Skatteutskottets betänkande
1985/86:38

om vissa inkomstförstärkningar på
statsbudgeten, m. m. (prop. 1985/86:140)

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens förslag om vissa höjningar av den
allmänna energiskatten, en fördubbling av omsättningsskatten på värdepapper
och en begränsning av representationsavdraget. Samtidigt behandlas
vissa motioner från den allmänna motionstiden angående energibeskattningen.
Utskottet tillstyrker propositionen med vissa detaljändringar gällande
naturgas och gasol och föreslår dessutom en möjlighet till dispens från
kolskatten för värmeverk. På dessa områden tillstyrks vissa motionsyrkanden.
I övrigt avstyrker utskottet motionerna.

Reservationer har avgivits avseende energiskattehöjningarna på olja, kol
och gasol av å ena sidan moderata samlingspartiet och folkpartiet, å andra
sidan vänsterpartiet kommunisterna som också reserverat sig till förmån för
en sänkning av energiskatten på naturgas. Vidare har moderata samlingspartiet
och folkpartiet reserverat sig gemensamt angående underlaget för
nedsättning av energiskatten för viss industri och var för sig i fråga om
principerna för energibeskattningen. Vad i övrigt gäller energibeskattningen
har centern reserverat sig i fråga om beskattningen av etanol och vänsterpartiet
kommunisterna då det gäller vattenkraftsskatten.

När det gäller höjningen av skatten på värdepapper och begränsningen av
representationsavdraget har reservationer avgivits av å ena sidan samtliga
borgerliga partier, å andra sidan vänsterpartiet kommunisterna. Moderata
samlingspartiet och folkpartiet har också reserverat sig beträffande övriga
frågor som har samband med omsättningsskatten på värdepapper. Frågan
om att belägga ersättningar från vinstandelsstiftelser med arbetsgivaravgift
har föranlett en gemensam borgerlig reservation. Vidare har vänsterpartiet
kommunisterna förordat en höjning av skatten på tobak.

Särskilda yttranden har avgivits av moderata samlingspartiet och folkpartiet
avseende kilometerskatten för dieseldrivna personbilar och dessutom av
folkpartiet rörande tobaksskatten.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1985/86:140 att
riksdagen antar de vid propositionen fogade förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,

2. lag om ändring i lagen (1973:1216) om särskild avgift för oljeprodukter 1
och kol.

SkU

1985/86:38

1 Riksdagen 1985186. 6 sami Nr 38

3. lag om ändring i lagen (1983:1104) om särskild avgift för elektrisk kraft
från kärnkraftverk,

4. lag om ändring i lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa
värdepapper,

5. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).

I propositionen föreslås att skatten höjs på eldningsolja och motorbrännolja
från 411 till 610 kr. per m\ på kolbränslen från 140 till 305 kr. per ton,
på naturgas från 308 till 460 kr. per 1 000 m3 och på den gasol som används
för annat än motordrift och stadsgasframställning från 125 till 550 kr. per
ton. De särskilda avgifterna för oljeprodukter och kol samt elektrisk kraft
från kärnkraftverk föreslås få karaktären av skatter i stället för avgifter.
Den ändrade karaktären på avgifterna bör träda i kraft den 1 juli 1986.
Ändringarna i övrigt föreslås träda i kraft den 1 januari 1987.

I propositionen föreslås vidare att omsättningsskatten på värdepapper
fördubblas och utvidgas till att omfatta också vissa andra värdepapper,
däribland s. k. köpoptioner. Dessa ändringar föreslås träda i kraft den 1 juli
1986.

En begränsning av rätten till avdrag för utgifter för representationsmåltider
föreslås också. Avdrag skall normalt inte medges med större belopp
än som motsvarar skäliga utgifter för lunch. Begränsningen i avdragsrätten
är avsedd att gälla i fråga om representation som utövas efter utgången av
år 1986.

Lagförslagen har följande lydelse.

SkU 1985/86:38

1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1957: 262) om allmän energiskatt

Härigenom föreskrivs att bilaga 1 till lagen (1957:262) om allmän energiskatt'
skall ha följande lydelse.

Bilaga 1 till lagen (1957: 262) om allmän energiskatt2

Nuvarande lydelse

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas

Tulltaxe- Bränsle Skattesats

nummer

ur 27.01,

27.02

eller

27.04 Kolbränslen 140 kr. per ton

ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör drift av

snabbgående dieselmotorer 411 kr. perm3

ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor
411 kr. per m’

ur 27.11 Naturgas 308 kr. per 1 000 nr’

ur 27.11
eller

38.19 Gasol som används för

a) motordrift 92 öre per liter

b) framställning av stadsgas 24 kr. per ton

c) annat ändamål än motordrift eller stadsgasframställning
125 kr. per ton.

Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans
fakturerade volym. Kan skatten icke beräknas
på sådant sätt eller sker fakturering annorledes
än enligt vedertagna grunder, äger
beskattningsmyndigheten fastställa grunder
för beräkning av volymen.

1 Lagen omtryckt 1984:994.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975: 272.

2 Senaste lydelse 1985: 1030.

SkU 1985/86:38

Föreslagen lydelse

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas

Tulltaxe- Bränsle Skattesats

nummer

ur 27.01,

27.02

eller

27.04 Kolbränslen 305 kr. per ton

ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör drift av

snabbgående dieselmotorer 610 kr. per m3

ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor
610 kr. per m’

ur 27.11 Naturgas 460 kr. per 1 000 m1

ur 27.11
eller

38.19 Gasol som används för

a) motordrift 92 öre per liter

b) framställning av stadsgas 24 kr. per ton

c) annat ändamål än motordrift eller stadsgasframställning
550 kr. per ton.

Denna lag träder i kraft den I januari 1987.

SkU 1985/86:38

2 Förslag till

SkU 1985/86:38

Lag om ändring i lagen (1973: 1216) om särskild avgift för
oljeprodukter och kol

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:1216) om särskild avgift för
oljeprodukter och kol1
dels att i I § ordet ”avgift” skall bytas ut mot ”skatt”,
dels att i 2 § ordet ”avgift” skall bytas ut mot ”skatt enligt denna lag”,
dels att lagens rubrik skall ha följande lydelse.

Lag om särskild skatt för oljeprodukter och kol

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

1 Lagen omtryckt 1984:995.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1983: 1103.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1983: 1104) om särskild avgift för
elektrisk kraft från kärnkraftverk

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:1104) om särskild avgift för
elektrisk kraft från kärnkraftverk1

dels att ordet ”avgift” i olika böjningsformer skall bytas ut mot "skatt” i
motsvarande form,
dels att lagens rubrik skall ha följande lydelse.

Lag om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

SkU 1985/86:38

' Lagen omtryckt 1984: 165.

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1983: 1053) om skatt på omsättning
av vissa värdepapper

Härigenom föreskrivs att 1, 3 och 4 §§ lagen (1983: 1053) om skatt på
omsättning av vissa värdepapper1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 8

Till staten skall enligt denna lag Till staten skall enligt denna lag

erläggas skatt på omsättning av ak- erläggas skatt på omsättning av

tier, konvertibla skuldebrev, skul- I. aktier,

debrev förenade med optionsrätt 2. konvertibla skuldebrev,

till nyteckning, interimsbevis, leck- 3. skuldebrev förenade med op ningsrättsbevis,

optionsbevis och tionsrätt till nyteckning,
delbevis. Med omsättning avses 4. skuldebrev förenade med op köp

och byte. tionsrätt till köp av aktier,

5. teckningsbevis,

6. interimsbevis,

7. emissionsbevis,

8. inköpsrättsbevis,

9. optionsbevis,

10. köp- och säljoptioner, som
avser aktier elter konvertibla skuldebrev.

Med omsättning avses köp och
byte.

3 §2

Skattskyldig är fondkommissionär som sluter avtal om omsättning av
värdepapper som avses i 1 8 eller medverkar till ett sådant avtal. Om den
för vars räkning kommissionären medverkar inte är bosatt i Sverige skall
skatt inte erläggas för hans led när omsättningen avser utländska värdepapper.

Vid omsättning där fondkommissionär inte medverkar är den skattskyldig
som är bosatt i Sverige och som under ett halvt kalenderår omsätter
värdepapper som avses i 1 8 till ett värde av minst 500000 kronor.

I fråga om var en person skall
anses vara bosatt tillämpas för en
fysisk person punkt I av anvisningarna
till 53 § kommunalskattelagen
11928:370) och för en juridisk person
I § valutaförordningen
(1959:262).

Vid överlåtelse som avses i 2 8 4 mom. nionde stycket lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt skall skatt inte utgå.

SkU 1985/86:38

1 Lagen omtryckt 1984: 164.

2 Senaste lydelse 1985: 1024.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:38

Skatten utgår med fem promille
av överiåtelsesumman (vederlaget).
I vederlaget inräknas inte courtage,
därmed jämförlig ersättning eller
skatt. Har vederlaget bestämts i utländskt
myntslag räknas det om till
svenska kronor enligt bankernas
noterade säljkurs på avslutsdagen.

Skatten utgår med en procent av
överlåtelsesumman (vederlaget).
När en aktie omsätts på grund av
att en köpoption som avses i 1 §
första stycket 10 utnyttjas (löses)
utgörs dock vederlaget i stället av
aktiens lägsta noterade säljkurs på
avslutsdagen, om detta värde är
högre än överlåtelsesumman.

I vederlaget inräknas inte courtage,
därmed jämförlig ersättning
eller skatt. Har vederlaget bestämts
i utländskt myntslag räknas det om
till svenska kronor enligt bankernas
noterade säljkurs på avslutsdagen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

5 Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom föreskrivs att punkt 1 av anvisningarna till 20 § kommunalskattelagen
(1928:370) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Anvisningar

till 20 §

l.1 Till skattskyldigs levnadskostnader, för vilka avdrag enligt denna
paragraf ej medges, räknas bland annat premier för egna personliga försäkringar
och avgifter till kassor, föreningar och andra sammanslutningar, i
vilka den skattskyldige är medlem. Avdrag får dock göras för sådana
premier och avgifter i den omfattning som anges i 25 § 1 morn., 33 § och
46 § 2 mom. samt punkt 2 av anvisningarna till 22 §, punkt 9 av anvisningarna
till 29 § och punkt 6 av anvisningarna till 33 §.

Utgifter för representation och
liknande ändamål är att hänföra till
omkostnader i förvärvskälla endast
om de har omedelbart samband
med verksamheten, såsom då fråga
uteslutande är om att inleda eiler
bibehålla affärsförbindelser och liknande
eller då utgifterna avser jubileum
för företaget, invigning av
mera betydande anläggning för
verksamheten, stapelavlöpning eller
jämförliga händelser eller då utgifterna
är att hänföra till personalvård.
Avdrag medges i det enskilda
fallet inte med större belopp än som
kan anses skäligt och inte i något
fall för utgifter för spritdrycker och
vin.

Utgifter för representation och
liknande ändamål är att hänföra till
omkostnader i förvärvskälla endast
om de har omedelbart samband
med verksamheten, såsom då fråga
uteslutande är om att inleda eller
bibehålla affärsförbindelser och liknande
eller då utgifterna avser jubileum
för företaget, invigning av
mera betydande anläggning för
verksamheten, stapelavlöpning eller
jämförliga händelser eller då utgifterna
är att hänföra till personalvård.
Avdrag medges i det enskilda
fallet inte med större belopp än som
kan anses skäligt och inte i något
fall för utgifter för spritdrycker och
vin. Avdrag för måltidsutgifter
medges normalt inte med större belopp
än som motsvarar skäliga utgifter
för lunch.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag då lagen enligt uppgift
på den utkom från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas i
fråga om representation och liknande som utövas efter utgången av år
1986.

SkU 1985/86:38

Senaste lydelse 1980: 1077.

Motionerna

SkU 1985/86:38

Motioner med anledning av propositionen

1985/86:428 av Ivar Franzén m.fl. (c), vari yrkas att riksdagen dels med
godkännande av de riktlinjer för energibeskattningen som anges i motionen,
dels med instämmande i behovet av stimulanser för omställning och förnyelse
av energisystemet beslutar i enlighet med vad som anförts i motionen om

1. avdragsrätt för energiinvesteringar,

2. investeringsbidrag för eldningsanläggningar för biobränslen,

3. bidrag till solenergianläggningar och små vattenkraftverk,

4. PoD-stöd till halmeldade anläggningar,

5. ortstilläggen,

6. användningen av intäkterna av den särskilda skatten för specialdestinerade
ändamål på energiområdet m. m.,

7. skatten på olja, kol, naturgas och gasol.

1985/86:429 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), vari yrkas

1. att riksdagen avslår propositionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av principerna för
energibeskattningen i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stimulanser till vinstandelssystem.

1985/86:430 av Knut Wachtmeister m. fl. (m), vari yrkas att riksdagen
beslutar att omsättningsskatt inte skall utgå i utlandsledet vid export och
import av svenska aktier.

1985/86:431 av Rosa Östh m. fl. (c), vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande behovet av en
branschneutral skattepolitik.

1985/86:432 av Lena Öhrsvik (s) och Bengt Kronblad (s), vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av särskilda åtgärder för cement- och kalkindustrin med anledning
av förslaget om höjd kolskatt.

1985/86:433 av Börje Hörnlund (c) och Görel Thurdin (c), vari yrkas att
riksdagen beslutar i fråga om kilometerskatten att grundbeloppen för
personbilar med en skattevikt om högst 900 kg skall sättas till 105 öre per mil
och för personbilar med en skattevikt därutöver till 119 öre per mil.

1985/86:434 av Gösta Andersson (c) och Agne Hansson (c), vari yrkas att
riksdagen beslutar att cementtillverkningen skall behandlas på samma sätt
som metallurgiska processer vid energibeskattningen av kol.

1985/86:435 av Ulla Tillander (c), vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts angående skatt på naturgas.

1985/86:436 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari yrkas

1. att riksdagen med ändring av det i propositionen framlagda förslaget till
lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt beslutar

a) fastställa skattesatserna på naturgas och gasol i enlighet med vad som i
motionen anförts,

b) fastställa skattesatsen på kolbränslen till oförändrat 50 % av skatten på
olja,

c) inrätta en prisutjämningsfond på energiområdet i enlighet med vad som i
motionen anförts,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om prisrelationer i stället för skatterelationer mellan olika energislag,

3. att riksdagen med ändring av det i propositionen framlagda förslaget till
lag om ändring i lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa
värdepapper antar följande som motionärernas förslag betecknade lydelse av
4 § första stycket:

Regeringens förslag

4 §

Skatten utgår med en procent av
överlåtelsesumman (vederlaget).
När en aktie omsätts på grund av att
en köpoption som avses i 1 § första
stycket 10 utnyttjas (löses) utgörs
dock vederlaget i stället av aktiens
lägsta noterade sälj kurs på avslutsdagen,
om detta värde är högre än
överlåtelsesumman.

Motionärernas förslag

Skatten utgår med tre procent av
överlåtelsesumman (vederlaget).
När en aktie omsätts på grund av att
en köpoption som avses i 1 § första
stycket 10 utnyttjas (löses) utgörs
dock vederlaget i stället av aktiens
lägsta noterade säljkurs på avslutsdagen,
om detta värde är högre än
överlåtelsesumman.

4. att riksdagen med anledning av det i propositionen framlagda förslaget
till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) hos regeringen begär
förslag om slopande av rätten till avdrag för representation,

5. att riksdagen beslutar om höjning av tobaksskatten enligt vad som i
motionen anförts.

1985/86:437 av Karl Björzén m.fl. (m), vari yrkas

1. att riksdagen beslutar medge undantag från energiskatt för kol som
används i cementtillverkning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna, att vid
tillämpning av lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt den
allmänna energiskatten i dess helhet bör få inräknas i nedsättningsunderlaget.

1985/86:438 av Nic Grönvall (m), vari yrkas

1. att riksdagen beslutar medge undantag för energiskatt för olja som
används i glastillverkning i Sverige,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vid
tillämpningen av lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt, den
allmänna energiskatten i dess helhet får inräknas i nedsättningsunderlaget.

1985/86:439 av Björn Körlof m. fl. (m, fp), vari yrkas att riksdagen avslår
propositionen såvitt avser förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370).

SkU 1985/86:38

1985/86:440 av Gullan Lindblad (m), vari yrkas att riksdagen avslår förslaget
om förhöjd omsättningsskatt på vissa värdepapper.

1985/86:441 av Gunhild Bolander (c) och Bengt Kindbom (c), vari yrkas att
riksdagen beslutar att cementtillverkning behandlas på samma sätt som
metallurgiska processer vid energibeskattning av kol.

1985/86:442 av Karin Söder m. fl. (c), vari — med hänvisning till motion 421
— såvitt nu är i fråga yrkas

1. att riksdagen beslutar att avslå förslaget om höjd omsättningsskatt på
värdepapper,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag för att främja en sund
utveckling på aktiemarknaden i enlighet med det anförda,

4. att riksdagen — med utgångspunkt i gällande energipolitiska beslut —
beslutar, med godkännande av de riktlinjer för energibeskattningen och
omställningen av energisystemet som angivits i motionen och i motion
1985/86:421, bifalla förslaget om höjd oljeskatt,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om prisutjämning i landet för
olja.

1985/86:443 av Margit Gennser (m), vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av det ekonomiska
läget för gasdistributionsföretagen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av energibeskattningen
så att naturgas som används för elproduktion i skattehänseende
jämställs med olja.

1985/86:444 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), vari — med hänvisning till motion
422 — yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1957:262) om allmän energiskatt,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370).

Motion med anledning av proposition 1985/86:91

1985/86:308 av Ivar Franzén m. fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att relationerna i
beskattningen kol och naturgas bör anpassas efter resp. energislags miljöpåverkan
i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motioner från den allmänna motionstiden

1985/86:Sk239 av Ivar Franzén m. fl. (c), vari yrkas att riksdagen beslutar att
hos regeringen begära att en avdragsrätt för energiinvesteringar i villor införs
enligt de riktlinjer som redovisas i motionen.

1985/86:Sk279 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande inriktningen av energibeskattningen.

SkU 1985/86:38

1985/86:Sk350 av Alf Svensson (c), vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

5. (delvis) att riksdagen hos regeringen begär förslag till höjning av skatten
på tobak från den 1 juli 1986 så att priserna stiger med 12%.

1985/86:Sk502 av Oswald Söderqvist m. fl. (vpk), vari - med hänvisning till
motion 1985/86:N403 - hemställs att riksdagen beslutar om en skattesats på
naturgas som utgör 25 % av skatten på olja.

1985/86:Sk535 av Paul Lestander m. fl. (vpk), vari - såvitt nu är i fråga —
yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om en höjning av
nuvarande produktionsavgift på äldre vattenkraftverk till 6 öre per kWh,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till beskattning av
importerad elenergi som motsvarar den föreslagna höjningen av produktionsavgift
på äldre vattenkraftverk, dvs. 6 öre per kWh.

