Sammanfattning

1 betänkandet behandlas proposition 1985/86: 155 med förslag till utsökningsregisterlag m,m, samt tre med anledning av propositionen väckta motioner (m, fp resp, c),

I propositionen läggs fram bl, a, förslag lill utsökningsregisterlag. Syftet med lagen är en lagreglering av det ADB-register som används inom exekutionsväsendet, det s. k, utsökningsregistret. Lagförslaget innebär i huvudsak en kodifiering av nuvarande ordning och innehåller regler om personregistrets ändamål och innehåll samt om ADB-teknisk tillgäng till och gallring av uppgifter ur registret,

Ulskollel har vid en hearing inhämtat synpunkter pä proposiiionen och molionerna frän datainspektionen.

På begäran av lagutskottet har skatteutskottet yttrat sig över propositionen samt m- och fp-motionerna såvitt avser frågan om generaltullstyrelsens åtkomst till utsökningsregistret. Yttrandet har fogats som bilaga 2 till betänkandet.

Utskottet tillstyrker bifall lill proposiiionen och avstyrker bifall till samtliga motionsyrkanden. Till belänkandet har fogats åtta reservationer, varav fem (m, fp, c) och tre (c) samt etl särskilt yttrande (m, fp).

Propositionen

1 proposition 1985/86: 155 föreslär regeringen (finansdepartementet) att riksdagen antar i propositionen framlagda förslag lill

1. utsökningsregisterlag,

2, lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100),

Lagrådets yttrande har inhämtats över förslagen utom såvitt avser vissa av de föreslagna ändringarna i sekretesslagen. Lagförslagen har intagits som bilaga I till detta belänkande. Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll hänvisas till vad utskottet anför på s, 4,

1 Riksdagen 1985/86. 8 saml. Nr 36

Rättelse: S, 28 och 29 Beteckningen rättad från Bilaga 2 lill Bilaga I, Tillkommer som Bilaga 2: SkU 198.V86:4 y

Motionsyrkanden LU 1985/86:36

Motion 1985/86: 540 av Anne Wibble I fp) vari yrkas

1, all riksdagen beslutar atl som sin mening ge regeringen lill känna att tullen inte bör ha tillgäng till utsökningsregistret,

2, att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna all den praxis som datainspektionen hittills tillämpat vid piövningen av vem som skall ges tillgäng till utsökningsregistret ocksä bör gälla fortsättningsvis,

Molion 198.VH6: 541 av Bengl Kindbom m, fi, (c) vari yrkas

1, all riksdagen beslutar att ytterligare sanikörningar av personnimmier-baserade ADB-system inle bör tillåtas i avvaktan pä dala- och offentlighetskommitténs arbete,

2, alt riksdagen beslutar atl 10 S utsökningsrcgisterlagen skall ha följande lydelse: Myndighet som är regisleransvarig för utsökningsregistret skall särskilt iaktta all uppgifterna i registret lar bearbetas endast i enlighet med registrets ändamål,

3, all riksdagen besluiar alt av regeringen begära förslag dels till i vilken omfattning datakommunikation mellan myndigheter i fortsättningen skall ske i krypterad form. dels lill andra siikerhelsätgärder i myndigheternas daiahanlering.

4, alt riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om kvalitelsbevakning i uppgifisinsamling och -bearbetning.

5, all riksdagen beslutar all hos regeringen begära en ulredning oin en framlida decentralisering av REX-systemel såsom motionen anför,

Molion 1985/86:542 av Gunnar Hökmark m, fi, (m) vari yrkas

1, all riksdagen avslår proposition 1985/86: 155 i dess helhet.

2, all riksdagen begär alt regeringen skall utarbeta förslag lill utsökningsregisterlag i enlighet med vad i mofionen anförts.

Utskottet

Inledning

Försöksverksamhet med elt centralt ADB-system för exekutionsväsendet (REX) inleddes i början av 1970-talel, Verksamheten utvidgades successivt, och efier beslut av riksdagen våren 1982 (CU 1981/82:40) har systemet genomförts vid latidets samtliga 81 kronofogdemyndigheter. Vid övergängen till permanent drift ersattes tidigare regler om försöksverksamhet med en förordning (1983: 167) om användning av automatisk databehandling inom exekulionsväsendel, I förordningen regleras bl, a, förtärandet vid registreringen av allmänna mål i REX-systemel, Förordningen innehåller däremot inte några bestämmelser om registrets närmare utformning eller om förtbganderätten över och åtkomsten till registret,

I REX registreras huvudsakligen allmänna mål. dvs, mäl om indrivning av skatter, allmänna avgifter, böter o,d. Enskilda mäl (e-mål) registreras

främst för alt med datorstöd åstadkomma en samordnad hundläggning med LU 1985/86: 36 de allmänna målen,

1 systemet ingår åtta databaser, nämligen

- centralregisler med uppgifter om de allmänna och enskilda mål som är överlämnade för indrivning,

- Iransaklionsregister för registrering via terminal av nya mål, betalningar, avkorlningar, anstånd m, m,,

- namnregister för eflertbrskning av person-/organisalionsnummer vilka är identifikationsbegrepp i centralregislret,

- postnummerregisler för fördelning och överflyttning av mäl m, m,,

- e-målsregister för sökning av enskilda mäl med hjälp av diarienummer,

- ombudsregister med uppgifter om de mest frekventa sökandena och ombuden i e-mälen,

- organisalionsnummerregister för snabb tillgång lill namn, adress m,m,
för huvudsakligen alla juridiska personer och

- behörighetsregister för kontroll av behörigheten vid användning av ter
minal.

Datorbearbetningen i REX-syslemei sker centralt hos dalamaskincen-Iralen för administrativ dalabehandling (DAFA) som maskinellt ocksä framställer och skickar ul betalningsanmaningar. Nya allmänna mäl förs in i systemet dels vid riksskatteverket (RSV), dels vid en särskild regislre-ringsenhei vid kronofogdemyndigheten i Stockholms distrikt. För att påverka registrets innehåll krävs giltigl behörighelskort.

Vid registreringen av nya mäl tillförs systemet person- resp, organisationsnummer och andra uppgifter om den som avses med den sökta åtgärden (gäldenären eller svaranden) saml om skulden m,m, 1 systemet registreras och bevakas också kronofogdemyndigheternas olika åtgärder i målen och vissa andra beslut, t, ex, anstånd, avkorlningar, uppskov, avbetalningsplaner och utmätnings- och införselbeslut.

Varje är bearbetas överskjutande preliminära skaller mot registrerade skulder. Avräkning, utmätning och fördelning av beloppen görs maskinellt.

Bokföring och redovisning sker lill stor del inom systemets ram. Nästan hälften av betalningarna i allmänna mål görs med inbetalningskort som har skickals ul tillsammans med betalningsanmaningarna. Sädana betalningar registreras med hjälp av magnetband. De medel som kommer in pä kronofogdemyndigheternas konton för allmänna mäl överförs varje dag maskinellt till statsverkets checkräkning. Även redovisning lill uppdragsgivande myndigheter sker lill slor del via ADB-medium,

Som elt led i kronofogdemyndigheternas arbetsplanering framställs varannan vecka s, k, planeringsunderiag, I systemet är lagrade vissa generella priorileringsregler som innebär atl mål beträffande s, k, förelagarskatter, mål med stora belopp, mål där uppskovsliden har gått ul eller där skulden snart preskriberas liksom mål som legat utan åtgärd i tolv månader alllid prioriteras, Priorileringsreglerna är inle bindande för kronofogdemyndigheterna utan kan ses som förslag till prioritering av åtgärderna, 1 princip är det den kronofogdemyndighet lill vilken ärendet hänvisats som avgör om och när målet skall handläggas.

1 ett i februari 1983 avgivet betänkande (Ds Fi 1983:4) lade skattein- LU 1985/86:36 drivningsutredningen fram elt förslag till utsökningsregisterlag, Belänkandel har efier sedvanlig remissbehandling lagts till grund för förslaget i proposiiionen.

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen läggs fram förslag lill en utsökningsregisterlag, Syfiet med den nya lagen är främst atl fä lill slånd en uiförligare författningsreglering av ADB-verksamhelen inom exekutionsväsendet,

Utsökningsregisiret skall föras centralt för hela riket. Dess huvudsakliga ändamål föresläs vara dess användning för kronofogdemyndigheternas exekutiva verksamhet enligt utsökningsbalken och för planering och tillsyn av den verksamheten. Härutöver skall registret användas bl, a, vid tillämpning av lagen (1985: 146) om avräkning vid älerbeialning av skatter och avgifter samt för kontrollverksamhet och utredningar vid bestämmande och uppbörd av skaller, tullar och avgifier,

Förtbganderätten till utsökningsregisiret, dvs, rätten att påverka registrets innehåll, föresläs lillkomma RSV, såvitt avser hela registret, och varje kronofogdemyndighet beträffande uppgifter i mäl och ärenden som handläggs hos myndigheten. RSV och kronofogdemyndigheterna får gemensamt registeransvar.

Registrets innehåll skall bestå av uppgifter för identifiering och uppgifter om verkställighetsälgärder i allmänna och enskilda mäl. Dessutom tar registret innehålla vissa andra uppgifter som behövs för att en kronofogdemyndighet skall kunna fullgöra sina åligganden,

RSV föreslås få lerminaläikomsi till hela utsökningsregisiret. För kronofogdemyndigheten är åtkomsten i princip begränsad till del egna länet, Generallullstyrelsen får åtkomst beträffande uppgifter om person som förekommer i ärende hos myndigheten. Länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna slutligen får lerminaläikomsi i fräga om uppgifter om person som förekommer i ärende hos skaltemyndigheterna inom länet.

Utlämnande av uppgifter på ADB-medium skall fä ske för utbetalning av influtna medel och för annan redovisning. För annal ändamål far uppgifter lämnas ut endast om det följer av föreskrifter i förtattning eller om regeringen medger det. Regeringen får fill dalainspektionen delegera rätlen att medge utlämnande av uppgifter som inle är sekretessbelagda.

Uppgifter onrt indrivning av böter får bevaras till utgången av del år betalning har skett. Andra uppgifter får bevaras högst tre är. För vissa uppgifter får regeringen medge en bevaringstid om högst fem är.

I proposiiionen föreslås vidare ändringar i sekretesslagen. Ändringarna innebär att den sekretess som i dag gäller för exekutionsväsendet utsträcks till att omfatta uppgifter i utsökningsregistret såväl när uppgifterna förekommer hos registeransvariga myndigheter som när de är tillgängliga pä terminal hos andra myndigheter.

