dagsläget med 5 825 kr.
Vpk har också föreslagit att barnbidraget indexregleras på denna nivå. Med
regeringens framlagda förslag tillgodoses vpk:s krav vad gäller storleken på
barnbidraget så när som på 5 kr. Däremot tillgodoses inte kravet om att
barnbidraget bör vara basbeloppsanknutet.

Utskottet delar uppfattningen i motionerna So607 och 426 (båda vpk) att
barnbidraget nu bör indexregleras. Detsamma gäller det förlängda barnbidraget.
Det kan inte vara rimligt att varje nödvändig barnbidragshöjning
skall behöva föregås av en så ingående och långsam process som en prövning
av regering och riksdag innebär. Enligt utskottets mening bör barnbidraget
läggas fast vid nivån 25 % av basbeloppet. Regeringen bör snarast framlägga
erforderliga lagförslag härom för riksdagen. Detta bör ges regeringen till
känna.

dels att utskottet under mom. 20 bort hemställa

20. beträffande indexreglering av barnbidrag m. m.

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:So607 yrkande 13 och
motion 1985/86:426 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

SoU 1985/86:28

33

Särskilt yttrande

SoU 1985/86:28

beträffande socialbidrag vid vård av egna barn

av Rune Gustavsson och Rosa Östh (båda c) som anför:

Vi delar i och för sig uppfattningen i motionerna att vård av egna barn bör ses
som ett fullvärdigt arbete och att vederbörande kommun bör kunna ge
ekonomiskt stöd till föräldrar som väljer att avstå från förvärvsarbete för att
själva ta hand om sina barn. Vi anser emellertid inte att dessa frågor bör lösas
inom ramen för reglerna om rätt till bistånd och socialbidrag. Den naturliga
lösningen är enligt vår mening att kommunen ges rätt att betala ut
vårdnadsersättning till alla föräldrar som själva vårdar sina barn. Vi har i
reservation nr 11 framlagt förslag om införande av möjlighet till kommunal
vårdnadsersättning och hänvisar därtill.

34

I proposition 1985/86:96 framlagda lagförslag
1 Förslag till

Lag om förlängt barnbidrag
Härigenom föreskrivs följande.

1 § En elev i grundskolan har rätt till förlängt barnbidrag av allmänna medel
med 400 kronor i månaden från och med kvartalet efter det under vilket eleven
fyllt 16 år. Detsamma gäller elever som deltar i motsvarande utbildning
i sameskolan, en riksinternatskola eller en sådan fristående skola som avses

1 9 kap. 1 eller 2 § skollagen (1985:1100).

2 § Rätt till förlängt barnbidrag enligt 1 § har även elever i särskolan eller
specialskolan och elever som deltar i motsvarande utbildning i en fristående
skola som är statsunderstödd eller står under statlig tillsyn.

3 § Förlängt barnbidrag lämnas under läsåret. Läsåret skall anses omfatta
månaderna september-maj. Om eleven slutar skolan under läsåret lämnas
bidraget till och med den månad eleven avbryter studierna.

4 § Förlängt barnbidrag kan lämnas till en elev vid sådan skola utomlands
som åtnjuter svenskt statsbidrag under förutsättning att eleven deltar i utbildning
som i huvudsak motsvarar den som ges vid grundskolan här i riket.

5 § Förlängt barnbidrag lämnas endast till elever som är bosatta i Sverige.
Är eleven inte svensk medborgare, gäller därutöver att eleven skall fostras
av någon som är bosatt och mantalsskriven här i landet eller att antingen
denne eller eleven vistas här sedan minst sex månader.

För förlängt barnbidrag enligt 4 § tillämpas i fråga om bosättningen här i
landet de föreskrifter om bosättning som gäller för allmänt barnbidrag vid
utlandsvistelse enligt lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag.

6 § Frågor om förlängt barnbidrag handhas av riksförsäkringsverket och de
allmänna försäkringskassorna. Beslut om förlängt barnbidrag fattas av den
allmänna försäkringskassa hos vilken den som uppbär bidraget är inskriven.

7 § Ansökan om förlängt barnbidrag enligt 4 § görs hos den allmänna försäkringskassa
som avses i 6 §. Annat förlängt barnbidrag lämnas utan ansökan.

Regeringen eller efter regeringens bemyndigande riksförsäkringsverket
får meddela föreskrifter om skyldighet för den som driver en skola att lämna
de uppgifter som behövs för tillämpningen av denna lag.