1985/86:Sk538 av Alf Svensson (c), vari — med hänvisning till motion
1985/86:N433 — yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om energibeskattningen.

1985/86:Sk548 av Alf Svensson (c), vari yrkas att riksdagen beslutar att hos
regeringen begära förslag om en återbäring av elskatten med förslagsvis 1 öre
per kWh till de vattenkraftsproducerande länen för att användas till att
stimulera utvecklingen av alternativa inhemska energikällor och främja
näringsliv och sysselsättning i dessa län i enlighet med motionen.

1985/86:Sk552 av Karin Söder m. fl. (c), vari — med hänvisning till motion
1985/86:N447 - yrkas

1. att riksdagen beslutar att etanol producerad på inhemska råvaror skall
vara skattefri eller, därest detta yrkande ej vinner riksdagens bifall, beslutar
att etanol producerad vid den första fullskaleanläggningen skall medges hel
skattebefrielse,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avdragsrätt för småhusägare
vid energiinvesteringar i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar att skatten på kol skall vara 275 kr. per ton,

4. att riksdagen beslutar att skatten på naturgas skall vara 205 kr. per
1 000 m\

1985/86:Sk553 av Börje Stensson (fp) och Elver Jonsson (fp), vari — med
hänvisning till motion So459 — yrkas att riksdagen beslutar att i konsumtionsdämpande
syfte höja tobaksskatten med 2 kr. per paket.

1985/86:Sk570 av Margareta Andrén (fp) och andre vice talman Karl Erik
Eriksson (fp), vari — med hänvisning till motion So478 - yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag om kraftigt höjd skatt på tobaksvaror.

1985/86:Sk571 av Hadar Cars m. fl. (fp), vari - med hänvisning till motion
1985/86:N454 — yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
principerna för energibeskattningen och därefter förelägger riksdagen
förslag i detta ärende.

1985/86:Sk572 av Karin Söder m. fl. (c), vari - med hänvisning till motion
1985/86:Jo799 — yrkas att riksdagen beslutar att skattefrihet på inhemskt
producerad etanol skall införas.

SkU 1985/86:38

Yttrande från annat utskott

Näringsutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över propositionen och
motionerna såvitt avser energibeskattningen. Yttrandet (NU 1985/86:5 y)
har fogats som bilaga till betänkandet.

Skrivelser

Med anledning av propositionen har skrivelser inkommit från länsstyrelsen i
Jämtlands län, Aktiefrämjandet, Aktiespararna, Cementa AB, Industriförbundet,
Jernkontoret, KemaNord Industrikemi AB, Positva Sverige, Rockwool
AB, Stor-Stockholms Energi AB, Svenska bankföreningen och Svenska
fondhandlarföreningen, Svenska fabriksarbetarförbundet, Svenska gasföreningen,
Svenska stenkolsimportörers förening, Svenska värmeverksföreningen,
Svenska åkeriförbundet och Sveriges Hotell- och restaurangförbund.

Utskottet

Allmänt

I propositionen föreslås dels en höjning av den allmänna energiskatten för
olja, kol, naturgas och gasol, dels en fördubbling av omsättningsskatten på
aktier och dels en begränsning av avdraget för middagsrepresentation. Till
stöd för höjningarna av energiskatten åberopas i propositionen framför allt
energipolitiska skäl medan motivet för att skärpa skatten på aktieomsättningar
är fördelningspolitiskt. De föreslagna åtgärderna beräknas öka
skatteintäkterna med närmare 2 500 milj. kr. per år, och de kan därmed bidra
till finansieringen av regeringens förslag på det familjepolitiska området
(prop. 1985/86:137).

Oppositionspartiernas uppfattningar såsom de kommer till uttryck i de
parti- och kommittémotioner som väckts med anledning av propositionen
kan i huvudsak sammanfattas enligt följande. Moderata samlingspartiet
(motion 444 med hänvisning till motion 422) och folkpartiet (motion 429) har
yrkat avslag på de föreslagna skatteskärpningarna. Centern (motionerna 428
och 442 med hänvisning till motion 421) har yrkat avslag på förslaget att höja
aktieomsättningsskatten men förklarat sig under vissa förutsättningar kunna
godta oljeskattehöjningen. Beträffande beskattningen av de övriga energislagen
har centern lagt fram egna förslag. Vänsterpartiet kommunisterna
(motion 436) yrkar en större höjning av aktieomsättningsskatten och ett
fullständigt slopande av representationsavdraget. Beträffande energiskatten
har vänsterpartiet kommunisterna godtagit den föreslagna oljeskattehöjningen
under vissa förutsättningar men förordat andra skattenivåer för kol,
naturgas och gasol än regeringen föreslagit.

Näringsutskottet har yttrat sig till skatteutskottet över propositionen och
motionerna såvitt avser energibeskattningen (NU 1985/86:5 y). Yttrandet,
som fogats som bilaga till detta betänkande, innebär att propositionen
tillstyrks i väsentliga delar.

SkU 1985/86:38

Olja

Mot bakgrund av riksdagens energiskattepolitiska beslut år 1983 och den
senare utvecklingen på detta område, som bl. a. inneburit ett prisfall på olja
både på världsmarknaden och på den svenska marknaden, föreslås i
propositionen att skatten på eldningsolja och andra oljor höjs från 411 till 610
kr. per m3 fr.o.m. den 1 januari 1987.

I motion 444 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) och 429 av Bengt Westerberg m. fl.
(fp) yrkas avslag på propositionen. M-motionärerna anser förslaget strida
mot de principer för en energineutral beskattning som de i annat sammanhang
förordat och fp-motionärerna kräver ett bättre beslutsunderlag rörande
energibeskattningens effekter innan de tar ställning till några ändringar av
energiskatterna. I båda motionerna avvisas tanken på att finansiera familjepolitiska
utgiftsökningar med höjda energiskatter.

I motion 436 av Lars Werner m. fl. (vpk) tillstyrks höjningen men föreslås
samtidigt att intäkterna av de föreslagna skattehöjningarna tillförs en
prisutjämningsfond som enligt motionärerna skall kunna användas för att
motverka drastiska höjningar av energipriserna när världsmarknadspriset
stiger eller för att stödja vissa utsatta grupper.

I motion 442 av Karin Söder m. fl. (c) tillstyrks propositionen i denna del.

Utskottet delar regeringens och näringsutskottets bedömning att det av
energipolitiska skäl är befogat att höja skatten på olja fr. o. m. nästkommande
årsskifte. Höjningen är enligt utskottets mening väl avvägd. Att inrätta en
sådan prisutjämningsfond som vänsterpartiet kommunisterna föreslagit
skulle av skäl som näringsutskottet anfört vara olämpligt från energipolitisk
synpunkt. Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker
motionerna 444, 429 och 436 i motsvarande del. Utskottet avstyrker även
motion 442 i denna del, då yrkandet får anses tillgodosett.

Kol

I propositionen föreslås att skatten på kol höjs från 140 till 305 kr. per ton. På
denna nivå kommer skatten att motsvara ca tre fjärdedelar mot för
närvarande ca hälften av skatten på olja, beräknad per energienhet.
Anledningen till denna höjning av kolskatten är enligt finansministern bl. a.
att det nu saknas skäl att ytterligare stimulera kolanvändning.

I motionerna 444 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) och 429 av Bengt Westerberg
m.fl. (fp) yrkas avslag på propositionen i denna del. I motion 308 av Ivar
Franzén m.fl. (c) — motionen är väckt med anledning av proposition
1985/86:91 angående vissa naturgasfrågor — begärs däremot att kolet får en
med olja likvärdig beskattning per energienhet, ett krav som även återkommer
i motionerna Sk552 av Karin Söder m. fl. (c) och 428 av Ivar Franzén
m.fl. (c). I motion 436 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkas att skatten på
kolbränslen även i fortsättningen, av hänsyn till de kommunersom investerat
i kolvärmeverk, skall utgöra hälften av skatten på olja per energienhet.

Utskottet ansluter sig till regeringens och näringsutskottets uppfattning att
det finns anledning att öka skattebelastningen för kolbränslen till en nivå som
motsvarar tre fjärdedelar av skatten på olja per energienhet. Skatten på
kolbränslen bör följaktligen höjas till 305 kr. per ton.

SkU 1985/86:38

Näringsutskottet har föreslagit att den nu förordade höjningen av kolskatten
kombineras med en möjlighet till nedsättning av skatten för vissa
kolvärmeanläggningar. Eftersom det inte kan uteslutas att höjningen av
kolskatten kan orsaka problem för kommuner som under senare år gjort
stora investeringar i kolvärmeanläggningar med modern reningsteknik anser
också skatteutskottet att regeringen bör få en möjlighet att sätta ned skatten.
Dispensmöjligheterna bör stå öppna i avvaktan på den utvärdering av
energibeskattningen som utskottet återkommer till i det följande. Författningstekniskt
bör frågan regleras genom att en ny paragraf, 2 a §, införs i
lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt med den innebörden
att regeringen, om särskilda skäl föreligger, får medge nedsättning av den
allmänna energiskatten för kolbränslen som används i värmeverk.

Med det sagda tillstyrker utskottet propositionen i berörda delar och
avstyrker motionerna 444 och 429 i motsvarande del. Utskottet avstyrker
också motionerna 308, Sk552, 428 och 436 i den mån motionerna inte blivit
tillgodosedda genom det anförda.

Naturgas

I propositionen föreslås att skatten på naturgas höjs från 308 till 460 kr. per
1000 m3. På denna nivå kommer skatten att motsvara cirka tre fjärdedelar av
skatten på olja, beräknad per energienhet.

I motionerna 444 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) och 429 av Bengt Westerberg
m. fl. (fp) yrkas avslag på propositionen i denna del. I motion 428 av Ivar
Franzén m. fl. (c) yrkas att skatten på naturgas av miljöskäl skall bestämmas
till hälften av skatten på olja beräknad per energienhet. Karin Söderm, fl. (c)
torde ha samma syfte med motion Sk552, liksom Ivar Franzén m. fl. (c) med
motion 308. I motion 436 av Lars Werner m. fl. (vpk) begärs — också av
miljöskäl - att skatten på naturgas fastställs till att motsvara en fjärdedel av
skatten på olja per energienhet. Med hänvisning till motion N403 begär
Oswald Söderqvist m. fl. (vpk) detsamma i motion Sk502.

Med hänsyn till den nuvarande situationen för Sydgasprojektet yrkas i
motion 435 att skatten på naturgas slopas helt och att tidigare inbetald skatt
återbetalas till Sydgas. I motion 443 av Margit Gennser (m) begärs med
liknande motivering en redovisning av det ekonomiska läget hos gasdistributionsföretagen.
I båda motionerna yrkas också att naturgas som används för
elproduktion befrias från skatt i likhet med vad som gäller för olja.

Enligt näringsutskottet bör skatten på naturgas tills vidare bibehållas
oförändrad. Med den föreslagna höjningen av oljeskatten innebär detta att
naturgasskatten kommer att motsvara ungefär hälften av skatten på olja med
hänsyn till energiinnehållet. Skatteutskottet delar näringsutskottets bedömning
och tillstyrker följaktligen motionerna 444, 429 och 428 i denna del och
avstyrker propositionen i motsvarande del. Utskottet avstyrker likaså i
denna del motionerna 308, 435, 436, Sk502 och Sk552 i den mån de ej kan
anses tillgodosedda genom utskottets förslag.

Utskottet avstyrker också yrkandet i motion 443 om en redovisning av
gasdistributionsföretagens ekonomi eftersom, som framgår av näringsutskottets
yttrande, en redogörelse för Sydgas AB:s ekonomiska situation

SkU 1985/86:38

lämnats till näringsutskottet och någon offentlig redovisning inte kan ske för
närvarande. Vad slutligen angår yrkandena i den motionen och i motion 435
om skattebefrielse för naturgas som används för elproduktion är de redan
tillgodosedda genom gällande lagstiftning.

Gasol

I propositionen föreslås att skatten på gasol - dock ej sådan som används för
motordrift eller stadsgasframställning — höjs från 125 till 550 kr. per ton. På
denna nivå kommer skatten att motsvara cirka tre fjärdedelar av skatten på
olja, beräknad per energienhet.

I motionerna 444 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), 429 av Bengt Westerberg
m. fl. (fp) och 436 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas avslag på propositionen i
denna del. I motion 428 av Ivar Franzén m. fl. (c) yrkas att skatten på gasol av
miljöskäl skall motsvara en fjärdedel av skatten på olja räknat per
energienhet, vilket innebär en höjning till 185 kr. per ton.

Näringsutskottet har för sin del tillstyrkt den sistnämnda motionen. Med
hänvisning till de skäl näringsutskottet anfört till stöd för sin ståndpunkt
tillstyrker också skatteutskottet motion 428 i denna del och avstyrker
propositionen, vilket innebär att skatten bestäms till 185 kr. per ton.
Utskottet avstyrker övriga motioner i motsvarande del i den mån de ej kan
anses tillgodosedda genom utskottets förslag.

Avgiften för oljeprodukter och kol m. m.

I propositionen föreslås att de särskilda energiavgifterna omvandlas till
särskilda skatter. Av inkomsterna bör dock enligt propositionen ett belopp
som svarar mot 10 kr. per m3 olja avskiljas och tillföras bränslemiljöfonden
utanför statsbudgeten och ett belopp som svarar mot 9 kr. per m3 olja
avskiljas och redovisas under inkomsttiteln för särskild avgift mot försurning.

I motion 429 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkas avslag på propositionen
även i denna del. Motionärerna anser att frågan bör anstå till dess regeringen
redovisat ett bättre beslutsunderlag.

Enligt utskottets uppfattning har energiavgifterna redan tidigare haft
karaktär av skatter, och utskottet finner ingen anledning till erinran mot att
de nu även formellt omvandlas till skatter. Utskottet tillstyrker följaktligen
propositionen i denna del och avstyrker motion 429 i motsvarande del.

Ivar Franzén m.fl. (c) anser att energiskattehöjningarna bör kombineras
med olika åtgärder i syfte att stimulera en omställning och förnyelse av
energisystemet. Sålunda begärs i motion 428 en avdragsrätt för energiinvesteringar
i småhus — liknande förslag har också lagts fram i motionerna Sk552
med hänvisning till motion N447 av Karin Söder m. fl. (c) och Sk239 av Ivar
Franzén m.fl. (c) från den allmänna motionstiden — samt bidrag till
eldningsanläggningar för halm och andra biobränslen, solenergianläggningar
och små vattenkraftverk och dessutom särskilda bidrag avsedda att minska
skillnaderna i ortstilläggen för olja. I motionen yrkas dessutom att intäkterna
av de energiavgifter som nu omvandlas till skatter även i fortsättningen skall

SkU 1985/86:38

2 Riksdagen 1985186. 6 sami Nr 38

specialdestineras till energiändamål. Även i motion 442 av Karin Söder m. fl.
(c) begärs förslag om prisutjämning i landet för olja.

Motionärernas yrkanden om olika bidrag berör huvudsaklingen frågor
som ligger inom näringsutskottets ansvarsområde, och näringsutskottet har i
sitt yttrande pekat på att riksdagen nyligen på näringsutskottets hemställan
avslagit liknande förslag (NU 1985/86:17). Av näringsutskottets yttrande
framgår också att statens pris- och kartellnämnd för närvarande undersöker
de regionala prisskillnaderna på bensin och olja. Beträffande det avdrag för
energiinvesteringar i småhus som föreslås vill skatteutskottet erinra om att
utskottet i andra sammanhang avvisat likartade yrkanden och om att ett
avdrag av denna karaktär strider mot principerna för de schabloner som
gäller för villabeskattningen. Skatteutskottet vill emellertid liksom näringsutskottet
betona vikten av att regeringen vidtar de åtgärder som behövs för
att främja en omställning och förnyelse av energisystemet och att erforderliga
medel ställs till förfogande för sådana ändamål. Som näringsutskottet
framhåller bör exempelvis inkomster från de särskilda energiskatterna kunna
tas i anspråk för dessa åtgärder. Utskottet förutsätter att regeringen har sin
uppmärksamhet riktad på denna fråga och vidtar åtgärder eller återkommer
till riksdagen med förslag till lämpliga insatser.

Vad ovan sagts bör enligt utskottets mening ges regeringen till känna.
Syftet med motionsyrkandena torde därmed till väsentlig del vara tillgodosett.
Utskottet avstyrker följaktligen motionerna 442 och 428 i denna del,
liksom motionerna Sk552 och Sk239 i den mån de inte kan anses tillgodosedda
med det anförda.

Nedsättning av energiskatt för industriföretag m. m.

Regeringen har med stöd av lagen (1979:992) om nedsättning av allmän
energiskatt genom särskilda beslut för resp. företag begränsat energiskatten
för år 1986 till maximalt 1,5 % och för år 1987 till 1,7 % av försäljningsvärdet
av de tillverkade produkterna. För bägge åren gäller att endast 291 kr. per m3
olja får medräknas vid beräkningen av nedsättningens storlek. De särskilda
energiavgifterna får inte inräknas i nedsättningsunderlaget, och avsikten är
att detta förhållande skall bestå även efter omläggningen till skatter av dessa
avgifter. Enligt propositionen är avsikten vidare att de föreslagna skattehöjningarna
skall betalas också av de industriföretag som nu åtnjuter nedsättning
av energiskatten. I den mån det erfordras för att höjningen av
energiskatten skall slå igenom för dessa företag kommer därför besluten att
ändras. I vilken omfattning och efter vilka principer i detalj nedsättning skall
medges i fortsättningen kommer regeringen att besluta om senare.

I motionerna 437 av Karl Björzén m.fl. (m) och 438 av Nic Grönvall (m)
yrkas av industripolitiska skäl att nedsättningsbesluten för industrin utformas
så att den allmänna energiskatten i sin helhet räknas in i nedsättningsunderlaget.
I den förstnämnda motionen och i motionerna 434 av Gösta Andersson
och Agne Hansson (båda c) och 441 av Gunhild Bolander och Bengt
Kindbom (båda c) yrkas att cement- och kalkindustrin skall undantas från
kolskatten med hänsyn till den omfattande användningen av kol inom denna

SkU 1985/86:38

industri och då produktionsförhållandena enligt motionärernas mening är
desamma som för den metallurgiska industrin, vilken enligt gällande
bestämmelser är befriad från skatt på kolbränslen. Med en liknande
motivering begär Lena Öhrsvik och Bengt Kronblad (båda s) i motion 432
särskilda åtgärder för att begränsa skatten för cement- och kalkindustrin, och
företrädare för denna industri har uppvaktat utskottet i samma syfte. I den
ovan nämnda motionen 438 yrkas undantag från energiskatten på den olja
som används vid glastillverkning med motiveringen att svenska företag i
denna bransch annars kommer att råka i en ohållbar konkurrenssituation
gentemot utlandet. Rosa Östh m.fl. (c) anser att höjningarna drabbar
åkerinäringen hårdare än andra transportföretag och dessutom jordbruket
på ett oskäligt sätt. De efterlyser därför i motion 431 en mera branschneutral
skattepolitik. Slutligen begär Börje Hörnlund och Görel Thurdin (båda c) i
motion 433 att kilometerskatten för personbilar sätts ned med 20 öre per mil
för att inte oljeskattehöjningen skall leda till att de dieseldrivna personbilarna
missgynnas i förhållande till motsvarande bensindrivna bilar.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att de aktuella skattehöjningarna till
stor del är energipolitiskt motiverade och bl. a. syftar till att ge incitament till
en bättre hushållning med energi. Mot den bakgrunden bör man enligt
utskottets uppfattning iaktta återhållsamhet med att vidta åtgärder i syfte att
begränsa verkningarna av skatten. En alltför generös dispensgivning till
somliga förbrukare kan dessutom riskera att framstå som orättvis mot dem
som måste betala energiskatt fullt ut, t. ex. företag som inte åtnjuter
nedsättning.

