Socialförsäkringsutskottets
betänkande

1985/86: 17

om sjukförsäkringsfrågor för studerande
m. m. (prop. 1985/86:128)

Propositionerna

I proposition 1985/86:100 bilaga 7 (socialdepartementet) har regeringen
under litt. D punkt 1. Bidrag till sjukförsäkringen (s. 57-58) föreslagit
riksdagen att anta ett inom socialdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

I proposition 1985/86:128 har regeringen (socialdepartementet) föreslagit
riksdagen att anta inom socialdepartementet upprättade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349),

3. lag om ändring i lagen (1983: 1030) om särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa.

Motioner

Motioner väckta med anledning av propositionen

I motion 1985/86:335 av Barbro Sandberg m.fl. (fp och c) hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vård av barn i
samband med barns födelse är att anse som definitivt studieavbrott.

1 motion 1985/86:336 av Nils Carlshamre m. fl. (m) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av klargörande föreskrifter i fråga om föräldrapenning för studerande.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1985/86

I motion 1985/86: Sf404 av Hans Pettersson i Helsingborg m.fl. (s) hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en översyn av reglerna för vuxenstuderandes
sjukpenninggrundande inkomst vid feriearbete.

I motion 1985/86: Sf413 av Gullan Lindblad m.fl. (m) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär att regeringen skyndsamt framlägger förslag till
åtgärder för att förbättra sjuk- och föräldraförsäkringen för studerande.

SfU

1985/86:17

I Riksdagen 1985186. II sami. Nr 17

I motion 1985/86: Sf415 av Berit Oscarsson m. fl. (s) hemställs SfU 1985/86: 17

4. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av regler för sjukersättning
till vuxenstuderande i enlighet med vad som anförts i motionen.

I motion 1985/86: Sf417 av Rune Backlund m. fl. (c) hemställs att riksdagen
beslutar om en ändring i lagen om allmän försäkring så att den vilande
SGI:n, om den överstiger studietids-SGI:n, aktiveras vid förvärvsarbete
under tiden mellan terminerna och vid militär repetitionsutbildning.

I motion 1985/86: Sf430 av Barbro Sandberg m. fl. (fp) hemställs

2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av gällande regler vad
gäller ersättning för förlorad arbetsförtjänst under ferier till dem som har
en vilande sjukpenninggrundande inkomst grundad på tidigare förvärvsarbete.

Utskottet

Sjukförsäkringsfrågor för studerande m. m.

Studerande som uppbär studiehjälp, studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd,
särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa eller utbildningsbidrag för
doktorander får behålla beviljat studiestöd under sjukdom när den studerande
är oförmögen att bedriva sina studier. Den studerande skall göra
sjukanmälan till försäkringskassan som har att pröva om sjukperioden
skall godkännas för rätt till studiestöd.

Den obligatoriska sjuk- och föräldraförsäkringen omfattar även studerande
om de är inskrivna hos försäkringskassan. Under studietiden gäller
dock särskilda regler för rätten till ersättning. Dessa regler innebär att den
sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) inte får sänkas för de studerande
som enligt vad tidigare sagts får behålla sitt studiestöd vid sjukdom. Regeln
om att SGI inte får sänkas är kombinerad med en annan regel enligt vilken
sjukpenning under studietiden inte får beräknas på denna SGI om studierna
avses pågå minst sex månader. Vid sjukdom under sådan längre
utbildningstid skall försäkringskassan i stället beräkna sjukpenningen på
en SGI som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget
arbete som den studerande kan antas få under utbildningstiden, s. k. studietids-SGI.
En SGI som grundas på förvärvsinkomster från tiden före
utbildningens böljan är således vilande under utbildningstiden. Den är
vilande också under den ferietid som infaller mellan studieterminerna i den
utbildning för vilken studiestöd utges. En vilande SGI blir åter gällande
först när den utbildning för vilken studiestödet utges är avslutad eller när
ett definitivt studieavbrott görs. Reglerna om vilande SGI och studietidsSGI
omfattar även föräldrapenningförmånerna enligt lagen om allmän försäkring
(AFL).

I proposition 1985/86: 128 föreslås nu att för en studerande som är sjukeller
föräldraledig under sommarferier — och inte uppbär studiestöd under
dessa ferier - skall sjukpenning och föräldrapenningförmåner beräknas på
grundval av vilande SGI, om denna SGI är högre än studietids-SGI. Detta

föreslås gälla för alla försäkrade som omfattas av reglerna om vilande SGI
och studietids-SGI och föreslås träda i kraft redan den 1 juni 1986.

I de två motioner som väckts med anledning av propositionen, 335 av
Barbro Sandberg m.fl. och 336 av Nils Carlshamre m.fl., tas upp frågan
om ledighet för vård av barn i anslutning till barns födelse är att anse som
definitivt studieavbrott och således berättigar till aktivering av den vilande
SGI:n. Motionärerna anser att så bör vara fallet, och i motion 335 begärs
ett tillkännagivande härom, medan motionärerna i motion 336 begär ett
tillkännagivande om behovet av klargörande föreskrifter i fråga om föräldrapenning
för studerande.

