Socialförsäkringsutskottets
betänkande

1985/86:19

om anslag till administration av socialförsäkring
m. m. (prop. 1985/86:100)

FEMTE HUVUDTITELN
Propositionen

Administration av socialförsäkring m. m.

1. Försäkringsöverdomstolen. Regeringen har under punkt B 1 (s. 24-26)
föreslagit riksdagen att till Försäkringsöverdomstolen för budgetåret 1986/87
anvisa ett förslagsanslag av 10 981 000 kr.

2. Försäkringsrätter. Regeringen har under punkt B 2 (s. 26-27) föreslagit
riksdagen att till Försäkringsrätter för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag
av 40 712 000 kr.

3. Riksförsäkringsverket. Regeringen har under punkt B 3 (s. 27-31)
föreslagit riksdagen att till Riksförsäkringsverket för budgetåret 1986/87
anvisa ett förslagsanslag av 303 851 000 kr.

4. Allmänna försäkringskassor. Regeringen har under punkt B 4 (s. 31-35)
föreslagit riksdagen att till Allmänna försäkringskassor för budgetåret
1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 405 749 000 kr.

Vidare har regeringen under denna punkt föreslagit riksdagen att anta inom
socialdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1981:691)
om socialavgifter. Det i propositionen intagna lagförslaget är följande.

SfU

1985/86:19

1 Riksdagen 1985186.11 sami Nr 19

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 6 § lagen (1981:691) om socialavgifter
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 kap.
6 §'

Av influtna arbetsskadeavgifter
förs en trettiondel till staten som
bidrag till kostnaderna för försäkringens
förvaltning. Återstoden förs
till en fond benämnd arbetsskadefonden
med vars tillgångar
kostnaderna för ersättningar enligt
lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring
och motsvarande äldre bestämmelserskall
täckas. Fonden förvaltas
enligt grunder som riksdagen
fastställer särskilt.

Av influtna arbetsskadeavgifter
förs en tjugondel till staten som bidrag
till kostnaderna för försäkringens
förvaltning. Återstoden förs till
en fond benämnd arbetsskadefonden
med vars tillgångar kostnaderna
för ersättningar enligt lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring
och motsvarande äldre bestämmelser
skall täckas. Fonden förvaltas
enligt grunder som riksdagen
fastställer särskilt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986. Av influtna arbetsskadeavgifter för
tiden den 1 juli 1986 - den 30 juni 1987 skall dock den andel som skall föras till
staten som bidrag till kostnaderna för försäkringens förvaltning utgöra en
tjugofemtedel.

Motioner

I motion 1985/86:Sf214 av Görel Bohlin (m) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär att auktoriserade revisorer för varje försäkringskassa
återinförs.

I motion 1985/86:Sf268 av Gustav Persson m. fl. (s) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
överförande av tjänster och lönemedel från riksförsäkringsverket till försäkringskassorna.

I motion 1985/86:Sf269 av Gustav Persson och Sven-Gösta Signell (s)
hemställs att riksdagen beslutar om sådan ändring i lagen om allmän
försäkring 18 kap. 12 § att termen förtroendeläkare och förtroendetandläkare
ersätts av termen rådgivande läkare resp. tandläkare.

I motion 1985/86:Sf274 av Marianne Stålberg och Gustav Persson (s)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om försäkringskassans rätt att tillsätta och entlediga
tjänstemän.

I motion 1985/86:Sf302 av Marianne Stålberg m. fl. (s) hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
försäkringskassornas behov av en mer långsiktig planering samt värdet av ett
väl förgrenat kontorsnät.

SfU 1985/86:19

1 Senaste lydelse 1984:1107.

I motion 1985/86:Sf336 av Margareta Andrén m. fl. (fp) hemställs

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en plan för att minska väntetiderna i försäkringsdomstolarna.

I motion 1985/86:Sf337 av Görel Bohlin (m) hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om översyn av
riksförsäkringsverkets organisation och ansvarsområde.

Utskottet

Riksförsäkringsverket, de allmänna försäkringskassorna samt de lokala
organ som regeringen bestämmer har enligt 1 kap. 2 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring (AFL) hand om den allmänna försäkringen.

