Socialförsäkringsutskottets
betänkande
1985/86:16
SfU
om bidrag till sjukförsäkringen m. m. 1985/86:16
(prop. 1985/86:100)
Propositionen
FEMTE HUVUDTITELN
Regeringen har i proposition 1985/86:100 bilaga 7 (socialdepartementet)
under litt. D punkt 1. Bidrag till sjukförsäkringen (s. 57—58) föreslagit
riksdagen att till Bidrag till sjukförsäkringen för budgetåret 1986/87 anvisa ett
förslagsanslag av 5 005 000 000 kr.
Vidare har regeringen föreslagit riksdagen att anta ett inom socialdepartementet
upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring.
Lagförslaget kommer att behandlas i utskottets betänkande SfU 1985/
86:17.
Motioner
I motion 1985/86:Sf208 av Jan Hyttring och Bertil Jonasson (c) hemställs att
riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om ändrade tillämpningsföreskrifter
beträffande sjukpenninggrundande inkomst, så att den i
motionen påtalade orättvisan undanröjs.
I motion 1985/86:Sf212 av Görel Bohlin (m) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär utredning om åtgärder för att hindra att kompensation för
vid sjukdom bortfallen inkomst blir större än arbetsinkomsten.
I motion 1985/86:Sf213 av Görel Bohlin (m) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär att en utredning ser över sjukdomsbegreppet i den
allmänna försäkringen i syfte att åstadkomma en klarare avgränsning.
I motion 1985/86:Sf215 av Bo Finnkvist och Hans Rosengren (s) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär en översyn av sjukförsäkringen vad gäller
sjukpenninggrundande inkomst.
I motion 1985/86:Sf228 (motivering i 1985/86:So606) av Alf Svensson (c)
hemställs
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förbättring av sjuklönen
för hemarbetande i enlighet med vad som anförts i motionen.
I motion 1985/86:Sf239 av andre vice talman Karl Erik Eriksson och Elver
Jonsson (fp) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
1 Riksdagen 1985/86. 11 sami Nr 16
vad som anförts i motionen om sjukskrivning av patienter som genomgår
sjukvårdande behandling utomlands.
I motion 1985/86:Sf243 av Rune Gustavsson m.fl. (c) hemställs
3. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära utredning och förslag så
att ersättningsnivån inom sjukförsäkringen för deltidsarbetande, skiftarbetande
och feriearbetande når det procenttal som fastställts,
4. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om ett
grundtrygghetsskydd för hemarbetande inom sjukförsäkringen i enlighet
med det anförda.
I motion 1985/86:Sf245 av Lars Werner m.fl. (vpk) hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär att regeringen skyndsamt lägger fram
förslag till ändrad beräkning av sjukpenning för studerande så att sjukpenningen
under arbetsperioder utgår i samma förhållande till inkomsten som
för dem som har arbetsinkomsten jämnt fördelad över året,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en förändrad beräkning av
sjukpenning för säsong-, skift- och deltidsarbetande så att de erhåller en i
förhållande till inkomsten rättvisare sjukpenning.
I motion 1985/86:Sf250 av Ove Karlsson m.fl. (s), delvis, hemställs att
riksdagen hos regeringen begär en översyn av sjukförsäkringen vad gäller
sjukpenninggrundande inkomst för arbetslösa och studerande.
I motion 1985/86:Sf257 av Hans Dau och Ingrid Hemmingsson (m) hemställs
att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag om en rättvis sjuk- resp.
föräldraförsäkring vid korttids-, deltids-, skift- och säsongarbete.
I motion 1985/86:Sf263 av Stig Josefson m.fl. (c) hemställs att riksdagen
beslutar upphäva 3 kap. 11 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän
försäkring.
I motion 1985/86:Sf298 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen
med ändring i proposition 1985/86:100, bilaga 7 Socialdepartementet, D.
Försäkring vid sjukdom, handikapp och ålderdom, anvisar ett i förhållande
till regeringens förslag med 370 000 000 kr. förhöjt anslag för fortsatt
stimulansbidrag till landstingen för barn- och ungdomstandvård efter den 1
januari 1987.
I motion 1985/86:Sf311 av Bengt Kindbom och Gösta Andersson (c)
hemställs att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen sagts om egenföretagares sjukförsäkringsförmåner.
I motion 1985/86:Sf336 av Margareta Andrén m.fl. (fp) hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förändrade regler i
sjukförsäkringen så att kompensationsnivån fr. o.m. budgetåret den 1 juli
1986 sänks till 80 % under de första 30 dagarna per år för vilka sjukpenning
utbetalas,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förändrade regler i
sjukförsäkringen för insjuknandedagen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
SfU 1985/86:16
2
motionen anförts om kompensationsnivån för dem som arbetar koncentrerad
deltid, delår eller under ferier,
16. att riksdagen beslutar att ersättning från den allmänna tandvårdsförsäkringen
även fortsättningsvis skall utgå enligt nu gällande regler för barnoch
ungdomstandvård.
I motion 1985/86:Sf342 av Nils Carlshamre m.fl. (m) hemställs
1. att riksdagen beslutar att fr. o. m. den 1 januari 1987 i enlighet med
motionens förslag införa nya regler i a) sjukpenningförsäkringen,
2. att riksdagen - under förutsättning av bifall till yrkande 1 ovan - beslutar
att sjukförsäkringsavgiften och folkpensionsavgiften fr.o.m. den 1 januari
1987 skall utgöra 8,75 % resp. 10,2 %,
5. att riksdagen beslutar att under D 1 i bilaga 7 till budgetpropositionen,
Bidrag till sjukförsäkringen, för budgetåret 1986/87 anslå 4 920 000 000 kr.,
vilket innebär ett i förhållande till regeringens förslag med 42 500 000 kr.
minskat anslag.
I motion 1985/86:Sf346 (motivering i 1985/86: A608) av Rosa Östh m. fl. (c)
hemställs
1. att riksdagen beslutar om sådan ändring av sjukförsäkringsbestämmelserna
att deltidsarbetande erhåller sjukpenning i förhållande till det reella
inkomstbortfallet vid korttidssjukdom.
Utskottet
Inledning
Sjukförsäkringen finansieras till 85 % genom socialavgifter från arbetsgivare
och egenföretagare. Återstående 15 % finansieras genom statsbidrag över
anslaget D 1. Bidrag till sjukförsäkringen.
Sjukförsäkringen lämnar sjukvårdsersättning i samband med läkarvård
och läkemedelsinköp, tandvård, sjukhusvård och viss annan sjukvård samt
för sjukresor. Vidare ger försäkringen rätt till sjukpenning vid sjukdom.
De sammanlagda utgifterna för sjukförsäkringen under budgetåret 1986/
87 beräknas till 33 370 milj. kr. Statsbidraget beräknas till 5 005 000 000 kr.
