Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1985/86:14

omstudiesocialtstödm. m. (prop. 1985/86:100)


SfU 1985/86:14


I betänkandet behandlas proposition 1985/86:100, bil. 10 (utbildningsdepar­tementet), litt. E Studiestöd m.m. anslagen E 1-E 8. Vidare behandlas bil. 12 (arbetsmarknadsdepartementet) litt. B 4 såvitt avser förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter. Propositionen i sistnämnda del har överlämnats från arbetsmarknadsutskottet till socialförsäkringsut­skottet tillsammans med tre motioner och arbetsmarknadsutskottets yttran­de AU 1985/86:2 y. Yttrandet återfinns som bilaga 1 till betänkandet.

Utskottet behandlar i detta betänkande även de motioner från den allmänna motionstiden i år som rör studiesocialt stöd, jämte en från utbildningsutskottet överlämnad motion, som väckts med anledning av proposition 1985/86:67 om vissa bestämmelser om svenskundervisning för vuxna invandrare.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1985/86:100, bil. 10 (utbildningsdepartemen­tet) under litt. E Studiestöd m. m. föreslagit riksdagen att

(E 1) godkänna att 31 700 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1986/87 används för att delvis finansiera anslaget,

(E 1) till Centrala snuliestädsnämnden m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 82 807 000 kr.,

(E 2) till Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning av studiesocialt stöd för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 12 520 000 kr.,

(E 3) till Studiehjälp m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 1 576 445 000 kr.,

(E 4) godkänna de förändringar av utbetalningsrutinerna för studiemedel som förordats i propositionen,

(E 4) till Studiemedel m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsan­slag av 4 728 290 000 kr.,

(E 5) anta ett inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),

(E 5) godkänna vad som förordats om en tvåårig försöksverksamhet med ett utvidgat kollektivt ansökningsförfarande för dagstudiestödens internat-bidrag.

1 Riksdagen 1985/86.11 saml. Nr 14


(E 5) godkänna vad som förordats om en tvåårig försöksverksamhet med     SfU 1985/86:14 friare resursutnyttjande inom vuxenstudiestödsområdet.

(E 5) godkänna att 794 800 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1986/87 används för att finansiera anslaget,

(E 5) till Vuxenstudiestöd m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett reserva­tionsanslag av 794 800 000 kr.,

(E 6) godkänna att 49 400 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1986/87 används för att finansiera anslaget,

(E 6) till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar för budgetåret 1986/87 . anvisa ett förslagsanslag av 188 500 000 kr..

(E 7) till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditga­ranti för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kr..

(E 8) medge att regeringen lämnar talboks- och punktskriftsbiblioteket det beställningsbemyndigande om 2 300 000 kr. för budgetåret 1987/88 som förordats i propositionen,

(E 8) till Bidrag till vissa snuliesociala ändamål för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 78 040 000 kr.

. Det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) finns intaget som bilaga 2 till betänkandet.

Vidare har regeringen i proposition 1985/86:100, bil. 12 (arbetsmarknadsde­partementet) under anslaget B 4 Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag föreslagit riksdagen att

anta ett inom arbetsmarknadsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter.

Lagförslaget återfinns som bilaga 3 till betänkandet.

Motioner

Motion väckt med anledning av proposition 1985/86:67 om vissa bestämmelser om svenskundervisning för vuxna invandrare och som överlämnats från utbildningsutskottet

1 motion 1985/86:246 av Sivert Andersson m.fl. (s) hemställs

5. att riksdagen uttalar att ramen för timstudiestöd bör utökas för att täcka behovet av sfi-timmar.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1985/86

I motion 1985/86:Sf346 (motivering i 1985/86:A608) av Rosa Östh m. fl. (c), hemställs

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studiestöd för tidigare hemarbetande kvinnor.

I motion 1985/86:81401 av Bengt Kronblad (s) föreslås att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av en översyn av särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.


 


I mofion ]985/S6:Sf402 (motivering i 1985/86:T220) av Lars Werner m. fl.      SfU 1985/86:14 (vpk), hemställs att riksdagen beslutar att under bil. 10 Utbildningsdeparte­mentet, E 8. Bidrag till vissa studiesociala ändamål, anvisa 15 000 000 kr. utöver regeringens förslag avseende studeranderabatter.

1 motion 1985/86:81403 av Ewa Hedqvist Petersen m.fl, (s) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att studieniedelskommittén får i uppdrag att utreda frågan om 18- 19-åringars rätt till studiemedel för gymnasiestudier på annan ort än hemorten.

1 motion 1985/86:Sf405 (motivering i 1985/86:Ub807) av Bengt Westerberg m.fl, (fp) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära nya regler som underlättar för studerande att få studiemedel för studier utomlands.

I motion 1985/S6:Sf406 av Anita Johansson m, fl, (s) hemställs

1,    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av förbättringar av dag- och timstudiestödet inom vuxenutbildningen.

2,    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om finansieringen av vuxenutbildningen,

1 motion ]985/86:Sf407 av Ove Karlsson m. fl. (s) hemställs att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av barntillägg för studerande med särskilt vuxenstudiestöd.

I motion 1985/86:Sf408 av Ove Karlsson m. fl. (s) hemställs

1.  att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om vikten av att den egentliga målgruppen för särskilt vuxenstudiestöd alltid bör få bifall till sina ansökningar oberoende av var och vid vilket ansökningstillfälle de söker,

2.  att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om vikten av att den som tillhör målgruppen skall kunna få sin ansökan prövad och bifallen även om den inkommit efter gällande ansökningstid.

1 motion 1985/86:Sf409 av Ove Karisson m.fl,, (s) hemställs att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om möjligheter til! urval bland sökande till särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa samt en översyn av möjligheter till samordning av vuxenstu-diesföden genom försöksverksamhet.

I motion 1985/S6:Sf410 av Ove Karlsson m.fl. (s) hemställs att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om införande av rätt till ersättning för restid i anslutning till timersättning för deltagare i grundutbildning för vuxna och undervisning i svenska för vuxna invandrare.

1 motion 1985/86:Sf411 av Ove Karlsson m.fl. (s) hemställs att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om möjlig rätt för Förbundet mot läs- och skrivsvårigheter att inge


 


kollektiv ansökan om dagstudiestöd, internatbidrag samt i förekommande     SfU 1985/86:14 fall inkomstbidrag,

I motion 1985/86:Sf412 av Ove Karlsson m.fl, (s) hemställs att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om en höjning av åldersgränsen för rätt till särskilt vuxenstudiestöd från 45 till 55 år.

I motion 1985/86:81414 av Kristina Svensson och Iréne Vestlund (s) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om en översyn av reglerna för det särskilda vuxenstudiestödet för längre studier (SVUX).

I motion 1985/86:81415 av Berit Oscarsson m.fl. (s) hemställs

2.  att riksdagen beslutar om sådan ändring av studiestödslagen (1973:349) att övre åldersgränsen för särskilt vuxenstudiestöd höjs till 55 år med särskilda regler för dem som påbörjat studier strax före denna ålder,

3.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att reglerna för fördelning av vuxenstudiestöd bör utformas så att möjligheterna att erhålla stöd blir så lika som möjligt i hela landet.

1 motion 1985/86:Sf416 av Erkki Tammenoksa m.fl. (s) hemställs

1.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att de som beviljats särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa garanteras stödet för genomförandet av grundskolekompetens, förslagsvis högst fyra terminer,

2.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de s. k, kortutbildade som har behov av grundskolekompetens skall beviljas särskilt vuxenstudiestöd utan urvalsförfarande,

1 mofion 1985/86:Sf418 av Ingvar Björk (s) hemställs

1.  att riksdagen uttalar sig för att anslaget för studielitteratur till
synskadade högskolestuderande bör införas som förslagsanslag,

2,  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de
prioriteringar för produktionen av studielitteratur som anges i regleringsbrev
för budgetåret 1984/85 bör upphävas.

I motion 1985/86:81419 av Jan Hyttring (c) hemställs att riksdagen beslutar anslå 6 940 000 kr. i statsbidrag till studerandehälsovården för budgetåret 1986/87.

1 motion 1985/86:51420 av Marianne Stålberg och Margareta Winberg (s) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av suppleanter i vuxenutbildningsnämnderna,

I motion 1985/86:8f421 av Bo Hammar m.fl. (vpk) hemställs att riksdagen med ändring av proposition 1985/86:100, bil. 10, E 8, anslår ett i förhållande till regeringens förslag höjt belopp med 266 000 kr, motsvarande pris- och löneuppräkning med sammanlagt 7,1 %.

1 motion 1985/86:81422 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s) hemställs att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam översyn av nuvarande regler för det särskilda vuxenstudiestödet för arbetslösa.


 


1 motion 1985/86:8f423 av Kerstin Göthberg (c) hemställs att riksdagen     SfU 1985/86:14 beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om rätt för slöjdare att erhålla vuxenstudiestöd vid kurs på Säterglän-tahs kursgård.

1 motion 1985/86:Sf424 av Görel Bohlin och Elisabeth Fleetwood (m) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att de prioriteringar för produktionen av studielitteratur som anges i regleringsbrev för budgetåret 1984/85 upphävs.

1 motion 1985/86:Sf425 av Wivi-Anne Cederqvist m.fl. (s) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av att återbetal­ningsperioderna för studiemedelsavgiften fördelas jämnare över kalender­året.

1 mofion 1985/86:Sf426 av Lars Werner, m. fl. (vpk) hemställs

1.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om att studiemedlens totalbelopp höjs till 155 % av basbeloppet,

2.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om att bidragsdelens andel av totalbeloppet bör höjas till 25 % av totalbeloppet,

3.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om att barntillägget görs om till bidrag,

4.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om att alla studerande över 18 år skall ha rätt till studiemedel,

5.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om att avgiftsgränsen för återbetalning enbart prövas mot egen aktuell inkomst och att äktamakeprövningen avskaffas,

6.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vid
återbetalning av studiemedel avgiftsunderlaget (gränsen) baseras på median-
lönen för heltidsarbetande inom TCO-kollektivet och att inkomster på den
nivån eller under ej medför återbetalningsskyldighet samt att successiv upp-
och nedtrappning av gränsen sker.

7.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om att år som den skuldsatte ej har en inkomst motsvarande medianlönen för TCO-kollektivet avskrivs som återbetalningspliktigt,

8.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om att återbetalningsplikten återinträder först när den egna inkoms­ten når över medianlönen för heltidsarbetande inom TCO-kollektivet,

9.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om att återbetalningarna av studiemedel skall ske tolv gånger per år i stället för nuvarande tre gånger per år,

 

10.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om att fribeloppsgränsen endast skall omfatta den faktiska studiepe­rioden och att inkomster från perioder mellan terminer, t. ex. jul- och sommaruppehåll, ej skall påverka fribeloppet,

11.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om att studiemedel även fortsättningsvis skall utbetalas två gånger per termin.


 


13.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen     SfU 1985/86:14
anförs om att vårdbidrag ej skall räknas som inkomst vid prövning av rätten

till studiemedel.

14.    att riksdagen beslutar att med ändring i proposition 1985/86:100 bil. 10,
utbildningsdepartementet, E 4. Studiemedel m, m., anvisa ett i förhållande
till regeringens förslag med 405 400 000 kr. förhöjt belopp,

I motion 1985/86:Sf427 (moUvering i 1985/86:Kr312) av Karin Söder m.fl. (c), hemställs att riksdagen beslutar om en höjning av studiemedelsnivån Irån 145 % av basbeloppet till 148 % från den 1 juli 1986.

1 motion 1985/86:51428 av Bengt Westerberg m.fl. (fp), (motivering i 1985/86:A604) hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om studiemedelskommittén i vad avser avskaffande av äktamakeprövningen vid återbetalning av studiemedel.    -

I motion 1985/86:Sf430 av Barbro Sandberg m. fl. (fp), hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs angående extra tillägg till gymnasieelev som brutit med familjeekonomin,

3. att riksdagen beslutar att den av regeringen föreslagna försöksverksam­
heten med utökad möjlighet till kollektiv ansökan om dagstudiestödets
internatbidrag endast skall gälla handikappade grupper enligt de principer
som föreslagits i denna motion.

I mofion 1985/86:81431 av Per UnckeLm.fl. (m) hemställs (motivering i motion 1985/86:Ub838)

1.    att riksdagen beslutar att till E 4. Studiemedelm. m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 4 738 290 000 kr.,

2.    att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om studiestöd för studier utomlands,

 

4.   att riksdagen beslutar att de särskilda anslagposterna Uppsökande verksamhet på arbetsplatser samt Planering av uppsökande verksamhet och utbildning av studieorganisatörer samt information om vuxenstudiestöden bestäms fill sammanlagt 8 000 000 kr.,

5.   att riksdagen beslutar fastställa timstudiestödet till 40 kr. per stu­dietimme,

6.   att riksdagen beslutar fastställa antalet timstudiestöd fill 15 000,

7.   att riksdagen beslutar fastställa dagstudiestödets inkomstbidrag till 240 kr.,

8.   att riksdagen beslutar fastställa antalet dagstudiestöd till 13 000,

9.   att riksdagen beslutar fastställa antalet vuxenstudiestöd till 14 200,

 

10.    att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om en tvåårig försöks­verksamhet med ett utvidgat kollektivt ansökningsförfarande för dagstu­diestödens internatbidrag,

11.    att riksdagen beslutar godkänna att 638 000 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1986/87 används för att finansiera anslaget £ 5. Vuxenstudiestöd m. m.,


 


10.   att riksdagen beslutar att till E 5. Vuxenstudiestöd rn. m. för budgetå-     SfU 1985/86:14 ret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 638 000 000 kr.,

11.   att riksdagen beslutar lastställa det högre beloppet av timersättningen fill 40 kr. per studietimme,

12.   att riksdagen beslutar godkänna att 41 900 000 kr, av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1986/87 används för att finansiera anslaget E 6. Timersättning vid vissa vuxenutbild­ningar,

13.   att riksdagen beslutar att till E 6. Timersättning vid vissa vuxenutbild­ningar för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 181 000 000 kr.,

14.   att riksdagen beslutar att till E 8. Bidrag till vissa studiesociala ändamål lör budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 78 170 000 kr.

I mofion 1985/86:81432 (mofivering i 1985/86: A276) av Lars Ulander m. fl. (s) hemställs

1. att riksdagen antar 2 kap. 1 § i regeringens förslag till lag om ändring i lagen om socialavgifter i nedan som Motionärernas förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag                      Motionärernas förslag

2 kap. 1 § En arbetsgivare skall på det avgiftsunderlag som anges i 3—5 §§ för varje år betala

1.    sjukförsäkringsavgift med 9,30 procent,

2.    folkpensionsavgift med 9,45 procent,

3.    tilläggspensiorisavgift efter den procentsats som anges i särskild lag,

4.    delpensionsavgift med 0,50 pro­cent,

5.    barnomsorgsavgift med 2,20 procent,

6.    arbetsskadeavgift med 0,60 pro­cent,

7.    arbetsmarknadsavgift   med     7. arbetsmarknadsavgift    med    2,006 1,886 procent,     procent,

8.    arbetarskyddsavgift med 0,35 procent,

9.    vuxenutbildningsavgift       med     9. vuxenutbildningsavgift   med   0,270 0,264 procent, procent,

10. lönegarantiavgift med 0,20 pro­cent.

Arbetsgivare som avses i 1 kap. 2 § andra stycket skall dock betala endast tilläggspensionsavgift.

Staten betalar inte arbetsskadeavgift.


 


2. att riksdagen till Vuxenstudiestöd m. m. under tionde huvudtiteln för      SfU 1985/86:14 budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 816 800 000 kr.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1985/86 och som överlämnats från arbetsmarknadsutskottet

I motion 1985/86:A206 av Lars Werner m.fl. (vpk) hemställs

5. att riksdagen beslutar anta följande som Motionärernas förslag beteck­nade förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter:

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § lagen (1981:691) om socialavgifter skall ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse                        Motionärernas förslag

2 kap. 1§ En arbetsgivare skall på det avgiftsunderlag som anges 13-5 §§ för varje år betala

1.   sjukförsäkringsavgift med 9,30 procent,

2.   folkpensionsavgift med 9,45 procent,

3.   tilläggspensionsavgift efter den procentsats som anges i särskild lag,

4.   delpensionsavgift med 0,50 pro­cent,

5.   barnomsorgsavgift med 2,20 procent,

6.   arbetsskadeavgift tt\ed 0,60 pro­cent,

1. arbetsmarknadsavgiftrx\ed 1,886     7. arbetsmarknadsavgiftmed2,486pro-
procent,
                                       cent,

8.    arbetarskyddsavgift med 0,35 procent,

9.    vuxenutbildningsavgift med 0,264 procent samt

10. lönegarantiavgift med 0,20 pro­cent.

Arbetsgivare som avses i 1 kap. 2 § andra stycket skall dock betala endast tilläggspensionsavgift.

Staten betalar inte arbetsskadeavgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. -Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgifter som avser fid före ikraftträdandet.

I motion 1985/86:A255 av Karin Söder m. fl. (c) hemställs

11. att riksdagen beslutar avslå proposition 1985/86:100 bil. 12 med förslag om höjning av arbetsmarknadsavgiften med 0,3 %.

I motion 1985/86:A266 av Alf Wennerfors m.fl. (m) hemställs

10. att riksdagen avslår regeringens förslag om lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter.


 


Utskottet                                                                   SfU 1985/86:14

E 1. Centrala studiestödsnämnden

Centrala studiestödsnämnden (CSN) är central förvaltningsmyndighet för ärenden om studiesocial verksamhet. CSN är chefsmyndighet för sex studiemedelsnämnder som handlägger ärenden om studiemedel och för 24 vuxenutbildningsnämnder som har hand om ärenden om vuxenstudiestöd och bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser.

I propositionen anförs att enligt riksdagens beslut med anledning av propositionen om ändrad administration av studiehjälp och vuxenstudiestöd m. m. (prop. 1984/85:184, SfU 25, rskr. 327) skall de studiesociala myndighe­terna den 1 juli 1986 överta hela administrationen av studiehjälp och vuxenstudiestöd. De kommer vidare att ta över administrationen av timer­sättning vid grundutbildning lör vuxna (grundvux) och s. k. grund-sfi. Vidare anförs att departementschefen har för avsikt att föreslå att handläggningen av det förlängda barnbidraget i sin helhet skall överföras till riksförsäkrings­verket och att medel för såväl bidraget som de administrativa kostnaderna skall utgå över socialdepartementets huvudtitel. De förändrade och delvis nya arbetsuppgifter som CSN kommer att få förutsätter att myndigheten filiförs administrativa resurser och får inrätta nya tjänster. Departements­chefen vill emellertid framhålla att de förändrade rutinerna som helhet har inneburit betydande besparingar såväl för statsverket som för kommunerna.

De sammanlagda kostnaderna för administrationen av vuxenstudiestöden beräknas i propositionen till 28 800 000 kr. Dessa medel bör tillföras anslaget av de medel som tillfaller statsverket genom inkomsterna från vuxenutbild­ningsavgiften. CSN har beräknat vissa besparingar av vilka huvuddelen faller inom anslaget E 2 och hänför sig till administrationen av vuxenstudiestöd. För att statsverket skall kunna tillgodogöra sig dessa besparingar bör en summa motsvarande de angivna besparingarna, dvs. 2 900 000 kr., tillföras nu förevarande anslag av vuxenutbildningsavgiftsmedel. Mot bakgrund härav begärs i propositionen godkännande av att 31 700 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1986/87 används för att delvis finansiera anslaget. Totalt föreslås till anslaget E 1 anvisat ett förslagsanslag av 82 807 000 kr.

