Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1985/86:19

SfU
om anslag till administration av socialförsäkring   1985/86:19

m.m. (prop. 1985/86:100)

FEMTE HUVUDTITELN

Propositionen

Administration av socialförsäkring m. m.

1.   Försäkringsöverdomstolen. Regeringen har under punkt B 1 (s. 24-26) föreslagit riksdagen att till Försäkringsöverdomstolen för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 10 981 000 kr.

2.   Försäkringsrätter. Regeringen har under punkt B 2 (s. 26-27) föreslagit riksdagen att till Försäkringsrätter för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslags­anslag av 40 712 000 kr.

3.  Riksförsäkringsverket. Regeringen har under punkt B 3 (s. 27-31)
föreslagit riksdagen att till Riksförsäkringsverket för budgetåret 1986/87
anvisa ett förslagsanslag av 303 851 000 kr.

4. Allmänna försäkringskassor. Regeringen har under punkt B 4 (s. 31-35)
föreslagit riksdagen att till Allmänna försäkringskassor för budgetåret
1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 405 749 000 kr.

Vidare har regeringen under denna punkt föreslagit riksdagen att anta inom socialdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter. Det i propositionen intagna lagförslaget är följande.

1  Riksdagen 1985186. 11 saml. Nr 19

 

Förslag till                                                                   SfU 1985/86:19

Lagom ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 6 § lagen (1981:691) om socialavgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

4 kap.
6§'
Av influtna arbetsskadeavgifter Av influtna arbetsskadeavgifter
förs en trettiondel till staten som förs en tjugondel till staten som bi­
bidrag till kostnaderna för försäk- drag till kostnaderna för försäkring­
ringens förvaltning. Återstoden förs ens förvaltning. Återstoden förs till
till en fond benämnd arbetsska- en fond benämnd arbetsskade-
defonden med vars tillgångar fonden med vars tillgångar kostna-
kostnaderna för ersättningar enligt derna för ersättningar enligt lagen
lagen (1976:380) om arbetsskadeför- (1976:380) om arbetsskadeförsäk-
säkring och motsvar;ande äldre be- ring och motsvarande äldre bestäm-
stämmelser skall täckas. Fonden för- melser skall täckas. Fonden förval-
vältas enligt grunder som riksdagen tas enligt grunder som riksdagen
fastställer särskilt.                                        fastställer särskilt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986. Av influtna arbetsskadeavgifter för tiden den 1 juli 1986- den 30 juni 1987 skall dock den andel som skall löras till staten som bidrag till kostnaderna lör försäkringens förvaltning utgöra en tjugofemtedel.

Motioner

I motion 1985/86:81214 av Görel Bohlin (m) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att auktoriserade revisorer för varje försäkringskassa återinförs.

I motion 1985/86:Sf268 av Gustav Persson m. fl. (s) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
överförande av tjänster och lönemedel från riksförsäkringsverket till försäk­
ringskassorna.                                                                  I

I motion 1985/86:Sf269 av Gustav Persson och Sven-Gösta Signell (s) hemställs att riksdagen beslutar om sådan ändring i lagen om allmän försäkring 18 kap. 12 § att termen förtroendeläkare och förtroendetandläka­re ersätts av termen rådgivande läkare resp. tandläkare.

I motion 1985/86:Sf274 av Marianne Stålberg och Gustav Persson (s) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försäkringskassans rätt att tillsätta och entlediga tjänstemän.

1 motion 1985/86:8f302 av Marianne Stålberg m.fl. (s) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen tillkänna vad i motionen anförts om försäkringskassornas behov av en mer långsiktig planering samt värdet av ett väl förgrenat kontorsnät.

' Senaste Ivdelse ]984:lltl7.

 

1 motion 1985/86:81336 av Margareta Andrén m.fl. (Ip) hemställs    SfU 1985/86:19

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i - motionen anförts om en plan för att minska väntetiderna i försäkringsdom­stolarna.

1 motion 1985/86:81337 av Görel Bohlin (m) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om översyn av riksförsäkringsverkets organisation och ansvarsområde.

Utskottet

Riksförsäkringsverket, de allmänna försäkringskassorna samt de lokala organ som regeringen bestämmer har enligt 1 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) hand om den allmänna försäkringen.