Med hänsyn till vad som anförts har utskottet inte något att erinra mot vad
som sägs i propositionen i denna fråga, och utskottet avstyrker således
yrkandet i motionerna 437 och 438 om att all energiskatt skall få inräknas i
nedsättningsunderlaget.

Den föreslagna skattehöjningen för kolbränslen kan emellertid enligt
näringsutskottets bedömning få allvarliga återverkningar för industriföretag
med hög förbrukning av kolprodukter. Näringsutskottet anser därför att
höjningen av kolskatten skall inkluderas i underlaget för beräkning av
skattenedsättningen för dessa företag. Industriministern har i ett frågesvar
nyligen meddelat kammaren att regeringens kommande beslut i dessa
ärenden kommer att grundas på ett ordentligt underlag som tar hänsyn till de
eventuella effekter som uppkommer ute i företagen. Skatteutskottet utgår
för sin del från att regeringen vid sin prövning av nedsättningsärendena
beaktar de synpunkter näringsutskottet anfört och utformar nedsättningsbesluten
så att de berörda problemen så långt som möjligt undviks. Om det
skulle visa sig erforderligt har utskottet inget att erinra mot att, liksom
hittills, hela kolskatten får medräknas då det gäller att fastställa nedsättningens
storlek. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna. Härmed
tillgodoses i väsentlig del motionerna 432,434 och 441 och, såvitt avser denna
fråga, även motion 437. Utskottet avstyrker i denna del de berörda
motionerna i den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet
anfört.

När det gäller glasindustrin bör framhållas att denna industri omfattas av

SkU 1985/86:38

de nedsättningsregler som utskottet nyss behandlat. Utskottet anser att det
inte finns anledning att medge ytterligare undantag för glasindustrin.
Utskottet avstyrker följaktligen motion 438 även i denna del.

Inte heller anser utskottet att det finns anledning att vidta särskilda
åtgärder för åkerinäringen och jordbruket med anledning av de höjda
energiskatterna. Utskottet avstyrker följaktligen även motion 431.

När det gäller dieseldrivna personbilar saknas enligt utskottets mening
energipolitiska skäl att nu vidta åtgärder med avseende på kilometerskatten
för att neutralisera effekterna av skattehöjningen. Utskottet vill dock inte
bestrida att balansen i förhållande till motsvarande bensindrivna personbilar
i någon mån rubbas till följd av skattehöjningen på dieseloljan, och utskottet
förutsätter därför att den nu aktuella skattehöjningen beaktas vid kommande
förändringar av drivmedelsbeskattningen. Med det anförda avstyrker utskottet
även motion 433.

Principerna för energibeskattningen

I den under den allmänna motionstiden avlämnade partimotionen Sk279 av
Ulf Adelsohn m. fl. (m) begärs en omläggning av principerna för energibeskattningen.
Motionärerna förordar en övergång till mervärdeskatt på energi
i kombination med energilikformiga punktskatter på förhållandevis låg nivå.
En sådan ordning skulle enligt motionärerna göra skattesystemet mera
hanterligt och vara till fördel för den konkurrensutsatta industrin.

I motion 429 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) begärs också en översyn av
principerna för energibeskattningen. Samma yrkande återkommer i motion
Sk571 av Hadar Cars m.fl. (fp) med hänvisning till motion N454. Enligt
motionärerna framstår de gällande skatterelationerna mellan olika importbränslen
som mindre rättvisande från miljösynpunkt med hänsyn till att nya
fakta kommit i dagen rörande de olika energislagens miljöegenskaper.

Även i motion 436 av Lars Werner m. fl. (vpk) begärs en omprövning av
gällande principer. Enligt vpk-motionärerna är nämligen de nuvarande
principerna inte lämpliga när skatten på olja höjs utan att det totala oljepriset
höjs. Anknytningen till oljeskatten för andra energislag medför då, anför
motionärerna, att de andra energislagen får en fördyring i jämförelse med
oljan och att prisskillnaden således minskar. Motionärerna anser att ett
system med prisrelationer skulle vara rimligare än det nuvarande med
skatterelationer.

Alf Svensson (c) anser att importerade och miljöbelastande bränslen som
olja och kol bör ha en enhetlig beskattning per energienhet. Miljövänliga
importerade bränslen som naturgas, liksom skogsråvara, torv och etanol
samt vindkraftsproducerad el, bör enligt hans mening inte beskattas alls,
medan elskatten bör användas för att dämpa elefterfrågan och stimulera till
en övergång från direktverkande el och elpannor till värmepumpssystem.
Med hänvisning till motion N433 begär han i motion Sk538 ett tillkännagivande
av riksdagen med den innebörden.

Utskottet har tidigare tagit avstånd från tanken att inordna energiområdet
under mervärdeskatten. Utskottet vidhåller denna uppfattning och anser
således att energin även i fortsättningen bör beskattas med differentierade

SkU 1985/86:38

punktskatter, eftersom ett sådant system enligt utskottets uppfattning ger de
bästa möjligheterna att styra energianvändningen på lämpligt sätt. Samtidigt
vill utskottet i likhet med näringsutskottet framhålla att den senaste tidens
snabba förändringar av oljepriserna har visat att det finns skäl att se över
nuvarande principer för energibeskattningen. Om oljeskatten höjs till följd
av att oljepriserna har fallit och skatterna på övriga energislag i konsekvens
härmed höjs leder detta till effekter som inte alltid är önskvärda för bl. a.
energikrävande industri och när det gäller strävandena att minska oljeanvändningen.
Skatteutskottet instämmer därför i att en utvärdering av
nuvarande principer för energibeskattningen bör genomföras. Utskottet
föreslår att riksdagen med avslag på motion Sk279 i denna del och med
anledning av övriga här behandlade motioner som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

Etanol

För närvarande utgör skatteuttaget för etanol och andra motoralkoholer 80
öre per liter mot 2 kr. 13 öre per liter för blyfri bensin och 2 kr. 29 öre per liter
för blyhaltig bensin. I motionerna Sk552 och Sk572 av Karin Söder m. fl. (c)
yrkas — med hänvisning till motionerna N447 resp. Jo799 - att etanol som är
producerad av inhemska råvaror befrias från skatt. I motion Sk552 yrkas i
andra hand att den etanol som produceras i landets första fullskaleanläggning
för etanolproduktion skall befrias från skatt under 15 år. Ett sådant beslut
skulle enligt motionärerna samla lämpliga intressenter kring satsningen på en
sådan anläggning.

Utskottet framhöll så sent som i höstas vid sin behandling av ett likartat
yrkande att det torde finnas anledning att återkomma till skatten på
motoralkoholer när motoralkoholkommittén redovisat sina överväganden
angående möjligheterna att använda motoralkoholer m. m. som drivmedel
eller som låginblandningskomponent i bensin (SkU 1985/86:16). Med
hänvisning härtill avstyrker utskottet motion Sk552 i denna del och motion
Sk572.

Vissa elskattefrågor

Den allmänna energiskatten på elektrisk kraft uppgår för närvarande i
normala fall till 7,2 öre per kWh. Förbrukningen vid viss industriell
verksamhet och inom vissa kommuner i norra Sverige är lägre beskattad.
Den beräknade nettouppbörden för budgetåret 1986/87 uppgår till drygt 6,1
miljarder kronor.

I motion Sk548 begär Alf Svensson (c) återbäring av elskatten med 1 öre
per kWh till de vattenkraftsproducerande länen för att stimulera utvecklingen
av alternativa inhemska energikällor och främja näringsliv och sysselsättning
i dessa län.

Utskottet har tidigare ställt sig avvisande till specialdestinering av skatter,
eftersom en sådan ordning enligt utskottets mening skulle innebära en
försämrad överblick över budgeten och en olämplig koppling mellan
resultatet av en viss skatteuppbörd och ett visst utgiftsändamål. Utskottet är i

SkU 1985/86:38

och för sig inte negativt till regionalpolitiska satsningar av olika slag, men de
bör enligt utskottet prövas på samma sätt som andra anslagsfrågor och inte
ställas i relation till inkomsterna av en viss skatt. Med hänvisning härtill
avstyrker utskottet motionen.

Den särskilda vattenkraftsskatten utgår med 1 öre per kWh för kraftverk som
tagits i drift under åren 1973—1977 och med 2 öre per kWh om kraftverket
tagits i drift dessförinnan.

I motion Sk535 av Paul Lestander m.fl. (vpk) begärs en höjning av
vattenkraftsskatten — eller ”produktionsavgiften” som motionärerna föredrar
att beteckna den - till 6 öre per kWh på vattenkraftverk som är över tio
år gamla. Av detta belopp föreslår motionärerna att 4 öre per kWh går
tillbaka till de regioner där de berörda vattenkraftverken finns. Samtidigt
yrkar motionärerna att importerad elenergi beskattas på motsvarande sätt
för att förhindra att kraftbolagen genom import från Norge undviker att
betala vattenkraftsskatt för sina gamla vattenkraftverk.

Utskottet anser att anledning saknas att nu höja skatten i enlighet med
motionärernas önskan. Vad särskilt angår frågan om att ersätta kraftproduktion
i Sverige med import av elenergi från Norge vill utskottet erinra om att
de berörda kraftverken frivilligt har åtagit sig att inte avtala om tillfälliga
kraftköp från Norge under tider då vattnet spills förbi egna eller delägda
kraftverk. Någon ändring av vattenkraftsskattens utformning behövs därför
enligt utskottets uppfattning inte.

Med hänsyn till vad nu anförts avstyrker utskottet motion Sk535.

Omsättningsskatten på värdepapper

I propositionen föreslås att skatten på omsättning av värdepapper fördubblas,
vilket innebär att säljare och köpare sammanlagt betalar 2 % av
vederlaget i skatt. Som skäl för höjningen åberopas, som nämnts tidigare,
statsfinansiella och fördelningspolitiska skäl.

I motionerna 444 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), 429 av Bengt Westerberg
m. fl. (fp), 442 av Karin Söderm, fl. (c) och 440 av Gullan Lindblad (m) yrkas
avslag på propositionen i denna del. Som skäl anförs att skattehöjningen
fördyrar aktietransaktioner, minskar kapitalets rörlighet och skadar aktiemarknaden
på olika sätt.

I motion 436 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas - med hänvisning till den
kraftiga värdestegringen på aktiebörsen under senare tid — att skatten höjs
till 3 % av vederlaget för såväl säljare som köpare.

Av de skäl som anförs i propositionen och mot bakgrund av värdestegringen
på aktier under senare tid anser utskottet att det är motiverat att nu höja
omsättningsskatten på värdepapper. Den föreslagna höjningen finner utskottet
väl avvägd. Med det sagda tillstyrker utskottet propositionen i denna
del och avstyrker samtliga här behandlade motionsyrkanden.

I propositionen föreslås också att skatten utvidgas till att omfatta vissa
värdepapper som liknar de redan skattepliktiga genom att de är bärare av
likartade rättigheter. Dit hör köp-och säljoptioner, inköpsrättsbevis, teckningsbevis
och skuldebrev förenade med option till köp av aktier. Vidare

SkU 1985/86:38

föreslås vissa förtydliganden i fråga om var en person skall anses vara bosatt.

I motionerna 444 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) och 429 av Bengt Westerberg
m. fl. (fp) yrkas avslag på propositionen även i denna del.

Utskottet anser i likhet med finansministern att de värdepapper som anges
i propositionen är jämförbara med dem som redan nu är skattepliktiga och att
de därför bör omfattas av skatteplikten. Utskottet anser också att det
föreslagna förtydligandet i vad gäller bosättningen är välmotiverat. Utskottet
tillstyrker således propositionen i denna del och avstyrker motionerna 444
och 429 i motsvarande del.

I motion 430 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) yrkas att det gällande
undantaget från skatt vid sådan omsättning av utländska värdepapper som
under medverkan av svensk kommissionär sker mellan personer bosatta
utomlands, skall gälla även vid sådan omsättning av svenska värdepapper.
Härigenom skulle man enligt motionärerna ta bort en omotiverad favorisering
av utländska mäklares handel med svenska värdepapper och öka de
svenska företagens möjligheter att anskaffa utländskt riskkapital. Svenska
bankföreningen och Svenska fondhandlarföreningen har tillskrivit och
uppvaktat utskottet i samma syfte och desutom riktat annan kritik mot
skattens utformning.

Enligt utskottets uppfattning skulle motionärernas förslag avsevärt öka
möjligheterna att kringgå skatten genom att konstruera ett köp eller en
försäljning så att den synes ske i ett utlandsled. Utskottet vidhåller således sin
tidigare intagna ståndpunkt att en så långtgående befrielse medför kontrollproblem
och risk för missbruk. Med anledning av den kritik som bankföreningen
och fondhandlarföreningen riktat mot skattens utformning vill
utskottet erinra om att utskottet vid sin tidigare behandling av motsvarande
frågor haft viss förståelse för syftet att undvika snedvridande effekter och
andra tillämpningsproblem i speciella situationer. Utskottet vill åter betona
vikten av att regeringen uppmärksamt följer lagstiftningen och dess praktiska
tillämpning och föreslår de ändringar av bestämmelserna som kan visa sig
erforderliga. Utskottet är för närvarande inte berett att förorda några
ytterligare ändringar i detaljutformningen.

Med det sagda avstyrker utskottet motion 430.

I motion 442 av Karin Söder m. fl. (c) yrkas att regeringen lägger fram förslag
som främjar en sund utveckling av aktiemarknaden. Enligt motionärerna bör
ett kortsiktigt ägande vars motiv är spekulation i snabb kursstegring mötas
med skärpta regler för realisationsvinstbeskattningen.

Utskottet vill peka på att gällande regler innebär att hela försäljningsvinsten
skall beskattas när det gäller försäljning av aktier som innehafts i mindre
än två år. I övrigt vill utskottet erinra om att utskottet nyligen avstyrkt
liknande och andra yrkanden rörande realisationsvinstbeskattningen för
aktier med hänvisning till de överväganden som för närvarande pågår
rörande denna beskattning (SkU 1985/86:46). Med det sagda avstyrker
utskottet motionen.

SkU 1985/86:38

Representationsavdraget

SkU 1985/86:38

I propositionen föreslås att avdraget för middagsrepresentation som utövas
efter utgången av år 1986 begränsas till ett belopp motsvarande skäliga
utgifter för lunch. Enligt de prisramar RSV har angett för representation
efter utgången av år 1985 innebär detta att de avdragsgilla kostnaderna i
samband med middagsrepresentation i normala fall minskas från 275 kr. till
165 kr. Enligt finansministern bör dock prisramen liksom i dag få överskridas
när representationen utövas mot utländska affärsförbindelser. Som motivering
för förslaget, vilket beräknas öka skatteintäkterna med närmare 100
milj. kr. per år, åberopas statsfinansiella skäl och att den nuvarande
utformningen av representationsavdraget uppmuntrat till en frikostighet som
går utöver vad som behövs för affärsverksamheten.

I motionerna 444 av Ulf Adelsohn m.fl. (m), 429 av Bengt Westerberg
m.fl. (fp) och 439 av Björn Körlof m.fl. (m och fp) yrkas avslag på
propositionen i denna del. Som skäl anförs att förslaget innebär att en
väsentlig del av företagens marknadsföringskostnader blir icke avdragsgilla.
Vidare medför förslaget enligt motionärerna att restaurangnäringen drabbas
och att små företag som inte har egna matsalar missgynnas. Dessutom
ifrågasätter motionärerna om förslaget leder till ökade skatteintäkter av den
storleksordning som anges i propositionen.

I motion 436 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas i omfördelande syfte att
hela representationsavdraget tas bort.

Utskottet delar finansministerns uppfattning att en viss begränsning av
rätten till avdrag för representationskostnader är motiverad. Den föreslagna
regleringen utgör enligt utskottets mening en rimlig avvägning. Genom att en
del av skattesubventioneringen för de dyrare representationsmiddagarna tas
bort ökar givetvis kostnaden för dessa, och utskottet vill inte bestrida att
detta kan leda till att företagen något ändrar sitt representationsbeteende på
ett sätt som är oförmånligt för restaurangnäringen. Utskottet förutsätter
därför att regeringen följer utvecklingen på detta område, särskilt om och i
vilken utsträckning företagen till följd av de nya reglerna minskar sin
representation eller väljer att förlägga den till företagets egna lokaler. Med
det sagda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionerna.

Vinstandelsstiftelser

I motion 429 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkas, med hänsyn till de
positiva effekter införandet av vinstandelssystem har för företagen och
löneutvecklingen, att riksdagen uttalar att vinstandelar inte bör beläggas
med sociala avgifter.

Motionsyrkandet är föranlett av att socialministern, enligt propositionen,
avser att senare lägga fram förslag om att ersättning till anställda från s. k.
vinstandelsstiftelser skall jämställas med lön och utgöra underlag för
beräkning av arbetsgivaravgifter. Avsikten är dock inte att riksdagen nu skall
ta ställning till denna reform, och utskottet anser att ett ställningstagande bör
anstå till dess att ett konkret förslag föreligger. Med hänsyn härtill avstyrker
utskottet motionen i denna del.

Tobaksskatt

SkU 1985/86:38

I motion 436 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas att tobaksskatten höjs med 2
kr. för ett normalpaket cigaretter och med motsvarande belopp för andra
tobaksvaror. Syftet är, förutom hälsopolitiskt, att skapa ytterligare skatteintäkter.
Även i motionerna Sk553 av Börje Stensson och Elver Jonsson (båda
fp) med hänvisning till motion So459, Sk570 av Margareta Andrén och andre
vice talman Karl Erik Eriksson (båda fp) med hänvisning till motion So478
samt Sk350 av Alf Svensson (c) yrkas en höjning av tobaksskatten, främst av
hälsopolitiska skäl.

