Skatteutskottets betänkande
1985/86:4

om avdragsrätt för nordiska socialavgifter
prop. 1985/86:12)

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet ett förslag av regeringen om avdragsrätt
för vissa nordiska socialavgifter. Samtidigt avstyrks en motion om ett
riksdagsuttalande angående arbetet inom en intemordisk arbetsgrupp som
sysslar med en fråga om underskottsavdrag för personer som bor i Sverige
och arbetar i ett annat nordiskt land.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1985/86:12 att
riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1985:405) om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370),

3. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623).

I propositionen föreslås att rätt till avdrag vid inkomsttaxeringen införs för
obligatoriska socialavgifter som påförts i annat nordiskt land.

Lagförslagen har följande lydelse.

SkU

1985/86:4

1 Riksdagen 1985/86. 6 sami. Nr 4

1

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 35 § 1 mom. och 53 § 1 mom. kommunalskattelagen
(1928: 370) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

35 §

I mom. O) Till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet hänförs

1) intäkt som skattskyldig haft av annan förvärvskälla än förut har
nämnts och som inte heller utgör intäkt av kapital,

2) sådan lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19 §,

3) restituerade, avkortade eller 3) restituerade, avkortade eller
avskrivna egenavgifter enligt lagen avskrivna egenavgifter enligt lagen

(1981:691) om socialavgifter, som (1981:691) om socialavgifter, som

inte utgör intäkt av jordbruksfas- inte utgör intäkt av jordbruksfastighet
eller rörelse, i den mån av- tighet eller rörelse, och avgifter

drag har medgetts för avgifterna som avses i 46 § 2 mom. första

och stycket 3 och som satts ned genom

ändrad debitering, allt i den mån
avdrag har medgetts för avgifterna
och

4) vinst — i den omfattning som anges i 2-4 mom. - genom icke
yrkesmässig avyttring (realisationsvinst).

53 §

I mom. (2) Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt ej
annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på
grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:

a) fysisk person:

för tid, under vilken han varit här i riket bosatt:

för all inkomst, som förvärvats inom eller utom riket; samt

för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning
eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan
anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits härifrån
och förvärvats genom verksamhet här i riket;

för pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del
beloppet överstiger 7500 kronor och för annan ersättning enligt nämnda
lag;

för pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten
eller svensk kommun;

för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring,
om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse; för

ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller
lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1956: 293) om ersättning
åt smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till

SkU 1985/86:4

(1) Senaste lydelse 1984: 1060.

(2) Senaste lydelse 1985: 307.

2

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:4

någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring
eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd
eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän;

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370)
om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen
(1973: 371) om kontant arbetsmarknadsstöd;
för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (1973:349);
för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad
inkomst av tjänst:

för återfört avdrag för egenav- för återfört avdrag för egenavgifter
enligt lagen (1981:691) om so- gifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter
samt - i den mån av- cialavgifter, för restituerade, avdrag
har medgetts för avgifterna — kortade eller avskrivna egenav restituerade,

avkortade eller av- gifter i den mån avdrag har med skrivna

egenavgifter; getts för avgifterna samt för av gifter

som avses i 46 § 2 mom. första
stycket 3 och som satts ned genom
ändrad debitering i den mån
avdrag har medgetts för avgifterna; för

vinst vid icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i
riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse och av egendom som
avses i 35 § 3 a mom. och som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller del
av ett hus här i riket; samt

för vinst vid icke yrkesmässig avyttring dels av aktier och andelar i
sådana svenska företag som avses i punkt 4a av anvisningarna till 41 §,
dels av konvertibla skuldebrev som utgivits av svenska aktiebolag och dels
av sådana av svenska aktiebolag utfästa optionsrätter som avses i 35 § 3
mom. första stycket, om överlåtaren vid något tillfälle under de tio kalenderår
som närmast föregått det år då avyttringen skedde haft sitt egentliga
bo och hemvist här i riket eller stadigvarande vistats här;

b) dödsbo:

för all inkomst som förvärvats inom eller utom riket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986 och tillämpas första gången
vid 1987 års taxering.