Riksförsäkringsverket är central förvaltningsmyndighet för ärenden som
rör den allmänna försäkringen, delpensionsförsäkringen, arbetsskadeförsäkringen,
allmänna barnbidrag och bidragsförskott samt för vissa utbetalningsärenden.
Verkets uppgift är huvudsakligen att leda och utöva tillsyn över
administrationen av försäkrings- och bidragssystemen, svara för uppföljning
och utvärdering, vara part i socialförsäkringsmål och utbetala vissa typer av
förmåner. Vidare svarar riksförsäkringsverket för handläggningen av vissa
ärenden, nämligen frivillig pensionsförsäkring, yrkesskadeförsäkring samt
ärenden enligt vissa äldre författningar.

Försäkringskassorna, som är 26 till antalet, finns för varje landstingskommun
och kommun som inte tillhör landstingskommun. De är fristående
offentligrättsliga organ med egna styrelser. Försäkringskassornas huvudsakliga
uppgift är handläggningen av enskilda ärenden inom försäkrings- och
bidragsområdet. Handläggningen skeri huvudsak vid kassornas lokalkontor.
Kassorna är genom ett terminalnät anslutna till riksförsäkringsverkets
centrala dataanläggning. Vid denna bearbetas uppgifter från kassorna om
beslut i försäkringsärenden och verkställs i huvudsak utbetalning av förmånerna.

I motion Sf337 av Görel Bohlin begärs en översyn av riksförsäkringsverkets
organisation och arbetsuppgifter. Motionären påpekar att riksdagen
fastställt som målsättning att socialförsäkringsadministrationen bör decentraliseras
i riktning mot en ökande grad av självständighet och ett ökat ansvar
för försäkringskassorna såväl i administrativa frågor som i rättstillämpningen.
Syftet med den begärda översynen bör därför vara att dels undersöka i
vad mån ytterligare arbetsuppgifter kan överföras från riksförsäkringsverket
till försäkringskassorna, dels att bättre anpassa beslutsorganisationen efter
nuvarande arbetsuppgifter. Gustav Persson m. fl. begär i motion Sf268 ett
tillkännagivande av att personal och lönemedel bör kunna överföras från
riksförsäkringsverket till försäkringskassorna. En sådan överföring borde
enligt motionärerna vara möjlig eftersom många av verkets tidigare arbetsuppgifter
flyttats över till kassorna.

Ansvarsfördelningen mellan riksförsäkringsverket och försäkringskassorna
behandlades i den s. k. Rfv-översynens slutbetänkande Ds S1981:13. Med
utgångspunkt i detta betänkande fastlade sedan regering och riksdag

SfU 1985/86:19

1* Riksdagen 1985/86. II sunil. Nr 19

riksförsäkringsverkets roll och uppgifter som central förvaltnings- och
tillsynsmyndighet inom socialförsäkringsområdet samt arbetsfördelningen
mellan verket och försäkringskassorna (prop. 1982/83:127, SfU 24, rskr.
342). I det sammanhanget konstaterades att handläggningen av det stora
flertalet enskilda försäkringsärenden successivt anförtrotts kassorna. Utskottet
förutsatte i sitt betänkande att riksförsäkringsverket fortlöpande
verkade för att en decentralisering av verksamheten till regionala och lokala
organ skedde så långt detta var möjligt. En uppföljning av i vad mån en
ytterligare decentralisering kan ske görs också kontinuerligt hos verket. Den
decentralisering som redan skett har även resulterat i en neddragning av
personalresurserna hos riksförsäkringsverket. Utskottet anser mot denna
bakgrund att någon ytterligare översyn av riksförsäkringsverkets organisation
och ansvarsområde eller någon personalöverföring från verket till
försäkringskassorna inte är motiverad och avstyrker bifall till motionerna
Sf337 och Sf268.

Bestämmelser om tillsättning av tjänster hos försäkringskassorna återfinns
i 18 kap. 13 § AFL. Enligt dessa bestämmelser tillsätts huvuddelen av
försäkringskassornas tjänstemän av kassorna själva. Riksförsäkringsverket
tillsätter dock direktör och enligt ett särskilt regeringsbeslut avdelningschefer
och högre tjänstemän hos försäkringskassan.

Marianne Stålberg och Gustav Persson begär i motion Sf274 en lagändring
av innebörd att samtliga tjänster hos försäkringskassorna skall tillsättas av
kassorna själva. Motionärerna anser att en fortsatt decentralisering av ansvar
och beslut i administrativa frågor även bör omfatta tillsättning och entledigande
av samtliga tjänster hos försäkringskassorna.

