Skatteutskottets betänkande
1985/86:31
om kilometerskatten m. m.
prop. 1985/86:92)
SkU
1985/86:31
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet ett bibehållande tills vidare av kilometerskattesystemet
och vissa ändringar i vägtrafikskattelagen (1973:601). Motioner
om avslag på propositionen och om ersättande av kilometerskattesystemet
med en särskild skatt på brännolja avstyrks. Vidare avstyrker utskottet
motioner om handikappfordon och differentierad bensinskatt.
Reservationer har avgivits beträffande frågan om kilometerskattens
bibehållande och nivån på kilometerskatten (m och fp) samt beträffande
olika frågor angående beskattningen av handikappfordon (fp resp. vpk).
Propositionen
Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1985/86:92 att
riksdagen antar ett vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i
vägtrafikskattelagen (1973:601).
I propositionen föreslås att kilometerskatten för dieseldrivna personbilar,
lastbilar, bussar och deras släpvagnar behålls. Däremot föreslås att kilometerskatten
på inte dieseldrivna fordon, t. ex. eldrivna eller gengasdrivna
fordon, slopas.
Vidare föreslås att särskilda avstämplingar och skattedebiteringar skall
göras när kilometerskattepliktiga fordon byter ägare. Bestämmelserna om
förseningsavgift föreslås uppmjukade. Slutligen föreslås vissa ändringar
beträffande kilometerskattemärket. formerna för fastställelse av kilometerskatt,
avrundning av skattebelopp, avkortning och avräkning av vägtrafikskatt
i vissa fall samt brukandeförbudet för fordon med obetald vägtrafikskatt
och som tillhör eller säljs från konkursbon.
Ändringarna beträffande eldrivna m. fl. fordon, kilometerskattemärket
och avrundning av skattebelopp föreslås träda i kraft den I juni 1986. De
övriga ändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 1986.
Lagförslaget har följande lydelse.
i
1
1 Riksdagen 1985/86. 6 sami. Nr31
Förslag till
SkU 1985/86:31
Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973: 601)
Härigenom föreskrivs i fråga om vägtrafikskattelagen (1973: 601)'
dets att 12 b § skall upphöra att gälla,
dels att 2, 12, 12a, 16—18, 20-22 och 28-31 SS samt bilagorna I och 2
skall ha följande lydelse,'
dels att rubriken närmast före 24 S skall lyda "Efterbeskattning m. m.",
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 25aS, av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 S
Fordonsskatt utgår för motorfordon, traktor, motorredskap eller släpvagn,
om fordonet är eller bör vara registrerat och inte är avställt (skattepliktigt
fordon). En påhängsvagn med en skattevikt över 3000 kilogram är
dock inte skattepliktig om den dras uteslutande av bilar som inte är bensineller
gasoldrivna.
Utöver fordonsskatt utgår kilo- Utöver fordonsskatt utgår kilometerskatt
för skattepliktig bil, som meterskatt för skattepliktig bil som
är inrättad för att drivas med annat drivs med brännolja samt för skat
drivmedel
än bensin eller gåsö! tepliktig släpvagn med skattevikt
samt för skattepliktig släpvagn med över 3000 kilogram, som dras av
skattevikt över 3 000 kilogram, som sådan bil (kilometerskattepliktigt
dras av sådan bil (kilometerskatte- fordon),
pliktigt fordon).
Om undantag från skatteplikt föreskrivs i 6§.
12 ä
Fordonsskatt utgår för skatteår Fordonsskatt utgår för skatteår
enligt bilaga I till denna lag. om inte enligt bilaga 1 till denna lag. om inte
annat följer av 12a eller 12b §. annat följer av 12a S. Skatten utgår
Skatten utgår för skatteperiod med för skatteperiod med en tredjedel,
en tredjedel, för kalendermånad för kalendermånad med en tolftedel
med en tolftedel och för dag med och för dag med 1/360 av skatten
1/360 av skatten för helt år. Över- för helt år. Överstiger fordonsskat
stiger
fordonsskatten för ett fordon ten för ett fordon 1 500 kronor för
1 500 kronor för helt år utgår for- helt år utgår fordonsskatt för skat
donsskatt
för skatteperiod. teperiod.
Föreligger skatteplikt för fordon under del av kalendermånad, utgår
fordonsskatt för hela månaden. Vad nu sagts gäller dock icke i fråga om
fordon, för vilket fordonsskatten uppgår till minst 4800 kronor för helt
skatteår, för den kalendermånad under vilken skatteplikt första gången
inträder för fordonet eller skatteplikt upphör av annan anledning än avställning.
Har sådant fordon varit avställt avräknas eller återbetalas fordonsskatt
för avställningstiden om denna omfattat minst 15 dagar eller om
fordonet övergått till ny ägare under avställningstiden.
Fordonsskatt erläggs före ingången av skatteår eller skatteperiod. Regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer får medge undantag
härifrån för grupp av fordon.
1 Lagen omtryckt 1984:256.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 869.
2
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
SkU 1985/86:31
12 a 82
Fordonsskatten för en personbil
skall utgå med ett 276 kronor lägre
belopp per år än som anges i bilaga
1 till denna lag, om bilen hör hemma
i en kommun som anges i bilaga
3 till denna lag.
Fordonsskatten för en personbil
skall utgå med ett 276 kronor lägre
belopp per år än som anges i bilaga
I till denna lag, om bilen hör hemma
i en kommun som anges i bilaga
3 till denna lag. Della gäller dock
inte om skatten för bilen skall beräknas
enligt 12 b§.
En personbil anses höra hemma i den kommun, där den skattskyldige
har sin adress enligt bilregistret vid den tidpunkt, som anges i 14 8 första
eller andra stycket eller vid ingången av den tid som anges i 14 8 tredje
stycket. Saknas sådan adress gäller i stället den adress som borde vara
antecknad i bilregistret.
Den lägre fordonsskatten tillämpas när fordonsskatt påförs för helt skatteår
eller hel skatteperiod. när skatt påförs därför att skatteplikt inträder
för ett fordon eller vid efterbeskattning.
16 §
Skattepliktigt fordon får ej brukas,
om till betalning förfallen fordonsskatt
ej erlagts. Detta gäller ej i
fråga om skatt som avser tid före
det närmast föregående skatteåret
och ej heller i fråga om skatt som
åvilar tidigare ägare av fordonet
och som fastställts genom beslut
oni efterbeskattning enligt 24 8.
Har fordon sålts vid exekutiv försäljning
får det brukas av den nye
ägaren utan hinder av att fordonsskatt,
för vilken tidigare ägare är
skattskyldig, inte har erlagts. Föreligger
annars särskilda skäl får riksskatteverket
medge att visst fordon
får brukas utan hinder av första
stycket.
Ett skattepliktigt fordon får inte
användas, om till betalning förfallen
fordonsskatt ej erlagts. Detta
gäller inte i fråga om skatt som
avser tid före det närmast föregående
skatteåret och inte heller i fråga
om skatt som åvilar en tidigare
ägare av fordonet och som har fastställts
genom beslut om efterbeskattning
enligt 24 8.
Har ett fordon sålts vid exekutiv
försäljning eller av ett konkursbo
får det användas av den nye ägaren
även om fordonsskatt, för vilken en
tidigare ägare är skattskyldig, inte
har erlagts. Detsamma gäller för ett
fordon som tillhör ett konkursbo i
fråga om skatt som konkursgäldenären
eller en tidigare ägare är
ska 11 sky Idi g för.
Om det Jöms särskilda skäl får
riksskatteverket medge att ett visst
fordon får brukas utan hinder av
första stycket.