Utskottet har ingen erinran mot propositionens förslag i nu behandlad del.

Vuxenutbildningsnämnderna, som finns i varje län, består av nio ledamö­ter som väljs för tre år. Av ledamöterna utser regeringen fem, varav tre på förslag av LO och två på förslag av TCO. Övriga fyra ledamöter, som skall företräda utbildningsväsendet i länet, utses av landsting eller i vissa fall kommunen. Nämnderna är beslutsföra när ordföranden eller vice ordföran­den och fyra andra ledamöter är närvarande.

Marianne Stålberg och Margareta Winberg tar i motion Sf420 upp frågan om suppleanter i vuxenutbildningsnämnderna. Motionärerna anser att av praktiska skäl bör suppleanter utses, eftersom det har hänt att nämnden inte har varit beslutsför beroende på att ledamöter varit förhindrade att delta. Skillnader i majoritetsställning av intressegrupperna kan också förekomma när nämnden inte är fulltalig. Med det anförda begär motionärerna ett fillkännagivande om behovet av suppleanter i vu.xenutbildningsnämnderna.


 


Utskottet vill inledningsvis framhålla att införande av ett suppleantsystem SfU 1985/86:14 för vuxenutbildningsnämnderna skulle innebära en kostnadsökning för administrationen av vuxenstudiestöden. Utskottet förutsätter emellertid att CSN såsom chefsmyndighet för vuxenutbildningsnämnderna följer nämn­dernas verksamhet och i den mån administrativa förändringar är erforderliga lämnar förslag till sådana. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion Sf420.

E 2. Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning av studiesocialt stöd

Från anslaget bestrids kostnaderna för portoavgifter, riksförsäkringsverkets handläggning av vuxenstudiestödet samt avgifter till kronofogdemyndighe-ter och tingsrätter för viss kravverksamhet.

Såsom ovan nämnts under anslaget E 1 skall centrala studiestödsnämnden (CSN) den 1 juli 1986 ta över handläggningen av vuxenstudiestöd från riksförsäkringsverket. Med hänsyn härtill föreslås i propositionen att till anslaget E 2 för budgetåret 1986/87 anvisas ett förslagsanslag av 12 520 000 kr.

Utskottet biträder propositionens förslag under punkt E 2,

E 3, Studiehjälp m. m.

Från anslaget bestrids kostnaderna för förlängt barnbidrag och studiehjälp. Det förlängda barnbidraget och studiebidraget inom studiehjälpen är då det gäller den summa som kan utgå per månad samordnade med det allmänna barnbidraget. Till skillnad från detta utgår dock förlängt barnbidrag och studiebidrag för högst nio månader per år. För innevarande budgetår har anvisats 46,2 milj. kr. för förlängt barnbidrag och 933,1 milj. kr. för studiebidrag.

I propositionen anförs att departementschefen räknar med en viss ökning av elevantalet i grundskolans årskurs nio, och det totala medelsbehovet beräknas till 48 milj. kr. I likhet med CSN anser departementschefen att det förlängda barnbidraget fr. o. m. nästa budgetår bör administreras av försäk­ringskassorna och riksförsäkringsverket och föreslår därför efter samråd med statsrådet Lindqvist att 48 milj. kr. förs över till anslaget C 1. Allmänna barnbidrag under femte huvudtiteln. Förslaget föranleder i fråga om studiestödslagen (1973:349) dels att 2 kap. skall upphöra att gälla, dels att 1 kap. 1 § skall ändras. Vidare anförs att statsrådet Lindqvist under våren 1986 kommer att föreslå regeringen att en proposition rörande vissa barnbidrags­frågor läggs fram till riksdagen. 1 denna kommer förslag att läggas fram om de lagstiftningsåtgärder som behövs för överföringen av administrationen av det förlängda barnbidraget till de allmänna försäkringskassorna.

Studiehjälpen består förutom av studiebidraget av olika tillägg. Inackorde­ringstillägg utgår utan ekonomisk prövning medan extra tillägg förutsätter en sådan prövning. Detsamma gäller återbetalningspliktiga studiemedel inom studiehjälpssystemet. Inackorderingstillägg utgår till alla elever som måste bo inackorderade på studieorten med ett schabloniserat belopp vars storlek


10


 


är beroende på avståndet till hemorten. Inackorderingstillägget utgår med     SfU 1985/86:14 för närvarande lägst 550 och högst 1 300 kr. per månad. Extra tillägg utgår . efter behovsprövning med högst 600 och lägst 200 kr, per månad. Vid prövningen tas hänsyn till elevens och hans föräldrars ekonomiska förhållan­den, och det ekonomiska underlaget får uppgå till högst 40 000 kr. per år för att maximalt tillägg skall utgå.

I propositionen föreslås en höjning av inackorderingstilläggen till att utgå med lägst 670 och högst 1 330 kr. per månad. Vidare föreslås att beloppen för extra tillägg höjs med 10 % till att utgå med högst 660 och lägst 220 kr, per månad samt att inkomstgränserna justeras upp med 5 000 kr.

Utskottet har ingen erinran mot nu behandlade förslag och inte heller mot den av regeringen föreslagna medelsanvisningen med 1 576 445 000 kr. till anslaget Studiehjälp m. m.

Studiehjälpsberättigade elever kan förutom studiebidrag och de olika tillägg till detta som eleven kan vara berättigad till också få återbetalnings­pliktiga studiemedel. Dessa utgår efter prövning mot den studerandes och hans föräldrars eller i förekommande fall makes ekonomi med ett belopp av högst 10 000 kr. per år. Endast om särskilda skäl föreligger kan gymnasiestu­derande i åldern 18-20 år få studiemedel utan prövning mot föräldraekono-min och med belopp som motsvarar studiemedlen för högskolestuderande. Sådana särskilda skäl kan t. ex. vara sociala förhållanden i hemmet som innebär svåra belastningar på familjerelationerna eller det förhållandet att den studerande under en längre tid förvärvsarbetat och haft egen bostad.

Ewa Hedkvist Petersen m.fl. anför i motion Sf403 att gruppen 18-19-åringar bör ha en självständig rätt till studiemedel för gymnasiestudier på annan ort än hemorten, och de begär att studiemedelskommittén utreder denna fråga. I motion Sf426 av Lars Werner m. fl. anförs att alla studerande över 18 års ålder skall ha rätt till studiemedel. Med hänsyn till att dessa studerande är myndiga bör de som andra myndiga människor ha rätt att själva kunna ta ansvar för sin försörjning. Motionärerna begär i yrkande 4 ett tillkännagivande i enlighet med det anförda.

Barbro Sandberg m.fl. tar i motion Sf430 upp en annan aspekt när det gäller vissa gymnasiestuderande i åldern 18—20 år. Motionärerna framhåller att de elever som uppbär återbetalningspliktiga studiemedel prövade mot egen ekonomi dessutom kan få det extra tillägget inom studiehjälpen. Härigenom kan elever i gymnasieskolan få en bättre ekonomisk situation än högskolestuderande, vilket motionärerna inte anser vara rimligt. I yrkande 1 begärs därför ett tillkännagivande om att extra tillägg inte bör utgå till gymnasieelev som brutit med föräldraekonomin.

När riksdagen hösten 1983 beslutade att begränsa rätten för gymnasiestu­
derande 18- 19-åringar att få studiemedel i samma omfattning som gäller för
högskolestuderande skedde detta förutom av besparingsskäl även av princi­
piella skäl. Ungdomar borde nämligen i största möjliga omfattning kunna
genomföra en så grundläggande utbildning som gymnasiala studier utan
skuldsättning. Riksdagen har vidhållit denna uppfattning (se senast SfU
1984/85:16 och rskr. 212). Utskottet ser inte heller nu någon anledning att
frångå denna bedömning. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till
motionerna 8f403 och Sf426 yrkande 4.
                                                               11


 


Vad gäller det i motion Sf430 framförda förslaget om att extra tillägg inte SfU 1985/86:14 skall utgå till gymnasiestuderande som brutit med familjeekonomin hade detta, såsom nämnts i motionen, framlagts av centrala studiestödsnämnden (CSN) i anslagsframställningen. Med anledning härav anför departements­chefen i propositionen att en sådan förändring kan öka lånebördan för berörda studerande på ett sätt som inte är önskvärt, och han biträder därför inte CSN:s förslag. Inte heller utskottet vill medverka till att öka lånebördan för berörda gymnasiestuderande eftersom utskottets principiella uppfattning är att gymnasiala studier bör genomföras med minsta möjliga skuldsättning. Enligt utskottets mening kan det dock inte förutsättas att studerande som är berättigade till såväl återbetalningspliktiga studiemedel prövade mot egen ekonomi som extra tillägg självmant avstår från så stor del av studiemedlen som svarar mot utgående extra tillägg. För att uppnå syftet att minska skuldbördan för ifrågavarande elever anser utskottet att rätten till extra tillägg även fortsättningsvis bör finnas men att en avräkning bör göras vid utbetalningen av studiemedel på samma sätt som i dag sker beträffande studiebidraget. Enligt vad utskottet inhämtat skulle ett sådant avräkningsför­farande inte medföra några större administrativa svårigheter, och regeringen bör därför vidta sådana åtgärder att avräkningsförfarandet snarast kan införas. Vad utskottet med anledning av motion Sf430 yrkande 1 således anfört bör ges regeringen till känna.

E 4. Studiemedel m. m.

Studiemedel består av studiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel. För ett normalläsår uppgår studiemedlen för heltidsstuderande till 145 % av basbeloppet. Den övervägande delen av studiemedlen är återbetalningsplik-tig. Bidragsdelen utgör 2 178 kr. för en heltidsstuderande per normalläsår. Har den studerande barn. kan ett återbetalningspliktigt barntillägg utgå med 25 % av basbeloppet per barn och läsår.

Studiemedel utgår efter en prövning mot den studerandes inkomst och förmögenhet. Prövningen för den som studerar heltid under fem månader per kalenderhalvår medför reduktion av studiemedlen när inkomsten under kalenderhalvåret överstiger 45 % av basbeloppet. Vid heltidsstudier under kortare tid och vid deltidsstudier är reduktionsreglerna gynnsammare. Enligt förslag i föregående års budgetproposition ändras dessa s. k. fribeloppsgrän-ser fr. o. m. den 1 juli 1986 på så sätt att gränserna sänks något första kalenderhalvåret och höjs andra kalenderhalvåret. Syftet härmed är att minska betydelsen av eventuella sommarinkomsters fördelning.

Studiemedelsskulden löper utan ränta men justeras årligen upp enligt det s. k. garantitalet som är 1,042. Studiemedlen återbetalas genom årliga avgifter, jämnt fördelade över återbetalningstiden. Uppskov med återbetal­ningen kan beviljas om det s. k. avgiftsunderlaget understiger tre och ett halvt basbelopp. Vid fastställande av avgiftsunderlaget tas hänsyn till inte enbart den avgiftsskyldiges egen inkomst utan även makes inkomst.

Såsom inledningsvis anförs i propositionen har i juni 1985 tillsatts en
kommitté (studiemedelskommittén, U 1985:09) med uppgift att utreda
behovet av förändringar av studiemedelssystemet. I direktiven betonas
            12


 


vikten av att kommittén bedömer styreffekter på rekryteringen till skilda slag SfU 1985/86:14 av studier bl. a. med hänsyn till ålder och social bakgrund. Kommittén skall bedriva sitt arbete förutsättningslöst, men förslagen måste rymmas inom oförändrade ekonomiska ramar. Vissa områden, som kommittén bör ta upp, betonas dock särskilt. Det gäller studiemedelsbeloppets storlek, regler för avskrivning, hänsynstagande till makes ekonomi vid återbetalningen, inrikt­ningen av subventionselementen samt studiemedelssystemets förhållande till andra system. Kommittén skall ha slutfört sitt arbete i början av hösten 1987, I avvaktan på kommitténs förslag är departementschefen inte beredd att föreslå några mer omfattande förändringar av studiemedelssystemet. Vissa mindre förändringar föreslås dock i propositionen i enlighet med det följande. Studerande som uppbär studiemedel för studier i land med vilket Sverige har avtal om sjukvårdsförmåner eller i land där sjukpenning kan erhållas skall dels få rätt att behålla beviljade studiemedel vid styrkt sjukdom under terminstid, dels få rätt till skuldreducering om sjukdomsperioden varar mer än 14 dagar. Vidare föreslås att fr. o. m. budgetåret 1986/87 skall studiemedel utbetalas månadsvis till studerande i gymnasial utbildning. Vid prövningen av rätt till studiemedel skall såsom inkomst i fortsättningen inte räknas handikappersättning enligt lagen om allmän försäkring. Beträffande återbetalning av studiemedel föreslås att regler införs som gör det möjligt för studerande att ångra sig och inte uppbära studiemedel, trots att studiemedlen satts in på den studerandes konto. Vidare föreslås ändrade regler för återbäring av preliminär avgift, en höjning av tilläggsavgiften från 9 till 12 % av den kvarstående avgiften samt en höjning av påminnelseavgiften vid betalning av studiemedel eller studielån från 25 till 50 kr. (Propositionen innehåller dessutom ett förslag om krav på studieintyg för högskolestuderan­de vid båda delutbetalningarna av studiemedel under samma termin. Förslaget i denna del jämte motionsyrkanden härom har överlämnats till utbildningsutskottet med begäran om yttrande och kommer med anledning härav att behandlas i ett senare betänkande.)

1 motion Sf426 av Lars Werner m, fl. begärs en rad tillkännagivanden om
omedelbara förbättringar inom studiemedelssystemet. Motionärerna vill
sålunda bl. a. att studiemedlens totalbelopp skall höjas till 155% av
basbeloppet, att bidragsdelen skall höjas till 25 % av totalbeloppet, att
barntillägget skall utgå som bidrag i stället för att vara återbetalningspliktigt,
att vårdbidrag inte skall räknas som inkomst vid prövning av rätt till
studiemedel samt att fribeloppsgränsen endast skall omfatta den faktiska
studieperioden och att inkomster från perioder mellan terminer, t. ex. jul-
och sommaruppehåll, inte skall påverka fribeloppet. Vidare anser motionä­
rerna - i motsats till regeringens förslag - att studiemedel även fortsättnings­
vis skall utbetalas två gånger per termin. Vad gäller återbetalningsreglerna
vill motionärerna att återbetalning skall ske tolv gånger per år i stället för
nuvarande tre gånger per år. att avgiftsunderlaget enbart prövas mot egen
aktuell inkomst och att äktamakeprövningen avskaffas, att vid återbetalning
av studiemedel avgiftsunderlaget (gränsen) baseras på medianlönen för
heltidsarbetande inom TCO-kollektivet och att inkomster på den nivån eller
under ej medför återbetalningsskyldighet samt att successiv upp- och
nedtrappning av gränsen sker, att för de år som den skuldsatte ej har en
        13


 


inkomst motsvarande medianlönen för TCO-kollektivet bör studiemedelsav- SfU 1985/86:14 giften avskrivas samt slutligen att återbetalningsplikten återinträder först när den egna inkomsten når över medianlönen för heltidsarbetande inom TCO-kollektivet. I syfte att finansiera nämnda förbättringar begär motionä­rerna att-utöver propositionens förslag-ytterligare 405 400 000 kr. anvisas under anslaget Studiemedel m.m. Karin Söder m. fl. begär i motion Sf427 en höjning av studiemedlens totalbelopp till 148 % av basbeloppet fr. o. m. den 1 juli 1986. Motionärerna i motion S1425 av Wivi-Anne Cederqvist m.fl. begär ett tillkännagivande om att återbetalningstillfällena för studiemedels-avgiften bör fördelas jämnare över kalenderåret. Per Unckel m. fl. slutligen vill i motion Sf431 öka anslaget till Studiemedel m. m. med 10 milj. kr.

Utskottet är i nuvarande statsfinansiella läge inte berett att förorda några omedelbara förbättringar av studiemedlen på sätt som begärts i motionerna 8f426 och Sf427. Sådana omedelbara åtgärder'skulle dessutom medföra inskränkningar i studiemedelskommitténs, enligt direktiven, förutsättnings­lösa arbete. Utskottet delar således departementschefens uppfattning att kommitténs förslag bör avvaktas innan några mer omfattande förändringar av studiemedelssystemet genomförs. I det följande vill dock utskottet kommentera vissa frågor litet närmare. När det gäller propositionens förslag om en övergång till månadsutbetalning av studiemedel till studerande i gymnasial utbildning delar utskottet departementschefens uppfattning att man härigenom uppnår en förbättrad kontroll av att studiemedlen inte betalas ut oriktigt. Dessutom medför förslaget, såsom framhålls i propositio­nen, såväl betydande räntevinster som vissa administrativa vinster med hänsyn till att hela det statliga studiestödet till studerande vid gymnasial utbildning kan betalas ut enligt samma huvudrutin. Vad gäller förslaget i motion Sf426 om att inte heller vårdbidrag skall räknas som inkomst vid prövning av rätt till studiemedel vill utskottet framhålla att vårdbidrag i huvudsak utgör ersättning för utfört arbete. 1 motsats till handikappersätt­ning är bidraget till största delen skattepliktigt och ATP-grundande. Med hänsyn härtill kan principiella skäl anföras mot att bortse från bidraget vid. prövningen av rätt till studiemedel. Anmärkas bör dock att CSN efter prövning i det enskilda fallet kan bevilja extra studiemedel för att kompense­ra bortfallet av studiemedel på grund av vårdbidrag.

Fribeloppsgränserna vid prövning av rätt till studiemedel kommer såsom inledningsvis nämnts enligt tidigare fattat beslut att ändras fr. o. m. den 1 juli 1986. Därigenom minskas betydelsen av ferieinkomsters fördelning. Någon ytterligare förändring av fribeloppsgränserna vill utskottet inte nu medverka till. Utskottet avstyrker således bifall till motion Sf426 i motsvarande del. Såvitt gäller yrkande 1 i motion Sf431 av Per Unckel m. fl, om att ytterligare 10 milj. kr. skall anvisas till anslaget Studiemedel m. m, är enligt motionärer­na avsikten att dessa medel skall finansiera en höjning av fribeloppsgränser­na. Något yrkande härom har emellertid inte lagts fram av motionärerna. Utskottet avstyrker bifall till en ökad medelsanvisning.

Såsom inledningsvis nämnts sker återbetalning av studiemedel genom
årliga avgifter, som tillsammans skall motsvara ett reellt lika stort belopp som
uppburits. Studiemedelsavgiften skall enligt studiestödslagen erläggas med
lika stort belopp vid högst tre tillfällen per år. Det ankommer på CSN att
           14


 


bestämma tidpunkten för varje betalningstillfälle. CSN har därvid föreskrivit SfU 1985/86:14 att studiemedelsavgift skall erläggas senast den 6 juni, den 6 september samt den 6 december. Utskottet delar den uppfattning som förs fram i motionerna Sf425 och Sf426 om att det skulle vara önskvärt med mer frekventa och jämnare fördelade återbetalningstillfällen för studiemedelsavgiften. Enligt vad utskottet erfarit pågår emellertid redan inom CSN undersökningar för att utreda om förändringar i nu angivet syfte är administrativt genomförbara. Enligt utskottets mening bör resultatet av dessa undersökningar avvaktas innan riksdagen vidtar någon åtgärd i frågan. När det gäller övriga motionsförslag rörande återbetalningsreglerna anser utskottet att studieme­delskommitténs förslag härvidlag bör avvaktas. Utskottet vill dessutom framhålla att det föreligger stora svårigheter att fastställa medianlönen för heltidsarbetande inom TCO-kollektivet.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag i nu behandla­de delar och således även propositionens förslag till medelsanvisning för Studiemedel m. m. Utskottet avstyrker därvid bifall till motionerna Sf425, 8f426 i nu behandlade delar och Sf427.

