Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1985/86:22

om föräldraförsäkringen m. m.

SfU

1985/86:22

Propositionerna Proposition 1985/86:100 FEMTE HUVUDTITELN

Regeringen har i proposition 1985/86:100, bil. 7 (socialdepartementet) under littera C Ekonomiskt stöd till barnfamiljer m.m. föreslagit riksdagen att

(C 2) till Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 954 000 000 kr. och

(C 3) fill Vårdbidrag för handikappade barn för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 470 000 000 kr.

Proposition 1985/86:137

I proposition 1985/86:137 om ökat ekonomiskt stöd till barnfamiljerna har regeringen (socialdepartementet) - i de delar som hänvisats till socialförsäk­ringsutskottet - föreslagit riksdagen att

dels anta förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

dels till Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret 1986/87 anvisa ett med 10 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag.

I samma proposition har regeringen (utbildningsdepartementet) föreslagit

riksdagen att dels anta förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349), dels till Studiehjälp m. m. för budgetåret 1986/87, utöver vad som har

föreslagits i proposition 1985/86:100, bil. 10 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett med 230 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag. Lagförslagen återfinns som bilaga till betänkandet.

Propositionen i övrigt kommer att behandlas av socialutskottet i betänkandet SoU 1985/86:28.

1 Riksdagen 1985/86.11 saml. Nr22

Motioner                                                        SfU 1985/86:22

Motioner väckta under den allmänna motionstiden

I motion 1985/86:81202 av Stig Alerrryrm. fl. (s) föreslås att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av förändringar i ersättningarna för vård av sjukt barn.

I motion 1985/86:81205 av Gullan Lindblad m. fl, (m) hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till tre eller fler graderingar av vårdbidraget i stället för nuvarande två,

I motion 1985/86:81216 av Ann-Cathrine Haglund m,fl. (m) hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om regler för utgivande av vårdbidrag som medger en rättvis behandling av diabetesbarnens speciella problematik vid vårdbidragsangivningen.

I motion 1985/86:81218 av Mona Sahlin (s) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motioneri Irarrrlörts angående en översyn av reglerna för tillfällig vård av sjukt barn.

I motion 1985/86:81219 av Marianne Karlsson (c) hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär att båda föräldrarna till ett handikap­pat barn får rätt till sjukpenning vid vård av sjukt barn.

I motion 1985/86:Sf221 av Margareta Andrén m.fl. (fp) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att ATP-grundande ersättning skall utgå enligt den allmänna försäkringen vid vård av anhörig eller annan närstående med ersättningsbelopp motsvarande sjukpenningens storlek och att en reform som denna genomförs successivt med prioritet av vård i livets slutskede.

I motion 1985/86:81228 av All Svensson (c) hemställs

1, att riksdagen hos regeringen begär förslag till förbättringar av föräldra­försäkringen i enlighet med vad som anförts i motionen.

I motion 1985/86:81230 av Karin Israelsson (c) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om vilande sjukpenninggrundande inkomst för föräldrar till svårt, långvarigt sjuka små barn.

I motion 1985/86:81236 av Birthe Sörestedt (s) och Margit Sandéhn (s) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen angående utvidgad rätt till tillfällig föräldrapenning.

I motion 1985/86:81238 av Bo Nilsson (s) och Ingvar Björk (s) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeiringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av ersättning lör vård av svårt sjuka lamiljemedlemmar i hemmet under kortare perioder.

I motion 1985/86:81247 av Lennart Brunander (c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om en till tre veckor förlängd ledighet för fadern vid barns födelse när familjen redan tidigare har barn.

 

I motion 1985/86:81258 av Lars Werner m, fl. (vpk) hemställs     SfU 1985/86:22

1.   att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag som innebär att fr. o.m. den 1 juli 1987 föräldrapenning skall utbetalas under 18 månader med en ersättning motsvarande sjukpenningen,

2.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att 4 av föräldrapenningens 18 månader därvid skall vara kvoterade, dvs. att de måste utnyttjas av den förälder som ej utnyttjat huvuddelen av tiden, under förutsättning att det finns två vårdnadshavare,

3.   att riksdagen beslutar att taket på 60 dagar inom den tillfälliga föräldrapenningen slopas för föräldrar till barn med sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp,

4.   att riksdagen beslutar att fem kontaktdagar per barn och år för inskolning skall ersättas med tillfällig föräldrapenning för föräldrar till barn med sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp,

5.   att riksdagen beslutar att de institutionsbesök som föräldrar gör på grund av barnets sjukdom, psykiska utvecklingsstörning eller annat handi­kapp skall jämställas med besök i samhällets förebyggande barnhälsovård vid bedömning av rätt till tillfällig föräldrapenning.

I motion 1985/86:81270 av Viola Furubjelke m.fl, (s) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära översyn av och förslag till ändringar i föräldraförsäkringen i enlighet med vad som anförts i motionen.

I motion 1985/86:81277 av Arne Kjörnsberg (s) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att vårdbidrag för handikappade barn bör utgå även om barnet vistas i familjehem.

I motion 1985/86:81279 av Siw Persson (fp) och Kjell-Arne Welin (fp) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om samma rätt till särskild föräldrapenning för alla i Sverige bosatta medborgare.

I motion 1985/86:8f280 av Kenth Skårvik (fp) och Lars Ernestam (fp) hemställs

1.   att riksdagen begär att regeringen upprättar enhetliga riktlinjer lör försäkringskassornas bedömning lör erhållande av vårdbidrag,

2.   att riksdagen begär att regeringen i enlighet med av anhörigvårdskom-mittén redovisade modeller snabbt utreder frågan om införande av en fjärdedels vårdbidrag.

I mofion 1985/86:81283 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) hemställs

8.   att riksdagen beslutar att införa möjligheten till en Ijärdedels vård­bidrag,

9.   att riksdagen beslutar att avskaffa begränsningen på 60 dagar för tillfällig föräldrapenning för vård av handikappade barn,

10.    att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen fill känna vad
som i motionen anförs om rätten för föräldrar att erhålla tillfällig föräldra­
penning för vård av vuxna psykiskt utvecklingsstörda barn.

1* Riksdagen 1985/86. Il saml. Nr22

 

12. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad     sfU 1985/86:22 som i motionen anförs om införande av efterlevandebidrag för familjer med handikappade barn.

I motion 1985/86:81285 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) hemställs

1. att riksdagen beslutar att garantibeloppet inom föräldraförsäkringen per den 1 januari 1987 skall höjas från 48 till 63 kr.

I mofion 1985/86:81286 av Kersti Johansson (c) och Karin Israelsson (c) hemställs

1. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om rätt till sociala förmåner för anhörigvårdare.

I motion 1985/86:81288 av Karin Israelsson (c) och Martin Olsson (c) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i mofionen angående föräldrapenning lör tilllällig vård av barn då dagbarnvårdare ej kan ta emot barn därför att hennes egna barn är sjuka.

I motion 1985/86:81319 av Elisabeth Fleetwood (m) och Birgitta Rydle (m) hemställs att riksdagen hos regeringen begär lörslag till ersättning Irån den allmänna sjukförsäkringen för anhörigvård av psykiskt utvecklingsstörda i vissa fall i enlighet med vad som anförts i motionen.

I motion 1985/86:Sf325 av Gunhild Bolander (c) och Martin Olsson (c) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att åldersgränsen slopas för rätt fill föräldrapenning vid tillfällig vård av handikappade barn som bor i föräldrahemmet.

I motion 1985/86:81328 av Ingemar Eliasson (fp) och Kenth Skårvik (fp) hemställs

1.   att riksdagen beslutar att de 16 kontaktdagarna kan tas ut vid tidpunkt som föräldrarna själva bestämmer,

2.   att riksdagen hos regeringen begär en översyn av rätten till tillfällig föräldrapenning i enlighet med vad som anges i motionen.

I motion 1985/86:81330 av Pär Granstedt (c) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om en översyn av reglerna för ersättning från sjukkassan för vård av sjukt barn i hemmet i syfte att göra det möjligt att låta ersättning utgå även till annan vårdare än förälder.

I motion 1985/86:81332 av Kjell-Arne Welin (fp) (delvis) hemställs att riksdagen hos regeringen begär en utredning av de ekonomiska konsekven­serna av förlängd föräldrapenning (tre år). Motionen i övrigt behandlas i betänkandet SfU 1985/86:15.

I motion 1985/86:81338 av Maria Leissner (Ip) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till ändring av lagen om allmän försäkring så att tillfällig föräldrapenning även kan utgå när daghem eller liknande inte kan erbjuda den överenskomna barntillsynen.

1 motion 1985/86:81339 av Lars Ernestam (fp) och Elver Jonsson (fp) hemställs

1. att riksdagen beslutar att vårdbidrag m.m. som upphör på grund av

 

handikappads Irånlälle skall kunna förlängas,                              SfU 1985/86:22

2. att riksdagen beslutar att en särskild trygghetsförsäkring skall kunna tecknas av föräldrar till handikappat barn.

I motion 1985/86:51342 av Nils Carishamre m. fl. (m) hemställs

1. (delvis) att riksdagen beslutar att fr. o. m. den 1 januari 1987 i enlighet
med motionens förslag införa nya regler i föräldraförsäkringen.

I motion 1985/86:81428 av Bengt Westerberg m. fl, (Ip) hemställs

2.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av en papparrrånad vid barns födelse.

3.   att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om en bred informationskampanj i syfte att uppmuntra pappaledighet.

Motioner väckta med anledning av proposition 1985/86:137

I motion 1985/86:424 av Ull Adelsohn m.fl, (m) hemställs

4.   att riksdagen avslår det till proposition 137 fogade förslaget till ändrad lydelse av 6 § i studiestödslagen (1973:349),

5.   att riksdagen till Studiehjälp m. m. för budgetåret 1985/86, utöver vad som har föreslagits i proposition 1985/86:100, bil. 10, under åttonde huvudtiteln anvisar ett med 100 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag.

I motion 1985/86:426 av Lars Werner m.fl. (vpk) hemställs

2.   att riksdagen beslutar att studiebidraget skall göras basbeloppsanknutet på den nivå som regeringen i proposition 137 föreslår,

3.   att riksdagen beslutar att studiebidraget i sin nya lorm utgår från den 1 juni 1986,

4.   att riksdagen hos regeringen hemställer att erlorderliga medel lör reformens genomförande från den 1 juni 1986 anvisas på tilläggsbudget:

Utskottet Föräldraförsäkringen

Under anslaget C 2. Bidrag till föräldraförsäkringen beräknas den del av kostnaderna för föräldraförsäkringen som finansieras genom statsbidrag, 15 %. Övriga kostnader täcks genom socialavgifter.

Fr. o. m. den 1 januari 1986 har omfattande förändringar i föräldraförsäk­ringen genomförts (prop. 1984/85:78, SfU 1984/85:12, rskr. 12). Den tidigare föräldrapenningen vid barns födelse och den särskilda föräldrapenningen har sammanförts till en förmån - föräldrapenning - som får tas ut till dess barnet fyller fyra år. Adoptivföräldrar har fått en motsvarande rätt till föräldrapen­ning som får tas ut inom fyra år från barnets ankomst till familjen, dock längst till dess barnet fyller tio år. Föräldrapenning för tillfällig vård av barn kallas numera tillfällig föräldrapenning. Den tillfälliga föräldrapenningen har utökats med två kontaktdagar per barn och år för barn mellan fyra och tolv år. Kontaktdagarna är avsedda för föräldrautbildning, besök i skola, förskola

Rättelse: S. 32 under 4 kap. rad 4 och 8 efter sjukpenning samt not 2 ny text.

eller fritidsverksamhet. Vidare har en rätt till tillfällig föräldrapenning införts     SfU 1985/86:22 lör vård av barn mellan tolv och sexton år när barnet vid sjukdom har ett särskilt behov av vård och tillsyn.

