Socialutskottets betänkande
1985/86:19

om följdlagstiftning till den nya omsorgslagen

(prop. 1985/86:107) ^

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1985/86:107 om följdlagstiftning till den
nya omsorgslagen. I anslutning härtill behandlas tre motioner, en om tillsyn
över omsorgsvårdens personal (m), en om personkretsen enligt omsorgslagen
(fp) samt en om behållande av vårdhem för de mest vårdbehövande (m).
Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionerna.

Utskottets m-ledamöter reserverar sig beträffande avvecklingen av vårdhemmen.
Fp- och c-ledamöterna avger ett särskilt yttrande beträffande
omsorgslagens tillämpning på de läkepedagogiska instituten.

Propositionen

I proposition 1985/86:107 om följdlagstiftning till den nya omsorgslagen har
regeringen (socialdepartementet) föreslagit riksdagen att anta vid propositionen
fogade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott,

3. lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429),

4. lag om ändring i passlagen (1978:302),

5. lag om ändring i lagen (1985:127) om särskilda organ i landstingskommunerna,

6. lag om ändring i stadgan (1970:88) om enskilda vårdhem m.m.
Lagförslagen fogas till betänkandet som bilaga.

Motioner

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1986

I motion 1985/86:So234 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) hemställs, såvitt här
är i fråga (yrkande 2), att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen
till känna vad som i motionen anförs om en utvidgad personkrets i
omsorgslagen.

Motivering till motionsyrkandet finns i motion 1985/86:Sf283.

I motion 1985/86:So241 av Nils Carlshamre m. fl. (m) hemställs, såvitt här är i
fråga (yrkande 3), att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan

1 Riksdagen 1985/86.12 sami. Nr 19

ändring av omsorgslagen att huvudmännen får rättighet och skyldighet att
behålla det antal vårdhemsplatser för förståndshandikappade som behövs för
de mest vårdbehövande.

Motion väckt med anledning av propositionen

I motion 1985/86:326 av Gullan Lindblad (m) och Siri Häggmark (m)
hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag syftande till att
även omsorgsvårdens personal skall omfattas av tillsynslagen.

Utskottet

Propositionen

Genom beslut den 5 juni 1985 antog riksdagen lagen (1985:568) om särskilda
omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl. (prop. 1984/85:176, SoU 27,
rskr. 386). Lagen träder i kraft den 1 juli 1986. Den ersätter lagen (1967:940)
angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda (1967 års omsorgslag).

I förevarande proposition föreslås vissa följdändringar i andra lagar till
följd av den nya omsorgslagen. En ändring som föreslås i lagen (1962:381)
om allmän försäkring innebär att landstingskommuns möjlighet att uppbära
pensioner för psykiskt utvecklingsstörda som får vård och försörjning på
landstingets bekostnad i huvudsak upphör. Vidare föreslås vissa ändringar av
lagteknisk karaktär i lagen (1964:143) om bidragsförskott, rättshjälpslagen
(1972:429), passlagen (1978:302), lagen (1985:127) om särskilda organ i
landstingskommunerna och stadgan (1970:88) om enskilda vårdhem m. m.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft samtidigt som den nya
omsorgslagen.

Utskottet tillstyrker de i propositionen framlagda lagförslagen.
Personkretsen

Utgångspunkten för den nya omsorgslagen kan sägas vara de i handlingsprogrammet
i handikappfrågor angivna grundsatserna om integrering och
normalisering. Omsorgerna syftar till att ge den enskilde större möjligheter
till delaktighet och gemenskap i samhället och skall inriktas på att utveckla
den enskildes egna resurser.

Den nya lagen omfattar dels psykiskt utvecklingsstörda, dels personer som
på grund av en hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom,
har fått ett betydande och bestående begåvningshandikapp, dels slutligen
personer med barndomspsykos. Lagen reglerar de insatser som de angivna
grupperna behöver utöver dem som socialtjänstlagen och hälso- och
sjukvårdslagen ger. Dessa extra insatser kallas särskilda omsorger och skall
uttryckligen vara en rättighet. De särskilda omsorgerna är bl. a. rådgivning
och annat personligt stöd, sysselsättning, korttidsvistelse utanför hemmet,
boende i familjehem eller elevhem samt boende i gruppbostad för vuxna som
inte kan bo i egen bostad.

SoU 1985/86:19

Den nya omsorgslagen innebär en utvidgning av personkretsen jämfört
med 1967 års lag. Två grupper har tillkommit, vissa hjärnskadade och
personer med barndomspsykos.