Utskottet övergår härefter till att behandla övriga motionsyrkanden om studiemedel, vilka inte tar sikte på omedelbara förbättringar inom systemet. Rosa Östh m. fl. anför i motion Sf346 att hemarbetande kvinnors ekonomis­ka möjligheter till vidareutbildning blir allt mindre. Detta gäller särskilt ensamstående kvinnor med barn som på grund av otillräckliga studiemedel avbryter sina studier eller väljer kortare utbildningar än de önskar. Motionä­rerna begär ett tillkännagivande i enlighet med det anförda. 1 motion Sf428 av Bengt Westerberg m.fl. tas upp frågan om äktamakeprövning vid återbetalning av studiemedel. Motionärerna konstaterar att studiemedels­kommittén har att se över denna fråga, och de förutsätter att kommitténs arbete leder fram till förslag om att sådan prövning avskaffas. De begär i yrkande 1 ett tillkännagivande i enlighet härmed.

I direktiven till studiemedelskommittén har, såsom inledningsvis nämnts, särskilt betonats vissa områden som kommittén bör ta upp. Det gäller bl. a. inriktningen av subventionselementen och hänsynstagande till makes ekono­mi vid återbetalningen. De frågor som tagits upp i motionerna Sf346 och Sf428 kommer således att behandlas av utredningen. Med hänsyn till vikten av att kommittén arbetar förutsättningslöst är det enligt utskottets mening olämpligt att i förväg binda kommittén vid att lämna vissa bestämda reformförslag. Det anförda innebär att utskottet avstyrker bifall till motion Sf346 i nu behandlad del samt motion Sf428 yrkande 1,

Två motioner tar upp frågan om ökade möjligheter att få studiemedel för studier utomlands. Bengt Westerberg m. fl. anför i motion Sf405 att ett led i internationaliseringsarbetet borde vara att förbättra möjligheterna att bedri­va högre studier utomlands. Motionärerna begär därför nya regler som underlättar för studerande att få studiemedel för studier utomlands. Även Per Unckel m. fl. anser i motion Sf431 att internationella kontakter i form av studier utomlands är betydelsefulla. Med hänsyn härtill begärs i yrkande 2 ett tillkännagivande om att studiestöd för studier utomlands bör utgå efter samma regler som gäller för studier i Sverige.

Enligt nuvarande regler kan studiemedel beviljas för studier i annat                  15


 


nordiskt land enligt huvudsakligen de villkor som gäller för studier i Sverige. Sfy 1985/86:14 För att studiemedel skall kunna beviljas för studier utanför de nordiska länderna gäller emellertid strängare villkor. En grundförutsättning för beviljning i dessa fall är att studierna inte med lika stor fördel kan bedrivas i Sverige. Vid prövningen av rätten till studiemedel för utlandsstudier tar centrala studiestödsnämnden hänsyn till om utbildningen saknas i Sverige eller om den innehållsmässigt väsentligt skiljer sig från närmaste svenska motsvarighet. Centrala studiestödsnämnden har under de senaste åren avsevärt förbättrat möjligheterna att erhålla studiemedel för utlandsstudier. Bl. a. har möjligheterna till studiemedel för språkstudier utomlands vidgats. I en särskild skrivelse till regeringen i oktober 1984 föreslog centrala studiestödsnämnden ytterligare förbättrade möjligheter till studiemedel för utlandsstudier. Nämndens förslag innebar att studiemedel fortsättningsvis borde kunna beviljas även för vissa s.k. platsbristutbildningar utomlands. Med platsbristutbildningar avsåg centrala studiestödsnämnden i detta sarh-manhang sådana utbildningar till vilka antalet sökande i Sverige klart översteg antalet tillgängliga studieplatser. Förslaget avvisades emellertid av såväl regering som riksdag med hänvisning till statsfinansiella skäl (prop. 1984/85:100, SfU 16, rskr. 12). Utskottet ansåg därvid att det även fanns utbildningspolitiska skäl som talade mot en större utvidgning av möjligheter­na att få studiemedel för studier utomlands.

Utskottet, som konstaterar att motionärernas förslag innebär ytterligare liberalisering av reglerna jämfört med centrala studiestödsnämndens förslag, anser att riksdagen bör vidhålla sin ovan redovisade ståndpunkt och avstyrker följaktligen bifall till motionerna 8f405 och Sf431 yrkande 2.

E 5. Vuxenstudiestödm. m.

Under anslaget Vuxenstudiestöd m. m. bestrids, förutom utgifter för särskilt Vuxenstudiestöd, dagstudiestöd och timstudiestöd, även bidrag som utgår för uppsökande verksamhet på arbetsplatser, planering av uppsökande verk­samhet, utbildning av studieorganisatörer och information om vuxenstu­diestödet.

Anslaget finansieras genom medel från vuxenutbildningsavgiften. Till­gängligt utrymme under anslaget för budgetåret 1986/87 beräknas i proposi­tionen till 794,8 milj. kr.

Vuxenstudiestöd kan utgå vid såväl längre som kortare studier. Det
särskilda vuxenstudiestödet utgår vid längre studier till studerande på
grundskole- och gymnasieskolenivå samt till studerande som genomgår
yrkesteknisk högskoleutbildning. Stödet, som fr. o. m. budgetåret 1984/85 är
differentierat, utgår till medlem i arbetslöshetskassa med ett skattepliktigt
bidrag motsvarande 65 % av det utbildningsbidrag som den studerande
skulle ha fått vid arbetsmarknadsutbildning. Till studerande som inte är
medlem i arbetslöshetskassa utgår ett bidrag med 32,5 % av motsvarande
utbildningsbidrag. Den som får det högre bidraget har även rätt till ett
barntillägg, som utgår med 0,09 % av basbeloppet per dag. Särskilt
vuxenstudiestöd kan därutöver utgå i form av återbetalningspliktiga stu­
diemedel med så högt belopp att stödet blir lika stort som utbildningsbidraget
  16


 


efter skatt. Dagstudiestödet, som främst är avsett för deltagare i kortare     SfU 1985/86:14 ämneskurser vid folkhögskolor, utgår i form av inkomstbidrag med 240 kr. per dag och internatbidrag med 200 kr. per dygn. Timstudiestödet är främst avsett för deltagare i studiecirklar. Stödet utgår med 40 kr. per timme.

Beträffande det särskilda vuxenstudiestödet beräknar departementsche­fen att 539,8 milj. kr. av de medel som inflyter från vuxenutbildningsavgiften kan avsättas till detta ändamål. I propositionen anförs vidare att chefen för arbetsmarknadsdepartementet förordat en höjning av utbildningsbidragen, och eftersom de särskilda vuxenstudiestöden är beloppsmässigt knutna till dessa bidrag höjs därmed även vuxenstudiestödet. Med hänsyn härtill räknar departementschefen med ett något minskat antal årsstudiestöd. Såvitt gäller tim- och dagstudiestöden föreslås i propositionen att dessa höjs belopps­mässigt, timstudiestöden till 42 kr. per timme, dagstudiestödens inkomst­bidrag till 252 kr. per dag och dagstudiestödens internatbidrag till 210 kr. per dygn. Finansiellt utrymme beräknas finnas för ett i stort sett oförändrat antal stöd, nämligen 18 000 timstudiestöd och 15 500 dagstudiestöd. Kostnaderna för bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser har i propositionen beräknats till 35 milj. kr. och kostnader för planering m. m. av uppsökande verksamhet och utbildning av fackliga studieorganisatörer till 13 milj. kr., vilket innebär en höjning av beloppen med 2 resp. 1 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår.

I motion Sf431 av Per Unckel m. fl. föreslås att det tillgängliga finansiella utrymmet under anslaget skall bestämmas till 638 milj. kr. eller till ett 156,8 milj. kr. lägre belopp än som föreslagits i proposifionen. Besparingen bör enligt motionärerna tillföras anslaget C 4. Bidrag till studieförbunden m. m. under utbildningsdepartementets huvudtitel. Medelsanvisningen till detta anslag behandlas av utbildningsutskottet. De i motion Sf431 föreslagna medlen för vuxenstudiestöd föreslås fördelade så att utrymme beräknas för 14 200 särskilda vuxenstudiestöd, 15 000 timstudiestöd och 13 000 dagstu­diestöd. Timstudiestödet och dagstudiestödets inkomstbidrag föreslås därvid utgå med oförändrade belopp, dvs. 40 kr. i timmen resp. 240 kr. per dag. Härigenom minskas enligt motionärerna medelstilldelningen i förhållande till regeringens förslag med 87 milj. kr. för särskilt vuxenstudiestöd och 28,8 milj, kr, för tim-och dagstudiestöd. För kostnader för uppsökande verksam­het, planering m. m. av uppsökande verksamhet och utbildning av studieor­ganisatörer anser motionärerna att medel bör anvisas med tillhopa 7 milj. kr., vilket innebären minskning med 40 milj. kr, jämfört med propositionen.

Anita Johansson m. fl. anför i motion Sf406 att en större uppräkning av
beloppen för tim- och dagstudiestödet än vad som föreslås i propositionen
skulle behöva göras för att undvika ytterligare försämringar av stödet.
Dessutom anser motionärerna att antalet stöd behöver räknas upp för att
motsvara behovet. De begär i yrkande 1 ett tillkännagivande i enlighet
härmed. Även i motion 1985/86:246 av Sivert Andersson m. fl., som väckts
med anledning av proposition 1985/86:67 om vissa bestämmelser om
svenskundervisning för vuxna invandrare, begärs en utvidgning av ramen för
timstudiestöd. Motionärerna hänvisar till att det av nämnda proposition
framgår att resurser för påbyggnads-sfi skall tas ur ramen för timstudiestöd.
Med hänsyn härtill anser motionärerna att timstudiestödsramen bör utökas i
    17

2 Riksdagen 1985/86.11 saml. Nr 14


en sådan omlattning att den redan trånga vuxenstudiestödssektorn inte     SfU 1985/86:14 ytterligare beskärs, och de begär i yrkande 5 ett uttalande härom.

Lars Ulander m. fl. har i motion A276, som behandlas av arbetsmarknads­utskottet, förordat en höjning av utbildningsbidragen till 360 kr., dvs. en 25 kr. större höjning än vad som föreslagits av chefen för arbetsmarknadsdepar­tementet. Med hänsyn härtill och till att utbildningsbidragen påverkar nivåerna på det särskilda vuxenstudiestödet föreslår samma motionärer i motion Sf432 att till vuxenstudiestödet anvisas ett i förhållande till regering­ens förslag med 22 milj. kr. höjt anslag. I syfte att finansiera nämnda medelstilldelning föreslås en höjning av vuxenutbildningsavgiften med 0,006 procentenheter.

Utskottet har vid ett flerial tillfällen, senast i betänkandet SfU 1984/85:16, framhållit att det ursprungliga syftet med vuxenstudiestödet - och vuxenut­bildningsavgiften - var att öka möjligheterna till studier för kortutbildade vuxna och främst för dem som är förvärvsarbetande. På grund av det statsfinansiella läget har emellertid efter hand betydande belopp i bespa­ringssyfte förts över från vuxenutbildningsmedlen till folkbildningsändamål. Överföringen av medel till detta ändamål är i den förevarande propositionen av samma storleksordning som föregående år. Förslaget i motion Sf431 innebär att överföringen av vuxenutbildningsmedel till andra ändamål än sådana som de ursprungligen är avsedda för skulle beloppsmässigt mer än fördubblas. Utskottet motsätter sig bestämt en sådan kraftig urholkning av vuxenstudiestödet. Såvitt gäller nivån på tim- och dagstudiestöden samt antalet sådana stöd anser sig utskottet av ekonomiska skäl inte kunna förorda större förändringar än vad som föreslagits i propositionen. I den mån alltför stora resurser av fimstudiestödet redan nästa budgetår behöver tas i anspråk för påbyggnads-sfi förutsätter utskottet att regeringen vidtar erforderliga åtgärder. Vad gäller det särskilda vuxenstudiestödet har arbetsmarknadsut­skottet i betänkandet AU 1985/86:11 tillstyrkt förslaget i motion A276 om en höjning av utbildningsbidragen till 360 kr. per dag. Med hänsyn till att de särskilda vuxenstudiestöden beloppsmässigt är knutna till utbildningsbidra­gen skulle en sådan höjning med oförändrade resursramar för vuxenstu­diestödet enligt utskottets mening medföra en oacceptabel minskning av antalet stöd. Utskottet tillstyrker därför förslaget i motion Sf432 om medelsfilldelning till vuxenstudiestöd. Beträffande finansieringen härav medelst en höjd vuxenutbildningsavgift återkommer utskottet härtill under avsnittet Ändringar i lagen om socialavgifter.

I syfte att skapa utrymme för en höjd ersättning till studerande - främst
familjeförsörjare - som avstår från inkomst för att börja studera differen­
tierades det särskilda vuxenstudiestödet fr. o. m. budgetåret 1984/85. Detta
innebär att endast den som är berättigad till ersättning från erkänd
arbetslöshetskassa - eller har uppburit sådan ersättning under längsta
möjliga tid - får ersättning enligt den tidigare ersättningsnivån, dvs. med
65 % av det utbildningsbidrag som den studerande skulle ha fått vid
arbetsmarknadsutbildning. För övriga sökande sänktes bidraget till 32,5 %
av motsvarande utbildningsbidrag. För sökande som får det högre bidraget
finns även rätt till barntillägg om de har vårdnaden om barn under 16 år eller
barn över 16 år som går i grundskola.  Barntillägget utgör 0,09 % av
                 18

basbeloppet per dag.


 


I motion 81346 av Rosa Östh m. fl. anförs att vuxenstudiestödets utform- SfU 1985/86:14 ning försämrat möjligheterna för hemarbetande att delta i vuxenutbildning. Detta förhållande ger stor ekonomisk ojämlikhet mellan kvinnor som valt arbete i hemmet och dem som valt arbete utanför hemmet när de sedan önskar vidareutbilda sig för återinträde på arbetsmarknaden. Motionärerna begär därför ett tillkännagivande om att i pågående utredningsarbete bör beaktas att det differentierade vuxenstudiestödet medför ekonomiska hinder för tidigare hemarbetande kvinnor som önskar vidareutbildning. Även motionärerna i motion Sf414, Kristina Svensson och Iréne Vestlund, anser att differentieringen av det särskilda vuxenstudiestödet i hög grad missgyn­nar hemarbetande kvinnor. Motionärerna pekar även på en annan viktig grupp som är missgynnad, nämligen de som tidigare i livet varit yrkesverk­samma men som efter psykisk eller somatisk sjukdom, missbruk eller kriminell belastning inte kunnat komma tillbaka på arbetsmarknaden. Allt talar enligt motionärerna för att också denna grupp domineras av kortutbil­dade. I motionen begärs därför en översyn av reglerna om särskilt vuxenstu­diestöd i syfte att slopa differentieringen. Motionärerna i motion Sf407 av Ove Karlsson m.fl. anför att nuvarande regler om rätt till barntillägg för studerande med särskilt vuxenstudiestöd hårt drabbar kortutbildade kvin­nor. Med hänsyn till att dessa tillhör den mest angelägna målgruppen för vuxenstudiestöd, ur såväl utbildningspolitisk och jämställdhetspolitisk som regionalpolitisk synvinkel, anser motionärerna att det är angeläget att rätten till barntillägg vidgas till att omfatta alla vuxenstuderande som är familjeför­sörjare med barn. De begär ett tillkännagivande i enlighet härmed.

I propositionen konstateras att differentieringen av vuxenstudiestödet har haft avsedd effekt så till vida att antalet förvärvsarbetande som har sökt och fått vuxenstudiestöd har ökat markant. Ett slopande av differentieringen skulle medföra antingen ett kraftigt minskat antal stöd eller ett ökat medelsbehov. Utskottet anser sig för närvarande inte kunna medverka till något av dessa alternativ. Med hänsyn härtill och till att frågan om olika gruppers ekonomiska möjligheter till vidareutbildning ryms inom ramen för studiemedelskommitténs arbete bör motionerna Sf346 i nu behandlad del och 8f414 inte föranleda någon riksdagens åtgärd. Även beträffande frågan om en utvidgad rätt till barntillägg på sätt som begärts i motion 8f407 kan kostnadsskäl anföras. Utskottet är därför inte heller berett att tillstyrka ett sådant förslag.

För särskilt vuxenstudiestöd gäller en övre åldersgräns på 45 år med möjlighet fill undantag när särskilda skäl föreligger.

Departementschefen anför i propositionen att det är angeläget att höja
åldersgränsen för det särskilda vuxenstudiestödet eftersom det i de äldre
åldersgrupperna fortfarande finns många med enbart folkskola och denna
grupp är en speciellt angelägen målgrupp för vuxenstudiestöden. Han
förordar därför en höjning till 50 år. En sådan gräns skulle medge ett visst
utrymme för påbyggnad av en grundläggande utbildning med någon eller
några terminers studier med studiemedel i högskolan. Enligt gällande praxis
kan studiemedel beviljas studerande upp till 55 års ålder, om särskilda skäl
föreligger. Sådana särskilda skäl kan t. ex. vara behovet av en kortare
yrkesinriktad utbildning i högskolan. Förslaget förutsätter att rätten till
             19


 


studiemedel efter 45 år bedöms utan hänsyn till antalet terminer med     SfU 1985/86:14 vuxenstudiestöd efter samma ålder samt att terminer med studiemedel efter 45 år inte heller bör påverka rätten till vuxenstudiestöd.

Frågan om högsta åldersgräns för särskilt vuxenstudiestöd tas upp i två motioner. Ove Karlsson m. fl. hänvisar i motion 8f412 till att CSN föreslagit en höjning av åldersgränsen till 55 år med motiveringen att behovet av utbildning är större ju högre upp i åldersgrupperna man kommer. Motionä­rerna delar denna uppfattning och begär ett tillkännagivande i enlighet härmed. Även motionärerna i motion Sf415 av Berit Oscarsson m.fl. hänvisar till C8N:s förslag, och de begär i yrkande 2 ett beslut i enlighet med detta jämte särskilda övergångsregler för dem som påbörjat studier strax före 55-årsåldern.

Såsom framhållits i propositionen medger en åldersgräns på 50 år ett visst utrymme att bygga på den grundläggande utbildningen med några terminers studiemedelsberättigade studier, eftersom studiemedel med nuvarande praxis kan beviljas upp till 55 års ålder. Utskottet delar den uppfattningen att det är önskvärt att rätten till studiestöd inte är helt förbrukad när den vuxenstudiestödsberättigande utbildningen är genomgången. Med hänsyn härtill tillstyrker utskottet propositionens förslag i nu behandlad del och avstyrker följaktligen bifall till motionerna Sf412 och 81415 yrkande 2.

Kerstin Göthberg begär i motion 81423 ett tillkännagivande om att slöjdare vid Sätergläntans kursgård bör ges rätt till vuxenstudiestöd.

När utskottet vid föregående riksmöte behandlade en motion med samma syfte som den nu aktuella konstaterade utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande SfU 1984/85:16 att enligt reglerna för statligt studiestöd utgår sådant stöd enbart till utbildningar som är statliga eller står under statlig tillsyn. Vad särskilt gäller dagstudiestöd utgår detta endast för s. k. samver­kanskurser vid folkhögskola. Kurserna kan således anordnas av fackliga organisationer eller bildningsorganisationer men det måste alltid ske i samverkan med folkhögskola, och lärare från folkhögskola skall alltid medverka i kurserna. Vidare måste kursplanen godkännas av skolöverstyrel­sen. Med hänsyn till att reglerna för statligt studiestöd är klara och entydiga ansåg sig utskottet inte kunna medverka till att undantag gjordes i stu­diestödshänseende för en av många kursgårdar och utbildningsinstitutioner. Utskottet anser att riksdagen bör vidhålla denna inställning och avstyrker således bifall till motion Sf423.

