Socialförsäkringsutskottets
betänkande

1985/86:20 "—"

SfU

om invandrarpolitiken (prop. 1985/86:98) 1985/86:20

Proposition 1985/86:100
TIONDE HUVUDTITELN

Regeringen har i proposition 1985/86:100 bilaga 12 (arbetsmarknadsdepartementet)
under litt. D 3. Åtgärder för invandrare föreslagit riksdagen att, i
avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Åtgärder för invandrare för
budgetåret 1986/87 beräkna ett reservationsanslag av 8 584 000 kr.

Proposition 1985/86:98

I proposition 1985/86:98 om invandrarpolitiken har regeringen föreslagit
riksdagen att

dels (arbetsmarknadsdepartementet)
anta följande av lagrådet granskade lagförslag med vidtagna ändringar,
nämligen

1. Förslag till Lag mot etnisk diskriminering,

2. Förslag till Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

dels (justitiedepartementet)

anta följande av lagrådet granskade lagförslag med vidtagna ändringar,
nämligen

1. Förslag till Lag om ändring i brottsbalken,

2. Förslag till Lag om ändring i skadeståndslagen (1972:207),

dels (arbetsmarknadsdepartementet)
godkänna de riktlinjer för invandrarpolitiken som förordats i propositionen
(avsnitt 3),

godkänna de grunder för organisationsstöd till invandrarnas riksorganisationers
centrala verksamhet samt bidrag till avgränsade projekt som förordats
i propositionen (avsnitt 6),

godkänna ILO-konventionen (nr 143) om migrerande arbetstagare även
såvitt avser del II,

bemyndiga regeringen att inrätta en tjänst som ombudsman mot etnisk
diskriminering med beteckning p.,

till D 3. Åtgärder för invandrare under tionde huvudtiteln för budgetåret

1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 11 590 000 kr., 1

1 Riksdagen 1985/86. 11 sami Nr20

till D 7. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering m. m. under tionde
huvudtiteln för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 1 653 000 kr.

Vidare har riksdagen beretts tillfälle att ta del av vad som i övrigt anförts i
propositionen om invandrarpolitiken.

Lagförslagen återfinns som bilaga 1 till betänkandet.

Underprotokollet från utbildningsdepartementet behandlas av konstitutionsutskottet
i betänkandet KU 1985/86:23.

Utskottet har inhämtat yttrande från kulturutskottet över motioner som
rör kulturfrågor. Yttrandet återfinns som bilaga 2 till betänkandet.

Motioner

Motioner väckta med anledning av propositionen

I motion 1985/86:339 av Lennart Brunander (c) och Hans Nyhage (m)
hemställs att riksdagen beslutar att ge Immigrantinstitutet ett bidrag på
400 000 kr. per år.

I motion 1985/86:340 av Gunnel Liljegren m. fl. (m) hemställs att riksdagen
måtte avslå det till proposition 1985/86:98 fogade förslaget till Lag mot etnisk
diskriminering jämte i sekretesslagen (1980:100) föreslagna konsekvensändring.

I motion 1985/86:341 av Hans Göran Franck m. fl. (s) hemställs

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som angetts i motionen om behovet av förstärkt ekonomiskt stöd till
invandrarorganisationerna såväl enskilt som dess samarbetsorgan samt att
IPOK:s förslag därvid beaktas,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som angetts i motionen om behovet av särskilt kulturstöd till invandrarnas
kulturaktiviteter,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av
förslag om straffrättslig och arbetsrättslig lagstiftning mot etnisk diskriminering
inom arbetslivet enligt vad som angetts i motionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om kansliresurser, samt

5. att riksdagen beslutar att vidga ombudsmannens och nämndens kompetens
såvitt gäller möjligheten att avge uttalanden i principiellt viktiga ärenden
i enlighet med vad som angetts i motionen.

I motion 1985/86:342 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att benämningen
på det här berörda området även fortsättningsvis bör vara "invandrar- och
minoritetspolitik”,

2. att riksdagen för budgetåret 1986/87 under tionde huvudtiteln D 3.
Åtgärder för invandrare beslutar anvisa 3 000 000 kr. utöver regeringens
förslag avseende invandrarorganisationernas kulturella verksamhet,

3. att riksdagen för budgetåret 1986/87 under tionde huvudtiteln D 3.
Åtgärder för invandrare beslutar anvisa 3 000 000 kr. utöver regeringens
förslag avseende organisationsstöd till invandrarorganisationerna.

SfU 1985/86:20

2

4. att riksdagen för budgetåret 1986/87 under tionde huvudtiteln D 3.
Åtgärder för invandrare beslutar anvisa 2 000 000 kr. avseende stöd till
verksamhet bland invandrarkvinnor inom kvinnoorganisationer med huvudsakligen
svenska medlemmar,

5. att riksdagen för budgetåret 1986/87 under tionde huvudtiteln D 3.
Åtgärder för invandrare beslutar anvisa ett i förhållande till regeringens
förslag till 19 590 000 kr. förhöjt belopp,

6. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till nytt anslag
avseende informationsinsatser inom folkrörelserna i enlighet med vad som
anförs i motionen,

7. att riksdagen hemställer hos regeringen om åtgärder för att starta ett
socialt stödprojekt bland invandrarungdomar i enlighet med vad som anförs i
motionen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att detta
stödprojekt bör organiseras och administreras av kommunerna med full
kostnadstäckning genom statsbidrag,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att detta
statsbidrag bör finansieras genom en särskild arbetsgivaravgift,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att fortsatt
ekonomiskt stöd bör utgå till SIOS kansli i syfte att garantera dess
samordnade funktioner,

11. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till diskrimineringslagstiftning
i enlighet med vad som anförs i motionen,

12. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag innebärande

a) att såväl svenskundervisning som samhällsorientering i ökande grad
anpassas till invandrarkvinnornas förutsättningar och möjligheter att delta,

c) att kommunerna ges särskilt ekonomiskt stöd för metodutveckling av
socialtjänstens arbete med utsatta familjer från olika etniska grupper,

d) att det centrala stödet för fristående kvinnoorganisationer även öppnas
för kvinnosammanslutningar inom de nationella riksförbunden.

I motion 1985/86:343 av Gunnel Liljegren m.fl. (m, fp) hemställs att
riksdagen beslutar att bevilja Immigrantinstitutet ett årligt anslag inom
ramen för det nya stödsystemet för invandrarorganisationer som regeringen
föreslår i proposition 1985/86:98.

I motion 1985/86:344 av Viola Claesson (vpk) hemställs att riksdagen
beslutar om ett årligt bidrag på 400 000 kr. till Immigrantinstitutet.

I motion 1985/86:345 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om stöd till invandrarnas trossamfund,

2. att riksdagen beslutar att stöd till invandrarorganisationernas centrala
verksamhet skall utgå med 11 milj. kr. under budgetåret 1986/87,

3. att riksdagen beslutar att till Åtgärder för invandrare under tionde
huvudtiteln för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av
12 940 000 kr.,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om lag mot etnisk diskriminering,

SfU 1985/86:20

3

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om representant för invandrarintressen i kulturrådets
styrelse,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om stöd till särskilda invandraraktiviteter inom kulturområdet,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om sammanslagning av statsbidragen för hemspråksundervisning,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anges om utländsk utbildning och examina.

I motion 1985/86:346 av Alf Svensson (c) hemställs

1. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna att de
föreslagna målsättningarna skall benämnas ”målsättningar för invandraroch
minoritetspolitiken”,

2. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående formuleringen av valfrihetsmålet,

3. att riksdagen beslutar att möjlighet till frivillig registrering av modersmålet
skall införas i folkbokföringen beträffande den finskspråkiga befolkningen.

I motion 1985/86:347 av Rune Backlund m. fl. (c) hemställs

2. att riksdagen beslutar hos regeringen begära initiativ för att skapa en
rättvisande meritvärdering för invandrare i enlighet med det anförda,

3. att riksdagen beslutar hos regeringen begära att initiativ tas för att öka
rekryteringen av invandrare till polisyrket,

4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförts om utfärdande av direktiv till verk och myndigheter att eliminera
och beivra invandrarfientligt/rasistiskt klotter,

5. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförts om invandrarkulturens ställning i skolan och inom forskningen,

7. att riksdagen beslutar att till Åtgärder för invandrare anvisa ett i
förhållande till regeringens förslag med 3,5 milj. kr. förhöjt reservationsanslag
om 15 090 000 kr.,

8. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om ny utformning
av organisationsstödet i enlighet med IPOK:s förslag,

9. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförts beträffande invandrarorganisationernas möjlighet att få del av
allmänna projektmedel till föreningslivet,

11. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförts om familjerådgivning till invandrare,

12. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en kartläggning av de
äldre invandrarnas situation i enlighet med det anförda,

13. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförts om nödvändigheten av stöd för hjälp till tortyroffer.

I motion 1985/86:348 av Kerstin Göthberg (c) hemställs att riksdagen
beslutar att till D 3. Åtgärder för invandrare anvisa ett i förhållande till

SfU 1985/86:20

4

regeringens förslag med 200 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 11 790 000
kr. varav 200 000 kr. anvisas till Immigrantinstitutet.

Motionerna 1985/86:342 yrkande 13,1985/86:345 yrkande 4 och 1985/86:347
yrkande 6 behandlas av konstitutionsutskottet i betänkande 1985/86:23.
Kulturutskottet behandlar motionerna 1985/86:342 yrkande 12 b i betänkande
KrU 1985/86:21 och motion 1985/86:347 yrkande 10 i betänkande KrU
1985/86:20. Vidare behandlas motion 1985/86:347 yrkande 1 i betänkande
SfU 1985/86:21.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1984/85

I motion 1984/85:305 av Kerstin Anér (fp) hemställs

2. att riksdagen beslutar att statens invandrarverk och de som är ansvariga
för folkbokföringen får till uppgift att reellt och effektivt stödja invandrarkyrkorna
i deras ansträngningar att nå sina medlemmar,

3. att riksdagen beslutar att invandrarkyrkorna inom ramen för de bidrag
som ges får särskilda verksamhets- och lokalbidrag,

4. att riksdagen beslutar att invandrarpolitiken i sin helhet skall inriktas på
att nå och hjälpa invandrarna genom deras egna kyrkor i minst lika hög grad
som genom deras övriga organisationer.

I motion 1984/85:794 av Lars Werner m.fl. (vpk) hemställs

3. att riksdagen hemställer hos regeringen om förslag innebärande ökat
stöd till invandrarorganisationernas kulturella verksamhet i enlighet med vad
i motionen anförs.

I motion 1984/85:2229 (motivering i 1984/85:2228) av Oswald Söderqvist
m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till
upprättande av ett kurdiskt kulturcentrum i Sverige.

I motion 1984/85:2307 (motivering i 1984/85:2306) av Karin Andersson m. fl.
(c) hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär att myndigheternas informationsansvar
gentemot invandrargrupperna genom en ny förordning klarare fastslås.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1985/86

I motion 1985/86:Sf504 av Anita Johansson m. fl. (s) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som angetts i motionen om
behovet av ökade verksamhetsbidrag till invandrar- och minoritetsorganisationer.

I motion 1985/86:Sf507 av Stig Gustafsson m. fl. (s, c och vpk) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär förslag om ett tillägg till brottsbalken 16 kap.
8 § som innebär en kriminalisering av bildande av eller deltagande i
organisationer vars verksamhet främjar eller uppmanar till förföljelse på
etnisk grund.

I motion 1985/86:Sf514 av Hans Göran Franck m.fl. (s) hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som angetts i
motionen om behovet av flyktingpolitisk forskning.

SfU 1985/86:20

5

I motion 1985/86:Sf520 av Alf Svensson (c) hemställs

1. att riksdagen beslutar hos regeringen begära förslag om ny organisation
för handläggningen av invandrar- och minoritetsfrågor så att en klar
uppdelning sker mellan invandringsfrågor (med anknytning till invandringen
till Sverige) resp. minoritetsfrågor (med betoning av invandrarnas och
minoriteternas kulturella situation i Sverige),

7. att riksdagen beslutar hos regeringen begära förslag till lag om
skyldighet för kommunerna att utse en tjänsteman till lokal ”diskrimineringsombudsman”,

8. att riksdagen beslutar hos regeringen begära förslag till lag mot
rasistiska organisationer i enlighet med begäran från FN.

I motion 1985/86:Sf521 av Kenth Skårvik m. fl. (fp) hemställs att riksdagen
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i denna motion
anförs om stöd till invandrares trossamfund, äldre invandrare och informationsverksamhet.

Motion väckt under den allmänna motionstiden 1985/86 och överlämnad från
utrikesutskottet

I motion 1985/86:U522 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs

4. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder så att den kurdiska
befolkningsgruppens särskilda situation i Sverige uppmärksammas bättre än
vad som hittills skett,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till upprättande av ett
kurdiskt kulturcentrum i Sverige.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1985/86 och överlämnade
från kulturutskottet

I motion 1985/86: Kr285 av Karl-Göran Biörsmark och Börje Stensson (fp)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om vikten av att ett invandrarmuseum tillskapas i Norrköping
och att statsmakterna därvid har ett särskilt ansvar.

I motion 1985/86:Kr288 av Margareta Andrén (fp) hemställs att riksdagen
hos regerinen begär att initiativ tas beträffande möjligheten att tillsammans
med Stockholms läns landsting dokumentera invandrar- och flyktingpolitiken
och inrätta ett invandrarmuseum i Stockholms län.

I motion 1985/86:Kr317 (motivering i 1985/86:Ub832) av Alf Svensson (c)
hemställs att riksdagen beslutar begära att regeringen utarbetar förslag till
utökat stöd för finska kulturella aktiviteter i Sverige.

I motion 1985/86:Kr324 av Per-Olof Strindberg (m) och Christer Nilsson (s)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär att förutsättningarna utreds för
ett invandrarmuseum i Norrköping.

SfU 1985/86:20

6

Utskottet

SfU 1985/86:20

Inledning

Riktlinjerna för den nuvarande invandrarpolitiken fastlades genom riksdagsbeslut
år 1975 (prop. 1975:26, InU 6, rskr. 160). Riktlinjerna formulerades
med utgångspunkt från målen jämlikhet, valfrihet och samverkan och
innebar att politiken på området borde präglas av en strävan att skapa social
jämlikhet mellan invandrare och svenskar och att invandrare och etniska
minoriteter bör ha möjlighet att, inom ramen för den intressegemenskap som
omfattar hela det svenska samhället, ge uttryck för en egen språklig och
kulturell identitet. Samtidigt borde politiken inriktas på att skapa samverkan
mellan svenskar och invandrare för att öka solidariteten mellan dem och på
att vidga möjligheterna för invandrarna att aktivt delta i det politiska livet i
Sverige.

Invandrarpolitiska kommittén (IPOK) fick år 1980 i uppdrag att göra en
översyn av frågor rörande invandringen och invandrarnas situation i Sverige.

I kommitténs arbete har ingått att överväga den fortsatta inriktningen av
åtgärder för invandrare och minoriteter i anslutning till 1975 års riktlinjer
med begränsning till sådan frågor som inte utretts i annan ordning.

Propositionens förslag till riktlinjer för invandrarpolitiken bygger i allt
väsentligt på IPOK:s förslag i kommitténs slutbetänkande (SOU 1984:58)
Invandrar- och minoritetspolitiken. I betänkandet har IPOK också lagt fram
förslag om en reformering av stödet till invandrarnas organisationer.
Propositionens förslag till reformering av detta stöd har emellertid utformats
på ett annorlunda sätt än IPOK föreslagit.

I propositionen läggs också fram förslag om en ny lag om etnisk
diskriminering och inrättande av en ombudsman mot etnisk diskriminering.
Som grund för förslagen i denna del ligger en inom arbetsmarknadsdepartementet
upprättad promemoria (Ds A 1985:6) En ombudsman mot etnisk
diskriminering.

På grundval av förslag från diskrimineringsutredningen i delbetänkandet
Ds A 1984:7 Om olaga diskriminering läggs slutligen i propositionen fram
förslag till vissa ändringar i brottsbalkens regler om olaga diskriminering
jämte en ändring i skadeståndslagen.

Riktlinjer för invandrarpolitiken

Regeringen har i anslutning till detta avsnitt föreslagit riksdagen att
godkänna de riktlinjer för invandrarpolitiken som förordats i propositionen.

De övergripande målen för 1975 års riktlinjer för invandrarpolitiken
formulerades som nämnts med utgångspunkt från begreppen jämlikhet,
valfrihet och samverkan. Målen bör enligt propositionen ligga fast men
preciseras närmare.

I begreppet jämlikhet skall innefattas en strävan att dels uppnå lika
rättigheter för invandrare i förhållande till den övriga befolkningen, dels
åstadkomma likvärdiga möjligheter.

Invandrarna skall inom olika berörda samhällsområden behandlas likvär -

digt med befolkningen i övrigt, och deras behov skall mötas inom ramen för
den generella politik som fastställts inom olika områden av samhället. Varje
myndighet bör ha ansvar för att, om särskilda åtgärder krävs, sådana vidtas.

Begreppet valfrihet bör enligt propositionen tolkas så att det innefattar
respekt för den enskildes identitet och integritet samt möjligheter att
utveckla det egna kulturarvet inom ramen för de grundläggande normer som
i det svenska samhället gäller för mänsklig samlevnad.

Ömsesidig tolerans, solidaritet och gemenskap mellan människor förutsätter
samverkan som sker mellan likvärdiga parter på likvärdiga villkor och en
gemensam intresseinriktning emellan befolkningsgrupperna. Vid uppfyllande
av detta tredje övergripande mål måste enligt propositionen en utgångspunkt
för alla invandrarpolitiska åtgärder vara att främja gemenskap.
Invandrarpolitiken måste också präglas av en uttrycklig vilja att utveckla
goda etniska relationer i det svenska samhället, så att alla grupper som bor
här kan leva i harmoni med varandra och åtnjuta tolerans och respekt för sitt
ursprung.

Propositionens precisering av begreppen jämlikhet och samverkan som
inte mött någon gensaga motionsledes innebär enligt utskottets uppfattning
en god grund för det fortsatta arbetet på att uppfylla målen för 1975 års beslut
om invandrarpolitiken. Såvitt gäller begreppet valfrihet har propositionens
tolkning av detta begrepp kritiserats i motion 346 av Alf Svensson.
Motionären anser att propositionens formuleringar kan ge utrymme för att
ställa större krav på invandrare än övriga invånare genom att invandrarna
inte bara skulle följa svensk lag utan även allmänt accepterade normer. Detta
kan, anför motionären, leda till rättsosäkerhet vid t. ex. beviljande av
ekonomiskt stöd till organisationer som uppfattas ”inte omfatta de grundläggande
värderingar om vilka det råder enighet i Sverige”. Motionären begär
ett tillkännagivande till regeringen om att valfrihetsmålet bör tolkas så att det
endast skall finnas ett krav på att invandrare följer, svensk lag.

Såsom framhållits i propositionen har avsaknaden av en precisering av
valfrihetens innehåll, begränsningar och villkor i 1975 års riksdagsbeslut
inneburit att målet kommit att tolkas på olika sätt och ibland som att
värderingar skulle kunna godtas som starkt avviker från den grundsyn som
kommer till uttryck i svensk lagstiftning eller i andra politiska beslut.

Utskottet vill för sin del framhålla att i uttrycket ”normer” innefattas inte
enbart av riksdagen antagna lagar utan även andra bindande regler i
samhället med generell verkan som ytterst har sin förankring i regeringsformens
normgivningskapitel. Valfriheten i levnadssätt för medborgarna är
sålunda inte absolut utan gäller inom givna ramar och begränsningar, och
dessa är i princip desamma för invandrare som för övriga invånare i landet.
Utskottet kan inte finna att propositionen ger uttryck för att några mer
långtgående krav skulle kunna ställas på invandrare än på den övriga
befolkningen. Tvärtom framhålls att man vid kulturkollisioner bör gå
varsamt fram och söka praktiska lösningar i en generös anda i stället för att
hävda principer som motverkar eller förhindrar sådana praktiska lösningar.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion 346 yrkande 2.

I två motioner, 342 av Lars Werner m.fl. (yrkande 1) och nyssnämnda
motion 346 (yrkande 1) framhålls att de i propositionen angivna målsättning -

SfU 1985/86:20

8

arna anges gälla invandrarpolitiken och inte som tidigare varit fallet
invandrar- och minoritetspolitiken. Motionärerna anser att området även
fortsättningsvis skall kallas invandrar- och minoritetspolitik för att markera
att invandrarna är nationella minoriteter. I motion Sf520 av Alf Svensson
(yrkande 1) begärs också att man i administrativt hänseende skiljer på de
båda områdena och att regeringen lägger fram förslag om en uppdelning av
invandrarverket på två myndigheter.

Såsom redovisats i propositionen har IPOK grundligt analyserat minoritetsbegreppet
och konstaterat att internationellt sett anses beteckningen
minoritet endast kunna användas för grupper som sedan mycket lång tid eller
alltid har varit bosatta i landet i fråga och inte relativt nyligen från andra
länder invandrade grupper. IPOK har vidare funnit att det inte är ändamålsenligt
att administrativt och principiellt skilja på åtgärder som avser
integration av invandrare i det svenska samhället och åtgärder som syftar till
att behålla och utveckla ett kulturellt och socialt liv som minoritetsgrupp i
Sverige eftersom det är fråga om olika aspekter på eller olika faser av ett och
samma skeende. IPOK:s slutsats är att någon uppdelning i invandrar- och
minoritetspolitik inte bör göras utan att begreppet också i fortsättningen skall
uppfattas som en enhet, invandrar- och minoritetspolitik, som är sammansatt
av olika delar.

