Socialförsäkringsutskottets
betänkande

1985/86:14

om studiesocialt stöd m. m. (prop. 1985/86:100)

I betänkandet behandlas proposition 1985/86:100, bil. 10 (utbildningsdepartementet),
litt. E Studiestöd m. m. anslagen E 1—E 8. Vidare behandlas
bil. 12 (arbetsmarknadsdepartementet) litt. B 4 såvitt avser förslaget till lag
om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter. Propositionen i sistnämnda
del har överlämnats från arbetsmarknadsutskottet till socialförsäkringsutskottet
tillsammans med tre motioner och arbetsmarknadsutskottets yttrande
AU 1985/86:2 y. Yttrandet återfinns som bilaga 1 till betänkandet.

Utskottet behandlar i detta betänkande även de motioner från den
allmänna motionstiden i år som rör studiesocialt stöd, jämte en från
utbildningsutskottet överlämnad motion, som väckts med anledning av
proposition 1985/86:67 om vissa bestämmelser om svenskundervisning för
vuxna invandrare.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1985/86:100, bil. 10 (utbildningsdepartementet)
under litt. E Studiestöd m. m. föreslagit riksdagen att

(E 1) godkänna att 31 700 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1986/87 används för att
delvis finansiera anslaget,

(E 1) till Centrala studiestödsnämnden m. m. förbudgetåret 1986/87 anvisa
ett förslagsanslag av 82 807 000 kr.,

(E 2) till Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning av
studiesocialt stöd för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av
12 520 000 kr.,

(E 3) till Studiehjälp m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag
av 1 576 445 000 kr.,

(E 4) godkänna de förändringar av utbetalningsrutinerna för studiemedel
som förordats i propositionen,

(E 4) till Studiemedel m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag
av 4 728 290 000 kr.,

(E 5) anta ett inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i studiestödslagen (1973:349),

(E 5) godkänna vad som förordats om en tvåårig försöksverksamhet med
ett utvidgat kollektivt ansökningsförfarande för dagstudiestödens internatbidrag,

SfU

1985/86:14

1 Riksdagen 1985/86.11 sami. Nr 14

(E 5) godkänna vad som förordats om en tvåårig försöksverksamhet med
friare resursutnyttjande inom vuxenstudiestödsområdet.

(E 5) godkänna att 794 800 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1986/87 används för att
finansiera anslaget,

(E 5) till Vuxenstudiestöd m. m. för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag
av 794 800 000 kr.,

(E 6) godkänna att 49 400 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1986/87 används för att
finansiera anslaget,

(E 6) till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar för budgetåret 1986/87
anvisa ett förslagsanslag av 188 500 000 kr.,

(E 7) till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti
för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kr.,

(E 8) medge att regeringen lämnar talboks- och punktskriftsbiblioteket
det beställningsbemyndigande om 2 300 000 kr. för budgetåret 1987/88 som
förordats i propositionen,

(E 8) till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för budgetåret 1986/87
anvisa ett reservationsanslag av 78 040 000 kr.

Det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i studiestödslagen
(1973:349) finns intaget som bilaga 2 till betänkandet.

Vidare har regeringen i proposition 1985/86:100, bil. 12 (arbetsmarknadsdepartementet)
under anslaget B 4 Bidrag till arbetslöshetsersättning och
utbildningsbidrag föreslagit riksdagen att

anta ett inom arbetsmarknadsdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter.

Lagförslaget återfinns som bilaga 3 till betänkandet.

Motioner

Motion väckt med anledning av proposition 1985/86:67 om
vissa bestämmelser om svenskundervisning för vuxna
invandrare och som överlämnats från utbildningsutskottet

I motion 1985/86:246 av Sivert Andersson m.fl. (s) hemställs

5. att riksdagen uttalar att ramen för timstudiestöd bör utökas för att täcka
behovet av sfi-timmar.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1985/86

I motion 1985/86:Sf346 (motivering i 1985/86:A608) av Rosa Östh m. fl. (c),
hemställs

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om studiestöd för tidigare hemarbetande kvinnor.

I motion 1985/86:Sf401 av Bengt Kronblad (s) föreslås att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av
en översyn av särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.

SfU 1985/86:14

2

I motion 1985/86:Sf402 (motivering i 1985/86:7220) av Lars Werner m.fl.
(vpk), hemställs att riksdagen beslutar att under bil. 10 Utbildningsdepartementet,
E 8. Bidrag till vissa studiesociala ändamål, anvisa 15 000 000 kr.
utöver regeringens förslag avseende studeranderabatter.

1 motion 1985/86:Sf403 av Ewa Hedqvist Petersen m.fl. (s) hemställs att
riksdagen hos regeringen anhåller att studiemedelskommittén får i uppdrag
att utreda frågan om 18- 19-åringars rätt till studiemedel för gymnasiestudier
på annan ort än hemorten.

I motion 1985/86:Sf405 (motivering i 1985/86:Ub807) av Bengt Westerberg
m.fl. (fp) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära nya
regler som underlättar för studerande att få studiemedel för studier
utomlands.

I motion 1985/86:Sf406 av Anita Johansson m.fl. (s) hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av förbättringar av dag- och timstudiestödet
inom vuxenutbildningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om finansieringen av vuxenutbildningen.

I motion 1985/86:Sf407 av Ove Karlsson m.fl. (s) hemställs att riksdagen
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av barntillägg för studerande med särskilt vuxenstudiestöd.

1 motion 1985/86:Sf408 av Ove Karlsson m.fl. (s) hemställs

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om vikten av att den egentliga målgruppen för särskilt
vuxenstudiestöd alltid bör få bifall till sina ansökningar oberoende av var och
vid vilket ansökningstillfälle de söker,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om vikten av att den som tillhör målgruppen skall
kunna få sin ansökan prövad och bifallen även om den inkommit efter
gällande ansökningstid.

I motion 1985/86:Sf409 av Ove Karlsson m. fl. (s) hemställs att riksdagen
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om möjligheter till urval bland sökande till särskilt vuxenstudiestöd
för arbetslösa samt en översyn av möjligheter till samordning av vuxenstudiestöden
genom försöksverksamhet.

I motion 1985/86:Sf410 av Ove Karlsson m.fl. (s) hemställs att riksdagen
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om införande av rätt till ersättning för restid i anslutning till
timersättning för deltagare i grundutbildning för vuxna och undervisning i
svenska för vuxna invandrare.

1 motion 1985/86:Sf411 av Ove Karlsson m.fl. (s) hemställs att riksdagen
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om möjlig rätt för Förbundet mot läs- och skrivsvårigheter att inge

SfU 1985/86:14

3

kollektiv ansökan om dagstudiestöd, internatbidrag samt i förekommande
fall inkomstbidrag.

I motion 1985/86:Sf412 av Ove Karlsson m.fl. (s) hemställs att riksdagen
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om en höjning av åldersgränsen för rätt till särskilt vuxenstudiestöd
från 45 till 55 år.

I motion 1985/86:Sf414 av Kristina Svensson och Iréne Vestlund (s) hemställs
att riksdagen hos regeringen anhåller om en översyn av reglerna för det
särskilda vuxenstudiestödet för längre studier (SVUX).

I motion 1985/86:Sf415 av Berit Oscarsson m. fl. (s) hemställs

2. att riksdagen beslutar om sådan ändring av studiestödslagen (1973:349)
att övre åldersgränsen för särskilt vuxenstudiestöd höjs till 55 år med
särskilda regler för dem som påbörjat studier strax före denna ålder,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att reglerna för
fördelning av vuxenstudiestöd bör utformas så att möjligheterna att erhålla
stöd blir så lika som möjligt i hela landet.

I motion 1985/86:Sf416 av Erkki Tammenoksa m.fl. (s) hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att de som beviljats särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa garanteras stödet för genomförandet av grundskolekompetens,
förslagsvis högst fyra terminer,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de s. k.
kortutbildade som har behov av grundskolekompetens skall beviljas särskilt
vuxenstudiestöd utan urvalsförfarande.

I motion 1985/86:Sf418 av Ingvar Björk (s) hemställs

1. att riksdagen uttalar sig för att anslaget för studielitteratur till
synskadade högskolestuderande bör införas som förslagsanslag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de
prioriteringar för produktionen av studielitteratur som anges i regleringsbrev
för budgetåret 1984/85 bör upphävas.

I motion 1985/86:Sf419 av Jan Hyttring (c) hemställs att riksdagen beslutar
anslå 6 940 000 kr. i statsbidrag till studerandehälsovården för budgetåret
1986/87.

I motion 1985/86: Sf420 av Marianne Stålberg och Margareta Winberg (s)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av suppleanter i vuxenutbildningsnämnderna.

I motion 1985/86:Sf421 av Bo Hammar m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen
med ändring av proposition 1985/86:100, bil. 10, E 8, anslår ett i förhållande
till regeringens förslag höjt belopp med 266 000 kr. motsvarande pris- och
löneuppräkning med sammanlagt 7,1 %.

I motion 1985/86:Sf422 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam översyn av
nuvarande regler för det särskilda vuxenstudiestödet för arbetslösa.

SfU 1985/86:14

4

I motion 1985/86:Sf423 av Kerstin Göthberg (c) hemställs att riksdagen
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförs om rätt för slöjdare att erhålla vuxenstudiestöd vid kurs på Sätergläntans
kursgård.

1 motion 1985/86:Sf424 av Görel Bohlin och Elisabeth Fleetwood (m)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär att de prioriteringar för
produktionen av studielitteratur som anges i regleringsbrev för budgetåret
1984/85 upphävs.

I motion 1985/86:Sf425 av Wivi-Anne Cederqvist m.fl. (s) hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av att återbetalningsperioderna
för studiemedelsavgiften fördelas jämnare över kalenderåret.

I motion 1985/86:Sf426 av Lars Werner m.fl. (vpk) hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om att studiemedlens totalbelopp höjs till 155 % av basbeloppet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om att bidragsdelens andel av totalbeloppet bör höjas till 25 % av
totalbeloppet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om att barntillägget görs om till bidrag,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om att alla studerande över 18 år skall ha rätt till studiemedel,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om att avgiftsgränsen för återbetalning enbart prövas mot egen aktuell
inkomst och att äktamakeprövningen avskaffas,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vid
återbetalning av studiemedel avgiftsunderlaget (gränsen) baseras på medianlönen
för heltidsarbetande inom TCO-kollektivet och att inkomster på den
nivån eller under ej medför återbetalningsskyldighet samt att successiv uppoch
nedtrappning av gränsen sker,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om att år som den skuldsatte ej har en inkomst motsvarande
medianlönen för TCO-kollektivet avskrivs som återbetalningspliktigt,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om att återbetalningsplikten återinträder först när den egna inkomsten
når över medianlönen för heltidsarbetande inom TCO-kollektivet,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om att återbetalningarna av studiemedel skall ske tolv gånger per år i
stället för nuvarande tre gånger per år,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om att fribeloppsgränsen endast skall omfatta den faktiska studieperioden
och att inkomster från perioder mellan terminer, t. ex. jul- och
sommaruppehåll, ej skall påverka fribeloppet,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om att studiemedel även fortsättningsvis skall utbetalas två gånger per
termin,

SfU 1985/86:14

5

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om att vårdbidrag ej skall räknas som inkomst vid prövning av rätten
till studiemedel,

14. att riksdagen beslutar att med ändring i proposition 1985/86:100 bil. 10,
utbildningsdepartementet, E 4. Studiemedel m. m., anvisa ett i förhållande
till regeringens förslag med 405 400 000 kr. förhöjt belopp.

I motion 1985/86:Sf427 (motivering i 1985/86:Kr312) av Karin Söder m.fl.
(c), hemställs att riksdagen beslutar om en höjning av studiemedelsnivån från
145 % av basbeloppet till 148 % från den 1 juli 1986.

I motion 1985/86:Sf428 av Bengt Westerberg m.fl. (fp), (motivering i
1985/86 :A604) hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om studiemedelskommittén i vad avser avskaffande av
äktamakeprövningen vid återbetalning av studiemedel.

I motion 1985/86:Sf430 av Barbro Sandberg m.fl. (fp), hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs angående extra tillägg till gymnasieelev som brutit med
familjeekonomin,

3. att riksdagen beslutar att den av regeringen föreslagna försöksverksamheten
med utökad möjlighet till kollektiv ansökan om dagstudiestödets
internatbidrag endast skall gälla handikappade grupper enligt de principer
som föreslagits i denna motion.

I motion 1985/86:Sf431 av Per Unckel m.fl. (m) hemställs (motivering i
motion 1985/86:Ub838)

1. att riksdagen beslutar att till E 4. Studiemedel m. m. för budgetåret
1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 4 738 290 000 kr.,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om studiestöd för studier utomlands,

4. att riksdagen beslutar att de särskilda anslagposterna Uppsökande
verksamhet på arbetsplatser samt Planering av uppsökande verksamhet och
utbildning av studieorganisatörer samt information om vuxenstudiestöden
bestäms till sammanlagt 8 000 000 kr.,

5. att riksdagen beslutar fastställa timstudiestödet till 40 kr. per studietimme,

6. att riksdagen beslutar fastställa antalet timstudiestöd till 15 000,

7. att riksdagen beslutar fastställa dagstudiestödets inkomstbidrag till 240
kr.,

8. att riksdagen beslutar fastställa antalet dagstudiestöd till 13 000,

9. att riksdagen beslutar fastställa antalet vuxenstudiestöd till 14 200,

10. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om en tvåårig försöksverksamhet
med ett utvidgat kollektivt ansökningsförfarande för dagstudiestödens
internatbidrag,

11. att riksdagen beslutar godkänna att 638 000 000 kr. av de medel som
tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1986/87
används för att finansiera anslaget E 5. Vuxenstudiestöd m. m.,

SfU 1985/86:14

6

12. att riksdagen beslutar att till E 5. Vuxenstudiestöd m. m. för budgetå- SfU 1985/86:14
ret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 638 000 000 kr.,

13. att riksdagen beslutar fastställa det högre beloppet av timersättningen
till 40 kr. per studietimme,

14. att riksdagen beslutar godkänna att 41 900 000 kr. av de medel som
tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1986/87
används för att finansiera anslaget E 6. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar,

15. att riksdagen beslutar att till E 6. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar
för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 181 000 000 kr.,

16. att riksdagen beslutar att till E 8. Bidrag till vissa studiesociala
ändamål för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 78 170 000
kr.

I motion 1985/86:Sf432 (motivering i 1985/86:A276) av Lars Ulander m.fl.

(s) hemställs

1. att riksdagen antar 2 kap. 1 § i regeringens förslag till lag om ändring i
lagen om socialavgifter i nedan som Motionärernas förslag betecknade
lydelse:

Regeringens förslag Motionärernas förslag

2 kap.

1 §

En arbetsgivare skall på det avgiftsunderlag som anges i 3 - 5 § § för varje år
betala

1. sjukförsäkringsavgift med 9,30
procent,

2. folkpensionsavgift med 9,45

procent,

3. tilläggspensionsavgift efter den
procentsats som anges i särskild
lag,

4. delpensionsavgift med 0,50 procent,

5. barnomsorgsavgift med 2,20

procent,

6. arbetsskadeavgift med 0,60 procent,

7. arbetsmarknadsavgift med

1,886 procent,

8. arbetarskyddsavgift med 0,35
procent,

9. vuxenutbildningsavgift med

0,264 procent,

10. lönegarantiavgift med 0,20 procent.

Arbetsgivare som avses i 1 kap. 2 § andra stycket skall dock betala endast
tilläggspensionsavgift.

Staten betalar inte arbetsskadeavgift.

7. arbetsmarknadsavgift med 2,006
procent,

9. vuxenutbildningsavgift med 0,270
procent,

7

2. att riksdagen till Vuxenstudiestöd m. m. under tionde huvudtiteln för
budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 816 800 000 kr.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1985/86 och
som överlämnats från arbetsmarknadsutskottet

I motion 1985/86: A206 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs

5. att riksdagen beslutar anta följande som Motionärernas förslag betecknade
förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter:

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § lagen (1981:691) om socialavgifter
skall ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse Motionärernas förslag

2 kap.

1 §

En arbetsgivare skall på det avgiftsunderlag som anges i 3—5 §§ för varje år
betala

1. sjukförsäkringsavgift med 9,30
procent,

2. folkpensionsavgift med 9,45

procent,

3. tilläggspensionsavgift efter den
procentsats som anges i särskild
lag,

4. delpensionsavgift med 0,50 procent,

5. barnomsorgsavgift med 2,20

procent,

6. arbetsskadeavgift med 0,60 procent,

7. arbetsmarknadsavgift medi,886 1. arbetsmarknadsavgift med 2,486 pro procent,

cent,

8. arbetarskyddsavgift med 0,35

procent,

9. vuxenutbildningsavgift med
0,264 procent samt

10. lönegarantiavgift med 0,20 procent.

Arbetsgivare som avses i 1 kap. 2 §
andra stycket skall dock betala endast
tilläggspensionsavgift.

Staten betalar inte arbetsskadeavgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om avgifter som avser tid före ikraftträdandet.

I motion 1985/86:A255 av Karin Söder m.fl. (c) hemställs

11. att riksdagen beslutar avslå proposition 1985/86:100 bil. 12 med förslag
om höjning av arbetsmarknadsavgiften med 0,3 %.

I motion 1985/86: A266 av Alf Wennerfors m. fl. (m) hemställs

10. att riksdagen avslår regeringens förslag om lag om ändring i lagen
(1981:691) om socialavgifter.

SfU 1985/86:14

8

Utskottet

SfU 1985/86:14

E 1. Centrala studiestödsnämnden

Centrala studiestödsnämnden (CSN) är central förvaltningsmyndighet för
ärenden om studiesocial verksamhet. CSN är chefsmyndighet för sex
studiemedelsnämnder som handlägger ärenden om studiemedel och för 24
vuxenutbildningsnämnder som har hand om ärenden om vuxenstudiestöd
och bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser.

I propositionen anförs att enligt riksdagens beslut med anledning av
propositionen om ändrad administration av studiehjälp och vuxenstudiestöd
m. m. (prop. 1984/85:184, SfU 25, rskr. 327) skall de studiesociala myndigheterna
den 1 juli 1986 överta hela administrationen av studiehjälp och
vuxenstudiestöd. De kommer vidare att ta över administrationen av timersättning
vid grundutbildning för vuxna (grundvux) och s. k. grund-sfi. Vidare
anförs att departementschefen har för avsikt att föreslå att handläggningen
av det förlängda barnbidraget i sin helhet skall överföras till riksförsäkringsverket
och att medel för såväl bidraget som de administrativa kostnaderna
skall utgå över socialdepartementets huvudtitel. De förändrade och delvis
nya arbetsuppgifter som CSN kommer att få förutsätter att myndigheten
tillförs administrativa resurser och får inrätta nya tjänster. Departementschefen
vill emellertid framhålla att de förändrade rutinerna som helhet har
inneburit betydande besparingar såväl för statsverket som för kommunerna.

De sammanlagda kostnaderna för administrationen av vuxenstudiestöden
beräknas i propositionen till 28 800 000 kr. Dessa medel bör tillföras anslaget
av de medel som tillfaller statsverket genom inkomsterna från vuxenutbildningsavgiften.
CSN har beräknat vissa besparingar av vilka huvuddelen faller
inom anslaget E 2 och hänför sig till administrationen av vuxenstudiestöd.
För att statsverket skall kunna tillgodogöra sig dessa besparingar bör en
summa motsvarande de angivna besparingarna, dvs. 2 900 000 kr., tillföras
nu förevarande anslag av vuxenutbildningsavgiftsmedel. Mot bakgrund
härav begärs i propositionen godkännande av att 31 700 000 kr. av de medel
som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret
1986/87 används för att delvis finansiera anslaget. Totalt föreslås till anslaget
E 1 anvisat ett förslagsanslag av 82 807 000 kr.