Ansökan om timstudiestöd och dagstudiestöd kan göras såväl av enskild person som kollektivt av fackliga organisationer.

I propositionen föreslås nu en tvåårig försöksverksamhet med vidgad rätt till kollektiv ansökan. Förslaget innebär att pensionärs- och handikapporga­nisationer ges möjlighet att söka dagstudiestödens internatbidrag kollektivt.

Frågan om kollektiv ansökan om vuxenstudiestöd tas upp i tre motioner.
Per Unckel m. fl. avvisar i motion Sf431 yrkande 10 regeringens förslag om
en utvidgning av rätten till kollektiv ansökan. Motionärerna anser att med
kollektiv ansökan riskerar man att syftet med vuxenstudiestödet inte uppnås
eftersom de i en grupp ingående individernas utbildningsbakgrund sannolikt
är mycket skiftande. Enligt motionärerna bör därför hela frågan om kollektiv
rekvirering blir föremål för omprövning. I motion Sf430 av Barbro Sandberg
       20


 


m. fl. begärs i yrkande 3 att den av regeringen föreslagna försöksverksamhe- SfU 1985/86:14 ten med vidgad rätt till kollektiv ansökan endast skall avse handikappgrup­per. Motionärerna förutsätter att ålderspensionärer för sin studieverksamhet kan erhålla stöd från t. ex. studieförbund och anser därför att dagstudiestö­dens internatbidrag ej bör utgå till ålderspensionärer. Såvitt gäller handikap­pade anser motionärerna dock att rätten till kollektiv ansökan skall gälla vilken grupp handikappade som helst och således inte enbart knytas till vissa bestämda organisationer. Ove Karlsson m.fl. anför i motion Sf411 att det finns ytterligare en grupp som bör få rätt till kollektiv ansökan, nämligen Förbundet mot läs- och skrivsvårigheter (FMLS). FMLS är ett förbund som organiserar människor som av olika skäl har läs- och skrivsvårigheter. Med hänsyn fill att dessa människor måste anses ha högsta prioritet när det gäller kompletterande utbildning framstår det som angeläget att ge dem möjlighe­ter att' på ett mindre formalistiskt sätt få tillgång till samhällets stöd för vuxenutbildning. Motionärerna begär ett tillkännagivande i enlighet med det anförda.

Frågan om en utvidgad rätt att söka tim- och dagstudiestöd kollektivt har tidigare behandlats av utskottet. I sitt av riksdagen godkända betänkande SfU 1982/83:19 förutsatte utskottet att regeringen skulle pröva om det utan större svårigheter gick att utvidga rätten att göra kollektiva ansökningar till att avse även De Handikappades Riksförbund (DHR) och Handikappför­bundens Centralkommitté (HCK). Med hänsyn härtill är utskottet positivt till att regeringen nu föreslagit en försöksverksamhet med vidgad rätt till kollektiv ansökan. Såsom framgår av utskottets ovan redovisade uttalande avsåg utskottet dock att sådan möjlighet endast skulle gälla för handikappor­ganisationerna. Med hänsyn till att propositionens förslag endast innebär en tvåårig försöksverksamhet vill dock inte utskottet motsätta sig att även pensionärsorganisationerna får möjlighet till kollektiv ansökan. Någon övre åldersgräns för dagstudiestödet finns inte, och bland ålders- och förtidspen­sionärer finns ett stort antal kortutbildade. Utskottet vill dock framhålla att med de begränsade resurser som vuxenstudiestödet ändock har bör stödet företrädesvis utgå till dem som är i aktiv ålder. När det gäller vilka handikapporganisationer som skall omfattas av försöksverksamheten har utskottet erfarit att regeringen i en särskild förordning avser att reglera bl. a. denna fråga. Med anledning härav vill utskottet endast framhålla att iitskottet inte ställer sig bakom en generell rätt för alla grupper av handikappade på sätt som begärts i motion 8f430. Vad slutligen gäller frågan om rätten till kollektiv ansökan även skall avse Förbundet mot läs- och skrivsvårigheter (FMLS) anser utskottet att försöksverksamheten med nu föreslagna organisationer bör komma i gång och utvärderas innan man överväger att utvidga rätten till ytterligare grupper. Utskottet vill i detta sammanhang påpeka att många av de studerande som FMLS arbetar för bör ha möjligheter att delta i grundvux, vilket ger en förmånligare ersättning. Med det anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag i nu behandlad del och avstyrker bifall till motionerna 8f431 yrkande 10,81430 yrkande 3 och Sf411.

I föregående års budgetproposition anmälde dåvarande departementsche­
fen att hon hade för avsikt att föreslå regeringen att uppdra åt CSN att utreda
        21


 


de närmare förutsättningarna för en begränsad försöksverksamhet med ett     SfU 1985/86:14 Iriare .utnyttjande av medlen för tim- och dagstudiestöd och uppsökande verksamhet. Syftet med en sådan försöksverksamhet skulle vara att finna former för att nå de kortutbildade som är högt prioriterade för studiestöd, men som är svåra att rekrytera till studier.

1 den förevarande propositionen anförs att CSN i en rapport den 29 oktober 1985 redovisat sina synpunkter och förslag beträffande försöksverk­samhet inom vuxenstudiestödsområdet. CSN har därvid framhållit att en stor del av försöksverksamheten har kunnat sättas i gång redan inom ramen för gällande bestärnmelser eller efter dispens från av myndigheten meddelade föreskrifter och allmänna råd. Detta har t. ex. gällt mer flexibla ansökningsti­der. Flera projekt kräver emellertid ett ställningstagande från regering och riksdag, såsom exempelvis några projekt som rör den uppsökande verksam­heten, där man vill bedriva verksamhet bland arbetslösa och utanför arbetsplatserna. Det gäller också projekt som förutsätter en viss liberalise­ring när det gäller vilka kurser som berätfigar till timstudiestöd och det antal timmar som timstudiestöd kan utgå för. Slutligen vill några vuxenutbild­ningsnämnder använda särskilda vuxenstudiestöd i en selektiv uppsökande verksamhet och kan då behöva göra avsteg från urvalsreglerna. Departe­mentschefen anser att flertalet av de i rapporten beskrivna projekten väl fyller syftet att intensifiera ansträngningarna att på ett mer effektivt sätt nå de prioriterade målgrupperna för vuxenstudiestöden. Han förordar därför en begränsad försöksverksamhet i enlighet med det anförda. Försöksverksam­heten föreslås i första hand omfatta en tvåårsperiod och följas av en noggrann utvärdering.

Utskottet är positivt till den föreslagna försöksverksamheten och tillstyr­ker således propositionens förslag i denna del.

Utskottet behandlar i detta sammanhang några motioner som tar sikte på förenklade regler inom vuxenstudiestödet. Ove Karlssom m. fl. hänvisar i motion Sf408 fill en av riksrevisionsverket upprättad revisionsrapport (dnr 1984:775) med förslag till åtgärder för att förenkla administrafionen av vuxenstudiestödet. Med stöd härav begär motionärerna ett tillkännagivande om dels att den egentliga målgruppen för särskilt vuxenstudiestöd alltid bör få bifall till sina ansökningar oberoende av var och vid vilket ansökningstill­fälle de söker, dels att den som tillhör målgruppen skall kunna få sin ansökan prövad och bifallen även om den inkommit efter gällande ansökningstid. I motion 8f409 av Ove Karlsson m.fl. framhålls vissa brister vad gäller samordningen av det vanliga vuxenstudiestödet och det särskilda vuxenstu­diestödet för arbetslösa såsom exempelvis att stöden har skilda ansöknings­blanketter. Motionärerna begär därför att en försöksverksamhet i syfte att uppnå bättre samordning mellan nämnda stöd snarast påbörjas. Erkki Tammenoksa m.fl. anför i motion Sf416 att de som har behov av grundskole­kompetens inte skall behöva finansiera sina studier med studiemedel. I yrkande 2 begärs därför ett tillkännagivande om att kortutbildade som har behov av grundskolekompetens skall beviljas särskilt vuxenstudiestöd utan urvalsförfarande.

Enligt utskottets mening ligger samtliga nu behandlade motionsyrkanden
inom ramen för den i propositionen föreslagna försöksverksamheten. Någon
     22


 


riksdagens åtgärd med anledning av dessa motionsyrkanden är således inte     SfU 1985/86:14 påkallad.

Berit Oscarsson m.fl. anför i motion Sf415 att det för närvarande är mycket stora skillnader i fråga om möjligheterna att erhålla vuxenstudiestöd i landets olika län. Enligt motionärerna finns det därför anledning att ytterligare se över vilka kriterier som skall vägas in vid fördelning mellan länen så att möjligheterna att erhålla stöd blir så lika som möjligt i hela landet. Motionärerna begär i yrkande 3 ett fillkännagivande i enlighet med det anförda.

När det gäller vuxenstudiestödsmedlens fördelning mellan länen anfördes i föregående års budgetproposition - vilket också underströks av utskottet i betänkandet SfU 1984/85:16 - att CSN redan med gällande riktlinjer har möjlighet att ta större hänsyn till bl. a. utbildningsstrukturen inom länen. Enligt vad utskottet erfarit har CSN gjort en översyn av fördelningen av medel för vuxenstudiestöd och också gjort vissa förändringar i fördelningen. Enligt utskottets mening bör resultatet av vidtagna åtgärder avvaktas innan någon ytterligare översyn görs. Utskottet avstyrker således bifall fill motion Sf415 yrkande 3.

I december 1983 beslutade riksdagen att, med anledning av sysselsätt­ningsläget, införa en speciell lorm av studiestöd, särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (SVUXA). Stödet regleras i en särskild lag, vilken trädde i kraft den 1 januari 1984. För första kalenderhalvåret 1984 och för budgetåret 1984/85 anvisade riksdagen särskilda medel lör sådant stöd. Efter förslag i 1985 års kompletteringsproposition (1984/85:150, SfU 30, rskr. 385) beslöt riksdagen att höja vuxenutbildningsavgiften med 0,014 % fill 0,264 % för att inom ramen för avgiftsmedlen få utrymme för SVUXA.

I propositionen anför departementschefen att han beräknar att den höjda avgiften bör ge ca 53 milj. kr. i utrymme för SVUXA under budgetåret 1986/87.

I fyra motioner tas upp olika frågor om SVUXA. Bengt Kronblad begär i motion 8f401 en översyn av SVUXA i syfte att få ett mer flexibelt system och viss samordning med andra studiestöd. I motion 81409 av Ove Karlsson m.fl. anförs ätten avigsida med särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa är att även högutbildade kan kofnma i fråga för stöd som egentligen varit tänkta för kortutbildade. Motionärerna begär därför ett tillkännagivande om bättre urvalsmöjligheter bland sökande till SVUXA. Erkki Tammenoksa m.fl. begär i motion Sf416 yrkande 1 ett fillkännagivande om att de som beviljats SVUXA garanteras stödet för genomförande av grundskolekompetens, förslagsvis högst fyra terminer. I motion Sf422 slutligen framhåller Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt att resurserna för SVUXA är för knappt tilltagna och att de borde samordnas med arbetsmarknadsutbildningen. De begär därför en skyndsam översyn av reglerna för SVUXA i angivet syfte.

Såsom anförs i proposifionen ger den höjning av vuxenutbildningsavgiften
som beslutades av riksdagen för att skapa utrymmer för SVUXA för
budgetåret 1986/87 ca 53 milj. kr. Några ytterligare medel för detta ändamål
står för närvarande inte till buds, och någon avgiftshöjning i detta syfte är
heller inte aktuell. Utskottet vill vidare framhålla att SVUXA är ett stöd som
är avsett för kortare, yrkesinriktade studier. Normalt skall således SVUXA
         23


 


inte beviljas för mer än högst två terminer, och de studerande bör informeras SfU 1985/86:14 om att de inte kan påräkna SVUXA för en längre studietid. Vad särskilt gäller urvalet till SVUXA torde enligt vad utskottet erfarit den stora efterfrågan på stöd möjliggöra ett urvalsförfarande som innebär att kortutbil­dade normalt kan prioriteras. Beträffande förslaget om en ökad samordning mellan SVUXA och arbetsmarknadsutbildning finns det i och för sig inget hinder härför, rnen såsom ovan framhållits är SVUXA en stödform som i första hand är avsedd för kortare, yrkesinriktade utbildningar. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna Sf401, 814091 nu behandlad del, 81416 yrkande 1 och 81422.

E 6. Timersättningvid vissa vuxenutbildningar

Från anslaget E 6, som innevarande budgetår benämns Timersättning vid grundvux, bestrids utgifter för timersättning till vuxna och ungdomar som fått ringa eller ofullständig undervisning för deltagande i undervisning på grundskolenivå. Stödet utgår med 40 kr. per timme till den som förlorar arbetsinkomst, ersättning från arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmark­nadsstöd på grund av deltagande i grundutbildningen. Till övriga studerande utgår stödet med 13 kr. pr timme.

Fr. o.m. den 1 juli 1986 bestrids från anslaget även kostnader för timersättning vid grundläggande svenskundervisning för vuxna invandrare (grund-sfi).

I propositionen föreslås att timersättning för den som har inkomstbortfall skall höjas till 42 kr. per timme medan den lägre timersättningen föreslås oförändrad. De genom vuxenutbildningsavgiften finansierade kostnaderna för timersättningen vid grundvux för vuxna förvärvsarbetande är i proposi­tionen beräknade till 49 400 000 kr. och det totala anslagsbehovet fill 188,5 milj. kr.

I motion 81431 av Per Unckel m. fl. förordas en oförändrad timersättning till den som förlorar arbetsinkomst med 40 kr. per timme. Härigenom beräknar motionärerna en besparing på anslaget i förhållande till regeringens förslag med 7,5 milj. kr.

Utskottet, som ovan har tillstyrkt en höjning av timstudiestödet till 42 kr. i timmen, anser det rimligt med en motsvarande höjning av den högre timersättningen vid vissa vuxenutbildningar. Utskottet tillstyrker sålunda propositionens förslag under förevarande avsnitt och avstyrker bifall till motion 8f431 i motsvarande delar.

Utskottet behandlar i detta sammanhang även motion 81410 av Ove Karlsson m.fl. Motionärerna tar där upp frågan om rätt till ersättning för restid i anslutning till timersättning för deltagare i grundutbildning för vuxna och undervisning i svenska för vuxna invandrare. De anser att det finns välgrundad anledning att även vid timersättning införa samma rätt till ersättning för restid som gäller för timstudiestödet. 1 motionen begärs ett tillkännagivande i enlighet härmed.

Utskottet är införstått med att nuvarande regler för timersättning i vissa
fall kan medföra ett väsentligt inkomstbortfall för restid. Det skulle därför i
och för sig vara önskvärt att tillskapa samma möjlighet till ersättning för
            24


 


restid för timersättning som i dag gäller för timstudiestöd. Utskottet är     SfU 1985/86:14 emellertid av kostnadsskäl inte nu berett att tillstyrka ett sådant förslag.

E 7. Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti

Utskottet biträder regeringens förslag till medelsanvisning under denna punkt.

E 8. Bidrag till vissa studiesociala ändamål

Från anslaget bestrids dels kostnader för bidrag till hälso- och sjukvård för studerande, dels stöd till synskadades merkostnader för studielitteratur vid högskolestudier.

Enligt riksdagens beslut (prop. 1982/83:129, SfU 25 och rskr. 386) utövas tillsynen av studerandehälsovården av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) fr. o. m. budgetåret 1984/85. Fr. o. m. budgetåret 1985/86 har ett nytt statsbidragssystem införts, och anslagsposten för bidrag till hälso- och sjukvård för studerande har detta budgetår beräknats till 6 480 000 kr.

I propositionen har medelsbehovet för bidrag till hälso- och sjukvård för studerande efter prisomräkning med 3 % beräknats till 6 674 000 kr.

Statsbidraget till studerandehälsovården tas upp i tre motioner. Jan Hyttring anför i motion 81419 att till grund för det nya statsbidragssystemet för studerandehälsovården låg departmentspromemorian Ds U 1982:12. Enligt denna promemoria utgick man Irån att sedvanlig pris- och löneomräk-ning skulle göras av anslaget. Med hänsyn till att 80 % av studerandehälso­vårdens kostnader består av löner och lönebikostnader måste det nya statsbidraget inte bara prisuppräknas utan även löneuppräknas. Den sam­manlagda uppräkningen bör därvid ske med 7,1 % eller 460 000 kr., och motionären begär att riksdagen beslutar i enlighet härmed. Även motionä­rerna i motion Sf421 av Bo Hammar m. fl. begär-av i huvudsak samma skäl-att riksdagen beslutar om en uppräkning av anslaget med 7,1 %. I motion 81431 av Per Unckel m. fl. anförs att med hänsyn till att anslaget i huvudsak täcker lönekostnader bör en uppräkning ske med 5 % för att den beslutade ambitionsnivån inte skall sänkas. I yrkande 16 begär därför motionärerna en uppräkning av anslaget med 5 % eller med ytterligare 130 000 kr.

I likhet med vad som gäller flertalet övriga ändamål till vilka staten lämnar
bidrag föreslås en anslagsuppräkning med 3 %. Det synes härvid ha
förutsatts att studentkårerna - liksom de statliga myndigheterna - genom
rationalisering av verksamheten kan åstadkomma besparingar med 2 %. 1
förarbetena till det nya statsbidragssystemet finns heller inget uttalande om
att en särskilt gynnsam uppräkning av anslaget skall göras. Tvärtom anförde
föredraganden i proposition 1982/83:129 följande.."Förslagen om studeran­
dehälsovårdens framtid förutsätter att staten inte bidrar med större anslag än
vad som är fallet i dag. De studerande själva måste således, för att
ambitionsnivån skall bibehållas, bidra i minst samma utsträckning som nu."
Uttalandet lämnades utan erinran av riksdagen. Utskottet tillstyrker med det
anförda propositionens förslag till medelsberäkning för bidrag till hälso- och
     25


 


sjukvård för studerande och avstyrker således bifall till motionerna Sf419,     SfU 1985/86:14 81421 och Sf431 yrkande 16.

Såsom ovan nämnts beräknas under anslaget även medel för merkostnader för studielitteratur till synskadades högskolestudier.

I propositionen anför departementschefen att medelsåtgången för produk­tion av studielitteratur till synskadade högskolestuderande budgetåret 1984/85 kraftigt översteg det belopp som hade anvisats. I avvaktan på att talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) skulle göra en närmare analys angående orsakerna till överskridandet anvisades medel för innevarande budgetår över ett reservafionsvis betecknat anslag. TPB har efter verkställd utredning konstaterat att överskridandet var orsakat av att genomsnittskost­naden per studerande för budgetåret 1984/85 var för lågt beräknad. TPB har därefter vidtagit åtgärder i syfte att i framtiden få fram bättre prognosinstru­ment för beräkning av anslaget. Mot bakgrund av de relativt kraftiga överskridandena anser sig departementschefen emellertid inte beredd att nu förorda en återgång till ett förslagsanslag. Av statsfinansiella skäl anser han sig inte heller beredd att upphäva de krav på prioriteringar som hittills har gällt för litteraturproduktionen, nämligen att biblioteket bör prioritera produktion av kurslitteratur för studerande som genomgår grundläggande högskoleutbildning eller annan utbildning som kan antas vara av direkt värde för vederbörandes yrkesverksamhet. Med hänsyn till de förhållandevis långa leveranstiderna för den aktuella studielitteraturen finner han det vidare lämpligt att TPB ges bemyndigande att beställa sådan produktion av litteratur som förfaller till betalning först under budgetåret 1987/88 upp till ett belopp av 2,3 milj. kr. Efter prisomräkning beräknas ett medelsbehov av 6 366 000 kr. för budgetåret 1986/87.