I anslutning till förevarande anslag behandlar utskottet nedan motionsyrkanden
från den allmänna motionstiden i år med anknytning till sjukpenningförsäkringen
och till anslagsberäkningen. Motionsyrkanden som berör
bestämmelserna om ersättning vid sjukvård kommer att behandlas i ett
senare betänkande tillsammans med en väntad proposition om ersättningar
till sjukvårdshuvudmännen för läkarvård m. m.
Sjukpenningförsäkringen
Allmänt om sjukpenning
Den som är försäkrad enligt lagen om allmän försäkring (AFL) och bosatt i
Sverige skall vara inskriven hos allmän försäkringskassa fr. o. m. den månad
då han fyller 16 år. Inskrivningen medför rätt till sjukpenning om den
SfU 1985/86:16
3
1* Riksdagen 1985186. 11 sami. Nr 16
försäkrades sjukpenninggrundande inkomst uppgår till minst 6 000 kr. Den
sjukpenninggrundande inkomsten motsvarar den inkomst i pengar eller vissa
naturaförmåner som den försäkrade kan antas för år räknat komma att tills
vidare erhålla av eget arbete, antingen på grund av anställning eller genom
annat förvärvsarbete. Vid beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten
bortses från den del av inkomsten som överstiger sju och en halv
gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet. Ändring i den sjukpenninggrundande
inkomsten på grund av inkomständring kan ske först 30 dagar
efter det att försäkringskassan fått kännedom härom.
Sjukpenning utgår vid sjukdom som sätter ned arbetsförmågan med minst
hälften. Vid fullständig nedsättning av arbetsförmågan utges hel sjukpenning
och i annat fall halv sjukpenning. Hel sjukpenning utgör för dag räknat 90 %
av den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365.
Sjukpenningförsäkringen ger skydd mot inkomstbortfall fr. o. m. dagen
efter insjuknandedagen. Som insjuknandedag räknas normalt den dag då
anmälan om sjukdomsfallet görs hos försäkringskassan. Om sjukdomsfallet
varar högst sex dagar utöver insjuknandedagen utges inte sjukpenning för de
dagar, högst två, då den försäkrade ändå inte skulle ha arbetat i sin
huvudsakliga sysselsättning (fridagsregeln). Om en ny sjukperiod inträffar
inom 20 dagar från föregående sjukperiods slut utgår sjukpenning även för
insjuknandedagen i det nya sjukdomsfallet.
Kompensationsnivån inom sjukpenningförsäkringen
I syfte att åstadkomma besparingar inom sjukförsäkringen läggs i två
motioner fram förslag om sänkning av kompensationsnivån m. m. I motion
Sf342 (yrkande 1, delvis) av Nils Carlshamre m. fl. föreslås att fr. o. m. den 1
januari 1987 skall under tio dagars sjukdom per tolvmånadersperiod utges
högst två tredjedels ersättning jämfört med nuvarande regler, dvs. 60 % i
stället för 90 % av bortfallet av sådana inkomstdelar som ligger till grund för
den sjukpenninggrundande inkomsten. I övrigt skall ersättning utgå med
80 % under tre månader. Upprepad sjukdom inom en tjugodagarsperiod
skall liksom för närvarande räknas som fortsatt sjukperiod. Den dag då
sjukfallet anmäls till försäkringskassan skall annars inte ersättas. Om
förvärvsarbete skett under anmälningsdagen innan anmälan sker skall
påföljande dag räknas som anmälningsdag. I motionen föreslås också att
kompensationsnivån inom föräldraförsäkringen generellt skall sänkas från
90 till 80 %, en fråga som utskottet kommer att behandla i ett senare
betänkande. Motionärerna beräknar att förslagen medför en besparing inom
sjukpenning- och föräldraförsäkringarna med 2,7 miljarder kronor.
I motion Sf336 av Margareta Andrén m. fl. föreslås (yrkande 1) att
kompensationsnivån sänks till 80 % under sammanlagt 30 dagar per år
fr. o. m. den 1 juli 1986. Vidare begärs (yrkande 2) förslag till ändrade regler,
så att första frånvarodagen från arbetet räknas som insjuknandedag för
vilken ersättning inte utgår. Besparingarna på sjukförsäkringen till följd
härav beräknas i motionen till 1 156 milj. kr. Totalt beräknas statens
kostnader, med hänsyn till skattebortfallet, minska med ca 1 miljard kronor.
Utskottet har tidigare i av riksdagen godkända betänkanden (se senast SfU
SfU 1985/86:16
4
1984/85:20) avstyrkt liknande förslag som de nu förevarande om besparingar
inom sjukförsäkringen med hänvisning till de kännbara effekter besparingarna
skulle medföra för de försäkrade. Utskottet anser att riksdagen bör
vidhålla sina tidigare ställningstaganden och avstyrker bifall till motionerna
Sf342 och Sf336 i nu behandlade delar.
Genom att den sjukpenninggrundande inkomsten beräknas för år och
sedan delas med 365 vid beräkning av sjukpenningen kan detta leda till
ojämna effekter i kompensationshänseende för sådana försäkrade som inte
har sin arbetstid jämnt fördelad över årets arbetsdagar. Detta gäller t. ex.
vissa deltidsarbetande, skiftarbetande, säsong- och feriearbetande. Även
fridagsregeln vid korttidsfrånvaro leder till ojämna effekter för dessa
kategorier försäkrade. Ett flertal motioner berör frågan om en rättvisare
ersättningsnivå för de nämnda grupperna. I motion Sf336 av Margareta
Andrén m. fl. begärs att ett aktivt utredningsarbete skall bedrivas i syfte att
uppnå samma kompensationsnivå, 90 %, för deltidsarbetande m. fl. som för
andra försäkrade. I motionerna Sf243 (yrkande 3) av Rune Gustavsson,
Sf245 av Lars Werner m. fl. (yrkande 2) och Sf257 av Hans Dau och Ingrid
Hemmingsson begärs förslag i samma syfte medan Rosa Östh m. fl. i motion
Sf346 begär beslut i frågan. Yrkande 1 i motion Sf245 tar särskilt upp
sjukpenningberäkningen för feriearbetande studerande. Motionärerna begär
ett skyndsamt förslag om ändrad sjukpenningberäkning för denna
kategori försäkrade så att sjukpenningen kompenserar inkomstbortfallet till
90 %. Även i motion Sf250 av Ove Karlsson m.fl. begärs en översyn av
sjukpenningförsäkringens regler i detta syfte. Vidare begärs i denna motion
och i motion Sf215 av Bo Finnkvist och Hans Rosengren att arbetslöshetsersättningen
skall utgöra sjukpenninggrundande inkomst för att säsongarbetande
som har återkommande arbetslöshetsperioder skall erhålla ett bättre
sjukpenningskydd.