Den ordning som för närvarande gäller för tjänstetillsättningar hos
försäkringskassorna fastlades i huvudsak efter förslag av Rfv-översynen. I
samband med införandet av rambudget hos försäkringskassorna överflyttades
beslutanderätten vid tjänstetillsättningar hos kassorna till kassorna
själva. Vissa högre tjänster skulle dock tillsättas av riksförsäkringsverket,
nämligen tjänster där det var vanligt med extern rekrytering framför allt från
andra kassor. Riksförsäkringsverket ansågs ha de bästa förutsättningarna att
tillsätta dessa tjänster. Enligt de regler som nu gäller ankommer det på
regeringen att föreskriva vilka tjänster utöver direktören som skall tillsättas
av riksförsäkringsverket. Utskottet anser att den nuvarande avgränsningen
av vilka tjänster vid försäkringskassorna som skall tillsättas av riksförsäkringsverket
är väl avvägd inte minst mot bakgrund av verkets roll som
tillsynsmyndighet för kassorna. Utskottet avstyrker således bifall till motion
Sf274.

Fr. o. m. den 1 juli 1983 granskas försäkringskassornas förvaltning av två
externa revisorer som utses av landstinget. Utöver dessa revisorer skall det
revisionskontor som granskar riksförsäkringsverkets verksamhet utföra
motsvarande granskning hos försäkringskassorna. Före den 1 juli 1983
utfördes revisionskontorets granskning av en av riksförsäkringsverket utsedd
extern revisor. Vid försäkringskassorna finns också internrevisorer i vars
arbetsuppgifter bl. a. ingår att ta fram underlag för den externa revisionen.

Görel Bohlin begär i motion Sf214 att auktoriserade revisorer återinförs
hos försäkringskassorna. Hon framhåller i motionen att riksförsäkringsver -

SfU 1985/86:19

ket endast har fem revisorer avdelade för revision av kassorna. Dessa
begränsade resurser har medfört att kassornas internrevisorer tvingats ta ett
grundläggande ansvar även för externrevisionens uppgifter. Detta står enligt
motionärens uppfattning inte i proportion till den ekonomiska betydelsen av
kassornas verksamhet, utan en större säkerhet måste skapas.

Utskottet behandlade en likartad motion vid föregående riksmöte. I sitt av
riksdagen godkända betänkande SfU 1984/85:19 ansåg utskottet att någon
åtgärd inte var påkallad med anledning av motionen eftersom den nya
ordningen endast varit i funktion under kort tid och att det ännu var för tidigt
att med säkerhet uttala sig om eventuella brister i det nya systemet. Utskottet
anser att denna uppfattning fortfarande äger giltighet. Härtill kommer att
regeringen i proposition 1985/86:124 föreslagit att de statliga revisionskontoren
- varav ett således finns hos riksförsäkringsverket - skall inordnas i
riksrevisionsverkets organisation fr. o.m. den 1 juli 1986. Den närmare
organisationen av revisionen kommer dock att övervägas ytterligare. Det
finns därför anledning avvakta även effekterna av den nya organisationen för
den externa revisionen av försäkringskassornas verksamhet. Mot denna
bakgrund avstyrker utskottet bifall till motion Sf214.

Huvuddelen av den verksamhet inom försäkringskassorna som innebär
kontakt med de försäkrade i form av upptagande av ansökningar angående
olika försäkringsförmåner, utbetalning av förmåner, information etc. bedrivs
vid kassornas lokalkontor samt vid filialexpeditioner som finns knutna
till vissa lokalkontor. I varje kommun finns minst ett lokalkontor, och för
närvarande finns totalt ca 450 lokalkontor och ca 35 filialexpeditioner i
landet. Antalet årsarbetare hos försäkringskassorna vid ingången av budgetåret
1985/86 utgjordes av 14 950 personer.

Marianne Stålberg m. fl. begär i motion Sf302 ett tillkännagivande om
försäkringskassornas behov av en mera långsiktig planering och värdet av ett
väl förgrenat kontorsnät. Enligt motionärerna har de återkommande tvåprocentiga
nedskärningarna i anslagen till kassorna medfört problem för
kassornas administration. Fortsatta nedskärningar kan enligt motionärerna
leda till inskränkningar i kontorsnätet och därmed försämringar i servicen till
allmänheten.