Riksförsäkringsverket är central förvaltningsmyndighet för ärenden som rör den allmänna försäkringen, delpensionsförsäkringen, arbetsskadeförsäk­ringen, allmänna barnbidrag och bidragsförskott samt för vissa utbetalnings­ärenden. Verkets uppgift är huvudsakligen att leda och utöva tillsyn över administrationen av försäkrings- och bidragssystemen, svara för uppföljning och utvärdering, vara part i socialförsäkringsmål och utbetala vissa typer av förmåner. Vidare svarar riksförsäkringsverket för handläggningen av vissa ärenden, nämligen frivillig pensionsförsäkring, yrkesskadeförsäkring samt ärenden enligt vissa äldre författningar.

Försäkringskassorna, som är 26 till antalet, finns för varje landstingskom­mun och komrrrun som inte tillhör landsfingskorrrmun. De är fristående offentligrättsliga organ med egna styrelser. Försäkringskassornas huvudsak­liga uppgift är handläggningen av enskilda ärenden inom försäkrings- och bidragsområdet. Handläggningen sker i huvudsakvid kassornas lokalkontor. Kassorna är genom ett terminalnät anslutna till riksförsäkringsverkets centrala dataanläggning. Vid denna bearbetas uppgifter från kassorna om beslut i försäkringsärenden och verkställs i huvudsak utbetalning av förmå­nerna.

1 motion Sf337 av Görel Bohlin begärs en översyn av riksförsäkringsver­kets organisation och arbetsuppgifter. Motionären påpekar att riksdagen fastställt som målsättning att socialförsäkringsadministrationen bör decent­raliseras i riktning mot en ökande grad av självständighet och ett ökat ansvar för försäkringskassorna såväl i administrativa frågor som i rättstillämpning­en. Syftet med den begärda översynen bör därför vara att dels undersöka i vad mån ytterligare arbetsuppgifter kan överföras från riksförsäkringsverket till försäkringskassorna, dels att bättre anpassa beslutsorganisationen efter nuvarande arbetsuppgifter. Gustav Persson rn.fl. begär i motion 8f268 ett tillkännagivande av att personal och lönemedel bör kunna överföras från riksförsäkringsverket till försäkringskassorna. En sådan överföring borde enligt motionärerna vara möjlig eftersom många av verkets tidigare arbets­uppgifter flyttats över till kassorna.

Ansvarsfördelningen rrrellan riksförsäkringsverket och försäkringskassor­na behandlades i den s. k. Rfv-översynens slutbetänkande Ds 81981:13. Med utgångspunkt  i  detta  betänkande  fastlade  sedan  regering och  riksdag

1' Riksdagen 1985/86. 11 saml. \'rl9

riksförsäkringsverkets roll och uppgifter som central förvaltnings- och SfU 1985/86:19 tillsynsmyndighet inom sociallörsäkringsområdet samt arbetsfördelningen mellan verket och försäkringskassorna (prop. 1982/83:127, SlU 24, rskr. 342). 1 det sammanhanget konstaterades att handläggningen av det stora flertalet enskilda lörsäkringsärenden successivt anlörtrotts kassorna. Ut­skottet förutsatte i sitt betänkande att riksförsäkringsverket fortlöpande verkade för att en decentralisering av verksamheten till regionala och lokala organ skedde så långt detta var möjligt. En uppföljning av i vad mån en ytterligare decentralisering kan ske görs också kontinuerligt hos verket. Den decentralisering som redan skett har även resulterat i en neddragning av personalresurserna hos riksförsäkringsverket. Utskottet anser mot denna bakgrund att någon ytterligare översyn av riksförsäkringsverkets organisa­tion och ansvarsområde eller någon personalöverföring från verket till försäkringskassorna inte är motiverad och avstyrker bifall till motionerna Sf337 och 8f268.

Bestämmelser om tillsättning av tjänster hos försäkringskassorna återfinns i 18 kap. 13 § AFL. Enligt dessa bestämmelser tillsätts huvuddelen av försäkringskassornas tjänstemän av kassorna själva. Riksförsäkringsverket tillsätter dock direktör och enligt ett särskilt regeringsbeslut avdelningsche­fer och högre tjänsterrrän hos försäkringskassan.

Marianne Stålberg och Gustav Persson begär i motion Sf274 en lagändring av innebörd att samtliga tjänster hos försäkringskassorna skall tillsättas av kassorna själva. Motionärerna anser att en fortsatt decentralisering av ansvar och beslut i administrativa frågor även bör omfatta tillsättning och entledi­gande av samtliga tjänster hos försäkringskassorna.