Ett närliggande problem tas upp i motion Sf208 av Jan Hyttring och Bertil
Jonasson. Motionärerna vänder sig mot att man vid beräkning av sjukpenninggrundande
inkomst beaktar den försäkrades förväntade inkomster av
eget arbete endast om dessa kan antas utgå under minst sex månader i följd.
Härigenom kan, anför motionärerna, tillfälliga inkomstökningar till följd av
att en deltidsarbetande t. ex. tar ett kortare vikariat på heltid inte beaktas.
Motionärerna begär förslag om ändrade tillämpningsföreskrifter så att även
tillfälliga inkomstökningar kan beaktas.
Utskottet är väl medvetet om de problem i kompensationshänseende som
nuvarande regler om sjukpenningberäkningen medför för deltidsarbetande
m. fl. Utskottet har också tidigare vid ett flertal tillfällen framhållit angelägenheten
av att frågan får en lösning. När frågan senast behandlades i
utskottets betänkande SfU 1984/85:20 hänvisade utskottet till att SAF och
LO i februari 1985 träffat en överenskommelse om vissa rekommendationer
för förbundens förhandlingar i 1985 års avtalsrörelse och att frågan om
sjukersättning till arbetare tagits upp i överenskommelsen. Parterna hade
bl. a. enats om att gemensamt och i kontakt med statsmakterna utreda
nuvarande sjukersättningssystem i syfte att nå likvärdiga villkor för olika
kategorier anställda.
Efter fortsatta överläggningar i frågan har SAF och LO i en skrivelse till
SfU 1985/86:16
5
Rättelse: S. 15 rad 10 och 11 nedifrån. Står: 5 Rättat till: 3
regeringen den 21 januari 1986 hemställt att regeringen under våren 1986
lägger fram förslag om ändring av reglerna i lagen om allmän försäkring om
bestämmande av sjukpenning i fall där sjukperioden omfattar högst sju dagar
i följd. Parterna föreslår att ersättning i normalfallet bestäms så att ersättning
utges för varje arbetstimme som skulle ha utförts i den försäkrades
förvärvsarbete med 90 % av hans sjukpenninggrundande årsinkomst (SGI)
dividerad med en divisor som motsvarar årsarbetstiden vid en veckoarbetstid
om 40 timmar i genomsnitt per helgfri vecka. Försäkrad som vid tidpunkten
för insjuknandet arbetar enligt ett tjänstgöringsschema med lägre veckoarbetstid
än 40 timmar i genomsnitt per helgfri vecka skall hos försäkringskassan
kunna begära att ersättningen bestäms med tillämpning av en lägre
divisor som beräknats med hänsyn till den lägre veckoarbetstiden. Avslutningsvis
framhålls i skrivelsen att det är angeläget att reformen kan
genomföras så snart som möjligt.
Utskottet har erfarit att jämsides med det arbete som pågår inom
regeringskansliet för att lösa de aktualiserade problemen har riksförsäkringsverket
tillsatt en arbetsgrupp för att se över vilka tekniska lösningar som är
mest ändamålsenliga för att uppnå en mer rättvis kompensationsnivå. Bl. a.
övervägs en lösning där försäkringsersättningen i högre grad än för närvarande
är beroende av det verkliga inkomstbortfallet.
Utskottet, som ånyo kraftigt vill understryka angelägenheten av att
problemen med sjukpenning för försäkrade som har sin arbetstid ojämnt
fördelad snarast får en tillfredsställande lösning, anser med det anförda att
motionerna Sf336 yrkande 3, Sf243 yrkande 3, Sf245 yrkandena 1 och 2,
Sf257, Sf346 yrkande 1 och Sf208 inte för närvarande behöver föranleda
någon riksdagens åtgärd. Även syftet med motionerna Sf250 och Sf215 får
anses tillgodosett med det ovan anförda. Vad särskilt gäller yrkandena i dessa
båda motioner om att arbetslöshetsersättningen bör utgöra sjukpenninggrundande
inkomst vill utskottet erinra om att denna fråga behandlats av
sjukpenningkommittén i dess slutbetänkande SOU 1983:48, Egenföretagares
sjukpenning m. m. Kommittén framhåller att sjukpenningen är avsedd att
utgöra ersättning för förlorad förvärvsinkomst och att det är principiellt
oriktigt att låta storleken på arbetslöshetsersättningen vara sjukpenninggrundande.
Ytterligare en motion berör kompensationsnivån inom sjukpenningförsäkringen.
Görel Bohlin anför i motion Sf212 att kompensationen vid
sjukdom kan överstiga den förlorade inkomsten i fall då en anställd försäkrad
har sin sjukpenninggrundande inkomst grundad inte bara på lön utan också
på olika naturaförmåner som får behållas vid sjukdom. Hon begär en
utredning om åtgärder för att förhindra en sådan överkompensation.
Riksdagen har vid såväl 1983/84 års som 1984/85 års riksmöten på förslag
av utskottet avslagit motioner med liknande syfte. Utskottet har därvid
framhållit att värdet av naturaförmåner vid beräkningen av sjukpenninggrundande
inkomst m. m. med nödvändighet bygger på en schablonmässig
beräkning. Så t. ex. ingår endast vissa slag av naturaförmåner i beräkningsunderlaget.
Möjligheten att utnyttja förmånerna under sjukdom varierar också
avsevärt mellan olika försäkrade. Skulle förmånerna i fråga undantas helt
från beräkningsunderlaget för sjukpenninggrundande inkomst skulle detta
SfU 1985/86:16
6
leda till en för låg sjukpenning. För en helt rättvisande kompensationsnivå SfU 1985/86:16
erfordras en särskild utredning vid varje sjukfall om i vilken utsträckning
förmånerna kunnat utnyttjas. Kostnaden för administrationen av ett sådant
utredningsförfarande skulle inte heller svara mot de besparingar som skulle
kunna göras i de fall sjukpenningen reducerades i förhållande till de under
sjukdomstiden utnyttjade naturaförmånerna.
Utskottet finner inte anledning till ändrat ställningstagande och avstyrker
bifall till motion Sf212.
Sjukpenningberättigande tillstånd
En förutsättning för att nedsättning av arbetsförmågan skall grunda rätt till
sjukpenning är att nedsättningen förorsakas av sjukdom. Någon definition av
sjukdomsbegreppet finns inte i AFL, utan det har överlåtits till de tillämpande
myndigheterna att ange omfattningen av detta.
När den försäkrade är föremål för rehabiliteringsåtgärder skall arbetsförmågan
anses vara nedsatt i den mån han på grund av åtgärden är förhindrad
att utföra förvärvsarbete. Med rehabiliteringsåtgärder avses åtgärd som är
ägnad att förkorta sjukdomstiden eller helt eller delvis förebygga eller häva
nedsättning av arbetsförmågan.