I propositionen framhålls att utgångspunkten för de invandrarpolitiska
åtgärderna i första hand bör vara de enskilda människornas förutsättningar
och behov. Vad gäller föreningsverksamhet och religionsutövning är det
emellertid naturligt att samhället ger bidrag till kollektiva verksamheter
bland invandrare.

Med detta synsätt, som delas av utskottet, finns det enligt utskottets
mening knappast något behov av att i benämningen av ämnesområdet
särskilt markera ordet minoritetspolitik eller att göra någon organisatorisk
förändring på området. Såsom framhållits i kulturutskottets yttrande framgår
av propositionen att avsikten är att hittillsvarande kulturpolitiska
målsättning beträffande insatser för invandrare skall ligga fast. Utskottet
avstyrker sålunda bifall till motionerna 342, 346 och Sf520, samtliga såvitt
avser yrkande 1.

Det anförda innebär att utskottet biträder propositionens förslag till
riktlinjer för invandrarpolitiken.

Genomförande av invandrarpolitiken

Regeringen har under detta avsnitt berett riksdagen tillfälle ta del av vad som
anförts om invandrarpolitiken.

Ansvaret för åtgärder för invandrare

Statliga myndigheter

En grundläggande princip i 1975 års riktlinjer för invandrarpolitiken är att
den fackmyndighet som har ansvar för viss verksamhet i förhållande till
svenskar även skall ha motsvarande ansvar i förhållande till invandrare. En

SfU 1985/86:20

9

närmare reglering av ansvaret återfinns i förordningen (1976:310) om
åtgärder för invandrare m. fl.

Föredragande statsrådet Gradin anser i propositionen att principen om att
varje fackmyndighet inom sitt område har samma ansvar för invandrare som
för den övriga befolkningen bör ligga fast. I ansvaret ingår bl. a. att resp.
myndighet inom sitt sakområde skall se till att erforderliga positiva säråtgärder
vidtas till förmån för invandrare. Vidare bör 1976 års förordning ses över
och ges en ny språklig utformning som tydligare klargör myndigheternas
ansvar. I det sammanhanget bör övervägas att precisera myndigheternas
skyldighet att samråda med den i propositionen föreslagna ombudsmannen
mot etnisk diskriminering. I propositionen framhålls också värdet av att
myndigheterna upprättar särskilda handlingsprogram för sin verksamhet
med invandrarfrågor, men att det inte bör finnas några formella krav på att så
sker. Inte heller bör några krav uppställas på årliga redovisningar av vidtagna
åtgärder utan regeringen bör vid behov kunna begära in sådan redovisning.

I motion 347 av Rune Backlund m. fl. (yrkande 4) begärs ett tillkännagivande
till regeringen om att statliga myndigheter bör ges direktiv att
eliminera invandrarfientligt/rasistiskt klotter från sina byggnader och beivra
förekomsten av sådant klotter.

Utskottet delar helt motionärernas uppfattning att det är viktigt att
samhället med kraft visar att man inte tolererar invandrarfientlighet eller
rasism. Det är en självklarhet att klotter som förmedlar sådana budskap med
det snaraste bör avlägsnas, och de statliga myndigheterna har här ett särskilt
stort ansvar. Utskottet utgår från att regeringen överväger om några
särskilda åtgärder behövs för att precisera detta ansvar. Något tillkännagivande
i frågan bedömer utskottet emellertid inte nödvändigt, utan motion
347 (yrkande 4) får anses tillgodosedd med det anförda.

Kommuner och landsting

Av den lagstiftning som reglerar den kommunala och landstingskommunala
verksamheten framgår kommuners och landstings ansvar för att invandrare
får en jämförd med andra likvärdig behandling. Inom ramen för lagstiftningen
har kommunerna och landstingen frihet att själva organisera sina åtgärder
för invandrare efter de lokala förutsättningarna. Statsrådet ser i propositionen
positivt på att det under senare år blivit vanligt med kommunala
invandrarpolitiska program som kan vara av stor betydelse när de invandrarpolitiska
målen skall omsättas i praktiken. Eftersom behoven av handlingsprogram
växlar bör det, liksom hittills, ankomma på varje kommun att med
utgångspunkt i kommunernas egna förutsättningar bedöma om det är
lämpligt att upprätta särskilda invandrarpolitiska program.

Information och opinionsbildning

I propositionen framhålls att ansvaret för att invandrare får samhällsinformation
som är likvärdig med den som ges till andra grupper liksom hittills bör
ligga på staten, landstingen och kommunerna. Genom det nya systemet för
mottagning av flyktingar som gäller fr. o. m. i fjol kommer kommunerna att

SfU 1985/86:20

10

svara för en större del av den grundläggande samhällsinformation som bör
ges till alla invandrare och så långt möjligt på deras eget språk. Varje
fackmyndighet bör som hittills ha ansvar för information inom sitt område,
och statens invandrarverk ett samordningsansvar.

Föredragande statsrådet betonar särskilt vikten av att allmänheten får
saklig information om invandringen och invandrare och erinrar om att SIV:s
medel för informationsinsatser för budgetåret 1986/87 räknats upp med nära
1,3 milj. kr. Hon erinrar också om att folkrörelserna i detta sammanhang
spelar en alltmer betydelsefull roll och att invandrarverket sedan flera år har
möjlighet att genom projektbidrag stödja olika organisationers verksamhet i
syfte att skapa samverkan mellan invandrare och svenskar. Vidare kan de
särskilda bidrag som kan utgå till kommuner och som väsentligt ökats för
nästa budgetår användas för att stimulera olika samverkansprojekt mellan
kommuner och folkrörelser. Slutligen har för nästa budgetår 1 milj. kr.
avsatts till regeringens förfogande för opinionspåverkande verksamhet i
flyktingfrågor m. m.

I motion 1984/85:2307 av Karin Andersson m. fl. (c) yrkande 1 begärs att
myndigheternas informationsansvar gentemot invandrargrupperna klarare
fastslås genom en ny förordning.

Som ovan nämnts har regeringen för avsikt att omarbeta 1976 års
förordning om statliga myndigheters ansvar för åtgärder för invandrare.
Utskottet förutsätter att regeringen i det sammanhanget särskilt överväger
frågan om hur myndigheternas ansvar för information närmare skall
preciseras. Någon åtgärd med anledning av motion 1984/85:2307 i nu
behandlad del anser utskottet inte erforderlig.

Lars Werner m. fl. begär i motion 342 yrkande 6 att regeringen skall lägga
fram förslag till ett nytt anslag för bekostande av informationsinsatser inom
folkrörelserna för att bemöta främlingsfientliga attityder.

Som redovisats ovan har en kraftig ekonomisk satsning skett på informations-
och opinionsbildningsområdet i syfte att öka kunskaperna och
förståelsen hos allmänheten när det gäller invandrare och invandring.
Tillgängliga medel för informationsinsatser kommer i stor utsträckning att
användas för samverkan centralt eller lokalt mellan offentliga organ och
olika folkrörelser. Utskottet finner mot denna bakgrund inte anledning
föreslå något nytt anslag avsett enbart för informationsinsatser inom
folkrörelserna.

Arbetsmarknadsfrågor

I propositionen framhålls att invandrarnas arbetsmarknadssituation visar på
flera mycket oroväckande tendenser och att arbetslösheten bland utländska
medborgare fortfarande är ungefär dubbelt så hög som i hela befolkningen.
Statsrådet betonar att alla krafter måste mobiliseras för att hjälpa invandrarna
in på arbetsmarknaden och för att förhindra en utslagning. Arbetsmarknadsverket
(AMS) har under år 1985 inlett arbetet på ett handlingsprogram
för invandrar- resp. flyktingfrågor. Statsrådet förordar, mot bakgrund av att
nya kommuner tar emot invandrare, att AMS regelbundet gör en översyn av
personalbehovet m. m. vid arbetsförmedlingar i invandrartäta områden.

SfU 1985/86:20

11

Vidare framhålls i propositionen att ett omfattande utvecklingsarbete har
inletts för att finna lämpliga metoder att anpassa de arbetsmarknadspolitiska
och utbildningspolitiska insatserna till olika invandrargruppers behov. AMS
har begärt att få extra resurser för personal, tolkar, utbildningsinsatser m. m.
i fem kommuner för att ordna en försöksverksamhet. Statsrådet bedömer
detta angeläget, och vissa medel kommer att ställas till förfogande för
ändamålet.

Unga invandrares problem på arbetsmarknaden bör enligt statsrådet ägnas
särskild uppmärksamhet, liksom invandrarkvinnornas problem. Bidrag har
nyligen beviljats till ett projekt som syftar till att stärka invandrarflickors och
invandrarkvinnors ställning. I årets budgetproposition beräknas särskilda
medel för jämställdhetsåtgärder, varvid invandrarkvinnornas situation särskilt
kommer att beaktas vid fördelningen av dessa medel.

I propositionen framhålls vidare att det är av största betydelse att
invandrares kunskaper och kompetens verkligen tillvaratas på svensk
arbetsmarknad. Inom många områden bör kunskaper i andra språk än
svenska kunna vara meriterande. Föredragande statsrådet erinrar också om
att frågan om värdering av utländsk högre utbildning i förhållande till
utbildning inom det svenska högskolesystemet har behandlats av universitets-
och högskoleämbetet (UHÄ) i en rapport (1983:19). UHÄ har därefter
bedrivit en försöksverksamhet och ett stort antal s. k. ekvivalensbedömningar
har gjorts av enskilda individers utbildning i olika länders högskolesystem.

Invandrarkvinnornas problem på arbetsmarknaden behandlas i motion
342 av Lars Werner m. fl. (yrkande 12 a). Motionärerna anför att samhället
kan stödja kvinnorna genom att bl. a. öka möjligheterna till svenskundervisning
och samhällsorientering, men att detta måste ske utifrån kvinnornas
situation och förutsättningar. Kvinnorna har ofta svårigheter att följa
utbildningar upplagda över en längre tid, varför det är viktigt att nya metoder
som veckoslutskurser eller kortare utbildningar på folkhögskolor prövas i
ökad utsträckning.

Riksdagen har nyligen (prop. 1985/86:67, UbU 10, rskr. 143) fattat beslut
om svenskundervisning för invandrare. Enligt beslutet får kommunerna ett
lagstadgat ansvar för att grund-sfi ordnas antingen av kommunen själv eller,
på kommunens uppdrag, av studieförbund eller folkhögskolor. Påbyggnadssfi
skall därefter kunna ges antingen i samband med arbetsmarknadsutbildning
eller i studiecirkelform hos studieförbunden. Riksdagen har understrukit
vikten av att kommunerna så långt det är möjligt tar hänsyn till de
önskemål invandrarna kan ha om anordnare av utbildningen. Samhällsinformation
ingår som en viktig del i grund-sfi-undervisningen. I den av
regeringen nyligen fastställda läroplanen betonas att undervisningen skall
anpassas till deltagarnas förutsättningar, behov och intressen, och deras
olikartade erfarenheter och kunskaper skall tas till vara. För deltagare med
särskilda behov skall stödundervisning kunna sättas in vid sidan av den
ordinarie gruppens arbete.

Enligt utskottets mening tillgodoser det anförda syftet med motion 342 i nu
behandlad del.

UHÄ:s ovannämnda försöksverksamhet berörs i två motioner. Kenth
Skårvik m. fl. begär i motion 345 (yrkande 9) ett tillkännagivande om att det

SfU 1985/86:20

12

är angeläget att stärka UHÄ:s verksamhet med att ta till vara invandrarnas
kunskaper och kompetens och att skapa möjligheter till kompletteringsutbildning
inom tekniska yrken. Rune Backlund m.fl. begär i motion 347
(yrkande 2) att regeringen skall ta initiativ för att skapa en rättvisande
meritvärdering för invandrare. Motionärerna anser att UHÄ:s försöksverksamhet
bör bedrivas med sådan kraft att man snarast når en permanent
lösning i frågan.

Försöksverksamheten är föranledd av den av Sverige undertecknade
konventionen om erkännande av studier, diplom och examina avseende
högre utbildning i stater som tillhör Europaregionen inom UNESCO. Enligt
UHÄ:s anslagsframställning för budgetåret 1986/87 inkom under budgetåret
1984/85 ca 200 framställningar om värdering av utländsk högskoleutbildning.
För budgetåret 1986/87 beräknas verksamheten bli fördubblad. När försöksverksamheten
började fanns det inte någonstans i Sverige en samlad
kompetens på området, och ärendena under budgetåret 1984/85 har nästan
undantagslöst inneburit omfattande och tidsödande undersökningar. UHÄ
har successivt kunnat bygga upp en begränsad egen dokumentation och
kunskap genom att inventera förekomsten inom den svenska högskolan av
personer som har fått sin egen grundläggande högre utbildning i ett annat
land och hålla utbildningsseminarier för dem samt genom ingående kontakter
med andra länder där motsvarande verksamhet bedrivs. Även fortsättningsvis
kommer dock varje ärende att kräva en betydande arbetsinsats.
Kostnaderna härför kommer emellertid så småningom att kunna reduceras
allt eftersom kunskapen och erfarenheten byggs ut.

Med hänsyn till den uppbyggnad av verksamheten med värdering av
utländsk högskoleutbildning som pågår inom UHÄ och som enligt vad som
framgår av propositionen beräknas bli utvärderad inom den närmaste tiden
anser utskottet att någon åtgärd i frågan inte är påkallad. Såvitt gäller
möjligheterna till kompletteringsutbildning inom tekniska yrken vill utskottet
erinra om att såväl högskoleförordningen som vuxenutbildningsförordningen
ger utrymme för vederbörande styrelse för utbildning resp. skolstyrelse
att vid behov inrätta kurser för sådan utbildning. Såsom framgår av
propositionen bedrivs sedan år 1980 i Stockholms län en verksamhet i syfte
att ge invandrare med akademisk eller minst gymnasial utbildning i
hemlandet och goda grundkunskaper i svenska viss kompletterande utbildning
med teknisk eller ekonomisk inriktning. Det är enligt utskottets
uppfattning angeläget att sådana verksamheter bedrivs även inom andra
regioner så att invandrarnas kompetens och kunskaper tas till vara på ett
bättre sätt än vad som hittills skett. Verksamheten med kompletteringsutbildningar
har emellertid till stor del samband med UHÄ:s verksamhet med
meritvärdering och kan förutsättas bli uppmärksammad i det sammanhanget.

Med det anförda får motionerna 345 yrkande 9 och 347 yrkande 2 anses
besvarade.

I motion 347 av Rune Backlund begärs också (yrkande 3) att regeringen
skall ta initiativ till att öka rekryteringen av invandrare till polisyrket.
Motionärerna hänvisar till att andelen invandrare inom detta yrke är ovanligt
liten, samtidigt som yrkesgruppen ofta kommer i kontakt med konflikter till

SfU 1985/86:20

13

följd av olika kulturbakgrund och också får den första kontakten med
flyktingarna.

Frågan om en ökad rekrytering av invandrare till polisyrket behandlades
av riksdagen vid föregående riksmöte. Justitieutskottet erinrade i sitt av
riksdagen godkända betänkande JuU 1984/85:18 om att riksdagens principbeslut
år 1981 (prop. 1980/81:13, JuU 24, rskr. 210) om en reform för
polisväsendet bl. a. innebar att villkoren för antagning till polisyrket ändrats
genom att värnpliktskravet för manliga sökande utgått och en del andra krav
mjukats upp. Utskottet hade inhämtat att sökande med invandrarbakgrund
regelmässigt förekommer vid antagningen till polishögskolan. Utskottet
underströk för sin del vikten av uttalandet i samband med 1981 års
principbeslut om att det självfallet är av värde om poliskåren företräder ett så
brett befolkningsunderlag som möjligt och om kårens sammansättning på
skilda nivåer även avspeglar det förhållandet att en betydande del av landets
befolkning numera har invandrarbakgrund. Utskottet utgick från att detta
synsätt även framgent skulle prägla rekryteringsarbetet.

Enligt socialförsäkringsutskottets uppfattning tillgodoser riksdagens tidigare
uttalande i frågan syftet med motion 347 yrkande 3, och någon åtgärd
med anledning av motionsyrkandet är inte påkallad.

Sociala frågor

I propositionen betonas angelägenheten av att det finns tillgång till flerspråkig
personal inom socialtjänsten och vårdsektorn i övrigt liksom att det finns
en väl fungerande tolkservice samt kunskaper och insikter om de kulturer
invandrarna kommer från. Vidare är det angeläget att det sker en metodutveckling
inom socialtjänsten för att möta invandrarnas särskilda behov. Vid
planeringen av barnomsorgen är det viktigt att hänsyn tas till invandrarbarnens
behov av särskilt stöd och till att barnomsorg ofta är en förutsättning för
deltagande i svenskundervisning.

Föredragande statsrådet erinrar om att det inom socialstyrelsen pågår ett
arbete för att genom registrering av hemspråket inom mödra- och barnhälsovården
få en bättre bild av barnens språkmiljö. Detta arbete kan ge ett bättre
planeringsunderlag för kommunerna. Flemspråksinsatserna bör planeras
utifrån en samsyn mellan insatser i förskolan och i skolan, vilket nödvändiggör
ett samarbete mellan socialnämnd och skolstyrelse.

Vid omhändertagande av barn med invandrarbakgrund är det enligt
propositionen mycket angeläget att barnen får hålla kontakt med sin kultur
och sitt språk. Placering i miljö där ingen talar barnets eget språk bör komma
i fråga endast i undantagsfall, t. ex. vid omedelbart omhändertagande. Vid
en sådan placering måste barnet på annat sätt få tillfälle att hålla kontakt med
sin kultur och utveckla sitt modersmål.

Såvitt gäller äldreomsorgen kommer denna i framtiden att behöva
anpassas till de särskilda behov som äldre invandrare har, inte minst för att
uppfylla såväl de invandrarpolitiska målen som socialtjänstens delmål för
äldreomsorgen, nämligen normalisering och självbestämmande.

I propositionen erinras om att medel till utvecklingsarbete bland barn och
ungdom har utgått från allmänna arvsfonden till utvecklingsarbete inom

SfU 1985/86:20

14

idrottsrörelsen, varvid i riktlinjerna för arbetet bl. a. angetts att försök att i
ökad utsträckning engagera invandrarungdom bör göras. Vidare har medel
utgått för utvecklingsarbete vid fritidsgårdar. Statsrådet finner det angeläget
att verksamheten med arvsfondsmedel utvärderas så att generella slutsatser
kan dras.

Ett flertal motioner berör frågor som rör kommuners och landstings
verksamhetsområden.

Lars Werner m.fl. begär i motion 342 (yrkande 12 c) ett förslag från
regeringen om att kommunerna skall ges särskilt ekonomiskt stöd för en
metodutveckling av socialtjänstens arbete med utsatta familjer från olika
etniska grupper. Vidare begärs (yrkandena 7—9) att regeringen skall vidta
åtgärder för att starta ett socialt stödprojekt bland invandrarungdomar.
Detta bör enligt motionärerna organiseras och administreras av kommunerna
med full kostnadstäckning genom statsbidrag. Statsbidraget i fråga bör
finansieras genom en särskild arbetsgivaravgift.

Likartade motionsyrkanden har tidigare avslagits av riksdagen, senast
under föregående riksmöte. I socialutskottets av riksdagen godkända
betänkande SoU 1984/85:14 hänvisade utskottet beträffande en metodutveckling
av socialtjänstens arbete med invandrarfamiljer till att ett arbete
pågick inom socialstyrelsen för att sammanställa allmänna råd angående
individuellt arbete med invandrarbarn och invandrarfamiljer med barn.
Vidare pågick inom ramen för ett nordiskt samarbetsprojekt inom hälso- och
sjukvården och socialtjänsten ett svenskt projekt som syftade till kunskapsinsamlande
om skilsmässor och familjer i kris bland vissa invandrargrupper.
Utskottet ansåg att det var viktigt att det skedde en fortsatt metodutveckling
av socialtjänstens arbete bland olika invandrargrupper och framhöll att
socialstyrelsen hade ett särskilt ansvar för att sprida kunskaper och erfarenheter
på detta område.

Beträffande frågan om statsbidrag till ett socialt stödprojekt bland
invandrarungdomar konstaterade socialutskottet i samma betänkande att en
omfattande projektverksamhet redan pågick på flera håll när det gällde att på
olika sätt förbättra invandrarbarnens och ungdomens fritidssituation och
därigenom förhindra utslagning och att med hänsyn härtill någon riksdagens
åtgärd i frågan inte kunde anses erforderlig.

Mot bakgrund av vad som redovisats i propositionen om angelägenheten
av att utvärdera verksamheten med arvsfondsmedel så att generella slutsatser
kan dras anser utskottet att riksdagen bör vidhålla sitt tidigare ställningstagande.
Utskottet avstyrker bifall till motion 342 i nu behandlade delar.

I motion 347 av Rune Backlund m.fl. begärs ett tillkännagivande om
angelägenheten av att de som arbetar med familjerådgivning är tvåspråkiga
och äger stor kännedom om den kulturella bakgrunden för dem som söker
rådgivning (yrkande 11). Motionärerna anser också att socialstyrelsens och
invandrarverkets konferens i september 1984 om kvinnomisshandel som
särskilt uppmärksammade invandrarkvinnornas situation måste följas upp,
och i det arbetet måste stor uppmärksamhet ägnas åt flyktingfamiljernas
totala situation.

I samma motion, 347 (yrkande 12), och i motion Sf521 (delvis) av Kenth
Skårvik m.fl. tas äldre invandrares situation upp. I motionerna framhålls

SfU 1985/86:20

15

språksvårigheterna för äldre invandrare och behovet av tvåspråkig personal sfU 1985/86:20

inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården. I motion 347 hänvisas till en

pilotstudie Äldre invandrare som genomförts av invandrarverket och som

visat på olika svårigheter som möter äldre invandrare. Motionärerna begär

att en kartläggning utförs av äldre invandrares situation. I motion Sf521

framhålls vikten av att kommuner och landsting undersöker vilka behov och

önskemål de äldre invandrarna har, vilket bör ges regeringen till känna.

