Skatteutskottets betänkande

1985/86:17

om ändrad mervärdeskatt (prop. 1985/86:47)

SkU

1985/86:17

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag om en utvidgad
beskattning av administrativa tjänster m.m. och avstyrker samtliga motioner.
Några reservationer och särskilda yttranden är fogade till betänkandet.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1985/86:24 att
riksdagen antar ett vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i lagen
(1968:430) om mervärdeskatt.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I syfte att eliminera kumulativa skatteeffekter, underlätta tillämpningen
och göra mervärdeskatten mer konsumtions- och konkurrensneutral föreslås
att det skattepliktiga tjänsteområdet utvidgas. Den helt dominerande
delen av de tjänster som omfattas av de nya reglerna, tekniska och administrativa
tjänster, är sådana som köps av andra mervärdeskattskyldiga. De
tjänster som berörs är bl.a. projektering, ritning och konstruktion av vara,
kontroll och besiktning av byggnad samt dataprogrammering, bokföring
och marknadsundersökningar.

1 propositionen föreslås också att patenträtter, tillverkningsrätter m. m.
skall beskattas. Härigenom kommer t.ex. uppfinnare att bli skattskyldiga
och får rätt till avdrag för ingående skatt på investeringar m.m. Sådan
förmedling av varor som auktionsförrättare utför föreslås också bli en
skattepliktig tjänst.

Vidare föreslås att mindre fiskefartyg - fiskebåtar - inte längre skall
vara undantagna från skatteplikt, medan däremot sedlar och mynt i likhet
med frimärken undantas från skatteplikt.

Gränsen för redovisningsskyldighet föreslås höjd till 30 000 kr. Riksskatteverkets
förslag om ett slopande av den lägre mervärdeskatten på serveringstjänster
genomförs inte.

Slutligen föreslås vissa tekniska ändringar av reglerna om uthyrning av
rörelsefastigheter.

Ändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 juli 1986.

Lagförslaget har följande lydelse.

1 Riksdagen 1985186. 6 sami. Nr 17

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1968:430) om mervärdeskatt1
dels att 2, 2 a, 6, 7, 8, 10, 14 och 15 §§, punkterna 1, 2 och 3 av
anvisningarna till 2 § samt anvisningarna till 2 a, 7, 8, 10, 14 och 17 §§ skall
ha följande lydelse,
dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 76 b §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §2

Skattskyldig är den som inom landet i yrkesmässig verksamhet omsätter

1) skattepliktig vara eller tjänst,

2) vara som anges i 8 § 1-5, tjänst som anges i 10 § första stycket och
avser vara som nu nämnts eller tjänst som anges i 11 § 1, 3, 4 eller 10.

Skattskyldig är vidare den som i yrkesmässig verksamhet omsätter
sådan vara eller tjänst som anges i första stycket genom export.

Regeringen kan efter ansökan förordna om skattskyldighet tills vidare
för omsättning av annan tjänst än sådan som anges i 10 § första stycket
eller 11 §.

Länsstyrelsen kan efter ansökan Länsstyrelsen kan efter ansökan
av fastighetsägare besluta att denne av fastighetsägare besluta att denne

tills vidare skall vara skattskyldig tills vidare skall vara skattskyldig

för uthyrning helt eller delvis av så- för uthyrning helt eller delvis av sådan
byggnad eller annan anläggning dan byggnad eller annan anläggning

som utgör fastighet enligt denna lag som utgör fastighet enligt denna lag

för användning i verksamhet som för stadigvarande användning i

medför skattskyldighet. Vad nu har verksamhet som medför skattskyl sagts

tillämpas även i fråga om upp- dighet. Vad nu har sagts tillämpas

låtelse av bostadsrätt. även i fråga om upplåtelse av bo stadsrätt.

Överlåts fastighet som avses i
fjärde stycket eller del därav utan
vederlag inträder förvärvaren på
tillträdesdagen i den tidigare ägarens
ställe vad gäller rättigheter
och skyldigheter enligt denna lag.

När särskilda skäl föreligger, kan länsstyrelsen besluta att den som
påbörjat verksamhet tills vidare skall vara skattskyldig redan innan skattskyldighet
enligt första eller andra stycket föreligger.

Om skatt vid införsel föreskrivs i 58 och 59 §§.

(Se vidare anvisningarna.)

2 a §3

Med export förstås enligt denna lag att vara levereras eller tjänst tillhandahålls
utom landet.

1 Lagen omtryckt 1979: 304.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:885.

2 Senaste lydelse 1984: 357.

3 Senaste lydelse 1979: 1190.

SkU 1985/86:17

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:17

Som export räknas även, om inte annat följer av anvisningarna, leverans
av vara inom landet

1) om direkt utförsel av varan ombesörjs av speditör eller fraktförare,

2) till utländsk företagare, som hämtar varan här i landet för direkt
utförsel, om varan är avsedd för verksamhet som företagaren bedriver i
utlandet,

3) i frihamn om varan ej är avsedd att användas i frihamnen,

4) till fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik eller för bruk eller omsättning
på sådant fartyg eller luftfartyg,

5) för försäljning i exportbutik enligt 27 § tullagen (1973: 670),

6) om varan är personbil eller motorcykel som vid leveransen är införd i
exportvagnsförteckning.

Som export räknas även, om inte annat följer av anvisningarna, tillhandahållande
av

1) tjänst som avser fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik eller tjänst som
avser utrustning eller annan vara för användning på sådant fartyg,

2) annan tjänst enligt 10 § första stycket 1 än uthyrning, om tjänsten
avser vara, som införts till landet endast för tjänsteprestationen i fråga för
att därefter utföras ur landet,

3) förmedling av vara åt utländsk uppdragsgivare,

4) transport, som ej utgör personbefordran, direkt till eller från utlandet
eller förmedling av sådan transport,

5) transport eller annan skattepliktig tjänst inom landet som avser importvara
eller exportvara och som speditör eller fraktförare tillhandahåller
utländsk uppdragsgivare i samband med införseln eller utförseln.

6) kontroll eller analys av vara åt utländsk uppdragsgivare,

7) lagring av vara åt utländsk uppdragsgivare.

8) annonsering eller annan reklam åt utländsk uppdragsgivare,

9) tjänst enligt 10 § första stycket 5 som avser fastighet i annat land,

10) tjänst enligt 10 § första
stycket / som innefattar produktutveckling,
projektering, ritning, konstruktion
eller därmed jämförlig
tjänst åt utländsk uppdragsgivare,

11) upplåtelse åt utländsk användare
av rätt till patent, nyttjanderätt
till konstruktion eller uppfinning,
som avser skattepliktig vara,
samt rätt att utnyttja system eller
program för automatisk databehandling,

12) automatisk databehandling
åt utländsk uppdragsgivare,

13) annan tjänst åt utländsk uppdragsgivare,
när tjänsten kommer
denne till godo endast i form av rapport,
protokoll eller annan handling
eller på annat därmed jämförligt
sätt.

Även omsättning av vara elier tjänst på fartyg eller luftfartyg i utrikes
trafik räknas som export. Detsamma gäller reparation och leverans av

1* Riksdagen 1985186.6sami. Nr 17

Rättelse: S. 26 2. rad 4 och 5 Står: yttrande på s. 21 som börjar med ”När det” och
slutar med ”och liknande” Rättat till: yttrande på s. 22 som börjar med

10) annan tjänst åt utländsk uppdragsgivare,
när tjänsten kommer
denne till godo endast i form av rapport,
protokoll eller annan handling
eller på annat därmed jämförligt
sätt.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:17

vara, när tillhandahållandet sker åt utländsk företagare, som ej är skattskyldig,
inom ramen för garantiåtagande som gjorts av denne.

Som export räknas vidare bärgning och reparation av lastbil eller släpvagn
till lastbil eller leverans av utrustning till sådant fordon, om fordonet
är registrerat eller hemmahörande i annat land och tillhandahållandet sker i
anslutning till fordonets användning för yrkesmässig varutransport här i
landet.

Har skattskyldig levererat vara här i landet till köpare som är bosatt
utom landet anses leveransen, om ej annat följer av anvisningarna, ha skett
genom export under förutsättning att säljaren i sina räkenskaper har antingen
ett intyg, utfärdat av en av länsstyrelsen godkänd intygsgivare, som
visar att köparen i nära anslutning till leveransen har medfört varan vid
utresa ur landet, eller handling som visar att köparen i nära anslutning till
leveransen har medfört varan vid inresa i annat land.

(Se vidare anvisningarna.)

6 §

Redovisningsskyldighet förelig- Redovisningsskyldighet föreligger
om den skattepliktiga omsätt- ger om vederlagen för skatteplik ningen

för beskattningsåret över- tiga varor och tjänster och, vid ut stiger

10 000 kronor. När särskilda tag, saluvärdena av sådana varor

skäl föreligger kan dock länsstyrel- och tjänster (skattepliktig omsätt sen

medge att skattskyldig skall ning) för beskattningsåret övervara
redovisningsskyldig även i an- stiger 30 000 kronor. När särskilda

nät fall. skäl föreligger kan dock länsstyrel sen

medge att skattskyldig skall
vara redovisningsskyldig även i annat
fall.

Sedan redovisningsskyldighet Sedan redovisningsskyldighet

har inträtt kvarstår den till dess har inträtt kvarstår den till dess

länsstyrelsen beslutar att den skall länsstyrelsen beslutar att den skall

upphöra. Har redovisningsskyl- upphöra. Har redovisningsskyldigheten
inträtt på grund av att om- digheten inträtt på grund av att den

sättningen har överstigit 10000 kro- skattepliktiga omsättningen har

nor för beskattningsår, skall sådant överstigit 30000 kronor för beskatt beslut

meddelas när det kan antas ningsår, skall sådant beslut medde att

den skattepliktiga omsättningen las när det kan antas att den skatte varaktigt

kommer att uppgå till pliktiga omsättningen varaktigt

högst 10000 kronor. kommer att uppgå till högst 30000

kronor.

(Se vidare anvisningarna.)

