Socialförsäkringsutskottets
betänkande
1985/86:13
om invandring m. m. (prop. 1985/86:100) 1985/86:13
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens förslag i proposition 1985/86:100,
bil. 12 (arbetsmarknadsdepartementet) till anslag under litt. D. Invandring
m. m., avsnitten D 1, D 2 och 4-6. Anslaget D 3. Åtgärder för invandrare
kommer att behandlas i ett senare betänkande. I betänkandet behandlas
också ett antal motioner eller delar av motioner som väckts under den
allmänna motionstiden och som berör frågor med anknytning till de olika
anslagen.
Under anslaget D 1. Statens invandrarverk behandlas tre motionsyrkanden
(s, c, fp) som syftar till kortare handläggningstider i tillståndsärenden.
Utskottet anser att motionerna är tillgodosedda med hänvisning bl. a. till
olika åtgärder som redan vidtagits, främst en kraftig personalförstärkning
enligt riksdagens beslut med anledning av tilläggsbudget I för innevarande
budgetår.
Under anslaget D 2. Informationsverksamhet behandlas yrkanden i två
motioner (båda s) om ökat informationsarbete och ökad opinionsbildning
beträffande invandrings- och flyktingfrågor. Utskottet anser att några
åtgärder med anledning av dessa motioner inte är påkallade med hänvisning
bl. a. till de ytterligare resurser som avsatts för ändamålet.
Under anslaget D 5. Överföring och mottagning av flyktingar behandlas
fyra motionsyrkanden som syftar till en ökning av den s. k. flyktingkvoten.
Utskottet avstyrker bifall till motionsyrkandena med hänvisning bl. a. till
pågående överläggningar i frågan i internationella sammanhang. Utskottet
avstyrker också bifall till en motion (s) om stöd till flyktingar från
Latinamerika som vill repatrieras med hänvisning till pågående beredningsarbete
inom regeringskansliet.
Under anslaget D 6. Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar
m. m. behandlar utskottet yrkanden i tre motioner (samtliga s) om
åtgärder för att förmå kommunerna att öka flyktingmottagningen. Utskottet
understryker angelägenheten av att alla kommunerna tar sitt ansvar härvidlag
men finner inte anledning till något tillkännagivande till regeringen i
frågan. Slutligen behandlar utskottet yrkanden i två motioner (s) om olika
stödåtgärder för att underlätta situationen för flyktingar med särskilda
problem och för flyktingbarnen. Med hänvisning till att de frågor motionärerna
tagit upp redan åtgärdats eller uppmärksammats anser utskottet att
1 Riksdagen 1985/86. 11 sami. Nr 13
någon åtgärd med anledning av motionsyrkandena inte för närvarande är
påkallad.
Utskottet tillstyrker bifall till propositionens förslag till medelsanvisning.
Reservation har avgivits av vpk-ledamoten angående flyktingkvoten.
Särskilda yttranden har avgivits av c- och fp-ledamöterna.
Propositionen
TIONDE HUVUDTITELN
Regeringen har i proposition 1985/86:100, bil. 12 (arbetsmarknadsdepartementet)
under litt. D. Invandring m. m. föreslagit riksdagen att
(D 1) till Statens invandrarverk för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag
av 66 231 000 kr.,
(D 2) till Informationsverksamhet för budgetåret 1986/87 anvisa ett
reservationsanslag av 10 291 000 kr.,
(D 4) till Översättningsservice för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag
av 200 000 kr.,
(D 5) till Överföring och mottagning av flyktingar m. m. för budgetåret
1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 180 500 000 kr.,
(D 6) till Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar m. m. för
budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 620 000 000 kr.
Anslaget D 3 kommer att behandlas i samband med en väntad proposition
om invandrarpolitiken.
Motioner
I motion 1985/86:Sf501 av Lars Werner m.fl. (vpk) hemställs
3. att riksdagen beslutar att flyktingkvoten för den organiserade överföringen
av flyktingar till Sverige höjs till 3 000 personer per år och hemställer
hos regeringen om förslag till ytterligare medelsanvisning i tilläggsbudget I
till statsbudgeten för budgetåret 1986/87.
I motion 1985/86:Sf505 av Hans Göran Franck och Lahja Exner (s) hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om den framtida inriktningen och behovet av stödåtgärder till frivillig
repatriering av flyktingar från Latinamerika.
I motion 1985/86:Sf509 av Margareta Palmqvist m.fl. (s) hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen om svensk flyktingpolitik,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om de medel som ställs till förfogande för information om
flykting- och invandrarfrågor från social-, utbildnings- och arbetsmarknadsdepartementen
skall prioriteras på det sätt som anges i motionen.
Yrkande 1 i motion Sf509 behandlas i detta betänkande endast i de delar
som berör handläggningstider i asylärenden och flyktingmottagning i kommunerna.
Övriga delar av yrkandet kommer att behandlas i ett senare
betänkande.
SfU 1985/86:13
2
I motion 1985/86:Sf513 av Hans Göran Franck m. fl. (s) hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om handläggningen av flyktingmottagningen,
2. att riksdagen hos regeringen begär en prövning av möjligheten till en
utökning av flyktingkvoten.
I motion 1985/86:Sf516 av Berit Bölander (s) hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om flyktingbarnens
behov av psykologiskt stöd i invandrarverkets anläggningar och
mottagarkommuner.
I motion 1985/86:Sf517 av Alf Svensson (c) hemställs
1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om hur ett ökat
antal flyktingar kunde tas emot,
2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om ökade
resurser för mottagning av flyktingar och snabbare handläggning av asylärenden.