1* Riksdagen 1985/86.6sami. Nr 4

3

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1985:405) om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 46 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928: 370) i
momentets lydelse enligt lagen (1985:405) om ändring i nämnda lag samt
övergångsbestämmelserna till ändringslagen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

46 §

2 mom. 1 hemortskommunen får skattskyldig, som varit bosatt här i riket
under hela beskattningsåret, dessutom göra avdrag:

1) för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning,
som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla, i den utsträckning
som framgår av punkt 5 av anvisningarna;

2) för påförda egenavgifter enligt lagen (1981: 691) om socialavgifter som
inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla;

3) för obligatoriska avgifter som
den skattskyldige, på grund av arbete
i ett annat nordiskt land. enligt
slutligt fastställd debitering skall
betala i överensstämmelse med den
konvention som avses i förordningen
(1981:1284) om tillämpning av
en konvention den 5 mars 1981 mellan
Sverige. Danmark, Finland, Island
och Norge om social trygghet,
om den avgiftsgrundande intäkten
tas till beskattning för beskattningsåret
i Sverige;

4) för belopp som den skattskyldige under beskattningsåret har betalat
för eller tillgodoräknats som underhåll av icke hemmavarande barn intill
dess barnet fyllt 18 år eller intill dess det fyllt 21 år om det genomgår
grundskola, gymnasieskola eller därmed jämförlig grundutbildning, dock
högst med 3000 kronor för varje barn;

6) för avgift som den skattskyldige har betalat under beskattningsåret för
annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som ägs av arbetsgivare,
om försäkringen ägs av den skattskyldige.

Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig att betala sjömansskatt,
medges avdrag för periodiskt understöd, avgift för pensionsförsäkring
och underhållsbidrag, som anges i första stycket 4) och 6), endast i
den mån hänsyn inte tagits till understödet, avgiften eller underhållsbidraget
vid beräkningen av sjömansskatt.

Om skattskyldig varit bosatt här i riket endast under en del av beskattningsåret,
medges avdrag som nu sagts bara i den mån det belöper på
nämnda tid.

Avdrag för avgift som avses i första stycket 6) får inte överstiga den
skattskyldiges A-inkomst för antingen beskattningsåret eller året närmast
dessförinnan och beräknas med hänsyn till storleken av sådan inkomst. I
fråga om sådan A-inkomst som hänför sig till jordbruksfastighet eller
rörelse eller som hänför sig till anställning, om den skattskyldige helt
saknar pensionsrätt i anställning och inte är anställd i aktiebolag eller
ekonomisk förening vari han har sådant bestämmande inflytande som
avses i punkt 2e femte stycket av anvisningarna till 29§, får avdraget

SkU 1985/86:4

4

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:4

uppgå till sammanlagt högst 35 procent av inkomsten till den del den inte
överstiger tjugo gånger det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring bestämts för året närmast före taxeringsåret samt högst
25 procent av den del av inkomsten som överstiger tjugo men inte trettio
gånger nämnda basbelopp. I fråga om övrig A-inkomst får avdraget uppgå
till högst 10 procent av inkomsten till den del den tillsammans med A-inkomst
enligt föregående mening inte överstiger tjugo gånger nämnda basbelopp.
I stället för vad som angivits i andra och tredje meningarna av
detta stycke får avdraget beräknas till högst ett belopp motsvarande angivet
basbelopp jämte 30 procent av inkomst som hänför sig till jordbruksfastighet
eller rörelse intill en sammanlagd A-inkomst motsvarande tre gånger
samma basbelopp. Avdraget beräknas i sin helhet antingen på inkomst som
skall tas upp till beskattning under beskattningsåret eller på inkomst året
närmast dessförinnan. Med A-inkomst avses inkomst som enligt 9§

3 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är att anse
som A-inkomst. Till A-inkomst räknas även inkomst ombord enligt lagen
(1958:295) om sjömansskatt samt enligt 1 §2 mom. nämnda lag skattepliktig
dagpenning.

