Socialförsäkringsutskottets
betänkande

1985/86:15

om folkpensioner m. m. (prop. 1985/86:100)

FEMTE HUVUDTITELN

1. Folkpensioner

Regeringen har under punkt D 2 (s. 59—61) föreslagit riksdagen att till
Folkpensioner för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av
48 100 000 000 kr.

Motioner

I motion 1985/86:Sf201 av Sonja Rembo (m) hemställs att riksdagen beslutar
om en sådan ändring i lagen om allmän försäkring att blivande ålderspensionärer
slipper ansöka om sin pension.

I motion 1985/86:Sf207 av Lennart Brunander och Marianne Andersson (c)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av de nu
gällande reglerna för utbetalande av änkepension i enlighet med vad som
anförts i motionen.

I motion 1985/86: Sf209 av Rune Thorén och Marianne Andersson (c)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om rätt för förälder att retroaktivt få tillgodoräkna sig
ATP-år för vård av egna barn.

I motion 1985/86:Sf223 av Pär Granstedt (c) föreslås att riksdagen beslutar
att hemställa hos regeringen om åtgärder för att säkerställa att det faktum att
en förtidspensionerad påbörjar en utbildning inte skall tas som motiv för att
ompröva förtidspensionen.

I motion 1985/86:Sf231 av Margitta Edgren (fp) hemställs att riksdagen
beslutar att rutinerna för ålderspensioneringen förenklas enligt vad som
anförs i motionen.

I motion 1985/86:Sf232 av Göran Ericsson (m) hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om en lägsta
beloppsgräns i den allmänna försäkringen.

I motion 1985/86:Sf235 av Alf Svensson (c) hemställs att riksdagen beslutar
att hos regeringen begära förslag till införande av ett frivilligt sabbatsår
mellan 45 och 55 år i enlighet med motionen. 1

SfU

1985/86:15

1 Riksdagen 1985/86. 11 sami. Nr 15

I motion 1985/86:Sf243 av Rune Gustavsson m. fl. hemställs
2. att riksdagen beslutar att pensionstillskott skall utgå till alla pensionärer
med låg eller ingen ATP.

I motion 1985/86:Sf246 av Lennart Brunander (c) hemställs att riksdagen
beslutar begära att regeringen framlägger förslag om att förändra ATPreglerna
så att den bestraffning som nu sker av vissa pensionärer upphör.

I motion 1985/86:Sf248 av Lennart Brunander (c) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag med innebörd att ålderspension och ATP automatiskt
erhålls.

I motion 1985/86: Sf259 av Marianne Karlsson (c) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag till ändrade pensionsregler vilka tillerkänner
förtidspensionärer en likaberättigad pensionsnivå med övriga pensionärer
när samhället återfått sina utlägg för förtidspension.

I motion 1985/86:Sf260 av Gustav Persson m. fl. (s) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär sådan ändring i lagen om allmän försäkring att
handikappersättning kan utgå till personer som drabbas av gluten- och/eller
laktosintolerans.

I motion 1985/86:Sf262 av Margareta Andrén m.fl. (fp) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär förslag om att de nuvarande reglerna för
ansökan om ålderspension ersätts av ett mer serviceinriktat system.

I motion 1985/86:Sf273 av Gullan Lindblad och Nils Carlshamre (m)
hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till en ytterligare
lägre grad av handikappersättning.

I motion 1985/86:Sf283 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) hemställs

16. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs om överföring av resurser från socialförsäkringssektorn
till arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

I motion 1985/86:Sf285 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) (motivering i So614)
hemställs

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om grundläggande krav på ett tryggt och rättvist system för
efterlevandepensionering.

I motion 1985/86:Sf297 av Bo Finnkvist och Sivert Andersson (s) hemställs
att riksdagen uttalar sig för att frågan om efterlönepension eller arbetspension
skall ges förtur i pensionsberedningens arbete.

I motion 1985/86:Sf300 av Margo Ingvardsson m.fl. (vpk) föreslås att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att uppgifter bör
sammanställas om hur många änkor som mister sitt pensionstillskott på
grund av makens undantag från ATP och att regeringen därefter återkommer
med förslag till riksdagen i ärendet.

I motion 1985/86:Sf316 av Alf Svensson (c) hemställs att riksdagen beslutar
att hos regeringen begära förslag om grunder för beräkning av pensionstill -

SfU 1985/86:15

2

skott för de folkpensionärer och änkor som i dag bara har folkpension utan
pensionstillskott.

I motion 1985/86:Sf329 av Elver Jonsson (fp) yrkas att riksdagen beslutar att
som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om en
översyn av lagen om allmän försäkring.

I motion 1985/86:Sf332 av Kjell-Arne Welin (fp) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär en utredning av de ekonomiska konsekvenserna av
förlängd föräldrapenning (tre år) samt av möjlighet till lägre pensionsålder

(58 år).

I motion 1985/86:Sf335 av Maria Leissner och Charlotte Branting (fp)
föreslås att riksdagen hos regeringen begär att pensionsutredningen ges i
uppdrag att se över pensionssystemet i syfte att åtgärda den ekonomiska
ojämlikhet som skapats mellan kvinnor och män och därvid pröva förslaget
om giftorätt till ATP-poäng, retroaktiv rätt till ATP-poäng för vård av barn
samt undersöka orsakerna till det låga utnyttjandet av den 1982 införda
rätten till ATP-poäng för vård av barn under tre år.

I motion 1985/86:Sf341 av Nils Carlshamre m.fl. (m) hemställs

1. att riksdagen vid behandlingen av proposition 1985/86:100, bil. 7
beslutar att folkpensionärer som på grund av undantagande från ATP endast
uppbär folkpensionens grundbelopp fr. o. m. den 1 januari 1987 skall ha rätt
till pensionstillskott i enlighet med vad i motionen anförts,

2. att riksdagen vid behandlingen av proposition 1985/86:100, bil. 7
beslutar ätt - under förutsättning av bifall till yrkande 1 ovan - för budgetåret
1986/87 under anslaget D 2. Folkpensioner anvisa 48 160 000 000 kr., vilket
är ett i förhållande till regeringens förslag 60 000 000 kr. högre anslag.

Utskottet

Inledning

Från anslaget D 2. Folkpensioner bekostas folkpension i form av ålderspension,
förtidspension och änkepension samt hustrutillägg och barntillägg till
den som uppbär ålders- och förtidspension. Vidare bekostas handikappersättning
från detta anslag. Folkpensionerna finansieras över budgeten genom
en socialavgift, folkpensionsavgiften, som beräknas täcka 76 % av utgifterna
för år 1986 och genom skatter.

Utöver folkpensionens generella grundskydd ger den allmänna tilläggspensioneringen
(ATP) ett pensionsskydd som är relaterat till den försäkrades
tidigare förvärvsinkomster. ATP finansieras helt genom avgifter från arbetsgivare
och egenföretagare.

En översyn av pensionssystemet pågår för närvarande i en parlamentariskt
tillsatt kommitté, Pensionsberedningen (S 1984:03). I direktiven för beredningen
framhålls att folk- och tilläggspensioneringen bör ligga fast i sina
grundlinjer och att nuvarande uppbyggnad av pensionssystemet med en
grundläggande pensionsnivå oberoende av tidigare förvärvsarbete och
kompletterad med en tilläggspension enligt inkomstbortfallsprincipen bör

SfU 1985/86:15

3

finns heller inte enligt direktiven skäl att ändra det nuvarande systemet för
finansiering av den allmänna pensioneringen. I övrigt står det pensionsberedningen
fritt att ta upp de frågor som den finner lämpligt. Direktiven ger
emellertid anvisningar om vissa frågor som beredningen bör analysera. Det
gäller reglerna för värdesäkring av pensionerna, sambandet mellan avtalspension
och allmän pension, reglerna för intjänande av ATP, möjligheterna
till rörlig pensionsålder och reformering av efterlevandepensioneringen.
Möjligheterna till lagtekniska och administrativa förenklingar inom den
allmänna pensioneringen bör enligt direktiven också undersökas. De förslag
som beredningen lägger fram skall enligt direktiven rymmas inom ramen för
oförändrade resurser.

Ansökan om ålderspension

För att få ålderspension enligt lagen om allmän försäkring krävs att den
försäkrade gör en ansökan härom hos den försäkringskassa där sökanden är
inskriven. Är sökanden inte inskriven hos allmän försäkringskassa skall
ansökan inlämnas till Stockholms läns allmänna försäkringskassa eller om
det gäller sjöman på svenskt handelsfartyg till Göteborgs allmänna försäkringskassa.
Ansökan görs på av riksförsäkringsverket fastställt formulär.
Ansökningsblanketten innehåller, förutom uppgifter om civilstånd, barn
under 16 år, tidigare förvärvsarbete utomlands och utländska pensioner eller
yrkesskadeersättningar, även uppgifter för beräkning och inbetalning av
preliminär skatt och för utbetalning av pensionen.

I flera motioner begärs att förfarandet med en särskild ansökan om
ålderspension tas bort. Sonja Rembo begär i motion Sf201 att rutinerna
ändras så att blivande pensionärer i god tid före pensionsdagen får besked om
pensionsbeloppets storlek och om möjligheterna att senarelägga pensionsuttaget.
Det skulle då ankomma på den enskilde att meddela om han önskar
uppskjutet uttag av pensionen. Lennart Brunander föreslår i motion Sf248 -som ett tänkbart förfarande vid en automatisk utbetalning av ålderspension -att den försäkrade tre månader innan 65-årsdagen får ett meddelande om att
ålderspension kommer att utbetalas från en viss dag och med ett visst belopp.
Den som har andra önskemål eller anser sig ha fått fel belopp angivet får
begära den ändring han önskar. Liknande synpunkter framförs i motion
Sf262 av Margareta Andrén m.fl. Motionärerna önskar i denna senare
motion också en utökad service gentemot den försäkrade i så måtto att
pensionsuppgiften kompletteras med en ansökningsblankett för eventuella
tilläggsförmåner. Margitta Edgren anser i motion Sf231 att en försäkrad inte
skall behöva ansöka om en lagfäst rättighet. Den som inte önskar börja
uppbära pension vid den lagfästa pensionsåldern bör själv ha ansvar för att
detta meddelas försäkringskassan.

Enligt vad utskottet erfarit pågår för närvarande ett arbete inom riksförsäkringsverket
angående aviserings- och ansökningsförfarandet på pensionsområdet.
I det sammanhanget kommer också möjligheterna att förenkla
eller helt slopa ansökningsförfarandet vad avser ålderspension att övervägas.
Utskottet anser att resultatet av dessa överväganden bör avvaktas och att
någon åtgärd med anledning av motionerna Sf201, Sf231, Sf248 och Sf262 för
närvarande inte är påkallad.

