Lagutskottets betänkande
1985/86: 36

om utsökningsregisterlag m. m.
(prop. 1985/86: 155)

LU

1985/86: 36

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1985/86:155 med förslag till utsökningsregisterlag
m.m. samt tre med anledning av propositionen väckta
motioner (m, fp resp. c).

I propositionen läggs fram bl. a. förslag till utsökningsregisterlag. Syftet
med lagen är en lagreglering av det ADB-register som används inom
exekutionsväsendet, det s.k. utsökningsregistret. Lagförslaget innebär i
huvudsak en kodifiering av nuvarande ordning och innehåller regler om
personregistrets ändamål och innehåll samt om ADB-teknisk tillgång till
och gallring av uppgifter ur registret.

Utskottet har vid en hearing inhämtat synpunkter på propositionen och
motionerna från datainspektionen.

På begäran av lagutskottet har skatteutskottet yttrat sig över propositionen
samt m- och fp-motionerna såvitt avser frågan om generaltullstyrelsens
åtkomst till utsökningsregistret. Yttrandet har fogats som bilaga 2 till
betänkandet.

Utskottet tillstyrker bifall till propositionen och avstyrker bifall till samtliga
motionsyrkanden. Till betänkandet har fogats åtta reservationer, varav
fem (m, fp, c) och tre (c) samt ett särskilt yttrande (m, fp).

Propositionen

I proposition 1985/86:155 föreslår regeringen (finansdepartementet) att
riksdagen antar i propositionen framlagda förslag till

1. utsökningsregisterlag,

2. lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100).

Lagrådets yttrande har inhämtats över förslagen utom såvitt avser vissa
av de föreslagna ändringarna i sekretesslagen.

Lagförslagen har intagits som bilaga I till detta betänkande.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll hänvisas till vad utskottet
anför på s. 4.

1 Riksdagen 1985186. 8 sami. Nr 36

Rättelse: S. 28 och 29 Beteckningen rättad från Bilaga 2 till Bilaga 1. Tillkommer
som Bilaga 2: SkU 1985/86:4 y

Motionsyrkanden

LU 1985/86:36

Motion 1985/86: 540 av Anne Wibble (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att
tullen inte bör ha tillgäng till ulsökningsregistret.

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att
den praxis som datainspektionen hittills tillämpat vid prövningen av vem
som skall ges tillgäng till ulsökningsregistret ocksä bör gälla fortsättningsvis.

Motion 1985/86:541 av Bengt Kindbom m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att ytterligare samkörningar av personnummerbaserade
ADB-system inte bör tillätas i avvaktan pä data- och offentlighetskommitténs
arbete,

2. att riksdagen beslutar att 10 S utsökningsregisterlagen skall ha följande
lydelse: Myndighet som är registeransvarig för utsökningsregistret
skall särskilt iaktta att uppgifterna i registret fär bearbetas endast i enlighet
med registrets ändamål.

3. att riksdagen beslutar att av regeringen begära förslag dels till i vilken
omfattning datakommunikation mellan myndigheter i fortsättningen skall
ske i krypterad form, dels till andra säkerhetsåtgärder i myndigheternas
datahantering.

4. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om kvalitetsbevakning i uppgiflsinsamling och -bearbetning,

5. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en utredning om en
framtida decentralisering av REX-systemet såsom motionen anför.

Motion 1985/86: 542 av Gunnar Hökmark m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1985/86: 155 i dess helhet.

2. att riksdagen begär att regeringen skall utarbeta förslag till utsökningsregisterlag
i enlighet med vad i motionen anförts.

Utskottet

Inledning

Försöksverksamhet med ett centralt ADB-system för exekutionsväsendet
(REX) inleddes i början av 1970-talet. Verksamheten utvidgades successivt,
och efter beslut av riksdagen våren 1982 (CU 1981/82:40) har systemet
genomförts vid landets samtliga 81 kronofogdemyndigheter. Vid övergången
till permanent drift ersattes tidigare regler om försöksverksamhet
med en förordning (1983: 167) om användning av automatisk databehandling
inom exekutionsväsendet. 1 förordningen regleras bl. a. förfarandet
vid registreringen av allmänna mål i REX-systemet. Förordningen innehåller
däremot inte några bestämmelser om registrets närmare utformning
eller om förfoganderätten över och åtkomsten till registret.

I REX registreras huvudsakligen allmänna mål, dvs. mål om indrivning
av skatter, allmänna avgifter, böter o.d. Enskilda mål (e-mål) registreras

främst för att med datorstöd åstadkomma en samordnad handläggning med LU 1985/86: 36
de allmänna målen.

I systemet ingår åtta databaser, nämligen

— centralregister med uppgifter om de allmänna och enskilda mål som är
överlämnade för indrivning,

- transaktionsregister för registrering via terminal av nya mål, betalningar,
avkortningar, anstånd m. m.,

— namnregister för efterforskning av person-/organisationsnummer vilka
är identifikationsbegrepp i centralregistret,

- postnummerregister för fördelning och överflyttning av mål m. m.,

— e-målsregister för sökning av enskilda mål med hjälp av diarienummer,

- ombudsregister med uppgifter om de mest frekventa sökandena och
ombuden i e-målen,

— organisationsnummerregister för snabb tillgång till namn, adress m.m.
för huvudsakligen alla juridiska personer och

- behörighetsregister för kontroll av behörigheten vid användning av terminal.

Datorbearbetningen i REX-systemet sker centralt hos datamaskincentralen
för administrativ databehandling (DAFA) som maskinellt också
framställer och skickar ut betalningsanmaningar. Nya allmänna mål förs in
i systemet dels vid riksskatteverket (RSV), dels vid en särskild registreringsenhet
vid kronofogdemyndigheten i Stockholms distrikt. För att påverka
registrets innehåll krävs giltigt behörighetskort.

Vid registreringen av nya mål tillförs systemet person- resp. organisationsnummer
och andra uppgifter om den som avses med den sökta åtgärden
(gäldenären eller svaranden) samt om skulden m. m. I systemet registreras
och bevakas också kronofogdemyndigheternas olika åtgärder i
målen och vissa andra beslut, t. ex. anstånd, avkortningar, uppskov, avbetalningsplaner
och utmätnings- och införselbeslut.

Varje år bearbetas överskjutande preliminära skatter mot registrerade
skulder. Avräkning, utmätning och fördelning av beloppen görs maskinellt.

Bokföring och redovisning sker till stor del inom systemets ram. Nästan
hälften av betalningarna i allmänna mål görs med inbetalningskort som har
skickats ut tillsammans med betalningsanmaningarna. Sådana betalningar
registreras med hjälp av magnetband. De medel som kommer in på kronofogdemyndigheternas
konton för allmänna mål överförs varje dag maskinellt
till statsverkets checkräkning. Även redovisning till uppdragsgivande
myndigheter sker till stor del via ADB-medium.

Som ett led i kronofogdemyndigheternas arbetsplanering framställs varannan
vecka s. k. planeringsunderlag. I systemet är lagrade vissa generella
prioriteringsregler som innebär att mål beträffande s.k. företagarskatter,
mål med stora belopp, mål där uppskovstiden har gått ut eller där skulden
snart preskriberas liksom mål som legat utan åtgärd i tolv månader alltid
prioriteras. Prioriteringsreglerna är inte bindande för kronofogdemyndigheterna
utan kan ses som förslag till prioritering av åtgärderna. I princip är
det den kronofogdemyndighet till vilken ärendet hänvisats som avgör om
och när målet skall handläggas. 3

1 ett i februari 1983 avgivet betänkande (Ds Fi 1983:4) lade skattein- LU 1985/86:36
drivningsutredningen fram ett förslag till utsökningsregisterlag. Betänkandet
har efter sedvanlig remissbehandling lagts till grund för förslaget i
propositionen.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag till en utsökningsregisterlag. Syftet med
den nya lagen är främst att få till stånd en utförligare författningsreglering
av ADB-verksamheten inom exekutionsväsendet.

Utsökningsregistret skall föras centralt för hela riket. Dess huvudsakliga
ändamål föreslås vara dess användning för kronofogdemyndigheternas
exekutiva verksamhet enligt utsökningsbalken och för planering och tillsyn
av den verksamheten. Härutöver skall registret användas bl. a. vid tillämpning
av lagen (1985: 146) om avräkning vid återbetalning av skatter och
avgifter samt för kontrollverksamhet och utredningar vid bestämmande
och uppbörd av skatter, tullar och avgifter.

Förfoganderätten till utsökningsregistret, dvs. rätten att påverka registrets
innehåll, föreslås tillkomma RSV, såvitt avser hela registret, och varje
kronofogdemyndighet beträffande uppgifter i mål och ärenden som handläggs
hos myndigheten. RSV och kronofogdemyndigheterna får gemensamt
registeransvar.

Registrets innehåll skall bestå av uppgifter för identifiering och uppgifter
om verkställighetsåtgärder i allmänna och enskilda mål. Dessutom får
registret innehålla vissa andra uppgifter som behövs för att en kronofogdemyndighet
skall kunna fullgöra sina åligganden.

RSV föreslås få terminalåtkomst till hela utsökningsregistret. För kronofogdemyndigheten
är åtkomsten i princip begränsad till det egna länet.

Generaltullstyrelsen får åtkomst beträffande uppgifter om person som
förekommer i ärende hos myndigheten. Länsstyrelserna och de lokala
skattemyndigheterna slutligen får terminalåtkomst i fråga om uppgifter om
person som förekommer i ärende hos skattemyndigheterna inom länet.

Utlämnande av uppgifter på ADB-medium skall få ske för utbetalning av
influtna medel och för annan redovisning. För annat ändamål får uppgifter
lämnas ut endast om det följer av föreskrifter i författning eller om regeringen
medger det. Regeringen får till datainspektionen delegera rätten att
medge utlämnande av uppgifter som inte är sekretessbelagda.

Uppgifter om indrivning av böter får bevaras till utgången av det år
betalning har skett. Andra uppgifter får bevaras högst tre år. För vissa
uppgifter får regeringen medge en bevaringstid om högst fem år.

I propositionen föreslås vidare ändringar i sekretesslagen. Ändringarna
innebär att den sekretess som i dag gäller för exekutionsväsendet utsträcks
till att omfatta uppgifter i utsökningsregistret såväl när uppgifterna förekommer
hos registeransvariga myndigheter som när de är tillgängliga på
terminal hos andra myndigheter.

Den nya lagstiftningen avses i huvudsak träda i kraft den 1 september
1986.

4

Allmänna överväganden

LU 1985/86:36

Som utskottet inledningsvis berört har REX-systemet sedan 1970-talets
början successivt byggts upp från en försöksverksamhet i begränsad skala
till att i dag utgöra ett tämligen omfångsrikt register och ett oundgängligt
hjälpmedel i verksamheten hos landets samtliga 81 kronofogdemyndigheter.
I sitt betänkande 1980/1981:23 överförslaget till utsökningsbalk
ansåg utskottet (s. 18) att kronofogdemyndigheternas möjlighet att använda
ADB i sin exekutiva verksamhet borde vidgas. Utskottet konstaterade
också alt ett ökat utnyttjande av ADB skulle medföra en förenkling av
handläggningsrutinerna. något som i sin tur skulle frigöra resurser att
kunna användas i mer komplicerade utsökningsmål.