Föräldrapenning

Föräldrapenning utges under 360 dagar i anslutning till barns födelse eller adoptivbarns ankomst till familjen. Under 270 av dessa dagar utges föräldrapenning med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, dvs. 90 % av den sjukpenninggrundande inkomsten per dag, dock lägst med en garantinivå som är 48 kr. Under resterande 90 dagar utges ersättning med garantibeloppet 48 kr. per dag. Ersättningen utges till den av föräldrarna som stannar hemma och vårdar barnet. Om båda föräldrarna är vårdnadshavare har vardera föräldern alltid rätt till 90 egna dagar med föräldrapenning. Denna rätt kan dock överlåtas på den andra föräldern. Förälder som är ensam vårdnadshavare har rätt till samtliga 360 dagar med föräldrapenning. Ersättningsdagarna får tas ut längst till dess barnet fyller fyra år. Utöver dessa dagar har fader rätt till sammanlagt tio dagars föräldrapenning i samband med barns födelse.

För gravida kvinnor som har fysiskt påfrestande arbetsuppgifter finns en lagfäst rätt till omplacering på arbetsplatsen till ett mindre ansträngande arbete med bibehållen lön. Om en omplacering inte är möjlig har kvinnan rätt att vara ledig och uppbära havandeskapspenning. Detsamma gäller om det föreligger risker för barnets hälsa i arbetsmiljön. Havandeskapspenning utges tidigast fr. o. m. den sextionde dagen före den beräknade förlossningen och längst t. o. m. den elfte dagen före denna tidpunkt, således under högst 50 dagar. Havandeskapspenning utges med samma belopp som sjukpen­ningen.

Föräldrapenningen kompletteras med en rätt för föräldrar till ledighet från anställningen under den tid då föräldrapenning utges. Dessutom finns en fristående rätt för föräldrar att vara helt lediga så länge de vårdar barn som är yngre än ett och ett halvt år. De har också möjlighet att förkorta arbetstiden till tre fjärdedelar av normal arbetstid fram till dess barnet fyller åtta år eller avslutar sitt första skolår.

Förslag om en sänkt kompensationsnivå inom sjukpenningförsäkringen och föräldraförsäkringen läggs i besparingssyfte fram i motion Sf342 av Nils Carlshamre m. fl. (yrkande 1). Yrkandet i den del det avser kompensations­nivån inom sjukpenningförsäkringen har nyligen avslagits av riksdagen på förslag av utskottet i betänkandet SfU 1985/86:16. Såvitt avser kompensa­tionsnivån inom föräldraförsäkringen har motionärerna yrkat att denna skall sänkas till 80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten.

Utskottet har senast behandlat ett likartat motionskrav i sitt av riksdagen godkända betänkande SfU 1984/85:20 och därvid uttalat att en sänkning av kompensationsnivån inom föräldraförsäkringen till 80 % innebär ett alltför kännbart ingrepp i försäkringsskyddet vid föräldraledighet. Utskottet vidhål­ler denna uppfattning och avstyrker således bifall till motion Sf342 yrkande 1 i motsvarande del.

I motion Sf332 begär Kjell-Arne Welin bl. a. att de ekonomiska konse-

 

kvenserna av en  föräldrapenning som  utges under barnets tre första     SfU 1985/86:22 levnadsår utreds. En förlängd föräldraledighet skulle enligt motionären kunna bidra till att skapa arbetstillfällen och på så sätt minska behovet av arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt minska samhällets kostnader för barnomsorg, socialbidrag, kontant arbetsmarknadsstöd etc.

Lars Wernerm. fl. begär i motion 8f258 yrkande 1 att föräldrapenning med belopp motsvarande sjukpenningen skall utges under 18 månader Ir.o. m. den 1 juli 1987. Motionärerna hänvisar till regeringens proposition 1984/ 85:209 om förskola för alla barn. I propositionen, som antagits av riksdagen, anges att alla barn skall ges rätt till plats i förskola Irån ett och ett halvt års ålder. Detta förutsätter enligt motionärerna att föräldrarna själva ansvarar för barnomsorgen upp till denna ålder. För att inte ett glapp på sex månader mellan rätten till föräldraförsäkring och rätten fill barnomsorg skall uppstå bör föräldraförsäkringen omfatta 18 månader. I yrkande 2 föreslår motionä­rerna att 4 av föräldrapenningens 18 månader skall vara kvoterade, dvs. att de måste utnyttjas av den förälder som ej utnyttjat huvuddelen av tiden. Kvoteringen syftar till att åstadkomma en attitydförändring hos männen för att dessa skall inse fördelarna med ett samhälle där män och kvinnor gemensamt tar ansvar för barnen.

, Utskottet anser det i nuvarande samhällsekonomiska läge inte möjligt att förorda en förbättring av föräldraförsäkringen på sätt motionärerna önskar. Vad avser frågan om en kvotering mellan föräldrarna av rätten till föräldrapenning har denna övervägts av föräldraförsäkringsutredningen. I betänkandet SOU 1982:36 Enklare föräldraförsäkring avvisar utredningen en kvotering, eftersom en sådan skulle medföra en krångligare administra­tion och svårigheter ur informationssynpunkt. Vidare skulle en kvotering begränsa föräldrarnas möjligheter att själva fördela föräldraledigheten på det med tanke på deras situafion mest ändamålsenliga sättet. En positiv utveckling när det gäller fäders uttag av föräldrapenning borde enligt utredningen kunna uppnås genom riktade informationsinsatser inom olika samhällsområden. Utskottet framhöll i sitt med anledning av proposition 1984/85:78 avgivna och av riksdagen godkända betänkande SfU 1984/85:12 att utskottet var medvetet om de fördelar ur jämställdhetssynpunkt som en kvotering skulle kunna medföra. Mot bakgrund av vad föräldraförsäkrings­utredningen anfört ansåg sig utskottet dock inte kunna tillstyrka en kvotering av föräldrapenningen. I den nämnda propositionen föreslogs att en möjlighet till frivillig överlåtelse mellan föräldrarna av rätten till föräldrapenning borde finnas kvar. Utskottet anslöt sig till denna uppfattning och avstyrkte bifall till ett motionsyrkande om kvotering. Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker bifall till motionerna Sf332 i motsvarande del och Sf258 yrkandena 1 och 2.

En översyn av föräldraförsäkringen i syfte att ge rätt till förlängd föräldrapenning med fid motsvarande den tid ett prematurt barn vistas på sjukhus i anslutning till födseln begärs av Viola Furubjelke m.fl. i mofion Sf270. Barn som föds för tidigt är, anför mofionärerna, ofta i större behov av närhet, vård och omsorg än barn som föds efter en fullgången graviditet.

Mofioner med likartat syfte har tidigare behandlats av utskottet. I betänkandet SfU 1984/85:12 hänvisade utskottet till att i proposition 1984/85:78 uttalats att föräldrapenning för fillfällig vård av barn bör kunna

utges för barn som föds för tidigt under den tid barnet i direkt anslutning till     SfU 1985/86:22

födseln vårdas på sjukhus. Skulle i ett sådant fall modern före den för tidiga

nedkomsten ha påbörjat en föräldraledighet bör hon dessutom anses ha

behövt avstå från förvärvsarbete även om hon avbryter ledigheten för att

övergå till en ledighet med föräldrapenning för tillfällig vård av barn.

Utskottet ansåg att genom de nämnda tillämpningsföreskrifterna blev syftet

med  motionen  i  huvudsak  tillgodosett.  Utskottet framhöll vidare  att

eftersom den tillfälliga föräldrapenningen kan utgå under 60 dagar per barn

och år och kan tas ut som hel, halv eller fjärdedels föräldrapenning borde

denna ersättningsform i det övervägande antalet fall av för tidig födsel kunna

täcka en förälders behov av skydd mot inkomstbortfall när föräldern vårdar

och besöker barn på sjukhus.

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning och avstyrker bifall till motion Sf270.

Faders rätt till särskild ersättning i samband med barns födelse tas upp i två motioner. Lennart Brunander begär i motion 8f247 förslag om rätt till föräldrapenning för fader under tre veckor vid barns födelse i de fall barn finns i familjen tidigare. En sådan utvidgad ersättning skulle enligt motionen dels göra det möjligt för fadern att ge den nyblivna modern hjälp och stöd, dels ge underlag för god kontakt mellan fadern och det nyfödda barnet. När andra barn finns i familjen har nämligen fadern ofta förbrukat större delen av den särskilda ersättningen när det nyfödda barnet kommer hem från BB. I motion Sf428 yrkande 2 av Bengt Westerberg m. fl. begärs ett tillkännagivan­de angående vikten av rätt till en "pappamånad" vid barns födelse. Härigenom skulle fadern få en god möjlighet att vara med och dela ansvaret för barnet redan från början och stimuleras fill ytterligare föräldraledighet längre fram. I yrkande 3 föreslår motionärerna att regeringen tar initiativ till en bred informationskampanj med syfte att uppmuntra och underlätta för fler män att ta föräldraledighet.

Utskottet delar motionärernas uppfattning angående betydelsen av att även fäderna tar aktiv del i vården av sina barn. Bestämmelserna för föräldrapenning ger dem emellertid redan nu möjlighet att skapa en god kontakt med sina nyfödda barn. En utvidgning av det antal dagar fäderna skall ha rätt till särskild ersättning i samband 'med ett barns födelse är dessutom förenat med sådana kostnader att utskottet i det rådande statsfi­nansiella läget inte kan tillstyrka motionskrav med detta innehåll.

Utskottet vill i anslutning till yrkande 3 i motion Sf428 erinra om att riksförsäkringsverket för närvarande genomför en informationskampanj under mottot "Kompis i dag- kompis i morgon" i syfte att stimulera fäder att använda föräldraförsäkringen i större utsträckning än vad som hittills varit fallet. En utvärdering av kampanjen skall göras kommande budgetår. Motionen i denna del är sålunda redan tillgodosedd.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna Sf247 och Sf428 yrkandena 2 och 3.

 

Tillfällig föräldrapenning '                                              SfU 1985/86:22

Tillfällig föräldrapenning utges till förälder som behöver avstå från förvärvs­arbete för att vårda barn under tolv år till följd av sjukdom eller smitta hos barnet eller barnets ordinarie vårdare. Om båda föräldrarna följer med ett barn som lider av allvarlig sjukdom till läkare eller om de som ett led i behandlingen av barnet behöver delta vid ett läkarbesök eller i en av läkare ordinerad behandling kan de samtidigt uppbära tillfällig föräldrapenning. Tillfällig föräldrapenning kan också utges vid besök i samhällets förebyggan­de barnhälsovård. Vidare kan sådan föräldrapenning utges till en förälder om den andre föräldern följer med annat barn i familjen till läkare. Under de nämnda förutsättningarna kan fillfällig föräldrapenning också utges för barn mellan tolv och sexton år i de fall barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp är i behov av särskild tillsyn och vård och tillsynsbehovet inte grundat rätt till vårdbidrag.

Tillfällig föräldrapenning kan utges under högst 60 dagar per barn och år.

Tillfällig föräldrapenning utges också till förälder till barn mellan fyra och tolv år när föräldern avstår från förvärvsarbete i samband med föräldraut­bildning, besök i barnets skola eller besök i förskola eller fritidsverksamhet inom samhällets barnomsorg i vilket barnet deltar. För sådana s. k. kontakt­dagar utges ersättning under två dagar per barn och år.