Utskottet har ingen erinran mot propositionens förslag i nu behandlad del.

Vuxenutbildningsnämnderna, som finns i varje län, består av nio ledamöter
som väljs för tre år. Av ledamöterna utser regeringen fem, varav tre på
förslag av LO och två på förslag av TCO. Övriga fyra ledamöter, som skall
företräda utbildningsväsendet i länet, utses av landsting eller i vissa fall
kommunen. Nämnderna är beslutsföra när ordföranden eller vice ordföranden
och fyra andra ledamöter är närvarande.

Marianne Stålberg och Margareta Winberg tar i motion Sf420 upp frågan
om suppleanter i vuxenutbildningsnämnderna. Motionärerna anser att av
praktiska skäl bör suppleanter utses, eftersom det har hänt att nämnden inte
har varit beslutsför beroende på att ledamöter varit förhindrade att delta.
Skillnader i majoritetsställning av intressegrupperna kan också förekomma
när nämnden inte är fulltalig. Med det anförda begär motionärerna ett
tillkännagivande om behovet av suppleanter i vuxenutbildningsnämnderna.

Utskottet vill inledningsvis framhålla att införande av ett suppleantsystem
för vuxenutbildningsnämnderna skulle innebära en kostnadsökning för
administrationen av vuxenstudiestöden. Utskottet förutsätter emellertid att
CSN såsom chefsmyndighet för vuxenutbildningsnämnderna följer nämndernas
verksamhet och i den mån administrativa förändringar är erforderliga
lämnar förslag till sådana. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till
motion Sf420.

E 2. Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning
av studiesocialt stöd

Från anslaget bestrids kostnaderna för portoavgifter, riksförsäkringsverkets
handläggning av vuxenstudiestödet samt avgifter till kronofogdemyndigheter
och tingsrätter för viss kravverksamhet.

Såsom ovan nämnts under anslaget E 1 skall centrala studiestödsnämnden
(CSN) den 1 juli 1986 ta över handläggningen av vuxenstudiestöd från
riksförsäkringsverket. Med hänsyn härtill föreslås i propositionen att till
anslaget E 2 för budgetåret 1986/87 anvisas ett förslagsanslag av 12 520 000
kr.

Utskottet biträder propositionens förslag under punkt E 2.

E 3. Studiehjälp m. m.

Från anslaget bestrids kostnaderna för förlängt barnbidrag och studiehjälp.
Det förlängda barnbidraget och studiebidraget inom studiehjälpen är då det
gäller den summa som kan utgå per månad samordnade med det allmänna
barnbidraget. Till skillnad från detta utgår dock förlängt barnbidrag och
studiebidrag för högst nio månader per år. För innevarande budgetår har
anvisats 46,2 milj. kr. för förlängt barnbidrag och 933,1 milj. kr. för
studiebidrag.

I propositionen anförs att departementschefen räknar med en viss ökning
av elevantalet i grundskolans årskurs nio, och det totala medelsbehovet
beräknas till 48 milj. kr. I likhet med CSN anser departementschefen att det
förlängda barnbidraget fr. o. m. nästa budgetår bör administreras av försäkringskassorna
och riksförsäkringsverket och föreslår därför efter samråd med
statsrådet Lindqvist att 48 milj. kr. förs över till anslaget C 1. Allmänna
barnbidrag under femte huvudtiteln. Förslaget föranleder i fråga om
studiestödslagen (1973:349) dels att 2 kap. skall upphöra att gälla, dels att 1
kap. 1 § skall ändras. Vidare anförs att statsrådet Lindqvist under våren 1986
kommer att föreslå regeringen att en proposition rörande vissa barnbidragsfrågor
läggs fram till riksdagen. I denna kommer förslag att läggas fram om de
lagstiftningsåtgärder som behövs för överföringen av administrationen av det
förlängda barnbidraget till de allmänna försäkringskassorna.

Studiehjälpen består förutom av studiebidraget av olika tillägg. Inackorderingstillägg
utgår utan ekonomisk prövning medan extra tillägg förutsätter en
sådan prövning. Detsamma gäller återbetalningspliktiga studiemedel inom
studiehjälpssystemet. Inackorderingstillägg utgår till alla elever som måste
bo inackorderade på studieorten med ett schabloniserat belopp vars storlek

SfU 1985/86:14

10

är beroende på avståndet till hemorten. Inackorderingstillägget utgår med
för närvarande lägst 550 och högst 1 300 kr. per månad. Extra tillägg utgår
efter behovsprövning med högst 600 och lägst 200 kr. per månad. Vid
prövningen tas hänsyn till elevens och hans föräldrars ekonomiska förhållanden,
och det ekonomiska underlaget får uppgå till högst 40 000 kr. per år för
att maximalt tillägg skall utgå.

I propositionen föreslås en höjning av inackorderingstilläggen till att utgå
med lägst 670 och högst 1 330 kr. per månad. Vidare föreslås att beloppen för
extra tillägg höjs med 10 % till att utgå med högst 660 och lägst 220 kr. per
månad samt att inkomstgränserna justeras upp med 5 000 kr.

Utskottet har ingen erinran mot nu behandlade förslag och inte heller mot
den av regeringen föreslagna medelsanvisningen med 1 576 445 000 kr. till
anslaget Studiehjälp m. m.

Studiehjälpsberättigade elever kan förutom studiebidrag och de olika
tillägg till detta som eleven kan vara berättigad till också få återbetalningspliktiga
studiemedel. Dessa utgår efter prövning mot den studerandes och
hans föräldrars eller i förekommande fall makes ekonomi med ett belopp av
högst 10 000 kr. per år. Endast om särskilda skäl föreligger kan gymnasiestuderande
i åldern 18—20 år få studiemedel utan prövning mot föräldraekonomin
och med belopp som motsvarar studiemedlen för högskolestuderande.
Sådana särskilda skäl kan t. ex. vara sociala förhållanden i hemmet som
innebär svåra belastningar på familjerelationerna eller det förhållandet att
den studerande under en längre tid förvärvsarbetat och haft egen bostad.

Ewa Hedkvist Petersen m.fl. anför i motion Sf403 att gruppen 18-19-åringar bör ha en självständig rätt till studiemedel för gymnasiestudier på
annan ort än hemorten, och de begär att studiemedelskommittén utreder
denna fråga. I motion Sf426 av Lars Werner m. fl. anförs att alla studerande
över 18 års ålder skall ha rätt till studiemedel. Med hänsyn till att dessa
studerande är myndiga bör de som andra myndiga människor ha rätt att
själva kunna ta ansvar för sin försörjning. Motionärerna begär i yrkande 4 ett
tillkännagivande i enlighet med det anförda.

Barbro Sandberg m. fl. tar i motion Sf430 upp en annan aspekt när det
gäller vissa gymnasiestuderande i åldern 18—20 år. Motionärerna framhåller
att de elever som uppbär återbetalningspliktiga studiemedel prövade mot
egen ekonomi dessutom kan få det extra tillägget inom studiehjälpen.
Härigenom kan elever i gymnasieskolan få en bättre ekonomisk situation än
högskolestuderande, vilket motionärerna inte anser vara rimligt. I yrkande 1
begärs därför ett tillkännagivande om att extra tillägg inte bör utgå till
gymnasieelev som brutit med föräldraekonomin.

När riksdagen hösten 1983 beslutade att begränsa rätten för gymnasiestuderande
18- 19-åringar att få studiemedel i samma omfattning som gäller för
högskolestuderande skedde detta förutom av besparingsskäl även av principiella
skäl. Ungdomar borde nämligen i största möjliga omfattning kunna
genomföra en så grundläggande utbildning som gymnasiala studier utan
skuldsättning. Riksdagen har vidhållit denna uppfattning (se senast SfU
1984/85:16 och rskr. 212). Utskottet ser inte heller nu någon anledning att
frångå denna bedömning. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till
motionerna Sf403 och Sf426 yrkande 4.

SfU 1985/86:14

11

Vad gäller det i motion Sf430 framförda förslaget om att extra tillägg inte
skall utgå till gymnasiestuderande som brutit med familjeekonomin hade
detta, såsom nämnts i motionen, framlagts av centrala studiestödsnämnden
(CSN) i anslagsframställningen. Med anledning härav anför departementschefen
i propositionen att en sådan förändring kan öka lånebördan för
berörda studerande på ett sätt som inte är önskvärt, och han biträder därför
inte CSN:s förslag. Inte heller utskottet vill medverka till att öka lånebördan
för berörda gymnasiestuderande eftersom utskottets principiella uppfattning
är att gymnasiala studier bör genomföras med minsta möjliga skuldsättning.
Enligt utskottets mening kan det dock inte förutsättas att studerande som är
berättigade till såväl återbetalningspliktiga studiemedel prövade mot egen
ekonomi som extra tillägg självmant avstår från så stor del av studiemedlen
som svarar mot utgående extra tillägg. För att uppnå syftet att minska
skuldbördan för ifrågavarande elever anser utskottet att rätten till extra
tillägg även fortsättningsvis bör finnas men att en avräkning bör göras vid
utbetalningen av studiemedel på samma sätt som i dag sker beträffande
studiebidraget. Enligt vad utskottet inhämtat skulle ett sådant avräkningsförfarande
inte medföra några större administrativa svårigheter, och regeringen
bör därför vidta sådana åtgärder att avräkningsförfarandet snarast kan
införas. Vad utskottet med anledning av motion Sf430 yrkande 1 således
anfört bör ges regeringen till känna.

E 4. Studiemedel m. m.

Studiemedel består av studiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel.
För ett normalläsår uppgår studiemedlen för heltidsstuderande till 145 % av
basbeloppet. Den övervägande delen av studiemedlen är återbetalningspliktig.
Bidragsdelen utgör 2 178 kr. för en heltidsstuderande per normalläsår.
Har den studerande barn, kan ett återbetalningspliktigt barntillägg utgå med
25 % av basbeloppet per barn och läsår.

Studiemedel utgår efter en prövning mot den studerandes inkomst och
förmögenhet. Prövningen för den som studerar heltid under fem månader
per kalenderhalvår medför reduktion av studiemedlen när inkomsten under
kalenderhalvåret överstiger 45 % av basbeloppet. Vid heltidsstudier under
kortare tid och vid deltidsstudier är reduktionsreglerna gynnsammare. Enligt
förslag i föregående års budgetproposition ändras dessa s. k. fribeloppsgränser
fr. o. m. den 1 juli 1986 på så sätt att gränserna sänks något första
kalenderhalvåret och höjs andra kalenderhalvåret. Syftet härmed är att
minska betydelsen av eventuella sommarinkomsters fördelning.

Studiemedelsskulden löper utan ränta men justeras årligen upp enligt det
s. k. garantitalet som är 1,042. Studiemedlen återbetalas genom årliga
avgifter, jämnt fördelade över återbetalningstiden. Uppskov med återbetalningen
kan beviljas om det s. k. avgiftsunderlaget understiger tre och ett
halvt basbelopp. Vid fastställande av avgiftsunderlaget tas hänsyn till inte
enbart den avgiftsskyldiges egen inkomst utan även makes inkomst.

Såsom inledningsvis anförs i propositionen har i juni 1985 tillsatts en
kommitté (studiemedelskommittén, U 1985:09) med uppgift att utreda
behovet av förändringar av studiemedelssystemet. I direktiven betonas

SfU 1985/86:14

12

vikten av att kommittén bedömer styreffekter på rekryteringen till skilda slag SfU 1985/86:14
av studier bl. a. med hänsyn till ålder och social bakgrund. Kommittén skall
bedriva sitt arbete förutsättningslöst, men förslagen måste rymmas inom
oförändrade ekonomiska ramar. Vissa områden, som kommittén bör ta upp,
betonas dock särskilt. Det gäller studiemedelsbeloppets storlek, regler för
avskrivning, hänsynstagande till makes ekonomi vid återbetalningen, inriktningen
av subventionselementen samt studiemedelssystemets förhållande till
andra system. Kommittén skall ha slutfört sitt arbete i början av hösten 1987.

I avvaktan på kommitténs förslag är departementschefen inte beredd att
föreslå några mer omfattande förändringar av studiemedelssystemet. Vissa
mindre förändringar föreslås dock i propositionen i enlighet med det
följande. Studerande som uppbär studiemedel för studier i land med vilket
Sverige har avtal om sjukvårdsförmåner eller i land där sjukpenning kan
erhållas skall dels få rätt att behålla beviljade studiemedel vid styrkt sjukdom
under terminstid, dels få rätt till skuldreducering om sjukdomsperioden
varar mer än 14 dagar. Vidare föreslås att fr. o. m. budgetåret 1986/87 skall
studiemedel utbetalas månadsvis till studerande i gymnasial utbildning. Vid
prövningen av rätt till studiemedel skall såsom inkomst i fortsättningen inte
räknas handikappersättning enligt lagen om allmän försäkring. Beträffande
återbetalning av studiemedel föreslås att regler införs som gör det möjligt för
studerande att ångra sig och inte uppbära studiemedel, trots att studiemedlen
satts in på den studerandes konto. Vidare föreslås ändrade regler för
återbäring av preliminär avgift, en höjning av tilläggsavgiften från 9 till 12 %
av den kvarstående avgiften samt en höjning av påminnelseavgiften vid
betalning av studiemedel eller studielån från 25 till 50 kr. (Propositionen
innehåller dessutom ett förslag om krav på studieintyg för högskolestuderande
vid båda delutbetalningarna av studiemedel under samma termin.

Förslaget i denna del jämte motionsyrkanden härom har överlämnats till
utbildningsutskottet med begäran om yttrande och kommer med anledning
härav att behandlas i ett senare betänkande.)

I motion Sf426 av Lars Werner m. fl. begärs en rad tillkännagivanden om
omedelbara förbättringar inom studiemedelssystemet. Motionärerna vill
sålunda bl. a. att studiemedlens totalbelopp skall höjas till 155 % av
basbeloppet, att bidragsdelen skall höjas till 25 % av totalbeloppet, att
barntillägget skall utgå som bidrag i stället för att vara återbetalningspliktigt,
att vårdbidrag inte skall räknas som inkomst vid prövning av rätt till
studiemedel samt att fribeloppsgränsen endast skall omfatta den faktiska
studieperioden och att inkomster från perioder mellan terminer, t. ex. juloch
sommaruppehåll, inte skall påverka fribeloppet. Vidare anser motionärerna
- i motsats till regeringens förslag - att studiemedel även fortsättningsvis
skall utbetalas två gånger per termin. Vad gäller återbetalningsreglerna
vill motionärerna att återbetalning skall ske tolv gånger per år i stället för
nuvarande tre gånger per år, att avgiftsunderlaget enbart prövas mot egen
aktuell inkomst och att äktamakeprövningen avskaffas, att vid återbetalning
av studiemedel avgiftsunderlaget (gränsen) baseras på medianlönen för
heltidsarbetande inom TCO-kollektivet och att inkomster på den nivån eller
under ej medför återbetalningsskyldighet samt att successiv upp- och
nedtrappning av gränsen sker, att för de år som den skuldsatte ej har en 13

inkomst motsvarande medianlönen för TCO-kollektivet bör studiemedelsavgiften
avskrivas samt slutligen att återbetalningsplikten återinträder först när
den egna inkomsten når över medianlönen för heltidsarbetande inom
TCO-kollektivet. I syfte att finansiera nämnda förbättringar begär motionärerna
att - utöver propositionens förslag - ytterligare 405 400 000 kr. anvisas
under anslaget Studiemedel m. m. Karin Söder m. fl. begär i motion Sf427 en
höjning av studiemedlens totalbelopp till 148 % av basbeloppet fr. o. m. den
1 juli 1986. Motionärerna i motion Sf425 av Wivi-Anne Cederqvist m. fl.
begär ett tillkännagivande om att återbetalningstillfällena för studiemedelsavgiften
bör fördelas jämnare över kalenderåret. Per Unckel m. fl. slutligen
vill i motion Sf431 öka anslaget till Studiemedel m. m. med 10 milj. kr.

Utskottet är i nuvarande statsfinansiella läge inte berett att förorda några
omedelbara förbättringar av studiemedlen på sätt som begärts i motionerna
Sf426 och Sf427. Sådana omedelbara åtgärder skulle dessutom medföra
inskränkningar i studiemedelskommitténs, enligt direktiven, förutsättningslösa
arbete. Utskottet delar således departementschefens uppfattning att
kommitténs förslag bör avvaktas innan några mer omfattande förändringar
av studiemedelssystemet genomförs. I det följande vill dock utskottet
kommentera vissa frågor litet närmare. När det gäller propositionens förslag
om en övergång till månadsutbetalning av studiemedel till studerande i
gymnasial utbildning delar utskottet departementschefens uppfattning att
man härigenom uppnår en förbättrad kontroll av att studiemedlen inte
betalas ut oriktigt. Dessutom medför förslaget, såsom framhålls i propositionen,
såväl betydande räntevinster som vissa administrativa vinster med
hänsyn till att hela det statliga studiestödet till studerande vid gymnasial
utbildning kan betalas ut enligt samma huvudrutin. Vad gäller förslaget i
motion Sf426 om att inte heller vårdbidrag skall räknas som inkomst vid
prövning av rätt till studiemedel vill utskottet framhålla att vårdbidrag i
huvudsak utgör ersättning för utfört arbete. I motsats till handikappersättning
är bidraget till största delen skattepliktigt och ATP-grundande. Med
hänsyn härtill kan principiella skäl anföras mot att bortse från bidraget vid
prövningen av rätt till studiemedel. Anmärkas bör dock att CSN efter
prövning i det enskilda fallet kan bevilja extra studiemedel för att kompensera
bortfallet av studiemedel på grund av vårdbidrag.

Fribeloppsgränserna vid prövning av rätt till studiemedel kommer såsom
inledningsvis nämnts enligt tidigare fattat beslut att ändras fr. o. m. den 1 juli
1986. Därigenom minskas betydelsen av ferieinkomsters fördelning. Någon
ytterligare förändring av fribeloppsgränserna vill utskottet inte nu medverka
till. Utskottet avstyrker således bifall till motion Sf426 i motsvarande del.
Såvitt gäller yrkande 1 i motion Sf431 av Per Unckel m. fl. om att ytterligare
10 milj. kr. skall anvisas till anslaget Studiemedel m. m. är enligt motionärerna
avsikten att dessa medel skall finansiera en höjning av fribeloppsgränserna.
Något yrkande härom har emellertid inte lagts fram av motionärerna.
Utskottet avstyrker bifall till en ökad medelsanvisning.

Såsom inledningsvis nämnts sker återbetalning av studiemedel genom
årliga avgifter, som tillsammans skall motsvara ett reellt lika stort belopp som
uppburits. Studiemedelsavgiften skall enligt studiestödslagen erläggas med
lika stort belopp vid högst tre tillfällen per år. Det ankommer på CSN att

SfU 1985/86:14

14

bestämma tidpunkten för varje betalningstillfälle. CSN har därvid föreskrivit
att studiemedelsavgift skall erläggas senast den 6 juni, den 6 september samt
den 6 december. Utskottet delar den uppfattning som förs fram i motionerna
Sf425 och Sf426 om att det skulle vara önskvärt med mer frekventa och
jämnare fördelade återbetalningstillfällen för studiemedelsavgiften. Enligt
vad utskottet erfarit pågår emellertid redan inom CSN undersökningar för att
utreda om förändringar i nu angivet syfte är administrativt genomförbara.
Enligt utskottets mening bör resultatet av dessa undersökningar avvaktas
innan riksdagen vidtar någon åtgärd i frågan. När det gäller övriga
motionsförslag rörande återbetalningsreglerna anser utskottet att studiemedelskommitténs
förslag härvidlag bör avvaktas. Utskottet vill dessutom
framhålla att det föreligger stora svårigheter att fastställa medianlönen för
heltidsarbetande inom TCO-kollektivet.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag i nu behandlade
delar och således även propositionens förslag till medelsanvisning för
Studiemedel m. m. Utskottet avstyrker därvid bifall till motionerna Sf425,
Sf426 i nu behandlade delar och Sf427.