Den nya lagstiftningen avses i huvudsak träda i kraft den I september 1986,

Allmänna överväganden

Som ulskotlet inledningsvis berört har REX-systemel sedan 1970-talets början successivt byggts upp frän en försöksverksamhet i begränsad skala lill atl i dag utgöra elt tämligen omfångsrikt register och elt oundgängligt hjälpmedel i verksamheten hos landets samtliga 81 kronofogdemyndigheter, 1 sill betänkande 1980/1981:23 över förslaget till utsökningsbalk ansåg utskottet (s, 18) alt kronofogdemyndigheternas möjlighet alt använda ADB i sin exekutiva verksamhet borde vidgas. Utskottet konstaterade ocksä all elt ökat utnyttjande av ADB skulle medföra en förenkling av handläggningsrutinerna, något som i sin lur skulle frigöra resurser att kunna användas i mer komplicerade ulsökningsmäl.

Ell ökat utnyttjande av ADB har således fördelar, som kommer säväl de allmänna som de enskilda målen lill godo. Samtidigt förhällcr det sig otvivelaktigt så atl användningen av ett ADB-syslem kan medföra risker för inträng i den enskildes personliga inlegrilel. Det är därför nödvändigt att registrets innehall saml rätten att förfoga över registret och rätten till åtkomst till registret är lagregleradc. Riksdagen har med hänsyn härtill vid fiera tillfällen och senast) februari 1986 (LU 1985/86: 16) framhållit vikten av atl regeringen snarast framlade etl förslag lill utsökningsregisterlag.

Mol bakgrund av del anförda är del enligt utskottets mening tillfredsställande all riksdagen nu förelagts ell förslag lill utsökningsregisterlag. Som framgår av redogörelsen ovan innehåller förslaget regler om registrets innehall, om förfoganderätten över och älkomslcn till registret m. m., dvs. sådana bestämmelser som utskottet i det föregående funnit nödvändiga. Ulskoitel kan pä grund härav inle biträda etl i molion 542 (ni) framställt yrkande om avslag pä proposiiionen (yrkande I). Etl avslag pä propositionen och framtagandet av elt nytt förslag lill utsökningsregisterlag i enlighet med yrkande 2 i motionen skulle ytterligare förlänga den lid under vilken registret är i funktion utan alt vara lagreglerat.

Pä anförda skäl avstyrker utskottel bifall lill motion 542 yrkande 1. Beträffande de punkter i förslaget diir motionäicrna yrkar en annan utformning av bestämmelserna återkommer utskottet i följande avsnitt.

1 motion 541 (c) yrkas (yrkande 5) alt frågan om en framlida decentralisering av REX-systemel ulreds. Molionärerna framhåller som skäl lur yrkandet all man för alt kunna nä mälet elt decentraliserat samhälle mäste bl. a. sprida datorer och ADB-pcrsonal. Kronofogdcmyndighelerna tillhör enligl molionärerna sädana myndigheter som har kapacitet och kompetens alt bära upp en egen ADB-ulruslning.

Ulskotlet konstaterar alt under hela utvecklingen av REX-systemel har frågan om man bör ha elt centralt dalasystem eller regionala anläggningar diskuterats ingående. Gjorda utredningar har visat att elt centralt system från effektivitetssynpunkt är överlägset alla andra alternativ. Principen om elt centralt ADB-system har därefter slagils fiisl av statsmakterna. Sjiilv-fiillet har diirmcd frågan inte avgjorts lur all framlid ulan utvecklingen kan leda till andra bedömningar. Några skäl all i dag överväga införandel av elt decentialiserat system finns emellertid inte. Motion 541 yrkande 5 bör diirför inte föranleda nägon riksdagens vidare åtgärd.

LU 1985/86:36

Utsökningsregistrets ändamål

Som tidigare redovisats skall utsökningsregistret användas för tvä huvudändamål, dels kronofogdemyndigheternas verkställighet enligt utsökningsbalken och andra författningar, dels planering och tillsyn av denna verksamhet. Dessutom skall registret - utanför exekutionsväsendet - kunna användas inom de områden som avser skattemyndigheternas och tullverkets verksamhet, dvs. avräkning, kontroll och utredning.

Enligt molionärerna i molion 542 (m) bör registrets ändamål enbart vara att tillgodose kronofogdemyndigheternas verksamhet enligt utsökningsbalken eller annan författning, dvs, registret skall användas för rent exeku-lionsrältsliga uppgifter. Det är, menar molionärerna. frän integritelssyn-punkt olämpligt atl andra intressen får påverka registrets utformning mol ell vidare användningsområde, Ändamålsbcskrivningen i 1 S bör därför utformas i enlighet härmed (yrkande 2).

Utskottet konstaterar all utsökningsregistrets huvudändamål är kronofogdemyndigheternas exekutiva verksamhet. Vid sidan härav har RSV i sin funktion som centralmyndighet för exekutionsväsendet behov av registret i sin planering och tillsyn av den verksamheten. Dessa båda användningsområden bestämmer själva registerföringen.

Uppgifterna i registret har betydelse för verksamheten ocksä hos vissa andra myndigheter främst när del gäller tillämpningen av avräkningslagen. Inom skatteförvaltningen finns därjämte behov av atl kunna använda registret för kontroll och utredningar för bl. a. beskattningsändamäl. Tullverket har ocksä behov av tillgäng lill uppgifter ur registret. Dessa myndigheters verksamhet ligger här sä nära kronofogdemyndigheternas uppgifter all en ändamälsbeskrivning. som medger användning av registret för deras del, enligl utskottets uppfattning ;ir väl motiverad.

Utskottet kan pä anförda skäl inte biträda motionärernas önskemal om en ändrad ändamälsbeskrivning.

Förfoganderätt och registeransvar

Enligt lagförslaget får en kronofogdemyndighet förfoganderiiil lill utsökningsregistret i fråga om uppgifter i mäl eller iirenden som handläggs hos myndigheten. RSV fär förfoga över hela registret. Registeransvarel blir gemensamt för dessa myndigheter.

I molion 542 (m) riktas kritik mot atl RSV skall ha förtbganderält till regislrel, RSV har enligl sin instruktion lör närvarande inle några exeku-lionsriitlsliga uppgifter. Del är däriör uppenbart, anser motionärerna, atl verket inte har behov av förtbganderätt lör atl kunna fylla sin uppgift som centralmyndighet för exekulionsväsendel. Öm fler myndigheter fär tillgång lill registret än de som nödvändigtvis har behov härav, uppkommer enligt motionärernas mening risk för felaktig hantering av känsliga uppgifter, och medborgarnas upplevelse av all vara övervakade förstärks. Motionärerna anser det principiellt angeläget atl endast myndigheter, som har etl oundgängligt behov av uppgifter ur registret, fär tillgäng lill regislrel. Ocksä lämpligheten i del delade regisleransvar som skulle bli följden av en lörtb-

LU 1985/86:36

ganderält för RSV ifrägasiills i niolionen. Motionärerna yrkar därför all LU 1985/86:36 RSV inte skall fä föribganderätt över utsökningsregistret (yrkande 2 delvis).

Som Ulskotlet redan har framhållit ingär i RSV:s funktion som centralmyndighet för exekutionsväsendet planering och tillsyn av den exekutiva verksamheten. Utsökningsregistret underlättar i icke ringa män detta arbete. Registrets användning för avräkningsimdamäl är sä nära knuten till RSV:s uppgifter beträffande skaller och avgifter att Ibrlbganderiitl och därmed också regisleransvar för verket mäsle anses väl motiverade.

RSV:s befattning med registret avser lill siörsia delen de allmänna mälen. Bl. a. för samordning av verkställighet och övrig hantering hör emellertid verket ocksä kunna förfoga iiver registret när det gäller de enskilda mälen. Redan i dag sköter RSV vissa rutiner i dessa mäl. och med tanke pä en framtida utökad ADB-teknisk anviindning pä detta område framstår en central registrering som mest ändamålsenlig, Ulskollel erinrar också om alt etl delat regisleransvar sedan flera är lillåmpas för del centrala skalteregistret. Erfarenheterna av denna ordning ger inle belägg för all det skulle möta nägra betänkligheter alt inlbra samma system lör utsökningsregistret,

Sammanfiillningsvis ;ir utskottets mening all RSV:s uppgifter i flera avseenden väl motiverar en föribganderätt över utsökningsregistret. Därigenom blir verket ocksä rcgislciansvarigt, Nägra skäl som talar mol all delta ansvar blir gemensamt med kronoibgdemyndigheterna finns inte,

Pä grund av del anförda tillstyrker ulskollel hiläll lill propositionen i denna del och avstyrker följaktligen bifall till molion 542 yrkande 2 i denna del,

I detta sammanhang vill utskottet peka pä all departementschefen uttalar i propositionen (s, II) all det kan finnas anledning till en viss omprövning av RSV:s nuvarande uppgift som enbart administrativ centralmyndighet för exekutionsviisendct. Departementschefen hänvisar i samband därmed till alt skatteindrivningsutredningen är 1984 i belänkandel (Ds Fi 1984:4) Indrivning av skatt m.m. lagt fram vissa förslag till iindrade uppgifter för RSV. Bl. a. föreslår utredningen att prioriteringen av insatserna i olika typer av mäl hos kronoibgdemyndigheterna skall baseras pä rutiner som utarbetas av RSV i form av Ibreskrifter. Utskottet vill med anledning härav erinra om att utskottet - mot bakgrund av pästäenden om alt allmänna mäl prioriteras framför enskilda saml alt i enskilda mäl skuldbeloppen fär vara avgörande för älgiirderna - siiväl i samband med antagandet av utsökningsbalken är 1981 som senast under innevarande riksmöte (LU 1985/86:23) understrukit atl det inte fär ankomma pä RSV att utfiirda föreskrifter om prioriteringsmodeller. Varje kronofogdemyndighet skall således självstiindigt pröva i vilken ordning inkomna mäl skall handläggas och vilka indrivningsätgärder som bör vidtas. Detta hindrar emellertid inle all RSV i egenskap av tillsynsmyndighet utfärdar rekommendationer som kan tjiina som vägledning för kroniiibgdemyndighetens ställningstagande.

Registrets innehåll 1985/86:36

För den som är gäldenär eller svarande i mäl hos kronofogdemyndighet registreras i utsökningsregistret person- resp. organisationsnummer som är s, k, sökbegrepp. För fysiska personer registreras dessutom namn, adress och uppgifter om civilstånd, dödsfall och flyttning till ullandel och för juridiska personer uppgifter om firma och adress.

Registret kan också innehålla uppgift om person som är gemensamt belalningsansvarig med gäldenären, om delägare i fämansföretag liksom om god man enligl 2 § ackordslagen (1970: 847) och om person som avses med beslut om ackord eller näringsförbud eller som har försalls i konkurs, Ocksä uppgifter om betalningsinslällelse och likvidation registreras.