I motion 1985/86:Sf518 av Hans Göran Franck m. fl. (s) hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet av förstärkta åtgärder för att sprida flyktingmottagandet
till alla delar av landet, för att ta emot flyktingar på ett generöst och humant
sätt och för att förbättra informationen om flyktingarnas bakgrund m. m. i
syfte att motverka rasism och invandrarfientlighet.
I motion 1985/86:Sf519 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om
h) förtur för familjer med barn vid invandrarverkets utredning av asylansökan
så att beslut kan fattas inom sex månader,
j) behovet av en ökning av flyktingkvoten.
Utskottet
D 1. Statens invandrarverk
Statens invandrarverk (SIV) är central förvaltningsmyndighet för invandraroch
medborgarskapsfrågor i den mån de inte ankommer på annan myndighet.
Verket utövar bl. a. ledningen av utlänningskontrollen enligt 2 §
utlänningslagen samt som central utlänningsmyndighet den kontroll som
regleras i medborgarskapslagstiftningen eller annan författning. Fr. o. m.
den 1 januari 1985 har verket också huvudansvaret för överföring och
mottagning av flyktingar och för mottagning av asylsökande. Verket skall
vidare fortlöpande bevaka behovet av samt föreslå och samordna åtgärder till
förmån för invandrare och språkliga minoriteter.
Invandrarverket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör
som även är styrelsens ordförande. Inom verket finns fem byråer. Dessa är
tillståndsbyrån, medborgarskapsbyrån, samordningsbyrån, informationsbyrån
och administrativa byrån. Dessutom finns en registerenhet.
I budgetpropositionen föreslås att till statens invandrarverk för budgetåret
SfU 1985/86:13
3
1986/87 skall anvisas ett förslagsanslag av 66 231 000 kr. Anslaget har
beräknats med utgångspunkt i ett begränsat huvudförslag.
I propositionen erinrar föredraganden om att riksdagen på tilläggsbudget I
för innevarande budgetår beviljat medel för en permanent förstärkning av
SIV:s organisation fr. o. m. den 1 januari 1986 med sammanlagt 18 tjänster
(prop. 1985/86:25, SfU 7, rskr. 73). Av denna resursförstärkning avser tio
tjänster handläggningen av asylärenden och en tjänst central samordning i
fråga om verkställighet av fattade utvisningsbeslut. Vidare har verkets
samordningsbyrå förstärkts med två tjänster, informationsbyrån med en
tjänst och administrativa byrån med fyra tjänster. Utöver denna permanenta
förstärkning har verket under innevarande budgetår erhållit tillfälliga medel
för tillståndsprövningen motsvarande fyra tjänster. Föredraganden anser att
verkets begäran i anslagsframställningen för budgetåret 1986/87 om utökad
grundbemanning därigenom bör vara tillgodosedd.
Utskottet behandlar under detta anslag tre motionsyrkanden som berör
handläggningstiderna i tillståndsärenden. I motion Sf509 av Margareta
Palmqvist m. fl. (yrkande 1 delvis) begärs ett tillkännagivande till regeringen
om nödvändigheten av att alla medel sätts in för att minska handläggningstiderna
vid prövning av asylärendena och om att det är oacceptabelt att
handläggningstiderna förlängs på grund av eftersläpning av ärenden. Motionärerna
anser vidare att handläggning av fall där minderåriga barn är
inblandade skall prioriteras. I motion Sf517 av Alf Svensson (yrkande 2)
begärs förslag från regeringen om ökade resurser för mottagning och
utredning av flyktingar och snabbare handläggning av asylärenden. Bengt
Westerberg m. fl. begär i motion Sf519 (yrkande lh) ett tillkännagivande till
regeringen om att ärenden som rör familjer med barn bör - med hänsyn till
att långa utredningstider skapar psykiska problem hos barnen och för deras
utveckling - behandlas med förtur och som regel avgöras av SIV inom sex
månader.
Såsom framhållits i propositionen är handläggningstiderna i asylärenden
vid SIV i genomsnitt cirka tre månader. Till följd av de ytterligare medel som
beviljats på tilläggsbudget I till nuvarande års budget har SIV fått möjlighet
att kraftigt förstärka sina personalresurser, främst på tillståndsbyrån.
Rekrytering av ny personal pågår, och åtgärderna har således ännu inte fått
effekt. Samtidigt har arbetsmarknadsdepartementets utlänningsenhet förstärkts
med tio årsarbetskrafter. För innevarande år har också en tillfällig
förstärkning skett på denna enhet med fem tjänster för att bringa ner
balansen av besvärsärenden. Olika åtgärder för att förkorta tiden för
polisutredningar i asylärenden har också vidtagits och har redan gett positiva
resultat.
Mot denna bakgrund finner utskottet att något behov av ytterligare
åtgärder eller resurser för att förkorta utrednings- och handläggningstiderna i
asylärenden inte föreligger för närvarande. I likhet med föredraganden vill
utskottet understryka angelägenheten av att rationaliseringsarbetet inom
olika delar av verket fortsätter. Utskottet förutsätter också att regeringen, på
samma sätt som hittills, följer utvecklingen av ärendebalanserna i asylärenden
och - om det visar sig nödvändigt - vidtar ytterligare åtgärder för att hålla
balanserna på en rimlig nivå.
SfU 1985/86:13
4
Såvitt gäller förslagen om att handläggningen av asylärenden som berör
barn skall prioriteras har utskottet erfarit att så redan sker. Förslaget i motion
Sf519 om att sådana ärenden som regel skall avgöras av SIV inom sex
månader torde för närvarande vara tillgodosett genom att den genomsnittliga
handläggningstiden för asylärenden är tre månader, men utskottet vill ändå
ånyo understryka vikten av att handläggningstiderna blir kortare och då i
synnerhet i ärenden som berör barn.