8 § 1 fråga om förlängt barnbidrag tillämpas även följande bestämmelser i
lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

4 § om rätt att uppbära barnbidraget, m.m.,

5 § om utbetalning av barnbidrag till annan på framställning av socialnämnd,

7 § om rätt för kommunalt organ att uppbära allmänt barnbidrag,

11 § om tid och sätt för utbetalning av barnbidrag m.m.,

12 § om återbetalningsskyldighet m.m.,

13 § om överlåtelse och utmätning av rätt till allmänt barnbidrag.

SoU 1985/86:28

Bil. 1

35

14 § om tillsyn, verkställighetsföreskrifter och uppgiftsskyldighet,

15 § om ändring av beslut samt om överklagande,

18 § om verkställighet av försäkringskassas och försäkringsrätts beslut,
och

19 § om överenskommelser med främmande makt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

SoU 1985/86:28

Bil. 1

36

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag1
dels att 6 § skall upphöra att gälla,
dels att 2 b, 7 och 19 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 b §2

Med de barn som berättigar till Med de barn som berättigar till
flerbarnstillägg enligt 2 a § skall flerbarnstillägg enligt 2 a § skall

jämställas barn som fyllt 16 år, men jämställas barn som fyllt 16 år, men

i övrigt uppfyller kraven för barnbi- i övrigt uppfyller kraven för barnbidrag
enligt denna lag, och som be- drag enligt denna lag, och som bedriver
studier som ger rätt till för- driver studier som ger rätt till förlängt
barnbidrag enligt 2 kap. studie- långt barnbidrag enligt lagen

stödslagen (1973:349) eller studie- (1986:000) om förlängt barnbidrag

hjälp enligt 3 kap. samma lag. eller studiehjälp enligt 3 kap. studie stödslagen

(1973:349).

Som barn enligt första stycket räknas studerande från och med kvartalet
varunder barnet börjar studera och längst till och med det andra kvartalet
det år under vilket den studerande fyller 20 år. Den studerande skall stadigvarande
sammanbo med den bidragssökande för att berättiga till flerbarnstillägg.

Studerande som deltar i undervisning som omfattar kortare tid än åtta
veckor eller deltidsundervisning inräknas ej i barnantalet. Detsamma gäller
studerande som uppbär återbetalningspliktiga studiemedel oberoende av
föräldrarnas ekonomi enligt 3 kap. 12 § tredje stycket studiestödslagen
(1973:349) eller som är gifta.

Den som önskar uppbära flerbarnstillägg med stöd av bestämmelserna
i denna paragraf skall anmäla detta till den allmänna försäkringskassan.

För kvartal, vid vars ingång kostnaderna
för barns vård å anstalt eller
för kost och bostad åt barnet helt
bestridas av statsmedel, utgår icke
allmänt barnbidrag: dock att sådant
bidrag utbetalas för tid. då barnet är
inackorderat vid nomadskola.

SoU 1985/86:28

Bil. 1

1 Lagen omtryckt 1073:449.

1 Senaste lydelse 1984:1099

37

Nuvarande lydelse

Där vid ingången av visst kvartal
barn, för vilket allmänt barnbidrag
utgår, på allmän bekostnad vårdas å
anstalt i annat fall än i 6 § avses, äger
det kommunala organ, som svarar
för vårdkostnaden, uppbära på
kvartalet belöpande allmänt barnbidrag
för barnet och därav gottgöra
sig för nämnda kostnad i den mån ersättning
därför må uttagas av barnet
eller annan enskild person. Uppkommer
överskott, skall detta redovisas
till den bidragsberättigade.

Vad i första stycket sägs om kommunalt
organ skall äga motsvarande
tillämpning å landstingskommun och
kommun som ej tillhör landstingskommun
eller, efter regeringens bestämmande,
annan huvudman i fråga
om allmänt barnbidrag för barn
som bor i elevhem, vårdhem, specialsjukhus
eller inackorderingshem,
som avses i lagen (1967:940) angående
omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda,
eller åtnjuter omsorger
enligt nämnda lag och bor i enskilt
hem på huvudmannens bekostnad
eller värdas på anstalt för epileptiker,
oavsett att ersättning ej må uttagas
av barnet eller annan enskild person.

Föreslagen lydelse
§3

När ett barn vid ingången av ett
visst kvartal vårdas i ett hem för vård
eller boende inom socialtjänsten,
äger det kommunala organ, som
svarar för vårdkostnaden, uppbära
på kvartalet belöpande allmänt
barnbidrag för barnet och därav
gottgöra sig för nämnda kostnad.
Uppkommer överskott, skall detta
redovisas till den bidragsberättigade.