Den ordning som för närvarande gäller för tjänstetillsättningar hos försäkringskassorna fastlades i huvudsak efter förslag av Rfv-översynen. I samband med införandet av rambudget hos försäkringskassorna överflytta­des beslutanderätten vid tjänstetillsättningar hos kassorna till kassorna själva. Vissa högre tjänster skulle dock tillsättas av riksförsäkringsverket, nämligen tjänster där det var vanligt med extern rekrytering framför allt från andra kassor. Riksförsäkringsverket ansågs ha de bästa förutsättningarna att tillsätta dessa tjänster. Enligt de regler som nu gäller ankommer det på regeringen att föreskriva vilka tjänster utöver direktören som skall tillsättas av riksförsäkringsverket. Utskottet anser att den nuvarande avgränsningen av vilka tjänster vid försäkringskassorna som skall tillsättas av riksförsäk­ringsverket är väl avvägd inte minst rhot bakgrund av verkets roll som tillsynsmyndighet för kassorna. Utskottet avstyrker således bifall till motion Sf274.

Fr. o. m. den 1 juli 1983 granskas försäkringskassornas förvaltning av två externa revisorer som utses av landstinget. Utöver dessa revisorer skall det revisionskontor som granskar riksförsäkringsverkets verksamhet utföra motsvarande granskning hos försäkringskassorna. Före den 1 juli 1983 Utfördes revisionskontorets granskning av en av riksförsäkringsverket utsedd extern revisor. Vid försäkringskassorna finns också internrevisorer i vars arbetsuppgifter bl. a. ingår att ta fram underlag för den externa revisionen.

Görel Bohlin begär i motion Sf214 att auktoriserade revisorer återinförs hos försäkringskassorna. Hon framhåller i motionen att riksförsäkringsver-

 

ket endast har fem revisorer avdelade för revision av kassorna. Dessa      SfU 1985/86:19 begränsade resurser har medfört att kassornas internrevisorer tvingats ta ett grundläggande ansvar även för externrevisionens uppgifter. Detta står enligt motionärens uppfattning inte i proportion till den ekonomiska betydelsen av kassornas verksamhet, utan en större säkerhet måste skapas.

Utskottet behandlade en likartad motion vid föregående riksmöte. I sitt av riksdagen godkända betänkande SfU 1984/85:19 ansåg utskottet att någon åtgärd inte var påkallad med anledning av motionen eftersom den nya ordningen endast varit i funktion under kort tid och att det ännu var för tidigt att med säkerhet uttala sig om eventuella brister i det nya systemet. Utskottet anser att denna uppfattning fortfarande äger giltighet. Härtill kommer att regeringen i proposition 1985/86:124 föreslagit att de statliga revisionskonto­ren - varav ett således finns hos riksförsäkringsverket - skall inordnas i riksrevisionsverkets organisation fr. o. m. den 1 juli 1986. Den närmare organisationen av revisionen kommer dock att övervägas ytterligare. Det finns därför anledning avvakta även ellekterna av den nya organisationen för den externa revisionen av försäkringskassornas verksamhet. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet bifall till motion Sf214.

Huvuddelen av den verksamhet inom försäkringskassorna som innebär kontakt med de försäkrade i form av upptagande av ansökningar angående olika försäkringsförmåner, utbetalning av förmåner, information etc. be­drivs vid kassornas lokalkontor samt vid filialexpeditioner som finns knutna till vissa lokalkontor. I varje kommun finns minst ett lokalkontor, och för närvarande finns totalt ca 450 lokalkontor och ca 35 filialexpeditioner i landet. Antalet årsarbetare hos försäkringskassorna vid ingången av budget­året 1985/86 utgjordes av 14 950 personer.

Marianne Stålberg m.fl. begär i motion S1302 ett tillkännagivande om försäkringskassornas behov av en mera långsiktig planering och värdet av ett väl förgrenat kontorsnät. Enligt motionärerna har de återkommande tvåpro-centiga nedskärningarna i anslagen till kassorna medfört problem för kassornas administration. Fortsatta nedskärningar kan enligt motionärerna leda till inskränkningar i kontorsnätet och därmed försämringar i servicen till allmänheten.