7 §

Vara är skattepliktig om ej annat följer av 8 §.

Med vara förstås enligt denna lag materiellt ting som icke är fastighet
samt gas, värme och elektrisk kraft. Som fastighet anses även-byggnad,
ledning, stängsel eller liknande anläggning som för stadigvarande bruk
anbragts i eller ovanjord och som tillhör annan än ägaren till jorden. Som
fastighet anses däremot icke egendom som avses i 2 kap. 3 § jordabalken
(industritillbehör). Som fastighet anses icke heller annan maskin, utrustning
eller särskild inredning än industritillbehör, om den tillförts sådan
byggnad eller del av byggnad, som är inrättad för annat än bostadsändamål
och om den anskaffats för att direkt nyttjas i särskild verksamhet som

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:17

bedrives på fastigheten. Sådan utrustning för vatten, avlopp, sanitet, värme,
elektricitet eller liknande varmed byggnad för bostadsändamål normalt
förses anses dock som fastighet om utrustningen enligt 2 kap. 2 §
jordabalken hör till byggnad.

Växande skog, odling och annan växtlighet anses som vara vid omsättning
utan samband med avyttring av marken.

Med vara likställs vidare rätt till
jordbruksarrende, avverkningsrätt
och annan jämförlig rättighet, rätt
att ta jord, sten eller annan naturprodukt,
rätt till jakt, fiske eller
bete, reproduktionsrätt eller annan
rätt till fotografisk bild, visningsrätt
eller annan rätt till kinematografisk
film som avser reklam eller information,
rätt till patent, nyttjanderätt
till konstruktion eller uppfinning
som avser skattepliktig vara
samt rätt att nyttja system eller
program för automatisk databehandling.

(Se vidare anvisningarna.)

8 §4

Från skatteplikt undantas

1) skepp för yrkesmässig sjöfart,
fartyg för yrkesmässigt fiske eller
för bogsering, bärgning eller livräddning,
luftfartyg för yrkesmässig
person- eller godsbefordran
samt del, tillbehör och utrustning
till sådant fartyg eller luftfartyg, när
varan säljes eller uthyres till den
soi ’ äger fartyget eller luftfartyget
eller den som varaktigt nyttjar detta
enligt avtal med ägaren eller när
varan införes till landet för ägarens
eller nyttjanderättshavarens räkning,

2) krigsmateriel som är underkastad utförselförbud och del till sådan
krigsmateriel, när varan säljes till staten för militärt bruk eller för detta
ändamål införes till landet för statens räkning,

3) läkemedel som utlämnas enligt recept eller säljes till sjukhus eller
införes till landet i anslutning till sådan utlämning eller försäljning,

4) råolja, elektrisk kraft, värme samt gas och annat bränsle för uppvärmning
eller energialstring, dock inte T-sprit eller annan fotogen än
flygfotogen och fotogen för drift av snabbgående dieselmotor,

5) allmän nyhetstidning,

6) periodiskt medlemsblad eller periodisk personaltidning, när varan
tillhandahålles utan vederlag eller till utgivaren, medlem eller anställd eller
införes till landet under motsvarande förutsättningar, annan periodisk pub -

1) skepp för yrkesmässig sjöfart
eller yrkesmässigt fiske, fartyg för
bogsering, bärgning eller livräddning,
luftfartyg för yrkesmässig
person- eller godsbefordran samt
del, tillbehör och utrustning till sådant
fartyg eller luftfartyg, när
varan säljs eller uthyrs till den som
äger fartyget eller luftfartyget eller
den som varaktigt nyttjar detta enligt
avtal med ägaren eller när varan
införs till landet för ägarens eller
nyttjanderättshavarens räkning,

Med vara likställes vidare rätt till
jordbruksarrende, avverkningsrätt
och annan jämförlig rättighet, rätt
att taga jord, sten eller annan naturprodukt,
rätt till jakt, fiske eller
bete och reproduktionsrätt eller annan
rätt till fotografisk bild. Även
visningsrätt eller annan rätt till
kinematografisk film som avser reklam
eller information likställes
med vara.

4 Senaste lydelse 1983: 1006.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

likation som väsentligen framstår som organ för sammanslutning med
huvudsakligt syfte att verka för religiöst, nykterhetsfrämjande, politiskt,
miljövårdande, idrottsligt eller försvarsfrämjande ändamål eller att företräda
handikappade eller arbetshindrade medlemmar samt utländsk periodisk
publikation av annat slag när prenumeration på sådan publikation förmedlas
mellan prenumerant och utländsk utgivare eller när sådan publikation
inkommer direkt till prenumerant,

8) sådant alster av bildkonst som ägs av upphovsmannen eller dennes
dödsbo,

9) vatten från vattenverk,

10) varulager, inventarium och annan tillgång som tillhör verksamhet,
när överlåtelse sker i samband med överlåtelse av verksamheten eller del
därav, fusion eller liknande förfarande,

12) trycksak som är tullfri enligt tulltaxan (1977:975) och framkallad
eller enbart exponerad mikrofilm, när varan införes till landet som gåva
eller annars utan vederlag, samt spritdryck, vin, starköl och tobaksvara
vid införsel till landet i den ordning som avses i 18 § 4 lagen (1977:293) om
handel med drycker eller i 1 § andra stycket lagen (1961:394) om tobaksskatt,

13) frimärke, dock icke vid omsättning
eller införsel i särskild för
butiksförsäljning avsedd förpackning.

13) frimärke, dock inte vid omsättning
eller införsel i särskild för
butiksförsäljning avsedd förpackning
samt sedel och mynt som är
eller har varit gällande betalningsmedel,

14) dentalteknisk produkt, när den tillhandahålles tandläkare, dentaltekniker
eller den för vilken produkten är avsedd.

(Se vidare anvisningarna.)

10 §

Tjänst är skattepliktig, om ej annat följer av 11 §, när tjänsten avser

1) skattepliktig vara och innefattar
tillverkning på beställning, uthyrning,
servering, formgivning,
förmedling, lagring, montering, reparation,
kontroll, analys, underhåll,
ändring, rengöring eller omhändertagande
och förstöring,

1) skattepliktig vara och innefattar
tillverkning på beställning, uthyrning,
servering, formgivning,
produktutveckling, förmedling, lagring,
montering, reparation, kontroll,
analys, underhåll, ändring,
rengöring, omhändertagande och
förstöring samt projektering, ritning,
konstruktion eller därmed
jämförlig tjänst,

2) mark och innefattar undersökning, planering, jordbearbetning, jordförbättring,
schaktning, sprängning, borrning, dränering, utfyllning eller
ytbeläggning,

3) växande skog, odling eller annan växtlighet och innefattar röjning,
sådd. plantering, uppskattning, märkning, gödsling, beskärning, gallring,
skörd, avverkning eller växtskydd,

4) byggnad, annan anläggning
som utgör fastighet enligt denna
lag, stängsel eller dylikt och innefattar,
uppförande, anläggande,

4) byggnad, annan anläggning
som utgör fastighet enligt denna
lag, stängsel eller dylikt och innefattar
uppförande, anläggande,

SkU 1985/86:17

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:17

rivning, reparation, ändring eller
underhåll,

5) projektering, ritning, konstruktion
eller därmed jämförlig
tjänst beträffande mark, byggnad
eller annan anläggning som utgör
fastighet enligt denna lag,

9) reklam eller annonsering.

rivning, reparation, ändring, underhåll
eller rengöring,

5) kontroll och besiktning samt
projektering, ritning, konstruktion
eller därmed jämförlig tjänst beträffande
mark, byggnad eller annan
anläggning som utgör fastighet enligt
denna lag samt byggledning,

6) transport som ej utgör personbefordran eller förmedling av sådan
transport,

7) rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet,

8) automatisk databehandling, 8) automatisk databehandling,

systemering, programmering eller
annan tjänst som avser automatisk
databehandling,

9) reklam eller annonsering samt
sådan marknads- eller opinionsundersökning
som utförs åt någon för
dennes yrkesmässiga verksamhet,

10) upplåtelse av rättighet som avses i 7 § fjärde stycket,

11) bokföring och i samband därmed
tillhandahållna kamerala
tjänster.

Skatteplikt föreligger också, i den mån regeringen förordnar därom, för
tjänst som omfattas av förordnande enligt 2 § tredje stycket.

Har länsstyrelsen enligt 2 § fjärde stycket beslutat om skattskyldighet
för uthyrning eller upplåtelse som där avses är tjänsten skattepliktig.

(Se vidare anvisningarna.)

14 §5

Beskattningsvärdet utgör

1) vid omsättning av monteringsfärdigt hus samt vid servering, rumsuthyrning
eller sådan uthyrning eller upplåtelse som avses i 10 § tredje
stycket 60 procent av vederlaget och, vid uttag, 60 procent av saluvärdet,

2) vid omsättning av byggnads- eller anläggningsentreprenad eller annan
tjänst som avser fastighet 60 procent av vederlaget och, vid uttag, 60
procent av saluvärdet, om ej annat följer av andra stycket.

3) vid annan omsättning vederlaget
och, vid uttag, saluvärdet, om ej
annat följer av tredje eller fjärde
stycket.

Vid omsättning av tjänst som
avses i 10 § första stycket 5 utgör
beskattningsvärdet 20 procent av
vederlaget och, vid uttag, 20 procent
av saluvärdet. Motsvarande
gäller vid omsättning av tjänst som
avser

3) vid annan omsättning vederlaget
och, vid uttag, saluvärdet, om ej
annat följer av tredje — femte styckena.