Regeringen äger träffa överenskommelse
med främmande makt
om undantag frän de förutsättningar
som enligt I § andra stycket gäller för
utgivande av barnbidrag för här i riket
bosatt barn som icke är svensk
medborgare.

19 §4

Regeringen får träffa överenskommelse
med främmande makt
om utsträckt tillämpning av denna
lag eller om undantag i vissa fall frän
lagens bestämmelser.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

SoU 1985/86:28

Bil. 1

3 Senaste lydelse 1975:153.

4 Senaste lydelse 1975:153.

38

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott
för studerande

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott
för studerande skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Förlängt bidragsförskott lämnas
för barn som går i skolan när det fyller
18 år eller återupptar skolgången
innan det fyller 19 år så länge barnet
bedriver studier som ger rätt till förlängt
barnbidrag enligt 2 kap. studiestödslagen
(1973:349) eller studiehjälp
enligt 3 kap. samma lag, dock
längst till och med juni månad det år
barnet fyller 20 år. Studier som omfattar
kortare tid än åtta veckor eller
deltidsstudier medför dock inte rätt
till förlängt bidragsförskott. Detsamma
gäller studier för vilka barnet
uppbär återbetalningspliktiga
studiemedel oberoende av föräldrarnas
ekonomi enligt 3 kap. 12 §
tredje stycket studiestödslagen.

Förlängt bidragsförskott lämnas
för barn som går i skolan när det fyller
18 år eller återupptar skolgången
innan det fyller 19 år så länge barnet
bedriver studier som ger rätt till förlängt
barnbidrag enligt lagen
(1986:00) om förlängt barnbidrag eller
studiehjälp enligt 3 kap. studiestödslagen
(1973:349), dock längst
till och med juni månad det år barnet
fyller 20 år. Studier som omfattar
kortare tid än åtta veckor eller
deltidsstudier medför dock inte rätt
till förlängt bidragsförskott. Detsamma
gäller studier för vilka barnet
uppbär återbetalningspliktiga
studiemedel oberoende av föräldrarnas
ekonomi enligt 3 kap. 12 §
tredje stycket studiestödslagen.

Förskottet utgår från och med månaden efter det barnet fyllt 18 år till
och med den månad rätten till förskottet upphör. Förskottet lämnas dock
inte för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

SoU 1985/86:28

Bil. 1

39

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till
vissa adoptivbarn

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till vissa
adoptivbarn skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Bidraget lämnas efter ansökan från och med den månad under vilken bidragsrätten
inträtt, dock inte för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden.
Bidraget lämnas till och med den månad, under vilken
barnet fyller 18 år eller rätten till bidrag annars upphör.

Går barnet i skolan när det fyller
18 år eller återupptas skolgången innan
barnet fyller 19 år, kan bidraget
efter särskild ansökan utgå så länge
skolgången pågår, dock längst till
och med juni månad det år barnet
fyller 20 år. Till skolgång räknas
studier som ger rätt till förlängt
barnbidrag enligt 2 kap. studiestödslagen
(1973:349) eller studiehjälp
enligt 3 kap. samma lag. Studier som
omfattar kortare tid än åtta veckor
elier deltidsstudier medför dock inte
rätt till bidrag. Detsamma gäller
studier för vilka barnet uppbär återbetalningspliktiga
studiemedel oberoende
av förälderns ekonomi enligt
3 kap. 12 § tredje stycket studiestödslagen.

Går barnet i skolan när det fyller
18 år eller återupptas skolgången innan
barnet fyller 19 år, kan bidraget
efter särskild ansökan utgå så länge
skolgången pågår, dock längst till
och med juni månad det år barnet
fyller 20 år. Till skolgång räknas
studier som ger rätt till förlängt
barnbidrag enligt lagen (1986:00)
om förlängt barnbidrag eller studiehjälp
enligt 3 kap. studiestödslagen
(1973:349). Studier som omfattar
kortare tid än åtta veckor eller deltidsstudier
medför dock inte rätt till
bidrag. Detsamma gäller studier för
vilka barnet uppbär återbetalningspliktiga
studiemedel oberoende
av förälderns ekonomi enligt 3
kap. 12 § tredje stycket studiestödslagen.