SfU 1985/86:15

4

Pensionsåldern

SfU 1985/86:15

Den allmänna pensionsåldern är 65 år, och ålderspension utbetalas fr. o. m.
den månad den försäkrade fyller 65 år. Det är också möjligt att göra förtida
resp. uppskjutet uttag av ålderspension. Förtida uttag kan ske tidigast
fr. o. m. den månad då den försäkrade fyller 60 år. Pensionsbeloppet minskas
då med 0,5 % för varje månad pensionen tas ut före den månad den
försäkrade fyller 65 år. Minskningen av pensionsbeloppet blir sedan livsvarig.
På motsvarande sätt innebär uppskjutet uttag av ålderspension att
pensionsbeloppet höjs med 0,6 % för varje månad som uttaget skjuts upp
efter den månad den försäkrade fyller 65 år. Hänsyn tas dock inte till tid efter
ingången av den månad under vilken den försäkrade fyllt 70 år. Förtida resp.
uppskjutet uttag av pension måste i förekommande fall avse såväl folkpension
som tilläggspension.

I motion Sf332 begär Kjell-Arne Welin en utredning om bl. a. de
ekonomiska konsekvenserna av en sänkt pensionsålder till 58 år. För att
varje människa själv skall kunna avgöra när hon skall lämna arbetslivet anser
motionären att det bör finnas en möjlighet till rörlig pensionsålder i
förslagsvis intervallet 58-70 år. Pensionsbeloppet skall enligt motionärens
uppfattning inte reduceras om pensionen tas ut fr. o.m. 58 års ålder. Alf
Svensson tar i motion Sf235 upp frågan om införande av en rätt till sabbatsår
mellan 45 och 55 års ålder. I motionen påpekas att många människor inte
hinner njuta frukterna av ATP. Det borde därför enligt motionären vara
möjligt för den enskilde att göra ett förtida uttag av ålderspension under ett
sabbatsår på samma villkor som gäller för förtida uttag. Bo Finnkvist och
Sivert Andersson begär i motion Sf297 ett uttalande av innebörd att frågan
om efterlönepension eller arbetspension skall ges förtur i pensionsberedningens
arbete. I motion Sf259 begär Marianne Karlsson förslag till ändrade
regler vad gäller reduceringen av pensionsbeloppet vid förtida uttag av
ålderspension. Motionären anser att pensionen bör utges utan procentuell
reducering när reduceringen pågått så länge att samhället återfått sina utlägg
för det förtida uttaget.

I pensionsberedningens arbetsuppgifter ingår som nämnts att analysera
möjligheterna till en rörlig pensionsålder. I direktiven för beredningen
påpekas särskilt att verkningarna av 1976 års pensionsreform, varigenom
ökade möjligheter till rörlig pensionsålder infördes, bör uppmärksammas.
Syftet med reformen var att göra det möjligt för den enskilde att anpassa
tidpunkten för pensioneringen efter individuella behov och önskemål. Ett
särskilt problem som blivit aktuellt på senare år är enligt direktiven den
förtidspensionering på arbetsmarknadsmässiga grunder som sker efter vissa
driftsinskränkningar och därav följande arbetslöshet, s. k. 58,3-årspensionering.
I det sammanhanget har de äldres situation på arbetsmarknaden och
deras möjligheter att på eget initiativ lämna sitt arbete före 65 års ålder
diskuterats. Beredningen skall mot denna bakgrund överväga om nuvarande
regler för den rörliga pensionsåldern är tillfredsställande ur lagteknisk och
administrativ synpunkt. Beredningen skall också pröva möjligheterna till
frivillig avgång från arbetsmarknaden före den ordinarie pensionsåldern. Ett
eventuellt förslag på det här området får dock inte bygga på att samhället tar

kostnadsansvaret för sådana avgångar från arbetsmarknaden. En analys av
olika möjligheter till en rörlig pensionsålder ingår således i pensionsberedningens
arbetsuppgifter, och enligt vad utskottet erfarit är beredningens
arbete för närvarande koncentrerat på frågorna kring den rörliga pensionsåldern.
Utskottet vill inte föregripa resultatet av pensionsberedningens arbete
och avstyrker därför bifall till motionerna Sf235, Sf259 och Sf297 samt
motion Sf332 i motsvarande del.

Pensionstillskott vid undantagande från ATP

Pensionärer utan ATP eller med låg ATP har utöver grundpension rätt till
pensionstillskott. Pensionstillskott utges för närvarande med 48 % av
basbeloppet till ålderspensionärer och änkor. Pensionstillskottet för förtidspensionärer
är 96 % av basbeloppet. Före den 1 januari 1982 fanns en
möjlighet att anmäla undantagande från ATP vad avser inkomster av annat
förvärvsarbete än anställning. Ett sådant undantagande kan helt eller delvis
reducera pensionstillskotten eftersom vid bedömningen av rätten till pensionstillskott
hänsyn skall tas till den ATP som skulle ha utgivits om
undantagande inte hade skett. Reducering sker i vissa fall även beträffande
pension till änka efter den som haft undantagande från ATP.

Frågan om rätt till pensionstillskott tas upp i flera motioner. I motion Sf243
av Rune Gustavsson m. fl., yrkande 2, begärs ett beslut av riksdagen om att
pensionstillskott skall utges till alla pensionärer med låg eller ingen ATP. Alf
Svensson begär i motion Sf316 förslag om grunder för beräkning av
pensionstillskott för de folkpensionärer och änkor som bara har folkpension
utan pensionstillskott. Pensionstillskottet skall dock enligt motionen minskas
med avkastningen/inkomsten från eventuell ersättningsinvestering pensionären
gjort i stället för att ansluta sig till ATP-systemet. I motion Sf341 av Nils
Carlshamre m. fl. begärs i yrkande 1 ett beslut om att sådana pensionärer som
på grund av undantagande från ATP endast uppbär folkpensionens grundbelopp
fr. o. m. den 1 januari 1987 skall ha rätt till pensionstillskott. Pensionstillskott
föreslås dock inte utges till den som den 1 juli 1982 hade ett gällande
undantagande och inte dessförinnan valt att häva detta. Under förutsättning
av bifall till yrkande 1 begär motionärerna i yrkande 2 att riksdagen skall
anvisa ytterligare 60 milj. kr. härför till anslaget D 2. Folkpensioner. Margo
Ingvardsson m. fl. begär i motion Sf300 ett tillkännagivande om att uppgifter
bör sammanställas om hur många änkor som mister sitt pensionstillskott på
grund av makens undantagande från ATP. Regeringen bör därefter återkomma
till riksdagen med förslag i ämnet. Motionärerna anser att de
nuvarande reglerna inte står i överensstämmelse med uppfattningen att
kvinnor skall räknas som självständiga människor och inte som bihang till
sina män.

Utskottet har under en följd av år behandlat yrkanden om rätt till
pensionstillskott vid undantagande från ATP, senast i sitt av riksdagen
godkända betänkande SfU 1984/85:15.1 detta betänkande hänvisar utskottet
till pensionskommitténs betänkande (SOU 1977:46). Pensionskommittén
har i detta framhållit att bakgrunden till att undantagande från ATP påverkar
pensionstillskottet är att man inte velat medverka till att förmåner utgår som

SfU 1985/86:15

6

inte skulle ha utgått om vederbörande varit med i ATP. En person som valt
undantagande från ATP har samtidigt valt att disponera sina inkomster på ett
annat sätt. I stället för avgifter till ATP kan motsvarande belopp ha använts
för att teckna en privat pensionsförsäkring. För den som så önskat har det
under hela den tid som ATP-försäkringen existerat funnits möjligheter att gå
in i försäkringen om man varit i förvärvsaktiv ålder och stått utanför systemet
på grund av undantagande från ATP. Kommittén har mot denna bakgrund
gjort bedömningen att nuvarande bestämmelser såvitt gäller rätt till pensionstillskott
bör gälla även i fortsättningen. Utskottet har anslutit sig till
denna bedömning. Utskottet, som vill erinra om att i direktiven till
pensionsberedningen angivits att någon ändring vad gäller rätten till
pensionstillskott inte bör komma i fråga när det gäller pensionstillskott till
den som begärt undantagande från ATP och inte betalat sin ATP-avgift,
anser att riksdagen bör vidhålla sitt tidigare ställningstagande. Utskottet
avstyrker därför bifall till motionerna Sf243, Sf316 och Sf341 i motsvarande
delar.

Såvitt gäller frågan om pensionstillskott till änkor vars män begärt
undantagande från ATP utbetalas enligt nu gällande regler inte pensionstillskott
till änkepension eller till ålders- och förtidspension till sådan änka vars
man haft undantagande från ATP. Undantag görs dock i de fall kvinnan
redan uppbär ålders- eller förtidspension när mannen dör. Hon får då behålla
sitt pensionstillskott. I regeringens proposition 1983/84:73 om reformering av
efterlevandepensioneringen m.m. fanns förslag om att pensionstillskott
skulle utges till ålders- och förtidspension till änkor vars män begärt
undantagande från ATP. Propositionen återkallades emellertid i skrivelse
1983/84:95. Ett motionsyrkande om oinskränkt rätt till pensionstillskott för
änkor vars män begärt undantagande har därefter av riksdagen överlämnats
till pensionsberedningen för bedömning i samband med övriga frågor om
efterlevandepension (SfU 1983/84:21, rskr. 282.). Utskottet tillstyrker mot
denna bakgrund att såsom föreslagits i motion Sf300 uppgifter sammanställs
om hur många änkor som mister sitt pensionstillskott på grund av makens
undantagande från ATP och att regeringen snarast återkommer till riksdagen
med förslag i frågan. Det anförda bör med bifall till motion Sf300 ges
regeringen till känna. Därigenom tillgodoses också syftet med motionerna
Sf243, Sf316 och Sf341 i motsvarande delar.

Pensionspoäng och poängår

För varje år för vilket pensionsgrundande inkomst (PGI) fastställts för en
försäkrad skall pensionspoäng tillgodoräknas honom. Med sådant poängår
jämställs sedan den 1 januari 1982 år under vilket en förälder vårdat barn som
inte har fyllt tre år. För full pension från ATP krävs att pensionären
tillgodoräknats minst 30 poängår. För den som är född under något av åren
1915-1923 skall talet 30 utbytas mot talet 20 utökat med ett för varje år som
den försäkrade är född senare än år 1914. Dessutom skall en ökning ske med
en tiondel av det antal år som en försäkrad i denna åldersgrupp inte
tillgodoräknats pensionspoäng på grund av undantagande från ATP eller

SfU 1985/86:15

7

utebliven avgiftsbetalning. Möjligheten att begära undantagande från ATP
upphörde med utgången av år 1981. Personer som är födda före år 1924 fick
dock möjlighet att behålla ett tidigare undantagande från ATP.