Utskottet är medvetet om att de allmänna besparingssträvandena inom
statsförvaltningen ställt stora krav på rationaliseringar även inom försäkringskasseadministrationen.
Det är emellertid nödvändigt med en noggrann
utgiftsprövning i budgeten för att förbättra statens finanser, och denna
utgiftsprövning måste självfallet också gälla för försäkringskassorna. Sedan
några år tillbaka tillämpas ett nytt budgeteringssystem för kassorna som
medfört att deras självständiga ansvar för förvaltningen inom givna regler
och anslagsramar markerats. Frågan om vilka verksamheter inom varje
kassas ansvarsområde som skall ges prioritet vid utgiftsprövningen ankommer
sålunda i hög grad på varje kassastyrelse själv att bedöma. Såvitt gäller
medelstilldelningen vill utskottet erinra om att försäkringskassorna vid ett
flertal tillfällen - genom en omfördelning på socialdepartementets huvudtitel
- inte behövt tillämpa huvudförslaget med en nedskärning av 2 %. Vad
beträffar den mera långsiktiga planeringen skall enligt regeringens årliga
direktiv angående utformningen av en anslagsframställning en sådan inne -

SfU 1985/86:19

hålla ett huvudförslag som innebär en reell anslagsminskning med 5 % under
en treårsperiod. Myndigheten - i det här fallet riksförsäkringsverket på
grundval av uppgifter från försäkringskassorna - skall därvid ange de effekter
beträffande verksamheten som kan förutses vid en strikt tillämpning av
huvudförslaget. Någon ökad medelstilldelning för innevarande år har inte
begärts motionsledes, och utskottet anser att regeringens förslag till medelsanvisning
bör godtas. Utskottet har emellertid förståelse för motionärernas
farhågor att besparingarna efter hand kan leda till inskränkningar i kontorsnätet
och till försämringar i servicen till allmänheten. Framför allt i
glesbygdsområden är en sådan utveckling oroande. Utskottet har senast i sitt
av riksdagen godkända betänkande SfU 1985/86:12 angående ökat förtroendemannainflytande
hos försäkringskassorna uttalat det angelägna i att
kassornas service bibehålls även i glesbygd. Det finns därför enligt utskottets
mening anledning för regeringen att noga följa utvecklingen på detta
område, och utskottet förutsätter att så sker. Med det anförda anser utskottet
att någon åtgärd inte är påkallad med anledning av motion Sf302.

Enligt 18 kap. 12 § AFL skall en eller flera förtroendeläkare och
förtroendetandläkare vara anställda hos varje försäkringskassa. Dessa skall
biträda kassan i frågor som kräver medicinsk och odontologisk sakkunskap.
De skall även verka för gott samarbete mellan försäkringskassan och de
läkare och tandläkare som är verksamma inom kassans geografiska område.

I motion Sf269 begär Gustav Persson och Sven-Gösta Signell att benämningen
förtroendeläkare resp. förtroendetandläkare skall ersättas med
rådgivande läkare resp. tandläkare. En ändrad benämning skulle enligt
motionärerna bättre klargöra dessa läkares och tandläkares funktioner.

Inom riksförsäkringsverket har nyligen företagits en översyn av förtroendeläkarorganisationen
hos försäkringskassorna. I den interna rapport över
översynen som avlämnats i oktober 1985 har också benämningen förtroendeläkare
diskuterats. Man har i rapporten stannat för att inte föreslå någon
ändrad benämning eftersom förtroendeläkarens roll i handläggningen av
försäkringsärenden numera via tidningsartiklar etc. är väl känd hos allmänheten,
läkarkåren och massmedier. En namnändring skulle därför enligt
rapporten inte medföra några uppenbara fördelar som skulle motivera
ändringen. Utskottet delar denna uppfattning och avstyrker därför bifall till
motion Sf269.

Besvärsorganisationen på socialförsäkringsområdet består av tre regionala
försäkringsrätter och som högsta instans försäkringsöverdomstolen. Försäkringsrätterna
och försäkringsöverdomstolen har under flera år haft stora
ärendebalanser. Måltillströmningen till försäkringsdomstolarna har emellertid
minskat de senaste åren vilket i sin tur resulterat i en minskning av
balanserna hos försäkringsrätterna. Målavverkningen hos försäkringsöverdomstolen
understiger dock fortfarande måltillströmningen.