Såsom framhållits i propositionen utreder UHÄ på regeringens uppdrag
hur tillgången på tvåspråkig personal inom främst socialtjänstens område
samt inom hälso- och sjukvården skall kunna förbättras genom utbildningsinsatser
inom högskolan. Uppdraget skall redovisas till regeringen inom kort.

Vidare inleddes hösten 1985 en försöksverksamhet med intagning av
tvåspråkiga elever till vårdutbildning i gymnasieskolan, bl. a. för att tillgodose
behovet av tvåspråkig vårdpersonal. Åtgärder har sålunda redan vidtagits
för att möta behovet av tvåspråkig personal inom den kommunala och
landstingskommunala sektorn. Vad särskilt angår de kommunala familjerådgivarnas
utbildning har BFU-81-kommittén i sitt delbetänkande Familjerådgivning-
verksamhet och organisation (Ds S 1983:8) bl. a. behandlat frågor
om familjerådgivning för invandrare. Betänkandet har remissbehandlats och
bereds inom regeringskansliet.

Socialutskottet har i sitt nyligen avgivna betänkande SoU 1985/86:17
behandlat problematiken kring kvinnomisshandel. Utskottet har ansett att
det finns skäl att stödja sådan utvecklings- och försöksverksamhet som syftar
till att ge hjälp åt misshandlade kvinnor och deras barn. Frågan om bidrag
härtill får emellertid, anför socialutskottet, prövas från fall till fall. I
betänkandet erinras om att tre finska kvinnojourer under föregående
budgetår fått bidrag från socialdepartementets anslag H 4. Utvecklings- och
försöksverksamhet.

Utskottet vill i detta sammanhang också erinra om att statsrådet Gradin i
januari i år samlat representanter för kvinnor inom invandrarnas organisationer
till en konferens där särskilt frågor som berörde invandrarkvinnornas
situation uppmärksammades. I regeringskansliets jämställdhetsarbete är
också invandrarkvinnornas situation ett högt prioriterat område.

Såväl IPOK som fördragande statsrådet har understrukit behovet av en
förbättrad planering med utgångspunkt i invandrarnas egna önskemål när
det gäller äldreomsorgen. En sådan planering ankommer närmast på berörda
kommuner och landsting. Kommunerna har också, såsom framhållits i
propositionen, i ökad utsträckning börjat observera frågan om äldre
invandrare, och särskilda medel har beviljats av regeringen för lokala
utvecklingsprojekt inom den sociala hemtjänsten. Frågor med anknytning
till äldre invandrare behandlas också av äldreberedningen (S 1981:01) som
bl. a. gett ut rapporten Invandrarna och äldreomsorgen. Beredningen
beräknas avge sitt huvudbetänkande i år.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionerna 347 yrkande
11 och 12 och Sf521 i behandlad del inte påkallar någon särskild åtgärd från
riksdagens sida.

I motion 347 (yrkande 13) begärs ett tillkännagivande om nödvändigheten
av ekonomiskt stöd till Röda korsets och Stockholms läns landstings 16

verksamhet med behandling av tortyroffer.

Av socialutskottets betänkande Soli 1985/86:16 framgår att den ifrågavarande
verksamheten påbörjats under hösten 1985 och drivs i form av öppen
vård som en försöksverksamhet som skall utvärderas efter två år. Finansiellt
har verksamheten stötts, förutom av Röda korset och Stockholms läns
landsting, av Stockholms och Botkyrka kommuner samt försäkringskassan i
Stockholms län. Vidare har 500 000 kr. utgått i bidrag från allmänna
arvsfonden. I betänkandet framhåller utskottet den särskilda vikten av att
flyktingar som kommer till Sverige med svåra psykiska och fysiska men efter
tortyr kan erbjudas en adekat vård och hjälp för att kunna övervinna sina
traumatiska upplevelser. Detta måste dock, enligt socialutskottet, i praktiken
främst vara en uppgift för sjukvårdshuvudmännen i de landstingskommuner
där flyktingarna som ett resultat av det nya flyktningmottagandet
kommer att vistas.

Socialförsäkringsutskottet delar denna uppfattning. Utskottet vill i detta
sammanhang erinra om att särskilda medel med 2 milj. kr. beräknats under
arbetsmarknadsdepartementets anslag D 6 för särskilda bidrag för speciella
vårdinsatser för handikappade flyktingar och andra flyktingar med speciella
behov. Någon åtgärd med anledning av motion 347 yrkande 13 är mot
bakgrund av det anförda inte påkallad.

I motion 345 av Kenth Skårvik (yrkande 8) begärs ett tillkännagivande om
att statsbidragen till hemspråksundervisningen i förskolan och grundskolan
bör slås samman och att en översyn bör göras i detta syfte.

Skolöverstyrelsen har nyligen fått i uppdrag av regeringen att göra en
översyn av reglerna om statsbidrag till kommuner för kostnader för
undervisning i hemspråk och studiehandledning på hemspråk samt undervisning
i svenska som andra språk i grundskolan. I uppdraget ingår bl. a. att
överväga vilka möjligheter som finns att samutnyttja statsbidragen vad avser
hemspråksundervisningen i grundskolan och hemspråksträningen i förskolan
i syfte att åstadkomma en helhetssyn av insatserna i förskola och skola och
göra det möjligt att prioritera insatserna för barn i de lägre åldrarna.
Uppdraget skall redovisas den 1 september 1987.

Utskottet finner att syftet med motion 345 yrkande 8 är tillgodosett med
det nämnda uppdraget.

Utskottet behandlar slutligen under detta avsnitt motion U522 av Lars
Werner såvitt avser yrkande 4 som överlämnats av utrikesutskottet för
behandling av socialförsäkringsutskottet. Motionärerna begär att åtgärder
vidtas så att den kurdiska befolkningsgruppens särskilda situation i Sverige
uppmärksammas bättre än vad som hittills skett.

Såsom framhållits i motionen är kurdernas situation annorlunda än andra
flyktinggruppers genom att det officiellt inte finns någon kurdisk nation och
kurdernas hemtrakt, Kurdistan, är delad mellan flera länder. Kurdernas
situation har emellertid uppmärksammats dels genom en monografi om
kurderna som skrivits av Alar Kuutmann på uppdrag av invandrarverket och
getts ut av verket i pocketform år 1983. Boken behandlar såväl kurdernas
historia, språk, kultur och traditioner och det aktuella politiska läget i
hemländerna som kurdernas situation i Sverige. Boken är tänkt att kunna
förmedla till och beskriva problemställningarna för dem som kommer i

SfU 1985/86:20

17

2 Riksdagen 1985/86.11 sami. Nr 20

kontakt med det kurdiska folket. Vidare har Memo Yetkin på socialstyrelsens
uppdrag författat en skrift, Kurderna och Kurdistan, som getts ut i form
av en PM av socialstyrelsen år 1984. Också denna skrift beskriver kurdernas
förhållande såväl i hemländerna som i exil.

Även utskottet finner det angeläget att kurdernas speciella situation
uppmärksammas och att en saklig information ges om deras förhållanden.
Utskottet finner emellertid att detta i höggrad skett genom invandrarverkets
och socialstyrelsens nämnda publikationer, som finns tillgängliga för dem
som i sitt dagliga arbete sysslar med invandrare och flyktingfrågor och
kommer i kontakt med kurder. Någon åtgärd med anledning av motion U522
yrkande 4 finner utskottet inte påkallad.

Bostadsfrågor

Föredragande statsrådet framhåller att invandrarnas bostadsfrågor bör så
långt möjligt lösas inom ramen för den generella bostadspolitiken. Frågan
om boendesegregation bör ägnas fortsatt uppmärksamhet, varvid både de
negativa och de positiva effekterna av viss etnisk koncentration måste
beaktas. Härvid bör också frågan om det svenska språkets ställning i
invandrartäta bostadsområden ägnas särskild uppmärksamhet.

Språkregistrering

IPOK har förordat att en frivillig registrering kan ske av annat modersmål än
svenska och att 1983 års folkbokföringskommitté får i uppdrag att utreda
frågan.

Föredragande statsrådet delar flera remissinstansers tveksamhet till
IPOK:s förslag och refererar till att Centrum för invandringsforskning vid
universitetet i Stockholm har gjort en undersökning om benägenheten att
delta i frivillig språkregistrering bland invandrare födda i Finland. Resultatet
av undersökningen kan tolkas så att benägenheten att frivilligt registrera sin
språktillhörighet betydligt understiger 100 %.

Statsrådet påpekar också att en frivillig språkregistrering inte skulle ha
någon administrativ betydelse. Det avgörande skälet mot en språkregistrering
är dock, anför hon, att en registrering inte är förenlig med de principer
om gemenskap och om respekt för den personliga integriteten som invandrarpolitiken
bygger på. Hon erinrar om att SIV i samband med prövningen av
uppehållstillstånd för utomnordiska medborgare registrerar språktillhörighet
för bl. a information till invandraren på eget språk. Detta syfte kunde
såvitt avser finska medborgare nås om det internordiska flyttningsbetyget
kompletterades med uppgift om modersmål. Statsrådets avsikt är att senare
föreslå regeringen att ge riksskatteverket i uppdrag att utreda frågan.

Alf Svensson begär i motion 346 yrkande 3 ett beslut av riksdagen om att
den finskspråkiga befolkningen i Sverige skall få möjlighet till frivillig
registrering av modersmålet i folkbokföringen.

Med hänvisning till vad som redovisats i propositionen i frågan avstyrker
utskottet bifall till det nu aktuella motionsyrkandet.

SfU 1985/86:20

18

Kulturella frågor

SfU 1985/86:20

IPOK lade i sitt slutbetänkande SOU 1984:58 fram förslag om en ökad
satsning på kulturområdet, bl. a. i form av ett särskilt stöd för invandrares
och minoriteters kulturverksamhet. IPOK betonade kulturrådets roll i
sammanhanget och föreslog att rådet skulle få bättre möjligheter att främja
invandrares kulturliv både när det gäller att bevaka utvecklingen, ta initiativ
till nya insatser och administrera bidrag. Kommittén föreslog att i kulturrådets
styrelse skulle ingå en representant för invandrarintressen.

Något förslag om ett särskilt stöd för invandrarnas kulturverksamhet läggs
inte fram i propositionen. I denna framhålls att kulturrådet skall - i enlighet
med principen för genomförandet av de invandrarpolitiska målen att varje
fackmyndighet inom sitt område har samma ansvar för invandrare som för
den övriga befolkningen - ha det övergripande ansvaret att i sitt ordinarie
arbete beakta invandrarnas behov. Invandrarnas delaktighet i olika former
av kulturstöd bör enligt propositionen kunna stärkas ytterligare genom
riktade informationsinsatser från kulturrådets sida till invandrarna och deras
organisationer i fråga om befintliga bidragsmöjligheter. Också kommuner
och landsting bör uppmärksammas på behovet av informationsinsatser för
invandrarna och deras lokala föreningar beträffande de stödmöjligheter som
står till buds.

Ett flertal motioner rör invandrarnas möjligheter att få del av kulturlivet.
Utskottet har i fråga om motioner med detta syfte inhämtat yttrande från
kulturutskottet. Yttrandet, KrU 1985/86:5 y, återfinns som bilaga 2 till
betänkandet. Kulturutskottet har i yttrandet också innefattat motionerna
Kr285, Kr288, Kr317 och Kr324, vilka överlämnats till socialförsäkringsutskottet
för vidare behandling.

Fyra motioner tar upp IPOK:s förslag om åtgärder för invandrare inom
kultursektorn, nämligen motionerna 341 av Hans Göran Franck m.fl.
(yrkande 2), 345 av Kenth Skårvik m. fl. (yrkandena 6 och 7), 342 av Lars
Werner m. fl. (yrkande 2) och 1984/85:794 av Lars Werner m. fl.
(yrkande 3). Motionärerna anser att invandrarorganisationerna bör erhålla
ett särskilt stöd för sin kulturella verksamhet och att invandrarna bör vara
representerade inom statens kulturråd. I motion 342 begärs att riksdagen
skall anvisa 3 milj. kr. för ändamålet medan i övriga motioner begärs ett
tillkännagivande i frågan.

Kulturutskottet har med hänvisning till de i propositionen gjorda uttalandena
i fråga om stöd till invandrarorganisationernas kulturella verksamhet
avstyrkt bifall till de förenämnda motionsyrkandena. Såvitt gäller invandrarnas
representation i kulturrådet har utskottet erinrat om att rådets organisation
och uppgifter för närvarande är föremål för en utredning som beräknas
bli avslutad under sommaren 1986 och att frågan med hänsyn härtill inte bör
föranleda någon riksdagens åtgärd. Socialförsäkringsutskottet delar kulturutskottets
uppfattning och avstyrker bifall till motionerna 341 yrkande 2, 342
yrkande 2, 345 yrkandena 6 och 7 samt 1984/85:794 yrkande 3.

I motion Kr317 av Alf Svensson begärs förslag om ökat stöd åt finska
kulturella aktiviteter, bl. a. i form av bättre möjligheter att producera
finskspråkiga program i radio och TV. Kulturutskottet har i sitt yttrande

avstyrkt bifall till motionsyrkandet med hänvisning till det omfattande stöd
som i dag utgår till de i Sverige bosatta finländarnas aktiviteter. Kulturutskottet
har vidare avstyrkt bifall till två motionsyrkanden, 1984/85:2229 av
Oswald Söderqvist m. fl. och U522 (yrkande 5) av Lars Werner m. fl., om
inrättande av ett kurdiskt kulturcentrum i Sverige och därvid erinrat om att
den i propositionen föreslagna omläggningen av statsbidragen till invandrarnas
riksorganisationer bl. a. har till syfte att organisationerna utan alltför
detaljerade statsbidragsföreskrifter bör vara fria att själva bedöma vilken
verksamhet man vill prioritera.

Även socialförsäkringsutskottet avstyrker bifall till de nu redovisade
motionsförslagen om särskilt stöd till kulturverksamhet inom vissa invandrargrupper.

Motionärerna i motionerna Kr285 av Karl-Göran Biörsmark och Börje
Stensson och Kr324 av Per-Olof Strindberg och Christer Nilsson anser att ett
invandrarmuseum bör tillskapas i Norrköping medan Margareta Andrén i
motion Kr 288 anser att ett sådant museum bör inrättas i Stockholms län.
Beträffande dessa förslag har kulturutskottet erinrat om att det tidigare
behandlat motioner om inrättande av invandrarmuseum och senast i
betänkande KrU 1985/86:3 uttalat angelägenheten av att invandrarnas
kulturer, samhällsförhållanden och inte minst invandringen som samhällsföreteelse
i stort är områden som bör dokumenteras på ett mer systematiskt
sätt. Kulturutskottet har hänvisat till att frågan om dokumentation av
invandrarnas kulturer kommer att behandlas i anslutning till den utredning
om de centrala museernas uppgifter som pågår inom statens kulturråd.
Vidare har kulturutskottet i betänkande KrU 1985/86:18 erinrat om att
utbildningsdepartementet avser att i ett sammanhang behandla ett flertal
framställningar om inrättande av invandrarcentrum och invandrarmuseum.
Med hänvisning härtill avstyrker kulturutskottet bifall till motionerna Kr285,
Kr288 och Kr324, och socialförsäkringsutskottet anser att riksdagen bör
besluta i enlighet härmed.

1 fyra motioner begärs ett ökat anslag till Immigrantinstitutet i Borås.
Institutet får för innevarande budgetår ett bidrag om 200 000 kr. som utgår av
medel som anvisats under utbildningsdepartementets anslag F 3. Bidrag till
särskilda kulturella ändamål och någon förändring härvidlag är enligt årets
budgetproposition inte avsedd för budgetåret 1986/87. Enligt motionerna
339 av Lennart Brunander och Hans Nyhage och 344 av Viola Claesson bör
riksdagen besluta att Immigrantinstitutet skall få ett bidrag på 400 000 kr. per
år. Gunnel Liljegren m.fl. anför i motion 343 att institutet, enligt egen
uppgift, behöver ett tillskott på ca 400 000 kr. årligen och begär beslut om att
institutet skall beviljas ett årligt anslag inom ramen för det i den förevarande
propositionen föreslagna nya stödsystemet för invandrarorganisationerna.
Kerstin Göthberg slutligen begär i motion 348 beslut om att de ytterligare
medel till Immigrantinstitutet - utöver vad som utgår från utbildningsdepartementets
anslag F 3 - som erfordras för verksamheten skall beviljas under
arbetsmarknadsdepartementets anslag D 3. Sistnämnda anslag bör därför
enligt motionärerna höjas med 200 000 kr.

Kulturutskottet har i sitt yttrande ansett att bidraget till Immigrantinstitutet
bör höjas med 200 000 kr. men att medel härför, såsom förordats i

SfU 1985/86:20

20

motionerna 343 och 348, bör utgå från arbetsmarknadsdepartementets
anslag D 3.

Såsom framhållits i kulturutskottets yttrande är frågan om bidrag till
enskilda arkiv föremål för utredning inom arkivutredningen (U 1985:07).
Frågor om invandrarforskning kommer att behandlas i den forskningspolitiska
proposition som regeringen planerar att lämna till riksdagen under våren
1987.

I avvaktan på att frågan om Immigrantinstitutets behov av medel kan bli
närmare prövad i pågående utrednings- och beredningsarbete kan socialförsäkringsutskottet
för sin del inte tillstyrka att ett ytterligare bidrag till
institutets verksamhet nu skall utges inom ramen för de medel på reservationsanslaget
D 3 som beräknas för nästa budgetår för att täcka nödvändiga
utgifter för invandrarorganisationernas centrala verksamhet m. m. Utskottet
är inte heller berett att föreslå en höjning av anslaget för detta ändamål.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att avsikten är att Immigranternas
riksförbund, vars medlemmar är kollektivt anslutna till Immigrantinstitutet
och som därmed är den dominerande föreningen i institutets organisation,
skall erhålla bidrag för sin verksamhet från anslaget D 3.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 339,343,344 och
348.

I motion 1984/85:305 av Kerstin Anér m. fl. (yrkandena 2-4) föreslås att
statens invandrarverk och de myndigheter som är ansvariga för folkbokföringen
får i uppgift att reellt och effektivt stödja invandrarkyrkorna i deras
ansträngningar att nå sina medlemmar. Vidare bör invandrarkyrkorna inom
ramen för befintliga bidragsmöjligheter få särskilda verksamhets- och
lokalbidrag. Invandrarpolitiken i sin helhet bör inriktas på att nå och hjälpa
invandrarna genom deras egna kyrkor i lika hög grad som genom deras övriga
organisationer.

Kulturutskottet har i anslutning till behandlingen av de nämnda motionsyrkandena
erinrat om att en särskild arbetsgrupp tillsatts i november 1985 för
att se över reglerna om statligt stöd till invandrarnas trossamfund. Kulturutskottet
har i sitt yttrande lämnat en utförlig redogörelse för de överväganden
som ingår i utredningsarbetet och med hänvisning härtill ansett att motionen i
nu aktuell del inte behöver föranleda någon riksdagens åtgärd. Även ett
förslag i motion 345 av Kenth Skårvik m.fl. (yrkande 1) om att riksdagen
skall uttala att arbetsgruppen förutsätts lägga fram förslag om ett förbättrat
stöd till invandrarnas trossamfund avstyrks av kulturutskottet med hänvisning
till att arbetsgruppens kommande förslag inte bör föregripas.

Socialförsäkringsutskottet ansluter sig till kulturutskottets uppfattning och
avstyrker bifall till motionerna 1984/85:305 yrkandena 2-4 och motion 345
yrkande 1.

Utskottet avstyrker på anförda skäl även bifall till motion Sf521 av Kenth
Skårvik (delvis) vari också begärs ett tillkännagivande om stöd till invandrarnas
trossamfund.

Kulturutskottet har i sitt yttrande berört även motionerna 342 yrkande
12 b och 347 yrkande 10. Med hänsyn till att kulturutskottet i annat
sammanhang kommer att behandla frågor som tas upp i nämnda motionsyrkanden
har socialförsäkringsutskottet beslutat att överlämna yrkandena i

SfU 1985/86:20

21

fråga till kulturutskottet för behandling.

Utskottet behandlar under detta avsnitt slutligen yrkande 5 i motion 347 av
Rune Backlund m. fl. Motionärerna begär ett tillkännagivande om att i den
satsning som görs på kultur i skolan måste invandrarkulturen bli en viktig del.

Utbildningsutskottet har i betänkande UbU 1984/85:12 behandlat förslag i
1985 års budgetproposition om förändringar av skolans arbete i syfte att få ett
interkulturellt synsätt i undervisningen. Utskottet har helt instämt i propositionens
uppfattning att ett interkulturellt perspektiv måste läggas på
undervisningen för att bl. a. motverka negativa attityder och fördomar inte
bara hos majoritetsbefolkningen utan också hos olika etniska minoritetsgrupper.
Undervisningen i skolan bör syfta till att öka förståelsen och den
ömsesidiga respekten för olika kulturellt betingade förhållningssätt. Ett
interkulturellt synsätt i skolans verksamhet måste, anför utskottet, givetvis
bygga på kunskap och medvetenhet hos lärare och andra personalkategorier
inom skolan, och ett interkulturellt perspektiv måste ingå som en aspekt
såväl i grundutbildningen som i fortbildningen av lärare och andra personalgrupper.
Mot bakgrund av dessa uttalanden anser socialförsäkringsutskottet
att någon åtgärd med anledning av motion 347 yrkande 5 inte är påkallad.