Maria Leissner och Charlotte Branting begär i motion Sf335 en översyn av
pensionssystemet ur jämlikhetssynpunkt. De negativa effekterna av nuvarande
regelsystem kommer enligt motionärerna framför allt till synes i
samband med skilsmässor. Så länge två makar lever i ekonomisk gemenskap
kan de göra en fördelning av hemarbete och lönearbete utan att detta går ut
över deras gemensamma försörjning. I samband med en eventuell skilsmässa
visar det sig däremot att ATP-poängen endast tillfaller den som utfört
lönearbetet. Motionärerna anser därför att frågan om giftorätt till ATPpoäng
bör övervägas. I motionen tas också upp frågan om retroaktiv rätt till
ATP-poäng för vård av barn före år 1982 då rätt till sådan poäng infördes.
Motionärerna anser att en sådan retroaktiv rätt skulle medföra att skillnaderna
i ATP mellan hemarbetande och lönearbetande skulle minska snabbare
än vad som annars blir fallet. Slutligen anser de att orsaken till att regeln om
ATP-poäng för vård av barn har använts i begränsad omfattning bör
undersökas. Även i motion Sf209 av Rune Thorén och Marianne Andersson
tas frågan om retroaktiv ATP-poäng för vård av barn upp. Enligt motionärerna
bör denna rätt gälla alla som efter den 1 januari 1960 vårdat egna barn
under tre år.

Frågan om införande av giftorätt till ATP-poäng har tidigare behandlats av
utskottet (se SfU 1982/83:13). Utskottet hänvisade då till pensionskommitténs
betänkande Familjepension (SOU 1981:61). Kommittén avvisade i
betänkandet tanken på en delning mellan makar av intjänad pensionsrätt.
Kommittén ansåg att ett system med poängdelning skulle stå i motsättning till
principerna på familjepolitikens och jämställdhetspolitikens område. Varje
individ borde enligt kommitténs uppfattning i pensionshänseende behandlas
som ekonomiskt självständig. Ett system med poängdelning skulle dessutom
medföra stora svårigheter för att finna en tillämpbar teknisk metod. Mot
denna bakgrund och med hänsyn till att frågan om efterlevandepensionering
bereddes i regeringskansliet avstyrkte utskottet bifall till motionsyrkanden
om giftorätt till ATP-poäng. Utskottet anser att kommitténs invändningar
mot införande av giftorätt till ATP-poäng fortfarande är berättigade och
avstyrker bifall till motion Sf335 i motsvarande del.

Vad beträffar frågan om retroaktiv rätt till ATP-poäng för vård av barn
före år 1982 vill utskottet erinra om att redan i samband med införandet av
rätt till ATP-poäng för vård av barn uttalade dåvarande departementschefen
att reformen var klart avgränsad. Enligt utskottets uppfattning bör någon
retroaktiv rätt till ATP-poäng för vård av barn inte införas. I stället bör olika
åtgärder av social- och arbetsmarknadspolitiskt slag genomföras för att
stärka ATP-skyddet för småbarnsföräldrar. Utskottet vill i anslutning härtill
erinra om att de nuvarande reglerna för ATP-beräkning ger ett visst skydd
för föräldrar som avstår från förvärvsarbete för att vårda egna barn. Det
ingår dessutom i pensionsberedningens uppdrag att se över de nuvarande
reglerna för intjänande av ATP-rätt. På grund av det anförda avstyrker
utskottet bifall till motion Sf209 och motion Sf335 i motsvarande del.

Lennart Brunander begär i motion Sf246 ändrade regler för ATP-systemet

SfU 1985/86:15

8

så att den som begärt undantagande från ATP inte får sin ATP reducerad
utöver den reducering som själva undantagandet omfattar. Motionen riktar
sig således mot de övergångsregler som gäller för personer födda under åren
1915-1923. Enligt motionären bör åtminstone övergångsreglerna slopas för
den som återkallat sitt undantagande.

Den fråga som tas upp i motion Sf246 har anknytning till vad utskottet
anfört ovan angående undantagande från ATP. Regler angående reducering
av ATP för den som var född under åren 1915-1923 och som helt eller delvis
stått utanför ATP infördes redan i de övergångsbestämmelser som tillskapades
i samband med införandet av ATP. Syftet härmed var att undvika att
någon skaffade sig obefogade fördelar på pensioneringens bekostnad.
Utskottet finner mot denna bakgrund inte anledning förorda någon ändring i
bestämmelserna i fråga och avstyrker bifall till motion Sf246.

Förtidspension

Förtidspension utges till försäkrad i åldern 16-65 år som fått sin arbetsförmåga
varaktigt nedsatt med minst hälften på grund av sjukdom eller annan
nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan. Rätt till
förtidspension tillkommer också arbetslös försäkrad som fyllt 60 år och som
till följd av arbetslöshet uppburit ersättning från erkänd arbetslöshetskassa
under den längsta tid sådan ersättning kan utges eller uppburit kontant
arbetsmarknadsstöd (KAS) under 450 dagar. Förtidspension utges i form av
hel, halv eller två tredjedels pension.

I motion Sf283 av Bengt Westerberg m. fl. begärs i yrkande 16 ett
tillkännagivande om att resurser från socialförsäkringssektorn bör föras över
till arbetsmarknadssektorn för att användas till arbetsmarknadspolitiska
åtgärder för handikappade personer. En sådan omfördelning skulle enligt
motionärerna kunna innebära en besparing för samhället genom att förtidspensioneringarna
minskade samtidigt som den enskilde får tillfälle att utföra
ett arbete till glädje och nytta för sig själv och för den för vilken arbetet
utförs.

En liknande motion behandlades av utskottet under föregående riksmöte.
I sitt av riksdagen godkända betänkande SfU 1984/85:15 uttalade utskottet
att utskottet delade motionärernas uppfattning angående behovet av kraftfulla
åtgärder för att bereda arbetstillfällen åt handikappade. Utskottet
framhöll emellertid att det inte finns några särskilda medel inom socialförsäkringssektorn
som är avsatta för förtidspensioneringen, utan kostnaderna
härför är helt beroende av antalet förtidspensionärer. Det var därför inte
möjligt att överföra medel på det sätt motionärerna begärt. Utskottet som
vidhåller sin tidigare uppfattning vill emellertid erinra om att socialministern
hösten 1985 tillkallat en utredning med uppgift att göra en översyn av
sjukförsäkringens roll när det gäller förebyggande och rehabiliterande
åtgärder. 1 det sammanhanget kommer frågor om möjligheten att bereda
handikappade personer arbete att diskuteras. Med det anförda avstyrker
utskottet bifall till motion Sf283, yrkande 16.

Pär Granstedt begär i motion Sf223 åtgärder för att säkerställa att rätten till
förtidspension inte omprövas enbart av det skälet att pensionären påbörjar
en utbildning.

1* Riksdagen 1985/86.11 sami. Nr 15

SfU 1985/86:15

9

I försäkringskassans arbetsuppgifter ingår att pröva om en person som
uppbär en socialförsäkringsförmån uppfyller villkoren för rätt till förmånen i
fråga. Detta innebär bl. a. att kassan ibland tar kontakt med förtidspensionärer
för att få uppgifter om förändrat hälsotillstånd, ändrade arbetsförhållanden
m.m. Det åligger också pensionären att hålla kassan underrättad om
förhållanden som har betydelse för den fortsatta rätten till pension. Hit hör
bl. a. uppgifter om påbörjad utbildning. Enligt vad utskottet erfarit är
försäkringskassorna mycket positiva till att den enskilde tar egna initiativ till
rehabilitering exempelvis i form av utbildning. Ingen förändring i pensionen
görs förrän vederbörande fått pröva sig fram och visat att hans arbetsförmåga
genomgått en sådan väsentlig förbättring att en ändring är befogad.
Utskottet anser att den praxis som tillämpas hos försäkringskassorna
tillgodoser de önskemål som framförs i motion Sf223, och någon åtgärd med
anledning av motionen är därför inte påkallad.

Enligt bestämmelserna om ersättning i 24 § lagen om kontant arbetsmarknadsstöd
reduceras stödet med det belopp som eventuellt utges i form av
pension eller livränta. Ersättning som understiger 10 kr. för dag utbetalas
inte. Som tidigare nämnts kan förtidspension bl. a. utbetalas till den som
uppburit KAS under 450 dagar och fyllt 60 år. I motion Sf329 begär Elver
Jonsson ett tillkännagivande om behovet av en översyn av lagen om allmän
försäkring vad avser reglerna om förtidspension till den som uppburit KAS.
Motionären hävdar att den som av olika skäl fått KAS reducerat i sådan
omfattning att ersättning inte utgivits av försäkringskassan inte ansetts
uppfylla kraven för rätt till förtidspension enligt lagen om allmän försäkring.

Enligt vad utskottet inhämtat skall den omständigheten att KAS inte
utbetalats på grund av samordningsregeln i lagen om kontant arbetsmarknadsstöd
inte medföra att den försäkrade i motsvarande mån inte anses
uppfylla villkoren för rätt till förtidspension av arbetsmarknadsskäl. En
översyn av reglerna på det här området är därför inte påkallad, och utskottet
avstyrker sålunda bifall till motion SÖ29.

Efterlevandepensionering

Regeringen avlämnade hösten 1983 en proposition (1983/84:73) med förslag
till reformering av efterlevandepensioneringen. Propositionen återkallades
eftersom en bred parlamentarisk uppslutning kring förslagen ej gick att
uppnå. Frågan om en reformering av efterlevandepensioneringen har
därefter hänskjutits till pensionsberedningen för ny behandling.

I motion Sf285, yrkande 2, av Ulf Adelsohn m. fl. begärs ett tillkännagivande
om att vissa grundkrav måste ställas på ett nytt system för efterlevandepension.
Ett sådant krav är att rättssäkerheten måste tryggas genom att
”intjänad” och registrerad pensionsrätt skall finnas kvar och aktualiseras när
mannen avlider. Ett annat krav är att övergångstiden till ett nytt system skall
vara så lång att familjerna får möjlighet att till överkomliga kostnader bygga
upp ett kompletterande pensionsskydd. Systemet måste också utformas så
att en efterlevande förälder får ekonomisk möjlighet att ägna sig åt hem och
familj så länge detta behövs.

Ett likartat motionskrav avstyrktes av utskottet vid föregående riksmöte. I

SfU 1985/86:15

10

sitt av riksdagen godkända betänkande SfU 1984/85:15 erinrade utskottet om
att frågan om hur ett nytt system för efterlevandepensioneringen skulle
utformas lämnats öppen i direktiven till pensionsberedningen. Utskottet
utgick från att beredningen arbetade utifrån målsättningen att åstadkomma
ett förslag med bred parlamentarisk förankring och fann mot denna
bakgrund inte anledning för riksdagen att göra något tillkännagivande om
riktlinjer för utredningsarbetet. Utskottet vidhåller denna uppfattning och
avstyrker bifall till motion Sf285, yrkande 2.