Registrering sker ocksä av skulden, av kronofogdemyndigheternas åtgärder i mälen och av vissa andra beslut såsom anstånd, avkorlningar. uppskov, avbetalningsplaner och utmätningar. När det gäller sädana uppgifter som inte är idenlifieringsdala för gäldenär eller svarande ges i den nya lagen regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer elt bemyndigande att meddela närmare Ibreskrifter om regislerinnehällel,

I sammanhanget bör påpekas alt lerminalätkomsten för kronofogdemyndigheterna i princip är begränsad till uppgifter om gäldeniirer i länet, Ell undantag gäller dock gäldenärens make, om maken själv förekommer som gäldenär hos kronofogdemyndighet i elt annat län,

1 molion 542 (m) anförs all registrering av andra personer än gäldenärer och svarande inte bör fä förekomma. Som skäl anger motionärerna att det exempelvis är ytterligt olämpligt om barn eller andra familjemedlemmar förs in i registret. Förutom all en registrering upplevs av den enskilde som obehaglig kan den fungera som en brännmärkning. Risk uppstår ocksä all personer felaktigt kan bli föremål för myndighelsingripanden eller drabbas av felaktig myndighetsutövning.

Som utskottet ovan redovisat förs i iilsökningsregistrel alllid in en uppgift om gäldenärens civilstånd, Nägon annan uppgift om familjeförhållanden registreras inle. En gäldenärs make kan visserligen bli införd i registret men endast om maken själv är gäldenär. Utskottet vill ocksä peka pä all uppgift om all tvä gäldenärer är makar liksom även uppgifter om delägar-skap i fämansbolag inte är omedelbart tillgängliga i utsökningsregistret. Sädana uppgifter kan erhållas först via del centrala skalleregislrel, beträffande vilket gäller en sekretess som är betydligt strängare än den som råder inom exekutionsväsendet.

Utskottet konstaterar således atl del inte förekommer nägon registrering av personer i utsökningsregistret enbart på grund av släktskap med en gäldenär. Motionärernas anlaganden om en sädan registrering bygger enligl utskottets mening uppenbarligen pä en feltolkning av lagförslaget och departementschefens uttalanden.

När det gäller registrering i övrigt av personer som inle är gäldenärer erinrar utskottet om alt kronofogdemyndigheterna förutom rent exeku-tionsrällsliga uppgifter har vissa lillsynsfunkliuner. Som tillsynsmyndighet i konkurs har kronofogdemyndigheterna all övervaka efterlevnaden av näringsförbud. Del åliggandet Ibrutsätter alt myndigheterna pä ell lätt-

hanleriigi och effektivt sätt har tillgång lill uppgifter om konkurser och LU 1985/86:36 näringsförbud. Tilläggas kan alt dessa uppgifter liksom uppgifter om betalningsinslällelse och likvidation också är betydelsefulla i myndigheternas exekutiva verksamhet. Det är därför väl motiverat atl utsökningsregistret fär innehålla sådana uppgifter också avseende personer som inte i utsökningsregistret är registrerade som gäldenärer. Även kronofogdemyndigheternas behov av uppgifter om ackord och vissa godmansförordnanden motiverar enligt utskottets mening alt sådana uppgifter införs i registret.

Med hänvisning lill del nu anförda lillslyrker utskottel förslaget i propositionen i aktuella delar och avstyrker bifall lill motion 542 yrkande 2 i motsvarande delar.

Terminalåtkomst och sekretess

RSV fär enligt förslaget lerminaläikomsi lill hela utsökningsregistret. Kronofogdemyndigheternas åtkomst begränsas, som framgår av det ovan anförda, i princip till uppgifter om personer som förekommer i mäl och ärenden hos kronofogdemyndighet i länet, 1 fråga om uppgifter om konkurser och näringsförbud gäller dock ingen geografisk begränsning, Generallullstyrelsen fär enligt förslaget lerminalälkomsl till uppgifter om person i ärende hos myndigheten. Länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna föreslås få åtkomst lill uppgifter om person i ärende hos skaltemyndighet inom länet.

Sekretessen inom exekulionsväsendel utsträcks till atl omfatta uppgifter i utsökningsregistret både när de förekommer hos regisleransvariga myndigheter och när de är tillgängliga pä terminal hos andra myndigheter,

1 molion 542 (m) hemställs (yrkande 2) att generallullstyrelsen, länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna inle får lerminaläikomsi. Yrkandet är en konsekvens av motionärernas i tidigare avsnitt behandlade inställning att av integritetsskäl registrets ändamål endast skall vara tillgodoseende av kronofogdemyndigheternas rent exekutiva verksamhet.

Motionären i molion 540 (fp) anser alt frågan om tullens åtkomst inte är närmare utredd och finner det särskilt anmärkningsvärt atl regislrel uppenbarligen skall kunna användas för vad som i praktiken blir förundersökning i brottmål. Enligt motionären saknas det skäl atl ge generallullstyrelsen tillgäng lill regislrel innan frågan blivit mer ingående prövad. Motionären yrkar därför (yrkande )) att generaltullstyrelsen inte skall fä lerminalälkomsl lill utsökningsregistret,

Ulskollel erinrar om atl skatteindrivningsutredningen föreslog fri ter-minalätkomst för RSV, kronofogdemyndigheterna och skattemyndigheterna. Förslaget i proposiiionen innebär således en begränsning av terminalål-komslen för kronofogdemyndigheterna och skattemyndigheterna.

Utskottet anser att en naturlig utgångspunkt med hänsyn lill de registrerades personliga integritet bör vara att åtkomsten till centrala register över huvud tagel skall begränsas så atl den bara omfattar uppgifter som behövs i varje myndighets verksamhet. Även om man kan utgå frän alt en kronofogdemyndighet inte tar fram uppgifter som är obehövliga i verksamheten innebär en obegränsad åtkomst atl uppgifterna i registret får en icke

11 Riksdagen 1985/86. 8 .saml. Nr 36

önskvärd spridning inle minsl genom all allmänheten hos vaije kronofog- LU 1985/86: 36 demyndighei kan få tillgäng till hela registret. Terininalåtkomslen bör därför begränsas. Med hänsyn till dels atl vissa kronofogdemyndigheter ocksä är tillsynsmyndighet i konkurs med i de flesta fall ell län som lillsynsområde, dels atl ell nära samarbete mäste förekomma mellan länsstyrelserna och kronofogdemyndigheterna inom länet är del realistiskt atl låta kronofogdemyndigheternas lerminalåtkomst omfatta hela länet. 1 fråga om uppgifter om konkurser och näringsförbud bör åtkomsten avse hela riket. Utskottet tillstyrker således propositionen i denna del.

För RSV:s del följer av verkels förfoganderätt över hela registret att åtkomsten bör gälla i samma utsträckning.

Som framgår av det ovan anförda föreslog inle utredningen nägon lerminalåtkomst för generallullstyrelsen, I sitt remissvar över utredningens betänkande ansåg generallullstyrelsen del angelägel atl ocksä tullverket fick sädan åtkomst till utsökningsregisiret. Departementschefen delar uppfattningen att det finns skäl att ge tullverket lerminalålkomst till registret. Denna åtkomst föresläs dock inle fä avse andra tullmyndigheter än generallullstyrelsen. Vidare begränsas styrelsens åtkomst lill uppgifter om person som förekommer i ärende hos myndigheten.

Skatteutskottet anför i sitt yttrande alt tillämpningen av avräkningslagen
förutsätter en omfattande kommunikation mellan de resliiuerande myndig
heterna och kronofogdemyndigheterna. För tullverkets vidkommande gäl
ler avräkningsförfarandel främst återbetalningar som aktualiseras av be
slut om omtulltaxering eller restitution, Enligl vad skatteutskottet erfarit
uppgår antalet återbetalningar lill ca 20000 per år varav så gott som alla
avser s, k, kreditimporlörer som är ADB-regislrerade hos generallullsty
relsen, Skatleulskottel har vidare erfarit alt 1-2% av anlalel ärenden blir
föremål för avräkning och alt utbetalningarnas sammanlagda belopp upp
går lill ca 200 milj, kr. per år. Enligt generaltullstyrelsens föreskrifter för
avräkningsförfarandel fär samköming inte ske av verkets register över
kreditimporlörer och utsökningsregistret, Avräkningsförfarandel går där
för lill så atl en skriftlig förfrågan om huruvida eventuellt belopp skall
avräknas sänds lill kronofogdemyndigheten. Sedan kronofogdemyndighe
ten svarat bearbetas materialet manuellt varefter utbetalning verkställs om
inle kronofogdemyndighetens svar föranleder annat. Kommunikationsför
farandet med kronofogdemyndigheten lar normall fem dagar i anspråk.
Genom lerminaläikomsi för tullverket i enlighet med förslaget i propositio
nen skulle enligl skatteutskottets mening avräkningsförfarandel kunna gö
ras mycket smidigare och resurser frigöras för väsentligare göromål. Mot
bakgrund härav delar skatteutskottet departementschefens uppfattning att
generaltullstyrelsen skulle vinna på att avräkningsförfarandel sker med
hjälp av lerminaläikomsi till utsökningsregistret. Skatteutskottet vill vi
dare peka pä att tullverkels arbete med att bestämma och uppbära tull,
mervärdeskatt och andra skaller och avgifier vid införsel i mänga fall gör
del lika angelägel för tullverket som för andra skallemyndigheter att fä
terminalanslulning till registret. Slutligen konstaterar utskottet atl försla
get, som granskats och lämnats ulan erinran av lagrådet, är tillräckligt väl
berett för ett positivt beslut i frågan, 10

Lagulskottel kan för sin del helt ansluta sig till de synpunkter som LU 1985/86:36 skatteutskottet anfört. Lagutskottet lillslyrker därför proposiiionen i denna del och avstyrker bifall till molion 540 yrkande I och molion 542 yrkande 2 i denna del.

Vad slutligen angär förslaget om lerminaläikomsi för lokala skattemyndigheterna och länsstyrelserna noterar lagutskottet atl utredningens förslag inte mötte nägra andra invändningar hos remissinstanserna än datainspektionens erinran om all möjligheter lill fri bearbetning borde undvikas. Utskottet delar departementschefens uppfattning att nämnda myndigheter har ell slort behov av terminalålkomst till utsökningsregistret. Med de begränsningar i älkomslrätlen som departementschefen föreslär i förhällande lill utredningens förslag om fri ålkomslräll och med beaktande av den föreslagna utsträckningen av sekretessen inom exekutionsväsendet till atl omfatta också uppgifterna i utsökningsregisiret anser ulskollel all den enskildes rättmäliga krav pä skydd för sin personliga inlegrilel beaktats på etl tillfredsställande sätt i proposiiionen,

Pä grund av det anförda tillstyrker ulskoitel proposiiionen även i denna del och avstyrker bifall till motion 542 yrkande 2 i motsvarande del.

Uppgifternas tillförlitlighet - kvalitetsbevakning och rättelserutiner

Propositionen innehåller inle några bestämmelser om kontroll och rättelse av uppgifter i utsökningsregistret,

I molion 541 (c) yrkar molionärerna (yrkande 4) all riksdagen ger regeringen lill känna vad som anförs i motionen om kvalitelsbevakning i uppgifisinsamling och -bearbetning. Motionärerna konstaterar att i REX-systemel utförs ett anlal maskinella kontroller och bearbetningar vilka påverkas av kvaliteten pä de uppgifter som registreras. Det är därför mycket angeläget all materialets tillförlitlighet garanteras. Kvalitetsfrågan bör enligt molionärerna beaktas vid utformningen av föreskrifler lill myndigheterna.