Ett ökat utnyttjande av ADB har således fördelar, som kommer såväl de
allmänna som de enskilda målen till godo. Samtidigt förhåller det sig
otvivelaktigt så att användningen av ett ADB-system kan medföra risker
för intrång i den enskildes personliga integritet. Det är därför nödvändigt
att registrets innehåll samt rätten att förfoga över registret och rätten till
åtkomst till registret är lagreglerade. Riksdagen har med hänsyn härtill vid
flera tillfällen och senast i februari 1986 (LU 1985/86: 16) framhållit vikten
av att regeringen snarast framlade ett förslag till utsökningsregisterlag.

Mot bakgrund av det anförda är det enligt utskottets mening tillfredsställande
att riksdagen nu förelagts ett förslag till utsökningsregisterlag. Som
framgår av redogörelsen ovan innehåller förslaget regler om registrets
innehåll, om förfoganderätten över och åtkomsten till registret m. m.. dvs.
sådana bestämmelser som utskottet i det föregående funnit nödvändiga.

Utskottet kan på grund härav inte biträda ett i motion 542 (m) framställt
yrkande om avslag på propositionen (yrkande I). Ett avslag på propositionen
och framtagandet av ett nytt förslag till utsökningsregisterlag i enlighet
med yrkande 2 i motionen skulle ytterligare förlänga den tid under vilken
registret är i funktion utan att vara lagreglerat.

På anförda skäl avstyrker utskottet bifall till motion 542 yrkande 1.

Beträffande de punkter i förslaget där motionärerna yrkar en annan utformning
av bestämmelserna återkommer utskottet i följande avsnitt.

I motion 541 (c) yrkas (yrkande 5) att frågan om en framtida tlcccnlraiiseriny;
av REX-systemet utreds. Motionärerna framhåller som skäl för
yrkandet att man för att kunna nå målet ett decentraliserat samhälle måste
bl. a. sprida datorer och ADB-pcrsonal. Kronofogdemyndigheterna tillhör
enligt motionärerna sådana myndigheter som har kapacitet och kompetens
att bära upp en egen ADB-utrustning.

Utskottet konstaterar att under hela utvecklingen av REX-systemet har
frågan om man bör ha ett centralt datasystem eller regionala anläggningar
diskuterats ingående. Gjorda utredningar har visat att ett centralt system
från effektivitetssynpunkt är överlägset alla andra alternativ. Principen om
ett centralt ADB-system har därefter slagits fast av statsmakterna. Självfallet
har därmed frågan inte avgjorts för all framtid utan utvecklingen kan
leda till andra bedömningar. Några skäl att i dag överväga införandet av ett
decentraliserat system finns emellertid inte. Motion 541 yrkande 5 bör
därför inte föranleda någon riksdagens vidare åtgärd. 5

Utsökningsregistrets ändamål

LU 1985/86:36

Sorn tidigare redovisats skall utsökningsregistret användas för två huvudändamål,
dels kronofogdemyndigheternas verkställighet enligt utsökningsbalken
och andra författningar, dels planering och tillsyn av denna verksamhet.
Dessutom skall registret — utanför exekutionsväsendet - kunna
användas inom de områden som avser skattemyndigheternas och tullverkets
verksamhet, dvs. avräkning, kontroll och utredning.

Enligt motionärerna i motion 542 (m) bör registrets ändamål enbart vara
att tillgodose kronofogdemyndigheternas verksamhet enligt utsökningsbalken
eller annan författning, dvs. registret skall användas för rent exekutionsrättsliga
uppgifter. Det är, menar motionärerna, från integritetssynpunkt
olämpligt att andra intressen får påverka registrets utformning mot
ett vidare användningsområde. Ändamålsbeskrivningen i I § bör därför
utformas i enlighet härmed (yrkande 2).

Utskottet konstaterar att utsökningsregistrets huvudändamål är kronofogdemyndigheternas
exekutiva verksamhet. Vid sidan härav har RSV i
sin funktion som centralmyndighet för exekutionsväsendet behov av registret
i sin planering och tillsyn av den verksamheten. Dessa båda användningsområden
bestämmer själva registerföringen.

Uppgifterna i registret har betydelse för verksamheten också hos vissa
andra myndigheter främst när det gäller tillämpningen av avräkningslagen.

Inom skatteförvaltningen finns därjämte behov av att kunna använda registret
för kontroll och utredningar för bl. a. beskattningsändamål. Tullverket
har också behov av tillgång till uppgifter ur registret. Dessa myndigheters
verksamhet ligger här så nära kronofogdemyndigheternas uppgifter
att en ändamålsbeskrivning, som medger användning av registret för deras
del, enligt utskottets uppfattning är väl motiverad.

Utskottet kan på anförda skäl inte biträda motionärernas önskemål om
en ändrad ändamålsbeskrivning.

Förfoganderätt och registeransvar

Enligt lagförslaget får en kronofogdemyndighet förfoganderätt till utsökningsregistret
i fråga om uppgifter i mål eller ärenden som handläggs hos
myndigheten. RSV får förfoga över hela registret. Registeransvaret blir
gemensamt för dessa myndigheter.

I motion 542 (m) riktas kritik mot att RSV skall ha förfoganderätt till
registret. RSV har enligt sin instruktion för närvarande inte några exekutionsrättsliga
uppgifter. Det är därför uppenbart, anser motionärerna, att
verket inte har behov av förfoganderätt för att kunna fylla sin uppgift som
centralmyndighet för exekutionsväsendet. Om fler myndigheter får tillgång
till registret än de som nödvändigtvis har behov härav, uppkommer enligt
motionärernas mening risk för felaktig hantering av känsliga uppgifter, och
medborgarnas upplevelse av att vara övervakade förstärks. Motionärerna
anser det principiellt angeläget att endast myndigheter, som har ett oundgängligt
behov av uppgifter ur registret, får tillgång till registret. Också

lämpligheten i det delade registeransvar som skulle bli följden av en förlo- 6

ganderätt för RSV ifrågasätts i motionen. Motionärerna yrkar därför att LU 1985/86:36
RSV inte skall få förfoganderätt över utsökningsregistret (yrkande 2 delvis).

Som utskottet redan har framhållit ingår i RSV:s funktion som centralmyndighet
för exekutionsväsendet planering och tillsyn av den exekutiva
verksamheten. Utsökningsregistret underlättar i icke ringa män detta arbete.
Registrets användning för avräkningsändamål är sfi nära knuten till
RSV:s uppgifter beträffande skatter och avgifter att förfoganderätt och
därmed också registeransvar för verket måste anses väl motiverade.

RSV:s befattning med registret avser till största delen de allmänna
målen. Bl.a. för samordning av verkställighet och övrig hantering hör
emellertid verket också kunna förfoga över registret när det gäller de
enskilda målen. Redan i dag sköter RSV vissa rutiner i dessa mål. och med
tanke på en framtida utökad ADB-teknisk användning på detta område
framstår en central registrering som mest ändamålsenlig. Utskottet erinrar
också om att ett delat registeransvar sedan flera år tillämpas för det
centrala skatteregistret. Erfarenheterna av denna ordning ger inte belägg
för att det skulle möta några betänkligheter att införa samma system för
utsökningsregistret.

Sammanfattningsvis är utskottets mening att RSV:s uppgifter i flera
avseenden väl motiverar en förfoganderätt över utsökningsregistret. Därigenom
blir verket också registeransvarigt. Några skäl som talar mot att
detta ansvar blir gemensamt med kronofogdemyndigheterna finns inte.

På grund av det anförda tillstyrker utskottet bifall till propositionen i
denna del och avstyrker följaktligen bifall till motion 542 yrkande 2 i denna
del.

I detta sammanhang vill utskottet peka pä att departementschefen uttalar
i propositionen (s. II) att det kan finnas anledning till en viss omprövning
av RSV:s nuvarande uppgift som enbart administrativ centralmyndighet
för exekutionsväsendet. Departementschefen hänvisar i samband
därmed till att skatteindrivningsutredningen är 1984 i betiinkandet (Ds Fi
1984:4) Indrivning av skatt m.m. lagt fram vissa förslag (ill ändrade
uppgifter för RSV. Bl. a. föreslår utredningen att prioriteringen av insatserna
i olika typer av mål hos kronofogdemyndigheterna skall baseras på
rutiner som utarbetas av RSV i form av föreskrifter. Utskottet vill med
anledning härav erinra om att utskottet - mot bakgrund av påståenden om
att allmänna mål prioriteras framför enskilda samt att i enskilda mål skuldbeloppen
får vara avgörande för åtgärderna - såväl i samband med antagandet
av utsökningsbalkcn år 1981 som senast under innevarande riksmöte
(LU 1985/86:23) understrukit att det inte får ankomma på RSV att
utfärda föreskrifter om prioriteringsmodeller. Varje kronofogdemyndighet
skall således självständigt pröva i vilken ordning inkomna mål skall handläggas
och vilka indrivningsåtgärder som bör vidtas. Detta hindrar emellertid
inte att RSV i egenskap av tillsynsmyndighet utfärdar rekommendationer
som kan tjäna som vägledning för kronofogdemyndighetens ställningstagande.

7

Registrets innehåll

LU 1985/86: 36

För den som är gäldenär eller svarande i mål hos kronofogdemyndighet
registreras i utsökningsregistret person- resp. organisationsnummer som är
s. k. sökbegrepp. För fysiska personer registreras dessutom namn, adress
och uppgifter om civilstånd, dödsfall och flyttning till utlandet och för
juridiska personer uppgifter om firma och adress.

Registret kan också innehålla uppgift om person som är gemensamt
betalningsansvarig med gäldenären, om delägare i fåmansföretag liksom
om god man enligt 2 § ackordslagen (1970:847) och om person som avses
med beslut om ackord eller näringsförbud eller som har försatts i konkurs.

Också uppgifter om betalningsinställelse och likvidation registreras.

Registrering sker också av skulden, av kronofogdemyndigheternas åtgärder
i målen och av vissa andra beslut såsom anstånd, avkortningar,
uppskov, avbetalningsplaner och utmätningar. När det gäller sådana uppgifter
som inte är identifieringsdata för gäldenär eller svarande ges i den
nya lagen regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer ett bemyndigande
att meddela närmare föreskrifter om registerinnehållet.

I sammanhanget bör påpekas att terminalåtkomsten för kronofogdemyndigheterna
i princip är begränsad till uppgifter om gäldenärer i länet. Ett
undantag gäller dock gäldenärens make. om maken själv förekommer som
gäldenär hos kronofogdemyndighet i ett annat län.

I motion 542 (m) anförs att registrering av andra personer än gäldenärer
och svarande inte bör få förekomma. Som skäl anger motionärerna att det
exempelvis är ytterligt olämpligt om barn eller andra familjemedlemmar
förs in i registret. Förutom att en registrering upplevs av den enskilde som
obehaglig kan den fungera som en brännmärkning. Risk uppstår också att
personer felaktigt kan bli föremål för myndighetsingripanden eller drabbas
av felaktig myndighetsutövning.