17 8
Kilometerskattepliktigt fordon
skall vara försett med särskild, godkänd
räknare för registrering av fordonets
körsträcka och tillhörande
anordningar för dess funktion (kilo
:
Senaste lydelse 1984: 872.
Kilometerskattepliktigt fordon
skall vara försett med särskild, godkänd
räknare för registrering av fordonets
körsträcka och tillhörande
anordningar för dess funktion (kilo
-
1* Riksdagen 1985/86. 6 sami. Nr31
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
SkU 1985/86:31
meterräknarapparatur). Apparaturen
skall vara plomberad. Kilometerskattepliktig
personbil som användes
utom riket skall vidare vara
försedd med särskilt märke, som visar
att fordonet är kilometerskattepliktigt.
Regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer får
medge undantag från skyldighet att
förse personbil med sådant märke.
meterräknarapparatur). Apparaturen
skall vara plomberad. Kilometerskattepliktig
personbil skall vidare
vara försedd med särskilt märke,
som visar att fordonet är kilometerskattepliktigt.
Regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer
får medge undantag från
skyldighet att förse personbil med
sådant märke.
Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter
om godkännande, montering, plombering, renovering, reparation,
kontroll och liknande åtgärd som har avseende på kilometerräknarapparatur.
beräkning av körsträcka på grundval av registreringar i kilometerräknare
samt om märke som avses i första stycket.
Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får efter ansökan
medge att kilometerskattepliktigt fordon inte behöver vara försett med
kilometerräknarapparatur.
18 §
Kilometerskatt utgår för den körsträcka
som fordon tillryggalagt under
tid, då det varit kilometerskattepliktigt.
Skatten beräknas för helt tiotal kilometer efter de skattesatser som anges
i bilaga 2 till denna lag.
Kilometerskatt utgår för den körsträcka
som ett fordon tillryggalagt
under den tid då det varit kilometerskattepliktigt.
Skattskyldig skall för varje skatteperiod
lämna uppgift till ledning
för beräkning av skatt. Regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer
får medge undantag härifrån.
Uppgift till ledning för beräkning
av skatt skall lämnas även i
annat fall. i den mån regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer
förordnar därom. Kilometerskatt
erläggs i efterhand för
skatteperiod. Regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer
får medge undantag härifrån
för grupp av fordon.
Den skattskyldige skall för varje
skatteperiod lämna uppgift till ledning
för beräkning av skatten. Regeringen
eller den myndighet som
regeringen bestämmer får medge
undantag från detta. Uppgift till
ledning för beräkning av skatt skall
lämnas även i andra fall, om regeringen
eller den myndighet som regeringen
bestämmer förordnar om
detta.
Kilometerskatt betalas i efterhand
för skatteperiod. Regeringen
eller den myndighet som regeringen
bestämmer får medge undantag
från detta för grupper av fordon. /
sådana fall som avses i 20§ andra
—fjärde styckena betalas dock kilometerskatt
även för en del av en
skatteperiod.
20 §
Skattskyldig i fråga om kilometerskatt
är, om ej annat följer av
andra stycket, den som ägde fordonet
vid ingången av den kalender
-
Skattskyldig i fråga om kilometerskatt
är, om inte annat följer av
andra - fjärde styckena, den som
ägde fordonet vid ingången av den
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
SkU 1985/86:31
månad under vilken skatten skall
betalas eller skulle ha betalats.
I fråga om kilometerskatt som
fastställes genom beslut enligt 24
eller 25 § är den skattskyldig som
ägde fordonet under den tid skatten
avser. I fråga om kilometerskatt för
skatteperiod under vilken fordon
avregistrerats eller eljest av annan
anledning än avställning upphört att
vara skattepliktigt är den skattskyldig
som då ägde fordonet.
kalendermånad under vilken skatten
skall betalas eller skulle ha betalats.
Har ett fordon övergått till en ny
ägare, är den förre ägaren skattskyldig
för den kilometerskatt sorn
utgår för den körsträcka under
skatteperioden som fordonet tillryggalagt
före äganderättens övergång.
Den nye ägaren är skattskyldig
för den kilometerskatt som utgår
för körsträckan därefter.
Har den skattskyldige försatts i
konkurs, är konkursgäldenären
skattskyldig för den kilometerskatt
som utgår för den körsträcka under
skatteperioden som fordonet tillryggalagt
före beslutet om konkurs.
Konkursboet är skattskyldigt för
den kilometerskatt som utgår för
körsträckan därefter.
I fråga om kilometerskatt som
fastställs genom ett beslut enligt
24-25 a§§ är den skattskyldig som
ägde fordonet under den tid skatten
avser. 1 fråga om kilometerskatt för
skatteperiod under vilken ett fordon
avregistrerats, eller annars av
annan anledning än avställning upphört
att vara skattepliktigt, är den
skattskyldig som då ägde fordonet.
21 §
fordon
Ett kilometerskattepliktigt
don får inte användas
for -
Kilometerskattepliktigt
får ej brukas
1. om det inte är försett med kilometerräknarapparatur av godkänt slag
som är plomberad och godkänd vid besiktning samt fungerar tillfredsställande,
2. om till betalning förfallen kilometerskatt ej erlagts.
Regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer får medge
att fordon, utan hinder av första
stycket 1, får brukas i avvaktan på
reparation eller besiktning av kilometerräknarapparatur.
Vad som sägs i första stycket I
gäller ej i fall som avses i 17 § tredje
stycket.
Vad som sägs i första stycket 2
gäller ej i fråga om skatt som avser
tid före det närmast föregående
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
medge att fordon, utan hinder av
första stycket 1, får användas i avvaktan
på reparation eller besiktning
av kilometerräknarapparaturen.
Vad som sägs i första stycket 1
gäller inte i fall som avses i 17 §
tredje stycket.
Vad som sägs i första stycket 2
gäller inte i fråga om skatt som
avser tid före det närmast föregåen
-
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse SkU 1985/86:31
skatteåret och ej heller i fråga om de skatteåret och inte heller i fråga
skatt som åvilar tidigare ägare av om skatt som åvilar en tidigare
fordonet och som fastställts genom ägare av fordonet om skatten inte
beslut om efterbeskattning enligt 24 har förfallit till betalning vid ägar
eller
25 §. Har fordon sålts vid exe- bytet eller om skatten har fastställts
kutiv försäljning får det brukas av genom ett beslut enligt 24-25«§#.
den nye ägaren utan hinder av att Har ett fordon sålts vid exekutiv
kilometerskatt, för vilken tidigare försäljning eller av ett konkursbo
ägare är skattskyldig, inte har er- får det brukas av den nye ägaren
lagts. Föreligger annars särskilda även om kilometerskatt, för vilken
skäl får riksskatteverket medge att en tidigare ägare är skattskyldig,
visst fordon får brukas utan hinder inte har erlagts. Detsamma gäller
av första stycket 2. för fordon som tillhör ett konkursbo
i fråga om skatt som konkursgäldenären
eller en tidigare ägare är
skattskyldig för.
Om det finns särskilda skäl får
riksskatteverket medge att ett visst
fordon får brukas utan hinder av
första stycket 2.
22 §
Vägtrafikskatt påförs, om inte
annat följer av 23 — 25 a §§, genom
automatisk databehandling på
grundval av uppgifter i bilregistret
utan att beslut meddelas av beskattningsmyndigheten.
Om det i bilregistret
saknas uppgifter som behövs
för påförande av skatten, påförs
den enligt bestämmelser som
meddelas av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer.
25 a §
Har ett kilometerskattepliktigt
fordon brukats i strid mot 21 § första
stycket I, får be skatt ningsmyndigheten
även för pågående skatteperiod
fastställa kilometerskatten
för den vägsträcka som fordonet
brukats på sådant sätt. Därvid tilllämpas
23 § tredje stycket samt
26 §.