Ingvar Björk anför i motion S1418 att när det gäller anslaget fill studielitteratur lör synskadade vore det rimligt att alla som behöver denna anpassning av litteraturen också kan få det. Han begär därför i yrkande 1 ett uttalande om att anslaget återgår till att vara ett förslagsanslag. Motionären anför vidare att de prioriteringar som anges i regleringsbrev för budgetåret 1984/85 innebär att synskadade diskrimineras när det gäller högre studier, eftersom studier som inte syftar till annat än att man vill berika sitt eget vetande blir omöjliga. I yrkande 2 begärs därför ett uttalande om att nämnda prioriteringar bör upphävas. Även i motion Sf424 av Görel Bohlin och Elisabeth Fleetwood begärs - av likartade skäl - att de prioriteringar för produktionen av studielitteratur som anges i regleringsbrev för budgetåret 1984/85 bör upphävas.

I samband med att medlen för produktion av studielitteratur för synskada­
de högskolestuderande fr. o. m. den 1 juli 1984 överfördes till talboks- och
punktskriftsbiblioteket (TPB) gjordes en relativt kraftig uppräkning av
anslaget. Dåvarande departementschefen anförde därvid i proposition
1983/84:100 att det trots den föreslagna anslagsuppräkningen troligen inte
heller i fortsättningen skulle bli möjligt att täcka kostnaderna för alla typer av
studielitteratur. Hon räknade dock med att den nya ordningen skulle
innebära att alla synskadade som antagits till högskoleutbildning i huvudsak
skulle få sitt behov av studielitteratur täckt av TPB. I sitt av riksdagen
godkända betänkande SfU 1983/84:16 lann utskottet att de uttalanden som
    26


 


gjorts av departementschelen gav garantier lör att behovet av studielitteratur SfU 1985/86:14 till synskadade studerande i allt väsentligt skulle bli tillgodosett. Vidare utgick utskottet från att regeringen fortlöpande skulle bevaka att intentioner­na bakom den nya ordningen kunde fullföljas. Även vid behandlingen av föregående års budgetproposition om förändringen av anslaget till reserva­tionsanslag har utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande SfU 1984/ 85:16 vidhållit sin uppfattning om att intentionerna bakom den omläggning som skett bör fullföljas. Utskottet förutsatte därvid att i den mån föreslagna medel inte visar sig vara tillräckliga för ändamålet regeringen skulle återkomma till riksdagen med förslag om ytterligare medelstilldelning. Sådan ytterligare medelsfilldelning har därefter skett med anledning av regeringens förslag på tilläggsbudget I för budgetåret 1985/86 (prop. 1985/ 86:25, bil. 8, SfU 10, rskr. 84).

Utskottet har nu ingen annan uppfattning än vad som ovan redovisats. I rådande budgetläge anser utskottet det emellertid inte rimligt att uttala sig för att slopa det krav på prioritering av grundläggande högskoleutbildning som för närvarande gäller. Med hänsyn till den betydande osäkerhet beträffande kostnadsutvecklingen som för närvarande finns delar utskottet vidare departementschefens bedömning att medel även för budgetåret 1986/87 bör anslås i lorm av ett reservationsanslag. I likhet med föregående budgetår förutsätter utskottet dock att i den mån föreslagna medel inte visar sig vara tillräckliga för ändamålet regeringen återkommer till riksdagen med förslag om ytterligare medelstilldelning. Utskottet tillstyrker med det anförda propositionens förslag till medelsberäkning för produktion av studielitteratur till synskadade högskolestuderande samt det för TPB föror­dade beställningsbemyndigandet för budgetåret 1987/88 och avstyrker således bilall till motionerna 81418 och 81424.

Under förevarande anslag anför departementschefen vidare att chefen för
kommunikationsdepartementet efter samråd med honom föreslagit, att de
medel som för närvarande anvisas över sjätte huvudfiteln och som disponeras
av statens järnvägar (SJ) för bestridande av kostnader för de studerandes
rabatter skall överföras till åttonde huvudtiteln. Genom dessa rabatter har de
studerande kunnat resa billigare med tåg inom landet. De studerandes
reskostnader bör ses som en i huvudsak studiesocial fråga som hör nära
samman med de studerandes ekonomiska situation i övrigt. Mot denna
bakgrund anser departementschefen att det är lämpligt att medlen för
rabatterna får handhas av centrala studiestödsnämnden (CSN). Det bör
ankomma på regeringen att meddela närmare bestämmelser för CSN:s
disposition av medlen. Vidare anförs att under budgetåret 1986/87 bör med
hänsyn till den relativt korta förberedelsetiden medlen enbart användas till
fortsatta fabattåtgärder vid SJ. I fortsättningen bör CSN emellertid ges
relativt fria ramar inom vilka upphandling kan ske och avtal slutas med det
eller de trafikföretag som kan erbjuda de för de studerande gynnsammaste
villkoren. Huvudsyftet bör vara att minska reskostnaderna för studerande
som har en annan hemort än studieorten. Denna inriktning samverkar väl
med de övergripande utbildningspolitiska och studiesociala målsättningarna
att minska de geografiska hindrens betydelse för den enskildes val av
utbildning. Förslaget innebär att 65 milj. kr. överförs från sjätte till åttonde
       27

huvudtiteln och att medlen beräknas under anslaget E 8.


 


1 motion 81402 av Lars Werner m. fl. begärs att under förevarande anslag     SfU 1985/86:14 ytterligare 15 milj. kr. anvisas avseende studeranderabatter vid SJ.

Såsom ovan framgår har chefen för kommunikationsdepartementet före­slagit att de medel som för närvarande anvisas över sjätte huvudtiteln och som disponeras av SJ för bestridande av kostnader för de studerandes rabatter skall överföras till åttonde huvudtiteln. Ett belopp av 65 milj. kr. föreslås därvid överfört. Utskottet tillstyrker propositionens förslag om medelsöverföring. Någon ytterligare medelsfilldelning till detta ändamål på sätt som begärts i motion Sf402 kan utskottet av kostnadsskäl inte medverka till. Motionen avstyrks följaktligen.

Ändringar i lagen (1981:691) om socialavgifter m. m.

Enligt 2 kap. 1 § lagen om socialavgifter utgår arbetsmarknadsavgift med för närvarande 1,586 % och vuxenutbildningsavgilt med lör närvarande 0,264 %.


Arbetsmarknadsavgiften

1 proposition 1985/86:100, bil, 12 föreslår chefen för arbetsmarknadsdeparte­mentet en höjning av dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen med 20 kr. till 335 kr. 1 syfte att finansiera denna höjning föreslås en höjning av arbetsmarknadsavgiften med 0,3 procentenheter.

Lars Ulander m. fl. har i motion A276 föreslagit en höjning av dagpenning­en inom arbetslöshetsförsäkringen med 45 kr. till 360 kr., och med hänsyn härtill har samma motionärer i motion Sf432 föreslagit en höjning av arbetsmarknadsavgiften med 0,42 procentenheter. I motion A206 har Lars Werner m. fl. föreslagit en höjning av dagpenningen med 85 kr. till 400 kr. samt en höjning av arbetsmarknadsavgiften med 0,9 procentenheter. Karin Söder m. fl. anför i motion A255 att dagpenningen bör höjas till 360 kr. men att denna höjning bör finansieras på annat sätt än medelst avgiftshöjning, och motionärerna yrkar således avslag på propositionens förslag om avgiftshöj­ning. Även motionärerna i motion A266 av Alf Wennerfors m.fl. yrkar avslag på propositionens förslag om höjning av avgiften och anser att en höjning av dagpenningen bör finansieras på annat sätt. Sistnämnda motionä­rer anser dock att högsta dagpenning bör utgå med 335 kr.

Arbetsmarknadsutskottet har i sitt yttrande 1985/86:2 y till socialförsäk­ringsutskottet anfört följande. Utskottet avser att i sitt betänkande AU 1985/86:11 tillstyrka förslaget i motion A276 av Lars Ulander m. fl. om att höja dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen till 360 kr. Arbetsmark­nadsutskottet har därvid förutsatt att finansiering sker enligt gällande principer, dvs. till 65 % med avgiftsmedel (arbetsmarknadsavgiften) och till 35 % med budgetmedel. Med hänsyn härtill tillstyrker arbetsmarknadsut­skottet den höjning av arbetsmarknadsavgiften som föreslås i motion Sf432.

Socialförsäkringsutskottet har ingen annan uppfattning än vad som kommit till uttryck i arbetsmarknadsutskottets yttrande. Utskottet tillstyrker således bifall till motion 8f432 om höjning av arbetsmarknadsavgiften med


28


 


0,42 procentenheter fill 2,006 % och avstyrker därmed bifall fill mofionerna    -SfU 1985/86:14 A206, A255 och A266 i motsvarande delar.

Vuxenutbildningsavgiften

Såsom ovan framgår - under avsnittet E 5. Vuxenstudiestöd - har utskottet tillstyrkt förslaget i motion Sf432 av Lars Ulander m. fl. om ökad medelstill­delningtill vuxenstudiestöd med 22 milj. kr. 1 syfte att finansiera ökningen av medelstilldelning föreslås i nämnda motion en höjning av vuxenutbildnings­avgiften med 0,006 procentenheter.

Med hänsyn till att anslaget Vuxenstudiestöd m.m. i sin helhet är avgiftsfinansierat tillstyrker utskottet den i motion Sf432 föreslagna höjning­en av vuxenutbildningsavgiften.

Utskottet behandlar i detta sammanhang slutligen motion Sf406 av Anita Johansson m.fl., såvitt avser yrkande 2. Motionärerna anför att trots att egenföretagare inte betalar någon vuxenutbildningsavgift får organisationer såsom LRF, SHIO m. fl. medel för uppsökande verksamhet och studieorga­nisatörsutbildning från anslaget Vuxenstudiestöd. Enligt motionärerna bör även egenföretagare medverka till finansieringen av vuxenutbildningen, och de begär ett tillkännagivande härom.

Såsom framhållits i motionen kan vissa organisationer för egenföretagare få del av bl. a. medel för uppsökande verksamhet. Egenföretagare kan dock inte söka timstudiestöd eller dagstudiestödets inkomstbidrag. För att vux­enutbildningsavgift skall kunna tas ut av egenföretagare skulle en översyn av det totala utnyttjandet av avgiftsmedlen krävas. Enligt vad utskottet erfarit har diskussioner förts vid olika tillfällen med berörda företagarorganisatio­ner i syfte att nå en gemensam överenskommelse om ett avgiftsuttag. Diskussionerna har dock hittills varit resultatlösa. Utskottet förutsätter att arbetet med att nå en överenskommelse fortgår, och någon riksdagens åtgärd med anledning av motion Sf406 i nu behandlad del är således inte påkallad.

Hemställan Utskottet hemställer

Centrala studiestödsnämnden m.m.

1.   att riksdagen beslutaratt 31 700 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1986/87 används för att delvis finansiera anslaget Centrala studiestödsnämn­den m. m.,

2.   att riksdagen till Centrala studiestödsnämnden m. m. för budget­året 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 82 807 000 kr.,

3.   beträffande suppleanter i vuxenutbildningsnämnderna att riksdagen avslår motion 1985/86:Sf420.


29


 


Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning av studiesocialt stöd     SfU 1985/86:14

4.         att riksdagen till Ersättning till vissa myndigheter för deras
handläggning av studiesocialt stöd för budgetåret 1986/87 anvisar ett
förslagsanslag av 12 520 000 kr..

Studiehjälp m. m.

5.            beträllande återbetalningspliktiga studiemedel

att riksdagen avslår mofionerna 1985/86:81403 och 1985/86:81426 yrkande 4,

6.         beträffande avräkning av extra tillägg vid utbetalning av stu­
diemedel

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:81430 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om avräkning av extra tillägg vid utbetalning av studiemedel,

7.         att riksdagen fill Studiehjälp m. m. för budgetåret 1986/87 anvisar
ett förslagsanslag av 1 576 445 000 kr..

Studiemedel m. m.

8.            beträffande höjning av studiemedlens totalbelopp m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:81426 yrkandena 1-3 och 1985/86:Sf427,

9.            bstiåffande ändrade fribeloppsgränser

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sf426 yrkande 10,

10.        beträffande månadsutbetalning av studiemedel till studerande i
gymnasial utbildning

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med avslag på motion 1985/86:81426 yrkande 11 godkänner vad som förordats i propositionen om månadsutbetalning av studiemedel till studerande i gymnasial utbildning,

11.  beträffande betalningstillfällen för studiemedelsavgift m. m. att riksdagen avslår motionerna 1985/86:81425 och 1985/86:81426 yrkandena 9 och 13,

12.  beträffande avgiftsgränsen för återbetalning m. m. att riksdagen avslår motion 1985/86:81426 yrkandena 5-8,

13.  beträllande medelsanvisning till Studiemedel m. m.

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med avslag på motionerna 1985/86:81426 yrkande 14 och 1985/86:81431 yrkande 1 till Studiemedel m. m. lör budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 4 728 290 000 kr.,

14.        beträffande tidigare hemarbetande kvinnors möjligheter att
studera med hjälp av studiemedel

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sf346 yrkande 2 i motsvarande del,

15.           beträffande äktamakeprövning vid återbetalning av studiemedel

att riksdagen avslår motion 1985/86:81428 yrkande 1,                                     3q


 


16.       beträffande utvidgad rätt till studiemedel för studier utomlands      SfU 1985/86:14
att riksdagen avslår motionerna  1985/86:81405 och  1985/86:81431

yrkande 2,

Vuxenstudiestöd m. m.

17.           beträffande tim- och dagstudiestödets nivå

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med avslag på motionerna 1985/86:246 yrkande 5,1985/86:81406 yrkande 1 och 1985/86:81431 yrkandena 5-8 antar i propositionen framlagt förslagtillny lydelseav5kap. 5 §, 6 kap. 7 och 11 §§ studiestödslagen (1973:349),

18.           beträllande medelsanvisning till Vuxenstudiestöd m. m.

att riksdagen med anledning av propositionen i motsvarande del och med bilall till motion 1985/86:81432 yrkande 2 samt med avslag på mofion 1985/86:51431 yrkandena 4, 9, 11 och 12 dels godkänner att 816 800 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenut­bildningsavgiften för budgetåret 1986/87 används för att finansiera anslaget Vuxenstudiestöd m. m., dels till Vuxenstudiestöd m. m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 816 800 000 kr.,

19.           beträffande det differentierade vuxenstudiestödet m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:81346 yrkande 2 i motsvaran­de del, 1985/86:81407 och 1985/86:81414,

20.       beträffande den övre åldersgränsen för det särskilda vuxenstu­
diestödet

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med avslag på motionerna 1985/86:8f412 och 1985/86:51415 yrkande 2 antar i propositionen framlagt förslag till ny lydelse av 7 kap. 5 § studiestödslagen (1973:349),

21.       beträllande de studerandes ställning vid viss kursgård i stu­
diestödshänseende

att riksdagen avslår mofion 1985/86:51423,

22.       beträllande försöksverksamhet med vidgad rätt till kollektiv
ansökan

att riksdagen med bilall till propositionen i motsvarande del och med avslag på motionerna 1985/86:51411, 1985/86:51430 yrkande 3 och 1985/86:51431 yrkande 10 godkänner vad som i propositionen föror­dats om en tvåårig försöksverksamhet med ett utvidgat kollektivt ansökningsförfarande för dagstudiestödens internatbidrag,

23.   att riksdagen dels godkänner vad som i propositionen förordats om en tvåårig försöksverksamhet med friare resursutnyttjande inom vuxenstudiestödsområdet, dels antar i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) i vad lagförslaget inte berörts under momenten 17 och 20 ovan,

24.   beträffande förenklade regler inom vuxenstudiestödet

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sf408, 1985/86:51409 i mot­svarande del och 1985/86:Sf416 yrkande 2,


31


 


25.   beträffande fördelningen av vuxenstudiestöd                       SfU 1985/86:14 att riksdagen avslår motion 1985/86:51415 yrkande 3,

26.   beträffande särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa

att riksdagen avslår mofionerna 1985/86:5f401, 1985/86:51409 i mot­svarande del, 1985/86:51416 yrkande 1 och 1985/86:Sf422,

Timersättning vid vissa vuxenutbildningar

27.            beträffande timersättning vid vissa vuxenutbildningar

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med avslag på motion 1985/86:51431 yrkandena 13-15 i/e/5 godkänner att 49 400 000 kr. av de medel som tilllaller statsverket genom vuxenut-bildningsavgilten lör budgetåret 1986/87 används lör att finansiera delar av anslaget Timersättning vid vissa vuxenutbildningar, dels till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar föx budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 188 500 000 kr.,

28.         beträffande ersättning för restid i anslutning till timersättning vid
vissa vuxenutbildningar

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sf410,

A vskrivning av vissa studielån

29. att riksdagen till Kostnader för avskrivning av vissa studielån, med statlig kreditgaranti lör budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsan­slag av 100 000 kr..


Bidrag till vissa studiesociala ändamål

30.            beträffande statsbidraget till studerandehälsovården

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del avslår motionerna 1985/86:Sf419, 1985/86:Sf421 och 1985/86:51431 yrkande 16,

31.            beträffande studielitieratur till synskadade elever

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sf418 och 1985/86:51424.

32.   att riksdagen medger att regeringen lämnar talboks- och punktskriftsbiblioteket det beställningsbemyndigande om 2 300 000 kr. för budgetåret 1987/88 som förordats i propositionen,

33.   beträffande studeranderabatter

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del avslår motion 1985/86:Sf402,

34.         att riksdagen till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för
budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 78 040 000 kr..

Ändringar i lagen om socialavgifter m. m.

35.            beträffande ändringar i lagen om socialavgifter

att riksdagen med anledning av propositionen i motsvarande del och med bifall till motion I985/86:8f432 yrkande 1 samt med avslag på


32


 


motionerna 1985/86:A206 yrkande 5, 1985/86:A255 yrkande 11 och      SfU 1985/86:14 1985/86:A266 yrkande 10 antar det av utskottet i bilaga 4 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,

36. beträffande vuxenutbildningsavgift för egenföretagare att riksdagen avslår motion 1985/86:81406 yrkande 2.

Stockholm den 20 mars 1986

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Doris Håvik

Närvarande: Doris Håvik (s), Nils Carlshamre (m), Rall Lindström (s), Karin Israelsson (c), Gullan Lindblad (m), Lena Öhrsvik (s), Nils-Olol Gustafsson (s), Kenth Skårvik (fp), Siri Häggmark (m), Ingegerd Elm (s), Rune Backlund (c), Margö Ingvardsson (vpk), Eva Johansson (s), Barbro Sandberg (fp) och Ingegerd Anderlund (s).