Utskottet anser alt det självfallet är viktigt att uppgifterna i utsökningsregistret är korrekta redan vid registreringen. Väl fungerande rätielseru-tiner är också en god garanti för upprälihällande av hög kvalitet i registret. Förfarandet vid registrering av allmänna mäl regleras för närvarande i den särskilda förordningen (1983: 167) om användning av automatisk databehandling inom exekutionsväsendet. När det gäller registreringen av de enskilda målen ger förordningen RSV rätt alt föreskriva rutiner härför.

Som utskottet tidigare berört har skatteindrivningsutredningen i ett år 1984 avgivet belänkande behandlat frågan om eventuella ändringar av RSV:s uppgifter med anledning av ADB-hanleringen inom exekutionsväsendet. Utredningen föreslår, såvitt nu är i fräga, atl RSV - pä samma sätt som vaiil fallet under utvecklingsarbetet med REX-systemel - skall ha vissa gransknings- och beslutsfunktioner vid registreringen av mål. Frågan om en närmare reglering av registreringen av uppgifter och ansvarsfördelningen mellan RSV och kronofogdemyndigheterna kommer således alt aktualiseras i annal sammanhang.

Utskottet vill ocksä erinra om alt datalagen (1973:289) är subsidiärt LU 1985/86:36 tillämplig pä utsökningsregistret. Enligt 8 § datalagen skall registeransvariga myndigheter — om anledning förekommer till misstanke om atl personuppgift i register är oriktig - undersöka uppgiftens riktighet och, om skäl föreligger, rätta uppgiften eller utesluta den ur registret.

Datainspektionen har utfärdat allmänna räd om tillämpningen av 8 § datalagen. Råden som har form av anvisningar innebär att det vid varje regisleransvarig myndighet bör finnas en tjänsteman med uppgift alt biträda allmänheten med rättelser.

Data- och offentlighetskommittén har i ett nyligen framlagt delbetänkande (SOU 1986:24) Inlegritetsskyddel i informationssamhället 1, föreslagit vissa ändringar i datalagen. Förslaget innebär atl en särskild dataansvarig skall finnas hos varje registeransvarig myndighet i syfte att ge den enskilde hjälp med att få felaktiga uppgifter i registren rättade. Den dataansvarige skall övervaka räitelserutinerna och se till alt säväl allmänheten som berörda tjänstemän fär behövlig information. Vidare föresläs alt den registeransvariges skyldighet att rätta oriktiga uppgifter skärps lill den registrerades förmån. Bl, a. skall en oriktig uppgift alltid rättas i fortsättningen.

Med hänsyn till det arbete som sålunda pågår på området är någon åtgärd från riksdagens sida inte nu påkallad. Utskottet förutsätter emellertid mot bakgrund av det anförda att erfordertig uppmärksamhet fortlöpande ägnas ät kvalitetsfrågorna och de till del sammanhanget hörande rätlelsefrågorna.

På anförda skäl avstyrker utskottet bifall till motion 541 yrkande 4.

Utlämnande av uppgifter och underrättelseskyldighet

Enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen har medborgarna, men inte myndigheter, rätt att ta del av handlingar som finns hos en myndighet och som är upprättade i och för myndighetens verksamhet. Under begreppet handlingar faller också ADB-upptagningar om upptagningen är tillskapad för myndighetens verksamhet och kan tas fram i läs- eller hörbar form. Denna rätt begränsas endast av sekretesslagens bestämmelser. Tillhandahålls uppgifterna på t, ex, magnetband krävs däremot i princip atl utlämnandet regleras genom föreskrift i författning.

Utlämnande av uppgifter med stöd av tryckfrihetsförordningen medför inte skyldighet för myndigheten att underrätta den om vilken uppgiften lämnats ut.

Med datainspektionens tillstånd utlämnas i dag ej sekretessbelagda uppgifter ur utsökningsregistret pä magnetband lill Upplysningscenlralen som använder dem dels för eget bruk, dels för vidarebefordran lill andra kreditupplysningsföretag,

Kredilupplysningsföretagens verksamhet regleras i kreditupplysningsla
gen som innehåller bestämmelser om bl, a, begränsning av personupp
gifter, upplysnings- och underrättelseskyldighet och rättelse och gallring
av uppgifterna. Efterlevnaden övervakas av datainspektionen. Uppgifter
ur utsökningsregistret lämnas således ul även för annat ändamål än krono- 12

fogdemyndigheternas verksamhet.

I proposiiionen föresläs i 9 § alt Uppgifter ur utsökningsregistret får LU 1985/86:36 lämnas ut pä magnetband för utbetalning av infiutna medel och annan redovisning. För andra ändamål fär utlämnande pä ADB-medium ske endast om delta följer av föreskrifler i författning eller om regeringen har medgivit det. Beträffande ej sekretessbelagda uppgifter får regeringen bemyndiga datainspektionen att lämna sådanl medgivande,

I propositionen framhålls vidare att utlämnande av uppgifter i utsökningsregistret, som lämpar sig för kreditbedömning, bör kanaliseras via kreditupplysningsförelag, I syfte atl förhindra alt sädana ekonomiska uppgifter sprids i fall där kreditupplysningslagens regler inte blir tillämpliga föreslås i 10 § en bestämmelse av innebörd att registeransvarig myndighet särskilt skall iaktta att uppgifterna i registret får bearbetas endast i enlighet med registrets ändamål. Regeringen får dock enligt andra meningen i 10 § för särskilt fall medge annan bearbetning om det föreligger särskilda skäl,

I motion 540 (fp) yrkas (yrkande 2) alt regeringen ges lill känna atl datainspektionens praxis i tillståndsfrågor skall vara vägledande ocksä i fortsättningen, I motionen framhålls att datainspektionen hittills har varit mycket restriktiv vid tillståndsgivning till andra än kreditupplysningsföretag, främst på grund av kvalitelsbrisler i registren. Den vägledning som dalainspektionen efterlyst och som hade kunnat ges genom en mer noggrann reglering av utlämnandefrågorna saknas i proposiiionen. Detta kan, enligt motionären, tydas som att regeringen avser att inta en mer lättsinnig atfityd än datainspektionen gjort,

I mofion 541 (c) hemställs (yrkande 2) att 10 § andra meningen utgår. Som skäl anför motionärerna att regeringens beslut i olika överprövnings-ärenden under de senaste åren klart skiljer sig frän datainspektionens tolkning av datalagen. Datainspektionen har i sina bedömningar i betydligt slörre utsträckning tagit hänsyn till människors rätt till skydd mot personuppgiftsutlämnande än vad regeringens beslut ger uttryck för. Enligt motionärerna samm.anfaller datainspektionens beslut och praxis med intentionerna i dalalagen. Det är mot den bakgrunden betänkligt, menar motionärerna, alt propositionen ger utrymme för försäljning av uppgifter om enskilda personer till exempelvis kreditupplysningsföretag. Generellt är del enligt motionärernas mening viktigt alt uppgifter som insamlats för ell ändamål inte genom bearbetning/samköming utnyttjas för andra syften än de ursprungliga. Detta förhällande hindrar emellertid inte att uppgifter fär lämnas ul i samma omfattning som de är tillgängliga för kronofogdemyndigheten. Visar utvecklingen på legitima behov av ett utökat användningsområde för REX-systemel bör regeringen, framhåller motionärerna, för varje särskilt fall för riksdagen framlägga förslag till ändring i utsök-ningsregisterlagen.

Motionärerna i motion 542 (m) framhåller att den enskilde bör underrättas när uppgift ur registret lämnas ul till annan myndighet. Detsamma bör gälla när uppgift lämnas ut enligt offentlighetsprincipen även om man dä inte kan ange till vem uppgiften lämnats. Del bör ocksä övervägas om inle underrättelse skall ske när uppgift lämnas till Upplysningscentralen eftersom felaktiga uppgifter kan leda till stort men för den enskilde.

Som utskottet ovan anför kräver utlämnande av uppgifter som inte finns 13

i allmän handling i princip förfaiiningsstöd. Magnetband, som inte faller LU 1985/86: 36 under begreppet allmän handling, används i dag inom exekutionsväsendet för bl, a, utbetalning via det statliga redovisningssystemet. Liknande rutiner tillämpas också vid redovisning till vissa uppdragsgivande myndigheter. Vad gäller de enskilda mälen inriktas utvecklingen på en ökad ADB-användning vid registreringen av målen. För alt vara rationell bör också utbetalning och annan redovisning i de mälen ske med motsvarande teknik. För båda typerna av mål finns således behov av en bestämmelse som medger betalning och annan redovisning med hjälp av magnetband. Utskottet ansluter sig därför till förslaget i denna del.

Utlämnande för annat ändamål föreslås enligl mönster frän skatleregis-lerlagen få ske endast med förfaiiningsstöd eller med regeringens medgivande. Denna ordning finner utskottel självklar. Utskottet ansluler sig också till den del av förslaget som ger datainspektionen möjlighet att efter delegation frän regeringen pröva frågor om utlämnande.

Vid utlämnande pä ADB-medium av uppgifter för kredilbedömning är del fråga om ekonomisk information av känslig nalur. Sådana uppgifter bör inte spridas utanför kreditupplysningslagens tillämpningsområde. Utlämnandet bör därför ske via kreditupplysningsförelagen. Kreditupplysnings-lagens skyddsregler om bl, a, underrättelse, begränsning av uppgifter och rättelseförfarandet måste då tillämpas när uppgifterna lämnas vidare. För atl förhindra all uppgifter ur utsökningsregistret sprids utanför kreditupplysningslagens tillämpningsområde behöver ytterligare skyddsåtgärder vidtas, I likhet med departementschefen anser utskottet all det kan ske genom att i 10 § första meningen tas in den uttryckliga bestämmelsen att registret fär bearbetas endast i enlighet med dess ändamål. Det blir således inle lillålel att, utöver vad som behövs i kronofogdemyndigheternas verksamhet enligl lag eller förordning, använda särskilda program för sammanställning av uppgifter om de registrerades ekonomiska förhållanden. Ansvaret för all så inle sker ligger pä de registeransvariga myndigheterna,

I vissa speciella fall kan emellertid behov uppstå som motiverar bearbetning för annal ändamål än de som anges i registret, exempelvis i samband med att uppgifter utlämnas på ADB-medium till Upplysningscentralen, Utskottet delar därför departementschefens uppfattning att regeringen då bör ha möjlighet att medge undanlag frän bestämmelsen om att bearbetning får ske endast för registrets ändamål. Det nu anförda innebär all ulskollel inle delar den ståndpunkt som i denna del framförts i molion 541,

Kreditupplysningsföretagen är, som ovan antytts, skyldiga atl vid utlämnande av uppgifter om person underrätta den som avses med uppgifterna. Någon motsvarande skyldighet föreslås inte i propositionen bli införd då uppgifter lämnas ur utsökningsregisiret. Alt myndigheterna vid utlämnande av uppgifter enligt offentlighetsprincipen skulle behöva lämna underrättelse om utlämnandet skulle enligl utskottet föra alltför långt, I de fall där myndigheten på grund av bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen inte kan ange till vem uppgiften lämnats skulle en underrättelse t, o, m, kunna göra mer skada än nytta. Denna åsikt har också framförts av datainspektionen.