Med det anförda får motionerna Sf509, Sf517 och Sf519 i nu behandlade
delar anses tillgodosedda.
D 2. Informationsverksamhet
Under anslaget, som är nytt, beräknas medel för bidrag till den stiftelse som
ger ut Invandrartidningen. Vidare bekostas invandrarverkets arbete med
sådan samhällsinformation till invandrare som inte ankommer på annan
myndighet och verkets påverkans- och samordningsarbete för att öka
majoritetsbefolkningens kunskaper om invandring och invandrare.
I propositionen föreslår föredraganden att bidraget till stiftelsen Invandrartidningen
beräknas till 5 291 000 kr., vilket innebär en uppräkning med
776 000 kr. I uppräkningen ryms en engångsanvisning om 600 000 kr. för en
ny ADB-anläggning. För SIV:s informationsverksamhet beräknas medel till
ett belopp av 5 000 000 kr. I detta belopp ingår extra medel med 1 milj. kr.
som skall göra det möjligt för SIV att förstärka informationsarbetet i
kommuner som tar emot flyktingar och för regeringen att vidga den
opinionsbildande verksamheten i flyktingfrågor.
I motion Sf509 av Margareta Palmqvist m. fl. (yrkande 2) framhålls vikten
av ett ökat informations- och opinionsbildningsarbete. Arbetet bör enligt
motionärerna bl. a. syfta till att sprida kunskap om bakgrunden till och
tillämpningen av flykting- och invandrarpolitiken och Sveriges internationella
ansvar. Arbetet bör vidare syfta till att öka kontakterna mellan invandrare
och redan bofasta. Därvid bör organisationer som verkar i bostadsområden, i
skolor och på arbetsplatser ges en nyckelroll i informationsarbetet och
resurser för detta. Motionärerna begär ett tillkännagivande om att de
budgetmedel som ställts till förfogande för information skall användas i
enlighet med det anförda.
Hans Göran Franck m. fl. begär i motion Sf518 (delvis) ett tillkännagivande
om att - som ett av flera medel att skapa goda möjligheter i kommunerna
att ta emot flyktingar på ett generöst och humant sätt och avvärja hoten om
motsättningar och invandrarfientlighet - informationen om flyktingarnas
situation och varför de sökt sig till Sverige skall ökas. Även dessa motionärer
anser att ideella, politiska och fackliga organisationers medverkan i det
opinionsbildande arbetet är viktig och bör stimuleras och stödjas. En
beredskap till ytterligare informationsinsatser vid mottagandet av nya
flyktingar behövs också enligt motionärerna.
Budgetpropositionen innebär en avsevärt ökad medelsanvisning i syfte att
öka informationsarbetet och opinionsbildningen beträffande flyktingfrågor.
Förutom de 1 milj. kr. som föreslagits under förevarande anslag har under
anslaget D 6. Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar m. m.,
till vilket utskottet återkommer nedan (s. 9), beräknats ytterligare 2 milj. kr.
SfU 1985/86:13
5
för att stimulera samverkansprojekt mellan kommuner och frivilligorganisationer
i flyktingmottagandet. Slutligen har under anslaget A 2. Utredningar
m. m. beräknats 1 milj. kr. för opinionsbildande verksamhet i flyktingfrågor.
Utrymme kommer således att finnas för en kraftigt ökad verksamhet med
informationsinsatser och opinionsbildning. Redan innevarande års budgetmedel
medger en ökad verksamhet på detta område. I proposition 1985/
86:25 med förslag till tilläggsbudget I till statsbudgeten för innevarande
budgetår framhölls särskilt angelägenheten av en ökad information och
opinionsbildning för att lokalt förankra den svenska flyktingpolitiken och
underlätta kommunernas arbete med flyktingmottagningen. Förberedelser
för ett sådant arbete pågår för närvarande. Statsrådet Gradin har som ett led i
detta arbete inbjudit ledarna för svenska folkrörelser inkl. politiska partier
samt företrädare för fackföreningsrörelsen och näringslivet till en konferens
om solidaritet med flyktingar och invandrare. Även lokalt har ett arbete med
denna inriktning påbörjats. Som exempel kan nämnas att Stockholms stad
inlett ett samarbete med frivilligorganisationer kring flyktingfrågor.
Det anförda innebär enligt utskottets mening att det redan skapats goda
förutsättningar för ett vidgat informations- och opinionsbildande arbete med
den inriktning som motionärerna syftar till. Motionerna Sf509 och Sf518 i
berörda delar behöver därför inte föranleda någon åtgärd från riksdagens
sida.
D 4. Översättningsservice
Från detta anslag bestrids sådana kostnader för SIV:s språksektions verksamhet
som inte täcks av intäkter. För budgetåret 1986/87 föreslås i
propositionen ett förslagsanslag av 200 000 kr. Föredraganden har därvid
utgått från att tolk- och översättningsinstitutet vid universitetet i Stockholm
skall delta i det terminologiska utvecklingsarbetet på invandrarspråk, varför
SIV:s språksektion kan begränsa sin verksamhet ytterligare i fråga om sådant
arbete. Anslaget har till följd härav minskats med 200 000 kr. och ett
motsvarande belopp har tillförts anslaget D 12. Utbildning för kultur- och
informationsyrken under åttonde huvudtiteln (utbildningsdepartementet).
Utskottet har ingen erinran mot medelsanvisningen till anslaget
D 4. Översättningsservice.
D 5. Överföring och mottagning av flyktingar
Från anslaget finansieras organiserad överföring till Sverige av flyktingar och
mottagnings- och utredningsförläggningar för flyktingar och asylsökande.