Utskottet är medvetet om att de allmänna besparingssträvandena inom statsförvaltningen ställt stora krav på rationaliseringar även inom försäk­ringskasseadministrationen. Det är emellertid nödvändigt med en noggrann utgiftsprövning i budgeten för att förbättra statens finanser, och denna utgiftsprövning måste självfallet också gälla för försäkringskassorna. Sedan några år tillbaka tillämpas ett nytt budgeteringssystem för kassorna som medfört att deras självständiga ansvar för förvaltningen inom givna regler och anslagsramar markerats. Frågan om vilka verksamheter inom varje kassas ansvarsområde som skall ges prioritet vid utgiftsprövningen ankom­mer sålunda i hög grad på varje kassastyrelse själv att bedöma. Såvitt gäller medelstilldelningen vill utskottet erinra om att försäkringskassorna vid ett flertal tillfällen - genom en omfördelning på socialdepartementets huvudtitel - inte behövt tillämpa huvudförslaget med en nedskärning av 2 %. Vad beträffar den mera långsiktiga planeringen skall enligt regeringens årliga direktiv angående utformningen av en anslagsframställning en sådan inne-

 

hålla ett huvudförslag som innebär en reell anslagsminskning med 5 % under SfU 1985/86:19 en treårsperiod. Myndigheten - i det här lallet riksförsäkringsverket på grundval av uppgifter från försäkringskassorna - skall därvid ange de effekter beträffande verksamheten som kan förutses vid en strikt tillämpning av huvudförslaget. Någon ökad medelstilldelning för innevarande år har inte begärts motionsledes, och utskottet anser att regeringens förslag till medels­anvisning bör godtas. Utskottet har emellertid förståelse för motionärernas farhågor att besparingarna efter hand kan leda till inskränkningar i kontors­nätet och till försämringar i servicen till allmänheten. Framför allt i glesbygdsområden är en sådan utveckling oroande. Utskottet har senast i sitt av riksdagen godkända betänkande SfU 1985/86:12 angående ökat förtroen­demannainflytande hos försäkringskassorna uttalat det angelägna i att kassornas service bibehålls även i glesbygd. Det finns därför enligt utskottets mening anledning för regeringen att noga följa utvecklingen på detta område, och utskottet förutsätter att så sker. Med det anförda anser utskottet att någon åtgärd inte är påkallad med anledning av motion 8f302.

Enligt 18 kap. 12 § AFL skall en eller flera förtroendeläkare och förtroendetandläkare vara anställda hos varje försäkringskassa. Dessa skal! biträda kassan i frågor som kräver medicinsk och odontologisk sakkunskap. De skall även verka för gott samarbete mellan försäkringskassan och de läkare och tandläkare som är verksamma inom kassans geografiska område.

I motion 8f269 begär Gustav Persson och Sven-Gösta Signell att benäm­ningen förtroendeläkare resp. förtroendetandläkare skall ersättas med rådgivande läkare resp. tandläkare. En ändrad benämning skulle enligt motionärerna bättre klargöra dessa läkares och tandläkares funktioner.

Inom riksförsäkringsverket har nyligen företagits en översyn av förtroen-deläkarorganisationen hos försäkringskassorna. I den interna rapport över översynen som avlämnats i oktober 1985 har också benämningen förtroende­läkare diskuterats. Man har i rapporten stannat för att inte föreslå någon ändrad benämning eftersom förtroendeläkarens roll i handläggningen av försäkringsärenden numera via tidningsartiklar etc. är väl känd hos allmän­heten, läkarkåren och massmedier. En namnändring skulle därför enligt rapporten inte medföra några uppenbara fördelar som skulle motivera ändringen. Utskottet delar denna uppfattning och avstyrker därför bifall till motion Sf269.

Besvärsorganisationen på socialförsäkringsområdet består av tre regionala försäkringsrätter och som högsta instans försäkringsöverdomstolen. Försäk­ringsrätterna och försäkringsöverdomstolen har under flera år haft stora ärendebalanser. Måltillströmningen till försäkringsdomstolarna har emeller­tid minskat de senaste åren vilket i sin tur resulterat i en minskning av balanserna hos försäkringsrätterna. Målavverkningen hos försäkringsöver­domstolen understiger dock fortfarande måltillströmningen.

Margareta Andrén m.fl. framhåller i motion Sf336 yrkande 5 att långa väntetider utgör ett hot mot rättssäkerheten. Motionärerna begär att en plan utarbetas för att minska väntetiderna hos försäkringsdomstolarna. 1 planen skall anges vid vilken tidpunkt balanserna bör vara avarbetade.