Vid omsättning av tjänst som
avses i 10 § första stycket 5 utgör
beskattningsvärdet 20 procent av
vederlaget och, vid uttag, 20 procent
av saluvärdet. Motsvarande
gäller vid omsättning av

1) yttre ledning för vatten, av- 1) tjänst som avser yttre ledning

5 Senaste lydelse 1979: 1190.

1 * * Riksdagen 1985186. 6 sami. Nr 17

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:17

för vatten, avlopp, fjärrvärme, gas,
olja, elektricitet, teleförbindelse,
ånga eller liknande,

2) tjänst som avser väg, gata,
bro, parkeringsplats,

3) tjänst som avser spåranläggning,
flygfält, hamn, kanal eller annan
farled,

4) tjänst som avser mark för
idrottsplan, skolgård, lekplats eller
liknande anläggning,

5) tjänst enligt 10 § första stycket
1 som innefattar kontroll samt projektering,
ritning, konstruktion och
därmed jämförlig tjänst, när tjänsten
avser industritillbehör eller annan
maskin, utrustning eller särskild
inredning i byggnad, som enligt
7 § andra stycket räknas som
vara.

Vid omsättning av kopior av ritningar eller motsvarande handlingar,
vilka upprättats genom tjänst enligt 10 § första stycket 5 i samband med
planerat eller pågående byggnadsarbete utgör beskattningsvärdet 20 procent
av vederlaget och, vid uttag, 20 procent av saluvärdet.

Vid omsättning av tjänst enligt 10 § första stycket 1, som avser tvätt av
textilt gods eller tvätt i förening med uthyrning av sådant gods, utgör
beskattningsvärdet 60 procent av vederlaget, när tjänsten tillhandahålls
staten eller kommun.

Vid omsättning av tjänst enligt
10 § första stycket 2, som innefattar
undersökning av mark. utgör
beskattningsvärdet 20 procent av
vederlaget och, vid uttag, 20 procent
av saluvärdet, när tjänsten utförs
i samband med planerat eller
pågående byggnadsarbete.

(Se vidare anvisningarna.)

15 §6

Redovisning av skatt för viss redovisningsperiod skall omfatta affärshändelser
genom vilka redovisningsskyldighet har inträtt enligt 5 a §.

Uppkommer förlust på fordran, för vilken utgående skatt har redovisats,
får ett mot denna skatt svarande belopp avdragas i redovisningen för den
period då förlusten uppkommer. Inflyter därefter betalning för sådan fordran
skall beloppet åter upptagas i redovisningen. Återtages vara med stöd
av förbehåll om återtaganderätt enligt konsumentkreditlagen (1977:981)
eller lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. får
avdrag göras för vad säljaren vid avräkning gottskriver köparen för värdet
av den återtagna varan, endast om det kan visas att köparen helt saknat
rätt till avdrag för ingående skatt som hänför sig till dennes förvärv av
varan.

lopp, Qärrvärme, gas, olja, elektricitet,
teleförbindelse, ånga eller liknande,

2) väg, gata, bro, parkeringsplats,

3) spåranläggning, flygfält, hamn,
kanal eller annan farled,

4) mark för idrottsplan, skolgård,
lekplats eller liknande anläggning.

6 Senaste lydelse 1983: 1052.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:17

Lämnas återbäring, bonus eller annan rabatt, som icke utgör s.k. villkorlig
rabatt, i efterhand och avser förmånen skattepliktig omsättning, för
vilken utgående skatt redovisats, får belopp motsvarande den del av den
tidigare redovisade skatten som belöpt på den utgivna förmånen avdragas i
den ordning som gäller för den skattskyldiges redovisning av utgående
skatt. Utges förmånen till skattskyldig skall avdraget grundas på kreditnota
eller motsvarande handling. Av handlingen skall framgå minskningen
av både vederlag och skatt.

Handling som avses i tredje stycket skall ligga till grund även för avdrag
för annan kundkreditering som avser skattepliktig omsättning.

Uthyr eller upplåter den som är Uthyr eller upplåter den som är
skattskyldig enligt 2 § fjärde skattskyldig enligt 2 § fjärde

stycket, inom tre år från utgången stycket, inom tre år från utgången

av det kalenderår under vilket be- av det kalenderår under vilket

slut om skattskyldighet har medde- skattskyldighet inträtt enligt medlats,
fastigheten eller del därav till delat beslut, fastigheten eller del

någon som ej bedriver verksamhet därav till någon som ej bedriver

som medför skattskyldighet enligt verksamhet som medför skattskyl denna

lag, skall beloppet av åtnjut- dighet enligt denna lag, skall belop na

avdrag för ingående skatt för pet av åtnjutna avdrag för ingående

ifrågavarande fastighet eller del skatt för ifrågavarande fastighet el därav

återföras. Sker sådan uthyr- ler del därav återföras. Sker sådan

ning eller upplåtelse sedan tre men uthyrning eller upplåtelse sedan tre

ej sex år har förflutit från utgången men inte sex år har förflutit från

av det kalenderår under vilket be- utgången av det kalenderår under

slut om skattskyldighet har medde- vilket skattskyldighet har inträtt

lats skall återföring göras med hälf- enligt meddelat beslut skall återfö ten

av det belopp som nu sagts. ring göras med hälften av det be lopp

som nu sagts.

Vad som sägs i femte stycket tillämpas även när fastighetsägaren tar
uthyrd eller upplåten fastighet eller del därav i anspråk för användning i
verksamhet som ej medför skattskyldighet samt när uthyrd eller upplåten
fastighet säljs.

Återföring skall ske i deklarationen för den redovisningsperiod under
vilken den skattepliktiga uthyrningen eller upplåtelsen har upphört eller
fastigheten har sålts.

Exporteras en vara av det slag som anges nedan, skall den ingående
mervärdeskatt som hänför sig till förvärvet av varan återföras, om den
skattskyldige inte visar att varan har innehafts endast av skattskyldiga. De
varor som avses är

1) andra varor än sådana som avses i 18 § tjärde stycket och som helt
eller till väsentlig del består av guld, silver eller platina,

2) naturpärlor, naturliga och syntetiska ädelstenar,

3) varor, som helt eller till väsentlig del består av koppar, mässing, tenn,
brons eller nysilver,

4) vapen med undantag av sådana skjutvapen som omfattas av vapenlagen
(1973: 1176),

5) alster av bildkonst,

6) konstalster av glas, porslin eller annan keramik,

7) möbler,

8) fartyg eller luftfartyg.

Återföring enligt åttonde stycket skall ske i deklarationen för den redovisningsperiod
under vilken varan har exporterats.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:17

Redovisningen av skatt, som
hänför sig till omsättning enligt
punkt 2 första stycket f) av anvisningarna
till 2 § och som avser
nyttjande av personbil, får anstå till
den sista redovisningsperioden under
det kalenderår nyttjandet har
skett.

(Se vidare anvisningarna.)

76 b §

Regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer kan medge
återbetalning av mervärdeskatt
som hänför sig till förvärv eller införsel
av vara som gjorts av FN-organ,
statligt biståndsorgan eller
riksomfattande hjälporganisation,
när varan är avsedd att föras ut inlandet
för utomlands bedriven verksamhet.

Anvisningar
till 2 §

l7. Verksamhet anses som yrkesmässig när inkomsten därav utgör skattepliktig
intäkt av jordbruksfastighet, av annan fastighet eller av rörelse
enligt kommunalskattelagen (1928:370). Som yrkesmässig verksamhet räknas
även omsättning av vara från fastighet som avses i 24 § 2 mom.
kommunalskattelagen eller 2 § 7 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
uthyrning enligt 2 § fjärde stycket av sådan fastighet, upplåtelse
av avverkningsrätt och avyttring av skogsprodukter i fall som avses i
punkt 4 tredje stycket av anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen
samt annan verksamhet i vilken varor eller tjänster omsätts under rörelseliknande
former.

Den som yrkesmässigt omsätter tjänst som avses i 10 § första stycket 2
eller 4 anses bedriva yrkesmässig byggnadsverksamhet. Sådan verksamhet
omfattar även tjänst som den skattskyldige utför eller låter utföra på
fastighet som för honom utgör lagertillgång i förvärvskällan rörelse enligt
kommunalskattelagen. Som lagertillgång i byggnadsverksamhet skall dock
enligt denna lag ej räknas fastighet som avses i 24 § 2 mom. kommunalskattelagen
och som av den skattskyldige stadigvarande brukas som bostad
eller för fritidsändamål.

Försäljning av inventarier, material, avfallsprodukter eller liknande
varor i verksamhet som icke medför skattskyldighet anses ej som yrkesmässig.
Som yrkesmässig anses dock försäkringsföretags omsättning av
vara som övertagits i samband med skadereglering och finansieringsföretags
omsättning av vara som enligt köpeavtal återtagits av företaget. Som
yrkesmässig anses alltid omsättning av vara som vid förvärvet eller införseln
har varit undantagen från skatteplikt enligt 8 § 1. Tillhandahållande av
kost åt personal anses som yrkesmässig verksamhet endast när det sker i
serveringsrörelse. Skattskyldigs försäljning av personbil eller motorcykel

7 Senaste lydelse 1984: 1085.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:17

anses som yrkesmässig, endast om rätt till avdrag för ingående skatt som
hänför sig till den skattskyldiges förvärv av fordonet har förelegat.

Utgivning av program eller katalog för verksamhet sorn ej medför skattskyldighet
anses icke som yrkesmässig.

Utländsk företagare anses bedriva yrkesmässig verksamhet här i landet
även när han omsätter varor som han lagt i lager eller förvärvat inom eller
infört till landet för leverans efter montering, installation eller annan tjänst
eller inom landet tillhandahåller byggnadsentreprenad eller annan tjänst.

Föreligger skattskyldighet för utländsk företagare, som icke är bosatt
eller icke stadigvarande vistas här i landet eller, om fråga är om juridisk
person, icke har fast driftställe här i landet, skall företagaren företrädas av
en av länsstyrelsen godkänd representant. Sådan representant skall enligt
fullmakt av den utländske företagaren som ombud för företagaren svara för
redovisningen av skatt för den verksamhet som skattskyldigheten omfattar
och i övrigt företräda den utländske företagaren i frågor som gäller skatt
enligt denna lag. Länsstyrelsen kan kräva, att säkerhet skall ställas för
skattens betalning. Underlag för kontroll av skatteredovisningen skall
finnas tillgängligt hos representanten.

