Lagutskottets betänkande

1985/86:9

om en nordisk företagsform för sjöfartssamverkan

1985/86:9

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet en motion vari tas upp fråga om en nordisk
företagsform för sjöfartssamverkan.

Motionen har remissbehandlats. En sammanställning av remissvaren finns
i bilaga till betänkandet.

Utskottet avstyrker motionen. Mot ställningstagandet reserverar sig m-,
fp- och c-ledamöterna.

Motionsyrkande

Motion 1984/85:695 av Nic Grönvall (m) vari hemställs att riksdagen begär
att regeringen omgående vidtar åtgärder för att i samverkan med nordisk
linjesjöfart utveckla ett nordiskt konsortieföretag.

Allmän bakgrund

Några särskilda regler om internationell samverkan mellan nationella företag
finns inte i de nordiska ländernas lagstiftning. Företag som vill samverka kan
välja att för ändamålet inrätta en eller flera särskilda juridiska personer,
t. ex. aktiebolag, i enlighet med den nationella lagstiftningen i något av de
berörda länderna. Ett annat exempel på institutionaliserad samverkan är när
nordiska redare blir delägare i ett partrederi. I betydande utsträckning
förekommer det också att företag samverkar under mindre institutionaliserade
former på grundval av ett mellan dem upprättat avtal. Ett exempel på
sådana avtal är konsortialavtal. Konsortialavtal används i många branscher
och för skiftande ändamål. Ett konsortium kan komma till för ett visst
bestämt projekt, t. ex. en byggentreprenad, medan i andra fall det kan avse
ett mera långsiktigt samarbete, t. ex. sjöfartspooler. Till den sistnämnda
gruppen hör bl. a. SAS som driver verksamheten i enlighet med ett
konsortialavtal mellan ett svenskt, danskt och norskt bolag. Det kan tilläggas
att på sjöfartens område sker en nordisk samverkan även i andra former,
t. ex. i form av s.k. linjekonferenser, vilka tillkommit för att samordna
godstrafiken inom ett visst trafikområde. Konferenserna grundar sig på avtal
mellan transportörerna. Huvudsyftet med verksamheten är att transportkundema
tillförsäkras en någorlunda regelbunden transportkapacitet för sina

behov medan transportörerna samtidigt tillförsäkras att transportkunderna 1

1 Riksdagen 1985/86. 8sami. Nr 9

verkligen utnyttjar linjekonferensens medlemmar för sina transporter.

Frågan om gränsdragningen mellan konsortier och handelsbolag behandlades
av lagutskottet vid införande av lagen (1980:1102) om handelsbolag och
enkla bolag (prop. 1979/80:143, LU 1980/81:4). De uttalanden som utskottet
då gjorde innebär att företag kan samverka i konsortieform utan att reglerna
om handelsbolag blir tillämpliga.

Under senare år har både på det nordiska planet och i riksdagen övervägts
olika åtgärder som syftar till att öka handel och industriellt samarbete mellan
de nordiska länderna. I Nordiska rådets och Nordiska ministerrådets regi har
sålunda frågor om valutaregleringen, etableringsrätten, en gemensam nordisk
aktiemarknad och en gemensam nordisk aktiebolagsform utretts. I
riksdagen aktualiserades frågorna om valutaregleringen, aktiemarknaden
och aktiebolagsformen motionsvägen år 1983. I sitt av riksdagen godkända
betänkande (NU 1983/84:14) framhöll näringsutskottet att förekomsten av
olika problem gör det svårt eller omöjligt att inom ramen för nuvarande
nordiska samarbetsformer begränsa eventuella liberaliseringsåtgärder till de
nordiska länderna. Enligt näringsutskottet torde emellertid generella liberaliseringsåtgärder,
som ju i princip gynnar alla företag inom OECD-området,
komma att få störst betydelse för industrier inom Norden, där det finns nära
ekonomiska och kulturella förbindelser. Näringsutskottet noterade att
OECD-reglerna inte torde utgöra hinder mot att man inom ramen för en
vidare integration i Norden utvecklar institutionella möjligheter för kapitalöverföringar
inom Norden, så som har skett inom ramen för Nordiska
investeringsbanken. En strävan borde vara att finna sådana möjligheter.