Tre motioner berör rätten till tillfällig föräldrapenning i de fall en förälder måste avstå från förvärvsarbete därför att dagbarnvårdarens egna barn är sjuka. Alf Svensson begär i motion Sf228 yrkande 1 bl. a. ett förslag som möjliggör rätt till ersättning i sådana situationer. I motion Sf288 begär Karin Israelsson och Martin Olsson ett fillkännagivande om att tilllällig föräldra­penning bör utges då dagbarnvårdares egna barn blir sjuka. Ingemar Eliasson och Kenth Skårvik begär i motion S1328 yrkande 2 en översyn av gällande bestämmelser i syfte att ersättning skall kunna utges i nu aktuell situation. Ett närliggande problem tas upp i motion Sf338 av Maria Leissner. Motionären begär en översyn av lagstiftningen så att tillfällig föräldrapen­ning även skall kunna utges när daghem eller liknande inte kan erbjuda den överenskomna barnfillsynen.

Frågan om rätt till tillfällig föräldrapenning när förälder måste avstå från förvärvsarbete därför att dagbarnvårdares barn är sjukt behandlades senast av utskottet i betänkandet SfU 1984/85:21. Utskottet hänvisade därvid fill att föräldraförsäkringsutredningen hävdat att en utvidgning av bestämmelserna på grund av sjukdom eller smitta hos den ordinarie vårdarens barn skulle medföra en betydande utvidgning av försäkringen. Utredningen var för sin del framför allt av kostnadsskäl inte beredd att föreslå en sådan utvidgning. Regeringens proposition 1984/85:78 om bl. a. förbättringar i föräldraförsäk­ringen innehöll inte heller något förslag i frågan. Utskottet avstyrkte mot denna bakgrund motioner med krav på ersättning vid sjukdom hos den ordinarie vårdarens barn, och utskottet vidhåller denna uppfattning. Av samma skäl avstyrker utskottet en utvidgning av rätten till tillfällig föräldra­penning i de situationer som avses i motion Sf338. Utskottet anser att det framför allt bör ankomma på den som förmedlat barnomsorgen, dvs. i allmänhet kommunen, att tillse att ersättare finns tillgänglig för att sköta

 

vården av barnet i de situafioner som avses i mofionerna. Med det anförda     SfU 1985/86:22 avstyrker utskottet bilall till motionerna S1228 yrkande 1 i motsvarande del, 81288, 8f328 yrkande 2 och Sf338.

I motion Sf218 begär Mona Sahlin en översyn av reglerna för fillfällig vård av sjukt barn i syfte att göra det möjligt för ensamstående föräldrar att anlita någon annan person som står det sjuka barnet nära för att vårda barnet. Pär Granstedt har i motion Sf330 likaså begärt en översyn av reglerna för att göra det möjligt att utge fillfällig föräldrapenning även till annan vårdare än förälder.

Enligt förslag i proposition 1984/85:78 utvidgades den personkrets som har rätt till tillfällig föräldrapenning till att bl. a. avse även den som sammanbor med förälder. Vid behandlingen av detta förslag avstyrkte utskottet i betänkandet SfU 1984/85:12 motionsyrkanden om att även andra närstående personer skulle ha rätt till tillfällig föräldrapenning med hänvisning till att detta skulle komplicera administrationen av försäkringen, något som stod i strid med intentionerna bakom propositionen. Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker således bifall till motionerna Sf218 och 81330.

Tre motioner tar upp frågan om att slopa begränsningen till 60 dagar per barn och år för tillfällig föräldrapenning. Stig Alemyr m. fl. begär i motion Sf202 ett fillkännagivande angående behovet av ersättning utöver 60 dagar för sjuka barn i de fall vårdbehovet är omfattande men inte berättigar till vårdbidrag. Den grupp barn som berörs av förslaget är enligt motionärerna mycket liten. Liknande synpunkter framförs av Lars Werner m. fl. i motion Sf258 yrkande 3 och av Bengt Westerberg m. fl. i motion Sf283 yrkande 9.

Utskottet har senast i betänkandet SfU 1984/85:21 avstyrkt motionsyrkan­den med samma innebörd. Utskottet hänvisade därvid till föräldraförsäk­ringsutredningens uttalanden om att den tillfälliga föräldrapenningens syfte är att täcka den enskildes behov av ersättning i mera akut uppkomna vårdsituationer. Utredningen fann det mot denna bakgrund inte lämpligt att frågan om det ekonomiska stödet fill föräldrar med långvarigt eller ofta sjuka barn löstes inom föräldraförsäkringens ram. Utskottet erinrade också om att departementschefen i proposition 1984/85:78 ansett att erlarenheterna av ersättningsreglerna lör tilllällig vård av barn inte gav anledning till att förändra antalet ersättningsdagar inom försäkringen. Utskottet finner inte anledning till någon ändrad bedömning och avstyrker således bifall till mofionerna Sf202, Sf258 yrkande 3 och 8f283 yrkande 9.

Marianne Karlsson begär i motion Sf219 att båda föräldrarna skall ha rätt att samfidigt uppbära tillfällig föräldrapenning i de fall de avstår från förvärvsarbete därför att de har ett handikappat barn som är sjukt och vårdas på sjukhus. På samma sätt bör båda föräldrarna ha rätt att få ersättning om barnet skall på återbesök till sjukhuset.

Såsom redovisats ovan får tillfällig föräldrapenning utges till båda föräld­
rarna samtidigt om de följer med barn som lider av allvarlig sjukdom till
läkare. Samma sak gäller om båda föräldrarna som ett led i behandlingen
behöver delta i ett läkarbesök eller vid läkarordinerad behandling (4 kap.
16 § AFL). De krav som framförs i motion 8f219 tillgodoses således av
gällande bestämmelser på området, och motionen kan därför lämnas utan
avseende.                                                                                                             10

 

I motion Sf228 begär Alf Svensson i yrkande 1 bl. a. lörslag fill höjd     SfU 1985/86:22 åldersgräns till 16 år för tillfällig föräldrapenning om föräldrarna måste ta ledigt för att följa barn till läkare, om barnet läggs in på sjukhus eller har svår ' sjukdom hemma.

Även detta motionsyrkande tillgodoses enligt vad ovan redovisats av gällande bestämmelser i AFL (4 kap. 11 §) och kan lämnas utan avseende.

1 två motioner begärs att tillfällig föräldrapenning skall kunna utges även för vård av vuxna handikappade barn. Motionärerna i motion Sf283 (yrkande 10) av Bengt Westerberg m. fl. hävdar att föräldrar till psykiskt utvecklings­störda barn som är över 16 år måste ta ledigt från arbetet om barnen blir sjuka. Nuvarande bestämrrrelser medger inte rätt till ersättning från försäk­ringen i sådana situationer. Regeringen bör därför överväga hur en rätt fill tillfällig föräldrapenning för dessa föräldrar skall utformas. Gunhild Bolan­der och Martin Olsson begär i motion Sf325 ett tillkännagivande om att åldersgränsen bör slopas för rätt till föräldrapenning vid tillfällig vård av handikappade barn som bor kvar i föräldrahemmet. Motionen avser särskilt vård av psykiskt utvecklingsstörda.

Åldersgränsen för rätt till tillfällig föräldrapenning har som inledningsvis nämnts nyligen höjts från 12 till 16 år när det gäller barn som på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp är i behov av särskild tillsyn eller vård. Ersättningen Irån den allmänna försäkringen till handikappade personer som är 16 år eller äldre utges i lorm av handikapper­sättning och förtidspension. Utskottet, som anser att vårdbehovet för vuxna personer inte bör lösas inom föräldraförsäkringens ram, avstyrker bifall till motionerna Sf283 yrkande 10 och 81325.

Lars Werner m. fl. begär i motion 81258 yrkande 5 att de institutionsbesök som förälder gör på grund av barnets sjukdom, psykiska utvecklingsstörning eller annat handikapp skall jämställas med besök i samhällets förebyggande barnhälsovård vid bedömning av rätt till tillfällig föräldrapenning.

Denna fråga har behandlats av utskottet vid flera tillfällen, senast i betänkandet SfU 1984/85:21. Utskottet förutsatte då att regeringen hade sin uppmärksamhet riktad på problemet och vid behov vidtog erforderliga åtgärder för att ge alla föräldrar möjlighet att delta i verksamheter i samhällets regi som innesluter en förebyggande hälsovård för barnet. Statens handikappråd har härefter i en rapport Ds S 1985:6 Kartläggning av det ekonomiska stödet till handikappade gjort en genomgång av vilka variatio­ner i villkor och storlek som finns beträffande olika stödformer till handikappade, och rapporten bereds för närvarande inom regeringskansliet. Utskottet förutsätter med hänsyn härtill att den nu aktuella frågan uppmärk­sammas i beredningsarbetet och anser att någon åtgärd med anledning av motion Sf258 yrkande 5 inte är påkallad.

I motion 81236 av Birthe Sörestedt och Margit Sandéhn begärs att rätten till tillfällig föräldrapenning skall utvidgas till att även omfatta situationer då vårdbehov uppkommer till följd av att barnets förälder fullgör repetitionsöv­ning enligt värnpliktslagen.

Utskottet har tidigare i sitt av riksdagen godkända betänkande SfU
1983/84:19 avstyrkt motionsyrkanden med samma sylte som den nu aktuella,
med hänvisning till att Irågan om ekonomisk ersättning vid fullgörande av          11

1 * * Riksdagen 1985/86. 11 saml. Nr 22

militärtjänst borde lösas inom ramen för familjebidragsbestämmelserna och     SfU 1985/86:22 inte inom föräldraförsäkringen. Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker bifall fill mofion Sf236.

I motion Sf328 yrkande 1 av Ingemar Eliasson och Kenth Skårvik begärs att uttaget av kontaktdagar i föräldraförsäkringen inte skall begränsas till två dagar per barn och år utan att de totalt 16 kontaktdagarna skall kunna tas ut vid tidpunkt som föräldrarna själva bestämmer. Genom detta skapas enligt motionärerna större valfrihet för barnfamiljerna och möjlighet att få en längre tids ledighet. Lars Werner m. fl. begär i motion Sf258 (yrkande 4) ett beslut om en utökning av antalet kontaktdagar till fem dagar per barn och år för föräldrar till barn med sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp. Motionärerna anser att för barn med särskilda behov i form av exempelvis handikapp är två kontaktdagar per år otillräckligt.

Utskottet avvisade, framför allt av kostnadsskäl, vid behandlingen av förslaget i proposition 1984/85:78 om införande av kontaktdagar, motions­förslag om införande av ett större antal kontaktdagar än vad regeringen föreslagit. Likaså avvisades motionsförslag om ett valfritt uttag av dagarna (se SfU 1984/85:12). Utskottet, som vidhåller denna inställning, anser att en jämn fördelning av kontaktdagarna ökar möjligheterna för föräldrar, förskola och skola att upprätthålla en god kontakt under en viktig period av barnets uppväxttid. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motioner­na Sf328 yrkande 1 och Sf258 yrkande 4.

Garantinivån inom föräldraförsäkringen

Regeringen föreslår i proposition 1985/86:137 att garantinivån inom föräldra­försäkringen höjs från nuvarande 48 kr. per dag till 60 kr. per dag fr. o. m. den 1 januari 1987. Föredragande statsrådet anför i propositionen att den föreslagna höjningen ökar förvärvsarbetande föräldrars rrröjlighet att utnytt­ja garantimånaderna samtidigt som stödet förbättras för de föräldrar som inte har någon förvärvsinkomst eller vars inkomst är låg. Förslaget i propositionen beräknas öka försäkringens utgifter med 105 milj. kr. per år vid full effekt.

I motion Sf285 yrkande 1 av Ull Adelsohn m. fl., som väckts under den allmänna motionstiden i år, begärs att garantibeloppet inom föräldraförsäk­ringen höjs från 48 kr. per dag till 63 kr. per dag fr. o. m. den 1 januari 1987. Garantibeloppet har enligt motionärerna kraftigt urholkats och den höjning som föreslås i motionen avser att återställa garantibeloppets värde.