Utskottet har förståelse för syftet med motionerna men vill samtidigt
framhålla att man enligt budgetpropositionen förväntar sig en konsumtionsminskning
under nästa budgetår. Vad som anförts i motionerna utgör enligt
utskottets mening inte tillräckliga skäl för en omedelbar höjning av skatten
på tobaksvaror, varför utskottet avstyrker motionerna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande den allmänna energiskatten på olja m. m.

att riksdagen bifaller proposition 1985/86:140 i denna del och avslår
motionerna 1985/86:444 yrkande 1 i denna del, 1985/86:429 yrkande 1 i
denna del, 1985/86:436 yrkande 1 c) och 1985/86:442 yrkande 4,

2. beträffande den allmänna energiskatten på kolbränslen

att riksdagen med anledning av propositionen i denna del och
motionerna 1985/86:444 yrkande 1 i denna del, 1985/86:429 yrkande 1 i
denna del, 1985/86:308 yrkande 1 i denna del, 1985/86:Sk552 yrkande
3, 1985/86:428 yrkande 7 i denna del och 1985/86:436 yrkande 1 b)
bifaller vad utskottet förordat,

3. beträffande den allmänna energiskatten på naturgas

att riksdagen bifaller motionerna 1985/86:444 yrkande 1 i denna del,
1985/86:429 yrkande 1 i denna del och 1985/86:428 yrkande 7 i denna
del och avslår propositionen i denna del samt motionerna 1985/86:308
yrkande 1 i denna del, 1985/86:Sk552 yrkande 4,1985/86:436 yrkande
1 a) i denna del, 1985/86:Sk502 och 1985/86:435 i denna del,

4. beträffande en redovisning av det ekonomiska läget för gasdistributionsföretagen att

riksdagen avslår motion 1985/86:443 yrkande 1,

5. beträffande naturgas som används för elproduktion

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:435 i denna del och 1985/
86:443 yrkande 2,

6. beträffande den allmänna energiskatten på viss gasol

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:428 yrkande 7 i denna del
och med anledning av propositionen i motsvarande del och motionerna
1985/86:444 yrkande 1 i denna del, 1985/86:429 yrkande 1 i denna
del och 1985/86:436 yrkande 1 a) i denna del bifaller vad utskottet
förordat,

7. beträffande en omvandling till skatter av de särskilda energiavgifterna att

riksdagen bifaller propositionen i denna del och avslår motion
1985/86:429 yrkande 1 i denna del,

8. beträffande åtgärder för att ställa om och förnya energisystemet
att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:428 yrkandena
1-6,1985/86:Sk552 yrkande 2,1985/86:Sk239 och 1985/86:442 yrkande
5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. beträffande underlaget för nedsättning av energiskatten för viss
industri

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:437 yrkande 2 och 1985/
86:438 yrkande 2,

10. beträffande nedsättning av energiskatten för kolbränslen

att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:432,1985/86:434,
1985/86:437 yrkande 1 och 1985/86:441 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört angående nedsättningsunderlaget när
det gäller kolbränslen,

11. beträffande energiskatten på olja som används i glasindustrin
att riksdagen avslår motion 1985/86:438 yrkande 1,

12. beträffande åkerinäringen och jordbruket
att riksdagen avslår motion 1985/86:431,

13. beträffande en sänkning av kilometerskatten för dieseldrivna
personbilar

att riksdagen avslår motion 1985/86:433,

14. beträffande principerna för energibeskattningen

att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:429 yrkande 2,
1985/86:Sk571, 1985/86:436 yrkande 2 och 1985/86:Sk538 och med
avslag på motion 1985/86: Sk279 yrkande 26 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört angående en utvärdering av
principerna för energibeskattningen,

15. beträffande etanol

a) att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk552 yrkande 1 såvitt avser
allmän skattebefrielse för viss etanol samt motion 1985/86:Sk572,

b) att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk552 yrkande 1 i övrigt,

16. beträffande viss användning av elskatten
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk548,

17. beträffande vattenkraftsskatten

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk535 yrkandena 1 och 2,

18. beträffande en höjning av omsättningsskatten på vissa värdepapper att

riksdagen bifaller propositionen i denna del och avslår motionerna
1985/86:444 yrkande 2 i denna del. 1985/86:429 yrkande 1 i denna del,
1985/86:442 yrkande 1, 1985/86:440 och 1985/86:436 yrkande 3,

19. beträffande övriga förslag i propositionen till ändringar i omsättningsskatten
på vissa värdepapper

att riksdagen bifaller propositionen i denna del och avslår motionerna
1985/86:444 yrkande 2 i denna del och 1985/86:429 yrkande 1 i denna
del,

SkU 1985/86:38

20. beträffande befrielse från omsättningsskatten vid i utlandet
bosatta personers köp och försäljning av svenska värdepapper

att riksdagen avslår motion 1985/86:430,

21. beträffande skärpt realisationsvinstbeskattning av korttidsaktier
att riksdagen avslår motion 1985/86:442 yrkande 2,

22. beträffande avdrag för representation

att riksdagen bifaller propositionen i denna del och avstyrker motionerna
1985/86:444 yrkande 3, 1985/86:429 yrkande 1 i denna del,
1985/86:439 och 1985/86:436 yrkande 4,

23. beträffande vinstandelsstiftelser

att riksdagen avslår motion 1985/86:429 yrkande 3,

24. beträffande tobaksskatten

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:436 yrkande 5,1985/86:Sk350
yrkande 5 i denna del, 1985/86:Sk553 och 1985/86:Sk570,

25. beträffande lagförslagen

att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan anfört och
hemställt

dels antar de vid propositionen fogade förslagen till

a) lag om ändring i lagen om (1957:262) om allmän energiskatt med
den ändringen att bilaga 1 till lagen skall ha följande lydelse:

Bilaga 1 till lagen (1957:262) om allmän energiskatt

Utskottets förslag

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas

Tulltaxe- Bränsle Skattesats

nummer

ur 27.01,

27.02

eller

27.04 Kolbränslen 305 kr. per ton

ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör drift av

snabbgående dieselmotorer 610 kr. per m3

ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor
610 kr. per m3

ur 27.11 Naturgas 308 kr. per 1000 m3

ur 27.11
eller

38.19 Gasol som används för

a) motordrift 92 öre per liter

b) framställning av stadsgas 24 kr. per ton

c) annat ändamål än motordrift eller stadsgasframställning
185 kr. per ton.

SkU 1985/86:38

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

b) lag om ändring i lagen (1973:1216) om särskild avgift för oljeprodukter
och kol,

c) lag om ändring i lagen (1983:1104) om särskild avgift för elektrisk
kraft från kärnkraftverk,

d) lag om ändring i lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa
värdepapper,

e) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).
dels antar följande

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1974:992) om nedsättning av allmän
energiskatt

Härigenom föreskrivs att i lagen (1974:992) om nedsättning av allmän
energiskatt1 skall införas en ny paragraf, 2 a §, av nedan angivna lydelse.

Utskottets förslag
2 a §

Regeringen får, om särskilda skäl
föreligger, medge nedsättning av den
allmänna energiskatten för kolbränslen
som förbrukas vid drift av värmeverk.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

Stockholm den 13 maj 1986
På skatteutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Olle Westberg (s),
Bo Forslund (s)*, Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson
(s), Bo Lundgren (m), Egon Jacobsson (s)*, Anita Johansson (s), Britta
Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Lars Hedfors (s)*, Tommy Franzén (vpk) och
Marianne Andersson (c).

* Ej närvarande vid justeringen.

SkU 1985/86:38

Reservationer

SkU 1985/86:38

Den allmänna energiskatten på olja m. m. (mom. 1 och mom.
25 i motsvarande del)

1. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta
Bjelle (fp) och Karl Björzén (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”anses tillgodosett” bort ha följande lydelse:

Den höjning av energiskatterna som föreslås i propositionen motiveras i
huvudsak med en önskan att finansiera de familjepolitiska åtgärder som
regeringen föreslagit i annat sammanhang. Utskottet anser sig emellertid inte
kunna godta en sådan motivering för att höja energiskatterna. Inte heller de
energipolitiska skälen för en höjning finner utskottet tillräckligt väl underbyggda.
Utskottet tillstyrker följaktligen motionerna 444 och 429 i denna del
och avstyrker propositionen och motionerna 442 och 436 i motsvarande del.

dels att utskottet under mom. 1 och mom. 25 i motsvarande del bort
hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:444 yrkande 1 i
denna del och 1985/86:429 yrkande 1 i denna del avslår proposition
1985/86:140 i denna del och motionerna 1985/86:442 yrkande 4 och
1985/86:436 yrkande 1 c).

2. Tommy Franzén (vpk) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”anses tillgodosett” bort ha följande lydelse:

Utskottet ställer sig i princip inte avvisande till en oljeskattehöjning men
anser sig kunna biträda förslaget endast under förutsättning att intäkterna
härav tillförs en sådan prisutjämningsfond som föreslagits i vpk-motionen.
En sådan fond skulle borga för en lugnare och jämnare prisutveckling för
olja, till gagn för konsumenterna. Det bör ankomma på regeringen att ta
erforderliga initiativ för att förverkliga en sådan fond och riksdagen bör
enligt utskottets mening begära förslag härom. Till följd av vad anförts
tillstyrker utskottet motion 436 i denna del. Utskottet tillstyrker även
propositionen och motion 442 med denna ändring. Utskottet avstyrker
däremot motionerna 444 och 429 i denna del.

dels att utskottet under mom. 1 och mom. 25 i motsvarande del bort
hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:436 yrkande 1 c) och
med anledning av proposition 1985/86:140 i denna del och motion
1985/86:442 yrkande 4 samt med avslag på motionerna 1985/86:444
yrkande 1 i denna del och 1985/86:429 yrkande 1 i denna del
dels beslutar höja den allmänna energiskatten på olja i enlighet med
förslaget i propositionen,

dels hos regeringen begär förslag om en prisutjämningsfond i enlighet
med vad utskottet anfört.

Den allmänna energiskatten på kolbränslen (mom. 2 och mom.
25 i motsvarande del)

3. Knut Wachtmeister (m). Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta
Bjelle (fp) och Karl Björzén (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 15 med ”Utskottet
ansluter” och slutar på s. 16 med ”det anförda” bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till vad m- och fp-reservanterna anfört under reservation 1
anser utskottet att den föreslagna höjningen av skatten på kolbränslen bör
avslås. Utskottet tillstyrker följaktligen i denna del motionerna 444 och 429
och avstyrker propositionen och motionerna 308, Sk552, 428 och 436 i
motsvarande del.

dels att utskottet under mom. 2 och mom. 25 i motsvarande del bort
hemställa

att riksdagen bifaller motionerna 1985/86:444 yrkande 1 i denna del
och 1985/86:429 yrkande 1 i denna del och avslår propositionen i denna
del och motionerna 1985/86:308 yrkande 1 i denna del, 1985/86:Sk552
yrkande 3,1985/86:428 yrkande 7 i denna del och 1985/86:436 yrkande
lb).

4. Tommy Franzén (vpk) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 15 med ”Utskottet
ansluter” och slutar på s. 16 med ”det anförda” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att man i fråga om kolbränslen inte nu bör avvika från 1983
års energiskattepolitiska beslut som innebär att skatten på kol skall uppgå till
50 % av skatten på olja per energienhet. Förslaget att höja kolskatten till en
nivå som motsvarar 75 % av oljeskatten per energienhet innebär enligt
utskottet att kolbeskattningen framstår som oberäknelig och illa planerad.
Som vpk-ledamoten i näringsutskottet anfört har många kommuner lockats
att satsa på kol då detta var relativt lågt beskattat, och bl. a. mot den
bakgrunden anser skatteutskottet att skatten på kol bör bibehålla relationen
till oljeskatten. Om oljeskatten höjs till den nivå regeringen föreslagit bör
därför kolskatten höjas till 205 kr. per ton. Skatteutskottet tillstyrker således
motion 436 i denna del och avstyrker propositionen och övriga här
behandlade motioner i motsvarande del.

dels att utskottet under mom. 2 och mom. 25 i motsvarande del bort
hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:436 yrkande 1 b), med
anledning av propositionen i denna del och motionerna 1985/86:444
yrkande 1 i denna del och 1985/86:429 yrkande 1 i denna del samt med
avslag på motionerna 1985/86:308 yrkande 1 i denna del, 1985/
86:Sk552 yrkande 3 och 1985/86:428 yrkande 7 i denna del beslutar att
den i bilaga 1 till lagen (1957:262) om allmän energiskatt angivna
skattesatsen för kolbränslen skall vara 205 kr. per ton fr. o. m. den 1
januari 1987.

SkU 1985/86:38

Den allmänna energiskatten på naturgas (mom. 3 och mom. 25
i motsvarande del)

5. Tommy Franzén (vpk) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Enligt
näringsutskottet” och slutar med ”utskottets förslag” bort ha följande
lydelse:

Skatteutskottet anser i likhet med vpk-motionärerna att naturgasens
miljöfördelar motiverar att skatten på naturgas reduceras till 25 % av
oljeskatten beräknad per energienhet. Utskottet föreslår därför — under
förutsättning att skatten på olja höjs till den nivå som föreslagits i
propositionen - att skatten på naturgas bestäms till 155 kr. per 1 000 m3.
Utskottet tillstyrker således motion 436 i denna del och motion Sk502 och
avstyrker propositionen och motionerna 308, 428, 435 och Sk552 i motsvarande
del. Utskottet avstyrker även motionerna 444 och 429 i motsvarande
del i den mån de inte blivit tillgodosedda genom det anförda.

dels att utskottet under mom. 3 och mom. 25 i motsvarande del bort
hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:436 yrkande 1 a) i
denna del och 1985/86:Sk502, med anledning av motionerna 1985/
86:444 yrkande 1 i denna del, 1985/86:429 yrkande 1 i denna del och
1985/86:435 i denna del och med avslag på propositionen i denna del
och motionerna 1985/86:308 yrkande 1 i denna del, 1985/86:Sk552
yrkande 4 och 1985/86:428 yrkande 7 i denna del beslutar att den i
bilaga 1 till lagen (1957:262) om allmän energiskatt angivna skattesatsen
för naturgas skall vara 155 kr. per 1 000 m3 fr. o. m. den 1 januari
1987.

Den allmänna energiskatten på vissgasol (mom. 6 och mom. 25
i motsvarande del)

6. Knut Wachtmeister (m). Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m). Britta
Bjelle (fp). Karl Björzén (m) och Tommy Franzén (vpk) anser att utskottet
under mom. 6 och mom. 25 i motsvarande del bort hemställa

att riksdagen bifaller motionerna 1985/86:444 yrkande 1 i denna del,
1985/86:429 yrkande 1 i denna del och 1985/86:436 yrkande 1 a) i
denna del och avslår propositionen i denna del och motion 1985/86:428
yrkande 7 i denna del.

Motiveringar

7. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta
Bjelle (fp) och Karl Björzén (m) anser att det avsnitt av utskottets yttrande
på s. 17 som börjar med ”Näringsutskottet har” och slutar med "utskottets
förslag" bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till vad m- och fp-reservanterna anfört under mom. 1
avvisar utskottet även en energiskattehöjning på gasol. Utskottet tillstyrker

SkU 1985/86:38

således motionerna 444, 429 och 436 i denna del och avstyrker propositionen SkU 1985/86:38
och motion 428 i motsvarande del.

8. Tommy Franzén (vpk) anser att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 17
som börjar med ”Näringsutskottet har” och slutar med ”utskottets förslag”
bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till de överlägsna miljöfördelarna hos gasolen anser utskottet i
likhet med motionärerna bakom motion 1985/86:436 att skatten på gasol
även i fortsättningen bör uppgå till 125 kr. per ton. Utskottet tillstyrker alltså
motionerna 436, 444 och 429 i denna del och avstyrker motsvarande delar av
propositionen och motion 428.

Underlaget för nedsättning av energiskatten för viss industri
m. m. (mom. 9-11)

9. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta
Bjelle (fp) och Karl Björzén (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 19 med ”Utskottet
vill” och slutar på s. 20 med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Energiskatterna utgör en allvarlig belastning för svensk industri som
saknar motsvarighet i de länder där skatten huvudsakligen tas ut som
mervärdeskatt med obeskuren avdragsrätt för den skatt som belöper på den
förbrukade energin. Nedsättningsreglerna syftar till att minska på denna
belastning och göra svensk industri mera konkurrenskraftig gentemot
utlandet.

Nedsättningen har sedan 1975, när reglerna började tillämpas, efter hand
minskat i värde, dels genom att maximigränsen för skatteuttaget höjts, dels
genom att regeringen börjat tillämpa reglerna på så sätt att endast viss del av
oljeskatten — för närvarande 291 kr. per m3 — räknas med i nedsättningsunderlaget.
Enligt propositionen kommer regeringen att gå vidare på den vägen
och låta de nu aktuella skattehöjningarna slå igenom även för de företag som
har nedsättning.

Enligt utskottets mening har finansministern underskattat hur allvarliga
konsekvenserna kan bli för särskilt den utlandskonkurrerande svenska
industrin. Genom att på detta sätt öka skatteuttaget riskerar man enligt
utskottet att förlora marknadsandelar, försämra lönsamheten och minska
sysselsättningen. Enligt vad utskottet erfarit skulle de i propositionen
föreslagna höjningarna av oljeskatten och kolskatten — om höjningarna
skulle tillåtas slå igenom fullt ut — betyda att skatteuttaget för de berörda
industriföretagen ökar med 180 milj. kr. avseende oljan och 100 milj. kr.
avseende kolbränslena. Utskottet anser att det inte är försvarligt att pålägga
företagen denna extra belastning. Regeringen bör i stället gå motsatt väg och
— som föreslås i motionerna 437 och 438 — utvidga nedsättningsunderlaget
till att omfatta all energiskatt och därjämte de särskilda energiavgifterna som
nu skall omvandlas till särskilda energiskatter. Detta bör ges regeringen till
känna. Utskottet tillstyrker följaktligen de nämnda motionerna i denna del.
Härigenom tillgodoses även syftet med dessa motioner i övrigt och motioner -

na 432, 434 och 441.1 den mån så ej kan anses vara fallet avstyrker utskottet
motionerna.

dels att utskottet under mom. 9—11 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:437 yrkande 2 och
1985/86:438 yrkande 2 och med anledning av motionerna 1985/86:432,
1985/86:434, 1985/86:437 yrkande 1, 1985/86:441 och 1985/86:438
yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört angående underlaget för nedsättning av energiskatt.

