Socialförsäkringsutskottets
betänkande

1985/86:22

om föräldraförsäkringen m. m.

Propositionerna

Proposition 1985/86:100

FEMTE HUVUDTITELN

Regeringen har i proposition 1985/86:100, bil. 7 (socialdepartementet) under
littera C Ekonomiskt stöd till barnfamiljer m. m. föreslagit riksdagen att

(C 2) till Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret 1986/87 anvisa ett
förslagsanslag av 954 000 000 kr. och

(C 3) till Vårdbidrag för handikappade barn för budgetåret 1986/87 anvisa ett
förslagsanslag av 470 000 000 kr.

Proposition 1985/86:137

I proposition 1985/86:137 om ökat ekonomiskt stöd till barnfamiljerna har
regeringen (socialdepartementet) - i de delar som hänvisats till socialförsäkringsutskottet
- föreslagit riksdagen att
dels anta förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,

dels till Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret 1986/87 anvisa ett
med 10 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag.

I samma proposition har regeringen (utbildningsdepartementet) föreslagit
riksdagen att

dels anta förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),
dels till Studiehjälp m. m. för budgetåret 1986/87, utöver vad som har
föreslagits i proposition 1985/86:100, bil. 10 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett med 230 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag.

Lagförslagen återfinns som bilaga till betänkandet.

Propositionen i övrigt kommer att behandlas av socialutskottet i betänkandet
SoU 1985/86:28.

SfU

1985/86:22

1 Riksdagen 1985/86.11 sami. Nr 22

Motioner

SfU 1985/86:22

Motioner väckta under den allmänna motionstiden

I motion 1985/86:Sf202 av Stig Alemyr m. fl. (s) föreslås att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av
förändringar i ersättningarna för vård av sjukt barn.

I motion 1985/86:Sf205 av Gullan Lindblad m. fl. (m) hemställs att riksdagen
hos regeringen hemställer om förslag till tre eller fler graderingar av
vårdbidraget i stället för nuvarande två.

I motion 1985/86:Sf216 av Ann-Cathrine Haglund m. fl. (m) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär förslag om regler för utgivande av vårdbidrag
som medger en rättvis behandling av diabetesbarnens speciella problematik
vid vårdbidragsangivningen.

I motion 1985/86:Sf218 av Mona Sahlin (s) hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen framförts angående en
översyn av reglerna för tillfällig vård av sjukt barn.

I motion 1985/86:Sf219 av Marianne Karlsson (c) hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär att båda föräldrarna till ett handikappat
barn får rätt till sjukpenning vid vård av sjukt barn.

I motion 1985/86:Sf221 av Margareta Andrén m.fl. (fp) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär att ATP-grundande ersättning skall utgå
enligt den allmänna försäkringen vid vård av anhörig eller annan närstående
med ersättningsbelopp motsvarande sjukpenningens storlek och att en
reform som denna genomförs successivt med prioritet av vård i livets
slutskede.

I motion 1985/86:Sf228 av Alf Svensson (c) hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förbättringar av föräldraförsäkringen
i enlighet med vad som anförts i motionen.

I motion 1985/86: Sf230 av Karin Israelsson (c) hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om vilande
sjukpenninggrundande inkomst för föräldrar till svårt, långvarigt sjuka små
barn.

I motion 1985/86:Sf236 av Birthe Sörestedt (s) och Margit Sandéhn (s)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen angående utvidgad rätt till tillfällig föräldrapenning.

I motion 1985/86:Sf238 av Bo Nilsson (s) och Ingvar Björk (s) hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet av ersättning för vård av svårt sjuka familjemedlemmar i
hemmet under kortare perioder.

I motion 1985/86:Sf247 av Lennart Brunander (c) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag om en till tre veckor förlängd ledighet för fadern vid
barns födelse när familjen redan tidigare har barn.

I motion 1985/86:Sf258 av Lars Werner m.fl. (vpk) hemställs

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag som innebär att
fr. o. m. den 1 juli 1987 föräldrapenning skall utbetalas under 18 månader
med en ersättning motsvarande sjukpenningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att 4 av
föräldrapenningens 18 månader därvid skall vara kvoterade, dvs. att de
måste utnyttjas av den förälder som ej utnyttjat huvuddelen av tiden, under
förutsättning att det finns två vårdnadshavare,

3. att riksdagen beslutar att taket på 60 dagar inom den tillfälliga
föräldrapenningen slopas för föräldrar till barn med sjukdom, psykisk
utvecklingsstörning eller annat handikapp,

4. att riksdagen beslutar att fem kontaktdagar per barn och år för
inskolning skall ersättas med tillfällig föräldrapenning för föräldrar till barn
med sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp,

5. att riksdagen beslutar att de institutionsbesök som föräldrar gör på
grund av barnets sjukdom, psykiska utvecklingsstörning eller annat handikapp
skall jämställas med besök i samhällets förebyggande barnhälsovård vid
bedömning av rätt till tillfällig föräldrapenning.

I motion 1985/86:Sf270 av Viola Furubjelke m. fl. (s) hemställs att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära översyn av och förslag till ändringar i
föräldraförsäkringen i enlighet med vad som anförts i motionen.

I motion 1985/86:Sf277 av Arne Kjörnsberg (s) hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att
vårdbidrag för handikappade barn bör utgå även om barnet vistas i
familjehem.

I motion 1985/86:Sf279 av Siw Persson (fp) och Kjell-Arne Welin (fp)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om samma rätt till särskild föräldrapenning för alla i
Sverige bosatta medborgare.

I motion 1985/86:Sf280 av Kenth Skårvik (fp) och Lars Ernestam (fp)
hemställs

1. att riksdagen begär att regeringen upprättar enhetliga riktlinjer för
försäkringskassornas bedömning för erhållande av vårdbidrag,

2. att riksdagen begär att regeringen i enlighet med av anhörigvårdskommittén
redovisade modeller snabbt utreder frågan om införande av en
fjärdedels vårdbidrag.

I motion 1985/86:Sf283 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) hemställs

8. att riksdagen beslutar att införa möjligheten till en fjärdedels vårdbidrag,

9. att riksdagen beslutar att avskaffa begränsningen på 60 dagar för
tillfällig föräldrapenning för vård av handikappade barn,

10. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs om rätten för föräldrar att erhålla tillfällig föräldrapenning
för vård av vuxna psykiskt utvecklingsstörda barn,

SfU 1985/86:22

3

1 * Riksdagen 1985/86.11 sami Nr22

12. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs om införande av efterlevandebidrag för familjer med
handikappade barn.

I motion 1985/86:Sf285 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) hemställs
1. att riksdagen beslutar att garantibeloppet inom föräldraförsäkringen
per den 1 januari 1987 skall höjas från 48 till 63 kr.

I motion 1985/86:Sf286 av Kersti Johansson (c) och Karin Israelsson (c)
hemställs

1. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om rätt till sociala förmåner för anhörigvårdare.

I motion 1985/86:Sf288 av Karin Israelsson (c) och Martin Olsson (c)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen angående föräldrapenning för tillfällig vård av barn då
dagbarnvårdare ej kan ta emot barn därför att hennes egna barn är sjuka.

I motion 1985/86:Sf319 av Elisabeth Fleetwood (m) och Birgitta Rydle (m)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till ersättning från den
allmänna sjukförsäkringen för anhörigvård av psykiskt utvecklingsstörda i
vissa fall i enlighet med vad som anförts i motionen.

I motion 1985/86: Sf325 av Gunhild Bolander (c) och Martin Olsson (c)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
åldersgränsen slopas för rätt till föräldrapenning vid tillfällig vård av
handikappade barn som bor i föräldrahemmet.

I motion 1985/86:Sf328 av Ingemar Eliasson (fp) och Kenth Skårvik (fp)
hemställs

1. att riksdagen beslutar att de 16 kontaktdagarna kan tas ut vid tidpunkt
som föräldrarna själva bestämmer,

2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av rätten till tillfällig
föräldrapenning i enlighet med vad som anges i motionen.

I motion 1985/86:Sf330 av Pär Granstedt (c) hemställs att riksdagen beslutar
att hos regeringen hemställa om en översyn av reglerna för ersättning från
sjukkassan för vård av sjukt barn i hemmet i syfte att göra det möjligt att låta
ersättning utgå även till annan vårdare än förälder.

I motion 1985/86:Sf332 av Kjell-Arne Welin (fp) (delvis) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär en utredning av de ekonomiska konsekvenserna
av förlängd föräldrapenning (tre år). Motionen i övrigt behandlas i
betänkandet SfU 1985/86:15.

I motion 1985/86:Sf338 av Maria Leissner (fp) hemställs att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära förslag till ändring av lagen om allmän
försäkring så att tillfällig föräldrapenning även kan utgå när daghem eller
liknande inte kan erbjuda den överenskomna barntillsynen.

I motion 1985/86:Sf339 av Lars Ernestam (fp) och Elver Jonsson (fp)
hemställs

1. att riksdagen beslutar att vårdbidrag m.m. som upphör på grund av

SfU 1985/86:22

4

handikappads frånfälle skall kunna förlängas,

2. att riksdagen beslutar att en särskild trygghetsförsäkring skall kunna
tecknas av föräldrar till handikappat barn.

I motion 1985/86:Sf342 av Nils Carlshamre m.fl. (m) hemställs

1. (delvis) att riksdagen beslutar att fr. o. m. den 1 januari 1987 i enlighet
med motionens förslag införa nya regler i föräldraförsäkringen.

I motion 1985/86:Sf428 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) hemställs

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av en pappamånad vid barns födelse.

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförts i motionen om en bred informationskampanj i syfte att
uppmuntra pappaledighet.

Motioner väckta med anledning av proposition 1985/86:137

I motion 1985/86:424 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) hemställs

4. att riksdagen avslår det till proposition 137 fogade förslaget till ändrad
lydelse av 6 § i studiestödslagen (1973:349),

5. att riksdagen till Studiehjälp m. m. för budgetåret 1985/86, utöver vad
som har föreslagits i proposition 1985/86:100, bil. 10, under åttonde
huvudtiteln anvisar ett med 100 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag.

I motion 1985/86:426 av Lars Werner m.fl. (vpk) hemställs

2. att riksdagen beslutar att studiebidraget skall göras basbeloppsanknutet
på den nivå som regeringen i proposition 137 föreslår,

3. att riksdagen beslutar att studiebidraget i sin nya form utgår från den 1
juni 1986,

4. att riksdagen hos regeringen hemställer att erforderliga medel för
reformens genomförande från den 1 juni 1986 anvisas på tilläggsbudget.

Utskottet

Föräldraförsäkringen

Under anslaget C 2. Bidrag till föräldraförsäkringen beräknas den del av
kostnaderna för föräldraförsäkringen som finansieras genom statsbidrag,
15 %. Övriga kostnader täcks genom socialavgifter.

Fr. o. m. den 1 januari 1986 har omfattande förändringar i föräldraförsäkringen
genomförts (prop. 1984/85:78, SfU 1984/85:12, rskr. 12). Den tidigare
föräldrapenningen vid barns födelse och den särskilda föräldrapenningen har
sammanförts till en förmån - föräldrapenning - som får tas ut till dess barnet
fyller fyra år. Adoptivföräldrar har fått en motsvarande rätt till föräldrapenning
som får tas ut inom fyra år från barnets ankomst till familjen, dock längst
till dess barnet fyller tio år. Föräldrapenning för tillfällig vård av barn kallas
numera tillfällig föräldrapenning. Den tillfälliga föräldrapenningen har
utökats med två kontaktdagar per barn och år för barn mellan fyra och tolv
år. Kontaktdagarna är avsedda för föräldrautbildning, besök i skola, förskola

SfU 1985/86:22

5

Rättelse: S. 32 under 4 kap. rad 4 och 8 efter sjukpenning samt not 2 ny text.

eller fritidsverksamhet. Vidare har en rätt till tillfällig föräldrapenning införts
för vård av barn mellan tolv och sexton år när barnet vid sjukdom har ett
särskilt behov av vård och tillsyn.