Omsorgskommittén föreslog i betänkandet Omsorger om vissa handikappade
(SOU 1981:26) en väsentligt vidare personkrets. Enligt det förslaget
skulle dels alla handikappade barn och ungdomar under 20 år, dels vuxna
människor med psykisk utvecklingsstörning eller barndomspsykos eller med
annan bestående eller betydande funktionsnedsättning som inte beror på
åldrande eller psykisk sjukdom omfattas av de särskilda omsorgerna.

Vid behandlingen av propositionen med förslag till ny omsorgslag uttalade
utskottet med anledning av tre motioner (m, c, fp) följande (SoU 1984/85:27
s. 7).

Frågan om vilken personkrets som skall omfattas av lagstiftningen är av
central betydelse för lagens innehåll och utformning. Frågeställningen
inskränker sig nämligen inte enbart till avgränsningen av vilka grupper som
kan behöva särskilda omsorger utan måste också innefatta en genomgång av
vilka omsorger som behövs för resp. grupp. Det arbete som har utförts av
omsorgskommittén och fullföljts av omsorgsberedningen har haft som
huvudsaklig utgångspunkt att göra en översyn av 1967 års omsorgslag. De
särskilda omsorger som föreslås i propositionen tar därför framför allt sikte
på de behov som finns hos de utvecklingsstörda. Utskottet konstaterar även
att propositionens förslag till personkrets innebär en utvidgning så att två
grupper - vissa hjärnskadade samt personer med barndomspsykos - vilka
stått utanför den nuvarande lagens personkrets, men som har behov som
ligger mycket nära de utvecklingsstördas, nu inordnas i omsorgssystemet.

Utskottet delar uppfattningen att den nuvarande omsorgslagen bör
revideras och utvidgas. Utskottet biträder därför propositionens förslag.
Den i propositionen föreslagna utvidgningen av personkretsen bör emellertid
ses som ett första steg i reformarbetet. Utskottet anser att alla
handikappade barn och ungdomar borde ges samma stöd som nu föreslås för
de ovan angivna grupperna. Som anförs i motionerna (m, c, fp) talar starka
humanitära skäl för att också övriga grupper av handikappade barn som har
behov av särskilda omsorger kommer i åtnjutande av den reviderade
omsorgslagens rättigheter.

Som framkommit vid beredningsarbetet förutsätter emellertid en sådan
utvidgning ytterligare utredningsarbete. I propositionen framhålls att socialministern
har för avsikt att senare återkomma till regeringen i frågan om att
utreda behovet av åtgärder för andra grupper av barn och ungdomar än dem
som nu föreslås ingå i omsorgslagens personkrets. Detta utredningsarbete
skall enligt utskottets mening inriktas på att precisera vilka grupper som bör
omfattas av lagen och belysa behovet av kompletterande särskilda omsorger.
Utskottet vill vidare kraftigt understryka att utredningsarbetet bör bedrivas
skyndsamt. Syftet bör vara att utvidga omsorgslagen att gälla alla barn och
ungdomar som har behov av särskilda omsorger.

Riksdagen beslöt att som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet
anfört.

I förevarande proposition redovisar statsrådet Lindqvist att han tillkallat
en arbetsgrupp för en utredning av bl. a. behovet av åtgärder för andra
grupper handikappade barn och ungdomar än dem som ingår i den nya
omsorgslagens personkrets. I regeringens beslut om bemyndigande att
tillkalla den angivna arbetsgruppen hänvisas till utskottets ovan angivna

SoU 1985/86:19

uttalande. Vidare anges att arbetet skall ske med utgångspunkt i propositionen
och riksdagens behandling av ärendet. Särskild uppmärksamhet skall
ägnas åt frågan om översyn av lagen (1965:136) om elevhem för vissa
rörelsehindrade barn m.fl.

I motion So234 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) hemställs att riksdagen ger
regeringen till känna vad som anförts i motionen om en utvidgad personkrets
i omsorgslagen (yrkande 2). I motionen hänvisas till den arbetsgrupp som
tillsatts för att bedöma behovet av omsorger för andra grupper än de som
ingår i den nya omsorgslagen. Motionärerna uttalar att de vill understryka
vikten av att översynen sker skyndsamt och att syftet med den är att utvidga
omsorgslagen till att avse alla barn och ungdomar som har behov av särskilda
omsorger.

Utskottet konstaterar att den utredning som riksdagen har begärt nu har
påbörjats. I regeringens beslut hänvisas till riksdagens uttalande i frågan, av
vilket framgår att utredningen skall bedrivas skyndsamt samt ha det syfte som
anges i motionen. Enligt utskottets uppfattning finns därför ingen anledning
till ytterligare uttalande av riksdagen. Motion So234 (fp) yrkande 2 avstyrks.