Görel Bohlin anför i motion Sf213 att sjukdomsbegreppet enligt lagen om
allmän försäkring i praktiken är synnerligen vagt. Genom begreppets
oklarhet har sjukpenningen på ett icke önskvärt sätt kommit att övergå till att
bli en ersättning för minskat välbefinnande eller för bristande social
anpassning och sjukpenning utges i fall där sociala bidrag och framför allt
socialvård borde vara självklar. Detta försvårar enligt motionären rehabiliteringsarbetet
vid t. ex. alkoholism och narkomani. Hon begär att en utredning
ser över sjukdomsbegreppet i syfte att åstadkomma en klarare avgränsning.
Den fråga motionären tagit upp har enligt vad utskottet inhämtat nyligen
aktualiserats inom den i fjol tillkallade kommittén (S 1985:02) för översyn av
sjukförsäkringens roll när det gäller förebyggande åtgärder och i samband
med rehabilitering. Med hänsyn till att frågan sålunda redan är föremål för
utredning bör motion Sf213 inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.
Andre vice talman Karl Erik Eriksson och Elver Jonsson tar i motion Sf239
upp frågan om rätten till sjukpenning för reumatiker och psoriatiker vid
sjukvårdande behandling i utlandet. Enligt motionärerna finns inte några
fasta regler härom som gäller alla patienter och de begär att frågan löses,
exempelvis genom anvisningar från riksförsäkringsverket till läkare beträffande
utlandsvården.
Utskottet har vid flera tillfällen avslagit motioner med samma syfte som
den nu förevarande (SfU 1982/83:13 och 17, 1983/84:24 samt 1984/85:20).
Utskottet har i samband härmed redogjort för gällande bestämmelser på
området dels inom AFL, dels i riksförsäkringsverkets kungörelse RFFS
1981:4. Enligt kungörelsen skall, i de fall den försäkrade beretts vård
utomlands av sjukvårdshuvudman och vården bekostas av sjukvårdshuvudmannen,
vården anses som en åtgärd i rehabiliteringssyfte. Vården grundar
följaktligen rätt till sjukpenning enligt de särskilda bestämmelser i AFL som
gäller rehabiliteringssituationer. Utskottet erinrade också om att riksförsäkringsverkets
nämnda kungörelse har kompletterats med anvisningar till
försäkringskassorna för handläggning av ansökningar om sjukpenning vid
utlandsvård. Anvisningarna gäller såväl situationer där vården bekostas av
sjukvårdshuvudmännen, i vilka fall utlandsvården så gott som undantagslöst
administreras av Svenska Utlandsvård AB (SUVAB), som situationer där
vården inte bekostas av sjukvårdshuvudmännen. Även i de senare fallen kan
vården administreras av SUVAB. Den kan också administreras eller
bekostas till någon del av särskild organisation. Försäkringskassorna skall i
de fall vården inte bekostas av sjukvårdshuvudmännen infordra nödvändigt
medicinskt underlag för ärendets prövning. Därefter prövas om vården utgör
en rehabiliteringsåtgärd som grundar rätt till sjukpenning eller om rätt till
sjukpenning föreligger på sedvanliga grunder. Med hänsyn till de nämnda
bestämmelserna och anvisningarna och till att det inte är möjligt att införa
längre gående generella regler om rätt till sjukpenning vid utlandsvård har
utskottet inte funnit anledning till någon åtgärd från riksdagens sida.
Utskottet vidhåller sin tidigare ståndpunkt i frågan och avstyrker bifall till
motion Sf239.
Egenföretagares sjukpenningskydd
Sjukpenninggrundande inkomst för den som har inkomst av annat förvärvsarbete
än anställning beräknas i princip med ledning av den försäkrades
taxering. Inkomsten av annat förvärvsarbete får dock inte beräknas högre än
vad som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning.
Har en försäkrad under en följd av år redovisat lägre skatterättslig
nettointäkt än vad som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för
annans räkning skall enligt riksförsäkringsverkets föreskrifter hans sjukpenninggrundande
inkomst av detta arbete beräknas med ledning av de tre
senaste årens taxering. Den sjukpenninggrundande inkomsten får emellertid
beräknas till högre belopp än den skatterättsliga nettointäkten i de fall den
försäkrade på grund av särskilda förhållanden har en låg taxerad inkomst.
Sådana förhållanden kan vara att verksamheten befinner sig i ett uppbyggnadsskede
eller att stark skuldbelastning, ändrade förvärvsförhållanden eller
tillfälliga förluster föreligger. Den som har inkomst av annat förvärvsarbete
än anställning har möjlighet att välja karenstid inom sjukpenningförsäkringen
om 3 eller 30 dagar. Val av karenstid föranleder en motsvarande
nedsättning av sjukförsäkringsavgiften. Om anmälan om karenstid gjorts
kan den försäkrade övergå till kortare eller ingen karenstid under förutsättning
att han inte fyllt 55 år. Ändringen i karenstiden får dock inte tillämpas
vid sjukdom som inträffat innan ändringen blivit gällande.
Bengt Kindbom och Gösta Andersson begär i motion Sf311 att en särskild
sjukförsäkringsform inom den allmänna försäkringen för egenföretagare
utreds. Motionärerna kritiserar nuvarande system som enligt dem missgynnar
egenföretagare i flera hänseenden. Dels reduceras förmånerna när
rörelsen ger ett resultat som överstiger lönen för en jämförbar anställd, dels
får egenföretagare med låga inkomster ett dåligt socialt skydd. Det senare
sammanhänger med att rörelseresultatet för denna grupp i regel påverkas
negativt av en betydande del kapitalkostnader i form av skuldräntor. För att
åstadkomma ett rimligt socialt skydd för egenföretagare bör enligt motionä
-
SfU 1985/86:16
8
rerna en grundtrygghet finnas inom försäkringen i form av ett garantibelopp
lika för alla upp till en viss inkomstnivå. Därutöver bör införas en frivillig
försäkring där premien relateras till utgående förmåner, karenstid m.m.
Utskottet behandlade en motion med likartat syfte vid fjolårets riksmöte i
betänkande SfU 1984/85:12. Utskottet avstyrkte därvid att en generell
grundsjukpenning motsvarande garantibeloppet inom föräldraförsäkringen
skulle införas i sjukpenningförsäkringen med hänsyn till att utskottet
samtidigt tillstyrkte ett förslag från regeringen i proposition 1984/85:78 om
att den frivilliga sjukförsäkringen skulle byggas ut till en högsta ersättningsnivå
motsvarande garantibeloppet inom föräldraförsäkringen. Utskottet erinrade
också om att sjukpenningkommittén funnit en lösning med en särskild
frivillig försäkring för egenföretagare inom försäkringssystemet förenad med
en rad nackdelar av såväl praktisk som principiell natur. Kommittén hade
ansett att argumenten för att egenföretagare alltjämt skulle omfattas av den
obligatoriska försäkringen vägde tyngre än argumenten för att de skulle stå
utanför. Mot denna bakgrund kunde utskottet inte biträda motionsförslaget,
och utskottet finner inte nu anledning till ändrat ställningstagande. Utskottet
avstyrker följaktligen bifall till motion Sf311.