Utskottet övergår härefter till att behandla övriga motionsyrkanden om
studiemedel, vilka inte tar sikte på omedelbara förbättringar inom systemet.
Rosa Östh m. fl. anför i motion Sf346 att hemarbetande kvinnors ekonomiska
möjligheter till vidareutbildning blir allt mindre. Detta gäller särskilt
ensamstående kvinnor med barn som på grund av otillräckliga studiemedel
avbryter sina studier eller väljer kortare utbildningar än de önskar. Motionärerna
begär ett tillkännagivande i enlighet med det anförda. I motion Sf428
av Bengt Westerberg m.fl. tas upp frågan om äktamakeprövning vid
återbetalning av studiemedel. Motionärerna konstaterar att studiemedelskommittén
har att se över denna fråga, och de förutsätter att kommitténs
arbete leder fram till förslag om att sådan prövning avskaffas. De begär i
yrkande 1 ett tillkännagivande i enlighet härmed.

1 direktiven till studiemedelskommittén har, såsom inledningsvis nämnts,
särskilt betonats vissa områden som kommittén bör ta upp. Det gäller bl. a.
inriktningen av subventionselementen och hänsynstagande till makes ekonomi
vid återbetalningen. De frågor som tagits upp i motionerna Sf346 och
Sf428 kommer således att behandlas av utredningen. Med hänsyn till vikten
av att kommittén arbetar förutsättningslöst är det enligt utskottets mening
olämpligt att i förväg binda kommittén vid att lämna vissa bestämda
reformförslag. Det anförda innebär att utskottet avstyrker bifall till motion
Sf346 i nu behandlad del samt motion Sf428 yrkande 1.

Två motioner tar upp frågan om ökade möjligheter att få studiemedel för
studier utomlands. Bengt Westerberg m. fl. anför i motion Sf405 att ett led i
internationaliseringsarbetet borde vara att förbättra möjligheterna att bedriva
högre studier utomlands. Motionärerna begär därför nya regler som
underlättar för studerande att få studiemedel för studier utomlands. Även
Per Unckel m. fl. anser i motion Sf431 att internationella kontakter i form av
studier utomlands är betydelsefulla. Med hänsyn härtill begärs i yrkande 2 ett
tillkännagivande om att studiestöd för studier utomlands bör utgå efter
samma regler som gäller för studier i Sverige.

Enligt nuvarande regler kan studiemedel beviljas för studier i annat

SfU 1985/86:14

15

nordiskt land enligt huvudsakligen de villkor som gäller för studier i Sverige.
För att studiemedel skall kunna beviljas för studier utanför de nordiska
länderna gäller emellertid strängare villkor. En grundförutsättning för
beviljning i dessa fall är att studierna inte med lika stor fördel kan bedrivas i
Sverige. Vid prövningen av rätten till studiemedel för utlandsstudier tar
centrala studiestödsnämnden hänsyn till om utbildningen saknas i Sverige
eller om den innehållsmässigt väsentligt skiljer sig från närmaste svenska
motsvarighet. Centrala studiestödsnämnden har under de senaste åren
avsevärt förbättrat möjligheterna att erhålla studiemedel för utlandsstudier.
Bl. a. har möjligheterna till studiemedel för språkstudier utomlands vidgats.
I en särskild skrivelse till regeringen i oktober 1984 föreslog centrala
studiestödsnämnden ytterligare förbättrade möjligheter till studiemedel för
utlandsstudier. Nämndens förslag innebar att studiemedel fortsättningsvis
borde kunna beviljas även för vissa s.k. platsbristutbildningar utomlands.
Med platsbristutbildningar avsåg centrala studiestödsnämnden i detta sammanhang
sådana utbildningar till vilka antalet sökande i Sverige klart
översteg antalet tillgängliga studieplatser. Förslaget avvisades emellertid av
såväl regering som riksdag med hänvisning till statsfinansiella skäl (prop.
1984/85:100, SfU 16, rskr. 12). Utskottet ansåg därvid att det även fanns
utbildningspolitiska skäl som talade mot en större utvidgning av möjligheterna
att få studiemedel för studier utomlands.

Utskottet, som konstaterar att motionärernas förslag innebär ytterligare
liberalisering av reglerna jämfört med centrala studiestödsnämndens förslag,
anser att riksdagen bör vidhålla sin ovan redovisade ståndpunkt och
avstyrker följaktligen bifall till motionerna Sf405 och Sf431 yrkande 2.

E 5. Vuxenstudiestöd m. m.

Under anslaget Vuxenstudiestöd m. m. bestrids, förutom utgifter för särskilt
vuxenstudiestöd, dagstudiestöd och timstudiestöd, även bidrag som utgår för
uppsökande verksamhet på arbetsplatser, planering av uppsökande verksamhet,
utbildning av studieorganisatörer och information om vuxenstudiestödet.

Anslaget finansieras genom medel från vuxenutbildningsavgiften. Tillgängligt
utrymme under anslaget för budgetåret 1986/87 beräknas i propositionen
till 794,8 milj. kr.

Vuxenstudiestöd kan utgå vid såväl längre som kortare studier. Det
särskilda vuxenstudiestödet utgår vid längre studier till studerande på
grundskole- och gymnasieskolenivå samt till studerande som genomgår
yrkesteknisk högskoleutbildning. Stödet, som fr. o. m. budgetåret 1984/85 är
differentierat, utgår till medlem i arbetslöshetskassa med ett skattepliktigt
bidrag motsvarande 65 % av det utbildningsbidrag som den studerande
skulle ha fått vid arbetsmarknadsutbildning. Till studerande som inte är
medlem i arbetslöshetskassa utgår ett bidrag med 32,5 % av motsvarande
utbildningsbidrag. Den som får det högre bidraget har även rätt till ett
barntillägg, som utgår med 0,09 % av basbeloppet per dag. Särskilt
vuxenstudiestöd kan därutöver utgå i form av återbetalningspliktiga studiemedel
med så högt belopp att stödet blir lika stort som utbildningsbidraget

SfU 1985/86:14

16

efter skatt. Dagstudiestödet, som främst är avsett för deltagare i kortare
ämneskurser vid folkhögskolor, utgår i form av inkomstbidrag med 240 kr.
per dag och internatbidrag med 200 kr. per dygn. Timstudiestödet är främst
avsett för deltagare i studiecirklar. Stödet utgår med 40 kr. per timme.

Beträffande det särskilda vuxenstudiestödet beräknar departementschefen
att 539,8 milj. kr. av de medel som inflyter från vuxenutbildningsavgiften
kan avsättas till detta ändamål. I propositionen anförs vidare att chefen för
arbetsmarknadsdepartementet förordat en höjning av utbildningsbidragen,
och eftersom de särskilda vuxenstudiestöden är beloppsmässigt knutna till
dessa bidrag höjs därmed även vuxenstudiestödet. Med hänsyn härtill räknar
departementschefen med ett något minskat antal årsstudiestöd. Såvitt gäller
tim- och dagstudiestöden föreslås i propositionen att dessa höjs beloppsmässigt,
timstudiestöden till 42 kr. per timme, dagstudiestödens inkomstbidrag
till 252 kr. per dag och dagstudiestödens internatbidrag till 210 kr. per
dygn. Finansiellt utrymme beräknas finnas för ett i stort sett oförändrat antal
stöd, nämligen 18 000 timstudiestöd och 15 500 dagstudiestöd. Kostnaderna
för bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser har i propositionen
beräknats till 35 milj. kr. och kostnader för planering m. m. av uppsökande
verksamhet och utbildning av fackliga studieorganisatörer till 13 milj. kr.,
vilket innebär en höjning av beloppen med 2 resp. 1 milj. kr. jämfört med
innevarande budgetår.

I motion Sf431 av Per Unckel m. fl. föreslås att det tillgängliga finansiella
utrymmet under anslaget skall bestämmas till 638 milj. kr. eller till ett 156,8
milj. kr. lägre belopp än som föreslagits i propositionen. Besparingen bör
enligt motionärerna tillföras anslaget C 4. Bidrag till studieförbunden m. m.
under utbildningsdepartementets huvudtitel. Medelsanvisningen till detta
anslag behandlas av utbildningsutskottet. De i motion Sf431 föreslagna
medlen för vuxenstudiestöd föreslås fördelade så att utrymme beräknas för
14 200 särskilda vuxenstudiestöd, 15 000 timstudiestöd och 13 000 dagstudiestöd.
Timstudiestödet och dagstudiestödets inkomstbidrag föreslås därvid
utgå med oförändrade belopp, dvs. 40 kr. i timmen resp. 240 kr. per dag.
Härigenom minskas enligt motionärerna medelstilldelningen i förhållande
till regeringens förslag med 87 milj. kr. för särskilt vuxenstudiestöd och 28,8
milj. kr. för tim- och dagstudiestöd. För kostnader för uppsökande verksamhet,
planering m. m. av uppsökande verksamhet och utbildning av studieorganisatörer
anser motionärerna att medel bör anvisas med tillhopa 7 milj.
kr., vilket innebär en minskning med 40 milj. kr. jämfört med propositionen.

Anita Johansson m. fl. anför i motion Sf406 att en större uppräkning av
beloppen för tim- och dagstudiestödet än vad som föreslås i propositionen
skulle behöva göras för att undvika ytterligare försämringar av stödet.
Dessutom anser motionärerna att antalet stöd behöver räknas upp för att
motsvara behovet. De begär i yrkande 1 ett tillkännagivande i enlighet
härmed. Även i motion 1985/86:246 av Sivert Andersson m. fl., som väckts
med anledning av proposition 1985/86:67 om vissa bestämmelser om
svenskundervisning för vuxna invandrare, begärs en utvidgning av ramen för
timstudiestöd. Motionärerna hänvisar till att det av nämnda proposition
framgår att resurser för påbyggnads-sfi skall tas ur ramen för timstudiestöd.
Med hänsyn härtill anser motionärerna att timstudiestödsramen bör utökas i

SfU 1985/86:14

17

2 Riksdagen 1985/86. II sami. Nr 14

en sådan omfattning att den redan trånga vuxenstudiestödssektorn inte
ytterligare beskärs, och de begär i yrkande 5 ett uttalande härom.

Lars Ulander m. fl. har i motion A276, som behandlas av arbetsmarknadsutskottet,
förordat en höjning av utbildningsbidragen till 360 kr., dvs. en 25
kr. större höjning än vad som föreslagits av chefen för arbetsmarknadsdepartementet.
Med hänsyn härtill och till att utbildningsbidragen påverkar
nivåerna på det särskilda vuxenstudiestödet föreslår samma motionärer i
motion Sf432 att till vuxenstudiestödet anvisas ett i förhållande till regeringens
förslag med 22 milj. kr. höjt anslag. I syfte att finansiera nämnda
medelstilldelning föreslås en höjning av vuxenutbildningsavgiften med 0,006
procentenheter.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen, senast i betänkandet SfU 1984/85:16,
framhållit att det ursprungliga syftet med vuxenstudiestödet - och vuxenutbildningsavgiften
- var att öka möjligheterna till studier för kortutbildade
vuxna och främst för dem som är förvärvsarbetande. På grund av det
statsfinansiella läget har emellertid efter hand betydande belopp i besparingssyfte
förts över från vuxenutbildningsmedlen till folkbildningsändamål.
Överföringen av medel till detta ändamål är i den förevarande propositionen
av samma storleksordning som föregående år. Förslaget i motion Sf431
innebär att överföringen av vuxenutbildningsmedel till andra ändamål än
sådana som de ursprungligen är avsedda för skulle beloppsmässigt mer än
fördubblas. Utskottet motsätter sig bestämt en sådan kraftig urholkning av
vuxenstudiestödet. Såvitt gäller nivån på tim- och dagstudiestöden samt
antalet sådana stöd anser sig utskottet av ekonomiska skäl inte kunna förorda
större förändringar än vad som föreslagits i propositionen. I den mån alltför
stora resurser av timstudiestödet redan nästa budgetår behöver tas i anspråk
för påbyggnads-sfi förutsätter utskottet att regeringen vidtar erforderliga
åtgärder. Vad gäller det särskilda vuxenstudiestödet har arbetsmarknadsutskottet
i betänkandet AU 1985/86:11 tillstyrkt förslaget i motion A276 om en
höjning av utbildningsbidragen till 360 kr. per dag. Med hänsyn till att de
särskilda vuxenstudiestöden beloppsmässigt är knutna till utbildningsbidragen
skulle en sådan höjning med oförändrade resursramar för vuxenstudiestödet
enligt utskottets mening medföra en oacceptabel minskning av
antalet stöd. Utskottet tillstyrker därför förslaget i motion Sf432 om
medelstilldelning till vuxenstudiestöd. Beträffande finansieringen härav
medelst en höjd vuxenutbildningsavgift återkommer utskottet härtill under
avsnittet Ändringar i lagen om socialavgifter.

I syfte att skapa utrymme för en höjd ersättning till studerande - främst
familjeförsörjare - som avstår från inkomst för att börja studera differentierades
det särskilda vuxenstudiestödet fr. o. m. budgetåret 1984/85. Detta
innebär att endast den som är berättigad till ersättning från erkänd
arbetslöshetskassa - eller har uppburit sådan ersättning under längsta
möjliga tid - får ersättning enligt den tidigare ersättningsnivån, dvs. med
65 % av det utbildningsbidrag som den studerande skulle ha fått vid
arbetsmarknadsutbildning. För övriga sökande sänktes bidraget till 32,5 %
av motsvarande utbildningsbidrag. För sökande som får det högre bidraget
finns även rätt till barntillägg om de har vårdnaden om barn under 16 år eller
barn över 16 år som går i grundskola. Barntillägget utgör 0,09 % av
basbeloppet per dag.

SfU 1985/86:14

18

I motion S046 av Rosa Östh m. fl. anförs att vuxenstudiestödets utformning
försämrat möjligheterna för hemarbetande att delta i vuxenutbildning.
Detta förhållande ger stor ekonomisk ojämlikhet mellan kvinnor som valt
arbete i hemmet och dem som valt arbete utanför hemmet när de sedan
önskar vidareutbilda sig för återinträde på arbetsmarknaden. Motionärerna
begär därför ett tillkännagivande om att i pågående utredningsarbete bör
beaktas att det differentierade vuxenstudiestödet medför ekonomiska hinder
för tidigare hemarbetande kvinnor som önskar vidareutbildning. Även
motionärerna i motion Sf414, Kristina Svensson och Iréne Vestlund, anser
att differentieringen av det särskilda vuxenstudiestödet i hög grad missgynnar
hemarbetande kvinnor. Motionärerna pekar även på en annan viktig
grupp som är missgynnad, nämligen de som tidigare i livet varit yrkesverksamma
men som efter psykisk eller somatisk sjukdom, missbruk eller
kriminell belastning inte kunnat komma tillbaka på arbetsmarknaden. Allt
talar enligt motionärerna för att också denna grupp domineras av kortutbildade.
I motionen begärs därför en översyn av reglerna om särskilt vuxenstudiestöd
i syfte att slopa differentieringen. Motionärerna i motion Sf407 av
Ove Karlsson m.fl. anför att nuvarande regler om rätt till barntillägg för
studerande med särskilt vuxenstudiestöd hårt drabbar kortutbildade kvinnor.
Med hänsyn till att dessa tillhör den mest angelägna målgruppen för
vuxenstudiestöd, ur såväl utbildningspolitisk och jämställdhetspolitisk som
regionalpolitisk synvinkel, anser motionärerna att det är angeläget att rätten
till barntillägg vidgas till att omfatta alla vuxenstuderande som är familjeförsörjare
med barn. De begär ett tillkännagivande i enlighet härmed.

I propositionen konstateras att differentieringen av vuxenstudiestödet har
haft avsedd effekt så till vida att antalet förvärvsarbetande som har sökt och
fått vuxenstudiestöd har ökat markant. Ett slopande av differentieringen
skulle medföra antingen ett kraftigt minskat antal stöd eller ett ökat
medelsbehov. Utskottet anser sig för närvarande inte kunna medverka till
något av dessa alternativ. Med hänsyn härtill och till att frågan om olika
gruppers ekonomiska möjligheter till vidareutbildning ryms inom ramen för
studiemedelskommitténs arbete bör motionerna Sf346 i nu behandlad del
och Sf414 inte föranleda någon riksdagens åtgärd. Även beträffande frågan
om en utvidgad rätt till barntillägg på sätt som begärts i motion Sf407 kan
kostnadsskäl anföras. Utskottet är därför inte heller berett att tillstyrka ett
sådant förslag.

För särskilt vuxenstudiestöd gäller en övre åldersgräns på 45 år med
möjlighet till undantag när särskilda skäl föreligger.

Departementschefen anför i propositionen att det är angeläget att höja
åldersgränsen för det särskilda vuxenstudiestödet eftersom det i de äldre
åldersgrupperna fortfarande finns många med enbart folkskola och denna
grupp är en speciellt angelägen målgrupp för vuxenstudiestöden. Han
förordar därför en höjning till 50 år. En sådan gräns skulle medge ett visst
utrymme för påbyggnad av en grundläggande utbildning med någon eller
några terminers studier med studiemedel i högskolan. Enligt gällande praxis
kan studiemedel beviljas studerande upp till 55 års ålder, om särskilda skäl
föreligger. Sådana särskilda skäl kan t. ex. vara behovet av en kortare
yrkesinriktad utbildning i högskolan. Förslaget förutsätter att rätten till

SfU 1985/86:14

19

studiemedel efter 45 år bedöms utan hänsyn till antalet terminer med
vuxenstudiestöd efter samma ålder samt att terminer med studiemedel efter
45 år inte heller bör påverka rätten till vuxenstudiestöd.

Frågan om högsta åldersgräns för särskilt vuxenstudiestöd tas upp i två
motioner. Ove Karlsson m. fl. hänvisar i motion Sf412 till att CSN föreslagit
en höjning av åldersgränsen till 55 år med motiveringen att behovet av
utbildning är större ju högre upp i åldersgrupperna man kommer. Motionärerna
delar denna uppfattning och begär ett tillkännagivande i enlighet
härmed. Även motionärerna i motion Sf415 av Berit Oscarsson m. fl.
hänvisar till CSN:s förslag, och de begär i yrkande 2 ett beslut i enlighet med
detta jämte särskilda övergångsregler för dem som påbörjat studier strax före
55-årsåldern.

Såsom framhållits i propositionen medger en åldersgräns på 50 år ett visst
utrymme att bygga på den grundläggande utbildningen med några terminers
studiemedelsberättigade studier, eftersom studiemedel med nuvarande
praxis kan beviljas upp till 55 års ålder. Utskottet delar den uppfattningen att
det är önskvärt att rätten till studiestöd inte är helt förbrukad när den
vuxenstudiestödsberättigande utbildningen är genomgången. Med hänsyn
härtill tillstyrker utskottet propositionens förslag i nu behandlad del och
avstyrker följaktligen bifall till motionerna Sf412 och Sf415 yrkande 2.

Kerstin Göthberg begär i motion Sf423 ett tillkännagivande om att slöjdare
vid Sätergläntans kursgård bör ges rätt till vuxenstudiestöd.

