Skatteutskottets betänkande
1985/86:8

om tulltillägg (prop. 1985/86:41)

SkU

1985/86:8

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i detta betänkande det förslag om tulltillägg som har
lagts fram i proposition 1985/86:41. I två reservationer yrkar m- och
fp-ledamöterna i anslutning till motioner i ärendet i första hand avslag på
propositionen och i andra hand en ändring i utformningen.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1985/86:41 att
riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling,

2. lag om ändring i tullagen (1973:670).

1 propositionen föreslås att en administrativ sanktion, tulltillägg, införs på
tullområdet motsvarande skatte- och avgiftstilläggen på den inrikes beskattningens
område.

Sanktionen riktar sig i huvudsak mot vissa brister vid fullgörandet av
anmälnings- och uppgiftsskyldigheten i tullbehandlingen av den kommersiella
importen. Avgränsningen i förhållande till privatimporten har gjorts
så att tillämpningsområdet omfattar sådan import för vilken tulldeklaration
skall lämnas till ledning för tulltaxeringen.

Tulltillägg föreslås kunna påföras om införseln inte har getts till känna
för en tullmyndighet eller om oriktiga eller ofullständiga uppgifter lämnats
till ledning för tulltaxeringen. Tulltillägg föreslås vidare kunna påföras vid
olovliga förfoganden över införda oförtullade varor eller över förtullade
varor i strid mot en föreskriven förutsättning för en beviljad tullförmån,
såsom nedsättning, befrielse eller restitution av tull, annan skatt eller
införselavgift. Tulltillägget föreslås bli 20 % av den undandragna tullen,
skatten eller införselavgiften. Det påförs den som är tullskyldig för varan
och beslutas av en tullmyndighet.

Påföring skall kunna underlåtas i huvudsak enligt samma grunder som
gäller för skattetilläggen. Även förfarandereglerna i övrigt är i stort sett
desamma som för skattetilläggen.

Påföring av tulltillägg föreslås ske oberoende av om gärningen även
beivras i straffrättslig ordning. För att dubbelbestraffning inte skall förekomma
beträffande mindre allvarliga brott föreslås en talebegränsningsre- 1

gel i varusmugglingslagen.

1 Riksdagen 1985/86. 6sami. Nr 8

Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 april 1986.
Lagförslagen har följande lydelse.

SkU 1985/86:8

1 Förslag till

SkU 1985/86:8

Lag om ändring i lagen (1960:418) om straff för
varusmuggling

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1960:418) om straff för varusmuggling dels

att rubriken närmast före 24 § skall utgå,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 23 a §, samt närmast före
23 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om åtal och talan om förverkande

23 a §

Åtal för varusmuggling eller försök
därtill eller för brott som avses i
5 § får väckas endast när det med
hänsyn till brottets allvarliga ari eller
i övrigt finns särskilda skäl till
det, om gärningen kan föranleda
påföring av tulltillägg enligt 40 a §
tullagen (1973:670) eller en sådan
särskild avgift som avses i 3 § lagen
(1975:85) med bemyndigande att
meddela föreskrifter om in- eller utförsel
av varor.

Vad som sägs i första stycket
gäller även talan om förverkande
enligt 9 §.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1986.

1* Riksdagen 1985/86. 6sami. Nr 8

2 Förslag till

Lag om ändring i tullagen (1973: 670)

Härigenom föreskrivs i fråga om tullagen (1973:670)'

dels att 40, 40 a-40 d, 44, 45 och 48-50 §§ skall ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 39 § skall lyda ”Tullskyldighet i särskilda
fall”,

dels att det i lagen skall införas sju nya paragrafer, 40 e-40 k §§ samt
närmast före 40 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

40 §2

Om någon infört eller låtit införa en vara utan att den angetts till förtullning
eller anmälts för behandling som avses i 2 § tredje stycket eller 3 §
andra stycket, är han skyldig att betala den tull och annan införselavgift
som skulle ha utgått om varan förtullats vid införseln. Detsamma gäller den
som i samband med införsel av en vara i övrigt vidtagit sådan åtgärd att
risk uppkommit för att varan skulle undgå förtullning.

Den som förfogat över en oförtullad vara som avses i 2 § tredje stycket i
strid mot föreskriven inskränkning i förfoganderätten är skyldig att betala
den tull och annan införselavgift sorn därigenom undandragits eller kunnat
undandras. Den som förfogat över en förtullad vara i strid mot föreskriven
förutsättning för befrielse från eller nedsättning eller återbetalning av tull
eller annan införselavgift får inte åtnjuta förmånen.

Om särskilda skäl föreligger kan Om särskilda skäl föreligger kan
generaltullstyrelsen medge nedsätt- generaltullstyrelsen medge nedsättning
av eller befrielse från tullen ning av eller befrielse från tullen

eller avgiften. eller avgiften eller medge befrielse

från tullskyldighet för varor som
blir föremål för behandling enligt
2 § tredje stycket.