Margareta Andrén m.fl. framhåller i motion Sf336 yrkande 5 att långa
väntetider utgör ett hot mot rättssäkerheten. Motionärerna begär att en plan
utarbetas för att minska väntetiderna hos försäkringsdomstolarna. I planen
skall anges vid vilken tidpunkt balanserna bör vara avarbetade.

Vad som ovan anförts om försäkringsdomstolarnas balanser visar att
situationen har avsevärt förbättrats för försäkringsrätterna medan arbetslä -

SfU 1985/86:19

get för försäkringsöverdomstolen fortfarande är bekymmersamt. Utskottet
delar motionärernas uppfattning att alltför långa väntetider hos försäkringsdomstolarna
utgör ett hot mot rättssäkerheten. I propositionen föreslås
emellertid en utökning av försäkringsöverdomstolens resurser för att komma
till rätta med balanssituationen hos denna domstol. Departementschefen
uttalar också sin avsikt att följa balansutvecklingen hos försäkringsrätterna.
Mot denna bakgrund anser utskottet att någon åtgärd inte är påkallad med
anledning av motion Sf336 yrkande 5.

I proposition föreslås också en höjning av den andel av socialavgiften till
arbetsskadeförsäkringen som utgör bidrag till kostnaderna för försäkringens
förvaltning till en tjugofemtedel av avgiften fr. o. m. den 1 juli 1986 och en
tjugondel fr. o. m. den 1 juli 1987. Utskottet har ingen erinran häremot.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning under anslagen
B 1 till Försäkringsöverdomstolen, B 2 till Försäkringsrätter, B 3 till
Riksförsäkringsverket och B 4 till Allmänna försäkringskassor.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ansvarsfördelningen mellan riksförsäkringsverket och
försäkringskassorna

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sf337 och 1985/86:Sf268,

2. beträffande tjänstetillsättningar hos försäkringskassorna
att riksdagen avslår motion 1985/86: Sf274,

3. beträffande återinförande av en tredje externrevisor
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sf214,

4. beträffande försäkringskassornas kontorsnät m. m.
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sf302,

5. beträffande benämningen förtroendeläkare och förtroendetandläkare att

riksdagen avslår motion 1985/86:Sf269,

6. beträffande väntetiderna hos försäkringsdomstolarna
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sf336 yrkande 5,

7. beträffande administrationsandelen av socialavgiften till arbetsskadeförsäkringen att

riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om
ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,

8. beträffande anslag till försäkringsöverdomstolen

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100, bil. 7 punkt B 1
till Försäkringsöverdomstolen för budgetåret 1986/87 anvisar ett
förslagsanslag av 10 981 000 kr.,

9. beträffande anslag till försäkringsrätter

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100, bil. 7 punkt B 2
till Försäkringsrätter för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag
av 40 712 000 kr.,

10. beträffande anslag till riksförsäkringsverket

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 bil. 7 punkt B 3 till

SfU 1985/86:19

Riksförsäkringsverket för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag
av 303 851 000 kr.,

11. beträffande anslag till allmänna försäkringskassor
att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100 bil. 7 punkt B 4 till
Allmänna försäkringskassor för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag
av 405 749 000 kr.

Stockholm den 24 april 1986

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Doris Håvik

Närvarande: Doris Håvik (s), Nils Carlshamre (m), Ralf Lindström (s),
Margareta Andrén (fp), Karin Israelsson (c), Ulla Johansson (s), Gullan
Lindblad (m), Lena Öhrsvik (s), Kenth Skårvik (fp), Siri Häggmark (m),
Rune Backlund (c), Margo Ingvardsson (vpk), Margareta Persson (s), Eva
Johansson (s) och Erik Jansson (s).