När utskottet vid föregående riksmöte behandlade en motion med samma
syfte som den nu aktuella konstaterade utskottet i sitt av riksdagen godkända
betänkande SfU 1984/85:16 att enligt reglerna för statligt studiestöd utgår
sådant stöd enbart till utbildningar som är statliga eller står under statlig
tillsyn. Vad särskilt gäller dagstudiestöd utgår detta endast för s. k. samverkanskurser
vid folkhögskola. Kurserna kan således anordnas av fackliga
organisationer eller bildningsorganisationer men det måste alltid ske i
samverkan med folkhögskola, och lärare från folkhögskola skall alltid
medverka i kurserna. Vidare måste kursplanen godkännas av skolöverstyrelsen.
Med hänsyn till att reglerna för statligt studiestöd är klara och entydiga
ansåg sig utskottet inte kunna medverka till att undantag gjordes i studiestödshänseende
för en av många kursgårdar och utbildningsinstitutioner.
Utskottet anser att riksdagen bör vidhålla denna inställning och avstyrker
således bifall till motion Sf423.

Ansökan om timstudiestöd och dagstudiestöd kan göras såväl av enskild
person som kollektivt av fackliga organisationer.

I propositionen föreslås nu en tvåårig försöksverksamhet med vidgad rätt
till kollektiv ansökan. Förslaget innebär att pensionärs- och handikapporganisationer
ges möjlighet att söka dagstudiestödens internatbidrag kollektivt.

Frågan om kollektiv ansökan om vuxenstudiestöd tas upp i tre motioner.
Per Unckel m. fl. avvisar i motion Sf431 yrkande 10 regeringens förslag om
en utvidgning av rätten till kollektiv ansökan. Motionärerna anser att med
kollektiv ansökan riskerar man att syftet med vuxenstudiestödet inte uppnås
eftersom de i en grupp ingående individernas utbildningsbakgrund sannolikt
är mycket skiftande. Enligt motionärerna bör därför hela frågan om kollektiv
rekvirering blir föremål för omprövning. 1 motion Sf430 av Barbro Sandberg

SfU 1985/86:14

20

m. fl. begärs i yrkande 3 att den av regeringen föreslagna försöksverksamheten
med vidgad rätt till kollektiv ansökan endast skall avse handikappgrupper.
Motionärerna förutsätter att ålderspensionärer för sin studieverksamhet
kan erhålla stöd från t. ex. studieförbund och anser därför att dagstudiestödens
internatbidrag ej bör utgå till ålderspensionärer. Såvitt gäller handikappade
anser motionärerna dock att rätten till kollektiv ansökan skall gälla
vilken grupp handikappade som helst och således inte enbart knytas till vissa
bestämda organisationer. Ove Karlsson m. fl. anför i motion Sf411 att det
finns ytterligare en grupp som bör få rätt till kollektiv ansökan, nämligen
Förbundet mot läs- och skrivsvårigheter (FMLS). FMLS är ett förbund som
organiserar människor som av olika skäl har läs- och skrivsvårigheter. Med
hänsyn till att dessa människor måste anses ha högsta prioritet när det gäller
kompletterande utbildning framstår det som angeläget att ge dem möjligheter
att på ett mindre formalistiskt sätt få tillgång till samhällets stöd för
vuxenutbildning. Motionärerna begär ett tillkännagivande i enlighet med det
anförda.

Frågan om en utvidgad rätt att söka tim- och dagstudiestöd kollektivt har
tidigare behandlats av utskottet. I sitt av riksdagen godkända betänkande
SfU 1982/83:19 förutsatte utskottet att regeringen skulle pröva om det utan
större svårigheter gick att utvidga rätten att göra kollektiva ansökningar till
att avse även De Flandikappades Riksförbund (DHR) och Handikappförbundens
Centralkommitté (HCK). Med hänsyn härtill är utskottet positivt
till att regeringen nu föreslagit en försöksverksamhet med vidgad rätt till
kollektiv ansökan. Såsom framgår av utskottets ovan redovisade uttalande
avsåg utskottet dock att sådan möjlighet endast skulle gälla för handikapporganisationerna.
Med hänsyn till att propositionens förslag endast innebär en
tvåårig försöksverksamhet vill dock inte utskottet motsätta sig att även
pensionärsorganisationerna får möjlighet till kollektiv ansökan. Någon övre
åldersgräns för dagstudiestödet finns inte, och bland ålders- och förtidspensionärer
finns ett stort antal kortutbildade. Utskottet vill dock framhålla att
med de begränsade resurser som vuxenstudiestödet ändock har bör stödet
företrädesvis utgå till dem som är i aktiv ålder. När det gäller vilka
handikapporganisationer som skall omfattas av försöksverksamheten har
utskottet erfarit att regeringen i en särskild förordning avser att reglera bl. a.
denna fråga. Med anledning härav vill utskottet endast framhålla att
utskottet inte ställer sig bakom en generell rätt för alla grupper av
handikappade på sätt som begärts i motion Sf430. Vad slutligen gäller frågan
om rätten till kollektiv ansökan även skall avse Förbundet mot läs- och
skrivsvårigheter (FMLS) anser utskottet att försöksverksamheten med nu
föreslagna organisationer bör komma i gång och utvärderas innan man
överväger att utvidga rätten till ytterligare grupper. Utskottet vill i detta
sammanhang påpeka att många av de studerande som FMLS arbetar för bör
ha möjligheter att delta i grundvux, vilket ger en förmånligare ersättning.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag i nu behandlad
del och avstyrker bifall till motionerna Sf431 yrkande 10, Sf430 yrkande 3 och
Sf411.

I föregående års budgetproposition anmälde dåvarande departementschefen
att hon hade för avsikt att föreslå regeringen att uppdra åt CSN att utreda

SfU 1985/86:14

21

de närmare förutsättningarna för en begränsad försöksverksamhet med ett
friare utnyttjande av medlen för tim- och dagstudiestöd och uppsökande
verksamhet. Syftet med en sådan försöksverksamhet skulle vara att finna
former för att nå de kortutbildade som är högt prioriterade för studiestöd,
men som är svåra att rekrytera till studier.

I den förevarande propositionen anförs att CSN i en rapport den 29
oktober 1985 redovisat sina synpunkter och förslag beträffande försöksverksamhet
inom vuxenstudiestödsområdet. CSN har därvid framhållit att en stor
del av försöksverksamheten har kunnat sättas i gång redan inom ramen för
gällande bestämmelser eller efter dispens från av myndigheten meddelade
föreskrifter och allmänna råd. Detta har t. ex. gällt mer flexibla ansökningstider.
Flera projekt kräver emellertid ett ställningstagande från regering och
riksdag, såsom exempelvis några projekt som rör den uppsökande verksamheten,
där man vill bedriva verksamhet bland arbetslösa och utanför
arbetsplatserna. Det gäller också projekt som förutsätter en viss liberalisering
när det gäller vilka kurser som berättigar till timstudiestöd och det antal
timmar som timstudiestöd kan utgå för. Slutligen vill några vuxenutbildningsnämnder
använda särskilda vuxenstudiestöd i en selektiv uppsökande
verksamhet och kan då behöva göra avsteg från urvalsreglerna. Departementschefen
anser att flertalet av de i rapporten beskrivna projekten väl
fyller syftet att intensifiera ansträngningarna att på ett mer effektivt sätt nå de
prioriterade målgrupperna för vuxenstudiestöden. Han förordar därför en
begränsad försöksverksamhet i enlighet med det anförda. Försöksverksamheten
föreslås i första hand omfatta en tvåårsperiod och följas av en noggrann
utvärdering.

Utskottet är positivt till den föreslagna försöksverksamheten och tillstyrker
således propositionens förslag i denna del.

Utskottet behandlar i detta sammanhang några motioner som tar sikte på
förenklade regler inom vuxenstudiestödet. Ove Karlssom m.fl. hänvisar i
motion Sf408 till en av riksrevisionsverket upprättad revisionsrapport (dnr
1984:775) med förslag till åtgärder för att förenkla administrationen av
vuxenstudiestödet. Med stöd härav begär motionärerna ett tillkännagivande
om dels att den egentliga målgruppen för särskilt vuxenstudiestöd alltid bör
få bifall till sina ansökningar oberoende av var och vid vilket ansökningstillfälle
de söker, dels att den som tillhör målgruppen skall kunna få sin ansökan
prövad och bifallen även om den inkommit efter gällande ansökningstid. I
motion Sf409 av Ove Karlsson m.fl. framhålls vissa brister vad gäller
samordningen av det vanliga vuxenstudiestödet och det särskilda vuxenstudiestödet
för arbetslösa såsom exempelvis att stöden har skilda ansökningsblanketter.
Motionärerna begär därför att en försöksverksamhet i syfte att
uppnå bättre samordning mellan nämnda stöd snarast påbörjas. Erkki
Tammenoksa m. fl. anför i motion Sf416 att de som har behov av grundskolekompetens
inte skall behöva finansiera sina studier med studiemedel. I
yrkande 2 begärs därför ett tillkännagivande om att kortutbildade som har
behov av grundskolekompetens skall beviljas särskilt vuxenstudiestöd utan
urvalsförfarande.

Enligt utskottets mening ligger samtliga nu behandlade motionsyrkanden
inom ramen för den i propositionen föreslagna försöksverksamheten. Någon

SfU 1985/86:14

22

riksdagens åtgärd med anledning av dessa motionsyrkanden är således inte
påkallad.

Berit Oscarsson m. fl. anför i motion Sf415 att det för närvarande är
mycket stora skillnader i fråga om möjligheterna att erhålla vuxenstudiestöd i
landets olika län. Enligt motionärerna finns det därför anledning att
ytterligare se över vilka kriterier som skall vägas in vid fördelning mellan
länen så att möjligheterna att erhålla stöd blir så lika som möjligt i hela
landet. Motionärerna begär i yrkande 3 ett tillkännagivande i enlighet med
det anförda.

När det gäller vuxenstudiestödsmedlens fördelning mellan länen anfördes i
föregående års budgetproposition - vilket också underströks av utskottet i
betänkandet SfU 1984/85:16 - att CSN redan med gällande riktlinjer har
möjlighet att ta större hänsyn till bl. a. utbildningsstrukturen inom länen.
Enligt vad utskottet erfarit har CSN gjort en översyn av fördelningen av
medel för vuxenstudiestöd och också gjort vissa förändringar i fördelningen.
Enligt utskottets mening bör resultatet av vidtagna åtgärder avvaktas innan
någon ytterligare översyn görs. Utskottet avstyrker således bifall till motion
Sf415 yrkande 3.

I december 1983 beslutade riksdagen att, med anledning av sysselsättningsläget,
införa en speciell form av studiestöd, särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa (SVUXA). Stödet regleras i en särskild lag, vilken trädde i kraft
den 1 januari 1984. För första kalenderhalvåret 1984 och för budgetåret
1984/85 anvisade riksdagen särskilda medel för sådant stöd. Efter förslag i
1985 års kompletteringsproposition (1984/85:150, SfU 30, rskr. 385) beslöt
riksdagen att höja vuxenutbildningsavgiften med 0,014 % till 0,264 % för att
inom ramen för avgiftsmedlen få utrymme för SVUXA.

I propositionen anför departementschefen att han beräknar att den höjda
avgiften bör ge ca 53 milj. kr. i utrymme för SVUXA under budgetåret
1986/87.

I fyra motioner tas upp olika frågor om SVUXA. Bengt Kronblad begär i
motion Sf401 en översyn av SVUXA i syfte att få ett mer flexibelt system och
viss samordning med andra studiestöd. I motion Sf409 av Ove Karlsson m. fl.
anförs att en avigsida med särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa är att även
högutbildade kan komma i fråga för stöd som egentligen varit tänkta för
kortutbildade. Motionärerna begär därför ett tillkännagivande om bättre
urvalsmöjligheter bland sökande till SVUXA. Erkki Tammenoksa m. fl.
begär i motion Sf416 yrkande 1 ett tillkännagivande om att de som beviljats
SVUXA garanteras stödet för genomförande av grundskolekompetens,
förslagsvis högst fyra terminer. I motion Sf422 slutligen framhåller Bengt
Silfverstrand och Birthe Sörestedt att resurserna för SVUXA är för knappt
tilltagna och att de borde samordnas med arbetsmarknadsutbildningen. De
begär därför en skyndsam översyn av reglerna för SVUXA i angivet syfte.

Såsom anförs i propositionen ger den höjning av vuxenutbildningsavgiften
som beslutades av riksdagen för att skapa utrymmer för SVUXA för
budgetåret 1986/87 ca 53 milj. kr. Några ytterligare medel för detta ändamål
står för närvarande inte till buds, och någon avgiftshöjning i detta syfte är
heller inte aktuell. Utskottet vill vidare framhålla att SVUXA är ett stöd som
är avsett för kortare, yrkesinriktade studier. Normalt skall således SVUXA

SfU 1985/86:14

23

inte beviljas för mer än högst två terminer, och de studerande bör informeras
om att de inte kan påräkna SVUXA för en längre studietid. Vad särskilt
gäller urvalet till SVUXA torde enligt vad utskottet erfarit den stora
efterfrågan på stöd möjliggöra ett urvalsförfarande som innebär att kortutbildade
normalt kan prioriteras. Beträffande förslaget om en ökad samordning
mellan SVUXA och arbetsmarknadsutbildning finns det i och för sig inget
hinder härför, men såsom ovan framhållits är SVUXA en stödform som i
första hand är avsedd för kortare, yrkesinriktade utbildningar. Med det
anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna Sf401, Sf409 i nu behandlad
del, Sf416 yrkande 1 och Sf422.

E 6. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar

Från anslaget E 6, som innevarande budgetår benämns Timersättning vid
grundvux, bestrids utgifter för timersättning till vuxna och ungdomar som
fått ringa eller ofullständig undervisning för deltagande i undervisning på
grundskolenivå. Stödet utgår med 40 kr. per timme till den som förlorar
arbetsinkomst, ersättning från arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd
på grund av deltagande i grundutbildningen. Till övriga studerande
utgår stödet med 13 kr. pr timme.

Fr. o. m. den 1 juli 1986 bestrids från anslaget även kostnader för
timersättning vid grundläggande svenskundervisning för vuxna invandrare
(grund-sfi).

1 propositionen föreslås att timersättning för den som har inkomstbortfall
skall höjas till 42 kr. per timme medan den lägre timersättningen föreslås
oförändrad. De genom vuxenutbildningsavgiften finansierade kostnaderna
för timersättningen vid grundvux för vuxna förvärvsarbetande är i propositionen
beräknade till 49 400 000 kr. och det totala anslagsbehovet till 188,5
milj. kr.

I motion Sf431 av Per Unckel m. fl. förordas en oförändrad timersättning
till den som förlorar arbetsinkomst med 40 kr. per timme. Härigenom
beräknar motionärerna en besparing på anslaget i förhållande till regeringens
förslag med 7,5 milj. kr.

Utskottet, som ovan har tillstyrkt en höjning av timstudiestödet till 42 kr. i
timmen, anser det rimligt med en motsvarande höjning av den högre
timersättningen vid vissa vuxenutbildningar. Utskottet tillstyrker sålunda
propositionens förslag under förevarande avsnitt och avstyrker bifall till
motion Sf431 i motsvarande delar.

Utskottet behandlar i detta sammanhang även motion Sf410 av Ove
Karlsson m. fl. Motionärerna tar där upp frågan om rätt till ersättning för
restid i anslutning till timersättning för deltagare i grundutbildning för vuxna
och undervisning i svenska för vuxna invandrare. De anser att det finns
välgrundad anledning att även vid timersättning införa samma rätt till
ersättning för restid som gäller för timstudiestödet. I motionen begärs ett
tillkännagivande i enlighet härmed.

Utskottet är införstått med att nuvarande regler för timersättning i vissa
fall kan medföra ett väsentligt inkomstbortfall för restid. Det skulle därför i
och för sig vara önskvärt att tillskapa samma möjlighet till ersättning för

SfU 1985/86:14

24

restid för timersättning som i dag gäller för timstudiestöd. Utskottet är
emellertid av kostnadsskäl inte nu berett att tillstyrka ett sådant förslag.

E 7. Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig
kreditgaranti

Utskottet biträder regeringens förslag till medelsanvisning under denna
punkt.

E 8. Bidrag till vissa studiesociala ändamål

Från anslaget bestrids dels kostnader för bidrag till hälso- och sjukvård för
studerande, dels stöd till synskadades merkostnader för studielitteratur vid
högskolestudier.

Enligt riksdagens beslut (prop. 1982/83:129, SfU 25 och rskr. 386) utövas
tillsynen av studerandehälsovården av universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) fr. o. m. budgetåret 1984/85. Fr. o. m. budgetåret 1985/86 har ett nytt
statsbidragssystem införts, och anslagsposten för bidrag till hälso- och
sjukvård för studerande har detta budgetår beräknats till 6 480 000 kr.

I propositionen har medelsbehovet för bidrag till hälso- och sjukvård för
studerande efter prisomräkning med 3 % beräknats till 6 674 000 kr.

Statsbidraget till studerandehälsovården tas upp i tre motioner. Jan
Hyttring anför i motion Sf419 att till grund för det nya statsbidragssystemet
för studerandehälsovården låg departmentspromemorian Ds U 1982:12.
Enligt denna promemoria utgick man från att sedvanlig pris- och löneomräkning
skulle göras av anslaget. Med hänsyn till att 80 % av studerandehälsovårdens
kostnader består av löner och lönebikostnader måste det nya
statsbidraget inte bara prisuppräknas utan även löneuppräknas. Den sammanlagda
uppräkningen bör därvid ske med 7,1 % eller 460 000 kr., och
motionären begär att riksdagen beslutar i enlighet härmed. Även motionärerna
i motion Sf421 av Bo Hammar m. fl. begär - av i huvudsak samma skäl -att riksdagen beslutar om en uppräkning av anslaget med 7,1 %. I motion
Sf431 av Per Unckel m. fl. anförs att med hänsyn till att anslaget i huvudsak
täcker lönekostnader bör en uppräkning ske med 5 % för att den beslutade
ambitionsnivån inte skall sänkas. I yrkande 16 begär därför motionärerna en
uppräkning av anslaget med 5 % eller med ytterligare 130 000 kr.

1 likhet med vad som gäller flertalet övriga ändamål till vilka staten lämnar
bidrag föreslås en anslagsuppräkning med 3 %. Det synes härvid ha
förutsatts att studentkårerna - liksom de statliga myndigheterna - genom
rationalisering av verksamheten kan åstadkomma besparingar med 2 %. I
förarbetena till det nya statsbidragssystemet finns heller inget uttalande om
att en särskilt gynnsam uppräkning av anslaget skall göras. Tvärtom anförde
föredraganden i proposition 1982/83:129 följande. ”Förslagen om studerandehälsovårdens
framtid förutsätter att staten inte bidrar med större anslag än
vad som är fallet i dag. De studerande själva måste således, för att
ambitionsnivån skall bibehållas, bidra i minst samma utsträckning som nu.”
Uttalandet lämnades utan erinran av riksdagen. Utskottet tillstyrker med det
anförda propositionens förslag till medelsberäkning för bidrag till hälso- och

SfU 1985/86:14

25

sjukvård för studerande och avstyrker således bifall till motionerna Sf419,
Sf421 och Sf431 yrkande 16.

Såsom ovan nämnts beräknas under anslaget även medel för merkostnader
för studielitteratur till synskadades högskolestudier.