Frågor om tullskyldighet enligt
denna paragraf får inte prövas senare
än fem år efter utgången av
den månad, under vilken varan infördes
eller det olovliga förfogandet
ägde rum. Dock skalI vad i 15 §
föreskrivits om tider för prövning
av eftertulltaxering i särskilda fall
tillämpas på motsvarande sätt.

Tulltillägg, förseningsavgift, straff
och vite

40 a §3

Har den som tagit hand om vara Har den som är tullskyldig och
efter medgivande enligt 3 § andra skyldig att lämna tulldeklaration, i

stycket underlåtit att inom föreskri- en tulldeklaration eller ett annat

ven tid lämna tulldeklaration, på- dokument som avgetts till ledning

SkU 1985/86:8

1 Senaste lydelse av rubriken närmast före 39 § 1974:982.

2 Senaste lydelse 1984:940.

3 Senaste lydelse 1974:982.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:8

föres honom förseningsavgift med
100 kronor.

Har i fall som avses i första
stycket den tullskyldige anmanats
att lämna tulldeklaration inom viss
tid men icke efterkommit anmaningen,
bestämmes förseningsavgiften
till 200 kronor.

I fråga om förseningsavgift gäller
bestämmelserna i 17—19 §§
samt 21 § andra stycket och 22 § i
tillämpliga delar.

Fråga om förseningsavgift prövas
av tullmyndigheten. Innan beslut
fattas om påföring av förseningsavgift,
skall den tullskyldige
beredas tillfälle att yttra sig, om ej
hinder möter däremot.

Förseningsavgift får helt efterges,
om underlåtenheten kan
anses ursäktlig eller ringa. Sådan
avgift får även nedsättas.

för fastställande av tull eller annan
införselavgift, lämnat en uppgift
som befinns vara oriktig, skall han
påföras en särskild avgift (tulltillägg).
Tulltillägget är tjugo procent
av den tull och annan införselavgift
som inte skulle ha påförts om
den oriktiga uppgiften godtagits.
Detsamma gäller om den tullskyldige
skriftligen har lämnat en
sådan uppgift i omtulltaxerings- eller
besvärsärende avseende fastställande
av tull eller annan införselavgift.

Har avvikelse från tulldeklaration
skett med stöd av 16 § skall
den tullskyldige påföras tulltillägg.
Tulltillägget är tjugo procent av
den tull och annan införselavgift
som till följd av uppskattningen påförs
den tullskyldige utöver vad
som annars skulle ha påförts honom.
Till den del uppskattningen
innefattar rättelse av en oriktig
uppgift från den tullskyldige påförs
dock tulltillägg enligt första
stycket.

Om den som är tullskyldig enligt
40 § rätteligen skulle ha lämnat
tulldeklaration till ledning för fastställande
av tull eller annan införselavgift
skall han påföras tulltillägg.
Tulltillägget är tjugo procent
av den tull och annan införselavgift
som påförs eller, vid förfogande
enligt 40 § andra stycket
andra meningen, tjugo procent av
den tullförmån som den tullskyldige
går miste om.

> §4

Vid tillämpning av 40 a § ansvarar
den som är tullskyldig för handlingar
och underlåtenhet av hans
ombud. Tulldeklaration eller annat
dokument som lämnats för en tullskyldig
som är juridisk person skall
anses ha lämnats av den tullskyldige,
om det inte var uppenbart att
uppgiftslämnaren saknade behörighet
att företräda den tullskyldige.

4 Senaste lydelse 1974:982.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:8

Om en vara eller dess värde blir
föremål för förverkande enligt lagen
(1960:418) om straff för varusmuggling,
utgår inte tull eller annan
införselavgift för varan till den
del varan eller dess värde förverkas.
Ett tidigare meddelat beslut
om tull eller annan införselavgift
skall upphävas eller ändras, sedan
dom eller beslut som innefattar förverkande
vunnit laga kraft.

Frågor om tullskyldighet enligt
40 § får inte prövas senare än fem
år efter utgången av den månad,
under vilken varan infördes eller
det olovliga förfogandet ägde rum.
Dock skall vad i 15 § föreskrivits
om tider för prövning av eftertulltaxering
i särskilda fall tillämpas
på motsvarande sätt.

§5

Tulltillägg påförs inte i samband
med rättelse av en felräkning eller
felskrivning, som uppenbart framgår
av tulldeklaration eller annat
dokument som lämnats till ledning
för tulltaxeringen.

Tulltillägg påförs inte heller i den
mån avvikelsen avser bedömning
av ett yrkande, såsom fråga om yrkad
förmånsbehandling, anspråk
på tullbefrielse eller tullnedsättning,
eller fråga om skäligheten av
en uppskattning eller värdering,
och avvikelsen inte gäller uppgift i
sak.

Har en tullskyldig frivilligt rättat
en oriktig uppgift eller anmält förhållande
som avses i 40 § första eller
andra stycket påförs inte tulltillägg.