Fr. o. m. den 1 juli 1960 slopades den dittillsvarande inkomstprövningen av
änkepensionerna. För den som blivit änka före denna tidpunkt infördes i
samband härmed vissa övergångsregler. Om maken avlidit före den 1 juli
1958 skulle hela änkepensionen inkomstprövas. Hade dödsfallet inträffat
under tiden den 1 juli 1958-den 30 juni 1959 omfattade inkomstprövningen
två tredjedelar av änkepensionen. Om dödsfallet slutligen inträffat under
tiden den 1 juli 1959-den 30 juni 1960 skulle en tredjedel av änkepensionen
inkomstprövas.

Lennart Brunander och Marianne Andersson begär i motion Sf207 förslag
till ändring av de nämnda reglerna så att inkomstprövningen slopas.
Motionärerna hävdar att nuvarande regler dels är orättvisa, dels medför ett
ganska stort merarbete för försäkringskassorna.

När utskottet vid föregående riksmöte avstyrkte bifall till en motion med
motsvarande innehåll (se SfU 1984/85:15) skedde detta med hänvisning till
att såväl pensionskommittén som på sin tid pensionsförsäkringskommittén
utrett frågan och funnit att sociala skäl knappast kunde åberopas för ett
slopande av inkomstprövningen eftersom en sådan åtgärd främst skulle
gynna de änkor som hade andra inkomster vid sidan av änkepensionen.
Ändringen skulle däremot inte vara till någon fördel för de änkor som
befinner sig i en ekonomiskt svag situation. Kostnaderna för att slopa
inkomstprövningen, som av pensionskommittén beräknades till mer än 10
milj. kr., skulle enligt kommittén kunna användas till mer angelägna
ändamål. Eftersom kommittén samtidigt lade fram förslag om en reformering
av efterlevandepensioneringen, som bl. a. innebar att stödet till efterlevande
vuxna gavs en mer behovsinriktad utformning, fann den det inte
motiverat att samtidigt föreslå en åtgärd som fick till följd att änkepensioneringen
i dess nuvarande form ytterligare framhävdes. Utskottet anslöt sig till
denna bedömning och finner nu inte anledning till ett ändrat ståndpunktstagande.
Utskottet avstyrker således bifall till motion Sf207.

Handikappersättning

Handikappersättning utges till försäkrad som fyllt 16 år och som före 65 års
ålder fått sin funktionsförmåga varaktigt nedsatt i sådan omfattning att han i
sin dagliga livsföring behöver mera tidskrävande hjälp av annan eller
behöver hjälp av annan för att kunna förvärvsarbeta eller eljest får vidkännas
betydande merutgifter på grund av sitt handikapp. Handikappersättning
utges med 65, 50 eller 34 % av basbeloppet alltefter hjälpbehovets omfattning
och merutgifternas storlek. Handikappersättning utges alltid till den
som är blind, döv eller gravt hörselskadad om handikappet inträffat före 65
års ålder.

SfU 1985/86:15

11

I motion Sf260 av Gustav Persson m. fl. begärs förslag om en sådan ändring
i lagen om allmän försäkring att handikappersättning kan utges till personer
som drabbas av gluten- och/eller laktosintolerans. Motionärerna hänvisar till
den schabloniserade ersättning som utgår till blinda, döva eller gravt
hörselskadade och menar att gluten- och laktosintolerans utgör ett livsvarigt
handikapp för vilket handikappersättning bör utgå, eftersom sjukdomen
medför betydande olägenheter och merutgifter för den som drabbas.

Frågan om möjligheten till mer schablonmässiga bedömningar av rätten
till handikappersättning för andra handikappgrupper än blinda, döva och
gravt hörselskadade har behandlats i en särskild utredning som riksförsäkringsverket
utfört på uppdrag av regeringen. I departementspromemorian
Merutgifter m.m. inom handikappersättningen (Ds S 1981:16) förordade
riksförsäkringsverket en fortsatt individuell prövning av rätten till handikappersättning
eftersom förutsättningarna för en schabloniserad ersättning -ett stödbehov av i stort sett likartat slag eller omfattning - sällan eller aldrig
var uppfyllda. Utskottet instämmer i riksförsäkringsverkets bedömning och
avstyrker mot denna bakgrund bifall till motion Sf260.

Gullan Lindblad och Nils Carlshamre begär i motion Sf273 förslag om en
ytterligare, lägre, nivå inom handikappersättningen. Motionärerna anser att
framför allt psoriatikerna är en diskriminerad grupp ur handikappersättningssynpunkt.
Genom att införa ytterligare en lägre grad av handikappersättning
skulle såväl psoriatikerna som vissa andra sjukdomsgrupper få
ökade möjligheter till ersättning.

Handikappersättningen är avsedd att ge ett ekonomiskt stöd till den som
har stort hjälpbehov eller stora merutgifter till följd av ett handikapp. Det är
därför viktigt att ersättningen befinner sig på en sådan nivå att den utgör ett
väsentligt tillskott för att täcka den handikappades kostnader till följd av sitt
handikapp. Införandet av en lägre nivå inom handikappersättningen kan
enligt utskottets uppfattning motverka detta syfte. Utskottet vill emellertid
erinra om att statens handikappråd på regeringens uppdrag i oktober 1985
avlämnat en rapport med en kartläggning av det ekonomiska stödet till
handikappade. I rapporten uttalas behovet av att samordna och förenkla de
olika former av ekonomiskt stöd som kan utges till handikappade. Detta
skulle enligt rapporten innebära ett bättre utnyttjande av de ekonomiska
resurserna för stöd åt handikappade. Med hänsyn härtill och till den fortsatta
beredningen av rapporten anser utskottet inte att någon riksdagens åtgärd
med anledning av motion Sf273 är påkallad.

Utbetalning av ersättning enligt lagen om allmän försäkring

En person som är försäkrad enligt lagen om allmän försäkring äger rätt till
ersättning enligt bestämmelserna i nämnda lag. Någon bestämmelse om
lägsta nivå för utbetalning av ersättning finns inte.

I motion Sf232 begär Göran Ericsson ett tillkännagivande om behovet av
en lägsta gräns för utbetalning av ersättningen från den allmänna försäkringen.
Motionären hävdar att de utbetalda beloppen ibland kan vara så små att
de knappast överstiger aviseringskostnaden. Rationalitets- och effektivitetsskäl
talar för införandet av en lägsta gräns för utbetalning av ersättning.

SfU 1985/86:15

12

Enligt vad utskottet inhämtat är det mindre vanligt att mycket små belopp
utbetalas från den allmänna försäkringen. Enligt förordningen (1982:366)
om utbetalning av ersättning från de allmänna försäkringskassorna gäller för
utbetalning av dagersättning att sådan ersättning skall betalas ut högst var
14:e dag om inte ersättningsperioden tar slut dessförinnan. För personer som
är berättigade till pension och vistas utom riket kan riksförsäkringsverket
besluta om sättet och tiden för utbetalning av ersättning. Detta innebär att
små månatliga pensionsbelopp kan samlas ihop och utbetalas vid ett tillfälle.
För närvarande sker detta delvis med manuella rutiner men förberedelser
pågår inom riksförsäkringsverket för att åstadkomma utbetalningar med helt
maskinella rutiner. Utskottet anser mot denna bakgrund att det saknas
behov av att införa en lägsta beloppsgräns för utbetalning av ersättning från
den allmänna försäkringen och avstyrker bifall till motion Sf232.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ansökan om ålderspension

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sf201, 1985/86:Sf231, 1985/
86:Sf248 och 1985/86:Sf262,

2. beträffande pensionsåldern

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sf235, 1985/86:Sf259 och
1985/86:Sf297 samt motion 1985/86:Sf332 i motsvarande del,

3. beträffande pensionstillskott vid undantagande från ATP

att riksdagen dels såvitt avser pensionstillskott vid eget undantagande
avslår motionerna 1985/86:Sf243 yrkande 2, 1985/86:Sf316 och 1985/
86:Sf341 yrkande 1 i motsvarande delar dels såvitt avser pensionstillskott
till änka med bifall till motion 1985/86:Sf300 och med anledning
av motionerna 1985/86:Sf243 yrkande 2, 1985/86:Sf316 och 1985/
86:Sf341 yrkande 1 i motsvarande delar som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande giftorätt till A TP-poäng

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sf335 i motsvarande del,

5. beträffande retroaktiv rätt att tillgodoräkna sig ATP-år för värd
av egna barn m. m.

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sf209 och motion 1985/86:Sf335 i
motsvarande del,

6. beträffande reglerna för reducering av ATP för den som är född
åren 1915-1923 och haft undantagande från ATP

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sf246,

7. beträffande överföring av socialförsäkringsmedel till arbetsmarknadsmyndigheterna att

riksdagen avslår motion 1985/86:Sf283, yrkande 16,

8. beträffande omprövning av förtidspension
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sf223,

9. beträffande rätten till förtidspension för den som uppburit KAS
att riksdagen avslår motion 1985/86: Sf329,

10. beträffande efterlevandepensionering

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sf285 yrkande 2,

SfU 1985/86:15

13

11. beträffande inkomstprövning av änkepension
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sf207,

12. beträffande rätt till handikappersättning vid gluten- och/eller
laktosintolerans

att riksdagen avslår motion 1985/86 :Sf260,

13. beträffande införande av ytterligare en nivå för handikappersättning att

riksdagen avslår motion 1985/86: Sf273,

14. beträffande lägsta nivå för utbetalning av ersättning enligt AFL
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sf232,

15. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion
1985/86:Sf341 yrkande 2 till Folkpensioner för budgetåret 1986/87
anvisar ett förslagsanslag av 48 100 000 000 kr.

2. Bidrag till kommunala bostadstillägg till
folkpension

Regeringen har under punkt D 3 (s. 61-62) föreslagit riksdagen att till Bidrag
till kommunala bostadstillägg till folkpension för budgetåret 1986/87 anvisa
ett förslagsanslag av 1 040 000 000 kr.

I propositionen framläggs förslag till ändrade regler för utbetalning av
statsbidraget till kommunalt bostadstillägg till folkpension.

Det i propositionen framlagda förslaget är följande.

