Socialförsäkringsutskottets
betänkande 1985/86:23

om krav på studieintyg från läroanstalten för högskolestuderande
vid delutbetalningar av studiemedel
(prop. 1985/86:100)

Propositionen

Regeringen har i proposition 1985/86:100, bil. 10 (utbildningsdepartementet)
under litt. E 4. Studiemedel m. m. föreslagit riksdagen att godkänna de
förändringar av utbetalningsrutinerna för studiemedel som förordats i propositionen.

De förändringar av utbetalningsrutinerna som avses är dels månadsutbetalning
av studiemedel till studerande i gymnasial utbildning, dels krav på
studieintyg för högskolestuderande vid båda delutbetalningarna av studiemedel
under samma termin.

Förslaget i förstnämnda avseende är tidigare behandlat av riksdagen (se
SfU 1985/86:14, rskr. 198). I förevarande betänkande behandlas därför endast
förslaget om krav på studieintyg.

Motionerna

I motion 1985/86:Sf426 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om att studieintyg skall lämnas en gång per termin.

I motion 1985/86:Sf429 av Rune Backlund (c) hemställs att riksdagen beslutar
att avslå förslaget om nya regler för utbetalningen av studiemedel.

I motion 1985/86:Sf431 av Per Unckel m. fl. (m) hemställs

3. att riksdagen avslår regeringens förslag att krav på studieintyg från läroanstalten
skall gälla även terminens andra utbetalning.

Yttrande från utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har avgivit yttrande över propositionen och motionerna.
Yttrandet, UbU 1985/86:2 y, finns intaget som bilaga till betänkandet.

Utskottet

Studiemedel utbetalas för närvarande två gånger per termin.

Vid terminens första utbetalning gäller att studiemedelsmottagaren skall
försäkra att han eller hon studerar vid angiven läroanstalt i den omfattning
som beslutet om studiemedel avser. Vidare skall genom intyg från läroan -

SfU

1985/86:23

1 Riksdagen 1985186. 11 sami. Nr23

stalten styrkas att personen i fråga är registrerad och i övrigt bedöms ha fullgjort
vad som ankommer på en studerande vid läroanstalten. Vid terminens
andra utbetalning krävs för närvarande endast studieförsäkran från den
studerande.

Propositionens förslag innebär att krav på studieintyg från läroanstalten
skall gälla för båda delutbetalningarna när det gäller studerande på högskolenivå.
Genom denna förändring förmodas summan oriktigt utbetalade studiemedel
att minska. Om förslaget godkänns av riksdagen avser departementschefen
att föreslå regeringen att ge CSN i uppdrag att efter samråd
med UHÄ genomföra den nya rutinen fr. o. m. budgetåret 1986/87.

Rune Backlund anför i motion Sf429 att ett genomförande av propositionens
förslag skulle medföra ökad administration vid högskolan och att det
därför är osäkert om några större besparingar skulle kunna uppnås. Mot
bakgrund av det anförda yrkar motionären avslag på propositionen. Även
motionärerna i motion Sf431 av Per Unckel m. fl. (yrkande 3) yrkar avslag
på propositionens förslag. Motionärerna anför att ett genomförande av förslaget
skulle innebära ytterligare en byråkratisk börda på den högre utbildningen
med de kostnader som detta innebär. Slutligen begärs i motion Sf426
av Lars Werner m. fl. i yrkande 12 ett tillkännagivande om att studieintyg
även fortsättningsvis skall lämnas en gång per termin.

Utbildningsutskottet har i sitt yttrande framhållit att det av såväl CSN som
utbildningsdepartementet antas att antalet felaktiga utbetalningar av studiemedel
vid terminens mitt är stort. Enligt vad utbildningsutskottet erfarit från
utbildningsdepartementet kan en besparing mellan 25 och 45 milj. kr. beräknas
för budgetåret 1986/87 genom den föreslagna åtgärden för
utbetalningskontroll. Ett något lägre belopp utgör grund för medelsberäkningen
i budgetpropositionen.