§6

Har den som tagit hand om en
vara efter medgivande enligt 3 §
andra stycket inte kommit in med
tulldeklaration vid den tidpunkt då
deklarationen senast skulle ha lämnats,
påförs han en särskild avgift
(förseningsavgift).

Förseningsavgiften är 100 kronor.
Avgiften är dock 200 kronor
om den tullskyldige anmodats att
lämna tulldeklaration men inte fullgjort
skyldigheten inom den tid som
föreskrivits.

Tulltillägg och förseningsavgift
får helt eller delvis efterges om felaktigheten
eller underlåtenheten
kan antas ha ett sådant samband
med den tullskyldiges ålder, sjukdom,
bristande erfarenhet eller
därmed jämförligt förhållande att
den kan anses ursäktlig. Detsamma
gäller om felaktigheten eller underlåtenheten
framstår som ursäktlig
med hänsyn till den oriktiga uppgiftens
beskaffenhet eller annan sär -

5 Senaste lydelse 1984:940.

* Senaste lydelse 1984:940.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:8

skild omständighet, som rör annat
än vad som sägs i första meningen.

Tulltillägg får helt efterges även
när det belopp som kunde ha undandragits
genom felaktigheten eller
underlåtenheten är att anse som
ringa.

Tulltillägg eller förseningsavgift
får inte påföras sedan den tullskyldige
har avlidit.

40 f §

Om en vara eller dess värde blir
föremål för förverkande enligt lagen
(1960:418) om straff för varusmuggling,
tas inte tull, annan införselavgift
för varan eller tulltilllägg
ut till den del varan eller dess
värde förverkas. Ett tidigare meddelat
beslut om tull, annan införselavgift
eller tulltillägg skall upphävas
eller ändras, sedan dom eller
beslut som innefattar förverkande
vunnit laga kraft.

40 g §

Frågor om tulltillägg och förseningsavgift
prövas av tullmyndigheten.
Kammarrätten prövar dock,
på talan av det allmänna ombudet,
frågor om tulltillägg på grund av
oriktiga uppgifter i mål om tull eller
annan införselavgift. Sådan talan
får föras om den oriktiga uppgiften
inte har godtagits efter prövning i
sak eller inte har prövats i målet.

Talan skall väckas inom ett år från
utgången av den månad då domen
eller det slutliga beslutet i målet
har vunnit laga kraft.

Den tullskyldiges yrkande ifråga
om tulltillägg eller förseningsavgift
skall utan hinder av vad som annars
gäller om besvär prövas, om
beslutet om den tull eller annan införselavgift
som den särskilda avgiften
avser inte har vunnit laga
kraft. Detsamma gäller om det allmänna
ombudet framställt ett sådant
yrkande till förmån för den
tullskyldige. Om yrkandet framställs
först i domstol, kan domstolen
förordna att målet om tull- 7

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:8

tillägg eller förseningsavgift skall
tas upp och vidare handläggas av
tullmyndigheten.

Innan beslut fattas om påföring
av tulltillägg eller förseningsavgift
skall den tullskyldige om möjligt
beredas tillfälle att yttra sig.

Bestämmelserna om eftergift
skall beaktas även om yrkande om
detta inte har framställts, i den
mån det föranleds av vad som har
förekommit i ärendet eller målet
om tulltillägg eller förseningsavgift Om

tull eller annan införselavgift
sätts ned, skall också vidtas den
ändring i beslutet om tulltillägg
som nedsättningen kan föranleda.

Tulltillägg under femtio kronor
påförs inte. Öretal som uppkommer
vid beräkningen bortfaller.
Tulltillägg tillfaller staten.

Om betalningsskyldighet för tull
eller annan införselavgift inte
längre kan åläggas får tullmyndigheten
inte påföra tulltillägg på
beloppet.

I fråga om tulltillägg och förseningsavgift
tillämpas 17-19 §§
samt 21 § och 22 § första och fjärde
styckena.

40 h §

40 i §

40 j §

40 k §

44 §7

Talan mot beslut, som annan tullmyndighet
än generaltullstyrelsen
meddelat enligt denna lag eller med
stöd av lagen utfärdade bestämmelser,
föres hos generaltullstyrelsen
genom besvär.

Beslut, som någon annan tullmyndighet
än generaltullstyrelsen
har meddelat enligt denna lag eller
enligt andra bestämmelser som utfärdats
med stöd av lagen, får
överklagas hos generaltullstyrelsen
genom besvär.