28 §
Har vederbörlig uppgift för skatteperiod om körsträcka för kilometerskattepliktigt
fordon inte kommit in inom föreskriven tid skall erinran om
uppgiftsskyldigheten och om förseningsavgift sändas till den som ägde
fordonet vid utgången av skatteperioden, om ej annat följer av andra
stycket.
Vägtrafikskatt påföres, om ej annat
följer av 23 - 25 §§, genom automatisk
databehandling på grundval
av uppgifter i bilregistret utan
att beslut meddelas av beskattningsmyndigheten.
Saknas i bilregistret
uppgift som behövs för påförande
av skatten, påföres den enligt
bestämmelser som meddelas av
regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer.
6
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
SkU 1985/86:31
Har i fall som avses i första
stycket ägaren underlåtit att inom
föreskriven tid lämna uppgift för
skatteperiod om fordonets körsträcka
för minst en av de tre närmast
föregående skatteperioderna
påför beskattningsmyndigheten
ägaren förseningsavgift. Detsamma
gäller om ägaren har anmanats att
lämna uppgift om körsträcka men ej
efterkommit anmaningen inom tid
som har föreskrivits i denna.
Förseningsavgift enligt andra
stycket utgår med 100 kronor. Avgiften
bestäms dock till 200 kronor
om förseningsavgift har påförts för
minst en av de tre närmast föregående
skatteperioderna eller om förseningen
avser uppgift som ägaren
har anmanats att lämna.
Om ägaren i fall som avses i första
stycket har underlåtit att inom
föreskriven tid lämna uppgift om
fordonets körsträcka för två på varandra
följande skatteperioder skall
beskattningsmyndigheten påföra
ägaren förseningsavgift. Detsamma
gäller om ägaren har anmanats att
lämna uppgift om körsträcka men
inte följt anmaningen inom den tid
som har föreskrivits i denna.
Förseningsavgift enligt andra
stycket utgår med 100 kronor. Avgiften
bestäms dock till 200 kronor
om förseningsavgift har påförts
även för den närmast föregående
skatteperioden eller om förseningen
avser en uppgift som ägaren har
anmanats att lämna.
Fråga om förseningsavgift prövas av beskattningsmyndigheten. I fråga
om förseningsavgift skall 7 kap. 6§ första och tredje styckena samt 7 kap.
8§ lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter tillämpas.
Därutöver gäller att förseningsavgifter avseende samma fordonsägare för
en och samma skatteperiod får nedsättas till 500 kronor eller, i fall som
avses i tredje stycket andra meningen, 1 000 kronor.
29 §
Skatt och skattetillägg anges i Vid beräkning av skatt eller skat
helt
krontal, så att öretal bortfaller. tetillägg som skall påföras eller
återbetalas skall beloppet avrundas
till närmast lägre hela krontal.
Skattebelopp under 25 kronor behöver inte betalas in till staten och
återbetalas inte heller.
30 §
Vad i uppbördslagen (1953:272)
stadgas om indrivning, avkortning
och avskrivning av skatt skall i tilllämpliga
delar gälla fordonsskatt,
kilometerskatt, skattetillägg och
förseningsavgift. Vid återbetalning
av skatt skall avräknas endast sådan
til! betalning förfallen fordonsskatt
eller kilometerskatt som ej erlagts,
restavgift som belöper på sådan
skatt samt sådan avgift enligt
bilregisterkungörelsen (1972:599)
som uppbäres i samband med uppbörd
av vägtrafikskatt. I fråga om
avräkning av avgifter som nu har
Vad som föreskrivs i uppbördslagen
(1953:272) om indrivning, avkortning
och avskrivning av skatt
skall i tillämpliga delar gälla fordonsskatt,
kilometerskatt, skattetillägg
och förseningsavgift. Fordonsskatt
som förfallit till betalning
men inte har erlagts får dock avkortas
genom automatisk databehandling
på grundval av uppgifter i bilregistret,
utan att beslut meddelas
av beskattningsmyndigheten. Vid
återbetalning av skatt skall avräknas
endast sådan till betalning förfallen
fordonsskatt eller kilometer
-
1** Riksdagen 1985/86. 6sami. Nr31
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
SkU 1985/86:31
sagts äger 23 och 31 §§ motsvaran- skatt som ej erlagts, restavgift och
de tillämpning. skattetillägg som belöper på sådan
skatt, förseningsavgift enligt 28§
samt sådan avgift enligt bilregisterkungörelsen
(1972:599) som uppbärs
i samband med uppbörd av
vägtrafikskatt. I fråga om avräkningen
skall 23 och 31 §§ tillämpas.
Införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken får äga rum vid indrivning av
fordonsskatt, kilometerskatt, restavgift, skattetillägg och förseningsavgift.
Mot beslut som avses i 23 —
27 §§, 28 § andra eller tredje stycket
eller 40 § eller som avser rättelse får
skattskyldig och allmänt ombud
föra talan genom besvär hos kammarrätt.
Allmänna ombudets besvärstid
räknas från beslutets dag.
Mot beslut enligt 16 § andra
stycket andra meningen eller 21 §
fjärde stycket tredje meningen får
skattskyldig föra talan genom besvär
hos regeringen.
§
Beslut som avses i 23-27 §§, 28 §
andra eller tredje stycket eller 40 §
eller som avser rättelse får överklagas
av den skattskyldige och av allmänna
ombudet genom besvär hos
kammarrätten. Allmänna ombudets
besvärstid räknas från beslutets
dag.
Beslut enligt 16 § tredje stycket
eller 21 § sjätte stycket får överklagas
av den skattskyldige genom besvär
hos regeringen.
Bestämmelserna i 8kap. 2, 3 , 4, 6, 11 och 13 §§ lagen (1984: 151) om
punktskatter och prisregleringsavgifter gäller även för vägtrafikskatt. Vad
där sägs om allmänt ombud gäller då allmänt ombud enligt 3 §. Vid tillämpningen
av 8 kap. 6§ är motpartens besvärstid dock två veckor.