Vidare har utbildningsutskottet erinrat om att anslagen till lärarlöner
m. m. för grundläggande högskoleutbildning och till studiemedel är en samlad
resurs för högskolan och att resp. anslagsbelopp för budgetåret 1986/87
uppgår till 3,2 miljarder kronor och 4,7 miljarder kronor. Förutsättningarna
för en kontroll av att utbetalade studiemedel används för sitt ändamål - studier
- saknas om den inte sker i samverkan med läroanstalterna. Högskoleenheterna
och studiemedelsnämnderna har således ett gemensamt ansvar
för att studiemedlen används för avsett ändamål.

Mot bakgrund av riksdagens beslut (SfU 1981/82:8, rskr. 186) med anledning
av proposition 1981/82:100, bil. 10 kan, såsom påpekats av utbildningsutskottet,
frågan om antalet studieintyg avgöras på myndighetsnivå. Med
hänsyn härtill och till att det i propositionen föreslagna systemet enligt utskottets
bedömning nu skulle medföra ett administrativt merarbete anser
utbildningsutskottet att riksdagen med anledning av propositionen och motionerna
som sin mening bör ge regeringen till känna att frågor av denna
karaktär även fortsättningsvis bör avgöras på myndighetsnivå samt att största
möjliga begränsning av de administrativa åtgärderna bör ske i samband
med framtida förändrade utbetalningsrutiner för studiemedel.

Såsom framhållits i utbildningsutskottets yttrande skulle det i propositionen
föreslagna systemet med krav på studieintyg även vid den andra delutbetalningen
av studiemedel under samma termin nu medföra ett administrativt
merarbete. Med hänsyn härtill är socialförsäkringsutskottet för närvarande
inte berett att tillstyrka propositionens förslag.

SfU 1985/86:23

Hemställan

SfU 1985/86:23

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Sf426 yrkande 12,
1985/86:Sf429 och 1985/86:Sf431 yrkande 3 samt med avslag på propositionen
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 20 maj 1986

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Doris Håvik

Närvarande: Doris Håvik (s), Nils Carlshamre (m), Börje Nilsson (s), Ralf
Lindström (s), Karin Israelsson (c), Ulla Johansson (s), Gullan Lindblad
(m), Lena Öhrsvik (s), Kenth Skårvik (fp), Siri Häggmark (m), Ingegerd
Elm (s), Margo Ingvardsson (vpk), Barbro Sandberg (fp), Kersti Johansson
(c) och Ingegerd Anderlund (s).

Reservation

Doris Håvik, Börje Nilsson, Ralf Lindström, Ulla Johansson, Lena Öhrsvik,
Ingegerd Elm och Ingegerd Anderlund (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar med ”Såsom framhållits”
och slutar med ”propositionens förslag.” bort ha följande lydelse:
Utbildningsutskottet har i ett enigt yttrande ansett att socialförsäkringsutskottet
med anledning av propositionen och de ifrågavarande motionsyrkandena
bör föreslå riksdagen att som sin mening ge regeringen till känna
vad utbildningsutskottet anfört om att frågor av denna karaktär bör avgöras
på myndighetsnivå samt att största möjliga begränsning av de administrativa
åtgärderna bör ske i samband med framtida förändrade utbetalningsrutiner
för studiemedel.

Socialförsäkringsutskottet delar helt denna uppfattning och anser att detta
bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet bort hemställa

att riksdagen med anledning av propositionen och motionerna
1985/86:Sf426 yrkande 12, 1985/86:Sf429 och 1985/86:Sf431 yrkande
3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Utbildningsutskottets yttrande
1985/86:2 y

SfU 1985/86:23

Bil.

över krav på studieintyg för högskolestuderande från
läroanstalten vid delutbetalningar av studiemedel
(prop. 1985/86:100)

Till socialförsäkringsutskottet

Genom beslut den 25 februari 1986 har socialförsäkringsutskottet hemställt
om yttrande från utbildningsutskottet över dels proposition 1985/86:100, bil.

10, punkt E 4, såvitt avser krav på studieintyg för högskolestuderande från
läroanstalten vid båda delutbetalningarna av studiemedel under samma
termin, dels motionerna 1985/86:Sf426 yrkande 12, 1985/86:Sf429 och
1985/86:Sf431 yrkande 3.