Verksamhet som staten eller kommun bedriver för att uteslutande tillgodose
eget behov räknas som yrkesmässig endast när den drives i bolagsform
eller liknande. Detta gäller även vid ekonomiskt samgående mellan
staten och kommun eller mellan kommuner för verksamhet som avser visst
gemensamt ändamål. Med kommun förstås även landstingskommun.

Bedriver staten, kommun eller Bedriver staten, kommun eller
kommuner var för sig eller gemen- kommuner var för sig eller gemensamt
verksamhet som icke uteslu- samt verksamhet som icke uteslutande
tillgodoser egna behov, räk- tande tillgodoser egna behov, räknas
verksamheten, när den ej nas verksamheten, när den ej

drives i bolagsform eller liknande, drives i bolagsform eller liknande,

som yrkesmässig till den del den som yrkesmässig till den del den

avser annat än egna behov. Som avser annat än egna behov, om ej

yrkesmässig verksamhet anses all- annat följer av elfte stycket. Som

tid statens järnvägars befordran av yrkesmässig verksamhet anses allvaror,
postverkets befordran av tid statens järnvägars befordran av

varor i diligensrörelsen samt post- varor, postverkets befordran av

verkets befordran av postpaket och varor i diligensrörelsen samt post gruppkorsband.

Som yrkesmässig verkets befordran av postpaket och

verksamhet anses vidare alltid gruppkorsband. Som yrkesmässig

kommuns omsättning av vara som verksamhet anses vidare alltid

avses i 8 § 4, transport i samband kommuns omsättning av vara som

med renhållning eller omhänderta- avses i 8 § 4, transport i samband

gande och förstöring av vara. med renhållning eller omhänderta gande

och förstöring av vara.

Om särskilda skäl föreligger kan regeringen förordna att statlig verksamhet,
som avser eget behov och som ej enligt sjunde eller åttonde stycket är
att anse som yrkesmässig, tills vidare skall anses utgöra yrkesmässig
verksamhet.

Verksamhet som medlem i sameby utför enligt rennäringslagen
(1971:437) för samebyns räkning anses ej som yrkesmässig.

Verksamhet som utövas vid offentliga
bibliotek, vetenskapliga institutioner
och därmed jämförliga

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:17

inrättningar räknas som yrkesmässig,
till den del den bedrivs i konkurrens
med näringsverksamhet
som medför skattskyldighet enligt
denna lag.

Fastighetsägare, som avyttrar
fastighet eller del därav för vilken
han medgivits skattskyldighet enligt
2 § fjärde stycket, skall om han
fortsätter uthyrnings- eller upplåtelseverksamheten
efter försäljningen
vara skattskyldig härför till
dess han fränt räder fastigheten.

2. Med omsättning förstås enligt denna lag att vara levereras i samband
med försäljning, att tjänst utförs eller förmedlas (tillhandahålls) mot vederlag,
att betalning uppbärs i förskott eller a conto för beställd vara eller
tjänst samt att vara eller tjänst uttas. Med försäljning eller tillhandahållande
likställs byte. Med uttag förstås att

a) vara tas i anspråk av den skattskyldige eller överlåts utan vederlag
eller mot vederlag som understiger det allmänna saluvärdet, när rätt till
avdrag för ingående skatt som hänför sig till den skattskyldiges förvärv av
varan har förelegat,

b) vara överförs från verksamhetsgren som medför skattskyldighet till
verksamhetsgren som ej medför skattskyldighet,

c) skepp, fartyg eller luftfartyg eller del, tillbehör eller utrustning därtill,
som vid förvärvet eller införseln har undantagits från skatteplikt enligt
8 § 1, tas i anspråk för ändamål som ej berättigar till sådant undantag,

d) tjänst, som även på annat sätt yrkesmässigt omsätts i verksamhet,
utförs eller tillhandahålls av den skattskyldige för egen eller annans räkning
utan vederlag eller mot vederlag som understiger det allmänna saluvärdet,
om ej annat följer av andra stycket,

e) tjänst i yrkesmässig byggnadsverksamhet av annan än den skattskyldige
tillförs fastighet som innehas eller nyttjas av den skattskyldige för
annat ändamål än stadigvarande bruk i byggnadsverksamheten,

f) vara, som utgör omsättnings- f) personbil, som utgör anläggtillgång
i skattskyldigs verksamhet, nings- eller omsättningstillgång

utnyttjas av den skattskyldige eller hos den som är skattskyldig för om annan

för privat bruk, när värdet av sättning av sådant fordon, eiler andel
privata utnyttjandet är mer än nan vara, som utgör omsättnings ringa.

tillgång i skattskyldigs verksamhet,

utnyttjas av den skattskyldige eller
annan för privat bruk, när värdet av
det privata utnyttjandet är mer än
ringa.

Omsättning enligt första stycket d) anses ej föreligga, om tjänst som
uttas avser nyttjande av personbil eller motorcykel, som har förhyrts för
annat ändamål än yrkesmässig återuthyrning. Utför skattskyldig själv
tjänst för egen räkning anses omsättning enligt första stycket d) föreligga
endast om han i samband med tjänsten tar ut vara av mer än ringa värde.

Som omsättning avses ej uttag av vara, som utgör omsättningstillgång,
för användning i verksamhet som medför skattskyldighet.

Som omsättning anses icke heller skadevållandes avhjälpande av skada.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:17

Ersättning som erhålles för annat omhändertagande än sådant som avses i
11 § 3 anses icke som omsättning för mottagaren.

Med personbil förstås enligt denna lag även lastbil med skåpkarrosseri
och buss, om fordonets totalvikt är högst 3000 kilogram.

3. Den som i egenskap av ombud i eget namn förmedlar vara eller tjänst
som anges i 2 § första stycket är skattskyldig om han uppbär likviden för
varan eller tjänsten, exempelvis såsom kommissionär vid försäljning i
kommission.

Vid försäljning på auktion av
vara som utgör omsättningstillgång
eller annan anläggningstillgång än
byggnad i yrkesmässig verksamhet
är den skattskyldig, för vars räkning
försäljningen sker. Sker auktionsförsäljning
av företag, som bildats
av producenter för avsättning
av deras produktion eller som tillkommit
för sådant syfte, är auktionsföretaget
att anse som skattskyldig
återförsäljare. Detta gäller
exempelvis auktionsföretag, som
förmedlar avsättning av grönsaker,
blommor m.m. för odlares räkning
och av fiskares fångst. I sådant fall
föreligger skattskyldighet både för
auktionsföretaget och för den, vars
varor säljes på auktionen. I andra
fall av försäljning på auktion för annans
räkning föreligger icke skattskyldighet
för auktionsförrättare.

Vid försäljning på auktion av
vara som utgör omsättningstillgång
eller annan anläggningstillgång än
byggnad i yrkesmässig verksamhet
är den skattskyldig, för vars räkning
försäljningen sker. Sker auktionsförsäljning
av företag, som bildats
av producenter för avsättning
av deras produktion eller som tillkommit
för sådant syfte, är auktionsföretaget
att anse som skattskyldig
återförsäljare. Detta gäller
exempelvis auktionsföretag, som
förmedlar avsättning av grönsaker,
blommor m. m. för odlares räkning
och av fiskares fångst. 1 sådant fall
föreligger skattskyldighet både för
auktionsföretaget och för den, vars
varor säljes på auktionen. I andra
fall av försäljning på auktion för annans
räkning föreligger inte skattskyldighet
för auktionsförrättare
för annat än förmedlingsersättning.

Vid försäljning på exekutiv auktion föreligger icke skattskyldighet för
den som ombesöijer försäljningen.

till 2 a §8

Bestämmelserna i tredje stycket
2, 3, 5-8 eller 10 gäller endast när
tjänsten avser verksamhet som
uppdragsgivaren bedriver i utlandet
och som skulle ha medfört skattskyldighet
om den utövats här i landet.

Bestämmelserna i tredje stycket
2, 3, 5—8 eller 13 gäller endast när
tjänsten avser verksamhet som
uppdragsgivaren bedriver i utlandet
och som skulle ha medfört skattskyldighet
om den utövats här i landet.

Leverans av vara från annat försäljningsställe på flygplats än exportbutik
enligt 27 § tullagen (1973:670) anses ha skett inom landet även när varan
är avsedd att medföras av köparen vid utresa ur landet.

Bestämmelserna i sjätte stycket tillämpas inte i de fall när köparen är
bosatt i Danmark, Finland eller Norge. Vid leverans till sådan köpare av
vara eller grupp av varor som normalt utgör en helhet och med ett försälj -

* Senaste lydelse 1979: 1190.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:17

ningspris, exklusive mervärdeskatt, om minst 1 OOO kronor anses dock
leveransen ha skett genom export under förutsättning att varan i nära
anslutning till leveransen av köparen har införts till Danmark, Finland eller
Norge och att mervärdeskatt eller motsvarande allmän omsättningsskatt
har erlagts vid införseln enligt tullräkning eller motsvarande handling.

till 7 §

Egendom av sådant slag som avses i 2 kap. 2 § jordabalken och som
enligt denna lag anses som fastighet räknas som fastighet även om byggnaden
tillhör annan än ägaren till jorden eller om den tillförts byggnad av
annan än byggnadens ägare.

Aktie, obligation, biljett, tottse- Aktie, obligation, biljett, lottsedel,
presentkort och annan jämför- del, presentkort och annan jämförlig
handling anses som vara endast lig handling anses som vara endast

när handlingen omsättes eller in- när handlingen omsätts eller införs

föres som trycksak. Sedel och mynt som trycksak.

anses som vara när fråga uppenbarligen
är om samlarobjekt.

till 8 §

Som yrkesmässig sjöfart anses även transport med skepp av eget gods.
Undantaget för skepp gäller icke sådan farkost, för vilken förflyttningen är
av underordnad betydelse i förhållande till huvuduppgiften. Flodspruta,
pontonkran, flytdocka och annan till tulltaxenummer 89.03 hänförlig farkost
än bärgningsfartyg utgör skattepliktig vara.