Ytterligare en motion berör egenföretagares sjukpenningskydd, nämligen
motion Sf263 av Stig Josefson m. fl. Motionärerna anser att vid övergången
till kortare karenstid inom sjukpenningförsäkringen skall kravet på att den
försäkrade ej skall ha fyllt 55 år tas bort.
Utskottet vill erinra om att fr. o. m. den 1 januari i år har villkoren för
övergång till kortare karenstid mjukats upp genom att ett tidigare villkor om
att den försäkrade måste ha god hälsa tagits bort enligt förslag härom i
proposition 1984/85:78. I det förenämnda betänkandet SfU 1984/85:20
behandlade utskottet ett motionsyrkande om att åldersgränsen 55 år skulle
slopas. Utskottet anförde att det kvarvarande åldersvillkoret fick ses som ett
resultat av en försäkringsmässigt kalkylerad risk, och avskaffandet av detta
villkor skulle enligt utskottets mening rubba förutsättningarna för försäkringens
finansiering. Utskottet, som avstyrkte bifall till motionerna i fråga,
vidhåller sitt tidigare ställningstagande och avstyrker bifall till motion Sf263.
Hemar betandes sjukpenningskydd
Fr. o. m. den 1 januari 1986 har den frivilliga sjukpenningförsäkringen byggts
ut. Den omfattar alla som inte är obligatoriskt försäkrade för en sjukpenning
som uppgår till garantinivån inom föräldraförsäkringen, för närvarande 48
kr. per dag, och som inte uppbär hel ålders- eller förtidspension. Det högsta
ersättningsbeloppet skall motsvara garantinivån och lägsta beloppsnivån är
20 kr. Samtidigt har möjligheterna att bli hemmamakeförsäkrad inom den
obligatoriska sjukpenningförsäkringen upphört, och försäkringen har bibehållits
endast för den som var hemmamakeförsäkrad vid utgången av år 1985.
Rätten att stå kvar i försäkringen gäller till dess den försäkrade får en
sjukpenninggrundande inkomst eller tecknar frivillig sjukpenningförsäkring
för ett sjukpenningbelopp om lägst 20 kr. per dag.
Två motioner syftar till att hemarbetande skall erhålla ett sjukpenningskydd
inom den obligatoriska sjukpenningförsäkringens ram. I motion Sf243
SfU 1985/86:16
9
av Rune Gustavsson m. fl. begärs förslag om en grundtrygghet för hemarbetande
så att sjukersättning motsvarande garantinivån inom föräldraförsäkringen
kan utgå. I motion Sf228 av Alf Svensson begärs förslag om ett sådant
försäkringsskydd för hemarbetande med barn under 16 år.
Motsvarande motionsyrkanden har tidigare avstyrkts av utskottet i
betänkandet SfU 1984/85:20 med hänvisning till att det inte finns anledning
att, samtidigt som möjligheten att teckna frivillig sjukpenningförsäkring för
ett belopp motsvarande garantibeloppet införts, förorda ett motsvarande
försäkringsskydd inom den allmänna försäkringen. Utskottet vidhåller
denna inställning och avstyrker bifall till motionerna Sf243 och Sf228 i
motsvarande delar.
Bidrag till barn- och ungdomstandvård
I samband med riksdagsbeslutet år 1973 om en allmän tandvårdsförsäkring
för vuxna (prop. 1973:45, SfU 20 och rskr. 212) fick landstingskommunerna
ett lagfäst ansvar för barn- och ungdomstandvården och för specialistvården.
För att säkra utbyggnaden av barn- och ungdomstandvården beslöts samtidigt
att ett visst bidrag skulle utgå till tandvårdens huvudmän till utgången av
år 1979. Med hänsyn till att barn- och ungdomstandvården vid denna
tidpunkt ännu inte var fullt utbyggd förlängdes ersättningsreglerna i första
hand fram t. o. m. år 1982 och bidraget har härefter årligen förlängts.
Ersättningsbeloppet utgör för närvarande årligen 360 kr. per individ i åldern
0—19 år och det totala bidraget till huvudmännen utgör 735 milj. kr.
I propositionen framhålls att barn- och ungdomstandvården numera är
fullt utbyggd inom samtliga landsting. Bidraget till landstingen bör därför tas
bort fr. o. m. år 1987.
Motionärerna i motion Sf298 av Lars Werner m. fl. och motion Sf336 av
Margareta Andrén m. fl. (yrkande 16) motsätter sig att bidraget tas bort. I
den förstnämnda motionen framhålls att bortfallet av bidraget medför att
många landsting i en redan ansträngd ekonomi tvingas till personalnedskärningar
och försämringar av de förebyggande insatserna, något som hotar det
framgångsrika tandvårdsarbetet.
Såsom framgår av det ovan anförda infördes bidraget till landstingen med
den uttryckliga förutsättningen att det skulle utgöra ett stimulansbidrag så
länge barn- och ungdomstandvården var under uppbyggnad. Med hänsyn till
att utbyggnaden nu är fullföljd i samtliga landsting anser utskottet att några
invändningar inte kan riktas mot att bidraget tas bort. Inte minst mot
bakgrunden av att det ligger i landstingens eget intresse att fortsätta med den
framgångsrika förebyggande barntandvården för att undvika senare kostnader
för reparativa arbeten anser utskottet att farhågorna för att slopandet av
bidraget skulle hota tandvårdshälsovården är överdrivna. Utskottet avstyrker
sålunda bifall till motionerna Sf298 i motsvarande del och Sf336 (yrkande
16).
SfU 1985/86:16
10
Anslagsberäkningen m. m.
SfU 1985/86:16
I propositionen föreslås att under anslaget Bidrag till sjukförsäkringen för
budgetåret 1986/87 skall anvisas ett förslagsanslag av 5 005 000 000 kr.
I motion Sf342 (yrkandena 2 och 5) av Nils Carlshamre m. fl. föreslås som
en konsekvens av de förslag till besparingar inom sjukförsäkringen som lagts
fram i motionen att anslaget skall beräknas till 4 920 000 000 kr. och att
sjukförsäkringsavgiften skall sänkas med 0,75 procentenheter och folkpensionsavgiften
höjas i motsvarande mån. I motion Sf298 av Lars Werner m. fl.
föreslås att anslaget skall höjas med 370 milj. kr. till följd av förslaget i samma
motion om att bidragen till landstingskommunerna för barn- och ungdomstandvård
bör behållas.