Principerna för energibeskattningen (mom. 14)

10. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 20 med ”Utskottet
har” och slutar på s. 21 med ”utskottet anfört” bort ha följande lydelse:
Utskottet ställer sig, liksom motionärerna bakom motion Sk279, skeptiskt
till användningen av skatter som energipolitiskt styrmedel. De nuvarande
riktlinjerna innebär att man på en gång försöker tillgodose flera motstridiga
syften, och detta har gjort skattesystemet på energiområdet ologiskt.
Utskottet förordar i stället en övergång till mervärdeskatt på energiområdet
kombinerad med energilikformiga punktskatter på en förhållandevis låg
nivå. Enligt utskottet gör en sådan ordning skattesystemet mer hanterligt,
och den innebär dessutom att den konkurrensutsatta industrin i energibeskattningshänseende
likställs med ett betydande antal utländska konkurrenter
som helt eller delvis kan avlyfta sin energiskattebörda. En utredning bör
enligt utskottet tillsättas med uppdrag att utarbeta en skattekonstruktion
med den nu angivna utformningen och detta bör ges regeringen till känna.
Med det sagda tillstyrker utskottet motion Sk279 i ifrågavarande del och
avstyrker övriga i detta avsnitt behandlade motioner.

dels att utskottet under mom. 14 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk279 yrkande 26 och
med avslag på motionerna 1985/86:429 yrkande 2, 1985/86:Sk571,
1985/86:436 yrkande 2 och 1985/86:Sk538 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört angående en utredning om
principerna för energibeskattningen.

11. Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 20 med ”Utskottet
har” och slutar på s. 21 med ”utskottet anfört” bort ha följande lydelse:
Motiven till energiskatternas differentiering enligt 1983 års beslut var bl. a.
att beskattningen skulle främja energiinvesteringar för oljeersättning. Vidare
skulle hänsyn tas till bl. a. energislagens miljöegenskaper. Detta förutsätter
enligt utskottets mening att aktuella rön på området noggrant följs upp
och att man är beredd att ompröva skattesatserna om förhållandena
motiverar det. Som motionärerna bakom motionerna 429 och Sk571
framhållit har sedan 1983 nya fakta tillkommit som enligt utskottets
uppfattning gör att de gällande skatterelationerna mellan importbränslena i
vissa hänseenden i dag framstår som mindre rättvisande, särskilt från

SkU 1985/86:38

3 Riksdagen 1985186. 6 sami. Nr 38

miljösynpunkt. Detta gäller speciellt naturgasen som har konstaterats vara
det i särklass renaste bränslet.

Av nu redovisade skäl finner utskottet att regeringen bör göra en allsidig
översyn av principerna för energibeskattningen och återkomma till riksdagen
med förslag som tar hänsyn till nu kända fakta om energiformerna och deras
miljöegenskaper. Därvid bör givetvis också effekterna för den energikrävande
industrin belysas. Detta bör enligt utskottet riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Utskottet tillstyrker följaktligen motionerna 429 och
Sk571 och avstyrker övriga i detta avsnitt behandlade motionsyrkanden.

dels att utskottet under mom. 14 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:429 yrkande 2 och
1985/86:Sk571 samt med avslag på motionerna 1985/86:Sk279 yrkande
26, 1985/86:436 yrkande 2 och 1985/86:Sk538 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört angående en översyn av
principerna för energibeskattningen.

Etanol (mom. 15)

12. Stig Josefson och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”Utskottet
framhöll” och slutar med ”motion Sk572” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening talar mycket för att ett större utnyttjande av
inhemskt producerad etanol som drivmedel skulle innebära avsevärda
fördelar, inte bara från miljösynpunkt utan även i försörjningsmässiga och
sysselsättningspolitiska avseenden. Enligt skatteutskottets uppfattning bör
man stimulera en introduktion av etanol genom att befria etanol producerad
av inhemska råvaror från skatt i likhet med vad som gäller för andra
inhemska bränslen. Utskottet anser att riksdagen har tillräckligt underlag för
att nu begära förslag från regeringen av denna innebörd. Särskilt viktigt är att
den etanol som produceras i landets första fullskaleanläggning för etanolproduktion
snarast befrias från skatt. Detta skulle enligt utskottet vara ägnat att
samla lämpliga intressenter kring satsningen på en sådan anläggning.

Med det anförda, som bör ges regeringen till känna, tillstyrker utskottet
motion Sk552 i denna del och motion Sk572.

dels att utskottet under mom. 15 a) bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk552 yrkande 1 såvitt
avser allmän skattebefrielse för viss etanol och motion 1985/86:Sk572
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

dels att utskottet under mom. 15 b) bort hemställa

att riksdagen - under förutsättning att riksdagen inte bifaller vad
ovan hemställts under mom. 15 a) — med bifall till motion 1985/
86:Sk552 yrkande 1 i övrigt som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört angående skattebefrielse för etanol som framställs
i landets första fullskaleanläggning för etanolproduktion.

SkU 1985/86:38

Vattenkraftsskatten (mom. 17)

13. Tommy Franzén (vpk) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”motion Sk535” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är vattenkraftsskatten för närvarande inte
tillräckligt hög för att bringa ned vinsterna hos ägare till äldre vattenkraftverk
till en rimlig nivå. Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion
Sk535 att skatten bör höjas till 6 öre per kWh för vattenkraftverk som är över
10 år gamla. Dessutom bör enligt utskottet importerad elenergi påläggas
skatt av motsvarande storlek för att förhindra att kraftbolagen kringgår
skatten genom att importera billig el från Norge och spilla vattnet förbi den
egna anläggningen. Detta bör ges regeringen till känna, och utskottet
tillstyrker följaktligen motion Sk535.

dels att utskottet under mom. 17 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk535 yrkandena 1 och 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
angående vattenkraftsskatten.

En höjning av omsättningsskatten på vissa värdepapper (mom.
18 och mom. 25 i motsvarande del)

14. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Marianne Andersson
(c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med ”Av de”
och slutar med ”behandlade motionsyrkanden” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att omsättningsskatten på värdepapper är en olämplig
form av beskattning, som försvårar en effektiv andrahandsmarknad för
riskkapital och därigenom försämrar möjligheterna för väsentliga delar av
näringslivet att anskaffa eget kapital. Vidare stör skatten marknadens
funktionssätt, vilket också får till följd att riskvilligt kapital i väsentlig
omfattning undandras från marknaden. Marknaden förlorar dessutom
riskkapital med ett belopp som svarar mot skatteuttaget. Genom att skatten
höjer transaktionskostnaderna för handeln med värdepapper i Sverige ökar
också risken för att utländska placerare drar sig undan den svenska
marknaden. Från principiell synpunkt kan det vidare enligt utskottets
mening ifrågasättas varför ett byte av värdepapper skall beskattas med en
omsättningsskatt.

En fördubbling av skatten kommer enligt utskottet att ytterligare accentuera
de påtalade nackdelarna, och utskottet kan därför inte biträda detta
förslag. Till följd härav tillstyrker utskottet avslagsyrkandena i motionerna
444, 429, 442 och 440 och avstyrker propositionen och motion 436 i denna
del.

SkU 1985/86:38

dels att utskottet under mom. 18 och mom. 25 i motsvarande del bort
hemställa

att riksdagen bifaller motionerna 1985/86:444 yrkande 2 i denna del,
1985/86:429 yrkande 1 i denna del, 1985/86:442 yrkande 1 och
1985/86:440 och avslår propositionen i denna del och motion 1985/
86:436 yrkande 3.

15. Tommy Franzén (vpk) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med ”Av de”
och slutar med ”behandlade motionsyrkanden” bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av utvecklingen på aktiemarknaden som enligt vad
utskottet kan bedöma korrekt beskrivits i motion 436 och som inneburit en
mycket kraftig värdestegring under 1980-talet, särskilt under senare tid,
finner utskottet den av regeringen föreslagna höjningen av omsättningsskatten
otillräcklig. Utskottet biträder i stället förslaget i motionen att skatten
höjs till 3 % för såväl säljare som köpare, dvs. till sammanlagt 6 % vid en
normal omsättning. Utskottet tillstyrker följaktligen motionen i denna del
och avstyrker propositionen och övriga nu behandlade motioner i motsvarande
del.

dels att utskottet under mom. 18 och mom. 25 i motsvarande del bort
hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:436 yrkande 3 samt med
avslag på propositionen i denna del och motionerna 1985/86:444
yrkande 2 i denna del, 1985/86:429 yrkande 1 i denna del, 1985/86:442
yrkande 1 och 1985/86:440 beslutar att 4 § första stycket lagen
(1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper skall ha den
lydelse som föreslås i den förstnämnda motionen på s. 11 i detta
betänkande.

Övriga förslag i propositionen till ändringar i
omsättningsskatten på vissa värdepapper (mom. 19 och mom.
25 i motsvarande del)

16. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta
Bjelle (fp) och Karl Björzén (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Redan vid införandet av omsättningsskatten på aktier kritiserade de
borgerliga ledamöterna i utskottet förslaget för dess bristfälliga beredning
och för avsaknaden av synpunkter från dem som förslaget närmast berörde.
Inte heller beredningen av de nu aktuella ändringsförslagen finner utskottet
nöjaktig. Propositionen grundas i denna del på ett förslag som riksskatteverket
lagt fram och som regeringen uppenbarligen försummat att remissbehandla.
Även lagrådsremiss har uraktlåtits. Detta har föranlett Svenska
bankföreningen och Svenska fondhandlarföreningen att i en skrivelse till
utskottet och vid en uppvaktning rikta allvarlig kritik både mot de föreslagna
ändringarna och mot lagens utformning i övrigt. Bl. a. sägs att standardisera -

SkU 1985/86:38

de optioner som avser konvertibla skuldebrev och som nu föreslås bli
skattepliktiga inte förekommer på den svenska marknaden. Vidare görs
invändningar mot förslaget att en kvittning av optioner i den formen att
optionsutfärdaren löser sig från optionsförpliktelsen genom att köpa tillbaka
optionen innan den utnyttjats skall anses som skattepliktig omsättning.

Redan den bristfälliga beredningen av propositionen utgör enligt utskottets
uppfattning skäl att avvisa förslaget. Därtill kommer att de nackdelar
som vidlåder skatten och som bl. a. m- och fp-ledamöterna påtalat i
reservation 14 till detta betänkande kommer att gälla i än högre grad om det
skattepliktiga området utvidgas.

Med hänsyn till vad anförts tillstyrker utskottet avslagsyrkandena i
motionerna 444 och 429 och avstyrker propositionen i denna del.

dels att utskottet under mom. 19 och mom. 25 i motsvarande del bort
hemställa

att riksdagen bifaller motionerna 1985/86:444 yrkande 2 i denna del
och 1985/86:429 yrkande 1 i denna del och avslår propositionen i denna
del.

Befrielse från omsättningsskatten vid i utlandet bosatta
personers köp och försäljning av svenska värdepapper (mom.
20 och mom. 25 i motsvarande del)

17. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta
Bjelle (fp) och Karl Björzén (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”motion 430” bort ha följande lydelse:
Utländska placerares köp av svenska aktier i Sverige har enligt utskottets
uppfattning varit till nytta för Sverige och gett svenska fondkommissionärer
stora uppdrag av tjänsteexportkaraktär. De nuvarande bestämmelserna
missgynnar emellertid de svenska fondkommissionärerna därigenom att
endast deras men inte utländska mäklares medverkan vid en omsättning av
svenska aktier gör omsättningen skattepliktig. Detta förhållande medför
enligt utskottet en oacceptabel konkurrenssnedvridning, och det har också
enligt vad utskottet erfarit haft till effekt att svenska fondkommissionärer fått
svårare att få uppdrag av denna art. En höjning av skatten skulle givetvis göra
det ännu svårare för svenska fondkommissionärer att verka på detta område,
vilket torde leda till en ytterligare minskning av denna form av tjänsteexport.
En konsekvens härav, som påtalats i motion 430, blir att svenska företag får
svårare att dra till sig utländskt riskkapital.

Mot denna bakgrund anser utskottet att särbestämmelsen om skattefrihet
endast för utländska värdepapper i utlandshandel bör slopas. Detta föranleder
en ändring i 3 § första stycket lagen (1983:1053) om skatt på omsättning
av vissa värdepapper. Med det sagda tillstyrker utskottet motion 430.

dels att utskottet under mom. 20 och mom. 25 i motsvarande del bort
hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:430 gör den ändringen i
lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper att

SkU 1985/86:38

orden ”när omsättningen avser utländska värdepapper” utgår ur 3 §
första stycket.

Avdrag för representation (mom. 22 och mom. 25 i
motsvarande del)

18. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m), Britta Bjelk (fp), Karl Björzén (m) och Marianne Andersson
(c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”avstyrker motionerna” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening ingår representation som ett naturligt led i
kontakten mellan säljare och kunder. En begränsning av rätten till representationsavdrag
innebär således att en del av företagens marknadsföringskostnader
blir icke avdragsgilla. En sådan ordning strider enligt utskottets
mening mot såväl principerna för företagsbeskattningen som utskottets ofta
upprepade uttalande att rimliga kostnader för representation bör behandlas
som driftkostnader. Ett uttalande med den innebörden gjordes så sent som
förra våren (SkU 1984/85:41 s. 24). Med hänsyn till den restriktiva praxis som
skattemyndigheterna iakttar i fråga om att medge avdrag för representation
och med tanke på att utgifter för vin och sprit under alla omständigheter inte
får dras av och att de tillåtna prisramarna får anses måttliga ifrågasätter
utskottet om ytterligare begränsningar av avdragsrätten är nödvändig.
Därtill kommer att förslaget innebär att en omotiverad åtskillnad görs på
representation som utövas mot svenska kunder och representation som riktar
sig till utländska affärsförbindelser. Dessutom gynnas större företag som har
möjlighet att hålla nere representationskostnaderna genom att förlägga
representationen till företagets egna lokaler.

För restaurangnäringens vidkommande innebär den föreslagna avdragsbegränsningen
ofrånkomligen ett avbräck genom att företagen med stor
sannolikhet kommer att minska på sin restaurangrepresentation. Särskilt
sådana restauranger som investerat i inredning och service för att kunna
erbjuda en passande representationsmiljö riskerar att få vidkännas ett
bortfall av representationsarrangemang med minskad sysselsättning av
svårplacerad arbetskraft och kanske nedläggningar som resultat. En sådan
utveckling vore enligt utskottets mening mycket olycklig, inte minst med
tanke på att ett väl utbyggt restaurangnät ökar landets attraktionskraft på
utländska turister. Konsekvenserna på detta område hade enligt utskottets
uppfattning bort bli föremål för en mera ingående analys innan förslaget
lades fram.

Mot bakgrund av vad anförts tillstyrker utskottet motionerna 444,429 och
439 och avstyrker propositionen och motion 436 i denna del.

dels att utskottet under mom. 22 och mom. 25 i motsvarande del bort
hemställa

att riksdagen bifaller motionerna 1985/86:444 yrkande 3, 1985/
86:429 yrkande 1 i denna del och 1985/86:439 och avslår propositionen
i denna del och motion 1985/86:436 yrkande 4.

SkU 1985/86:38

19. Tommy Franzén (vpk) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”avstyrker motionerna” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar finansministerns bedömning att rätten till representationsavdrag
uppmuntrar till en frikostighet som är affärsmässigt omotiverad.
Missbruket torde främst ta sig det uttrycket att en rörelse belastas med
kostnader för privat umgänge, varvid ofta samma personer deltar. Även på
andra sätt torde avdraget utnyttjas oriktigt, och utskottet tänker närmast på
bruket att beteckna normala måltider som arbetsluncher och att ge annan
privat konsumtion sken av representation. Samhällets kostnader för påstådd
representation torde uppgå till miljardbelopp, och för skattskyldiga som inte
har representationsmöjligheter upplevs ofta företeelsen som stötande.

Utskottet vill inte motsätta sig att den föreslagna avdragsbegränsningen
genomförs nu och tillstyrker således i så måtto propositionen och avstyrker
motionerna. Samtidigt anser utskottet att regeringen snarast bör lägga fram
förslag som går ut på att representationsavdraget helt slopas. Detta bör enligt
utskottet ges regeringen till känna, och utskottet tillstyrker följaktligen även
motion 436 i denna del.

dels att utskottet under mom. 22 och mom. 25 i motsvarande del bort
hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:436 yrkande 4, med
anledning av propositionen i denna del och med avslag på motionerna
1985/86:444 yrkande 3, 1985/86:429 yrkande 1 i denna del och
1985/86:439

dels antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370),

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
angående ett slopande av representationsavdraget.

Vinstandelsstiftelser (morn. 23)

20. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Marianne Andersson
(c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med
”Motionsyrkandet är” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:
Utskottet ser det som en självklarhet att ett frivilligt vinstandelssystem för
de anställda i företagen vida måste vara att föredra framför det starkt
centraliserade system av offentligt aktieinnehav som man nu är i färd med att
bygga upp genom löntagarfonderna. Löntagarfonderna motverkar inte den
maktkoncentration man inom regeringen säger sig vilja sätta stopp för. De
skapar inte heller något ökat individuellt ägande. Alla skäl talar således
enligt utskottets mening för att man slopar löntagarfonderna. Genom att de
anställda blir delägare i det egna företaget ökas arbetsmotivationen och
effektiviteten i företagen kan förbättras. Därtill torde ett väl fungerande
vinstandelssystem bidra till en lugnare löneutveckling. Utskottet anser
således i likhet med motionärerna att man bör underlätta inrättandet av

SkU 1985/86:38

frivilliga vinstandelar i företagen och avvisar tanken på att vinstandelar
beläggs med arbetsgivaravgifter. Härav följer att de inte heller skall berättiga
till sociala förmåner. Avslutningsvis vill utskottet understryka att syftet med
vinstandelar inte får vara att kringgå gällande regler om beskattning av
löneinkomster.

Vad nu anförts bör ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker
följaktligen motion 429 i denna del.

dels att utskottet under mom. 23 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:429 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Tobaksskatten (mom. 24 och mom. 25 i motsvarande del)

21. Tommy Franzén (vpk) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 25 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”avstyrker motionerna” bort ha följande lydelse:

Tobaksbrukets negativa effekter på hälsan är allmänt omvittnade och har
ingående beskrivits i olika vetenskapliga sammanhang, liksom av olika
statliga utredningar, t. ex. HS 90-utredningen i rapporten Hälsorisker
(1981:1), tobakskommittén i betänkandet Minskat tobaksbruk (SOU
1981:18) och cancerkommittén i betänkandet Cancer — orsaker, förebyggande
m. m. (SOU 1984:67). Det är således av utomordentlig vikt att åtgärder
vidtas för att pressa ned tobakskonsumtionen, inte minst hos ungdomen. För
att uppnå detta syfte bör man inte försumma att, på samma sätt som man
använder alkoholskatten för att minska alkoholkonsumtionen, utnyttja
tobaksskatten i kampen mot rökningen.

Beskattningen av tobaksvaror bör enligt utskottet avvägas så att priset på
tobaksvarorna åtminstone anpassas till den allmänna prisutvecklingen.
Denna uppfattning ligger i linje med vad föredragande statsrådet anfört i
proposition 1984/85:181 s. 63—64.