Från anslaget bekostas vidare bidrag enligt förordningen (1984:890) om
bidrag till flyktingars resa från Sverige för bosättning i annat land samt bidrag
enligt förordningen (1984:936) om bidrag till flyktingar för anhörigas resor
till Sverige.
Från anslaget kan också vid behov betalas kostnader för extraordinära
statliga insatser vid en onormalt stor flyktinginvandring.
I propositionen föreslås att under anslaget skall anvisas ett förslagsanslag
SfU 1985/86:13
6
av 180 500 000 kr. för budgetåret 1986/87. Föredraganden föreslår därvid att
beräkningsgrunden för den organiserade överföringen av flyktingar till
Sverige bör vara ca 1 250 personer. Kostnaderna härför beräknas till 6
milj. kr. Kostnaderna för verksamheten vid mottagnings- och utredningsförläggningar
beräknas till 170 milj. kr., kostnaderna för resor för bosättning
utom Sverige till 2,5 milj. kr. och kostnaderna för anhörigresor till 2 milj. kr.
Omfattningen av den organiserade överföringen av flyktingar, den s. k.
flyktingkvoten, tas upp i fyra motioner. I motion Sf501 av Lars Werner m. fl.
(yrkande 3) begärs ett beslut av riksdagen om att flyktingkvoten skall höjas
till 3 000 personer. Enligt motionärerna bör regeringen lägga fram förslag om
nödvändiga medel för denna ökade överföring av flyktingar på tilläggsbudget
I för budgetåret 1986/87. I motion Sf513 av Hans Göran Franck m.fl.
(yrkande 2) begärs att regeringen prövar möjligheterna till en ökning av
flyktingkvoten medan Alf Svensson i motion Sf517 (yrkande 1) begär förslag
från regeringen om hur ett ökat antal flyktingar kan tas emot. Bengt
Westerberg m. fl. slutligen begär i motion Sf519 (yrkande lj) ett tillkännagivande
om behovet av en ökning av flyktingkvoten.
Flyktingkvoten, som fastställs varje år i samråd med FN:s flyktingkommissarie
(UNHCR), har sedan mitten av 1970-talet uppgått till 1 250 personer.
Utöver denna kvot har regeringen en beredskap att överföra flyktingar när
situationen kräver det. Nuvarande ordning ger således möjlighet till stor
flexibilitet. Frågan om en höjning av kvoten har senast aktualiserats genom
en interpellation. I sitt svar den 5 november 1985 framhöll statsrådet Anita
Gradin bl. a. att flertalet flyktingar som kommer till Sverige inom ramen för
flyktingkvoten har tagits ut i samråd med UNHCR och att kvotens
omfattning har ansetts tillräcklig. I likhet med andra länder söker Sverige
åstadkomma att asylsökande i första hand vänder sig till en UNHCRrepresentant
så nära ursprungslandet som möjligt. Enligt statsrådet Gradins
bedömning var en förstärkning av UNHCR:s resurser i de berörda regionerna
nödvändig, så att en större andel av de asylsökande kan förmedlas via
UNHCR. Om så blev fallet kunde det finnas ett behov av att berörda länder
ökade sina flyktingkvoter. Statsrådet framhöll att Sverige vid sammankomster
och möten ofta drivit frågan om att få en bättre regional organisation av
flyktingkommissariens verksamhet ute i världen.
Utskottet har erfarit att Sverige under det senaste året inlett samtal med
UNHCR om förstärkt samarbete när det gäller överföring av flyktingar från
hårt belastade första asylländer. Som ett led i detta arbete har statsrådet
Gradin under februari månad i år besökt Turkiet, Pakistan m. fl. länder i
Asien för att bl. a. närmare informera sig om UNHCR:s verksamhet i första
asylländer. Frågan om en höjning av flyktingkvoten kan komma att
aktualiseras om de nämnda överläggningarna ger ett positivt resultat, och
utskottet finner nu inte anledning att förorda någon höjd kvot. Utskottet
avstyrker följaktligen bifall till motionerna Sf501 yrkande 3, Sf513
yrkande 2, Sf517 yrkande 1 och Sf519 yrkande lj.
I motion Sf505 av Hans Göran Franck och Lahja Exner tar motionärerna
upp frågan om stöd i olika former till frivillig repatriering av flyktingar från
Latinamerika. Motionärerna framhåller att det är uppenbart att det stöd i
form av ersättning för kostnader för hemresan som för närvarande ges den
SfU 1985/86:13
7
enskilde flyktingen som vill återvända hem i de flesta fall inte är tillfredsställande.
Motionärerna erinrar därvid om att för den som blivit svensk
medborgare har dessutom möjligheten att få bidrag till resan upphört under
år 1985, en möjlighet som enligt motionärerna snarast bör återinföras.
Enligt motionärerna är det angeläget att vissa synpunkter på stödet till
flyktingar från Latinamerika som vill repatrieras beaktas vid den pågående
beredningen inom regeringskansliet av vissa frågor rörande återvändandet
av flyktingar från Latinamerika. De synpunkter motionärerna för fram
innebär att stödåtgärder måste sättas in medan flyktingarna fortfarande är
kvar i Sverige. Med ett studiematerial som ABF håller på att ta fram som
grund bör studiecirklar, som kan förbättra kunskaperna om den nuvarande
situationen i hemlandet och återvändandets problem, kunna komma i gång
redan under hösten 1986. För att förbättra möjligheten till sysselsättning när
flyktingen återkommer till sitt hemland förordar motionärerna att flyktingar
i Sverige aktivt skall kunna planera för att återvända genom att de erbjuds
specialinriktade kurser som ger kunskaper om hur kooperativa projekt och
projekt med folkbildningsinriktning skall kunna lyckas. För att underlätta
genomförandet av sådana kurser bör deltagarna kunna få utbildningsbidrag.