Fem motioner från den allmänna motionstiden i år tar upp frågor om
sjukförsäkring för studerande. Hans Pettersson i Helsingborg m. fl. anför i
motion Sf404 att den vilande sjukpenninggrundande inkomsten borde aktiveras
för en vuxenstuderande som återgår i tjänst under sommarlovet, och
de begär en översyn av reglerna i nu angivet syfte. Motionärerna i motion
Sf413 av Gullan Lindblad m.fl. anser att den bästa och mest rättvisa
lösningen för studerande skulle vara att ersätta det verkliga inkomstbortfallet
vid sjukdom under ferietid, och de begär skyndsamt förslag till
åtgärder för att förbättra sjuk- och föräldraförsäkringen för studerande. I
motion Sf415 av Berit Oscarsson m.fl. begärs i yrkande 4 en översyn av
reglerna för sjukersättning till vuxenstuderande i syfte att ge full kompensation
vid sjukdom under ferietid. Rune Backlund m.fl. begär i motion
Sf4!7 att riksdagen beslutar om sådan ändring i lagen om allmän försäkring
att den vilande SGI:n, om den överstiger studietids-SGI:n, aktiveras vid
förvärvsarbete under tiden mellan terminerna och vid militär repetitionsutbildning.
Slutligen begär motionärerna i motion Sf430 av Barbro Sandberg
m.fl. i yrkande 2 en översyn av gällande regler vad gäller ersättning för
förlorad arbetsförtjänst under ferier till dem som har en vilande sjukpenninggrundande
inkomst grundad på tidigare förvärvsarbete.

Utskottet noterar med tillfredsställelse att regeringen framlagt förslag
som innebär ett förbättrat försäkringsskydd vid sjukdom under sommarferier
för dem som har en vilande SGI som är högre än studietids-SGI.
Utskottet tillstyrker således propositionens förslag i nu behandlad del.
Enligt utskottets mening är motionerna Sf404, Sf413, Sf415 yrkande 2,
Sf417 och Sf430 yrkande 2 härigenom i huvudsak tillgodosedda. När det
gäller problematiken med kompensationsnivån för bl. a. feriearbetande
behandlar utskottet denna fråga i betänkandet SfU 1985/86:16, vartill
hänvisas. Beträffande den i motion Sf417 berörda frågan om aktivering av
den vilande SGI:n vid militär repetitionsutbildning vill utskottet erinra om
att denna fråga inte regleras i AFL utan att ersättning vid sådan utbildning
bestäms enligt värnpliktsförmånsförordningen (1976: 1008). Utskottet vill i
denna fråga framhålla att propositionens förslag om aktivering av den
vilande SGI:n endast omfattar sommarferierna eftersom det skulle medföra
betydande administrativa olägenheter att låta den vilande SGI:n träda i
kraft även vid andra, kortare studieavbrott.

När det gäller frågan om beräkning av föräldrapenning för studerande
har utskottet erfarit att praxis har utvecklats enligt följande. För den som
anmäler till försäkringskassan att hon skall vara föräldraledig med anled -

SfU 1985/86: 17

tl Riksdagen 1985/86. II sami. Nr 17

ning av ett barns födelse och dessutom anmäler ett studieavbrott till den SfU 1985/86: 17
studiestödsutbetalande myndigheten beräknas föräldrapenning enligt den
vilande SGI:n. Reglerna tillämpas dock något olika i skilda delar av landet.

Enligt utskottets mening är det rimligt att en studerande får sin föräldrapenning
vid ledighet med anledning av ett barns födelse beräknad enligt sin
grundläggande SGI. Med hänsyn härtill och i syfte att uppnå större enhetlighet
anser utskottet att en ändring bör göras i 4 kap. 6 § AFL. Denna
ändring innebär i praktiken att föräldrapenning vid ledighet med anledning
av ett barns födelse beräknas enligt den vilande SGI:n om denna är högre
än studietids-SGI:n. Utskottets ställningstagande innebär att motionerna
335 och 336 blir tillgodosedda.

Utskottet vill i detta sammanhang ta upp ytterligare en fråga som berör
förmåner vid föräldraledighet. Det gäller frågan om studerandes rätt att
behålla studiestödet vid ledighet för tillfällig vård av barn. Sådan rätt har
studerande med vuxenstudiestöd enligt 7 kap. 17 a § studiestödslagen. När
det gäller studerande med studiemedel föreslog dåvarande departementschefen
i proposition 1983/84:127 ett godkännande av gällande praxis som
innebar att studiemedel inte skulle återkrävas för perioder då en studerande
på grund av vård av sjukt barn inte har kunnat fullgöra sina studieåtaganden.
Riksdagen biföll propositionen (SfU 1983/84: 26, rskr. 336). Studerande
med studiemedel har således redan i dag rätt att behålla studiemedlen
vid ledighet för tillfällig vård av barn, och denna rätt bör enligt utskottets
mening regleras i studiestödslagen. I syfte att uppnå enhetlighet anser
utskottet att även studerande med studiehjälp bör ha rätt att behålla stödet
vid ledighet för tillfällig vård av barn. Det anförda innebär att utskottet
förordar att två nya paragrafer, 3 kap. 31 § och 4 kap. 44 §, införs i
studiestödslagen samt att en följdändring görs i 9 kap. 2 § samma lag.

I propositionen föreslås vidare att den sjukpenninggrundande inkomst
som gällde före studiernas början skall hållas vilande under den tid som
den studerande bedriver studier och uppbär studiestöd, även om studierna
beräknas pågå under kortare tid än sex månader. S. k. studietidssjukpenning
skall således också vid sådan kortare utbildning kunna beräknas på
grundval av den förvärvsinkomst som den studerande har under studietiden.
För de studiehjälpstagare som inte uppbär återbetalningspliktiga studiemedel
föreslås att kravet på sjukanmälan till försäkringskassan slopas
och att kassan inte längre skall pröva om en sjukperiod skall godkännas.

Det föreslås samtidigt att studiemedelsnämnden och skolan skall kunna
kräva att studieoförmåga på grund av sjukdom styrks genom läkarintyg.