Vid riksmötet 1983/84 togs i en motion upp frågan om en ny nordisk
företagsform. I sitt av riksdagen godkända betänkande (LU 1984/85:8)
anförde lagutskottet att det är angeläget att man på olika sätt försöker
underlätta samverkan mellan nordiska företag och därmed den internordiska
handeln. Utskottet ställde sig därför bakom syftet med motionen. Enligt
utskottets uppfattning måste emellertid införandet av en sådan företagsform
som förespråkats av motionären ske i samarbete med andra nordiska länder.
Det tedde sig i dåvarande läge inte meningsfullt att Sverige ensidigt började
utreda spörsmålet. Utskottet kunde därför inte tillstyrka bifall till motionen.
Utskottet ville emellertid understryka vikten av att regeringen inom ramen
för det nordiska samarbetet också i fortsättningen aktivt verkar för en vidgad
internordisk handel.

Motionsmotivering

I motionen framhålls att erfarenheterna från konsortiet SAS är goda.
Emellertid innebär enligt motionären konsortieformen stora svårigheter
såvitt gäller fast sammanbindning av enheten och såvitt gäller möjligheterna
att arrangera överensstämmelse mellan funktionellt och juridiskt ansvar i
företagandet. En förutsättning för framgångsrikt nordiskt samarbete är
också, anser motionären, att det inom ett nordiskt verkande företag kan
etableras samstämmiga arbetsrättsliga regler, skatterättsliga regler och
valutaregler.

LU 1985/86:9

2

Mot den bakgrunden att svensk sjöfart genomgår en djupgående kris är det
enligt motionären av utomordentlig betydelse för framgångsrik utveckling av
svensk men även nordisk industri att det nordiska näringslivet har tillgång till
säkra transportvägar. Linjesjöfart är den typ av sjöfart som betjänar
industrier med transporter enligt fasta schema och till industriernas marknadsländer.
I alla de nordiska länderna finns fungerande och väl skötta
linjerederier.

Motionären uppger att det i sjöfartsindustrin för närvarande utvecklas
stora transportsystem som kräver mycket omfattande investeringar. De
rederier som inte kan svara upp till den internationella konkurrensens krav
slås obönhörligen ut från marknaden. För att nordisk sjöfart skall kunna
möta den internationella konkurrensen och för att nordisk sjöfart skall kunna
klara att tillhandahålla för nordiskt näringsliv säkra och effektiva transportvägar
fordras enligt motionären en nordisk samverkan.

Sådan samverkan måste, framhåller motionären vidare, anordnas i nära
kontakt mellan de i samverkan ingående företagen. Ett konsortium som
innehåller stora och små företag och som förenas med lösa avtalsband löper
alltid risken av upplösning därigenom att en eller annan part finner sig illa
behandlad. Enbart om den ekonomiska gemenskapen kan föras ända fram
till ett gemensamt ansvar för ett gemensamt företag, kan man enligt
motionären räkna med framgång för konsortiebildningar som basen för
nordisk samverkan.

Motionären påpekar att det inom sjöfartsindustrin finns ett starkt intresse
för samverkan om linjesjöfart i nordisk ram. Nordiska investeringsbanken är
tillkommen särskilt för att stödja och utveckla investeringar i nordisk
samverkan. Inom ramen för Nordiska rådet bedrivs enligt motionären
energisk ansträngning att utveckla nordisk samverkan även i institutionaliserade
former. Dessa ansträngningar har emellertid inte lett till resultat. Den
sannolika orsaken härtill är enligt motionären att man, när man sökt finna en
företagsform, utgått från rent teoretiska grunder.

Motionären framhåller avslutningsvis att, när nu linjesjöfartens behov så
uppenbart erbjuder ett praktiskt exempel på behov av en nordisk företagsform
för samverkanskonsortier, det blir en angelägen uppgift för riksdag och
regering i Sverige, liksom i de andra nordiska länderna, att utveckla en
juridisk person för nordisk samverkan inom industrier men framför allt inom
linjesjöfarten.