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension

Härigenom föreskrivs att 16 § lagen (1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 §2

Det belopp som en kommun skall En kommun skall varje månad
erlägga för visst är avräknas mot det erlägga det belopp som riksförsäk förskott

på kommunalskatt, som ringsverket preliminärt beräknar som

kommunen närmast följande år får kommunens kostnad för kommunala

uppbära enligt 4 § lagen (1965:269) bostadstillägg för månaden. Detta

med särskilda bestämmelser om belopp avräknas mot det förskott på

kommuns och annan menighets ut- kommunalskatt, som kommunen

debitering av skatt, m. m. med en samma månad får uppbära enligt 4 §

tolftedel vid varje utbetalningstillfäl- lagen (1965:269) med särskilda bete.
Avräkning i januari, februari, stämmelser om kommuns och annan

mars och april månader får dock ske menighets utdebitering av skatt,

med det belopp som riksförsäkrings- m. m. Om det belopp som avräknats

verket bestämmer på grund av en inte motsvarar kommunens kostnad

preliminär beräkning. Om det be- för månaden skall jämkning ske av

lopp som avräknats i januari, febru- något av de preliminärt beräknade

ari, mars eller april månad inte mot- belopp som skall avräknas inom två

SfU 1985/86:15

14

1 Lagen omtryckt 1976:1014.

2 Senaste lydelse 1981:1178.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SfU 1985/86:15

svarar en tolftedel av statsverkets månader efter den månad under vilfordran
hos kommunen, skall en här- ken anledning till jämkning uppkom,

av betingad jämkning ske av det
belopp som avräknas i maj månad.

Riksförsäkringsverket skall lämna riksrevisionsverket, länsstyrelserna och
kommunerna uppgift om de belopp som skall avräknas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. Äldre bestämmelser gäller i
fråga om avräkning av kommunernas kostnader för kommunala bostadstillägg
för år 1986.

Motioner

I motion 1985/86:Sf234 av Maud Björnemalm m.fl. (s) hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av en översyn av reglerna för bostadsstödet till pensionärer i syfte att
uppnå enhetlighet mellan kommunerna.

I motion 1985/86:Sf249 av Iris Mårtensson m. fl. (s) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär en översyn av statsbidragsbestämmelserna så att
kommunerna får oförändrat statsbidrag vid en rättvisare kommunal fördelning.

I motion 1985/86:Sf264 av Marianne Andersson och Ingbritt Irhammar (c)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
ersättning som ej utbetalats ej skall ingå i inkomstberäkning som grundar
annan förmån.

I motion 1985/86:Sf272 av Kersti Johansson (c) hemställs att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära förslag till lagändring syftande till att
pensionsberättigad skall kunna få behålla KBT för att täcka sina bostadskostnader.

I motion 1985/86:Sf275 av Leo Persson m. fl. (s) hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bostadskostnaderna
för pensionärer och långtidssjuka som bor i egen fastighet.

I motion 1985/86:Sf287 av Ulla Tillander och Martin Olsson (c) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär att frågan om pensionärers ekonomiska
möjligheter att bo kvar i egna bostadshus utreds och förslag framläggs.

I motion 1985/86:Sf289 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs

1. att riksdagen beslutar att fr. o. m. den 1 januari 1987 den undre
hyresgränsen (80 kr.) vad gäller regler för statsbidrag skall avskaffas och att
den övre hyresgränsen skall utgöras av hyreskostnaden för en tvårumslägenhet
på orten,

2. att riksdagen beslutar att fr.o.m. den 1 januari 1987 statsbidrag för
kommunernas kostnad för kommunalt bostadstillägg skall utgå med 43 %,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att kostnaden för
bostadsstödet på sikt i sin helhet överförs till staten,

4. att riksdagen beslutar att till budgetpropositionen 1986, bilaga 7, D 3.
Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension anvisa ett i förhållande
till regeringens förslag med 600 000 000 kr. förhöjt belopp.

Utskottet

Allmänt om kommunala bostadstillägg

Kommunalt bostadstillägg (KBT) utges som tilläggsförmån till den som är
mantalsskriven i en kommun och uppbär folkpension i form av ålderspension,
förtidspension eller änkepension. KBT utges enligt grunder som den
enskilda kommunen bestämmer. Det innebär att kommunerna har full frihet
att utforma grunder enligt sina egna ekonomiska förutsättningar.

Kommunerna får statsbidrag med 25 % av sina bidragsberättigade kostnader
för KBT. Statsbidrag utges under förutsättning att kommunen täcker
minst 80 % av den del av den månatliga bostadskostnaden som överstiger 80
kr. men inte 800 kr. för ogift pensionär och 950 kr. för makar. Hela
kostnaden för KBT förskotteras av staten, och kommunerna påförs sin andel
av denna påföljande år genom avräkning mot kommunalskattemedel som
betalas ut tolv gånger om året.

I propositionen föreslås att regleringen av statens förskottering av
kommunernas KBT-kostnader ändras fr. o. m. den 1 januari 1987. Ändringen
innebär att varje månads KBT-utbetalningar avräknas mot utbetalningar
av kommunalskattemedel samma månad som KBT-utbetalning sker. Detta
innebär en engångseffekt i form av stärkt likviditet för staten på ca 3 650
milj. kr. Samtidigt innebär det att statsbidraget för såväl föregående år som
innevarande år avräknas och belastar anslaget vid samma tidpunkt, vilket
medför en extra belastning av anslaget för budgetåret 1986/87 med 345
milj. kr. och för budgetåret 1987/88 med lika mycket.

Utskottet anser det vara mera lämpligt att fördela engångseffekten på två
kalenderår. Detta bör ske genom att lagens ikraftträdande flyttas fram till
den 1 juli 1987. Därigenom blir engångsindragningen år 1987 1 825 milj. kr.
och lika mycket för år 1988. Detta innebär att en justering behöver göras av
den anslagsberäkning som gjorts för anslaget D 3. Bidrag till kommunala
bostadstillägg till folkpension för budgetåret 1986/87. Eftersom inga dubbla
bidrag behöver betalas ut under detta budgetår bör anslagsberäkningen
justeras ned med 345 milj. kr. till 695 milj. kr. Hela den dubbla bidragsutbetalningen
kommer i stället att falla på det kommande budgetåret 1987/88.
Förslaget föranleder en ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg.

Utskottet har ingen annan erinran mot det lagförslag som bifogats
propositionen än att ikraftträdandetidpunkten ändras till den 1 juli 1987.

I motion Sf234 av Maud Björnemalm m.fl. begärs ett tillkännagivande
angående behovet av en översyn av reglerna för bostadsstödet till pensionärer
i syfte att åstadkomma enhetlighet mellan kommunerna. Motionärerna
påpekar att pensionärernas levnadsstandard i hög grad påverkas av den nivå
som kommunen fastställt för KBT. Skillnaderna mellan kommunerna kan
härvid vara mycket stora. Dessa skillnader påtalas också i motion Sf289,

SfU 1985/86:15

16

yrkande 3, av Lars Werner m. fl. I motionen begärs att kostnaderna för KBT
på sikt bör överföras på staten i syfte att tillförsäkra pensionärerna lika
villkor i boendet.

Utskottet är väl medvetet om de skillnader som finns i KBT-grunderna
mellan olika kommuner. Skillnaderna är emellertid en följd av det kommunala
självstyret vars värde riksdagen i olika sammanhang betonat. Svenska
kommunförbundet har i cirkulär till kommunerna lämnat rekommendationer
till utformning av normalgrunder för att åstadkomma en ökad samstämmighet
mellan kommunerna vad beträffar grunderna för KBT. Enligt vad
utskottet erfarit följer socialdepartementet och pensionärsorganisationerna
utvecklingen på KBT-området, och jämförande studier av KBT-grunderna i
olika kommuner har nyligen genomförts. Socialministern har nyligen i en
interpellationsdebatt i riksdagen uttalat att hon avser att inom departementet
genomföra en översyn av utformningen av KBT bl. a. mot bakgrund av de
stora skillnader som finns mellan olika kommuner. Utskottet anser mot
denna bakgrund att någon riksdagens åtgärd med anledning av motionerna
Sf234 och Sf289 yrkande 3 inte är påkallad och avstyrker därför bifall till
motionerna.

Inkomstprövning

Reglerna för kommunalt bostadstillägg innebär att bostadstillägget minskas
med en tredjedel av den pensionsberättigades årsinkomst till den del den
överstiger 750 kr. för gift och 1 000 kr. för annan sökande. Som inkomst
räknas därvid inte allmänt barnbidrag, folkpension, tilläggspension till den
del den föranlett minskning av pensionstillskott eller barntillägg, vuxenstudiebidrag
enligt studiestödslagen eller utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning.
Vid uppskattning av avkastningen på förmögenhet skall
denna höjas med 10 % av det belopp varmed förmögenheten överstiger för
gift person 60 000 kr. (för makar tillhopa således 120 000 kr.) och för annan
75 000 kr. Värdet av fastighet som bebos av pensionären skall uppskattas till
en fjärdedel av taxeringsvärdet.

Leo Persson m.fl. tar i motion Sf275 upp frågan om beräkningen av
bostadskostnaden för pensionärer som bor i egen fastighet. Motionärerna
begär ett tillkännagivande om att beräkningsgrunderna för inkomstunderlaget
för KBT bör ändras så att taxeringsvärdet för fastigheten får minskad
betydelse. Motion Sf287 av Ulla Tillander och Martin Olsson tar också upp
frågan om beräkningen av inkomstunderlag för KBT. Motionärerna anser att
åtgärder bör vidtas för att underlätta för pensionärer att bo kvar i egna
bostadshus och begär därför att frågan om pensionärers ekonomiska
möjligheter att bo kvar i egna bostadshus utreds och förslag framläggs.

Reglerna för beräkning av avkastning på förmögenhet m. m. då det gäller
inkomstberäkning för KBT har tagits upp i en revisionsrapport Kommunalt
bostadstillägg till folkpension, Regeltillämpning och administration (dnr
1984:433) från riksrevisionsverket. Verket har i rapporten förordat en ökad
schablonberäkning av avkastning på förmögenhet. Riksförsäkringsverket
har därefter i ett yttrande över rapporten anfört att man bör ta ett samlat
grepp över hela förmögenhets- och inkomstberäkningen för KBT. Justering

SfU 1985/86:15

17

av detaljer i regelsystemet för KBT kan annars ge komplikationer som är
svåra att förutse. Riksförsäkringsverket avser därför att genomföra en
översyn av inkomstprövningsreglerna och bestämmelserna för beräkning av
skuldräntor. Utskottet anser att det finns anledning att avvakta resultatet av
denna översyn och avstyrker därför bifall till motionerna Sf275 och Sf287.

I motion Sf264 begär Marianne Andersson och Ingbritt Irhammar att
ersättning som inte utbetalats inte skall ingå i inkomstberäkning som grundar
annan förmån. Vid inkomstberäkningen tas nämligen hänsyn till sådant
ATP-belopp som skulle ha utbetalats om pensionären inte haft undantagande
från ATP.