Motionärerna nämner också eventuella möjligheter att koppla samman ett
regelbundet sparande i en svensk bank med beviljandet av krediter på
fördelaktiga villkor till stöd för projekt med kooperativ eller folkbildningsinriktning.
Slutligen bör sådana organisationer i Chile, Argentina och Uruguay
som stöder återvändande flyktingar få ökade resurser för att kunna stödja
olika projektförslag. Särskilt måste detta bli fallet om ett förberedelsearbete i
Sverige kopplas till ett projekt i hemlandet, eftersom det svenska stödet till
olika organisationer i Latinamerika som hjälper återvändande flyktingar
hittills i ringa utsträckning kommit flyktingar som återvänder från Sverige till
del.
De frågor motionärerna tar upp har nyligen behandlats av en arbetsgrupp
inom regeringskansliet. Resultatet av gruppens arbete har redovisats i en
rapport Ds A 1984:3, Latinamerikaner i Sverige - en översikt. Gruppen har
bl. a. inventerat existerande möjligheter för latinamerikaner att återvända
till sina hemländer eller till något annat land i hemlandsregionen samt vilket
stöd som kan ges enskilt eller genom olika biståndsåtgärder som kanaliseras
via internationella organisationer. Gruppen har också lagt fram ett flertal
förslag till ökade insatser för att underlätta en frivillig repatriering. Arbetsgruppen
understryker bl. a. behovet av att man inom vuxenutbildningen ökar
utbudet av kurser som är anpassade efter latinamerikaners behov och som
riktar sig till latinamerikaner som önskar återvända. Gruppen pekar också på
nödvändigheten av en förbättrad information till latinamerikaner om olika
internationella organisationers verksamhet i Latinamerika för att underlätta
repatriering, och att man finner nya kanaler för förmedling av information
om sociala förhållanden och arbetsmarknaden i hemländerna.
Utskottet har erfarit att man vid beredningen av gruppens förslag lägger
stor vikt vid att få till stånd ett utvidgat samarbete med kompetenta
internationella organisationer, i första hand UNHCR och ICM. Man
förbereder också frågan om ett visst engångsstöd till flyktingar som
återvänder till hemlandet. Utskottet känner i och för sig stor sympati för
SfU 1985/86:13
8
motionens olika förslag till åtgärder som i mycket ligger i linje med vad
arbetsgruppen föreslagit. Med hänsyn till den pågående beredningen av
frågan inom regeringskansliet är utskottet emellertid inte berett göra några
bestämda uttalanden om inriktningen av beredningsarbetet, och utskottet
avstyrker därför bifall till motion Sf505.
D 6. Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar
m. m.
Från anslaget finansieras ersättning enligt förordningen (1984:683) om statlig
ersättning för mottagande av flyktingar och vissa andra utlänningar. Ersättning
kan enligt 5—9 §§ nämnda förordning lämnas för ekonomiskt bistånd
som kommunen utgivit till den som väntar på beslut i fråga om uppehållstillstånd
och för ekonomiskt bistånd till flyktingar under det år de beviljats
uppehållstillstånd samt ytterligare tre år. För ekonomiskt bistånd till sjuka
och handikappade flyktingar och flyktingar som är över 60 år då de kommer
till Sverige kan ersättning lämnas under längre tid än tre år. Ersättningen
utbetalas av länsstyrelsen kalenderårsvis i efterskott.
Vidare kan enligt 10-12 §§ nämnda förordning schablonersättningar utgå
till kommuner som har träffat överenskommelse med SIV om mottagande av
flyktingar och vissa andra utlänningar. Ersättningarna lämnas av SIV, som
enligt 13 § utöver schablonersättningarna också har möjlighet att lämna
särskilda bidrag för vissa kostnader. Vidare lämnas enligt 14—17 §§ ersättning
till sjukvårdshuvudmännen för sjukvårdskostnader och kostnader för
hälsoundersökningar. SIV kan slutligen enligt 24 § samma förordning i
särskild ordning utge ersättning till kommunerna för bl. a. kostnader för
kollektiva genomgångsbostäder för asylsökande.
Ersättning till kommunerna under budgetåret 1986/87 för ekonomiskt
bistånd beräknas i propositionen till 380 milj. kr., schablonersättningar till
kommuner som träffat överenskommelse med SIV om mottagande av
flyktingar och asylsökande till 190 milj. kr. och särskilda bidrag till kommuner
till 8 milj. kr. Sistnämnda belopp har räknats upp med 2 milj. kr.
Föredraganden anför i anslutning till detta särskilda bidrag att det, utöver de
ändamål som bidraget ursprungligen är avsett för, kan vara angeläget att
stimulera samverkansprojekt mellan kommuner och frivilligorganisationer i
flyktingmottagandet. Ökningen av medlen jämfört med innevarande år är i
första hand motiverad av att ett flertal kommuner som tar emot flyktingar
saknar erfarenhet och kan behöva särskilt stöd. Ersättning till landstingskommuner
för sjukvård m. m. beräknas till22milj. kr., varav2milj. kr. avser
särskilda bidrag för speciella vårdinsatser för handikappade flyktingar och
andra flyktingar med särskilda behov. Slutligen beräknas ersättningar för
särskilda genomgångsbostäder till 20 milj. kr. Sammanlagt föreslås anvisat
ett förslagsanslag av 620 milj. kr.