Avvecklingen av vårdhemmen

I 1967 års omsorgslag finns vårdformerna specialsjukhus och vårdhem, vilka
båda utgör ett institutionsboende. Dessa har inte fått någon motsvarighet i
den nya omsorgslagen och skall avvecklas enligt vad som närmare föreskrivs i
lagen (1985:569) om införande av lagen (1985:568) om särskilda omsorger för
psykiskt utvecklingsstörda m. fl. Den nya lagen utgår i stället från att boende
skall vara så normaliserat som möjligt. Barn och ungdomar som inte kan bo i
föräldrahemmet har rätt till bostad i familjehem eller elevhem. Vuxna som
inte kan bo i en egen bostad har rätt till ett boende i gruppbostad. Dessa skall
vara små enheter integrerade i annan bebyggelse och utgöra bostad för fyra
till sex personer.

I den ovannämnda lagen om införande av omsorgslagen anges (5 §) att
nyintagning i vårdhem för barn inte får ske. Nyintagning i specialsjukhus
eller vårdhem för vuxna får enligt samma lagrum ske om det finns synnerliga
skäl.

I propositionen om ny omsorgslag anfördes beträffande avvecklingen av
vårdhemmen att då det gällde barn och ungdom ett vårdhem inte kan vara en
lämplig uppväxtmiljö. Nyintagningar av barn och ungdom för varaktigt
boende i vårdhem skulle därför inte få äga rum och avvecklingen kunna ske
relativt snabbt. Även vårdhem för vuxna borde enligt propositionen
avvecklas, men det ansågs inte praktiskt möjligt att genomföra en total
avveckling av dessa förrän på längre sikt. Socialministern framhöll bl. a. att
många psykiskt utvecklingsstörda under mycket lång tid har bott på
vårdhem, som är det enda hem de känner till. Det är därför väsentligt att en
utflyttning från vårdhemmen sker med varsamhet och med hänsynstagande
till och efter samråd med varje enskild individ. Avvecklingen måste även ske
med beaktande av de personella, ekonomiska och andra resurser som vid
varje tidpunkt kan avdelas för detta ändamål. Enligt socialministerns

SoU 1985/86:19

bedömning skulle det inte gå att helt undvika nyintagningar under avvecklingsperioden,
men som förutsättning för detta skulle gälla att det fanns
synnerliga skäl.

I motion 1985/86:So241 av Nils Carlshamre m. fl. fm) hemställs om förslag till
sådan ändring av omsorgslagen att huvudmännen får rättighet och skyldighet
att behålla det antal vårdhemsplatser för förståndshandikappade som behövs
för de mest vårdbehövande (yrkande 3). Motionärerna anför att det inom
den stora gruppen utvecklingsstörda finns en del med så svåra handikapp att
deras behov av trygghet och omvårdnad endast kan tillgodoses inom en
institution av det goda vårdhemmets typ. Den nya lagen kan medföra att de
svårast handikappade inte får den vård de behöver.

I samband med propositionen om ny omsorgslag behandlade utskottet ett
motionsyrkande (m) om modifierade regler beträffande vårdhem för vuxna.
Utskottet, som avstyrkte motionen, anförde följande (SoU 1984/85:27 s. 15).

Målet för omsorgsverksamheten är normalisering och integrering. Att bo på
ett vårdhem är som framhålls i propositionen ofta att leva helt utanför det
vanliga samhället. Vårdhemmen varken ser ut eller fungerar som ett hem och
de intagna har svårt att delta i samhällets gemenskap. Utskottet delar därför
socialministerns uppfattning att vårdhem och specialsjukhus efter hand bör
avvecklas. Då det gäller vårdhem för barn bör detta kunna ske skyndsamt.
Då det gäller vårdhemmen för vuxna vill utskottet understryka socialministerns
ord att utflyttning från vårdhemmen måste ske med varsamhet och med
hänsynstagande till och efter samråd med varje enskild individ. Det får inte
bli så att utvecklingsstörda mot sin vilja tvingas flytta från sin invanda miljö
till en ny och kanske skrämmande omgivning.

Med anledning av vad som anförs i den nu aktuella motionen vill utskottet
vidare erinra om bestämmelserna i 5 § i den nya omsorgslagen. Enligt detta
lagrum skall psykiskt utvecklingsstörda genom de särskilda omsorgerna
tillförsäkras goda levnadsvillkor. De särskilda omsorgerna skall bl. a.
anpassas till mottagarens individuella behov.