Föräldrapenning

Föräldrapenning utges under 360 dagar i anslutning till barns födelse eller
adoptivbarns ankomst till familjen. Under 270 av dessa dagar utges
föräldrapenning med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, dvs.
90 % av den sjukpenninggrundande inkomsten per dag, dock lägst med en
garantinivå som är 48 kr. Under resterande 90 dagar utges ersättning med
garantibeloppet 48 kr. per dag. Ersättningen utges till den av föräldrarna som
stannar hemma och vårdar barnet. Om båda föräldrarna är vårdnadshavare
har vardera föräldern alltid rätt till 90 egna dagar med föräldrapenning.
Denna rätt kan dock överlåtas på den andra föräldern. Förälder som är
ensam vårdnadshavare har rätt till samtliga 360 dagar med föräldrapenning.
Ersättningsdagarna får tas ut längst till dess barnet fyller fyra år. Utöver
dessa dagar har fader rätt till sammanlagt tio dagars föräldrapenning i
samband med barns födelse.

För gravida kvinnor som har fysiskt påfrestande arbetsuppgifter finns en
lagfäst rätt till omplacering på arbetsplatsen till ett mindre ansträngande
arbete med bibehållen lön. Om en omplacering inte är möjlig har kvinnan
rätt att vara ledig och uppbära havandeskapspenning. Detsamma gäller om
det föreligger risker för barnets hälsa i arbetsmiljön. Havandeskapspenning
utges tidigast fr. o. m. den sextionde dagen före den beräknade förlossningen
och längst t. o. m. den elfte dagen före denna tidpunkt, således under högst
50 dagar. Havandeskapspenning utges med samma belopp som sjukpenningen.

Föräldrapenningen kompletteras med en rätt för föräldrar till ledighet från
anställningen under den tid då föräldrapenning utges. Dessutom finns en
fristående rätt för föräldrar att vara helt lediga så länge de vårdar barn som är
yngre än ett och ett halvt år. De har också möjlighet att förkorta arbetstiden
till tre fjärdedelar av normal arbetstid fram till dess barnet fyller åtta år eller
avslutar sitt första skolår.

Förslag om en sänkt kompensationsnivå inom sjukpenningförsäkringen
och föräldraförsäkringen läggs i besparingssyfte fram i motion Sf342 av Nils
Carlshamre m. fl. (yrkande 1). Yrkandet i den del det avser kompensationsnivån
inom sjukpenningförsäkringen har nyligen avslagits av riksdagen på
förslag av utskottet i betänkandet SfU 1985/86:16. Såvitt avser kompensationsnivån
inom föräldraförsäkringen har motionärerna yrkat att denna skall
sänkas till 80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten.

Utskottet har senast behandlat ett likartat motionskrav i sitt av riksdagen
godkända betänkande SfU 1984/85:20 och därvid uttalat att en sänkning av
kompensationsnivån inom föräldraförsäkringen till 80 % innebär ett alltför
kännbart ingrepp i försäkringsskyddet vid föräldraledighet. Utskottet vidhåller
denna uppfattning och avstyrker således bifall till motion Sf342 yrkande 1
i motsvarande del.

I motion Sf332 begär Kjell-Arne Welin bl. a. att de ekonomiska konse -

SfU 1985/86:22

6

kvenserna av en föräldrapenning som utges under barnets tre första
levnadsår utreds. En förlängd föräldraledighet skulle enligt motionären
kunna bidra till att skapa arbetstillfällen och på så sätt minska behovet av
arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt minska samhällets kostnader för
barnomsorg, socialbidrag, kontant arbetsmarknadsstöd etc.

Lars Werner m. fl. begär i motion Sf258 yrkande 1 att föräldrapenning med
belopp motsvarande sjukpenningen skall utges under 18 månader fr. o. m.
den 1 juli 1987. Motionärerna hänvisar till regeringens proposition 1984/
85:209 om förskola för alla barn. I propositionen, som antagits av riksdagen,
anges att alla barn skall ges rätt till plats i förskola från ett och ett halvt års
ålder. Detta förutsätter enligt motionärerna att föräldrarna själva ansvarar
för barnomsorgen upp till denna ålder. För att inte ett glapp på sex månader
mellan rätten till föräldraförsäkring och rätten till barnomsorg skall uppstå
bör föräldraförsäkringen omfatta 18 månader. I yrkande 2 föreslår motionärerna
att 4 av föräldrapenningens 18 månader skall vara kvoterade, dvs. att
de måste utnyttjas av den förälder som ej utnyttjat huvuddelen av tiden.
Kvoteringen syftar till att åstadkomma en attitydförändring hos männen för
att dessa skall inse fördelarna med ett samhälle där män och kvinnor
gemensamt tar ansvar för barnen.

Utskottet anser det i nuvarande samhällsekonomiska läge inte möjligt att
förorda en förbättring av föräldraförsäkringen på sätt motionärerna önskar.
Vad avser frågan om en kvotering mellan föräldrarna av rätten till
föräldrapenning har denna övervägts av föräldraförsäkringsutredningen. I
betänkandet SOU 1982:36 Enklare föräldraförsäkring avvisar utredningen
en kvotering, eftersom en sådan skulle medföra en krångligare administration
och svårigheter ur informationssynpunkt. Vidare skulle en kvotering
begränsa föräldrarnas möjligheter att själva fördela föräldraledigheten på
det med tanke på deras situation mest ändamålsenliga sättet. En positiv
utveckling när det gäller fäders uttag av föräldrapenning borde enligt
utredningen kunna uppnås genom riktade informationsinsatser inom olika
samhällsområden. Utskottet framhöll i sitt med anledning av proposition
1984/85:78 avgivna och av riksdagen godkända betänkande SfU 1984/85:12
att utskottet var medvetet om de fördelar ur jämställdhetssynpunkt som en
kvotering skulle kunna medföra. Mot bakgrund av vad föräldraförsäkringsutredningen
anfört ansåg sig utskottet dock inte kunna tillstyrka en kvotering
av föräldrapenningen. I den nämnda propositionen föreslogs att en möjlighet
till frivillig överlåtelse mellan föräldrarna av rätten till föräldrapenning borde
finnas kvar. Utskottet anslöt sig till denna uppfattning och avstyrkte bifall till
ett motionsyrkande om kvotering. Utskottet vidhåller denna uppfattning och
avstyrker bifall till motionerna Sf332 i motsvarande del och Sf258 yrkandena
1 och 2.

En översyn av föräldraförsäkringen i syfte att ge rätt till förlängd
föräldrapenning med tid motsvarande den tid ett prematurt barn vistas på
sjukhus i anslutning till födseln begärs av Viola Furubjelke m. fl. i motion
Sf270. Barn som föds för tidigt är, anför motionärerna, ofta i större behov av
närhet, vård och omsorg än barn som föds efter en fullgången graviditet.

Motioner med likartat syfte har tidigare behandlats av utskottet. I
betänkandet SfU 1984/85:12 hänvisade utskottet till att i proposition
1984/85:78 uttalats att föräldrapenning för tillfällig vård av barn bör kunna

SfU 1985/86:22

7

utges för barn som föds för tidigt under den tid barnet i direkt anslutning till
födseln vårdas på sjukhus. Skulle i ett sådant fall modern före den för tidiga
nedkomsten ha påbörjat en föräldraledighet bör hon dessutom anses ha
behövt avstå från förvärvsarbete även om hon avbryter ledigheten för att
övergå till en ledighet med föräldrapenning för tillfällig vård av barn.
Utskottet ansåg att genom de nämnda tillämpningsföreskrifterna blev syftet
med motionen i huvudsak tillgodosett. Utskottet framhöll vidare att
eftersom den tillfälliga föräldrapenningen kan utgå under 60 dagar per barn
och år och kan tas ut som hel, halv eller fjärdedels föräldrapenning borde
denna ersättningsform i det övervägande antalet fall av för tidig födsel kunna
täcka en förälders behov av skydd mot inkomstbortfall när föräldern vårdar
och besöker barn på sjukhus.

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning och avstyrker bifall till motion
Sf270.

Faders rätt till särskild ersättning i samband med barns födelse tas upp i två
motioner. Lennart Brunander begär i motion Sf247 förslag om rätt till
föräldrapenning för fader under tre veckor vid barns födelse i de fall barn
finns i familjen tidigare. En sådan utvidgad ersättning skulle enligt motionen
dels göra det möjligt för fadern att ge den nyblivna modern hjälp och stöd,
dels ge underlag för god kontakt mellan fadern och det nyfödda barnet. När
andra barn finns i familjen har nämligen fadern ofta förbrukat större delen av
den särskilda ersättningen när det nyfödda barnet kommer hem från BB. I
motion Sf428 yrkande 2 av Bengt Westerberg m. fl. begärs ett tillkännagivande
angående vikten av rätt till en ”pappamånad” vid barns födelse.
Härigenom skulle fadern få en god möjlighet att vara med och dela ansvaret
för barnet redan från början och stimuleras till ytterligare föräldraledighet
längre fram. I yrkande 3 föreslår motionärerna att regeringen tar initiativ till
en bred informationskampanj med syfte att uppmuntra och underlätta för
fler män att ta föräldraledighet.

Utskottet delar motionärernas uppfattning angående betydelsen av att
även fäderna tar aktiv del i vården av sina barn. Bestämmelserna för
föräldrapenning ger dem emellertid redan nu möjlighet att skapa en god
kontakt med sina nyfödda barn. En utvidgning av det antal dagar fäderna
skall ha rätt till särskild ersättning i samband med ett barns födelse är
dessutom förenat med sådana kostnader att utskottet i det rådande statsfinansiella
läget inte kan tillstyrka motionskrav med detta innehåll.

Utskottet vill i anslutning till yrkande 3 i motion Sf428 erinra om att
riksförsäkringsverket för närvarande genomför en informationskampanj
under mottot ”Kompis i dag - kompis i morgon” i syfte att stimulera fäder att
använda föräldraförsäkringen i större utsträckning än vad som hittills varit
fallet. En utvärdering av kampanjen skall göras kommande budgetår.
Motionen i denna del är sålunda redan tillgodosedd.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna Sf247 och Sf428
yrkandena 2 och 3.

SfU 1985/86:22

8

Tillfällig föräldrapenning

SfU 1985/86:22

Tillfällig föräldrapenning utges till förälder som behöver avstå från förvärvsarbete
för att vårda barn under tolv år till följd av sjukdom eller smitta hos
barnet eller barnets ordinarie vårdare. Om båda föräldrarna följer med ett
barn som lider av allvarlig sjukdom till läkare eller om de som ett led i
behandlingen av barnet behöver delta vid ett läkarbesök eller i en av läkare
ordinerad behandling kan de samtidigt uppbära tillfällig föräldrapenning.
Tillfällig föräldrapenning kan också utges vid besök i samhällets förebyggande
barnhälsovård. Vidare kan sådan föräldrapenning utges till en förälder om
den andre föräldern följer med annat barn i familjen till läkare. Under de
nämnda förutsättningarna kan tillfällig föräldrapenning också utges för barn
mellan tolv och sexton år i de fall barnet på grund av sjukdom, psykisk
utvecklingsstörning eller annat handikapp är i behov av särskild tillsyn och
vård och tillsynsbehovet inte grundat rätt till vårdbidrag.

Tillfällig föräldrapenning kan utges under högst 60 dagar per barn och år.

Tillfällig föräldrapenning utges också till förälder till barn mellan fyra och
tolv år när föräldern avstår från förvärvsarbete i samband med föräldrautbildning,
besök i barnets skola eller besök i förskola eller fritidsverksamhet
inom samhällets barnomsorg i vilket barnet deltar. För sådana s. k. kontaktdagar
utges ersättning under två dagar per barn och år.