Uppgiften att beräkna storleken av särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa
och betala ut sådant stöd föreslås överförd till de studiesociala myndigheterna.
Slutligen föreslås att reglerna i studiestödslagen (1973:349) om
försäkringskassans möjligheter att i vissa fall vägra godkänna studerandes
sjukperiod anpassas till vad som numera gäller beträffande kassans möjligheter
att i motsvarande fall dra in eller sätta ned sjukpenning enligt lagen
om allmän försäkring.

Propositionen i nu berörda delar har inte föranlett något motionsyrkande,
och utskottet biträder förslagen.

Av lagtekniska skäl behandlar utskottet i detta sammanhang även ett SfU 1985/86: 17
förslag i proposition 1985/86: 100, bilaga 7, om sjukpenninggrundande inkomst
för försäkrad som uppbär tjänstepension.

I propositionen föreslås att försäkrad som före ingången av den månad
under vilken han uppbär tjänstepension i form av ålderspension eller annan
därmed jämställd pension som uppgår till minst 60% av lönen vid
pensionsavgången endast skall få sin sjukpenninggrundande inkomst beräknad
på faktiskt arbete. Även för försäkrade som uppbär tjänstepension
med lägre belopp föreslås modifierade regler för SGI-beräkningen. Förslaget
syftar till att den överkompensation som arbetslösa tjänstepensionärer
för närvarande kan få vid sjukdom skall undvikas. De ändrade bestämmelserna
beräknas minska utgifterna för sjukförsäkringen med knappt 50 milj.
kr. per år.

Utskottet har ingen erinran mot förslaget som inte föranlett något motionsyrkande.

Författningsförslagen

I såväl proposition 1985/86: 100, bilaga 7, som i proposition 1985/86: 128
föreslås ändringar i 3 kap. 5 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Den i
proposition 1985/86: 128 föreslagna ändringen skall träda i kraft den 1 juni
1986, medan den i proposition 1985/86: 100 föreslagna ändringen skall träda
i kraft den 1 juli 1986. Vidare har en ändring i samma lagrum redan tidigare
beslutats av riksdagen (prop. 1985/86:67, UbU 10, rskr. 143). Lagen har
promulgerats och skall träda i kraft den 1 juli 1986 (SFS 1986: 162). Med
hänsyn härtill bör de nu aktuella förslagen sammanföras, och av formella
skäl bör riksdagen anta en lag om ändring i den av riksdagen tidigare
beslutade lagen. Utskottets förslag till lag om ändring i lagen (1986:162)
om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring återfinns som lagförslag
I i bilaga 1 till betänkandet.

Vidare framgår av vad utskottet tidigare anfört att utskottet förordar en
ändring av 4 kap. 6 § lagen (1962: 381) om allmän försäkring. Mot förslagen
i övrigt såvitt gäller lagen om allmän försäkring har utskottet ingen erinran.

Utskottets förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
återfinns som lagförslag 2 i bilaga 1 till betänkandet.

I proposition 1985/86:128 föreslås en ändring i 7 kap. 17 a § studiestödslagen
(1973:349). Ändringen skall träda i kraft den 1 juli 1986. En ändring i
samma lagrum har föreslagits i proposition 1985/86:100, bilaga 10. Denna
ändring, som tillstyrkts av utskottet i betänkandet SfU 1985/86:14, skall
träda i kraft vid samma tidpunkt. Med hänsyn härtill bör av formella skäl
riksdagen anta en lag om ändring i det av socialförsäkringsutskottet tillstyrkta
ändringsförslaget. Utskottets förslag till lag om ändring i lagen
(1986:000) om ändring i studiestödslagen (1973: 349) återfinns som lagförslag
3 i bilaga 1 till betänkandet.

Såsom framgår av vad utskottet tidigare anfört förordar utskottet dels att
två nya paragrafer, 3 kap. 31 § och 4 kap. 44 §, införs i studiestödslagen,
dels en ändring i 9 kap. 2 § nämnda lag. Mot propositionens förslag i övrigt
såvitt gäller studiestödslagen har utskottet ingen erinran. Utskottets för- 5

slag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) återfinns som lagför- SfU 1985/86: 17
slag 4 i bilaga 1 till betänkandet.

Slutligen har regeringen i prop. 1985/86:128 lagt fram förslag till lag om
ändring i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.

Utskottet biträder förslaget, som återfinns i bilaga 2 till betänkandet.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100, bilaga 7,
litt. D punkt 1 och proposition 1985/86:128 samt motionerna 1985/

86:335, 1985/86:336, 1985/86: Sf404, 1985/86: Sf413, 1985/86: Sf415
yrkande 4, 1985/86: Sf417 och 1985/86: Sf430 yrkande 2
dels antar av utskottet i bilaga 1 framlagda förslag till

1. lag om ändring i lagen (1986:162) om ändring i lagen (1962:381)
om allmän försäkring,

2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3. lag om ändring i lagen (1986:000) om ändring i studiestödslagen
(1973:349),

4. lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349),

dels antar i proposition 1985/86: 128 framlagt förslag till lag om
ändring i lagen (1983: (030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.

Stockholm den 29 april 1986
På socialförsäkringsutskottets vägnar

Doris Håvik

Närvarande: Doris Håvik (s), Nils Carlshamre (s), Ralf Lindström (s),

Karin Israelsson (c), Gullan Lindblad (m). Lena Öhrsvik (s), Nils-Olof
Gustafsson (s), Kenth Skårvik (fp), Ingegerd Elm (s), Rune Backlund (c),

Margo Ingvardsson (vpk). Margareta Persson (s), Sten Andersson i Malmö
(m), Barbro Sandberg (fp) och Ingegerd Anderlund (s).