I proposition (prop. 1984/85:176) angavs den principiella utgångspunkten
att omsorger om psykiskt utvecklingsstörda skall anpassas och utformas efter
varje individs särskilda behov av stöd och hjälp (prop. s. 25). Bestämmelserna
i 5 § anger en inriktning för kvalitetsnivån på de särskilda omsorgerna,
vilka skall tillförsäkra utvecklingsstörda goda levnadsvillkor (prop. s. 63).

Även när det gäller avvecklingen av vårdhemmen måste dessa lagstiftningens
utgångspunkter vara vägledande. Avvecklingen får inte leda till att de
människor som bott på vårdhemmen tvingas flytta till en bostad som inte
uppfyller den nya lagens kvalitetskrav. En förändring som inte är till fördel
för den psykiskt utvecklingsstörde själv kan inte stödjas på den nya
omsorgslagen, som vill garantera psykiskt utvecklingsstörda goda levnadsvillkor.
Utskottet har tidigare understrukit att vuxna utvecklingsstördas
utflyttning från vårdhemmen måste genomföras med varsamhet och hänsyn
till varje individ. När det gäller vårdhem för barn och ungdom har utskottet
uttalat att avvecklingen bör kunna ske skyndsamt. Förutsättningen är dock
självfallet att de barn och ungdomar som för närvarande bor på vårdhem kan
erbjudas ett gott och för varje individ lämpligt alternativ som uppfyller lagens
kvalitetskrav.

SoU 1985/86:19

Avvecklingen av nuvarande vårdhem sker dels genom att nyinskrivning
inte sker, dels genom att fullgoda alternativ i gruppboende eller enskilt
boende utvecklas.

Vissa barn och ungdomar har behov av behandlingsinsatser utöver själva
boendet. Av lagens bestämmelse om att omsorgerna skall anpassas till
mottagarens individuella behov följer att det är nödvändigt att beakta också
dessa behov. I dag tillgodoses sådana behov ibland av vårdhemmet.
Värdefulla insatser på detta område görs t. ex. av de läkepedagogiska
instituten.

Behov av behandling och habilitering måste enligt utskottets mening även i
fortsättningen tillgodoses för att man skall kunna tala om goda levnadsvillkor
för psykiskt utvecklingsstörda. Detta följer av att omsorgen skall anpassas
och utformas efter varje individs särskilda behov av stöd och hjälp.

Utskottet avstyrker med det anförda motion So241 (m) yrkande 3.

Tillsyn över omsorgsvårdens personal

I motion 1985/86:326 av Gullan Lindblad (m) och Siri Häggmark (m)
hemställs om förslag syftande till att även omsorgsvårdens personal skall
omfattas av tillsynslagen. Motionärerna anför att det finns en särskild
anledning att slå vakt om rättssäkerheten för människor som har svårt att
själva föra sin talan. Det är djupt otillfredställande att disciplinära åtgärder i
form av varning, erinran och fråntagande av legitimation inte kan ske
beträffande personal inom omsorgsvården, ens om någon gjort sig skyldig till
grova förseelser gentemot vårdtagarna.

Lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl.
(tillsynslagen) innehåller bl. a. bestämmelser om allmänna åligganden för
personalen om ansvar för fel och försummelser i vården, om ordningen för
ansvarets utkrävande samt om återkallande av legitimation m. m. Frågor om
disciplinansvar handläggs av en särskild nämnd, hälso- och sjukvårdens
ansvarsnämnd.

Enligt 1 § tillsynslagen omfattas personal vid sjukhus och andra inrättningar
för öppen och sluten vård som drivs av det allmänna, legitimerade
yrkesutövare utanför sådana inrättningar samt personal som biträder sådana
yrkesutövare i vården av patienter. I korthet kan konstateras att omsorgsvårdens
personal inte omfattas av tillsynslagen annat än i den mån den är
verksam vid en sjukvårdsinrättning eller biträder en legitimerad yrkesutövare
med uppgifter som är att hänföra till hälso- och sjukvård. För en
utförligare beskrivning av rättsläget hänvisas till utskottets betänkande SoU
1984/85:27 s. 19 f.

Utskottet behandlade ett liknande motionsyrkande i samband med
propositionen om ny omsorgslag. Utskottet, som avstyrkte motionen,
anförde därvid följande (SoU 1984/85:27 s. 20).