Tre motioner berör rätten till tillfällig föräldrapenning i de fall en förälder
måste avstå från förvärvsarbete därför att dagbarnvårdarens egna barn är
sjuka. Alf Svensson begär i motion Sf228 yrkande 1 bl. a. ett förslag som
möjliggör rätt till ersättning i sådana situationer. I motion Sf288 begär Karin
Israelsson och Martin Olsson ett tillkännagivande om att tillfällig föräldrapenning
bör utges då dagbarnvårdares egna barn blir sjuka. Ingemar
Eliasson och Kenth Skårvik begär i motion Sf328 yrkande 2 en översyn av
gällande bestämmelser i syfte att ersättning skall kunna utges i nu aktuell
situation. Ett närliggande problem tas upp i motion Sf338 av Maria Leissner.
Motionären begär en översyn av lagstiftningen så att tillfällig föräldrapenning
även skall kunna utges när daghem eller liknande inte kan erbjuda den
överenskomna barntillsynen.

Frågan om rätt till tillfällig föräldrapenning när förälder måste avstå från
förvärvsarbete därför att dagbarnvårdares barn är sjukt behandlades senast
av utskottet i betänkandet SfU 1984/85:21. Utskottet hänvisade därvid till att
föräldraförsäkringsutredningen hävdat att en utvidgning av bestämmelserna
på grund av sjukdom eller smitta hos den ordinarie vårdarens barn skulle
medföra en betydande utvidgning av försäkringen. Utredningen var för sin
del framför allt av kostnadsskäl inte beredd att föreslå en sådan utvidgning.
Regeringens proposition 1984/85:78 om bl. a. förbättringar i föräldraförsäkringen
innehöll inte heller något förslag i frågan. Utskottet avstyrkte mot
denna bakgrund motioner med krav på ersättning vid sjukdom hos den
ordinarie vårdarens barn, och utskottet vidhåller denna uppfattning. Av
samma skäl avstyrker utskottet en utvidgning av rätten till tillfällig föräldrapenning
i de situationer som avses i motion Sf338. Utskottet anser att det
framför allt bör ankomma på den som förmedlat barnomsorgen, dvs. i
allmänhet kommunen, att tillse att ersättare finns tillgänglig för att sköta

vården av barnet i de situationer som avses i motionerna. Med det anförda
avstyrker utskottet bifall till motionerna Sf228 yrkande 1 i motsvarande del,
Sf288, Sf328 yrkande 2 och Sf338.

I motion Sf218 begär Mona Sahlin en översyn av reglerna för tillfällig vård
av sjukt barn i syfte att göra det möjligt för ensamstående föräldrar att anlita
någon annan person som står det sjuka barnet nära för att vårda barnet. Pär
Granstedt har i motion Sf330 likaså begärt en översyn av reglerna för att göra
det möjligt att utge tillfällig föräldrapenning även till annan vårdare än
förälder.

Enligt förslag i proposition 1984/85:78 utvidgades den personkrets som har
rätt till tillfällig föräldrapenning till att bl. a. avse även den som sammanbor
med förälder. Vid behandlingen av detta förslag avstyrkte utskottet i
betänkandet SfU 1984/85:12 motionsyrkanden om att även andra närstående
personer skulle ha rätt till tillfällig föräldrapenning med hänvisning till att
detta skulle komplicera administrationen av försäkringen, något som stod i
strid med intentionerna bakom propositionen. Utskottet vidhåller denna
uppfattning och avstyrker således bifall till motionerna Sf218 och Sf330.

Tre motioner tar upp frågan om att slopa begränsningen till 60 dagar per
barn och år för tillfällig föräldrapenning. Stig Alemyr m. fl. begär i motion
Sf202 ett tillkännagivande angående behovet av ersättning utöver 60 dagar
för sjuka barn i de fall vårdbehovet är omfattande men inte berättigar till
vårdbidrag. Den grupp barn som berörs av förslaget är enligt motionärerna
mycket liten. Liknande synpunkter framförs av Lars Werner m. fl. i motion
Sf258 yrkande 3 och av Bengt Westerberg m. fl. i motion Sf283 yrkande 9.

Utskottet har senast i betänkandet SfU 1984/85:21 avstyrkt motionsyrkanden
med samma innebörd. Utskottet hänvisade därvid till föräldraförsäkringsutredningens
uttalanden om att den tillfälliga föräldrapenningens syfte
är att täcka den enskildes behov av ersättning i mera akut uppkomna
vårdsituationer. Utredningen fann det mot denna bakgrund inte lämpligt att
frågan om det ekonomiska stödet till föräldrar med långvarigt eller ofta sjuka
barn löstes inom föräldraförsäkringens ram. Utskottet erinrade också om att
departementschefen i proposition 1984/85:78 ansett att erfarenheterna av
ersättningsreglerna för tillfällig vård av barn inte gav anledning till att
förändra antalet ersättningsdagar inom försäkringen. Utskottet finner inte
anledning till någon ändrad bedömning och avstyrker således bifall till
motionerna Sf202, Sf258 yrkande 3 och Sf283 yrkande 9.

Marianne Karlsson begär i motion Sf219 att båda föräldrarna skall ha rätt
att samtidigt uppbära tillfällig föräldrapenning i de fall de avstår från
förvärvsarbete därför att de har ett handikappat barn som är sjukt och vårdas
på sjukhus. På samma sätt bör båda föräldrarna ha rätt att få ersättning om
barnet skall på återbesök till sjukhuset.

Såsom redovisats ovan får tillfällig föräldrapenning utges till båda föräldrarna
samtidigt om de följer med barn som lider av allvarlig sjukdom till
läkare. Samma sak gäller om båda föräldrarna som ett led i behandlingen
behöver delta i ett läkarbesök eller vid läkarordinerad behandling (4 kap.
16 § AFL). De krav som framförs i motion Sf219 tillgodoses således av
gällande bestämmelser på området, och motionen kan därför lämnas utan
avseende.

SfU 1985/86:22

10

I motion Sf228 begär Alf Svensson i yrkande 1 bl. a. förslag till höjd
åldersgräns till 16 år för tillfällig föräldrapenning om föräldrarna måste ta
ledigt för att följa barn till läkare, om barnet läggs in på sjukhus eller har svår
sjukdom hemma.

Även detta motionsyrkande tillgodoses enligt vad ovan redovisats av
gällande bestämmelser i AFL (4 kap. 11 §) och kan lämnas utan avseende.

I två motioner begärs att tillfällig föräldrapenning skall kunna utges även
för vård av vuxna handikappade barn. Motionärerna i motion Sf283 (yrkande
10) av Bengt Westerberg m. fl. hävdar att föräldrar till psykiskt utvecklingsstörda
barn som är över 16 år måste ta ledigt från arbetet om barnen blir
sjuka. Nuvarande bestämmelser medger inte rätt till ersättning från försäkringen
i sådana situationer. Regeringen bör därför överväga hur en rätt till
tillfällig föräldrapenning för dessa föräldrar skall utformas. Gunhild Bolander
och Martin Olsson begär i motion Sf325 ett tillkännagivande om att
åldersgränsen bör slopas för rätt till föräldrapenning vid tillfällig vård av
handikappade barn som bor kvar i föräldrahemmet. Motionen avser särskilt
vård av psykiskt utvecklingsstörda.

Åldersgränsen för rätt till tillfällig föräldrapenning har som inledningsvis
nämnts nyligen höjts från 12 till 16 år när det gäller barn som på grund av
sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp är i behov av
särskild tillsyn eller vård. Ersättningen från den allmänna försäkringen till
handikappade personer som är 16 år eller äldre utges i form av handikappersättning
och förtidspension. Utskottet, som anser att vårdbehovet för vuxna
personer inte bör lösas inom föräldraförsäkringens ram, avstyrker bifall till
motionerna Sf283 yrkande 10 och Sf325.

Lars Werner m. fl. begär i motion Sf258 yrkande 5 att de institutionsbesök
som förälder gör på grund av barnets sjukdom, psykiska utvecklingsstörning
eller annat handikapp skall jämställas med besök i samhällets förebyggande
barnhälsovård vid bedömning av rätt till tillfällig föräldrapenning.

Denna fråga har behandlats av utskottet vid flera tillfällen, senast i
betänkandet SfU 1984/85:21. Utskottet förutsatte då att regeringen hade sin
uppmärksamhet riktad på problemet och vid behov vidtog erforderliga
åtgärder för att ge alla föräldrar möjlighet att delta i verksamheter i
samhällets regi som innesluter en förebyggande hälsovård för barnet. Statens
handikappråd har härefter i en rapport Ds S 1985:6 Kartläggning av det
ekonomiska stödet till handikappade gjort en genomgång av vilka variationer
i villkor och storlek som finns beträffande olika stödformer till
handikappade, och rapporten bereds för närvarande inom regeringskansliet.
Utskottet förutsätter med hänsyn härtill att den nu aktuella frågan uppmärksammas
i beredningsarbetet och anser att någon åtgärd med anledning av
motion Sf258 yrkande 5 inte är påkallad.

I motion Sf236 av Birthe Sörestedt och Margit Sandéhn begärs att rätten
till tillfällig föräldrapenning skall utvidgas till att även omfatta situationer då
vårdbehov uppkommer till följd av att barnets förälder fullgör repetitionsövning
enligt värnpliktslagen.

Utskottet har tidigare i sitt av riksdagen godkända betänkande SfU
1983/84:19 avstyrkt motionsyrkanden med samma syfte som den nu aktuella,
med hänvisning till att frågan om ekonomisk ersättning vid fullgörande av

SfU 1985/86:22

11

1** Riksdagen 1985/86. IIsami. Nr22

militärtjänst borde lösas inom ramen för familjebidragsbestämmelserna och
inte inom föräldraförsäkringen. Utskottet vidhåller denna uppfattning och
avstyrker bifall till motion Sf236.

I motion Sf328 yrkande 1 av Ingemar Eliasson och Kenth Skårvik begärs
att uttaget av kontaktdagar i föräldraförsäkringen inte skall begränsas till två
dagar per barn och år utan att de totalt 16 kontaktdagarna skall kunna tas ut
vid tidpunkt som föräldrarna själva bestämmer. Genom detta skapas enligt
motionärerna större valfrihet för barnfamiljerna och möjlighet att få en
längre tids ledighet. Lars Werner m. fl. begär i motion Sf258 (yrkande 4) ett
beslut om en utökning av antalet kontaktdagar till fem dagar per barn och år
för föräldrar till barn med sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat
handikapp. Motionärerna anser att för barn med särskilda behov i form av
exempelvis handikapp är två kontaktdagar per år otillräckligt.

Utskottet avvisade, framför allt av kostnadsskäl, vid behandlingen av
förslaget i proposition 1984/85:78 om införande av kontaktdagar, motionsförslag
om införande av ett större antal kontaktdagar än vad regeringen
föreslagit. Likaså avvisades motionsförslag om ett valfritt uttag av dagarna
(se SfU 1984/85:12). Utskottet, som vidhåller denna inställning, anser att en
jämn fördelning av kontaktdagarna ökar möjligheterna för föräldrar,
förskola och skola att upprätthålla en god kontakt under en viktig period av
barnets uppväxttid. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna
Sf328 yrkande 1 och Sf258 yrkande 4.

Garantinivån inom föräldraförsäkringen

Regeringen föreslår i proposition 1985/86:137 att garantinivån inom föräldraförsäkringen
höjs från nuvarande 48 kr. per dag till 60 kr. per dag fr. o. m.
den 1 januari 1987. Föredragande statsrådet anför i propositionen att den
föreslagna höjningen ökar förvärvsarbetande föräldrars möjlighet att utnyttja
garantimånaderna samtidigt som stödet förbättras för de föräldrar som
inte har någon förvärvsinkomst eller vars inkomst är låg. Förslaget i
propositionen beräknas öka försäkringens utgifter med 105 milj. kr. per år
vid full effekt.