Som utskottet ovan redovisat förs i utsökningsregistret alltid in en uppgift
om gäldenärens civilstånd. Någon annan uppgift om familjeförhållanden
registreras inte. En gäldenärs make kan visserligen bli införd i registret
men endast om maken själv är gäldenär. Utskottet vill också peka på att
uppgift om att två gäldenärer är makar liksom även uppgifter om delägarskap
i fåmansbolag inte är omedelbart tillgängliga i utsökningsregistret.

Sådana uppgifter kan erhållas först via det centrala skatteregistret, beträffande
vilket gäller en sekretess som är betydligt strängare än den som råder
inom exekutionsväsendet.

Utskottet konstaterar således att det inte förekommer någon registrering
av personer i utsökningsregistret enbart på grund av släktskap med en
gäldenär. Motionärernas antaganden om en sådan registrering bygger enligt
utskottets mening uppenbarligen på en feltolkning av lagförslaget och
departementschefens uttalanden.

När det gäller registrering i övrigt av personer som inte är gäldenärer
erinrar utskottet om att kronofogdemyndigheterna förutom rent exekutionsrättsliga
uppgifter har vissa tillsynsfunktioner. Som tillsynsmyndighet
i konkurs har kronofogdemyndigheterna att övervaka efterlevnaden av

näringsförbud. Det åliggandet förutsätter att myndigheterna på ett lätt- 8

hanterligt och effektivt sätt har tillgång till uppgifter om konkurser och LU 1985/86:36
näringsförbud. Tilläggas kan att dessa uppgifter liksom uppgifter om betainingsinställelse
och likvidation också är betydelsefulla i myndigheternas
exekutiva verksamhet. Det är därför väl motiverat att utsökningsregistret
får innehålla sådana uppgifter också avseende personer som inte i utsökningsregistret
är registrerade som gäldenärer. Även kronofogdemyndigheternas
behov av uppgifter om ackord och vissa godmansförordnanden
motiverar enligt utskottets mening att sådana uppgifter införs i registret.

Med hänvisning till det nu anförda tillstyrker utskottet förslaget i propositionen
i aktuella delar och avstyrker bifall till motion 542 yrkande 2 i
motsvarande delar.

Terminalåtkomst och sekretess

RSV får enligt förslaget terminalåtkomst till hela utsökningsregistret.
Kronofogdemyndigheternas åtkomst begränsas, som framgår av det ovan
anförda, i princip till uppgifter om personer som förekommer i mål och
ärenden hos kronofogdemyndighet i länet. I fråga om uppgifter om konkurser
och näringsförbud gäller dock ingen geografisk begränsning. Generaltullstyrelsen
får enligt förslaget terminalåtkomst till uppgifter om person
i ärende hos myndigheten. Länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna
föreslås få åtkomst till uppgifter om person i ärende hos skattemyndighet
inom länet.

Sekretessen inom exekutionsväsendet utsträcks till att omfatta uppgifter
i utsökningsregistret både när de förekommer hos registeransvariga myndigheter
och när de är tillgängliga på terminal hos andra myndigheter.

I motion 542 (m) hemställs (yrkande 2) att generaltullstyrelsen, länsstyrelserna
och de lokala skattemyndigheterna inte får terminalåtkomst. Yrkandet
är en konsekvens av motionärernas i tidigare avsnitt behandlade
inställning att av integritetsskäl registrets ändamål endast skall vara tillgodoseende
av kronofogdemyndigheternas rent exekutiva verksamhet.

Motionären i motion 540 (fp) anser att frågan om tullens åtkomst inte är
närmare utredd och finner det särskilt anmärkningsvärt att registret uppenbarligen
skall kunna användas för vad som i praktiken blir förundersökning
i brottmål. Enligt motionären saknas det skäl att ge generaltullstyrelsen
tillgång till registret innan frågan blivit mer ingående prövad. Motionären
yrkar därför (yrkande 1) att generaltullstyrelsen inte skall få terminalåtkomst
till utsökningsregistret.

Utskottet erinrar om att skatteindrivningsutredningen föreslog fri terminalåtkomst
för RSV, kronofogdemyndigheterna och skattemyndigheterna.
Förslaget i propositionen innebär således en begränsning av terminalåtkomsten
för kronofogdemyndigheterna och skattemyndigheterna.

Utskottet anser att en naturlig utgångspunkt med hänsyn till de registrerades
personliga integritet bör vara att åtkomsten till centrala register över
huvud taget skall begränsas så att den bara omfattar uppgifter som behövs i
varje myndighets verksamhet. Även om man kan utgå från att en kronofogdemyndighet
inte tar fram uppgifter som är obehövliga i verksamheten
innebär en obegränsad åtkomst att uppgifterna i registret får en icke 9

tl Riksdagen 1985/86. 8 sami. Nr 36

önskvärd spridning inte minst genom att allmänheten hos varje kronofog- LU 1985/86: 36
demyndighet kan få tillgång till hela registret. Terminalåtkomsten bör
därför begränsas. Med hänsyn till dels att vissa kronofogdemyndigheter
också är tillsynsmyndighet i konkurs med i de flesta fall ett län som
tillsynsområde, dels att ett nära samarbete måste förekomma mellan länsstyrelserna
och kronofogdemyndigheterna inom länet är det realistiskt att
låta kronofogdemyndigheternas terminalåtkomst omfatta hela länet. I fråga
om uppgifter om konkurser och näringsförbud bör åtkomsten avse hela
riket. Utskottet tillstyrker således propositionen i denna del.

För RSV:s del följer av verkets förfoganderätt över hela registret att
åtkomsten bör gälla i samma utsträckning.

Som framgår av det ovan anförda föreslog inte utredningen någon terminalåtkomst
för generaltullstyrelsen. I sitt remissvar över utredningens
betänkande ansåg generaltullstyrelsen det angeläget att också tullverket
fick sådan åtkomst till utsökningsregistret. Departementschefen delar uppfattningen
att det finns skäl att ge tullverket terminalåtkomst till registret.

Denna åtkomst föreslås dock inte få avse andra tullmyndigheter än generaltullstyrelsen.
Vidare begränsas styrelsens åtkomst till uppgifter om person
som förekommer i ärende hos myndigheten.

Skatteutskottet anför i sitt yttrande att tillämpningen av avräkningslagen
förutsätter en omfattande kommunikation mellan de restituerande myndigheterna
och kronofogdemyndigheterna. För tullverkets vidkommande gäller
avräkningsförfarandet främst återbetalningar som aktualiseras av beslut
om omtulltaxering eller restitution. Enligt vad skatteutskottet erfarit
uppgår antalet återbetalningar till ca 20000 per år varav så gott som alla
avser s. k. kreditimportörer som är ADB-registrerade hos generaltullstyrelsen.
Skatteutskottet har vidare erfarit att 1-2% av antalet ärenden blir
föremål för avräkning och att utbetalningarnas sammanlagda belopp uppgår
till ca 200 milj. kr. per år. Enligt generaltullstyrelsens föreskrifter för
avräkningsförfarandet får samköming inte ske av verkets register över
kreditimportörer och utsökningsregistret. Avräkningsförfarandet går därför
till så att en skriftlig förfrågan om huruvida eventuellt belopp skall
avräknas sänds till kronofogdemyndigheten. Sedan kronofogdemyndigheten
svarat bearbetas materialet manuellt varefter utbetalning verkställs om
inte kronofogdemyndighetens svar föranleder annat. Kommunikationsförfarandet
med kronofogdemyndigheten tar normalt fem dagar i anspråk.

Genom terminalåtkomst för tullverket i enlighet med förslaget i propositionen
skulle enligt skatteutskottets mening avräkningsförfarandet kunna göras
mycket smidigare och resurser frigöras för väsentligare göromål. Mot
bakgrund härav delar skatteutskottet departementschefens uppfattning att
generaltullstyrelsen skulle vinna på att avräkningsförfarandet sker med
hjälp av terminalåtkomst till utsökningsregistret. Skatteutskottet vill vidare
peka på att tullverkets arbete med att bestämma och uppbära tull,
mervärdeskatt och andra skatter och avgifter vid införsel i många fall gör
det lika angeläget för tullverket som för andra skattemyndigheter att få
terminalanslutning till registret. Slutligen konstaterar utskottet att förslaget,
som granskats och lämnats utan erinran av lagrådet, är tillräckligt väl
berett för ett positivt beslut i frågan. 10

Lagutskottet kan för sin del helt ansluta sig till de synpunkter som
skatteutskottet anfört. Lagutskottet tillstyrker därför propositionen i denna
del och avstyrker bifall till motion 540 yrkande 1 och motion 542
yrkande 2 i denna del.

Vad slutligen angår förslaget om terminalåtkomst för lokala skattemyndigheterna
och länsstyrelserna noterar lagutskottet att utredningens förslag
inte mötte några andra invändningar hos remissinstanserna än datainspektionens
erinran om att möjligheter till fri bearbetning borde undvikas.
Utskottet delar departementschefens uppfattning att nämnda myndigheter
har ett stort behov av terminalåtkomst till utsökningsregistret. Med de
begränsningar i åtkomsträtten som departementschefen föreslår i förhållande
till utredningens förslag om fri åtkomsträtt och med beaktande av
den föreslagna utsträckningen av sekretessen inom exekutionsväsendet till
att omfatta också uppgifterna i utsökningsregistret anser utskottet att den
enskildes rättmätiga krav på skydd för sin personliga integritet beaktats på
ett tillfredsställande sätt i propositionen.

På grund av det anförda tillstyrker utskottet propositionen även i denna
del och avstyrker bifall till motion 542 yrkande 2 i motsvarande del.

Uppgifternas tillförlitlighet - kvalitetsbevakning och
rättelserutiner

Propositionen innehåller inte några bestämmelser om kontroll och rättelse
av uppgifter i utsökningsregistret.

I motion 541 (c) yrkar motionärerna (yrkande 4) att riksdagen ger regeringen
till känna vad som anförs i motionen om kvalitetsbevakning i
uppgiftsinsamling och -bearbetning. Motionärerna konstaterar att i REXsystemet
utförs ett antal maskinella kontroller och bearbetningar vilka
påverkas av kvaliteten på de uppgifter som registreras. Det är därför
mycket angeläget att materialets tillförlitlighet garanteras. Kvalitetsfrågan
bör enligt motionärerna beaktas vid utformningen av föreskrifter till myndigheterna.

Utskottet anser att det självfallet är viktigt att uppgifterna i utsökningsregistret
är korrekta redan vid registreringen. Väl fungerande rättelserutiner
är också en god garanti för upprätthållande av hög kvalitet i registret.
Förfarandet vid registrering av allmänna mål regleras för närvarande i den
särskilda förordningen (1983:167) om användning av automatisk databehandling
inom exekutionsväsendet. När det gäller registreringen av de
enskilda målen ger förordningen RSV rätt att föreskriva rutiner härför.