Frågan om utsatta gruppers skydd mot olämplig behandling och/eller
övergrepp från viss vårdande personal är av principiell betydelse. Det gäller
inte minst i fråga om utvecklingsstörda, som inte sällan kan vara mycket
beroende av personalen samtidigt som de har särskilt svårt att hävda sina
rättigheter eller påkalla hjälp utifrån. Enligt vad utskottet har inhämtat

SoU 1985/86:19

kommer emellertid frågan om ansvarsreglerna för förtroendeläkarna att tas
upp av regeringen under kommande höst. I samband därmed avser man även
att överväga frågan om att eventuellt föra in vissa andra grupper under
tillsynslagens bestämmelser. Utskottet vill understryka det angelägna i att
regeringen i det sammanhanget också överväger frågan om ansvaret för olika
personalkategorier inom omsorgsverksamheten.

Utskottet har med anledning av den nu aktuella motionen inhämtat att man
inom regeringskansliet planerar att tillsätta en utredning om olika tillsynsfrågor
inom hälso- och sjukvården, bl. a. tillämpningsområdet för tillsynslagen.
Utskottet har erfarit att uppdraget även avses komma att omfatta frågan om
tillsynslagens tillämpning på personalen inom omsorgsvården.

Utskottet vill ånyo understryka det angelägna i att regeringen överväger
frågan om ansvaret för olika personalkategorier inom omsorgsverksamheten.
Med hänsyn till att frågan redan är aktuell hos regeringen kan dock
någon riksdagens åtgärd inte anses erforderlig. Utskottet avstyrker därför
motion 1985/86:326 (m).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande lagförslagen

att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott,

3. lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429),

4. lag om ändring i passlagen (1978:302),

5. lag om ändring i lagen (1985:127) om särskilda organ i landstingskommunerna,

6. lag om ändring i stadgan (1970:88) om enskilda vårdhem m. m.,

2. beträffande personkretsen

att riksdagen avslår motion 1985/86:So234 yrkande 2,

3. beträffande avvecklingen av vårdhemmen

att riksdagen avslår motion 1985/86:So241 yrkande 3,

4. beträffande tillsyn över omsorgsvårdens personal
att riksdagen avslår motion 1985/86:326.

Stockholm den 17 april 1986

På socialutskottets vägnar

Daniel Tarschys

Närvarande: Daniel Tarschys (fp), Evert Svensson (s), John Johnsson (s),
Göte Jonsson (m), Kjell Nilsson (s), Rune Gustavsson (c), Anita Persson (s),
Gunnar Ström (s), Aina Westin (s), Per Arne Aglert (fp), Ulla Tillander (c),
Inga Lantz (vpk), Ingvar Eriksson (m), Erik Janson (s) och Karl-Gösta
Svenson (m).

SoU 1985/86:19

Reservation

SoU 1985/86:19

Avvecklingen av vårdhemmen (mom. 3 i hemställan)

av Göte Jonsson, Ingvar Eriksson och Karl-Gösta Svenson (alla m) som
anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 5 med ”Med
anledning av” och slutar på s. 6 med ”So241 (m) yrkande 3” bort ha följande
lydelse:

Enligt den nya omsorgslagen skall alla förståndshandikappade ut i s. k.
eget boende i eget hem, annat familjehem eller s. k. gruppbostad. Ändå vet
alla att inom den stora gruppen utvecklingsstörda finns en del med så svåra
handikapp att deras behov av trygghet och omvårdnad endast kan tillgodoses
inom en institution av det goda vårdhemmets typ. Om den nya lagens
intentioner förverkligas helt ut innebär det att teorierna fått ta över
verkligheten. Priset får betalas av några av de svårast drabbade i den grupp
som skulle hjälpas. Resultatet blir antingen att några handikappade vägras
den vård de behöver och som både de och deras anhöriga vill behålla eller att
många av de planerade nya gruppbostäderna måste inrättas för vård på en
sådan nivå att det enda som vunnits med reformen blir en ombenämning - till
stora och onödiga kostnader - från vårdhem till gruppbostad.

Utskottet delar därför uppfattningen i motion So241 (m) att den 1985
antagna nya omsorgslagen bör ändras så att huvudmännen får rättighet och
skyldighet att tillhandahålla det antal vårdhemsplatser som behövs för de
mest vårdbehövande. Regeringen bör snarast framlägga erforderliga förslag
härom. Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa

3. beträffande avvecklingen av vårdhemmen
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:So241 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Omsorgslagens tillämpning på de läkepedagogiska instituten

av Daniel Tarschys (fp), Rune Gustavsson (c), Per Arne Aglert (fp) och Ulla
Tillander (c) som anför:

Det råder bred politisk enighet om att den verksamhet som bedrivs av de s. k.
läkepedagogiska instituten har varit framgångsrik och bör kunna fullföljas
även i framtiden. Enligt vår mening är det svårt att se hur detta går att förena
med omsorgslagen i dess nuvarande lydelse. Efter de ställningstaganden som
gjorts från regeringens sida, senast av Bengt Lindqvist i frågedebatten den 17
april 1986, utgår vi emellertid från att regeringen är uppmärksam på detta
problem och vid behov tar de initiativ till förtydligande av lagen som kan
bedömas erforderliga.