Undantaget för fartyg för yrkes- Undantaget för skepp för yrkesmässigt
fiske gäller Ma fartyg, som mässigt fiske gäller alla skepp, som

säljes eller införes för att användas säljs eller införs för att användas

vid sådant fiske, oavsett om farty- vid sådant fiske, oavsett om skep get

är särskilt anordnat för detta pet är särskilt anordnat för detta

ändamål. ändamål eller inte.

Undantaget för fartyg för livräddning, gäller endast sådant fartyg som
ställes till förfogande för Svenska sällskapet för räddning af skeppsbrutne.

Undantaget för gas och annat bränsle gäller icke vara, som med hänsyn
till försäljningsform, kvantitet eller förpackning har karaktär av butiksvara.

Undantaget för allmän nyhetstidning gäller sådan publikation av dagspresskaraktär
som normalt utkommer med minst ett nummer varje vecka.

Undantaget för periodisk publikation under 6 gäller svenskt och utländskt
alster av angivet slag, som enligt utgivningsplan utkommer med
normalt minst fyra nummer om året. Till sammanslutning med huvudsakligt
syfte att verka för idrottsligt ändamål hänföres endast sammanslutning
som är ansluten till Sveriges riksidrottsförbund eller Svenska korporationsidrottsförbundet
eller är representerad inom Sveriges olympiska kommitté.
Som försvarsfrämjande sammanslutning räknas endast sammanslutning
som anges i 1 § kungörelsen (1970:301) om frivillig försvarsverksamhet
eller som har till uppgift att stödja hemvärnets verksamhet.

till 10 §9

Skatteplikt föreligger icke för lagring av vara åt annan än skattskyldig
eller för tvätt av utrustning till icke skattepliktigt fartyg eller luftfartyg.

9 Senaste lydelse 1984:357.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Tjänst under 1 som avser sådan krigsmateriel, som anges i 8 § under 2 och

som äges av staten, är skattefri.

Med tillverkning på beställning avses förfärdigande av vara av material
som huvudsakligen tillhandahålls av beställaren. Till skattepliktig tjänst
enligt 1 räknas även inseminering och betäckning av djur.

Som skattepliktig uthyrning anses icke tillhandahållande av mätare,
apparat eller dylikt vid abonnemang på gas, vatten, värme, elektrisk kraft,
teletjänst eller liknande.

Med servering förstås tillhandahållandet av mat, dryck eller annan serveringsvara
för förtäring på stället inom därför iordningställd lokal eller
plats.

Förmedling under 1 är skatteplik- Förmedling under 1 är skattepliktig
endast när den sker av den som tig endast när den sker av den som

är handelsagent enligt lagen är handelsagent enligt lagen

(1914:45) om kommission, handels- (1914: 45) om kommission, handelsagentur
och handelsresande. agentur och handelsresande eller av

auktionsförrättare, som pä offentlig
auktion säljer skattepliktig vara
för annans räkning, om inte skattskyldighet
föreligger för auktionsförrättaren
enligt punkt 3 andra
stycket av anvisningarna till 2 §.

Som skattepliktig anses icke ren- Som skattepliktig rengöring

göring äv möbler och annan lös anses inte städning av bostäder och

egendom i samband med rengöring andra lokaler, sotning eller fönsterav
bostäder och andra lokaler. putsning.

Med omhändertagande och förstöring avses även omhändertagande av
sopor och avfall samt rening av avloppsvatten.

Till skattepliktig tjänst under 5 Till skattepliktig tjänst under 5

hänföres även tjänst som avser in- hänförs även tjänst som avser inredning
av byggnad eller anlägg- redning av byggnad eller anläggning.
ning. Som skattepliktig tjänst enligt

5 anses inte sådan kontroll eller besiktning
som utförs i samband med
fastighetsskötares eller vaktföretags
normala tillsyn.

Tjänst som innebär bärgning räknas som transporttjänst. Med annonsering
avses ackvisition och utformning av annons samt införande av annons,
dvs. upplåtelse av annonsutrymme i tidning eller annan publikation
eller i s.k. ljustidning.

Till skattepliktig tjänst under 2 hänförs även sådan tjänst som utförs i
hav, sjö eller annat vattendrag för förbättring av vattnet.

Som skattepliktig automatisk databehandling
räknas inte till någon
del tillhandahållande via dataterminal
av vara eller tjänst som inte
är skattepliktig enligt denna lag.

till 14 §

1 vederlaget eller saluvärdet inräknas mervärdeskatt och annan statlig
skatt eller avgift.

SkU 1985/86:17

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:17

Med vederlag avses vid omsättning mot kontant betalning den erhållna
likviden minskad med rabatt som direkt avgår från likviden och vid annan
omsättning det pris som överenskommits vid avtalets ingående enligt utfärdad
faktura eller annan handling. 1 vederlaget skall inräknas avbetalningstillägg
och varje annat pristillägg som skall erläggas av köparen enligt
avtalet utom ränta.

Vid beräkning av beskattningsvärde eller skattepliktig omsättning får
avdrag icke göras för s. k. villkorlig rabatt som utgår vid betalning inom
viss tid. Ej heller får avdrag göras för diskonto vid diskontering av kundväxel.

Vid omsättning som innebär att ny eller renoverad bilmotor lämnas till
bestämt pris mot att en renoveringsbar bilmotor av samma slag tages i byte
utan särskild värdering, skall i beskattningsvärdet icke inräknas något
värde för den inbytta motorn. Vad nu sagts gäller även vid annan jämförlig
omsättning.

Varas saluvärde bestämmes enligt ortens pris enligt samma grunder som
föreskrives i kommunalskattelagen.

Vid sådan försäljning av vara i förening med varans inmontering i fastighet
som ej utgör byggnads- eller anläggningsentreprenad och ej ingår
såsom ett led i sådan entreprenad, exempelvis försäljning i förening med
inmontering av enbart spis eller kylskåp, utgöres beskattningsvärdet av
hela vederlaget. Uttages särskild ersättning för inmonteringen, bestämmes
beskattningsvärdet för denna del av vederlaget enligt vad som gäller för
tjänst som avser fastighet.

Vid skattepliktig omsättning av inventarium eller annan tillgång som
tillhör verksamhet utgöres beskattningsvärdet alltid av vederlaget eller
saluvärdet eller, i fråga om monteringsfärdigt hus, 60 procent av vederlaget
eller saluvärdet.

Utgår gemensamt vederlag vid omsättning av varor eller tjänster, för
vilka olika regler för beskattningsvärdets bestämmande gäller eller av vilka
en del icke är skattepliktiga, bestäms beskattningsvärdet genom uppdelning
av vederlaget efter skälig grund. Motsvarande gäller saluvärde vid
uttag.

Vid uttag av tjänst som avser fastighet anses saluvärdet motsvara summan
av nedlagda kostnader jämte ränta på eget kapital och värdet av den
skattskyldiges eget arbete.

Med monteringsfärdigt hus förstås hus avsett för stadigvarande bruk,
som för uppförande på fast grund levereras antingen i form av färdigställda
byggnadselement, innefattande fullständig sats av bjälklags-, vägg- och
takkonstruktioner, även med tillhörande beklädnads- och isoleringsmaterial,
samt byggnadssnickerier, eller på motsvarande sätt färdigmonterat.

Vid omsättning enligt punkt 2
första stycket f) av anvisningarna
till 2 § anses som beskattningsvärde
ett belopp som överensstämmer
med det schablonvärde som
enligt 5 § lagen (1984:668) om uppbörd
av socialavgifter från arbetsgivare
har fastställts i fråga om tillhandahållande
av bilförmån åt anställd.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:17

till 17 §10

Avdrag för ingående skatt skall styrkas av skattedebitering på inköpsfaktura,
avräkningsnota eller motsvarande handling. Detta gäller dock inte
om säljaren enligt 16 § tredje stycket är undantagen från skyldighet att på
sådan handling ange skattens belopp och inte heller vid inköp från detaljhandeln,
om vederlaget understiger 200 kronor. Rätt till avdrag för ingående
skatt som anges i 17 § sjätte stycket föreligger endast om köpehandlingen
innehåller sådan uppgift som avses i anvisningarna till 16 § sista meningen.

Avdragsrätten för ingående skatt på driftkostnader för personbil eller
motorcykel som utgör inventarium i skattskyldigs verksamhet eller som
förhyrs för bruk i sådan verksamhet omfattar alla sådana kostnader oavsett
om fordonet helt eller endast delvis används i verksamheten. Används
personbil eller motorcykel, som har förhyrts för annat ändamål än yrkesmässig
återuthyrning, i mer än ringa omfattning i verksamhet som medför
skattskyldighet föreligger avdragsrätt för 50 procent av den ingående skatt
som belöper på hyran. Avser ingående skatt i annat fall endast delvis
sådant förvärv som omfattas av avdragsrätten eller endast delvis verksamhet
som medför skattskyldighet eller verksamhet som endast delvis medför
skattskyldighet, skall beloppet av den avdragsgilla ingående skatten bestämmas
genom uppdelning efter skälig grund när annat ej följer av 18 §
tredje stycket.

Kan det styrkas att vid leverans av vara till skattskyldig här i landet skatt
erlagts för utländsk ej skattskyldig leverantörs räkning vid varans införsel,
föreligger avdragsrätt för köparen med belopp motsvarande den av tullmyndigheten
uttagna skatten, om avdragsrätt förelegat om köparen själv
erlagt skatten.

Avdragsrätten för ingående skatt på jordbruksarrende omfattar hela
skatten, även om i arrendet ingår värdet av bostad.

Finansieringsföretag äger rätt till avdrag för ingående skatt som hänför
sig till värdet av vara som enligt köpeavtal återtagits av företaget när det
kan visas att köparen helt saknat rätt till avdrag för ingående skatt som
hänför sig till dennes förvärv av varan.

Skattskyldigs avdragsrätt omfattar även ingående skatt som hänför sig
till avhjälpande av skada som han vållat i sin verksamhet.