Vad som ovan anförts om försäkringsdomstolarnas balanser visar att situationen har avsevärt förbättrats för försäkringsrätterna medan arbetslä-

 

get för försäkringsöverdomstolen fortfarande är bekymmersamt. Utskottet SfU 1985/86:19 delar motionärernas uppfattning att alltför långa väntetider hos försäkrings­domstolarna utgör ett hot mot rättssäkerheten. 1 propositionen föreslås emellertid en utökning av försäkringsöverdomstolens resurser för att komma till rätta med balanssituationen hos denna domstol. Departementschefen uttalar också sin avsikt att följa balansutvecklingen hos försäkringsrätterna. Mot denna bakgrund anser utskottet att någon åtgärd inte är påkallad med anledning av motion Sf336 yrkande 5.

I proposition föreslås också en höjning av den andel av socialavgiften till arbetsskadeförsäkringen som utgör bidrag till kostnaderna för försäkringens förvaltning till en tjugofemtedel av avgiften fr. o. m. den 1 juli 1986 och en tjugondel Ir.o.m. den 1 juli 1987. Utskottet har ingen erinran häremot.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning under ansla­gen B 1 till Försäkringsöverdomstolen, B 2 till Försäkringsrätter, B 3 till Riksförsäkringsverket och B 4 till Allmänna försäkringskassor.

Hemställan

Utskottet hemställer

1.         beträllande ansvarsfördelningen mellan riksförsäkringsverket och
försäkringskassorna

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:81337 och 1985/86:81268,

2.  beträllande tjänstetillsättningar hos försäkringskassorna att riksdagen avslår motion 1985/86:81274,

3.  beträllande återinförande av en tredje externrevisor att riksdagen avslår motion 1985/86:81214,

4.  beträffande försäkringskassornas kontorsnät m. m. att riksdagen avslår motion 1985/86:81302,

5.  beträllande benämningen förtroendeläkare och förtroendetandlä­kare

att riksdagen avslår motion 1985/86:81269,

6.  beträllande väntetiderna hos försäkringsdomstolarna att riksdagen avslår motion 1985/86:81336 yrkande 5,

7.  beträllande administrationsandelen av socialavgiften till arbets­skadeförsäkringen

att riksdagen antar det i propositionen Iramlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,

8.            beträllande anslag till försäkringsöverdomstolen

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100, bil. 7 punkt B 1 till Försäkringsöverdomstolen för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 10 981 000 kr.,

9.            beträllande anslag till försäkringsrätter

att riksdagen med bifall fill proposition 1985/86:100, bil. 7 punkt B 2 till Försäkringsrätter för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 40 712 000 kr.,

10.           beträllande anslag till riksförsäkringsverket

att riksdagen med bilall till proposition 1985/86:100 bil. 7 punkt B 3 till

 

Riksförsäkringsverket lör budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsan-     SfU 1985/86:19 slag av 303 851 000 kr.,

11. beträllande anslag till allmänna försäkringskassor att riksdagen med bifall fill proposition 1985/86:100 bil. 7 punkt B 4 till Allmänna försäkringskassor lör budgetåret 1986/87 anvisar ett för­slagsanslag av 405 749 000 kr.

Stockholm den 24 april 1986

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Doris Håvik

Närvarande: Doris Håvik (s), Nils Carlshamre (m), Ralf Lindström (s), Margareta Andrén (fp), Karin Israelsson (c), Ulla Johansson (s), Gullan Lindblad (m), Lena Öhrsvik (s), Kenth Skårvik (fp), Siri Häggmark (m), Rune Backlund (c), Margö Ingvardsson (vpk), Margareta Persson (s), Eva Johansson (s) och Erik Jansson (s).

Reservationer

1. Ansvarsfördelningen mellan riksförsäkringsverket och försäkringskassorna (mom. 1)

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 3 med "Ansvarsfördel­ningen mellan" och slutar på s. 4 med "och 8f268." bort ha följande lydelse: Försäkringskassornas ansvar för administration och försäkringstillämp­ning har ökat under senare år. Denna utveckling pågår fortfarande och man kan därför förvänta sig att detta ansvar ökar ytterligare. Utvecklingen har lett till att riksförsäkringsverket med den nya inriktningen som verket fått successivt kunnat minska sin personalstyrka. Utskottet anser att verkets personalbehov rimligen inte längre kan vara lika stort som fidigare på de områden där kassornas ansvar ökat. Decentraliseringen har dock enligt utskottets uppfattning inte lett fill en tillräcklig anpassning av verkets personalstyrka till den mer övergripande inriktning som verkets organisation numera skall ha. Mot denna bakgrund anser utskottet att en ny översyn av riksförsäkringsverkets organisation och ansvarsområde bör genomföras. En sådan översyn bör syfta till att undersöka möjligheterna dels till en decentralisering av ytterligare arbetsuppgifter från riksförsäkringsverket till försäkringskassorna, dels till en bättre anpassning av verkets personalstyrka till den nya ansvarsfördelningen mellan verket och kassorna. Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till motion Sf337. Därmed tillgodoses i huvudsak syftet med motion Sf268.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

1. beträllande ansvarsfördelningen mellan riksförsäkringsverket och försäkringskassorna

 

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf337 och med anledning     SfU 1985/86:19 av motion 1985/86:81268 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2.     Återinförande av en tredje externrevisor (mom. 3)

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "Utskottet behandlade" och slutar med "motion 81214." bort ha följande lydelse:

Kostnaderna för socialförsäkringssystemet uppgår till ca 140 miljarder kronor. Såväl den externa som den interna revisionen hos försäkringskassor­na är därför av stor betydelse. Utskottet anser att den nya form för revision av försäkringskassornas verksamhet som infördes den 1 juli 1983 inte ger tillräcklig säkerhet i revisionen, Iramlör allt mot bakgrunden av att riksför­säkringsverkets revisionskontor som skall utföra revisionen av kassorna inte haft möjlighet att avsätta tillräckliga resurser för denna verksamhet. Mot denna bakgrund anser utskottet att auktoriserade revisorer enligt den ordning som gällde före den 1 juli 1983 bör återinföras. Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till mofion Sf214.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa

3. beträffande återinförande av en tredje externrevisor att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf214 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3.     Väntetiderna hos försäkringsdomstolarna (mom. 6)

Margareta Andrén och Kenth Skårvik (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 6 med "Vad som" och slutar på s. 7 med "yrkande 5." bort ha följande lydelse:

Målbalanserna hos försäkringsdomstolarna har under en följd av år varit besvärande. Trots att vissa nya resurser tillförts domstolarna är väntetiderna fortfarande alldeles för långa. Utskottet delar motionärernas uppfattning att detta utgör ett hot mot rättssäkerheten. Utskottet anser därför att regeringen bör utarbeta en plan för hur balanserna hos försäkringsdomstolarna skall arbetas ner. I planen bör ett mål för arbetet anges och likaså tidpunkten för när detta mål skall vara uppfyllt. Regeringen bör också ange vilka åtgärder som behövs för att målet skall kunna uppfyllas. Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till motion Sf335 yrkande 5.

dels att utskottet under mom. 6 bort hemställa

6. beträffande väntetiderna hos försäkringsdomstolarna att riksdagen med bifall till motion 1985/86:81336 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

 

Särskilt yttrande                                            SfU 1985/86:19

Försäkringskassornas kontorsnät m. m.

Margareta Andrén (Ip), Karin Israelsson (c), Kenth Skårvik (Ip) och Rune Backlund (c) anför:

En viktig del av försäkringskassornas verksamhet är att ge god service till allmänheten. I god service ingår naturligen en god tillgänglighet med ett kontorsnät som är väl förgrenat över landet. Det är betydelsefullt att försäkringskassorna tar stor hänsyn till dessa serviceaspekter vid planeringen och organisationen av sin verksamhet. Anslagen till försäkringskassornas administration måste naturligtvis ligga på en sådan nivå att det blir möjligt för kassorna att uppfylla kraven på en god service till allmänheten. Vid utskottsbehandlingen av regeringens proposition angående ökat förtroende­mannainflytande i försäkringskassorna m.m. (prop. 1985/86:73, SfU 12) reserverade vi oss till förmån för ett uttalande där vikten av att lokalkontoren behålls väl decentraliserade över länet betonas. Vi framhöll också att man vid omorganisationen hos försäkringskassorna bör ta klart regionalpolitiska hänsyn. Vår uppfattning på den här punkten är således klar, varför vi för närvarande avstår från vidare yrkande.

10