Enligt bestämmelserna i lagen om hustrutillägg och kommunalt bostadstilllägg
skall som nämnts i inkomstunderlaget för KBT inte inräknas ATP till
den del pensionen föranlett minskning av pensionstillskott enligt lagen om
pensionstillskott. Detta innebär för de pensionärer som haft undantagande
från ATP att en reducering av KBT endast sker med det pensionsbelopp som
skulle ha utbetalats, om undantagande ej gjorts, utöver vad som motsvarar
pensionstillskottet. De pensionärer som haft inkomster som berättigar till
ATP utöver pensionstillskottsnivån får också sitt KBT reducerat beroende
på ATP:ns storlek. Ett införande av rätt till KBT för dem, som haft
undantagande från ATP i dessa inkomstskikt, skulle innebära att undantagandet
gav dem en ekonomisk fördel gentemot övriga pensionärsgrupper.
Mot denna bakgrund avstyrker utskottet bifall till motion Sf264.

Statsbidrag till KBT

Statsbidrag utges som tidigare nämnts med 25 % av kommunernas bidragsberättigade
kostnader för KBT till den del den månatliga bostadskostnaden
överstiger 80 kr. men inte 800 kr. för ogift pensionär och 950 kr. för makar.

Lars Werner m.fl. begär i motion Sf289, yrkande 1, att den undre
hyresgränsen 80 kr. inom reglerna för statsbidrag avskaffas fr. o. m. den 1
januari 1987. Den övre hyresgränsen bör enligt motionärerna utgöras av
hyreskostnaden för en tvårumslägenhet på orten. I motionen påpekas vidare
att statsbidragets andel av kostnaderna för KBT minskat under senare år.
Motionärerna begär därför i yrkande 2 att statsbidraget fr. o. m. den 1 januari
1987 skall utgöra 43 % av kommunernas kostnader för KBT. För att
finansiera de föreslagna förändringarna i statsbidragssystemet föreslår
motionärerna i yrkande 4 att riksdagen till anslag D 3. Bidrag till kommunala
bostadstilllägg till folkpension för budgetåret 1986/87 anvisar ett i förhållande
till propositionen med 600 000 000 kr. förhöjt belopp. I motion Sf249 av
Iris Mårtensson m. fl. anförs att statsbidragsreglerna premierar de kommuner
som ger KBT med 100 % av den månatliga bostadskostnaden i intervallet
80-950 kr. eftersom statsbidrag utges med 25 % av kommunernas kostnader
i det intervallet. Hudiksvalls kommun har valt att utge KBT med 85 % av
bostadskostnaden mellan för närvarande 80 och 2 000 kr./månad. En sådan
utformning av KBT ger således ett lägre statsbidrag. Mot denna bakgrund
begärs i motionen en översyn av statsbidragsbestämmelserna för KBT så att
kommunerna får oförändrat statsbidrag även vid en annorlunda kommunal
fördelning av KBT.

SfU 1985/86:15

18

Som utskottet tidigare anfört är det kommunerna som själva beslutar om
grunderna för KBT. Statsbidraget utgör därvid en garanti för att bostadstilllägget
har en viss omfattning och motverkar samtidigt alltför stora skillnader
mellan kommunerna. Det står alltså kommunerna fritt att besluta om
förmånligare regler för KBT än de grundregler som utgör en förutsättning för
rätt till statsbidrag. Det nuvarande statsfinansiella läget medger inte någon
ökning av statens andel av kostnaderna för KBT. Mot denna bakgrund
avstyrker utskottet bifall till motionerna Sf289 yrkandena 1, 2 och 4 samt
Sf249.

KBT vid anstaltsvistelse

Om en pensionsberättigad person under en hel månad är intagen i
kriminalvårdsanstalt eller är häktad eller eljest på statens bekostnad är
intagen i anstalt eller tillfälligt vistas utom anstalten får folkpension inte utges
med högre belopp än regeringen bestämmer. När en försäkringskassa
beslutar att reducera folkpensionen för försäkrad som är intagen på statlig
institution betalas inte heller KBT ut.

I motion Sf272 begär Kersti Johansson förslag till ändrade regler för
utbetalning av KBT till pensionärer som är intagna på institution. Motionären
anser att pensionären i dessa fall skall kunna få behålla sitt KBT för att
kunna täcka sina bostadskostnader. Detta har stor betydelse för pensionärens
möjligheter till rehabilitering efter anstaltsvistelsen.

Utskottet delar motionärens uppfattning att möjligheterna att behålla
bostaden under en anstaltsvistelse har stor betydelse för den enskilde
pensionären. Bostaden är ofta en förutsättning för en framgångsrik rehabilitering.
Riksförsäkringsverket har i en departementspromemoria Pensionsförmåner
vid institutionsvistelse (Ds S 1984:9) bl. a. föreslagit att pensionsberättigade
som vistas på statliga institutioner skall få behålla sina pensionsförmåner
och endast få ett avdrag på pensionen eller betala en egenavgift
som beräknas med utgångspunkt från kostnader som man eljest har i eget
boende. Förslagen i promemorian bereds för närvarande i regeringskansliet.
Enligt vad riksförsäkringsverket uppgivit tillämpas emellertid redan i praxis
en ordning som innebär att försäkringskassan gör en individuell prövning av
om KBT skall utbetalas även under anstaltsvistelsen på grund av särskilda
skäl. Mot denna bakgrund anser utskottet att motion Sf272 inte påkallar
någon åtgärd.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande enhetliga regler mellan kommunerna för KBT

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sf234 och 1985/86:Sf289
yrkande 3,

2. beträffande inkomstberäkning för KBT

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sf264, 1985/86:Sf275 och
1985/86 :Sf287,

3. beträffande statsbidrag till KBT

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sf249 och 1985/86:Sf289
yrkandena 1 och 2.

SfU 1985/86:15

19

4. beträffande KBT vid anstaltsvistelse
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sf272,

5. beträffande utbetalning av statsbidrag till KBT

att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om
ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg
till folkpension med den ändringen att övergångsbestämmelserna
erhåller följande lydelse:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987. Äldre bestämmelser gäller i fråga
om avräkning av kommunernas kostnader för kommunala bostadstillägg för
tid före ikraftträdandet.

6. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av propositionen och med avslag på
motion 1985/86:Sf289 yrkande 4 till Bidrag till kommunala bostadstillägg
till folkpension för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag
av 695 000 000 kr.

3. Vissa yrkesskadeersättningar m. m.

Regeringen har under punkt D 4 (s. 62) föreslagit riksdagen att till Vissa
yrkesskadeersättningar m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag
av 2 500 000 kr.

Motioner

I motion 1985/86: Sf237 av Marianne Karlsson (c) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av reglerna för statliga livräntor i enlighet med
vad som anförts i motionen.

I motion 1985/86:271 av Karin Israelsson och Rune Backlund (c) hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om en översyn av äldre livräntor.

Utskottet

Från anslaget bekostas tillägg på vissa äldre livräntor samt ersättning i
anledning av skadefall, där ersättningen på grund av speciella författningar
eller särskilda beslut helt eller delvis utges av statsmedel.

I motion 237 begär Marianne Karlsson en översyn av reglerna för statliga
livräntor i syfte att få livräntorna standardsäkrade. Särskilt intresse bör
därvid enligt motionären ägnas åt de personer som skadades i militärtjänst
under beredskapsåren. Ett liknande yrkande framställs i motion 271 av Karin
Israelsson och Rune Backlund. Motionärerna framhåller att de uppräkningar
som tidigare skett av äldre livräntor har varit otillräckliga. De anser att
frågan om en standardsäkring av äldre livräntor kan behandlas frikopplad
från frågan om en standardsäkring av pensioner, varför en översyn i frågan
behövs.

Utskottet behandlade frågan om standardsäkring av äldre livräntor i

SfU 1985/86:15

20

betänkandet SfU 1985/86:4. Utskottet uttalade då att frågan inte kan
behandlas isolerat från den större frågan om en standardsäkring av livräntorna
enligt nyare lagstiftning. Eftersom denna senare fråga anknöt till de
ställningstaganden som kan föranledas av pensionsberedningens översyn av
bl. a. värdesäkringssystemet inom den allmänna pensioneringen avstyrkte
utskottet bifall till motionsyrkanden om en översyn av äldre livräntor.

Utskottet vill till det anförda tillägga att en standardsäkring, i stället för
som för närvarande värdesäkring, av de äldre livräntorna sannolikt inte
skulle få de effekter motionärerna önskar, eftersom de livräntebelopp som
utbetalats redan från början varit relativt små. Utskottet vidhåller sin
tidigare uppfattning och avstyrker således bifall till motionerna Sf237 och
Sf271.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande äldre livräntor

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sf237 och 1985/86:Sf271,

2. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till propositionen till Vissa yrkesskadeersättningar
m. m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av
2 500 000 kr.

4. Barnpensioner

Regeringen har under punkt C 5 (s. 43 och 44) föreslagit riksdagen att till
Barnpensioner för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av
211 000 000 kr.

Motion

1 motion 1985/86:Sf222 av Martin Olsson och Karin Israelsson (c) hemställs
att riksdagen beslutar att hos regeringen begära utredning och förslag i syfte
att höja åldersgränserna för rätt till barnpension så att dessa motsvarar FB:s
regler om föräldrarnas underhållsskyldighet.

Utskottet

Från anslaget bekostas barnpension från folkpensioneringen. Barnpension
från folkpensioneringen utges till barn som är under 18 år och vars far eller
mor eller båda föräldrar avlidit. Barn under 19 år har rätt till barnpension
från ATP om den avlidne föräldern var berättigad till ATP.

Martin Olsson och Karin Israelsson begär i motion Sf222 utredning och
förslag i syfte att höja åldersgränserna för rätt till barnpension så att de
motsvarar föräldrabalkens regler om föräldrarnas underhållsskyldighet.
Motionärerna finner det anmärkningsvärt att åldersgränserna är olika för
barnpension och föräldrarnas underhållsskyldighet eftersom barnpensionen
bör ses som en ersättning som samhället betalar ut till barnet i stället för det

SfU 1985/86:15

21

underhåll barnet skulle ha fått av föräldrarna om dessa levat.

Underhållsskyldighet enligt föräldrabalkens 7 kap. upphör när barnet
fyller 18 år. Om barnet vid denna tidpunkt går i grundskola, gymnasieskola
eller annan jämförbar utbildning eller återupptar sådan skolgång före fyllda
18 år utsträcks föräldrarnas underhållsskyldighet, dock längst till dess barnet
fyller 21 år. I proposition 1983/84:73 om efterlevandepensioneringen fanns
förslag om en enhetlig åldersgräns för barnpension från såväl folkpensioneringen
som ATP som nära anknöt till föräldrabalkens bestämmelser.
Propositionen återkallades emellertid, och frågan om efterlevandepensioneringens
framtida utformning ingår nu i direktiven för pensionsberedningens
arbete. Detta innefattar naturligen även de åldersgränser som skall tillämpas
inom efterlevandepensioneringen. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet
bifall till motion Sf222.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande åldersgränsen för räll till barnpension
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sf222,

2. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till propositionen till Barnpensioner för
budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 211 000 000 kr.