I propositionen anför departementschefen att medelsåtgången för produktion
av studielitteratur till synskadade högskolestuderande budgetåret
1984/85 kraftigt översteg det belopp som hade anvisats. I avvaktan på att
talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) skulle göra en närmare analys
angående orsakerna till överskridandet anvisades medel för innevarande
budgetår över ett reservationsvis betecknat anslag. TPB har efter verkställd
utredning konstaterat att överskridandet var orsakat av att genomsnittskostnaden
per studerande för budgetåret 1984/85 var för lågt beräknad. TPB har
därefter vidtagit åtgärder i syfte att i framtiden få fram bättre prognosinstrument
för beräkning av anslaget. Mot bakgrund av de relativt kraftiga
överskridandena anser sig departementschefen emellertid inte beredd att nu
förorda en återgång till ett förslagsanslag. Av statsfinansiella skäl anser han
sig inte heller beredd att upphäva de krav på prioriteringar som hittills har
gällt för litteraturproduktionen, nämligen att biblioteket bör prioritera
produktion av kurslitteratur för studerande som genomgår grundläggande
högskoleutbildning eller annan utbildning som kan antas vara av direkt värde
för vederbörandes yrkesverksamhet. Med hänsyn till de förhållandevis långa
leveranstiderna för den aktuella studielitteraturen finner han det vidare
lämpligt att TPB ges bemyndigande att beställa sådan produktion av
litteratur som förfaller till betalning först under budgetåret 1987/88 upp till
ett belopp av 2,3 milj. kr. Efter prisomräkning beräknas ett medelsbehov av
6 366 000 kr. för budgetåret 1986/87.

Ingvar Björk anför i motion Sf418 att när det gäller anslaget till
studielitteratur för synskadade vore det rimligt att alla som behöver denna
anpassning av litteraturen också kan få det. Han begär därför i yrkande 1 ett
uttalande om att anslaget återgår till att vara ett förslagsanslag. Motionären
anför vidare att de prioriteringar som anges i regleringsbrev för budgetåret
1984/85 innebär att synskadade diskrimineras när det gäller högre studier,
eftersom studier som inte syftar till annat än att man vill berika sitt eget
vetande blir omöjliga. I yrkande 2 begärs därför ett uttalande om att nämnda
prioriteringar bör upphävas. Även i motion Sf424 av Görel Bohlin och
Elisabeth Fleetwood begärs - av likartade skäl - att de prioriteringar för
produktionen av studielitteratur som anges i regleringsbrev för budgetåret
1984/85 bör upphävas.

I samband med att medlen för produktion av studielitteratur för synskadade
högskolestuderande fr. o. m. den 1 juli 1984 överfördes till talboks- och
punktskriftsbiblioteket (TPB) gjordes en relativt kraftig uppräkning av
anslaget. Dåvarande departementschefen anförde därvid i proposition
1983/84:100 att det trots den föreslagna anslagsuppräkningen troligen inte
heller i fortsättningen skulle bli möjligt att täcka kostnaderna för alla typer av
studielitteratur. Hon räknade dock med att den nya ordningen skulle
innebära att alla synskadade som antagits till högskoleutbildning i huvudsak
skulle få sitt behov av studielitteratur täckt av TPB. I sitt av riksdagen
godkända betänkande SfU 1983/84:16 fann utskottet att de uttalanden som

SfU 1985/86:14

26

gjorts av departementschefen gav garantier för att behovet av studielitteratur
till synskadade studerande i allt väsentligt skulle bli tillgodosett. Vidare
utgick utskottet från att regeringen fortlöpande skulle bevaka att intentionerna
bakom den nya ordningen kunde fullföljas. Även vid behandlingen av
föregående års budgetproposition om förändringen av anslaget till reservationsanslag
har utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande SfU 1984/
85:16 vidhållit sin uppfattning om att intentionerna bakom den omläggning
som skett bör fullföljas. Utskottet förutsatte därvid att i den mån föreslagna
medel inte visar sig vara tillräckliga för ändamålet regeringen skulle
återkomma till riksdagen med förslag om ytterligare medelstilldelning.
Sådan ytterligare medelstilldelning har därefter skett med anledning av
regeringens förslag på tilläggsbudget I för budgetåret 1985/86 (prop. 1985/
86:25, bil. 8, SfU 10, rskr. 84).

Utskottet har nu ingen annan uppfattning än vad som ovan redovisats. I
rådande budgetläge anser utskottet det emellertid inte rimligt att uttala sig
för att slopa det krav på prioritering av grundläggande högskoleutbildning
som för närvarande gäller. Med hänsyn till den betydande osäkerhet
beträffande kostnadsutvecklingen som för närvarande finns delar utskottet
vidare departementschefens bedömning att medel även för budgetåret
1986/87 bör anslås i form av ett reservationsanslag. I likhet med föregående
budgetår förutsätter utskottet dock att i den mån föreslagna medel inte visar
sig vara tillräckliga för ändamålet regeringen återkommer till riksdagen med
förslag om ytterligare medelstilldelning. Utskottet tillstyrker med det
anförda propositionens förslag till medelsberäkning för produktion av
studielitteratur till synskadade högskolestuderande samt det för TPB förordade
beställningsbemyndigandet för budgetåret 1987/88 och avstyrker
således bifall till motionerna Sf418 och Sf424.

Under förevarande anslag anför departementschefen vidare att chefen för
kommunikationsdepartementet efter samråd med honom föreslagit, att de
medel som för närvarande anvisas över sjätte huvudtiteln och som disponeras
av statens järnvägar (SJ) för bestridande av kostnader för de studerandes
rabatter skall överföras till åttonde huvudtiteln. Genom dessa rabatter har de
studerande kunnat resa billigare med tåg inom landet. De studerandes
reskostnader bör ses som en i huvudsak studiesocial fråga som hör nära
samman med de studerandes ekonomiska situation i övrigt. Mot denna
bakgrund anser departementschefen att det är lämpligt att medlen för
rabatterna får handhas av centrala studiestödsnämnden (CSN). Det bör
ankomma på regeringen att meddela närmare bestämmelser för CSN:s
disposition av medlen. Vidare anförs att under budgetåret 1986/87 bör med
hänsyn till den relativt korta förberedelsetiden medlen enbart användas till
fortsatta rabattåtgärder vid SJ. I fortsättningen bör CSN emellertid ges
relativt fria ramar inom vilka upphandling kan ske och avtal slutas med det
eller de trafikföretag som kan erbjuda de för de studerande gynnsammaste
villkoren. Huvudsyftet bör vara att minska reskostnaderna för studerande
som har en annan hemort än studieorten. Denna inriktning samverkar väl
med de övergripande utbildningspolitiska och studiesociala målsättningarna
att minska de geografiska hindrens betydelse för den enskildes val av
utbildning. Förslaget innebär att 65 milj. kr. överförs från sjätte till åttonde
huvudtiteln och att medlen beräknas under anslaget E 8.

SfU 1985/86:14

27

I motion Sf402 av Lars Werner m. fl. begärs att under förevarande anslag
ytterligare 15 milj. kr. anvisas avseende studeranderabatter vid SJ.

Såsom ovan framgår har chefen för kommunikationsdepartementet föreslagit
att de medel som för närvarande anvisas över sjätte huvudtiteln och
som disponeras av SJ för bestridande av kostnader för de studerandes
rabatter skall överföras till åttonde huvudtiteln. Ett belopp av 65 milj. kr.
föreslås därvid överfört. Utskottet tillstyrker propositionens förslag om
medelsöverföring. Någon ytterligare medelstilldélning till detta ändamål på
sätt som begärts i motion Sf402 kan utskottet av kostnadsskäl inte medverka
till. Motionen avstyrks följaktligen.

Ändringar i lagen (1981:691) om socialavgifter m. m.

Enligt 2 kap. 1 § lagen om socialavgifter utgår arbetsmarknadsavgift med för
närvarande 1,586 % och vuxenutbildningsavgift med för närvarande
0,264 %.

Arbetsmarknadsavgiften

I proposition 1985/86:100, bil. 12 föreslår chefen för arbetsmarknadsdepartementet
en höjning av dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen med 20
kr. till 335 kr. I syfte att finansiera denna höjning föreslås en höjning av
arbetsmarknadsavgiften med 0,3 procentenheter.

Lars Ulander m. fl. har i motion A276 föreslagit en höjning av dagpenningen
inom arbetslöshetsförsäkringen med 45 kr. till 360 kr., och med hänsyn
härtill har samma motionärer i motion Sf432 föreslagit en höjning av
arbetsmarknadsavgiften med 0,42 procentenheter. I motion A206 har Lars
Werner m. fl. föreslagit en höjning av dagpenningen med 85 kr. till 400 kr.
samt en höjning av arbetsmarknadsavgiften med 0,9 procentenheter. Karin
Söder m. fl. anför i motion A255 att dagpenningen bör höjas till 360 kr. men
att denna höjning bör finansieras på annat sätt än medelst avgiftshöjning, och
motionärerna yrkar således avslag på propositionens förslag om avgiftshöjning.
Även motionärerna i motion A266 av Alf Wennerfors m.fl. yrkar
avslag på propositionens förslag om höjning av avgiften och anser att en
höjning av dagpenningen bör finansieras på annat sätt. Sistnämnda motionärer
anser dock att högsta dagpenning bör utgå med 335 kr.

Arbetsmarknadsutskottet har i sitt yttrande 1985/86:2 y till socialförsäkringsutskottet
anfört följande. Utskottet avser att i sitt betänkande AU
1985/86:11 tillstyrka förslaget i motion A276 av Lars Ulander m. fl. om att
höja dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen till 360 kr. Arbetsmarknadsutskottet
har därvid förutsatt att finansiering sker enligt gällande
principer, dvs. till 65 % med avgiftsmedel (arbetsmarknadsavgiften) och till
35 % med budgetmedel. Med hänsyn härtill tillstyrker arbetsmarknadsutskottet
den höjning av arbetsmarknadsavgiften som föreslås i motion Sf432.

Socialförsäkringsutskottet har ingen annan uppfattning än vad som
kommit till uttryck i arbetsmarknadsutskottets yttrande. Utskottet tillstyrker
således bifall till motion Sf432 om höjning av arbetsmarknadsavgiften med

SfU 1985/86:14

28

0,42 procentenheter till 2,006 % och avstyrker därmed bifall till motionerna SfU 1985/86:14
A206, A255 och A266 i motsvarande delar.

V uxenutbildningsa vgiften

Såsom ovan framgår - under avsnittet E 5. Vuxenstudiestöd - har utskottet
tillstyrkt förslaget i motion Sf432 av Lars Ulander m. fl. om ökad medelstilldelning
till vuxenstudiestöd med 22 milj. kr. I syfte att finansiera ökningen av
medelstilldelning föreslås i nämnda motion en höjning av vuxenutbildningsavgiften
med 0,006 procentenheter.

Med hänsyn till att anslaget Vuxenstudiestöd m.m. i sin helhet är
avgiftsfinansierat tillstyrker utskottet den i motion Sf432 föreslagna höjningen
av vuxenutbildningsavgiften.

Utskottet behandlar i detta sammanhang slutligen motion Sf406 av Anita
Johansson m.fl., såvitt avser yrkande 2. Motionärerna anför att trots att
egenföretagare inte betalar någon vuxenutbildningsavgift får organisationer
såsom LRF, SHIO m. fl. medel för uppsökande verksamhet och studieorganisatörsutbildning
från anslaget Vuxenstudiestöd. Enligt motionärerna bör
även egenföretagare medverka till finansieringen av vuxenutbildningen, och
de begär ett tillkännagivande härom.

Såsom framhållits i motionen kan vissa organisationer för egenföretagare
få del av bl. a. medel för uppsökande verksamhet. Egenföretagare kan dock
inte söka timstudiestöd eller dagstudiestödets inkomstbidrag. För att vuxenutbildningsavgift
skall kunna tas ut av egenföretagare skulle en översyn av
det totala utnyttjandet av avgiftsmedlen krävas. Enligt vad utskottet erfarit
har diskussioner förts vid olika tillfällen med berörda företagarorganisationer
i syfte att nå en gemensam överenskommelse om ett avgiftsuttag.
Diskussionerna har dock hittills varit resultatlösa. Utskottet förutsätter att
arbetet med att nå en överenskommelse fortgår, och någon riksdagens åtgärd
med anledning av motion Sf406 i nu behandlad del är således inte påkallad.

Hemställan

Utskottet hemställer

Centrala studiestödsnämnden m. m.

1. att riksdagen beslutar att 31 700 000 kr. av de medel som tillfaller
statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1986/87
används för att delvis finansiera anslaget Centrala studiestödsnämnden
m. m.,

2. att riksdagen till Centrala studiestödsnämnden m. m. för budgetåret
1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 82 807 000 kr.,

3. beträffande suppleanter i vuxenutbildningsnämnderna
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sf420,

29

Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning av studiesocialt stöd

4. att riksdagen till Ersättning till vissa myndigheter för deras
handläggning av studiesocialt stöd för budgetåret 1986/87 anvisar ett
förslagsanslag av 12 520 000 kr.,

Studiehjälp m. m.

5. beträffande återbetalningspliktiga studiemedel

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sf403 och 1985/86:Sf426
yrkande 4,

6. beträffande avräkning av extra tillägg vid utbetalning av studiemedel att

riksdagen med anledning av motion 1985/86:Sf430 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om avräkning
av extra tillägg vid utbetalning av studiemedel,

7. att riksdagen till Studiehjälp m. m. för budgetåret 1986/87 anvisar
ett förslagsanslag av 1 576 445 000 kr.,

Studiemedel m. m.

8. beträffande höjning av studiemedlens totalbelopp m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sf426 yrkandena 1—3 och
1985/86:Sf427,

9. beträffande ändrade fribeloppsgränser

att riksdagen avslår motion 1985/86: Sf426 yrkande 10,

10. beträffande månadsutbetalning av studiemedel till studerande i
gymnasial utbildning

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med
avslag på motion 1985/86: Sf426 yrkande 11 godkänner vad som
förordats i propositionen om månadsutbetalning av studiemedel till
studerande i gymnasial utbildning,

11. beträffande betalningstillfällen för studiemedelsavgift m. m.
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sf425 och 1985/86:Sf426
yrkandena 9 och 13,

12. beträffande avgiftsgränsen för återbetalning m. m.
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sf426 yrkandena 5—8,

13. beträffande medelsanvisning till Studiemedel m. m.

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med
avslag på motionerna 1985/86:Sf426 yrkande 14 och 1985/86:Sf431
yrkande 1 till Studiemedel m. m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett
förslagsanslag av 4 728 290 000 kr.,

14. beträffande tidigare hemarbetande kvinnors möjligheter att
studera med hjälp av studiemedel

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sf346 yrkande 2 i motsvarande
del,

15. beträffande äktamakeprövning vid återbetalning av studiemedel
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sf428 yrkande 1,

SfU 1985/86:14

30

16. beträffande utvidgad rätt till studiemedel för studier utomlands
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sf405 och 1985/86:Sf431
yrkande 2,

Vuxenstudiestöd m. m.

17. beträffande tim- och dagstudiestödets nivå

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med
avslag på motionerna 1985/86:246 yrkande 5,1985/86:Sf406 yrkande 1
och 1985/86:Sf431 yrkandena 5—8 antar i propositionen framlagt
förslag till ny lydelse av 5 kap. 5 §, 6 kap. 7 och 11 §§ studiestödslagen
(1973:349),

18. beträffande medelsanvisning till Vuxenstudiestöd m. m.

att riksdagen med anledning av propositionen i motsvarande del och
med bifall till motion 1985/86 :Sf432 yrkande 2 samt med avslag på
motion 1985/86:Sf431 yrkandena 4, 9, 11 och 12 dels godkänner att
816 800 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften
för budgetåret 1986/87 används för att finansiera
anslaget Vuxenstudiestöd m. m., dels till Vuxenstudiestöd m.m. för
budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 816 800 000 kr.,

19. beträffande det differentierade vuxenstudiestödet m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1985/86: Sf346 yrkande 2 i motsvarande
del, 1985/86:Sf407 och 1985/86:Sf414,

20. beträffande den övre åldersgränsen för det särskilda vuxenstudiestödet att

riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med
avslag på motionerna 1985/86:Sf412 och 1985/86:Sf415 yrkande 2
antar i propositionen framlagt förslag till ny lydelse av 7 kap. 5 §
studiestödslagen (1973:349),

21. beträffande de studerandes ställning vid viss kursgård i studiestödshänseende att

riksdagen avslår motion 1985/86:Sf423,

22. beträffande försöksverksamhet med vidgad rätt till kollektiv
ansökan

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med
avslag på motionerna 1985/86:Sf411, 1985/86:Sf430 yrkande 3 och
1985/86:Sf431 yrkande 10 godkänner vad som i propositionen förordats
om en tvåårig försöksverksamhet med ett utvidgat kollektivt
ansökningsförfarande för dagstudiestödens internatbidrag,

23. att riksdagen dels godkänner vad som i propositionen förordats
om en tvåårig försöksverksamhet med friare resursutnyttjande inom
vuxenstudiestödsområdet, dels antar i propositionen framlagt förslag
till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) i vad lagförslaget inte
berörts under momenten 17 och 20 ovan,

24. beträffande förenklade regler inom vuxenstudiestödet

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sf408, 1985/86:Sf409 i motsvarande
del och 1985/86:Sf416 yrkande 2,

SfU 1985/86:14

31

25. beträffande fördelningen av vuxenstudiestöd
att riksdagen avslår motion 1985/86: Sf415 yrkande 3,

26. beträffande särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sf401, 1985/86:Sf409 i motsvarande
del, 1985/86:Sf416 yrkande 1 och 1985/86:Sf422,

Timersättning vid vissa vuxenutbildningar

27. beträffande timersättning vid vissa vuxenutbildningar

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med
avslag på motion 1985/86:Sf431 yrkandena 13—15 dels godkänner att
49 400 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften
för budgetåret 1986/87 används för att finansiera
delar av anslaget Timersättning vid vissa vuxenutbildningar, dels till
Timersättning vid vissa vuxenutbildningar för budgetåret 1986/87
anvisar ett förslagsanslag av 188 500 000 kr.,

28. beträffande ersättning för restid i anslutning till timersättning vid
vissa vuxenutbildningar

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sf410,

Avskrivning av vissa studielån

29. att riksdagen till Kostnader för avskrivning av vissa studielån
med statlig kreditgaranti för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag
av 100 000 kr.,

Bidrag till vissa studiesociala ändamål

30. beträffande statsbidraget till studerandehälsovården

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del avslår
motionerna 1985/86:Sf419, 1985/86:Sf421 och 1985/86:Sf431 yrkande
16,

31. beträffande studielitteratur till synskadade elever

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sf418 och 1985/86:Sf424,

32. att riksdagen medger att regeringen lämnar talboks- och
punktskriftsbiblioteket det beställningsbemyndigande om 2 300 000
kr. för budgetåret 1987/88 som förordats i propositionen,

33. beträffande studeranderabatter

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del avslår
motion 1985/86 :Sf402,

34. att riksdagen till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för
budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 78 040 000 kr.,

Ändringar i lagen om socialavgifter m. m.

35. beträffande ändringar i lagen om socialavgifter

att riksdagen med anledning av propositionen i motsvarande del och
med bifall till motion 1985/86:Sf432 yrkande 1 samt med avslag på

SfU 1985/86:14

32

motionerna 1985/86:A206 yrkande 5, 1985/86:A255 yrkande 11 och
1985/86:A266 yrkande 10 antar det av utskottet i bilaga 4 framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,

36. beträffande vuxenutbildningsavgift för egenföretagare
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sf406 yrkande 2.