Vid uppgiftslämnande utanför offentlighetsprincipen, t, ex, till andra 14

myndigheter i samband med statlig och kommunal upphandling, ligger LU 1985/86:36 emellertid såsom framhålls i propositionen uppgiftslämnandet ibland sä nära det som sker via kreditupplysningsförelagen all en motsvarande underrättelseskyldighet skulle kunna vara motiverad. Delta är en fräga som emellertid bör övervägas mer ingående och i ett större sammanhang, Utskottel förulsälter alt så sker inom ramen för data- och offentlighetskommitténs arbete, I avvaktan pä resultatet av det arbetet finner utskottet del inle tjänligt att i utsökningsregisterlagen la in någon provisorisk bestämmelse om underrättelseskyldighet.

Sammanfattningsvis anser sig utskottet således kunna godta de föreslagna bestämmelserna i 9 och 10 §§, Nägon särskild bestämmelse om underrättelse om att uppgift lämnats ur registret bör inle införas i lagen. När del slutligen gäller yrkandet i motion 540 att riksdagen skall göra uttalanden om datainspektionens praxis, anser ulskollel att - utöver vad utskottet anfört ovan om utlämnande i huvudsak endast via kreditupplysningsförelag - riksdagen inte bör göra nägra särskilda uttalanden härom.

Med hänvisning till del anförda avstyrker utskottet bifall lill motion 540 yrkande 2, motion 541 yrkande 2 och motion 542 yrkande 2 i nu aktuella delar.

Övriga frågor

I motion 541 (c) yrkas (yrkande 1) atl ytterligare samkörningar av person-niimmerbaserade ADB-system inle bör tillålas i avvaktan på data- och offentlighetskommitténs arbete. Som skäl anför molionärerna alt frågor om samköming i dag är otillfredsställande reglerade.

Med anledning av proposition 1985/86:220 om riktlinjer för den framtida datapolitiken väcktes en motion med etl liknande yrkande, 1 elt till finansutskottet avgivet yttrande (KU 1985/86:5 y) uttalade konslitutionsutskoltel som sin mening att det knappast är möjligt eller ens lämpligt att generellt "läsa" tillämpningen av datalagen och hithörande lagstiftning eller ny lagstiftning under en längre lid. Utskottet förutsatte dock all säväl regeringen som övriga tillämpande myndigheter noggrant bevakade inle-grilelsproblemen, Finansulskottel instämde i sill belänkande (FiU 1985/ 86:5) i vad konstitutionsutskottet anfört och avstyrkte motionsyrkandel,

Enligl lagutskottets mening finns inte anledning för riksdagen att nu göra något annat ställningslagande i frågan,

Pä grund av del anförda avstyrker utskottet bifall lill motion 541 yrkande I,

I molion 541 hemställs (yrkande 3) att riksdagen beslutar atl av regeringen begära förslag lill dels regler om i vilken omfattning dalakommunikation mellan myndigheter i fortsättningen skall ske i krypterad form, dels andra säkerhetsåtgärder i myndigheternas daiahanlering, Molionärerna hänvisar lill vissa förslag som lagts fram i särbarhetsberedningens slutrapport (SOU 1986:12) Datorer, sårbarhet, säkerhet,

1 motionen framhålls vidare atl säkerheismeloderna ofta inte är tillförlit
liga och att behörighetskonlrollen är undermålig. Motionärerna delar be- 15

redningens uppfattning atl överföring av datauppgifter bör ske i krypterad LU 1985/86: 36 form, när uppgifterna är av känslig karaktär. Motionärerna anser att säkerhets- och särbarhelsaspekterna måste ägnas större uppmärksamhet än tidigare. Propositionen ger enligl motionärernas mening dock inle uttryck för en sådan uppfattning. Motionärerna påpekar också att sårbarhetsproblemen kan leda lill alt man måste avstå från viss dataöverföring och viss dalaregistrering.

Sårbarhetsberedningens slutrapport har överlämnats till regeringen, och frågornas vidare handläggning är för närvarande föremål för överväganden inom regeringens kansli. Med hänsyn härtill saknas enligt utskottets mening anledning för riksdagen all begära något förslag i de av beredningen väckta frågorna. Utskottet avstyrker följaktligen bifall till motion 541 yrkande 3,

Hemställan

Utskottet hemställer

1, beträffande avslag på proposition 1985/86:155
att riksdagen avslår motion 1985/86:542 yrkande 1,

2, beträffande//a/jim/rt decentralisering av REX-systemel alt riksdagen avslår molion 1985/86: 541 yrkande 5,

3, beträffande riksskatteverkets förfoganderätt över och lerminalåtkomst till utsökningsregistret

atl riksdagen med bifall lill proposition 1985/86: 155 i denna del och med avslag pä molion 1985/86:542 yrkande 2 i motsvarande del godkänner vad utskottet anfört,

4, beträffande utsökningsregistrets innehåll

alt riksdagen med bifall till proposition 1985/86: 155 i denna del och med avslag på motion 1985/86:542 yrkande 2 i motsvarande del godkänner vad utskottet anfört,

5, beträffande generaltullstyrelsens terminalålkomst

atl riksdagen med bifall till proposition 1985/86:155 i denna del och med avslag pä motionerna 1985/86:540 yrkande 1 och 1985/86:542 yrkande 2 i motsvarande del godkänner vad utskottet anfört,

6, beträffande länsstyrelsernas och de lokala skattemyndigheter
nas terminalålkomst

att riksdagen med bifall till proposifion 1985/86:155 i denna del och med avslag pä motion 1985/86:542 yrkande 2 i motsvarande del godkänner vad ulskollel anfört,

7, beträffande uppgifternas tillförlitlighet

all riksdagen avslår molion 1985/86:541 yrkande 4,

8, beträffande utlämnande av uppgifter och underrättelseskyl
dighet

atl riksdagen med bifall till proposition 1985/86:155 i denna del och
med avslag pä motionerna 1985/86:540 yrkande 2, 1985/86:541 yr
kande 2 och 1985/86:542 yrkande 2 i denna del godkänner vad
utskottet anfört, 16

9, beträffande förslaget till utsökningsregisterlag LU 1985/86:36
atl riksdagen antar del i propositionen framlagda förslaget lill utsök
ningsregisterlag,

10, beträffande sekretesslagen

alt riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget lill lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100),

11, beträffande samköming av personnummerbaserade ADB-sy
slem

att riksdagen avslår motion 1985/86: 541 yrkande 1,

12, beträffande säkerhetsåtgärder

att riksdagen avslår motion 1985/86:541 yrkande 3,

Stockholm den 22 maj 1986 Pä lagutskottets vägnar Per-Olof Strindberg

Närvarande: Per-ölof Strindberg (m), Lennart Andersson (s). Stig Gustafsson (s), Martin Olsson (c), Inga-Britl Johansson (s), Allan Ekström (m), Bengl Kronblad (s), Inger Hestvik (s), Gunnar Thollander (s), Ewa Hedkvist Petersen (s), Ewy Möller (m), Kjell-Arne Welin (fp), Kersti Johansson (c), Marianne Carlström (s) och Hugo Hegeland (m).

Reservationer

1. Framtida decentralisering av REX-systemet (mom. 2)

Martin Olsson och Kersti Johansson (båda c) anser

dels alt den del av utskottets yttrande pä s. 5 som börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "vidare åtgärd" bort ha följande lydelse:

I likhet med molionärerna anser ulskotlet att starka skäl - bl, a, hänsyn lill den enskildes integritet och allmänna decenlraliseringsslrävanden -talar för all möjligheterna all utnyttja framtida strukturförändringar lill länsvis decentraliserade REX-system bör undersökas. Detta bör med bifall lill yrkande 5 i molion 541 ges regeringen till känna,

dels atl utskottet under 2 borl hemställa

2, beträffande/;fl/n//W« decentralisering av REX-systemel alt riksdagen med bifall lill motion 1985/86:541 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om utredning av en framtida decentralisering av REX-systemet,

2. Riksskatteverkets förfoganderätt över och
terminalåtkomst till utsökningsregistret (mom. 3)

Per-ölof Strindberg (m), Martin Olsson (c), Allan Ekström (m), Ewy Möller (m), Kjell-Arne Welin (fp), Kersti Johansson (c) och Hugo Hegeland (m) anser

dels atl den del av ulskotlels yttrande pä s. 6 som börjar med "Uppgifterna LU 1985/86: 36 i" och slutar med "ändrad ändamälsbeskrivning" bort ha följande lydelse:

Uppgifterna i registret har när det gäller tillämpningen av avräkningslagen betydelse för verksamheten ocksä hos vissa andra myndigheter, exempelvis generallullstyrelsen, RSV och de lokala skattemyndigheterna. Inom skatteförvaltningen finns också behov av att använda regislrel för kontroll och utredningar för beskattningsändamäl. Detta gäller även RSV som är beskallningsmyndighei för bl, a, punktskatter.

Utskottet konstaterar all RSV således har behov av registret för planering och tillsyn av verksamheten inom exekulionsväsendel, för avräk-ningsändamäl och för beskattning, men inte för någol annat ändamål, övriga i I § beskrivna ändamål bör således inte hänsyfla pä RSV,

dels all den del av utskottels yttrande pä s, 7 som börjar med "RSV:s befattning" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

Som utskottet i del föregående anfört har RSV inte behov av tillgång till registret i andra fall än i de fall som ulskoitel särskilt angett, Nägon sådan generell förfoganderätt till hela registret som föreslås i proposiiionen kan utskottet därför inte biträda. Enligt utskottets mening bör RSV:s förfoganderätt begränsas till uppgifter som behövs för de angivna ändamålen, nämligen planering och tillsyn i verkets egenskap av centralmyndighet för administration av exekulionsväsendel, avräkning enligt avräkningslagen och beskattning,

dels atl den del av utskoltels yttrande på s, 10 som börjar med "För RSV:s" och slutar med "samma utsträckning" bort ha följande lydelse:

När det gäller RSV har utskottet ovan föreslagit alt verkets föifogande-rätt till regislrel skall begränsas till att avse endast vissa ändamål, Enligl utskottets mening bör lerminalätkomsten begränsas pä samma sätt.