Reservationer

1. Återbetalningspliktiga studiemedel (mom. 5)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med "När riksdagen" och slutar med "yrkande 4." bort ha följande lydelse:

Hösten 1983 ändrades reglerna för gymnasiestuderandes rätt till studieme­
del. Därefter kan ungdomar under 20 år låna pengar för gymnasie- eller
folkhögskolestudier endast om mycket speciella skäl föreligger. Principen
var rikfig, nämligen att ingen skall behöva låna till gymnasiestudier utan den
utbildningsnivån bör alla garanteras utan skuldsättning. 1 praktiken blev det
dock så att vissa ungdomar tvingades hoppa av sina studier och andra har inte
kunnat börja studera. Möjligheten att kunna finansiera studierna har
saknats. Detta har drabbat speciellt ungdomar i glesbygd och på mindre
orter. De ungdomarna är ofta tvingade att flytta för att kunna gå på
gymnasiet. En del gymnasielinjer finns bara på några få orter, och flertalet av
eleverna vid dessa linjer tvingas därför att studera utanför hemorten.
Studiebidraget räcker inte till för att finansiera eget boende. En del elever
kan få pengar hemifrån, men inte alla-framför allt inte de som kommer från
arbetarhem. Med hänsyn till att många gymnasiestuderande är myndiga bör
de som andra myndiga människor själva få ta ansvar för sin försörjning. Det
finns många ungdomar mellan 18 och 20 år som vill utbilda sig på
folkhögskola. De skall givetvis ha möjlighet att göra detta utan ekonomiska
hinder. Det är inte vettigt att behöva vänta tills man fyllt 20 år för att börja
eller avsluta en utbildning. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att
alla studerande över 18 års ålder skall ha rätt till studiemedel. Vad utskottet
med bifall till motion Sf426 yrkande 4 således anfört bör ges regeringen till
känna. Härigenom blir även motion Sf403 tillgodosedd.
                                      33

3 Riksdagen 1985/86. 11 saml. Nr 14


dels att utskottet under moment 5 bort hemställa                       SfU 1985/86:14

5. beträffande återbetalningspliktiga studiemedel att riksdagen med bifall till motion 1985/86:51426 yrkande 4 och med anledning av motion 1985/86:51403 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Höjning av studiemedlens totalbelopp m.m. (mom. 8)

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med "Utskottet är" och slutar med "studiemedelssystemet genomförs." bort ha följande lydelse: I avvaktan på att ett nytt studiefinansieringssystem kan träda i kraft måste enligt utskottets mening vissa förbättringar göras inom ramen för nuvarande system. Utskottet förordar därvid en höjning av studiemedelsnivån till 148 % av basbeloppet Ir.o.m. den 1 juli 1986 i enlighet med vad som föreslagits i motion 5f427. Några ytterligare förbättringar av studiemedlen på sätt som förordats i motion Sf426 kan utskottet däremot inte medverka till.

dels att utskottet under moment 8 bort hemställa

8. beträffande höjning av studiemedlens totalbelopp m. m. att riksdagen med bifall till motion 1985/86:51427 och med avslag på motion 1985/86:51426 yrkandena 1-3 antar följande såsom Reservan­ternas förslag betecknade

Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 13 och 24 §§ studiestödslagen (1973:349) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Reservanternas förslag

4 kap.
13 §
Studiemedel utgår med 8,06 pro-
  Studiemedel utgår med 8,22 pro-

cent av basbeloppet lör varje hel, cent av basbeloppet lör varje hel,
sammanhängande tidsperiod lör vil- sammanhängande tidsperiod lör vil­
ken den studerande har rätt till stu- ken den studerande har rätt fill stu­
diemedel. Tidsperioden skall omlat- diemedel. Tidsperioden skall omlat-
ta för heltidsstuderande 15 och för ta för heltidsstuderande 15 och för
delfidsstuderande 30 dagar.
       deltidsstuderande 30 dagar.

Vad som sägs i första stycket gäller endast om ej annat följer av 14,16,17, 19, 22 eller 25 §.

24 § I studiemedel ingår studiebidrag. Barntillägg utgår dock endast i lorm av återbetalningspliktiga studiemedel.

För varje hel, sammanhängande                       För varje hel, sammanhängande
tidsperiod om 15 dagar för heltids-
                   tidsperiod om 15 dagar för heltids­
studerande och om 30 dagar för
                          studerande och om 30 dagar för
deltidsstuderande utgör studiebidra-
delfidsstuderande utgör studiebidra-                                34


 


Nuvarande lydelse                     Reservanternas förslag              SfU 1985/86:14

get 121 kronor. Om studiemedlen       get 121 kronor. Om studiemedlen
lör denna tidsperiod enligt 10, 13,
       för denna tidsperiod enligt 10, 13,
16, 17, 19 och 21-23 §§ utgår med
     16, 17, 19 och 21-23 §§ utgår med
lägre belopp än 8,06 procent av
          lägre belopp än 8,22 procent av
basbeloppet utgör studiebidraget
       basbeloppet utgör studiebidraget
dock endast så stor del av 121 kronor
            dock endast så stor del av 121 kronor
som svarar mot förhållandet mellan
    som svarar mot förhållandet mellan
det belopp som utgår och 8,06 pro-'
   det belopp som utgår och 8,22 pro­
cent av basbeloppet.
                 cent av basbeloppet.

Utgående studiemedel utgör i första hand studiebidrag. Återstoden utgör återbetalningspliktiga studierhedel.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

3. Höjning av Studiemedlens totalbelopp, ändrade fribeloppsgränser, månadsutbetalning av studiemedel till studerande i gymnasial utbildning, avgiftsgränsen för återbetalning m.m. och medelsanvisning till Studiemedel m. m. (mom. 8—lOoch 12—13)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 14 med "Utskottet är" och slutar på s. 15 med "och 81427." bort ha följande lydelse:

De eventuella förändringar som studiemedelskommittén kan komma att föreslå kan de studerande troligen inte lå del av förrän tidigast studieåret 1988/89. Utskottet anser inte att detta är tilllredsställande utan åtgärder måste vidtas redan nu för att förbättra de studerandes försörjningsvillkor.

Ett flertal beräkningar visar att studiemedlens totalbelopp ligger på alltför låg nivå. En omedelbar höjning av totalbeloppet är därför nödvändig, och utskottet förordar en höjning till 155 % av basbeloppet. Enligt utskottets mening är det vidare angeläget med omedelbara förändringar även beträf­fande andra delar inom studiemedelssystemet. Detta gäller bl. a. bidragsde­lens andel"av totalbeloppet, som i dag bara är 7,4 %. Den bör snarast återställas till 25 % av totalbeloppet. Vidare bör barntillägget göras om fill ett bidrag.

Propositionens förslag om en övergång till månadsutbetalning av stu­diemedel fill studerande i gymnasial utbildning avvisar utskottet, som anser att studiemedel även fortsättningsvis skall utbetalas två gånger per termin.

Vad gäller------ = utskottet---- på grund av vårdbidrag.

Beträffande fribeloppsgränserna anser utskottet att dessa endast skall omfatta den faktiska studieperioden och således att inkomster från perioder mellan terminer, t. ex. jul- och sommaruppehåll, inte skall påverka fribe­loppet.

Såsom inledningsvis —- = utskottet----- i frågan. När det gäller

återbetalningsreglerna i övrigt anser utskottet att dessa snarast bör ändras

enligt följande. Äktamakeprövningen bör avskaffas vid fastställande av             35


 


avgiftsunderlaget. Gränsen för återbetalning bör baseras på medianlönen för SfU 1985/86:14 heltidsarbetande inom TCO-kollektivet, och inkomster på den nivån eller under skall ej medföra återbetalningsskyldighet. Vidare bör successiv upp-och nedtrappning av gränsen ske. För de år som den skuldsatte inte har en inkomst motsvarande medianlönen för TCO-kollektivet bör studiemedelsav­giften avskrivas. Slutligen bör återbetalningsplikten återinträda först när den egna inkomsten når över medianlönen för heltidsarbetande inom TCO-kollektivet.

Regeringen bör snarast framlägga förslag om de förbättringar inom studiemedelssystemet som utskottet förordat. I syfte att finansiera dessa förbättringar tillstyrker utskottet förslaget i motion 5f426 att - utöver propositionens förslag - ytterligare 405 400 000 kr. anvisas under anslaget Studiemedel m. m.

dels att utskottet under moment 8 bort hemställa

8.            beträffande höjning av studiemedlens totalbelopp m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:81426 yrkandena 1-3 och med anledning av motion 1985/86:81427 som sin mening ger regering­en till känna vad utskottet anfört,

dels att utskottet under moment 9 bort hemställa

9.            beträllande ändrade fribeloppsgränser

att riksdagen med bilall till motion 1985/86:81426 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

dels att utskottet under moment 10 bort hemställa

10.         beträffande månadsutbetalning av studiemedel till studerande i
gymnasial utbildning

att riksdagen med bifall fill motion 1985/86:Sf426 yrkande 11 och med avslag på proposifionen i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

dels att utskottet under moment 12 bort hemställa

12.            beträffande avgiftsgränsen för återbetalning m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:81426 yrkandena 5-8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

dels att utskottet - under förutsättning av bifall fill reservantens förslag under momenten 8—10 och 12 ovan - under moment 13 bort hemställa

13.            beträffande medelsanvisning till Studiemedel m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:81426 yrkande 14 och med anledning av propositionen i motsvarande del och motion 1985/ 86:51431 yrkande 1 till Studiemedel m. m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 5 133 690 000 kr.,

4. Ändrade fribeloppsgränser (mom. 9)

Nils Carlshamre  (m),  Gullan  Lindblad  (m),  Kenth Skårvik  (fp),  Siri Häggmark (m) och Barbro Sandberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med "Fribelopps-    36


 


gränserna vid" och slutar med "ökad medelsanvisning." bort ha följande     SfU 1985/86:14 lydelse:

Enligt utskottets mening inskränker fribeloppsreglerna på ett onödigt sätt de studerandes möjligheter till extrainkomster på fritiden. De ger även stora marginaleffekter. Kraven på en given studietakt är enligt utskottet tillräckli­ga för att förhindra att extraarbetet tar för stor del av den studerandes tid. Utskottet förordar därför en höjning av fribeloppsgränserna fr. o. m. nästa budgetår, och i syfte att finansiera en sådan höjning tillstyrker utskottet förslaget i motion Sf431 om ökad medelsanvisning med 10 milj. kr. Regeringen bör lägga Iram förslag i enlighet med det anförda.

dels att utskottet under moment 9 bort hemställa 9. beträffande ändrade fribeloppsgränser att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Sf426 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Medelsanvisning till studiemedel (mom. 13)

Nils Carlshamre  (m),  Gullan  Lindblad  (m),  Kenth Skårvik (fp), Siri Häggmark (m) och Barbro Sandberg (fp) anser- under förutsättning av bifall till reservation 4 - att utskottet under moment 13 bort hemställa 13. beträllande medelsanvisning till Studiemedel m. m. att riksdagen med bilall till motion 1985/86:51431 yrkande 1 och med anledning av propositionen i motsvarande del och med avslag på motion 1985/86:51426 yrkande 14 till Studiemedelm. m. för budgetåret' 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 4 738 290 000 kr,,

6. Äktamakeprövning vid återbetalning av studiemedel (mom.
15)

Nils Carlshamre  (m),  Gullan  Lindblad  (m),  Kenth Skårvik  (fp),  Siri Häggmark (m) och Barbro Sandberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med "1 direktiven" och slutar med "yrkande 1." bort ha följande lydelse:

I direktiven till studiemedelskommittén har, såsom inledningsvis nämnts, särskilt betonats vissa områden som kommittén bör ta upp. Det gäller bl. a. hänsynstagande till makes ekonomi vid återbetalning av studiemedel. Enligt utskottets mening bör principen om individens rätt till ekonomisk självstän­dighet gäila även inom studiestödsområdet. Med hänsyn härtill förutsätter utskottet att kommitténs arbete leder fram till förslag om att äktamakepröv­ning vid återbetalning av studiemedel avskaffas.

dels att utskottet under moment 15 bort hemställa

15. beträffande äktamakeprövning vid återbetalning av studiemedel att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf428 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4 Riksdagen 1985/86. I! saml. Nr 14


37


7. Utvidgad rätt till studiemedel för studier utomlands (mom.       sfU 1985/86-14 16)

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med "Utskottet, som" och slutar med "yrkande 2." bort ha följande lydelse:

Möjligheten att få svenskt studiestöd för studier utomlands är enligt utskottets mening alltför restriktiv. Utskottet anser att internationella kontakter i form av studier utomlands är betydelsefulla. Studiestöd för sådana studier bör därför kunna utgå efter i princip samma regler som gäller för studier här i Sverige. Det anförda bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under moment 16 bort hemställa

16. beträffande utvidgad rätt till studiemedel för studier inomlands att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf431 yrkande 2 och med anledning av motion 1985/86:5f405 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Utvidgad rätt till Studiemedel för studier utomlands (mom. 16)

Kenth Skårvik och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s, 16 som börjar med "Utskottet, som" och slutar med "yrkande 2." bort ha följande lydelse:

I dag är möjligheterna att erhålla studiemedel från Sverige för studier vid icke-nordiskt lärosäte små. Det är främst när det gäller s. k. bristutbildning, dvs. sådan utbildning som inte ges i Sverige eller som inte har tillräckligt antal platser i förhållande till uppskattat arbetsmarknadsbehov, som studiemedel för studier i utomnordiska länder kan erhållas. Enligt utskottets mening är det viktigt att - som- ett led i internationaliseringsarbetet - förbättra möjligheterna att bedriva högre studier utomlands. Regeringen bör därför framlägga förslag till nya regler som underlättar för studerande att få studiemedel för studier utomlands.

dels att utskottet under moment 16 bort hemställa

16. beträffande utvidgad rätt till studiemedel för studier utomlands att riksdagen med bifall till motion 1985/86:5f405 och med anledning av motion 1985/86:51431 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.


9. Tim-och dagstudiestödets nivå och medelsanvisningen till vuxenstudiestöd m. m. (mom. 17 och 18)

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "om socialavgifter." bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det nödvändigt att genomföra besparingar även inom vuxenstudiestödsområdet. Förslaget i motion 5f431 innebär att ytterligare


38


 


156,8 milj. kr. av vuxenutbildningsavgiftsmedlen kan filiföras anslaget C 4. SfU 1985/86:14 Bidrag till studieförbunden och i motsvarande mån avlasta statsbudgeten. Återstående utrymme för vuxenstudiestöd bör fördelas på 14 200 särskilda vuxenstudiestöd, 13 000 dagstudiestöd och 15 000 timstudiestöd. Inkomstbi­draget inom dagstudiestödet bör utgå med 240 kr. per dag och timstudiestö­det med 40 kr. per timme. För uppsökande verksamhet på arbetsplatser samt lör planering m. m. av uppsökande verksamhet och utbildning av fackliga studieorganisatörer bör anvisas tillhopa 7 milj. kr. med hänsyn till att dessa ändamål under senare år har åtnjutit ett betydande stöd. De uppdämda behov av kontakt och påverkan som kan ha förelegat bör därför i inte ringa utsträckning nu vara tillgodosedda.

dels att utskottet under momenten 17 och 18 bort hemställa

17.            beträffande tim- och dagstudiestödets nivå

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf431 yrkandena 5-8 och med anledning av propositionen i motsvarande del samt med avslag på motionerna 1985/86:246 yrkande 5 och 1985/86:51406 yrkande 1 dels antar följande såsom Reservanternas förslag betecknade lydelse av 5 kap. 5 § och 6 kap. 7 § studiestödslagen (1973:349)

Regeringens förslag                      Reservanternas förslag

5                                             kap.

Timstudiestöd utgör 42 kronor lör Timstudiestöd utgör 40 kronor lör

studiefimme enligt 3 § första stycket   studietimme enligt 3 § första stycket

1 och lör timme enligt 3 § första          1 och för timme enligt 3 § första

stycket 2.                                   stycket 2.

6                                             kap.

Inkomstbidrag utgör 252 kronor    Inkomstbidrag utgör 240 kronor

för varje dygn.                            för varje dygn.

Internatbidrag utgör 210 kronor lör varje dygn.

dels antar i propositionen framlagt förslag till ny lydelse av 6 kap. 11 § samma lag.

18.            beträllande medelsanvisning till Vuxenstudiestöd m. m.

att riksdagen med bilall till motion 1985/86:51431 yrkandena 4, 9, 11
och 12 samt med anledning av propositionen i motsvarande del och
med avslag på motion 1985/86:51432 yrkande 2 dels godkänner att
638 000 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenut­
bildningsavgiften för budgetåret 1986/87 används för att finansiera
__ ____

anslaget Vuxenstudiestöd m.m.. dels till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 638 000 000 kr..


39


 


10.                                                                Medelsanvisning till Vuxenstudiestöd m. m. (mom. 18)                                                 SfU 1985/86:14

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med "Vad gäller" och slutar med "om socialavgifter." bort ha följande lydelse:

Vad gäller frågan om de särskilda vuxenstudiestöden och deras belopps-mässiga koppling till utbildningsbidragen vill utskottet anföra följande. Arbetsmarknadsutskottets c-ledamöter har i en reservation till betänkandet AU 1985/86:11 ansett att det - i avvaktan på partsöverläggningar om ersättningarna vid arbetslöshet - bör anstå med att ta ställning till utbild­ningsbidragens belopp. Med hänsyn härtill anser utskottet att det nu saknas anledning att tillstyrka förslaget i motion 81432 om ökad medelstilldelning till vuxenstudiestöd.

dels att utskottet under moment 18 bort hemställa

18. beträffande medelsanvisning till Vuxenstudiestöd att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med avslag på motionerna 1985/86:Sf431 yrkandena 4, 9, 11 och 12 och 1985/86:81432 yrkande 2 dels godkänner att 794 800 000 kr. av de medel som tilllaller statsverket genom vuxenutbildningsavgilten för budgetåret 1986/87 används för att finansiera anslaget Vuxenstu­diestöd m. m., dels till Vuxenstudiestöd m. m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 794 800 000 kr.,

11.    Försöksverksamhet med vidgad rätt till kollektiv ansökan
(mom. 22)

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med "Frågan om" och slutar med "och 81411." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är kollektiv rekvirering av studiestöd över huvud taget en dålig konstruktion. Med sådan kollektiv ansökan är risken stor att syftet med vuxenstudiestödet inte uppnås eftersom de i en grupp ingående individernas utbildningsbakgrund sannolikt är mycket skiftande. Hela frågan om kollektiv rekvirering bör därför bli föremål för omprövning, och utskottet avstyrker propositionens förslag om en tvåårig försöksverksamhet med vidgad rätt till kollektiv ansökan.

dels att utskottet under moment 22 bort hemställa

22. beträffande försöksverksamhet med vidgad rätt till kollektiv ansökan

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:8f431 yrkande 10 dels avslår det i propositionen framlagda förslaget om en tvåårig försöks­verksamhet med ett utvidgat kollektivt ansökningsförfarande för dagstudiestödens internatbidrag, dels avslår motionerna 1985/ 86:81411 och 1985/86:51430 yrkande 3,


40


 


12.    Försöksverksamhet med vidgad rätt till kollektiv ansökan       SfU 1985/86:14
(mom. 22)

Karin Israelsson (c), Kenth Skårvik (Ip), Rune Backlund (c) och Barbro Sandberg (Ip) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med "Frågan om" och slutar med "och 51411." bort ha följande lydelse:

Frågan om en utvidgad rätt att söka tim- och dagstudiestöd kollektivt har tidigare behandlats av utskottet. I sitt av riksdagen godkända betänkande SfU 1982/83:19 förutsatte utskottet att regeringen skulle pröva om det utan större svårigheter gick att utvidga rätten att göra kollektiva ansökningar till att avse även De Handikappades Riksförbund (DHR) och Handikappför­bundens Centralkommitté (HCK). Med hänsyn härtill är utskottet positivt till att regeringen nu föreslagit en försöksverksamhet med vidgad rätt till kollektiv ansökan. Såsom framgår av utskottets ovan redovisade uttalande avsåg utskottet dock att sådan möjlighet endast skulle gälla för handikappor­ganisationerna. Enligt utskottets mening bör-med hänsyn till de begränsade ekonomiska resurser som står till förfogande för vuxenstudiestödet -dagstudiestödens internatbidrag inte utgå till ålderspensionärer. Utskottet förutsätter att ålderspensionärer för sin studieverksamhet i stället kan erhålla stöd från t. ex. studieförbund. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker propositionens förslag om försöksverksamhet med vidgad rätt till kollektiv ansökan såvitt gäller handikapporganisationer och avstyrker förslaget såvitt gäller pensionärsorganisationer. Vad slutligen gäller frågan om rätten till kollektiv ansökan även skall avse Förbundet mot läs- och skrivsvårigheter (FMLS) anser utskottet att försöksverksamheten med nu föreslagna organi­sationer bör komma i gång och utvärderas innan man överväger att utvidga rätten till ytteriigare grupper. Utskottet vill i detta sammanhang påpeka att många av de studerande som FMLS arbetar för bör ha möjligheter att delta i grundvux, vilket ger en förmånligare ersättning.

dels att utskottet under moment 22 bort hemställa

22. beträffande försöksverksamhet med vidgad rätt till kollektiv ansökan

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf430 yrkande 3 och med anledning av propositionen samt med avslag på motionerna 1985/ 86:51411 och 1985/86:51431 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en tvåårig försöksverksamhet med ett utvidgat kollektivt ansökningsförfarande för dagstudiestödens internatbidrag,

13.    Timersättning vid vissa vuxenutbildningar (mom. 27)

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med "Utskottet, som" och slutar med "motsvarande delar." bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan i reservation 9 föreslagit att timstudiestödet skall utgå
med 40 kr. i timmen. I överensstämmelse härmed bör även den högre
              41

timersättningen vid vissa vuxenutbildningar bestämmas till 40 kr. i timmen.