Som utskottet tidigare berört har skatteindrivningsutredningen i ett år
1984 avgivet betänkande behandlat frågan om eventuella ändringar av
RSV:s uppgifter med anledning av ADB-hanteringen inom exekutionsväsendet.
Utredningen föreslår, såvitt nu är i fråga, att RSV - på samma sätt
som varit fallet under utvecklingsarbetet med REX-systemet — skall ha
vissa gransknings- och beslutsfunktioner vid registreringen av mål. Frågan
om en närmare reglering av registreringen av uppgifter och ansvarsfördelningen
mellan RSV och kronofogdemyndigheterna kommer således att
aktualiseras i annat sammanhang.

LU 1985/86: 36

11

Utskottet vill också erinra om att datalagen (1973:289) är subsidiärt
tillämplig på utsökningsregistret. Enligt 8 § datalagen skall registeransvariga
myndigheter — om anledning förekommer till misstanke om att personuppgift
i register är oriktig - undersöka uppgiftens riktighet och, om
skäl föreligger, rätta uppgiften eller utesluta den ur registret.

Datainspektionen har utfärdat allmänna råd om tillämpningen av 8 §
datalagen. Råden som har form av anvisningar innebär att det vid vaije
registeransvarig myndighet bör Finnas en tjänsteman med uppgift att biträda
allmänheten med rättelser.

Data- och offentlighetskommittén har i ett nyligen framlagt delbetänkande
(SOU 1986:24) Integritetsskyddet i informationssamhället 1. föreslagit
vissa ändringar i datalagen. Förslaget innebär att en särskild dataansvarig
skall finnas hos varje registeransvarig myndighet i syfte att ge den
enskilde hjälp med att få felaktiga uppgifter i registren rättade. Den dataansvarige
skall övervaka rättelserutinerna och se till att såväl allmänheten
som berörda tjänstemän får behövlig information. Vidare föreslås att
den registeransvariges skyldighet att rätta oriktiga uppgifter skärps till den
registrerades förmån. Bl. a. skall en oriktig uppgift alltid rättas i fortsättningen.

Med hänsyn till det arbete som sålunda pågår på området är någon
åtgärd från riksdagens sida inte nu påkallad. Utskottet förutsätter emellertid
mot bakgrund av det anförda att erforderlig uppmärksamhet fortlöpande
ägnas åt kvalitetsfrågorna och de till det sammanhanget hörande
rättelsefrågorna.

På anförda skäl avstyrker utskottet bifall till motion 541 yrkande 4.

Utlämnande av uppgifter och underrättelseskyldighet

Enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen har medborgarna, men inte myndigheter,
rätt att ta del av handlingar som finns hos en myndighet och som är
upprättade i och för myndighetens verksamhet. Under begreppet handlingar
faller också ADB-upptagningar om upptagningen är tillskapad för myndighetens
verksamhet och kan tas fram i läs- eller hörbar form. Denna rätt
begränsas endast av sekretesslagens bestämmelser. Tillhandahålls uppgifterna
på t. ex. magnetband krävs däremot i princip att utlämnandet regleras
genom föreskrift i författning.

Utlämnande av uppgifter med stöd av tryckfrihetsförordningen medför
inte skyldighet för myndigheten att underrätta den om vilken uppgiften
lämnats ut.

Med datainspektionens tillstånd utlämnas i dag ej sekretessbelagda uppgifter
ur utsökningsregistret på magnetband till Upplysningscentralen som
använder dem dels för eget bruk, dels för vidarebefordran till andra kreditupply
sningsföretag.

Kreditupplysningsföretagens verksamhet regleras i kreditupplysningslagen
som innehåller bestämmelser om bl. a. begränsning av personuppgifter,
upplysnings- och underrättelseskyldighet och rättelse och gallring
av uppgifterna. Efterlevnaden övervakas av datainspektionen. Uppgifter
ur utsökningsregistret lämnas således ut även för annat ändamål än kronofogdemyndigheternas
verksamhet.

LU 1985/86: 36

12

I propositionen föreslås i 9 § att Uppgifter ur utsökningsregistret får
lämnas ut på magnetband för utbetalning av influtna medel och annan
redovisning. För andra ändamål får utlämnande på ADB-medium ske
endast om detta följer av föreskrifter i författning eller om regeringen har
medgivit det. Beträffande ej sekretessbelagda uppgifter får regeringen
bemyndiga datainspektionen att lämna sådant medgivande.

I propositionen framhålls vidare att utlämnande av uppgifter i utsökningsregistret,
som lämpar sig för kreditbedömning, bör kanaliseras via
kreditupplysningsföretag. I syfte att förhindra att sådana ekonomiska uppgifter
sprids i fall där kreditupplysningslagens regler inte blir tillämpliga
föreslås i 10 § en bestämmelse av innebörd att registeransvarig myndighet
särskilt skall iaktta att uppgifterna i registret får bearbetas endast i enlighet
med registrets ändamål. Regeringen får dock enligt andra meningen i 10 §
för särskilt fall medge annan bearbetning om det föreligger särskilda skäl.

I motion 540 (fp) yrkas (yrkande 2) att regeringen ges till känna att
datainspektionens praxis i tillståndsfrågor skall vara vägledande också i
fortsättningen. I motionen framhålls att datainspektionen hittills har varit
mycket restriktiv vid tillståndsgivning till andra än kreditupplysningsföretag,
främst på grund av kvalitetsbrister i registren. Den vägledning som
datainspektionen efterlyst och som hade kunnat ges genom en mer noggrann
reglering av utlämnandefrågorna saknas i propositionen. Detta kan,
enligt motionären, tydas som att regeringen avser att inta en mer lättsinnig
attityd än datainspektionen gjort.

I motion 541 (c) hemställs (yrkande 2) att 10 § andra meningen utgår.
Som skäl anför motionärerna att regeringens beslut i olika överprövningsärenden
under de senaste åren klart skiljer sig från datainspektionens
tolkning av datalagen. Datainspektionen har i sina bedömningar i betydligt
större utsträckning tagit hänsyn till människors rätt till skydd mot
personuppgiftsutlämnande än vad regeringens beslut ger uttryck för. Enligt
motionärerna sammanfaller datainspektionens beslut och praxis med
intentionerna i datalagen. Det är mot den bakgrunden betänkligt, menar
motionärerna, att propositionen ger utrymme för försäljning av uppgifter
om enskilda personer till exempelvis kreditupplysningsföretag. Generellt
är det enligt motionärernas mening viktigt att uppgifter som insamlats för
ett ändamål inte genom bearbetning/samköming utnyttjas för andra syften
än de ursprungliga. Detta förhållande hindrar emellertid inte att uppgifter
får lämnas ut i samma omfattning som de är tillgängliga för kronofogdemyndigheten.
Visar utvecklingen på legitima behov av ett utökat användningsområde
för REX-systemet bör regeringen, framhåller motionärerna,
för vaije särskilt fall för riksdagen framlägga förslag till ändring i utsökningsregi
sterlagen.

Motionärerna i motion 542 (m) framhåller att den enskilde bör underrättas
när uppgift ur registret lämnas ut till annan myndighet. Detsamma bör
gälla när uppgift lämnas ut enligt offentlighetsprincipen även om man då
inte kan ange till vem uppgiften lämnats. Det bör också övervägas om inte
underrättelse skall ske när uppgift lämnas till Upplysningscentralen eftersom
felaktiga uppgifter kan leda till stort men för den enskilde.

Som utskottet ovan anför kräver utlämnande av uppgifter som inte finns

LU 1985/86:36

13

i allmän handling i princip författningsstöd. Magnetband, som inte faller LU 1985/86:36
under begreppet allmän handling, används i dag inom exekutionsväsendet
för bl. a. utbetalning via det statliga redovisningssystemet. Liknande rutiner
tillämpas också vid redovisning till vissa uppdragsgivande myndigheter.
Vad gäller de enskilda målen inriktas utvecklingen på en ökad ADBanvändning
vid registreringen av målen. För att vara rationell bör också
utbetalning och annan redovisning i de målen ske med motsvarande teknik.
För båda typerna av mål finns således behov av en bestämmelse som
medger betalning och annan redovisning med hjälp av magnetband. Utskottet
ansluter sig därför till förslaget i denna del.

Utlämnande för annat ändamål föreslås enligt mönster från skatteregisterlagen
få ske endast med författningsstöd eller med regeringens medgivande.
Denna ordning finnér utskottet självklar. Utskottet ansluter sig
också till den del av förslaget som ger datainspektionen möjlighet att efter
delegation från regeringen pröva frågor om utlämnande.

Vid utlämnande på ADB-medium av uppgifter för kreditbedömning är
det fråga om ekonomisk information av känslig natur. Sådana uppgifter bör
inte spridas utanför kreditupplysningslagens tillämpningsområde. Utlämnandet
bör därför ske via kreditupplysningsföretagen. Kreditupplysningslagens
skyddsregler om bl. a. underrättelse, begränsning av uppgifter och
rättelseförfarandet måste då tillämpas när uppgifterna lämnas vidare. För
att förhindra att uppgifter ur utsökningsregistret sprids utanför kreditupplysningslagens
tillämpningsområde behöver ytterligare skyddsåtgärder
vidtas. I likhet med departementschefen anser utskottet att det kan ske
genom att i 10 § första meningen tas in den uttryckliga bestämmelsen att
registret får bearbetas endast i enlighet med dess ändamål. Det blir således
inte tillåtet att, utöver vad som behövs i kronofogdemyndigheternas verksamhet
enligt lag eller förordning, använda särskilda program för sammanställning
av uppgifter om de registrerades ekonomiska förhållanden. Ansvaret
för att så inte sker ligger på de registeransvariga myndigheterna.

I vissa speciella fall kan emellertid behov uppstå som motiverar bearbetning
för annat ändamål än de som anges i registret, exempelvis i samband
med att uppgifter utlämnas på ADB-medium till Upplysningscentralen.

Utskottet delar därför departementschefens uppfattning att regeringen då
bör ha möjlighet att medge undantag från bestämmelsen om att bearbetning
får ske endast för registrets ändamål. Det nu anförda innebär att
utskottet inte delar den ståndpunkt som i denna del framförts i motion 541.

Kreditupplysningsföretagen är, som ovan antytts, skyldiga att vid utlämnande
av uppgifter om person underrätta den som avses med uppgifterna.

Någon motsvarande skyldighet föreslås inte i propositionen bli införd då
uppgifter lämnas ur utsökningsregistret. Att myndigheterna vid utlämnande
av uppgifter enligt offentlighetsprincipen skulle behöva lämna underrättelse
om utlämnandet skulle enligt utskottet föra alltför långt. I de
fall där myndigheten på grund av bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen
inte kan ange till vem uppgiften lämnats skulle en underrättelse t. o. m.
kunna göra mer skada än nytta. Denna åsikt har också framförts av
datainspektionen.