Förvärv eller införsel för verksamhet föreligger även när skattskyldigs
kostnad härför bestrides av skadevållande eller försäkringsgivare.

Har fastighetsägare inom tre år från utgången av det kalenderår under
vilket utförts ny-, till- eller ombyggnad av fastighet medgivits skattskyldighet
för uthyrning eller upplåtelse av fastigheten eller del därav enligt 2 §
fjärde stycket får han vid redovisningen av skatt avdraga ingående skatt
som hänför sig till byggnadsarbetena till den del de avser lokaler, som
upplåts för verksamhet som medför skattskyldighet enligt denna lag.

En fastighetsägare får, i den mån
han är skattskyldig för uthyrning eller
upplåtelse av fastighet eller del
därav enligt 2 § fjärde stycket,
inom tre år från förvärvet dra av
den skatt som upptagits i ett av säljaren
utfärdat intyg enligt 16 § femte
stycket. Motsvarande gäller, om

10 Senaste lydelse 1984: 357.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

fastigheten används i annan verksamhet
som medför skattskyldighet
enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1986 såvitt avser 8 § och anvisningarna
till 7 och 8 §§ och i övrigt den 1 juli 1986.

Äldre bestämmelser gäller fortfarande om upplåtelse, varom skriftligt
avtal träffats före ikraftträdandet, av rätt till patent, nyttjanderätt till
konstruktion eller uppfinning som avser skattepliktig vara samt nyttjanderätt
till system eller program för automatisk databehandling.

De nya bestämmelserna i 6 § gäller i fråga om beskattningsår som börjar
vid ikraftträdandet eller senare.

Äldre bestämmelser i 15 § femte stycket om återföring av ingående skatt
tillämpas på beslut som meddelas före den 1 juli 1986.

SkU 1985/86:17

Motionerna

SkU 1985/86:17

1985/86:189 av Rolf Dahlberg (m), vari yrkas att riksdagen, såvitt gäller
skatteplikt för bokföring och kamerala tjänster som utförs i samband med
bokföring, beslutar att avslå propositionen och att som sin mening ge
regeringen till känna vad i motionen anförts om nytt förslag rörande
mervärdebeskattning av administrativa tjänster.

1985/86:190 av Pär Granstedt (c) och Karl-Anders Petersson (c), vari yrkas
att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag till ändring i lagen om
mervärdeskatt i vad avser 8 § första stycket 1.

1985/86:191 av Jens Eriksson (m), vari yrkas att riksdagen avslår propositionen
såvitt avser ändringen av 8 § första stycket 1.

1985/86:192 av Bo Lundgren (m), vari yrkas att riksdagen beslutar ändra
lagen om mervärdeskatt så att skattskyldighet till mervärdeskatt för s.k.
kringtjänster behandlas likvärdigt oavsett vilken typ av företag som utför
tjänsten.

1985/86:193 av Wiggo Komstedt (m), vari yrkas att riksdagen beslutar avslå
propositionen såvitt avser uttagsbeskattning för privat nyttjande av personbilar
som utgör anläggningstillgång.

1985/86:194 av Gunnar Biörck i Värmdö (m), vari yrkas att

1. riksdagen genom att själv i all tillämplig lagstiftning iaktta en adekvat
terminologi, grundad på regeringsformens distinktion mellan skatter och
avgifter, föranleder regeringen och vederbörande myndigheter, inte minst
inom tullväsendet, att i förordningar, föreskrifter och informationsbroschyrer
tillämpa samma terminologi,

2. riksdagen beslutar att undanta vetenskapliga särtryck från mervärdeskatteplikt
i enlighet med vad riksskatteverket anfört till finansdepartementet
i skrivelse den 11 mars 1985.

1985/86:195 av Bo Lundgren (m) och Karl-Gösta Svenson (m), vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts beträffande en övergripande utredning om mervärdeskatten.

1985/86:196 av Bo Lundgren (m), vari yrkas att riksdagen beslutar avslå
propositionen såvitt avser punkt 2.4 Skatteplikt för ADB-program m.m. och
punkt 2.5 Datorbaserade informationstjänster m.m.

1985/86:197 av Oskar Lindkvist (s) och Sören Lekberg (s), vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen föreslagits
om utformningen av eventuell ändring i lagen om mervärdeskatt.

1985/86:198 av Kenth Skårvik (fp) och Leif Olsson (fp), vari yrkas att
riksdagen avslår propositionen såvitt avser ändring i 8 § första stycket 1 lagen
om mervärdeskatt.

1985/86:199 av Erling Bager (fp), vari yrkas att bokföring och kamerala
tjänster som utförs i samband med bokföring skall vara skattepliktiga, utom
då de tillhandahålls åt fastighetsförvaltare och kreditinstitut.

Inkomna skrivelser

SkU 1985/86:17

Skrivelser har inkommit från Datakonsultföreningen, Sveriges bostadsrättsföreningars
centralorganisation, Tjänsteförbundet och Boliden ädelmetall.

Utskottet

Beskattning av tjänster

I propositionen föreslås en utvidgning av skatteplikten för tekniska och
administrativa tjänster, bl.a. sådana ADB-tjänster som nu inte är skattepliktiga
samt bokföring och kamerala tjänster som utförs i samband med
bokföring.

Avsikten med att utvidga beskattningen är att eliminera kumulativa
skatteeffekter, underlätta tillämpningen och göra mervärdeskatten mera
konsumtions- och konkurrensneutral. Den helt dominerande delen av de
aktuella tjänsterna är sådana som köps av andra mervärdeskatteskyldiga,
och för dem medför enligt propositionen den utökade tjänstebeskattningen
en reell kostnadsminskning genom att säljaren i ökad utsträckning kan göra
avdrag för den ingående mervärdeskatten på sina investeringar. Om
tjänsterna däremot tillhandahålls t.ex. banker, försäkringsbolag och fastighetsförvaltande
företag, som inte är skattskyldiga, uppstår en kostnadsökning.
I de fall sådana kostnadsökningar uppstår vid köp av datatjänster från
gemensamt ägda särskilda bolag kan, framhålls det i propositionen, de
negativa effekterna dock undanröjas genom dispenser, liksom då en förening
eller ett förbund tillhandahåller anslutna föreningar motsvarande tjänster.

Ett annat problem som finansministern berör är svårigheterna att beskatta
importerade tjänster. Genom att köpa tjänster i utlandet kan en icke
mervärdeskatteskyldig undvika att betala svensk mervärdeskatt. Härigenom
föreligger redan nu en ojämlikhet i konkurrensen mellan svenska och
utländska företag, och denna obalans blir ännu mer accentuerad om en
utvidgad tjänstebeskattning genomförs. Finansministern finnér det därför
angeläget att finna en metod att beskatta importen av tjänster, och han
förordar i detta syfte fortsatt utredningsarbete om en mer generaliserad
tjänstebeskattning eller införande av någon form av importbeskattning.

I motion 196 framhåller Bo Lundgren (m) att den föreslagna utvidgningen av
skatteplikten för ADB-tjänster inte gäller importerade tjänster och att
konkurrensen därför kommer att snedvridas till förmån för utländska
företag. Motionären befarar också ökade svårigheter beträffande gränsdragningen
mellan skattepliktiga och skattefria tjänster. Han yrkar följaktligen
avslag på propositionen i denna del.

Oskar Lindkvist och Sören Lekberg (båda s) kritiserar i motion 197 också
förslaget såvitt avser data- och bokföringstjänster. Motionärerna anser att
den utökade skatteplikten på dessa områden kommer att medföra stora
problem för de folkrörelseorganisationer som byggt upp gemensamma
administrativa funktioner i särskilda serviceorgan. De begär nu ett riksdags -

uttalande av innebörd att datatjänster samt bokförings- och skrivtjänster som
tillhandahålls ”internt” inom banker, försäkringsbolag och bostadssektorn
skall undantas från mervärdeskatt.

Även Erling Bager (fp) vänder sig i motion 199 mot de nya reglerna i fråga
om bokföring och därmed sammanhängande kamerala tjänster, som enligt
hans mening kan förväntas leda till bristande konkurrensneutralitet genom
att större banker och fastighetsföretag kommer att utföra tjänsterna i egen
regi. Han yrkar därför att riksdagen beslutar undanta dessa tjänster från
skatteplikt i de fall de tillhandahålls fastighetsförvaltare och kreditinstitut.

Rolf Dahlberg (m) yrkar på liknande grunder i motion 189 avslag på
förslaget såvitt avser bokföring m.m. Han begär dessutom att regeringen
skall lägga fram ett nytt förslag om mervärdeskatt på administrativa tjänster.
Det förslaget bör enligt motionären vara utformat så att det inte leder till
bristande konkurrensneutralitet inom bostadssektorn.

Vid en samlad bedömning delar utskottet regeringens uppfattning att
väsentliga fördelar kan vinnas genom att beskattningen på tjänsteområdet
utvidgas så att beskattningen kommer att omfatta bl. a. även sådana
ADB-tjänster som nu inte är skattepliktiga och bokföringstjänster. Härigenom
undanröjs kumulativa effekter, samtidigt som skattesystemet blir
enklare och mer i överensstämmelse med vad som gäller i våra konkurrentländer.
Utskottet vill inte bestrida att den utvidgade skatteplikten kan
komma att medföra kostnadsfördyringar i vissa fall. Utskottet förutsätter
emellertid att möjligheten att medge dispens utnyttjas för att förhindra
negativa effekter på det bostadssociala området. I vissa motioner och vid
uppvaktningar inför utskottet har uttalats farhågor för att ett bifall till
propositionen kommer att öka benägenheten att utföra tjänster i egen regi.
Enligt utskottets mening bör mervärdeskattens betydelse för en sådan
utveckling inte överdrivas och det utgör med hänsyn till de fördelar förslaget
måste anses innebära inte något tillräckligt skäl mot reformens genomförande.
Vad särskilt gäller problemen med skattefri import av tjänster framgår av
propositionen att regeringen är inställd på att söka finna en tillfredsställande
lösning. Utskottet förutsätter att regeringen uppmärksammar de problem
som kan uppkomma, så att snabba motåtgärder kan sättas in om de negativa
effekterna blir mer påtagliga.