Tre motioner berör frågor om åtgärder för att förmå kommunerna att ta
emot fler flyktingar. Margareta Palmqvist m.fl. anför i motion Sf509
(yrkande 1 delvis) att många kommuner inte alls tagit emot flyktingar eller
endast accepterat ett fåtal personer. Motionärerna anser det självklart att
alla kommuner skall ta sitt ansvar för mottagning av flyktingar och att
SfU 1985/86:13
9
kommunerna skall kunna åläggas att ta emot ett visst antal personer. Ett
särskilt stort ansvar vilar därvid på kommuner med god ekonomi och med ett
relativt litet antal invandrare. Motionärerna begär ett tillkännagivande till
regeringen härom. I motion Sf513 av Hans Göran Franck m. fl. (yrkande 1)
begärs ett tillkännagivande om att alla kommuner efter förmåga bör
medverka till att ansvaret för att flyktingar tas emot i kommunerna fördelas
på ett rimligt sätt. Motionärerna anser också att det är en olägenhet att
avtalen mellan SIV och kommunerna om flyktingmottagande endast är
ettåriga och fordrar en omständlig förhandlingsprocedur. I motion Sf518
(delvis), som också väckts av Hans Göran Franck m. fl., belyses mera
ingående hur antalet mottagna flyktingar fördelar sig på olika regioner och
kommuner, och motionärerna framhåller att en koncentration skett till några
kommuner och bostadsområden. För att skapa goda möjligheter i kommunerna
att ta emot flyktingar på ett generöst och humant sätt och avvärja hoten
om motsättningar och invandrarfientlighet anser motionärerna att förstärkta
åtgärder bör vidtas för att alla län och ett ökat antal kommuner skall ta emot
flyktingar. Ytterligare resurser kan, anför motionärerna, behövas för detta
ändamål. Åtgärder bör också vidtas för att flyktingarna skall tas emot på
bostadsorten inom fyra veckor från ankomsten till Sverige. Ett forskningsoch
utvecklingsarbete kring hur människor med olika bakgrund kan forma
sitt bostadsområde bör initieras.
Invandrarverket har nyligen gått ut med en generell skrivelse till kommunerna,
i vilken verket vädjar om medverkan till att flera flyktingar kan
beredas plats i kommunerna under de närmaste månaderna. Bakgrunden till
skrivelsen är att det vid årsskiftet fanns 3 300 personer i SIV:s förläggningar
och att endast ett 50-tal kommuner tagit emot flyktingar under januari
månad. Till skrivelsen har fogats en sammanställning över antalet mottagna
flyktingar i kommunerna under år 1985. Sammanställningen utvisar bl. a. att
SIV träffat avtal med 137 kommuner som tagit emot 14 232 personer, ett
antal som för övrigt är väsentligt större än vad som förutsatts i avtalen.
Jämfört med folkmängden har Stockholms och Uppsala län tagit emot den
största andelen, 3,5 resp. 2,9 per 1 000 invånare. Norrbottens, Kopparbergs
och Värmlands län har den lägsta andelen mottagna, 0,2 per 1 000 invånare,
och även Älvsborgs och Jämtlands län har en påfallande låg andel.
Flyktingmottagningen sker sålunda fortfarande med en ojämn fördelning
över landet och med tyngdpunkten förlagd till storstadsområdena. Även om
många kommuner på ett förtjänstfullt sätt tagit sitt ansvar för flyktingmottagningen
är enligt utskottets uppfattning den hittillsvarande tendensen oroande.
Den nya ordningen för flyktingmottagning bygger på frivillighet från
kommunernas sida. En grundförutsättning för att denna ordning skall
fungera och flyktingarna inte skall bli hänvisade till att leva i SIV:s
förläggningar under långa tider är att alla kommuner känner solidaritet med
dem som söker skydd i vårt land och ett ansvar för att de tas emot i det
svenska samhället. Det är nödvändigt att de ansvariga i kommunerna ser på
flyktingmottagandet som en angelägenhet för hela landet snarare än som en
angelägenhet för den egna kommunen. Det är också angeläget att kommunerna
utnyttjar alla möjligheter till information och opinionsbildning inom
det egna kommunområdet för att skapa förståelse för ett generöst och
humant mottagande av flyktingar.
SfU 1985/86:13
10
Med hänsyn till de stora ansträngningar som görs från SIV:s sida att förmå
kommunerna att öka sitt flyktingmottagande och till att svårigheterna att
finna ett tillräckligt antal kommunplatser inte synes bero på ett otillräckligt
ekonomiskt stöd till kommunerna finner utskottet inte anledning till något
tillkännagivande till regeringen i frågan. I anslutning till vad som anförts i
motion Sf513 om att avtal om flyktingmottagning bör ingås för längre tid än
ett år har utskottet erfarit att så har förutsatts kunna ske efter hand som det
nya mottagningssystemet förankrats i kommunerna. Man har dock i inledningsskedet
från såväl SIV:s som kommunernas sida ansett att det finns vissa
fördelar med att avtal endast sluts för ett år i sänder.
Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion Sf509 yrkande 1 i nu
behandlad del och motionerna Sf513 och Sf518, sistnämnda motion i
behandlad del.
Motionärerna i motion Sf509 (yrkande 1) anser också att alla invandrare
som får uppehålls- och arbetstillstånd omedelbart skall få undervisning i
svenska och om svenska förhållanden. För flyktingar som har svåra skador
till följd av tortyr, svält m. m. eller har andra svåra problem bör kommuner
och landsting ställa särskilda resurser till förfogande. Därvid bör särskilt
barnens och barnfamiljernas problem uppmärksammas. SIV och socialstyrelsen
bör enligt motionärerna verka för att socialtjänsten och hälso- och
sjukvården i sitt ordinarie arbete i större utsträckning än nu tar hänsyn till
invandrarnas speciella svårigheter.