Statens invandrarverk

Statens invandrarverk bör enligt propositionen ha kvar ett ansvar för
samordning och bevakning av myndigheternas åtgärder för invandrare.
Verkets insatser bör dock anpassas till fackmyndigheternas ökade kunskaper
om behovet av åtgärder och den utveckling av åtgärder som skett under den
senaste tioårsperioden. Verkets ambitionsnivå i fråga om bevakning och
samordning bör vidare anpassas till de krav som kommit att ställas på verket
som en följd av det nya systemet för flyktingmottagning.

Forskningsfrågor

I propositionen erinrar föredragande statsrådet om att hon i den forskningspolitiska
proposition som behandlades av riksdagen år 1984 (prop. 1983/
84:107, UbU 28, rskr. 401) framhållit att invandrarpolitiken är ett angeläget
och nytt forskningsområde. En av delegationen för invandrarforskning
(DEIFO) nyligen lämnad redovisning av genomförd och pågående forskning
inom området visar att området är under snabb utveckling och engagerar allt
fler forskare. DEIFO har också, med utgångspunkt i vad som framhållits i
propositionen om forskningsområden som förtjänar särskild uppmärksamhet,
utarbetat ett program för invandrarforskning.

Som särskilt angelägna forskningsområden framhåller statsrådet i den
förevarande propositionen etniska relationer och etnisk diskriminering.
Även olika invandrargruppers - särskilt kvinnors - arbetslivsförhållanden
liksom det nya systemet med flyktingmottagning bör ägnas ökad uppmärksamhet
genom forskning.

Statsrådet anser det också angeläget att forskningen inom centrumbildningar
och liknande tvärvetenskapliga miljöer vid universitet och högskolor
utvecklas och konsolideras.

SfU 1985/86:20

22

I motion Sf514 av Hans Göran Franck m. fl. begärs ett tillkännagivande om
behovet av flyktingpolitisk forskning för att öka kunskapen om flyktingproblemens
politiska och ekonomiska orsaker. I första hand krävs, enligt
motionärerna, forskning om konkreta pågående oroshärdar, särskilt angående
förutsättningar för varaktiga lösningar av dessa konflikter. Stöd till sådan
forskning bör, anför motionärerna, i första hand kanaliseras genom DEIFO.

Den av motionärerna nämnda forskningen har i stora delar karaktär av
freds- och konfliktforskning. En basorganisation härför har byggts upp under
senare år, och freds- och konfliktforskning bedrivs nu vid universiteten i
Lund, Uppsala och Göteborg. Forskning på området sker även vid det
internationella fredsforskningsuniversitetet i Stockholm (SIPRI). Den nu
nämnda forskningen tangerar också den forskning som styrelsen för ulandsforskning,
SAREC, finansierar.

Utbildningsutskottet behandlade vid föregående riksmöte frågan om
ytterligare särskilda medel för utbyggnad av basorganisationen för freds- och
konfliktforskning. Utskottet framhöll i sitt av riksdagen godkända betänkande
UbU 1984/85:33 att det inte var berett föreslå riksdagen att ytterligare
medel skulle avsättas för ändamålet utan erinrade om att universiteten och
högskolorna var ålagda att genom omfördelning av medel åstadkomma
förnyelse.

Av DEIFOis rapport Invandrare och etniska minoriteter som utkom i april
1985 framgår att det finns flera områden inom forskningen om invandrare
och minoriteter som är angelägna och som bör prioriteras. DEIFO framhåller
att den forskning som de anser bör komma till stånd till viss del kommer
att finansieras via arbetsmarknadsdepartementets anslag men att det huvudsakliga
ansvaret för kunskapsuppbyggandet åligger universiteten. Den
utveckling av tvärvetenskapliga miljöer på forskningsområdet invandrare
och minoriteter som sker vid universiteten bör enligt DEIFO stödjas, och det
viktigaste är härvid att en satsning kommer till stånd på tjänster vid
universiteten, direkt inriktade på detta forskningsområde.

I propositionen betonar som nämnts föredragande statsrådet att centrumbildningar
och liknande tvärvetenskapliga arrangemang med särskild inriktning
mot migrations- och etnicitetsforskning som vuxit fram vid olika
universitet och högskolor är värda allt stöd och att deras verksamhet bör
utvecklas och konsolideras. Mot denna bakgrund och med hänsyn till att
frågor om invandrarforskning kommer att behandlas i den forskningspolitiska
proposition som regeringen planerar att lämna till riksdagen våren 1987
förutsätter utskottet att angelägenheten av kunskaper om förhållanden i
utvandringsländerna och om vilka faktorer som ger upphov till förändringar i
flyktingsituationen i världen kommer att beaktas vid beredningen av den
nämnda propositionen. Motion Sf514 får med det anförda anses besvarad.

Ytterligare en motion tar upp frågan om forskning, nämligen motion 347
av Rune Backlund m. fl. (yrkande 5, delvis). Motionärerna framhåller vikten
av kunskaper om invandringens roll, betydelse och förutsättningar och av
fortsatt forskning om den första och andra generationens livssituation i
Sverige. Vidare behövs, anför motionärerna, forskning om identitet, om
nationalitet och medborgarskap. Forskning behövs också i stort om etniska
minoriteters möjligheter att bevara och utveckla sin kultur i Sverige.

SfU 1985/86:20

23

Slutligen är de etniska konflikter som då och då förekommer mellan
majoritets- och minoritetsbefolkningar ett viktigt område för forskning.
Motionärerna begär ett tillkännagivande av vad de anfört om invandrarkulturens
ställning inom forskningen.

Motionens önskemål om forskning överensstämmer i stora delar med de
uttalanden som gjordes i den forskningspolitiska propositionen 1983/84:107
beträffande vilka forskningsområden som förtjänar särskild uppmärksamhet.
Uttalandena har därefter legat till grund för utformandet av DEIFO:s
forskningsprogram. Med hänsyn härtill behöver motionen enligt utskottets
mening inte föranleda något särskilt tillkännagivande från riksdagens sida.

ILO-konventionen (nr 143) om migrerande arbetstagare

ILO-konvention nr 143 godkändes av riksdagen med förbehåll för del II och
ratificerades den 28 december 1982. De ursprungligen konstaterade eller
befarade hindren mot ratifikation hade successivt eliminerats, och det enda
återstående förmodade hindret mot fullständigt godkännande var kravet på
likabehandling i fråga om social trygghet enligt konventionens artikel 10.

Artikel 10 i konvention nr 143 handlar om att utforma och genomföra en
politik som syftar till att främja och garantera likställdhet (jämlikhet) mellan
migrerande arbetstagare och den ratificerande statens egna medborgare. En
sådan politik har Sverige antagit och även genomfört till stora delar.
Beträffande metoderna att genomföra potitiken medger konventionen stor
frihet genom att de kan vara ”lämpade efter nationella förhållanden och
sedvanor”.

ILO:s expertkommitté har slagit fast att omnämnandet av social trygghet i
artikeln var avsett att bekräfta en grundläggande princip utan att gå in på de
tekniska aspekterna av problemet.

Sedan 1975 års riktlinjer för invandrar- och minoritetspolitiken antogs har
Sverige bl. a. antagit principer för invandrares rätt till folkpension vid
bosättning här och slutit ett antal bilaterala socialförsäkringskonventioner,
varför en stor majoritet av i Sverige bosatta utländska medborgare omfattas
av system för social trygghet. Dessutom har Sverige år 1984 tillträtt
ILO-konventionen (nr 157) om bevarande av rättigheter inom den sociala
tryggheten (prop. 1983/84:81, SfU 15, rskr. 154).

I propositionen anförs att de vidtagna åtgärderna och expertkommitténs
tolkning av artikel 10 sammantaget innebär en tillräcklig grund för att också
det sista påtalade hindret mot ratifikation av konvention nr 143 skall kunna
anses undanröjt. Mot bakgrund härav föreslås i propositionen att riksdagen
godkänner konventionen även såvitt avser del II.

Utskottet biträder propositionens förslag i denna del.

En ombudsman mot etnisk diskriminering

Regeringen har under detta avsnitt lämnat förslag om en ny lag mot etnisk
diskriminering samt om inrättande av en särskild ombudsman mot etnisk
diskriminering.

I propositionen anförs att samhället på olika sätt bestämt måste motverka

SfU 1985/86:20

24

diskriminering på etnisk grund. Enligt statsrådet har lagstiftning därvid en
viktig funktion såväl för att ge ett skydd i det enskilda fallet som för att
påverka den allmänna inställningen på området. I svensk rätt finns flera
lagbestämmelser som är verksamma mot etnisk diskriminering. Ytterligare
lagstiftning särskilt riktad mot etnisk diskriminering i arbetslivet har
föreslagits och diskuterats ingående, men enligt föredragande statsrådet
föreligger inte nu någon godtagbar lösning med nya sanktionerade förbudsregler
på arbetslivets område. I stället föreslås i propositionen en lagstiftning
med annan inriktning, nämligen att en särskild ombudsman mot etnisk
diskriminering tillsätts med uppgift att från en central placering i samhället
och med särskild kompetens genom olika åtgärder motverka etnisk diskriminering
i arbetslivet och på andra områden av samhällslivet. Uppgiften blir att
dels i individuella fall ge råd, dels på ett generellt plan bl. a. genom
överläggningar och information arbeta för att gällande rättsregler på
området iakttas och för att kartlägga behovet av ytterligare åtgärder mot
etnisk diskriminering. Verksamheten bör regleras i lag för att ge uttryck för
den stora vikt som tillmäts aktiva insatser mot etnisk diskriminering.

När det gäller ombudsmannens verksamhetsområde är avsikten att det
skall omfatta hela samhällslivet, eller med andra ord såväl den offentliga
sektorn som de delar av samhällslivet där privata verksamheter förekommer.
Privatlivet skall inte omfattas. Vidare föreslås att ombudsmannen ägnar
särskild uppmärksamhet åt en del av samhällslivet, nämligen arbetslivet.
Ombudsmannen skall genom olika åtgärder motverka etnisk diskriminering.
Begreppet etnisk diskriminering föreslås här få samma principiella innebörd
som i brottsbalkens bestämmelse om olaga diskriminering (BrB 16 kap. 9 §)
vilket innebär att diskrimineringsgrunderna är ras, hudfärg, nationellt eller
etniskt ursprung eller trosbekännelse.

Såsom ovan nämnts skall ombudsmannens uppgifter vara inriktade såväl
på individuella som på generella frågor. I de individuella fallen skall
ombudsmannen genom bl. a. råd och upplysningar medverka till att den som
anser sig ha blivit diskriminerad kan tillvarata sina rättigheter. På det
generella planet skall ombudsmannen ta initiativ till åtgärder mot etnisk
diskriminering genom överläggningar med myndigheter, företag och organisationer
och genom opinionsbildning, information och på annat liknande
sätt. Arbetslivet skall som nämnts ägnas särskild uppmärksamhet. På det
området föreslås ombudsmannen få befogenheter att vid vite förelägga
arbetsgivare att komma till överläggningar med och lämna upplysningar till
ombudsmannen. En viktig uppgift skall också vara att rapportera till
regeringen om behovet av ytterligare lagstiftning eller andra åtgärder.

I propositionen föreslås vidare att en särskild nämnd mot etnisk diskriminering
inrättas. Skälen härför är bl. a. att ge ombudsmannen stöd vid
uppbyggnaden av verksamheten samt att ge ombudsmannens verksamhet
ökad tyngd. I fråga om nämndens sammansättning föreslås att nämnden får
tre ledamöter, varav ordföranden skall vara lagkunnig och ha erfarenhet som
domare. Vidare föreslås att nämnden skall få följande tre uppgifter. Pröva
besvär över vite som ombudsmannen förelagt, ge ombudsmannen råd i
principiellt viktiga frågor samt hos regeringen föreslå författningsändringar
eller andra åtgärder som är ägnade att motverka etnisk diskriminering.

SfU 1985/86:20

25

Beträffande organisationen av den nya verksamheten föreslås att ombudsmannen
och nämnden inrättas som två nya självständiga myndigheter.
Någon saklig anknytning till statens invandrarverk (SIV) eller någon annan
myndighet skall således inte komma i fråga. Däremot föreslås att de båda
myndigheterna såvitt gäller vissa rent administrativa funktioner och lokalmässigt
bör kunna knytas till någon nu existerande myndighet. Beträffande
ombudsmannen föreslås att denna förordnas på tre år, samt att något
formellt krav på att ombudsmannen skall vara lagkunnig inte bör uppställas.
En utvärdering av den nya verksamheten bör göras efter cirka tre år.

I fråga om resurserna för ombudsmannens verksamhet anförs i propositionen
att det inte är möjligt att nu göra någon bedömning av vilken
arbetsbelastning ombudsmannen kommer att möta varken i ett inledningsskede
eller på några års sikt. Det hårt ansträngda statsfinansiella läget
begränsar också de resurser som kan avsättas för ändamålet. Detta innebär
att ett kansli med en handläggare i byrådirektörs/avdelningsdirektörs
ställning och en assistent bör ställas till ombudsmannens förfogande. För
nämndens arbete fordras en sekreterare på bisysslebasis.

I propositionen föreslås att ett nytt anslag inrättas under tionde huvudtiteln
med benämningen D 7. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering
m.m. Från anslaget skall bestridas kostnaderna för ombudsmannen jämte
kansli samt nämnden. Det sammanlagda medelsbehovet beräknas i propositionen
till 1 653 000 kr., varav 1 625 000 kr. avser kostnader för ombudsmannen
med kansli. Statsrådet anför härvid att i medelsberäkningen är beaktat
behovet av medel för tjänsteresor i samband med informationsmöten och
överläggningar samt för tolk- och översättningsarbete.

Slutligen anförs i propositionen under detta avsnitt att i den föreslagna
lagstiftningen ingår som ett centralt inslag att enskilda skall kunna vända sig
till ombudsmannen och lämna uppgifter med anknytning till påstådd etnisk
diskriminering. Vidare föreslås en plikt för arbetsgivare att, utom i vissa
undantagsfall, lämna uppgifter till ombudsmannen av betydelse för dennes
verksamhet. Det kan i vissa fall tänkas bli fråga om uppgifter av känslig
natur. Den nya lagstiftningen föreslås därför kompletterad med en sekretessregel
som utformats i enlighet med den som gäller på jämställdhetslagens
område.

Motionärerna i motion 340 av Gunnel Liljegren m. fl. anser att diskriminering
på etnisk grund endast undantagsvis förekommer i det svenska samhället
och att tillräckliga möjligheter redan finns att stävja den. Motionärerna anser
också att de åtgärder som vidtagits med anledning av de senaste årens
invandrarutredningar är väl ägnade att stärka invandrarnas ställning i
samhällslivet. Den institution som föreslås i propositionen, ombudsman med
kansli jämte en tremannanämnd, är enligt motionärernas mening överflödig
och innebär såväl ökad byråkrati som stor risk för dubbelfunktioner. I
motionen yrkas därför avslag på propositionens förslag om lag mot etnisk
diskriminering jämte i sekretesslagen föreslagen konsekvensändring. Hans
Göran Franck m. fl. anför i motion 341 att en lag mot etnisk diskriminering
enligt regeringens förslag inte kommer att bli tillräckligt effektiv med hänsyn
till bristen på sanktionsregler. Enligt motionärerna är det angeläget med
förslag till såväl straffrättslig som arbetsrättslig lagstiftning mot etnisk

SfU 1985/86:20

26

diskriminering inom arbetslivet, och de begär i yrkande 3 ett tillkännagivande
härom. I avvaktan på en förbättrad lagstiftning begär motionärerna i
yrkande 5 att riksdagen beslutar att vidga ombudsmannens och nämndens
kompetens såvitt gäller möjligheten att avge uttalanden i principiellt viktiga
ärenden. Slutligen begär motionärerna i yrkande 4 ett tillkännagivande om
att regeringen noga skall följa ombudsmannens och nämndens arbete så att
kansliresurserna snabbt kan utökas om så erfordras. Lars Wernerm. fl. anför
i motion 342 att regeringens förslag om en ombudsman mot etnisk
diskriminering är helt otillräckligt. Motionärerna anser att en diskrimineringsombudsman
som inte har stöd i en särskild lagstiftning mot diskriminering
i arbetslivet inte kan ha någon större verkan. Enligt lagförslaget skall
diskrimineringsombudsmannen endast agera för att motverka diskriminering
utan någon uppgift att föra den enskildes talan i rätten, vilket andra
ombudsmän kan göra. Utan lagstiftning och utan fällande domar som skapar
prejudikat kan man enligt motionärerna aldrig bevisa att diskriminering på
arbetsmarknaden förekommer eftersom det inom detta område föreligger
stora bevissvårigheter. På samma grunder anser de att en diskrimineringsombudsman
utan stöd av en lagstiftning knappast kommer att kunna motverka
diskriminering inom andra viktiga samhällsområden, såsom exempelvis på
bostadsmarknaden. Enligt motionärerna måste samhället klart visa sitt
avståndstagande från diskriminering genom lagstiftning, och de begär i
yrkande 11 förslag till sådan lagstiftning. I motion 345 avKenth Skårvik m. fl.
anförs att det enligt deras uppfattning är uppenbart att det förekommer
etnisk diskriminering i arbetslivet. Detta har bl. a. visats av diskrimineringsutredningen.
Motionärerna känner därför stark sympati för en lag som gör
det möjligt att med kraft beivra etnisk diskriminering bl. a. i arbetslivet, men
med hänsyn till den kritik som riktats mot diskrimineringsutredningens
förslag från många remissinstanser tillstyrker de i detta läge den föreslagna
lagen mot etnisk diskriminering. Enligt motionärerna bör dock en utredning/
beredning tillsättas som dels bör få i uppgift att följa tillämpningen av den
föreslagna lagen, dels ge förslag till hur en lagstiftning som innehåller
sanktionerade förbudsregler mot etnisk diskriminering skulle kunna utformas.
Motionärerna är också tveksamma till om den föreslagna ombudsmannen
ges tillräckligt stora resurser. Även behovet av ytterligare personal bör
övervägas av nämnda utredning. I yrkande 5 begärs ett tillkännagivande i
enlighet med det anförda.

Såsom redovisats i propositionen har diskrimineringsutredningen (DU) i
tre betänkanden behandlat olika frågor om lagstiftningsfrågor m.m. mot
etnisk diskriminering bl. a. i arbetslivet. DU har i sitt arbete kartlagt
förekomsten av etnisk diskriminering i Sverige och därvid visat att det
förekommer sådan diskriminering från såväl enskilda som från företag,
organisationer och institutioner. Utredningen har särskilt uppmärksammat
förhållandena på arbetsmarknaden. Frågan om att kriminalisera etnisk
diskriminering i arbetslivet diskuterades av DU, som dock inte lämnade
något förslag härom beroende bl. a. på att DU tvivlade på att en sådan
reglering skulle ha önskad effektivitet med hänsyn till de stränga beviskraven
inom straffrätten. Vidare beaktade utredningen arbetsmarknadens parters
ovilja mot en straffrättslig lösning på området. Däremot har DU föreslagit

SfU 1985/86:20

27

arbetsrättslig lagstiftning mot etnisk diskriminering efter mönster av jämställdhetslagen.
Lagförslaget mötte stark kritik under remissbehandlingen.
Kritikerna ansåg bl. a. att en sådan lag skulle föranleda mycket stora
tillämpningssvårigheter och därför inte kunna bli ett verksamt instrument
mot etnisk diskriminering, särskilt inte i fråga om anställningsärenden på den
privata arbetsmarknaden. Mot denna bakgrund anser statsrådet det inte
möjligt att nu införa sanktionerade förbudsregler mot etnisk diskriminering i
arbetslivet inom ramen för vare sig straffrätten eller arbetsrätten. Utskottet
delar denna uppfattning och avstyrker därmed bifall till motionerna 341
yrkande 3, 342 yrkande 11 och 345 yrkande 5 i motsvarande del.

Efter remissbehandlingen av DU:s förslag om arbetsrättslig lagstiftning
bereddes frågan om lagstiftning mot etnisk diskriminering vidare inom
regeringskansliet. Mot bakgrund bl. a. av att DU:sförslagom aktiva åtgärder
på arbetslivets område av remissinstanserna ansett som viktiga inslag i
arbetet att motverka etnisk diskriminering utarbetades ett promemorieförslag
om inrättande av en ombudsman mot etnisk diskriminering. Promemorieförslaget
som har remissbehandlats överensstämmer i huvudsak med
propositionens förslag vilket redovisats ovan. Utgångspunkten för ombudsmannens
verksamhet blir således de rättsregler som gäller i dag. Ombudsmannens
verksamhet fordrar dock lagstiftning. I de delar det gäller att ålägga
arbetsgivare skyldighet att lämna uppgifter till och komma till överläggningar
med ombudsmannen - ålägganden som får ses som särskilt viktiga i fråga om
anställningsärenden främst på den privata arbetsmarknaden, där materiella
regler mot etnisk diskriminering saknas - fordras att reglerna ges lagform.
Föredragande statsrådet anför att det även i övrigt är lämpligt att genom
lagstiftning ge ökat eftertryck åt även de kringliggande bestämmelserna om
ombudsmannens verksamhet. Genom en lag på området kan statsmakterna
tydligare ange sitt program eller sin fasta viljeinriktning att med olika medel
aktivt motverka etnisk diskriminering i samhällslivet.

Enligt utskottets mening är den nu föreslagna lagen mot etnisk diskriminering
väl ägnad att motverka sådan diskriminering inte minst inom arbetslivets
område. Genom att anta nämnda lag ger riksdagen uttryck för sitt bestämda
avståndstagande från etnisk diskriminering, vilket enligt utskottets uppfattning
är synnerligen betydelsefullt. Utskottet tillstyrker således propositionens
förslag i nu behandlade delar och avstyrker därmed bifall till motion
340.