Utskottet, som ovan avstyrkt såväl motionsförslagen om besparingar inom
sjukpenningförsäkringen som motionsförslagen om att bidraget till landstingen
för barn- och ungdomstandvård skall behållas, har ingen erinran mot
regeringens förslag till anslagsberäkning och avstyrker motionerna Sf342
(yrkandena 2 och 5) och Sf298 i motsvarande del.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande besparingar inom sjukförsäkringen
att riksdagen avslår motion 1985/86: Sf342 yrkande 1 i motsvarande del
och motion 1985/86:Sf336 yrkandena 1 och 2,
2. beträffande kompensationsnivån för deltidsarbetande m. fl.
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sf208, 1985/86:Sf215, 1985/
86:Sf243 yrkande 3, 1985/86:Sf245, 1985/86:Sf250, 1985/86:Sf257,
1985/86:Sf336 yrkande 3 och 1985/86:Sf346 yrkande 1,
3. beträffande naturaförmåner
att riksdagen avslår motion 1985/86: Sf212,
4. beträffande översyn av sjukdomsbegreppet
att riksdagen avslår motion 1985/86: Sf213,
5. beträffande sjukvårdande behandling utomlands
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sf239,
6. beträffande särskild sjukpenningförsäkring för egenföretagare
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sf311,
7. beträffande 55-årsgränsen
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sf263,
8. beträffande hemarbetandes sjukpenningskydd
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sf228 yrkande 2 och 1985/
86:Sf243 yrkande 4,
9. beträffande tandvårdsbidraget
att riksdagen avslår motion 1985/86 :Sf298 i motsvarande del och
motion 1985/86:Sf336 yrkande 16,
10. beträffande medelsanvisning m. m.
att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion
1985/86:Sf342 yrkandena 2 och 5 och motion 1985/86:Sf298 i motsva
-
11
rande del till Bidrag till sjukförsäkringen för budgetåret 1986/87
anvisar ett förslagsanslag av 5 005 000 000 kr.
Stockholm den 8 april 1986
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Doris Håvik
Närvarande: Doris Håvik (s), Nils Carlshatnre (m), Börje Nilsson (s), Ralf
Lindström (s), Margareta Andrén (fp), Ulla Johansson (s), Gullan Lindblad
(m), Lena Öhrsvik (s), Nils-Olof Gustafsson (s), Siri Häggmark (m).
Ingegerd Elm (s), Rune Backlund (c), Margo Ingvardsson (vpk), Barbro
Sandberg (fp) och Gunhild Bolander (c).
Reservationer
1. Besparingar inom sjukförsäkringen (mom. 1)
Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 4 med ”Utskottet har”
och slutar på s. 5 med ”behandlade delar.” bort ha följande lydelse:
Såsom framhållits i motion Sf342 kräver såväl det statsfinansiella som det
samhällsekonomiska läget betydande besparingar. Socialförsäkringens
transfereringar motsvarar ungefär en fjärdedel av landets privata konsumtion.
Även regeringen framhåller i budgetpropositionen nödvändigheten av
återhållsamhet med samhällsutgifterna. Utskottet delar denna uppfattning
och finner att de i motion Sf342 föreslagna besparingarna inom sjukpenningförsäkringen
inte nämnvärt påverkar den sociala standarden, allra helst med
hänsynstagande till förslagen om kraftigt sänkta marginalskatter i motion
1985/86:Sk279 av Ulf Adelsohn m. fl. angående skattepolitiken. Utskottet
föreslår således att en självrisk införs i sjukpenningförsäkringen som i
enlighet med förslaget i motion Sf342 innebär att kortare sjukperioder ger
lägre kompensation. Jämfört med hela karensdagar (utöver anmälningsdagen)
medför den i motionen föreslagna konstruktionen den fördelen att
ingen genom oturlig fördelning på året av inträffad sjukdom blir utan
ersättning. Genom den i den nämnda motionen Sk279 föreslagna marginalskattereformen
blir det som regel endast en liten minskning av behållningen
under de tio första dagarna och därefter en ökad behållning i förhållande till
nuläget. För t. ex. en industriarbetare med en genomsnittlig årslön medför
marginalskattereformen fullt genomförd att behållningen av sjukpenningen
efter skatt då ökar, trots att den generella ersättningsnivån inom sjukpenningförsäkringen
sänks till 80 %. Dessutom motverkas effekterna av en
långvarig inkomstsänkning av att ersättningsnivån stiger till 90 % efter tre
månaders sjukdom.
Utskottet tillstyrker således förslaget i motion Sf342 om sänkt kompensationsnivå
och ändrade regler för insjuknandedagen inom sjukpenningförsäk
-
SfU 1985/86:16
12
ringen. Regeringen bör lägga fram förslag till lagändringar i lagen om allmän
försäkring och socialavgiftslagen i enlighet med vad som anförts i motionen i
så god tid att förslaget kan träda i kraft den 1 januari 1987.
dels att utskottet under moment 1 bort hemställa
1. beträffande besparingar inom sjukförsäkringen
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf342 yrkande 1 i
motsvarande del och med anledning av motion 1985/86:Sf336 yrkandena
1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
2. Besparingar inom sjukförsäkringen (morn. 1)
Margareta Andrén och Barbro Sandberg (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 4 med ”Utskottet har”
och slutar på s. 5 med ”behandlade delar.” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion Sf336 att det statsfinansiella läget
gör det nödvändigt att försöka finna besparingsmöjligheter även inom
socialförsäkringarna. Besparingarna måste emellertid utformas så att belastningen
på varje enskild individ blir så liten som möjligt och att belastningen
sprids ut på många människor. Förslaget i motion Sf336 om sänkt kompensationsnivå
inom sjukpenningförsäkringen till 80 % under de 30 första dagarna
under ett år och ändrade regler för att göra insjuknandedagen effektiv
tillgodoser enligt utskottets uppfattning dessa krav. För den som är
genomsnittligt sjuk och har en genomsnittlig inkomst medför förslaget en
sänkt ersättning per år, efter skatt, med ca 300 kr. För en normalinkomsttagare
blir försämringen aldrig större än 450 kr. per år.
Utskottet tillstyrker sålunda motion Sf336 yrkandena 1 och 2 och anser att
regeringen bör lägga fram förslag till förändrade regler i sjukpenningförsäkringen
fr. o. m. den 1 juli 1986 i enlighet med vad som anförts i motionen.
dels att utskottet under moment 1 bort hemställa
1. beträffande besparingar inom sjukförsäkringen
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf336 yrkandena 1 och 2
och med avslag på motion 1985/86:Sf342 yrkande 1 i motsvarande del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Kompensationsnivån för deltidsarbetande m. fl. (mom. 2)
Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Utskottet,
som” och slutar med ”ovan anförda.” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att de påtalade orättvisorna i
kompensationshänseende för deltidsarbetande m. fl. skyndsamt undanröjs.