Enligt utskottets mening är en höjning av garantinivån motiverad. Med hänsyn till de prioriteringar som måste göras av statsfinansiella skäl biträder utskottet regeringens förslag om en höjning av garantinivån till 60 kr. per dag och avstyrker bifall till motion 8f285 yrkande 1.

Övriga frågor angående föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning

En förälders sjukpenninggrundande inkomst (SGI) skall inte sänkas under

tid då föräldern är ledig för vård av barn under ett år. Enligt de nya                    12

 

bestämmelser som trädde i kraft den 1 januari 1986skall föräldrapenning fill     SfU 1985/86:22

dess barnet fyller två år beräknas på den SGI föräldern hade vid barnets

födelse om denna är högre än förälderns gällande SGI. Är en kvinna därefter

gravid med beräknad förlossning inom sex månader eller föds barnet inom

denna tid skall hennes föräldrapenning även fortsättningsvis beräknas på

samma sätt.

Karin Israelsson framhåller i motion Sf230 att för föräldrar till svårt handikappade barn finns såväl psykologiska som praktiska hinder att planera för ett nytt barn inom en så kort tidrymd som två år. Motionärerna begär därför att rätten att få föräldrapenning beräknad på grundval av fidigare SGI skall kunna utsträckas med ett år i de fall det tidigare barnet är svårt handikappat och vårdbidrag utgår. Genom att den grupp som på så sätt skulle få rätt till förlängd SGI är klart avgränsad skulle förslaget inte medföra någon mer betydande kostnad för försäkringen.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från socialstyrelsen och riksförsäkringsverket. Socialstyrelsen har därvid uttalat sig för en förläng­ning av rätten att få beräkna föräldrapenning på grundval av tidigare SGI fill fyra år i de fall motionen avser. Riksförsäkringsverket har för sin del framhållit att specialregler av den typ som föreslås i motionen skulle förstärka skillnaderna mellan dem som beviljas vårdbidrag och övriga föräldrar. Verket anser också att sådana specialregler skulle komplicera regelsystemet och administrationen.

Utskottet har förståelse för de synpunkter som framförs i motionen. Tiden som en förälder får sin föräldrapenning beräknad på tidigare SGI har emellertid nyligen förlängts. Utskottet anser att effekterna av de nya bestämmelserna bör avvaktas innan eventuella förändringar aktualiseras. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet bifall till motion Sf230.

Enligt artikel 7 i den nordiska konventionen om social trygghet skall den som är anställd för arbete i annat nordiskt land än det där han är bosatt med avseende på detta arbete omfattas av lagstiftningen i sysselsättningslandet i fråga om rätt till förmåner som är beroende av arbete eller inkomst av sådant arbete. Dessa regler gäller bl. a. föräldrapenningen.

Siw Persson och Kjell-Arne Welin begär i motion 8f279 att varje person som är bosatt i Sverige skall omfattas av det svenska socialförsäkringssyste­met. Motionärerna anför särskilt att bestämmelserna om föräldrapenning missgynnar föräldrar som båda är vårdnadshavare men där den ena föräldern arbetar i ett annat nordiskt land och således omfattas av socialförsäkringen i det andra landet. Föräldrarna går då miste om 90 föräldrapenningdagar eftersom båda är vårdnadshavare men den förälder som arbetar utomlands inte är föräldraförsäkrad enligt svensk lagstiftning och därför inte kan överlåta föräldrapenningdagar på den andra föräldern.

Utskottet är medvetet om att komplikationer kan uppstå i sådana fall som beskrivs i motionen. Utskottet anser emellertid att frågor som rör den nordiska konventionen om social trygghet inte kan lösas ensidigt av Sverige, utan sådana frågor bör tas upp till diskussion i Nordiska rådet. Utskottet har erfarit att riksförsäkringsverket har sin uppmärksamhet riktad på problemet och anser att någon åtgärd från riksdagens sida inte är påkallad.

13

 

Vårdbidrag för handikappade barn                                SfU 1985/86:22

Vårdbidrag utges till föräldrar för vård av barn under 16 år som på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp under minst sex månader är i behov av särskild tillsyn och vård. Vid bedömningen av rätten fill vårdbidrag beaktas förutom vårdbehovet även merkostnader på grund av barnets sjukdom och handikapp. Vårdbidrag kan utges med belopp motsva­rande hel eller halv förtidspension jämte pensionstillskott (för närvarande 44 736 resp. 22 368 kr. per år). Vårdbidraget är skatteplikfig och ATP-grundande inkomst. En del av vårdbidraget - 17, 34, 50 eller 65 % av basbeloppet - kan dock räknas som en icke skattepliktig merkostnadsdel.

Tre motioner tar upp frågan om införande av ytterligare nivåer för utbetalning av vårdbidrag. Gullan Lindblad m.fl. begär i motion Sf205 förslag till tre eller flera graderingar av vårdbidraget i syfte att åstadkomma större rättvisa. En finmaskigare gradering skulle ge större möjligheter till vårdbidrag för bl. a. barn med diabetes, allergier, stomier och neurologiska handikapp. I motion Sf280 yrkande 2 av Kenth Skårvik och Lars Ernestam begärs en utredning av frågan om införande av en fjärdedels vårdbidrag enligt det förslag som framlagts av anhörigvårdskommittén i delbetänkandet (Ds S 1981:15) Vårdbidrag lör handikappade barn under 16 år. Bengt Westerberg m. fl. hävdar i motion 81283 (yrkande 8) att nuvarande bestäm­melser utestänger en stor grupp familjer med framför allt diabetes och allergier från ersättning. Motionärerna begär därför att riksdagen skall besluta att införa en möjlighet till en fjärdedels vårdbidrag.

Vårdbidragets konstruktion har som framgår ovan varit föremål för utredning inom anhörigvårdskommittén. Utredningen lade i det ovannämn­da betänkandet fram förslag om ett flertal förbättringar av vårdbidraget, bl. a. att en särskild merkostnadsdel skulle beräknas. Nya bestämmelser om vårdbidrag har på grundval av anhörigvårdskommitténs förslag införts fr. o. m. den 1 januari 1983 (prop. 1981/82:216, SfU 18 rskr. 446). Kommittén lade även fram vissa förslag om vårdbidragets utveckling på sikt, däribland en komplettering av vårdbidraget med en ny lägre nivå om en fjärdedels vårdbidrag. Härigenom skulle man enligt kommittén nå ca 4 000 nya bidragsmottagare, främst föräldrar till barn med diabetes eller med allergiska besvär. De direkta kostnaderna för att införa en ny nivå beräknades till ca 32 milj. kr. per år. Kommittén konstaterade för sin del att det kortsiktigt inte fanns ekonorrriska förutsättningar att införa en ny nivå, en uppfattning som delades av dåvarande socialministern i proposition 1981/82:216,

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen behandlat frågan om införande av en fjärdedels vårdbidrag, senast i sitt av riksdagen godkända betänkande SfU 1984/85:18. Utskottet uttalade därvid att frågan om införande av flera nivåer för vårdbidraget borde övervägas inom regeringskansliets familjeekonomis­ka beredningsgrupp med beaktande av de samlade ekonomiska resurser som kunde finnas tillgängliga för att förbättra stödet till barnfamiljerna. Några omprioriteringar inom vårdbidragssystemet i syfte att skapa utrymme för ytterligare en bidragsnivä ansåg sig utskottet inte kunna förorda. Arbetet inom den familjeekonorrriska beredningsgruppen har enligt vad utskottet erfarit avslutats.

14

 

Inom riksförsäkringsverket slutförs för närvarande en utvärdering av SfU 1985/86:22 tillämpningen av de nya regler som införts fr. o. m. år 1983 angående rätten till vårdbidrag. Utskottet anser, mot bakgrund av vad som anförts i motionerna, att det på grundval av resultatet av riksförsäkringsverkets utvärdering finns skäl att utreda huruvida de nuvarande nivåerna inom vårdbidraget ger ett tillräckligt stöd till föräldrar med handikappade barn. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna med anledning av motionerna Sf205, 8f280 yrkande 2 och Sf283 yrkande 8.

Bedömningen av rätten till vårdbidrag kritiseras i två motioner. Ann-Cathrine Haglund m. fl. begär i motion Sf216 förslag om regler för utgivande av vårdbidrag som ger större rättvisa åt diabetiker. Kenth Skårvik och Lars Ernestam hävdar i motion 8f280 yrkande 1 att tillämpningen av bestämmel­serna om vårdbidrag varierar mycket i olika delar av landet. Motionärerna begär därför att regeringen upprättar enhetliga riktlinjer lör försäkringskas­sornas bedömningar av rätten till vårdbidrag.

Som nämnts pågår inom riksförsäkringsverket en utvärdering av försäk­ringskassornas tillämpning av bestämmelserna om vårdbidrag. Utvärdering­en syftar till att åstadkomma en så enhetlig tillämpning av bestämmelserna som möjligt. Utskottet förutsätter att verket i detta sammanhang gör en bedömning av om ytterligare åtgärder behöver vidtas för att åstadkomma en enhetlig tillämpning av bestämmelserna om vårdbidrag. Med det anförda får motionerna Sf216 och 81280 yrkande 1 anses besvarade.

Arne Kjörnsberg begär i motion 81277 ett tillkännagivande om att vårdbidrag för handikappade barn bör utges även om barnet vistas i familjehem.

Enligt bestämmelserna om vårdbidrag kan - om föräldern tillfälligt är förhindrad att vårda barnet - vårdbidrag fortsätta att utgå under sådant avbrott som varar högst sex månader. För barn som placeras i familjehem utges kommunalt stöd för vården av barnet. Sker placeringen av barnet i familjehem av behandlingsskäl är placeringen kostnadsfri för föräldrarna. Vid placering av annat skäl kan en avgift tas ut av föräldrarna. Utskottet finner mot denna bakgrund inte skäl att föreslå någon ändring i bestämmel­serna angående vårdbidrag i det avseende som föreslås i motionen. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion 8f277.

Två motioner tar upp frågan om stöd till efterlevande föräldrar när ett barn avlider. I motion 81283 yrkande 12 av Bengt Westerberg m.fl. begärs ett tillkännagivande angående behovet av efterlevandebidrag till familjer med handikappade barn. En sådan möjlighet bör skapas för att föräldrarna skall kunna anpassa sig ekonomiskt till den nya situation som inträffar om barnet avlider. Lars Ernestam och Elver Jonsson anser i motion 8f339 på likartade skäl att vårdbidrag som upphör på grund av att ett handikappat barn avlider skall kunna förlängas och begär ett beslut av riksdagen härom. Mofionärerna begär också att en statlig trygghetsförsäkring skall kunna tecknas av föräldrar till handikappade barn.

Utskottet har behandlat motionsyrkanden med denna innebörd vid flera
tidigare riksmöten (se senast SfU 1984/85:18). I det sistnämnda betänkandet
anförde utskottet att rätt till vårdbidrag för vård av sjukt eller handikappat
barn föreligger generellt i de fall bidragen är motiverade utifrån barnets            15

 

behov av vård och de extra kostnader som sjukdomen eller handikappet SfU 1985/86:22 föranleder. Även om utskottet inte ville bestrida att det i enstaka fall kan uppstå ekonomiska svårigheter på grund av bortfall av bidrag i samband med att ett handikappat barn avlider, motiverade detta enligt utskottets uppfatt­ning varken en generell utvidgning av rätten till vårdbidrag även för tid efter det barnet avlidit eller att en ny statlig försäkringsform infördes. Enligt utskottet fick problemen i stället lösas genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder och, om föräldern saknade medel till sin och sin familjs försörjning, inom ramen för socialtjänstlagen.

Enligt utskottets mening bör riksdagen vidhålla sin tidigare uppfattning, och utskottet avstyrker bifall till motionerna 8f283 yrkande 12 och S1339.