Den föreslagna verksamheten skall enligt propositionen utvärderas efter
omkring tre år. Någon särskild utredning med uppgift att följa tillämpningen
av den föreslagna lagen på sätt som begärts i motion 345 är enligt utskottets
mening därför inte erforderlig. Inte heller anser utskottet att det finns skäl att
nu vidga ombudsmannens och nämndens kompetens såvitt gäller möjligheten
att avge uttalanden i principiellt viktiga ärenden såsom föreslagits i
motion 341.1 fråga om kansliresurserna för ombudsmannens och nämndens
verksamhet förutsätter utskottet att behovet härav kommer att prövas på
nytt inför kommande budgetår. Några tillkännagivanden härom på sätt som
begärts i motionerna 341 och 345 är därför enligt utskottets mening inte
påkallade. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion 341

SfU 1985/8fv20

28

yrkandena 4 och 5 och motion 345 yrkande 5 i nu behandlade delar.

Utskottet behandlar i detta sammanhang yrkande 7 i motion Sf520 av Alf
Svensson vari begärs ett lagförslag av innebörd att kommunerna skall vara
skyldiga att utse en tjänsteman till lokal diskrimineringsombudsman, till
vilken personer som anser sig diskriminerade kan vända sig. Tjänstemannen
skulle ha skyldighet att anmäla fall av olaga diskriminering eller hets mot
folkgrupp till åklagarmyndigheten och också kontinuerligt granska sin
kommuns verksamhet inom området.

För närvarande finns i ett stort antal kommuner särskilda invandrarfunktioner
med uppgift att bl. a. bevaka invandrares rättigheter på olika
områden. Det är sedan många år vanligt att invandrare som upplever sig som
diskriminerade vänder sig till kommunens invandrarfunktioner för råd och
stöd. Genom inrättandet av en centralt placerad diskrimineringsombudsman
får tjänstemän vid regionala och lokala organ tillfälle till samråd m.m. i
frågor om etnisk diskriminering. Mot bakgrund härav anser utskottet att
något behov av lagstiftning om lokala diskrimineringsombudsmän inte
föreligger. Utskottet avstyrker följaktligen bifall till motion Sf520 yrkande 7.

Grunder för statsbidrag till invandrarnas organisationer och
bidrag till avgränsade projekt

Regeringen har i anslutning till detta avsnitt föreslagit riksdagen att
godkänna de grunder för organisationsstöd till invandrarnas riksorganisationers
centrala verksamhet samt för bidrag till avgränsade projekt som
förordats i propositionen.

För närvarande utgår bidrag till invandrarnas riksorganisationers verksamhet,
i form av att SIV ger dels verksamhetsbidrag till invandrarorganisationer,
dels bidrag för avgränsade projekt. Medel härför beräknas under
arbetsmarknadsdepartementets anslag D 3. Åtgärder för invandrare. Vidare
utgår från utbildningsdepartementets anslag G 10 ett särskilt stöd till
tidningar på andra språk än svenska.

I propositionen föreslås att nuvarande stöd till verksamheter inom
invandrarnas riksorganisationer ersätts av ett nytt system för organisationsstöd.
Detta stöd bör utformas på samma sätt som stödet till folkrörelserna.
Det särskilda stödet till tidningar på andra språk än svenska föreslås bli
avvecklat och de frigjorda resurserna bör i huvudsak slås samman med de
resurser och bidrag till invandrarorganisationerna som stått till SIV:s
förfogande.

Det nya statsbidraget skall utformas så att organisationerna själva kan
välja sin verksamhetsinriktning och inte genom bidragskonstruktionen bli
bundna till särskilda verksamheter eller till vissa arbetsformer.

Sådana allmänna nyhetstidningar som hittills kunnat få bidrag från det
särskilda tidningsstödet eller från dagspresstödet skall ges möjlighet att
erhålla fullt produktionsbidrag inom ramen för stödet till dagspressen.
Förslag härom läggs fram av statsrådet Göransson i den del av propositionen
som hänvisats till konstitutionsutskottet och som behandlas i betänkande KU
1985/86:23. För publikationsverksamhet som sker inom andra föreningar
som inte är riksföreningar eller inom andra typer av sammanslutningar

SfU 1985/86:20

29

beräknar statsrådet Gradin medel under anslaget D 3. Utskottet återkommer
nedan till detta anslag.

Stödet till riksorganisationerna föreslås utformat såsom ett grundstöd som
bygger på indelning i stödklasser efter organisationernas medlemsantal.
Stödet bör beräknas med utgångspunkt i antalet personer som själva
individuellt har visat att de vill tillhöra riksorganisationen. Det bidragsgrundande
medlemsunderlaget bör beräknas med hänsyn till förhållandena vid
utgången av organisationernas verksamhetsår under det närmaste föregående
bidragsåret. Bidragen bör utgå med följande belopp.

Antal medlemmar	Bidrag per år
1 000 - 3 499	250 000
3 500- 4 499	400 000
4 500- 6 999	650 000
7 000 - 10 999	800 000
11 000- 14 999	900 000
15 000 - 29 999	1 100 000
30 000 -	1 300 000

Två riksorganisationer som i dag får verksamhetsbidrag från SIV har
invandrare från ett stort antal länder som medlemmar, nämligen Riksförbundet
internationella föreningar för invandrarkvinnor och Immigranternas
riksförbund. Föredragande statsrådet anför att dessa organisationer även i
fortsättningen bör få statsbidrag, i den mån de uppfyller de allmänna kraven
härför. Stödet till Riksförbundet internationella föreningar för invandrarkvinnor
bör emellertid minskas med belopp motsvarande det stöd som utgår
till organisationen enligt de regler som gäller för statsbidrag till kvinnoorganisationer.

I motion 347 av Rune Backlund m. fl. (yrkande 8) hänvisar motionärerna
till att IPOK föreslog att organisationsstödet skulle utformas som ett
grundstöd kombinerat med en rörlig del som bygger på antalet medlemmar.
Motionärerna begär att stödet utformas enligt denna modell för att man skall
undvika tröskeleffekter.

Enligt propositionen blir det däri föreslagna systemet med enbart ett
grundstöd lätt att administrera och överblicka såväl för SIV som för
organisationerna. Däremot har under remissbehandlingen av IPOK:s förslag
till stödsystem bl. a. gjorts gällande att kommitténs förslag inte medför någon
förenkling. Utskottet tillstyrker propositionens förslag och avstyrker bifall
till motion 347 yrkande 8.

SIV kan med medel från anslaget D 3. Åtgärder för invandrare för
närvarande bevilja bidrag till avgränsade projekt inom riksorganisationernas
verksamhet och bidrag till de samverkansorgan som bildats mellan konstellationer
av riksförbund. I propositionen föreslås, med hänsyn till de uppräkningar
av stöden till riksorganisationerna som det nya bidragssystemet
medför, att det i fortsättningen bör vara en uppgift för organisationerna att
själva finansiera en sådan samverkan. Även stöd till projekt i kommunal regi
bör upphöra med hänsyn till den uppräkning av medel till särskilda bidrag till

SfU 1985/86:20

30

kommunerna som skett under anslaget D 6 under innevarande budgetår.
Fortsättningsvis bör bidragsgivningen under anslaget D 3 enbart inriktas på
samverkansprojekt och bidrag bör kunna utgå till invandrarorganisationer,
svenska fackliga och ideella organisationer och institutioner m. fl. Bidrag bör
därvid komma i fråga för tids- och kostnadsmässigt klart avgränsade projekt
som inte ingår i den bidragssökandes ordinarie verksamhet.

I motion 341 av Hans Göran Franck m. fl. (yrkande 1) anförs att det är
nödvändigt att samarbetsorganen även i fortsättningen och i vart fall under
en rimligt tilltagen övergångsperiod erhåller verksamhetsbidrag som täcker
deras kostnader. I annat fall, anför motionärerna, hotas verksamheten att
läggas ner eller att begränsas mycket kraftigt. Någon ökad medelsanvisning
för ändamålet föreslås inte i motionen utan att ett tillkännagivande ges till
regeringen i frågan.

Även Lars Werner m. fl. begär i motion 342 (yrkande 10) ett tillkännagivande
om att fortsatt ekonomiskt stöd bör utgå till invandrarorganisationernas
samarbetsorgan. Dessa motionärer föreslår emellertid en höjning av
anslaget. Detsamma är förhållandet i motion 347 av Rune Backlund m. fl.
Den i denna motion föreslagna höjningen av anslaget skulle enligt motionärerna
(yrkande 9) bl. a. göra det möjligt för organisationerna att även
fortsättningsvis bedriva sådan verksamhet som man tidigare finansierat med
projektbidraget och att behålla samverkande organ, och motionärerna begär
ett tillkännagivande härom.

Utskottet, som vid anslagsbehandlingen nedan närmare kommer att
redovisa de nämnda förslagen om anslagshöjningar, ansluter sig av i
propositionen angivna skäl till de däri föreslagna grunderna för statsbidrag
till den centrala verksamheten vid invandrarnas riksorganisationer och
bidrag till avgränsade projekt och avstyrker bifall till motionerna 341
yrkande 1, 342 yrkande 10 och 347 yrkande 9.

Utskottet behandlar i detta sammanhang även yrkande 12 d i motion 342
av Lars Werner m.fl. vari begärs att det centrala stödet för fristående
kvinnoorganisationer skall öppnas för kvinnosammanslutningar inom de
nationella riksförbunden. Motionärerna hänvisar till att kvinnosektionerna
inom invandrarorganisationerna hittills fått basera sin ekonomi på tillfälliga
projektbidrag och att ett stöd för uppbyggnad av en fast kvinnoverksamhet i
invandrarorganisationerna behövs.

Den fråga motionerna tagit upp har senast prövats av riksdagen vid 1984/85
års riksmöte. Arbetsmarknadsutskottet avstyrkte då i sitt av riksdagen
godkända betänkande AU 1984/85:18 ett motionsyrkande om en ökning av
civildepartementets anslag G 1 för att stödja kvinnosektioner inom invandrarorganisationer
och hänvisade till att den framtida utformningen av
anslaget Åtgärder för invandrare bereddes inom regeringskansliet.

Enligt utskottets mening får inom stödet för invandrarnas riksorganisationer,
som i princip utgår i proportion till antalet medlemmar, inrymmas även
kostnader för särskilda kvinnosektioner inom förbunden. Utskottet avstyrker
således bifall till motion 342 yrkande 12 d.

SfU 1985/86:20

31

Anslag till åtgärder för invandrare

SfU 1985/86:20

I budgetpropositionen har regeringen föreslagit riksdagen att i avvaktan på
en särskild proposition i ämnet till Åtgärder för invandrare för budgetåret
1986/87 beräkna ett reservationsanslag av 8 584 000 kr.

Utskottet har ovan redogjort för förslaget i den nu förevarande propositionen
om att ett nytt organisationsstöd skall tillskapas genom sammanslagning
av de resurser som SIV förfogar över för bidrag till invandrar- och
minoritetsorganisationernas verksamhet och merparten av det särskilda
stödet till tidningar på andra språk än svenska samt viss del av det anslag som
SIV disponerar för bidrag till avgränsade projekt m. m. I propositionen
beräknas med utgångspunkt i detta förslag att de sammanlagda resurserna
för stöd till invandrarorganisationernas samlade verksamhet för nästa
budgetår uppgår till 9 650 000 kr. För bidrag till avgränsade projekt beräknas

I 800 000 kr. och för bidrag till publikationsverksamhet inom invandrarföreningar
som inte är riksförbund eller inom andra typer av sammanslutningar
beräknas 140 000 kr. Tillhopa föreslås ett reservationsanslag av

II 590 000 kr. för nästa budgetår.

I motion 342 av Lars Werner m. fl. föreslås att anslaget skall höjas med 8
milj. kr. till 19 590 000 kr. (yrkande 5). Av den föreslagna höjningen belöper
3 milj. kr. på ett ökat stöd till invandrarorganisationerna (yrkande 3), 2 milj.
kr. på ett särskilt stöd till verksamhet bland invandrarkvinnor inom
kvinnoorganisationer med huvudsakligen svenska medlemmar (yrkande 4)
och 3 milj. kr. på det ovan behandlade särskilda stödet till invandrarorganisationernas
kulturella verksamhet. Kenth Skårvik m. fl. begär i motion 345 att
stödet till invandrarorganisationerna skall ökas till 11 milj. kr. (yrkande 2)
och att anslaget till följd härav skall beräknas till 12 940 000 kr. (yrk. 3).
Rune Backlund m.fl. begär i motion 347 (yrkande 7) att stödet till
invandrarorganisationerna ökas med 3 500 000 kr. och att anslaget beräknas
till 15 090 000 kr. I motion 342 framhålls att organisationerna fr. o. m.
budgetåret 1980/81 fått reellt sänkta verksamhetsbidrag och att en fortsatt
sådan utveckling riskerar att rasera den verksamhet som vissa organisationer
byggt upp. Den föreslagna ökningen av stödet till organisationerna är enligt
motionärerna endast skenbar eftersom ökningen motsvarar de resurser som
organisationerna förlorar genom borttagandet av stödet till deras tidningar.
Motionärerna i motion 345 anser att propositionens förslag innebär en
mycket blygsam ökning av stödet till organisationerna och att, med hänsyn
till att stödet varit oförändrat under en följd av år, en större höjning är
motiverad. Även motionärerna i motion 347 anser det nödvändigt med en
reell höjning av statsbidraget eftersom flera organisationer under senare år
haft stora ekonomiska problem.

Vid utformningen av grunderna för statsbidraget har som nämnts folkrörelsestödet
stått som förebild. För detta stöd gäller som villkor att organisationen
själv svarar för en del av kostnaderna. Statsrådet framhåller att
utvecklingen de senaste åren i fråga om invandrarorganisationernas självfinansiering
har varit positiv men understryker samtidigt att det är angeläget
att invandrarorganisationerna uppnår samma självfinansieringsgrad som
folkrörelserna i övrigt. Enligt de beräkningar som gjorts i regeringskansliet
kommer, med det föreslagna systemet för organisationsstöd, var och en av de

tjugo organisationer som i dag erhåller verksamhetsbidrag att totalt sett få
större statsbidrag än de får för närvarande under förutsättning att de
uppfyller de allmänna villkoren för bidrag och att deras medlemsantal är
tillräckligt stort.

Utskottet kan mot denna bakgrund och med hänsyn till angelägenheten av
återhållsamhet med statens utgifter inte biträda de förenämnda motionsyrkandena
om ökat stöd till invandrarorganisationerna. Såvitt gäller yrkandet i
motion 342 om särskilt ekonomiskt stöd till verksamhet bland invandrarkvinnor
inom kvinnoorganisationer med huvudsakligen svenska medlemmar
finner utskottet att stöd för sådana särskilda verksamheter bör kunna beviljas
som projektbidrag.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag till medelstilldelning
för åtgärder för invandrare och avstyrker bifall till motionerna 342,
yrkandena 3-5, 345 yrkandena 2 och 3 och 347 yrkande 7.

Enligt utskottets mening får med det anförda även den under den allmänna
motionstiden i år väckta motionen Sf504 av Anita Johansson m. fl., vari
begärs ett tillkännagivande av behovet av ökade verksamhetsbidrag till
invandrar- och minoritetsorganisationer, anses besvarad.

Olaga diskriminering m. m.

I förevarande proposition har förslag framlagts jämväl av chefen för
justitiedepartementet, statsrådet Wickbom. Det gäller frågor med anknytning
till brottet olaga diskriminering i 16 kap. 9 § brottsbalken (BrB).
Förslaget innebär att den som är anställd i allmän tjänst skall omfattas av
straffbestämmelsen om olaga diskrimininering inte bara när det - som för
närvarande - är fråga om sådan tjänst i vilken denne har att gå allmänheten
till handa. Avsikten med denna utvidgning av det straffbelagda området är
att någon omotiverad skillnad i ansvarshänseende inte skall råda mellan olika
grupper av anställda i allmän tjänst. Vidare föreslås att kretsen av personer
som kan begå brottet olaga diskriminering utvidgas till att omfatta även den
som innehar allmänt uppdrag, och slutligen föreslås att straffmaximum för
olaga diskriminering höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. I
detta sammanhang föreslås också en ändring i skadeståndslagen som innebär
att den som utsätts för brottet olaga diskriminering - förutom ersättning för
ekonomisk skada - skall kunna få ersättning för det psykiska lidande han har
tillfogats genom brottet (s. k. ideellt skadestånd). Ändringen sker genom att
olaga diskriminering läggs till i skadeståndslagens uppräkning av brott som
berättigar till sådan ersättning.

Propositionen i nu behandlad del har inte föranlett något motionsyrkande
och utskottet biträder förslagen.

Utskottet behandlar i detta sammanhang två motioner från den allmänna
motionstiden i år som tar upp frågan om förbud mot organisationer som
främjar etnisk diskriminering. I motion Sf507 av Stig Gustafsson m. fl. begärs
förslag om ett tillägg till bestämmelsen i 16 kap. 8 § brottsbalken som innebär
en kriminalisering av bildande av eller deltagande i organisationer vars
verksamhet främjar eller uppmanar till förföljelse på etnisk grund. Motionärerna
hänvisar till diskrimineringsutredningen som i sitt betänkande (SOU

SfU 1985/86:20

33

3 Riksdagen 1985/86. II sami. Nr 20

1984:55) I rätt riktning framlagt ett sådant förslag. Utredningen har därvid
framhållit att det förutom sakliga skäl även finns formella skäl att lagstifta
mot rasistiska organisationer. Det formella skälet ligger i Sveriges anslutning
år 1971 till FN-konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering
och FN-kommitténs allt starkare kritik mot att Sverige inte uppfyller
konventionens krav i denna fråga. Även i motion Sf520 av Alf Svensson
anförs att Sverige snarast bör följa FN:s uppmaning att införa en lag mot
rasistiska organisationer och i yrkande 8 begärs förslag i enlighet härmed.

I propositionen har i denna fråga anförts bl. a. följande. Utformningen av
straffbestämmelsen hets mot folkgrupp (BrB 16 kap. 8 §) har - efter senaste
ändringen år 1982 - övervägts av yttrandefrihetsutredningen som i sitt
huvudbetänkande (SOU 1983:70) Värna yttrandefriheten förordat en viss
ändring i bestämmelsen. Därjämte har diskrimineringsutredningen i sitt
slutbetänkande (SOU 1984:55) föreslagit ett tillägg till bestämmelsen som
innebär att man straffbelägger bildande av eller deltagande i organisationer
vars verksamhet främjar eller uppmanar till förföljelse på etnisk grund.
Chefen för justitiedepartementet anför att han har för avsikt att aktualisera
frågan om utformningen av brottsbeskrivningen avseende hets mot folkgrupp
i samband med den vidare beredningen av yttrandefrihetsutredningens
betänkande och tar därför inte upp frågan nu.

Enligt utskottets mening är det angeläget att åtgärder vidtas i syfte att
motverka organisationer som främjar etnisk diskriminering. Med hänsyn till
vad som anförts i propositionen förutsätter dock utskottet att så sker, och
motionerna Sf507 och Sf520 yrkande 8 behöver därför inte föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande valfrihetsmålet

att riksdagen avslår motion 1985/86:346 yrkande 2,

2. beträffande benämningen invandrarpolitik

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:342 yrkande 1 och 1985/
86:346 yrkande 1,

3. beträffande en organisatorisk uppdelning av invandrarverket
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sf520 yrkande 1,

4. beträffande riktlinjerna för invandrarpolitiken

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:98 godkänner de
riktlinjer för invandrarpolitiken som förordats i propositionen,

5. beträffande rasis tiskt klotter

att riksdagen avslår motion 1985/86:347 yrkande 4,

6. beträffande myndigheternas informationsansvar
att riksdagen avslår motion 1984/85:2307 yrkande 1,

7. beträffande informationsinsatser inom folkrörelserna
att riksdagen avslår motion 1985/86:342 yrkande 6,

8. beträffande svenskundervisning m. m. för invandrarkvinnor
att riksdagen avslår motion 1985/86:342 yrkande 12 a.