I proposition 1985/86:107 framlagda lagförslag

1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring1
dels att i 10 kap. 2 § ordet ”nomadskola” skall bytas ut mot ”sameskola”,
dels att 10 kap. 3 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 kap.

3 §

Därest pensionsberättigad i annat fall än som avses i 2 § under hel månad
är intagen i annan anstalt än sjukhus eller ock tillfälligt vistas utom anstalten,
äger den som driver anstalten att, i den mån regeringen så förordnar,
uppbära så stor del av den pensionsberättigades å månaden belöpande folkpension,
som svarar mot kostnaderna för vården eller försörjningen på anstalten,
varvid den pensionsberättigade dock skall äga erhålla visst belopp
för sina personliga behov. Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning
för det fall att den pensionsberättigade åtnjuter vård eller försörjning mot
avgift, som erlägges av kommun eller landstingskommun.

Åtnjuter barn, för vilket barntillägg utgår, i annat fall än som avses i 2 §
sista stycket under hel månad vård på anstalt eller eljest vård på allmän bekostnad,
äger den som driver anstalten eller det kommunala organ som svarar
för vårdkostnaden att, i den mån regeringen så förordnar, uppbära så
stor del av barntillägg för månaden som svarar mot vårdkostnaden.

Första stycket gäller inte i fråga Första stycket gäller inte i fråga
om pensionsberättigad som åtnjuter om pensionsberättigad som åtnjuter

helinackordering i servicehus för helinackordering i servicehus för

äldre människor. äldre människor eller som bor i

gruppbostad eller elevhem som avses
i lagen (1985:568) om särskilda omsorger
om pyskiskt utvecklingsstörda
m. fl.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

SoU 1985/86:19

Bil.

1 Lagen omtryckt 1982:120.

2 Förslag till SoU 1985/86:19

Bil.

Lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1964:143) om bidragsförskott1 skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 §

Bidragsförskott utgives förskottsvis för månad.

Vid beräkningen av bidragsförskott för månad skall det årliga belopp,
från vilket beräkningen utgår, avrundas till närmaste hela krontal, som är
jämnt delbart med tolv. Är årsbeloppet lägre än sextio kronor, bortfaller
bidragsförskottet för den månad beräkningen avser.

I den mån bidragsförskott svarar mot fastställt underhållsbidrag skall från

förskott för viss manad avdragas pa
som den underhållsskyldige må hava
enligt 7 § andra stycket.

Åtnjuter barn under hel månad
på statens bekostnad vård på anstalt
eller eljest kost och bostad, må bidragsförskott
ej utgå för den månaden;
dock må förskott utgå för tid då
barnet är inackorderat vid nomadskola.
Bor barnet under hel månad i
institution som anges i lagen
(1967:940) angående omsorger om
vissa psykiskt utvecklingsstörda eller
på sjukvårdshuvudmannens bekostnad
i enskilt hem enligt nämnda lag,
utgår ej heller bidragsförskott för
den månaden.

Har bidragsförskottet ej lyfts före
vilket förskottet förfallit till betalning

samma tid belöpande bidragsbelopp,
erlagt innan han erhållit underrättelse

Åtnjuter barn under hel månad
på statens bekostnad vård på anstalt
eller eljest kost och bostad, må bidragsförskott
ej utgå för den månaden;
dock må förskott utgå för tid då
barnet är inackorderat vid sameskola.
Bor barnet under hel månad i
elevhem eller gruppbostad, som avses
i lagen (1985:568) om särskilda
omsorger om psykiskt utvecklingsstörda
m. fl. eller på huvudmannens
bekostnad i familjehem enligt nämnda
lag, utgår ej heller bidragsförskott
för den månaden.

gången av året näst efter det, under
, skall förskottet vara förverkat.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

Äldre bestämmelser gäller fortfarande övergångsvis för den som under hel
månad bor på vårdhem eller specialsjukhus i enlighet med bestämmelserna

i lagen (1985:569) om införande av lagen (1985:568) om särskilda omsorger
om psykiskt utvecklingsstörda m. fl.