Utgångspunkter

Studiemedel betalas för närvarande ut två gånger per termin. Alla studerande
som får studiemedel finns upptagna i ett datorbaserat utbetalningsregister
hos centrala studiestödsnämnden (CSN). Blanketter för studiemedelsrekvisition
skrivs ut maskinellt och skickas till den studerande ca en vecka före
terminsstarten och ca två veckor före första dagen i andra utbetalningsperioden
under terminen.

För den första utbetalningen på terminen gäller att studiemedelsmottagaren
skall försäkra att han eller hon studerar vid angiven läroanstalt i den
omfattning som beslutet om studiemedel avser. Vidare skall genom intyg
från läroanstalten styrkas att personen i fråga är registrerad och i övrigt
bedöms ha fullgjort vad som ankommer på en studerande vid läroanstalten.

För den andra utbetalningen på terminen krävs för närvarande endast
studieförsäkran från den studerande.

Propositionen

Föredragande statsrådet anser att den studerande skall lämna av läroanstalten
utfärdat studieintyg inte bara vid terminens början utan också innan
studiemedelsbeloppet för den andra hälften av terminen får utbetalas.

Avsikten med den förändrade rutinen är att minska summan oriktigt
utbetalade studiemedel.

Motionerna

I motionerna 1985/86:Sf426 (vpk) yrkande 12, 1985/86:Sf429 (c) och

1985/86:Sf431 (m) yrkande 3 ifrågasätts den ordning som avses bli införd. I 4

motion 1985/86:Sf429 anförs att administrationen vid högskolan härigenom
skulle öka och att det är osäkert om man gör några större besparingar genom
utbetalningskontroll.

Utskottet

Regeringen räknar med att 4,7 miljarder kronor under år 1986 kommer att
betalas ut i studiemedel. För samma år beräknas 1,3 miljarder kronor
återbetalas till staten. Studiemedlen räknas som en utgift på riksstaten.
Reglerna för återbetalning av studiemedel är sådana att den studerande
normalt får betydande subventioner på grund av låneavgiftens nivå och
kredittidens längd.

Den generella rätten till studiemedel avser 12 terminer. Antalet studiemedelstagare
inom högskolan är för närvarande ca 120 000. Normalbeloppet för
en studerande utan barntillägg är för hel termin 16 900 kr. Det förekommer
att studerande antingen avslutar en längre högskoleutbildning genom en
sluttentamen vid terminens mitt eller avbryter sina studier för gott kort efter
terminsstarten. Trots detta kan den andra delutbetalningen av studiemedel
kvitteras ut. Antalet felaktiga utbetalningar av studiemedel vid terminens
mitt antas av CSN och utbildningsdepartementet vara stort. Således beräknade
CSN redan i sin anslagsframställning för budgetåret 1982/83 en besparing
om 25 milj. kr. genom den nu aktuella åtgärden för utbetalningskontroll.
Enligt vad utskottet erfarit från utbildningsdepartementet kan motsvarande
belopp för budgetåret 1986/87 uppskattas till mellan 25 och 45 milj. kr. Ett
något lägre belopp utgör grund för medelsberäkningen i budgetpropositionen.
Härtill kommer minskade kostnader för bl. a. administrationen av
återkrav i de fall studieavbrotten upptäcks (utredningsarbete, domstol,
kronofogde, eventuell avskrivning). Kravet på studieintyg vid andra utbetalningstillfället
skulle minska antalet återkravsärenden.

Anslagen till lärarlönerm. m. förgrundläggande högskoleutbildning är för
budgetåret 1986/87 ca 3,2 miljarder kronor. Anslaget till studiemedel är för
samma budgetår 4,7 miljarder kronor, varav ca två tredjedelar avser
högskolestuderande. Utskottet vill erinra om de båda beloppen med hänsyn
till att anslagen till grundläggande högskoleutbildning och till studiemedel är
en samlad resurs för högskolan.

Förutsättningarna för en kontroll av att utbetalade studiemedel används
för sitt ändamål - studier - saknas om den inte sker i samverkan med
läroanstalterna. Högskoleenheterna och studiemedelsnämnderna har ett
gemensamt ansvar för att studiemedlen används för avsett ändamål.