Remissyttranden

Yttranden över motionen har lämnats av Sveriges redareförening, Sveriges
fartygsbefälsförening, Svenska maskinbefälsförbundet och Svenska sjöfolksförbundet.

Sveriges redareförening anser att ett nordiskt konsortieföretag byggt på
den s. k. SAS-modellen inte i och för sig erfordras för att en närmare nordisk
och internationell integrering inom linjesjöfarten skall kunna uppnås.
Redareföreningen finner emellertid att motionärens förslag är intressant och
tillstyrker att man i lämpliga former analyserar redan existerande nordiska

LU 1985/86:9

3

samverkansformer med målsättningen att undersöka om sådan samverkan
kan förstärkas och förenklas genom att man utvecklar en ny samarbetsform
av den typ motionären föreslår.

Sveriges fartygsbefälsförening är tveksam till en konsortieform på det sätt
SAS är uppbyggt men anser att en översyn av de regler som styr arbetsrätten,
skatter, valutor och behörigheten att utöva befattning ombord på fartyg är
mycket önskvärd.

Enligt Svenska maskinbefälsförbundets mening bör allvarligt diskuteras att
bilda ett konsortium liknande SAS mellan de största nordiska linjerederierna.
En sådan samverkan är nödvändig för att på sikt kunna bevara
linjesjöfart under nordisk flagg. Förbundet anser det dock tveksamt om det
är möjligt och önskvärt att etablera helt samstämmiga arbetsrättsliga regler,
skatterättsliga regler och valutaregler.

Svenska sjöfolksförbundet menar att en eventuell konsortiesamverkan
mellan nordiska linjerederier bör ha sitt ursprung i en överenskommelse
mellan rederierna och inte införas genom åtgärder från en av de nordiska
regeringarna. Om de berörda linjerederierna emellertid enas om att inleda
ett närmare samarbete i konsortieform, bör regeringarna i de nordiska
länderna underlätta rederiernas strävanden genom olika åtgärder. Nordisk
linjesjöfart i konsortieform kan enligt förbundet erfordras, om linjesjöfart på
nordiska hamnar på sikt skall kunna överleva konkurrensen från den trafik
jorden runt som ett par stora konsortier bedriver.

Det närmare innehållet i remissyttrandena redovisas i bilaga till betänkandet.

Utskottet

I motionen framhålls att det är nödvändigt med en nordisk samverkan för att
nordisk sjöfart skall kunna möta den internationella konkurrensen och klara
att tillhandahålla säkra och effektiva transportvägar åt det nordiska näringslivet.
Motionären påpekar att det inom sjöfartsnäringen redan finns ett starkt
intresse för en nordisk samverkan när det gäller linjesjöfart. För att man skall
kunna räkna med framgång för nordiska konsortiebildningar fordras emellertid
att man tillskapar en företagsform i vilken delägarna har ett gemensamt
ekonomiskt ansvar. Det är därför enligt motionärens uppfattning en
angelägen uppgift för riksdag och regering i Sverige, liksom i de andra
nordiska länderna, att utveckla en juridisk person för nordisk samverkan
framför allt inom linjesjöfarten. Med stöd av det anförda yrkar motionären
att riksdagen begär att regeringen omgående vidtar åtgärder för att i
samverkan med nordisk linjesjöfart utveckla ett nordiskt konsortialföretag.

Utskottet vill till en början hänvisa till att på det nordiska planet har under
senare år övervägts olika åtgärder som syftar till att öka handel och
industriellt samarbete mellan de nordiska länderna. I Nordiska rådets och
Nordiska ministerrådets regi har sålunda frågor om valutaregleringen,
etableringsfriheten, en gemensam nordisk aktiemarknad och en gemensam
nordisk aktiebolagsform utretts. Under våren 1986 väntas Nordiska rådet få
ta ställning till förslag som rör arbetsrättsliga frågor. Nordiska rådet är vidare
enigt om att betrakta Norden som en gemensam hemmamarknad för

LU 1985/86:9

4

nordiska företag. Man är inom rådet också ense om att söka med gemensamma
insatser främja de nordiska ländernas export. Utskottet vill i detta
sammanhang även hänvisa till att det sedan länge funnits en strävan att riva
handelshinder av olika slag som de nordiska länderna ställer upp. I sådant
syfte förs för närvarande diskussioner mellan de nordiska handelsministrarna
om samordnade bestämmelser om varuprovning och godkännanden av
varor.