Berit Bölander, slutligen, begär i motion Sf516 ett tillkännagivande till
regeringen om att flyktingbarnen har behov av psykologiskt stöd i invandrarverkets
anläggningar och i mottagarkommunerna. I motiven till yrkandet
understryker motionären angelägenheten av att alla åtgärder vidtas för att
tillförsäkra framför allt de mindre barnen en trygg miljö. Som exempel på
sådana åtgärder nämner motionären vikten av att man i SIV:s anläggningar
och kommunerna bl. a. bedriver en pedagogisk verksamhet och att man har
hemspråksträning.
Såvitt gäller motionskravet att invandrare som får uppehålls- och arbetstillstånd
omedelbart skall få undervisning i svenska och om svenska
förhållanden blir detta tillgodosett genom det förslag som för närvarande
ligger på riksdagens bord och som remitterats till utbildningsutskottet (prop.
1985/86:67). För flyktingar som har behov av speciella vårdinsatser har -utöver den generella ersättningen för sjukvårds- och hälsoundersökningar till
sjukvårdshuvudmännen - beräknats ett särskilt bidrag av 2 milj. kr. som är
avsett att direkt ersätta sjukvårdshuvudmännen för mer krävande vårdinsatser.
Utvecklingen av dessa insatser följs noga av regeringen. Invandrarverket
och socialstyrelsen bedriver ett kontinuerligt arbete för att verka för att
invandrarnas - och då särskilt barnens - speciella svårigheter uppmärksammas
inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Socialstyrelsen har i
Allmänna råd (1985:4) Hälsovård för flyktingar och asylsökande beskrivit
flyktingarnas hälsoproblem och framhållit att de sociala och psykiatriska
problemen är dominerande och att barnen och tortyroffren är särskilt
utsatta. Ett speciellt avsnitt behandlar frågor om psykiatrisk vård och
behandling. På uppdrag av socialstyrelsen utreds också för närvarande den
psykiska och sociala situationen för barn och ungdomar som vistas på SIV:s
SfU 1985/86:13
förläggningar, och utredningen väntas bli färdig under våren.
Med hänsyn till det anförda finner utskottet att någon åtgärd från
riksdagens sida med anledning av motion Sf509 yrkande 1 i nu behandlad del
och motion Sf516 för närvarande inte är påkallad.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande handläggningstider m. m. i tillståndsärenden
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sf509 yrkande 1 i motsvarande
del, 1985/86:Sf517 yrkande 2 och 1985/86:Sf519 yrkande lh,
2. att riksdagen till Statens invandrarverk för budgetåret 1986/87
anvisar ett förslagsanslag av 66 231 000 kr.,
3. beträffande åtgärder för ökad information
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sf509 yrkande 2 och motion
1985/86:Sf518 i motsvarande del,
4. att riksdagen till Informationsverksamhet för budgetåret 1986/87
anvisar ett reservationsanslag av 10 291 000 kr.,
5. att riksdagen till Översättningsservice för budgetåret 1986/87
anvisar ett förslagsanslag av 200 000 kr.,
6. beträffande flyktingkvoten
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sf501 yrkande 3, 1985/
86:Sf513 yrkande 2, 1985/86:Sf517 yrkande 1 och 1985/86:Sf519
yrkande lj,
7. beträffande repatriering av flyktingar från Latinamerika
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sf505,
8. att riksdagen till Överföring och mottagning av flyktingar m. m.
för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 180 500 000 kr.,
9. beträffande flyktingmottagning i kommunerna
att riksdagen avslår motion 1985/86: Sf509 yrkande 1 i motsvarande
del, motion 1985/86:Sf513 yrkande 1 och motion 1985/86:Sf518 i
motsvarande del,
10. beträffande särskilda insatser för flyktingar
att riksdagen avslår motion 1985/86 :Sf509 yrkande 1 i motsvarande
del och motion 1985/86:Sf516,
11. att riksdagen till Ersättning till kommunerna för åtgärder för
flyktingar m. m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av
620 000 000 kr.
Stockholm den 11 mars 1986
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Doris Håvik
Närvarande: Doris Håvik (s), Nils Carlshamre (m), Börje Nilsson (s), Ralf
Lindström (s), Margareta Andrén (fp), Karin Israelsson (c), Ulla Johansson
(s), Gullan Lindblad (m), Lena Öhrsvik (s), Kenth Skårvik (fp), Siri
Häggmark (m), Ingegerd Elm (s), Rune Backlund (c), Margo Ingvardsson
(vpk) och Margareta Persson (s).
SfU 1985/86:13
12
Reservation
Flyktingkvoten (mom. 6)
Margo Ingvardsson (vpk) anser:
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Flyktingkvoten,
som” och slutar med ”yrkande lj” bort ha följande lydelse.
Utskottet anser att den sedan snart tio år oförändrade flyktingkvoten för
den organiserade överföringen av flyktingar till Sverige bör höjas till 3 000
personer i enlighet med vad som föreslagits i motion Sf501. Förslag om den
ytterligare medelsanvisning som behövs till följd härav bör läggas fram av
regeringen i propositionen om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1986/87. Med det anförda, som bör ges regeringen till känna, blir även
motionerna Sf513 yrkande 2, Sf517 yrkande 1 och Sf519 yrkande lj tillgodosedda.
dels att utskottet under moment 6 bort hemställa
6. beträffande flyktingkvoten
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sf501 yrkande 3 och med
anledning av motionerna 1985/86:Sf513 yrkande 2, 1985/86:Sf517
yrkande 1 och 1985/86:Sf519 yrkande lj som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Handläggningstider i tillståndsärenden
Margareta Andrén (fp), Karin Israelsson (c), Kenth Skårvik (fp) och Rune
Backlund (c) anför:
I reservation 1 av center- och folkpartiledamöterna till betänkande SfU
1985/86:7, vari regeringens förslag till tilläggsbudget I till statsbudgeten för
innevarande budgetår såvitt avsåg Invandring m. m. behandlades, togs
frågan om handläggningstider i tillståndsärenden upp. Reservanterna framhöll
att det både inom och utom Sveriges gränser var helt avgörande för
tilltron till vår utlänningslagstiftning att hanteringen av asylsökande kunde
ske utan långa väntetider och med upprätthållande av rättssäkerheten och att
det var av största vikt att behandlingen av asylsökande kunde ske på ett
snabbt och säkert sätt. Den snabba ökningen av antalet asylsökande hade lett
till ökade ärendebalanser och väntetider när det gällde tillståndsprövningen
för asylsökande.