Särskilda yttranden

1. Kompensationsnivån inom sjukförsäkringen för bl. a.
feriearbetande

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Sten Andersson i Malmö (alla m)
anför:

Enligt vår mening innebär de förslag som tillstyrks av utskottet förbättringar
inom sjuk- och föräldraförsäkringen för studerande. Moderata samlingspartiet
vill dock ha mer långtgående förbättringar, och i reservation 3 till
betänkandet SfU 1985/86:16 har partiet framfört sin uppfattning beträffande
kompensationsnivån för deltidsarbetande m. fl. Vi vidhåller denna upp- 6

fattning och hänvisar till nämnda reservation.

2. Ersättning vid militär repetitionsutbildning SfU 1985/86:17

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anför:

Studerande som genomgår militär repetitionsutbildning under studietiden
får sin ersättning beräknad enligt den s. k. studietids-SGI:n. I motsats till
vad som gäller vid sjukdom får de studerande inte behålla sitt studiestöd.
De studerande får således en låg ekonomisk kompensation vid militär
repetitionsutbildning, och detta är enligt vår mening otillfredsställande.
Det är angeläget att frågan får en lösning men vi är för dagen inte beredda
att förorda det förslag som förts fram i motion Sf417 med hänsyn till de
administrativa olägenheter som ett sådant förslag skulle kunna medföra.

SfU 1985/86:17

Bilaga 1

Lag om ändring i lagen (1986:162) om ändring i lagen
(1962: 381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 § och ikraftträdandebestämmelserna
till lagen (1986:162) om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring1
skall ha följande lydelse.

Av utskottet framlagt
1 Förslag till

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

3 kap.

5 §

Den allmänna försäkringskassan skall i samband med inskrivning av en
försäkrad besluta om den försäkrades tillhörighet till sjukpenningförsäkringen.
I fråga om en försäkrad som avses i 1 § skall kassan samtidigt
fastställa den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst. Av beslutet
skall framgå i vad mån den sjukpenninggrundande inkomsten är att hänföra
till anställning eller till annat förvärvsarbete. Beslut om tillhörighet till
sjukpenningförsäkringen skall omprövas

a) när kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållanden
undergått ändring av betydelse för rätten till sjukpenning eller för
sjukpenningens storlek.

b) när förtidspension enligt denna
lag beviljas den försäkrade eller redan
utgående sådan pension ändras
med hänsyn till ändring i den försäkrades
förmåga eller möjlighet att
bereda sig inkomst genom arbete,
samt

c) när delpension enligt särskild
lag beviljas den försäkrade eller redan
utgående sådan pension ändras
med hänsyn till ändring i den försäkrades
arbets- och inkomstförhållanden.

c) när delpension enligt särskild
lag beviljas den försäkrade eller redan
utgående sådan pension ändras
med hänsyn till ändring i den försäkrades
arbets- och inkomstförhållanden,
samt

d) när tjänstepension beviljas
den försäkrade.

Ändring skall i fall som avses i första stycket a) ej ske förrän 30 dagar
efter det försäkringskassan fått kännedom om inkomständringen. Ändring
skall i annat fall ske så snart anledning till ändringen uppkommit.

Den fastställda sjukpenninggrundande
inkomsten får ej i annat fall
än som avses i första stycket b) eller
c) sänkas under tid då den försäkrade -

Den fastställda sjukpenninggrundande
inkomsten får ej i annat fall
än som avses i första stycket b), c)
eller d) sänkas under tid då den försäkrade -

1. bedriver studier, för vilka han uppbär studiehjälp, studiemedel eller
särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349), studiestöd enligt
lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa eller

1 Lagen omtryckt 1982:120.

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

bidrag enligt förordningen (1976:536) om utbildningsbidrag för doktorander,

2. genomgår grundutbildning för vuxna (grundvux) eller grundläggande
svenskundervisning för invandrare och uppbär timersättning för studierna,

3. är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller efter förmedling av en
arbetsmarknadsmyndighet genomgår yrkesutbildning,

4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast sex
månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför,

5. är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård av barn, om den
försäkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt 1 § lagen
(1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m. m. och barnet inte har
fyllt ett år. Motsvarande gäller vid adoption av barn som ej fyllt tio år eller
vid mottagande av sådant barn i avsikt att adoptera det, om mindre än ett
år har förflutit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård.

Om den försäkrade i fall som
avses i tredje stycket 1) bedriver
studier som beräknas pågå minst
sex månader, skall försäkringskassan,
vid sjukdom under utbildningstiden,
beräkna sjukpenningen på en
sjukpenninggrundande inkomst
som har fastställts på grundval av
enbart den inkomst av eget arbete
som den försäkrade kan antas få
under denna tid.

För en försäkrad som avses i
tredje stycket 1 skall försäkringskassan,
vid sjukdom under utbildningstiden,
beräkna sjukpenningen
på en sjukpenninggrundande inkomst
som har fastställts på grundval
av enbart den inkomst av eget
arbete som den försäkrade kan antas
få under denna tid. Under studieuppehåll
mellan vår- och hösttermin,
då den försäkrade inte uppbär
studiesocial förmån som anges
i tredje stycket 1, skall dock sjukpenningen
beräknas på den sjukpenninggrundande
inkomst som
följer av första—tredje styckena,
om den blir högre än sjukpenning
beräknad enligt detta stycke.

Denna lag träder i kraft den 1 juli
1986.