Ersättning för anhörigvård

Förmåner inom den allmänna försäkringen som ersätter direkt inkomstbort­fall vid vård m. m. av anhörig kan för närvarande endast utges när det gäller vård av barn, såsom föräldrapenning och vårdbidrag. Vissa former av ersättning till anhörigvårdare har dock utvecklats av kommuner och lands­ting inom ramen för hemsjukvården och den sociala hemtjänsten.

Utskottet tar i detta sammanhang upp fyra motionsyrkanden som syftar till att ersättning från den allmänna försäkringen skall kunna utges för vård av. sjuk anhörig.

I motion Sf221 av Margareta Andrén m.fl. begärs förslag om att ATP-grundande ersättning med sjukpenningbelopp skall utges Irån den allmänna försäkringen lör vård av anhörig eller annan närstående. De nya reglerna bör införas successivt med prioritet för vård i livets slutskede. Mofionärerna anser att en ersättning för vård av anhörig skulle kunna leda till samhällsekonomiska besparingar. Bo Nilsson och Ingvar Björk begär i motion Sf238 av likartade skäl ett tillkännagivande angående behovet av ersättning för vård av svårt sjuka familjemedlemmar i hemmet under kortare perioder. Kersti Johansson och Karin Israelsson erinrar i motion Sf286 om att anhörigvårdskommittén i betänkandet SOU 1983:64 Ledighet för anhörig­vård lagt fram förslag om rätt fill ledighet för vård av anhörig. Motionärerna anser att en sådan rätt för att få avsedd effekt måste kombineras med rätt till ekonomisk ersättning. Ersättningen bör därvid grundas på principen att den skall utgöra kompensation för utfört arbete och göras lika stor för alla. Motionärerna begär ett tillkännagivande härom. Elisabeth Fleetwood och Birgitta Rydle begär i motion Sf319 förslag till ersättning från den allmänna sjukförsäkringen i situationer då närvaro av anhörig påfordras i samband med sjukhusvård för psykiskt utvecklingsstörda.

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen behandlat motionsyrkanden om rätt till ersättning vid anhörigvård. Senast skedde detta i betänkandet SfU 1984/85:21. Utskottet hänvisade därvid till att anhörigvårdskommittén av samhällsekonomiska skäl inte ansett att det fanns förutsättningar att föreslå någon rätt till ersättning från försäkringen. Utskottet ansåg att beredningen av anhörigvårdskommitténs betänkande i regeringskansliet borde avvaktas och avstyrkte därför bifall fill mofionsyrkandena i fråga.

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och avstyrker bifall till              16

motionerna Sf221, 8f238, 8f286 och Sf319. .

 

Förbättringar av studiebidraget och det extra tillägget inom        SfU 1985/86:22

studiehjälpen

Samhällets stöd till studerande som fyllt 16 men ej 20 år i gymnasial utbildning utgår i lorm av studiehjälp enligt 3 kap. studiestödslagen (1973:349) under tid som eleven bedriver studier, dvs. i allmänhet under nio månader per år. Studiehjälpen utgår i form av studiebidrag till alla elever med 400 kr. per månad. Studiebidraget är beloppsmässigt samordnat med barnbidraget. Vidare kan inom studiehjälpen utgå olika tillägg. Sålunda kan efter behovsprövning ett extra tillägg på 200, 400 eller 600 kr. per månad utges.

I proposition 1985/86:137 föreslår regeringen att såväl det allmänna
barnbidraget som studiebidraget inom studiehjälpen höjs till 485 kr. per
månad fr. o. m. den J januari 1987. Förslaget i den del det avser det allmänna
barnbidraget behandlas av socialutskottet i betänkandet SoU 1985/86:28.
Vidare föreslås i propositionen att studiebidraget och det extra tillägget skall
utges under hela det kalenderhalvår under vilket den studerande bedriver
studier som berättigar till studiehjälp. Regeringen eller den myndighet
regeringen utser föreslås få ett bemyndigande att utfärda de närmare
föreskrifter som kan bli nödvändiga. Departementschefen beräknar kostna-       ;

den för de föreslagna förändringarna i studiehjälpen till sammanlagt 560 milj. kr. för ett helt budgetår. Eftersom de nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1987 beräknas kostnaden för budgetåret 1986/87 uppgå till ca 230 milj, kr.

Ull Adelsohn m. fl. yrkar i motion 424 (yrkande 4) avslag på propositionen i nu aktuell del såvitt avser höjningen av studiebidragets belopp. Motionärer­na hävdar att den föreslagna finansieringen av det höjda studiebidraget genom höjda skatter i stor utsträckning drabbar barnfamiljerna själva. Med hänsyn till att motionärerna biträder förslaget om att studiebidraget och det extra tillägget skall kunna utgå under tolv månader föreslår de (yrkande 5) att riksdagen till studiehjälp m. m. för budgetåret 1986/87 skall anvisa ett med 100 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag.

Socialutskottet har i betänkandet SoU 1985/86:28 tillstyrkt den i proposi­tionen föreslagna höjningen av det allmänna barnbidraget. Med hänsyn härtill och då utskottet anser att de i propositionen föreslagna förändringarna av studiehjälpen innebär en väsentlig förbättring av stödet till familjer med studerande ungdomar tillstyrker utskottet propositionens förslag och avstyr­ker bifall till motion 424 yrkandena 4 och 5.

I motion 426 av Lars Werner m. fl. begärs i yrkande 2 att studiebidraget skall göras basbeloppsanknutet på den nivå som föreslås i propositionen. Studiebidraget bör enligt motionärernas mening läggas fast vid nivån 25 % av basbeloppet. I yrkande 3 begär motionärerna att möjlighet att få studiebidrag under hela kalenderhalvåret skall träda i kraft redan fr. o. m. den 1 juni 1986 och i yrkande 4 hemställs att erforderliga medel för den föreslagna tidigareläggningen av reformen anvisas på tilläggsbudget.

Studiebidraget är som nämnts samordnat med det allmänna barnbidraget.
Socialutskottet har i betänkandet SoU 1985/86:28 avvisat motionskrav om en
anknytning till basbeloppet av barnbidraget. Socialutskottet har därvid              ._

 

anfört att en indexreglering av barnbidraget skulle minska möjligheterna till     SfU 1985/86:22 en förutsättningslös prövning av på vilket sätt stödet till barnfamiljerna bör utformas för att nå de mest behövande. Eftersom studiebidraget är avsett att följa barnbidraget beloppsmässigt avstyrker socialförsäkringsutskottet bifall till motion 426 yrkande 2.

Utskottet kan av kostnadskäl inte heller biträda förslaget om en tidigare-läggning av ikraftträdandet av vissa delar av reformen. Utskottet avstyrker följaktligen bifall även till yrkandena 3 och 4 i motion 426.

Anslagen

Utskottet har ingen erinran mot de av regeringen föreslagna medelsberäk­ningarna under femte huvudtiteln till anslagen C 2. Bidrag till föräldraför­säkringen och C 3. Vårdbidrag för handikappade barn.

Hemställan

Utskottet hemställer

1.        beträffande sänkt kompensationsnivå inom föräldraförsäkringen
att riksdagen avslår motion 1985/86:81342 yrkande 1 i motsvarande
del,

2.        beträllande utsträckt tid med föräldrapenning på sjukpenningnivå
m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:81332 i motsvarande del och 1985/86:81258 yrkandena 1 och 2,

3.        beträffande förlängd tid för föräldrapenning i samband med barns
födelse

att riksdagen avslår motion 1985/86:81270,

4.        beträffande faders rätt till särskild ersättning i samband med barns
födelse

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:81247 och  1985/86:81428 yrkandena 2 och 3,

5.        beträllande tillfällig föräldrapenning när dagbarnvårdares barn är
sjukt m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:81228 yrkande 1 i motsvaran­de del, 1985/86:81288, 1985/86:81328 yrkande 2 och 1985/86:81338,

6.            beträffande tillfällig föräldrapenning till anhörig m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:8f218 och 1985/86:81330,

7.            beträffande slopad tidsgräns för tillfällig föräldrapenning

att riksdagen avslår mofionerna 1985/86:81202,1985/86:81258 yrkande 3 och 1985/86:81283 yrkande 9,

8.         beträffande tillfällig föräldrapenning för båda föräldrarna då
handikappat barn får vård på sjukhus

att riksdagen avslår motion 1985/86:81219 yrkande 1,

9.            beträffande åldersgränsen för tillfällig föräldrapenning

att riksdagen avslår motion 1985/86:81228 yrkande 1 i motsvarande del.

18

 

10.    beträffande tillfällig föräldrapenning för vård av vuxna handi-     SfU 1985/86:22
kappade barn

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:81283 yrkande 10 och 1985/ 86:81325,

11.    beträllande tillfällig föräldrapenning för föräldrar till handikap­
pade barn vid institutionsbesök

att riksdagen avslår motion 1985/86:81258 yrkande 5,

12.   beträffande föräldrapenning under militärtjänst att riksdagen avslår motion 1985/86:81236,

13.   beträffande//exZ/e/f uttag av kontaktdagar

att riksdagen avslår motion 1985/86:8f328 yrkande 1,

14.   beträllande ökat antal kontaktdagar

att riksdagen avslår motion 1985/86:81258 yrkande 4,

15.   beträllande garantinivån inom föräldraförsäkringen

att riksdagen med bilall till proposition 1985/86:137 och med avslag på motion 1985/86:81285 yrkande 1 antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

16.    beträffande vidgad rätt att få föräldrapenning beräknad på
grimdval av tidigare SGI

att riksdagen avslår motion 1985/86:81230,

17.   beträllande rätt till föräldrapenning i konventionsfall att riksdagen avslår motion 1985/86:Sf279,

18.   beträllande fjärdedels vårdbidrag m. m.

att riksdagen med anledning av mofionerna 1985/86:81205, 1985/ 86:81280 yrkande 2 och 1985/86:81283 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

19.   beträffande bedömningen av rätt till värdbidrag

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:81216 och 1985/86:81280 yrkande 1,

20.    beträllande rätt till vårdbidrag för handikappade barn som vistas
i familjehem

att riksdagen avslår motion 1985/86:81277,

21.   beträffande vårdbidrag m. m. till efterlevande förälder

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:81283 yrkande 12 och 1985/ 86:81339,

22.   beträffande ersättning för vård av anhörig

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:81221, 1985/86:81238, 1985/ 86:81286 yrkande 1 och 1985/86:81319,

23.   beträffande höjning av studiebidraget

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:137 och med avslag på motion 1985/86:424 yrkande 4 antar det i propositionen Iramlagda förslaget till ny lydelse av 3 kap. 6 § studiestödslagen (1973:349),

24.   beträffande utsträckt tid för studiebidrag och extra tillägg

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:137 och med avslag på motion 1985/86:426 yrkandena 3 och 4 antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) i de delar som inte berörts under moment 23 ovan.

19

 

25.  beträllande basbeloppsanknytning av studiebidraget           SfU 1985/86:22 att riksdagen avslår motion 1985/86:426 yrkande 2,

26.  att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100 bil. 7 littera C 2 och med bifall till proposifion 1985/86:137 till Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 964 000 000 kr.,

27.  att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 bil. 7 littera C 3 till Vårdbidrag för handikappade barn för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 470 000 000 kr..

28.  att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:137 och med avslag på motion 1985/86:424 yrkande 5 till Studiehjälp m. m. för budgetåret 1986/87 - utöver tidigare anvisat förslagsanslag - anvisar ett förslagsanslag av 230 000 000 kr.

Stockholm den 16 maj 1986

På sociallörsäkringsutskottets vägnar

Doris Håvik

Närvarande: Doris Håvik (s), Nils Carlshamre (m), Börje Nilsson (s), Karin Israelsson (c), Ulla Johansson (s), Nils-Olof Gustafsson (s), Kenth Skårvik (fp), Siri Häggmark (m), Ingegerd Elm (s), Margö Ingvardsson (vpk), Barbro Sandberg (fp), Ingegerd Anderlund (s), Jerry Martinger (m), Erik Janson (s) och Gunhild Bolander (c).