Reservanterna framhöll också att kännetecknande för regeringens hantering
av anslaget till SIV under senare år hade varit att verket erhållit för litet
permanenta personalresurser för tillståndsärendena. Även om tillfälliga
förstärkningar satts in hade detta skett sent, och osäkerhet hade rått om
verkets möjligheter att få behålla förstärkningarna. Reservanterna noterade
därför med tillfredsställelse att SIV erhöll ökade permanenta resurser men
fann med hänsyn till de ovan beskrivna tendenserna till ökade handläggningstider
att det behövdes ytterligare resurstillskott och åtgärder för att få
SfU 1985/86:13
13
bort ”flaskhalsarna” i instansordningen och att regeringen snarast borde
återkomma med förslag härom till riksdagen.
Vi ställer oss bakom utskottets uppfattning att något behov av ytterligare
resurser för att förkorta handläggningstidema i asylärenden inte föreligger
för närvarande. Vi vill dock understryka att åldringstakten i specialärenden
är oroande och bör följas av regeringen med extra uppmärksamhet, och
regeringen bör vid behov snabbt vidta åtgärder för att hålla balanserna nere
på en rimlig nivå.
2. Flyktingkvoten
Margareta Andrén och Kenth Skårvik (båda fp) anför:
I motion Sf519 av Bengt Westerberg m. fl. har folkpartiet framhållit att en
generös flyktingpolitik är en viktig hörnsten i arbetet för internationell
solidaritet. Motionen innehåller ett flertal förslag i syfte att åstadkomma en
generösare och humanare mottagning av asylsökande. Motionen i dessa
delar kommer att behandlas av utskottet i annat sammanhang. I motionen
framhålls vidare att ett generöst mottagande av asylsökande inte står i någon
som helst motsatsställning till en ökning av antalet kvotflyktingar. Mot
bakgrund av det jämförelsevis låga flyktingtryck vi har, vår höga levnadsstandard
och stora utrymmen måste flyktingkvoten på sikt öka.
Vi anser att utskottets uttalanden när det gäller flyktingkvoten ligger i linje
med den i motionen uttalade målsättningen och har därför inget särskilt
yrkande på denna punkt.
3. Flyktingmottagning i kommunerna
Margareta Andrén (fp), Karin Israelsson (c), Kenth Skårvik (fp) och Rune
Backlund (c) anför:
I reservation 2 till betänkande SfU 1985/86:7 erinrade center- och folkpartiledamöterna
beträffande utflyttningen till kommunerna om att enligt
riksdagens beslut våren 1984 skulle en utlänning som söker asyl i samband
med inresan till Sverige normalt tas emot på en utredningsförläggning i upp
till fyra veckor och därefter anvisas bostad i en kommun. Reservanterna
konstaterade att verkligheten hade blivit annorlunda än riktlinjerna för
riksdagsbeslutet och ansåg att åtgärder måste vidtas för att förmå kommunerna
att träffa nya avtal med det snaraste. Sådana åtgärder kunde vara att
kommunerna fick ytterligare stimulanser utöver de schablonbelopp som
utgår, resurser till experthjälp och planeringsstöd till de kommuner som ännu
inte skrivit avtal eller tagit emot flyktingar.
Såsom utskottet framhållit är den hittillsvarande tendensen oroande. Vi
förutsätter därför att, om de särskilda bidrag som anslagits till kommunerna
för uppbyggnad av resurser och kompetens m. m. inför flyktingmottagandet
inte visar sig tillräckliga, regeringen snarast återkommer med förslag om
ökade resurser för ändamålet.
SfU 1985/86:13
14
4. Särskilda insatser för flyktingar
SfU 1985/86:13
Margareta Andrén (fp), Karin Israelsson (c), Kenth Skårvik (fp) och Rune
Backlund (c) anför:
I motion 1985/86:U510 av Karin Söder m.fl. framhålls att de flyktingbarn
som kommer till Sverige är en mycket utsatt grupp och kommer med sina
föräldrar från krigshärjade länder eller länder där man levt i utsatthet på
grund av politisk eller annan förföljelse. När flyktingarna kommer till
Sverige utreds de vuxnas situation noggrant, medan de barn som är under 15
år inte blir föremål för utredning. Barnläkare, psykologer och andra kan
vittna om hur barnen ofta är i en mycket dålig kondition, framför allt
psykiskt.
Även i motion Sf519 av Bengt Westerberg m.fl. framförs liknande
synpunkter på flyktingbarnens svåra situation.
Yrkanden i motionerna beträffande hur utredningarna för barn i asylärenden
skall ske och garantier mot splittring av asylsökande familjer kommer
senare att behandlas av utskottet. I avvaktan härpå vill vi understryka
angelägenheten av att den utredning som pågår på uppdrag av socialstyrelsen
om den psykiska och sociala situationen för barn och ungdomar som vistas på
SIV:s förläggningar bedrivs skyndsamt.
15