Avser besvären fastställelse av
tull, annan införselavgift, ränta,
restavgift eiler förseningsavgift,

, restavgift, tulltillägg eller förse -

Avser besvären fastställelse av
tull, annan införselavgift, ränta,

7 Senaste lydelse 1984:940.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:8

skall besvärshandlingen ha kommit
in inom sex månader från den dag
då beslutet meddelades. Sker omtulltaxering
gäller dock att besvärshandlingen
skall ha kommit in inom
sex månader från den dag då tulltaxeringsbeslutet
meddelades eller,
om besvärstiden blir längre därigenom,
inom två månader från den
dag då omtulltaxeringsbeslutet
meddelades.

ningsavgift, skall besvärshandiingen
ha kommit in inom sex månader
från den dag då beslutet meddelades
eller, i fall då omtulltaxering
skett, inom två månader från den
dag då omtulltaxeringsbeslutet
meddelades, om besvärstiden därigenom
blir längre.

45 §8

Talan mot generaltullstyrelsens
beslut enligt denna lag eller med
stöd av lagen utfärdade bestämmelser
föres hos kammarrätt genom
besvär, när talan avser fråga om

1. fastställelse av tull eller annan
införselavgift och prövningen ej
gäller sådant beslut om befrielse
från eller nedsättning eller återbetalning
av avgift som meddelats
med stöd av regeringens bemyndigande,

2. temporär tullfrihet,

3. restitution av tull eller annan
införselavgift,

4. varucertifikat enligt protokoll
3 till Sveriges avtal med Europeiska
ekonomiska gemenskapen eller bilaga
B del 1 till konventionen angående
upprättandet av Europeiska
frihandelssammanslutningen,

5. inskränkning i rätten att förfoga
över vara,

6. förhandsbesked,

8. ränta, restavgift eller förseningsavgift,

9. kostnad som avses i 30 § andra
stycket eller 37 §,

10. föreläggande samt

11. utdömande av vite.

Har generaltullstyrelsen avvisat ansökan om förhandsbesked eller återkallat
lämnat förhandsbesked eller meddelat beslut som avses i 33 § tredje
stycket, får talan mot beslutet ej föras.

I övrigt föres talan mot generaltullstyrelsens beslut enligt denna lag eller
med stöd av lagen utfärdade bestämmelser hos regeringen genom besvär.

Generaltullstyrelsens beslut enligt
denna lag eller enligt andra bestämmelser
som utfärdats med stöd
av lagen får överklagas hos kammarrätt
genom besvär, när det är
fråga om

2. temporär tullfrihet,

3. restitution av tull eller annan
införselavgift,

4. varucertifikat enligt protokoll
3 till Sveriges avtal med Europeiska
ekonomiska gemenskapen eller bilaga
B del 1 till konventionen angående
upprättandet av Europeiska
frihandelssammanslutningen,

5. inskränkning i rätten att förfoga
över vara,

6. förhandsbesked,

7. ränta eller restavgift,

8. tulltillägg eller förseningsavgift,

9. kostnad som avses i 30 § andra
stycket eller 37 §,

10. föreläggande samt

11. utdömande av vite.

8 Senaste lydelse 1984:940.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:8

48 §

Tullskyldig får anföra besvär i särskild ordning om

1. tull eller annan införselavgift felaktigt fastställts mer än en gång för
viss vara,

2. han, till följd av underlåtenhet att lämna tulldeklaration eller infordrad
uppgift, felaktighet i tulldeklaration eller annan uppgift som han lämnat
eller i uppgift som legat till grund för sådan deklaration eller uppgift, fått
tull eller annan införselavgift fastställd till belopp som väsentligt avviker
från vad som rätteligen bort fastställas,

3. han i annat fall kan åberopa omständighet eller bevis som bort föranleda
att tull eller annan införselavgift skulle ha fastställts till belopp som
väsentligt avviker från det som fastställts.

Besvär enligt första stycket 2 eller 3 får upptagas till prövning endast om
besvären kan grundas på omständighet eller bevis, varom kännedom saknats
när avgiften fastställts, och det framstår som ursäktligt att den som
söker rättelse icke i annan ordning åberopat omständigheten eller beviset
för att fa rättelse.

Besvär som avses i denna paragraf får anföras senast fem år efter den
dag då beslut om fastställelse meddelades.

Allmänt ombud får i fall som avses i denna paragraf anföra besvär till
den tullskyldiges förmån.

Bestämmelserna i denna paragraf
tillämpas även för beslut ifråga
om tulltillägg och förseningsavgift 49

Besvär som anförts i särskild ordning över beslut av annan tullmyndighet
än generaltullstyrelsen prövas av styrelsen.

Är tulltaxeringen, omtulltaxe- Är fråga om fastställelse av tull

■ingen eller eftertulltaxeringen eller annan införselavgift eller om

föremål för prövning av kammar- påföring av tulltillägg eller förserätt
eller har den avgjorts av gene- ningsavgift föremål för prövning av

raltullstyrelsen genom beslut som kammarrätten eller har frågan avvunnit
laga kraft, ankommer det på gjorts av generaltullstyrelsen ge kammarrätt

att pröva målet. Har nom beslut som har vunnit laga

tulltaxeringen, omtulltaxeringen el- kraft, ankommer det på kammar ler

eftertulltaxeringen prövats av rätten att pröva målet. Har frågan

kammarrätt eller regeringsrätten prövats av kammarrätten eller av

skall målet prövas av regeringsrät- regeringsrätten skall målet prövas

ten. av regeringsrätten.