Utskottet anser för sin del att det är angeläget att det samarbete som
sålunda pågår på det nordiska planet i fråga om handel och industri fortsätter
och fördjupas. Självfallet spelar härvid en samverkan inom sjöfartsområdet
en viktig roll. En sådan samverkan har betydelse inte endast för den
internordiska handeln utan också och kanske framför allt för möjligheterna
för nordisk linjesjöfart att möta den allt hårdare internationella konkurrensen.

Utskottet kan således ställa sig bakom syftet med motionen. Utskottet vill
emellertid peka på att avsaknaden av särskilda regler om nordisk samverkan
mellan nationella företag inte utgör hinder för en sådan samverkan. Företag
som vill samverka kan sålunda välja att för ändamålet inrätta en eller flera
särskilda juridiska personer, t. ex. aktiebolag, i enlighet med den nationella
lagstiftningen i något av de berörda länderna. En företagare kan också gå in
som delägare i ett partrederi i annat nordiskt land. Redarföreningen nämner
som exempel härpå i sitt remissvar att dåvarande Rederi AB Transatlantic i
många år var delägare med olika andelar i norskflaggade fartyg tillhörande
Wilhelmsenkoncernen medan Wilhelmsenkoncernen i sin tur ägde andelar i
Transatlantics linjefartyg under svensk flagg. I betydande utsträckning
förekommer det också att företag samverkar under mindre institutionaliserade
former på grundval av ett mellan dem upprättat avtal. Ett exempel på
sådana avtal är konsortialavtal. Ett konsortium kan bl. a. avse ett mera
långsiktigt samarbete, t. ex. den verksamhet som SAS driver. På sjöfartens
område är s. k. sjöfartspooler exempel på konsortieverksamhet som har
fortlöpande karaktär. Även i andra former finns en nordisk samverkan på
detta område, t. ex. de s. k. linjekonferenserna, vilka tillkommit för att
samordna godstrafiken inom ett visst trafikområde.

Av det anförda framgår att det således redan finns goda möjligheter att
driva ett institutionaliserat nordiskt samarbete på sjöfartens område. Remissvaren
ger inte något belägg för att det skulle behövas någon ny företagseller
samarbetsform för att en ökad nordisk integrering inom sjöfarten skall
kunna uppnås. Utskottet vill även hänvisa till att riksdagen hösten 1984 (LU
1984/85:8) avslog en motion med yrkande om utredning av en ny juridisk
form för konsortialföretag.

På anförda skäl avstyrker utskottet bifall till motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motion 1984/85:695.

Stockholm den 28 november 1985

På lagutskottets vägnar

LU 1985/86:9

Per-Olof Strindberg

5

Närvarande: Per-OIof Strindberg (m), Lennart Andersson (s), Ulla Orring
(fp), Martin Olsson (c), Inga-Britt Johansson (s), Allan Ekström (m), Inger
Hestvik (s), Bengt Harding Olson (fp), Nic Grönvall (m), Marianne Karlsson
(c), Berit Löfstedt (s), Ewa Hedkvist Petersen (s), Hans Rosengren (s),
Marianne Carlström (s) och Ulla-Britt Åbark (s).

Reservation

Per-Olof Strindberg (m), Ulla Orring (fp), Martin Olsson (c), Allan Ekström
(m), Bengt Harding Olson (fp), Nic Grönvall (m) och Marianne Karlsson (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet kan”
och slutar med ”till motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill peka på att flera för nordisk linjesjöfart positiva resultat
åstadkoms genom den samverkan i olika mer eller mindre institutionaliserade
former som nu sker mellan nordiska rederier. Utskottet anser emellertid
att nuvarande samverkansformer inte är tillräckliga om man vill åstadkomma
ett mera varaktigt och fördjupat samarbete.