Med hänsyn till det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del
och avstyrker motionerna 189, 196 i denna del, 197 och 199.

När det gäller användningen av datorer för informationslagring och informationsåtervinning
görs för närvarande en uppdelning av den tillhandahållna
tjänsten i två delar, dels en alltid skattepliktig som avser datorbearbetningen,
dels en ibland skattefri och ibland skattepliktig som avser själva informationen.
Förslaget i propositionen innebär att skatteplikt för datorbaserad
information skall föreligga endast om det följer av de allmänna bestämmelserna
i mervärdeskattelagen (ML). Datorns roll blir underordnad och någon
uppdelning av vederlaget görs inte. Vissa särbestämmelser föreslås för
offentliga bibliotek, vetenskapliga institutioner och liknande.

I motion 196 av Bo Lundgren (m) yrkas avslag på propositionen i denna
del, som enligt motionärens mening bygger på alltför osäker grund.

SkU 1985/86:17

Utskottet vill för sin del framhålla att den uppdelning som nu görs av
datorbaserade informationstjänster är alltför lätt att kringgå och kan
anpassas till köparens mervärdeskatteförhållanden. Den ordning som föreslås
i propositionen är enligt utskottets uppfattning bättre, och reglerna bör
därför ändras nu, trots att de kan komma att behöva omprövas relativt snart
med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen. Utskottet tillstyrker
följaktligen propositionen och avstyrker motionen även i denna del.

I övrigt har utskottet inte funnit anledning till erinran mot förslaget såvitt
avser beskattningen av tjänster. Även i de delar som utskottet inte tagit upp
till särskild behandling tillstyrker utskottet således propositionen.

Övriga förslag i propositionen

I propositionen föreslås att det undantag från skatteplikt som gäller för fartyg
för yrkesmässigt fiske i fortsättningen inte skall gälla för båtar utan bara för
skepp. Däremot befrias sedlar och mynt för samlarändamål från skatt. Vissa
hjälporganisationer skall kunna erhålla återbetalning av skatten på förvärv
av vara som är avsedd att föras ut ur landet i biståndssyfte. Auktionsföretagens
provisioner görs skattepliktiga, liksom bilförsäljarnas privata utnyttjande
av fordon som utgör anläggningstillgång i rörelsen. Slutligen föreslås en
del ändringar av teknisk natur i reglerna om uthyrning av rörelselokaler och
en höjning av gränsvärdet för redovisningsskyldighet till 30000 kr.

I motionerna 190 av Pär Granstedt och Karl-Anders Petersson (båda c), 191
av Jens Eriksson (m) och 198 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (båda fp)
yrkas avslag på propositionen såvitt avser slopandet av undantaget för
fiskebåtar. Genomgående framhålls de likviditetsproblem som kan uppstå
för fiskeriföretag med helårs- eller halvårsredovisning till följd av att
fiskeriföretaget blir tvunget att under lång tid betala räntor för innestående
mervärdeskatt.

Utskottet ansluter sig till departementschefens ståndpunkt att samma
mervärdeskatteregler i princip bör gälla för fiskare som för andra näringsidkare.
De invändningar om likviditetsproblem som framförts finner utskottet
- liksom finansministern — överdrivna, och utskottet vill därvid hänvisa till
den möjlighet som finns för dem som redovisar hel- eller halvårsvis att i
samband med en kostnadskrävande investering tillfälligtvis gå över till
tvåmånadersredovisning. Utskottet förutsätter att myndigheterna kommer
att medge en sådan tillfällig övergång i de fall motionärerna avser, så att de
påtalade problemen undviks. Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen
i denna del och avstyrker motionerna.

När det gäller frågan om att beskatta ett privat utnyttjande av personbilar
som utgör anläggningstillgång hos bilförsäljare har avslag på propositionen
yrkats i motion 193 av Wiggo Komstedt (m). Motionären åberopar både
principiella och praktiska skäl.

Utskottet ansluter sig till departementschefens ståndpunkt att uttagsbeskattningen
bör omfatta alla fordon som används privat inom bilhandeln,
oberoende av hur fordonet bokförts. Utskottet tillstyrker således propositionen
i denna del och avstyrker motionen.

SkU 1985/86:17

Även i övrigt biträder utskottet regeringens förslag.

Övriga motioner

Genom en lagändring 1984 (prop. 1983/84:189, SkU 44) infördes skattefrihet
för vissa tjänster som utförs på ett tryckeri i samband med framställningen av
en skattefri publikation. Härmed avsågs tjänster som görs integrerat eller i
omedelbar anslutning till tryckningen, t.ex. kuvertering, adressering och
sortering. Enligt föredragande statsrådets uppfattning, mot vilken utskottet
inte fann anledning till erinran, skulle det däremot uppstå avsevärda
tillämpningsproblem om man i ML generellt undantog dessa tjänster oavsett
vem som utförde dem.

I motion 192 yrkar Bo Lundgren (m) att dessa tjänster skall behandlas
likvärdigt oavsett vilken typ av företag som utför tjänsten. Motionären
åsyftar närmast bokbinderier.

Utskottet, som anser att motionären inte har framfört några skäl som bör
föranleda utskottet att ändra ståndpunkt i frågan, vill i sammanhanget erinra
om att ett enskilt bokbinderi gjort en framställning till regeringen med
samma syfte som den nu aktuella motionen. Enligt utskottet saknas
anledning att föregripa regeringens ställningstagande i frågan, och utskottet
avstyrker följaktligen motionen.

I motion 194 yrkar Gunnar Biörck i Värmdö (m) bl.a. att vetenskapliga
särtryck skall undantas från mervärdeskatt. Motionären åberopar ett remissyttrande
av riksskatteverket över en framställning till regeringen av odontologiska
fakulteten vid Karolinska institutet om undantag från skatteplikt vid
införandet av vetenskapliga publikationer.

Utskottet finner inte heller i denna fråga skäl att föregripa regeringens
ställningstagande utan avstyrker motionen i denna del.

I samma motion yrkas att regering och riksdag och vederbörande
myndigheter skall iaktta en korrekt och på regeringsformen grundad
terminologi med avseende på skatter och avgifter. Motionären åsyftar bl.a.
tullväsendets föreskrifter och broschyrer.

Utskottet är i och för sig ense med motionären i frågan om vikten av att en
korrekt terminologi används i författningar och andra föreskrifter men anser
samtidigt att något särskilt uttalande härom av riksdagen inte är påkallat.
Utskottet vill erinra om att konstitutionsutskottet tidigare har betonat vikten
av att de olika utskotten i riksdagen fortlöpande bevakar att intentionerna i
regeringsformen tillgodoses i det praktiska arbetet med skatte- och avgiftsfrågorna.
Vidare bör framhållas att beredningsgruppen för tullagstiftningsfrågor
uppmärksammat dessa terminologiska frågor i ett nyligen framlagt
betänkande om en översyn av tullagstiftningen (Ds UD 1985:4).

Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motionen även i denna
del.

I motion 195 av Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (båda m) begärs en ny,
övergripande utredning om mervärdeskatten som tar särskild hänsyn till den
snabba tillväxten inom tjänstesektorn. Enligt motionärerna leder de förslag
som läggs av den pågående mervärdeskatteutredningen inte till ett tillfredsställande
helhetsresultat.

Mervärdeskatteutredningen, som arbetat sedan 1971, har hittills avlämnat

SkU 1985/86:17

nio betänkanden. Enligt vad utskottet erfarit avser man inom utredningen att
inom en inte alltför avlägsen framtid framlägga ett slutbetänkande. Utredningens
uppdrag är att tekniskt granska mervärdeskatten, men den är
oförhindrad att peka på sådana problemområden som faller utanför utredningsuppdraget
men som enligt utredningens mening ändå bör ses över.

Utskottet vill inte utesluta att det kan föreligga ett behov av en
övergripande översyn av mervärdeskatten. Det bör emellertid enligt utskottet
i första hand ankomma på regeringen att bedöma behovet av en sådan
översyn samt pröva inriktningen och uppläggningen av ett eventuellt nytt
översynsarbete. Utskottet förutsätter att regeringen har sin uppmärksamhet
riktad på frågan och avstyrker följaktligen motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ADB-program, bokföring m.m.

att riksdagen bifaller propositionen i denna del och avslår motionerna
1985/86:189,1985/86:196 i denna del, 1985/86:197 och 1985/86:199,

2. beträffande datorbaserade informationstjänster

att riksdagen bifaller propositionen i denna del och avslår motion
1985/86:196 i denna del,

3. beträffande övriga förslag i propositionen såvitt avser beskattning
av tjänster

att riksdagen bifaller propositionen i denna del,

4. beträffande fartyg för yrkesmässigt fiske

att riksdagen bifaller propositionen i denna del och avslår motionerna
1985/86:190, 1985/86:191 och 1985/86:198,

5. beträffande privat utnyttjande av bil

att riksdagen bifaller propositionen i denna del och avslår motion
1985/86:193,

6. beträffande övriga förslag i propositionen
att riksdagen bifaller propositionen i denna del,

7. beträffande s.k. kringtjänster

att riksdagen avslår motion 1985/86:192,

8. beträffande terminologin i lagstiftningen

att riksdagen avslår motion 1985/86:194 yrkande 1,

9. beträffande vetenskapliga särtryck

att riksdagen avslår motion 1985/86:194 yrkande 2,

10. beträffande en ny utredning om mervärdeskatten
att riksdagen avslår motion 1985/86:195,

11. beträffande lagförslaget

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan hemställt och anfört antar
det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen
(1968:430) om mervärdeskatt.