Regeringsrätten och kammarrätt Regeringsrätten och kammarrätkan,
om besvär som anförts i sär- ten får, om besvär som anförts i

skild ordning finns böra upptagas särskild ordning skall tas upp till

till prövning, förordna att målet prövning, förordna att målet skall

skall upptagas och vidare handläg- vidare handläggas av generaltull gas

av generaltullstyrelsen. styrelsen.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:8

Till omedelbar efterrättelse
länder beslut enligt 12-16 §§ och
beslut om förseningsavgift enligt
40 a § samt i övrigt tullmyndighets
beslut, som meddelas enligt denna
lag eller med stöd av lagen meddelade
bestämmelser och som ej innebär
att målet eller ärendet avgöres.

Till omedelbar efterrättelse
länder beslut enligt 12-16 §§ och
beslut om tulltillägg och förseningsavgift
samt i övrigt tullmyndighets
beslut, som meddelas enligt
denna lag eller med stöd av lagen
meddelade bestämmelser och som
inte innebär att målet eller ärendet
avgörs.

1. Denna lag träder i kraft den 1 april 1986.

2. De nya bestämmelserna i 40 a-40 k §§ gäller inte i fråga om handling
eller underlåtenhet före ikraftträdandet.

Motionerna

SkU 1985/86:8

1985/86:120 av Britta Bjelle (fp) och Leif Olsson (fp), vari yrkas att riksdagen
avslår propositionen.

1985/86:121 av Karl-Gösta Svenson (m), vari yrkas

1. i första hand att riksdagen avslår propositionen,

2. i andra hand att riksdagen beslutar att tulltillägg inte skall påföras då det
är fråga om mervärdeskatt samt att felaktigt redovisat tulltaxe- och statistiskt
nummer inte skall ligga till grund för påförande av tulltillägg.

1985/86:122 av Knut Wachtmeister m.fl. (m), vari yrkas

1. att riksdagen avslår propositionen,

2. att om riksdagen bifaller regeringens proposition riksdagen beslutar att
felaktigt tulltaxenummer eller statistiskt nummer inte får utgöra grund för
påförande av tulltillägg.

Utskottet

Förslaget i propositionen om ett tulltillägg på 20 % av undandragen tull, skatt
och annan införselavgift riktar sig mot brister av olika slag i fråga om
fullgörandet av anmälnings- och uppgiftsskyldigheten i samband med
införsel och omfattar kommersiell import för vilken tulldeklaration skall
lämnas. Tulltillägget har utformats enligt mönstret för de redan existerande
skatte- och avgiftstilläggen på skatteområdet, och den valda procentsatsen
motsvarar vad som utgår vid oriktiga mervärdeskattedeklarationer o.d.

I motionerna 120 av Britta Bjelle (fp) och Leif Olsson (fp), 121 av Karl-Gösta
Svenson (m) och 122 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) yrkas avslag på
propositionen. Som skäl härför anförs bl.a. att ingen närmare analys har
presenterats rörande arten och omfattningen av de brister som förekommer
men att vissa undersökningar tyder på att felaktigheterna har betydligt
mindre omfattning än som uppges i propositionen. Motionärerna framhåller
att risken för oavsiktliga felaktigheter i deklarationerna dock är stor,
eftersom deklarationerna ofta måste lämnas under stark tidspress. Därtill
kommer att reglerna är tekniskt komplicerade och att det i vissa fall kan vara
svårt att hänföra en vara till rätt tulltaxenummer. En annan invändning är att
förslaget skulle utgöra en belastning inte endast för de tullskyldiga utan också
för tullmyndigheterna beroende på de speciella förhållandena inom tullområdet
och på svårigheterna att bedöma om tulltillägget bör efterges på grund
av ursäktlighet eller av andra skäl.

Invändningar av denna art visar enligt motionärernas mening att en
sanktion av detta slag inte bara är onödig utan direkt olämplig på
tullområdet. Detta gäller särskilt i fråga om mervärdeskatten, eftersom den
mervärdeskatt som betalas till tullen vid importen lyfts av i den följande
mervärdeskattedeklarationen till länsstyrelsen. Eftersom en felaktighet här
inte medför något skattebortfall för staten framställs i motion 121 ett
andrahandsyrkande om att tulltillägget inte skall omfatta denna skatt. Ett
annat andrahandskrav i denna motion och i motion 122 är att angivande av ett

felaktigt tulltaxenummer skall bedömas såsom ett yrkande och inte kunna
medföra tulltillägg.

Likartade synpunkter har framförts till utskottet av representanter för
näringslivet.