Skatten på cigaretter har inte justerats sedan december 1984. För cigarrer
har ingen skattehöjning ägt rum sedan mars 1977. Med hänsyn till inflationen
har skatten på tobaksvaror realt sett minskat sedan den senaste höjningen.
Även före den senaste höjningen minskade skatten realt och återställdes inte
helt genom justeringen.

Med hänsyn till vad som sagts föreslår utskottet att skatten höjs med 2 kr.
per normalpaket cigarretter och motsvarande för andra tobaksvaror fr. o. m.
den 1 juli 1986. En höjning av den storleksordningen torde dels vara ägnad
att begränsa konsumtionen, dels öka skatteinkomsterna.

Till följd av vad anförts tillstyrker utskottet motion 436 i denna del och
motion Sk553. Övriga motioner avstyrker utskottet i den mån de ej kan anses
tillgodosedda med utskottets förslag.

dels att utskottet under mom. 24 och mom. 25 i motsvarande del bort
hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:436 yrkande 5 och
1985/86:553 och med anledning av motionerna 1985/86:Sk350 yrkande
5 i denna del och 1985/86:Sk570 antar följande

SkU 1985/86:38

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1961:394) om tobaksskatt

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1961:394) om tobaksskatt skall ha
nedan angivna lydelse.

2 §

Föreslagen lydelse

För tobaksvara utgår skatten med nedan angivna, i förhållande till varans
myckenhet bestämda belopp, nämligen:

Varuslag Vikt för I st. gram Belopp för

I st. öre 1 kg kr.

Cigarrer och cigariller

grupp I t.o. m. 1.7 23,5

II över 1.7 t.o. m. 3.0 28,0

lil " 3,0 •' 5,0 31,5

IV " 5,0 40,0

Cigarretter

grupp I t. o. m. 0.85 40

II över 0.85 t. o. m. 1.20 47

III " 1.20" 1.55 52

IV " 1.55" 1.90 57

Röktobak - 130:-

Tuggtobak - 43:-

Snus - 22:-

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

Särskilda yttranden

En sänkning av kilometerskatten för dieseldrivna personbilar
(mom. 13)

1. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta
Bjelle (fp) och Karl Björzén (m) anför:

När kilometerskatten infördes avpassades den så att den tillsammans med
energiskatten på dieseloljan i stort sett gav samma skattebelastning på de
dieseldrivna fordonen som de skatter på brännoljan som samtidigt slopades.
Detta gav till resultat att dieseldrivna personbilar beskattades avsevärt
mindre per kilometer än bensindrivna personbilar med samma skattevikt.
Vid de successiva höjningarna av bensinskatten och kilometerskatten under
1970-talet och 1980-talet har principen varit att höja kilometerskatten för
varje viktklass med ett belopp som svarat mot höjningen av bensinskatten
omräknat till öre för kilometer. Härigenom har den relativa skillnaden i
skattebelastning mellan bensindrivna och dieseldrivna personbilar för samma
körsträcka efter hand utjämnats, och numera torde man, enligt vad vi
erfarit, kunna säga att skillnaden i stort sett försvunnit. I samband med att
olika kilometerskattefrågor nyligen behandlades av utskottet (SkU 1985/

SkU 1985/86:38

86:31) anförde m- och fp-ledamöterna i en reservation att kilometerskatteskalan
bör omarbetas i syfte att återställa den tidigare relationen i beskattningen
mellan dieseldrivna och bensindrivna personbilar. Vi vidhåller denna
uppfattning och avser att återkomma till frågan i lämpligt sammanhang.

Tobaksskatten (mom. 24)

2. Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) anför:

Vi anser liksom motionärerna bakom de nu aktuella motionerna att
kraftfulla insatser måste göras med inriktning på att drastiskt begränsa
tobakskonsumtionen och få till stånd en attitydförändring till rökningen,
särskilt hos unga människor. Frågan om åtgärder mot tobaksbruket har de
senaste decennierna fortlöpande behandlats av riksdagen och man har därvid
framhållit vikten av att få till stånd en systematisk satsning mot tobaksbruket.
Senast skedde en grundlig genomgång våren 1985 (SoU 1984/85:28).

I socialutskottets nämnda betänkande, som i denna del godkändes av
riksdagen, framhöll utskottet enigt att det kan antas att prissättningen har
viss betydelse när det gäller att dämpa tobakskonsumtionen. Socialutskottet
underströk därför att priset på tobaksvaror bör följa den allmänna prisutvecklingen.
Vi förutsätter att regeringen uppmärksammar detta uttalande
vid sina kommande överväganden rörande tobaksbeskattningen, men vi har
för dagen inget yrkande.

SkU 1985/86:38

Näringsutskottets yttrande
1985/86:5 y

om ändringar i energibeskattningen
(prop. 1985/86:140 delvis)

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition
1985/86:140 om vissa inkomstförstärkningar på statsbudgeten, m. m.,
såvitt gäller förslag till ändringar i energibeskattningen (moment 1), och
motioner i anslutning därtill.

Frågan om beskattning av energi har även tagits upp i en motion som har
väckts med anledning av proposition 1985/86:91 om vissa naturgasfrågor
och som tidigare har hänvisats till näringsutskottet. Näringsutskottet behandlar
i detta sammanhang även berörd del av denna motion och överlämnar
den, under förutsättning av skatteutskottets medgivande, till skatteutskottet
med detta yttrande.

Statssekreteraren för energifrågor i industridepartementet Rolf Annerberg
har inför näringsutskottet lämnat upplysningar i ärendet. Vidare har
företrädare för Cementa AB, Svenska fabriksarbetareförbundet och Sydgas
AB inför utskottet lämnat upplysningar och framfört synpunkter på energibeskattningen.

Skrivelser i ärendet har inkommit från Cementa AB, Jernkontoret,
Svenska fabriksarbetareförbundet, Svenska gasföreningen, Svenska grönfodertorkföreningen
och Svenska värmeverksföreningen. Näringsutskottet
har vidare tagit del av skrivelser och promemorior som har överlämnats till
skatteutskottet från Jernkontoret, KemaNord Industrikemi AB, Rockwool
AB, Svenska stenkolsimportörers förening, Sveriges industriförbund och
Södertälje energiverk.

Propositionen

I propositionen föreslås — i den del som nu är aktuell — att skatten höjs på
eldningsolja och motorbrännolja från 411 kr. till 610 kr. per m-\ på kolbränslen
från 140 kr. till 305 kr. per ton, på naturgas från 308 kr. till 460 kr.
per 1 000 m' och på den gasol som används för annat än motordrift och
stadsgasframställning från 125 kr. till 550 kr. per ton. Enligt uttalande i
propositionen (s. 11 f.) skall dessa höjningar få genomslag även hos de industriföretag
som har medgetts nedsättning av energiskatten. Ändringarna
föreslås träda i kraft den 1 januari 1987.

SkU 1985/86:

Därutöver föreslås i propositionen att de nuvarande särskilda avgifterna
för oljeprodukter och kol samt elektrisk kraft från kärnkraftverk skall omvandlas
till skatter. Den föreslagna omläggningen, som är planerad att genomföras
den I juli 1986, innebär inte någon ändrad sammanlagd skatteoch
avgiftsbelastning på de energislag som omfattas av avgifterna. Detta
förslag omfattas inte av remissen från skatteutskottet och kommenteras inte
av näringsutskottet.

Motionerna

Av de motioner som har väckts med anledning av proposition 1985/86:140
är det följande som näringsutskottet kommenterar:

1985/86:428 av Ivar Franzén m. fl. (c), såvitt gäller hemställan att riksdagen,
dels med godkännande av riktlinjerna för energibeskattningen, dels
med instämmande i behovet av stimulanser för omställning och förnyelse
av energisystemet, beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen om

2. investeringsbidrag för eldningsanläggningar för biobränslen,

3. bidrag till solenergianläggningar och små vattenkraftverk,

4. PoD-stöd till halmeldade anläggningar,

5. ortstilläggen,

7. skatten på olja, kol, naturgas och gasol.

1985/86:429 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), såvitt gäller hemställan att
riksdagen

1. avslår proposition 1985/86:140,

2. hos regeringen begär en översyn av principerna för energibeskattningen
i enlighet med vad som anförs i motionen.

1985/86:432 av Lena Öhrsvik (s) och Bengt Kronblad (s), vari hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behov av särskild åtgärd för cement- och kalkindustrin med
anledning av förslag om höjd kolskatt.

1985/86:434 av Gösta Andersson (c) och Agne Hansson (c), vari hemställs
att riksdagen beslutar att cementtillverkningen skall behandlas på samma
sätt som metallurgiska processer vid energibeskattning av kol.

1985/86:435 av Ulla Tillander (c), vari hemställs att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående skatt på
naturgas.

1985/86:436 av Lars Werner m. fl. (vpk), såvitt gäller hemställan att riksdagen 1.

med ändring av i proposition 1985/86:140 framlagt förslag till lag om
ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt

a) fastställer skattesatserna på naturgas och gasol i enlighet med vad i
motionen anförts,

SkU 1985/86:38

b) fastställer skattesatsen på kolbränslen till oförändrat 50 % av skatten
på olja,

c) inrättar en prisutjämningsfond på energiområdet i enlighet med vad i
motionen anförts,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
prisrelationer i stället för skatterelationer mellan olika energislag.

1985/86:437 av Karl Björzén m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen

1. medger undantag från energiskatt för kol som används i cementtillverkning,

2. som sin mening ger regeringen till känna att vid tillämpning av lagen
(1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt den allmänna energiskatten
i sin helhet bör få inräknas i nedsättningsunderlaget.

1985/86:438 av Nic Grönvall (m), vari hemställs att riksdagen

1. medger undantag för energiskatt för olja som används i glastillverkning
i Sverige,

2. som sin mening ger regeringen till känna att vid tillämpningen av
lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt den allmänna energiskatten
i dess helhet får inräknas i nedsättningsunderlaget.

1985/86:441 av Gunhild Bolander (c) och Bengt Kindbom (c), vari hemställs
att riksdagen beslutar att cementtillverkning skall behandlas på samma
sätt som metallurgiska processer vid energibeskattning av kol.

1985/86:442 av Karin Söder m. fl. (c), såvitt gäller hemställan — med motivering
i motion 1985/86:421 — att riksdagen

4. med utgångspunkt från gällande energipolitiska beslut [och] — — —
med godkännande av de riktlinjer för energibeskattningen och omställningen
av energisystemet som angivits i motionen och i motion 1985/86:428
bifaller förslaget om höjd oljeskatt,

5. begär förslag hos regeringen om prisutjämning i landet för olja.

1985/86:443 av Margit Gennser (m), vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen begär en redovisning av det ekonomiska läget för gasdistributionsföretagen,

2. hos regeringen begär förslag till förändring av energibeskattningen så
att naturgas som används för elproduktion i skattehänseende jämställs med
olja.

1985/86:444 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), såvitt gäller hemställan — med
motivering i motion 1985/86:422 — (I) att riksdagen avslår regeringens
förslag till lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt.

Den motion som har väckts med anledning av proposition 1985/86:9/ och
som näringsutskottet med detta yttrande överlämnar till skatteutskottet är
följande:

1985/86:308 av Ivar Franzén m. fl. (c), såvitt gäller hemställan (I) att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna nödvändigheten av att relationerna
i beskattningen av kol och naturgas anpassas efter resp. energislags
miljöpåverkan i enlighet med vad som anförs i motionen.

SkU 1985/86:38

Bakgrund och gällande bestämmelser

SkU 1985/86:38

Riksdagsbeslut om energibeskattningen

Riksdagen beslutade under hösten 1983 om riktlinjer förden framtida energiskattepolitiken
(prop. 1983/84:28, SkU 1983/84:9, rskr. 1983/84:96, 97).
Härvid fastslogs att en grundläggande princip för beskattningen av energi
skulle vara att främja de energiinvesteringar för oljeersättning och energihushållning
som borde genomföras under 1980-talet. Hänsyn borde också
tas till olika energikällors effekter på miljön, bytesbalansen, försörjningstryggheten,
sysselsättningen och den industriella utvecklingen. Enligt riksdagens
beslut borde mervärdeskatten inte utvidgas till att omfatta energiområdet.

Beträffande beskattningen av olja fastslogs att skatteändringar vid behov
borde vidtas för att åstadkomma en inte oväsentlig realprisstegring. Därvid
refererades till att föredragande statsrådet inför 1981 års energipolitiska
beslut hade anfört att statens industriverk räknade med en genomsnittlig
real oljeprisstegring av 2 % per år och att han inte fann skäl att frångå denna
bedömning (prop. 1980/81:90 bil. 1 s. 41). Han hade vidare anfört att regeringen
avsåg att med hjälp av beskattningen på energi åstadkomma en
successivt höjd prisnivå på energi.

1 fråga om beskattningen av övriga nu aktuella energislag innebar de av
riksdagen under år 1983 antagna riktlinjerna att, per energienhet, skatten på
kolbränslen borde vara ca hälften av skatten på olja och skatten på naturgas
ca tre fjärdedelar av skatten på olja.

Näringsutskottet, som yttrade sig till skatteutskottet inför riksdagens beslut
(NU 1983/84:4 y), tillstyrkte regeringens förslag. De meningsskiljaktigheter
som förelåg vid utskottsbehandlingen framgår av yttrandet, till vilket
fogades ett antal avvikande meningar.

För kol uppnåddes den avsedda skattebelastningen den 1 januari 1985 då
skatten höjdes till nuvarande nivå, 140 kr. per ton (prop. 1984/85:64, SkU
1984/85:19, rskr. 1984/85:79). Samtidigt infördes en skatt på naturgas om
308 kr. per I 000 m', motsvarande tre fjärdedelar av skatten på olja per
energienhet och sålunda i överensstämmelse med de beslutade riktlinjerna.

Vid samma tidpunkt infördes också en skatt på gasol — här och i fortsättningen
bortses från gasol som används för motordrift eller stadsgasframställning
— som inledningsvis bestämdes till 70 kr. per ton. I propositionen
aviserades successiva höjningar upp till 370 kr. per ton, vilket skulle motsvara
skatten på naturgas och därmed överensstämma med de fastslagna
riktlinjerna. I konsekvens härmed föreslog regeringen under hösten 1985 en
höjning av skatten på gasol till 220 kr. per ton den 1 januari 1986. Detta
förslag godtogs inte av riksdagen, som i stället fastställde skatten till att
motsvara en fjärdedel av skatten på olja räknat per energienhet. I krontal
bestämdes skatten till 125 kr. per ton (prop. 1985/86:53, SkU 1985/86:12,
rskr. 1985/86:77).

Nedsättning av energiskatt för industriföretag

SkU 1985/86:38

Enligt lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt är den allmänna
energiskatten på elektrisk kraft och bränsle som förbrukas vid industriell
tillverkning maximerad till ett belopp som motsvarar 3 % av de tillverkade
produkternas försäljningsvärde fritt fabrik. Om särskilda skäl föreligger
kan enligt lagen regeringen för visst företag medge ytterligare nedsättning.

Regeringen har utnyttjat denna möjlighet och beslutat att för år 1986
generellt — i form av individuella beslut för berörda företag — medge
nedsättning av den allmänna energiskatten på så sätt att skatten för år 1986
begränsas till maximalt 1,5 % av försäljningsvärdet för de tillverkade produkterna.
För år 1987 har skatten maximerats till 1,7 % av försäljningsvärdet.
För bägge åren gäller att endast 291 kr. per m1 av skatten på eldningsolja
får medräknas vid beräkningen av nedsättningens storlek. De särskilda
avgifter som utgår för oljeprodukter och kol samt elektrisk kraft från kärnkraftverk
får inte inräknas i nedsättningsunderlaget. Den tidigare nämnda
omläggningen av dessa avgifter till särskilda skatter medför härvidlag ingen
förändring, eftersom nedsättningen endast berör de allmänna energiskatterna.

Förutom i lagen om nedsättning av allmän energiskatt finns begränsningsregler
inskrivna i lagen (1957:262) om allmän energiskatt. Här sägs
bl. a att skatt inte utgår på bränsle som förbrukats för annat ändamål än
energialstring. Skatt utgår inte heller på bränsle som förbrukats för produktion
av annan skattepliktig elektrisk kraft än sådan som producerats i mottrycksanläggning
och utnyttjats i egen industriell verksamhet. Vidare gäller
att kolbränslen som används i metallurgiska processer är undantagna från
beskattning. Detta beslutades av riksdagen hösten 1983 och motiverades
med att kol och koks som används för metallurgisk produktion inte kan
ersättas med andra råvaror och att skatten därmed saknar styreffekt vid
denna tillverkning.

Näringsutskottet
Allmänt om regeringens förslag

Regeringens förslag om höjning av energiskatterna avvisas helt av moderata
samlingspartiet och folkpartiet. Båda partierna anser att energiskattehöjningar
inte skall betingas av behovet att finansiera åtgärder inom det familjepolitiska
området. I partimotionerna 1985/86:444 (m) och 1985/86:429
(fp) begärs därför att riksdagen skall avslå förslaget om höjda energiskatter.

Moderata samlingspartiets avståndstagande sker med hänvisning till vad
partiet har anfört i partimotionen 1985/86:422. Där framförs att energiskatterna
i princip bör vara energineutrala. Regeringens förslag till nya skattesatser
sägs vittna om en övertro på statsmakternas förmåga att styra enskilda
investeringsbeslut. I enlighet med vad partiet tidigare har framhållit
förordar motionärerna en övergång till mervärdeskatt på energiområdet

kombinerad med en särskild energilikformig punktskatt på förhållandevis
låg nivå. Mot bakgrund av att det enligt motionärerna för närvarande saknas
parlamentariska förutsättningar för ett beslut om en sådan övergång
framförs inget yrkande om detta i motionen.

Folkpartiet anför i sin motion 1985/86:429 att eventuella justeringar av
energiskatterna bör genomföras om det är motiverat av energipolitiska skäl.
Motionärerna utesluter inte att energiskatterna kan komma att behöva justeras
mot bakgrund av den senaste tidens utveckling av oljepriserna. Frågan
får emellertid prövas, fortsätter motionärerna, sedan regeringen redovisat
ett beslutsunderlag från energipolitiska utgångspunkter. Av detta underlag
bör även framgå vilka effekter på energianvändningen ändrade prisrelationer
mellan olika energislag kan få.

Enligt näringsutskottets uppfattning bör av energi politiska skäl vissa höjningar
av energiskatterna genomföras. Dessa höjningar kommer att framgå
senare i detta yttrande. Näringsutskottet avstyrker därför motionerna 1985/
86:444 (m) och 1985/86:429 (fp) i nu behandlade delar.