Reservationer

1. Sänkt kompensationsnivå inom föräldraförsäkringen (mom. 1)

Nils Carlshamre, Siri Häggmark och Jerry Martinger (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "motsvarande del." bort ha följande lydelse:

Såsom framhållits i motion Sf342 kräver såväl det statsfinansiella som det samhällsekonomiska läget betydande besparingar. Socialförsäkringens transfereringar motsvarar ungefär en fjärdedel av landets privata konsum­tion. Även regeringen framhåller i budgetpropositionen nödvändigheten av återhållsamhet med samhällsutgifterna. Utskottet delar denna uppfattning och finner att det i motion Sf342 framlagda förslaget till sänkt kompensa­tionsnivå inom föräldraförsäkringen inte nämnvärt påverkar den sociala standarden, allra helst med hänsynstagande till förslagen om kraftigt sänkta marginalskatter i motion 1985/86:Sk279 av Ulf Adelsohn m. fl. angående skattepolitiken. Utskottet föreslår mot denna bakgrund att den generella ersättningsnivån sänks till 80 %.

Utskottet tillstyrker således förslaget i motion 8f342 om en sänkt
kompensationsnivå. Regeringen bör lägga fram förslag till lagändringar i           20

 

lagen om allmän försäkring i så god tid att förslaget kan träda i kraft den 1      SfU 1985/86:22 januari 1987.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

1.          beträllande sänkt kompensationsnivå inom föräldraförsäkringen
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:8f342 yrkande 1 i motsva­
rande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

2. Utsträckt tid med föräldrapenning på sjukpenningnivå
(mom. 2)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkandena 1 och 2" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion Sf258 yrkande 1 om att tiden för
föräldrapenning med belopp motsvarande sjukpenningen bör byggas ut till
18 månader Ir. o. m.den 1 juli 1987. På så sätt undviks att ett glapp uppstår
mellan den tid föräldrapenning kan utges och fidpunkten då barnet har rätt
till plats i förskola. En utvidgad tid med föräldrapenning ger också föräldern
bättre möjligheter att vara tillsammans med sitt barn. Enligt utskottets
mening är det angeläget att föräldraledigheten utnyttjas av båda föräldrarna.
I dag är det till största delen kvinnorna som utnyttjar föräldraförsäkringen.
För att åstadkomma en snabbare attitydförändring anser utskottet i likhet
med vad som anförs i motion Sf258 yrkande 2 att 4 av de 18 månaderna med
föräldrapenning bör kvoteras mellan föräldrarna, dvs. att de måste utnyttjas
av den förälder som ej utnyttjat huvuddelen av tiden, under förutsättning att
två vårdnadshavare finns.                                                                   .

Utskottet tillstyrker således motion Sf258 yrkandena 1 och 2 och anser att regeringen bör lägga fram förslag till ändrade regler i föräldraförsäkringen fr. o. m. den 1 juli 1987 i enlighet med vad som anförts i motionen. Därmed tillgodoses också delvis syltet med motion 81332.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa

2.          beträffande utsträckt tid med föräldrapenning på sjukpenning­
nivå m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:8f258 yrkandena 1 och 2 och med anledning av motion 1985/86:Sf332 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Faders rätt till särskild ersättning i samband med barns
födelse (mom. 4)

Kenth Skårvik och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkandena 2 och 3." bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning angående betydelsen av att även  fäderna tar aktiv del i  vården av sina barn.  En  utvidgning av

21

 

pappaledigheten i samband med ett barns födelse i enlighet med förslaget i     SfU 1985/86:22

motion Sf428 yrkande 2 skulle enligt utskottets uppfattning ge papporna

avsevärt förbättrade möjligheter till kontakt med sina nyfödda barn och kan

dessutom stimulera till ytterligare föräldraledighet längre fram. Utskottet

tillstyrker sålunda bifall till motion Sf428 yrkande 2. Därmed blir även

motion Sf247 tillgodosedd.

Utskottet vill i anslutning till yrkande 3 i motion 8f428 erinra om att riksförsäkringsverket för närvarande genomför en informationskampanj under mottot "Kompis i dag - kompis i morgon" i syfte att stimulera fäder att använda föräldraförsäkringen i större utsträckning än vad som hittills varit fallet. En utvärdering av kampanjen skall göras kommande budgetår. Motionen i denna del är sålunda redan tillgodosedd.

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa

4.         beträffande faders rätt till särskild ersättning i samband med barns
födelse

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:8f428 yrkande 2 och med anledning av motion 1985/86:81247 samt med avslag på motion 1985/86:81428 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Tillfällig föräldrapenning när dagbarnvårdares barn är sjukt m. m. (mom. 5)

Karin Israelsson och Gunhild Bolander (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 9 med "Frågan om" och slutar på s. 10 med "och 81338." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det otillfredsställande att föräldrapenning inte kan utges om dagmammans egna barn insjuknar. Om en förälder måste stanna hemma för att vårda barnet i en sådan situation får föräldern själv stå för inkomstförlusten. En möjlighet att uppbära tillfällig föräldrapenning i situationer av detta slag bör därför, som anförs i motion Sf288, införas. Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till motion Sf288. Därmed tillgodoses även syftet med motionerna Sf228 yrkande 1 i motsvarande del och 81328 yrkande 2. I de situationer som avses i motion Sf338 bör det enligt utskottets mening ankomma på den som förmedlat barnomsorgen, dvs. i allmänhet kommunen, att tillse att ersättare finns tillgänglig för att sköta vården av barnet. Utskottet avstyrker därför bifall till motion 8f338.

dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa

5.         beträffande tillfällig föräldrapenning när dagbarnvårdares barn
är sjukt m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf288 och med anledning av motionerna 1985/86:81228 yrkande 1 i motsvarande del och 1985/86:81328 yrkande 2 samt med avslag på motion 1985/86:81338 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

22

 

5. Tillfällig föräldrapenning när dagbarnvårdares barn är sjukt    sfU 1985/86:22
m. m. (mom. 5)

Kenth Skårvik och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 9 med "Frågan om" och slutar på s. 10 med "och Sf338." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det klart otillfredsställande att föräldrapenning inte kan utgå till förälder vars barn inte kan tas emot av dagbarnvårdaren på grund av att dagbarnvårdarens egna barn är sjuka. Om någon annan tillsynsform inte finns att tillgå eller bedöms som mindre lämplig tvingas föräldrarna stanna hemma utan rätt till ersättning. Någon ovillkoriig rätt till ledighet föreligger inte heller. Problemet har behandlats av föräldraförsäk­ringsutredningen som ansåg att det fanns skäl för rätt till föräldrapenning i denna situation. Utredningen ville emellertid inte föreslå att en sådan rätt infördes med hänsyn till kostnaderna för detta. Någon beräkning av dessa kostnader redovisades dock inte. Utskottet anser att detta motiverar att den i motion Sf328 yrkande 2 påvisade brisfen i föräldraförsäkringen utreds ytterligare. En sådan utredning borde därvid också som anförs i motion Sf338 innefatta situationer då daghem eller liknande inte kan erbjuda den överenskomna barnomsorgen. Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till motionerna 8f328 yrkande 2 och 8f338. Därmed får motionerna Sf228 yrkande 1 i motsvarande del och 81288 anses tillgodosedda.

dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa

5. beträffande tillfällig föräldrapenning när dagbarnvårdares barn är sjukt m. m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:8f328 yrkande 2 och 1985/86:81338 samt med anledning av motionerna 1985/86:81228 yrkande 1 i motsvarande del och 1985/86:81288 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Slopad tidsgräns för tillfällig föräldrapenning (mom. 7)

Kenth Skårvik (fp), Margö Ingvardsson (vpk) och Barbro Sandberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 9." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening torde ett slopande av taket på 60 dagar per barn och år för den tillfälliga föräldrapenningen innebära obetydligt ökade kostnader för försäkringen med tanke på det begränsade antal barn som berörs. En sådan ändring skulle dock innebära en avsevärd lättnad för det fåtal familjer som blir berörda och bl. a, fylla den lucka i försäkringsskyddet som uppstår då barnets sjukdom varar längre tid än 60 dagar men inte beräknas vara sex månader, I de fall barnet är handikappat finner utskottet det angeläget att tidsgränsen tas bort.

Utskottet anser således att när det gäller barn som på grund av sjukdom,
psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp är i behov av särskild
tillsyn och vård bör någon tidsgräns för tillfällig föräldrapenning inte finnas.       23

 

Regeringen bör därför skyndsamt lägga fram ett lagförslag i frågan.  SfU 1985/86:22

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall fill motionerna Sf202. Sf258 yrkande 3 och Sf283 yrkande 9.

dels att utskottet under mom. 7 bort hemställa

7. beträffande slopad tidsgräns för tillfällig föräldrapenning att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:81202, 1985/86:81258 yrkande 3 och 1985/86:81283 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Tillfällig föräldrapenning för vård av vuxna handikappade
barn (mom. 10)

Kenth Skårvik och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med "Åldersgrän­sen för" och slutar med "och 8f325." bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion 8f283 yrkande 10 att det är angeläget att överväga möjligheterna att ge ekonomiskt stöd till föräldrar som behöver stanna hemma från arbetet för att vårda sina vuxna utvecklingsstörda barn som blir akut sjuka. Enligt utskottets uppfattning borde detta kunna ske genom att en rätt till tillfällig föräldrapenning för dessa föräldrar införs.

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till motion 8f283 yrkande 10. Därmed får motion 8f325 anses tillgodosedd.

dels att utskottet under mom. 10 bort hemställa

10. beträllande tillfällig föräldrapenning för vård av vuxna handi­kappade barn

att riksdagen med bilall till motion 1985/86:81283 yrkande 10 och med anledning av motion 1985/86:81325 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Tillfällig föräldrapenning för föräldrar till handikappade
barn vid institutionsbesök (mom. 11)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med "Denna Iråga" och slutar med "är påkallad." bort ha följande lydelse:

Till föräldrar med friska barn utges tillfällig föräldrapenning vid besök i den förebyggande barnhälsovården. Tillfällig föräldrapenning utges däremot inte när föräldrar till barn med utvecklingsstörning på grund av barnets handikapp måste besöka rehabiliteringskliniker, hjälprrredelscentraler och omsorgsvårdens institutioner. Utskottet anser i likhet med vad som föresla­gits i motion Sf258 yrkande 5 att de besök föräldrar till handikappade barn gör vid ovan angivna institutioner skall jämställas med besök i den förebyggande barnhälsovården och därmed berättiga till tillfällig föräldra­penning. Regeringen bör snarast lägga fram förslag i frågan till riksdagen.

24

 

dels att utskottet under mom. 11 bort hemställa                          SfU 1985/86:22

11. beträllande tillfällig föräldrapenning för föräldrar till handikap­pade barn vid institutionsbesök

att riksdagen med bifall till motion 1985/S6;Sf258 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Flexibelt uttag av kontaktdagar (mom. 13)

Nils Carlshamre (m), Karin Israelsson (c), Kenth Skårvik (Ip), Siri Hägg­mark (m), Barbro Sandberg (fp), Jerry Martinger (m) och Gunhild Bolander (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med "Utskottet avvisade" och slutar med "yrkande 4." bort ha följande lydelse;

Utskottet anser att kontaktdagarna inte bör vara bestämda till ett visst antal per år utan att det totala antalet dagar, 16 stycken, bör kunna tas ut när som helst när barnet är mellan fyra och tolv år. Härigenom skapas en större valfrihet för barnfamiljerna och en möjlighet att ta en längre tids ledighet vid t. ex. inskolning på daghem eller vid skolstarten. Utskottet tillstyrker således bifall till mofion Sf328 yrkande 1.

dels att utskottet under mom. 13 bort hemställa

13. beträllande//eA-/i>e// uttag av kontaktdagar att riksdagen med bilall till motion 1985/86:81328 yrkande 1 antar följande som Reservanternas förslag betecknade

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 12 § lagen (1962:381) om allmän försäkring skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Reservanternas förslag

4 kap. 12 §'

Tilllällig   föräldrapenning   enligt    Tillfällig   föräldrapenning   enligt

10 § första stycket och 11 § utges 10 § första stycket och 11 § utges
under högst 60 dagar för varje barn under högst 60 dagar för varje barn
och år och enligt 10 § andra stycket och år och enligt 10 § andra stycket
under högst två dagar per barn och under högst 16 dagar sammanlagt
år.                                               per barn.