Antalet tulldeklarationer är numera stort, mer än två miljoner per år. Enligt
utskottets mening står det klart att dessa deklarationer med tillhörande
handlingar i alltför stor utsträckning är behäftade med fel och brister, ofta på
grund av slarv o.d. Som anförs i propositionen är detta allvarligt bl.a. med
tanke på riskerna för felaktiga tulltaxeringsbeslut. Felaktigheterna medför
åtskilligt onödigt merarbete för tullpersonalen och allmänt försämrade
kontrollmöjligheter. Enligt utskottets mening är det av vikt att en del av de
betydande resurser som tullverket för närvarande måste lägga ned på
deklarationsgranskningen kan frigöras för kontroller av annat slag och för
bekämpandet av allvarliga brott.

Utskottet instämmer i departementschefens bedömning att det straffrättsliga
sanktionssystemet inte är till fyllest för att komma till rätta med
problemen. Även på tullområdet behövs enligt utskottets mening en särskild
sanktion mot oriktigheter som i dag av olika skäl inte föranleder åtal och som
går fria även från andra påföljder. Liksom på beskattningsområdet i övrigt
bör man också kunna befria rättegångsförfarandet från onödigt tidskrävande
och kostsamma ingripanden på tullområdet mot många inte alltför allvarliga
överträdelser som i dag måste handläggas såsom brottmål.

Samtidigt bör framhållas att en sanktion i form av tulltillägg givetvis inte
bör riktas mot de många yrkesutövare som vinnlägger sig om att lämna
korrekta redovisningar. Även i sådana fall kan givetvis fel förekomma.
Exempelvis kan det ibland vara svårt att ange rätt tulltaxenummer. I enlighet
med vad som gäller i fråga om skattetilläggen skall givetvis uppenbara
felräkningar eller felskrivningar som framgår av deklarationen med tillhörande
handlingar inte föranleda tulltillägg. Vidare bör framhållas att reglerna
om eftergift av tulltillägg torde kunna förstås så, att den som vinnlagt sig om
att fullgöra deklarationsskydligheten på ett tillfredsställande sätt regelmässigt
inte skall behöva bli utsatt för någon form av bestraffning om
deklarationen trots allt blivit felaktig. Felaktigheten torde då i allmänhet
kunna bedömas såsom ursäktlig. Utskottet vill också peka på att den som är
medveten om att han inte redan från början genast kan lämna en fullständig
redovisning kan få lämna en preliminär deklaration. Enligt utskottets
uppfattning bör det åtminstone i viss utsträckning också kunna godtas att den
som är osäker i något eller några hänseenden anger detta i deklarationen för
att senare komma in med kompletteringar. Även i övrigt finns möjligheter att
i efterhand inkomma med kompletteringar och rättelser.

Yrkanden som framställs öppet i deklarationen skall inte medföra
tulltillägg, även om yrkandet är oriktigt. Lämnade uppgifter om en varas
tulltaxenummer måste — såsom anförs i propositionen — dock anses
innefatta en uppgift om varans beskaffenhet och är alltså regelmässigt att
hänföra till en uppgift i sak. Samtidigt bör framhållas att den som exempelvis
är osäker beträffande klassificeringen av en enstaka vara bör kunna undgå
tulltillägg genom att ange detta tillsammans med en tillräcklig beskrivning av
varan, även om tullen sedan bedömer klassificeringsfrågan annorlunda. Det

SkU 1985/86:8

normala tillvägagångssättet i sådana fall bör emellertid — som anförs i
propositionen — vara att deklaranten först inhämtar upplysningar från
tullverket, eventuellt i form av förhandsbesked.

Som redan nämnts överenstämmer de föreslagna reglerna om tulltillägg
med vad som redan gäller för skattetilläggen. Enligt utskottets uppfattning
finns det inte grundad anledning att befara att ett sådant system skulle
medföra särskilda svårigheter på tullområdet, vare sig för näringslivet eller
för de tillämpande myndigheterna. Tvärtom finner utskottet förslaget väl
ägnat att tillgodose det angivna syftet att hos de uppgiftsskyldiga inskärpa
vikten av en noggrann redovisning och att skapa förutsättningar för ett mer
effektivt utnyttjande av resurserna inom tullen och rättegångsförfarandet.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet att förslaget om
tulltillägg genomförs. Sanktionen bör i enlighet med propositionen omfatta
samtliga tullar, skatter och införselavgifter som skall tas ut av tullverket i
samband med import och således även mervärdeskatten. Utöver de skäl som
departementschefen åberopat för denna ståndpunkt vill utskottet framhålla
att tullverkets uppbörd av mervärdeskatt uppgår till ett avsevärt belopp,
uppskattningsvis ca 50 miljarder kronor för budgetåret 1985/86 och att denna
skatt också utgör huvuddelen av tullverkets totala uppbörd. Utskottet vill
understryka vikten av att uppbörden av mervärdeskatten såvitt möjligt
fungerar i enlighet med gällande bestämmelser, vilket förutsätter korrekta
deklarationer även på tullsidan.