Vid uppgiftslämnande utanför offentlighetsprincipen, t. ex. till andra 14

myndigheter i samband med statlig och kommunal upphandling, ligger LU 1985/86: 36
emellertid såsom framhålls i propositionen uppgiftslämnandet ibland så
nära det som sker via kreditupplysningsföretagen att en motsvarande
underrättelseskyldighet skulle kunna vara motiverad. Detta är en fråga
som emellertid bör övervägas mer ingående och i ett större sammanhang.

Utskottet förutsätter att så sker inom ramen för data- och offentlighetskommitténs
arbete. I avvaktan på resultatet av det arbetet finnér utskottet
det inte tjänligt att i utsökningsregisterlagen ta in någon provisorisk bestämmelse
om underrättelseskyldighet.

Sammanfattningsvis anser sig utskottet således kunna godta de föreslagna
bestämmelserna i 9 och 10 §§. Någon särskild bestämmelse om underrättelse
om att uppgift lämnats ur registret bör inte införas i lagen. När det
slutligen gäller yrkandet i motion 540 att riksdagen skall göra uttalanden
om datainspektionens praxis, anser utskottet att — utöver vad utskottet
anfört ovan om utlämnande i huvudsak endast via kreditupplysningsföretag
— riksdagen inte bör göra några särskilda uttalanden härom.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till motion 540
yrkande 2, motion 541 yrkande 2 och motion 542 yrkande 2 i nu aktuella
delar.

Övriga frågor

1 motion 541 (c) yrkas (yrkande 1) att ytterligare samkörningar av personnummerbaserade
ADB-system inte bör tillåtas i avvaktan på data- och offentlighetskommitténs
arbete. Som skäl anför motionärerna att frågor om
samköming i dag är otillfredsställande reglerade.

Med anledning av proposition 1985/86:220 om riktlinjer för den framtida
datapolitiken väcktes en motion med ett liknande yrkande. I ett till finansutskottet
avgivet yttrande (KU 1985/86:5 y) uttalade konstitutionsutskottet
som sin mening att det knappast är möjligt eller ens lämpligt att
generellt ”låsa” tillämpningen av datalagen och hithörande lagstiftning
eller ny lagstiftning under en längre tid. Utskottet förutsatte dock att såväl
regeringen som övriga tillämpande myndigheter noggrant bevakade integritetsproblemen.
Finansutskottet instämde i sitt betänkande (FiU 1985/

86:5) i vad konstitutionsutskottet anfört och avstyrkte motionsyrkandet.

Enligt lagutskottets mening finns inte anledning för riksdagen att nu göra
något annat ställningstagande i frågan.

På grund av det anförda avstyrker utskottet bifall till motion 541 yrkande

1.

I motion 541 hemställs (yrkande 3) att riksdagen beslutar att av regeringen
begära förslag till dels regler om i vilken omfattning datakommunikation
mellan myndigheter i fortsättningen skall ske i krypterad form, dels andra
säkerhetsåtgärder i myndigheternas datahantering. Motionärerna hänvisar
till vissa förslag som lagts fram i sårbarhetsberedningens slutrapport (SOU
1986:12) Datorer, sårbarhet, säkerhet.

I motionen framhålls vidare att säkerhetsmetoderna ofta inte är tillförlitliga
och att behörighetskontrollen är undermålig. Motionärerna delar be- 15

redningens uppfattning att överföring av datauppgifter bör ske i krypterad
form, när uppgifterna är av känslig karaktär. Motionärerna anser att säkerhets-
och sårbarhetsaspekterna måste ägnas större uppmärksamhet än
tidigare. Propositionen ger enligt motionärernas mening dock inte uttryck
för en sådan uppfattning. Motionärerna påpekar också att sårbarhetsproblemen
kan leda till att man måste avstå från viss dataöverföring och viss
dataregistrering.

Sårbarhetsberedningens slutrapport har överlämnats till regeringen, och
frågornas vidare handläggning är för närvarande föremål för överväganden
inom regeringens kansli. Med hänsyn härtill saknas enligt utskottets mening
anledning för riksdagen att begära något förslag i de av beredningen
väckta frågorna. Utskottet avstyrker följaktligen bifall till motion 541
yrkande 3.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på proposition 1985/86:155
att riksdagen avslår motion 1985/86:542 yrkande 1,

2. beträffande framtida decentralisering av REX-systemet
att riksdagen avslår motion 1985/86:541 yrkande 5,

3. beträffande riksskatteverkets förfoganderätt över och terminalåtkomst
till utsökningsregistret

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:155 i denna del och
med avslag på motion 1985/86:542 yrkande 2 i motsvarande del
godkänner vad utskottet anfört,

4. beträffande utsökningsregistrets innehåll

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86: 155 i denna del och
med avslag på motion 1985/86:542 yrkande 2 i motsvarande del
godkänner vad utskottet anfört,

5. beträffande generaltullstyrelsens terminalåtkomst

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:155 i denna del och
med avslag på motionerna 1985/86:540 yrkande 1 och 1985/86:542
yrkande 2 i motsvarande del godkänner vad utskottet anfört,

6. beträffande länsstyrelsernas och de lokala skattemyndigheternas
terminalåtkomst

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:155 i denna del och
med avslag på motion 1985/86:542 yrkande 2 i motsvarande del
godkänner vad utskottet anfört,

7. beträffande uppgifternas tillförlitlighet

att riksdagen avslår motion 1985/86:541 yrkande 4,

8. beträffande utlämnande av uppgifter och underrättelseskyldighet att

riksdagen med bifall till proposition 1985/86: 155 i denna del och
med avslag på motionerna 1985/86:540 yrkande 2, 1985/86:541 yrkande
2 och 1985/86:542 yrkande 2 i denna del godkänner vad
utskottet anfört,

LU 1985/86:36

16

9. beträffande förslaget till utsökningsregisterlag LU 1985/86:36

att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till utsökningsregisterlag,

10. beträffande sekretesslagen

att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om
ändring i sekretesslagen (1980: 100),

11. beträffande samköming av personnummerbaserade ADB-system att

riksdagen avslår motion 1985/86:541 yrkande 1,

12. beträffande säkerhetsåtgärder

att riksdagen avslår motion 1985/86:541 yrkande 3.

Stockholm den 22 maj 1986
På lagutskottets vägnar
Per-Olof Strindberg

Närvarande: Per-Olof Strindberg (m). Lennart Andersson (s), Stig Gustafsson
(s), Martin Olsson (c), Inga-Britt Johansson (s), Allan Ekström
(m), Bengt Kronblad (s). Inger Hestvik (s), Gunnar Thollander (s), Ewa
Hedkvist Petersen (s), Ewy Möller (m), Kjell-Arne Welin (fp), Kersti
Johansson (c), Marianne Carlström (s) och Hugo Hegeland (m).

Reservationer

1. Framtida decentralisering av REX-systemet (mom. 2)

Martin Olsson och Kersti Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med ”vidare åtgärd” bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna anser utskottet att starka skäl - bl. a. hänsyn
till den enskildes integritet och allmänna decentraliseringssträvanden —
talar för att möjligheterna att utnyttja framtida strukturförändringar till
länsvis decentraliserade REX-system bör undersökas. Detta bör med bifall
till yrkande 5 i motion 541 ges regeringen till känna.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande framtida decentralisering av REX-systemet
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:541 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om utredning
av en framtida decentralisering av REX-systemet,

2. Riksskatteverkets förfoganderätt över och
terminalåtkomst till utsökningsregistret (mom. 3)

Per-Olof Strindberg (m), Martin Olsson (c), Allan Ekström (m), Ewy
Möller (m), Kjell-Arne Welin (fp), Kersti Johansson (c) och Hugo Hegeland
(m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Uppgifterna
i” och slutar med ”ändrad ändamålsbeskrivning” bort ha följande lydelse:
Uppgifterna i registret har när det gäller tillämpningen av avräkningslagen
betydelse för verksamheten också hos vissa andra myndigheter, exempelvis
generaltullstyrelsen, RSV och de lokala skattemyndigheterna. Inom
skatteförvaltningen finns också behov av att använda registret för kontroll
och utredningar för beskattningsändamål. Detta gäller även RSV som är
beskattningsmyndighet för bl. a. punktskatter.

Utskottet konstaterar att RSV således har behov av registret för planering
och tillsyn av verksamheten inom exekutionsväsendet, för avräkningsändamål
och för beskattning, men inte för något annat ändamål.
Övriga i I § beskrivna ändamål bör således inte hänsyfta på RSV.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som böijar med ”RSV:s
befattning” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Som utskottet i det föregående anfört har RSV inte behov av tillgång till
registret i andra fall än i de fall som utskottet särskilt angett. Någon sådan
generell förfoganderätt till hela registret som föreslås i propositionen kan
utskottet därför inte biträda. Enligt utskottets mening bör RSV:s förfoganderätt
begränsas till uppgifter som behövs för de angivna ändamålen,
nämligen planering och tillsyn i verkets egenskap av centralmyndighet för
administration av exekutionsväsendet, avräkning enligt avräkningslagen
och beskattning.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som böijar med ”För
RSV:s” och slutar med ”samma utsträckning” bort ha följande lydelse:
När det gäller RSV har utskottet ovan föreslagit att verkets förfoganderätt
till registret skall begränsas till att avse endast vissa ändamål. Enligt
utskottets mening bör terminalåtkomsten begränsas på samma sätt.

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet sålunda med anledning av motion
542 yrkande 2 att RSV:s förfoganderätt och terminalåtkomst begränsas
till följande ändamål, nämligen den planering och tillsyn av den exekutiva
verksamheten som följer av verkets roll som administrativ centralmyndighet
för exekutionsväsendet, avräkning enligt avräkningslagen och
verkets uppgifter som beskattningsmyndighet.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande riksskatteverkets förfoganderätt över och terminalåtkomst
till utsökningsregistret

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86: 155 i denna del
och motion 1985/86:542 yrkande 2 i motsvarande del godkänner vad
utskottet anfört,

3. Generaltullstyrelsens terminalåtkomst (mom. 5)

Per-Olof Strindberg (m), Martin Olsson (c), Allan Ekström (m), Ewy
Möller (m), Kjell-Arne Welin (fp), Kersti Johansson (c) och Hugo Hegeland
(m) anser

LU 1985/86: 36

18

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Utskottet
kan” och slutar med ”ändrad ändamålsbeskrivning” bort ha följande
lydelse:

Utskottet vill tillägga att generaltullstyrelsen enligt utskottets mening
inte har behov av uppgifter ur utsökningsregistret i vidare utsträckning än
för avräkningsändamål. I ändamålsbeskrivningen bör därför inte ingå områden
som tulltaxering och tullar. Utskottet förordar att i 1 § tredje stycket
2 p. ordet ”tulltaxering” och i 3 p. ordet ”tullar” utgår.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Lagutskottet
kan” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Lagutskottet kan för sin del dela skatteutskottets uppfattning att generaltullstyrelsen
bör ha terminalåtkomst till utsökningsregistret för avräkningsändamål.
Genom terminalåtkomst kan, som skatteutskottet påpekat,
avräkningsförfarandet bli smidigare och resurser frigöras. För kreditimportörer
som inte är gäldenärer innebär styrelsens åtkomst till registret
enligt lagutskottets mening att de snabbare än vad som nu är fallet med ett
manuellt förfarande kan få tillbaka sina pengar. Även kreditimportörer
som är gäldenärer och som efter avräkning har rätt till återbetalning gör en
tidsvinst.