I motion Sf285 yrkande 1 av Ulf Adelsohn m. fl., som väckts under den
allmänna motionstiden i år, begärs att garantibeloppet inom föräldraförsäkringen
höjs från 48 kr. per dag till 63 kr. per dag fr. o. m. den 1 januari 1987.
Garantibeloppet har enligt motionärerna kraftigt urholkats och den höjning
som föreslås i motionen avser att återställa garantibeloppets värde.

Enligt utskottets mening är en höjning av garantinivån motiverad. Med
hänsyn till de prioriteringar som måste göras av statsfinansiella skäl biträder
utskottet regeringens förslag om en höjning av garantinivån till 60 kr. per dag
och avstyrker bifall till motion Sf285 yrkande 1.

Övriga frågor angående föräldrapenning och tillfällig
föräldrapenning

En förälders sjukpenninggrundande inkomst (SGI) skall inte sänkas under
tid då föräldern är ledig för vård av barn under ett år. Enligt de nya

SfU 1985/86:22

12

bestämmelser som trädde i kraft den 1 januari 1986 skall föräldrapenning till
dess barnet fyller två år beräknas på den SGI föräldern hade vid barnets
födelse om denna är högre än förälderns gällande SGI. Är en kvinna därefter
gravid med beräknad förlossning inom sex månader eller föds barnet inom
denna tid skall hennes föräldrapenning även fortsättningsvis beräknas på
samma sätt.

Karin Israelsson framhåller i motion Sf230 att för föräldrar till svårt
handikappade barn finns såväl psykologiska som praktiska hinder att planera
för ett nytt barn inom en så kort tidrymd som två år. Motionärerna begär
därför att rätten att få föräldrapenning beräknad på grundval av tidigare SGI
skall kunna utsträckas med ett år i de fall det tidigare barnet är svårt
handikappat och vårdbidrag utgår. Genom att den grupp som på så sätt skulle
få rätt till förlängd SGI är klart avgränsad skulle förslaget inte medföra någon
mer betydande kostnad för försäkringen.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från socialstyrelsen och
riksförsäkringsverket. Socialstyrelsen har därvid uttalat sig för en förlängning
av rätten att få beräkna föräldrapenning på grundval av tidigare SGI till
fyra år i de fall motionen avser. Riksförsäkringsverket har för sin del
framhållit att specialregler av den typ som föreslås i motionen skulle
förstärka skillnaderna mellan dem som beviljas vårdbidrag och övriga
föräldrar. Verket anser också att sådana specialregler skulle komplicera
regelsystemet och administrationen.

Utskottet har förståelse för de synpunkter som framförs i motionen. Tiden
som en förälder får sin föräldrapenning beräknad på tidigare SGI har
emellertid nyligen förlängts. Utskottet anser att effekterna av de nya
bestämmelserna bör avvaktas innan eventuella förändringar aktualiseras.
Mot denna bakgrund avstyrker utskottet bifall till motion Sf230.

Enligt artikel 7 i den nordiska konventionen om social trygghet skall den
som är anställd för arbete i annat nordiskt land än det där han är bosatt med
avseende på detta arbete omfattas av lagstiftningen i sysselsättningslandet i
fråga om rätt till förmåner som är beroende av arbete eller inkomst av sådant
arbete. Dessa regler gäller bl. a. föräldrapenningen.

Siw Persson och Kjell-Arne Welin begär i motion Sf279 att varje person
som är bosatt i Sverige skall omfattas av det svenska socialförsäkringssystemet.
Motionärerna anför särskilt att bestämmelserna om föräldrapenning
missgynnar föräldrar som båda är vårdnadshavare men där den ena föräldern
arbetar i ett annat nordiskt land och således omfattas av socialförsäkringen i
det andra landet. Föräldrarna går då miste om 90 föräldrapenningdagar
eftersom båda är vårdnadshavare men den förälder som arbetar utomlands
inte är föräldraförsäkrad enligt svensk lagstiftning och därför inte kan
överlåta föräldrapenningdagar på den andra föräldern.

Utskottet är medvetet om att komplikationer kan uppstå i sådana fall som
beskrivs i motionen. Utskottet anser emellertid att frågor som rör den
nordiska konventionen om social trygghet inte kan lösas ensidigt av Sverige,
utan sådana frågor bör tas upp till diskussion i Nordiska rådet. Utskottet har
erfarit att riksförsäkringsverket har sin uppmärksamhet riktad på problemet
och anser att någon åtgärd från riksdagens sida inte är påkallad.

SfU 1985/86:22

13

Vårdbidrag för handikappade barn

SfU 1985/86:22

Vårdbidrag utges till föräldrar för vård av barn under 16 år som på grund av
sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp under minst sex
månader är i behov av särskild tillsyn och vård. Vid bedömningen av rätten
till vårdbidrag beaktas förutom vårdbehovet även merkostnader på grund av
barnets sjukdom och handikapp. Vårdbidrag kan utges med belopp motsvarande
hel eller halv förtidspension jämte pensionstillskott (för närvarande
44 736 resp. 22 368 kr. per år). Vårdbidraget är skattepliktig och ATPgrundande
inkomst. En del av vårdbidraget - 17, 34, 50 eller 65 % av
basbeloppet - kan dock räknas som en icke skattepliktig merkostnadsdel.

Tre motioner tar upp frågan om införande av ytterligare nivåer för
utbetalning av vårdbidrag. Gullan Lindblad m.fl. begär i motion Sf205
förslag till tre eller flera graderingar av vårdbidraget i syfte att åstadkomma
större rättvisa. En finmaskigare gradering skulle ge större möjligheter till
vårdbidrag för bl. a. barn med diabetes, allergier, stomier och neurologiska
handikapp. I motion Sf280 yrkande 2 av Kenth Skårvik och Lars Ernestam
begärs en utredning av frågan om införande av en fjärdedels vårdbidrag
enligt det förslag som framlagts av anhörigvårdskommittén i delbetänkandet
(Ds S 1981:15) Vårdbidrag för handikappade barn under 16 år. Bengt
Westerberg m. fl. hävdar i motion Sf283 (yrkande 8) att nuvarande bestämmelser
utestänger en stor grupp familjer med framför allt diabetes och
allergier från ersättning. Motionärerna begär därför att riksdagen skall
besluta att införa en möjlighet till en fjärdedels vårdbidrag.

Vårdbidragets konstruktion har som framgår ovan varit föremål för
utredning inom anhörigvårdskommittén. Utredningen lade i det ovannämnda
betänkandet fram förslag om ett flertal förbättringar av vårdbidraget,
bl. a. att en särskild merkostnadsdel skulle beräknas. Nya bestämmelser om
vårdbidrag har på grundval av anhörigvårdskommitténs förslag införts
fr. o. m. den 1 januari 1983 (prop. 1981/82:216, SfU 18 rskr. 446). Kommittén
lade även fram vissa förslag om vårdbidragets utveckling på sikt, däribland en
komplettering av vårdbidraget med en ny lägre nivå om en fjärdedels
vårdbidrag. Härigenom skulle man enligt kommittén nå ca 4 000 nya
bidragsmottagare, främst föräldrar till barn med diabetes eller med allergiska
besvär. De direkta kostnaderna för att införa en ny nivå beräknades till ca 32
milj. kr. per år. Kommittén konstaterade för sin del att det kortsiktigt inte
fanns ekonomiska förutsättningar att införa en ny nivå, en uppfattning som
delades av dåvarande socialministern i proposition 1981/82:216.

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen behandlat frågan om införande av
en fjärdedels vårdbidrag, senast i sitt av riksdagen godkända betänkande SfU
1984/85:18. Utskottet uttalade därvid att frågan om införande av flera nivåer
för vårdbidraget borde övervägas inom regeringskansliets familjeekonomiska
beredningsgrupp med beaktande av de samlade ekonomiska resurser som
kunde finnas tillgängliga för att förbättra stödet till barnfamiljerna. Några
omprioriteringar inom vårdbidragssystemet i syfte att skapa utrymme för
ytterligare en bidragsnivå ansåg sig utskottet inte kunna förorda. Arbetet
inom den familjeekonomiska beredningsgruppen har enligt vad utskottet
erfarit avslutats.

Inom riksförsäkringsverket slutförs för närvarande en utvärdering av
tillämpningen av de nya regler som införts fr. o. m. år 1983 angående rätten
till vårdbidrag. Utskottet anser, mot bakgrund av vad som anförts i
motionerna, att det på grundval av resultatet av riksförsäkringsverkets
utvärdering finns skäl att utreda huruvida de nuvarande nivåerna inom
vårdbidraget ger ett tillräckligt stöd till föräldrar med handikappade barn.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna med
anledning av motionerna Sf205, Sf280 yrkande 2 och Sf283 yrkande 8.

Bedömningen av rätten till vårdbidrag kritiseras i två motioner. AnnCathrine
Haglund m. fl. begär i motion Sf216 förslag om regler för utgivande
av vårdbidrag som ger större rättvisa åt diabetiker. Kenth Skårvik och Lars
Ernestam hävdar i motion Sf280 yrkande 1 att tillämpningen av bestämmelserna
om vårdbidrag varierar mycket i olika delar av landet. Motionärerna
begär därför att regeringen upprättar enhetliga riktlinjer för försäkringskassornas
bedömningar av rätten till vårdbidrag.

Som nämnts pågår inom riksförsäkringsverket en utvärdering av försäkringskassornas
tillämpning av bestämmelserna om vårdbidrag. Utvärderingen
syftar till att åstadkomma en så enhetlig tillämpning av bestämmelserna
som möjligt. Utskottet förutsätter att verket i detta sammanhang gör en
bedömning av om ytterligare åtgärder behöver vidtas för att åstadkomma en
enhetlig tillämpning av bestämmelserna om vårdbidrag. Med det anförda får
motionerna Sf216 och Sf280 yrkande 1 anses besvarade.

Arne Kjörnsberg begär i motion Sf277 ett tillkännagivande om att
vårdbidrag för handikappade barn bör utges även om barnet vistas i
familjehem.

Enligt bestämmelserna om vårdbidrag kan - om föräldern tillfälligt är
förhindrad att vårda barnet - vårdbidrag fortsätta att utgå under sådant
avbrott som varar högst sex månader. För barn som placeras i familjehem
utges kommunalt stöd för vården av barnet. Sker placeringen av barnet i
familjehem av behandlingsskäl är placeringen kostnadsfri för föräldrarna.
Vid placering av annat skäl kan en avgift tas ut av föräldrarna. Utskottet
finner mot denna bakgrund inte skäl att föreslå någon ändring i bestämmelserna
angående vårdbidrag i det avseende som föreslås i motionen. Med det
anförda avstyrker utskottet bifall till motion Sf277.

Två motioner tar upp frågan om stöd till efterlevande föräldrar när ett barn
avlider. I motion Sf283 yrkande 12 av Bengt Westerberg m.fl. begärs ett
tillkännagivande angående behovet av efterlevandebidrag till familjer med
handikappade barn. En sådan möjlighet bör skapas för att föräldrarna skall
kunna anpassa sig ekonomiskt till den nya situation som inträffar om barnet
avlider. Lars Ernestam och Elver Jonsson anser i motion Sf339 på likartade
skäl att vårdbidrag sorn upphör på grund av att ett handikappat barn avlider
skall kunna förlängas och begär ett beslut av riksdagen härom. Motionärerna
begär också att en statlig trygghetsförsäkring skall kunna tecknas av föräldrar
till handikappade barn.