Utskottet har inte heller i övrigt något att erinra mot de förslag som läggs
fram i propositionen.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionerna
i alla delar.

Utskottet hemställer

1. beträffande införande av tulltillägg

att riksdagen bifaller proposition 1985/86:41 i denna del och avstyrker

motionerna 1985/86:120, 1985/86:121 yrkande 1 och 1985/86:122

yrkande 1,

2. beträffande oriktig uppgift om tulltaxenummer

att riksdagen bifaller propositionen i denna del och avslår motionerna

1985/86:121 yrkande 2 i denna del och motion 1985/86:122 yrkande 2,

3. beträffande mervärdeskatten

att riksdagen bifaller propositionen i denna del och avslår motion

1985/86:121 yrkande 2 i denna del,

4. beträffande övriga frågor

att riksdagen bifaller propositionen i dessa delar,

5. beträffande lagförslagen

att riksdagen antar de vid propositionen fogade förslagen till

a) lag om ändring i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling,

b) lag om ändring i tullagen (1973:670).

Stockholm den 28 november 1985
På skatteutskottets vägnar

SkU 1985/86:8

Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Bo Forslund (s),
Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren
(m), Egon Jacobsson (s), Karl Björzén (m), Lars Hedfors (s), Karl-Anders
Petersson (c)*, Tommy Franzén (vpk), Sverre Palm (s), Leif Olsson (fp) och
Erkki Tammenoksa (s)*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Karl
Björzén (m) och Leif Olsson (fp) har avgivit följande reservationer.

1. Införande av tulltillägg (mom. 1)

Reservanterna anser

dels att utskottets yttrande fr.o.m. det avsnitt som på s. 13 börjar med
”Antalet tulldeklarationer” bort ha följande lydelse:

Propositionen grundar sig på uppfattningen att tulldeklaratione rna i
alltför stor utsträckning är behäftade med fel och brister, ofta på grund av
slarv o.d., och att detta är allvarligt bl.a. på grund av riskerna för felaktiga
tulltaxeringsbeslut. Någon närmare undersökning av omfattningen av felaktiga
deklarationer presenteras emellertid inte i propositionen och ej heller
någon analys av felaktigheternas karaktär. Att lägga fram så långtgående
förslag som det nu aktuella tulltillägget utan ingående och sakliga undersökningar
måste anses otillfredsställande. Därtill kommer att privata undersökningar
visar på en så liten felfrekvens under 2 %. Frågan om ett tulltillägg bör
under inga omständigheter avgöras förrän en ordentlig undersökning har
gjorts i samråd mellan berörda parter, dvs. tull och näringsliv.

Det bör framhållas att upprättandet av en tulldeklaration ofta kräver
specialkunskaper och en helt annan förtrogenhet med prejudikatsamlingar
och anvisningar av olika slag än som erfordras för andra skattedeklarationer.
Därtill kommer att tulldeklarationerna ofta måste lämnas under stark
tidspress, något som medför risk för oavsiktligt oriktiga uppgifter i deklarationen.
Vidare har produktutvecklingen inom företagen lett till alltmer
komplicerade produkter. Av många skäl kan personalen på företagen och
den specialutbildade tulltaxeringspersonalen ha olika uppfattningar om en
varas tullklassificering.

Mot den bakgrunden är det orimligt att frågan om tulltillägg skall grundas
på enskilda tulltjänstemäns tolkning av tullbestämmelserna och osäkra
bedömningar av vilka omständigheter som orsakat en felaktighet. Olikheterna
vid tillämpningen kan befaras bli omfattande. Man torde därför kunna
utgå från att antalet överklaganden skulle bli stort och medföra ett avsevärt
administrativt arbete. Även om en sådan åtgärd skulle medföra att polis,
åklagare och domstolar avlastas visst arbete har samhället knappast vunnit
någonting, om denna avlastning endast resulterar i en utökad arbetsinsats för
tullverket.

Förslaget sägs i propositionen ha utformats efter mönstret för skattetilläggen
på den inrikes beskattningens område. Skattetilläggen utgår emellertid i

SkU 1985/86:8

förhållande till den skatt som skulle ha avdragits om felaktighet inte rättats.
Avsikten är emellertid att tulltillägg skall tas ut även om felaktigheten inte
hade kunnat medföra någon skatteförlust för statsverket. Förslaget innebär
nämligen att tulltillägg även skall tas ut på mervärdeskatt. Eftersom
importören i nästa mervärdeskattedeklaration är berättigad till avdrag för
den mervärdeskatt som han erlägger i samband med införseln, är det orimligt
att ta ut tulltillägg i fråga om mervärdeskatt vid import. Att förslaget ändå har
denna innebörd styrker misstankarna att främsta syftet med tulltillägget är
att dra in medel till statskassan. Det bör också framhållas att den mervärdeskatt
som debiteras vid införseln uppgår till avsevärda belopp som får
tullbeloppen att framstå som närmast negligerbara.