SfU 1985/86:20

34

9. beträffande meritvärdering för invandrare

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:345 yrkande 9 och 1985/
86:347 yrkande 2,

10. beträffande rekrytering av invandrare till polisutbildning
att riksdagen avslår motion 1985/86:347 yrkande 3,

11. beträffande metodutveckling av socialtjänstens arbete
att riksdagen avslår motion 1985/86:342 yrkande 12 c,

12. beträffande socialt stödprojekt bland invandrarungdomar
att riksdagen avslår motion 1985/86:342 yrkandena 7-9,

13. beträffande familjerådgivning m. m. för invandrare
att riksdagen avslår motion 1985/86:347 yrkande 11,

14. beträffande äldre invandrares situation

att riksdagen avslår motion 1985/86:347 yrkande 12 och motion
1985/86:Sf521 i motsvarande del,

15. beträffande ekonomiskt stöd för behandling av tortyroffer
att riksdagen avslår motion 1985/86:347 yrkande 13,

16. beträffande sammanslagning av statsbidragen till hemspråksundervisning
och hemspråksträning,

att riksdagen avslår motion 1985/86:345 yrkande 8,

17. beträffande kurdiska befolkningsgruppens situation
att riksdagen avslår motion 1985/86:U522 yrkande 4,

18. beträffande språkregistrering

att riksdagen avslår motion 1985/86:346 yrkande 3,

19. beträffande stöd till invandrarorganisationernas kulturella verksamhet att

riksdagen avslår motionerna 1985/86:341 yrkande 2, 1985/86:342
yrkande 2,1985/86:345 yrkandena 6 och 7 och 1984/85:794 yrkande 3,

20. beträffande stöd till finska kulturaktiviteter
att riksdagen avslår motion 1985/86:Kr317,

21. beträffande kurdiskt kulturcentrum

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:2229 och 1985/86:11522
yrkande 5,

22. beträffande inrättande av invandrarmuseum

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Kr285, 1985/86:Kr288 och
1985/86 :Kr324,

23. beträffande ekonomiskt stöd till Immigrantinstitutet

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:339, 1985/86:343, 1985/
86:344 och 1985/86:348,

24. beträffande stöd till invandrarnas trossamfund

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:305 yrkandena 2-4, 1985/
86:345 yrkande 1 och 1985/86:Sf521 i motsvarande del,

25. beträffande invandrarkultur i skolan

att riksdagen avslår motion 1985/86:347 yrkande 5 i motsvarande del,

26. beträffande flyktingpolitisk forskning
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sf514,

27. beträffande forskning om invandrarkultur m. m.

att riksdagen avslår motion 1985/86:347 yrkande 5 i motsvarande del,

SfU 1985/86:20

35

28. beträffande 1 LO-konvention nr 143

att riksdagen med bifall till propositionen godkänner ILO-konventionen
(nr. 143) om migrerande arbetstagare såvitt avser del II,

29. beträffande sanktionerade förbudsregter mot etnisk diskriminering att

riksdagen avslår motionerna 1985/86:341 yrkande 3, 1985/86:342
yrkande 11 och 1985/86:345 yrkande 5 i motsvarande del,

30. beträffande en ombudsman mot etnisk diskriminering m. m.
att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion
1985/86:340

dels antar de i propositionen framlagda förslagen till lag mot etnisk
diskriminering och lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
dels bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som ombudsman mot
etnisk diskriminering med beteckningen p,

dels till Ombudsmannen mot etnisk diskriminering m. m. under tionde
huvudtiteln för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av
1 653 000 kr.,

31. beträffande ombudsmannens och nämndens kompetens
att riksdagen avslår motion 1985/86:341 yrkande 5,

32. beträffande kansliresurser för ombudsmannens verksamhet
m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:341 yrkande 4 och 1985/
86:345 yrkande 5 i motsvarande delar,

33. beträffande lokala diskrimineringsombudsmän
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sf520 yrkande 7,

34. beträffande grunder för statsbidrag till invandrarnas organisationer
m. m.

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionerna
1985/86:347 yrkandena 8 och 9, 1985/86:341 yrkande 1 och
1985/86:342 yrkande 10 godkänner de grunder för organisationsstöd
till invandrarnas riksorganisationers centrala verksamhet samt bidrag
till avgränsade projekt som förordats i propositionen,

35. beträffande ekonomiskt stöd till kvinnosektioner inom invandrarorganisationerna att

riksdagen avslår motion 1985/86:342 yrkande 12 d,

36. beträffande medelsanvisning till åtgärder för invandrare

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100 bilaga 12 litt.
D 3 och med bifall till proposition 1985/86:98 samt med avslag på
motionerna 1985/86:342 yrkandena 3-5,1985/86:345 yrkandena 2 och
3, 1985/86:347 yrkande 7 och 1985/86:Sf504 till Åtgärder för invandrare
för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 11 590 000
kr.,

37. beträffande olaga diskriminering m. m.

att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till lag om
ändring i brottsbalken och lag om ändring i skadeståndslagen
(1972:207),

SfU 1985/86:20

36

38. beträffande förbud mot organisationer som främjar etnisk
diskriminering

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sf507 och 1985/86:Sf520
yrkande 8.

Stockholm den 15 maj 1986

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Doris Håvik

Närvarande: Doris Håvik (s), Nils Carlshamre (m), Börje Nilsson (s), Ralf
Lindström (s), Margareta Andrén (fp), Karin Israelsson (c), Ulla Johansson
(s), Kenth Skårvik (fp), Siri Häggmark (m), Ingegerd Elm (s), Rune
Backlund (c), Margareta Persson (s), Eva Johansson (s), Mats O Karlsson (s)
och Jerry Martinger (m).

Reservationer

1. Rasistiskt klotter (mom. 5)

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”det anförda.” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar helt motionärernas uppfattning att det är viktigt att
samhället med kraft visar att man inte tolererar invandrarfientlighet eller
rasism. Den invandrarfientliga propaganda som ett antal små grupper eller
organisationer sprider genom klotter drabbar hårdast offentliga miljöer,
byggnader, broviadukter och offentliga lokaler. Åtskilliga av dessa byggnader
och lokaler ägs av statliga verk och myndigheter. Eftersom klottret kan
ha en opinionsbildande funktion och av invandrare och flyktingar upplevs
som ett dolt hot mot deras existens är det angeläget att staten går före med att
bekämpa klottret. Utskottet anser därför att regeringen skall utfärda direktiv
till samtliga verk och myndigheter att fortlöpande avlägsna invandrarfientligt
klotter och i de fall det är möjligt också beivra klottrandet.

dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa

5. beträffande rasistiskt klotter
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:347 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Meritvärdering för invandrare (mom. 9)

Margareta Andrén (fp), Kenth Skårvik (fp), Karin Israelsson (c) och Rune
Backlund (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Med hänsyn”
och slutar med ”anses besvarade.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det utomordentligt angeläget att invandrarnas kompetens

SfU 1985/86:20

37

och kunnande som de förvärvat i hemlandet verkligen tas till vara. Ett viktigt
medel i denna strävan är att den försöksverksamhet som UHÄ bedriver om
dokumentation, värdering m.m. av utländska utbildningar förstärks och
snarast blir permanentad. Det är också angeläget att man skapar bättre
möjligheter till kompletteringsutbildningar främst inom tekniska yrken.

Utskottet anser att det anförda bör ges regeringen till känna med
anledning av motionerna 345 yrkande 9 och 347 yrkande 2.

dels att utskottet under mom. 9 bort hemställa

9. beträffande meritvärdering för invandrare

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:345 yrkande 9 och
1985/86:347 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

3. Rekrytering av invandrare till polisutbildning (mom. 10)

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Enligt
socialförsäkringsutskottets” och slutar med ”inte påkallad.” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det finns anledning för
regeringen att ta initiativ för att öka rekryteringen av invandrare till
polisutbildningen. Poliskåren är en yrkesgrupp som ofta kommer i kontakt
med de konflikter som uppstår till följd av olika kulturbakgrund. Dessutom
är polisen den första myndighet som flyktingarna får kontakt med när de
kommer till Sverige.

Det anförda bör med bifall till motion 347 yrkande 3 ges regeringen till
känna.

dels att utskottet under mom. 10 bort hemställa

10. beträffande rekrytering av invandrare till polisutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:347 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Ekonomiskt stöd för behandling av tortyroffer (morn. 15)

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Socialförsäkringsutskottet
delar” och slutar med ”inte påkallad.” bort ha följande
lydelse:

Den verksamhet som Röda korset tagit initiativ till i Stockholm med
rehabilitering av tortyroffer kan förväntas ge samma goda resultat och få
samma betydelse för människor som upplevt tortyr som den motsvarande
verksamhet som bedrivs vid Rigshospitalet i Köpenhamn. Rigshospitalets
verksamhet har delvis finansierats av danska staten. Enligt utskottets mening
bör svenska staten på motsvarande sätt stödja Röda korsets verksamhet med
rehabilitering av tortyroffer. Detta bör med anledning av motion 347
yrkande 13 ges regeringen till känna.

SfU 1985/86:20

38

dels att utskottet under mom. 15 bort hemställa

15. beträffande ekonomiskt stöd för behandling av tortyroffer
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:347 yrkande 13 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Sanktionerade förbudsregler mot etnisk diskriminering
(mom. 29)

Margareta Andrén och Kenth Skårvik (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”motsvarande del.” bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets uppfattning uppenbart att det förekommer etnisk
diskriminering i arbetslivet. Detta har bl. a. visats av diskrimineringsutredningen.
Utskottet känner därför stark sympati för en lag som gör det möjligt
att med kraft beivra etnisk diskriminering bl. a. i arbetslivet. Emellertid
anser utskottet att den kritik som riktats mot diskrimineringsutredningens
förslag bl. a. från många remissinstanser till stora delar är befogad. Med
hänsyn härtill delar utskottet statsrådets uppfattning om att det inte är
möjligt att nu införa sanktionerade förbudsregler mot etnisk diskriminering i
arbetslivet. Enligt utskottets mening bör dock en utredning tillsättas med
uppgift att lämna förslag till hur en lagstiftning som innehåller sanktionerade
förbudsregler mot etnisk diskriminering skulle kunna utformas. Det anförda
bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 29 bort hemställa

29. beträffande sanktionerade förbudsregler mot etnisk diskriminering att

riksdagen med bifall till motion 1985/86:345 yrkande 5 i motsvarande
del samt med avslag på motionerna 1985/86:341 yrkande 3 och
1985/86:342 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

6. En ombudsman mot etnisk diskriminering m. m.(mom. 30)

Nils Carlshamre, Siri Häggmark och Jerry Martinger (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”motion 340.” bort ha följande lydelse:

Till skillnad från motionärerna i motion 340 av Gunnel Liljegren m.fl.
anser utskottet att etnisk diskriminering förekommer i Sverige i sådan
utsträckning att motåtgärder är motiverade. Utskottet delar emellertid
motionärernas uppfattning att den organisation som föreslås i propositionen,
ombudsman med kansli jämte en tremannanämnd, är överflödig och skulle
medföra ökad byråkrati och stor risk för dubbelfunktioner. De uppgifter som
skulle tillkomma de föreslagna nya myndigheterna kan bättre lösas inom
ramen för befintlig lagstiftning och av redan existerande myndigheter, främst
invandrarverket. Utskottet tillstyrker därför bifall till motion 340.

SfU 1985/86:20

39

dels att utskottet under mom. 30 bort hemställa

30. beträffande en ombudsman mot etnisk diskriminering m. m.
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:340 och med avslag på
propositionen

dels avslår de i propositionen framlagda förslagen till lag mot etnisk
diskriminering och lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
dels avslår propositionens förslag om inrättande av en tjänst som
ombudsman mot etnisk diskriminering,

dels avslår propositionens förslag om inrättande av ett nytt anslag D 7.
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering m. m. under tionde huvudtiteln,

7. Kansliresurser för ombudsmannens verksamhet m. m.
(mom. 32)

Margareta Andrén och Kenth Skårvik (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 28 med ”Den
föreslagna” och slutar på s. 29 med ”behandlade delar.” bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör en utredning tillsättas med uppgift att
följa tillämpningen av lagen mot etnisk diskriminering. Något skäl att nu
vidga ombudsmannens och nämndens kompetens såvitt gäller möjligheten
att avge uttalanden i principiellt viktiga ärenden såsom föreslagits i motion
341 anser utskottet inte föreligga. Vidare anser utskottet att - med hänsyn till
att kansliresurserna för ombudsmannens verksamhet förefaller knappt
tilltagna - nämnda utredning även bör överväga behovet av ytterligare
sådana resurser. Det anförda bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 32 bort hemställa

32. beträffande kansliresurser för ombudsmannens verksamhet
m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:345 yrkande 5 i motsvarande
delar och med anledning av motion 1985/86:341 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Grunder för statsbidrag till invandrarnas organisationer
m. m. (mom. 34)

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med ”Enligt
propositionen” och slutar med ”yrkande 8.” bort ha följande lydelse:
Utskottet kan acceptera att man för samman olika anslag till ett gemensamt
stöd till invandrarnas organisationer eftersom detta ökar deras frihet att
själva prioritera sin verksamhet. När det gäller utformningen av stödet kan
emellertid den föreslagna modellen med en bidragstrappa leda till besvärande
tröskeleffekter för organisationerna.

IPOK har föreslagit att stödet till organisationerna skall utformas som ett
grundstöd kombinerat med ett rörligt stöd beräknat per medlem. En sådan

SfU 1985/86:20

40

modell skulle enligt utskottets mening ge ett jämnare utfall såväl mellan
organisationerna som över åren. Utskottet föreslår därför att stödet till
invandrarorganisationerna utformas enligt IPOK:s modell, vilket bör ges
regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 34 bort hemställa

34. beträffande grunder för statsbidrag till invandrarnas organisationer
m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:347 yrkande 8 och med
anledning av propositionen samt med avslag på motionerna 1985/
86:341 yrkande 1,1985/86:342 yrkande 10 och 1985/86:347 yrkande 9
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
utformningen av organisationsstödet,

dels i övrigt godkänner de grunder för organisationsstöd till invandrarnas
riksorganisationers centrala verksamhet samt bidrag till avgränsade
projekt som förordats i propositionen,

9. Medelsanvisning till åtgärder för invandrare (morn. 36)

Margareta Andrén och Kenth Skårvik (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 32 som börjar med ”Vid
utformningen” och slutar på s. 33 med ”yrkande 7.” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening innebär de i propositionen föreslagna medlen till
invandrarnas riksorganisationers centrala verksamhet en mycket blygsam
ökning av stödet. Verksamhetsbidraget till organisationerna har i stort sett
varit oförändrat under en följd av år. Utskottet anser därför att 11 milj. kr.
bör avsättas för ändamålet för nästa budgetår i enlighet med vad som
föreslagits i motion 345.

dels att utskottet under mom. 36 bort hemställa

36. beträffande medelsanvisning till åtgärder för invandrare
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:345 yrkandena 2 och 3 och
med anledning av proposition 1985/86:100 bil. 12 litt. D 3 och
proposition 1985/86:98 samt med avslag på motionerna 1985/86:342
yrkandena 3-5,1985/86:347 yrkande 7 och 1985/86:Sf504till/lfgärder
för invandrare för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av
12 940 000 kr.,

10. Medelsanvisning till åtgärder för invandrare (mom. 36)

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 32 med ”Vid
utformningen ”och slutar på s. 33 med ”yrkande 7.” bort ha följande lydelse:
Utskottet har erfarit att flera av invandrarnas riksorganisationer under
senare år haft stora ekonomiska problem. Uppsägning av personal och
neddragning av verksamheten har skett i flera av förbunden. Samtidigt har
samhället i allt större utsträckning efterfrågat invandrarorganisationernas
medverkan i olika sammanhang. Kraven och önskemålen från den egna
gruppen har också ökat.

SfU 1985/86:20

41

Under senare år har endast en marginell ökning av anslaget skett, vilket
lett till en reell sänkning av bidraget och svårigheter att bevilja nytillkommande
organisationer stöd. Utskottet anser det nu nödvändigt att åstadkomma
en höjning av statsbidraget till invandrarorganisationerna och förordar
därför i enlighet med motion 347 yrkande 7 att anslaget höjs med 3,5 milj. kr.
i förhållande till regeringens förslag. Det samlade stödet till invandrarnas
organisationers centrala verksamhet skulle därmed uppgå till 13 150 000 kr.
för budgetåret 1986/87.

dels att utskottet under mom. 36 bort hemställa

36. beträffande medelsanvisning till åtgärder för invandrare
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:347 yrkande 7 och med
anledning av proposition 1985/86:100 bil. 12 litt. D 3 och proposition
1985/86:98 samt med avslag på motionerna 1985/86:342 yrkandena
3-5,1985/86:345 yrkandena 2 och 3 och 1985/86: Sf504 ti 11 /i tgärderför
invandrare för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av
15 090 000 kr.,

11. Förbud mot organisationer som främjar etnisk
diskriminering (mom. 38)

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 34 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”riksdagens åtgärd.” bort ha följande lydelse:

Det har under senaste året förekommit mycket allvarliga uttryck för
rasism. Särskilt oroande har varit att rasismen kommer till uttryck i våld och
hotelser, där det visas stor hänsynslöshet.

Bakom denna aktivitet har stått rasistiska organisationer och andra
organiserade grupper. Bland de organisationer som framträtt kan nämnas
Bevara Sverige svenskt (BSS), nordiska rikspartiet, Nysvenska rörelsen och
Sveriges nationella förbund.

Den 21 december 1965 antog FN en konvention om avskaffande av alla
former av rasdiskriminering. Den trädde i kraft 1969. I artikel 4 b stadgas
bl. a. att konventionsstaterna skall ”olagligförklara och förbjuda organisationer
och organiserad och annan propaganda som främjar och uppmanar till
rasdiskriminering samt förklara deltagande i dylika organisationer eller dylik
verksamhet som en brottslig handling straffbar enligt lag”.

Denna bestämmelse har inte följts av någon svensk lagstiftning eftersom
den ansågs vara en inskränkning av föreningsfriheten som i Sverige varit i
princip oinskränkt. I svensk lagstiftning förekommer endast ett undantag,
nämligen förbudet mot olovlig kårverksamhet (brottsbalken 18 kap. 4 §).
Här stadgas straff för den som deltar i eller bildar sammanslutning som kan
utgöra eller utvecklas till militär trupp eller polisstyrka.

Sedan konventionen ratificerades i Sverige har i regeringsformen lämnats
utrymme för att genomföra en lagstiftning som anges i konventionens artikel
4 b.

I regeringsformen 2 kap. 14 § andra stycket sägs nämligen att föreningsfriheten
får begränsas om det gäller sammanslutning vars verksamhet innebär

SfU 1985/86:20

42

förföljelse av folkgrupp av viss ras, viss hudfärg eller av visst etniskt
ursprung.

Tidigare behandling av frågan (proposition 1970:87) ledde inte till någon
lagstiftning om organisationsförbud. Av remissinstanserna hade dock LO
och socialvårdsstyrelsen i Malmö förordat förbud mot nu ifrågavarande
organisationer, bl. a. under framhållande av att ett sådant förbud kan ha
förebyggande verkan. Något starkt behov av kriminalisering ansåg departementschefen
då inte föreligga i Sverige.

Diskrimineringsutredningen förordar i betänkandet (SOU 1984:55) I rätt
riktning att regeringen ånyo överväger frågan om förbud mot organisationer
som främjar etnisk diskrimineringoch föreslår riksdagen införandet därav.
Utredningen föreslår att ett tillägg till brottsbalken 16 kap. 8 § (hets mot
folkgrupp) utarbetas, som innebär en kriminalisering av bildande av eller
deltagande i organisationer, vars verksamhet främjar eller uppmanar till
förföljelse på etnisk grund.

FN:s kommitté för avskaffande av rasdiskriminering har den 21 augusti
1981 uttryckt sin oro över att den svenska lagstiftningen inte var i
överensstämmelse med rasdiskrimineringskonventionen.

År 1983 skärpte kommittén kritiken och ”erinrade om att Sverige var
bundet av konventionen att förklara olagliga och förbjuda organisationer och
verksamheter, som främjar rasdiskriminering”.

Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen hos regeringen bör
begära förslag om ett tillägg till brottsbalken 16 kap. 8 § som innebär en
kriminalisering av bildande av eller deltagande i organisationer vars verksamhet
främjar eller uppmanar till förföljelse på etnisk grund. Detta bör ges
regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 38 bort hemställa

38. beträffande förbud mot organisationer som främjar etnisk
diskriminering

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Sf507 och 1985/
86:Sf520 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Äldre invandrares situation

Margareta Andrén och Kenth Skårvik (båda fp) anför:

Vi anser att det är viktigt att kommuner och landsting, gärna tillsammans
med invandrarorganisationerna, undersöker vilka behov och önskemål de
äldre invandrarna har. Härigenom skulle flera svårigheter som möter dem
kunna undanröjas. En sådan svårighet är språket. Det är t. ex. ett rimligt
önskemål att personer som talar samma språk skall få komma till samma
avdelning i servicehus eller ålderdomshem och att det där skall finnas
tvåspråkig personal. Invandrare inom långtidssjukvården bör tillgodoses på
liknande sätt. Vi anser också att det behövs en bättre information till
svensktalande personal som sysslar med invandrarfrågor om hur tolkhjälp

SfU 1985/86:20

43

kan och bör anlitas. Vi förutsätter emellertid att äldreberedningen, som
behandlar även frågor om äldre invandrare, kommer att föreslå åtgärder som
tillgodoser de behov och önskemål som dessa invandrare har.

2. Sammanslagning av statsbidragen till
hemspråksundervisning och hemspråksträning (mom. 16)

Margareta Andrén och Kenth Skårvik (båda fp) anför:

I motion 345 av Kenth Skårvik m. fl. har vi framhållit lämpligheten från
pedagogiska utgångspunkter att barnen får undervisning i svenska och sitt
hemspråk så snabbt som möjligt, dvs. i förskolan. Det finns mycket som talar
för att språkinlärningen går lättare i förskolan än i grundskolan. En ökad
satsning på undervisning i förskolan borde kunna leda till positiva resultat
både för barnens sociala anpassning och språkkunskaper. Invandrarbarnen
får lättare att tillgodogöra sig undervisningen i svenska när de börjar
grundskolan.

Vi har därför framhållit att det finns starka skäl som talar för att de
nuvarande statsbidragen till hemspråksträning och hemspråksundervisning
förs samman så att kommunerna ges möjlighet att utforma undervisningen på
lämpligaste sätt. Vi förutsätter att det pågående utredningsuppdraget
resulterar i en bättre samordning av statsbidragen i fråga.

3. Grunder för statsbidrag till invandrarnas organisationer

Nils Carlshamre (m), Margareta Andrén (fp), Kenth Skårvik (fp), Siri
Häggmark (m) och Jerry Martinger (m) anför:

Vid övergången till ett nytt system för fördelning av organisationsstödet till
invandrarorganisationer kan det, vid en strikt tillämpning av de nya, till
medlemstal knutna bidragsnormerna, inträffa att någon organisation drabbas
av en icke avsedd drastisk bidragsminskning. Likaså är det möjligt att i
fortsättningen en organisation kan löpa risk att få sitt bidrag starkt beskuret
som följd av en mycket måttlig minskning av medlemsantalet. Vi utgår ifrån
att invandrarverket i sådana fall tillämpar reglerna med den marginal för
skälighetshänsyn som kan behövas för att undvika icke önskvärda eller
avsedda effekter.