Reservationer

1. Ansvarsfördelningen mellan riksförsäkringsverket och
försäkringskassorna (mom. 1)

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 3 med ”Ansvarsfördelningen
mellan” och slutar på s. 4 med ”och Sf268.” bort ha följande lydelse:
Försäkringskassornas ansvar för administration och försäkringstillämpning
har ökat under senare år. Denna utveckling pågår fortfarande och man
kan därför förvänta sig att detta ansvar ökar ytterligare. Utvecklingen har lett
till att riksförsäkringsverket med den nya inriktningen som verket fått
successivt kunnat minska sin personalstyrka. Utskottet anser att verkets
personalbehov rimligen inte längre kan vara lika stort som tidigare på de
områden där kassornas ansvar ökat. Decentraliseringen har dock enligt
utskottets uppfattning inte lett till en tillräcklig anpassning av verkets
personalstyrka till den mer övergripande inriktning som verkets organisation
numera skall ha. Mot denna bakgrund anser utskottet att en ny översyn av
riksförsäkringsverkets organisation och ansvarsområde bör genomföras. En
sådan översyn bör syfta till att undersöka möjligheterna dels till en
decentralisering av ytterligare arbetsuppgifter från riksförsäkringsverket till
försäkringskassorna, dels till en bättre anpassning av verkets personalstyrka
till den nya ansvarsfördelningen mellan verket och kassorna. Med det
anförda tillstyrker utskottet bifall till motion Sf337. Därmed tillgodoses i
huvudsak syftet med motion Sf268.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

1. beträffande ansvarsfördelningen mellan riksförsäkringsverket och
försäkringskassorna

SfU 1985/86:19

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf337 och med anledning
av motion 1985/86:Sf268 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

2. Återinförande av en tredje externrevisor (mom. 3)

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet
behandlade” och slutar med ”motion Sf214.” bort ha följande lydelse:
Kostnaderna för socialförsäkringssystemet uppgår till ca 140 miljarder
kronor. Såväl den externa som den interna revisionen hos försäkringskassorna
är därför av stor betydelse. Utskottet anser att den nya form för revision av
försäkringskassornas verksamhet som infördes den 1 juli 1983 inte ger
tillräcklig säkerhet i revisionen, framför allt mot bakgrunden av att riksförsäkringsverkets
revisionskontor som skall utföra revisionen av kassorna inte
haft möjlighet att avsätta tillräckliga resurser för denna verksamhet. Mot
denna bakgrund anser utskottet att auktoriserade revisorer enligt den
ordning som gällde före den 1 juli 1983 bör återinföras. Med det anförda
tillstyrker utskottet bifall till motion Sf214.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa

3. beträffande återinförande av en tredje externrevisor
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf214 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Väntetiderna hos försäkringsdomstolarna (mom. 6)

Margareta Andrén och Kenth Skårvik (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 6 med ”Vad som” och
slutar på s. 7 med ”yrkande 5.” bort ha följande lydelse:

Målbalanserna hos försäkringsdomstolarna har under en följd av år varit
besvärande. Trots att vissa nya resurser tillförts domstolarna är väntetiderna
fortfarande alldeles för långa. Utskottet delar motionärernas uppfattning att
detta utgör ett hot mot rättssäkerheten. Utskottet anser därför att regeringen
bör utarbeta en plan för hur balanserna hos försäkringsdomstolarna skall
arbetas ner. I planen bör ett mål för arbetet anges och likaså tidpunkten för
när detta mål skall vara uppfyllt. Regeringen bör också ange vilka åtgärder
som behövs för att målet skall kunna uppfyllas. Med det anförda tillstyrker
utskottet bifall till motion Sf335 yrkande 5.

dels att utskottet under mom. 6 bort hemställa

6. beträffande väntetiderna hos försäkringsdomstolarna
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf336 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

SfU 1985/86:19

Särskilt yttrande

SfU 1985/86:19

Försäkringskassornas kontorsnät m. m.

Margareta Andrén (fp). Karin Israelsson (c), Kenth Skårvik (fp) och Rune
Backlund (c) anför:

En viktig del av försäkringskassornas verksamhet är att ge god service till
allmänheten. I god service ingår naturligen en god tillgänglighet med ett
kontorsnät som är väl förgrenat över landet. Det är betydelsefullt att
försäkringskassorna tar stor hänsyn till dessa serviceaspekter vid planeringen
och organisationen av sin verksamhet. Anslagen till försäkringskassornas
administration måste naturligtvis ligga på en sådan nivå att det blir möjligt för
kassorna att uppfylla kraven på en god service till allmänheten. Vid
utskottsbehandlingen av regeringens proposition angående ökat förtroendemannainflytande
i försäkringskassorna m.m. (prop. 1985/86:73, SfU 12)
reserverade vi oss till förmån för ett uttalande där vikten av att lokalkontoren
behålls väl decentraliserade över länet betonas. Vi framhöll också att man vid
omorganisationen hos försäkringskassorna bör ta klart regionalpolitiska
hänsyn. Vår uppfattning på den här punkten är således klar, varför vi för
närvarande avstår från vidare yrkande.

gotab Stockholm 1986 10855