En av anledningarna till att man hittills misslyckats att, inom ramen för det
nordiska samarbetet, komma fram till en särskild nordisk transnationell
företagsform torde vara att hittills förda diskussioner utgått enbart från
teoretiska grunder. Eftersom det ligger ett stort samnordiskt intresse i att
gemensamt utveckla en linjesjöfart som är en av förutsättningarna för
fortsatt utveckling av nordisk industri, och eftersom ett konkret projekt ofta
leder fram till hållbara lösningar bör enligt utskottets mening just linjesjöfarten
kunna utgöra ett lämpligt område för en konkret satsning på att finna en
lösning på de i motionen redovisade problemen.

Att man inte lyckats lösa frågan om en ny nordisk företagsform på det
nordiska planet bör enligt utskottets mening inte hindra att Sverige nu tar
initiativ till en lösning som i första hand bör avse sjöfartsnäringen. Givetvis
måste ett arbete med att utveckla en särskild nordisk företagsform på
sjöfartens område ske i nära samarbete med företagen inom den nordiska
linjesjöfarten.

På grund av det anförda ställer utskottet sig bakom motionärens yrkande
att riksdagen uttalar sig för att regeringen snarast vidtar ytterligare åtgärder
för att i samverkan med nordisk linjesjöfart utveckla ett nordiskt konsortieföretag.

dels att utskottet bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:695 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om behovet av åtgärder för
att utveckla ett nordiskt konsortieföretag på sjöfartens område.

LU 1985/86:9

6

Sammanställning av remissyttranden över motion
1984/85:695

Sveriges redareförening

Sveriges redareförening kan i allt väsentligt ansluta sig till den situationsbeskrivning
som lämnas i motionen. I tillägg till vad som där anförs vill
föreningen dock påpeka att det sedan länge existerar ett mycket nära
samarbete mellan nordiska linjerederier och att avsaknaden av vad som i
motionen kallas ”ett nordiskt konsortieföretag” icke i och för sig utgjort
hinder för närmare samverkan i former som tett sig strategiskt och
företagsekonomiskt lämpliga. Som ett exempel på sådant nära samarbete
kan nämnas det förhållandet att dåvarande Rederi AB Transatlantic i många
år varit delägare med olika andelar i norskflaggade fartyg tillhöriga
Wilhelmsenkoncernen medan sistnämnda företagsgruppering i sin tur ägt
andelar i Transatlantics linjefartyg under svensk flagg. En sådan konstruktion
är fullt möjlig enligt den partrederilagstiftning som finns i Sverige och de
motsvarande samverkansformer som erbjuds i Norge genom partrederi resp.
kommanditbolag. Nordiska linjerederier har också sedan många år samverkat
både inbördes och med företag utanför den nordiska kretsen i konsortier
inom linjesjöfarten och har på detta sätt kunnat uppnå flera av de fördelar
som motionären efterlyser.

Samtidigt som Sveriges redareförening vill både uttrycka uppskattning
över motionärens intresse för den svenska linjesjöfartens framtid och fullt ut
ansluta sig till behovet av ökad nordisk och internationell samverkan inom
linjesjöfarten är det enligt föreningens uppfattning icke nödvändigtvis så att
ett nordiskt konsortieföretag byggt på den s. k. SAS-modellen i och för sig
erfordras för att en närmare nordisk och internationell integrering inom
linjesjöfarten skall kunna uppnås. Motionärens tanke är emellertid intressant
och föreningen skulle därför för sin del vilja tillstyrka att man i lämpliga
former analyserar redan existerande nordiska samverkansvarianter med
målsättningen att undersöka om sådan samverkan kan förstärkas och
förenklas genom att man utvecklar en ny samarbetsform av den typ
motionären föreslår.

Sveriges fartygsbefälsförening

Motionären utgår i sitt resonemang från konsortiet SAS som i vart och ett av
de ingående länderna består av statligt ägda bolag. De erfarenheter som
vunnits av nordiska statliga bolag som samverkar i ett konsortium torde inte
kunna överföras till privat företagsamhet utan betydande ändringar.

Det existerar redan i dag nordisk samverkan inom sjöfarten i form av bl. a.
linjekonferenser som till viss del har samma effekt som det motionären
efterlyser.