 


Härigenom kan anslaget minskas med 7,5 milj. kr. och motsvarande medel i     SfU 1985/86:14 besparingssyfte filiföras anslaget C 4. Bidrag till studieförbunden i enlighet med vad som anförts i reservation 9.

dels att utskottet under moment 27 bort hemställa-

27. beträffande timersättning vid vissa vuxenutbildningar att riksdagen med bifall fill motion 1985/86:51431 yrkandena 13-15 och med anledning av propositionen i motsvarande del dels godkänner att 41 900 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1986/87 används lör att finansiera delar av anslaget Timersättning vid vissa vuxenutbildning­ar, dels till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag om 181 000 000 kr.,

14.    Statsbidraget till studerandehälsovården (mom. 30)

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "I likhet" och på s. 26 slutar med "yrkande 16." bort ha följande lydelse:

Med hänsyn fill att studerandehälsovårdens kostnader i huvudsak består av lönekostnader bör enligt utskottets mening en större uppräkning göras av statsbidraget än vad som föreslagits i propositionen. Utskottet anser det därvid rimligt med en uppräkning av anslagsposten med 5 % för att den beslutade ambitionsnivån inte skall sänkas.

dels att utskottet under moment 30 bort hemställa

30. beträffande statsbidraget till studerandehälsovården att riksdagen med bifall fill motion 1985/86:51431 yrkande 16 och med anledning av propositionen i motsvarande del och motionerna 1985/ 86:81419 och 1985/86:51421 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15.    Statsbidraget till studerandehälsovården (mom. 30)

Karin Israelsson (c), Rune Backlund (c) och Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "I likhet" och på s. 26 slutar med "yrkande 16." bort ha följande lydelse:

I propositionen föreslås en uppräkning av anslaget med 3 % vilket motsvarar en förväntad prisökning. Det verkhga förhållandet är emellertid att 80 % av studerandehälsovårdens kostnader består av löner och lönebi­kostnader. Det nya statsbidraget måste mot denna bakgrund räknas upp med såväl löne- som prisökningar. Enligt utskottets mening bör den sammanlagda uppräkningen ske med 7,1 % innebärande ett statsbidrag på 6 940 000 kr. En lägre uppräkning skulle nämligen innebära att kostnaderna övervältras på en ekonomiskt svag grupp, studenterna, som redan tar ett mycket stort ekonomiskt ansvar lör studerandehälsovårdens drift.


42


 


dels att utskottet under moment 30 bort hemställa                     SfU 1985/86:14

30. beträffande statsbidraget till studerandehälsovården att riksdagen med bifall till motionerna  1985/86:51419 och  1985/ 86:51421 och med anledning av propositionen i motsvarande del och motion 1985/86:51431 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Studeranderabatter (mom. 33)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med "Såsom ovan" och slutar med "avstyrks följaktligen." bort ha följande lydelse:

Av förslaget i budgetpropositionens bilaga 8 framgår att SJ i sin anslags­framställning efter omräkning anser sig behöva 105 milj. kr. för pénsionärs-och studeranderabatterna. Chefen för kommunikationsdepartementet före­slår likväl en sänkning i jämförelse med framställningen till totalt 90 milj. kr. Detta synes drabba de studerandes rabatter som nu genom en kringgående rörelse skall erhålla något slags kompensation via utbildningsdepartementets budget i framtiden. Utskottet är inte berett att medverka till ytterligare försämringar för de studerande och föreslår därför att beloppet uppräknas med 15 milj. kr, i förhållande till propositionens förslag.

dels att utskottet under moment 33 bort hemställa 33. beträffande studeranderabatter att riksdagen med bifall till motion 1985/86:51402 och med anledning av propositionen i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

17. Bidrag till vissa studiesociala ändamål (mom. 34)

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser - under förutsättning av bifall till reservation 14 - att utskottet under moment 34 bort hemställa

34. att riksdagen till Bidrag till vissa studiesociala ändamål lör budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 78 170 000 kr.,

18. Bidrag till vissa studiesociala ändamål (mom. 34)

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser - under förutsättning av bifall till reservation 15 - att utskottet under moment 34 bort hemställa

34. att riksdagen till Bidrag till vissa studiesociala ändamål lör budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 78 306 000 kr..


43


 


19.                                                                             Bidrag till vissa studiesociala ändamål (mom. 34)                                                                            SfU 1985/86:14

Margö Ingvardsson (vpk) anser - under förutsättning av bifall till reservatio­nerna 15 och 16 - att utskottet under moment 34 bort hemställa

34.          att riksdagen till Bidrag till vissa stiddiesociala ändamål för
budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 93 306 000 kr.,

20.     Ändringar i lagen om socialavgifter (mom. 35)

Nils Carlshamre (m), Karin Israelsson (c), Gullan Lindblad (m), Siri Häggmark (m) och Rune Backlund (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med "Arbetsmark­nadsutskottet har" och på s. 29 slutar med "motsvarande delar." bort ha följande lydelse:

Ställningstagandet till förslagen om arbetsmarknadsavgiften hänger direkt samman med de frågor som arbetsmarknadsutskottet berett om arbetslös­hetsersättningar och utbildningsbidrag samt de finansieringsfrågor som aktualiserats i samband härmed. 1 två reservationer (m) resp. (c) till betänkandet AU 1985/86:11 föreslås att förbättringar av dessa ersättningar finansieras på annat sätt än som förutsatts i budgetpropositionen och i motioner från socialdemokrater och vpk. Mot denna bakgrund avstyrks en höjning av arbetsmarknadsavgiften.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med "Såsom ovan" och slutar med "av vuxenutbildningsavgiften." bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan avstyrkt förslaget i motion Sf432 om ökad medelstill­delning till vuxenstudiestöd. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet även den i motionen föreslagna höjningen av vuxenutbildningsavgiften.

dels att utskottet under moment 35 bort hemställa

35.            beträffande ändringar i lagen om socialavgifter

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86: A255 yrkande 11 och 1985/86: A266 yrkande 10 samt med avslag på propositionen i motsva­rande del och motionerna 1985/86:51432 yrkande 1 och 1985/86:A206 yrkande 5 avslår det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,

21.     Ändringar i lagen om socialavgifter (mom. 35)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med "Arbetsmark­nadsutskottet har" och på s. 29 slutar med "motsvarande delar." bort ha följande lydelse:

Ställningstagandet till förslagen om arbetsmarknadsavgiften hänger direkt
samman med de frågor som arbetsmarknadsutskottet berett om arbetslös­
hetsersättningar och utbildningsbidrag samt de finansieringsfrågor som
aktualiserats i samband härmed. I en reservation (vpk) till betänkandet AU
1985/86:11 tillstyrks förslagen i motion 1985/86: A206 av Lars Werner m. fl.
       .


 


(vpk), däribland att höja dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen till     SfU 1985/86:14 400 kr. per dag. Därvid har förutsatts att finansieringen sker med en höjd arbetsmarknadsavgift. Mot den bakgrunden tillstyrks den höjning av avgif­ten med 0,9 procentenheter som föreslås i motion A206.

dels att utskottet under moment 35 bort hemställa

35. beträffande ändringar i lagen om socialavgifter att riksdagen med bifall till motion 1985/86:A206 yrkande 5 och med anledning av propositionen i motsvarande delar och motion 1985/ 86:51432 yrkande 1 samt med avslag på motionerna 1985/86:A255 yrkande 11 och 1985/86:A266 yrkande 10 antar följande såsom   Reservantens förslag betecknade

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § lagen (1981:691) om socialavgifter skall ha följande lydelse.

Propositionens förslag                  Reservantens förslag

2 kap.

En arbetsgivare skall på det avgiftsunderlag som anges i 3-5 §§ för varje år betala

1.   sjukförsäkringsavgift med 9,30 procent,

2.   folkpensionsavgift med 9,45 procent,

3.   tilläggspensionsavgift efter den procentsats som anges i särskild lag,

4.   delpensionsavgift med 0,50 procent,

5.   barnomsorgsavgift med 2,20 procent,

6.   arbetsskadeavgift med 0,60 procent,

7.   arbetsmarknadsavgift               7. arbetsmarknadsavgifl med 1,886 procent,         med 2,486 procent,

8.   arbetarskyddsavgift med 0,35 procent,

9. vuxenutbildningsavgift              9. vuxenutbildningsavgift
med 0,264 procent,
                   med 0,270 procent,

10. lönegarantiavgift med 0,20 procent.

Arbetsgivare som avses i 1 kap. 2 § andra stycket skall dock betala endast tilläggspensionsavgilt.

Staten betalar inte arbetsskadeavgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. Äldre bestämmelser gäller förtfarande i fråga om avgifter som avser tid före ikraftträdandet.

Särskilt yttrande

Ändringar i lagen om socialavgifter

Kenth Skårvik och Barbro Sandberg (båda fp) anför:

När det gäller finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen har folkpartiet i

sin partimotion 1985/86: A259, vilken behandlas av arbetsmarknadsutskottet  45


 


i betänkande AU 1985/86:11, principiellt uttalat sig lör att egenavgifterna fill försäkringen bör höjas och att arbetsgivarnas ansvar för finansieringen ökas. Därmed avses att skapa incitament för arbetsmarknadens parter att sluta löneavtal som inte är inflationsdrivande och inte heller skapar arbetslöshet. I enlighet med detta resonemang har vi godtagit en höjning av arbetsmark­nadsavgiften samtidigt som vi har begärt ett ändrat statsbidragssystem när det gäller arbetslöshetskassorna som bl. a. innebär höjda avgifter för medlemmarna.


46


 


Arbetsmarknadsutskottets yttrande 1985/86:2 y

om höjning av arbetsmarknadsavgiften


SfU 1985/86:14 Bil. 1


Till socialförsäkringsutskottet

Socialförsäkringsutskottet har berett arbetsmarknadsutskottet fillfälle att yttra sig över yrkande 1 i motion 1985/86:Sf432 av Lars Ulander m. fl. (s) om ändring i lagen om socialavgifter. I yrkandet begärs höjningar av arbetsmark­nadsavgiften och vuxenutbildningsavgiften. 1 detta yttrande behandlar arbetsmarknadsutskottet endast den föreslagna höjningen av arbetsmark­nadsavgiften.

Enligt 2 kap. 1 § lagen om socialavgifter utgår arbetsmarknadsavgiften för närvarande med 1,586 % på lönesumman. Förslag om denna avgift har förutom i den ovannärnnda motionen lagts fram även i årets budgetproposi­tion och i tre andra, till arbetsmarknadsutskottet hänvisade motioner. De aktuella förslagen och deras innebörd framgår av följande sammanställning:

Prop.   1985/86:100 bil,   12 (arbets-      höjning av avgiften med 0,3 % marknadsdepartementet)

motion 1985/86:A206, yrk. 5 av höjning av avgiften med 0,9 %

Lars Werner m. fl. (vpk)

motion 1985/86:Sf432, yrk.l av  .höjning av avgiften med 0,42 %

Lars Ulander m.fl. (s)

motion 1985/86:A255, yrk. 11 av avslag på regeringens förslag om
Karin Söder m.fl, (c)
                    höjning av avgiften

motion 1985/86:A266, yrk. 10 av        avslag på regeringens förslag om

All Wennerfors m. fl. (m)             höjning av avgiften

Ställningstagandet fill förslagen om arbetsmarknadsavgiften hänger direkt
samman med de frågor arbetsmarknadsutskottet för närvarande bereder om
arbetslöshetsersättningar och utbildningsbidrag samt de finansieringsfrågor
som aktualiserats i samband härmed. Utskottet kommer i betänkande AU
1985/86:11 att tillstyrka förslagen i motion 1985/86:A276 av Lars Ulander
m.fl. (s), däribland att höja dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen
till 360 kr. per dag, och har förutsatt att finansiering sker enligt gällande
principer, dvs. till 65 % med arbetsmarknadsavgiften och till 35 % med
              .


 


budgetmedel. Mot den bakgrunden tillstyrker arbetsmarknadsutskottet den     SfU 1985/86:14
höjning av arbetsmarknadsavgiften som föreslås i motion 1985/86:5f432.
    Bil. 1

De till både socialförsäkrings- och arbetsmarknadsutskotten hänvisade förslagen om ändring i lagen om sociala avgifter bör slutligt handläggas i ett sammanhang. Det synes vara praktiskt att det sker i anslutning till den höjning av vuxenutbildningsavgiften som socialförsäkringsutskottet har att bereda. Om detta har samråd skett mellan utskottens kanslier. De till arbetsmarknadsutskottet hänvisade förslagen om arbetsmarknadsavgiften i budgetpropositionen och angivna motioner överlämnas sålunda till socialför­säkringsutskottet för fortsatt beredning.

Sammanfattningsvis hemställs att socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen - med bifall till motion 1985/86:Sf432 yrkande 1 såvitt nu är i fråga samt med avslag på motionerna 19S5/86:A206 yrkande 5. 19S5/86:A255 yrkande 11 och 1985/86:A266 yrkande 10 - antar regeringens förslag till ny lydelse av 2 kap. 1 § lagen (1981:691) om socialavgifter med den ändringen att arbetsmarknadsavgiften fr. o. m. den 1 januari 1987 skall utgöra 2.006 %.

Samtidigt överlämnas som ovan sagts det till proposition 1985/86:100 bilaga 12 lögade förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter samt motionerna A206, A255 och A266 i de nyss redovisade delarna.

Stockholm den 27 februari 1986

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Lars Ulander

Närvarande: Lars Ulander (s), Elver Jonsson (fp), Lahja Exner (s), Bengt Wittbom (m), Sten Östlund (s), Bo Nilsson (s), Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c), Sven Lundberg (s), Johnny Ahlqvist (s), Sigge Godin (fp). Monica Öhman (s), Ingrid Hemmingsson (m), Erik Holmkvist (m), Karl-Erik Persson (vpk) och Görel Thurdin (c).

Avvikande meningar

1. Bengt Wittbom (m), Ingvar Karlsson i Bengtslors (c), Ingrid Hemmings­son (m), Erik Holmkvist (m) och Görel Thurdin (c) anser

att den del av yttrandet som på s. 1 börjar "Ställningstagandet till" och på s. 2 slutar "utgöra 2,006 %" bort ha följande lydelse:

Ställningstagandet till förslagen om arbetsmarknadsavgiften hänger direkt samman med de frågor som arbetsmarknadsutskottet för närvarande bereder om arbetslöshetsersättningar och utbildningsbidrag samt de finansierings­frågor som aktualiserats i samband härmed. I två reservationer (ni) resp. (c) till betänkandet AU 1985/86:11 föreslås att förbättringar av dessa ersättning­ar finansieras på annat sätt än som förutsatts i budgetpropositionen och i motioner från socialdemokrater och vpk. Mot denna bakgrund ;ivstyrks den


48


 


höjning  av  arbetsmarknadsavgiften  som  föreslås  även  i  motion   1985/     SfU 1985/86:14
86:Sf432.
                                                                                       Bil. 1

De till-------- = utskottet---- lortsatt beredning.

Sammanfattningsvis hemställs att socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen - med bifall till motionerna 1985/86: A255 yrkande 11 och 1985/ 86:A266 yrkande 10 - avslår dels regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter och motion 1985/86:51432 yrkande 1 såvitt nu är i fråga, dels motion 1985/86:A206 yrkande 5.

2. Karl-Erik Persson (vpk) anser

att den del av yttrandet som på s. 1 börjar "Ställningstagandet fill" och på s. 2 slutar "utgöra 2,006 %" bort ha följande lydelse:

Ställningstagandet till förslagen om arbetsmarknadsavgiften hänger direkt samman med de frågor som arbetsmarknadsutskottet för närvarande bereder om arbetslöshetsersättningar och utbildningsbidrag samt de finansierings­frågor som aktualiserats i samband härmed. 1 en reservation (vpk) till betänkandet AU 1985/86:11 tillstyrks förslagen i motion 1985/86: A206 av Lars Werner m. fl. (vpk), däribland att höja dagpenningen inom arbetslös­hetsförsäkringen till 400 kr. per dag. Därvid har förutsatts att finansieringen sker med en höjd arbetsmarknadsavgift. Mot den bakgrunden tillstyrks den höjning av avgiften som föreslås i motion A206 varigenom yrkandet om avgiftshöjning i motion Sf432 tillgodoses.

De till------- = utskottet---- fortsatt beredning.

Sammanfattningsvis hemställs att socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen - med bifall till motion 1985/86:A206 yrkande 5 och med anledning av motion 1985/86:5f432 yrkande 1 såvitt nu är i fråga samt med avslag på motionerna 1985/86: A255 yrkande 11 och 1985/86: A266 yrkande 10 - antar regeringens förslag till ny lydelse av 2 kap. 1 § lagen (1981:691) om socialavgifter med den ändringen att arbetsmarknadsavgiften fr. o. m, den 1 januari 1987 skall utgöra 2,486 %.

Särskilt yttrande

Elver Jonsson (fp) och Sigge Godin (fp) anför:

När det gäller finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen har folkpartiet i partimotion 1985/86:A259 principiellt uttalat sig för att egenavgifterna till försäkringen bör höjas och att arbetsgivarnas ansvar för finansieringen ökas. Därmed avses att skapa incitament för arbetsmarknadens parter att sluta löneavtal som inte är inflationsdrivande och inte heller skapar arbetslöshet. I enlighet med detta resonemang har vi godtagit en höjning av arbetsmarknadsavgiften samtidigt som vi har begärt ett ändrat statsbidrags­system när det gäller arbetslöshetskassorna som bl. a. innebär höjda avgifter för medlemmarna. Den frågan behandlas för närvarande i arbetsmarknads­utskottet (AU 1985/86:11).


49


 


Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349)

Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1973: 349)'

dels att 2 kap. skall upphöra att gälla,

dels att I kap. 1 och 6 §§, 3 kap. 4,7,11 och 30 §§, 4 kap. 21 och 36 §§, 5 kap. 5 §, 6 kap. 7 och 11 §§, 7 kap. 5 och 17 a §§, 8 kap. 21,51 och 75 §§ samt 9 kap. 1 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer. 9 kap. 5 och 6 §§, av följande lydelse.