Tillfällig föräldrapenning--- sin vård.

Uppbär en----- om löneförmånerna.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. Senaste lydelse 1985:87.

25

 

10. ökat antal kontaktdagar (mom. 14)                      SfU 1985/86:22

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med "Utskottet avvisade" och slutar med "yrkande 4." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförts i motion Sf258 att två kontaktdagar per barn och år är otillräckligt för barn med speciella behov. För handikappade barn bör därför enligt utskottets mening antalet kontakt­dagar utökas till fem per barn och år. Utskottet biträder således det i motion Sf258 framlagda förslaget. Regeringen bör skyndsamt lägga fram förslag om ett ökat antal kontaktdagar i enlighet med det anförda så att förslaget kan träda i kraft den 1 januari 1987.

dels att utskottet under mom. 14 bort hemställa

14.            beträlfande ökat antal kontaktdagar

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:81258 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

11. Garantinivån inom föräldraförsäkringen (mom. 15)

Nils Carlshamre, Siri Häggmark och Jerry Martinger (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "yrkande 1." bort ha följande lydelse:

Garantibeloppet inom föräldraförsäkringen har trots den uppräkning som skedde den 1 januari 1985 kraftigt urholkats. Utskottet anser att den uppräkning till 60 kr. per dag som föreslås i proposition 1985/86:137 är otillräcklig. För att garantibeloppets värde skall återställas behöver det, som anförs i motion Sf285, höjas till 63 kr. Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till motion 8f285 yrkande 1.

dels att utskottet under mom. 15 bort hemställa

15.            beträffande garantinivån inom föräldraförsäkringen

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:81285 yrkande 1 och med anledning av proposition 1985/86:137 antar följande såsom Reservan­ternas förslag betecknade

Förslag till

Lagom ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 6 och 7 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring' skall ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse                        Reservanternas förslag

4 kap.
6§'
Hel föräldrapenning utgör lägst 60   Hel föräldrapenning utgör lägst 63

kronor om dagen (garantinivå).  kronor om dagen (garantinivå).

Föräldrapenning för de första 180 dagarna utges med belopp motsvarande förälderns sjukpenning enligt 3 kap. om föräldern under minst 240 dagar i

' Lagen omtryckr 1982:120, - Senaste lydelse 1985:87,

26

 

Föreslagen lydelse                      Reservanternas förslag              SfU 1985/86:22

följd före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför har varit försäkrad för en sjukpenning över garantinivån.

Utöver vad som anges i andra stycket utges föräldrapenning för varje barn för 90 dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning och 90 dagar med belopp enligt garantinivån.

Föräldrapenning vid flerbarnsbörd enligt 3 § andra stycket beräknas enligt tredje stycket.

Utan hinder av vad som föreskrivs i andra-fjärde styckena skall, om förälderns sjukpenninggrundande inkomst har sänkts enligt 3 kap. 5 § tredje stycket 5, föräldrapenningen till dess barnet fyller två år beräknas lägst på grundval av den sjukpenninggrundande inkomst som gällde innan sänkning­en skedde eller den högre inkomst som löneutvecklingen inom yrkesområdet därefter föranleder, om föräldern avstår från förvärvsarbete för vård av barn. Är kvinnan gravid på nytt vid utgången av denna tid och beräknas barnets födelse ske inom sex månader eller föds barnet inom nämnda tid, skall hennes föräldrapenning även fortsättningsvis beräknas på motsvarande sätt.

7§-

Hel föräldrapenning för dag utges med belopp motsvarande förälderns sjukpenning när föräldern inte förvärvsarbetar. Halv eller fjärdedels föräld­rapenning med belopp motsvarande förälderns sjukpenning utges när föräldern förvärvsarbetar högst hälften respektive tre fjärdedelar av normal arbetstid.

Vid tillämpning av första stycket    Vid tillämpning av första stycket

skall som förvärvsarbete inte betrak- skall som förvärvsarbete inte betrak­
tas vård av barn, som har tagits emot tas vård av barn, som har tagits emot
för stadigvarande vård och fostran i för stadigvarande vård och fostran i
förälderns hem. Vårdar föräldern ett förälderns hem. Vårdar föräldern ett
sådant barn och betalas ersättning sådant barn och betalas ersättning
för vården, skall vid beräkningen av för vården, skall vid beräkningen av
föräldrapenning bortses från den del föräldrapenning bortses från den del
av den sjukpenninggrundande in- av den sjukpenninggrundande in­
komsten som grundas på ersättning- komsten som grundas på ersättning­
en för vården. Hel föräldrapenning en för vården. Hel föräldrapenning
skall dock alltid utgöra lägst 60 kro- skall dock alltid utgöra lägst 63 kro­
nor om dagen.                            nor om dagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

12. Vårdbidrag m. m. till efterlevande förälder (mom. 21)

Kenth Skårvik och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 15 med "Utskottet har" och slutar på s. 16 med "och Sf339." bort ha följande lydelse:

Såsom framhållits i motion Sf283 får föräldrar till gravt handikappade barn som regel ett omfattande ekonomiskt stöd. När barnet avlider upphör emellertid samtliga bidrag omedelbart, utan att familjen ges möjligheter att anpassa sig till den nya situationen såsom exempelvis att byta bostad eller ordna förvärvsarbete åt den förälder som vårdar barnet. Utskottet delar mofionärernas uppfattning om att detta är otillfredsställande, och enligt utskottets mening bör därför möjligheten att införa någon form av efterle-

■ Senaste lydelse 1985:87.

27

vandebidrag övervägas, eventuellt genom en frivillig försäkring som samhäl-     SfU 1985/86:22 let erbjuder.

dels att utskottet under mom. 21 bort hemställa

21.            beträllande vårdbidrag m. m. tdl efterlevande förälder

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:81283 yrkande 12 och med anledning av motion 1985/86:81339 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

13. Ersättning för vård av anhörig (mom. 22)

Kenth Skårvik och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "och S1319." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att starka skäl talar för att den som vårdar en sjuk anhörig bör få rätt till ersättning från den allmänna försäkringen. Detta är särskilt angeläget när det gäller vård i livets slutskede. Ersättningen bör som anförs i motion Sf221 vara ATP-grundande och utges med belopp motsvarande sjukpenningens storlek. Ett system med försäkringsersättning bör också kunna leda till samhällsekonomiska besparingar. Regeringen bör förelägga riksdagen förslag om ersättning vid vård av anhörig i enlighet med vad som anförs i motion 8f221. Genom det anförda lår motionerna 81238, 81286 och Sf319 anses tillgodosedda.

dels att utskottet under mom. 22 bort hemställa

22.            beträlfande ersättning för vård av anhörig

att riksdagen med bilall fill motion 1985/86:81221 och med anledning av motionerna 1985/86:81238, 1985/86:81286 yrkande 1 och 1985/ 86:81319 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

14. Ersättning för vård av anhörig (mom. 22)

Karin Israelsson och Gunhild Bolander (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "och Sf319." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att samhällets insatser för äldre, sjuka och handikappade måste inriktas på att underlätta för så många som möjligt att bo kvar i sin bostad så länge som möjligt. Såsom framhållits i motion Sf286 finns det också beräkningar som visar att ett ersättningssystem genom den allmänna försäkringen för dem som gör betydande vårdinsatser i hemmet på sikt skulle leda till samhällsekonomiska besparingar. Mot bakgrund härav bör enligt utskottets mening regeringen komplettera anhörigvårdskommitténs förslag om rätt till ledighet med ett förslag om rätt till ersättning. Ersättningen bör därvid grundas på principen att den skall utgöra kompensation för utfört arbete och göras lika stor för alla. Genom utskottets förslag får även motionerna Sf221, Sf238 och 8f319 anses tillgodosedda.

28

 

dels att utskottet under mom. 22 bort hemställa                           gjU 1985/86:22

22.            beträlfande ersättning för vård av anhörig

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:81286 yrkande 1 och med anledning av motionerna 1985/86:Sf221, 1985/86:81238 och 1985/ 86:81319 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

15. Höjning av studiebidraget och medelsanvisning m. m.
(mom. 23 och 28)

Nils Carlshamre, Siri Häggmark och Jerry Martinger (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med "Socialutskot­tet har" och slutar med "yrkandena 4 och 5." bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion 424 att finansiering­en av det höjda studiebidraget genom höjda skatter i stor utsträckning drabbar barnfamiljerna själva. Utskottet anser att barnfamiljernas ekonomi i stället bör stärkas genom att hänsyn tas till deras lägre skatteförmåga genom sänkt inkomstskatt i form av grundavdrag för barn. Med det anförda tillstyrker utskottet bifall fill motion 424 yrkandena 4 och 5.

dels att utskottet under mom. 23 och 28 bort hemställa

23.            beträffande höjning av studiebidraget

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:424 yrkande 4 avslår det i proposition 1985/86:137 Iramlagda förslaget till ny lydelse av 3 kap. 6 § studiestödslagen (1973:349),

28. att riksdagen med bifall till motion 1985/86:424 yrkande 5 och med anledning av proposition 1985/86:137 till Studiehjälp m. m. lör budgetåret 1986/87 - utöver tidigare anvisat förslagsanslag - anvisar ett förslagsanslag av 100 000 000 kr.

16. Utsträckt tid för studiebidrag och extra tillägg (mom. 24)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med "Utskottet kan" och slutar med "motion 426." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den föreslagna reformen utgör en viktig del i ett utökat stöd till barnfamiljerna. Det är angeläget att detta ökade stöd kommer barnfamiljerna till del snarast. Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet förslaget i motion 426 yrkandena 3 och 4 om att studiebidraget i sin nya form skall utges fr. o. m. den 1 juni 1986 och att erforderiiga medel härför anvisas på tilläggsbudget.

dels att utskottet under mom. 24 bort hemställa

24.            beträffande utsträckt tid för studiebidrag och extra tillägg

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:137 och med bifall fill motion 1985/86:426 yrkandena 3 och 4 dels antar det i propositio­nen framlagda förslaget fill lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) i de delar som inte berörts under mom. 23 ovan med den

29

 

ändringen att förslaget skall träda i kraft den 1 juni 1986, dels som sin     SfU 1985/86:22 mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om medelsanvis­ning på tilläggsbudget.

17. Basbeloppsanknytning av studiebidraget (mom. 25)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 17 med "Studiebidra­get är" och slutar på s. 18 med "yrkande 2." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det inte vara rimligt att varje nödvändig höjning av studiebidraget skall föregås av den långdragna process som en prövning i regering och riksdag innebär. Om studiebidraget bestäms till en viss procentandel av basbeloppet kan detta undvikas. Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund bifall till förslaget i motion 426 yrkande 2 om att studiebidraget skall göras basbeloppsanknutet på den nivå som föreslås i proposition 1985/86:137.