Olja

Enligt regeringens förslag skall skatten på olja höjas från 411 kr. till 610 kr.
per m! den 1 januari 1987.1 propositionen redovisas de kraftiga sänkningarna
av de internationella oljepriserna under senare tid. Enligt föredraganden
— finansminister Kjell-Olof Feldt — talar flera skäl för att de inhemska
konsumentpriserna på olja inte bör sänkas i den utsträckning som den internationella
utvecklingen skulle medge. Bl. a. anförs att de långsiktiga strävandena
att spara energi och ersätta olja med andra energislag inte får
försvagas av fallande oljepriser. En höjning av energiskatten anses mot
denna bakgrund motiverad.

Både centern och vänsterpartiet kommunisterna tillstyrker regeringens
förslag om höjda energiskatter på olja. Detta görs dock under förutsättning
att partierna får gehör för sina förslag till åtgärder inom det energipolitiska
området.

Från centerns sida framförs dessa krav i partimotionen 1985/86:442 och
kommittémotionen 1985/86:428. 1 den förstnämnda motionen hänvisas
härvidlag till vad partiet har anfört i motion 1985/86:421. Flär sägs att
energibeskattningen enligt centerns mening måste utformas så att den medverkar
till en övergång till ett energisystem baserat på i huvudsak förnybara
energikällor och en effektivare energianvändning. Miljövänliga energikällor
skall enligt centerns uppfattning främjas. Från dessa utgångspunkter
anges följande riktlinjer för beskattningen av nu aktuella energislag. Importerade
och miljökrävande energiråvaror såsom olja och kol bör ha en
energilikformig beskattning. Importerade miljövänliga energikällor bör
kunna få en viss "miljörabatt”.

I motion 1985/86:428 framhålls att utvecklingen på den internationella
oljemarknaden med kraftigt sjunkande oljepris medför stora risker för att
den av riksdagen beslutade förnyelsen av energisystemet stoppas. Motionärerna
anser det därför nödvändigt att skatten på olja höjs. De vill dock att

SkU 1985/86:38

förändringar i energibeskattningen kombineras med åtgärder som stimulerar
till insatser i enlighet med de riktlinjer för energipolitiken som riksdagen
har fastlagt. Mot denna bakgrund begärs i motionen att ett bidrag om 15 %
för investeringar till eldningsanläggningar för biobränslen skall utgå under
budgetåret 1986/87. Vidare krävs att nuvarande bidrag för investeringar i
solenergianläggningar och små vattenkraftverk bibehålls t. o. m. budgetåret
1990/91 och att ett särskilt stöd till prototyp- och demonstrationsanläggningar
för halmeldade anläggningar införs. Dessa förslag har nyligen
behandlats och avstyrkts av näringsutskottet i ett betänkande om energipolitik
(NU 1985/86:17).

I både motion 1985/86:442 och motion 1985/86:428 krävs dessutom åtgärder
för att minska prisskillnaderna på olja inom landet. Enligt motionärerna
bör bidraget för att minska differensen i ortstillägg återinföras. Ett
sådant bidrag utgick under perioden den 1 januari 1981 — den 30 juni 1983.
Förra året lämnade näringsutskottet (NU 1984/85:26) en utförlig redogörelse
för denna fråga, som har varit aktuell i riksdagen sedan år 1946. På
regeringens uppdrag — vilket har lämnats på riksdagens begäran — undersöker
statens pris- och kartellnämnd (SPK) för närvarande de regionala
prisskillnaderna på bensin och olja. Utredningen beräknas bli färdigställd i
november 1986.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1985/86:436 anförs att
konsumenterna ofta får betala höjda världsmarknadspriser på olja och valutakursförändringar
i fördyrande riktning men att de sällan får del av
motsvarande sänkningar. Motionärerna föreslår mot den bakgrunden att
intäkterna av den nu föreslagna skattehöjningen tillförs en prisutjämningsfond.
Medlen föreslås kunna användas för att motverka drastiska höjningar
av energipriserna när världsmarknadspriset på olja vänder uppåt eller för
stöd till de grupper som drabbas hårdast av höjda energipriser.

I det föregående har de av riksdagen under hösten 1983 fastställda riktlinjerna
för den framtida energiskattepolitiken redovisats. Enligt dessa skall
skattesystemet bl. a. främja energiinvesteringar som minskar oljeförbrukningen.
För beskattningen av olja har riksdagen fastslagit att skatteändringar
vid behov bör vidtas för att åstadkomma en inte oväsentlig realprisstegring.

Skatten på eldningsolja har varit oförändrad sedan den 1 november 1983.
Den senaste tidens utveckling av de internationella oljepriserna i kombination
med den sänkta dollarkursen i Sverige har resulterat i att det inhemska
konsumentpriset på olja för närvarande ligger betydligt lägre än det pris
som gällde i november 1983. Näringsutskottet finner mot denna bakgrund
att en höjning av energiskatten på olja är motiverad. I annat fall kan de
sänkta oljepriserna medföra att omställningen av landets energisystem från
olja till andra energislag hämmas. Det är härvidlag inte minst viktigt att
bibehålla lönsamheten hos redan beslutade investeringar som syftar till att
minska Sveriges oljeberoende. Enligt näringsutskottets mening är den föreslagna
höjningen av skatten väl avvägd.

Näringsutskottet tillstyrker således för sin del höjningen av oljeskatten
och konstaterar att en höjd oljeskatt vid nuvarande oljepriser ligger väl i
linje med de av riksdagen beslutade riktlinjerna för energiskattepolitiken.

SkU 1985/86:38

4 Riksdagen 1985186. 6sami. Nr 38

Som tidigare redovisats har företrädare för centern i olika motioner poängterat
vikten av att utvecklingen på oljemarknaden inte får innebära att
den av riksdagen beslutade förnyelsen av energisystemet stoppas och att det
därför är nödvändigt att förändringar i energibeskattningen kombineras
med åtgärder som stimulerar till insatser i enlighet med de riktlinjer för
energipolitiken som riksdagen har lagt fast. 1 motionerna finns en rad konkreta
åtgärdsförslag som nyss har återgivits.

Näringsutskottet delar motionärernas uppfattning att energisystemets
förnyelse skall fullföljas enligt riksdagens beslut och att det kommer att
krävas en kombination av åtgärder för att säkerställa detta. För dessa åtgärder
bör exempelvis inkomster från de ”särskilda energiskatterna” kunna tas
i anspråk. Det bör ankomma på regeringen att noga följa utvecklingen och
vidta åtgärder eller återkomma till riksdagen med förslag till insatser som
krävs för att förnyelsen av energisystemet skall fortgå utan avbrott.

Det finns enligt näringsutskottets uppfattning stark anledning att upprätthålla
lönsamheten i energisparandet över huvud taget och oljeersättningen
i synnerhet. Detta har också konstaterats av finansministern i en
interpellationsdebatt den 15 april 1986 (interpellation 1985/86:144).

Riksdagen bör, anser näringsutskottet, som sin mening ge regeringen till
känna vad näringsutskottet har anfört med anledning av här behandlade
delar av motionerna 1985/86:442 (c) och 1985/86:428 (c).

Förslaget i motion 1985/86:436 (vpk) om inrättande av en prisutjämningsfond
vars medel skulle utnyttjas för att kompensera höjda världsmarknadspriser
på olja avstyrks av näringsutskottet. För att oljeanvändningen
i landet ytterligare skall minska bör inga löften ges att höjningar av
de internationella oljepriserna inte skall få genomslag på den inhemska
prisnivån.

Kol

Enligt de nuvarande riktlinjerna för energibeskattningen skall skatten per
energienhet på kolbränslen vara ca hälften av skatten på olja. I propositionen
föreslås att skatten på kol nu skall höjas mer än som svarar mot höjningen
av skatten på olja. Enligt regeringen bedöms behovet av kol bli
väsentligt lägre än vad tidigare prognoser har gett vid handen. Detta är en
följd bl. a. av att energianvändningen har kunnat nedbringas avsevärt jämfört
med tidigare bedömningar. Det anförs därför i propositionen att det
inte föreligger några skäl att ytterligare stimulera kolanvändningen. Mot
denna bakgrund föreslås att skatten på kol höjs så att den motsvarar ca tre
fjärdedelar av skatten på olja, räknat per energienhet. I kronor innebär det
att skatten på kolbränslen föreslås höjd från 140 kr. till 305 kr. per ton.

I enlighet med centerns här tidigare refererade riktlinjer för energibeskattningen
begärs i motionerna 1985/86:428 (c) och 1985/86:308 (c) att
skatten på kol skall höjas så att olja och kol blir föremål för en likvärdig
beskattning per energienhet. Enligt motionärerna motsvarar det en höjning
av kolskatten till 450 kr. per ton.

Den nuvarande skattebelastningen på kol i relation till olja bör bibehållas,
anförs i vänsterpartiet kommunisternas motion 1985/86:436. Enligt

SkU 1985/86:38

motionärerna har många kommuner tidigare lockats att satsa på kol då
detta var mycket lågt beskattat. Den 1 januari 1985 höjdes sedan kolskatten
till att motsvara 50 % av oljeskatten. En höjning nu av kolskatten i enlighet
med regeringens förslag skulle leda till att prisgapet mellan olja och kol
minskade väsentligt.

Näringsutskottet anser att det finns motiv för att höja skatten på kol i
relation till skatten på olja. Utskottet finner det dock rimligt att skatten på
kol inte nu höjs mer än att den per energienhet blir ca tre fjärdedelar av
skatten på olja. Det sagda innebär att näringsutskottet tillstyrker regeringens
förslag och avstyrker motionerna 1985/86:428 (c), 1985/86:308 (c) och
1985/86:436 (vpk) i här berörda delar.

En förändring av kolskatten i enlighet härmed innebär att de kolvärmeanläggningar
som under senare år har uppförts med modern reningsteknik
får en avsevärt förändrad lönsamhet. Mot denna bakgrund och i avvaktan
på den av utskottet senare i detta yttrande förordade utvärderingen av energibeskattningen
bör regeringen ges möjlighet att bevilja nedsättning av kolskatten
för dessa anläggningar i de fall skattehöjningen skulle ge väsentliga
taxehöjningar som resultat.

Naturgas

1 konsekvens med den föreslagna höjningen av oljeskatten föreslår regeringen
att skatten på naturgas höjs från 308 kr. till 460 kr. per 1 000 m3. Det
motsvarar per energienhet oförändrat tre fjärdedelar av skatten på olja.

1 motionerna 1985/86:428 (c) och 1985/86:308 (c) krävs att skatten på
naturgas av miljöskäl skall utgå med endast hälften av skatten på olja,
räknat per energienhet. En ännu lägre beskattning förordas av vänsterpartiet
kommunisterna. I partimotionen 1985/86:436 begärs att skatten på naturgas
fastställs till att per energienhet motsvara 25 % av oljeskatten.

Beskattningen av naturgas tas upp i ytterligare två, nära likalydande,
motioner. Detta görs med hänvisning till den nuvarande situationen för
Sydgasprojektet.

Leveranserna av naturgas i västra Skåne påbörjades under sommaren
1985. Distributionen sker via energiverken i Malmö, Helsingborg och Lund
samt Sydkraft AB. För närvarande pågår en utbyggnad av ledningsnätet till
Halmstad, och ytterligare utbyggnad planeras till Göteborg. Sydgas AB,
som ansvarar för försäljningen av gasen, ägs till hälften av staten medan
övriga delägare är Malmö, Helsingborgs och Lunds kommuner samt Sydkraft.

1 motionerna 1985/86:443 (m) och 1985/86:435 (c) påpekas att den kraftigt
sänkta oljeprisnivån radikalt har försämrat naturgasens konkurrensförutsättningar
jämfört med oljan. Försäljningen av naturgas till nya kunder är
därför av mindre omfattning för närvarande. Vidare redovisar motionärerna
att den naturgas som hittills har sålts i större utsträckning än vad som
först räknades med har levererats till kunder som tidigare använde tung
eldningsolja. Andelen leveranser till kunder som tidigare använde lätta
eldningsoljor och gasol är i motsvarande grad lägre. För Sydgas innebär det
ett sämre resultat än beräknat, eftersom prissättningen på naturgas görs
med hänsyn till kundens alternativkostnad.

SkU 1985/86:38

Motionärerna erinrar om att staten har gjort vissa ekonomiska åtaganden
för att underlätta Sydgasprojektets genomförande. Enligt motionärerna har
förutsättningarna för projektet på kort tid förändrats på ett sådant sätt att
statens åtaganden kan leda till en avsevärd finansiell belastning för såväl
staten som övriga delägare i Sydgas. Innan ett sådant läge inträtt, fortsätter
motionärerna, bör förutsättningar skapas för att Sydgas får sin ekonomi
återförd till vad som ursprungligen avsågs. I motion 1985/86:443 (m) begärs
en redovisning av det ekonomiska läget hos gasdistributionsföretagen.
1 motion 1985/86:435 (c) krävs antingen att skatten på naturgas slopas helt
och att tidigare inbetald skatt återbetalas till Sydgas eller att nuvarande
skatt på naturgas bibehålls oförändrad medan övriga av regeringen föreslagna
höjningar av energiskatterna genomförs. I båda motionerna anförs
också att naturgas som används för elproduktion bör befrias från skatt i
likhet med vad som gäller för olja.

Verkställande direktör Christian Lenander, Sydgas AB, har inför utskottet
lämnat en utförlig redogörelse för företagets nuvarande ekonomiska
situation. Någon offentlig redovisning av denna kan inte lämnas för närvarande.

Med hänsyn till de kraftiga prissänkningarna på olja under senare tid och
de därmed radikalt försämrade konkurrensförutsättningarna för naturgasen
anser näringsutskottet att skatten på naturgas tills vidare bör bibehållas
oförändrad. Med den föreslagna höjningen av oljeskatten innebär detta att
skatten per energienhet på naturgas kommer att motsvara ungefär hälften
av skatten på olja.

Näringsutskottet förutsätter att regeringen noga följer Sydgasprojektets
fortsatta utveckling. Utskottet avser att liksom hittills fortlöpande ägna
uppmärksamhet åt projektet.

Vad gäller beskattningen av bränslesom används för elproduktion är det,
enligt uppgift till näringsutskottet från riksskatteverket, ingen skillnad mellan
naturgas och olja. Enligt lagen (1957:262) om allmän energiskatt utgår
ingen skatt på bränsle som förbrukats för produktion av annan skattepliktig
elektrisk kraft än sådan som producerats i mottrycksanläggning och förbrukats
i egen industriell verksamhet. Någon förändring av beskattningen på
naturgas är därför inte erforderlig för att motionärernas önskemål skall
tillgodoses.

Vad näringsutskottet nu har anfört innebär att utskottet avstyrker här
behandlad del av propositionen, motion 1985/86:443 (m) och här berörd
del av motion 1985/86:436 (vpk). Motionerna 1985/86:428 (c) och 1985/
86:308 (c) tillstyrks i ifrågavarande delar. Även motion 1985/86:435 (c)
tillstyrks i väsentlig del.

Gasol

1 konsekvens med riktlinjerna för beskattningen av naturgas skall skatten
per energienhet på gasol motsvara 75 %av oljeskatten. Den nuvarande skatten
på gasol har gällt sedan den 1 januari 1986, då skatten höjdes från 70 kr.
till 125 kr. per ton. Regeringen hade föreslagit en större höjning men riksda -

SkU 1985/86:38

gen beslutade att skatten på gasol fr. o. m. den 1 januari 1986 skulle vara
25 % av oljeskatten.

I propositionen föreslås med hänvisning till riktlinjerna för energiskattepolitiken
att skatten på gasol höjs till att motsvara 75 % av oljeskatten per
energienhet. I kronor föreslås en höjning från 125 kr. till 550 kr. per ton.

Regeringens förslag tillbakavisas i motionerna 1985/86:428 (c) och 1985/
86:436 (vpk). I den förstnämnda motionen föreslås en oförändrad beskattning
per energienhet i relation till oljeskatten, vilket enligt motionärerna
skulle innebära en höjning från 125 kr. till 185 kr. per ton. I den senare
motionen begärs att skatten på gasol skall bibehållas oförändrad i kronor
räknat.

En skattehöjning av den storleksordning som regeringen har föreslagit
skulle enligt näringsutskottets mening medföra avsevärt försämrade konkurrensförutsättningar
för de industrier som är stora förbrukare av gasol.
Till denna grupp hör bl. a. stålindustrin. Utskottet kan därför inte tillstyrka
den föreslagna skattehöjningen.

Näringsutskottet vill dock inte förorda att den nuvarande skatten bibehålls
oförändrad. I linje med vad som anförs i motion 1985/86:428 (c)
föreslår utskottet att skatten höjs så att den motsvarar oförändrat 25 % av
skatten på olja räknat per energienhet.

Näringsutskottet tillstyrker sålunda motion 1985/86:428 (c) i ifrågavarande
del och avstyrker här behandlade delar av propositionen och motion
1985/86:436 (vpk).

Nedsättning av skatten för industriföretag

En redogörelse har i det föregående lämnats för de begränsningar av den
allmänna energiskatten som gäller för industriföretag. Med stöd av lagen
(1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt har regeringen beslutat att
medge nedsättning av den allmänna energiskatten för industriföretag så att
skatten för år 1986 begränsas till högst 1,5 % av försäljningsvärdet för de
tillverkade produkterna. För år 1987 har skatten maximerats till 1,7 %. För
oljeskatten gäller dock att endast 291 kr. av nuvarande skatt om 411 kr. per
m' olja får medräknas när nedsättningens storlek fastställs.

I propositionen anför föredragande statsrådet att han finnér det rimligt
att de industriföretag som har beviljats nedsättning av energiskatten skall
drabbas av de nu aktuella skattehöjningarna. Enligt vad som uttalas i propositionen
skall därför dessa höjningar inte få medtas vid beräkningen av
nedsättningens storlek.

Företrädare för moderata samlingspartiet har i två motioner begärt att
riksdagen skall som sin mening ge regeringen till känna att den allmänna
energiskatten i sin helhet bör få inräknas i nedsättningsunderlaget. I motion
1985/86:437 (m) anförs att regeringens förslag om höjda energiskatter
knappast är förenligt med uttalandet i årets finansplan att det svenska näringslivets
konkurrenskraft måste bevaras och förbättras. Den svenska industrin
är redan, menar motionärerna, belastad med avsevärt högre energiskatter
än industrin i alla andra jämförbara länder. De nu föreslagna höj -

SkU 1985/86:38

ningarna skulle om de genomfördes medföra en ytterligare påfrestning för
industrin, och då speciellt för den del av industrin som är mycket energiberoende.
Liknande synpunkter förs fram i motion 1985/86:438 (m). Här
begärs också att riksdagen skall medge undantag för energiskatt för olja
som används i glastillverkning. Enligt motionären betalar konkurrenter på
den internationella marknaden avsevärt lägre energiskatter än inhemska
glastillverkare. Denna konkurrensnackdel för de svenska tillverkarna skulle
komma att ytterligare förstärkas om regeringens förslag till höjda energiskatter
skulle vinna gehör hos riksdagen.