Denna lag träder i kraft, i fråga
om 3 kap. 5 § fjärde stycket den 1
juni 1986, samt i övrigt den 1 juli
1986. Bestämmelsen om villkor beträffande
studietidens längd enligt 3
kap. 5 § fjärde stycket i sin äldre
lydelse gäller fortfarande i fråga om
studerande som vårterminen 1986
avslutar sin utbildning efter ikraftträdandet.

SfU 1985/86: 17

Bilaga 1

2 Förslag till

SfU 1985/86: 17

Bilaga 1

Lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring1
dels att 4 kap. 6 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 3 kap. 5 a §, av följande

lydelse.

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

3 kap.

5a §

För en försäkrad, till vilken tjänstepension
utges i form av ålderspension
eller annan därmed jämställd
pension före utgången av den
månad under vilken han fyller 65
år, skall sjukpenninggrundande inkomst
fastställas om han har ett
förvärvsarbete som beräknas pågå
under minst sex månader i följd.
Den sjukpenninggrundande inkomsten
beräknas därvid enligt 2 §.

Är en försäkrad med sådan tjänstepension
som avses i första stycket
helt eller delvis arbetslös samt arbetssökande,
skall sjukpenninggrundande
inkomst fastställas endast
om tjänstepensionen understiger
60 procent av lönen närmast
före pensionsavgången. Den sjukpenninggrundande
inkomsten beräknas
därvid på grundval av lönen
närmast före pensionsavgången eller,
om den försäkrade inte har för
avsikt att förvärvsarbeta i samma
omfattning som tidigare, den inkomst
han kan antas få av arbete
som svarar mot det föreliggande
arbetsutbudet. Vid beräkningen
skall iakttas att inkomsten inte får
överstiga sju och en halv gånger
basbeloppet. Vidare skall inkomsten
minskas med tjänstepensionen.
Minskningen får dock inte ge till
resultat att en försäkrad som är endast
delvis arbetslös erhåller lägre
sjukpenninggrundande inkomst än
om beräkning skett enligt första
stycket.

' Lagen omtryckt 1982:120.

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

4 kap.

6 §2

Hel föräldrapenning utgör lägst 48 kronor om dagen (garantinivå).

Föräldrapenning för de första 180
dagarna utges med belopp motsvarande
förälderns sjukpenning enligt
3 kap. om föräldern under minst
240 dagar i följd före barnets födelse
eller den beräknade tidpunkten
härför har varit försäkrad för en
sjukpenning över garantinivån.

Föräldrapenning för de första 180
dagarna utges med belopp motsvarande
förälderns sjukpenning, beräknad
enligt 3 kap. med undantag
av 5 § fjärde stycket, om föräldern
under minst 240 dagar i följd före
barnets födelse eller den beräknade
tidpunkten härför har varit försäkrad
för en sjukpenning över garantinivån.

Utöver vad som anges i andra
stycket utges föräldrapenning för
varje barn för 90 dagar med belopp
motsvarande förälderns sjukpenning,
beräknad enligt 3 kap. med
undantag av 5 § fjärde stycket, och
90 dagar med belopp enligt garantinivån.

Föräldrapenning vid flerbarnsbörd enligt 3 § andra stycket beräknas
enligt tredje stycket.

Utan hinder av vad som föreskrivs i andra-ljärde styckena skall, om
förälderns sjukpenninggrundande inkomst har sänkts enligt 3 kap. 5 §
tredje stycket 5, föräldrapenningen till dess barnet fyller två år beräknas
lägst på grundval av den sjukpenninggrundande inkomst som gällde innan
sänkningen skedde eller den högre inkomst som löneutvecklingen inom
yrkesområdet därefter föranleder, om föräldern avstår från förvärvsarbete
för vård av barn. Är kvinnan gravid på nytt vid utgången av denna tid och
beräknas barnets födelse ske inom sex månader eller föds barnet inom
nämnda tid, skall hennes föräldrapenning även fortsättningsvis beräknas
på motsvarande sätt.

Utöver vad som anges i andra
stycket utges föräldrapenning för
varje barn för 90 dagar med belopp
motsvarande förälderns sjukpenning
och 90 dagar med belopp enligt
garantinivån.

Denna lag träder i kraft, i fråga om 4 kap. 6
den 1 juli 1986.

den 1 juni 1986, och i övrigt

SfU 1985/86: 17

Bilaga 1

2 Senaste lydelse 1985: 87.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1986: OOO) om ändring i
studiestödslagen (1973: 349)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 17a § studiestödslagen (1973:349)' i
paragrafens lydelse enligt lagen (1986:000) om ändring i nämnda lag skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

7 kap.

17a §2

Studerande har rätt att behålla vuxenstudiebidrag och återbetalningspliktiga
studiemedel vid

1. ledighet för tillfällig vård av barn i samma omfattning som enligt 4
kap. 10-12 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring gäller för rätt till
föräldrapenning,

2. ledighet för fullgörande av uppdrag i elevorganisation under sammanlagt
högst tio dagar under ett kalenderår och

3. kortvarig ledighet för enskild angelägenhet av vikt.

Utgår föräldrapenning enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring
för tid under vilken den studerande
uppbär vuxenstudiebidrag,
skall vuxenstudiebidraget minskas
med det belopp som har utgått i
föräldrapenning för samma tid.

Vuxenstudiebidraget skall dock ej
minskas med sådant belopp som
har utgått i föräldrapenning enligt
3 kap. 5 § fjärde stycket lagen om
allmän försäkring.