Regeringen bör därför framlägga förslag i enlighet med vad som begärs i motionen.

dels att utskottet under mom. 25 bort hemställa

25. beträffande basbeloppsanknytning av studiebidraget att riksdagen med bifall till motion 1985/86:426 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Tillfällig föräldrapenning för vård av vuxna handikappade barn

Karin Israelsson och Gunhild Bolander (båda c) anför:

Psykiskt utvecklingsstörda personer som bor kvar i sitt föräldrahem har ingen som helst möjlighet att klara sig själva vid akuta sjukdomssituationer. Enda möjligheten blir då att en av föräldrarna avstår från förvärvsarbete för att vårda det sjuka barnet. Tillfällig föräldrapenning kan utges om barnet inte fyllt 16 år. För den psykiskt utvecklingsstörda minskar dock inte vårdbehovet vid akuta sjukdomsfillstånd i och med 16-årsdagen. Det kan därför enligt vår mening finnas anledning att överväga om tilllällig föräldrapenning skall kunna utges även för tid efter fyllda 16 år för vård av sådana personer. Åldersgränsen för rätt till tillfällig föräldrapenning har emellertid nyligen höjts från 12 till 16 år. Det kan finnas anledning att närmare studera effekterna av denna höjning av åldersgränsen innan en eventuell förändring av reglerna för tillfällig föräldrapenning för vård av psykiskt utveckhngsstör-da aktualiseras. Vi avstår därför från att yrka bifall till motion 8f325.

30

 

2.' Vidgad rätt att få föräldrapenning beräknad på grundval av      SfU 1985/86:22 tidigare SGI

Karin Israelsson och Gunhild Bolander (båda c) anför:

Ett visst antal barn insjuknar varje år i livshotande sjukdomar som kräver speciella insatser. Genom adekvat behandling räddas i dag många av dessa barn till ett friskt vuxenliv. Medan behandlingen pågår utsätts deras familjer för stora påfrestningar såväl ekonomiskt som i form av omfattande vårdinsat­ser. Dessa vårdinsatser kan många gånger utsträckas över flera år. Den 1 januari 1986 infördes ändrade och utvidgade ersättningsregler inom föräldra­försäkringen. Bl. a. utvidgades rätten att få föräldrapenning efter lägst den SGI som gällde vid barnets födelse, oberoende av om föräldern återgår i förvärvsarbete eller återgår med förkortad arbetstid, till att gälla under två år i stället för som tidigare 18 månader. Är kvinnan då gravid på nytt och beräknas föda eller föder barn inom ytterligare 6 månader beräknas föräldrapenningen enligt tidigare högre SGI även för det nya barnet. För föräldrar som fått ett svårt handikappat barn finns emellertid fortfarande både psykologiska och praktiska hinder att planera ett nytt barn inom en så kort tidrymd. Rätten att få beräkna föräldrapenningen på grundval av tidigare SGI borde därför enligt vår mening kunna utsträckas med förslagsvis ett år. Om förutsättningen dessutom är att föräldrarna uppbär vårdbidrag torde gruppen lätt kunna avgränsas. Med anledning av att tiden som en förälder får beräkna sin föräldrapenning på tidigare SGI nyligen förlängts och effekterna av denna förlängning ännu inte kunnat analyseras avstår vi dock från att yrka bifall till motion 8f230.

3. Bedömningen av rätt till vårdbidrag

Kenth Skårvik och Barbro Sandberg (båda fp) anför:

Bedömningen av rätten till vårdbidrag varierar mycket i olika delar av landet. Enligt vår uppfattning gäller detta i särskilt hög grad ansökningar om vårdbidrag för allergiker och diabetiker. Behovet av särskild tillsyn och vård bl. a. med tanke på kosthållning föreligger under hela uppväxttiden för dessa kategorier av barn. Det är därför viktigt att enhetliga riktlinjer upprättas för bedömningen av rätten till vårdbidrag för vård av dessa barn. Den utvärdering av försäkringskassornas tillämpning av bestämmelserna om vårdbidrag som för närvarande slutförs inom riksförsäkringsverket hälsar vi med tillfredsställelse. Utvärderingen borde kunna ge underlag för en bedömning av olika åtgärder som kan behöva vidtas för att åstadkomma en större enhetlighet i bedömningen. Mot denna bakgrund avstår vi från att yrka bifall till mofion Sf280 yrkande 1.

31

 

SfU 1985/86:22 Bil.

1.    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 6 och 7 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                           Föreslagen lydelse

4 kap. 6 §2

Hel föräldrapenning utgör lägst     Hel föräldrapenning utgör lägst

48 kronor om dagen (garantinivå),        60 kronor om dagen (garanfinivå).

Föräldrapenning för de första 180 dagarna utges med belopp motsva­rande förälderns sjukpenning, beräknad enligt 3 kap. med undantag av 5 § fjärde stycket, om föräldern under minst 240 dagar i följd före barnets födelse eller den beräknade fidpunkten härför har varit försäkrad för en sjukpenning över garanfinivån.

Utöver vad som anges i andra stycket utges föräldrapenning för varje barn för 90 dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, beräknad enligt 3 kap. med undantag av 5 § fjärde stycket, och 90 dagar med belopp enligt garantinivån.

Föräldrapenning vid flerbarnsbörd enligt 3 § andra stycket beräknas en­ligt tredje stycket.

Utan hinder av vad som föreskrivs i andra-fjärde styckena skall, om för­älderns sjukpenninggrundande inkomst har sänkts enligt 3 kap. 5 § tredje stycket 5, föräldrapenningen till dess barnet fyller två år beräknas lägst på grundval av den sjukpenninggrundande inkomst som gällde innan sänknin­gen skedde eller den högre inkomst som löneutvecklingen inom yrkesområ­det därefter föranleder, om föräldern avstår från förvärvsarbete för vård av barn. Är kvinnan gravid på nytt vid utgången av denna tid och beräknas bar­nets födelse ske inom sex månader eller föds barnet inom nämnda tid, skall hennes föräldrapenning även fortsättningsvis beräknas på motsvarande sätt.

7§-

Hel föräldrapenning för dag utges med belopp motsvarande förälderns sjukpenning när föräldern inte förvärvsarbetar. Halv eller fjärdedels föräld­rapenning med belopp motsvarande förälderns sjukpenning utges när föräl­dern förvärvsarbetar högst hälften respektive tre fjärdedelar av normal ar­betstid.

Vid tillämpning av första stycket     Vid tillämpning av första stycket

skall som förvärvsarbete inte be- skall som förvärvsarbete inte be­traktas vård av barn. som har tagits traktas vård av barn, som har tagits emot för stadigvarande vård och emot för stadigvarande vård och fostran i förälderns hem. Vårdar fostran i förälderns hem. Vårdar föräldern ett sådant barn och betalas föräldern ett sådant barn och betalas ersättning för vården, skall vid be- ersättning för vården, skall vid be­räkningen av föräldrapenning bort-     räkningen av föräldrapenning bort-

' Lagen onirryckt 1982:120.

 Lydelse enligt SfU 1985/86:17, rskr. 246.                                                            32

' Senaste lydelse 1985:87,

 

Nuvarande lydelse                     Föreslagen lydelse                      SfU 1985/86:22

Bil.
ses från den del av den sjukpen-        ses från den del av den sjukpen­
ninggrundande inkomsten som ninggrundande inkomsten som
grundas på ersättningen för vården.   grundas på ersättningen för vården.
Hel föräldrapenning skall dock all-       Hel föräldrapenning skall dock all­
tid utgöra lägst 48 kronor om dagen.  tid utgöra lägst 60 kronor om dagen,

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

33

 

2. Förslag till                                                               SfU 1985/86:22

Bil. Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 och 6 §§ studiestödslagen (1973:349)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                           Föreslagen lydelse

3 kap.
5§-
Studiehjälp utgår för sådan del av Studiehjälp utgår för sådan del av

läsår under vilken den studerande     läsår under vilken den studerande
bedriver studier.                           bedriver studier. Vidare kan studie-

hjälp i form av studiebidrag och extra tillägg utgå för annan tid än läsår en­ligt de närmare föreskrifter som med­delas av regeringen eller den myndig­het som regeringen bestämmer. Studiehjälp utgår även för tid under vilken den studerande är sjuk enligt vad som anges i 15-19 §§, om inte annat följer av bestämmelser som regeringen meddelar.

Vid tillämpning av törsta stycket och bestämmelse som avses i andra stycket beaktas endast hela. sammanhängande tidsperioder under ett kalen­derhalvår om 15 dagar för heltidsstuderande och 30 dagar för deltidsstude­rande om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

Vid tillämpning av bestämmelse i detta kapitel skall läsår anses omfatta det antal dagar som bestämmes av regeringen eller myndighet som regering­en utser. Detta antal dagar skall därvid anses infalla under det eller de kalenderhalvår som bestämmes av regeringen eller myndighet som regering­en utser.

6 §-
Studiebidrag utgår med 400 kro-    Studiebidrag utgår med 485 kro-

nor i månaden.                            nor i månaden.

Denna lag träder i krafi den 1 januari 1987.

' Lagen omrryckt 1<)SI:570. ' Senasre lydelse 1984:313. ' Senasie lydelse 1984:564.

34

 

Innehållsförteckning

Propositionerna

Proposition 1985/86:100................................................         1

Proposition 1985/86:137................................................ ....... 1

Motioner

Motioner väckta under den allmänna motionstiden  ...... ....... 2

Motionerväcktamedanledningavproposition 1985/86:137 ...   5

Utskottet

Föräldraförsäkringen.......................................................         5

Föräldrapenning..............................................................         6

Tillfällig föräldrapenning.................................................. ....... 9

Garantinivån inom föräldraförsäkringen..........................       12

Övriga frågor angående föräldrapenning och tillfällig föräldra­
penning ..........................................................................       12

Vårdbidrag för handikappade barn.................................       14

Ersättning för anhörigvård..............................................       16

Förbättringar av studiebidraget och det extra tillägget inom

studiehjälpen..................................................................       17

Anslagen ........................................................................       18

Hemställan......................................................................       18

Reservationer

1       Sänkt kompensationsnivå inom föräldraförsäkringen (m)               20

2       Utsträckt tid med föräldrapenning på sjukpenningnivå (vpk) ...      21

3       Faders rätt till särskild ersättning i samband med barns födelse

(fp) ................................................................................ ...... 21

4    Tilllällig föräldrapenning när dagbarnvårdares barn är sjukt

m. m. (c)......................................................................... ...... 22

5    Tilllällig föräldrapenning när dagbarnvårdares barn är sjukt

m. m. (Ip)........................................................................ ...... 23

6       Slopad tidsgräns för fillfällig föräldrapenning (fp, vpk)                    23

7       Tillfällig föräldrapenning för vård av vuxna handikappade barn

(fp) ................................................................................ ...... 24

8       Tillfällig föräldrapenning för föräldrar till handikappade barn vid institutionsbesök (vpk)                24

9       Flexibelt uttag av kontaktdagar (m, fp, c).................. ...... 25

 

10       Ökat antal kontaktdagar (vpk)  ............................... ...... 26

11       Garantinivån inom föräldraförsäkringen (m).............       26

12       Vårdbidrag m. m. till efterlevande förälder (fp).........        27

13       Ersättning för vård av anhörig (fp)...........................       28

14       Ersättning lör vård av anhörig (c).............................       28

15       Höjning av studiebidraget och medelsanvisning m. m. (m)           29

16       Utsträckt tid för studiebidrag och extra fillägg (vpk)        29

17       Basbeloppsanknytning av studiebidraget (vpk)....... ...... 30

Särskilda yttranden

1    Tillfällig föräldrapenning för vård av vuxna handikappade barn

(c)................................................................................... ...... 30

SfU 1985/86:22

35

 

2       Vidgad rätt att lå föräldrapenning beräknad på grundval av     SfU 1985/86:22 tidigare SGI (c)                31

3       Bedömningen av rätt till vårdbidrag (fp).............. .... 31

Bilaga Lagförslag................................................ .... 32

gotab   Stockriolm 1986 11020                                                                                                                    36