8
Bilaga 1 till vägtrafikskattelagen (1973:601)3
Nuvarande lydelse
Fordonsskatt
SkU 1985/86:31
Fordonsslag Skattevikt,
kilogram
Skatt, kronor
grund- tilläggsbelopp
belopp för varje helt
hundratal kilogram
över den
lägsta vikten i
klassen
A Motorcyklar |
||||
1 Tvåhjulig motorcykel |
0- |
75 |
100 |
0 |
utan sidvagn |
76- |
125 |
0 |
|
2 Annan motorcykel |
0- |
200 |
0 |
|
B Personbilar |
0-901 — |
900 |
355 445 |
0 90 |
C Bussar |
||||
1 Buss som är |
0- |
1 600 |
355 |
0 |
inrättad för |
1 601 — |
3 000 |
391 |
36 |
drift endast |
3 001 — |
895 |
0 |
|
2 Annan buss |
0- |
1600 |
355 |
0 |
1 601 — |
3000 |
391 |
36 |
|
3001 — |
7000 |
895 |
14 |
|
7001- |
10000 |
1455 |
35 |
|
10001 — |
30000 |
2505 |
61 0 |
|
D Lastbilar |
||||
1 Lastbil som är |
0- |
1 600 |
355 |
0 |
inrättad för |
1 601 — |
3 000 |
391 |
36 |
drift endast |
3 001 — |
895 |
0 |
med bensin
eller gasol
2 Annan lastbil
2.1 med anordning
för påhängsvagn
med
två hjulaxlar -
med tre eller
flera hjulaxlar
-
0- 1600 |
540 |
0 |
1601- 3000 |
565 |
25 |
3001- 6000 |
915 |
44 |
6001-10000 |
2 235 |
56 |
10001-14000 |
4475 |
125 |
14001 — |
9475 |
220 |
0- 1600 |
540 |
0 |
1601- 3 000 |
565 |
25 |
3001- 6000 |
915 |
50 |
6001-11 000 |
2415 |
62 |
11001-15000 |
5515 |
75 |
15001-18000 |
8515 |
88 |
18001-23000 |
II 155 |
160 |
23001-27000 |
19155 |
136 |
27 001 — |
24 595 |
0 |
3 Senaste lydelse 1984:872.
Fordonsslag Skattevikt,
kilogram
Skatt, kronor
grund- tilläggsbelopp
belopp för vatje helt
hundratal kilogram
över den
lägsta vikten i
klassen
2.2 utan anordning med två hjul- |
0- 1600 |
355 |
0 |
axlar |
1601- 3000 |
391 |
36 |
3001- 6000 |
895 |
7 |
|
6001-10000 |
1 105 |
25 |
|
10001-14000 |
2105 |
72 |
|
14001-17000 |
4985 |
129 |
|
17001- |
8855 |
169 |
|
med tre eller |
0- 1600 |
355 |
0 |
flera hjul- |
1601- 3000 |
391 |
36 |
axlar |
3001- 6000 |
895 |
4 |
6001-11000 |
1015 |
13 |
|
11 001 -15000 |
1665 |
57 |
|
15001-18000 |
3945 |
101 |
|
18001-27 000 |
6975 |
126 |
|
27 001 — |
18315 |
0 |
|
Traktorer och Trafiktraktor |
0- 1 300 |
370 |
0 |
och registrerat |
1301- 3000 |
425 |
55 |
motorredskap |
3001- 7000 |
1360 |
95 |
som inrättats |
7001- |
5 160 |
168 |
för drift med |
0- 1300 |
570 |
0 |
och registrerat |
1301- 3 000 |
660 |
90 |
motorredskap |
3001- 7000 |
2190 |
150 |
som inrättats |
7001- |
8190 |
260 |
för drift med |
0- 2 500 |
150 |
0 |
2501- |
225 |
0 |
|
Släpvagnar Släpvagnar med |
0- 1000 |
150 |
0 |
skattevikt högst |
1001- 3000 |
170 |
21 |
3 000 kilogram |
3001- |
580 |
11 |
med två hjul- |
3001-13000 |
580 |
9 |
axlar |
13001 — |
1480 |
0 |
med tre eller |
3001-13000 |
580 |
6 |
flera hjul- |
13001 — |
1 180 |
0 |
axlar
1 Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av ett kilometerskattepliktigt fordon tas
skatt ut enligt 3. Dras släpvagn även av trafiktraktor eller registrerat motorredskap
tas skatt ut enligt 4.
SkU 1985/86:31
|
Fordonsslag |
Skattevikt, kilogram |
Skatt, kronor |
|
grund- belopp |
tilläggsbelopp |
||
|
3 Kilometerskatte-
pliktiga släpvagnar |
|||
|
med en hjul- |
3001- 5000 |
630 |
57 |
|
axel |
5001- 8000 |
1770 |
87 |
8001- |
4380 |
161 |
|
|
med två eller |
3001- 8000 |
610 |
31 |
|
flera hjul- |
8001-11000 |
2160 |
62 |
|
axlar |
11001-14000 |
4020 |
93 |
14 001 — |
6810 |
130 |
|
|
3.2 andra släp- vagnar |
|||
|
med en hjul- |
3001- 5000 |
320 |
24 |
|
axel |
5001- 8000 |
800 |
31 |
8001- |
1730 |
52 |
|
|
med två hjul- |
3001- 8000 |
310 |
17 |
|
axlar |
8001-11000 |
1 160 |
31 |
11001-14000 |
2090 |
47 |
|
14001-17000 |
3 500 |
62 |
|
17001 — |
5 360 |
68 |
|
|
med tre eller |
3001-11000 |
300 |
11 |
|
flera hjul- |
11001-17000 |
1 180 |
24 |
|
axlar |
17001-25 000 |
2620 |
40 |
25001-32000 |
5 820 |
53 |
|
32001- |
9530 |
0 |
|
|
4 Släpvagnar med |
|||
|
med en hjulaxel |
3001- 8000 |
890 |
60 |
8001- |
3 890 |
135 |
|
|
med två hjul- |
3001- 8000 |
880 |
35 |
|
axlar |
8001-11000 |
2630 |
90 |
11001-17000 |
5 330 |
230 |
|
17 001 — |
19130 |
240 |
|
|
med tre eller |
3001-11000 |
780 |
30 |
|
flera hjul- |
11001-14000 |
3180 |
75 |
|
axlar |
14001-20000 |
5 430 |
120 |
20001-25000 |
12630 |
145 |
|
25 001-30000 |
19880 |
155 |
|
30001-35000 |
27 630 |
110 |
|
35001- |
33130 |
7 |
2 Dräs annan släpvagn än påhängsvagn även av kilometerskaltepliktigt fordon tas
skatt ut enligt 3.
SkU 1985/86:31
11
Föreslagen lydelse
Fordonsskatt
SkU 1985/86:31
Fordonsslag Skattevikt, Skatt, kronor
kilogram
grund- tilläggsbelopp
belopp för vaije helt
hundratal kilogram
över den
lägsta vikten i
klassen
A Motorcyklar
1 Tvåhjulig motorcykel |
0- 75 |
100 |
0 |
utan sidvagn |
76- |
125 |
0 |
2 Annan motorcykel |
0- |
200 |
0 |
B Personbilar |
0- 900 |
355 |
0 |
901 — |
445 |
90 |
|
C Bussar |
|||
1 Buss som är |
0- 1600 |
355 |
0 |
inrättad för |
1601- 3000 |
391 |
36 |
drift endast |
3001 — |
895 |
0 |
med bensin |
|||
2 Annan buss |
0- 1600 |
355 |
0 |
1601- 3000 |
391 |
36 |
|
3001- 7000 |
895 |
14 |
|
7001-10000 |
1455 |
35 |
|
10001-30000 |
2505 |
61 |
|
30001- |
14705 |
0 |
|
D Lastbilar |
|||
I Lastbil som är |
0- 1600 |
355 |
0 |
inrättad för |
1601- 3000 |
391 |
36 |
drift endast |
3001 — |
895 |
0 |
med bensin |
|||
med två hjul- |
0- 1600 |
540 |
0 |
axlar |
1601- 3000 |
565 |
25 |
3001- 6000 |
915 |
44 |
|
6001-10000 |
2235 |
56 |
|
10001-14000 |
4 475 |
125 |
|
14001 — |
9475 |
220 |
|
med tre eller |
0- 1600 |
540 |
0 |
flera hjul- |
1601- 3000 |
565 |
25 |
axlar |
3001- 6000 |
915 |
50 |
6001-11000 |
2415 |
62 |
|
11001-15000 |
5515 |
75 |
|
15001-18000 |
8515 |
88 |
|
18001-23000 |
11 155 |
160 |
|
23 001-27 000 |
19155 |
136 |
|
27001- |
24595 |
0 |
|
2.2 utan anordning |
|||
med två hjul- |
0- 1600 |
355 |
0 |
axlar |
1601- 3000 |
391 |
36 |
3001- 6000 |
895 |
7 |
|
6001-10000 |
1 105 |
25 |
|
10001-14000 |
2105 |
72 |
|
14001-17000 |
4 985 |
129 |
|
17001 — |
8855 |
169 |
Fordonsslag Skattevikt, Skatt, kronor
kilogram
grund- tilläggsbelopp
belopp för vaije helt
hundratal kilogram
över den
lägsta vikten i
klassen
med tre eller |
0- 1600 |
355 |
0 |
flera hjul- |
1601- 3000 |
391 |
36 |
axlar |
3001- 6000 |
895 |
4 |
6001-11000 |
1015 |
13 |
|
11001-15000 |
1665 |
57 |
|
15001-18000 |
3 945 |
101 |
|
18001-27 000 |
6975 |
126 |
|
E Traktorer och |
27001- |
18315 |
0 |
1 Trafiktraktor |
0- 1300 |
370 |
0 |
och registrerat |
1 301- 3 000 |
425 |
55 |
motorredskap |
3001- 7000 |
1360 |
95 |
som inrättats |
7001- |
5 160 |
168 |
2 Trafiktraktor |
0- 1300 |
570 |
0 |
och registrerat |
1301- 3000 |
660 |
90 |
motorredskap |
3001- 7000 |
2190 |
150 |
som inrättats |
7001- |
8190 |
260 |
3 Traktor klass II |
0- 2500 |
150 |
0 |
F Släpvagnar |
2501- |
225 |
0 |
1 Släpvagnar med |
0- 1000 |
150 |
0 |
skattevikt högst |
1001- 3000 |
170 |
21 |
med en hjulaxel |
3001- |
580 |
11 |
med två hjul- |
3 001-13000 |
580 |
9 |
axlar |
13001 — |
1480 |
0 |
med tre eller |
3001-13000 |
580 |
6 |
flera hjul-axlar |
13001 — |
1 180 |
0 |
1 Dras annan släpvagn än påhängs vagn även av en kilometerskattepliktig bil, eller av
en annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven, tas skatt ut enligt 3. Dras
släpvagn även av en trafiktraktor eller ett registrerat motorredskap tas skatt ut enligt
4.