Stockholm den 20 mars 1986

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Doris Håvik

Närvarande: Doris Håvik (s), Nils Carlshamre (m), Ralf Lindström (s),
Karin Israelsson (c), Gullan Lindblad (m), Lena Öhrsvik (s), Nils-Olof
Gustafsson (s), Kenth Skårvik (fp), Siri Häggmark (m), Ingegerd Elm (s),
Rune Backlund (c), Margo Ingvardsson (vpk), Eva Johansson (s), Barbro
Sandberg (fp) och Ingegerd Anderlund (s).

Reservationer

1. Återbetalningspliktiga studiemedel (mom. 5)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”När
riksdagen” och slutar med ”yrkande 4.” bort ha följande lydelse:

Hösten 1983 ändrades reglerna för gymnasiestuderandes rätt till studiemedel.
Därefter kan ungdomar under 20 år låna pengar för gymnasie- eller
folkhögskolestudier endast om mycket speciella skäl föreligger. Principen
var riktig, nämligen att ingen skall behöva låna till gymnasiestudier utan den
utbildningsnivån bör alla garanteras utan skuldsättning. I praktiken blev det
dock så att vissa ungdomar tvingades hoppa av sina studier och andra har inte
kunnat börja studera. Möjligheten att kunna finansiera studierna har
saknats. Detta har drabbat speciellt ungdomar i glesbygd och på mindre
orter. De ungdomarna är ofta tvingade att flytta för att kunna gå på
gymnasiet. En del gymnasielinjer finns bara på några få orter, och flertalet av
eleverna vid dessa linjer tvingas därför att studera utanför hemorten.
Studiebidraget räcker inte till för att finansiera eget boende. En del elever
kan få pengar hemifrån, men inte alla - framför allt inte de som kommer från
arbetarhem. Med hänsyn till att många gymnasiestuderande är myndiga bör
de som andra myndiga människor själva få ta ansvar för sin försörjning. Det
finns många ungdomar mellan 18 och 20 år som vill utbilda sig på
folkhögskola. De skall givetvis ha möjlighet att göra detta utan ekonomiska
hinder. Det är inte vettigt att behöva vänta tills man fyllt 20 år för att börja
eller avsluta en utbildning. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att
alla studerande över 18 års ålder skall ha rätt till studiemedel. Vad utskottet
med bifall till motion Sf426 yrkande 4 således anfört bör ges regeringen till
känna. Härigenom blir även motion Sf403 tillgodosedd.

SfU 1985/86:14

33

3 Riksdagen 1985/86.11 sami. Nr 14

dels att utskottet under moment 5 bort hemställa

5. beträffande äterbetalningspliktiga studiemedel
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf426 yrkande 4 och med
anledning av motion 1985/86:Sf403 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

2. Höjning av studiemedlens totalbelopp m. m. (mom. 8)

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Utskottet är”
och slutar med ”studiemedelssystemet genomförs.” bort ha följande lydelse:
I avvaktan på att ett nytt studiefinansieringssystem kan träda i kraft måste
enligt utskottets mening vissa förbättringar göras inom ramen för nuvarande
system. Utskottet förordar därvid en höjning av studiemedelsnivån till
148 % av basbeloppet fr. o. m. den 1 juli 1986 i enlighet med vad som
föreslagits i motion Sf427. Några ytterligare förbättringar av studiemedlen på
sätt som förordats i motion Sf426 kan utskottet däremot inte medverka till.

dels att utskottet under moment 8 bort hemställa

8. beträffande höjning av studiemedlens totalbelopp m. m.
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf427 och med avslag på
motion 1985/86:Sf426 yrkandena 1—3 antar följande såsom Reservanternas
förslag betecknade

Förslag till
Lagom ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 13 och 24 §§ studiestödslagen (1973:349)
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

4 kap.

13 §

Studiemedel utgår med 8,06 pro- Studiemedel utgår med 8,22 procent
av basbeloppet för varje hel, cent av basbeloppet för varje hel,

sammanhängande tidsperiod för vil- sammanhängande tidsperiod för vilken
den studerande har rätt till stu- ken den studerande har rätt till studiemedel.
Tidsperioden skall omfat- diemedel. Tidsperioden skall omfatta
för heltidsstuderande 15 och för ta för heltidsstuderande 15 och för

deltidsstuderande 30 dagar. deltidsstuderande 30 dagar.

Vad som sägs i första stycket gäller endast om ej annat följer av 14,16,17,
19, 22 eller 25 §.

24 §

I studiemedel ingår studiebidrag. Barntillägg utgår dock endast i form av
äterbetalningspliktiga studiemedel.

För varje hel, sammanhängande För varje hel, sammanhängande

tidsperiod om 15 dagar för heltids- tidsperiod om 15 dagar för heltidsstuderande
och om 30 dagar för studerande och om 30 dagar för

deltidsstuderande utgör studiebidra- deltidsstuderande utgör studiebidra -

SfU 1985/86:14

34

Nuvarande lydelse

Reservanternas förslag

SfU 1985/86:14

get 121 kronor. Om studiemedlen
för denna tidsperiod enligt 10, 13,
16, 17, 19 och 21-23 §§ utgår med
lägre belopp än 8,06 procent av
basbeloppet utgör studiebidraget
dock endast så stor del av 121 kronor
som svarar mot förhållandet mellan
det belopp som utgår och 8,06 procent
av basbeloppet.

Utgående studiemedel utgör i första
återbetalningspliktiga studiemedel.

get 121 kronor. Om studiemedlen
för denna tidsperiod enligt 10, 13,
16, 17, 19 och 21-23 §§ utgår med
lägre belopp än 8,22 procent av
basbeloppet utgör studiebidraget
dock endast så stor del av 121 kronor
som svarar mot förhållandet mellan
det belopp som utgår och 8,22 procent
av basbeloppet.

hand studiebidrag. Återstoden utgör

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

3. Höjning av studiemedlens totalbelopp, ändrade
fribeloppsgränser, månadsutbetalning av studiemedel till
studerande i gymnasial utbildning, avgiftsgränsen för
återbetalning m. m. och medelsanvisning till Studiemedel
m. m. (mom. 8-10och 12—13)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 14 med ”Utskottet är”
och slutar på s. 15 med ”och Sf427.” bort ha följande lydelse:

De eventuella förändringar som studiemedelskommittén kan komma att
föreslå kan de studerande troligen inte få del av förrän tidigast studieåret
1988/89. Utskottet anser inte att detta är tillfredsställande utan åtgärder
måste vidtas redan nu för att förbättra de studerandes försörjningsvillkor.

Ett flertal beräkningar visar att studiemedlens totalbelopp ligger på alltför
låg nivå. En omedelbar höjning av totalbeloppet är därför nödvändig, och
utskottet förordar en höjning till 155 % av basbeloppet. Enligt utskottets
mening är det vidare angeläget med omedelbara förändringar även beträffande
andra delar inom studiemedelssystemet. Detta gäller bl. a. bidragsdelens
andel av totalbeloppet, som i dag bara är 7,4 %. Den bör snarast
återställas till 25 % av totalbeloppet. Vidare bör barntillägget göras om till
ett bidrag.

Propositionens förslag om en övergång till månadsutbetalning av studiemedel
till studerande i gymnasial utbildning avvisar utskottet, som anser
att studiemedel även fortsättningsvis skall utbetalas två gånger per termin.

Vad gäller = utskottet på grund av vårdbidrag.

Beträffande fribeloppsgränsema anser utskottet att dessa endast skall
omfatta den faktiska studieperioden och således att inkomster från perioder
mellan terminer, t. ex. jul- och sommaruppehåll, inte skall påverka fribeloppet.

Såsom inledningsvis = utskottet i frågan. När det gäller

återbetalningsreglerna i övrigt anser utskottet att dessa snarast bör ändras

enligt följande. Äktamakeprövningen bör avskaffas vid fastställande av 35

avgiftsunderlaget. Gränsen för återbetalning bör baseras på medianlönen för
heltidsarbetande inom TCO-kollektivet, och inkomster på den nivån eller
under skall ej medföra återbetalningsskyldighet. Vidare bör successiv uppoch
nedtrappning av gränsen ske. För de år som den skuldsatte inte har en
inkomst motsvarande medianlönen för TCO-kollektivet bör studiemedelsavgiften
avskrivas. Slutligen bör återbetalningsplikten återinträda först när den
egna inkomsten når över medianlönen för heltidsarbetande inom TCOkollektivet.

Regeringen bör snarast framlägga förslag om de förbättringar inom
studiemedelssystemet som utskottet förordat. I syfte att finansiera dessa
förbättringar tillstyrker utskottet förslaget i motion Sf426 att - utöver
propositionens förslag - ytterligare 405 400 000 kr. anvisas under anslaget
Studiemedel m. m.

dels att utskottet under moment 8 bort hemställa

8. beträffande höjning av studiemedlens totalbelopp m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf426 yrkandena 1-3 och
med anledning av motion 1985/86:Sf427 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfort,

dels att utskottet under moment 9 bort hemställa

9. beträffande ändrade fribeloppsgränser

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf426 yrkande 10 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

dels att utskottet under moment 10 bort hemställa

10. beträffande månadsutbetalning av studiemedel till studerande i
gymnasial utbildning

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf426 yrkande 11 och med
avslag på propositionen i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

dels att utskottet under moment 12 bort hemställa

12. beträffande avgiftsgränsen för återbetalning m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf426 yrkandena 5—8 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

dels att utskottet - under förutsättning av bifall till reservantens förslag under
momenten 8—10 och 12 ovan - under moment 13 bort hemställa

13. beträffande medelsanvisning till Studiemedel m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf426 yrkande 14 och med
anledning av propositionen i motsvarande del och motion 1985/
86:Sf431 yrkande 1 till Studiemedel m. m. för budgetåret 1986/87
anvisar ett förslagsanslag av 5 133 690 000 kr.,

4. Ändrade fribeloppsgränser (mom. 9)

Nils Carlshamre (m), Gullan Lindblad (m), Kenth Skårvik (fp), Siri
Häggmark (m) och Barbro Sandberg (fp) anser

SfU 1985/86:14

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Fribelopps -

36

gränserna vid” och slutar med ”ökad medelsanvisning.” bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening inskränker fribeloppsreglerna på ett onödigt sätt
de studerandes möjligheter till extrainkomster på fritiden. De ger även stora
marginaleffekter. Kraven på en given studietakt är enligt utskottet tillräckliga
för att förhindra att extraarbetet tar för stor del av den studerandes tid.
Utskottet förordar därför en höjning av fribeloppsgränserna fr. o. m. nästa
budgetår, och i syfte att finansiera en sådan höjning tillstyrker utskottet
förslaget i motion Sf431 om ökad medelsanvisning med 10 milj. kr.
Regeringen bör lägga fram förslag i enlighet med det anförda.

dels att utskottet under moment 9 bort hemställa

9. beträffande ändrade fribeloppsgränser
att riksdagen med anledning av motion 1985/86: Sf426 yrkande 10 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Medelsanvisning till studiemedel (morn. 13)

Nils Carlshamre (m), Gullan Lindblad (m), Kenth Skårvik (fp), Siri
Häggmark (m) och Barbro Sandberg (fp) anser - under förutsättning av bifall
till reservation 4 - att utskottet under moment 13 bort hemställa

13. beträffande medelsanvisning till Studiemedel m. m.
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf431 yrkande 1 och med
anledning av propositionen i motsvarande del och med avslag på
motion 1985/86:Sf426 yrkande 14 till Studiemedel m. m. förbudgetåret
1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 4 738 290 000 kr.,

6. Aktamakeprövning vid återbetalning av studiemedel (mom.
15)

Nils Carlshamre (m), Gullan Lindblad (m), Kenth Skårvik (fp), Siri
Häggmark (m) och Barbro Sandberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”1 direktiven”
och slutar med ”yrkande 1.” bort ha följande lydelse:

I direktiven till studiemedelskommittén har, såsom inledningsvis nämnts,
särskilt betonats vissa områden som kommittén bör ta upp. Det gäller bl. a.
hänsynstagande till makes ekonomi vid återbetalning av studiemedel. Enligt
utskottets mening bör principen om individens rätt till ekonomisk självständighet
gälla även inom studiestödsområdet. Med hänsyn härtill förutsätter
utskottet att kommitténs arbete leder fram till förslag om att äktamakeprövning
vid återbetalning av studiemedel avskaffas.

dels att utskottet under moment 15 bort hemställa

15. beträffande aktamakeprövning vid återbetalning av studiemedel
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf428 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

SfU 1985/86:14

37

4 Riksdagen 1985/86.11 sami Nr 14

7. Utvidgad rätt till studiemedel för studier utomlands (mom.
16)

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Utskottet,
som” och slutar med ”yrkande 2." bort ha följande lydelse:

Möjligheten att få svenskt studiestöd för studier utomlands är enligt
utskottets mening alltför restriktiv. Utskottet anser att internationella
kontakter i form av studier utomlands är betydelsefulla. Studiestöd för
sådana studier bör därför kunna utgå efter i princip samma regler som gäller
för studier här i Sverige. Det anförda bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under moment 16 bort hemställa

16. beträffande utvidgad rätt till studiemedel för studier utomlands
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf431 yrkande 2 och med
anledning av motion 1985/86:Sf405 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

8. Utvidgad rätt till studiemedel för studier utomlands (mom.
16)

Kenth Skårvik och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Utskottet,
som” och slutar med "yrkande 2." bort ha följande lydelse:

I dag är möjligheterna att erhålla studiemedel från Sverige för studier vid
icke-nordiskt lärosäte små. Det är främst när det gäller s. k. bristutbildning,
dvs. sådan utbildning som inte ges i Sverige eller som inte har tillräckligt antal
platser i förhållande till uppskattat arbetsmarknadsbehov, som studiemedel
för studier i utomnordiska länder kan erhållas. Enligt utskottets mening är
det viktigt att - som ett led i internationaliseringsarbetet - förbättra
möjligheterna att bedriva högre studier utomlands. Regeringen bör därför
framlägga förslag till nya regler som underlättar för studerande att få
studiemedel för studier utomlands.

dels att utskottet under moment 16 bort hemställa

16. beträffande utvidgad rätt till studiemedel för studier utomlands
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf405 och med anledning
av motion 1985/86:Sf431 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

9. Tim- och dagstudiestödets nivå och medelsanvisningen till
vuxenstudiestöd m. m. (mom. 17 och 18)

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med "Utskottet
har" och slutar med "om socialavgifter.” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det nödvändigt att genomföra besparingar även inom
vuxenstudiestödsområdet. Förslaget i motion Sf431 innebär att ytterligare

SfU 1985/86:14

38

156,8 milj. kr. av vuxenutbildningsavgiftsmedlen kan tillföras anslaget C 4.
Bidrag till studieförbunden och i motsvarande mån avlasta statsbudgeten.
Återstående utrymme för vuxenstudiestöd bör fördelas på 14 200 särskilda
vuxenstudiestöd, 13 000 dagstudiestöd och 15 OOOtimstudiestöd. Inkomstbidraget
inom dagstudiestödet bör utgå med 240 kr. per dag och timstudiestödet
med 40 kr. per timme. För uppsökande verksamhet på arbetsplatser samt
för planering m. m. av uppsökande verksamhet och utbildning av fackliga
studieorganisatörer bör anvisas tillhopa 7 milj. kr. med hänsyn till att dessa
ändamål under senare år har åtnjutit ett betydande stöd. De uppdämda
behov av kontakt och påverkan som kan ha förelegat bör därför i inte ringa
utsträckning nu vara tillgodosedda.

dels att utskottet under momenten 17 och 18 bort hemställa

17. beträffande tim- och dagstudiestödets nivå
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf431 yrkandena 5-8 och
med anledning av propositionen i motsvarande del samt med avslag på
motionerna 1985/86:246 yrkande 5 och 1985/86:Sf406 yrkande 1
dels antar följande såsom Reservanternas förslag betecknade lydelse
av 5 kap. 5 § och 6 kap. 7 § studiestödslagen (1973:349)

Regeringens förslag Reservanternas förslag

5 kap.

5 §

Timstudiestöd utgör 42 kronor för Timstudiestöd utgör 40 kronor för

studietimme enligt 3 § första stycket studietimme enligt 3 § första stycket

1 och för timme enligt 3 § första 1 och för timme enligt 3 § första

stycket 2. stycket 2.

6 kap.

7 §

Inkomstbidrag utgör 252 kronor Inkomstbidrag utgör 240 kronor

för varje dygn. för varje dygn.

Internatbidrag utgör 210 kronor för varje dygn.

dels antar i propositionen framlagt förslag till ny lydelse av 6 kap. 11 §
samma lag.

18. beträffande medelsanvisning till Vuxenstudiestöd m. m.
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf431 yrkandena 4, 9, 11
och 12 samt med anledning av propositionen i motsvarande del och
med avslag på motion 1985/86:Sf432 yrkande 2 dels godkänner att
638 000 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften
för budgetåret 1986/87 används för att finansiera
anslaget Vuxenstudiestöd m.m., dels till Vuxenstudiestöd m.m. för
budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 638 000 000 kr.,

SfU 1985/86:14

39

10. Medelsanvisning till Vuxenstudiestöd m. m. (mom. 18)
Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Vad gäller”
och slutar med ”om socialavgifter.” bort ha följande lydelse:

Vad gäller frågan om de särskilda vuxenstudiestöden och deras beloppsmässiga
koppling till utbildningsbidragen vill utskottet anföra följande.
Arbetsmarknadsutskottets c-ledamöter har i en reservation till betänkandet
AU 1985/86:11 ansett att det - i avvaktan på partsöverläggningar om
ersättningarna vid arbetslöshet - bör anstå med att ta ställning till utbildningsbidragens
belopp. Med hänsyn härtill anser utskottet att det nu saknas
anledning att tillstyrka förslaget i motion Sf432 om ökad medelstilldelning till
vuxenstudiestöd.

dels att utskottet under moment 18 bort hemställa

18. beträffande medelsanvisning till Vuxenstudiestöd
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med
avslag på motionerna 1985/86:Sf431 yrkandena 4, 9, 11 och 12 och
1985/86:Sf432 yrkande 2 dels godkänner att 794 800 000 kr. av de
medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för
budgetåret 1986/87 används för att finansiera anslaget Vuxenstudiestöd
m. m., dels till Vuxenstudiestöd m. m. för budgetåret 1986/87
anvisar ett reservationsanslag av 794 800 000 kr.,

11. Försöksverksamhet med vidgad rätt till kollektiv ansökan
(mom. 22)

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”Frågan om”
och slutar med ”och Sf411.” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är kollektiv rekvirering av studiestöd över huvud
taget en dålig konstruktion. Med sådan kollektiv ansökan är risken stor att
syftet med vuxenstudiestödet inte uppnås eftersom de i en grupp ingående
individernas utbildningsbakgrund sannolikt är mycket skiftande. Hela frågan
om kollektiv rekvirering bör därför bli föremål för omprövning, och utskottet
avstyrker propositionens förslag om en tvåårig försöksverksamhet med
vidgad rätt till kollektiv ansökan.

dels att utskottet under moment 22 bort hemställa

22. beträffande försöksverksamhet med vidgad rätt till kollektiv
ansökan

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf431 yrkande 10 dels
avslår det i propositionen framlagda förslaget om en tvåårig försöksverksamhet
med ett utvidgat kollektivt ansökningsförfarande för
dagstudiestödens internatbidrag, dels avslår motionerna 1985/
86:Sf411 och 1985/86:Sf430 yrkande 3,

SfU 1985/86:14

40

12. Försöksverksamhet med vidgad rätt till kollektiv ansökan
(mom. 22)

Karin Israelsson (c), Kenth Skårvik (fp), Rune Backlund (c) och Barbro
Sandberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”Frågan om”
och slutar med ”och Sf411.” bort ha följande lydelse:

Frågan om en utvidgad rätt att söka tim- och dagstudiestöd kollektivt har
tidigare behandlats av utskottet. I sitt av riksdagen godkända betänkande
SfU 1982/83:19 förutsatte utskottet att regeringen skulle pröva om det utan
större svårigheter gick att utvidga rätten att göra kollektiva ansökningar till
att avse även De Handikappades Riksförbund (DHR) och Handikappförbundens
Centralkommitté (HCK). Med hänsyn härtill är utskottet positivt
till att regeringen nu föreslagit en försöksverksamhet med vidgad rätt till
kollektiv ansökan. Såsom framgår av utskottets ovan redovisade uttalande
avsåg utskottet dock att sådan möjlighet endast skulle gälla för handikapporganisationerna.
Enligt utskottets mening bör- med hänsyn till de begränsade
ekonomiska resurser som står till förfogande för vuxenstudiestödet -dagstudiestödens internatbidrag inte utgå till ålderspensionärer. Utskottet
förutsätter att ålderspensionärer för sin studieverksamhet i stället kan erhålla
stöd från t. ex. studieförbund. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker
propositionens förslag om försöksverksamhet med vidgad rätt till kollektiv
ansökan såvitt gäller handikapporganisationer och avstyrker förslaget såvitt
gäller pensionärsorganisationer. Vad slutligen gäller frågan om rätten till
kollektiv ansökan även skall avse Förbundet mot läs- och skrivsvårigheter
(FMLS) anser utskottet att försöksverksamheten med nu föreslagna organisationer
bör komma i gång och utvärderas innan man överväger att utvidga
rätten till ytterligare grupper. Utskottet vill i detta sammanhang påpeka att
många av de studerande som FMLS arbetar för bör ha möjligheter att delta i
grundvux, vilket ger en förmånligare ersättning.

dels att utskottet under moment 22 bort hemställa

22. beträffande försöksverksamhet med vidgad rätt till kollektiv
ansökan

att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Sf430 yrkande 3 och med
anledning av propositionen samt med avslag på motionerna 1985/
86:Sf411 och 1985/86:Sf431 yrkande lOsom sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om en tvåårig försöksverksamhet med
ett utvidgat kollektivt ansökningsförfarande för dagstudiestödens
internatbidrag,

13. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar (mom. 27)

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med ”Utskottet,
som” och slutar med ”motsvarande delar.”.bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan i reservation 9 föreslagit att timstudiestödet skall utgå
med 40 kr. i timmen. I överensstämmelse härmed bör även den högre
timersättningen vid vissa vuxenutbildningar bestämmas till 40 kr. i timmen.