SfU 1985/86: 17

Bilaga 1

1 Lagen omtryckt 1981: 579.

2 Lydelse enligt SfU 1985/86:14.

4 Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349)

Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1973: 349)'
dels att 3 kap. 16-19 §§. 4 kap. 34 §, 7 kap. 17 §, 8 kap. 79 § samt 9 kap.
2 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 3 kap. 31 § och 4 kap.
44 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

3 kap.

16 §2

Studiehjälp utgår för sjukperiod
som infaller under tid för vilken den
studerande har beviljats studiehjälp.

Studiehjälp utgår för sjukperiod
som infaller under tid för vilken den
studerande har beviljats studiehjälp.
Studiemedelsnämnd och läroanstalt
får i fråga om andra stu-.
diehjälpstagare än sådana som
uppbär återbetalningspliktiga studiemedel
kräva att studieoförmåga
på grund av sjukdom skall styrkas
genom läkarintyg enligt de föreskrifter
som meddelas av regeringen
eller den myndighet som regeringen
bestämmer.

För sjukperiod som infaller efter
studietidens början utgår studiehjälp
i form av extra tillägg, inackorderingstillägg
och återbetalningspliktiga
studiemedel endast
om den studerande ingett ansökan
om denna studiehjälp dessförinnan.
Om synnerliga skäl föreligger, kan
en studerande beviljas studiehjälp
även för sådan sjukperiod.

För det första kalenderhalvår under vilket en studerande bedriver studier
som berättigar till studiehjälp utgår studiehjälp endast för sådan sjukperiod
som infaller efter det den studerande har påbörjat studierna.

För sjukperiod som infaller efter
studietidens början utgår studiehjälp
dock endast om den studerande
ingett ansökan om denna studiehjälp
dessförinnan. Om synnerliga
skäl föreligger, kan en studerande
beviljas studiehjälp även för sådan
sjukperiod.

16 a §3

En studerande har rätt till studiehjälp
endast för sådan sjukperiod
eller del därav som har godkänts av
den allmänna försäkringskassa, hos
vilken den studerande är inskriven.

En studerande som uppbär studiehjälp
i form av återbetalningspliktiga
studiemedel har rätt till studiehjälp
endast för sådan sjukperiod
eller del därav som har godkänts
av den allmänna försäkringskassa,
hos vilken den studerande är
inskriven.

SfU 1985/86: 17

Bilaga 1

1 Lagen omtryckt 1981:579.

2 Senaste lydelse 1984: 313.

3 Senaste lydelse 1984:313.

Nuvarande lydelse

Blir en studerande på grund av
sjukdom helt oförmögen att bedriva
sina studier, skall han anmäla detta
till den allmänna försäkringskassan,
om han har beviljats studiehjälp
för kalenderhalvåret eller om
han ansökt eller avser att ansöka
därom. Anmälan skall ske enligt de
närmare bestämmelser som meddelats
av riksförsäkringsverket.

Utskottets förslag
§4

Blir en studerande på grund av
sjukdom helt oförmögen att bedriva
sina studier, skall han anmäla detta
till den allmänna försäkringskassan,
om han har beviljats studiehjälp
i form av återbetalningspliktiga
studiemedel för kalenderhalvåret
eller om han ansökt eller avser
att ansöka därom. Anmälan skall
ske enligt de närmare bestämmelser
som meddelats av riksförsäkringsverket.

18 §

Finner den allmänna försäkringskassan
att studerande på grund av
sjukdom är helt oförmögen att bedriva
sina studier, skall kassan godkänna
sjukperioden, om ej annat
följer av andra eller tredje stycket.

Godkännande enligt första stycket får avse endast tid som infaller efter
det anmälan skett enligt 17 §. Om hinder mött mot anmälan eller annat
särskilt skäl föreligger, får godkännande avse även tid före sådan anmälan.

Den allmänna försäkringskassan får vägra att godkänna sjukperiod eller
del därav, om den studerande

1. uppsåtligen åsamkat sig sjukdomen eller gjort sig skyldig till grov
oaktsamhet ur hälsosynpunkt eller om annat liknande särskilt skäl föreligger,

2. underlåter att, på begäran av kassan, genom intyg av läkare styrka
sjukdomen och det därav föranledda hindret för studierna,

3. vägrar att taga emot besök av
person som fått i uppdrag av kassan
att verkställa sjukkontroll,

4. under sjukperiod ändrar vistelseort
utan att underrätta kassan
eller reser till utlandet utan medgivande
av kassan,

5. ådragit sig sjukdomen vid förövande
av handling för vilken ansvar
genom lagakraftägande dom
ådömts honom,

6. vägrar att underkasta sig undersökning
av läkare eller underlåter
att följa läkares föreskrift,

7. uppsåtligen eller av grov
vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande
uppgift angående förhållande
som är av betydelse för tilllämpningen
av bestämmelserna om

3. under sjukperiod reser till utlandet
utan medgivande av kassan,

4. ådragit sig sjukdomen vid förövande
av handling för vilken ansvar
genom lagakraftägande dom
ådömts honom,

5. vägrar att underkasta sig undersökning
av läkare eller underlåter
att följa läkares föreskrift,

6. uppsåtligen eller av grov
vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande
uppgift angående förhållande
som är av betydelse för tilllämpningen
av bestämmelserna om

SfU 1985/86: 17

Bilaga 1

4 Senaste lydelse 1984: 313.

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

återbetalningspliktiga studiemedel
för sjukperiod.

Den allmänna försäkringskassan
får även, om omständigheterna
motiverar det, vägra att godkänna
sjukperiod eller del därav, om den
studerande

1. vägrar att ta emot besök av en
person, som fått i uppdrag av försäkringskassan
att utreda studieförmågan
eller behovet av rehabiliteringsåtgärd,

2. underlåter att meddela försäkringskassan
sin vistelseadress
när han under sjukperiod vistas annat
än tillfälligt pä annan adress än
den som angetts till kassan.