SfU 1985/86:20

44

1 Förslag till

Lag mot etnisk diskriminering
Härigenom föreskrivs följande.

Lagens ändamål

1 § Denna lag har till ändamål att motverka etnisk diskriminering. Med
etnisk diskriminering avses att en person eller en grupp av personer missgynnas
i förhållande till andra eller på annat sätt utsätts för orättvis eller
kränkande behandling på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt
ursprung eller trosbekännelse.

Ombudsman mot etnisk diskriminering

2 § Regeringen utser en ombudsman som skall verka för att etnisk diskriminering
inte förekommer i arbetslivet eller på andra områden av samhällslivet.

3 § Ombudsmannen skall genom råd och på annat liknande sätt medverka
till att den som utsatts för etnisk diskriminering kan ta till vara sina
rättigheter.

Ombudsmannen skall vidare genom överläggningar med myndigheter,
företag och organisationer samt genom opinionsbildning, information och
på annat liknande sätt ta initiativ till åtgärder mot etnisk diskriminering.

4 § Ombudsmannen skall särskilt motverka att arbetssökande utsätts för
etnisk diskriminering. Ombudsmannen skall också i kontakt med arbetsgivare
och berörda arbetstagarorganisationer främja ett gott förhållande
mellan olika etniska grupper i arbetslivet.

Nämnd mot etnisk diskriminering

5 § Regeringen utser en nämnd mot etnisk diskriminering som skall bestå
av tre ledamöter. Ordföranden skall vara lagkunnig och ha erfarenhet som
domare.

Nämndens uppgifter är att ge ombudsmannen råd i principiellt viktiga
frågor om tillämpningen av denna lag och att hos regeringen föreslå de
författningsändringar eller andra åtgärder som är ägnade att motverka
etnisk diskriminering. Nämnden skall vidare pröva ärenden enligt 7 §.

Förfarandet hos ombudsmannen och nämnden

6 § En arbetsgivare är på ombudsmannens uppmaning skyldig att komma
till sådana överläggningar och lämna sådana uppgifter som berör arbetsgivarens
förhållande till arbetssökande och arbetstagare och som behövs för
ombudsmannens verksamhet på arbetslivets område. Genom uppgiftsskyldigheten
får arbetsgivaren inte betungas onödigt. Föreligger särskilda skäl
är arbetsgivaren inte skyldig att lämna ut uppgifter.

Även i övrigt bör arbetsgivare och andra komma till överläggningar och
lämna upplysningar till ombudsmannen, om ombudsmannen begär det.

7 § Om en arbetsgivare inte rättar sig efter ombudsmannens uppmaning
enligt 6 § första stycket, får ombudsmannen förelägga vite. Ombudsman -

SfU 1985/86:20
Bil. 1

45

nens beslut att förelägga vite får överklagas hos nämnden mot etnisk
diskriminering. Nämndens beslut får inte överklagas.

Talan om utdömande av vite förs vid tingsrätt av ombudsmannen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

SfU 1985/86:20

46

2 Förslag till

SfU 1985/86:20

Lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100)

Härigenom föreskrivs att 9kap. 21 § sekretesslagen (1980:100)' skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap.

21 §

Sekretess gäller i ärende hos jämställdhetsombudsmannen eller jämställdhetsnämnden
enligt lagstiftningen om jämställdhet mellan kvinnor
och män i arbetslivet för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska
förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om
uppgiften röjs.

Sekretess gäller hos ombudsmannen
och nämnden mot etnisk
diskriminering i ärende enligt lagen
(1986:000) mot etnisk diskriminering
för uppgift om enskilds personliga
eller ekonomiska förhållanden,
om det kan antas att den enskilde
lider skada eller men om uppgiften
röjs.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

1 Lagen omtryckt 1985: 1059.

47

3 Förslag till

SfU 1985/86:20

Lag om ändring i brottsbalken

Härigenom föreskrivs att 16 kap. 9 § brottsbalken skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse

Näringsidkare som i sin verksamhet
diskriminerar någon på grund
av hans ras, hudfärg, nationella eller
etniska ursprung eller trosbekännelse
genom att icke gå honom
till handa på de villkor näringsidkaren
i sin verksamhet tillämpar i
förhållande till andra, dömes för
olaga diskriminering till
böter eller fängelse i högst sex månader.

Vad i första stycket sägs om näringsidkare
äger motsvarande tillämpning
på den som är anställd i
näringsverksamhet och annan som
handlar på näringsidkares vägnar
samt på den som är anställd i allmän
tjänst, vari han har att gå allmänheten
till handa.

Föreslagen lydelse

En näringsidkare som i sin verksamhet
diskriminerar någon på
grund av hans ras, hudfärg, nationella
eller etniska ursprung eller
trosbekännelse genom att inte gå
honom till handa på de villkor som
näringsidkaren i sin verksamhet
tillämpar i förhållande till andra,
skall dömas för olaga diskriminering
till böter eller fängelse i
högst ett år.

Vad som sägs i första stycket om
en näringsidkare tillämpas också på
den som är anställd i näringsverksamhet
eller annars handlar på en
näringsidkares vägnar samt på den
som är anställd i allmän tjänst eller
innehar allmänt uppdrag.

16 kap. 9 §

För olaga diskriminering dömes även anordnare av allmän sammankomst
eller offentlig tillställning och medhjälpare till sådan anordnare, om
han diskriminerar någon på grund av hans ras, hudfärg, nationella eller
etniska ursprung eller trosbekännelse genom att vägra honom tillträde till
sammankomsten eller tillställningen på de villkor som gäller för andra.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

1 Senaste lydelse 1970:225.

48

4 Förslag till

SOI 1985/86:20

Lag om ändring i skadeståndslagen (1972: 207)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 § skadeståndslagen (1972:207)' skall
ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse
1 kap. 3 §

Nuvarande lydelse

Bestämmelserna i denna lag om
skyldighet att ersätta personskada
tillämpas också i fråga om lidande
som någon tillfogar annan genom
brott mot den personliga friheten,
genom annat ofredande som innefattar
brott, genom brytande av
post- eller telehemlighet, intrång i
förvar eller olovlig avlyssning eller
genom ärekränkning eller dylik
brottslig gärning.

Bestämmelserna i denna lag om
skyldighet att ersätta personskada
tillämpas också i fråga om lidande
som någon tillfogar annan genom
brott mot den personliga friheten,
genom annat ofredande som innefattar
brott, genom brytande av
post- eller telehemlighet, intrång i
förvar, olovlig avlyssning eller
olaga diskriminering eller genom
ärekränkning eller dylik brottslig
gärning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

1 Lagen omtryckt 1975:404.

4 Riksdagen 1985186. II sami. Nr20

49

Kulturutskottets yttrande
1985/86:5 y

SfU 1985/86:20
Bil. 2

om invandrarpolitiken (prop. 1985/86:98)

Till socialförsäkringsutskottet

Socialförsäkringsutskottet har hos kulturutskottet hemställt om yttrande
över

dels de med anledning av proposition 1985/86:98 om invandrarpolitiken
väckta motionerna 1985/86:339, 341 yrkande 2, 342 yrkandena 2 och 12 b,
343, 344, 345 yrkandena 1, 6 och 7, 347 yrkande 10 samt 348,
dels de under den allmänna motionstiden 1985 väckta motionerna
1984/85:305 yrkandena 2-4, 794 yrkande 3 och 2229,
dels ock den under den allmänna motionstiden 1986 väckta - från
utrikesutskottet överflyttade - motionen 1985/86:U522 yrkande 5.

Kulturutskottet har beslutat att med eget yttrande överlämna motionerna
1985/86:Kr285, Kr288, Kr317 och Kr324 till socialförsäkringsutskottet.
Yttrande från statens kulturråd bifogas (se bilaga).

Kulturutskottet

Förslag om ett utbyggt stöd till invandrarorganisationernas kulturella verksamhet
förs fram i fyra motioner. Motionärerna tar upp de förslag om ökade
satsningar på sådan verksamhet som invandrarpolitiska kommittén har lagt
fram i betänkandet (SOU 1984:58) Invandrar- och minoritetspolitiken.
Kommittén föreslog att kulturrådet borde få bättre möjligheter att främja
invandrarnas kulturliv bl. a. genom att en representant för invandrarintressena
borde ingå i styrelsen. Vidare borde vid sidan om nuvarande stödformer
medel anvisas för stöd till särskilda invandraraktiviteter. Stödet för utgivningen
av litteratur på invandrarspråk borde ökas. De totala kostnaderna för
förbättringar av kulturrådets möjligheter att ge stöd till invandrarnas
kulturliv beräknade kommittén till 1,5 milj. kr.

Enligt motionerna 341 (s) och 345 (fp) bör riksdagen ställa sig bakom
kommitténs förslag om sådant stöd. Vänsterpartiet kommunisterna föreslår i
motion 342 att 3 milj. kr. skall anvisas för invandrarorganisationernas
kulturella verksamhet. Motionärerna anför att ett särskilt bidrag för
kulturverksamhet bland språkliga minoriteter är nödvändigt för att kulturrådet
skall kunna stödja sådana projekt och verksamheter inom invandrarorganisationerna
som inte ryms inom nuvarande bidragsformer. I den under
allmänna motionstiden år 1985 väckta motionen 794 (vpk) hemställs

50

likaledes om ökat stöd till invandrarorganisationernas kulturella verksamhet.

Målen för invandrarpolitiken som slogs fast år 1975 sammanfattas med
begreppen jämlikhet, valfrihet och samverkan. I propositionen uttalas att
dessa begrepp bör ligga fast. De bör ges en sådan tolkning att de åsyftar lika
rättigheter och möjligheter för invandrare i förhållande till den övriga
befolkningen, respekt för den enskildes identitet och integritet, möjligheter
att utveckla det egna kulturarvet inom ramen för de grundläggande normer
som i vårt samhälle gäller för mänsklig samlevnad samt ömsesidig tolerans,
solidaritet och gemenskap mellan människor av olika ursprung.

Jämlikhetsmålet innebär enligt propositionen en strävan att dels uppnå
lika rättigheter för invandrare i förhållande till den övriga befolkningen, dels
åstadkomma likvärdiga möjligheter. Invandrarnas behov skall mötas inom
ramen för den generella politik som fastställs.

När det gäller genomförandet av de invandrarpolitiska målen skall alltfort
principen gälla att varje fackmyndighet inom sitt område har samma ansvar
för invandrare som för den övriga befolkningen. På kulturområdet innebär
det att kulturrådet har det övergripande ansvaret att i sitt ordinarie arbete
beakta invandrarnas behov.

I propositionen framhålls att kulturen är en förutsättning för gemenskap i
ett föränderligt samhälle. Detta gäller såväl för gemenskapen inom invandrargrupperna
som för allas vår gemenskap i Sverige. Insatserna på kulturområdet
bör därför också syfta till att underlätta för invandrare att få ta del av
det för vårt land gemensamma kulturarvet.

För att invandrare skall kunna behandlas likvärdigt med andra krävs, säger
föredragande statsrådet, ofta särskilda åtgärder. Varje myndighet bör ha ett
ansvar för att vidta sådana åtgärder när de behövs.

I propositionen erinras också om de möjligheter till kulturstöd som finns i
dag och som det enligt propositionen gäller att slå vakt om. Särskilt nämns
stödet till invandrarorganisationernas ungdomsverksamhet, till finsk teaterverksamhet,
till litteratur- och arkivverksamhet samt Sveriges Radios
programverksamhet på invandrarspråk och de bidrag som kan utgå till
särskilda kulturprojekt för invandrare. I enlighet med vad som anförts om
myndigheternas speciella ansvar uttalas att invandrarnas delaktighet i olika
former av kulturstöd bör kunna stärkas ytterligare genom riktade informationsinsatser
från kulturrådets sida till invandrarna och deras organisationer i
fråga om befintliga bidragsmöjligheter. Också kommuner och landsting bör
uppmärksammas på behovet av riktade informationsinsatser för invandrarna
och deras lokala föreningar om de stödmöjligheter som står till buds.

Med hänvisning till vad som sålunda redovisats - och då utskottet inte har
något att erinra mot de i propositionen gjorda uttalandena - avstyrker
utskottet motionsyrkandena (motion 341 yrkande 2, motion 342 yrkande 2,
motion 345 yrkande 7 och motion 794 yrkande 3).

Invandrarpolitiska kommitténs förslag om att kulturrådets styrelse bör
utökas med en representant för invandrarintressen aktualiseras i motion 345
(fp). Utskottet vill erinra om att kulturrådets organisation och arbetsuppgifter
för närvarande är föremål för utredning. I utredningsdirektiven (dir.
1985/86:20) anges särskilt att utredaren bör pröva om förändringen av

SfU 1985/86:20

51

kulturrådets roll också bör få konsekvenser för styrelsen, nämnderna och
arbetsgrupperna. Utredningen beräknas bli avslutad under sommaren 1986.
Med hänsyn till det anförda anser utskottet att motion 345 i här aktuell del
(yrkande 6) inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

I detta sammanhang tar utskottet även upp till diskussion den analys av
minoritetsbegreppet som invandrarpolitiska kommittén har gjort. I propositionen
anförs följande (s. 17):

Den invandrarpolitik som antogs år 1975 återspeglas även i den nya
regeringsformen, där det sägs att ”etniska, språkliga och religiösa minoriteters
möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv bör
främjas” (1 kap 2 § RF). Invandrarpolitiska kommittén har grundligt
analyserat minoritetsbegreppet och konstaterat att internationellt sett anses
beteckningen minoritet endast kunna användas för grupper som sedan
mycket länge eller alltid har varit bosatta i landet i fråga, t. ex. för Sveriges
del samerna och tornedalsfinnarna. I förarbetena till de internationella
konventioner där minoritetsbegreppet förekommer har man således preciserat
detta till att avse ursprungliga (s. k. autoktona) minoriteter, och inte
relativt nyligen från andra länder invandrade grupper. Minoritetsbegreppet i
den nu nämnda betydelsen kan alltså inte sägas vara tillämpligt på invandrarsituationen
i Sverige. Utgångspunkten för de invandrarpolitiska åtgärderna
bör i första hand vara de enskilda människornas förutsättningar och behov.
Vad gäller föreningsverksamhet och religionsutövning är det emellertid
naturligt att samhället ger bidrag till kollektiva verksamheter bland invandrare.

Denna analys och ställningstagandet i propositionen kritiseras av vänsterpartiet
kommunisterna. I motion 342 föreslås att ”benämningen på det här
berörda området även fortsättningsvis bör vara invandrar- och minoritetspolitik”.

Av propositionen framgår att avsikten är att hittillsvarande kulturpolitiska
målsättning beträffande insatser för invandrare skall ligga fast.

Utifrån de synpunkter som utskottet har att bevaka har utskottet således
inget att invända mot vad som anförs i propositionen.

Ett särskilt stöd för kulturverksamhet inom vissa invandrargrupper förordas i
flera motioner. Ett utökat stöd bör ges till finska kulturella aktiviteter i
Sverige, anser Alf Svensson i motion Kr317 (c). Motionären menar att den
Sverigefinska identiteten bäst skulle stärkas om möjligheterna att producera
radio- och TV-program på finska i Sverige förbättrades.

Utskottet vill erinra om att det i dag utgår ett omfattande stöd till de i
Sverige bosatta finländarnas kulturaktiviteter. Stöd för detta ändamål
lämnas från flera olika departement. Bland de kulturverksamheter som får
bidrag från utbildningsdepartementets budget kan bl. a. nämnas de finska
folkhögskolorna i Haparanda och Axevalla, Arkivet för Sverigefinnar och
Finlandssvenskar i Sverige och Sverigefinska språknämnden. Vidare lämnas
via Svenska riksteatern stöd till finskspråkig teaterverksamhet. Svenska
Filminstitutet ger stöd till spridning av finsk film till finskspråkiga i Sverige.
En del av det stöd som finns för utgivning och inköp av litteratur på
minoritetsspråk går till finskspråkiga titlar. Finskspråkiga tidningar och
tidskrifter kan få stöd genom presstödet. Radio- och TV-sändningar på

SfU 1985/86:20

52

finska har byggts ut under senare år. Riksradion sänder ca 10 timmar i
veckan. Därtill kommer sändningar i utbildningsradion och i lokalradion.
Genom närradion har finska föreningar möjlighet att själva utforma och
sända radioprogram. I TV sänds finskspråkiga program under ca 3 timmar i
veckan. Till Riksförbundet för finskspråkigt församlingsarbete lämnas
bidrag från kyrkofonden. Slutligen kan nämnas att det sedan hösten 1984
finns en samarbetsgrupp mellan Sverige och Finland för Sverigefinländska
kulturfrågor.

Med hänvisning till den här lämnade redovisningen avstyrker utskottet
Kr317.

Hemställan i motionerna 2229 (vpk) och U522 (vpk) i här aktuell del syftar
till att ett kurdiskt kulturcentrum skall upprättas i Sverige. Motionärerna
hävdar att de kurder som nu befinner sig i Sverige har en svårare ställning än
övriga invandrargrupper, eftersom det inte finns en kurdisk nation eller
några kurdiska institutioner på det internationella planet.

Utskottet vill erinra om att den i propositionen föreslagna omläggningen
av statsbidragen till invandrarnas riksorganisationer bl. a. har till syfte att
organisationerna utan alltför detaljerade statsbidragsföreskrifter skall vara
fria att själva bedöma vilken verksamhet man vill prioritera.

Enligt vad utskottet inhämtat har kulturrådet nyligen avslagit en ansökan
om bidrag till ett kurdiskt kulturcentrum. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

I motion 342 (vpk) föreslås att särskilda medel skall ställas till utbildningsradions
förfogande för att insatserna för invandrarkvinnor skall kunna
utvidgas och riktas till kvinnor med olika social och kulturell bakgrund.
Dessa sändningar bör enligt motionen ske på tider då kvinnorna har
möjlighet att ta del av dem (yrkande 12 b).

Ett likalydande motionsyrkande har väckts av vänsterpartiet kommunisterna
i anslutning till proposition 1985/86:99. Utskottet tar därför inte här
ställning till motionsförslaget utan hänvisar till sin behandling av frågan i sitt
kommande betänkande KrU 1985/86:21.

I motion 347 (c) föreslås att riksdagen skall begära att en del av kulturtidskriftsstödet
skall reserveras för invandrartidskrifter (yrkande 10).

I samband med behandlingen av regeringens förslag i budgetpropositionen
om stöd till kulturtidskrifter (prop. 1985/86:100 bil. 10 s. 500 f.) kommer
utskottet att behandla ett antal motionsförslag som rör principer för
fördelning av detta stöd. Konstitutionsutskottet har i yttrande KU 1985/
86:10 y till kulturutskottet behandlat frågan om användningen av stödet.
Med hänsyn till vad som anförts anser sig utskottet inte i detta sammanhang
böra ta ställning till den i motionsyrkandet upptagna frågan. Utskottet
hänvisar till sitt kommande betänkande KrU 1985/86:20.

I detta sammanhang vill utskottet dock erinra om att regeringen i
propositionen om invandrarpolitiken föreslår ett ökat stöd till dagspressen
för att lämna utrymme för fullt produktionsbidrag även till allmänna
nyhetstidningar på andra språk än svenska. Detta förslag behandlas av
konstitutionsutskottet i betänkandet KU 1985/86:16.

SfU 1985/86:20

I motionerna Kr285 (fp), Kr324 (m, s) och Kr288 (fp) pläderas för att ett

53

invandrarmuseum skall inrättas. Enligt de två förstnämnda motionerna bör
museet förläggas till Norrköping. Förslaget i motion Kr288 går ut på att
regeringen skall ta initiativ för att undersöka möjligheterna att tillsammans
med Stockholms läns landsting dokumentera invandrar- och flyktingpolitiken
och inrätta ett invandrarmuseum i Stockholms län.

Förslag om inrättande av ett invandrarmuseum har utskottet behandlat vid
flera tillfällen tidigare och senast under hösten 1985. Utskottet uttalade
därvid (KrU 1985/86:3) att det är angeläget att invandrarnas kulturer, deras
samhällsförhållanden och inte minst invandringen som samhällsföreteelse i
stort är områden som bör dokumenteras på ett mer systematiskt sätt.
Utskottet noterade därför med tillfredsställelse att frågan om dokumentation
av invandrarnas kulturer kommer att behandlas i anslutning till den
utredning om de centrala museernas uppgifter som pågår inom statens
kulturråd. Utskottet avstyrkte motionen som avslogs av riksdagen. Utskottet
har även i betänkande KrU 1985/86:18 behandlat förslag om invandrarcentrum
i Botkyrka. Med anledning av detta förslag påpekar utskottet att
utbildningsdepartementet avser att i ett sammanhang behandla ett flertal
framställningar om inrättande av invandrarcentrum och invandrarmuseum.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet bifall till de här
aktuella motionerna.

Ett ökat anslag till Immigrantinstitutet i Borås önskas i flera motioner. Med
hänvisning till den service som institutet ger till invandrare bör enligt motion
339 (c, m) institutet få ett årligt bidrag motsvarande det som utgår till en
invandrarförening med 3 500 medlemmar, nämligen 400 000 kr. Samma
belopp bör utgå enligt motion 344 (vpk).

I motionerna 343 (m,fp) och 348 (c) föreslås att institutet skall få ett årligt
bidrag från det nya stöd till invandrarorganisationernas centrala verksamhet
som utgår från arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel under anslaget D 3
Åtgärder för invandrare. I motion 343 redovisas att institutet uppger att ett
bidrag om 400 000 kr. är nödvändigt om den nuvarande verksamheten skall
kunna upprätthållas. I motion 348 föreslås ett bidrag om 200 000 kr. och som
följd härav att anslaget D 3 skall höjas med motsvarande belopp.