Som utskottet tidigare understrukit bör av hänsyn till den personliga
integriteten åtkomsten till centrala register begränsas till att avse uppgifter
som uttryckligen behövs i myndigheternas verksamhet. Enligt utskottets
mening har inte visats att det finns ett sådant uttryckligt behov när det
gäller övriga ärenden hos generaltullstyrelsen. Utskottet kan därför inte
ansluta sig till skatteutskottets ställningstagande i den delen.

Med hänsyn till det anförda tillstyrker utskottet att riksdagen med anledning
av motion 540 yrkande 1 och motion 542 yrkande 2 i denna del
begränsar generaltullstyrelsens terminalåtkomst till uppgifter som behövs
för avräkningsärenden.

dels att utskottet under 5 bort hemställa

5. beträffande generaltullstyrelsens terminalåtkomst
att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:155 i denna del
och med anledning av motionerna 1985/86:540 yrkande 1 och 1985/
86:542 yrkande 2 i motsvarande del godkänner vad utskottet anfört,

4. Uppgifternas tillförlitlighet (mom. 7)

Per-Olof Strindberg (m), Martin Olsson (c), Allan Ekström (m), Ewy
Möller (m), Kjell-Arne Welin (fp), Kersti Johansson (c) och Hugo Hegeland
(m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Med
hänsyn” och slutar med ”yrkande 4” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är rättsläget otillfredsställande i vad avser såväl
kontroll som rättelse av uppgifterna i utsökningsregistret. Gällande regelsystem
för registrering av uppgifter är inte till fyllest som garanti för hög
registerkvalitet. Ett minimikrav för registeruppgifternas tillförlitlighet är

LU 1985/86: 36

19

att en verkställighetsprövning sker före registrering och gärna med utnyttjande
av ett fungerande påminnelsesystem. Även rättelserutinerna är otillräckliga,
främst genom avsaknad av obligatorisk rättelseavisering. Ett
eventuellt genomförande av data- och offentlighetskommitténs förslag kan
inte heller avvaktas.

Utskottet vill understryka betydelsen av registeruppgifternas tillförlitlighet.
För att så långt möjligt förhindra integritetskränkningar krävs nu
författningsreglering av frågorna om kontroll och rättelse av uppgifter i
utsökningsregistret.

Vad utskottet anfört med anledning av motion 541 yrkande 4 bör ges
regeringen till känna.

dels att utskottet under 7 bort hemställa

7. beträffande uppgifternas tillförlitlighet
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:541 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om författningsreglering
av frågorna om kontroll och rättelse av uppgifter i
utsökningsregistret,

5. Utlämnande av uppgifter och underrättelseskyldighet
(mom. 8)

Per-Olof Strindberg (m), Martin Olsson (c), Allan Ekström (m), Ewy
Möller (m), Kjell-Arne Welin (fp), Kersti Johansson (c) och Hugo Hegeland
(m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 14 med ”1 vissa”
och slutar med ”motion 541” bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av det anförda är det enligt utskottet betänkligt att förslaget
till utsökningsregisterlag likväl ger utrymme för försäljning av uppgifter
om enskilda personer för bl. a. kreditupplysningsändamål till andra än
kreditupplysningsföretag genom att regeringen enligt 10 § andra meningen
får rätt att medge ”annan bearbetning”. Generellt är det enligt utskottets
mening viktigt att uppgifter insamlade för ett ändamål inte genom bearbetning/samköming
utnyttjas för andra ändamål än de ursprungligen åsyftade.
Något sådant bemyndigande för regeringen som andra meningen i 10 §
innebär bör därför riksdagen inte ge. Utskottet delar således motionärernas
i motion 541 uppfattning att andra meningen i 10 § bör utgå.

Skulle utvecklingen visa på legitima behov av utökning av REX-systemets
användningsområde bör regeringen, som framhålls i motion 541,
framlägga förslag till ändring av utsökningsregisterlagen.

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s., 14 med ”Vid
uppgiftslämnande” och slutar på s. 15 med ”aktuella delar” bort ha
följande lydelse:

Vid uppgiftslämnande utanför offentlighetsprincipen, t. ex. till andra
myndigheter i samband med statlig och kommunal upphandling, ligger
däremot uppgiftslämnandet ibland så nära det som sker till kreditupplysningsföretagen
att en motsvarande underrättelseskyldighet är synnerligen

LU 1985/86: 36

20

angelägen ur integritetsskyddssynpunkt. Man kan därför inte avvakta
eventuellt förslag av data- och offentlighetskommittén. Utskottet anser det
således nödvändigt att redan nu i utsökningsregisterlagen införs en bestämmelse
om underrättelseskyldighet.

Vad slutligen angår yrkandet i motion 540 om datainspektionens praxis
när det gäller tillstånd till utlämnande av ej sekretessbelagda uppgifter på
ADB-medium förutsätter utskottet att datainspektionens hittillsvarande
praxis skall vara vägledande också i fortsättningen. Utskottet vill i sammanhanget
även hänvisa till konstitutionsutskottets betänkande KU 1985/
86:25 reservation 3.

Vad utskottet anfört i detta avsnitt bör riksdagen med bifall till motion
541 yrkande 2 och med anledning av motionerna 540 yrkande 2 och 542
yrkande 2 i nu aktuella delar godkänna.

dels att utskottet under 8 bort hemställa

8. beträffande utlämnande av uppgifter och underrättelseskyldighet att

riksdagen med anledning av proposition 1985/86:155 i denna del
och med bifall till motion 1985/86:541 yrkande 2 och med anledning
av motionerna 1985/86:540 yrkande 2 och 1985/86:542 yrkande 2 i
dessa delar godkänner vad utskottet anfört,

6. Förslaget till utsökningsregisterlag (mom. 9)

Per-Olof Strindberg (m), Martin Olsson (c), Allan Ekström (m), Ewy
Möller (m), Kjell-Arne Welin (fp). Kersti Johansson (c) och Hugo Hegeland
(m) anser - under förutsättning av bifall till reservationerna 2, 3 och 5

att utskottet under 9 bort hemställa

9. beträffande förslaget till utsökningsregisterlag

att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till utsökningsregisterlag
med den ändringen dels att 1, 2, 7, 8 och 10 §§
erhåller följande som Reservanternas förslag betecknade lydelse,
dels att den föreslagna 11 § betecknas 12 §, dels att i lagen införs en
ny 11 § med följande som Reservanternas förslag betecknade lydelse.

Regeringens förslag Reservanternas förslag

1 §

För de ändamål som anges i denna paragraf skall med hjälp av automatisk
databehandling föras ett för hela riket gemensamt utsökningsregister.
Registret skall användas inom exekutionsväsendet för

1. verkställighet enligt utsökningsbalken,

2. verkställighet eller tillsyn enligt annan författning,

3. avräkning enligt lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av
skatter och avgifter,

4. planering och tillsyn av verksamhet som avses under 1-3.

LU 1985/86:36

21

Regeringens förslag

Reservanternas förslag

LU 1985/86: 36

Registret får användas av myndigheter
utanför exekutionsväsendet
för

1. ändamål som avses i andra
stycket 3,

2. planering, samordning och
uppföljning av revisions- och annan
kontrollverksamhet vid beskattning
och tulltaxering,

3. utredningar vid bestämmande
och uppbörd av skatter, tullar och
socialavgifter.

Registret får användas av myndigheter
utanför exekutionsväsendet
för

1. ändamål som avses i andra
stycket 3,

2. planering, samordning och
uppföljning av revisions- och annan
kontrollverksamhet vid beskattning,

3. utredningar vid bestämmande
och uppbörd av skatter och socialavgifter.

2 §

Riksskatteverket förfogar över
hela utsökningsregistret. En kronofogdemyndighet
förfogar över registret,
såvitt gäller uppgifter i mål
eller ärenden som handläggs hos
myndigheten, enligt de närmare föreskrifter
regeringen meddelar.

Riksskatteverket förfogar över
utsökningsregistret i den utsträckning
verket behöver för att tillgodose
ändamål som avses i 1 § andra
stycket 4 och tredje stycket I -3. En
kronofogdemyndighet förfogar
över registret, såvitt gäller uppgifter
i mål eller ärenden som handläggs
hos myndigheten, enligt de
närmare föreskrifter regeringen
meddelar.

7 §

Riksskatteverket och kronofogdemyndigheterna får ha terminalåtkomst
till utsökningsregistret.

Terminalåtkomsten för riksskatteverket
får avse endast uppgifter
som omfattas av verkets förfoganderätt
över registret enligt 2 §.

Terminalåtkomsten för en kronofogdemyndighet får avse endast uppgifter
om

1. den som är registrerad hos en kronofogdemyndighet i länet som
gäldenär i mål om exekutiva åtgärder,

2. den som i annat fall än som avses under 1 är gäldenär eller svarande i
mål eller ärende som handläggs hos myndigheten,

3. make till person som avses under 1,

4. den som är gemensamt betalningsansvarig med person som avses
under 1,

5. fåmansföretag som avses i 35 § 1 a mom. sjunde stycket kommunalskattelagen
(1928:370) och delägare i sådant företag, om företaget eller
delägare i detta är gäldenär som avses under 1,

6. konkurs och näringsförbud.

I fråga om kronofogdemyndighet som är tillsynsmyndighet i konkurs
gäller terminalåtkomsten enligt andra stycket 1 också gäldenärer i annat
län, om detta ingår i tillsynsområdet.

22

Regeringens förslag

Reservanternas förslag

LU 1985/86: 36

8 §

Generaltullstyrelsen, länsstyrelserna
och de lokala skattemyndigheterna
får ha terminalåtkomst till
utsökningsregistret. Terminalåtkomsten
för generaltullstyrelsen får
avse endast uppgifter om person
som förekommer i ärende hos myndigheten.
För en länsstyrelse och
en lokal skattemyndighet får terminalåtkomsten
avse endast uppgifter
om person, som förekommer
i ärende hos myndigheten eller hos
annan skattemyndighet inom länet.

Generaltullstyrelsen, länsstyrelserna
och de lokala skattemyndigheterna
får ha terminalåtkomst till
utsökningsregistret. Terminalåtkomsten
för generaltullstyrelsen får
avse endast uppgifter om person
som förekommer hos myndigheten
i ärende enligt lagen (1985:146) om
avräkning vid återbetalning av
skatter och avgifter. För en länsstyrelse
och en lokal skattemyndighet
får terminalåtkomsten avse endast
uppgifter om person, som förekommer
i ärende hos myndigheten eller
hos annan skattemyndighet inom
länet.

10 §

Myndighet som är registeransvarig
för utsökningsregistret skall särskilt
iaktta att uppgifterna i registret
får bearbetas endast i enlighet med
registrets ändamål. Regeringen får
för särskilt fall medge annan bearbetning,
om det föreligger särskilda
skäl.