Oavsett vilka avtal parterna på arbetsmarknaden träffat sinsemellan måste
det ankomma på statsmakterna att rätta till de nuvarande missförhållandena
så att alla försäkrade - oavsett om de tillhör ett avtalsområde eller ej -omfattas av rättvisare regler. Regeringen måste därför skyndsamt ta upp och
SfU 1985/86:16
13
pröva frågan i syfte att kunna föreslå riksdagen en allmängiltig, rättvis
lösning av kompensationsproblemet vid korttidssjukdom för de nu aktuella
kategorierna försäkrade.
Med det anförda, som med bifall till motion Sf257 bör ges regeringen till
känna, tillgodoses också syftet med motionerna Sf336 yrkande 3, Sf243
yrkande 3, Sf245 yrkandena 1 och 2, Sf346 yrkande 1, Sf208, Sf250och Sf215.
dels att utskottet under moment 2 bort hemställa
2. beträffande kompensationsnivån för deltidsarbetande m.fl.
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf257 och med anledning
av motionerna 1985/86:Sf208, 1985/86:Sf215, 1985/86:Sf243 yrkande
3, 1985/86:Sf245, 1985/86:Sf250, 1985/86:Sf336 yrkande 3 och 1985/
86:Sf346 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
4. Kompensationsnivån för deltidsarbetande m. fl. (mom. 2)
Rune Backlund och Gunhild Bolander (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Utskottet
som” och slutar med ”ovan anförda.” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är de nuvarande bestämmelserna för sjukersättning
till deltidsarbetande, skiftarbetande och feriearbetande så uppenbart
orättvisa att de måste rättas till. Målet måste vara att alla når den avsedda
ersättningsnivån, 90 %, för de dagar de är borta från arbetet. Såsom begärts i
motion Sf243 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna att
frågan skall utredas och förslag föreläggas riksdagen så att den nämnda
målsättningen uppnås. Med det anförda tillgodoses motionerna Sf257, Sf336
yrkande 3, Sf245 yrkandena 1 och 2, Sf346 yrkande 1, Sf208, Sf250och Sf215.
dels att utskottet under moment 2 bort hemställa
2. beträffande kompensationsnivån för deltidsarbetande m.fl.
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf243 yrkande 3 och med
anledning av motionerna 1985/86:Sf208, 1985/86:Sf215, 1985/
86:Sf245, 1985/86:Sf250. 1985/86:Sf257, 1985/86:Sf336 yrkande 3 och
1985/86:Sf346 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
5. Kompensationsnivån för deltidsarbetande m. fl. (mom. 2)
Margo Ingvardsson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Utskottet
som” och slutar med ”ovan anförda.” bort ha följande lydelse:
För de studerande innebär de nuvarande bestämmelserna om sjukpenningberäkning
en ekonomisk katastrof vid sjukdom under feriearbete. Även
deltidsarbetande, skiftarbetande och andra grupper säsongarbetande får vid
korttidssjukdom en oacceptabelt låg sjukpenning. Utskottet anser att dessa
orättvisor måste rättas till. För de studerandes del skulle, såsom framhållits i
motion Sf245, frågan kunna lösas på det sätt deras organisationer föreslagit
SfU 1985/86:16
14
genom att den förväntade månadsinkomsten delas med 30 dagar och att
sjukpenningen beräknas utifrån detta under arbetsperioderna. Den förväntade
inkomsten anmäls då till försäkringskassan sju dagar innan den träder i
kraft.
Utskottet tillstyrker sålunda bifall till motion Sf245 och anser att regeringen
skyndsamt bör lägga fram förslag till ändrad beräkning av sjukpenning för
studerande så att sjukpenningen under arbetsperioden utgår i samma
förhållande till inkomsten som för dem som har arbetsinkomsten jämnt
fördelad över året. Vidare bör regeringen lägga fram förslag till en förändrad
beräkning av sjukpenning för säsong-, skift- och deltidsarbetande så att de
erhåller en i förhållande till inkomsten rättvisare sjukpenning. Härigenom
tillgodoses även syftet med motionerna Sf336 yrkande 3, Sf243 yrkande 3,
Sf257, Sf346 yrkande 1, Sf208, Sf250 och Sf215.
dels att utskottet under moment 2 bort hemställa
2. beträffande kompensationsnivån för deltidsarbetande m.fl.
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf245 och med anledning
av motionerna 1985/86:Sf208, 1985/86:Sf215, 1985/86:Sf243 yrkande
3, 1985/86:Sf250, 1985/86:Sf257, 1985/86:Sf336 yrkande 3 och 1985/
86:Sf346 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
6. Naturaförmåner (morn. 3)
Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 6 med "Riksdagen
har" och slutar på s. 7 med "motion Sf212." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det i motion Sf212 påtalade förhållandet att ersättningen
vid sjukdom - i de fall den sjukpenninggrundande inkomsten grundar sig
på naturaförmåner - kan överstiga den förlorade inkomsten är stötande. Det
finns därför anledning för regeringen att låta utreda vilka åtgärder som kan
vidtas för att hindra den nämnda överkompensationen. Det anförda bör
riksdagen med bifall till motion Sf212 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottet under moment 3 bort hemställa
3. beträffande naturaförmåner
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf212 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
7. Särskild sjukpenningförsäkring för egenföretagare
(mom. 6)
Rune Backlund och Gunhild Bolander (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "Utskottet
behandlade" och slutar med "motion Sf311." bort ha följande lydelse:
Såsom framhållits i motion Sf311 har de nuvarande reglerna för sjukförsäkringen
för egenföretagare på flera punkter allvarliga brister. Bl. a. har
SfU 1985/86:16
15
försäkringskassorna ofta stora svårigheter att fastställa en rättvis och i
förhållande till arbetsinsatsen rimlig sjukersättning. Vidare har avgiftssystemet
ogynnsamma konsekvenser för egenföretagare eftersom de kan få sin
sjukersättning sänkt till en nivå som ligger långt under den avgiftsgrundande
inkomsten i de fall de har inkomster som är högre än vad som anses normalt
inom branschen. Dessutom omgärdas egenföretagarnas sjukförsäkring av en
omfattande byråkrati. Utskottet delar därför den uppfattning som förs fram i
motionen om att sjukförsäkringen bör reformeras så att alla egenföretagare
tillförsäkras en ekonomisk grundtrygghet vid sjukdom samt att de därutöver
får möjlighet att teckna frivillig tilläggsförsäkring. Fördelarna med en sådan
allmän grundtrygghet med rätt till frivillig tilläggsförsäkring är enligt
utskottets mening betydande. Egenföretagarna får härigenom förmåner som
motsvarar erlagda avgifter, och vidare skapar den frivilliga tilläggsförsäkringen
en ekonomisk trygghet som den nuvarande obligatoriska sjukförsäkringen
saknar. Dessutom blir egenföretagarnas sjukförsäkring med en
ekonomisk grundtrygghet som är lika för alla enkel att administrera.