SfU 1985/86:14

41

Härigenom kan anslaget minskas med 7,5 milj. kr. och motsvarande medel i
besparingssyfte tillföras anslaget C 4. Bidrag till studieförbunden i enlighet
med vad som anförts i reservation 9.

dels att utskottet under moment 27 bort hemställa

27. beträffande timersättning vid vissa vuxenutbildningar
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf431 yrkandena 13-15
och med anledning av propositionen i motsvarande del dels godkänner
att 41 900 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom
vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1986/87 används för att
finansiera delar av anslaget Timersättning vid vissa vuxenutbildningar,
dels till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar för budgetåret
1986/87 anvisar ett förslagsanslag om 181 000 000 kr.,

14. Statsbidraget till studerandehälsovården (mom. 30)

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ”1 likhet” och
på s. 26 slutar med ”yrkande 16.” bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till att studerandehälsovårdens kostnader i huvudsak består
av lönekostnader bör enligt utskottets mening en större uppräkning göras av
statsbidraget än vad som föreslagits i propositionen. Utskottet anser det
därvid rimligt med en uppräkning av anslagsposten med 5 % för att den
beslutade ambitionsnivån inte skall sänkas.

dels att utskottet under moment 30 bort hemställa

30. beträffande statsbidraget till studerandehälsovården
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf431 yrkande 16 och med
anledning av propositionen i motsvarande del och motionerna 1985/
86:Sf419 och 1985/86:Sf421 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

15. Statsbidraget till studerandehälsovården (mom. 30)

Karin Israelsson (c), Rune Backlund (c) och Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ”1 likhet” och
på s. 26 slutar med ”yrkande 16.” bort ha följande lydelse:

I propositionen föreslås en uppräkning av anslaget med 3 % vilket
motsvarar en förväntad prisökning. Det verkliga förhållandet är emellertid
att 80 % av studerandehälsovårdens kostnader består av löner och lönebikostnader.
Det nya statsbidraget måste mot denna bakgrund räknas upp med
såväl löne- som prisökningar. Enligt utskottets mening bör den sammanlagda
uppräkningen ske med 7,1 % innebärande ett statsbidrag på 6 940 000 kr.
En lägre uppräkning skulle nämligen innebära att kostnaderna övervältras på
en ekonomiskt svag grupp, studenterna, som redan tar ett mycket stort
ekonomiskt ansvar för studerandehälsovårdens drift.

SfU 1985/86:14

42

dels att utskottet under moment 30 bort hemställa

30. beträffande statsbidraget till studerandehälsovården
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Sf419 och 1985/
86:Sf421 och med anledning av propositionen i motsvarande del och
motion 1985/86:Sf431 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

16. Studeranderabatter (mom. 33)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med ”Såsom ovan”
och slutar med ”avstyrks följaktligen.” bort ha följande lydelse:

Av förslaget i budgetpropositionens bilaga 8 framgår att SJ i sin anslagsframställning
efter omräkning anser sig behöva 105 milj. kr. för pensionärsoch
studeranderabatterna. Chefen för kommunikationsdepartementet föreslår
likväl en sänkning i jämförelse med framställningen till totalt 90 milj. kr.
Detta synes drabba de studerandes rabatter som nu genom en kringgående
rörelse skall erhålla något slags kompensation via utbildningsdepartementets
budget i framtiden. Utskottet är inte berett att medverka till ytterligare
försämringar för de studerande och föreslår därför att beloppet uppräknas
med 15 milj. kr. i förhållande till propositionens förslag.

dels att utskottet under moment 33 bort hemställa

33. beträffande studeranderabatter

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf402 och med anledning
av propositionen i motsvarande del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

17. Bidrag till vissa studiesociala ändamål (mom. 34)

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Siri Häggmark (alla m) anser - under
förutsättning av bifall till reservation 14- att utskottet under moment 34 bort
hemställa

34. att riksdagen till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för
budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 78 170 000 kr.,

18. Bidrag till vissa studiesociala ändamål (mom. 34)

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser - under förutsättning av
bifall till reservation 15 - att utskottet under moment 34 bort hemställa

34. att riksdagen till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för
budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 78 306 000 kr.,

SfU 1985/86:14

43

19. Bidrag till vissa studiesociala ändamål (mom. 34)

SfU 1985/86:14

Margo Ingvardsson (vpk) anser - under förutsättning av bifall till reservationerna
15 och 16 - att utskottet under moment 34 bort hemställa

34. att riksdagen till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för
budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 93 306 000 kr.,

20. Ändringar i lagen om socialavgifter (mom. 35)

Nils Carlshamre (m), Karin Israelsson (c), Gullan Lindblad (m), Siri
Häggmark (m) och Rune Backlund (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med "Arbetsmarknadsutskottet
har” och på s. 29 slutar med "motsvarande delar.” bort ha
följande lydelse:

Ställningstagandet till förslagen om arbetsmarknadsavgiften hänger direkt
samman med de frågor som arbetsmarknadsutskottet berett om arbetslöshetsersättningar
och utbildningsbidrag samt de finansieringsfrågor som
aktualiserats i samband härmed. 1 två reservationer (m) resp. (c) till
betänkandet AU 1985/86:11 föreslås att förbättringar av dessa ersättningar
finansieras på annat sätt än som förutsatts i budgetpropositionen och i
motioner från socialdemokrater och vpk. Mot denna bakgrund avstyrks en
höjning av arbetsmarknadsavgiften.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med "Såsom ovan”
och slutar med "av vuxenutbildningsavgiften.” bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan avstyrkt förslaget i motion Sf432 om ökad medelstilldelning
till vuxenstudiestöd. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet även den
i motionen föreslagna höjningen av vuxenutbildningsavgiften.

dels att utskottet under moment 35 bort hemställa

35. beträffande ändringar i lagen om socialavgifter

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86: A255 yrkande 11 och
1985/86: A266 yrkande 10 samt med avslag på propositionen i motsvarande
del och motionerna 1985/86:Sf432 yrkande 1 och 1985/86:A206
yrkande 5 avslår det i propositionen framlagda förslaget till lag om
ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,

21. Ändringar i lagen om socialavgifter (mom. 35)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med "Arbetsmarknadsutskottet
har” och på s. 29 slutar med "motsvarande delar." bort ha
följande lydelse:

Ställningstagandet till förslagen om arbetsmarknadsavgiften hänger direkt
samman med de frågor som arbetsmarknadsutskottet berett om arbetslöshetsersättningar
och utbildningsbidrag samt de finansieringsfrågor som
aktualiserats i samband härmed. I en reservation (vpk) till betänkandet AU
1985/86:11 tillstyrks förslagen i motion 1985/86:A206 av Lars Werner m. fl.

(vpk), däribland att höja dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen till SfU 1985/86:14
400 kr. per dag. Därvid har förutsatts att finansieringen sker med en höjd
arbetsmarknadsavgift. Mot den bakgrunden tillstyrks den höjning av avgiften
med 0,9 procentenheter som föreslås i motion A206.

dels att utskottet under moment 35 bort hemställa

35. beträffande ändringar i lagen om socialavgifter
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:A206 yrkande 5 och med
anledning av propositionen i motsvarande delar och motion 1985/

86:Sf432 yrkande 1 samt med avslag på motionerna 1985/86:A255
yrkande 11 och 1985/86:A266 yrkande 10 antar följande såsom
Reservantens förslag betecknade

Förslag till
Lagom ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § lagen (1981:691) om socialavgifter
skall ha följande lydelse.

Propositionens förslag Reservantens förslag

2 kap.

1 §

En arbetsgivare skall på det avgiftsunderlag som anges i 3-5 §§ för varje år
betala

1. sjukförsäkringsavgift med 9,30 procent,

2. folkpensionsavgift med 9,45 procent,

3. tilläggspensionsavgift efter den procentsats som anges i särskild lag,

4. delpensionsavgift med 0,50 procent,

5. barnomsorgsavgift med 2,20 procent,

6. arbetsskadeavgift med 0,60 procent,

7. arbetsmarknadsavgift 7. arbetsmarknadsavgift

med 1,886 procent, med 2,486 procent,

8. arbetarskyddsavgift med 0,35 procent,

9. vuxenutbildningsavgift 9. vuxenutbildningsavgift

med 0,264 procent, med 0,270 procent,

10. lönegarantiavgift med 0,20 procent.

Arbetsgivare som avses i 1 kap. 2 § andra stycket skall dock betala endast
tilläggspensionsavgift.

Staten betalar inte arbetsskadeavgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om avgifter som avser tid före ikraftträdandet.

Särskilt yttrande

Ändringar i lagen om socialavgifter

Kenth Skårvik och Barbro Sandberg (båda fp) anför:

När det gäller finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen har folkpartiet i
sin partimotion 1985/86: A259, vilken behandlas av arbetsmarknadsutskottet

i betänkande AU 1985/86:11, principiellt uttalat sig för att egenavgifterna till
försäkringen bör höjas och att arbetsgivarnas ansvar för finansieringen ökas.
Därmed avses att skapa incitament för arbetsmarknadens parter att sluta
löneavtal som inte är inflationsdrivande och inte heller skapar arbetslöshet. I
enlighet med detta resonemang har vi godtagit en höjning av arbetsmarknadsavgiften
samtidigt som vi har begärt ett ändrat statsbidragssystem när
det gäller arbetslöshetskassorna som bl. a. innebär höjda avgifter för
medlemmarna.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande
1985/86:2 y

om höjning av arbetsmarknadsavgiften

Till socialförsäkringsutskottet

Socialförsäkringsutskottet har berett arbetsmarknadsutskottet tillfälle att
yttra sig över yrkande 1 i motion 1985/86:Sf432 av Lars Ulander m. fl. (s) om
ändring i lagen om socialavgifter. I yrkandet begärs höjningar av arbetsmarknadsavgiften
och vuxenutbildningsavgiften. I detta yttrande behandlar
arbetsmarknadsutskottet endast den föreslagna höjningen av arbetsmarknadsavgiften.

Enligt 2 kap. 1 § lagen om socialavgifter utgår arbetsmarknadsavgiften för
närvarande med 1,586 % på lönesumman. Förslag om denna avgift har
förutom i den ovannämnda motionen lagts fram även i årets budgetproposition
och i tre andra, till arbetsmarknadsutskottet hänvisade motioner. De
aktuella förslagen och deras innebörd framgår av följande sammanställning:

Prop. 1985/86:100 bil. 12 (arbets- höjning av avgiften med 0,3 %
marknadsdepartementet)

motion 1985/86:A206, yrk. 5 av
Lars Werner m.fl. (vpk)

motion 1985/86:Sf432, yrk.l av
Lars Ulander m.fl. (s)

motion 1985/86:A255, yrk. 11 av
Karin Söder m.fl. (c)

motion 1985/86:A266, yrk. 10 av
Alf Wennerfors m. fl. (m)

höjning av avgiften med 0,9 %
höjning av avgiften med 0,42 %

avslag på regeringens förslag om
höjning av avgiften

avslag på regeringens förslag om
höjning av avgiften

Ställningstagandet till förslagen om arbetsmarknadsavgiften hänger direkt
samman med de frågor arbetsmarknadsutskottet för närvarande bereder om
arbetslöshetsersättningar och utbildningsbidrag samt de finansieringsfrågor
som aktualiserats i samband härmed. Utskottet kommer i betänkande AU
1985/86:11 att tillstyrka förslagen i motion 1985/86:A276 av Lars Ulander
in. fl. (s), däribland att höja dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen
till 360 kr. per dag, och har förutsatt att finansiering sker enligt gällande
principer, dvs. till 65 % med arbetsmarknadsavgiften och till 35 % med

SfU 1985/86:14

Bil. 1

47

budgetmedel. Mot den bakgrunden tillstyrker arbetsmarknadsutskottet den
höjning av arbetsmarknadsavgiften som föreslås i motion 1985/86:Sf432.

De till både socialförsäkrings- och arbetsmarknadsutskotten hänvisade
förslagen om ändring i lagen om sociala avgifter bör slutligt handläggas i ett
sammanhang. Det synes vara praktiskt att det sker i anslutning till den
höjning av vuxenutbildningsavgiften som socialförsäkringsutskottet har att
bereda. Om detta har samråd skett mellan utskottens kanslier. De till
arbetsmarknadsutskottet hänvisade förslagen om arbetsmarknadsavgiften i
budgetpropositionen och angivna motioner överlämnas sålunda till socialförsäkringsutskottet
för fortsatt beredning.

Sammanfattningsvis hemställs att socialförsäkringsutskottet föreslår att
riksdagen - med bifall till motion 1985/86:Sf432 yrkande 1 såvitt nu är i fråga
samt med avslag på motionerna 1985/86:A206 yrkande 5. 1985/86: A255
yrkande 11 och 1985/86: A266 yrkande 10- antar regeringens förslag till ny
lydelse av 2 kap. 1 § lagen (1981:691) om socialavgifter med den ändringen
att arbetsmarknadsavgiften fr. o. m. den 1 januari 1987 skall utgöra 2,006 %.

Samtidigt överlämnas som ovan sagts det till proposition 1985/86:100
bilaga 12 fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om
socialavgifter samt motionerna A206, A255 och A266 i de nyss redovisade
delarna.

Stockholm den 27 februari 1986
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Lars Ulander

Närvarande: Lars Ulander (s), Elver Jonsson (fp). Lahja Exner (s), Bengt
Wittbom (m). Sten Östlund (s), Bo Nilsson (s), Ingvar Karlsson i Bengtsfors
(c), Sven Lundberg (s), Johnny Ahlqvist (s). Sigge Godin (fp), Monica
Öhman (s), Ingrid Hemmingsson (m), Erik Holmkvist (m), Karl-Erik
Persson (vpk) och Görel Thurdin (c).

Avvikande meningar

1. Bengt Wittbom (m), Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c). Ingrid Hemmingsson
(m), Erik Holmkvist (m) och Görel Thurdin (c) anser

att den del av yttrandet som på s. 1 börjar ”Ställningstagandet till" och på
s. 2 slutar ”utgöra 2,006 %" bort ha följande lydelse:

Ställningstagandet till förslagen om arbetsmarknadsavgiften hänger direkt
samman med de frågor som arbetsmarknadsutskottet för närvarande bereder
om arbetslöshetsersättningar och utbildningsbidrag samt de finansieringsfrågor
som aktualiserats i samband härmed. I två reservationer (m) resp. (c)
till betänkandet AU 1985/86:11 föreslås att förbättringar av dessa ersättningar
finansieras på annat sätt än som förutsatts i budgetpropositionen och i
motioner från socialdemokrater och vpk. Mot denna bakgrund avstyrks den

SfU 1985/86:14

Bil. 1

48

höjning av arbetsmarknadsavgiften som föreslås även i motion 1985/
86:Sf432.

De till = utskottet fortsatt beredning.

Sammanfattningsvis hemställs att socialförsäkringsutskottet föreslår att
riksdagen - med bifall till motionerna 1985/86: A255 yrkande 11 och 1985/
86:A266 yrkande 10 - avslår dels regeringens förslag till lag om ändring i
lagen (1981:691) om socialavgifter och motion 1985/86:Sf432 yrkande 1
såvitt nu är i fråga, dels motion 1985/86:A206 yrkande 5.

2. Karl-Erik Persson (vpk) anser

att den del av yttrandet som på s. 1 börjar ”Ställningstagandet till” och på s. 2
slutar ”utgöra 2,006 %" bort ha följande lydelse:

Ställningstagandet till förslagen om arbetsmarknadsavgiften hänger direkt
samman med de frågor som arbetsmarknadsutskottet för närvarande bereder
om arbetslöshetsersättningar och utbildningsbidrag samt de finansieringsfrågor
som aktualiserats i samband härmed. I en reservation (vpk) till
betänkandet AU 1985/86:11 tillstyrks förslagen i motion 1985/86:A206 av
Lars Werner m. fl. (vpk), däribland att höja dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen
till 400 kr. per dag. Därvid har förutsatts att finansieringen
sker med en höjd arbetsmarknadsavgift. Mot den bakgrunden tillstyrks den
höjning av avgiften som föreslås i motion A206 varigenom yrkandet om
avgiftshöjning i motion Sf432 tillgodoses.

De till = utskottet fortsatt beredning.

Sammanfattningsvis hemställs att socialförsäkringsutskottet föreslår att
riksdagen - med bifall till motion 1985/86:A206 yrkande 5 och med
anledning av motion 1985/86:Sf432 yrkande 1 såvitt nu är i fråga samt med
avslag på motionerna 1985/86: A255 yrkande 11 och 1985/86: A266
yrkande 10 - antar regeringens förslag till ny lydelse av 2 kap. 1 § lagen
(1981:691) om socialavgifter med den ändringen att arbetsmarknadsavgiften
fr. o. m. den 1 januari 1987 skall utgöra 2,486 %.