Stockholm den 8 april 1986

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Doris Håvik

Närvarande: Doris Håvik (s). Nils Carlshamre (m). Börje Nilsson (s). Ralf
Lindström (s). Margareta Andrén (fp). Ulla Johansson (s). Gullan Lindblad
(m), Lena Öhrsvik (s), Nils-Olof Gustafsson (s). Siri Häggmark (m).
Ingegerd Elm (s). Rune Backlund (c). Margo Ingvardsson (vpk). Barbro
Sandberg (fp) och Kersti Johansson (c).

Reservationer

1. Pensionstillskott vid undantagande från ATP och
medelsanvisningen (punkt 1, mom. 3 och 15)

Nils Carlshamre (m), Gullan Lindblad (m). Siri Häggmark (m), Rune
Backlund (c) och Kersti Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 6 med ”Utskottet har”
och slutar på s. 7 med "motsvarande delar.” bort ha följande lydelse:
Gällande bestämmelser om avräkning av pensionstillskott mot den ATP
som skulle ha utgått om undantagande inte skett kan få den konsekvensen att
en ålderspensionär som enda pension kan komma att uppbära grundbeloppet

SfU 1985/86:15

22

inom folkpensioneringen. Enligt utskottets mening finns stora skillnader i
disponibel inkomst mellan olika pensionärsgrupper. Dessa skillnader är
särskilt påtagliga vid jämförelser mellan pensionärer i allmänhet och sådana
pensionärer som till följd av undantagande från ATP inte får del av
pensionstillskott. Många s. k. undantagandepensionärer har i dag en bekymmersam
situation. Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen bör
besluta att alla folkpensionärer som på grund av undantagande från ATP
endast uppbär folkpensionens grundbelopp fr. o. m. den 1 januari 1987 skall
ha rätt till pensionstillskott. Undantag bör enligt utskottets mening göras
endast för den som den 1 juli 1982 hade ett gällande undantagande.

dels att utskottet under punkt 1, momenten 3 och 15 bort hemställa

3. beträffande pensionstillskott vid undantagande från ATP
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Sf243 yrkande 2 och
1985/86:Sf341 yrkande 1 samt med anledning av motionerna 1985/
86:Sf316 och 1985/86:Sf300 antar följande såsom Reservanternas
förslag betecknade

Förslag till
Lagom ändring i lagen (1981:694) om ändring i lagen
(1969:205) om pensionstillskott

Härigenom föreskrivs att övergångsbestämmelserna till lagen (1981:694)
om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

Denna lag träder i kraft den 1 Denna lag träder i kraft den 1
januari 1982. Har undantagande januari 1982. Har undantagande

från försäkringen för tilläggspension från försäkringen för tilläggspension

enligt lagen (1962:381) om allmän enligt lagen (1962:381) om allmän

försäkring gällt för försäkrad skall försäkring gällt för försäkrad skall

vid beräkning av pensionstillskott vid beräkning enligt 3 § av pensions enligt

3 § hänsyn tagas till den till- tillskott till försäkrad som den 1 juli

äggspension som skulle ha utgått om 1982 hade ett gällande undantagande

undantagande ej ägt rum. hänsyn tagas till den tilläggspension

som skulle ha utgått om undantagande
ej ägt rum.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om pensionstillskott för tid före ikraftträdandet.

15. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf341 yrkande 2 och med
anledning av propositionen till Folkpensioner för budgetåret 1986/87
anvisar ett förslagsanslag av 48 160 000 000 kr.

SfU 1985/86:15

23

2. Pensionstillskott vid undantagande från ATP (punkt 1,
mom. 3)

Margareta Andrén och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 6 med "Utskottet har”
och slutar på s. 7 med "motsvarande delar.” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det finns flera skäl till att pensionstillskott inte skall
utges till den som begärt undantagande från ATP. En person som valt
undantagande har samtidigt valt att disponera sina inkomster på ett annat
sätt. En del har tecknat privata pensionsförsäkringar. För den som så önskat
har det under hela den tid som ATP-försäkringen existerat funnits möjlighet
att gå in i försäkringen om man varit i förvärvsaktiv ålder och stått utanför
systemet på grund av undantagande. En rätt till pensionstillskott skulle också
kunna medföra att den som begärt undantagande kommer i en förmånligare
situation än den som inte gjort detta utan i stället årligen betalt sina
ATP-avgifter.

Utskottet är emellertid medvetet om att en stor grupp av dem som begärt
undantagande från ATP har haft mycket låga inkomster och nu lever på en
mycket låg standard. Det är därför angeläget att pensionsberedningen ges i
uppgift att återkomma med förslag till förbättrade pensionsförmåner för de
s. k. undantagandepensionärer som nu lever på en mycket låg inkomst.
Såvitt gäller (= utskottet) motsvarande delar.

dels att utskottet under punkt 1, moment 3 bort hemställa

3. beträffande pensionstillskott vid undantagande från ATP
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf300 och med anledning
av motionerna 1985/86:Sf243 yrkande 2, 1985/86:Sf316 och 1985/
86:Sf341 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

3. Giftorätt till ATP-poäng (punkt 1, mom. 4)

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Frågan om”
och slutar med ”motsvarande del.” bort ha följande lydelse:

De nuvarande reglerna för beräkning av ATP-poäng innebär att poängen
beräknas med utgångspunkt från den pensionsgrundande inkomst som
fastställts för varje förvärvsarbetande försäkrad person. Systemet kan
medföra orättvisa konsekvenser för de kvinnor som under en längre period
vårdat barn i eget hem. Endast 20 % av de kvinnor som är födda kring 1930
har exempelvis rätt till full ATP. Övriga får ut en liten ATP eller ingen
pension alls. Vid en pensionering eller skilsmässa blir konsekvensen att den
make som haft den större förvärvsinkomsten har skaffat sig ett bättre
pensionsskydd än andra maken, vilket ur rättvise- och jämställdhetssynpunkt
är otillfredsställande. Utskottet anser mot denna bakgrund att pensionsberedningen
bör få i uppdrag att undersöka förutsättningarna att införa
giftorätt till ATP-poäng. Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till
motion Sf335 i motsvarande del.

SfU 1985/86:15

24

dels att utskottet under punkt 1, moment 4 bort hemställa

4. beträffande giftorätt till ATP-poäng
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf335 i motsvarande del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Reglerna för reducering av ATP för den som är född åren
1915 -1923 och haft undantagande från ATP (punkt 1,
mom. 6)

Rune Backlund och Kersti Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "Den fråga”
och slutar med ”motion Sf246.” bort ha följande lydelse:

Enligt 15 kap. 1 § lagen om allmän försäkring gäller bl. a. särskilda
bestämmelser för personer födda under åren 1915-1923. Bestämmelserna
innebär i det avseende som tas upp i motion Sf246 att en person som är född
under något av de aktuella åren och haft undantagande från ATP under
något eller några år får vidkännas en minskning av antalet poängår för ATP
med det antal år undantaget avsåg och därutöver med en tiondel av det antal
år undantagandet avsåg. Utskottet anser detta vara en orimlig konsekvens av
undantagandet. Samtliga personer som haft undantagande från ATP bör
behandlas lika. Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till motion Sf246.

dels att utskottet under punkt 1, moment 6 bort hemställa

6. beträffande reglerna för reducering av ATP för den som är född
åren 1915—1923 och haft undantagande från ATP
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf246 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Efterlevandepensionering(punkt 1, mom. 10)

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 10 med ”Ett likartat”
och slutar på s. 11 med ”yrkande 2.” bort ha följande lydelse:

När regeringen i slutet av år 1983 lade fram en proposition om en
reformering av efterlevandepensioneringen kritiserades förslaget i en motion
från moderata samlingspartiet. Särskilt allvarligt var att förslaget hade inslag
av retroaktiv lagstiftning.

Även om det råder enighet om behovet av en reformering av efterlevandepensioneringen
måste enligt utskottets mening övergången till ett nytt system
utformas så att vissa grundkrav tillgodoses. Ett sådant krav är att rättssäkerheten
måste tryggas genom att ”intjänad” och registrerad pensionsrätt enligt
nuvarande regler får finnas kvar och aktualiseras när mannen avlider. Ett
annat krav är att övergångstiden görs lång så att familjerna får möjlighet att
till överkomliga kostnader bygga upp ett kompletterande försäkringsskydd.
Slutligen måste ett nytt system ta hänsyn till att den efterlevande kan behöva
vara hemma för att ge barnen vård och tillsyn.

Utskottet anser att riksdagen med bifall till motion Sf285 yrkande 2 som sin

SfU 1985/86:15

25

mening bör ge regeringen till känna att de nämnda riktlinjerna bör gälla för SfU 1985/86:15
den pågående översynen av efterlevandepensioneringen.

dels att utskottet under punkt 1, moment 10 bort hemställa

10. beträffande efterlevandepensionering

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf285 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Inkomstprövning av änkepension (punkt 1, mom. 11)

Nils Carlshamre (m), Margareta Andrén (fp), Gullan Lindblad (m), Siri
Häggmark (m), Rune Backlund (c), Barbro Sandberg (fp) och Kersti
Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”När
utskottet” och slutar med ”motion Sf207.” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion Sf207 att de regler
om olika grader av inkomstprövning av änkepension till kvinnor som blev
änkor före den 1 juli 1960 innebär uppenbara orättvisor, eftersom skillnader i
pensionen kan uppstå mellan änkor med i övrigt lika förutsättningar
beroende på tidpunkten för mannens död. Det merarbete som de nuvarande
reglerna innebär för försäkringskassorna utgör också ett motiv för ändring av
bestämmelserna. Utskottet tillstyrker således bifall till motion Sf207.

dels att utskottet under punkt 1, moment 11 bort hemställa

11. beträffande inkomstprövning av änkepension

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf207 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Införande av ytterligare en nivå för handikappersättning
(punkt 1, mom. 13)

Nils Carlshamre (m), Margareta Andrén (fp), Gullan Lindblad (m), Siri
Häggmark (m) och Barbro Sandberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Handikappersättningen
är” och slutar med ”är påkallad.” bort ha följande lydelse:
De nuvarande nivåerna för handikappersättningen och tillämpningen av
reglerna för rätt till sådan ersättning innebär svårigheter för vissa sjukdomsgrupper
att uppfylla förutsättningarna för rätt till ersättning. Detta innebär
enligt utskottets uppfattning att vissa sjukdomsgrupper vilkas sjukdomar
innebär betydande handikapp ej ges möjlighet att få handikappersättning.
Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion Sf273 att en möjlig utväg
för att åstadkomma ett bättre ekonomiskt skydd för dessa grupper är att
införa en ytterligare lägre nivå inom handikappersättningen. Riksdagen bör
därför hos regeringen begära ett förslag med denna innebörd. Med det
anförda tillstyrker utskottet bifall till motion Sf273. Detta innebär samtidigt
att syftet med motion Sf260 tillgodoses.