Utskottet har behandlat motionsyrkanden med denna innebörd vid flera
tidigare riksmöten (se senast SfU 1984/85:18). I det sistnämnda betänkandet
anförde utskottet att rätt till vårdbidrag för vård av sjukt eller handikappat
barn föreligger generellt i de fall bidragen är motiverade utifrån barnets

SfU 1985/86:22

15

behov av vård och de extra kostnader som sjukdomen eller handikappet
föranleder. Även om utskottet inte ville bestrida att det i enstaka fall kan
uppstå ekonomiska svårigheter på grund av bortfall av bidrag i samband med
att ett handikappat barn avlider, motiverade detta enligt utskottets uppfattning
varken en generell utvidgning av rätten till vårdbidrag även för tid efter
det barnet avlidit eller att en ny statlig försäkringsform infördes. Enligt
utskottet fick problemen i stället lösas genom arbetsmarknadspolitiska
åtgärder och, om föräldern saknade medel till sin och sin familjs försörjning,
inom ramen för socialtjänstlagen.

Enligt utskottets mening bör riksdagen vidhålla sin tidigare uppfattning,
och utskottet avstyrker bifall till motionerna Sf283 yrkande 12 och Sf339.

Ersättning för anhörigvård

Förmåner inom den allmänna försäkringen som ersätter direkt inkomstbortfall
vid vård m. m. av anhörig kan för närvarande endast utges när det gäller
vård av barn, såsom föräldrapenning och vårdbidrag. Vissa former av
ersättning till anhörigvårdare har dock utvecklats av kommuner och landsting
inom ramen för hemsjukvården och den sociala hemtjänsten.

Utskottet tar i detta sammanhang upp fyra motionsyrkanden som syftar till
att ersättning från den allmänna försäkringen skall kunna utges för vård av
sjuk anhörig.

I motion Sf221 av Margareta Andrén m. fl. begärs förslag om att
ATP-grundande ersättning med sjukpenningbelopp skall utges från den
allmänna försäkringen för vård av anhörig eller annan närstående. De nya
reglerna bör införas successivt med prioritet för vård i livets slutskede.
Motionärerna anser att en ersättning för vård av anhörig skulle kunna leda till
samhällsekonomiska besparingar. Bo Nilsson och Ingvar Björk begär i
motion Sf238 av likartade skäl ett tillkännagivande angående behovet av
ersättning för vård av svårt sjuka familjemedlemmar i hemmet under kortare
perioder. Kersti Johansson och Karin Israelsson erinrar i motion Sf286 om att
anhörigvårdskommittén i betänkandet SOU 1983:64 Ledighet för anhörigvård
lagt fram förslag om rätt till ledighet för vård av anhörig. Motionärerna
anser att en sådan rätt för att få avsedd effekt måste kombineras med rätt till
ekonomisk ersättning. Ersättningen bör därvid grundas på principen att den
skall utgöra kompensation för utfört arbete och göras lika stor för alla.
Motionärerna begär ett tillkännagivande härom. Elisabeth Fleetwood och
Birgitta Rydle begär i motion Sf319 förslag till ersättning från den allmänna
sjukförsäkringen i situationer då närvaro av anhörig påfordras i samband
med sjukhusvård för psykiskt utvecklingsstörda.

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen behandlat motionsyrkanden om
rätt till ersättning vid anhörigvård. Senast skedde detta i betänkandet SfU
1984/85:21. Utskottet hänvisade därvid till att anhörigvårdskommittén av
samhällsekonomiska skäl inte ansett att det fanns förutsättningar att föreslå
någon rätt till ersättning från försäkringen. Utskottet ansåg att beredningen
av anhörigvårdskommitténs betänkande i regeringskansliet borde avvaktas
och avstyrkte därför bifall till motionsyrkandena i fråga.

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och avstyrker bifall till
motionerna Sf221, Sf238, Sf286 och Sf319.

SfU 1985/86:22

16

Förbättringar av studiebidraget och det extra tillägget inom
studiehjälpen

Samhällets stöd till studerande som fyllt 16 men ej 20 år i gymnasial
utbildning utgår i form av studiehjälp enligt 3 kap. studiestödslagen
(1973:349) under tid som eleven bedriver studier, dvs. i allmänhet under nio
månader per år. Studiehjälpen utgår i form av studiebidrag till alla elever
med 400 kr. per månad. Studiebidraget är beloppsmässigt samordnat med
barnbidraget. Vidare kan inom studiehjälpen utgå olika tillägg. Sålunda kan
efter behovsprövning ett extra tillägg på 200, 400 eller 600 kr. per månad
utges.

I proposition 1985/86:137 föreslår regeringen att såväl det allmänna
barnbidraget som studiebidraget inom studiehjälpen höjs till 485 kr. per
månad fr. o. m. den 1 januari 1987. Förslaget i den del det avser det allmänna
barnbidraget behandlas av socialutskottet i betänkandet SoU 1985/86:28.
Vidare föreslås i propositionen att studiebidraget och det extra tillägget skall
utges under hela det kalenderhalvår under vilket den studerande bedriver
studier som berättigar till studiehjälp. Regeringen eller den myndighet
regeringen utser föreslås få ett bemyndigande att utfärda de närmare
föreskrifter som kan bli nödvändiga. Departementschefen beräknar kostnaden
för de föreslagna förändringarna i studiehjälpen till sammanlagt 560 milj.
kr. för ett helt budgetår. Eftersom de nya bestämmelserna föreslås träda i
kraft den 1 januari 1987 beräknas kostnaden för budgetåret 1986/87 uppgå till
ca 230 milj. kr.

Ulf Adelsohn m. fl. yrkar i motion 424 (yrkande 4) avslag på propositionen
i nu aktuell del såvitt avser höjningen av studiebidragets belopp. Motionärerna
hävdar att den föreslagna finansieringen av det höjda studiebidraget
genom höjda skatter i stor utsträckning drabbar barnfamiljerna själva. Med
hänsyn till att motionärerna biträder förslaget om att studiebidraget och det
extra tillägget skall kunna utgå under tolv månader föreslår de (yrkande 5) att
riksdagen till studiehjälp m. m. för budgetåret 1986/87 skall anvisa ett med
100 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag.

Socialutskottet har i betänkandet SoU 1985/86:28 tillstyrkt den i propositionen
föreslagna höjningen av det allmänna barnbidraget. Med hänsyn
härtill och då utskottet anser att de i propositionen föreslagna förändringarna
av studiehjälpen innebär en väsentlig förbättring av stödet till familjer med
studerande ungdomar tillstyrker utskottet propositionens förslag och avstyrker
bifall till motion 424 yrkandena 4 och 5.

I motion 426 av Lars Werner m. fl. begärs i yrkande 2 att studiebidraget
skall göras basbeloppsanknutet på den nivå som föreslås i propositionen.
Studiebidraget bör enligt motionärernas mening läggas fast vid nivån 25 %
av basbeloppet. I yrkande 3 begär motionärerna att möjlighet att få
studiebidrag under hela kalenderhalvåret skall träda i kraft redan fr. o. m.
den 1 juni 1986 och i yrkande 4 hemställs att erforderliga medel för den
föreslagna tidigareläggningen av reformen anvisas på tilläggsbudget.

Studiebidraget är som nämnts samordnat med det allmänna barnbidraget.
Socialutskottet har i betänkandet SoU 1985/86:28 avvisat motionskrav om en
anknytning till basbeloppet av barnbidraget. Socialutskottet har därvid

SfU 1985/86:22

17

anfört att en indexreglering av barnbidraget skulle minska möjligheterna till
en förutsättningslös prövning av på vilket sätt stödet till barnfamiljerna bör
utformas för att nå de mest behövande. Eftersom studiebidraget är avsett att
följa barnbidraget beloppsmässigt avstyrker socialförsäkringsutskottet bifall
till motion 426 yrkande 2.

Utskottet kan av kostnadskäl inte heller biträda förslaget om en tidigareläggning
av ikraftträdandet av vissa delar av reformen. Utskottet avstyrker
följaktligen bifall även till yrkandena 3 och 4 i motion 426.

Anslagen

Utskottet har ingen erinran mot de av regeringen föreslagna medelsberäkningarna
under femte huvudtiteln till anslagen C 2. Bidrag till föräldraförsäkringen
och C 3. Vårdbidrag för handikappade barn.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande sänkt kompensationsnivå inom föräldraförsäkringen
att riksdagen avslår motion 1985/86: Sf342 yrkande 1 i motsvarande
del,

2. beträffande utsträckt tid med föräldrapenning på sjukpenningnivå
m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sf332 i motsvarande del och
1985/86:Sf258 yrkandena 1 och 2,

3. beträffande förlängd tid för föräldrapenning i samband med barns
födelse

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sf270,

4. beträffande faders rätt till särskild ersättning i samband med barns
födelse

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sf247 och 1985/86:Sf428
yrkandena 2 och 3,

5. beträffande tillfällig föräldrapenning när dagbarnvårdares barn är
sjukt m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sf228 yrkande 1 i motsvarande
del, 1985/86:Sf288, 1985/86:Sf328 yrkande 2 och 1985/86:Sf338,

6. beträffande tillfällig föräldrapenning till anhörig m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1985/86: Sf218 och 1985/86: Sf330,

7. beträffande slopad tidsgräns för tillfällig föräldrapenning

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sf202,1985/86:Sf258 yrkande
3 och 1985/86:Sf283 yrkande 9,

8. beträffande tillfällig föräldrapenning för båda föräldrarna då
handikappat barn får vård på sjukhus

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sf219 yrkande 1,

9. beträffande åldersgränsen för tillfällig föräldrapenning

att riksdagen avslår motion 1985/86 :Sf228 yrkande 1 i motsvarande
del,

SfU 1985/86:22

18

10. beträffande tillfällig föräldrapenning för vård av vuxna handikappade
barn

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sf283 yrkande 10 och 1985/
86:Sf325,

11. beträffande tillfällig föräldrapenning för föräldrar till handikappade
barn vid institutionsbesök

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sf258 yrkande 5,

12. beträffande föräldrapenning under militärtjänst
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sf236,

13. beträffande flexibelt uttag av kontaktdagar

att riksdagen avslår motion 1985/86: Sf328 yrkande 1,

14. beträffande ökat antal kontaktdagar

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sf258 yrkande 4,

15. beträffande garantinivån inom föräldraförsäkringen

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:137 och med avslag på
motion 1985/86:Sf285 yrkande 1 antar det i propositionen framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

16. beträffande vidgad rätt att få föräldrapenning beräknad på
grundval av tidigare SGl

att riksdagen avslår motion 1985/86: Sf230,

17. beträffande rätt till föräldrapenning i konventionsfall
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sf279,

18. beträffande fjärdedels vårdbidrag m. m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Sf205, 1985/
86:Sf280 yrkande 2 och 1985/86:Sf283 yrkande 8 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. beträffande bedömningen av rätt till vårdbidrag

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sf216 och 1985/86:Sf280
yrkande 1,

20. beträffande rätt till vårdbidrag för handikappade barn sorn vistas
i familjehem

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sf277,

21. beträffande vårdbidrag m. m. till efterlevande förälder

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sf283 yrkande 12 och 1985/
86:Sf339,

22. beträffande ersättning för vård av anhörig

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sf221, 1985/86:Sf238, 1985/
86:Sf286 yrkande 1 och 1985/86:Sf319,

23. beträffande höjning av studiebidraget

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:137 och med avslag på
motion 1985/86:424 yrkande 4 antar det i propositionen framlagda
förslaget till ny lydelse av 3 kap. 6 § studiestödslagen (1973:349),

24. beträffande utsträckt tid för studiebidrag och extra tillägg

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:137 och med avslag på
motion 1985/86:426 yrkandena 3 och 4 antar det i propositionen
framlagda förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) i
de delar som inte berörts under moment 23 ovan.

SfU 1985/86:22

19

25. beträffande basbeloppsanknytning av studiebidraget
att riksdagen avslår motion 1985/86:426 yrkande 2,

26. att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100 bil. 7
littera C 2 och med bifall till proposition 1985/86:137 till Bidrag till
föräldraförsäkringen för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag
av 964 000 000 kr.,

27. att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 bil. 7 littera
C 3 till Vårdbidrag för handikappade barn för budgetåret 1986/87
anvisar ett förslagsanslag av 470 000 000 kr.,

28. att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:137 och med
avslag på motion 1985/86:424 yrkande 5 till Studiehjälp m. m. för
budgetåret 1986/87 - utöver tidigare anvisat förslagsanslag - anvisar
ett förslagsanslag av 230 000 000 kr.