Det förhållandet att jämförelsen med SAS enligt föreningens mening inte
är möjlig att göra i vissa avseenden hindrar inte att det kan vara önskvärt att
utreda vilka åtgärder som kan vidtas för att harmonisera de arbetsrättsliga,
skatterättsliga och valutarättsliga regler som gäller i de nordiska länderna. I

LU 1985/86:9

Bil.

7

detta sammanhang bör också beaktas att de nationella regler som finns för
behörigheten att utöva viss befattning ombord inte är desamma i de nordiska
länderna och att de inte är reciproka, dvs. även om svenska myndigheter
godkänner norsk styrmansbehörighet är det inte alls säkert att norska
myndigheter accepterar motsvarande svenska behörighet.

Sammanfattningsvis kan sägas att även om föreningen ställer sig tveksam
till en konsortieform å la SAS är en översyn av de regler som styr
arbetsrätten, skatter, valutor och behörigheten att utöva befattning ombord
på fartyg mycket önskvärd.

Svenska maskinbefälsförbundet

För att möta den internationella konkurrensen inom linjesjöfarten är det
nödvändigt för nordiska rederier att samverka i ökad omfattning. Det bör
enligt förbundets mening även allvarligt diskuteras att bilda ett konsortium
liknande SAS mellan de största nordiska linjerederierna. En sådan samverkan
är nödvändig för att på sikt kunna bevara linjesjöfart under nordisk
flagg, dvs. såväl linjesjöfart till och från Norden som i crosstrade-trafik.

Kan ett samgående mellan nordiska linjerederier underlättas genom att
tillskapa en nordisk företagsform bör de nordiska länderna snarast pröva
möjligheterna att utveckla en sådan konsortiemodell. Förbundet är dock
tveksamt till möjligheterna och önskvärdheten av att etablera helt samstämmiga
arbetsrättsliga regler, skatterättsliga regler och valutaregler. Särskilt de
arbetsrättsliga reglerna ser förbundet inget direkt behov av att harmonisera.

Även om förbundet tillstyrker en ny nordisk konsortiemodell förutsätts att
arbetsgivaransvaret kvarligger i det nationella företaget.

Svenska sjöfolksförbundet

Förbundet finner motionärens förslag intressant och värt att utveckla
närmare. Tillvägagångssättet borde emellertid enligt förbundets uppfattning
vara motsatsen till vad motionären föreslår. Enligt förbundets uppfattning
bör en eventuell konsortiesamverkan mellan nordiska linjerederier ha sitt
ursprung i en överenskommelse rederierna emellan om sådan samverkan och
inte införas genom åtgärder från en av de nordiska regeringarna.

Om de berörda linjerederierna emellertid enas om att inleda ett närmare
samarbete i konsortieform, bör regeringarna i de nordiska länderna underlätta
rederiernas strävanden genom olika åtgärder. Vissa sådana åtgärder
skulle redan nu kunna införas för att uppmuntra bildandet av ett sjöfartskonsortium.
En sådan åtgärd från svenskt håll skulle t. ex. vara att staten
underlättar för industrin att genom medel ur investeringsfonder stärka
linjesjöfartens kapitalbas.

Nordisk linjesjöfart i konsortieform kan vara den sorts samverkan som
erfordras om linjesjöfart på nordiska hamnar på sikt skall kunna överleva
konkurrensen med den jordenrunttrafik ett par stora konsortier redan inlett.
Men att försöka framkalla en sådan samverkan genom ensidiga åtgärder från
svenskt regeringshåll kommer endast att utmynna i ekonomiska åtaganden

LU 1985/86:9

Bil.

8

utan garantier för ett förverkligande inom överskådlig tid av ett nordiskt
konsortium.

Sammanfattningsvis finner förbundet uppslaget mycket intressant och värt
att understödjas av regeringen på så sätt att ett förverkligande underlättas
genom olika åtgärder men först sedan linjerederier i de nordiska länderna
överenskommit om ett samgående, t. ex. i konsortieform.

LU 1985/86:9

Bil.

■

.

••

• ^

- •?** ' •:

SÄ

gotab Stockholm 198S 83482