26

dels att utskottet under punkt 1, moment 13 bort hemställa

13. beträffande införande av ytterligare en nivå för handikappersättning att

riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf273 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Enhetliga regler mellan kommunerna för KBT (punkt 2,
mom. 1)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Utskottet är”
och slutar med ”till motionerna.” bort ha följande lydelse:

Grunderna för KBT fastställs av de enskilda kommunerna. Detta har
medfört att skillnaderna mellan olika kommuner är stora vad avser de belopp
som utbetalas i KBT till enskilda pensionärer. Enligt utskottets uppfattning
är denna situation otillfredsställande. Enhetliga regler kan endast genomföras
om det ekonomiska ansvaret för KBT i sin helhet överförs till staten. Mot
denna bakgrund tillstyrker utskottet bifall till motion Sf289 yrkande 3.
Samtidigt tillgodoses syftet med motion Sf234.

dels att utskottet under punkt 2, moment 1 bort hemställa

1. beträffande enhetliga regler mellan kommunerna för KBT

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf289 yrkande 3 och med
anledning av motion 1985/86:Sf234 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

9. Inkomstberäkning för KBT (punkt 2, mom. 2)

Nils Carlshamre (m), Margareta Andrén (fp), Gullan Lindblad (m). Siri
Häggmark (m), Rune Backlund (c), Barbro Sandberg (fp) och Kersti
Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Enligt
bestämmelserna” och slutar med ”motion Sf264.” bort ha följande lydelse:
De pensionärer som när ATP-systemet infördes i början på 1960-talet
begärde undantagande från ATP var vid den tidpunkten inte medvetna om
att de samtidigt ställde sig utanför förmåner som numera tillkommer
pensionärer med låg eller ingen ATP. De drabbas nu av att den ATP som
skulle utbetalats om undantagandet inte varit gällande reducerar ett eventuellt
KBT som de annars skulle varit berättigade till. Utskottet anser det vara
orimligt att ersättning som ej utbetalas skall ingå i inkomstberäkning som
grundar andra förmåner i försäkringssystemet. Utskottet tillstyrker därför
bifall till motion Sf264.

dels att utskottet under punkt 2, moment 2 bort hemställa

2. beträffande inkomstberäkning för KBT

att riksdagen dels avslår motionerna 1985/86:Sf275 och 1985/86:Sf287,
dels med bifall till motion 1985/86:Sf264 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

SfU 1985/86:15

27

10. Statsbidrag till KBT och medelsanvisningen (punkt 2,
mom. 3 och 6)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Sorn
utskottet” och slutar med ”samt Sf249.” bort ha följande lydelse:

De kommunala bostadstilläggen uppvisar som utskottet tidigare anfört
stora skillnader mellan olika kommuner. Detta innebär att de ekonomiska
villkoren för pensionärer med i övrigt likartade inkomstförhållanden varierar
starkt. Enligt utskottets uppfattning bör därför olika åtgärder vidtas på
KBT-området för att förbättra pensionärernas situation. Detta kan åstadkommas
genom att fr. o. m. den 1 januari 1987 den undre hyresgränsen (80
kr.) vad gäller statsbidrag för KBT avskaffas och den övre hyresgränsen sätts
vid hyreskostnaden för en tvårumslägenhet på orten. Vidare bör statsbidraget
för kommunernas kostnad för KBT höjas från 25 till 43 % fr. o. m. den 1
januari 1987. Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till motion Sf289
yrkandena 1, 2 och 4.

dels att utskottet under punkt 2, momenten 3 och 6 bort hemställa

3. beträffande statsbidrag till KBT
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf289 yrkandena 1 och 2
samt med avslag på motion 1985/86:Sf249 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Sf289 yrkande 4 och med
anledning av propositionen till Bidrag till kommunala bostadstillägg
till folkpension för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av
1 295 000 000 kr.

11. Äldre livräntor (punkt 3, morn. 1)

Nils Carlshamre (m), Gullan Lindblad (m), Siri Häggmark (m), Rune
Backlund (c) och Kersti Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 20 med ”Utskottet
behandlade” och slutar på s. 21 med ”och Sf271.” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att de uppräkningar som skett av äldre livräntor inte varit
tillräckliga för att kompensera de skadade för de ekonomiska förluster och de
övriga lidanden som skadorna medfört. Den nya arbetsskadeförsäkringen
medförde en kraftig förmånshöjning för personer som skadats i arbetet efter
den 1 juli 1977. Motsvarande förbättringar har således inte skett beträffande
de äldre livräntorna. En översyn av reglerna för äldre livräntor i syfte att göra
livräntorna standardsäkrade bör därför genomföras. Med det anförda
tillstyrker utskottet bifall till motionerna Sf237 och Sf271.

dels att utskottet under punkt 3, moment 1 bort hemställa
1. beträffande äldre livräntor
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Sf237 och 1985/
86: Sf271 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

SfU 1985/86:15

28

12. Åldersgränsen för rätt till barnpension (punkt 4, mom. 1)

Rune Backlund och Kersti Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med ”1
proposition” och slutar med ”motion Sf222.” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det angeläget att samhället tar ett ansvar för den
ekonomiska situationen för barn som förlorat en eller båda föräldrarna. Den
nuvarande regeln om att barnpensionen kan upphöra tidigare än underhållsskyldigheten
enligt föräldrabalken medför att dessa barn hamnar i en sämre
ekonomisk situation än om båda föräldrarna levat. Det är därför angeläget
att åldersgränserna för barnpension från folkpensioneringen och ATP ses
över så att överensstämmelse uppnås med bestämmelserna om underhållsskyldighet
i föräldrabalken. Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till
motion Sf222.

dels att utskottet under punkt 4, moment 1 bort hemställa

1. beträffande åldersgränsen för rätt till barnpension
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf222 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Giftorätt till ATP-poäng och retroaktiv rätt att
tillgodoräkna sig ATP-år för vård av egna barn

Margareta Andrén (fp), Rune Backlund (c), Barbro Sandberg (fp) och
Kersti Johansson (c) anför:

Av direktiven till pensionsberedningen framgår att beredningen skall göra en
samlad genomgång av pensionssystemet. I den uppgiften ingår som en
naturlig del att se över pensionsreglerna ur jämställdhetssynpunkt. Reglerna
för intjänande av ATP-poäng för småbarnsföräldrar har gett möjlighet för
dessa att räkna s. k. vårdår som underlag för framtida ATP-pension. Det är
bara att beklaga att detta inte genomfördes betydligt tidigare. Detta framgår
inte minst i TCO:s rapport om äldre kvinnors pension som blir mycket låg.
Dessa kvinnor har under ett stort antal år vårdat barn och kan inte för den
insatsen erhålla något pensionsskydd på äldre dagar. Att redan i dag gå in och
begära retroaktivitet för tidigare vårdår är inte möjligt, varför vi avstår från
att reservera oss till förmån för de motioner som för fram de kraven. Vi
förutsätter att pensionsberedningens översyn av försäkringssystemet skall
vara bred och övergripande. Vi finner det mycket angeläget att jämställdhetsaspekter
ges en tillräcklig tyngd i detta sammanhang. Vår uppfattning är
att pensionsberedningens direktiv ger utrymme för detta.

SfU 1985/86:15

29

2. Överföring av socialförsäkringsmedel till
arbetsmarknadsmyndigheterna

Margareta Andrén och Barbro Sandberg (båda fp) anför:

Det är angeläget att handikappade personer i så stor utsträckning som
möjligt kan beredas sysselsättning på den reguljära arbetsmarknaden och att
samhället anstränger sig för att finna möjligheter som innebär att arbete kan
erbjudas också för de personer för vilka förtidspensioneringen förefaller vara
det mest näraliggande alternativet. Förtidspensionering innebär ofta ökade
kostnader för samhället jämfört med kostnaderna för arbetsmarknadspolitiska
och andra insatser för att bereda handikappade sysselsättning. Enligt vår
mening bör statsmakterna i högre grad än hittills beakta detta vid medelstilldelningen
till arbetsmarknadspolitiska insatser för handikappade. Härigenom
skulle på sikt kostnaderna för förtidspensioneringen kunna minskas.
Med hänsyn till att folkpartiet i motion A245, som behandlas av arbetsmarknadsutskottet,
lagt fram förslag till arbetsmarknadspolitiska insatser för
handikappade, kommer frågan från vår sida att följas upp i det sammanhanget.
Vi avstår därför för närvarande från vidare yrkande.

SfU 1985/86:15

30

Innehållsförteckning Sfu 1985/86:15

Folkpensioner (punkt 1) 1

Motioner 1

Utskottet 3

Inledning 3

Ansökan om ålderspension 4

Pensionsåldern 5

Pensionstillskott vid undantagande från ATP 6

Pensionspoäng och poängår 7

Förtidspension 9

Efterlevandepensionering 10

Handikappersättning 11

Utbetalning av ersättning enligt lagen om allmän försäkring 12

Hemställan 13

Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension (punkt 2) 14

Motioner 15

Utskottet 16

Allmänt om kommunala bostadstillägg 16

Inkomstprövning 17

Statsbidrag till KBT 18

KBT vid anstaltsvistelse 19

Hemställan 19

Vissa yrkesskadeersättningar m. m. (punkt 3) 20

Motioner 20

Utskottet 20

Hemställan 21

Barnpensioner (punkt 4) 21

Motion 21

Utskottet 21

Hemställan 22

Reservationer 22

punkt 1

1. Pensionstillskott vid undantagande från ATP och medelsanvisningen
(m och c) 22

2. Pensionstillskott vid undantagande från ATP (fp) 24

3. Giftorätt till ATP-poäng(m) 24

4. Reglerna för reducering av ATP för den som är född åren

1915—1923 och haft undantagande från ATP (c) 25

5. Efterlevandepensionering (m) 25

6. Inkomstprövning av änkepension (m, fp och c) 26

7. Införande av ytterligare en nivå för handikappersättning (m och

fp) 26

31

SfU 1985/86:15

8. Enhetliga regler mellan kommunerna för KBT (vpk) 27

9. Inkomstberäkning för KBT (m, fp och c) 27

10. Statsbidrag till KBToch medelsanvisningen (vpk) 28

punkt 3

11. Äldre livräntor (m, och c) 28

punkt 4

12. Åldersgränsen för rätt till barnpension (c) 29

Särskilda yttranden

1. Giftorätt till ATP-poäng och retroaktiv rätt att tillgodoräkna sig

ATP-år för vård av egna barn (fp och c) 29

2. Överföring av sociaförsäkringsmedel till arbetsmarknadsmyndigheterna
(fp) 30

gotab Stockholm 1986 10687