Stockholm den 16 maj 1986

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Doris Håvik

Närvarande: Doris Håvik (s), Nils Carlshamre (m), Börje Nilsson (s), Karin
Israelsson (c), Ulla Johansson (s), Nils-Olof Gustafsson (s), Kenth Skårvik
(fp), Siri Häggmark (m), Ingegerd Elm (s), Margo Ingvardsson (vpk),
Barbro Sandberg (fp), Ingegerd Anderlund (s), Jerry Martinger (m), Erik
Janson (s) och Gunhild Bolander (c).

Reservationer

1. Sänkt kompensationsnivå inom föräldraförsäkringen
(mom. 1)

Nils Carlshamre, Siri Häggmark och Jerry Martinger (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”motsvarande del.” bort ha följande lydelse:

Såsom framhållits i motion Sf342 kräver såväl det statsfinansiella som det
samhällsekonomiska läget betydande besparingar. Socialförsäkringens
transfereringar motsvarar ungefär en fjärdedel av landets privata konsumtion.
Även regeringen framhåller i budgetpropositionen nödvändigheten av
återhållsamhet med samhällsutgifterna. Utskottet delar denna uppfattning
och finner att det i motion Sf342 framlagda förslaget till sänkt kompensationsnivå
inom föräldraförsäkringen inte nämnvärt påverkar den sociala
standarden, allra helst med hänsynstagande till förslagen om kraftigt sänkta
marginalskatter i motion 1985/86:Sk279 av Ulf Adelsohn m. fl. angående
skattepolitiken. Utskottet föreslår mot denna bakgrund att den generella
ersättningsnivån sänks till 80 %.

Utskottet tillstyrker således förslaget i motion Sf342 om en sänkt
kompensationsnivå. Regeringen bör lägga fram förslag till lagändringar i

SfU 1985/86:22

20

lagen om allmän försäkring i så god tid att förslaget kan träda i kraft den 1
januari 1987.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

1. beträffande sänkt kompensationsnivå inom föräldraförsäkringen
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf342 yrkande 1 i motsvarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

2. Utsträckt tid med föräldrapenning på sjukpenningnivå
(mom. 2)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”yrkandena 1 och 2” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion Sf258 yrkande 1 om att tiden för
föräldrapenning med belopp motsvarande sjukpenningen bör byggas ut till
18 månader fr. o. m. den 1 juli 1987. På så sätt undviks att ett glapp uppstår
mellan den tid föräldrapenning kan utges och tidpunkten då barnet har rätt
till plats i förskola. En utvidgad tid med föräldrapenning ger också föräldern
bättre möjligheter att vara tillsammans med sitt barn. Enligt utskottets
mening är det angeläget att föräldraledigheten utnyttjas av båda föräldrarna.
I dag är det till största delen kvinnorna som utnyttjar föräldraförsäkringen.
För att åstadkomma en snabbare attitydförändring anser utskottet i likhet
med vad som anförs i motion Sf258 yrkande 2 att 4 av de 18 månaderna med
föräldrapenning bör kvoteras mellan föräldrarna, dvs. att de måste utnyttjas
av den förälder som ej utnyttjat huvuddelen av tiden, under förutsättning att
två vårdnadshavare finns.

Utskottet tillstyrker således motion Sf258 yrkandena 1 och 2 och anser att
regeringen bör lägga fram förslag till ändrade regler i föräldraförsäkringen
fr. o. m. den 1 juli 1987 i enlighet med vad som anförts i motionen. Därmed
tillgodoses också delvis syftet med motion Sf332.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa

2. beträffande utsträckt tid med föräldrapenning på sjukpenningnivå
m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf258 yrkandena 1 och 2
och med anledning av motion 1985/86:Sf332 i motsvarande del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Faders rätt till särskild ersättning i samband med barns
födelse (mom. 4)

Kenth Skårvik och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”yrkandena 2 och 3.” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning angående betydelsen av att
även fäderna tar aktiv del i vården av sina barn. En utvidgning av

SfU 1985/86:22

21

pappaledigheten i samband med ett barns födelse i enlighet med förslaget i
motion Sf428 yrkande 2 skulle enligt utskottets uppfattning ge papporna
avsevärt förbättrade möjligheter till kontakt med sina nyfödda barn och kan
dessutom stimulera till ytterligare föräldraledighet längre fram. Utskottet
tillstyrker sålunda bifall till motion Sf428 yrkande 2. Därmed blir även
motion Sf247 tillgodosedd.

Utskottet vill i anslutning till yrkande 3 i motion Sf428 erinra om att
riksförsäkringsverket för närvarande genomför en informationskampanj
under mottot ”Kompis i dag - kompis i morgon” i syfte att stimulera fäder att
använda föräldraförsäkringen i större utsträckning än vad som hittills varit
fallet. En utvärdering av kampanjen skall göras kommande budgetår.
Motionen i denna del är sålunda redan tillgodosedd.

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa

4. beträffande faders rätt till särskild ersättning i samband med barns
födelse

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf428 yrkande 2 och med
anledning av motion 1985/86:Sf247 samt med avslag på motion
1985/86:Sf428 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

4. Tillfällig föräldrapenning när dagbarnvårdares barn är sjukt
m. m. (mom. 5)

Karin Israelsson och Gunhild Bolander (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 9 med ”Frågan om”
och slutar på s. 10 med ”och Sf338.” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det otillfredsställande att föräldrapenning inte
kan utges om dagmammans egna barn insjuknar. Om en förälder måste
stanna hemma för att vårda barnet i en sådan situation får föräldern själv stå
för inkomstförlusten. En möjlighet att uppbära tillfällig föräldrapenning i
situationer av detta slag bör därför, som anförs i motion Sf288, införas. Med
det anförda tillstyrker utskottet bifall till motion Sf288. Därmed tillgodoses
även syftet med motionerna Sf228 yrkande 1 i motsvarande del och Sf328
yrkande 2.1 de situationer som avses i motion Sf338 bör det enligt utskottets
mening ankomma på den som förmedlat barnomsorgen, dvs. i allmänhet
kommunen, att tillse att ersättare finns tillgänglig för att sköta vården av
barnet. Utskottet avstyrker därför bifall till motion Sf338.

dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa

5. beträffande tillfällig föräldrapenning när dagbarnvårdares barn
är sjukt m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Sf288 och med anledning
av motionerna 1985/86:Sf228 yrkande 1 i motsvarande del och
1985/86:Sf328 yrkande 2 samt med avslag på motion 1985/86:Sf338
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

SfU 1985/86:22

22

5. Tillfällig föräldrapenning när dagbarnvårdares barn är sjukt
m. m. (mom. 5)

Kenth Skårvik och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 9 med ”Frågan om”
och slutar på s. 10 med ”och Sf338.” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det klart otillfredsställande att föräldrapenning
inte kan utgå till förälder vars barn inte kan tas emot av dagbarnvårdaren på
grund av att dagbarnvårdarens egna barn är sjuka. Om någon annan
tillsynsform inte finns att tillgå eller bedöms som mindre lämplig tvingas
föräldrarna stanna hemma utan rätt till ersättning. Någon ovillkorlig rätt till
ledighet föreligger inte heller. Problemet har behandlats av föräldraförsäkringsutredningen
som ansåg att det fanns skäl för rätt till föräldrapenning i
denna situation. Utredningen ville emellertid inte föreslå att en sådan rätt
infördes med hänsyn till kostnaderna för detta. Någon beräkning av dessa
kostnader redovisades dock inte. Utskottet anser att detta motiverar att den i
motion Sf328 yrkande 2 påvisade bristen i föräldraförsäkringen utreds
ytterligare. En sådan utredning borde därvid också som anförs i motion Sf338
innefatta situationer då daghem eller liknande inte kan erbjuda den
överenskomna barnomsorgen. Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till
motionerna Sf328 yrkande 2 och Sf338. Därmed får motionerna Sf228
yrkande 1 i motsvarande del och Sf288 anses tillgodosedda.

dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa

5. beträffande tillfällig föräldrapenning när dagbarnvårdares barn är
sjukt m. m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Sf328 yrkande 2 och
1985/86:Sf338 samt med anledning av motionerna 1985/86:Sf228
yrkande 1 i motsvarande del och 1985/86:Sf288 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Slopad tidsgräns för tillfällig föräldrapenning (mom. 7)

Kenth Skårvik (fp), Margo Ingvardsson (vpk) och Barbro Sandberg (fp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”yrkande 9.” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening torde ett slopande av taket på 60 dagar per barn
och år för den tillfälliga föräldrapenningen innebära obetydligt ökade
kostnader för försäkringen med tanke på det begränsade antal barn som
berörs. En sådan ändring skulle dock innebära en avsevärd lättnad för det
fåtal familjer som blir berörda och bl. a. fylla den lucka i försäkringsskyddet
som uppstår då barnets sjukdom varar längre tid än 60 dagar men inte
beräknas vara sex månader. I de fall barnet är handikappat finner utskottet
det angeläget att tidsgränsen tas bort.

Utskottet anser således att när det gäller barn som på grund av sjukdom,
psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp är i behov av särskild
tillsyn och vård bör någon tidsgräns för tillfällig föräldrapenning inte finnas.

SfU 1985/86:22

23

Regeringen bör därför skyndsamt lägga fram ett lagförslag i frågan.

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till motionerna Sf202, Sf258
yrkande 3 och Sf283 yrkande 9.

dels att utskottet under mom. 7 bort hemställa

7. beträffande slopad tidsgräns för tillfällig föräldrapenning
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Sf202, 1985/86:Sf258
yrkande 3 och 1985/86:Sf283 yrkande 9 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

7. Tillfällig föräldrapenning för vård av vuxna handikappade
barn (mom. 10)

Kenth Skårvik och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Åldersgränsen
för” och slutar med ”och Sf325.” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion Sf283 yrkande 10
att det är angeläget att överväga möjligheterna att ge ekonomiskt stöd till
föräldrar som behöver stanna hemma från arbetet för att vårda sina vuxna
utvecklingsstörda barn som blir akut sjuka. Enligt utskottets uppfattning
borde detta kunna ske genom att en rätt till tillfällig föräldrapenning för dessa
föräldrar införs.

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till motion Sf283 yrkande 10.
Därmed får motion Sf325 anses tillgodosedd.

dels att utskottet under mom. 10 bort hemställa

10. beträffande tillfällig föräldrapenning för vård av vuxna handikappade
barn

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf283 yrkande 10 och med
anledning av motion 1985/86:Sf325 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

8. Tillfällig föräldrapenning för föräldrar till handikappade
barn vid institutionsbesök (mom. 11)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Denna fråga”
och slutar med ”är påkallad.” bort ha följande lydelse:

Till föräldrar med friska barn utges tillfällig föräldrapenning vid besök i
den förebyggande barnhälsovården. Tillfällig föräldrapenning utges däremot
inte när föräldrar till barn med utvecklingsstörning på grund av barnets
handikapp måste besöka rehabiliteringskliniker, hjälpmedelscentraler och
omsorgsvårdens institutioner. Utskottet anser i likhet med vad som föreslagits
i motion Sf258 yrkande 5 att de besök föräldrar till handikappade barn
gör vid ovan angivna institutioner skall jämställas med besök i den
förebyggande barnhälsovården och därmed berättiga till tillfällig föräldrapenning.
Regeringen bör snarast lägga fram förslag i frågan till riksdagen.