SfU 1985/86:14 Bil. 2


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


1 kap.


Staten lämnar studiestöd enligt denna lag i form av förlängt barn­bidrag, studiehjälp, studiemedel, timstudiestöd, dagstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd.


Staten lämnar studiestöd enligt denna lag i form av studiehjälp, stu­diemedel, timstudiestöd, dagstu­diestöd och särskilt vuxenstudie­stöd.


6 §=


Studiestödet handhas av stattiga myndigheter, däribland centrala studiestödsnämnden, studieme­delsnämnderna och vuxenutbild­ningsnämnderna, samt av skolsty­relserna, landstingskommunernas utbildningsnämnder och läroan­stalterna.

Kommun kan föreskriva att fråga om studiestöd som ankommer på skolstyrelsen skall handläggas av annan kommunal nämnd. Motsva­rande rätt tillkommer landstings­kommun.

Allmän försäkringskassa skall beräkna storleken av timstudie­stöd, Jagstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd samt betala ut så­dana stöd.


Studiestödet handhas av centrala studiestödsnämnden, studieme­delsnämnderna och vuxenutbild­ningsnämnderna. '

Läroanstalt är skyldig att till cen­trala studiestödsnämnden, studie­medelsnämnderna och vuxenut­bildningsnämnderna lämna de upp­gifter som är av betydelse för till-lämpningen av denna lag enligt de föreskrifter som meddelas av rege­ringen eller den triyndighei som re­geringen bestämmer.


 


Lagen omtryckt 1981:579, Senasie lydelse 1981: 1116.


50


 


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                     SfU 1985/86:14

Bil. 2

3                                             kap.

4 §
Studiebidrag jämte tillägg utgår
    Studiebidrag jämte tillägg utgår

endast vid heltidsundervisning som     endast vid heltidsstudier, omfattar minst åtta veckor, om ej regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,    centrala    studie­stödsnämnden förordnar annat.

7    f
Inackorderingstillägg utgår med    Inackorderingstillägg utgår med
lägst 550 och högst 1300 kronor i
lägst 670 och högst 1330 kronor i
månaden till studerande som behö-
    månaden till studerande som behö­
ver inackordering. Närmare före-
   ver inackordering. Närmare före­
skrifter om inackorderingstillägg
    skrifter om inackorderingstillägg
meddelas av regeringen eller den
meddelas av regeringen eller den
myndighet som regeringen utser.
  myndighet som regeringen utser.

11 §"
Extra tillägg utgår med 600, 400
     Extra tillägg utgår med 660, 440

eller 200 kronor i månaden.        eller 220 kronor i månaden.

Närmare bestämmelser om extra tillägg meddelas av regeringen.

30 § Utöver vad som följer av bestämmelserna ovan i detta kapitel kan inackorderingstillägg utgå till sådan utlandssvensk studerande vid grund­skolan som tillhör någon av årskurserna 6-9 och som behöver inackorde­ring.

Detsamma gäller utlandssvensk    Detsamma gäller utlandssvensk

studerande som deltager i motsva- studerande som deltar i motsvaran-
rande undervisning vid skola som de utbildning vid sameskolan, en
avses i 33 eller 34 § skollagen riksinternatskola eller en sådan fri-
(1962:319).
                                 stående skola som avses i 9 kap. 1

eller 2 § skollagen (1985:1100).

Närmare bestämmelser om inackorderingstillägg enligt första eller andra stycket meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av centrala studiestödsnämnden.

4                                             kap.

21                                                                                            §

Som  den  studerandes  inkomst Som  den  studerandes  inkomst

under  kalenderhalvåret  enligt   16 under  kalenderhalvåret  enligt   16

och 19 §§ räknas den inkomst som och 19 §§ räknas den inkomst som

han kan antagas komma att åtnjuta han kan antagas komma att åtnjuta

under kalenderhalvåret. Värdet av under kalenderhalvåret. Värdet av

naturaförmåner fastställs av regé- naturaförmåner fastställs av rege-

 Senaste lydelse 1985:258.
"" Senaste lydelse 1984:313.
' Senaste lydelse 1985: 258.
                                                                               51


 


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                      SfU 1985/86:14

Bil. 2
ringen. Statligt eller statskommu- ringen. Statligt eller statskommu-
nalt bostadsbidrag, allmänt barnbi- nalt bostadsbidrag, allmänt barnbi­
drag och annat studiestöd enligt drag, förlängt barnbidrag, handi-
denna lag än timstudiestöd, in- kappersättning och annat studie-
komstbidrag och vuxenstudiebi- stöd enligt denna lag än timstudie-
drag räknas inte som inkomst.
   stöd, inkomstbidrag och vuxenstu-

diebidrag räknas inte som inkomst.

Med förmögenhet förstås i 17 och 19 §§ skattepliktig förmögenhet enligt lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.

36 §

Studiemedel enligt detta kapitel får beviljas svensk medborgare för studier utom riket, om studierna icke med lika stor fördel kan bedrivas vid svensk läroanstalt.

Även i andra fall får studiemedel enligt detta kapitel beviljas för studier utom riket enligt bestämmelser som regeringen meddelar.

Första och andra styckena gäller dock endast sädana studier som mot­svarar eller är jämförbara med studier vid svensk läroanstalt eller utbild­ningslinje som omfattas av förordnande enligt I § eller 3 kap. 1 §.

Första och andra styckena gäller      Studiemedel kan även utgå för

ej för sjukperiod sotn avses 128 §.        sjukperiod som avses i 28 § enligt

de närmare föreskrifter som med­delas av regeringen.

5                                             kap.

5                                                                                               §

Timstudiestöd  utgör 40 kronor Timstudiestöd  utgör 42  kronor

för studietimme  enligt  3 §  första för studietimme  enligt  3 §  förstå

stycket 1 och för timme enligt 3 § stycket 1 och för timme enligt 3 §

första stycket 2.                                                första stycket 2.

6                                             kap.

7 f

Inkomstbidrag utgör 240 kronor    Inkomstbidrag utgör 252 kronor

för varje dygn.                            för varje dygn.

Internatbidrag utgör 200 kronor    Internatbidrag utgör 210 kronor

för vatje dygn.                            för varje dygn.

Har internatbidrag beviljats facklig organisation för fördelning mellan vissa arbetstagare gäller följande utan hinder av vad som eljest föreskrivs i detta kapitel.

1.    Bidraget får utgå till den fackliga organisationen i stället för till den studerande.

2.    Bidraget skall motsvara den faktiska kostnaden för resor, kost och logi för den studerande.

''Senaste lydelse 1985:258.
' Senaste lydelse 1985:258.
* Senaste lydelse 1985: 258.
                                                                               52


 


Nuvarande lydelse

3. För varje kurs får bidragen dock aldrig beräknas till högre be­lopp än som motsvarar 200 kronor i genomsnitt för varje dygn och varje studerande som har rätt till bidra­get.


Föreslagen lydelse

3. För varje kurs får bidragen dock aldrig beräknas till högre be­lopp än som motsvarar 210 kronor i genomsnitt för varje dygn och varje studerande som har rätt till bidra­get.


SfU 1985/86:14 Bil. 2


7 kap.

5 § Särskilt vuxenstudiestöd kan utgå såväl vid heltidsstudier om minst 15 dagar under ett kalenderhalvår som vid deltidsstudier om minst 30 dagar under ett kalenderhalvår. Till deltidsstuderande kan dock särskilt vuxen­studiestöd utgå endast om han bedriver studierna på minst halvtid.

Särskilt vuxenstudiestöd får utgå för kalenderhalvår som infaller se­nast under det år då den studeran­de fyller 50 år. Särskilt vuxenstu­diestöd får även utgå för senare ka­lenderhalvår, om särskilda skäl fö­religger.

I fråga om särskilt vuxenstudie­stöd äger 4 kap. 6-9 §§ motsvaran­de tillämpning.

I fråga om särskilt vuxenstudie­stöd tillämpas 4 kap. 6—8 §§ på motsvarande sätt.

I7a§« Studerande har rätt att behålla vuxenstudiebidrag och återbetalnings-pliktiga studiemedel vid

1.    ledighet för tillfällig vård av barn i samma omfattning som enligt 4 kap. 10-12 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring gäller för rätt till föräldrapenning.

2.    ledighet för fullgörande av uppdrag i elevorganisation under samman­lagt högst tio dagar under ett kalenderår och

3.    kortvarig ledighet för enskild angelägenhet av vikt.


Utgår föräldrapenning enligt la­gen (1962:381) om allmän försäk­ring för tid under vilken den stude­rande uppbär vuxenstudiebidrag, skall vuxenstudiebidraget minskas med det belopp som har utgått i föräldrapenning för samma tid.


Utgår föräldrapenning enligt la­gen (1962:381) om allmän försäk­ring för tid under vilken den stude­rande uppbär vuxenstudiebidrag, skall vuxenstudiebidraget minskas med det belopp som har utgått i föräldrapenning för samma tid. Vuxenstudiebidraget skall dock ej minskas med sådant belopp som har utgått i föräldrapenning enligt 3 kap. 5 § fjärde stycket lagen om allmän försäkring.


 


' Senaste lydelse 1985:89.


53


 


Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse 8 kap.

21  §

Har under visst år beslut om debitering av avgift helt eller delvis förfallit enligt 66 § på grund av att den återbetalningsskyldige ej erlagt det debite­rade beloppet eller del därav, ökas återbetalningsbeloppet enligt 20 § förs­ta stycket l.a) med det belopp som erhålles vid följande beräkning. Det belopp som ej betalats multipliceras med det regleringstal som fastställts i slutet av det år, för vilket avgiften debiterats den äterbetalningsskyldige. Det belopp som därvid erhålles mulipliceras sedan i sin tur med det regleringstal som fastställts under närmast följande år. Motsvarande sker därefter för varje följande år till och med året närmast före det under vilket beslutet om debitering av avgiften förfallit.


SfU 1985/86:14 Bil. 2


 


Första stycket äger motsvarande tillämpning på preliminär eller kvarstående avgift som den återbe­talningsskyldige under året återfått enligt 74 § första eller andra stycket eller enligt 75 §. ,


Har den återbetalningsskyldige under året återfått preliminär eller kvarstående avgift enligt 74 § förs­ta stycket, andra stycket eller enligt 75 § ökas återbetalningsbeloppet enligt 20 § första stycket 1. a) med det utbetalade beloppet.


51  §


För kvarstående avgift utgår en tillläggsavgift. Tilläggsavgiften be­räknas efter nio öre för varje hel krona, dock minst tio kronor. Till-läggsavgiften avrundas till närmast högre hela krontal. I fråga om till­läggsavgift äger 61 § andra stycket, 62 § andra stycket samt 63. 65 och 66 §§ motsvarande tillämpning.


För kvarstående avgift utgår en tillläggsavgift. Tilläggsavgiften be­räknas efter tolv öre för varje hel krona, dock minst tio kronor. Tilläggsavgiften avrundas till när­mast högre hela krontal. I fråga om tilläggsavgift tillämpas 61 § andra stycket, 62 § andra stycket samt 63, 65 och 66 §§ på motsvarande sätt.


75 §


Beslut om nedsättning av preli­minär avgift enligt 39 eller 40 § för­anleder ej att redan erlagt belopp skall återbäras. Detsamma gäller vid beslut enligt 39 eller 40 § om att preliminär avgift ej skall utgå.

Om synnerliga skäl föreligger, är dock den återbetalningsskyldige ef­ter ansökan berättigad att återfå för mycket erlagdpreliminär avgift. Ansökan skall ges in till centrala studiestödsnämnden.


Om preliminär avgift sätts ned enligt 39 eller 40 §, har den återbe­talningsskyldige efter ansökan rätt alt återfå för mycket erlagd preli­minär avgift. Ansökan skall ges in till centrala studiestödsnämnden. Detsamma gäller vid beslut enligt 39 eller 40 § om att preliminär av­gift ej skall utgå.


54


 


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                     SfU J 985/86:14

Bil. 2 9 kap.

1                                               §
Lagen (1969:93) om begränsning
Lagen (1969:93) om begränsning
av samhällsstöd vid arbetskonflikt
av samhällsstöd vid arbetskonflikt
äger tillämpning på annat studie-
äger tillämpning på studiestöd om
stöd än förlängt barnbidrag om stu-
detta har sökts efter varsel om eller
£//>i/öJe/sökts efter varsel om eller
utbrott av arbetskonflikt. Dock
utbrott av arbetskonflikt. Dock
äger lagen icke tillämpning på stu-
äger lagen icke tillämpning på stu-
diestöd åt handikappad som av me­
diestöd åt handikappad som av me-
dicinskå eller sociala skäl behöver
dicinska eller sociala skäl behöver
utbildning pä grund av handikap-
utbildning på grund av handikap-
                                       pet.
pet.

5 §

Har någon uppburit studiestöd men meddelar att han ej önskar ut­ nyttja detta, får det genast återbe­ talas utan tillämpning av 8 kap. och 9 kap. 2 §. Närmare föreskrifter om sådan återbetalning meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om försöks-' verksamhet i fråga om studiestöd enligt denna lag. I sådana före­skrifter får göras avvikelser från bestämmelser i lagen. Försöksverk­samheten får dock inte innebära försämringar i fråga om förutsätt­ningarna för studiestöd som har be­viljats en studerande enligt lagens bestämmelser.

Denna lag träder i kraft, i fråga om 8 kap. 51 och 75 §§ den 1 januari 1987, samt i övrigt den 1 juli 1986.

Bestämmelsen i 8 kap. 51 § i sin nya lydelse tillämpas första gången vid bestämmande av kvarstående avgift för avgiftsåret 1986.

Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om förlängt barnbidrag som avser tid före den I juli 1986.


55


 


I proposition 1985/86:100, bil. 12, framlagt                                  SfU 1985/86:14

Bil. 3

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981: 691) om socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § lagen (1981:691) om socialavgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

2 kap. 1§' En arbetsgivare skall på det avgiftsunderlag som anges i 3-5 §§ för varje år betala

1.   sjukförsäkringsavgift med 9,30 procent,

2.   folkpensionsavgift med 9,45 procent,

3.   tilläggspenslonsavgift efter den procentsats som anges i särskild lag,

4.   delpensionsavgift med 0,50 procent,

5.   barnomsorgsavgift med 2,20 procent,

6.   arbetsskadeavgift med 0,60 procent,

7.   arbetsmarknadsavgift med      7. arbetsmarknadsavgift med /,5(86 procent,                                       /,SS6 procent,

8.   arbetarskyddsavgift med 0,35 procent,

9.   vuxenutbildningsavgift med 0,264 procent samt

10.    lönegarantiavgift med 0,20 procent.

Arbetsgivare som avses i 1 kap. 2 § andra stycket skall dock betala endast tilläggspensionsavgift. Staten betalar inte arbetsskadeavgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgifter som avser tid före ikraftträdandet.

' Senaste lydelse 1985:513.                                                                                  56


 


Av utskottet framlagt                                                                     SfU 1985/86:14

„..    ,       .,,                                                                                   Bil. 4

Forslag till

Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § lagen (1981:691) om socialavgifter skall ha följande lydelse.

Propositionens förslag                   Utskottets förslag

2 kap.

1§ En arbetsgivare skall på det avgiftsunderlag som anges 13-5 §§ för varje år betala

1.   sjukförsäkringsavgift med 9,30 procent,

2.   folkpensionsavgift med 9,45 procent,

3.   tilläggspensionsavgift efter den procentsats som anges i särskild lag,

4.   delpensionsavgift med 0,50 procent,

5.   barnomsorgsavgift med 2,20 procent,

6.   arbetsskadeavgift med 0,60 procent,

7.   arbetsmarknadsavgift             1. arbetsmarknadsavgift med 1,886 procent,           med 2,006 procent,

8.   arbetarskyddsavgift med 0,35 procent,

9.   vuxenutbildningsavgift             9. vuxenutbildningsavgift med 0,264 procent,        med 0,270 procent,

10. lönegarantiavgift med 0,20 procent.

Arbetsgivare som avses i 1 kap. 2 § andra stycket skall dock betala endast tilläggspensionsavgift. Staten betalar inte arbetsskadeavgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgifter som avser tid före ikraftträdandet.


57


 


Innehållsförteckning

Propositionen   ...............................................................         1

Motioner.......................................................................... ....... 2

Utskottet  ........................................    ...........................         9

E 1. Centrala studiestödsnämnden  ...............................         9

E 2. Ersättning till vissa myndigheter lör deras handläggning av

studiesocialt stöd............................................................       10

E 3. Studiehjälpm. m....................................................... ..... 10

E 4. Studiemedel m.m....... .".......................................... ..... 12

E 5. Vuxenstudiestöd m.m.............................................. ..... 16

E 6. Timersättningvid vissa vuxenutbildningar ............... ..... 24

E 7. Kostnader för avskrivning av vissa studielån  med statlig

kreditgaranti   ................................................................ ..... 25

E 8. Bidrag till vissa studiesociala ändamål..................... ..... 25

Ändringar i lagen om socialavgifter.................................       28

Arbetsmarknadsavgiften ................................................       28

Vuxenutbildningsavgiften  .............................................       29

Hemställan...................................................................... ..... 29

Reservationer  ...............................................................       33

1.    Återbetalningspliktiga studiemedel (vpk).................... ..... 33

2.    Höjning av studiemedlens totalbelopp (c) .................       34

3.    Höjning av studiemedlens totalbelopp, ändrade fribelopps­gränser m.m. (vpk)                   35

4.    Ändrade fribeloppsgränser (m och fp)........................ ...... 36

5.    Medelsanvisning till studiemedel (m och fp)............... ...... 37

6.    Äktamakeprövning vid återbetalning av studiemedel (m och fp)     37

7.    Utvidgad rätt fill studiemedel för studier utomlands (m)                  38

8.    Utvidgad rätt till studiemedel för studier utomlands (fp)                  38

9.    Tim- och dagstudiestödets nivå och medelsanvisningen till vuxenstudiestöd m. m\ (m)                 38

 

10.    Medelsanvisningtill Vuxenstudiestöd m. m. (c).......... ...... 40

11.    Försöksverksamhet med vidgad rätt till kollektiv ansökan (m).      40

12.    Försöksverksamhet med vidgad rätt till kollektiv ansökan (c

och Ip)............................................................................ ...... 41

13.    Timersättning vid vissa vuxenutbildningar (m)..........        41

14.    Statsbidraget till studerandehälsovården (m)  .........       42

15.    Statsbidraget till studerandehälsovården (c och vpk)                    42

16.    Studeranderabatter (vpk)......................................... ...... 43

17.    Bidrag till vissa studiesociala ändamål (m)  ..............        43

18.    Bidrag till vissa studiesociala ändamål (c) ................        43

19.    Bidrag till vissa studiesociala ändamål (vpk)............. ...... 44

20.    Ändringar i lagen om socialavgifter (m och c) ........... ...... 44

21.    Ändringar i lagen om socialavgifter (vpk).................. ...... 44

Särskilt yttrande   .......................................................... ...... 45

Ändringar i lagen om socialavgifter (fp) ......................... ...... 45

Bil. 1 Arbetsmarknadsutskottets yttrande 1985/86:2 y. ...... 47


SfU 1985/86:14


58


 


Bil 2. I propositionen framlagt förslag till Lag om ändring i stu-     SfU 1985/86:14

diestödslagen (1973:349)   ................................         50

Bil. 3. I propositionen framlagt förslag till Lag om ändring i lagen

(1981:691) om socialavgifter   ............................        56

Bil. 4 Av utskottet framlagt förslag till Lag om ändring i lagen

(1981:691) om socialavgifter ..............................        57


59