SkU 1985/86:31
|
Fordonsslag |
Skattevikt, kilogram |
Skatt, kronor |
|
grund- belopp |
tilläggsbelopp |
||
|
3.1 styraxel för |
|||
|
med en hjul- |
3001- 5000 |
630 |
57 |
|
axel |
5001- 8000 |
1770 |
87 |
8001- |
4 380 |
161 |
|
|
med två eller |
3001- 8000 |
610 |
31 |
|
flera hjul- |
8001-11000 |
2160 |
62 |
|
axlar |
11001-14000 |
4020 |
93 |
14001 — |
6810 |
130 |
|
|
3.2 andra släp- vagnar |
|||
|
med en hjul- |
3001- 5000 |
320 |
24 |
|
axel |
5001- 8000 |
800 |
31 |
8001 — |
1730 |
52 |
|
|
med två hjul- |
3001- 8000 |
310 |
17 |
|
axlar |
8001-11000 |
1 160 |
31 |
11001-14000 |
2090 |
47 |
|
14001-17000 |
3 500 |
62 |
|
17001 — |
5 360 |
68 |
|
|
med tre eller |
3001-11000 |
300 |
11 |
|
flera hjul- |
11001-17000 |
1 180 |
24 |
|
axlar |
17001-25000 |
2620 |
40 |
25001-32000 |
5820 |
53 |
|
32001- |
9530 |
0 |
|
|
4 Släpvagnar med |
|||
|
med en hjulaxel |
3001- 8000 |
890 |
60 |
|
8001- |
3 890 |
135 |
|
|
med två hjul- |
3001- 8000 |
880 |
35 |
|
axlar |
8001-11000 |
2630 |
90 |
11001-17000 |
5 330 |
230 |
|
17001 — |
19130 |
240 |
|
|
med tre eller |
3001-11000 |
780 |
30 |
|
flera hjul- |
11001-14000 |
3 180 |
75 |
|
axlar |
14001-20000 |
5430 |
120 |
20001-25000 |
12630 |
145 |
|
25 001-30000 |
19880 |
155 |
|
30001-35000 |
27630 |
110 |
|
35 001- |
33 130 |
7 |
2 Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av en kilometerskattepliktig bil, eller av
en annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven, tas skatt ut enligt 3.
SkU 1985/86:31
14
Bilaga 2 till vägtrafikskattelagen (1973:601 )4
Nuvarande lydelse
Kilometerskatt
Fordonsslag Skattevikt, Skatt, öre för 10 kilometer
kilogram
grund- tilläggsbelopp
belopp för vaije helt
hundratal kilogram
över den
lägsta vikten i
klassen
1 Personbil |
0- 900 |
125 |
0 |
901 — |
139 |
14 |
|
2 Buss |
0- 1600 |
153 |
0 |
3 Lastbil |
1 601 — |
153,3 |
0,3 |
3.1 med anordning |
0- 1600 |
225 |
0 |
för påhängs-vagn |
1 601- |
227 |
1,65 |
3.2 annan lastbil |
0- 1600 |
153 |
0 |
4 Släpvagnar med 4.1 styraxel för |
1 601 — |
154 |
1,10 |
med en hjul-axel |
3001 — |
75 |
2,15 |
med två eller 4.2 annan släpvagn |
3001- |
68 |
1,50 |
med en hjul-axel |
3001- |
71 |
0,65 |
med två hjul- |
3001-11 000 |
69 |
. 0,50 |
axlar |
11001- |
109 |
0,95 |
med tre eller |
3001-11000 |
67 |
0,40 |
flera hjul- |
11001- |
99 |
0,75 |
axlar
Är kilometerskattepliktig bil inte inrättad för drift med brännolja utgår
skatt med 80 procent av angivna belopp.
SkU 1985/86:31
4 Senaste lydelse 1984:872.
Föreslagen lydelse
Kilometerskatt
Fordonsslag |
Skattevikt, kilogram |
Skatt, öre för 10 kilometer |
|
grund- belopp |
tilläggsbelopp |
||
1 Personbil |
0- 900 |
125 |
0 |
901- |
139 |
14 |
|
2 Buss |
0- 1600 |
153 |
0 |
3 Lastbil |
1 601 — |
153,3 |
0,3 |
3.1 med anordning |
0- 1600 |
225 |
0 |
1 601 — |
227 |
1,65 |
|
3.2 annan lastbil |
0- 1600 |
153 |
0 |
4 Släpvagnar med 4.1 styraxel för |
1601- |
154 |
1,10 |
med en hjul-axel |
3 001 - |
75 |
2,15 |
med två eller 4.2 annan släpvagn |
3001 — |
68 |
1,50 |
med en hjul-axel |
3001 - |
71 |
0,65 |
med två hjul- |
3001-11000 |
69 |
0.50 |
axlar |
11001- |
109 |
0,95 |
med tre eller |
3001-11000 |
67 |
0.40 |
flera hjul-axlar |
11 001- |
99 |
0,75 |
Denna lag träder i kraft, i fråga om 2, 12, 12 a, 12 b, 17 och 29 §§ samt
bilagornal och 2 den 1 juni 1986, och i övrigt den 1 oktober 1986.
1. De nya bestämmelserna i 16 § andra stycket och 21 § femte stycket
tillämpas, i fråga om fordon som säljs av ett konkursbo, för fordon som
säljs efter ikraftträdandet.
2. De nya bestämmelserna i 20 § andra och tredje styckena och i 21 §
fjärde stycket tillämpas i fråga om fordon som överlåts efter ikraftträdandet
eller som tillhörde en skattskyldig som försatts i konkurs efter ikraftträdandet.
3. Den nya bestämmelsen i 25 a § tillämpas i fråga om skatteperiod som
påbörjas efter ikraftträdandet.