Bidrag efter det att barnet fyllt 18 år lämnas endast om barnet varaktigt
bor tillsammans med adoptivföräldern eller någon som var vårdnadshavare
för barnet när det fyllde 18 år. Sådant bidrag söks och uppbärs av den som
sålunda sammanbor med barnet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

SoU 1985/86:28

Bil. 1

40

I proposition 1985/86:137 framlagda lagförslag
1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

Härigenom föreskrivs att 1, 2 och 3 §§ lagen (1947:529) om allmänna
barnbidrag1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

1

För barn. som är svensk medborgare
och bosatt i riket, skall av allmänna
medel såsom bidrag till barnets
uppehälle och uppfostran utgå
allmänt barnbidrag med 4 800 kronor
om året i enlighet med vad nedan
närmare stadgas.

Föreslagen lydelse

i2

För barn, som är svensk medborgare
och bosatt i riket, skall av allmänna
medel såsom bidrag till barnets
uppehälle och uppfostran utgå
allmänt barnbidrag med 5 820 kronor
om året i enlighet med vad nedan
närmare stadgas.

Allmänt barnbidrag skall utgå jämväl för här i riket bosatt barn, som icke
är svensk medborgare, såframt barnet fostras av någon som är bosatt och
mantalsskriven i riket eller ock barnet eller endera av dess föräldrar sedan
minst sex månader vistas i riket.

Ett barn som lämnar Sverige skall fortfarande anses vara bosatt här, om
utlandsvistelsen är avsedd att vara längst ett år. Medföljande barn till den
som av en statlig arbetsgivare sänds till ett annat land för arbete för arbetsgivarens
räkning, skall under utsändningstiden anses bosatta i Sverige. Medföljande
barn till en svensk missionär eller präst, som i annat fall är anställd
i utlandet, skall fortfarande anses bosatta här, om utlandsvistelsen är avsedd
att vara längst tre år.

2 §

Allmänt barnbidrag utgår från
och med kvartalet efter det, varunder
barnet fötts eller rätt till sådant bidrag
eljest uppkommit, till och med
det kvartal, varunder barnet fyller
sexton år.

Allmänt barnbidrag utgår från
och med månaden efter den, då barnet
fötts eller rätt till sådant bidrag
annars uppkommit, till och med det
kvartal, under vilket barnet fvller 16

Avlider barn, för vilket allmänt
barnbidrag utgår, eller inträffar eljest
omständighet, på grund varav
sådant bidrag icke längre må utgå
för barnet, skall bidraget indragas
från och med kvartalet efter det, varunder
dödsfallet inträffade eller förändringen
ägde rum.

Avlider barn, för vilket allmänt
barnbidrag utgår, eller inträffar annars
före utgången av det kvartal då
barnet fyller 16 år omständighet, på
grund varav sådant bidrag inte längre
skall utgå för barnet, skall bidraget
dras in från och med månaden efter
den dä dödsfallet inträffade eller
förändringen ägde rum.

1 Lagen omtryckt 1973:449.

2 Senaste lydelse 1984:1100.

SoU 1985/86:28

Bil. 2

41

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Utgår allmänt barnbidrag och sker
ändring i förhållande som är avgörande
för rätten att uppbära bidraget
skall, med undantag för fall som avses
i 7 §, ändringen ha verkan från
och med månaden efter den då ändringen
ägde rum.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

SoU 1985/86:28

Bil. 2

42

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1986:000) om förlängt barnbidrag

Härigenom föreskrivs att 1 och 3 §§ lagen (1986:000) in förlängt barnbidrag
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

1 §'

En elev i grundskolan har rätt till
förlängt barnbidrag av allmänna
medel med 400 kronor i månaden
från och med kvartalet efter det under
vilket eleven fyllt 16 år. Detsamma
gäller elever som deltar i motsvarande
utbildning i sameskolan, en
riksinternatskola eller en sådan fristående
skola som avses i 9 kap. 1
eller 2 § skollagen (1985:1100).

Förlängt barnbidrag lämnas under
läsåret. Läsåret skall anses omfatta
månaderna september - maj.
Om eleven slutar skolan under läsåret
lämnas bidraget till och med den
månad eleven avbryter studierna.

Föreslagen lydelse

En elev i grundskolan har rätt till
förlängt barnbidrag av allmänna
medel med 485 kronor i månaden
från och med kvartalet efter det under
vilket eleven fyllt 16 år. Detsamma
gäller elever som deltar i motsvarande
utbildning i sameskolan, en
riksinternatskola eller en sådan fristående
skola som avses i 9 kap. 1
eller 2 § skollagen (1985:1100).