Regeringen bör därför framlägga förslag till sjukförsäkringssystem för
egenföretagare i enlighet med vad som begärts i motion Sf311.
dels att utskottet under moment 6 bort hemställa
6. beträffande särskild sjukpenningförsäkring för egenföretagare
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf311 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
8. Hemarbetandessjukpenningskydd (mom. 8)
Rune Backlund och Gunhild Bolander (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med "Motsvarande
motionsyrkanden” och slutar med ”motsvarande delar.” bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser att hemarbetande är en missgynnad grupp inom sjukförsäkringen.
Denna grupp saknar nämligen den ekonomiska grundtrygghet vid
sjukdom som borde vara en självklar rättighet för alla. Visserligen kan
hemarbetande teckna en frivillig försäkring som ger en sjukpenning upp till
garantinivån inom föräldraförsäkringen (för närvarande 48 kr.), men en
sådan sjukpenning borde i stället erbjudas dem inom den obligatoriska
försäkringens ram. Utskottet tillstyrker därför förslaget i motion Sf243 att
regeringen skall lägga fram förslag om ett grundtrygghetsskydd för hemarbetande
inom sjukförsäkringen i enlighet med det ovan anförda. Härigenom
tillgodoses även motion Sf228.
dels att utskottet under moment 8 bort hemställa
8. beträffande hemarbetandes sjukpenningskydd
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf243 yrkande 4 och med
anledning av motion 1985/86:Sf228 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
SfU 1985/86:16
16
9. Tandvårdsbidraget och medelsanvisning m. m.
(mom. 9 och 10)
Margareta Andrén (fp), Barbro Sandberg (fp) och Margo Ingvardsson (vpk)
anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Såsom
framgår” och slutar med ”(yrkande 16).” bort ha följande lydelse:
Propositionens förslag om att bidraget till barn- och ungdomstandvården
skall tas bort kommer att innebära kännbara försämringar i ekonomin för
många landsting. Detta medför enligt utskottets mening att framför allt den
förebyggande barn- och ungdomstandvården hotas. Denna tandvård har
hittills gett ett mycket lyckat resultat i form av bättre tandhälsa, men med
kraftigt minskade resurser kan landstingen tvingas till personalnedskärningar
och försämringar av de förebyggande insatserna. Mot denna bakgrund
tillstyrker utskottet förslagen i motionerna Sf298 och Sf336 om att stimulansbidraget
för barn- och ungdomstandvården bör fortsätta att utgå. Medel
härför till den del bidraget finansieras genom statsbidrag, 15 %, bör anslås
under anslaget Bidrag till sjukförsäkringen.
dels att utskottet under moment 9 bort hemställa
9. beträffande tandvårdsbidraget
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Sf298 i motsvarande
del och 1985/86:Sf336 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
dels att utskottet - under förutsättning av bifall till reservanternas förslag
under moment 9 ovan - bort hemställa under moment 10
10. beträffande medelsanvisning m. m.
att riksdagen med anledning av propositionen och motion 1985/
86:Sf298 i motsvarande del och med avslag på motion 1985/86:Sf342
yrkandena 2 och 5 till Bidrag till sjukförsäkringen för budgetåret
1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 5 060 500 000 kr.
10. Medelsanvisning m. m. (mom. 10)
Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser- under
förutsättning av bifall till reservation 1 ovan - att utskottet under moment 10
bort hemställa
10. beträffande medelsanvisning m. m.
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf342 yrkandena 2 och 5
och med anledning av propositionen samt med avslag på motion
1985/86:Sf298 i motsvarande del till Bidrag till sjukförsäkringen för
budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 4 920 000 000 kr.
SfU 1985/86:16
17
Särskilda yttranden
SfU 1985/86:16
1. Kompensationsnivån för deltidsarbetande m. fl. (mom. 2)
Margareta Andrén och Barbro Sandberg (fp) anför:
Utskottet har kraftigt understrukit angelägenheten av att problemen med
sjukpenning för försäkrade som har sin arbetstid ojämnt fördelad snarast får
en tillfredsställande lösning. Med hänsyn till att utskottet tidigare gjort
tillkännagivande till regeringen i frågan (se SfU 1982/83:17) och till numera
pågående arbete inom regeringskansliet och riksförsäkringsverket finns
enligt vår mening för närvarande ingen anledning till ytterligare tillkännagivande
om utredning och förslag i frågan. Vi förutsätter därvid att arbetet med
att finna en lösning på problemen med den ojämna kompensationsnivån för
deltidsarbetande m. fl. bedrivs med största möjliga skyndsamhet.
2. Hemarbetandes sjukpenningskydd (mom. 8)
Gullan Lindblad och Siri Häggmark (båda m) anför:
Med hänsyn till det samhällsekonomiska läget har vi inte ansett oss kunna
föreslå en höjning av den s. k. hemmamakesjukpenningen, vilket hade varit
önskvärt och rimligt. Vid ärendets behandling i betänkandet SfU 1984/85:12
reserverade vi oss till förmån för bibehållande av dåvarande nivå för
hemmamakesjukpenningen med möjlighet för påbyggnad upp till föräldraförsäkringens
garantibelopp och en eventuell senare höjning när samhällsekonomin
så medger.
Riksdagsmajoriteten avskaffade emellertid hemmamakeförsäkringen enligt
tidigare system och införde en frivillig försäkring.
Vi anser i likhet med motionärerna att det vore önskvärt med en
hemmamakesjukpenning motsvarande garantinivån inom föräldraförsäkringen
men anser oss för närvarande ej kunna föreslå detta av samhällsekonomiska
skäl.
18
Innehållsförteckning SfU 1985/86:16
Propositionen 1
Motioner 1
Utskottet 3
Inledning 3
Sjukpenningförsäkringen 3
Allmänt om sjukpenning 3
Kompensationsnivån inom sjukpenningförsäkringen 4
Sjukpenningberättigande tillstånd 7
Egenföretagares sjukpenningskydd 8
Hemarbetandes sjukpenningskydd 9
Bidrag till barn- och ungdomstandvård 10
Anslagsberäkningen m. m 11
Hemställan 11
Reservationer 12
1. Besparingar inom sjukförsäkringen (m) 12
2. Besparingar inom sjukförsäkringen (fp) 13
3. Kompensationsnivån för deltidsarbetande m. fl. (m) 13
4. Kompensationsnivån för deltidsarbetande m. fl. (c) 14
5. Kompensationsnivån för deltidsarbetande m. fl. (vpk) 14
6. Naturaförmåner (m) 15
7. Särskild sjukpenningförsäkring för egenföretagare (c) 15
8. Hemarbetandes sjukpenningskydd (c) 16
9. Tandvårdsbidraget och medelsanvisning m. m. (fpoch vpk) 17
10. Medelsanvisning m. m. (m) 17
Särskilda yttranden
1. Kompensationsnivån för deltidsarbetande m. fl. (fp) 18
2. Hemarbetandes sjukpenningskydd (m) 18
19
gotab Stockholm 1986 10681