Effekterna för cement- och kalkindustrin av den föreslagna kolskattehöjningen
tas upp i fyra motioner (s; m; c; c). Enligt motionärerna borde
samma undantagsbestämmelser gälla för dessa industrier som för den metallurgiska
industrin. Som tidigare redovisats gäller sedan den 1 januari
1984 skattebefrielse för kolprodukter som används i metallurgiska processer.
Detta undantag har motiverats med att kol och koks inte kan ersättas
med andra råvaror vid denna typ av tillverkning och att skatten därmed
saknar styreffekt. Motionärerna menar att samma förhållande gäller för
cement- och kalkindustrin och att därför skattebefrielsen för kol borde
omfatta även dessa industrier.

Som inledningsvis nämnts i detta yttrande har företrädare för Cementa
muntligen och skriftligen framfört synpunkter på den föreslagna höjningen
av kolskatten. Cementa menar att den motivering som ledde till att kol för
metallurgisk produktion undantogs från beskattning även är tillämplig för
cementtillverkning. Motsvarande avdrag borde därför medges för denna
tillverkning. Cementa har anfört att det skulle få mycket allvarliga konsekvenser
för företaget om den föreslagna höjningen av kolskatten skulle få
fullt genomslag på tillverkningskostnaderna. Enligt bolaget skulle exporten
av cement omintetgöras av detta och företaget till följd därav tvingas till
betydande personalinskränkningar.

Inför riksdagens beslut hösten 1983 att undanta kol som används i metallurgiska
processer från beskattning aktualiserades även kravet att motsvarande
regel skulle gälla för cementtillverkning. Näringsutskottet anförde i
sitt yttrande (NU 1983/84:4 y) till skatteutskottet angående denna fråga att
utskottet förutsatte att regeringen vid sina överväganden i samband med
beslut om nedsättning av energiskatten beaktade olika företags och
branschers konkurrensförutsättningar. Skatteutskottet gav uttryck för en
viss förståelse för kravet att skattebefrielsen skulle gälla även för cementtillverkning
men fann, med hänsyn till att bolaget åtnjöt nedsättning av energiskatterna,
inte skäl för ytterligare undantag i energiskattelagen (SkU 1983/
84:9). Riksdagen följde skatteutskottet.

Som nämnts har regeringen aviserat att de nu aktuella höjningarna av
energiskatterna skall få genomslag även hos de företag som har nedsättning
av energiskatten. Enligt näringsutskottets bedömning medför detta en så
allvarlig kostnadsbelastning för industriföretag med hög förbrukning av
kolprodukter att deras konkurrensförutsättningar — både inom landet och
internationellt — kan komma att försämras avsevärt. Näringsutskottet finner
därför att riksdagen bör anmoda regeringen att för dessa företag inkludera
den nu föreslagna höjningen av kolskatten i underlaget för beräk -

SkU 1985/86:38

ning av skattenedsättningen. Ett sådant uttalande skulle i väsentlig del tillgodose
motionerna 1985/86:432 (s), 1985/86:434 (c) och 1985/86:441 (c)
samt här behandlad del av motion 1985/86:437 (m).

Bortsett från kolskatten är näringsutskottet dock inte berett att gå så långt
som att förorda att den allmänna energiskatten i dess helhet skall få inräknas
i underlaget för beräkningen av nedsättningens storlek. Här tidigare
tillstyrkta höjningar av skatten på olja och gasol bör sålunda få effekt även
hos företag som har nedsättning av energiskatten. Utskottet ser heller inget
skäl för att undantag för energiskatt skulle medges för olja som används i
glastillverkning.

Vad näringsutskottet har anfört innebär att här behandlad del av motion
1985/86:437 (m) och motion 1985/86:438 (m) avstyrks.

Översyn av principerna för energibeskattningen

De nuvarande riktlinjerna för energibeskattningen tar sin utgångspunkt i
beskattningen av olja. För övriga energislag skall skatt per energienhet utgå
i relation till oljeskatten.

I två motioner anförs att det mot bakgrund av den senaste tidens kraftiga
oljeprissänkningar Finns anledning att se över dessa riktlinjer. Folkpartiet
kräver i motion 1985/86:429 att riksdagen hos regeringen begär en översyn
av principerna för energibeskattningen. I vänsterpartiet kommunisternas
motion 1985/86:436 anförs att det vore rimligare att skapa ett system med
prisrelationer i stället för skatterelationer mellan olika energislag. Partiet
begär ett riksdagsuttalande i enlighet med detta.

Den senaste tidens snabba förändringar av oljepriserna har visat att det
finns skäl att se över nuvarande principer för energibeskattningen. Om
oljeskatten höjs till följd av att oljepriserna har fallit och skatterna på övriga
energislag i konsekvens härmed höjs leder detta till effekter som inte alltid
är önskvärda för bl. a. energikrävande industri och när det gäller strävandena
att minska oljeanvändningen. Näringsutskottet anser därför att en utvärdering
av nuvarande principer för energibeskattningen bör genomföras.
Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening skall ge regeringen detta till
känna. Ett sådant riksdagsuttalande skulle tillgodose här behandlade delar
av motionerna 1985/86:429 (fp) och 1985/86:436 (vpk).

Stockholm den 22 april 1986

På näringsutskottets vägnar

Christer Eirefelt

Närvarande: Christer Eirefelt (fp), Lennart Pettersson (s), Rune Jonsson
(s), Wivi-Anne Radesjö (s), Sten Svensson (m), Birgitta Johansson (s), Åke
Wictorsson (s), Per Westerberg (m), Bo Finnkvist (s), Ivar Franzén (c), Jörn
Svensson (vpk), Reynoldh Furustrand (s), Per-Richard Molén (m), Gudrun
Norberg (fp) och Elving Andersson (c).

SkU 1985/86:38

Avvikande meningar

SkU 1985/86:38

1. Allmänt om regeringens förslag

Sten Svensson, Per Westerberg och Per-Richard Molén (alla m) anser att
den del av yttrandet — under rubriken Allmänt om regeringens förslag —
som börjar med ”Enligt näringsutskottets” och slutar med ”behandlade
delar” bort ha följande lydelse:

Enligt näringsutskottets mening bör energiskattesatserna i princip vara
energilikformiga. Eventuellt erforderliga subventioner och direkta statsstöd
på energiområdet bör redovisas öppet och normalt inte få formen av
skatterabatter.

Näringsutskottet förordar, i likhet med vad som anförs i motion 1985/
86:422 (m), en övergång till mervärdeskatt på energiområdet kombinerad
med energineutrala punktskatter på en förhållandevis låg nivå. En sådan
beskattning innebär att den konkurrensutsatta industrin i energibeskattningshänseende
likställs med ett betydande antal utländska konkurrenter
som helt eller delvis kan avlyfta energiskattebördan.

De nu av regeringen föreslagna skattehöjningarna på energiområdet är i
allt väsentligt betingade av behovet att finansiera höjningar av barnbidragen
och andra familjepolitiska åtgärder. Förändringar av energiskatterna
bör dock enligt näringsutskottets uppfattning göras av energipolitiska skäl.
Av det sagda framgår att näringsutskottet tillstyrker motion 1985/86:444
(m) i här aktuell del och avstyrker propositionen i berörd del. Ett riksdagsbeslut
i enlighet därmed tillgodoser också här behandlad del av motion
1985/86:429 (fp).

2. Allmänt om regeringens förslag

Christer Eirefelt (fp) och Gudrun Norberg (fp) anser att den del av yttrandet
— under rubriken Allmänt om regeringens förslag — som börjar med ”Enligt
näringsutskottets” och slutar med ”behandlade delar” bort ha följande
lydelse:

Den höjning av energiskatterna som regeringen har föreslagit motiveras till
övervägande del av behovet att finansiera föreslagna familjepolitiska åtgärder.
Näringsutskottet kan inte godta denna motivering. Förändringar av
energiskatterna bör enligt näringsutskottets uppfattning göras av energipolitiska
skäl. Några sådana skäl redovisas knappast alls i propositionen.

Näringsutskottet utesluter inte att energiskatterna kan komma att behöva
justeras mot bakgrund av den senaste tidens utveckling av oljepriserna.
Såsom anförs i motion 1985/86:429 (fp) kan dock frågan prövas först sedan
regeringen har redovisat ett beslutsunderlag från energipolitiska utgångspunkter.
Utskottet tillstyrker alltså motion 1985/86:429 (fp) och avstyrker
propositionen, båda i ifrågavarande delar. Ett riksdagsbeslut i enlighet därmed
tillgodoser även berörd del av motion 1985/86:444 (m).

3. Olja

SkU 1985/86:38

Christer Eirefelt (fp), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Per-Richard
Molén (m) och Gudrun Norberg (fp) anser att den del av yttrandet — under
rubriken Olja — som börjar med ”1 det” och slutar med "inhemska prisnivån”
bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet har tidigare avstyrkt regeringens förslag till skattehöjningar.
Av detta följer också att motionerna 1985/86:442 (c), 1985/86:428
(c) och 1985/86:436 (vpk) avstyrks, alla i ifrågavarande delar.

4. Olja

Jörn Svensson (vpk) anser att den del av yttrandet — under rubriken Olja —
som börjar med ”1 det” och slutar med "inhemska prisnivån" bort ha följande
lydelse:

Som vänsterpartiet kommunisterna framhåller i motion 1985/86:436 får
konsumenterna sällan del av sänkta internationella oljepriser. Så snart oljepriserna
stiger får dock konsumenterna betala höjningarna. Näringsutskottet
instämmer därför med motionärerna i att intäkterna av den nu föreslagna
höjningen av skatten på olja bör tillföras en prisutjämningsfond. Dessa
medel kan sedan användas för att motverka drastiska höjningar av oljepriserna
när världsmarknadspriset åter stiger. På så sätt kan oljepriserna hållas
mera jämna och konsumenterna skyddas. Avkastningen på fonden bör antingen
användas för att stödja introduktion av alternativa energislag eller
tillfalla prisutjämningsfonden.

För den händelse riksdagen inte godtar förslaget om en sådan fond avstyrker
näringsutskottet regeringens förslag om höjd oljeskatt.

Näringsutskottet tillstyrker sålunda motion 1985/86:436 (vpk) i nu aktuell
del. Här behandlade delar av motionerna 1985/86:442 (c) och 1985/
86:428 (c) avstyrks.

5. Kol

Christer Eirefelt (fp), Sten Svensson (m). Per Westerberg (m), Per-Richard
Molén (m) och Gudrun Norberg (fp) anser att den del av yttrandet — under
rubriken Kol — som börjar med ”Näringsutskottet anser” och slutar med
"sorn resultat” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet har tidigare avstyrkt regeringens förslag till skattehöjningar.
1 konsekvens härmed avstyrks även här behandlade delar av motionerna
1985/86:428 (c), 1985/86:308 (c) och 1985/86:436 (vpk).

6. Kol

Jörn Svensson (vpk) anser att den del av yttrandet — under rubriken Kol —
som börjar med "Näringsutskottet anser” och slutar med "sorn resultat”
bort ha följande lydelse:

Många kommuner har tidigare lockats att satsa på kol då detta var relativt
lågt beskattat. Mot denna bakgrund anser näringsutskottet, med instäm -

mande i vad sorn anförs i motion 1985/86:436 (vpk), att skatten på kol nu
inte bör höjas mer än vad en oförändrad skattebelastning i förhållande till
oljeskatten medför.

Om riksdagen inte bifaller regeringens förslag om höjd oljeskatt bör följaktligen
inte heller kolskatten justeras.

Näringsutskottet tillstyrker sålunda motion 1985/86:436 (vpk) i här aktuell
del och avstyrker ifrågavarande delar av propositionen samt motionerna
1985/86:428 (c) och 1985/86:308 (c).

7. Naturgas

Christer Eirefelt (fp), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Per-Richard
Molén (m) och Gudrun Norberg (fp) anser att den del av yttrandet — under
rubriken Naturgas — som börjar med ”Med hänsyn” och slutar med ”väsentlig
del” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet har tidigare avstyrkt regeringens förslag till skattehöjningar.
Detta inkluderar även den föreslagna höjningen av naturgasskatten.
Utskottet avstyrker även här berörd del av motion 1985/86:436 (vpk).

Näringsutskottet förutsätter (= utskottet) skall tillgo doses.

Vad näringsutskottet här har anfört innebär att utskottet avstyrker motionerna
1985/86:443 (m) och 1985/86:435 (c).

8. Naturgas

Jörn Svensson (vpk) anser att den del av yttrandet — under rubriken Naturgas
— som börjar med "Med hänsyn" och slutar med "väsentlig del” bort ha
följande lydelse:

Näringsutskottet anser att naturgasen har så betydande miljömässiga fördelar
jämfört med olja och kol att den nuvarande skatten på naturgas bör
reduceras. Att så sker är också motiverat av den uppkomna situationen
inom Sydgasprojektet till följd av de kraftiga oljeprissänkningarna. Utskottet
föreslår, i linje med vad som anförs i motion 1985/86:436 (vpk), att
skatten på naturgas per energienhet reduceras till att motsvara 25 % av
oljeskatten.

Näringsutskottet förutsätter — (= utskottet) skall tillgo doses.

Vad näringsutskottet här anfört innebär att utskottet tillstyrker aktuell
del av motion 1985/86:436 (vpk) och avstyrker här behandlad del av propositionen,
motionerna 1985/86:443 (m) och 1985/86:435 (c) samt här berörda
delar av motionerna 1985/86:428 (c) och 1985/86:308 (c).

9. Gasol

Christer Eirefelt (fp), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Per-Richard
Molén (m) och Gudrun Norberg (fp) anser att den del av yttrandet — under
rubriken Gasol — som börjar med ”En skattehöjning” och slutar med ”motion
1985/86:436 (vpk)” bort ha följande lydelse:

SkU 1985/86:38

Näringsutskottet har tidigare avstyrkt regeringens förslag till energiskattehöjningar
i dess helhet. Det sagda innebär att även den föreslagna höjningen
av gasolskatten avstyrks. Ett beslut i enlighet härmed tillgodoser här
aktuell del av motion 1985/86:436 (vpk). Motion 1985/86:428 (c) avstyrks i
berörd del.

10. Gasol

Jörn Svensson (vpk) anser att den del av yttrandet — under rubriken Gasol

— som börjar med "En skattehöjning” och slutar med ”motion 1985/86:436
(vpk)” bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till de överlägsna miljöfördelarna hos gasolen anser näringsutskottet
i linje med vad som sägs i motion 1985/86:436 (vpk) att skatten på
gasol bör bibehållas oförändrad i kronor räknat. Skatten bör således även i
fortsättningen uppgå till 125 kr. per ton. Utskottet tillstyrker alltså motion
1985/86:436 (vpk) i denna del och avstyrker motsvarande delar av propositionen
och motion 1985/86:428 (c).

11. Nedsättning av skatten för industriföretag

Sten Svensson, Per Westerberg och Per-Richard Molén (alla m) anser att
den del av yttrandet — under rubriken Nedsättning av skatten för industriföretag
— som börjar med ”Sorn nämnts” och slutar med ”motion 1985/
86:438 (m) avstyrks” bort ha följande lydelse:

De olika nedsättningsregler som finns för energiskatterna är enligt näringsutskottets
mening ett belägg för att det svenska energiskattesystemet inte
fungerar. De nuvarande riktlinjerna för energibeskattningen innebär att
man på en gång försöker tillgodose flera motstridiga syften. Detta har skapat
ett ologiskt skattesystem på energiområdet. I linje med vad moderata
samlingspartiet länge har förespråkat förordar näringsutskottet en övergång
snarast till mervärdeskatt på energiområdet kombinerad med energilikformiga
punktskatter på en förhållandevis låg nivå.

I avvaktan på att ett sådant energibeskattningssystem införs anser utskottet
att den allmänna energiskatten i sin helhet bör få inräknas i underlaget
för beräkning av skattenedsättningen. 1 detta underlag bör även de särskilda
energiavgifterna få inräknas. Motionerna 1985/86:437 (m) och 1985/
86:438 (m) tillstyrks alltså i det väsentliga.

12. Nedsättning av skatten för industriföretag

Christer Eirefelt (fp) och Gudrun Norberg (fp) anser att den del av yttrandet

— under rubriken Nedsättning av skatten för industriföretag — som börjar
med ”Sorn nämnts” och slutar med "motion 1985/86:438 (m) avstyrks" bort
ha följande lydelse:

Som nämnts har regeringen för avsikt att de nu aktuella höjningarna av
energiskatterna skall få genomslag även hos de företag som har nedsättning
av energiskatten. Enligt näringsutskottets bedömning medför detta en så

SkU 1985/86:38

allvarlig kostnadsbelastning för industriföretag med hög förbrukning av
kolprodukter att deras konkurrensförutsättningar — både inom landet och
internationellt — kan komma att försämras avsevärt. Detta är ytterligare ett
motiv för att näringsutskottet går emot den av regeringen föreslagna höjningen
av skatten på kol.

SkU 1985/86:38

Innehåll

SkU 1985/86:38

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Lagförslagen 3

Motionerna 10

Yttrande från annat utskott 14

Skrivelser 14

Utskottet 14

Allmänt 14

Olja 15

Kol 15

Naturgas 16

Gasol 17

Avgiften för oljeprodukter och kol m. m 17

Nedsättning av energiskatt för industriföretag m. m 18

Principerna för energibeskattningen 20

Etanol 21

Vissa elskattefrågor 21

Omsättningsskatten på värdepapper 22

Representationsavdraget 24

Vinstandelsstiftelser 24

Tobaksskatt 25

Hemställan 25

Reservationer 29

Den allmänna energiskatten på olja m. m 29

Den allmänna energiskatten på kolbränslen 30

Den allmänna energiskatten på naturgas 31

Den allmänna energiskatten på viss gasol 31

Underlaget för nedsättning av energiskatten för viss industri m. m. 32

Principerna för energibeskattningen 33

Etanol 34

Vattenkraftsskatten 35

En höjning av omsättningsskatten på vissa värdepapper 35

Övriga förslag i propositionen till ändringar i omsättningsskatten

på vissa värdepapper 36

Befrielse från omsättningsskatten vid i utlandet bosatta personers

köp och försäljning av svenska värdepapper 37

Avdrag för representation 38

Vinstandelsstiftelser 39

Tobaksskatten 40

Särskilda yttranden 41

En sänkning av kilometerskatten för dieseldrivna personbilar 41

Tobaksskatten 42

Näringsutskottets yttrande 43

Till skatteutskottet 43

Propositionen 43

Motionerna 44

Bakgrund och gällande bestämmelser 46 SkU 1985/86:38

Näringsutskottet 47

Avvikandemeningar 56