Om en studerande som har beviljats
studiehjälp på grund av sjukdom
har varit helt oförmögen att
bedriva studier under 90 dagar i
följd eller om det föreligger annat
särskilt skäl, skall den allmänna
försäkringskassan, enligt de närmare
bestämmelser som riksförsäkringsverket
meddelar, undersöka
om skäl föreligger att vidta åtgärd
som är ägnad att förkorta sjukdomstiden
eller på annat sätt helt
eller delvis återställa studieförmågan.

Om en studerande som har beviljats
studiehjälp i form av återbetalningspliktiga
studiemedel på grund
av sjukdom har varit helt oförmögen
att bedriva studier under 90 dagar
i följd eller om det föreligger
annat särskilt skäl, skall den allmänna
försäkringskassan, enligt de
närmare bestämmelser som riksförsäkringsverket
meddelar, undersöka
om skäl föreligger att vidta åtgärd
som är ägnad att förkorta sjukdomstiden
eller på annat sätt helt
eller delvis återställa studieförmågan.

Finner den allmänna försäkringskassan att åtgärd som avses i första
stycket behövs, skall den underrätta den studerande härom och tillse att
åtgärden vidtages. Vägrar den studerande att underkasta sig åtgärden, kan
kassan besluta att ej godkänna den del av sjukperioden som infaller sedan
den studerande fått underrättelse om kassans beslut. I underrättelsen skall
intagas erinran om att sådant beslut kan meddelas.

31 §

Studerande har rätt att behålla
studiehjälp vid ledighet för tillfällig
vård av barn enligt de närmare föreskrifter
som meddelas av regeringen
eller den myndighet som regeringen
bestämmer.

SfU 1985/86: 17

Bilaga 1

5 Senaste lydelse 1984: 313.

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

4 kap.

34 §

Godkännande enligt första stycket får avse endast tid som infaller efter
det anmälan skett enligt 33 §. Om hinder mött mot anmälan eller annat
särskilt skäl föreligger, får godkännande avse även tid före sådan anmälan.

Den allmänna försäkringskassan får vägra att godkänna sjukperiod eller
del därav, om den studerande

1. uppsåtligen åsamkat sig sjukdomen eller gjort sig skyldig till grov
oaktsamhet ur hälsosynpunkt eller om annat liknande särskilt skäl föreligger,

2. underlåter att, på begäran av kassan, genom intyg av läkare styrka
sjukdomen och det därav föranledda hindret för studierna,

3. vägrar att taga emot besök av
person som fått i uppdrag av kassan
att verkställa sjukkontroll,

4. under sjukperiod ändrar vistelseort
utan att underrätta kassan eller
reser till utlandet utan medgivande
av kassan,

5. ådragit sig sjukdomen vid förövande
av handling för vilken ansvar
genom lagakraftägande dom
ådömts honom,

6. vägrar att underkasta sig undersökning
av läkare eller underlåter
att följa läkares föreskrift,

7. uppsåtligen eller av grov vårdslöshet
lämnar oriktig eller vilseledande
uppgift angående förhållande
som är av betydelse för tillämpningen
av bestämmelserna om studiemedel
för sjukperiod.

3. under sjukperiod reser till utlandet
utan medgivande av kassan.

4. ådragit sig sjukdomen vid förövande
av handling för vilken ansvar
genom lagakraftägande dom
ådömts honom,

5. vägrar att underkasta sig undersökning
av läkare eller underlåter
att följa läkares föreskrift,

6. uppsåtligen eller av grov vårdslöshet
lämnar oriktig eller vilseledande
uppgift angående förhållande
som är av betydelse för tillämpningen
av bestämmelserna om studiemedel
för sjukperiod.

Den allmänna försäkringskassan
får även, om omständigheterna
motiverar det, vägra att godkänna
sjukperiod eller del därav, om den
studerande

1. vägrar att ta emot besök av en
person, som fått i uppdrag av försäkringskassan
att utreda studieförmågan
eller behovet av rehabiliteringsåtgärd,

2. underlåter att meddela försäkringskassan
sin vistelseadress
när han under sjukperiod vistas annat
än tillfälligt på annan adress än
den som angetts till kassan.

SfU 1985/86: 17

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

44 §

Studerande har rätt att behålla
studiemedel vid ledighet för tillfällig
vård av barn enligt de närmare
föreskrifter som meddelas av regeringen
eller den myndighet som regeringen
bestämmer.

7 kap.

17 §6

För tid under vilken den studerande på grund av sjukdom är helt oförmögen
att bedriva sina studier utgår vuxenstudiebidrag och återbetalningspliktiga
studiemedel för sjukperiod som infaller under den del av det eller
de kalenderhalvår för vilka den studerande har beviljats vuxenstudiestöd.
Bestämmelserna i 4 kap. 28 och 31—35 §§ skall tillämpas.

För det första kalenderhalvår under vilket en studerande bedriver studier
som berättigar till särskilt vuxenstudiestöd enligt detta kapitel utgår
vuxenstudiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel endast för sjukperiod
som infaller efter det den studerande har påbörjat studierna.

Utgår sjukpenning enligt 3 kap.
lagen (1962:381) om allmän försäkring
eller motsvarande ersättning
enligt annan författning för tid under
vilken den studerande uppbär
vuxenstudiebidrag, skall vuxenstudiebidraget
minskas med det belopp
som har utgått i sjukpenning
eller sådan ersättning för samma
tid. Vuxenstudiebidraget skall dock
ej minskas med sådant belopp som
har utgått i sjukpenning enligt 3
kap. 5 § fjärde stycket lagen om allmän
försäkring.