För närvarande hanteras studieintygen som krävs vid det första utbetalningstillfället
under en termin i princip manuellt. Det bör dock noteras att
Chalmers tekniska högskola (CTH) sedan år 1975 bedrivit en ADB-baserad
försöksverksamhet med nya former för bl. a. studieintyg. Försöksverksamheten
har enligt CTH utvecklats väl. Efter riksdagens enhälliga tillkännagivande
vid riksmötet 1984/85 (UbU 1984/85:14 s. 2-3, rskr. 1984/85:174)
bedrivs i dag inom högskolan i övrigt försöksverksamhet med LADOK
(lokalt ADB-baserat studiedokumentationssystem). Universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) har nyligen till regeringen lämnat in en tidplan för

SfU 1985/86:23

Bil.

arbetet med LADOK, av vilken framgår att ett stort antal högskoleenheter
önskar övergå till LADOK redan budgetåret 1987/88. Enligt UHÄ går det
emellertid inte att tillmötesgå både de många önskemålen om övergång till
LADOK redan läsåret 1987/88 och önskemålen om medel för investeringsoch
utvecklingskostnader, om inte särskilda medel finns tillgängliga under
budgetåret 1986/87.

Regeringen har nyligen - i enlighet med tillträdesutredningens förslag -uppdragit åt UHÄ och CSN att i samråd analysera möjligheterna att
samverka i fråga om antagning, studiestöd och studiedokumentation. Enligt
vad utskottet inhämtat från UHÄ är man från ämbetets sida beredd att i detta
sammanhang och vid utvecklingen av LADOK även behandla frågan om
studieintyg vid mitten av termin.

Dåvarande utbildningsminister Wikström anmälde i proposition 1981/
82:100, bil. 10 (s. 614-615) för riksdagen att det i ett läge där det är angeläget
att hushålla med resurserna är särskilt väsentligt att förhindra att studiemedel
betalas ut oberättigat. Han sade sig skola återkomma till regeringen med
förslag som gör det möjligt för CSN att göra studiekontrollen på ett mera
flexibelt sätt än dittills. Riksdagen hade ingen erinran häremot (SfU
1981/82:8, rskr. 1981/82:186). På grundval härav erhöll 4 kap. 27 § studiestödsförordningen
sin nuvarande lydelse: ”Studiemedel får betalas ut
endast om det är styrkt att den studerande bedriver de studier för vilka
medlen beviljats enligt de närmare bestämmelser som centrala studiestödsnämnden
meddelar.”

Frågan om antalet studieintyg per termin är således inte bunden med
riksdagen.

Utskottet anser att frågor av denna karaktär även i fortsättningen bör
avgöras på myndighetsnivå. Utskottet förutsätter att administrativa åtgärder
för att åstadkomma en bättre utbetalningskontroll begränsas i största möjliga
utsträckning. Utskottet bedömer att det i propositionen föreslagna systemet
nu skulle medföra ett administrativt merarbete. Vidare vill utskottet i
sammanhanget erinra om de förändrade möjligheterna gällande återbetalning
av outnyttjade studiemedel. Enligt budgetpropositionen (bil. 10 s. 367)
kommer detta att kunna ske utan tillämpning av gängse återbetalningsregler.

Utskottet anser att socialförsäkringsutskottet med anledning av propositionen
och de ifrågavarande motionsyrkandena bör föreslå riksdagen att som
sin mening ge regeringen till känna vad utbildningsutskottet anfört om att
frågor av denna karaktär bör avgöras på myndighetsnivå samt att största
möjliga begränsning av de administrativa åtgärderna bör ske i samband med
framtida förändrade utbetalningsrutiner för studiemedel.

Stockholm den 17 april 1986

På utbildningsutskottets vägnar

Georg Andersson

SfU 1985/86:23

Bil.

Närvarande: Georg Andersson (s), Pär Granstedt (c), Lars Gustafsson (s),
Helge Hagberg (s), Ylva Annerstedt (fp), Lars Svensson (s), Birgitta Rydle
(m), Ingvar Johnsson (s), Barbro Nilsson (s), Lars Leijonborg (fp), Göran
Allmér (m), Larz Johansson (c), Björn Samuelson (vpk), Marita Bengtsson
(s) och Birger Hagård (m).

SfU 1985/86:23

Bil.

gotab Stockholm 1