Stockholm den 11 december 1985
På skatteutskottets vägnar
Jan Bergqvist

SkU 1985/86:17

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Olle Westberg (s)*,
Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren
(m)*, Egon Jacobsson (s), Anita Johansson (s), Britta Bjelle (fp), Karl
Björzén (m), Lars Hedfors (s), Karl-Anders Petersson (c), Tommy Franzén
(vpk) och Bruno Poromaa (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservationer

ADB-program, bokföring m.m. (mom. 1 och 11 i motsvarande
del)

1. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Karl-Anders
Petersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”Vid en”
och slutar med ”och 199” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill inte bestrida att vissa fördelar kan vinnas genom att utvidga
skatteplikten för tjänster men anser samtidigt att regeringen har underskattat
problemen på ADB- och bokföringsområdet, framför allt när tjänsterna
tillhandahålls icke skattskyldiga. Utskottet tänker närmast på banker,
försäkringsbolag och fastighetsförvaltande företag, vilka enligt vad utskottet
kan bedöma får vidkännas påtagliga kostnadsökningar om förslaget genomförs.
Från rättssäkerhetssynpunkt är det inte tillfredsställande att ett
dispensinstitut skall utgöra korrigeringsmedel, eftersom beslut att medge
eller vägra dispens måste grundas på ett visst mått av godtycke. Någon
betryggande garanti mot ej avsedda kostnadsökningar inom de berörda
sektorerna utgör i varje fall inte dispensinstitutet, och det kan dessutom —
som påpekas i motion 197 - förekomma att andra organisationer valt att
samla administrativa funktioner i särskilda serviceorgan, vars tjänster på
ADB- och bokföringsområdet nu föreslås bli skattepliktiga. I det perspektivet
ligger det nära till hands att befara en ökning av benägenheten att uföra
tjänsterna i egen regi hos de företag och organisationer som har kapacitet till
det. Utskottet finner det inte förenligt med principen om neutralitet i
beskattningen att reglerna utformas så att storskalig verksamhet främjas på
bekostnad av annan verksamhet. Särskilt inom bostadssektorn torde förslaget
få konkurrenssnedvridande effekter, och kostnadsökningarna torde
enligt utskottets bedömning i stor utsträckning drabba privata fastighetsägare
och mindre bostadsrättsföreningar. Utskottet finner att avsaknaden i
propositionen av en mera ingående analys av de ekonomiska effekterna
utgör en allvarlig brist.

En annan svaghet i propositionen är att konkreta förslag saknas om hur
man skall angripa problemet med skattefri tjänsteimport. Genom att de
ifrågavarande tjänsterna inte beskattas om de utförs i utlandet skapas enligt
utskottet en ohållbar konkurrenssituation för svenska företag som produce -

SkU 1985/86:17

rar motsvarande tjänster inom Sverige. Utskottet kan inte nöja sig med de
något obestämda besked om fortsatt utredningsarbete som lämnas av
finansministern.

De olägenheter — bristen på konkurrensneutralitet m.m. — som utskottet
pekat på är enligt utskottets mening av så allvarlig beskaffenhet att förslaget
bör avslås i vad det avser ADB- och bokföringstjänster. Regeringen bör
återkomma med ett nytt förslag som innehåller en godtagbar lösning på de
berörda problemen. Utskottet avstyrker följaktligen propositionen i denna
del och tillstyrker motionerna 189,196 i motsvarande del och 199, varigenom
även motion 197 får anses tillgodosedd.

dels att utskottet under mom. 1 och 11 i motsvarande del bort hemställa
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:189, 1985/86:196 i
denna del och 1985/86:199, med anledning av motion 1985/86:197 samt
med avslag på proposition 1985/86:47 i denna del beslutar beträffande
lagförslaget

dels såvitt avser 7 § fjärde stycket att orden ”rätt att nyttja system
eller program för automatisk databehandling” skall utgå,
dels såvitt avser 10 § första stycket att de föreslagna ändringarna
under punkterna 8 och 11 skall utgå,

Datorbaserade informationstj änster (mom. 2 och 11 i motsvarande
del)

2. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Karl-Anders
Petersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Det förslag som läggs fram i propositionen bör enligt finansministern ses
som en provisorisk lösning som relativt snart kan behöva omprövas med
hänsyn inte minst till den snabba tekniska utvecklingen. Utskottet anser
liksom motionären att man inte bör införa beskattningsregler på så lösa
grunder. Bl.a. kommer - som departementschefen själv framhåller - vissa
dataföretag att även i fortsättningen få en blandad verksamhet. Utskottet
anser att departementschefen har underskattat de gränsdragningsproblem
som därvid måste uppkomma, inte minst mot bakgrund av det skiftande
utbud av informationstjänster som dataföretagen tillhandahåller. Att knyta
an skatteplikten till innehållet i och syftet med den tillhandahållna informationen
kommer att ställa de tillämpande myndigheterna inför svåra tillämpningsproblem.
Möjligheterna att rubricera tillhandahållna tjänster på olika
sätt i skatteundandragande syfte kommer enligt utskottets uppfattning i stort
sett att kvarstå. Vidare anser utskottet att möjligheterna till skattefri import
på detta tjänsteområde är särskilt belastande för systemet och kan leda till
allvarliga konkurrensnackdelar på hemmamarknaden för de svenska dataföretagen.

SkU 1985/86:17

dels att utskottet under mom. 2 och 11 i motsvarande del bort hemställa
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:196 i denna del och med
avslag på propositionen i denna del beslutar beträffande lagförslaget
dels såvitt avser anvisningarna till 10 § att sista stycket i förslaget skall
utgå,

dels såvitt avser punkt 1 av anvisningarna till 2 § att elfte stycket i
förslaget skall utgå,

S.k. kringtjänster (mom. 7)

3. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”Utskottet,
som” och slutar med ”följaktligen motionen” bort ha följande lydelse:
Genom 1984 års lagändring infördes skattefrihet för s.k. ”kringtjänster”,
t.ex. kuvertering, adressering och sortering, som sker på tryckeri i samband
med framställningen av skattefria publikationer. Om samma tjänster utförs i
annat sammanhang är de däremot skattepliktiga. Härigenom har en obalans
byggts in i lagstiftningen, och utskottet anser att regeringen snarast bör lägga
fram förslag som undanröjer denna ojämlikhet. Det sagda bör ges regeringen
till känna. Med detta tillstyrker utskottet motionen.

dels att utskottet under mom. 7 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:192 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

Vetenskapliga särtryck (mom. 9)

4. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”även i denna del” bort ha följande lydelse:
Regeringen har tidigare genom särskilt beslut undantagit doktorsavhandlingar
från skatteplikt till mervärdeskatt. Riksskatteverket har i sitt remissyttrande
funnit det följdriktigt att undanta även särtryck från vetenskapliga
tidskrifter och anvisat en lämplig gränsdragning. Utskottet anser att regeringen
bör ta fasta på verkets förslag. Ett riksdagsuttalande härom är enligt
utskottets mening befogat, och utskottet tillstyrker följaktligen motionen.

dels att utskottet under mom. 9 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:194 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

Fartyg för yrkesmässigt fiske (mom. 4)

1. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo
Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Karl-Anders
Petersson (c) anför:

SkU 1985/86:17

Vi vill understryka att ett slopande av skattefriheten för fiskebåtar riskerar
att främst drabba kust- och insjöfiskarena, då dessa i regel har fartyg som är
mindre än tolv meter långa. Många av dessa fiskeföretag torde - som
motionärerna framhåller - redovisa sin mervärdeskatt hel- eller halvårsvis
och har därför långa tidsperioder mellan avstämningarna. Allvarliga likviditetsproblem
kan uppstå om fiskeföretaget under lång tid måste betala räntor
för innestående mervärdeskatt. Härtill kommer problemen för dem som på
grund av den höjda gränsen för redovisningsskyldighet helt bortkopplas från
redovisningssystemet.

Vi utgår ifrån att skattemyndigheterna tillämpar redovisningsbestämmelserna
som utskottet angett, varigenom de nämnda problemen torde kunna
elimineras. Vi förutsätter att regeringen uppmärksamt följer effekterna av de
nya reglerna och vidtar åtgärder om de ekonomiska påfrestningarna för dem
som berörs av de nya reglerna trots allt visar sig bli besvärande.

S. k. kringtjänster(mom. 7)

2. Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Britta Bjelle (fp) och Karl-Anders
Petersson (c) anför:

Att s. k. kringtjänster undantas från beskattning endast när de utförs av
tryckeri i samband med framställningen av en skattefri publikation är
betingat av praktiska skäl. Vi delar i sak uppfattningen att man då det gäller
dessa tjänster byggt in en från principiell synpunkt olämplig obalans i
beskattningen, men man kan enligt vår uppfattning inte bortse från de
administrativa problem som en eventuell ändring av reglerna skulle kunna
medföra. Saken bör alltså enligt vår mening bedömas i ett större sammanhang
och vi anser oss inte på grund av vad som anförts i motionen ha skäl att
nu påkalla några ändringar av reglerna eller ett tillkännagivande av
riksdagen, desto mindre som frågan är under beredning inom regeringskansliet
och ett ställningstagande av regeringen är att förvänta inom kort. För
dagen har vi alltså inget yrkande, men vi förbehåller oss rätten att återkomma
i lämpligt sammanhang.

En ny utredning om mervärdeskatten (mom. 10)

3. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anför:

Mot bakgrund av den snabba tillväxt som kan förväntas ske inom

tjänstesektorn i framtiden delar vi den bedömning som görs av motionärerna
bakom motion 195 att mervärdebeskattningen bör bli föremål för en mer
genomgripande översyn än som ryms inom den pågående mervärdeskatteutredningens
uppdrag. Ett sådant större utredningsarbete är också - som
någon remissinstans framhållit - motiverat av att mervärdeskattelagen
tenderar att utvecklas till ett ohanterligt lappverk i stil med kommunalskattelagen.
Utredningen bör vara parlamentariskt förankrad och inriktad på att
åstadkomma ett tillfredsställande helhetsresultat.

Vi förutsätter att regeringen som utskottet anfört uppmärksammar detta
behov och tar erforderliga initiativ. Vi anser oss därför inte nu ha anledning
att påkalla ett uttalande av riksdagen.

SkU 1985/86:17

gotab Stockholm 1985 83808