Immigrantinstitutet inrättades år 1973 och har sedan år 1975 haft sin
verksamhet förlagd till Borås. Institutets målsättning är att vara ett dokumentations-
och informationscentrum i invandrarfrågor. Institutet är en
ideell organisation, vari ingår ca 150 enskilda medlemmar och några
föreningar, bl. a. Immigranternas riksförbund. Immigrantinstitutets verksamhet
omfattar bl. a. viss förlagsverksamhet - Invandrarförlaget. Vidare
ger institutet ut tidskriften Invandrarrapport samt en årsbok för invandrarfrågor.
Immigrantinstitutet har byggt upp ett specialbibliotek och arkiv för
frågor om invandring till Sverige.

Utskottet har inhämtat att Immigrantinstitutet vid något tillfälle erhållit
bidrag från statens invandrarverk för avgränsade ändamål av projektkaraktär.
Det har också utgått lönebidrag till anställda vid institutet. Borås
kommun har år 1985 gett institutet ett särskilt bidrag om 30 000 kr. I januari
1986 har institutet erhållit ett bidrag om 30 000 kr. från Älvsborgs läns
landsting.

SfU 1985/86:20

54

Utskottet har inhämtat yttrande från statens kulturråd över motionerna
(se bilaga).

Kulturutskottet har åren 1984 och 1985 behandlat förslag om bidrag till
Immigrantinstitutet. Våren 1985 uttalade riksdagen på utskottets förslag
(KrU 1984/85:16 s. 27) att Immigrantinstitutet borde få stöd i avvaktan på
regeringsförslag om stöd till invandrarorganisationer. I enlighet härmed får
institutet för innevarande budgetår ett bidrag om 200 000 kr. som utgår av
medel som anvisats under anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål på
utbildningsdepartementets huvudtitel. Utskottet vill erinra om att arkivutredningen
(U 1985:07) har i uppdrag att se över vissa arkivfrågor inom den
statliga och kommunala sektorn. Utredningen får i samband med överväganden
om de samlade statliga resurserna till arkivväsendet anledning att
behandla bl. a. frågan om bidragen till de enskilda arkiven. Delegationen (A
1983:03) för invandrarforskning som tillkallades 1983 har i uppgift att ta
initiativ till forskning och informera om forskningens resultat. Delegationen
har våren 1985 överlämnat förslag till ett forskningsprogram till arbetsmarknadsdepartementet.
Invandrarforskning stöds bl. a. genom anslag från
arbetsmarknadsdepartementets budget. I propositionen anges följande
områden som bör ha hög prioritet under kommande år, nämligen forskning
om etniska relationer, om olika gruppers arbetslivsförhållanden och om
lokalt mottagande av flyktingar. Föredragande statsrådet uttalar att frågor
om invandrarforskning kommer att behandlas i den forskningspolitiska
proposition som regeringen planerar att lämna till riksdagen våren 1987.

Immigrantinstitutet bedriver en värdefull verksamhet för att på olika sätt
dokumentera invandringen till Sverige och lämna service till invandrare i
olika hänseenden. Institutet har också för innevarande budgetår fått ett
bidrag om 200 000 kr. I enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen
har riksdagen för budgetåret 1986/87 beräknat medel av minst denna
storlek under anslaget F 3 Bidrag till särskilda kulturella ändamål (prop.
1985/86:100 bil. 10, KrU 1985/86:18 p. 4, rskr 1985/86:192). I motionerna
framhålls att institutet beräknar att ett bidrag om 400 000 kr. är nödvändigt
om verksamheten skall kunna upprätthållas på nuvarande nivå. Detta
överensstämmer med det anslagsäskande som institutet har gett in till
utbildningsdepartementet. Utskottet förutsätter att frågan om Immigrantinstitutets
verksamhet kommer att övervägas vid beredningen inom regeringskansliet
av dels arkivutredningens kommande förslag, dels det ovan nämnda
programmet för invandrarforskning. I avvaktan härpå bör bidraget till
Immigrantinstitutet höjas med 200 000 kr. Detta bidrag bör som förordas i
motionerna 343 och 348 utgå från anslaget D 3 Åtgärder för invandrare.
Utskottets ställningstagande innebär att motionerna 339 och 344 i huvudsak
blir tillgodosedda.

Förslag som rör invandrarnas trossamfund förs fram i två motioner. I motion
305 (fp) aktualiseras en rad övergripande frågor om invandrarkyrkornas
arbetsvillkor. Motionären föreslår att statens invandrarverk och de som är
ansvariga för folkbokföringen får i uppgift att reellt och effektivt stödja
invandrarkyrkorna i deras ansträngningar att nå sina medlemmar. Vidare
önskar hon att invandrarkyrkorna inom ramen för de bidrag som ges får

SfU 1985/86:20

55

särskilda verksamhets- och lokalbidrag samt att invandrarpolitiken i sin
helhet skall inriktas på att nå och hjälpa invandrarna genom deras egna
kyrkor i minst lika hög grad som genom deras övriga organisationer.

Motionärernas synpunkter och förslag överensstämmer till stor del med de
överväganden som invandrarkommittén har gjort. En särskild arbetsgrupp
har i november 1985 tillsatts för att se över reglerna om statligt stöd till
invandrarnas trossamfund. Arbetsgruppen bör enligt de riktlinjer som anges
i en särskild promemoria bl. a. överväga en ändrad konstruktion av
statsbidrag. Dessa är nu konstruerade som ett stöd till lokala församlingars
verksamhet. När det gäller invandrarsamfundens kontakt med invandrarna
bör arbetsgruppen överväga andra åtgärder som är ägnade att underlätta
invandrarsamfundens verksamhet. I detta sammanhang anförs följande:

En sådan väg antyds i betänkandet (SOU 1984:58) Invandrar- och minoritetspolitiken,
nämligen möjligheten att ge de samfund som önskar hjälp med
en frivillig registrering av medlemmar och uppbörd av församlingsavgifter.
1985 års kyrkomöte har också med anledning av väckta motioner (mot.
1985:62 och 73, KL 16, kskr. 21) anhållit att regeringen låter utreda denna
fråga. I detta sammanhang bör erinras om att tanken på en frivillig
registrering av samfundstillhörighet i folkbokföringen har avvisats av flera
tidigare statliga utredningar, bl. a. med hänsyn till svårigheten att trygga
frivilligheten i ett registreringsförfarande hos en myndighet. Andra vägar bör
alltså sökas för att underlätta för invandrarsamfunden att nå kontakt med
sina medlemmar. Den ovan antydda möjligheten av stöd till den centrala
samfundsorganisationen kan underlätta uppbyggnaden av ett kontaktnät.
Men det bör också kunna övervägas hur samhällets och olika myndigheters
informationsservice kan medverka här. Frågan har tidigare berörts bl. a. av
1979 års folkbokföringskommitté i dess betänkande (SOU 1981:101) Folkbokföringens
framtida organisation. Vissa kyrkliga kommuner, t. ex. Göteborgs
kyrkliga samfällighet, har också tagit beaktansvärda initiativ i detta
avseende. Möjligheten att utvidga sådana former av service åt invandrarsamfunden
bör belysas i utredningsarbetet.

En viktig synpunkt när det gäller samhällets stöd åt invandrarsamfunden är
också sambanden mellan dessa och invandrarorganisationerna. Utformningen
i framtiden av samhällets stöd åt invandrarorganisationerna bör också
beaktas i utredningsarbetet. Det är också angeläget att samfunden själva
bereds tillfälle att framföra synpunkter och önskemål mot bakgrunden av de
svårigheter av olika slag som de upplever i det svenska samhället.

I arbetsgruppens uppdrag ingår även att utreda om slopande av anteckningar
av kyrkliga förrättningar i folkbokföringen kan undanröja vad som nu
upplevs som en diskriminerande behandling av andra trossamfund än
svenska kyrkan.

Med hänvisning till vad som anförts finner utskottet inte att motion 305 i
här aktuell del (yrkandena 2—4) bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Ett förslag i motion 345 (fp) anknyter till arbetsgruppens uppdrag.
Motionärerna uttalar att det varit önskvärt att gruppen tillsatts tidigare så att
förslag om stöd till invandrarnas trossamfund hade kunnat läggas i propositionen
om invandrarpolitiken. De erinrar om att arbetsgruppen skall
redovisa resultatet av sitt arbete senast den 1 oktober 1986. Motionärerna
förutsätter att regeringen under år 1986 skall lägga fram förslag om förbättrat
stöd till invandrarnas trossamfund. De vill att riksdagen skall göra ett

SfU 1985/86:20

56

uttalande till regeringen av denna innebörd. Utskottet anser att beredningen
av arbetsgruppens kommande förslag inte bör föregripas och avstyrker
därför yrkande 1 i motion 345.

Stockholm den 29 april 1986

På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Catarina Rönnung
(s), Maja Bäckström (s), Jan-Erik Wikström (fp), Karl Boo (c), Berit
Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Sylvia Pettersson (s), Gunnel Liljegren
(m), Kerstin Göthberg (c), Alexander Chrisopoulos (vpk), Maud Björnemalm
(s), Margareta Fogelberg (fp) och Håkan Stjernlöf (m).

Avvikande meningar

1. Uttalande om utbyggt stöd till invandrarorganisationernas
kulturella verksamhet

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser att den del av utskottets yttrande som
på s. 2 börjar ”1 propositionen” och slutar ”yrkande 3)” bort ha följande
lydelse:

I den av riksdagen fastställda målsättningen för invandrarpolitiken uppställs
valfriheten som ett huvudmål vid sidan om jämlikhet och samverkan.
Valfrihetsmålet innebär bl. a. på kulturens område att invandrarna tillerkänns
rätten att behålla och utveckla sin egen kultur. En förutsättning härför
är dock att samhället är berett att lämna tillräckliga resurser.

Statens kulturråd har också under en följd av år begärt särskilda medel för
kulturverksamhet bland språkliga minoriteter. Statens kulturråd fann detta
angeläget, eftersom man vet att inom de generella bidragen har invandrarändamålen
svårt att hävda sig i den hårda konkurrensen.

Det kulturella arvets betydelse för utvecklingen av den enskilda människans
personlighet samt nationella och klassmässiga identitet är allmänt
omvittnad. Den utgör också grunden för den nationella gemenskapen. Det är
därför uppenbart att det är nödvändigt att invandrarna får möjligheter att ta
del av och utveckla sin kultur. Detta bidrar till att stärka framför allt
invandrarbarnens och -ungdomens identitet och självkänsla. Självfallet
måste invandrarorganisationerna med sin kulturella och sociala verksamhet
bland både barn, unga och äldre inta en central roll för att ge invandrarna
tillgång till sin kultur och sin historia. Kraftiga insatser bör därför göras för att
stödja invandrarorganisationernas kulturella verksamhet. I sammanhanget
är det nödvändigt att komma ihåg att invandrarna i mycket hög grad saknar
möjlighet att tillgodogöra sig samhällets övriga kulturutbud på grund av
språket.

Ett särskilt bidrag för kulturverksamhet bland språkliga minoriteter är
nödvändigt för att kulturrådet skall kunna stödja sådana projekt och

SfU 1985/86:20

57

verksamheter inom invandrarorganisationerna som inte ryms inom nuvarande
bidragsformer.

Med hänvisning till vad som anförts förordar utskottet att 3 milj. kr.
anvisas till invandrarorganisationernas kulturella verksamhet. Utskottet
tillstyrker alltså motion 342 yrkande 2. Utskottets ställningstagande innebär
att motionerna 341 yrkande 2,345 yrkande 7 och 794 yrkande 3 i viss mån blir
tillgodosedda.

2. Benämningen invandrar- och minoritetspolitik

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser att den del av utskottets yttrande som
på s. 3 börjar "Av propositionen” och slutar ”i propositionen” bort ha
följande lydelse:

Målet med invandrarpolitiken uppnås efter en långsiktig process som kan
påskyndas eller fördröjas beroende på de åtgärder som vidtas. Processen kan
påskyndas genom insatser som ökar invandrarnas sociala rörlighet, deras
bildnings- och kunskapsnivå, deras rörlighet i vad gäller yrke, inkomst och
bostad.

Invandrarpolitiken måste utgå från att det inte finns några motsättningar
mellan de grupptillhörigheter som dominerar invandrarnas identitet -nationell grupptillhörighet, invandrartillhörighet och klasstillhörighet. En
invandrarpolitik som genom olika åtgärder försöker tvinga invandrarna att
förneka och undertrycka någon av de ovan nämnda grupplojaliteterna
försvårar och fördröjer invandrarpolitikens mål och är dömd att misslyckas.

Dessa tankegångar har varit vägledande för invandrarpolitiken hittills. De
baserar sig på det faktum att invandrarna är dels invandrare med allt de har
gemensamt med alla invandrare, men också nationella minoriteter inom
ramen för det gemensamma ursprunget. Därför fick politiken på området
benämningen ”invandrar- och minoritetspolitik”, vilket också återspeglades
i direktiven till den invandrarpolitiska utredningen, IPOK.

IPOK konstaterade också i sitt betänkande att begreppet invandrar- och
minoritetspolitik också i fortsättningen bör vara benämningen och grunden
för politiken på området. Därför är det oroande att regeringen i propositionen
enbart talar om invandrarpolitiken. Minoritetspolitiken nämns inte en
enda gång i den omfattande propositionen. Bristande satsningar på kulturens
område samt borttagande av stödet till invandrartidningar, i kombination
med andra åtgärder, kan tolkas som en radikal förändring av riktlinjerna för
invandrarpolitiken. Vad utskottet här anfört om bibehållande av begreppet
invandrar- och minoritetspolitik bör ges regeringen till känna.

3. Inrättande av ett kurdiskt kulturcentrum

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser att den del av utskottets yttrande som
på s. 4 börjar ”Utskottet vill” och slutar ”avstyrker motionsyrkandena” bort
ha följande lydelse:

Motionärerna har enligt utskottets mening på ett övertygande sätt visat på
behovet av ett kurdiskt kulturcentrum i Stockholm. Kurderna som är
splittrade minoriteter utan eget land har en svårare situation än övriga

SfU 1985/86:20

58

flyktinggrupper. De bör därför ges ett i förhållande till övriga invandrargrupper
ökat stöd, bl. a. genom att ett kurdiskt, kulturellt institut upprättas.
Regeringen bör så som föreslås i motionerna 2229 och U522 snarast lägga
fram förslag härom.

4. Bidrag till Immigrantinstitutets verksamhet

Ing-Marie Hansson, Catarina Rönnung, Maja Bäckström, Berit Oscarsson,
Anders Nilsson, Sylvia Pettersson och Maud Björnemalm (alla s) anser att
den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Immigrantinstitutet
bedriver” och slutar ”blir tillgodosedda” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till vad som anförts anser utskottet att frågan om
Immigrantinstitutets verksamhet bör övervägas i samband med beredningen
inom regeringskansliet av utredningsförslagen. I avvaktan härpå bör enligt
utskottets mening Immigrantinstitutet för nästa budgetår få ett oförändrat
bidrag om 200 000 kr. jämte viss kostnadsuppräkning. Riksdagen har också i
enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen beräknat medel av
minst denna storlek under anslaget F 3. Bidrag till särskilda kulturella
ändamål (prop. 1985/86:100 bil. 10, KrU 1985/86:18, rskr. 1985/86:192). Vad
kulturutskottet har anfört om överväganden av frågan om institutets
verksamhet bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

SfU 1985/86:20

59

Remissyttrande

SfU 1985/86:20

Statens kulturråd anför inledningsvis att riksdagens kulturutskott har hemställt
om statens kulturråds yttrande över motionerna 1985/86:339, 343, 344
och 348. På grund av den korta tid som stått till buds avges yttrandet av
kansliet.

I yttrandet anförs vidare följande:

Immigrantinstitutets verksamhet består av dels Invandrarförlaget dels övrig
verksamhet med bl. a. bibliotek och kulturprogram.

Inom ramen för det statliga litteraturstödet har Invandrarförlaget under
den senaste sjuårsperioden fått i genomsnitt 75 000 kr. per år i litteraturstöd.
Av de 20 titlar som fått bidrag har fem ännu inte kommit ut. Ansökningar om
bidrag har minskat betydligt de två sista åren vilket tyder på att utgivningen
för närvarande är mycket begränsad (se underbilaga 1).

Till den övriga verksamhet som institutet bedriver har rådet inte gett
bidrag då verksamheten inte har den inriktning som i första hand faller inom
de bidragsanslag som rådet disponerar.

I kontakterna med kulturlivet har vi noterat att Immigrantinstitutets
verksamhet är omdiskuterad och värderas mycket olika av olika parter.

Ovanstående är det bidrag till en kulturpolitisk bedömning som kulturrådets
kansli för närvarande kan lämna. Skulle bedömningen grundas på
invandrarpolitiska ställningstaganden - motionerna har väckts med anledning
av propositionen om invandrarpolitiken och jämförelse görs med stödet
till invandrarorganisationer av olika storlek - får andra faktorer vägas in.

60

Angående Invandrarförlaget. Stöd till litteratur på invandraroch
minoritetsspråk (enskilda titlar) samt stöd till allmänna
förlagskostnader budgetåren 1979/80 — 1985/86

Budget- år	Stöd till enskilda titlar Antal Stödbelopp	Stöd till allmänna förlagskostnader	Summa
1979/80	5	64 900	65 000	129 900
1980/81	1	10 000	65 000	75 000
1981/82	5'	87 500	30 000	117 500
1982/83	52	67 000	40 000	107 000
1983/84	3	39 500	30 000	69 500
1984/85	l3	10 000	15 000	25 000
1985/86	-	-	-	_4
Summa	20	278 900	245 000	523 900

1 2 titlar, 23 000 kr. i stödbelopp, ännu ej utgivna

2 2 titlar, 37 000 kr. i stödbelopp, ännu ej utgivna

3 Ännu ej utgiven. Beslutsdatum 1985-06-06

4 Utanför litteraturstödsanslaget erhöll förlaget 36 700 kr. i investeringsbidrag för
inköp av datorutrustning.

Kulturrrådet har i skrivelse lämnat följande kompletterande uppgifter:

I rådets yttrande uppgavs att 5 titlar av de 20 som sedan budgetåret 1979/80
erhållit stöd ännu ej är utgivna. Den uppgiften är felaktig. Korrekt antal
outgivna titlar är tre.

1981/82 2 titlar. 23 000 kr. i stödbelopp.

1982/83 1 titel, 30 000 kr. i stödbelopp.

Det bör också noteras att kulturrådet av olika orsaker knappast förväntar
sig att dessa titlar kommer att ges ut av Invandrarförlaget. Frågan om
återbetalning av stödbeloppen är däremot ej slutligt avgjord.

SfU 1985/86:20

61

På begäran av Invandrarförlaget har kulturrådet i skrivelse till kulturutskottet
klarlagt läget beträffande de tre outgivna titlarna (se underbilaga 1).
Kulturrådet anför följande:

För en titel har kulturrådet 1984-11-05 återkrävt stödbeloppet 30 000 kr.
Återbetalning har ej skett.

För en titel med stödbeslut 1982-05-14 har förlaget i brev 1986-01-20
meddelat att titeln inte kommer att ges ut. Kulturrådet kommer att begära
återbetalning men beslut om detta är ännu inte fattat.

För en titel med stödbeslut 1982-05-14 har inget meddelats från förlaget.
Då fyra år gått sedan stödbeslutet fattats utan att boken kommit ut förefaller
det inte möjligt för rådet att uttala sig om huruvida denna titel kommer att
utges. Om förlaget inte inom kort lämnar sådana upplysningar att det
framgår att utgivningen påbörjats blir återkrav aktuellt.

Innehållsförteckning

Proposition 1985/86:100

Proposition 1985/86:98

Motioner

Motioner väckta med anledning av propositionen

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1984/85

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1985/86

Motion överlämnad från utrikesutskottet

Motioner överlämnade från kulturutskottet

Utskottet

Inledning

Riktlinjer för invandrarpolitiken

Genomförande av invandrarpolitiken

Ansvaret för åtgärder för invandrare

Statliga myndigheter

Kommuner och landsting

Information och opinionsbildning

Arbetsmarknadsfrågor

Sociala frågor

Bostadsfrågor

Språkregistrering

Kulturella frågor

Statens invandrarverk

Forskningsfrågor

ILO-konvention (nr 143) om migrerande arbetstagare

En ombudsman mot etnisk diskriminering

Grunder för statsbidrag till invandrarnas organisationer och

bidrag till avgränsade projekt

Anslag till åtgärder till invandrare

Olaga diskriminering m. m

Hemställan

Reservationer

1 Rasistiskt klotter (c)

2 Meritvärdering för invandrare (fp, c)

3 Rekrytering av invandrare till polisutbildning (c)

4 Ekonomiskt stöd för behandling av tortyroffer (c)

5 Sanktionerade förbudsregler mot etnisk diskriminering (fp) ....

6 En ombudsman mot etnisk diskriminering (m)

7 Kansliresurser för ombudsmannens verksamhet (fp)

8 Grunder för statsbidrag till invandrarnas organisationer (c)

9 Medelsanvisning till åtgärder för invandrare (fp)

10 Medelsanvisning till åtgärder för invandrare (c)

11 Förbud mot organisationer som främjar etnisk diskriminering ..

Särskilda yttranden

1 Äldre invandrares situation (fp)

2 Sammanslagning av statsbidragen till hemspråksundervisning

och hemspråksträning (fp)

3 Grunder för statsbidrag till invandrarorganisationerna m. m. (m,

fp) 44

Bilaga 1 Lagförslag 45

Bilaga 2 Yttrande från kulturutskottet 50

gotab Stockholm 1986 10998