3 §2

Förlängt barnbidrag lämnas till
och med den månad eleven slutför
utbildningen eller avbryter studierna.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

SoU 1985/86:28

Bil. 2

1 Lydelse enligt prop. 1985/86:96.

2 Lydelse enligt prop. 1985/86:96.

43

I reservation nr 14 framlagt lagförslag
Förslag till

Lagom ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

1 §

För barn, som är svensk medborgare och bosatt i riket, skall av allmänna
medel såsom bidrag till barnets uppehälle och uppfostran utgå allmänt
barnbidrag med 4 800 kronor om året i enlighet med vad nedan närmare
stadgas.

Allmänt barnbidrag skall utgå jämväl för här i riket bosatt barn, som icke
är svensk medborgare, såframt barnet fostras av någon som är bosatt och
mantalsskriven i riket eller ock barnet eller endera av dess föräldrar sedan
minst sex månader vistas i riket.

Ett barn som lämnar Sverige skall Ett barn som lämnar Sverige skall
fortfarande anses vara bosatt här, fortfarande anses vara bosatt här,

om utlandsvistelsen är avsedd att om utlandsvistelsen är avsedd att

vara längst ett år. Medföljande barn vara längst ett år. Medföljande barn

till den som av en statlig arbetsgivare till den som av en statlig arbetsgivare

sänds till ett annat land för arbete för sänds till ett annat land för arbete för

arbetsgivarens räkning, skall under arbetsgivarens räkning, skall under

utsändningstiden anses bosatta i utsändningstiden anses bosatta i

Sverige. Medföljande barn till en Sverige. Det senare gäller även med svensk

missionär eller präst, som i följande barn till den som är anställd

annat fall är anställd i utlandet, skall av svenska kyrkan, ett svenskt tros fortfarande

anses bosatta här, om samfund eller till sådant samfund

utlandsvistelsen är avsedd att vara knutet organ eller av en svensk ideell
längst tre år. organisation som bedriver bistånds verksamhet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

SoU 1985/86:28

Bil. 3

44

Innehållsförteckning Soli 1985/86:28

Sammanfattning 1

Proposition 1985/86:100bil. 7 1

Proposition 1985/86:96 2

Proposition 1985/86:135 2

Proposition 1985/86:137 2

Motioner 2

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1986 2

Motion väckt med anledning av prop. 1985/86:135 4

Motioner väckta med anledning av prop. 1985/86:137 4

Utskottet 5

Familjepolitikens allmänna inriktning 5

Allmän bakgrund 5

Motionsförslag 7

Utskottets överväganden 9

Kommunal vårdnadsersättningm. m 11

Vissa lagstiftningsfrågor 13

Storlek av barnbidrag och förlängt barnbidrag 16

Bidragsförskott m. m 18

Hemställan 18

Reservationer 21

1 Det familjepolitiska reformarbetet (mom. 1 i hemställan) av fp,

m,c 21

2 Motiveringen till mom. 1 i hemställan av vpk 23

3 Åtgärdsprogram mot marginaleffekter (mom. 2 i hemställan) av

fp 23

4 Ett familjepolitiskt utbyggnadsprogram (mom. 3 i hemställan)

av fp 24

5 Införande av vårdnadsersättning (mom. 4 i hemställan) av m ... 24

6 D:oavfp 25

7 D:oavc 27

8 Finansieringen av familjepolitiska åtgärder (mom. 5 i hemställan)
av fp 27

9 Villkor för bostadsbidrag (mom. 6 i hemställan) av m 28

10 Socialbidragvidvårdavegnabarn(mom. 7 i hemställan) av m . . 28

11 Möjlighet till kommunal vårdnadsersättning (mom. 8 i hemställan)
av m och c 29

12 Motiveringen till mom. 8 i hemställan av fp 30

13 Barnbidrag vid längre tids utlandsvistelse (mom. 15 i hemställan)

av m och c 30

14 D:oavfp 31

15 Höjning av det allmänna barnbidraget och av förlängt barnbidrag

(mom. 16 och 17 i hemställan) av m 31

16 Medelsanvisning till Allmänna barnbidrag (mom. 19 i hemställan)
av m 33

17 Indexreglering av barnbidrag m.m. (mom. 20 i hemställan) av

vpk 33

45

Särskilt yttrande betr. socialbidrag vid vård av egna barn (av c) 34 SoU 1985/86:28

Bilagal: Iprop. 1985/86:96 framlagda lagförslag 35

Bilaga 2: Iprop. 1985/86:137framlagda lagförslag 41

Bilaga 3: I reservation 14 framlagt lagförslag 44

46