SfU 1985/86:22

24

dels att utskottet under mom. 11 bort hemställa

11. beträffande tillfällig föräldrapenning för föräldrar till handikappade
barn vid institutionsbesök

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf258 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Flexibelt uttag av kontaktdagar (mom. 13)

Nils Carlshamre (m), Karin Israelsson (c), Kenth Skårvik (fp), Siri Häggmark
(m). Barbro Sandberg (fp), Jerry Martinger (m) och Gunhild Bolander
(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Utskottet
avvisade” och slutar med ”yrkande 4.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att kontaktdagarna inte bör vara bestämda till ett visst
antal per år utan att det totala antalet dagar, 16 stycken, bör kunna tas ut när
som helst när barnet är mellan fyra och tolv år. Härigenom skapas en större
valfrihet för barnfamiljerna och en möjlighet att ta en längre tids ledighet vid
t. ex. inskolning på daghem eller vid skolstarten. Utskottet tillstyrker således
bifall till motion Sf328 yrkande 1.

dels att utskottet under mom. 13 bort hemställa

13. beträffande flexibelt uttag av kontaktdagar
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf328 yrkande 1 antar
följande som Reservanternas förslag betecknade

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 12 § lagen (1962:381) om allmän

försäkring skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

4 kap.

12 §'

Tillfällig föräldrapenning enligt Tillfällig föräldrapenning enligt

10 § första stycket och 11 § utges 10 § första stycket och 11 § utges

under högst 60 dagar för varje barn under högst 60 dagar för varje barn

och år och enligt 10 § andra stycket och år och enligt 10 § andra stycket

under högst två dagar per barn och under högst 16 dagar sammanlagt

är. per barn.

Tillfällig föräldrapenning sin vård.

Uppbär en om löneförmånerna.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

1 Senaste lydelse 1985:87.

SfU 1985/86:22

25

10. Ökat antal kontaktdagar (mom. 14)

SfU 1985/86:22

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Utskottet
avvisade” och slutar med ”yrkande 4.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförts i motion Sf258 att två
kontaktdagar per barn och år är otillräckligt för barn med speciella behov.

För handikappade barn bör därför enligt utskottets mening antalet kontaktdagar
utökas till fem per barn och år. Utskottet biträder således det i motion
Sf258 framlagda förslaget. Regeringen bör skyndsamt lägga fram förslag om
ett ökat antal kontaktdagar i enlighet med det anförda så att förslaget kan
träda i kraft den 1 januari 1987.

dels att utskottet under mom. 14 bort hemställa

14. beträffande ökat antal kontaktdagar

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf258 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

11. Garantinivån inom föräldraförsäkringen (morn. 15)

Nils Carlshamre, Siri Häggmark och Jerry Martinger (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”yrkande 1.” bort ha följande lydelse:

Garantibeloppet inom föräldraförsäkringen har trots den uppräkning som
skedde den 1 januari 1985 kraftigt urholkats. Utskottet anser att den
uppräkning till 60 kr. per dag som föreslås i proposition 1985/86:137 är
otillräcklig. För att garantibeloppets värde skall återställas behöver det, som
anförs i motion Sf285, höjas till 63 kr. Med det anförda tillstyrker utskottet
bifall till motion Sf285 yrkande 1.

dels att utskottet under mom. 15 bort hemställa

15. beträffande garantinivån inom föräldraförsäkringen

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf285 yrkande 1 och med
anledning av proposition 1985/86:137 antar följande såsom Reservanternas
förslag betecknade

Förslag till
Lagom ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 6 och 7 §§ lagen (1962:381) om allmän
försäkring1 skall ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse Reservanternas förslag

4 kap.

6 §2

Hel föräldrapenning utgör lägst 60 Hel föräldrapenning utgör lägst 63
kronor om dagen (garantinivå). kronor om dagen (garantinivå).

Föräldrapenning för de första 180 dagarna utges med belopp motsvarande
förälderns sjukpenning enligt 3 kap. om föräldern under minst 240 dagar i

26

1 Lagen omtryckt 1982:120.

2 Senaste lydelse 1985:87.

Föreslagen lydelse Reservanternas förslag

följd före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför har varit

försäkrad för en sjukpenning över garantinivån.

Utöver vad som anges i andra stycket utges föräldrapenning för varje barn
för 90 dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning och 90 dagar
med belopp enligt garantinivån.

Föräldrapenning vid flerbarnsbörd enligt 3 § andra stycket beräknas enligt
tredje stycket.

Utan hinder av vad som föreskrivs i andra-fjärde styckena skall, om
förälderns sjukpenninggrundande inkomst har sänkts enligt 3 kap. 5 § tredje
stycket 5, föräldrapenningen till dess barnet fyller två år beräknas lägst på
grundval av den sjukpenninggrundande inkomst som gällde innan sänkningen
skedde eller den högre inkomst som löneutvecklingen inom yrkesområdet
därefter föranleder, om föräldern avstår från förvärvsarbete för vård av barn.
Är kvinnan gravid på nytt vid utgången av denna tid och beräknas barnets
födelse ske inom sex månader eller föds barnet inom nämnda tid, skall
hennes föräldrapenning även fortsättningsvis beräknas på motsvarande sätt.

7 §3

Hel föräldrapenning för dag utges med belopp motsvarande förälderns
sjukpenning när föräldern inte förvärvsarbetar. Halv eller fjärdedels föräldrapenning
med belopp motsvarande förälderns sjukpenning utges när
föräldern förvärvsarbetar högst hälften respektive tre fjärdedelar av normal
arbetstid.

Vid tillämpning av första stycket Vid tillämpning av första stycket
skall som förvärvsarbete inte betrak- skall som förvärvsarbete inte betraktas
vård av barn, som har tagits emot tas vård av barn, som har tagits emot

för stadigvarande vård och fostran i för stadigvarande vård och fostran i

förälderns hem. Vårdar föräldern ett förälderns hem. Vårdar föräldern ett

sådant barn och betalas ersättning sådant barn och betalas ersättning

för vården, skall vid beräkningen av för vården, skall vid beräkningen av

föräldrapenning bortses från den del föräldrapenning bortses från den del

av den sjukpenninggrundande in- av den sjukpenninggrundande inkomsten
som grundas på ersättning- kornsten som grundas på ersättningen
för vården. Hel föräldrapenning en för vården. Hel föräldrapenning

skall dock alltid utgöra lägst 60 kro- skall dock alltid utgöra lägst 63 kronor
om dagen. nor om dagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

12. Vårdbidrag m. m. till efterlevande förälder (mom. 21)

Kenth Skårvik och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 15 med ”Utskottet
har” och slutar på s. 16 med ”och Sf339.” bort ha följande lydelse:

Såsom framhållits i motion Sf283 får föräldrar till gravt handikappade barn
som regel ett omfattande ekonomiskt stöd. När barnet avlider upphör
emellertid samtliga bidrag omedelbart, utan att familjen ges möjligheter att
anpassa sig till den nya situationen såsom exempelvis att byta bostad eller
ordna förvärvsarbete åt den förälder som vårdar barnet. Utskottet delar
motionärernas uppfattning om att detta är otillfredsställande, och enligt
utskottets mening bör därför möjligheten att införa någon form av efterle -

SfU 1985/86:22

27

3 Senaste lydelse 1985:87.

vandebidrag övervägas, eventuellt genom en frivillig försäkring som samhället
erbjuder.

dels att utskottet under mom. 21 bort hemställa

21. beträffande vårdbidrag m.m. till efterlevande förälder

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf283 yrkande 12 och med
anledning av motion 1985/86:Sf339 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

13. Ersättning för vård av anhörig (mom. 22)

Kenth Skårvik och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”och Sf319.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att starka skäl talar för att den som vårdar en sjuk anhörig
bör få rätt till ersättning från den allmänna försäkringen. Detta är särskilt
angeläget när det gäller vård i livets slutskede. Ersättningen bör som anförs i
motion Sf221 vara ATP-grundande och utges med belopp motsvarande
sjukpenningens storlek. Ett system med försäkringsersättning bör också
kunna leda till samhällsekonomiska besparingar. Regeringen bör förelägga
riksdagen förslag om ersättning vid vård av anhörig i enlighet med vad som
anförs i motion Sf221. Genom det anförda får motionerna Sf238, Sf286 och
Sf319 anses tillgodosedda.

dels att utskottet under mom. 22 bort hemställa

22. beträffande ersättning för vård av anhörig

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf221 och med anledning
av motionerna 1985/86:Sf238, 1985/86:Sf286 yrkande 1 och 1985/
86:Sf319 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

14. Ersättning för vård av anhörig (mom. 22)

Karin Israelsson och Gunhild Bolander (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”och Sf319.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att samhällets insatser för äldre, sjuka och handikappade
måste inriktas på att underlätta för så många som möjligt att bo kvar i sin
bostad så länge som möjligt. Såsom framhållits i motion Sf286 finns det också
beräkningar som visar att ett ersättningssystem genom den allmänna
försäkringen för dem som gör betydande vårdinsatser i hemmet på sikt skulle
leda till samhällsekonomiska besparingar. Mot bakgrund härav bör enligt
utskottets mening regeringen komplettera anhörigvårdskommitténs förslag
om rätt till ledighet med ett förslag om rätt till ersättning. Ersättningen bör
därvid grundas på principen att den skall utgöra kompensation för utfört
arbete och göras lika stor för alla. Genom utskottets förslag får även
motionerna Sf221, Sf238 och Sf319 anses tillgodosedda.

SfU 1985/86:22

28

dels att utskottet under mom. 22 bort hemställa

22. beträffande ersättning för vård av anhörig

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf286 yrkande 1 och med
anledning av motionerna 1985/86: Sf221, 1985/86:Sf238 och 1985/
86:Sf319 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

15. Höjning av studiebidraget och medelsanvisning m. m.
(mom. 23 och 28)

Nils Carlshamre, Siri Häggmark och Jerry Martinger (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Socialutskottet
har” och slutar med ”yrkandena 4 och 5.” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion 424 att finansieringen
av det höjda studiebidraget genom höjda skatter i stor utsträckning
drabbar barnfamiljerna själva. Utskottet anser att barnfamiljernas ekonomi i
stället bör stärkas genom att hänsyn tas till deras lägre skatteförmåga genom
sänkt inkomstskatt i form av grundavdrag för barn. Med det anförda
tillstyrker utskottet bifall till motion 424 yrkandena 4 och 5.

dels att utskottet under mom. 23 och 28 bort hemställa

23. beträffande höjning av studiebidraget

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:424 yrkande 4 avslår det i
proposition 1985/86:137 framlagda förslaget till ny lydelse av 3 kap. 6 §
studiestödslagen (1973:349),

28. att riksdagen med bifall till motion 1985/86:424 yrkande 5 och
med anledning av proposition 1985/86:137 till Studiehjälp m. m. för
budgetåret 1986/87 - utöver tidigare anvisat förslagsanslag - anvisar
ett förslagsanslag av 100 000 000 kr.

16. Utsträckt tid för studiebidrag och extra tillägg (mom. 24)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Utskottet
kan” och slutar med ”motion 426.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den föreslagna reformen utgör en viktig del i ett utökat
stöd till barnfamiljerna. Det är angeläget att detta ökade stöd kommer
barnfamiljerna till del snarast. Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet
förslaget i motion 426 yrkandena 3 och 4 om att studiebidraget i sin nya form
skall utges fr. o. m. den 1 juni 1986 och att erforderliga medel härför anvisas
på tilläggsbudget.

dels att utskottet under mom. 24 bort hemställa

24. beträffande utsträckt tid för studiebidrag och extra tillägg

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:137 och med bifall
till motion 1985/86:426 yrkandena 3 och 4 dels antar det i propositionen
framlagda förslaget till lag om ändring i studiestödslagen
(1973:349) i de delar som inte berörts under mom. 23 ovan med den

SfU 1985/86:22

29

ändringen att förslaget skall träda i kraft den 1 juni 1986, dels som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om medelsanvisning
på tilläggsbudget.