Om särskilda skäl föreligger får riksskatteverket efter ansökan besluta
att avdrag för avgift för pensionsförsäkring får medges med högre belopp
än som följer av bestämmelserna i föregående stycke. Därvid skall dock
följande gälla. För skattskyldig, som redovisar inkomst som är att anse
som A-inkomst endast av tjänst men som i huvudsak saknar pensionsrätt i
anställning, får avdrag medges högst med belopp, beräknat som för inkomst
av jordbruksfastighet eller rörelse på det sätt som föreskrivits i
föregående stycke. Har sådan skattskyldig erhållit särskild ersättning i
samband med att anställning upphört och har han ej skaffat sig ett betryggande
pensionsskydd, får dock avdrag medges med högre belopp. Avdrag
som avses i de två närmast föregående meningarna får dock inte beräknas
för inkomst som härrör från aktiebolag eller ekonomisk förening vari den
skattskyldige har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt
2 e femte stycket av anvisningarna till 29 §. Har skattskyldig, som - själv
eller genom förmedling av juridisk person - drivit jordbruk, skogsbruk
eller rörelse, upphört med driften i förvärvskällan och har han under
verksamhetstiden ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, får avdrag
beräknas även på sådan inkomst som enligt 9 § 3 mom. andra stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt är att anse som B-inkomst. Avdraget
får i detta fall beräknas med beaktande av det antal år den skattskyldige
drivit jordbruket, skogsbruket eller rörelsen, dock högst för tio år. Hänsyn
skall vid bedömningen av avdragets storlek tas till den skattskyldiges
övriga pensionsskydd och andra möjligheter till avdrag för avgift som
avses i första stycket 6). Avdraget får dock inte överstiga ett belopp som
för varje år som driften pågått motsvarar tio gånger det basbelopp som
enligt lagen om allmän försäkring bestämts för det år driften i förvärvskällan
upphört och ej heller summan av de belopp som under beskattningsåret
redovisats som nettointäkt av förvärvskällan och sådan inkomst av tillfällig
förvärvsverksamhet som är att hänföra till vinst med anledning av överlåtelse
av förvärvskällan. Har riksskatteverket enligt punkt 1 tredje stycket
av anvisningarna till 31 § medgivit att dödsbo tar pensionsförsäkring, anger
riksskatteverket det högsta belopp varmed avdrag för avgift för försäkringen
får medges. Härvid iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna i detta
stycke om avdrag för skattskyldig som upphört med driften i en förvärvskälla.
Mot beslut av riksskatteverket i fråga som avses i detta stycke får
talan inte föras.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:4

Har skattskyldig erlagt avgift som avses i första stycket 6) men har
avdrag för avgiften helt eller delvis inte kunnat utnyttjas enligt bestämmelserna
i fjärde stycket, medges avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxering
för det påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag medges dock inte med
belopp som tillsammans med erlagd avgift sistnämnda år överstiger vad
som anges i fjärde stycket.

Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena medges avdrag för avgift
som avses i första stycket 6) i hemortskommunen inte med högre belopp än
skillnaden mellan sammanlagda beloppet av inkomster från förvärvskällor,
som är skattepliktiga i kommunen, och övriga avdrag enligt denna paragraf.
Kan avdrag för avgift som avses i första stycket 6) inte utnyttjas i
hemortskommunen, medges avdrag för återstoden i annan kommun med
belopp intill den där redovisade inkomsten, i förekommande fall efter
andra avdrag enligt denna paragraf som medges vid taxeringen i kommunen.
Avdrag, som på grund av vad nu sagts inte kunnat utnyttjas vid
taxeringen för det beskattningsår då avgiften betalades, får utnyttjas senast
vid taxering för sjätte beskattningsåret efter betalningsåret. Inte heller i
sistnämnda fall får avdraget överstiga vad som återstår sedan övriga avdrag
enligt denna paragraf gjorts.

Denna lag träder i kraft den 1 januari
1986 och tillämpas första
gången vid 1987 års taxering.

Denna lag träder i kraft den 1 januari
1986 och tillämpas första
gången vid 1987 års taxering. De
nya bestämmelserna i 46 § 2 mom.
första stycket 3 får tillämpas från
och med 1983 års taxering. Beträffande
1983, 1984 och 1985 års taxeringar
gäller att avdrag endast får
medges för den de! av avgifterna
som inte satts ned genom ändrad
debitering.

6

3 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)

Härigenom föreskrivs att 72a och 100§§ taxeringslagen (1956:623) (1)
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

72 a §(2)

Har taxering för inkomst eller förmögenhet som har beslutats av taxeringsnämnd
icke införts i skattelängd inom föreskriven tid eller har sådan
taxering införts för annan än den taxeringen avsett eller eljest uppenbarligen
införts felaktigt i sådan längd, får länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten
besluta om rättelse av längden i denna del. Har beskattningsbar
inkomst enligt 2§ lagen (1958:295) om sjömansskatt eller enligt 1§

2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning eller det antal perioder om
trettio dagar för vilka skattskyldig uppburit sådan inkomst ändrats, skall
myndigheten vidtaga härav betingad rättelse av längden.

Länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten får vidare, om inte
särskilda skäl talar för att länsrätten bör avgöra frågan, besluta om rättelse
av taxeringen i den mån denna blivit oriktig till följd av

1) uppenbar felräkning eller uppenbart felaktig överföring av belopp i
deklaration,

2) uppenbar felaktighet i fråga om uppgift till ledning för påförande av
skogsvårdsavgift eller statlig fastighetsskatt eller om fastighets taxeringsvärde,

3) uppenbar felaktighet i fråga om beräkning av intäkt av annan fastighet
enligt 24 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370), beräkning av avdrag
enligt 45 § kommunalskattelagen eller beräkning av garantibelopp enligt
47 § kommunalskattelagen,

4) uppenbar felaktighet i fråga om schablonavdrag för egenavgift och
avstämning av sådant avdrag eller avdrag som annars medges skattskyldig
utan särskild utredning,

5) uppenbar felaktighet i fråga om avdrag, vars rätta belopp framgår av
debitering, eller avräkning enligt 46 § 4 mom. kommunalskattelagen av
allmänt avdrag,

6) uppenbar felaktighet i fråga om grundavdrag eller avräkning enligt 50 §

3 mom. andra stycket kommunalskattelagen av sådant avdrag,

7) uppenbar felaktighet i fråga om sådana förutsättningar för skattereduktion,
som enligt 68 § skall antecknas i skattelängd,

8) uppenbar felaktighet i fråga om förutsättningar för tillämpning av
bestämmelserna i 11 § 3 mom. lagen om statlig inkomstskatt om uppdelning
av A-inkomst och B-inkomst,

9) uppenbar felaktighet i fråga om beräkning av makars och hemmavarande
barns förmögenhet enligt 12 § lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt,

10) uppenbar felaktighet varigenom A-inkomst enligt 9§ 3 mom. lagen
om statlig inkomstskatt har betecknats som B-inkomst,

11) uppenbarligen för lågt avdrag enligt 50 § 2 mom. fjärde stycket kommunalskattelagen
eller motsvarande avdrag enligt lagen om statlig inkomstskatt.

SkU 1985/86:4

(1) Lagen omtryckt 1971:399.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773.

(2) Senaste lydelse 1985:227.

7

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:4

Länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten får också, om inte
särskilda skäl talar för att länsrätten bör avgöra frågan, besluta om rättelse
av taxeringen i de fall då denna uppenbarligen blivit för hög till följd av

1) att den skattskyldige på grund av ett felaktigt eller ofullständigt
underlag, som lämnats av annan än honom själv, har taxerats för en intäkt
som han inte har haft,

2) att den skattskyldige först efter taxeringsperiodens utgång har styrkt
sin rätt till ett i självdeklarationen eller hos taxeringsnämnden yrkat avdrag,

3) att taxeringsnämnden inte har 3) att taxeringsnämnden inte har

prövat uppgifter som varit tillgäng- prövat uppgifter som varit tillgängliga
för skattemyndigheterna. liga för skattemyndigheterna,

4) att den skattskyldige först efter
taxeringsperiodens utgång yrkat
avdrag enligt 46 § 2 mom. första
stycket 3 kommunalskattelagen.

Föreligger felaktighet av angivna slag får myndigheten även besluta om
därav föranledd ändring av den skattskyldiges eller makens taxering i ovan
angivna hänseenden.

Efter utgången av maj månad året efter taxeringsåret får rättelse enligt
denna paragraf beslutas endast om anmärkning i fråga om felaktighet av
den art som denna paragraf avser dessförinnan har gjorts hos den som har
att besluta om rättelsen.

Innan rättelse beslutas skall, om det behövs, yttrande inhämtas från
taxeringsnämndens ordförande. Innebär ifrågasatt åtgärd enligt andra eller
fjärde stycket höjning av taxering, skall den skattskyldige beredas tillfälle
yttra sig innan rättelse sker, om hinder härför ej möter.

Beslutas rättelse eller vägras rättelse som den skattskyldige har yrkat,
skall, om detta ej är uppenbart överflödigt, beslutet inom två veckor
tillställas den skattskyldige i den ordning som i 69 § 4 mom. föreskrivs i
fråga om underrättelse beträffande taxeringsnämnds beslut.

Talan mot beslut i fråga om rättelse enligt denna paragraf förs genom
besvär över den taxering som avses med rättelsebeslutet.

100 § (3)

Besvär må jämväl i särskild ordning anföras av den skattskyldige,

1) om han taxerats för inkomst eller förmögenhet, som icke är av
skattepliktig natur,

2) om han taxerats för inkomst eller förmögenhet, för vilken han icke är
skattskyldig,

3) om han taxerats till kommunal inkomstskatt för garantibelopp för
fastighet, vilket icke bort för honom upptagas såsom skattepliktig inkomst,

4) om han taxerats för samma inkomst eller förmögenhet på mer än en
ort eller eljest taxerats å orätt ort,

5) om hans taxering blivit oriktig på grund av felräkning, misskrivning
eller annat uppenbart förbiseende eller på grund av att kontrolluppgift
enligt 37 §, som avser inkomst av tjänst eller kapital, saknats eller varit
felaktig,

6) om han, till följd av underlåtenhet att avgiva deklaration eller annan
uppgift eller på grund av felaktighet i deklaration eller i annan uppgift från

(3) Senaste lydelse 1985:406.