4. Höjs fordonsskatten för ett fordon till följd av att 12 b § upphävs
behöver, om fordonet är skattepliktigt den 1 juni 1986, tillkommande
skattebelopp för skatteår eller skatteperiod som börjar vid ikraftträdandet
eller närmast före ikraftträdandet inte betalas.
SkU 1985/86:31
16
Motionerna
SkU 1985/86:31
Motioner väckta med anledning av propositionen
1985/86:320 av Sivert Andersson (s) och Birgitta Johansson (s), vari yrkas att
riksdagen uttalar att också miljöhänsyn vägs in vid reduceringen av
kilometerskatten för fordon med bränslebesparande anordningar.
1985/86:321 av Britta Bjelle (fp) och Kjell Johansson (fp), vari yrkas
1. att riksdagen avslår propositionen,
2. att riksdagen begär att regeringen skyndsamt framlägger förslag till en
brännoljeskatt.
1985/86:322 av Karin Israelsson (c), vari yrkas
1. att riksdagen avslår propositionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att brännoljeskatt
bör införas med beaktande av det som anförts i motionen.
Motioner väckta under den allmänna motionstiden
1985/86:Sk503 av Karin Ahrland (fp), vari yrkas att riksdagen beslutar ändra
13 § första stycket lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon
enligt nedan.
Nuvarande lydelse
Har länsstyrelse enligt 40 § första
stycket vägtrafikskattelagen (1973:
601) befriat fordon från skatteplikt i
samband med att fordonet har registrerats
eller, om det har avställts vid
registreringen, när avställningen har
upphört, skall riksskatteverket till
fordonets ägare utbetala ett belopp
som svarar mot försäljningsskatten
på fordonet. Har utbetalning gjorts
till fordonsägare för visst fordon, får
ny utbetalning för annat fordon göras
endast om detta har förvärvats
mer än tre år efter förvärvet av
förstnämnda fordon, om ej särskilda
skäl för fordonsbytet visas föreligga.
1985/86:Sk513 av Margareta Palmqvist (s) och Anita Persson (s), vari —
såvitt nu är i fråga - yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om befrielse från vägtrafikskatt för icke förvärvsarbetande handikappade
personer och om finansieringen av den reformen.
1985/86:Sk524 av Jarl Lander (s) och Ove Karlsson (s), vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
en utredning av regionalt differentierad bensinskatt.
Föreslagen lydelse
Har länsstyrelse enligt 40 § första
stycket vägtrafikskattelagen (1973:
601) befriat fordon från skatteplikt,
skall riksskatteverket till fordonets
ägare utbetala ett belopp som svarar
mot försäljningsskatten på fordonet.
Har utbetalning gjorts till fordonsägare
för visst fordon, får ny utbetalning
för annat fordon göras endast
om detta har förvärvats mer än tre år
efter förvärvet av förstnämnda fordon,
om ej särskilda skäl för fordonsbytet
visas föreligga.
17
1985/86:Sk529 av Ingvar Björk (s) och Börje Nilsson (s), vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att skattebefrielse av handikappades motorfordon skall gälla oberoende av
yrkesverksamhet eller yrkesutbildning.
1985/86:Sk532 av Alf Svensson (c), vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till differentiering av bensinskatten och — i motsvarande grad —
kilometerskatten, så att glesbygdsbefolkningen får en rejäl kompensation för
längre avstånd och dyrare transportkostnader.
1985/86:Sk539 av Elver Jonsson (fp), vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till en reformerad dieselbeskattning.
1985/86:Sk543 av Nils G. Åsling (c) och Gunnar Björk i Gävle (c), vari yrkas
att riksdagen begär att regeringen förelägger riksdagen förslag om att fordon
med energilagringssystem befrias från kilometerskatt.
1985/86:Sk561 av Rolf Clarkson (m), vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om ändring av beskattningen på dieseldrivna fordon så att den
tidigare relationen i beskattningen mellan dieseldrivna och bensindrivna
personbilar återställs.
1985/86:Sk562 av Rolf Clarkson (m), vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag som innebär att Sverige övergår till samma system som
tillämpas i andra länder, nämligen att kilometerskatten betalas vid pumpen.
Utskottet
Kilometerskatt eller brännoljeskatt m. m.
Kilometerskatten infördes den 1 januari 1974. Mot bakgrund av att systemet
redan på ett tidigt stadium utsattes för viss kritik gav dåvarande budgetministern
i februari 1979 vägtrafikskatteutredningen (B 1977:05) i uppdrag att
utvärdera kilometerskattesystemet och samtidigt bedöma alternativa skatteformer
(dir. 1979:9). Sedan detta arbete fullgjorts överlämnade utredningen
i december 1984 betänkandet Ds Fi 1984:22 Kilometerskatt eller brännoljeskatt.
Som framgår av titeln på betänkandet var en särskild skatt på
brännoljan det enda alternativ till kilometerskatten som utredningen fann
realistiskt. Eftersom denna skatteform enligt utredningens mening inte hade
uppenbara och odiskutabla fördelar framför kilometerskattesystemet stannade
utredningen för att föreslå att kilometerskattesystemet skulle behållas
tills vidare.
Enligt propositionen är finansministern, liksom majoriteten av remissinstanserna,
av samma uppfattning, och han avvisar följaktligen tanken att
ersätta kilometerskattesystemet med en särskild skatt på brännoljan. Vidare
föreslås i propositionen vissa ändringar av bestämmelserna om kilometerskatt
och fordonsskatt. Kilometerskatten för gengasdrivna och eldrivna
fordon slopas, samtidigt som den nuvarande nedsättningen av fordonsskatten
för den senare kategorin upphävs. Vidare skall särskilda avstämplingar
och skattedebiteringar göras när ett fordon övergår till ny ägare, och den nye
SkU 1985/86:31
18
ägaren skall inte längre vara skattskyldig för kilometerskatt som hänför sig
till körd vägsträcka före äganderättsövergången. Bestämmelserna om förseningsavgift
förenklas, liksom förfarandet vid fastställelse av kilometerskatt
avseende fordon med bristfälligt fungerande räknare. Kilometerskattemärke
skall i fortsättningen distribueras till alla ägare av kilometerskattepliktiga
personbilar. Slutligen föreslås vissa ändringar gällande avrundning av
vägtrafikskatt och brukandeförbud i samband med konkurs.
I motionerna 321 av Britta Bjelle och Kjell Johansson (båda fp) och 322 av
Karin Israelsson (c) yrkas att kilometerskatten avskaffas och att regeringen
skyndsamt lägger fram förslag till brännoljeskatt. Även Elver Jonsson (fp)
begär i motion Sk539 förslag om reformerad dieselbeskattning, och Rolf
Clarkson (m) kräver i motion Sk562 ”skatt vid pumpen”. Genomgående
kritiserar motionärerna kilometerskattesystemet för dess enligt deras mening
krångliga uppbördsmetoder och det besvär som fordonsägarna
åsamkas.
Utskottet är enigt med finansministern om att kilometerskattesystemet,
som numera får anses vara väl inarbetat, inte bör överges om inte ett annat
beskattningssystem framstår som klart bättre. Alternativet, en särskild skatt
på brännolja i kombination med ett märkningsförfarande som gör lågbeskattad
olja lätt att känna igen, har enligt utskottets mening inte sådana fördelar.
Tvärtom erbjuder kilometerskatten betydligt bättre möjligheter än en
särskild brännoljeskatt att avpassa skatteuttaget för olika typer av fordon till
fordonens vägkostnadsansvar. Vidare framgår av propositionen att kontrollen
av kilometerskatten numera fungerar tillfredsställande och att den kan
komma att förbättras ytterligare, bl. a. med hjälp av nya navräknare.