1 Lagen omtryckt 1976:277.

3 Förslag till

Lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429)

Härigenom föreskrivs att 41 § rättshjälpslagen (1972:429)' skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

41 §

Rättshjälp genom offentligt biträde beviljas i mål eller ärende

1. hos utskrivningsnämnd eller psykiatriska nämnden angående intagning
enligt 8 eller 9 § eller utskrivning enligt 16 eller 19 § lagen (1966:293) om
beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall,

2. hos beslutsnämnd eller psyki- 2. hos utskrivningsnämnd eller
atriska nämnden angående inskriv- psykiatriska nämnden angående

ning i eller utskrivning från vårdhem inskrivning i eller utskrivning från

eller specialsjukhus enligt lagen vårdhem eller specialsjukhus enligt

(1967:940) angående omsorger om 35 § lagen (1967:940) angående omvissa
psykiskt utvecklingsstörda eller sorger om vissa psykiskt utveck placering

av särskolelev enligt 28 § lingsstörda,

samma lag,

3. angående beredande av vård enligt lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser
om vård av unga eller omedelbart omhändertagande enligt 6 §
samma lag eller angående upphörande av sådan vård enligt 5 § samma lag
eller hos förvaltningsdomstol vid överklagande enligt 20 § första stycket 1
samma lag,

4. hos förvaltningsdomstol angående beredande av vård enligt lagen
(1981:1243) om vård av missbrukare i vissa fall, angående omedelbart omhändertagande
enligt 8 § eller vid överklagande av beslut om förlängning
enligt 16 § samma lag,

5. angående utvisning enligt 38, 43, 47 eller 48 § utlänningslagen
(1980:376) samt vid utredning hos polismyndighet när fråga har uppkommit
om utvisning enligt angivna lagrum,

6. angående avvisning enligt utlänningslagen, dock ej hos polismyndighet,
såvida icke anledning föreligger att överlämna ärendet till statens invandrarverk
eller utlänningen enligt 50 eller 52 § samma lag hållits i förvar längre
än en vecka,

7. angående verkställighet enligt utlänningslagen, om anledning föreligger
att överlämna ärendet till statens invandrarverk med stöd av 85 eller
86 § samma lag eller hänskjuta ärendet dit med stöd av 87 § samma lag eller
om utlänningen enligt 50 eller 52 § samma lag hållits i förvar längre än en
vecka,

8. angående föreskrifter som meddelats enligt 13 §, 48 § eller 74 § andra
stycket utlänningslagen,

9. angående hemsändande av utlänning med stöd av 104 § första stycket
utlänningslagen,

10. angående förverkande av villkorligt medgiven frihet enligt 26 kap.
brottsbalken,

11. angående verkställighet utomlands av frihetsberövande påföljd enligt
lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge

SoU 1985/86:19

Bil.

1 Lagen omtryckt 1983:487.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

angående verkställighet av straff m. m. eller lagen (1972:260) om internationellt
samarbete rörande verkställighet av brottsmålsdom,

12. angående utlämning enligt lagen (1970:375) om utlämning till Danmark,
Finland, Island eller Norge för verkställighet av beslut om vård eller
behandling,

13. angående kastrering enligt lagen (1944:133) om kastrering, om giltigt
samtycke till åtgärden ej lämnats,

14. hos regeringen enligt 1 § andra stycket lagen (1975:1360) om tvångsåtgärder
i spaningssyfte i vissa fall.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

SoU 1985/86:19

Bil.

4 Förslag till

Lag om ändring i passlagen (1978:302)

Härigenom föreskrivs att 22 och 28 §§ passlagen (1978:302) skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

22 §

Fråga om passtillstånd enligt 20 §
prövas, om sökanden är patient som
avses i 20 § 2, av utskrivningsnämnden
och i annat fall av överläkaren
vid sjukhuset. Denne får dock hänskjuta
ärendet till utskrivningsnämnden
för avgörande.

Fråga om passtillstånd enligt 20 §
prövas, om sökanden är patient som
avses i 20 § 2, av utskrivningsnämnden
eller beslutsnämnden för psykiskt
utvecklingsstörda och i annat
fall av överläkaren vid sjukhuset.

Denne får dock hänskjuta ärendet
till vederbörande nämnd för avgörande.

Passtillstånd skall vägras, om det med hänsyn till ändamålet med vården
är olämpligt att patienten har pass.

28 §'

Mot beslut av övervakningsnämnd enligt denna lag förs talan genom besvär
hos kriminalvårdsnämnden eller den hovrätt, hos vilken klaganden
skulle ha kunnat anföra besvär över beslut som avses i 37 kap. 8 § brottsbalken.