Sammanfattningsvis lillslyrker utskottet sålunda med anledning av motion 542 yrkande 2 all RSV:s förfoganderätt och terminalålkomst begränsas lill följande ändamål, nämligen den planering och tillsyn av den exekutiva verksamheten som följer av verkels roll som administrativ centralmyndighet för exekutionsväsendet, avräkning enligt avräkningslagen och verkels uppgifter som beskallningsmyndighei,

dels atl utskottet under 3 bort hemställa

3, beträffande riksskatteverkets förfoganderätt över och lerminalåtkomst lill utsökningsregistret

alt riksdagen med anledning av proposition 1985/86: 155 i denna del-och motion 1985/86:542 yrkande 2 i motsvarande del godkänner vad utskottet anfört,

3. Generaltullstyrelsens terminalåtkomst (mom. 5)

Per-Olof Strindberg (m), Martin Olsson (c), Allan Ekström (m), Ewy Möller (m), Kjell-Arne Welin (fp), Kersti Johansson (c) och Hugo Hegeland (m) anser

dels alt den del av utskottets yttrande pä s. 6 som börjar med "Utskottet LU 1985/86: 36

kan" och slutar med "ändrad ändamälsbeskrivning" borl ha följande

lydelse:

Utskottet vill tillägga alt generaltullstyrelsen enligl utskottets mening inle har behov av uppgifter ur utsökningsregistret i vidare utsträckning än för avräkningsändamål. I ändamålsbeskrivningen bör därför inle ingå områden som tulltaxering och tullar. Utskottet förordar atl i I § tredje stycket 2 p, ordet "tulltaxering" och i 3 p, ordet "tullar" utgår,

dels all den del av utskottets yttrande pä s, II som börjar med "Lagutskottet kan" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

Lagutskottet kan för sin del dela skatteutskottets uppfattning all generallullstyrelsen bör ha terminalåtkomst lill utsökningsregistret för avräkningsändamål. Genom lerminalälkomsl kan, som skatleulskottel påpekat, avräkningsförfarandel bli smidigare och resurser frigöras. För kredit-importörer som inle är gäldenärer innebär styrelsens åtkomst till regislrel enligl lagutskottets mening all de snabbare än vad som nu är fallet med etl manuellt förfarande kan fä tillbaka sina pengar. Även kreditimportörer som är gäldenärer och som efter avräkning har rätt till återbetalning gör en tidsvinst.

Som ulskoitel tidigare understrukit bör av hänsyn till den personliga integriteten åtkomsten till centrala register begränsas lill all avse uppgifter som uttryckligen behövs i myndigheternas verksamhet, Enligl utskottets mening har inle visals all del finns elt sådant uttryckligt behov när det gäller övriga ärenden hos generallullstyrelsen. Utskottet kan därför inte ansluta sig lill skatteutskottets ställningstagande i den delen.

Med hänsyn till del anförda tillstyrker utskottet alt riksdagen med anledning av molion 540 yrkande I och molion 542 yrkande 2 i denna del begränsar generallullstyrelsens lerminalälkomsl lill uppgifter som behövs för avräkningsärenden,

dels atl utskottet under 5 borl hemställa

5, beträffande generallullstyrelsens terminalålkomst alt riksdagen med anledning av proposition 1985/86: 155 i denna del och med anledning av motionerna 1985/86:540 yrkande I och 1985/ 86: 542 yrkande 2 i motsvarande del godkänner vad utskottel anfört,

4. Uppgifternas tillförlitlighet (mom. 7)

Per-Olof Strindberg (m), Martin Olsson (c), Allan Ekström (m), Ewy Möller (m), Kjell-Arne Welin (fp), Kersti Johansson (c) och Hugo Hegeland (m) anser

dels att den del av utskoltels yttrande pä s, 12 som börjar med "Med hänsyn" och slutar med "yrkande 4" bort ha följande lydelse:

Enligl utskottets mening är rättsläget otillfredsställande i vad avser säväl
kontroll som rättelse av uppgifterna i utsökningsregistret. Gällande regel-
syslem för registrering av uppgifter är inle lill fyllest som garanti för hög
registerkvalilet. Ett minimikrav för registeruppgifternas lillförlillighel är m

atl en verkställighetsprövning sker före registrering och gärna med ulnytt- LU 1985/86: 36 jande av etl fungerande päminnelsesystem. Även rättelserulinerna är otillräckliga, främst genom avsaknad av obligatorisk rältelseavisering, Etl eventuellt genomförande av data- och offentlighetskommitténs förslag kan inte heller avvaktas.

Utskottet vill understryka betydelsen av registeruppgifternas tillförlitlighet. För atl så långt möjligt förhindra integriietskränkningar krävs nu författningsreglering av frågorna om kontroll och rättelse av uppgifter i utsökningsregistret.

Vad utskottet anfört med anledning av molion 541 yrkande 4 bör ges regeringen lill känna,

dels att utskottet under 7 bort hemställa

7, beträffande uppgifternas lillförlitlighet atl riksdagen med anledning av molion 1985/86:541 yrkande 4 som sin mening ger regeringen lill känna vad utskottel anfört om författningsreglering av frågorna om kontroll och rättelse av uppgifter i utsökningsregistret,

5. Utlämnande av uppgifter och underrättelseskyldighet (mom. 8)

Per-Olof Strindberg (m), Martin Olsson (c), Allan Ekström (m), Ewy Möller (m), Kjell-Arne Welin (fp), Kersfi Johansson (c) och Hugo Hegeland (m) anser

delsatt den del av ulskotlels yttrande som börjar pä s, 14 med "I vissa" och slutar med "motion 541" bort ha följande lydelse:

Mol bakgrund av del anförda är det enligl utskottet betänkligt att förslaget lill utsökningsregisterlag likväl ger utrymme för försäljning av uppgifter om enskilda personer för bl, a, kreditupplysningsändamäl lill andra än kreditupplysningsföretag genom att regeringen enligt 10 § andra meningen fär rätt all medge "annan bearbetning". Generellt är det enligl utskottets mening viktigt att uppgifter insamlade för etl ändamål inle genom bearbetning/samköming utnyttjas för andra ändamål än de ursprungligen åsyftade. Något sådant bemyndigande för regeringen som andra meningen i 10 § innebär bör därför riksdagen inte ge. Utskottet delar således motionärernas i molion 541 uppfattning att andra meningen i 10 § bör utgå.

Skulle utvecklingen visa pä legitima behov av utökning av REX-syste-mels användningsområde bör regeringen, som framhålls i motion 541, framlägga förslag till ändring av utsökningsregisterlagen,

dels atl den del av ulskotlels yttrande som börjar på s., 14 med "Vid uppgiftslämnande" och slutar på s, 15 med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:

Vid uppgiftslämnande utanför offentlighetsprincipen, t, ex, till andra
myndigheter i samband med statlig och kommunal upphandling, ligger
däremot uppgiftslämnandet ibland så nära del som sker lill kreditupplys
ningsföretagen all en motsvarande underrättelseskyldighet är synnerligen 20

angelägen ur inlegriletsskyddssynpunkt. Man kan därför inte avvakta LU 1985/86:36 eventuellt förslag av data- och offentlighetskommittén. Utskottet anser det således nödvändigt att redan nu i utsökningsregisterlagen införs en bestämmelse om underrättelseskyldighet.

Vad slutligen angär yrkandet i molion 540 om datainspektionens praxis när det gäller tillstånd till utlämnande av ej sekretessbelagda uppgifter på ADB-medium förutsätter utskottel alt datainspektionens hittillsvarande praxis skall vara vägledande också i fortsättningen. Utskottet vill i sammanhanget även hänvisa lill konstitutionsutskottets belänkande KU 1985/ 86:25 reservation 3.

Vad utskottet anfört i detta avsnitt bör riksdagen med bifall lill motion 541 yrkande 2 och med anledning av motionerna 540 yrkande 2 och 542 yrkande 2 i nu aktuella delar godkänna.

dels att utskottet under 8 bort hemställa

8, beträffande utlämnande av uppgifter och underrättelseskyl
dighet

alt riksdagen med anledning av proposition 1985/86: 155 i denna del och med bifall till motion 1985/86:541 yrkande 2 och med anledning av motionerna 1985/86:540 yrkande 2 och 1985/86:542 yrkande 2 i dessa delar godkänner vad utskottel anfört,

6. Förslaget till utsökningsregisterlag (mom. 9)

Per-ölof Strindberg (m), Martin Olsson (c), Allan Ekström (m), Ewy Möller (m), Kjell-Arne Welin (fp), Kersti Johansson (c) och Hugo Hegeland (m) anser - under förutsättning av bifall till reservationerna 2, 3 och 5

att utskottet under 9 bort hemställa

9. beträffande/öw/flger till utsökningsregisterlag

alt riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget lill utsökningsregisterlag med den ändringen dels att I, 2, 7, 8 och 10 §§ erhåller följande som Reservanternas förslag betecknade lydelse. dels atl den föreslagna 11 § betecknas 12 §, dels atl i lagen införs en ny 11 S med följande som Reservanternas förslag betecknade lydelse.

Regeringens förslag Reservanternas förslag

1 § För de ändamål som anges i denna paragraf skall med hjälp av automatisk databehandling föras ett för hela riket gemensamt utsökningsregister. Registret skall användas inom exekutionsväsendet för

1. verkställighet enligl utsökningsbalken,

2. verkställighet eller tillsyn enligt annan författning,

3, avräkning enligt lagen (1985: 146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter,

4, planering och tillsyn av verksamhet som avses under I -3,

Registret får användas av myndigheter utanför exekutionsväsendet för

1, ändamål som avses i andra stycket 3,

2, planering, samordning och uppföljning av revisions- och annan kontrollverksamhet vid beskattning och tulllaxering,

3, utredningar vid bestämmande och uppbörd av skatter, tullar och socialavgifter.

Registret fär användas av myndigheter utanför exekutionsväsen-del för

1. ändamål som avses i andra stycket 3.

2. planering, samordning och uppföljning av revisions- och annan kontrollverksamhet vid beskattning,

3. utredningar vid bestämmande och uppbörd av skatter och socialavgifter.

7 §

Riksskatteverket och kronofogdemyndigheterna får ha lerminalälkomsl till utsökningsregistret.

Terminalåtkomsten för riksskatteverket får avse endast uppgifter som omfattas av verkets förfoganderätt över registret enligt 2 §. Terminalätkomsten för en kronofogdemyndighet fär avse endast uppgifter om

1. den som är registrerad hos en kronofogdemyndighet i länet som gäldenär i mål om exekutiva åtgärder,

2. den som i annat fall än som avses under 1 är gäldenär eller svarande i mål eller ärende som handläggs hos myndigheten,

3. make till person som avses under I,

4. den som är gemensamt betalningsansvarig med person som avses under I,

5. fämansföretag som avses i 35 § I a mom. sjunde stycket kommunal-skaltelagen (1928:370) och delägare i sådant förelag, om företaget eller delägare i detta är gäldenär som avses under I,

6. konkurs och näringsförbud,

1 fräga om kronofogdemyndighet som är tillsynsmyndighet i konkurs gäller lerminalätkomsten enligt andra stycket I också gäldenärer i annat län, om detta ingär i tillsynsomrädel.