Utskottet vill inte bestrida att de skattskyldiga kan drabbas av vissa
besvärligheter, t. ex. när en räknare går sönder, men — som framgår av
propositionen — fordonsägarnas totala kostnader för kilometerskattesystemet
torde snarare understiga än överstiga de kostnader som oljebolagen
skulle få vidkännas genom en omläggning till brännoljebeskattning och som i
sista hand måste betalas av oljekonsumenterna. Dessutom torde man, som
finansministern framhåller, kunna utgå från att kilometerskattesystemet i
framtiden kommer att fungera avsevärt bättre och till lägre kostnader än för
närvarande.
Mot bakgrund av det anförda ansluter sig utskottet till finansministerns
uppfattning att kilometerskattesystemet tills vidare bör behållas. Ett fortsatt
utredande om alternativa skatteformer för dieseldrivna fordon kan således
enligt utskottets mening för närvarande inte anses påkallat. Utskottet
avstyrker följaktligen motionerna 321, 322 och Sk539 i denna del samt
motion Sk562.
Vad gäller de i propositionen föreslagna lagändringarna i fråga om kilometerskatten
och fordonsskatten har utskottet inte funnit anledning till erinran.
Utskottet tillstyrker därför propositionen och avstyrker även i denna del
motionerna 321 och 322.
SkU 1985/86:31
19
Fordon med bränslebesparande anordningar
I propositionen behandlas vidare kilometerskatten för fordon som försetts
med bränslebesparande anordningar. Enligt finansministern föreligger inga
principiella invändningar mot nedsättning eller befrielse från kilometerskatt
för sådana fordon. En sänkning motsvarande den minskade bränsleförbrukningen
i jämförelse med andra likvärdiga fordon utan sådana anordningar
bör därför enligt hans mening medges i enskilda fall efter prövning av
riksskatteverket (RSV) enligt dispensbestämmelsen i 39 § vägtrafikskattelagen
(1973:601).
I motion Sk543 av Nils G. Åsling och Gunnar Björk i Gävle (båda c) begärs
att fordon med s. k. energilagringssystem, som enligt motionärerna innebär
en bränslebesparing på ca 30 %, skall befrias från kilometerskatt för att
påskynda introduktionen av denna teknik. Sivert Andersson och Birgitta
Johansson (båda s) föreslår i motion 320 att också miljöhänsyn skall beaktas
vid reduceringen av kilometerskatten.
Enligt vad utskottet erfarit har hittills ingen dispensansökan inkommit,
men utskottet vill inte motsätta sig att kilometerskatten i fortsättningen
dispensvägen reduceras för fordon med bränslebesparande anordningar
enligt de principer finansministern angett. En sådan ordning skulle enligt
utskottets uppfattning ligga i linje med de allmänna strävandena att spara
energi. Eftersom vägtrafikbeskattningen är ett uttryck för vägkostnaden och
denna kostnad även inbegriper miljöstörningar innebär en reducering av
skatten också en viss premiering av miljövinsterna till följd av den minskade
bränsleförbrukningen. Både motion Sk543 och 320 får enligt utskottets
uppfattning anses i viss mån tillgodosedda härigenom. Någon särskild åtgärd
med anledning av motionerna finner utskottet inte påkallad, varför utskottet
avstyrker dem.
Skattenivån
En annan fråga som berörs i propositionen och som tagits upp i två motioner
är nivån på kilometerskatten. Något förslag till ändring av de nuvarande
skattesatserna läggs inte fram i propositionen, och finansministern nämner
att ett översynsprojekt inom kommunikationsdepartementet (rapporten
Kostnader och avgifter inom trafiksektorn, Ds K 1985:2-3) visat att den
rörliga beskattningen för flertalet fordonsslag nu är relativt väl avvägd. Ett
undantag utgör bussarna, som för närvarande synes för lågt beskattade från
kostnadsansvarighetssynpunkt.
I motion Sk539 kritiserar Elver Jonsson (fp) de enligt hans mening alltför
höga skattesatserna. Han begär också förslag om en reformerad dieselbeskattning.
Även Rolf Clarkson (m) anser att dieselbilar är för högt
beskattade och yrkar i motion Sk561 att den tidigare relationen mellan
dieseldrivna och bensindrivna bilar återställs.
Den rörliga beskattningen av dieseldrivna fordon sker dels genom
kilometerskatten, dels genom allmän energiskatt och särskild avgift på
brännoljan. Regeringen har nyligen i en proposition föreslagit en höjning av
den allmänna energiskatten på olja med ca 20 öre per liter, och riksdagen
SkU 1985/86:31
20
kommer inom kort att behandla den propositionen. Det finns då anledning SkU 1985/86:31
att återkomma till de frågor motionärerna tagit upp, och i avvaktan härpå
avstyrker utskottet motionerna.
Handikappfordon
I några motioner tas beskattningen av handikappfordon upp. Margareta
Palmqvist och Anita Persson (båda s) yrkar i motion Sk513 att befrielsen från
vägtrafikskatt för sådana fordon skall gälla även efter ägarens pensionering
och att den härav föranledda kostnaden skall finansieras genom att man
slopar den nuvarande skattebefrielsen för veteranbilar. Yrkandet i motion
Sk529 av Ingvar Björk och Börje Nilsson (båda s) har samma innebörd. Som
motivering åberopas genomgående sociala skäl.
Utskottet vill erinra om att skattebefrielsen för veteranbilar är tillkommen
av praktiska skäl och med hänsyn till att dessa fordon används mycket litet på
de allmänna vägarna. Vad härefter gäller handikappfordon vill utskottet
peka på att regeringen nyligen tillsatt en utredning angående bilstöd åt
handikappade. Det åligger utredningen att bl. a. bedöma huruvida de
nuvarande skatteanknutna förmånerna bör behållas eller om stödet skall
utgå i annan form. I avvaktan på resultatet av detta utredningsarbete bör
enligt utskottets mening ett ställningstagande till de frågor motionärerna
tagit upp anstå. Utskottet avstyrker således motionerna Sk513 och Sk529.
I motion Sk503 av Karin Ahrland (fp) yrkas, också av sociala skäl, att
befrielse från försäljningsskatt för handikappfordon skall medges, även om
inte vägtrafikskattebefrielse medgetts i samband med registreringen.
Även denna skattefråga faller inom ramen för den ovan nämnda utredningens
uppdrag, och utskottet anser således att ett ställningstagande i frågan
bör anstå. Utskottet avstyrker följaktligen även denna motion.
Differentierad bensinskatt och kilometerskatt
I motionerna Sk524 av Jarl Lander och Ove Karlsson (båda s) och Sk532 av
Alf Svensson (c) begärs en nedsättning av bensinskatten inom stödområdena
A, B och C. Alf Svensson begär dessutom motsvarande sänkning av
kilometerskatten. Motionärerna motiverar sitt yrkande med att en differentierad
bensinskatt skulle upplevas som mera rättvis än den nuvarande
fordonsskattenedsättningen för personbilar.
Utskottet har tidigare avstyrkt liknande yrkanden, främst med hänsyn till
de kontrollproblem, konkurrensrubbningar och administrativa kostnader ett
sådant system skulle föra med sig. Utskottet vidhåller denna ståndpunkt och
vill samtidigt stryka under att flertalet kommuner i Norrlands inland redan i
dag åtnjuter såväl lägre fordonsskatt för personbilar som lägre energiskatt för
el, vilket ansetts utgöra ett administrativt enklare system att kompensera
dem som på grund av sin bostadsort har särskilda kostnader för resor,
uppvärmning etc.
Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motionerna.
21
Hemställan
SkU 1985/86:31
Utskottet hemställer
1. beträffande kilometerskattens bibehållande m. m.