Mot överläkares beslut om anmälan
enligt 20 § 1 får talan ej föras.
Talan mot annat beslut av överläkare
enligt denna lag förs genom besvär
hos utskrivningsnämnden eller
beslutsnämnden för psykiskt utvecklingsstörda.
Mot beslut av utskrivningsnämnd
eller beslutsnämnd förs
talan hos psykiatriska nämnden genom
besvär.

Mot överläkares beslut om anmälan
enligt 20 § 1 får talan ej föras.
Talan mot annat beslut av överläkare
enligt denna lag förs genom besvär
hos utskrivningsnämnden. Mot
beslut av utskrivningsnämnd förs talan
hos psykiatriska nämnden genom
besvär.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

SoU 1985/86:19

Bil.

1 Senaste lydelse 1981:1308.

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1985:127) om särskilda organ i
landstingskommunerna

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1985:127) om särskilda organ i landstingskommunerna
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Särskilda organ får ges till uppgift
att handha förvaltning och verkställighet
som enligt lag eller annan författning
ankommer på hälso- och
sjukvårdsnämnden, tandvårdsnämnden,
omsorgsstyrelsen och utbildningsnämnden
eller som kan
handhas av sådana nämnder som avses
i 3 kap. 13 § andra stycket kommunallagen
(1977:179).

Föreslagen lydelse

Särskilda organ får ges till uppgift
att handha förvaltning och verkställighet
som enligt lag eller annan författning
ankommer på hälso- och
sjukvårdsnämnden, tandvårdsnämnden,
omsorgsnämnden och utbildningsnämnden
eller som kan
handhas av sådana nämnder som avses
i 3 kap. 13 § andra stycket
kommunallagen (1977:179).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

SoU 1985/86:19

Bil.

6 Förslag till

Lag om ändring i stadgan (1970:88) om enskilda vårdhem
m. m.

Härigenom föreskrivs att 2 och 16 §§ stadgan (1970:88) om enskilda vårdhem
m. m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §'

Stadgan är ej tillämplig på

1. omsorger om vissa psykiskt ut- 1. särskilda omsorger enligt lagen

vecklingsstörda, varom finns särs kil- (1985:568) om särskilda omsorger

da bestämmelser, om psykiskt utvecklingsstörda m. fl.,

2. vård av handikappade, till vilken statsbidrag utgår,

3. kontrollerad familjevård eller därmed jämförlig vård,

4. anstalt, avsedd för riksförsäkringsverkets sjukvårdande verksamhet,

5. sådant hem för vård eller boende för vilket krävs tillstånd enligt 69 §
socialtjänstlagen (1980:620),

6. annat i 1 § avsett vårdhem för vilket regeringen meddelat särskilda föreskrifter.

Har enskilt vårdhem inrättats med bidrag av statsmedel eller utgår statsbidrag
till dess drift, skall stadgan tillämpas endast i den mån den ej strider
mot statsbidragsbestämmelserna.

Med kontrollerad familjevård avses sådan sluten psykiatrisk vård som i
anslutning till sjukhuset anordnas i enskilt hem.

16 §2

Vårdhemsläkare åligger att

1. ansvara för den medicinska vården vid hemmet, i den mån ej annan
läkare svarar för denna,

2. se till att vid hemmet vårdas endast sådana personer för vilka det är
godkänt och som lämpligen kan vårdas där,

3. regelbundet besöka hemmet,

4. ha tillsyn över hygienen och utrustningen vid hemmet,

5. se till att av socialstyrelsen förskriven
journal föres vid hemmet och
förvaras där,

6. omedelbart anmäla till socialstyrelsen
om någon i samband med
vård eller behandling vid hemmet
drabbats av eller utsatts för risk att
drabbas av allvarlig skada eller sjukdom,

7. omedelbart anmäla till polismyndigheten
om vid dödsfall behov
av rättsmedicinsk obduktion eller
annan rättsmedicinsk undersökning
kan antagas föreligga.

5. omedelbart anmäla till socialstyrelsen
om någon i samband med
vård eller behandling vid hemmet
drabbats av eller utsatts för risk att
drabbas av allvarlig skada eller sjukdom,

6. omedelbart anmäla till polismyndigheten
om vid dödsfall behov
av rättsmedicinsk obduktion eller
annan rättsmedicinsk undersökning
kan antagas föreligga.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986. I fråga om omsorger som övergångsvis
tillhandahålles enligt lagen (1967:940) angående omsorger om vissa
psykiskt utvecklingsstörda gäller 2 § i dess äldre lydelse.

1 Senaste lydelse 1982:768.

2 Senaste lydelse 1982:768.

SoU 1985/86:19

Bil.