Generallullstyrelsen, länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna får ha lerminalälkomsl till utsökningsregistret. Terminalåtkomsten för generallullstyrelsen får avse endast uppgifter om person som förekommer / ärende hos myndigheten. För en länsstyrelse och en lokal skattemyndighet fär lerminalätkomsten avse endast uppgifter om person, som förekommer i ärende hos myndigheten eller hos annan skattemyndighet inom länet.

Generaltullstyrelsen, länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna fär ha lerminalälkomsl till utsökningsregistret, Terminalätkomsten för generaltullstyrelsen får avse endast uppgifter om person som förekommer hos myndigheten i ärende enligl lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skaller och avgifter. För en länsstyrelse och en lokal skattemyndighet får lerminalåtkomsten avse endast uppgifter om person, som förekommer i ärende hos myndigheten eller hos annan skattemyndighet inom länet.

1. Samköming av personnummerbaserade ADB-system (mom. 11)

Martin Olsson och Kersti Johansson (bada c) anser

dels att den del av utskottets yttrande pä s. 15 som börjar med "Med anledning" och slutar med "yrkande 1" borl ha följande lydelse:

1 avvaktan på resultatet av data- och offentlighetskommitténs arbete och med hänvisning till att frågor om samköming i dag är otillfredsställande reglerade anser utskottet i likhet med motionärerna atl tillstånd till ytterligare samkörningar av personnummerbaserade ADB-syslem inle bör ges. Vad utskottel nu anfört bör med bifall till motion 541 yrkande 1 ges regeringen till känna.

dels all utskottet under 11 bort hemställa LU 1985/86: 36

11, beträffande samköming av personnummerbaserade ADB-sy
stem

atl riksdagen med bifall till motion 541 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om förbud mot samköming av personnummerbaserade ADB-system,

8. Säkerhetsåtgärder (mom. 12)

Martin Olsson och Kersti Johansson (båda c) anser .

dels alt den del av utskottets yttrande pä s, 16 som börjar med "Särbarhetsberedningens slutrapport" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:

1 likhet med molionärerna anser utskottet att den ökade uppmärksamhet som numera måste ägnas åt säkerhels- och sårbarhelsaspekler dess värre inte präglar regeringens förslag till utsökningsregisterlag. Hur dessa frågor skall lösas när det gäller utsökningsregistret bör därför utredas. Vad gäller myndigheternas register i övrigt bör dessutom enligt utskottets mening frågor om avslående frän viss dalaöverföring och ADB-regislrering utredas särskilt. Riksdagen bör i enlighet med yrkande 3 i motion 541 begära att regeringen efter verkställda utredningar framlägger förslag när del gäller dessa frågor,

dels atl utskottet under 12 bort hemställa

12, beträffande säkerhetsåtgärder

alt riksdagen med anledning av motion 1985/86:541 yrkande 3 begär att regeringen lägger fram förslag lill lösning av säkerhetsfrågorna vid ADB-register i enlighet med vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Framtida decentralisering av REX-systemet (mom. 2)

Per-ölof Strindberg (m), Allan Ekström (m). Ewy Möller (m), Kjell-Arne Welin (fp) och Hugo Hegeland (m) anför:

Vi vill framhålla all av hänsyn lill den enskildes integritet bör centralisera
de syslem undvikas. När del gäller frågan om RSV:s förfoganderätt och
åtkomst har de borgeriiga ledamöterna i särskild reservation yrkat alt
RSV:s förfoganderätt kraftigt skall begränsas, öm riksdagen bifaller yr
kandet kommer tyngdpunkten i REX-systemel att ligga lokalt i varje kro-
nofogdedislrikl med dess begränsade åtkomstmöjlighet. Härigenom upp
näs enligt vår mening balans mellan effektivitet och integritet i systemet.
Därmed har frågan emellertid inte slutligen avgjorts. Den framtida utveck
lingen kan givetvis föranleda andra bedömningar, bl, a. om integritelsskyd-
det kommer i fara, Nägra skäl att i dag överväga införandet av elt fullstän
digt decentraliserat REX-system har vi inte kunnat finna. Vi har därför
kunnat ansluta oss till utskottets ställningstagande, 24

. .. , .„ LU 1985/86:36

1 Forslag t.ll gi,g ,

Utsökningsregisterlag

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § För de ändamål som anges i denna paragraf skall med hjälp av
automatisk databehandling föras elt för hela riket gemensamt utsöknings
register.

Registret skall användas inom exekutionsväsendet för

1, verkställighet enligl utsökningsbalken,

2, verkställighet eller tillsyn enligl annan författning,

3. avräkning enligt lagen (1985: 146) om avräkning vid återbetalning av
skaller och avgifier,

4. planering och tillsyn av verksamhet som avses under 1 -3,
Regislrel fär användas av myndigheter utanför exekulionsväsendel för

1, ändamål som avses i andra stycket 3.

2, planering, samordning och uppföljning av revisions- och annan kontrollverksamhet vid beskattning och tulllaxering,

3, utredningar vid bestämmande och uppbörd av skaller, tullar och socialavgifter,

2 8 Riksskatteverket förfogar över hela utsökningsregistret. En krono
fogdemyndighet förfogar över regislrel, såvitt gäller uppgifter i mäl eller
ärenden som handläggs hos myndigheten, enligl de närmare föreskrifter
regeringen meddelar,

Utsökningsregistrets innehåll

3 § Utsökningsregistret skall innehålla uppgifter om den som enligl 1 kap. 7 S utsökningsbalken är gäldenär eller svarande i mål hos en kronofog-demyndighet. I fräga om annan person fär införas uppgifter som avses i 6§ 9.

4 § För en fysisk person skall i utsökningsregistret anges

1. namn. adress och personnummer eller, när uppgift om personnummer saknas, särskilt registreringsnummer.

2. civilstånd och dag för civilständsändring.

3. om han har avlidit dagen för dödsfallet.

4. om han har flyttal till utlandet dagen för ulflyltningen och den församling frän vilken utflyttningen skett.

5 S För en juridisk person skall i utsökningsregistret anges firma, adress
och organisationsnummer eller, när uppgift om organisationsnummer sak
nas, särskilt redovisnings- eller registreringsnummer.

För etl dödsbo får även registreras den avlidnes personnummer och dagen för dödsfallet.

6 8 Utöver de uppgifter som anges i 4 och 5 Si? fär utsökningsregistret. i
den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som
regeringen besiämmer. innehålla uppgifter om

I. exekutionstitel, skuldens storlek, medelsslag, dag när skulden fasl-
sliilldcs och när den förtoll lill betalning, influtna medel, den lidpunkt vid 25

vilken skulden preskriberas saml andra förhållanden av betydelse för LU 1985/86:36 betalningsskyldigheten som framgår av exekutionstiteln eller av andra Bilaga 1 handlingar i mälet,

2, de verkslällighelsåtgärder som har begärts av sökanden.

3, den som sökt verkställigheten och vad som i övrigt behövs för utbetalning av influtna medel och annan redovisning,

4, ställd säkerhet, uppskov och avbetalningsplan.

5, utmätning, exekutiv försäljning, införsel, avräkning och betalningssäkring,

6, kvarstad och älerlagande av vara.

7, bölesförvandling,

8, belalningsinställelse och likvidation,

9, konkurs, ackord, näringsförbud och förordnande av god man enligt 2 S ackordslagen (1970: 847),

10, förhör eller annan åtgärd som har vidtagits för eftertbrskning av tillgångar,

11, redovisningen av verkslällighetsuppdraget.

12, administrativa och tekniska uppgifter som behövs för registrets användning.

Åtkomst och utlämnande

7 8 Riksskatteverket och kronofogdemyndigheterna fär ha terminalål
komst lill utsökningsregistret,

Terminalätkomsten för en kronofogdemyndighet fär avse endast uppgifterom

1, den som är registrerad hos en kronofogdemyndighet i länet som gäldenär i mäl om exekutiva åtgärder.

2, den som i annal fall än som avses under I är gäldenär eller svarande i mäl eller ärende som handläggs hos myndigheten.

3, make lill person som avses under 1.

4, den som är gemensamt betalningsansvarig med person som avses under 1,

5, fämansföretag som avses i 35 8 I a mom, sjtmde stycket kommunal-skattelagen (1928:370) och delägare i sådant förelag, om företaget eller delägare i detta är gäldenär som avses imder I.

6, konkurs och näringsförbud,

1 fräga om kronofogdemyndighet som är tillsynsmyndighet i konkurs gäller terminalätkomsten enligt andra stycket 1 ocksä gäldenärer i annat län. om della ingår i tillsynsomrädet,

8 8 Generallullstyrelsen, länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna fär ha lerminalåtkomst till utsökningsregistret, Terminalätkoinslen för generallullstyrelsen fär avse endast uppgifter om person som förekommer i ärende hos myndigheten. För en länsstyrelse och en lokal skaltemyn-dighel fär lerminalätkomsten avse endast uppgifter om person, som förekommer i ärende hos myndigheten eller hos annan skatlemyndighel inom länet.

9 8 För utbetalning av influtna medel och för annan redovisning fär uppgifter ur utsökningsregistret lämnas ut pä medium lör automatisk databehandling.

För annat ändamål än som anges i första stycket fär uppgifter lämnas ul pä medium för aulomalisk databehandling endast om detta följer av lag eller förordning eller regeringen har medgett det. Regeringen fär uppdra ät

datainspektionen atl lämna sådant medgivande i fråga om uppgifter som LU 1985/86:36 inte omfattas av sekretess. Dalainspektionens beslut får överklagas hos Bilaga 1 regeringen genom besvär.

Övriga bestämmelser

10 8 Myndighet som är registeransvarig för utsökningsregistret skall särskilt iaktta all uppgifterna i registret fär bearbetas endast i enlighet med registrets ändamål. Regeringen fär för särskilt fall medge annan bearbetning, om det föreligger särskilda skäl.

11 8 Uppgift om indrivningsuppdrag som avser böter fär bevaras i utsökningsregistret fill utgången av del är dä full betalning skedde. Andra Uppgifter som avses i 68 1-11 fär bevaras under högst tre år. Denna tid räknas för uppgifter om betalningssäkring, kvarstad, näringsförbud och förordnande av god man frän utgången av del är då åtgärden förtbll eller föriorade sin verkan samt för uppgifter om konkurs och ackord frän utgången av del år dä förfarandet avslutades. För övriga uppgifter räknas tiden från utgången av det år under vilkel mälet avslutades. Uppgifter enligt 4 och 5 88 skall bevaras så länge annan uppgift om personen förekommer i registret.

Uppgift som inte längre får bevaras skall gallras ur registret senast tre månader efter bevaringstidens utgång.

Regeringen fär föreskriva att vissa av de uppgifter som avses 168 I — 11 får bevaras under högst fem är. om särskilda skäl föreligger.

Denna lag träder i kraft, i fräga om 11 8 första och andra styckena den januari 1987. och i övrigt den I september 1986,

Sekreless gäller i myndighets verksamhet, som avser bestämmande av skall eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för bestämmande av skatt, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Uppgift hos tullverket får dock lämnas ul. om del står klart all uppgiften kan röjas ulan att den enskilde lider skada eller men. För uppgift i mål hos domstol gäller sekretessen endast om det kan antas atl den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Har uppgifter erhållits frän annan myndighet och är den sekretessbelagd där. gäller dock denna sekretess hos domstolen, om uppgiften saknar betydelse i målet.

Sekretess gäller i myndighels verksamhet, som avser bestämmande av skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för bestämmande av skatt, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Motsvarande sekretess gäller i myndighets verksamhet som avser förande av eller uttag ur register som avses i skatleregislerlagen (1980:343) för uppgift som har lill-förls sådant register. Uppgift hos tullverket fär dock lämnas ut, om del slär klart atl uppgiften kan röjas ulan att den enskilde lider skada eller men. För uppgift i mäl hos domstol gäller sekretessen endast om del kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Har uppgifter erhållits frän annan myndighet och är den sekretessbelagd där, gäller dock denna sekretess hos domstolen, om uppgiften saknar betydelse i målet.

Med skatt avses i detta kapitel skall pä inkomst eller förmögenhet samt omsättningsskatt, tull och annan indirekt skall. Med skatt jämställs arbetsgivaravgift, prisregleringsavgift och liknande avgift samt skatte- och avgiftstillägg och förseningsavgift. Med verksamhet som avser bestämmande av skall jämställs verksamhet som avser bestämmande av pensionsgrundande inkomst.

Sekretessen gäller inle beslut, varigenom skall eller pensionsgiiindande inkomst bestäms eller underlag för bestämmande av skatt lästsliills. såvida inle beslutet meddelas i ärende om

1, förhandsbesked i laxerings- eller skattefråga.

2, befrielse frän tillämpning av bestiimmelscrna om beräkning av skattepliktig realisationsvinst vid avyttring av aktier och liknande egendom i samband med strukturrationalisering,

3, riitt att erhålla avdrag vid taxeringen lör avsättning till särskild nyan-skaffningslbnd,

4, riitt all erhålla avdrag vid taxeringen för kostnad för exportkredit.

Liicen omtrvckl senast IW.*: 1059. ' SeiKisle Ivclclsc 1984:949.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse LU 1985/86:36

Bilaga 1 5. beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige när

beslutet har fattats av forskarskatlenämnden.

Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till enskild enligt vad som

föreskrivs i lag om förfarandet vid beskattning eller om skatleregisier. 1 fräga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo är.

28 Sekretess gäller i

1, särskilt ärende om kontroll beträffande skatt eller om säkringsätgärd i
samband med sädan kontroll samt annan verksamhet som avser tullkon
troll och som inte faller under I §,

2, ärende om kompensation för eller återbetalning av skall,

3, ärende om anstånd med erläggande av skatt för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden,

1 fräga om sekretess enligl denna 1 fräga om sekretess enligl denna

paragraf tillämpas 1 8 första stycket paragraf tillämpas 1 8 första stycket
andra-fjärde meningarna, tredje-femte meningarna.

Sekretessen gäller inte beslut i ärende som avses i första stycket 2 och 3, 1 fräga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo är,

19 8' Sekretess gäller inom exekutionsväsendet i mäl eller ärende angående exekutiv verksainhel för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska ■förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller nägon honom närstående lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inle uppgift om förpliktelse som avses med den sökta verkställigheten och inle heller beslut i mälet eller ärendet.

Sekretess gäller hos kronofogde- Motsvarande sekretess gäller i

myndighet för uppgift i del centrala myndighets verksamhet som avser

skalteregistret om enskilds person- förande av eller uttag ur utsök-

liga eller ekonomiska förhållanden. ningsregistret för uppgift som har

Har uppgiften tillförts ell mål gäl- tillförts registret,
ler dock första stycket.

1 fräga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio är, såvitt angär uppgift om enskilds personliga förhållanden, och annars i högst tjugo är.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1986,

' Senaste lydelse 1982:454.

Till lagutskottet

Lagutskottet har begärt yttrande från skatteutskollel över proposition 1985/86:155 med förslag till utsökningsregisterlag m.m, jämte de med anledning av propositionen väckta motionerna 1985/86:540 och 542, allt såvitt avser frågan om generaltullstyrelsens terminalåtkomst till utsökningsregistret. Med anledning härav får skatleulskotlet anföra följande,

I propositionen föreslås en ny lag, benämnd utsökningsregisterlagen, med bestämmelser om del ADB-register som används inom exekutionsväsendet, det s, k, utsökningsregistret, I 8§ lagen föreskrivs bl, a, alt generallullstyrelsen (GTS) får ha terminalålkomst lill utsökningsregistret avseende uppgifter om personer som förekommer hos myndigheten. Som skäl att ge tullverket denna terminalåtkomst anges i proposiiionen främst att det skulle underlätta tullverkets förfarande vid avräkning, men också registrets användning för utredningar i samband med tulltaxering och ekonomisk brottslighet åberopas,

I motion 542 av Gunnar Hökmark m, fl, (m) yrkas avslag på proposiiionen och att regeringen lägger fram ett nytt förslag lill utsökningsregisterlag. Beträffande den föreslagna terminalätkomsten för tullverket anser motionärerna alt del från iniegritetssynpunkt är olämpligt att myndigheter utan exekutionsrätlsliga uppgifter fär lerminalåtkomst lill utsökningsregistret,

I motion 540 av Anne Wibble (fp) begärs all riksdagen uttalar atl tullen inte bör få åtkomst till utsökningsregistret. Motionären anser att beredningen av förslaget är bristfällig på denna punkt. Dessutom finner hon det anmärkningsvärt att registret skall kunna användas för atl bedriva vad som enligt hennes mening blir förundersökning i brottmål.

Enligt propositionen skall frågan om tullens terminalålkomst ses i samband med registrets ändamål, som anges i 1 8. Av den paragrafen framgår atl registret bl. a. skall fä användas av myndigheter säväl inom som utanför exekutionsväsendet för avräkning enligt lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter. Enligt den lagen fär det allmänna ta i anspråk i stort sett alla skatte- och avgiftsålerbelalningar för avräkning mot skatter, avgifter och böter som överiämnats för indrivning. Avsikten är att det allmänna i princip inte skall betala ut skatte- eller avgiftsbelopp till någon som står i skuld för skatter, avgifter eller böter. Man har därför förutsatt en omfattande kommunikation mellan de resliiuerande myndigheterna och kronofogdemyndigheterna, som prövar fråga om avräkning.

Avräkningsförfarandel berör för tullverkets vidkoinmande främst ålerbe- q

1 H:ks,liigcn li-Sx,Sl> Dsiiiii/ \r4 i

talningar som aktualiseras av beslut om onitulltaxering eller restitution. LU 1985/86:36

Utbetalningarna går dels till s. k. kreditiniportörer, som ADB-registreras Bilaga 2

hos GTS, dels till konlanlbetalare. Enligt vad utskottel erfarit uppgår antalet

återbetalningar lill ca 20000 om aret, varav något hundratal avser kontanlbe-

lalare och resten kreditimporlörer. Vidare har utskottet erfarit atl 1-2% av

antalet ärenden blir aktuella lör avr:ikiiing ixh atl utbetalningarna belopps-

mässigt sainnianlagl uppgai till ea 2(10 milj. kr. per är.

Enligl GTS föreskrifter om handläggningsrutiner för verkställigheten av avräkningen (förfiittningsmeddelande 1985:24) fär koimnunikationen med kronofogdemyndigheten inte ske genom samköming av GTS register över kreditimporlörer med utsökningsregistret. När återbetalning blir aktuell skall i stället till kronolbgdciiiyndighelen översändas en skriftlig förfrågan om belopp atl avr:ikna finns ellei inte. Sedan svar inkommit frän kronofogdemyndigheten skall visst kameralt arbete utföras. Därefter verkställs utbetalningen om inte svaret från kronofogdemyndigheten föranleder annat. Koniniunikationstbrfiiraiidet med kronofogdemyndigheten tar normalt fem dagar i anspråk.

Enligl utskottets uppfattning skulle del ovan nämnda förfarandet kunna göras mycket smidigare och resurser frigiiias för väsentligare göromål om tullverket, som föreslagits i propositionen, fär lerminalälkomsl lill utsökningsregistret. Mot bakgrund härav delar utskottet finansministerns uppfattning att GTS skulle vinna på att avräkningsförfarandel sker med hjälp av lerminalälkomsl lill utsökningsregisiret. Vidare vill utskottet peka på all tullverkets arbete med atl bestämma och bära upp tull, mervärdeskall och andra skaller och avgifter vid införsel gör det i många fall lika angeläget för tullveikel att genom teriniiialaiisliitiiiiig fä åtkomst till detta register som för andra skattemyndigheter. Utskottet anser ocksä att förslaget, som granskals och lämnats utan erinran av lagrådet, är tillräckligt väl berett för elt positivt beslut i frågan.

Av det sagda följer att skatteutskottet - från de synpunkter ulskoitel har atl beakta - tillstyrker proixisitionen sä\'itl avser frågan att ge GTS terminalätkomst till utsökiiingsjegistret. Samtidigt avstyrker utskottet motionerna 542 och 540 i denna del.

Stockholm den 13 maj 198ö På skatteutskottets vägn.ir

Jan Bergcjvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s). Knut Wachtmeister (m), Olle Wesiberg (s), Kjell Johansson (fp). Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren (m), Anita Johansson (s). Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Karl-Anders Petersson (c), Tommy Franzén (vpk), S\erre Palm (s). Kjell Nordström (s) och Erkki Taniinenoksa (s).

Avvikandemening LU 1985/86:36

Bilaga 2 Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp). Bo Lundgren (ni), Britta

Bjelle (fp) och Karl Björzén (m) anser atl de två sista styckena av utskottets

yttrande bort ha följande lydelse:

Utskottet vill för sin del betona all uppgifterna i utsökningsregistret, som i huvudsak avser huruvida en person häftar i skuld som överlämnats för indrivning, är av myckel integritetskänslig karaktär. Enligl utskottets mening bör därför åtkomsten genom terminalanslulning förbehållas en begränsad krets, och den föreslagna åtkomsten för tullverket inger utskottet starka betänkligheter. Tullverket har enligl utskoltels uppfattning inget oavvisligt behov av lerminalälkomsl, eftersom man etablerat fungerande rutiner för ålerbelalningsärendena. Utskottet anser vidare att, med hänsyn lill frågans grannlaga karaktär, ärendet hade borl beredas mera ingående pä denna punkt och l.ex. remissbehandlas med dalainspektionen.

Med hänsyn lill vad anförts tillstyrker ulskollel motion 542 i denna del och avstyrker propositionen i motsvarande del. Härigenom fär även motion 540 anses tillgodosedd.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986 . 32