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:321, 1985/86:322 och 1985/
86:Sk539 i denna del samt motion 1985/86:Sk562,
2. beträffande lagförslaget
att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:92 och med avslag på
motionerna 1985/86:321 och 1985/86:322 i denna del antar det vid
propositionen fogade förslaget till lag om ändring i vägtrafikskattelagen
(1973:601),
3. beträffande nivån på kilometerskatten
att riksdagen avslår motion 1985/86: Sk539 i denna del och motion
1985/86:Sk561,
4. beträffande fordon med bränslebesparande anordningar
a) att riksdagen avslår motion 1985/86: Sk543,
b) att riksdagen avslår motion 1985/86:320,
5. beträffande vägtrafikskatten för handikappfordon
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk513 och 1985/86:Sk529,
6. beträffande försäljningsskatten för handikappfordon
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk503,
7. beträffande differentierad bensinskatt och kilometerskatt
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk524 och 1985/86:Sk532.
Stockholm den 8 april 1986
På skatteutskottets vägnar
Jan Bergqvist
Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Olle Westberg (s),
Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson
(s), Anita Johansson (s), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Karl-Anders
Petersson (c), Tommy Franzén (vpk), Bruno Poromaa (s), Sverre Palm (s)
och Margit Gennser (m)*.
* Ej närvarande vid justeringen.
22
Reservationer
SkU 1985/86:31
Kilometerskattens bibehållande (mom. 1)
1. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Britta Bjelle (fp). Karl
Björzén (m) och Margit Gennser (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Utskottet är”
och slutar med ”motion Sk562” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att vägtrafikskatteutredningen och finansministern inte
tillräckligt har beaktat tyngden i den kritik som riktats mot kilometerskattesystemet.
Som punktskatt torde kilometerskatten vara unik genom de stora
krav som systemet ställer på fordonsägarna i olika sammanhang. Utskottet
tänker bl. a. på de återkommande avstämplingarna som, om de inte utförs i
rätt tid, medför skönsbeskattning och förseningsavgift. Andra exempel på de
besvär som kilometerskattesystemet medför för fordonsägarna är de särskilda
avstämplingarna vid utlandskörning, de krångliga bestämmelserna om
vilka åtgärder som skall vidtas när fel uppstått på räknaren samt reglerna om
funktionskontroll och besiktning. Krångliga bestämmelser reglerar också
den utländska dieseldrivna trafiken i Sverige.
När kilometerskattesystemet infördes torde man i Sverige ha haft vissa
förhoppningar att andra länder i den industrialiserade världen skulle följa det
svenska exemplet, men ännu tolv år efter införandet är Sverige och Norge
ensamma i Europa om att tillämpa systemet. Kilometerskattesystemet bidrar
således till att isolera Sverige från omvärlden.
Även för myndigheterna har kilometerskattesystemet gett upphov till
praktiska och administrativa besvärligheter. Eftersom kilometerskatten är
extremt svårkontrollerad har stora resurser måst satsas på att komma till
rätta med fusk och manipulationer med kilometerräknarna, och utskottet är
inte övertygat om att de nya navräknarna har så stora fördelar från
kontrollsynpunkt som sägs i propositionen.
En skatt på motorbrännoljan, eventuellt i kombination med en märkning
av lågbeskattad olja, erbjuder enligt utskottets uppfattning överlägsna
fördelar i fråga om enkelhet och smidighet för såväl enskilda fordonsägare
som myndigheter. Utskottet anser, med hänsyn till de utländska erfarenheterna,
att finansministern överdrivit kontrollbehovet. Eventuella icke avsedda
effekter i fråga om storleken av skatteuttaget för olika slags fordon kan,
som framgår av propositionen, rättas till genom justeringar i fordonsskatteskalorna.
En skatt på brännoljan gör dessutom fordonsägarna mer benägna
att spara bränsle.
Med hänsyn till vad som sagts anser utskottet att regeringen bör inrikta
arbetet på att snarast avskaffa kilometersystemet och i stället införa samma
system som tillämpas i de flesta andra europeiska länder, nämligen en
särskild skatt på motorbrännoljan. Detta bör ges regeringen till känna. Med
det anförda tillstyrker utskottet motionerna i nu aktuell del.
dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha följande lydelse:
1. att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:321,1985/86:322
och 1985/86:Sk539 i denna del samt motion 1985/86:Sk562 som sin SkU 1985/86:31
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående ett
avskaffande av kilometerskattesystemet.
Nivån på kilometerskatten (mom. 3)
2. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Britta Bjelle (fp), Karl
Björzén (m) och Margit Gennser (m) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ”Den
rörliga” och på s. 21 slutar med ”utskottet motionerna” bort ha följande
lydelse:
Enligt utskottet bör beaktas att en dieseldriven bil kräver en betydligt
större investering än en bensindriven bil. På grund härav bör de körlängdsberoende
skatterna för dieseldrivna bilar vara lägre än för bensindrivna bilar, i
all synnerhet som diseldrivna bilar från olika synpunkter — miljömässiga,
energipolitiska, försörjningsmässiga etc. — är att föredra. Så var också
förhållandet när kilometerskatten infördes, men sedan dess har de rörliga
skatterna för dieseldrivna fordon höjts i betydligt snabbare takt än bensinskatten.
Som motionärerna påpekar passerade drivmedelskostnaderna för
dieselbilar kostnaderna per mil för bensinbilar i och med den senaste
kilometerskattehöjningen. Detta förhållande kommer att accentueras ännu
mer om regeringens senaste förslag till oljeskattehöjning vinner riksdagens
bifall.
Utskottet anser att kilometerskatteskalan bör omarbetas i syfte att
återställa den tidigare relationen i beskattning mellan dieseldrivna och
bensindrivna personbilar. Detta bör ges regeringen till känna. På grund
härav tillstyrker utskottet motionerna.
dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa
3. att riksdagen med bifall till motion 1985/86 :Sk539 i denna del och
motion 1985/86:Sk561 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
Vägtrafikskatten för handikappfordon (mom. 5)
3. Tommy Franzén (vpk) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”och Sk529” bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna anser utskottet att anledning saknas att beröva
de handikappade rätten till skattefritt bilinnehav efter förtids- och ålderspensioneringen.
Pensionärer som är handikappade behöver ofta i lika hög grad
som de som ännu inte är pensionerade bilen för sina sociala kontakter och sitt
serviceutnyttjande, och de har dessutom i regel ännu lägre inkomster. Att en
ny bilstödsutredning tillsatts bör inte hindra att angelägna reformer av detta
slag genomförs omgående. Vad som nu sagts bör ges regeringen till känna.
Utskottet tillstyrker följaktligen motionerna Sk513 och Sk529.
dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa
5. att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Sk513 och
24
1985/86:Sk529 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
Försäljningsskatten för handikappfordon (mom. 6)
4. Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”Även
denna” och slutar med ”denna motion” bort ha följande lydelse:
Enligt vad utskottet erfarit har motionären korrekt beskrivit den praxis
som råder i fråga om reglerna för återbetalning av bilaccis för handikappfordon.
En sådan tillämpning torde inte ha varit lagstiftarens avsikt, och lagen
bör därför ändras på denna punkt i den riktning motionären åsyftar.
Ändringen bör genomföras så snart som möjligt oavsett bilstödsutredningens
arbete i övrigt, och regeringen bör skyndsamt lägga fram erforderliga förslag.
Detta bör ges regeringen till känna. Utskottet avstyrker motionen i den mån
den ej kan anses tillgodosedd med vad utskottet anfört.
dels att utskottet under mom. 6 bort hemställa
6. att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Sk503 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
SkU 1985/86:31
25
gotab Stockholm 1986 10735