17. Basbeloppsanknytning av studiebidraget (mom. 25)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 17 med ”Studiebidraget
är” och slutar på s. 18 med ”yrkande 2.” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det inte vara rimligt att varje nödvändig höjning av
studiebidraget skall föregås av den långdragna process som en prövning i
regering och riksdag innebär. Om studiebidraget bestäms till en viss
procentandel av basbeloppet kan detta undvikas. Utskottet tillstyrker mot
denna bakgrund bifall till förslaget i motion 426 yrkande 2 om att
studiebidraget skall göras basbeloppsanknutet på den nivå som föreslås i
proposition 1985/86:137.

Regeringen bör därför framlägga förslag i enlighet med vad som begärs i
motionen.

dels att utskottet under mom. 25 bort hemställa

25. beträffande basbeloppsanknytning av studiebidraget
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:426 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Tillfällig föräldrapenning för vård av vuxna handikappade
barn

Karin Israelsson och Gunhild Bolander (båda c) anför:

Psykiskt utvecklingsstörda personer som bor kvar i sitt föräldrahem har ingen
som helst möjlighet att klara sig själva vid akuta sjukdomssituationer. Enda
möjligheten blir då att en av föräldrarna avstår från förvärvsarbete för att
vårda det sjuka barnet. Tillfällig föräldrapenning kan utges om barnet inte
fyllt 16 år. För den psykiskt utvecklingsstörda minskar dock inte vårdbehovet
vid akuta sjukdomstillstånd i och med 16-årsdagen. Det kan därför enligt vår
mening finnas anledning att överväga om tillfällig föräldrapenning skall
kunna utges även för tid efter fyllda 16 år för vård av sådana personer.
Åldersgränsen för rätt till tillfällig föräldrapenning har emellertid nyligen
höjts från 12 till 16 år. Det kan finnas anledning att närmare studera
effekterna av denna höjning av åldersgränsen innan en eventuell förändring
av reglerna för tillfällig föräldrapenning för vård av psykiskt utvecklingsstörda
aktualiseras. Vi avstår därför från att yrka bifall till motion Sf325.

SfU 1985/86:22

30

2. Vidgad rätt att få föräldrapenning beräknad på grundval av
tidigare SGI

Karin Israelsson och Gunhild Bolander (båda c) anför:

Ett visst antal barn insjuknar varje år i livshotande sjukdomar som kräver
speciella insatser. Genom adekvat behandling räddas i dag många av dessa
barn till ett friskt vuxenliv. Medan behandlingen pågår utsätts deras familjer
för stora påfrestningar såväl ekonomiskt som i form av omfattande vårdinsatser.
Dessa vårdinsatser kan många gånger utsträckas över flera år. Den 1
januari 1986 infördes ändrade och utvidgade ersättningsregler inom föräldraförsäkringen.
Bl. a. utvidgades rätten att få föräldrapenning efter lägst den
SGI som gällde vid barnets födelse, oberoende av om föräldern återgår i
förvärvsarbete eller återgår med förkortad arbetstid, till att gälla under två år
i stället för som tidigare 18 månader. Är kvinnan då gravid på nytt och
beräknas föda eller föder barn inom ytterligare 6 månader beräknas
föräldrapenningen enligt tidigare högre SGI även för det nya barnet. För
föräldrar som fått ett svårt handikappat barn finns emellertid fortfarande
både psykologiska och praktiska hinder att planera ett nytt barn inom en så
kort tidrymd. Rätten att få beräkna föräldrapenningen på grundval av
tidigare SGI borde därför enligt vår mening kunna utsträckas med förslagsvis
ett år. Om förutsättningen dessutom är att föräldrarna uppbär vårdbidrag
torde gruppen lätt kunna avgränsas. Med anledning av att tiden som en
förälder får beräkna sin föräldrapenning på tidigare SGI nyligen förlängts
och effekterna av denna förlängning ännu inte kunnat analyseras avstår vi
dock från att yrka bifall till motion Sf230.

3. Bedömningen av rätt till vårdbidrag

Kenth Skårvik och Barbro Sandberg (båda fp) anför:

Bedömningen av rätten till vårdbidrag varierar mycket i olika delar av landet.
Enligt vår uppfattning gäller detta i särskilt hög grad ansökningar om
vårdbidrag för allergiker och diabetiker. Behovet av särskild tillsyn och vård
bl. a. med tanke på kosthållning föreligger under hela uppväxttiden för dessa
kategorier av barn. Det är därför viktigt att enhetliga riktlinjer upprättas för
bedömningen av rätten till vårdbidrag för vård av dessa barn. Den
utvärdering av försäkringskassornas tillämpning av bestämmelserna om
vårdbidrag som för närvarande slutförs inom riksförsäkringsverket hälsar vi
med tillfredsställelse. Utvärderingen borde kunna ge underlag för en
bedömning av olika åtgärder som kan behöva vidtas för att åstadkomma en
större enhetlighet i bedömningen. Mot denna bakgrund avstår vi från att yrka
bifall till motion Sf280 yrkande 1.

SfU 1985/86:22

31

1. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 6 och 7 §§ lagen (1962:381) om allmän
försäkring1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

6 §2

Hel föräldrapenning utgör lägst Hel föräldrapenning utgör lägst
48 kronor om dagen (garantinivå). 60 kronor om dagen (garantinivå).

Föräldrapenning för de första 180 dagarna utges med belopp motsvarande
förälderns sjukpenning, beräknad enligt 3 kap. med undantag av 5 §
fjärde stycket, om föräldern under minst 240 dagar i följd före barnets födelse
eller den beräknade tidpunkten härför har varit försäkrad för en sjukpenning
över garantinivån.

Utöver vad som anges i andra stycket utges föräldrapenning för varje barn
för 90 dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, beräknad
enligt 3 kap. med undantag av 5 § fjärde stycket, och 90 dagar med belopp
enligt garantinivån.

Föräldrapenning vid flerbarnsbörd enligt 3 § andra stycket beräknas enligt
tredje stycket.

Utan hinder av vad som föreskrivs i andra - fjärde styckena skall, om förälderns
sjukpenninggrundande inkomst har sänkts enligt 3 kap. 5 § tredje
stycket 5, föräldrapenningen till dess barnet fyller två år beräknas lägst på
grundval av den sjukpenninggrundande inkomst som gällde innan sänkningen
skedde eller den högre inkomst som löneutvecklingen inom yrkesområdet
därefter föranleder, om föräldern avstår från förvärvsarbete för vård av
barn. Är kvinnan gravid på nytt vid utgången av denna tid och beräknas barnets
födelse ske inom sex månader eller föds barnet inom nämnda tid, skall
hennes föräldrapenning även fortsättningsvis beräknas på motsvarande sätt.

7 §3

Hel föräldrapenning för dag utges med belopp motsvarande förälderns
sjukpenning när föräldern inte förvärvsarbetar. Halv eller fjärdedels föräldrapenning
med belopp motsvarande förälderns sjukpenning utges när föräldern
förvärvsarbetar högst hälften respektive tre fjärdedelar av normal arbetstid.

Vid tillämpning av första stycket Vid tillämpning av första stycket
skall som förvärvsarbete inte be- skall som förvärvsarbete inte betraktas
vård av barn. som har tagits traktas vård av barn, som har tagits

emot för stadigvarande vård och emot för stadigvarande vård och

fostran i förälderns hem. Vårdar fostran i förälderns hem. Vårdar

föräldern ett sådant barn och betalas föräldern ett sådant barn och betalas
ersättning för vården, skall vid be- ersättning för vården, skall vid beräkningen
av föräldrapenning bort- räkningen av föräldrapenning bort -

1 Lagen omtryckt 1982:120.

2 Lydelse enligt SfU 1985/86:17, rskr. 246.

, Senaste lydelse 1985:87.

Nuvarande lydelse

ses från den del av den sjukpenninggrundande
inkomsten som
grundas på ersättningen för vården.
Hel föräldrapenning skall dock alltid
utgöra lägst 48 kronor om dagen.

Föreslagen lydelse

ses från den del av den sjukpenninggrundande
inkomsten som
grundas på ersättningen för vården.
Hel föräldrapenning skall dock alltid
utgöra lägst 60 kronor om dagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

SfU 1985/86:22

Bil.

33

2. Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 och 6 §§ studiestödslagen (1973:349)'
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

5 §2

Studiehjälp utgår för sådan del av Studiehjälp utgår för sådan del av
läsår under vilken den studerande läsår under vilken den studerande
bedriver studier. bedriver studier. Vidare kan studie hjälp

i form av studiebidrag och extra
tillägg utgå för annan tid än läsår enligt
de närmare föreskrifter som meddelas
av regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer.

Studiehjälp utgår även för tid under vilken den studerande är sjuk enligt
vad som anges i 15—19 §§, om inte annat följer av bestämmelser som
regeringen meddelar.

Vid tillämpning av första stycket och bestämmelse som avses i andra
stycket beaktas endast hela, sammanhängande tidsperioder under ett kalenderhalvår
om 15 dagar för heltidsstuderande och 30 dagar för deltidsstuderande
om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer.

Vid tillämpning av bestämmelse i detta kapitel skall läsår anses omfatta
det antal dagar som bestämmes av regeringen eller myndighet som regeringen
utser. Detta antal dagar skall därvid anses infalla under det eller de
kalenderhalvår som bestämmes av regeringen eller myndighet som regeringen
utser.

6 §-’

Studiebidrag utgår med 400 kro- Studiebidrag utgår med 485 kronor
i månaden. nor i månaden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

1 Lagen omtryckt 1981:579.

Senaste lydelse 1984:313.

’ Senaste lydelse 1984:564.

SfU 1985/86:22

Bil.

34

Innehållsförteckning SfU 1985/86:22

Propositionerna

Proposition 1985/86:100 1

Proposition 1985/86:137 1

Motioner

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 2

Motioner väckta med anledning av proposition 1985/86:137 .... 5

Utskottet

Föräldraförsäkringen 5

Föräldrapenning 6

Tillfällig föräldrapenning 9

Garantinivån inom föräldraförsäkringen 12

Övriga frågor angående föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning
12

Vårdbidrag för handikappade barn 14

Ersättning för anhörigvård 16

Förbättringar av studiebidraget och det extra tillägget inom

studiehjälpen 17

Anslagen 18

Hemställan 18

Reservationer

1 Sänkt kompensationsnivå inom föräldraförsäkringen (m) 20

2 Utsträckt tid med föräldrapenning på sjukpenningnivå (vpk) ... 21

3 Faders rätt till särskild ersättning i samband med barns födelse

(fp) 21

4 Tillfällig föräldrapenning när dagbarnvårdares barn är sjukt

m. m. (c) 22

5 Tillfällig föräldrapenning när dagbarnvårdares barn är sjukt

m. m. (fp) 23

6 Slopad tidsgräns för tillfällig föräldrapenning (fp, vpk) 23

7 Tillfällig föräldrapenning för vård av vuxna handikappade barn

(fp) 24

8 Tillfällig föräldrapenning för föräldrar till handikappade barn vid

institutionsbesök (vpk) 24

9 Flexibelt uttag av kontaktdagar (m, fp, c) 25

10 Ökat antal kontaktdagar (vpk) 26

11 Garantinivån inom föräldraförsäkringen (m) 26

12 Vårdbidrag m. m. till efterlevande förälder (fp) 27

13 Ersättning för vård av anhörig (fp) 28

14 Ersättning för vård av anhörig (c) 28

15 Höjning av studiebidraget och medelsanvisning m. m. (m) 29

16 Utsträckt tid för studiebidrag och extra tillägg (vpk) 29

17 Basbeloppsanknytning av studiebidraget (vpk) 30

Särskilda yttranden

1 Tillfällig föräldrapenning för vård av vuxna handikappade barn

(c) 30

35

2 Vidgad rätt att få föräldrapenning beräknad på grundval av SfU 1985/86:22

tidigare SGI (c) 31

3 Bedömningen av rätt till vårdbidrag (fp) 31

Bilaga Lagförslag 32

gotab Stockholm 1986 11020