8

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:4

honom eller i annan kontrolluppgift än som avses vid 5) eller i handling
som legat till grund för sådan deklaration eller uppgift, taxerats till väsentligt
högre belopp än som svarar mot hans inkomst eller förmögenhet,

7) om han eljest kan åberopa omständighet eller bevis som bort föranleda
väsentligt lägre taxering eller väsentligt lägre skatt på grund av taxeringen,

8) om han icke erhållit avräkning 8) om han inte erhållit avräkning
av utländsk skatt som han är berät- av utländsk skatt eller avdrag enligt
tigad till. 46§ 2 mom. första stycket 3 kommunalskattelagen
som han är berättigad
till.

I de fall som angivas i första stycket vid 6) och 7) må besvärstalan ej
tagas upp till prövning, med mindre den kan grundas på omständighet eller
bevis, varom kännedom saknats vid fastställandet av den taxering vari
rättelse sökes, och det framstår såsom ursäktligt att den skattskyldige icke
i annan ordning åberopat omständigheten eller beviset till vinnande av
riktig taxering.

Besvär som avses i denna paragraf må anföras inom fem år efter taxeringsåret.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

Motion

1985/86:63 av andre vice talman Karl Erik Eriksson (fp), vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det internordiska
utredningsarbetet om avdragsrätt för underskott i samband med inkomster
från annat nordiskt land bedrivs skyndsamt.

Yttrande från annat utskott

Socialförsäkringsutskottet har i yttrande till skatteutskottet över propositionen
förklarat sig inte ha något att erinra mot förslaget.

Utskottet

I propositionen föreslås en rätt till allmänt avdrag vid inkomsttaxeringen för
obligatoriska socialavgifter som påförts i annat nordiskt land. Sådana
avgifter, som förekommer i varierande grad i samtliga nordiska länder utom
Sverige, omfattas inte av det nordiska dubbelbeskattningsavtalet och räknas
därför inte av vid beräkningen av den svenska skatten. Syftet med propositionen
är främst att minska problemen för löntagare som bor i Sverige och
arbetar och betalar s. k. trygdeavgift i Norge. Avsikten är vidare att den nya
avdragsrätten skall gälla retroaktivt fr. o. m. 1983 års taxering. Skattskyldiga
som önskar åtnjuta avdrag vid 1983, 1984 och 1985 års taxeringar skall få
anföra besvär i extraordinär ordning enligt 100 § taxeringslagen (1956:623).

Socialförsäkringsutskottet har lämnat förslaget utan erinran. Inte heller
skatteutskottet har funnit anledning till erinran mot förslaget utan tillstyrker
propositionen.

Ett annat problem som berör personer som bor i Sverige och arbetar i ett
annat nordiskt land har tagits upp i motion 63. Motionären pekar på den
situationen att den svenska skatten på inkomsten på grund av underskott i
förvärvskälla, t. ex. en villafastighet, blir så låg att den inte förslår till full
avräkning av det andra landets skatt på arbetsinkomsten. Av propositionen
framgår att en internordisk arbetsgrupp bestående av tjänstemän från
finansdepartementet och dess motsvarighet i Danmark, Finland och Norge
sedan en tid tillbaka har arbetat på att finna en lösning som baseras på en
överenskommelse mellan länderna eller en harmonisering av ländernas
lagstiftningar. Nu begär motionären ett riksdagsuttalande att detta arbete
bör bedrivas skyndsamt.

Utskottet finner i likhet med motionären att det är önskvärt att ifrågavarande
problem löses så snart som möjligt. Enligt vad utskottet erfarit har
arbetsgruppen nu kommit in i slutskedet av sitt arbete, och man kan förvänta
sig att ett förslag till lösning presenteras inom kort. Något uttalande av
riksdagen av det slag motionären begär är enligt utskottets mening inte
erforderligt, varför utskottet avstyrker motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande nordiska socialavgifter

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:12 antar de vid

propositionen fogade förslagen till

a) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

b) lag om ändring i lagen (1985:405) om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370),

c) lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

2. beträffande underskottsavdrag

att riksdagen avslår motion 1985/86:63.

Stockholm den 5 november 1985
På skatteutskottets vägnar
Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Olle Westberg (s),
Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Anita
Johansson (s), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Lars Hedfors (s),
Karl-Anders Petersson (c), Tommy Franzén (vpk), Bruno Poromaa (s),
Kjell Nordström (s) och Margit Gennser (m).

SkU 1985/86:4

10