Särskilt yttrande

Elver Jonsson (fp) och Sigge Godin (fp) anför:

När det gäller finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen har folkpartiet i
partimotion 1985/86:A259 principiellt uttalat sig för att egenavgifterna till
försäkringen bör höjas och att arbetsgivarnas ansvar för finansieringen ökas.
Därmed avses att skapa incitament för arbetsmarknadens parter att sluta
löneavtal som inte är inflationsdrivande och inte heller skapar arbetslöshet. I
enlighet med detta resonemang har vi godtagit en höjning av
arbetsmarknadsavgiften samtidigt som vi har begärt ett ändrat statsbidragssystem
när det gäller arbetslöshetskassorna som bl. a. innebär höjda avgifter
för medlemmarna. Den frågan behandlas för närvarande i arbetsmarknadsutskottet
(AU 1985/86:11).

SfU 1985/86:14

Bil. 1

49

Förslag till
Lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349)

Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1973:349)'
dels att 2 kap. skall upphöra att gälla,

dels att 1 kap. 1 och 6 §§, 3 kap. 4, 7, 11 och 30 §§, 4 kap. 21 och 36 §§, 5
kap. 5 §, 6 kap. 7 och 11 §§,7 kap. 5 och 17 a §§, 8 kap. 21, 51 och 75 §§
samt 9 kap. 1 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 9 kap. 5 och 6 §§, av
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

Staten lämnar studiestöd enligt
denna lag i form av förlängt barnbidrag,
studiehjälp, studiemedel,
timstudiestöd, dagstudiestöd och
särskilt vuxenstudiestöd.

6

Studiestödet handhas av statliga
myndigheter, däribland centrala
studiestödsnämnden, studiemedelsnämnderna
och vuxenutbildningsnämnderna,
samt av skolstyrelserna,
landstingskommunernas
utbildningsnämnder och läroanstalterna.

Kommun kan föreskriva att fråga
om studiestöd som ankommer på
skolstyrelsen skall handläggas av
annan kommunal nämnd. Motsvarande
rätt tillkommer landstingskommun.

Allmän försäkringskassa skall
beräkna storleken av timstudiestöd,
dagstudiestöd och särskilt
vuxenstudiestöd samt betala ut sådana
stöd.

Staten lämnar studiestöd enligt
denna lag i form av studiehjälp, studiemedel,
timstudiestöd, dagstudiestöd
och särskilt vuxenstudiestöd.

§2

Studiestödet handhas av centrala
studiestödsnämnden, studiemedelsnämnderna
och vuxenutbildningsnämnderna.

Läroanstalt är skyldig att till centrala
studiestödsnämnden, studiemedelsnämnderna
och vuxenutbildningsnämnderna
lämna de uppgifter
som är av betydelse för tilllämpningen
av denna lag enligt de
föreskrifter som meddelas av regeringen
eller den myndighet som regeringen
bestämmer.

SfU 1985/86:14

Bil. 2

1 Lagen omtryckt 1981:579.

2 Senaste lydelse 1981: 1116.

50

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SfU 1985/86:14

3 kap.

4 §

Bil. 2

Studiebidrag jämte tillägg utgår
endast vid heltidsundervisning som
omfattar minst åtta veckor, om ej
regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, centrala studiestödsnämnden
förordnar annat.

Studiebidrag jämte tillägg utgår
endast vid heltidsstudier.

1 §3

Inackorderingstillägg utgår med
lägst 550 och högst 1300 kronor i
månaden till studerande som behöver
inackordering. Närmare föreskrifter
om inackorderingstillägg
meddelas av regeringen eller den
myndighet som regeringen utser.

Inackorderingstillägg utgår med
lägst 670 och högst 1330 kronor i
månaden till studerande som behöver
inackordering. Närmare föreskrifter
om inackorderingstillägg
meddelas av regeringen eller den
myndighet som regeringen utser.

11 §4

Extra tillägg utgår med 600, 400 Extra tillägg utgår med 660, 440
eller 200 kronor i månaden. eller 220 kronor i månaden.

Närmare bestämmelser om extra tillägg meddelas av regeringen.

30 §

Utöver vad som följer av bestämmelserna ovan i detta kapitel kan
inackorderingstillägg utgå till sådan utlandssvensk studerande vid grundskolan
som tillhör någon av årskurserna 6—9 och som behöver inackordering.

Detsamma gäller utlandssvensk
studerande som deltager i motsvarande
undervisning vid skola som
avses i 33 eller 34 § skollagen
(1962:319).

Detsamma gäller utlandssvensk
studerande som deltar i motsvarande
utbildning vid same skolan, en
riksinternatskola eller en sådan fristående
skola som avses i 9 kap. I
eller 2 § skollagen (1985:1100).

Närmare bestämmelser om inackorderingstillägg enligt första eller andra
stycket meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av
centrala studiestödsnämnden.

4 kap.

21 §5

Som den studerandes inkomst
under kalenderhalvåret enligt 16
och 19 §§ räknas den inkomst som
han kan antagas komma att åtnjuta
under kalenderhalvåret. Värdet av
naturaförmåner fastställs av rege -

Som den studerandes inkomst
under kalenderhalvåret enligt 16
och 19 §§ räknas den inkomst som
han kan antagas komma att åtnjuta
under kalenderhalvåret. Värdet av
naturaförmåner fastställs av rege -

5 Senaste lydelse 1985: 258.

4 Senaste lydelse 1984: 313.

5 Senaste lydelse 1985: 258.

51

Nuvarande lydelse

ringen. Statligt eller statskommunalt
bostadsbidrag, allmänt barnbidrag
och annat studiestöd enligt
denna lag än timstudiestöd, inkomstbidrag
och vuxenstudiebidrag
räknas inte som inkomst.

Föreslagen lydelse

ringen. Statligt eller statskommunalt
bostadsbidrag, allmänt barnbidrag,
förlängt barnbidrag, handikappersättning
och annat studiestöd
enligt denna lag än timstudiestöd,
inkomstbidrag och vuxenstudiebidrag
räknas inte som inkomst.

Med förmögenhet förstås i 17 och 19 §§ skattepliktig förmögenhet enligt
lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.

36 §

Studiemedel enligt detta kapitel får beviljas svensk medborgare för
studier utom riket, om studierna icke med lika stor fördel kan bedrivas vid
svensk läroanstalt.

Även i andra fall får studiemedel enligt detta kapitel beviljas för studier
utom riket enligt bestämmelser som regeringen meddelar.

Första och andra styckena gäller dock endast sådana studier som motsvarar
eller är jämförbara med studier vid svensk läroanstalt eller utbildningslinje
som omfattas av förordnande enligt 1 § eller 3 kap. 1 §.

Första och andra styckena gäller Studiemedel kan även utgå för
ej för sjukperiod som avses i 28 §. sjukperiod som avses i 28 § enligt

de närmare föreskrifter som meddelas
av regeringen.

5 kap.

5 §6

Timstudiestöd utgör 40 kronor Timstudiestöd utgör 42 kronor

för studietimme enligt 3 § första för studietimme enligt 3 § första

stycket 1 och för timme enligt 3 § stycket 1 och för timme enligt 3 §

första stycket 2. första stycket 2.

6 kap.

7 §7

Inkomstbidrag utgör 240 kronor Inkomstbidrag utgör 252 kronor

för vatje dygn. för varje dygn.

Internatbidrag utgör 200 kronor Internatbidrag utgör 210 kronor

för vaije dygn. för varje dygn.

11 §8

Har internatbidrag beviljats facklig organisation för fördelning mellan
vissa arbetstagare gäller följande utan hinder av vad som eljest föreskrivs i
detta kapitel.

1. Bidraget får utgå till den fackliga organisationen i stället för till den
studerande.

2. Bidraget skall motsvara den faktiska kostnaden för resor, kost och
logi för den studerande.

SfU 1985/86:14

Bil. 2

6 Senaste lydelse 1985:258.

7 Senaste lydelse 1985: 258.

8 Senaste lydelse 1985:258.

52

Nuvarande lydelse

3. För varje kurs får bidragen
dock aldrig beräknas till högre belopp
än som motsvarar 200 kronor i
genomsnitt för vatje dygn och varje
studerande som har rätt till bidraget.

Föreslagen lydelse

3. För varje kurs får bidragen
dock aldrig beräknas till högre belopp
än som motsvarar 210 kronor i
genomsnitt för varje dygn och varje
studerande som har rätt till bidraget.

7 kap.

5 §

Särskilt vuxenstudiestöd kan utgå såväl vid heltidsstudier om minst 15
dagar under ett kalenderhalvår som vid deltidsstudier om minst 30 dagar
under ett kalenderhalvår. Till deltidsstuderande kan dock särskilt vuxenstudiestöd
utgå endast om han bedriver studierna på minst halvtid.

Särskilt vuxenstudiestöd får utgå
för kalenderhalvår som infaller senast
under det år då den studerande
fyller 50 år. Särskilt vuxenstudiestöd
får även utgå för senare kalenderhalvår,
om särskilda skäl föreligger.

I fråga om särskilt vuxenstudie- I fråga om särskilt vuxenstudiestöd
äger 4 kap. 6-9 §§ motsvaran- stöd tillämpas 4 kap. 6—8 §§ på

de tillämpning. motsvarande sätt.

17 a §9

Studerande har rätt att behålla vuxenstudiebidrag och återbetalningspliktiga
studiemedel vid

1. ledighet för tillfällig vård av barn i samma omfattning som enligt 4
kap. 10-12 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring gäller för rätt till
föräldrapenning,

2. ledighet för fullgörande av uppdrag i elevorganisation under sammanlagt
högst tio dagar under ett kalenderår och

3. kortvarig ledighet för enskild angelägenhet av vikt.

Utgår föräldrapenning enligt la- Utgår föräldrapenning enligt lagen
(1962:381) om allmän försäk- gen (1962:381) om allmän försäkring
för tid under vilken den stude- ring för tid under vilken den studerande
uppbär vuxenstudiebidrag, rande uppbär vuxenstudiebidrag,

skall vuxenstudiebidraget minskas skall vuxenstudiebidraget minskas

med det belopp som har utgått i med det belopp som har utgått i

föräldrapenning för samma tid. föräldrapenning för samma tid.

Vuxenstudiebidraget skall dock ej
minskas med sådant belopp som
har utgått i föräldrapenning enligt
3 kap. 5 § fjärde stycket lagen om
allmän försäkring.

SfU 1985/86:14

Bil. 2

9 Senaste lydelse 1985: 89.

53

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap.

21 §

Har under visst år beslut om debitering av avgift helt eller delvis förfallit
enligt 66 § på grund av att den återbetalningsskyldige ej erlagt det debiterade
beloppet eller del därav, ökas återbetalningsbeloppet enligt 20 § första
stycket 1 .a) med det belopp som erhålles vid följande beräkning. Det
belopp som ej betalats multipliceras med det regleringstal som fastställts i
slutet av det år, för vilket avgiften debiterats den återbetalningsskyldige.
Det belopp som därvid erhålles mulipliceras sedan i sin tur med det
regleringstal som fastställts under närmast följande år. Motsvarande sker
därefter för varje följande år till och med året närmast före det under vilket
beslutet om debitering av avgiften förfallit.

Första stycket äger motsvarande
tillämpning på preliminär eller
kvarstående avgift som den återbetalningsskyldige
under året återfått
enligt 74 § första eller andra
stycket eller enligt 75 §.

51

För kvarstående avgift utgår en
tillläggsavgift. Tilläggsavgiften beräknas
efter nio öre för vaije hel
krona, dock minst tio kronor. Tillläggsavgiften
avrundas till närmast
högre hela krontal. I fråga om tillläggsavgift
äger 61 § andra stycket,
62 § andra stycket samt 63, 65 och
66 §§ motsvarande tillämpning.

75

Beslut om nedsättning av preliminär
avgift enligt 39 eller 40 § föranleder
ej att redan erlagt belopp
skall återbäras. Detsamma gäller
vid beslut enligt 39 eller 40 § om att
preliminär avgift ej skall utgå.

Om synnerliga skäl föreligger, är
dock den återbetalningsskyldige efter
ansökan berättigad att återfå
för mycket erlagd preliminär avgift.
Ansökan skall ges in till centrala
studiestödsnämnden.

Har den återbetalningsskyldige
under året återfått preliminär eller
kvarstående avgift enligt 74 § första
stycket, andra stycket eller enligt
75 § ökas återbetalningsbeloppet
enligt 20 § första stycket I. a) med
det utbetalade beloppet.

§

För kvarstående avgift utgår en
tillläggsavgift. Tilläggsavgiften beräknas
efter tolv öre för varje hel
krona, dock minst tio kronor.
Tilläggsavgiften avrundas till närmast
högre hela krontal. I fråga om
tilläggsavgift tillämpas 61 § andra
stycket, 62 § andra stycket samt 63,
65 och 66 §§ på motsvarande sätt.

§

Om preliminär avgift sätts ned
enligt 39 eller 40 §, har den återbetalningsskyldige
efter ansökan rätt
att återfå för mycket erlagd preliminär
avgift. Ansökan skall ges in
till centrala studiestödsnämnden.
Detsamma gäller vid beslut enligt
39 eller 40 § om att preliminär avgift
ej skall utgå.

SfU 1985/86:14

Bil. 2

54

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse
9 kap.

SfU 1985/86:14

Bil. 2

Lagen (1969:93) om begränsning
av samhällsstöd vid arbetskonflikt
äger tillämpning på annat studiestöd
än förlängt barnbidrag om studiestödet
sökts efter varsel om eller
utbrott av arbetskonflikt. Dock
äger lagen icke tillämpning på studiestöd
åt handikappad som av medicinska
eller sociala skäl behöver
utbildning på grund av handikappet.

§

Lagen (1969: 93) om begränsning
av samhällsstöd vid arbetskonflikt
äger tillämpning på studiestöd ont
detta har sökts efter varsel om eller
utbrott av arbetskonflikt. Dock
äger lagen icke tillämpning på studiestöd
åt handikappad som av medicinska
eller sociala skäl behöver
utbildning på grund av handikappet.

§

Har någon uppburit studiestöd
men meddelar att han ej önskar utnyttja
detta, jår det genast återbetalas
utan tillämpning av 8 kap. och
9 kap. 2 §. Närmare föreskrifter om
sådan återbetalning meddelas av
regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer.

§

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om försöksverksamhet
i fråga om studiestöd
enligt denna lag. I sådana föreskrifter
får göras avvikelser från
bestämmelser i lagen. Försöksverksamheten
får dock inte innebära
försämringar i fråga om förutsättningarna
för studiestöd som har beviljats
en studerande enligt lagens
bestämmelser.

Denna lag träder i kraft, i fråga om 8 kap. 51 och 75 §§ den 1 januari
1987, samt i övrigt den 1 juli 1986.

Bestämmelsen i 8 kap. 51 § i sin nya lydelse tillämpas första gången vid
bestämmande av kvarstående avgift för avgiftsåret 1986.

Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om förlängt barnbidrag som
avser tid före den 1 juli 1986.

55

1 proposition 1985/86:100, bil. 12, framlagt

3 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § lagen (1981:691) om socialavgifter
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

1 §'

En arbetsgivare skall på det avgiftsunderlag som anges i 3-5 §§ för vaije
år betala

1. sjukförsäkringsavgift med 9,30 procent,

2. folkpensionsavgift med 9,45 procent,

3. tilläggspensionsavgift efter den procentsats som anges i särskild lag,

4. delpensionsavgift med 0,50 procent,

5. barnomsorgsavgift med 2,20 procent,

6. arbetsskadeavgift med 0,60 procent,

7. arbetsmarknadsavgift med 7. arbetsmarknadsavgift med

1,586 procent, 1,886 procent,

8. arbetarskyddsavgift med 0,35 procent,

9. vuxenutbildningsavgift med 0,264 procent samt

10. lönegarantiavgift med 0,20 procent.

Arbetsgivare som avses i 1 kap. 2 § andra stycket skall dock betala
endast tilläggspensionsavgift.

Staten betalar inte arbetsskadeavgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om avgifter som avser tid före ikraftträdandet.

SfU 1985/86:14

Bil. 3

1 Senaste lydelse 1985:513.

56

Av utskottet framlagt
Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

SfU 1985/86:14

Bil. 4

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § lagen (1981:691) om socialavgifter
skall ha följande lydelse.

Propositionens förslag Utskottets förslag

2 kap.

1 §

En arbetsgivare skall på det avgiftsunderlag som anges i 3-5 §§ för varje år
betala

1. sjukförsäkringsavgift med 9,30 procent,

2. folkpensionsavgift med 9,45 procent,

3. tilläggspensionsavgift efter den procentsats som anges i särskild lag,

4. delpensionsavgift med 0,50 procent,

5. barnomsorgsavgift med 2,20 procent,

6. arbetsskadeavgift med 0,60 procent,

7. arbetsmarknadsavgift 7. arbetsmarknadsavgift

med 1,886 procent, med 2,006 procent,

8. arbetarskyddsavgift med 0,35 procent,

9. vuxenutbildningsavgift 9. vuxenutbildningsavgift

med 0,264 procent, med 0,270 procent,

10. lönegarantiavgift med 0,20 procent.

Arbetsgivare som avses i 1 kap. 2 § andra stycket skall dock betala endast
tilläggspensionsavgift.

Staten betalar inte arbetsskadeavgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om avgifter som avser tid före ikraftträdandet.

57

Innehållsförteckning SfU 1985/86:14

Propositionen 1

Motioner 2

Utskottet 9

E 1. Centrala studiestödsnämnden 9

E 2. Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning av

studiesocialt stöd 10

E 3. Studiehjälp m. m 10

E 4. Studiemedel m. m 12

E 5. Vuxenstudiestöd m. m 16

E 6. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar 24

E 7. Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig

kreditgaranti 25

E 8. Bidrag till vissa studiesociala ändamål 25

Ändringar i lagen om socialavgifter 28

Arbetsmarknadsavgiften 28

Vuxenutbildningsavgiften 29

Hemställan 29

Reservationer 33

1. Återbetalningspliktiga studiemedel (vpk) 33

2. Höjning av studiemedlens totalbelopp (c) 34

3. Höjning av studiemedlens totalbelopp, ändrade fribeloppsgränserm.
m. (vpk) 35

4. Ändrade fribeloppsgränser (m och fp) 36

5. Medelsanvisning till studiemedel (m och fp) 37

6. Äktamakeprövning vid återbetalning av studiemedel (m och fp) 37

7. Utvidgad rätt till studiemedel för studier utomlands (m) 38

8. Utvidgad rätt till studiemedel för studier utomlands (fp) 38

9. Tim- och dagstudiestödets nivå och medelsanvisningen till
vuxenstudiestöd m. m. (m) 38

10. Medelsanvisning till Vuxenstudiestöd m. m. (c) 40

11. Försöksverksamhet med vidgad rätt till kollektiv ansökan (m). 40

12. Försöksverksamhet med vidgad rätt till kollektiv ansökan (c

och fp) 41

13. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar (m) 41

14. Statsbidraget till studerandehälsovården (m) 42

15. Statsbidraget till studerandehälsovården (c och vpk) 42

16. Studeranderabatter (vpk) 43

17. Bidrag till vissa studiesociala ändamål (m) 43

18. Bidrag till vissa studiesociala ändamål (c) 43

19. Bidrag till vissa studiesociala ändamål (vpk) 44

20. Ändringar i lagen om socialavgifter (m och c) 44

21. Ändringar i lagen om socialavgifter (vpk) 44

Särskilt yttrande 45

Ändringar i lagen om socialavgifter (fp) 45

Bil. 1 Arbetsmarknadsutskottets yttrande 1985/86:2 y 47

58

Bil 2. I propositionen framlagt förslag till Lag om ändring i stu- SfU 1985/86:14

diestödslagen (1973:349) 50

Bil. 3. I propositionen framlagt förslag till Lag om ändring i lagen

(1981:691) om socialavgifter 56

Bil. 4 Av utskottet framlagt förslag till Lag om ändring i lagen

(1981:691) om socialavgifter 57

59