Myndighet som är registeransvarig
för utsökningsregistret skall särskilt
iaktta att uppgifterna i registret
får bearbetas endast i enlighet med
registrets ändamål.

När uppgift ur utsökningsregistret
lämnas ut till myndighet för
verksamhet som ej avser myndighetsutövning
skall den som avses
med uppgiften samtidigt och kostnadsfritt
tillställas ett skriftligt
meddelande om de uppgifter som
har lämnats ut rörande honom och
om vem som har begärt uppgiften.

7. Samköming av personnummerbaserade ADB-system
(mom. 11)

Martin Olsson och Kersti Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Med
anledning” och slutar med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

I avvaktan på resultatet av data- och offentlighetskommitténs arbete och
med hänvisning till att frågor om samköming i dag är otillfredsställande
reglerade anser utskottet i likhet med motionärerna att tillstånd till ytterligare
samkörningar av personnummerbaserade ADB-system inte bör ges.
Vad utskottet nu anfört bör med bifall till motion 541 yrkande 1 ges
regeringen till känna.

dels att utskottet under 11 bort hemställa

11. beträffande samköming av personnummerbaserade ADB-system att

riksdagen med bifall till motion 541 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om förbud mot samköming
av personnummerbaserade ADB-system,

8. Säkerhetsåtgärder (mom. 12)

Martin Olsson och Kersti Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Sårbarhetsberedningens
slutrapport” och slutar med ”yrkande 3” bort ha följande
lydelse:

I likhet med motionärerna anser utskottet att den ökade uppmärksamhet
som numera måste ägnas åt säkerhets- och sårbarhetsaspekter dess värre
inte präglar regeringens förslag till utsökningsregisterlag. Hur dessa frågor
skall lösas när det gäller utsökningsregistret bör därför utredas. Vad gäller
myndigheternas register i övrigt bör dessutom enligt utskottets mening
frågor om avstående från viss dataöverföring och ADB-registrering utredas
särskilt. Riksdagen bör i enlighet med yrkande 3 i motion 541 begära
att regeringen efter verkställda utredningar framlägger förslag när det
gäller dessa frågor.

dels att utskottet under 12 bort hemställa

12. beträffande säkerhetsåtgärder

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:541 yrkande 3 begär
att regeringen lägger fram förslag till lösning av säkerhetsfrågorna
vid ADB-register i enlighet med vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Framtida decentralisering av REX-systemet (mom. 2)

Per-Olof Strindberg (m). Allan Ekström (m), Ewy Möller (m), Kjell-Arne
Welin (fp) och Hugo Hegeland (m) anför:

Vi vill framhålla att av hänsyn till den enskildes integritet bör centraliserade
system undvikas. När det gäller frågan om RSV:s förfoganderätt och
åtkomst har de borgerliga ledamöterna i särskild reservation yrkat att
RSV:s förfoganderätt kraftigt skall begränsas. Om riksdagen bifaller yrkandet
kommer tyngdpunkten i REX-systemet att ligga lokalt i varje kronofogdedistrikt
med dess begränsade åtkomstmöjlighet. Härigenom uppnås
enligt vår mening balans mellan effektivitet och integritet i systemet.
Därmed har frågan emellertid inte slutligen avgjorts. Den framtida utvecklingen
kan givetvis föranleda andra bedömningar, bl. a. om integritetsskyddet
kommer i fara. Några skäl att i dag överväga införandet av ett fullständigt
decentraliserat REX-system har vi inte kunnat finna. Vi har därför
kunnat ansluta oss till utskottets ställningstagande.

LU 1985/86:36

24

1 Förslag till
Utsökningsregisterlag

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § För de ändamål som anges i denna paragraf skall med hjälp av
automatisk databehandling föras ett för hela riket gemensamt utsökningsregister.

Registret skall användas inom exekutionsväsendet för

1. verkställighet enligt utsökningsbalken,

2. verkställighet eller tillsyn enligt annan författning,

3. avräkning enligt lagen (1985: 146) om avräkning vid återbetalning av
skatter och avgifter,

4. planering och tillsyn av verksamhet som avses under 1-3.

Registret får användas av myndigheter utanför exekutionsväsendet för

1. ändamål som avses i andra stycket 3,

2. planering, samordning och uppföljning av revisions- och annan kontrollverksamhet
vid beskattning och tulltaxering,

3. utredningar vid bestämmande och uppbörd av skatter, tullar och
socialavgifter.

2 § Riksskatteverket förfogar över hela utsökningsregistret. En kronofogdemyndighet
förfogar över registret, såvitt gäller uppgifter i mål eller
ärenden som handläggs hos myndigheten, enligt de närmare föreskrifter
regeringen meddelar.

Ut sökning sregistrets innehåll

3 § Utsökningsregistret skall innehålla uppgifter om den som enligt 1
kap. 7 § utsökningsbalken är gäldenär eller svarande i mål hos en kronofogdemyndighet.
I fråga om annan person får införas uppgifter som avses i 6 8

9.

4 § För en fysisk person skall i utsökningsregistret anges

1. namn, adress och personnummer eller, när uppgift om personnummer
saknas, särskilt registreringsnummer,

2. civilstånd och dag för civilståndsändring,

3. om han har avlidit dagen för dödsfallet,

4. om han har flyttat till utlandet dagen för utflyttningen och den församling
från vilken utflyttningen skett.

5 § För en juridisk person skall i utsökningsregistret anges firma, adress
och organisationsnummer eller, när uppgift om organisationsnummer saknas,
särskilt redovisnings- eller registreringsnummer.

För ett dödsbo får även registreras den avlidnes personnummer och
dagen för dödsfallet.

6 8 Utöver de uppgifter som anges i 4 och 5 §8 får utsökningsregistret, i
den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer, innehålla uppgifter om

I. exekutionstitel, skuldens storlek, medelsslag, dag när skulden fastställdes
och när den förföll till betalning, influtna medel, den tidpunkt vid

LU 1985/86: 36

Bilaga 1

25

vilken skulden preskriberas samt andra förhållanden av betydelse för
betalningsskyldigheten som framgår av exekutionstiteln eller av andra
handlingar i målet,

2. de verkställighetsåtgärder som har begärts av sökanden,

3. den som sökt verkställigheten och vad som i övrigt behövs för utbetalning
av influtna medel och annan redovisning,

4. ställd säkerhet, uppskov och avbetalningsplan,

5. utmätning, exekutiv försäljning, införsel, avräkning och betalningssäkring,

6. kvarstad och återtagande av vara,

7. bötesförvandling,

8. betalningsinställelse och likvidation,

9. konkurs, ackord, näringsförbud och förordnande av god man enligt
2 § ackordslagen (1970:847),

10. förhör eller annan åtgärd som har vidtagits för efterforskning av
tillgångar,

11. redovisningen av verkställighetsuppdraget,

12. administrativa och tekniska uppgifter som behövs för registrets användning.

Afkomst och utlämnande

7 § Riksskatteverket och kronofogdemyndigheterna får ha terminalåtkomst
till utsökningsregistret.

Terminalåtkomsten för en kronofogdemyndighet får avse endast uppgifter
om

1. den som är registrerad hos en kronofogdemyndighet i länet som
gäldenär i mål om exekutiva åtgärder,

2. den som i annat fall än som avses under I är gäldenär eller svarande i
mål eller ärende som handläggs hos myndigheten,

3. make till person som avses under I.

4. den som är gemensamt betalningsansvarig med person som avses
under 1,

5. fåmansföretag som avses i 35§ lamom. sjunde stycket kommunalskattelagen
(1928:370) och delägare i sådant företag, om företaget eller
delägare i detta är gäldenär som avses under I,

6. konkurs och näringsförbud.

I fråga om kronofogdemyndighet som är tillsynsmyndighet i konkurs
gäller terminalåtkomsten enligt andra stycket 1 också gäldenärer i annat
län, om detta ingår i tillsynsområdet.

8 S Generaltullstyrelsen, länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna
får ha terminalåtkomst till utsökningsregistret. Terminalåtkomsten
för generaltullstyrelsen får avse endast uppgifter om person som förekommer
i ärende hos myndigheten. För en länsstyrelse och en lokal skattemyndighet
får terminalåtkomsten avse endast uppgifter om person, som förekommer
i ärende hos myndigheten eller hos annan skattemyndighet inom
länet.

9 § För utbetalning av influtna medel och för annan redovisning får
uppgifter ur utsökningsregistret lämnas ut på medium för automatisk databehandling.

För annat ändamål än som anges i första stycket får uppgifter lämnas ut
på medium för automatisk databehandling endast om detta följer av lag
eller förordning eller regeringen har medgett det. Regeringen får uppdra åt

LU 1985/86:36

Bilaga 1

26

datainspektionen att lämna sådant medgivande i fråga om uppgifter som
inte omfattas av sekretess. Datainspektionens beslut får överklagas hos
regeringen genom besvär.

Övriga bestämmelser

10 § Myndighet som är registeransvarig för utsökningsregistret skall särskilt
iaktta att uppgifterna i registret får bearbetas endast i enlighet med
registrets ändamål. Regeringen får för särskilt fall medge annan bearbetning,
om det föreligger särskilda skäl.

11 § Uppgift om indrivningsuppdrag som avser böter får bevaras i utsökningsregistret
till utgången av det år då full betalning skedde. Andra
uppgifter som avses i 6 § 1 — 11 får bevaras under högst tre år. Denna tid
räknas för uppgifter om betalningssäkring, kvarstad, näringsförbud och
förordnande av god man från utgången av det år då åtgärden förföll eller
förlorade sin verkan samt för uppgifter om konkurs och ackord från utgången
av det år då förfarandet avslutades. För övriga uppgifter räknas
tiden från utgången av det år under vilket målet avslutades. Uppgifter
enligt 4 och 5 §§ skall bevaras så länge annan uppgift om personen förekommer
i registret.

Uppgift som inte längre får bevaras skall gallras ur registret senast tre
månader efter bevaringstidens utgång.

Regeringen får föreskriva att vissa av de uppgifter som avses i 6§ 1-11
får bevaras under högst fem år, om särskilda skäl föreligger.

Denna lag träder i kraft, i fråga om 11 § första och andra styckena den 1
januari 1987, och i övrigt den 1 september 1986.

LU 1985/86:36

Bilaga 1

27

2 Förslag till
Lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100)

Härigenom föreskrivs att 9 kap. I, 2 och 19 SS sekretesslagen
(1980: 100)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap.

1§2

Sekretess gäller i myndighets
verksamhet, som avser bestämmande
av skatt eller som avser taxering
eller i övrigt fastställande av
underlag för bestämmande av skatt,
för uppgift om enskilds personliga
eller ekonomiska förhållanden.
Motsvarande sekretess galler i
myndighets verksamhet som avser
förande av eller uttag ur register
som avses i skatteregisterlagen
(1980:343) för uppgift som har tillförts
sådant register. Uppgift hos
tullverket får dock lämnas ut, om
det står klart att uppgiften kan röjas
utan att den enskilde lider skada
eller men. För uppgift i mål hos
domstol gäller sekretessen endast
om det kan antas att den enskilde
lider skada eller men om uppgiften
röjs. Har uppgifter erhållits från annan
myndighet och är den sekretessbelagd
där. gäller dock denna
sekretess hos domstolen, om uppgiften
saknar betydelse i målet.