Utgår sjukpenning enligt lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring
eller motsvarande ersättning
enligt annan författning för tid under
vilken den studerande uppbär
vuxenstudiebidrag, skall vuxenstudiebidraget
minskas med det belopp
som har utgått i sjukpenning
eller sådan ersättning för samma
tid. Sådan minskning skall dock
inte göras för sjukpenning som har
utgått enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring.

8 kap.

79 §7

Har studerande för sådan dag under
en sjukperiod som infaller efter
karenstiden enligt 78 § första
stycket uppburit sjukpenning enligt
3 kap. lagen (1962:381) om allmän
försäkring eller enligt lagen

(1976:380) om arbetsskadeförsäkring
och överstiger denna sjukpenning
25 kronor, skall vid tillämpning
av bestämmelse i detta kapitel
om återbetalningsbelopp eller frivillig
återbetalning medräknas endast
den del av de återbetalningspliktiga

Har studerande för sådan dag under
en sjukperiod som infaller efter
karenstiden enligt 78 § första
stycket uppburit sjukpenning enligt
lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring
och överstiger denna
sjukpenning 25 kronor, skall vid
tillämpning av bestämmelse i detta
kapitel om återbetalningsbelopp eller
frivillig återbetalning medräknas
endast den del av de återbetalningspliktiga
studiemedlen för samma
dag som motsvarar det belopp var -

SfU 1985/86: 17

Bilaga 1

6 Senaste lydelse 1985:89.

7 Senaste lydelse 1985:89.

Nuvarande lydelse

studiemedlen för samma dag som
motsvarar det belopp varmed sjukpenningen
överstiger 25 kronor.
Vad som sagts nu gäller också om
den studerande med anledning av
sin sjukdom får ersättning enligt annan
författning eller på grund av regeringens
förordnande eller enligt
utländsk lagstiftning om arbetsskadeförsäkring.

Sådan sjukpenning som har beräknats
enligt 3 kap. 5§ fjärde
stycket lagen om allmän försäkring
skall dock aldrig beaktas vid
tillämpning av bestämmelserna i
detta kapitel om återbetalningsbelopp
eller frivillig återbetalning.

Utskottets förslag

med sjukpenningen överstiger 25
kronor. Vad som sagts nu gäller
också om den studerande med anledning
av sin sjukdom får ersättning
enligt annan författning eller
på grund av regeringens förordnande
eller enligt utländsk lagstiftning
om arbetsskadeförsäkring.
Sjukpenning enligt lagen <1962:
381) om allmän försäkring skall inte
beaktas vid tillämpning av bestämmelserna
i detta kapitel om återbetalningsbelopp
eller frivillig återbetalning.

9 kap.

2 §8

Har någon uppburit studiestöd obehörigen eller med för högt belopp och
har han insett eller bort inse detta, kan vad för mycket utgått genast
återkrävas.

Avbryter någon sina studier skall
första stycket tillämpas beträffande
uppburet studiestöd som avser tiden
efter avbrottet. Beror avbrottet
på sjukdom skall studiestöd som
den studerande uppburit enligt 3
kap. 15-19 §§, 4 kap. 28-35 §§ eller
7 kap. 17 § och de bestämmelser
som anges där ej återkrävas. Detsamma
gäller vid sådan ledighet
som avses i 7 kap. 17 a § eller vid
annan ledighet för vård av barn enligt
de närmare bestämmelser som
meddelas av regeringen eller myndighet
som regeringen utser.

Avser återkrav enligt första eller andra stycket studiehjälp enligt 3 kap.
till sådan studerande, som vid utbetalningstillfället var omyndig på grund
av ålder, åvilar betalningsskyldigheten den som då var den omyndiges
förmyndare.

På återbetalningspliktiga studiemedel enligt 3 kap., på studiemedel enligt
4 kap. och på särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. som återkrävs enligt
första eller andra stycket utgår ränta från den dag när medlen uppburits
efter en räntesats som vid varje tidpunkt med två procentenheter över -

SfU 1985/86: 17

Bilaga 1

8 Senaste lydelse 1984: 313.

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

stiger statens utlåningsränta. På andra former av studiestöd som återkrävs
enligt denna paragraf utgår ränta enligt samma räntesats från den dag som
infaller en månad efter det beslut om återkrav fattats. Om det finns särskilda
skäl kan den återbetalningsskyldige befrias helt eller delvis från sin
skyldighet att erlägga räntan.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

SfU 1985/86: 17

Bilaga 2

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1983: 1030) om särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa

Av regeringen framlagt

Härigenom föreskrivs att 3, 4 och 6§§ lagen (1983:1030) om särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa
beviljas av vuxenutbildningsnämnden
efter ansökan. Ansökan
ges in inom den tid och i den
ordning som regeringen bestämmer.

Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa
beviljas efter ansökan. Ansökan
ges in inom den tid och i den
ordning som regeringen bestämmer.

Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa får beviljas för högst två kalenderhalvår
i sänder.

4§

Allmän försäkringskassa skall Särskilt vuxenstudiestöd för arberäkna
storleken av särskilt betslösa handhas av centrala stu vuxenstudiestöd

för arbetslösa diestödsnämnden och vuxenutbild samt

betala ut sådant stöd. ningsnämnderna.

6§

Ett beslut av vuxenutbildningsnämnd
om särskilt vuxenstudiestöd
för arbetslösa får inte överklagas.

Ett beslut att avslå en ansökan
om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa
får inte överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986