Sammanfattningsvis finner utskottet att felkällorna i samband med
avgivandet av tulldeklarationerna är så stora att det system med skattetillägg
som tillämpas vid den inrikes beskattningen inte lämpar sig för tullområdet.
Även i övrigt är skillnaderna mellan tullområdet och skatteområdet så stora
att en parallellitet inte kan anses föreligga. Utskottet vill framför allt
framhålla att en mycket stor del av deklarationerna avser import för vilken
tull eller andra införselavgifter än mervärdesskatt icke utgår eller utgår med
endast obetydliga belopp jämfört med mervärdeskatten. Tulltillägget får här
— som reglerna utformats — rent oskäliga konsekvenser. Därtill kommer att
tullens handläggning av ärendena torde komma att bli tämligen komplicerad
på grund av de uppenbara svårigheter som kommer att föreligga vid
bedömningen av förutsättningarna för eftergift av tulltillägg vid ursäktliga
fel.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna och avstyrker propositionen.

dels att utskottet vid mom. 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:120, 1985/86:121
yrkande 1 och 1985/86:122 yrkande 1 avslår proposition 1984/85:41.

2. Mervärdeskatten (mom. 3)

För det fall att riksdagen avslår reservation 1 hemställer reservanterna vid
mom. 3

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:121 yrkande 2 i denna
del och avslag på propositionen i motsvarande del beslutar att 40 a §
tullagen (1973:670) skall ha nedan angivna lydelse:

Regeringens förslag Reservanternas förslag

40 a §

Har den som är tullskyldig och
skyldig att lämna tulldeklaration, i
en tulldeklaration eller ett annat
dokument som avgetts till ledning
för fastställande av tull eller annan
införselavgift, lämnat en uppgift som
befinns vara oriktig, skall han påfö -

SkU 1985/86:8

ras en särskild avgift (tulltillägg).
Tulltillägget är tjugo procent av den
tull och annan införselavgift som inte
skulle ha påförts om den oriktiga
uppgiften godtagits. Detsamma gäller
om den tullskyldige skriftligen
har lämnat en sådan uppgift i omtulltaxerings-
eller besvärsärende avseende
fastställande av tull eller annan
införselavgift.

Har avvikelse från tulldeklaration
skett med stöd av 16 § skall den
tullskyldige påföras tulltillägg. Tulltillägget
är tjugo procent av den tull
och annan införselavgift som till
följd av uppskattningen påförs den
tullskyldige utöver vad som annars
skulle ha påförts honom. Till den del
uppskattningen innefattar rättelse
av en oriktig uppgift från den tullskyldige
påförs dock tulltillägg enligt
första stycket.

Om den som är tullskyldig enligt
40 § rätteligen skulle ha lämnat tulldeklaration
till ledning för fastställande
av tull eller annan införselavgift
skall han påföras tulltillägg. Tulltillägget
är tjugo procent av den tull
och annan införselavgift som påförs
eller, vid förfogande enligt 40 § andra
stycket andra meningen, tjugo
procent av den tullförmån som den
tullskyldige går miste om.

ras en särskild avgift (tulltillägg).
Tulltillägget är tjugo procent av den
tull och annan införselavgift som inte
skulle ha påförts om den oriktiga
uppgiften godtagits, frånsett mervärdeskatt.
Detsamma gäller om den
tullskyldige skriftligen har lämnat en
sådan uppgift i omtulltaxerings- eller
besvärsärende avseende fastställande
av tull eller annan införselavgift.

Har avvikelse från tulldeklaration
skett med stöd av 16 § skall den
tullskyldige påföras tulltillägg. Tulltillägget
är tjugo procent av den tull
och annan införselavgift som till
följd av uppskattningen påförs den
tullskyldige utöver vad som annars
skulle ha påförts honom, frånsett
mervärdeskatt. Till den del uppskattningen
innefattar rättelse av en
oriktig uppgift från den tullskyldige
påförs dock tulltillägg enligt första
stycket.

Om den som är tullskyldig enligt
40 § rätteligen skulle ha lämnat tulldeklaration
till ledning för fastställande
av tull eller annan införselavgift
skall han påföras tulltillägg. Tulltillägget
är tjugo procent av den tull
och annan införselavgift som påförs
eller, vid förfogande enligt 40 § andra
stycket andra meningen, tjugo
procent av den tullförmån som den
tullskyldige går miste om, frånsett
mervärdeskatt.

Särskilt yttrande

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Karl
Björzén (m) och Leif Olsson (fp) anför:

Som anförs i de föreliggande motionerna bör angivandet av ett felaktigt
tulltaxenummer för en vara inte alltid bedömas som en oriktig uppgift i sak.
Utskottet har med sina uttalanden i denna fråga gått motionärerna till mötes
på denna punkt, och vi avstår därför från att ställa särskilda yrkanden i
frågan.

SkU 1985/86:8

gota b Stockholm 1985 83773