Med skatt avses i detta kapitel skatt på inkomst eller förmögenhet samt
omsättningsskatt, tull och annan indirekt skatt. Med skatt jämställs arbetsgivaravgift,
prisregleringsavgift och liknande avgift samt skatte- och avgiftstillägg
och förseningsavgift. Med verksamhet som avser bestämmande
av skatt jämställs verksamhet som avser bestämmande av pensionsgrundande
inkomst.

Sekretessen gäller inte beslut, varigenom skatt eller pensionsgrundande
inkomst bestäms eller underlag för bestämmande av skatt fastställs, såvida
inte beslutet meddelas i ärende om

1. förhandsbesked i taxerings- eller skattefråga.

2. befrielse från tillämpning av bestämmelserna om beräkning av skattepliktig;
realisationsvinst vid avyttring av aktier och liknande egendom i
samband med strukturrationalisering.

3. rätt att erhålla avdrag vid taxeringen för avsättning till särskild nyanskaffningsfond.

4. rätt att erhålla avdrag vid taxeringen för kostnad för exportkredit.

Sekretess gäller i myndighets
verksamhet, som avser bestämmande
av skatt eller som avser taxering
eller i övrigt fastställande av
underlag för bestämmande av skatt,
för uppgift om enskilds personliga
eller ekonomiska förhållanden.
Uppgift hos tullverket får dock lämnas
ut. om det står klart att uppgiften
kan röjas utan att den enskilde
lider skada eller men. För uppgift i
mål hos domstol gäller sekretessen
endast om det kan antas att den
enskilde lider skada eller men om
uppgiften röjs. Har uppgifter erhållits
från annan myndighet och är
den sekretessbelagd där, gäller
dock denna sekretess hos domstolen,
om uppgiften saknar betydelse
i målet.

LU 1985/86:36

Bilaga I

1 Lagen omtryckt senast 1985; 1059.

- Senaste lydelse 1984:949.

28

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5. beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige när
beslutet har fattats av forskarskattenämnden.

Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till enskild enligt vad som
föreskrivs i lag om förfarandet vid beskattning eller om skatteregister.

1 fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

2 §

Sekretess gäller i

1. särskilt ärende om kontroll beträffande skatt eller om säkringsåtgärd i
samband med sådan kontroll samt annan verksamhet som avser tullkontroll
och som inte faller under 1 §,

2. ärende om kompensation för eller återbetalning av skatt,

3. ärende om anstånd med erläggande av skatt för uppgift om enskilds
personliga eller ekonomiska förhållanden.

1 fråga om sekretess enligt denna 1 fråga om sekretess enligt denna

paragraf tillämpas I § första stycket paragraf tillämpas 1 § första stycket

andra-Jjärde meningarna. tredje-femte meningarna.

Sekretessen gäller inte beslut i ärende som avses i första stycket 2 och 3.
1 fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

19 §3

Sekretess gäller inom exekutionsväsendet i mål eller ärende angående
exekutiv verksamhet för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska
förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående
lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller dock inte uppgift om förpliktelse som avses med den
sökta verkställigheten och inte heller beslut i målet eller ärendet.

Sekretess gäller hos kronofogde- Motsvarande sekretess gäller i

myndighet för uppgift i det centrala myndighets verksamhet som avser

skatteregistret om enskilds person- förande nr eller uttag ur utsök liga

eller ekonomiska förhållanden. ningsregistret för uppgift som har

Har uppgiften tillförts ett mål gäl- tillförts registret,

ler dock första stycket.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år,
såvitt angår uppgift om enskilds personliga förhållanden, och annars i
högst tjugo år.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1986.

LU 1985/86:36

Bilaga 1

' Senaste lydelse 1982:454.

29

Skatteutskottets yttrande
1985/86:4 y

om terminalåtkomst för generaltullstyrelsen
till utsökningsregistret

Till lagutskottet

Lagutskottet har begärt yttrande från skatteutskottet över proposition
1985/86:155 med förslag till utsökningsregisterlag m.m. jämte de med
anledning av propositionen väckta motionerna 1985/86:540 och 542, allt
såvitt avser frågan om generaltullstyrelsens terminalåtkomst till utsökningsregistret.
Med anledning härav får skatteutskottet anföra följande.

I propositionen föreslås en ny lag, benämnd utsökningsregisterlagen, med
bestämmelser om det ADB-register som används inom exekutionsväsendet,
det s. k. utsökningsregistret. I 8§ lagen föreskrivs bl. a. att generaltullstyrelsen
(GTS) får ha terminalåtkomst till utsökningsregistret avseende uppgifter
om personer som förekommer hos myndigheten. Som skäl att ge tullverket
denna terminalåtkomst anges i propositionen främst att det skulle underlätta
tullverkets förfarande vid avräkning, men också registrets användning för
utredningar i samband med tulltaxering och ekonomisk brottslighet åberopas.

I motion 542 av Gunnar Hökmark m. fl. (m) yrkas avslag på propositionen
och att regeringen lägger fram ett nytt förslag till utsökningsregisterlag.
Beträffande den föreslagna terminalåtkomsten för tullverket anser motionärerna
att det från integritetssynpunkt är olämpligt att myndigheter utan
exekutionsrättsliga uppgifter får terminalåtkomst till utsökningsregistret.

1 motion 540 av Anne Wibble (fp) begärs att riksdagen uttalar att tullen
inte bör få åtkomst till utsökningsregistret. Motionären anser att beredningen
av förslaget är bristfällig på denna punkt. Dessutom finner hon det
anmärkningsvärt att registret skall kunna användas för att bedriva vad som
enligt hennes mening blir förundersökning i brottmål.

Enligt propositionen skall frågan om tullens terminalåtkomst ses i
samband med registrets ändamål, som anges i 1 §. Av den paragrafen framgår
att registret bl. a. skall få användas av myndigheter såväl inom som utanför
exekutionsväsendet för avräkning enligt lagen (1985:146) om avräkning vid
återbetalning av skatter och avgifter. Enligt den lagen får det allmänna ta i
anspråk i stort sett alla skatte- och avgiftsåterbetalningar för avräkning mot
skatter, avgifter och böter som överlämnats för indrivning. Avsikten är att
det allmänna i princip inte skall betala ut skatte- eller avgiftsbelopp till någon
som står i skuld för skatter, avgifter eller böter. Man har därför förutsatt en
omfattande kommunikation mellan de restituerande myndigheterna och
kronofogdemyndigheterna, som prövar fråga om avräkning.

Avräkningsförfarandet berör för tullverkets vidkommande främst återbe -

LU 1985/86:36
Bilaga 2

30

1 Riksdagen I(INXS6. 6 sunil. Xr-I v

talningar sorn aktualiseras av beslut om umtulltaxering eller restitution.
Utbetalningarna går dels till s. k. kreditimportörer, som ADB-registreras
hos GTS, dels till kontantbetalare. Enligt vad utskottet erfarit uppgår antalet
återbetalningar till ca 20000 om äret, varav något hundratal avser kontantbetalare
och resten kreditimportörer. Vidare har utskottet erfarit att 1-2% av
antalet ärenden blir aktuella för avräkning och att utbetalningarna beloppsmässigt
sammanlagt uppgar till ca 200 milj. kr. per år.

Enligt GTS föreskrifter om handläggningsrutiner för verkställigheten av
avräkningen (författningsmeddelande 1985:24) får kommunikationen med
kronofogdemyndigheten inte ske genom samköming av GTS register över
kreditimportörer med utsökningsregistret. När återbetalning blir aktuell
skall i stället till kronofogdemyndigheten översändas en skriftlig förfrågan
om belopp att avräkna finns eller inte. Sedan svar inkommit från kronofogdemyndigheten
skall visst kameralt arbete utföras. Därefter verkställs utbetalningen
om inte svaret från kronofogdemyndigheten föranleder annat.
Kommunikationsförfarnndet med kronofogdemyndigheten tar normalt fem
dagar i anspråk.

Enligt utskottets uppfattning skulle det ovan nämnda förfarandet kunna
göras mycket smidigare och resurser frigöras för väsentligare göromål om
tullverket, som föreslagits i propositionen, får terminalåtkomst till utsökningsregistret.
Mot bakgrund härav delar utskottet finansministerns uppfattning
att GTS skulle vinna pä att avräkningsförfarandet sker med hjälp av
terminalätkomst till utsökningsregistret. Vidare vill utskottet peka på att
tullverkets arbete med att bestämma och bära upp tull, mervärdeskatt och
andra skatter och avgifter vid införsel gör det i många fall lika angeläget för
tullverket att genom terminalanslutning fa åtkomst till detta register som för
andra skattemyndigheter. Utskottet anser också att förslaget, som granskats
och lämnats utan erinran av lagrådet, är tillräckligt väl berett för ett positivt
beslut i frågan.

Av det sagda följer att skatteutskottet - frän de synpunkter utskottet har
att beakta - tillstyrker propositionen såvitt avser frågan att ge GTS
terminalätkomst till utsökningsregistret. Samtidigt avstyrker utskottet motionerna
542 och 540 i denna del.

Stockholm den 13 maj 198b
På skatteutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s). Knut Wachtmeister (m). Olle Westberg (s),
Kjell Johansson (fp). Stig Josefson (c). Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren
(m). Anita Johansson (s). Britta Bjelle (fp). Karl Björzén (m), Karl-Anders
Petersson (c). Tommy Franzén (vpk). Sverre Palm (s), Kjell Nordström (s)
och Erkki Tammenoksa (s).

LU 1985/86:36

Bilaga 2

31

Avvikande mening

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m). Britta
Bjelle (fp) och Karl Björzén (m) anser att de två sista styckena av utskottets
yttrande bort ha följande lydelse:

Utskottet vill för sin del betona att uppgifterna i utsökningsregistret, som i
huvudsak avser huruvida en person häftar i skuld som överlämnats för
indrivning, är av mycket integritetskänslig karaktär. Enligt utskottets
mening bör därför åtkomsten genom terminalanslutning förbehållas en
begränsad krets, och den föreslagna åtkomsten för tullverket inger utskottet
starka betänkligheter. Tullverket har enligt utskottets uppfattning inget
oavvisligt behov av terminalåtkomst, eftersom man etablerat fungerande
rutiner för återbetalningsärendena. Utskottet anser vidare att, med hänsyn
till frågans grannlaga karaktär, ärendet hade bort beredas mera ingående på
denna punkt och t. ex. remissbehandlas med datainspektionen.

Med hänsyn till vad anförts tillstyrker utskottet motion 542 i denna del och
avstyrker propositionen i motsvarande del. Härigenom får även motion 540
anses tillgodosedd.

LU 1985/86: 36

Bilaga 2

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986

32

SM1I1B s *■ . V

Vv: