Lagutskottets betänkande
1985/86:12

om utlänningars rättsliga ställning (prop. 1985/86:7)

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1985/86:7, vari föreslås att kravet på
svenskt medborgarskap för revisor i aktiebolag, ekonomiska föreningar och
större handelsbolag, överförmyndare och ledamot i överförmyndarnämnd
samt ledamot i övervakningsnämnd. Vidare föreslås vissa ändringar i lagen
om utländska förvärv av fast egendom m.m. som bl. a. innebär att
förvärvstillstånd inte skall behövas om förvärvaren är gift med en svensk
medborgare. Slutligen föreslås att mäklareordningen från år 1893 skall
upphävas.

I betänkandet behandlas också dels två motioner som väckts med
anledning av propositionen och vari yrkas avslag på ändringarna beträffande
överförmyndare och ledamot i överförmyndarnämnd och övervakningsnämnd
samt lättnaden i tillståndsplikten vid utlännings fastighetsförvärv,
dels fyra fristående motioner som rör frågor om överförmyndares kompetens
och utbildning, ökning av antalet överförmyndarnämnder, tidpunkten för
förmyndares och god mans redovisningsskyldighet samt utländska förvärv av
fritidsfastigheter.

I fråga om kravet på medborgarskap för ledamot i övervakningsnämnd har
yttrande inhämtats från justitieutskottet. Yttrandet har fogats som bilaga 3
till betänkandet.

Lagutskottet har i samband med en studieresa till Kalmar län inhämtat
synpunkter när det gäller tillämpningen av reglerna om utlänningars förvärv
av fritidsfastigheter.

Utskottet tillstyrker bifall till propositionen dock med viss redaktionell
ändring beträffande några av lagförslagen. Vidare tillstyrks motionen om
förmyndares och god mans redovisningsskyldighet. Övriga motionsyrkanden
avstyrks. I en reservation (m) hemställs om avslag på propositionen när det
gäller överförmyndare och ledamöter i överförmyndarnämnd och i en
reservation (m, fp, c) hemställs om avslag på förslaget rörande ledamot i
övervakningsnämnd. En m-ledamot reserverar sig till förmån för motionen
om avslag på lättnaden i tillståndsplikten vid fastighetsförvärv. Ett särskilt
yttrande (m) har avgivits beträffande överförmyndares kompetens och
utbildning.

1985/86:12

1 Riksdagen 1985/86.8sami. Nr 12

Propositionen

LU 1985/86:12

I proposition 1985/86:7 föreslår regeringen (arbetsmarknadsdepartementet)
att riksdagen skall anta i propositionen framlagda förslag till

1. lag om ändring i lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar,

2. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),

3. lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa
företag,

4. lag om ändring i föräldrabalken,

5. lag om ändring i brottsbalken,

6. lag om ändring i lagen (1946:817) om bevisupptagning vid allmän
domstol,

7. lag om ändring i lagen (1982:618) om utländska förvärv av fast egendom
m. m.,

8. lag om upphävande av mäklareordningen (1893:51 s. 1).

I propositionen bereds riksdagen vidare tillfälle att ta del av vad
föredragande statsrådet anfört om lagstiftningsfrågor i övrigt.

Lagförslagen har tagits in i bilaga 1 till betänkandet.

Motionsyrkanden

Motioner väckta med anledning av propositionen

Motion 1985/86:45 av Allan Ekström m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår
förslaget till ändring av 1 kap. 2 § lagen om utländska förvärv av fast
egendom m. m.

Motion 1985/86:46 av Per-Olof Strindberg m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen
avslår propositionen såvitt avser att utlänning som har kommunal rösträtt
skall vara valbar till uppdrag som överförmyndare och ledamot i överförmyndarnämnd
eller ledamot i övervakningsnämnd.

Motioner väckta under allmänna motionstiden

Motion 1984/85:1254 av Birger Rosqvist och Sven-Gösta Signell (båda s) vari
yrkas att riksdagen beslutar anta följande förslag till ändrad lydelse av 16
kap. 5 § föräldrabalken:

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 kap.

5 §

Före den 15 februari varje år Före den 1 mars varje år

samma tids utgång. samma tids utgång.

Motion 1984/85:1669 av Maj-Lis Landberg och Margit Sandéhn (båda s) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder vidtas för att inrätta ett
ökat antal överförmyndarnämnder.

Motion 1984/85:2400 av Agne Hansson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
att hos regeringen hemställa om översyn och förslag till ändring av lagen

(1982:618) om utländska förvärv av fast egendom m. m. i enlighet med vad
som i motionen anförs.

Motion 1984/85:2403 av Alf Wennerfors (m) vari yrkas att riksdagen begär
att regeringen utreder frågorna om överförmyndares kompetens och utbildning
för uppdraget.

Utskottet

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag till lagändringar som innebär att nuvarande
krav på svenskt medborgarskap för vissa uppdrag slopas. Sålunda föreslås
att lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar, aktiebolagslagen
(1975:1385) och lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag
ändras så att revisor inte skall behöva vara svensk medborgare om revisorn är
auktoriserad eller godkänd. Propositionen innehåller vidare förslag till
ändring av föräldrabalken och brottsbalken som innebär att utlänning som
har rösträtt i kommunalval blir valbar till uppdrag som överförmyndare och
ledamot i överförmyndarnämnd resp. ledamot i övervakningsnämnd. Också
lagen (1982:618) om utländska förvärv av fast egendom m.m. föreslås
ändrad. Ändringen innebär att dels utlänning som är gift med svensk
medborgare inte skall behöva tillstånd att förvärva fastighet m. m., dels ett
förtydligande av den särskilda regeln om utlänningars förvärv av fritidsfastigheter.
Slutligen föreslås att mäklareordningen (1893:51 s. 1) upphävs.

Till grund för propositionen ligger diskrimineringsutredningens betänkande
(Ds A 1984:6) Om utlänningars rättsliga ställning samt en promemoria
från länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län angående lagen om utländska
förvärv av fast egendom, vilka båda har remissbehandlats.

Överförmyndare och ledamot i överförmyndarnämnd

År 1974 (prop. 1974:142, LU 38) skedde en genomgripande reform av
reglerna om förmynderskap i föräldrabalken (FB). Reformen syftade bl. a.
till att antalet omyndighetsförklaringar skulle begränsas. Också reglerna om
förmyndare och överförmyndare ändrades i betydande omfattning. Bl. a.
vidgades överförmyndarnas uppgifter genom att ärenden om tillstånd till
olika åtgärder beträffande omyndigs egendom, exempelvis försäljning av
den omyndiges fastighet, flyttades över från de allmänna domstolarna till
överförmyndarna. Vidare fick överförmyndarna överta prövningen av
förmyndarnas arvoden. En annan nyhet var att kommunerna fick möjlighet
att utse överförmyndarnämnder i stället för överförmyndare.

Enligt 19 kap. 1 och 2 §§ FB skall i varje kommun finnas en överförmyndare
om inte kommunen bestämmer att det i stället skall finnas en överförmyndarnämnd.
Överförmyndare och ledamot i överförmyndarnämnd samt
ersättare för dessa väljs av kommunfullmäktige. För valbarhet krävs att
vederbörande är myndig, svensk medborgare och kyrkobokförd i kommunen
samt inte är i konkurstillstånd.

LU 1985/86:12

1* Riksdagen 1985186. 8sami. Nr 12

I propositionen föreslås att kravet på svenskt medborgarskap ersätts med
ett krav på att vederbörande skall ha kommunal rösträtt. Ändringen innebär
att en utländsk medborgare som varit bosatt i Sverige i minst tre år som regel
kan väljas till överförmyndare och ledamot i överförmyndarnämnd.

Förslaget kritiseras i motion 1985/86:46. Enligt motionärerna handlägger
överförmyndare och överförmyndarnämnd frågor av stor betydelse för den
enskilde, och allmänheten har rätt att förvänta sig att beslutsfattarna har
goda insikter i svensk rätt och svensk förvaltning. Motionärerna anser att
svenska medborgare i högre grad än utländska medborgare har sådana
insikter. Motionärerna yrkar därför att förslaget skall avslås.

Utskottet erinrar om att kravet på svenskt medborgarskap för överförmyndare
och ledamot i överförmyndarnämnd föreslogs slopat redan i den
proposition som låg till grund för 1974 års ändringar i FB. På hemställan av
lagutskottet beslöt dock riksdagen att kravet skulle kvarstå. Utskottet
framhöll därvid bl. a. att överförmyndaren har en viktig myndighetsutövande
funktion och måste ha goda insikter i svensk rätt och svensk förvaltning.

Som framhålls i den nu aktuella propositionen gäller alltsedan år 1976 att
utländska medborgare som har varit bosatta i Sverige i minst tre år kan väljas
till ledamot av samtliga kommunala och landstingskommunala nämnder
utom överförmyndarnämnd. Åtskilliga av dessa nämnder har myndighetsutövande
funktioner. Det kan därför i och för sig hävdas att man inte heller
beträffande överförmyndare och överförmyndarnämnd behöver upprätthålla
kravet på svenskt medborgarskap som en garanti för att den som väljs har
erforderliga kunskaper om svensk rätt och förvaltning. Enligt utskottets
mening kan man emellertid inte utan vidare dra paralleller mellan överförmyndare
resp. överförmyndarnämnd och andra kommunala nämnder. Till
skillnad från dessa har nämligen - med undantag för de största kommunerna
- överförmyndare eller överförmyndarnämnd som regel inte biträde av
någon förvaltningsenhet, där den erforderliga sakkunskapen finns representerad.
Som framhållits i remissyttrande från Södertälje kommun är därför
yrkesbakgrund och kunskaper i högre grad avgörande vid val av överförmyndare
och överförmyndarnämnd än vid val till andra kommunala uppdrag.

När det gäller slopandet av krav på svenskt medborgarskap för vissa
uppdrag framhåller föredragande statsrådet i propositionen att hennes
grundinställning är att utlänningar med klar anknytning till Sverige inte skall
behandlas annorlunda än svenska medborgare annat än när och i den mån det
är nödvändigt av hänsyn till väsentliga svenska intressen att medborgarskapskravet
upprätthålls. Utskottet har samma inställning och anser att medborgarskapskravet
kan slopas i fall då kravet på anknytning till Sverige kan
tillgodoses på annat sätt. Enligt utskottets mening får den omständigheten att
överförmyndare och ledamot i överförmyndarnämnd väljs av kommunfullmäktige
anses utgöra tillräcklig garanti för att endast personer som har
tillräckliga kunskaper om svensk rätt och svensk förvaltning och som i övrigt
är lämpade väljs för dessa uppdrag. Utskottet vill understryka att för
uppdraget erforderliga insikter och kunskaper normalt kan förvärvas endast
efter en lång tids vistelse i Sverige. I likhet med föredragande statsrådet anser
utskottet att tiden nu är mogen att slopa kravet på svenskt medborgarskap för
de aktuella uppdragen.

LU 1985/86:12

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till propositionen i förevarande
del och avstyrker bifall till motion 46 i motsvarande del.

I motion 1984/85:2403 yrkas att en utredning skall ske beträffande överförmyndarnas
kompetens och utbildning. Motionären hänvisar till en motion
med samma yrkande som han väckte år 1983 och i vilken han pekade på
brister i överförmyndarorganisationen. I den motionen anfördes bl. a. att
politiker som saknar nödvändig juridisk skolning kan utses till överförmyndare,
varför denna form av rekrytering borde bli föremål för omprövning.
Vidare framhölls att överförmyndare bör få en reguljär och ganska omfattande
utbildning för uppdraget. Motionären anför härutöver i den nu aktuella
motionen viss kritik mot lagutskottets uttalanden vid behandlingen av 1983
års motion.

Då frågan om överförmyndarnas kompetens och utbildning nu ånyo
aktualiserats vill utskottet än en gång styrka under vikten av att den som väljs
till överförmyndare eller ledamot i överförmyndarnämnd är väl kvalificerad
för uppdraget. Frågan om särskilda kompetenskrav borde uppställas i FB
övervägdes ingående av utskottet både vid 1974 års reform av förmynderskapslagstiftningen
och med anledning av motionärens motion år 1983 (se
LU 1983/84:1). Utskottet intog därvid den ståndpunkten att man inte borde
ställa upp några sådana krav i lagen. De skäl som utskottet anförde för sitt
ställningstagande äger enligt utskottets mening alltjämt giltighet och vad
motionären nu anfört ger inte utskottet anledning att frångå sin tidigare
inställning till spörsmålet. Utskottet är således fortfarande av den uppfattningen
att eventuella brister i överförmyndarverksamheten får lösas på annat
sätt än genom införandet av särskilda kompetenskrav.

En angelägen åtgärd som kan vidtas till stöd och hjälp för överförmyndare
är, som utskottet tidigare framhållit, utbildning och fortbildning för överförmyndaruppdraget.
Sådan utbildning förekommer också i Kommunförbundets
och Föreningen Sveriges överförmyndares regi. Bl. a. anordnar Kommunförbundet
efter varje nyval en kurs som står öppen för både nytillträdande
och omvalda överförmyndare och ledamöter i överförmyndarnämnder.

Utskottet vill vidare hänvisa till vad Kommunförbundet anförde i remissyttrande
över 1983 års motion. För att motverka att problem uppkommer i
överförmyndarverksamheten var det sålunda enligt Kommunförbundet
angeläget att information lämnades om uppdragets innebörd och att de
särskilda kraven på överförmyndare beaktas vid nomineringen. Kommunförbundet
framhöll också vikten av att kommunerna ser till att överförmyndarna
får de kansliresurser som behövs. Utskottet vill härutöver framhålla att
det är väsentligt att överförmyndare i förekommande fall utnyttjar sin rätt att
anlita ekonomisk eller juridisk expertis. Möjligheterna att erhålla råd och
anvisningar från Kommunförbundet, Överförmyndarföreningen och tingsrätterna
står också öppna.

På grund av det anförda anser utskottet att motion 2403 inte bör föranleda
någon åtgärd från riksdagens sida.

I motion 1984/85:1669 yrkas att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder
vidtas för att inrätta ett ökat antal överförmyndarnämnder. Motionärerna

LU 1985/86:12

hänvisar till vad lagutskottet uttalade vid riksdagsbehandlingen av 1974 års
reform av förmynderskapslagstiftningen, nämligen att det var angeläget att
överförmyndarnämnd inrättades i så stor utsträckning som möjligt. Trots
denna rekommendation har enligt motionärerna endast ca 40 % av kommunerna
inrättat överförmyndarnämnder.

Som ovan redovisats innebar 1974 års reform att kommunerna fick
möjlighet att efter eget bestämmande inrätta överförmyndarnämnder i
stället för att ha en överförmyndare. Vid riksdagsbehandlingen av reformen
pekade utskottet på att flera fördelar kan vinnas genom inrättandet av
överförmyndarnämnder. Sålunda kan överförmyndarorganisationen tillföras
personer med erfarenhet från skilda verksamhetsområden. En överförmyndarnämnd
ger också större möjlighet att effektivt organisera verksamheten
i kommunen. Utskottet vidhåller därför sin positiva uppfattning om
systemet med överförmyndarnämnder. Enligt utskottets mening måste det
emellertid fortfarande vara en angelägenhet för varje kommun att under
hänsynstagande till de lokala förhållandena besluta om det skall finnas en
överförmyndare eller om verksamheten skall organiseras i nämndform.
Utskottet kan därför inte tillstyrka bifall till motion 1669.

I motion 1984/85:1254 tas upp en fråga om tidpunkten för avgivande av
årsräkning till överförmyndare. Enligt 16 kap. 5 § FB skall förmyndare före
den 15 februari varje år avge en årsräkning till överförmyndaren. Årsräkningen
skall innehålla en redogörelse för förvaltningen av den omyndiges
egendom under föregående år. Vidare skall i årsräkningen redovisas
tillgångar och skulder vid början och slutet av redovisningsperioden.
Bestämmelserna om årsräkning är också tillämpliga på god man som
förordnas enligt 18 kap. FB. 114 kap. 9 § FB finns ytterligare en regel om
förmyndares redovisningsskyldighet. Enligt denna bestämmelse skall - om
det för en omyndig dödsbodelägares räkning sluts avtal om sammanlevnad i
oskiftat bo - förmyndaren före den 15 februari varje år lämna en årsuppgift
till överförmyndaren angående boet.

I motion 1254 yrkas att 16 kap. 5 § FB ändras så att tidpunkten för
avlämnande av årsräkning bestäms till den 1 mars. Motionärerna framhåller
att nuvarande regler innebär att en förmyndare eller god man måste lämna in
årsräkningen vid samma tidpunkt som den omyndiges självdeklaration skall
avges. Enligt motionärerna kan det emellertid vara svårt för förmyndaren att
samtidigt hinna med att göra en tillfredsställande årsräkning och deklarationen.
Det är därför inte ovanligt att årsräkningama lämnas in först i slutet av
februari eller i början av mars, en försening som överförmyndarna i dag
tvingas acceptera. För att råda bot på nuvarande förhållanden föreslår
motionärerna att tidpunkten för avlämnande av årsräkning bestäms till den 1
mars.

Utskottet erinrar om att regeln att årsräkning skall avlämnas för den 15
februari gällt sedan 1924. Otvivelaktigt förhåller det sig så som motionärerna
anför att tillämpningen av bestämmelsen i dag kan medföra svårigheter för
förmyndare och gode män. Enligt vad utskottet inhämtat från Stockholms
överförmyndarnämnd är det inte heller ovanligt att årsräkningama blir
fördröjda. Det finns därför goda skäl för att förmyndarna och de gode

LU 1985/86:12

männen bör få ytterligare tid på sig att avlämna årsräkningen. Några
avgörande skäl som talar mot ett genomförande av motionärernas förslag
kan utskottet inte finna och utskottet tillstyrker därför bifall till motionen. En
motsvarande ändring bör göras i 14 kap. 9 § FB. De nya reglerna bör kunna
träda i kraft den 1 januari 1986 och bli omedelbart tillämpliga.

Ledamot i övervakningsnämnd

Övervakningsnämnderna har enligt brottsbalken att fatta vissa beslut
beträffande dömda som undergår kriminalvård i frihet. Det gäller både dem
som är villkorligt frigivna från fängelsestraff och dem som är dömda till
skyddstillsyn. Som exempel på beslut som övervakningsnämnderna fattar
kan nämnas beslut om omhändertagande av den dömde och beslut om
förverkande av villkorligt medgiven frihet. Övervakningsnämnderna kan
vidare, om den dömde missköter sig, begära att åklagaren vid domstol för
talan om att skyddstillsynsdomen undanröjs. Nämnderna får också meddela
särskilda föreskrifter för den dömde, meddela honom varning och besluta om
förlängd övervakningstid. Vissa beslut som en skyddskonsulent har fattat får
överprövas av övervakningsnämnd.

Regler om övervakningsnämndernas sammansättning m. m. finns i
37 kap. brottsbalken. En övervakningsnämnd består enligt huvudregeln av
ordförande, vice ordförande och tre andra ledamöter (1 § andra stycket).
Regeringen förordnar ordförande och vice ordförande. Dessa skall vara
lagfarna och ha erfarenhet av tjänstgöring som domare (2 § första stycket). I
praktiken innebär detta krav också ett krav på svenskt medborgarskap; enligt
11 kap. 9 § regeringsformen får nämligen endast den som är svensk
medborgare inneha eller utöva domartjänst. Övriga ledamöter i övervakningsnämnd
och ersättare för dem utses genom val av kommunfullmäktige
eller landsting (2 § andra stycket). Valbar till ledamot eller ersättare är
myndig svensk medborgare som är kyrkobokförd inom nämndens verksamhetsområde
och som inte fyllt 70 år (3 §).

Brottsbalkens regler om övervakningsnämndernas uppgifter och organisation
fick sin nuvarande utformning genom en lagändring som i viss del trädde
i kraft den 1 juli 1983 och i återstående del den 1 januari 1984 (prop.
1982/83:85, JuU 26, rskr. 241). Reformen innebar bl. a. att nämndernas antal
skars ned till ungefär hälften samtidigt som de befriades från en stor mängd
ärenden av rutinbetonad karaktär. De uppgifter som efter reformen ligger på
nämnderna - och som nyss har beskrivits - är sådana att nämndernas
verksamhet nu är begränsad till mera domstolsliknande funktioner (se prop.
1982/83:85 s. 118). Vad gäller de ledamöter som inte är ordförande eller vice
ordförande innebar ändringen att de inte längre skulle utses av länsstyrelse
utan väljas, som tidigare anförts, av landsting eller kommunfullmäktige.
Vidare infördes för dessa ledamöter ett krav på svenskt medborgarskap. Som
skäl härför åberopades i propositionen (s. 118,136) att för valbarhet borde
gälla i huvudsak samma regler som för nämndemän. Endast svenska
medborgare får väljas till nämndemän (4 kap. 6 § rättegångsbalken, 20 §
lagen om allmänna förvaltningsdomstolar).

I den nu aktuella propositionen föreslås att medborgarskapskravet i

LU 1985/86:12

37 kap. 3 § brottsbalken slopas och ersätts med ett krav på att ledamot och
ersättare skall ha rösträtt vid val av kommunfullmäktige.

I motion 1985/86:46 yrkas avslag på den föreslagna ändringen i brottsbalken.
Motionärerna hänvisar till Svea hovrätts avstyrkande remissvar beträffande
avskaffande av det nu aktuella kravet på svenskt medborgarskap och
anför att övervakningsnämnderna har att handlägga frågor av stor betydelse
för den enskilde. Svenska medborgare kan i högre utsträckning än utländska
förväntas ha goda insikter i svensk rätt och svensk förvaltning, framhåller
motionärerna, och tillägger att hänsyn till rättssäkerheten måste sättas före
strävan att jämställa svenska och utländska medborgare.

På begäran av lagutskottet har justitieutskottet yttrat sig över propositionen
och motionen i förevarande delar. I yttrandet redovisas vad som anförs i
propositionen om att man inte nu bör avskaffa kravet på svenskt medborgarskap
för nämndemän i de allmänna domstolarna av hänsyn bl. a. till
förhållandena vid handläggning av mål som rör rikets säkerhet eller utgör
militära mål. Föredragande statsrådet finner emellertid med hänsyn till
övervakningsnämndernas arbetsuppgifter att beträffande dessa nämnder
hänsyn av den art som gäller beträffande nämndemännen i de allmänna
domstolarna inte behöver tas. Inte heller i övrigt anser hon att övervakningsnämndernas
uppgifter och befogenheter är av sådan karaktär att man måste
kräva svenskt medborgarskap av de valda ledamöterna. Vidare erinrar hon
om att medborgarskapskravet infördes så sent som år 1983.1 justitieutskottets
yttrande hänvisas vidare till att vad som i propositionen anförs som en
allmän utgångspunkt nämligen att för sådana förtroendevalda i statliga
organ, som väljs av kommunfullmäktige eller landsting, kravet på svenskt
medborgarskap i princip bör vidhållas endast om detta föranleds av det
enskilda organets arbetsuppgifter och ställning i samhället. Justitieutskottet
ansluter sig till ett sådant synsätt. Mot bakgrund härav och med hänsyn till
karaktären av övervakningsnämndernas uppgifter och befogenheter finner
justitieutskottet inte anledning till erinran mot vad föredragande statsrådet
anför i propositionen i fråga om behörighet att vara ledamot i övervakningsnämnd
eller ersättare för sådan. Enligt justitieutskottets mening saknas det
fog för sådana farhågor rörande försämrad rättssäkerhet m. m. som motionärerna
för fram om kravet på svenskt medborgarskap slopas för den berörda
gruppen.

Justitieutskottet förordar att lagutskottet tillstyrker bifall till propositionen
i aktuell del och avstyrker bifall till motionen i motsvarande del.

Lagutskottet kan för sin del helt ansluta sig till vad justitieutskottet sålunda
anfört. Lagutskottet tillstyrker i enlighet härmed bifall till förslaget till
ändring i brottsbalken och avstyrker bifall till motion 46 i motsvarande del.

Utländska förvärv av fast egendom

Enligt lagen om utländska förvärv av fast egendom m. m. får utländska
medborgare förvärva fast egendom här i landet endast efter särskilt tillstånd
(förvärvstillstånd). Också för andra rättssubjekt - i lagen benämnda
kontrollsubjekt - föreligger tillståndsplikt. Tillstånd krävs inte bara för
förvärv av fast egendom utan också för förvärv av tomträtt och bostadsarren -

LU1985/86:12

de. Frågan om förvärv av fast egendom som är taxerad som jordbruksfastighet
prövas enligt bestämmelserna i jordförvärvslagen (1979:230). Vissa
undantag från tillståndsplikten finns. Bl. a. behövs inte tillstånd för förvärv
som sker genom bodelning, arv eller testamente.

Förutsättningarna för förvärvstillstånd regleras i 1 kap. 8-11 §§. Bestämmelserna
innebär att förvärstillstånd i princip skall meddelas om hinder inte
möter med hänsyn till landets försvar eller säkerhet, egendomens lämplighet
för avsett ändamål eller andra allmänna intressen eller med hänsyn till
förvärvarens förhållanden. För sådana områden av landet där det råder stor
efterfrågan på fritidsbostäder gäller därutöver en särskild bestämmelse.
Enligt denna (10 §) skall förvärvstillstånd vägras om förvärvet avser en
fritidsfastighet som är belägen inom ett område där efterfrågan på fritidsfastigheter
är så betydande att på grund därav risk föreligger för en stegring av
fastighetsvärdena. Förbudet mot förvärvstillstånd gäller dock inte om
förvärvaren tidigare varit svensk medborgare eller på annat sätt har en
särskild anknytning till Sverige.

Frågor om förvärvstillstånd prövas av länsstyrelsen och i vissa fall av
regeringen.

I propositionen föreslås att ytterligare ett undantag från tillståndsplikten
skall införas, nämligen när förvärvaren är gift med en svensk medborgare (1
kap. 2 §). Vidare föreslås att den särskilda regeln i 1 kap. 10 § om
utlänningars förvärv av fritidsfastigheter förtydligas så att det klart framgår
att bestämmelsen gäller fastigheter som förvärvas för fritidsändamål oberoende
av om fastigheten taxerats som fritids- eller permanentbostadsfastighet.

I motion 1985/86:45 yrkas avslag på förslaget till ändring av 1 kap. 2 §.
Motionären anser att en rätt för utlänningar som är gifta med svenska
medborgare att fritt förvärva fast egendom är mindre väl förenlig med
lagstiftningens syfte. Motionären framhåller också att vid remissbehandlingen
överbefälhavaren motsatt sig förslaget av hänsyn till totalförsvarets
säkerhetsintressen samt att rikspolisstyrelsen pekat på förslagets följder när
det gäller förordningen (1976:935) om skyddsområden och kontrollområden.

Utskottet vill för sin del framhålla att enligt vad som uttalas i propositionen
ett betydande antal tillståndsärenden gäller förvärv som en utländsk
medborgare gör tillsammans med sin svenske make. Som regel ges tillstånd i
alla sådana fall. Om den föreslagna ordningen genomförs kommer därför
enligt.utskottets mening länsstyrelsernas arbetsbelastning att minska samtidigt
som de enskilda besparas besvär och kostnader. Det finns således starka
skäl som talar för förslaget. Utskottet kan i likhet med föredragande
statsrådet inte dela uppfattningen att förslaget innebär ett ökat hot mot
totalförsvarets säkerhetsintressen. Gällande regler kan nämligen lätt kringgås
genom att den svenske maken först förvärvar fastigheten och sedan
överlåter den på sin utländske make genom bodelning. Däremot kan det som
närmare utvecklas i propositionen uppkomma vissa problem när de gäller
förvärv av fastigheter som är belägna inom ett skydds- eller kontrollområde.
Sådana problem kan emellertid uppkomma redan i dag och några nämnvärda
olägenheter torde den föreslagna ordningen inte behöva medföra.

På grund av det anförda tillstyrker utskottet att den i propositionen

LU 1985/86:12

föreslagna lättnaden i tillståndsplikten genomförs. Utskottet avstyrker
således bifall till motion 45. Förslaget till ändring av 1 kap. 10 § lagen om
utländska förvärv av fast egendom m. m. föranleder inte någon erinran från
utskottets sida. Också i denna del tillstyrks alltså propositionen.

I motion 1984/85:2400 begärs en översyn och förslag till ändring av den nu
aktuella lagstiftningen. Motionärerna framhåller att antalet fritidsfastigheter
i Kalmar län som förvärvats av utländska medborgare bosatta utomlands
stigit kraftigt år 1984 i jämförelse med tidigare år. Enligt motionärerna
medför denna utveckling att fastighetspriserna i attraktiva fritidsområden,
t. ex. Öland, stiger onormalt mycket vilket leder till att mindre kapitalstarka
grupper berövas möjligheten att förvärva fastigheter. Vidare tunnas åretruntboendet
ut och den breda allmänhetens möjligheter till turism i
attraktiva turistområden minskas. Motionärerna anser det påkallat att
lagstiftningen skärps och länsstyrelsernas praxis ses över i syfte att åstadkomma
större enhetlighet.

När det gäller omfattningen av utländska medborgares förvärv av fritidsfastigheter
vill utskottet till en början hänvisa till att i utskottets betänkande
LU 1981/82:1 finns intaget (s. 7-8) vissa statistiska uppgifter rörande
utländska medborgares förvärv av fritidsfastigheter i Sverige åren 1975—
1978.

Vid behandling år 1984 av motioner med samma syfte som den nu aktuella
motionen 2400 inhämtade utskottet uppgifter från ett antal länsstyrelser om
utländska medborgares förvärv av fritidsfastigheter under perioden 1979-1983. I det nu aktuella ärendet har motsvarande uppgifter beträffande år
1984 inhämtats. Uppgifterna redovisas i bilaga 2 till betänkandet.

Utskottet erinrar om att frågan om utländska medborgares förvärv av
fritidsfastigheter i Sverige ägnades särskild uppmärksamhet vid riksdagsbehandlingen
av förslaget till den nu gällande lagen om utländska förvärv av
fast egendom m. m. Lagutskottet anförde därvid bl. a. att det är viktigt att
gällande bestämmelser inte tillämpas på ett sådant sätt att utländska
medborgare som är bosatta utomlands förhindras att förvärva fritidshus i vårt
land. Å andra sidan ansåg utskottet det rimligt att endast utlänningar som har
särskild anknytning till Sverige får förvärva fritidsfastigheter i de delar av
landet där konkurrensen om fritidsbebyggelsen är stor. Enligt utskottets
mening gav reglerna utrymme för den restriktivitet som kan anses erforderlig
i fråga om förvärv av fritidsfastigheter av utländska medborgare utan särskild
anknytning till Sverige. Utskottet gjorde vidare vissa uttalanden till ledning
för tillämpningen av begreppet särskild anknytning till Sverige. Syftet med
motivuttalandena var bl. a. att få till stånd en viss skärpning av tillämpningen.
Slutligen underströk utskottet betydelsen av att man får till stånd en fast och
enhetlig praxis i tillståndsfrågor och framhöll att det bör ankomma på resp.
länsstyrelse att följa utvecklingen på området inom det egna länet.

De statistiska uppgifterna som utskottet inhämtat ger vid handen att under
år 1984 antalet utomlands bosatta utländska medborgare som fått tillstånd att
förvärva fritidsfastigheter ökat i bl. a. Kalmar och Kronobergs län. I
Stockholms, Hallands och Värmlands län däremot har någon ökning inte
skett. För Göteborgs och Bohus län kan en mindre ökning konstateras. Vad
särskilt gäller utvecklingen i Kalmar län har utskottet i samband med ett

LU 1985/86:12

studiebesök i länet inhämtat att det helt övervägande antalet sådana förvärv
vartill tillstånd lämnats av länsstyrelsen har avsett fastigheter belägna i
områden där efterfrågan är ringa och någon risk för stegring av fastighetsvärdena
inte föreligger. På Öland har blott i två fall förvärvstillstånd getts till
utländska medborgare bosatta utomlands. Vid studiebesöket upplystes
vidare att fastighetspriserna i vissa trakter av Öland sjunkit kraftigt under
senare år och att det i dessa trakter för närvarande finns ett stort utbud på
bebyggda och obebyggda fritidsfastigheter men att efterfrågan på dessa är
ringa.

Mot bakgrund av det anförda kan utskottet inte dela motionärernas
uppfattning om att utvecklingen är oroande och motiverar införandet av
ytterligare restriktioner. Som utskottet framhållit då frågan tidigare varit
aktuell (se senast LU 1983/84:13) bör principen i fråga om utländska förvärv
av fastigheter här i landet alltjämt vara att utländska medborgare skall få
förvärva fast egendom om hinder inte möter från försvarssynpunkt eller
liknande (se 1 kap. 8 §). När det gäller utländska medborgares förvärv av
fritidsfastigheter i attraktiva områden är det som utskottet också tidigare
uttalat motiverat med ett krav på särskild anknytning till Sverige för förvärv
av fastigheter i sådana områden. Enligt utskottets mening ger bestämmelserna
i lagen utrymme för erforderlig restriktivitet beträffande förvärv av
fritidsfastigheter samtidigt som de medger en anpassning till rådande lokala
förhållanden. Utskottet vill i likhet med vad utskottet gjorde år 1984 betona
angelägenheten av en enhetlig praxis vid tolkningen av begreppet särskild
anknytning till Sverige och framhålla vikten av att länsstyrelsernas styrelser
och regeringen med uppmärksamhet följer frågorna om de utländska
förvärven av fastigheter här i landet.

På grund av det anförda avstyrker utskottet bifall till motion 2400.

Propositionen i övrigt

Förslaget i propositionen att revisorer i ekonomiska föreningar, aktiebolag
och vissa andra företag inte skall behöva vara svenska medborgare föranleder
inte några erinringar från utskottets sida. Förslaget bör därför genomföras.
En viss redaktionell ändring bör dock göras i lagförslagen.

Övriga lagförslag i propositionen tillstyrks av utskottet.

I propositionen tar föredragande statsrådet upp till övervägande vissa
andra förslag till lagändringar än de ovan redovisade som framlagts av
diskrimineringsutredningen. Behandlingen av några av dessa förslag bör
enligt statsrådet anstå tills vidare i avvaktan på andra lagstiftningsprojekt
medan de övriga inte bör genomföras. Vad statsrådet anfört bör enligt
utskottets mening inte föranleda något ställningstagande från riksdagens
sida.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande medborgarskapskrav för revisorer
att riksdagen antar de i proposition 1985/86:7 framlagda förslagen till

LU 1985/86:12

1** Riksdagen 1985/86.8sami. Nr 12

dels lag om ändring i lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar,

dels lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),

dels lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m. m. i vissa

företag,

med den ändringen att lagförslagen erhåller i bilaga 4 som Utskottets
förslag betecknade lydelse,

2. beträffande medborgarskapskrav för överförmyndare m. m.

att riksdagen med bifall till propositionen i denna del och med avslag
på motion 1985/86:46 i motsvarande del godkänner vad utskottet
anfört,

3. beträffande årsräkning till överförmyndare

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1254 godkänner vad
utskottet anfört,

4. beträffande ändring i föräldrabalken

att riksdagen antar utskottets i bilaga 4 framlagda förslag till lag om
ändring i föräldrabalken,

5. beträffande överförmyndares kompetens
att riksdagen avslår motion 1984/85:2403,

6. beträffande överförmyndarnämnder
att riksdagen avslår motion 1984/85:1669,

7. beträffande medborgarskapskrav för ledamot i övervakningsnämnd att

riksdagen med avslag på motion 1985/86:46 i denna del antar
förslaget till lag om ändring i brottsbalken.

8. beträffande utländska förvärv av fast egendom

att riksdagen dels med avslag på motion 1985/86:45 antar förslaget till
lag om ändring i lagen (1982:618) om utländska förvärv av fast
egendom m. m., dels avslår motion 1984/85:2400,

9. beträffande propositionen i övrigt

att riksdagen dels antar förslagen till lagom ändring i lagen (1946:817)
om bevisupptagning vid utländsk domstol och lag om upphävande av
mäklareordningen (1893:51 s. 1), dels beslutar att vad som i propositionen
anförs om lagstiftningsfrågor i övrigt inte skall föranleda något
ställningstagande från riksdagens sida.

Stockholm den 19 november 1985

På lagutskottets vägnar

Per-Olof Strindberg

Närvarande: Per-Olof Strindberg (m), Lennart Andersson (s), Owe Andréasson
(s), Stig Gustafsson (s), Martin Olsson (c), Inga-Britt Johansson (s),
Allan Ekström (m), Bengt Kronblad (s), Inger Hestvik (s), Bengt Harding
Olson (fp), Gunnar Thollander (s), Marianne Karlsson (c), Hans Rosengren
(s), Ewy Möller (m) och Kjell Arne Welin (fp).

LU 1985/86:12

Reservationer

1. Medborgarskapskrav för överförmyndare m. m. (mom. 2)

Per-Olof Strindberg, Allan Ekström och Ewy Möller (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 4 med ”När det” och
slutar på s. 5 med ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna anser utskottet att de skäl utskottet anförde år
1974 mot ett slopande av medborgarskapskravet fortfarande äger giltighet.
Några nya omständigheter som bör föranleda att riksdagen frångår sitt
tidigare ställningstagande i frågan har inte förebragts i propositionen. Redan
på grund av det anförda anser utskottet att propositionen i förevarande del
bör avslås. Härtill kommer att det starkt kan ifrågasättas huruvida den
föreslagna ändringen över huvud taget har någon praktisk betydelse. Av
föredragande statsrådets uttalanden i propositionen framgår att i regel
endast personer, som genom en lång vistelse i Sverige förvärvat insikter i
svensk rätt och svensk förvaltning, kommer att utses till överförmyndare och
ledamot i överförmyndarnämnd. Efter så lång tids vistelse här torde
emellertid vederbörande ha rätt att få svenskt medborgarskap och därigenom
bli valbar enligt gällande bestämmelser.

På anförda skäl avstyrker utskottet bifall till den föreslagna ändringen i FB
och tillstyrker bifall till motion 46 i motsvarande del.

dels att utskottet under moment 2 bort hemställa

2. beträffande medborgarskapskrav för överförmyndare m. m.
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:46 i denna del och med
avslag på propositionen i motsvarande del godkänner vad utskottet
anfört.

2. Ändring i föräldrabalken (mom. 4)

Per-Olof Strindberg, Allan Ekström och Ewy Möller (alla m) anser under
förutsättning av bifall till reservation 1 att utskottet under moment 4 bort
hemställa

4. beträffande ändring i föräldrabalken
att riksdagen antar följande

Förslag till
Lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs att 14 kap. 9 § och 16 kap. 5 § föräldrabalken (1) skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 kap.

9 §

Varder dödsbo, däri omyndig äger del, ej skiftat inom sex månader från
det bouppteckning förrättades, skall förmyndaren, där ej avtal träffats om

LU 1985/86:12

(1) Balken omtryckt 1983:485.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

LU 1985/86:12

sammanlevnad i oskiftat bo, inom nämnda tid till överförmyndaren avgiva
redogörelse för det hinder som mött för skifte, och vare förmyndaren pliktig
att därefter, intill dess skifte sker eller avtal, varom ovan sägs, slutes, avgiva
sådan redogörelse var sjätte månad, där ej överförmyndaren bestämmer
annan tid.

Slutes för omyndig delägare i
dödsbo avtal om sammanlevnad i
oskiftat bo, vare förmyndaren pliktig
att före den 15 februari varje år
till överförmyndaren avlämna årsuppgift
angående boet, upptagande
den behållna inkomsten under föregående
år samt en översikt av
boets tillgångar och skulder vid årets
slut. Möter till följd av boets storlek
eller av annan orsak hinder att inom
nämnda tid avlämna årsuppgift,
skall inom samma tid anmälan om
hindret göras till överförmyndaren;
och utsätte denne ny tid, inom vilken
förmyndaren har att ingiva handlingen.

Slutes för omyndig delägare i
dödsbo avtal om sammanlevnad i
oskiftat bo, vare förmyndaren pliktig
att före den 1 mars varje år till
överförmyndaren avlämna årsuppgift
angående boet, upptagande den
behållna inkomsten under föregående
år samt en översikt av boets
tillgångar och skulder vid årets slut.
Möter till följd av boets storlek eller
av annan orsak hinder att inom
nämnda tid avlämna årsuppgift,
skall inom samma tid anmälan om
hindret göras till överförmyndaren;
och utsätte denne ny tid, inom vilken
förmyndaren har att ingiva handlingen.

Hava underåriga syskon samma förmyndare, må för dem gemensam
redogörelse eller årsuppgift avlämnas.

16 kap.
5 §

Före den 15 februari varje år avgive
förmyndaren till överförmyndaren
årsräkning, innefattande redogörelse
för förvaltningen under föregående
år eller den del av året,
varunder förmyndaren innehaft sin
befattning. Då förmyndarens befattning
upphör, skall förmyndaren
ofördröjligen till överförmyndaren
avgiva sluträkning, avseende förvaltningen
under det löpande året
intill befattningens upphörande.

Före den 1 mars varje år avgive
förmyndaren till överförmyndaren
årsräkning, innefattande redogörelse
för förvaltningen under föregående
år eller den del av året, varunder
förmyndaren innehaft sin befattning.
Då förmyndarens befattning
upphör, skall förmyndaren ofördröjligen
till överförmyndaren avgiva
sluträkning, avseende förvaltningen
under det löpande året intill befattningens
upphörande.

I årsräkning och sluträkning skola upptagas tillgångar och skulder vid
början av den tid räkningen avser, en sammanställning av inkomster och
utgifter under nämnda tid samt tillgångar och skulder vid samma tids utgång.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

3. Medborgarskapskrav för ledamot i övervakningsnämnd
(mom. 7)

Per-Olof Strindberg (m), Martin Olsson (c), Allan Ekström (m), Bengt
Harding Olson (fp), Marianne Karlsson (c). Ewy Möller (m) och Kjell Arne
Welin (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”På begäran”
och slutar med ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

På begäran av lagutskottet har justitieutskottet yttrat sig över propositionen
och motionen i förevarande delar. I yttrandet tillstyrker justitieutskottet
på närmare anförda skäl propositionens förslag och avstyrker motionsyrkandet
i denna del. I en avvikande mening (m, fp, c) förordas avslag på
propositionen och bifall till motionen. Som skäl för detta ställningstagande
anförs att riksdagen så sent som år 1983 beslutade att endast svenska
medborgare skall kunna väljas till ledamöter i övervakningsnämnderna. I
den proposition som låg till grund för lagändringen anfördes att nämndernas
verksamhet genom ändringen begränsades till mera domstolsliknande funktioner
samt att för valbarhet till nämnderna borde gälla i huvudsak samma
regler som för nämndemän. Endast svenska medborgare får vara nämndemän
i allmänna domstolar och i förvaltningsdomstolar.

Vidare anförs bl. a. att övervakningsnämnderna har domstolsliknande
uppgifter i åtskilliga typer av ärenden. Övervakningsnämnderna får t. ex.
förklara villkorligt medgiven frihet förverkad, dvs. besluta att en person skall
berövas friheten för att avtjäna ett fängelsestraff. Övervakningsnämnderna
kan också besluta om tillfälligt omhändertagande av den som dömts till
skyddstillsyn eller villkorligt frigivits och även på så sätt beröva en person
friheten. Sådana beslut som nu nämnts rör, framhålls det, enskildas rättsliga
ställning och de är självfallet till sin natur mycket ingripande för den enskilde.
Beslut av denna art bör fattas av svenska medborgare i enlighet med den av
grundlagberedningen hävdade uppfattningen.

Den sålunda redovisade uppfattningen kan lagutskottet dela. Lagutskottet
avstyrker därför bifall till den föreslagna ändringen av brottsbalken och
tillstyrker därmed bifall till motion 46 i denna del.

dels att utskottet under moment 7 bort hemställa

7. beträffande medborgarskapskrav för ledamot i övervakningsnämnd att

riksdagen med bifall till motion 1985/86:46 i denna del avslår
förslaget till lag om ändring i brottsbalken.

4. Utländska förvärv av fast egendom (mom. 8)

Allan Ekström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 9 med ”Utskottet vill”
och slutar på s. 10 med ”alltså propositionen” bort ha följande lydelse:
Utskottet erinrar om att till grund för 1982 års fastighetsförvärvslag - som
ersatt 1916 års lag i ämnet - ligger den värderingen att fast egendom skall ägas
av svenskar. I proposition 1981/82:135 slog den dåvarande departementsche -

LU1985/86:12

fen fast att ”det fortfarande finns ett skyddsbehov när det gäller fast egendom
och gruvrättigheter” (s. 49 och 73) och att ”sorn grundläggande princip alltså
bör gälla att kontrollsubjekt (utlänning) inte utan tillstånd får förvärva fast
egendom här i landet”.

Som motionären framhåller har överbefälhavaren motsatt sig förslaget att
här jämställa utlänning med svensk av hänsyn till totalförsvarets säkerhetsintressen.
Rikspolisstyrelsen har vidare pekat på den konsekvensen av
förslaget, nämligen att utlänning skulle kunna förvärva fast egendom som
han icke får bosätta sig på till följd av förordningen om skyddsområden och
kontrollområden. Denna förordning kräver nämligen tillstånd för utlänning
att bosätta sig inom sådana områden.

Enligt utskottets mening saknas anledning att frångå de principiella
värderingar som sålunda uppbär gällande lag i ämnet. På grund härav och då
den i propositionen påtalade omständigheten, att lagens krav på tillstånd kan
kringgås genom visst förfarande, icke föranleder annan bedömning tillstyrker
utskottet bifall till motionen. I enlighet härmed avstyrker utskottet
propositionen i motsvarande del. Den föreslagna ändringen av 1 kap. 10 §
lagen om utländska förvärv av fast egendom m. m. föranleder däremot inte
någon erinran från utskottets sida, och propositionen tillstyrks i denna del.

dels att utskottet under moment 8 bort hemställa

8. beträffande utländska förvärv av fast egendom
att riksdagen dels med bifall till motion 1985/86:45 avslår förslaget till
lag om ändring i lagen (1982:618) om utländska förvärv av fast
egendom m. m. såvitt avser 1 kap. 2 §, dels antar lagförslaget såvitt
avser 1 kap. 10 §, dels ock avslår motion 1984/85:2400.

Särskilt yttrande

Överförmyndares kompetens (mom. 5)

Per-Olof Strindberg, Allan Ekström och Ewy Möller (alla m) anför:

Vi instämmer i motionärens bedömning att många av de uppgifter, som det
ankommer på en överförmyndare att ta ställning till, är av sådan juridisk
karaktär att det krävs särskilda insikter - såväl i juridik som i ekonomi - för
att lösa dem på ett sätt som tillvaratar den omyndiges intressen. Det kan
emellertid icke nu komma i fråga att uppställa särskilda kompetenskrav så
länge uppdraget skall beklädas av person som utses genom en politiskt vald
församling. Det kan emellertid finnas skäl att i annat sammanhang överväga
om den nuvarande organisationen är den mest ändamålsenliga, och då även
frågan om krav på kompetens och utbildning.

LU 1985/86:12

Propositionens lagförslag
1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs att 46§ 1 mom. lagen (1951:308) om ekonomiska
föreningar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

46 §

1 mom.(l) Revisorer skall vara I mom. Revisorer skall vara
svenska medborgare och bosatta i svenska medborgare och bosatta i

Sverige, om inte regeringen eller Sverige, om inte regeringen eller

den myndighet som regeringen be- den myndighet som regeringen bestämmer
tillåter annat för särskilt stämmer tillåter annat för särskilt

fall. Den som är omyndig eller i fall. Den som är auktoriserad eller

konkurs kan inte vara revisor. godkänd revisor enligt förordning Revisorer

skall ha den insikt i och en (1973:221) om auktorisation och

erfarenhet av redovisning och eko- godkännande av revisorer behöver

nomiska förhållanden som med dock inte vara svensk medborgare.

hänsyn till arten och omfånget av Den som är omyndig eller i konkurs

föreningens verksamhet fordras för kan inte vara revisor. Revisorer

fullgörande av uppdraget. skall ha den insikt i och erfarenhet

av redovisning och ekonomiska förhållanden
som med hänsyn till arten
och omfånget av föreningens
verksamhet fordras för fullgörande
av uppdraget.

Till revisorer kan även utses auktoriserade eller godkända revisionsbolag.
Vid tillämpning av bestämmelserna om revision likställs auktoriserade
revisionsbolag med auktoriserade revisorer och godkända revisionsbolag
med godkända revisorer. Ett bolag som utses till revisor skall till föreningens
styrelse anmäla vem som är huvudansvarig för revisionen. I ett auktoriserat
revisionsbolag skall den huvudansvarige vara auktoriserad revisor
och i ett godkänt revisionsbolag skall han vara auktoriserad eller
godkänd revisor. Bestämmelserna i tredje och fjärde styckena samt 53 §
tillämpas på den huvudansvarige. Om ett revisionsbolag har utsetts till
revisor, skall ersättningsskyldighet som kan uppkomma vid fullgörande av
revisionsuppdraget åligga revisionsbolaget och den huvudansvarige.

Den kan inte vara revisor som

1. är ledamot av styrelsen i föreningen eller dess dotterföretag eller
biträder vid föreningens bokföring eller medelsförvaltning eller föreningens
kontroll däröver,

2. är anställd hos eller eljest intar en underordnad eller beroende ställning
till föreningen eller någon som avses under 1 eller är verksam i samma
företag som den som yrkesmässigt biträder föreningen vid grundbokföringen
eller medelsförvaltnmgen eller föreningens kontroll däröver,

3. är gift med eller sammanlever under äktenskapsliknande förhållanden
med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led till person
som avses under 1 eller är besvågrad med sådan person i rätt upp- eller
nedstigande led eller så att den ene är gift med den andres syskon, eller

(1) Senaste lydelse 1980: 1105.

LU 1985/86:12

Bil. 1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

LU 1985/86:12

Bil. 1

4. utöver vad som normalt sammanhänger med medlemskap i föreningen,
står i låneskuld till föreningen eller annat företag i samma koncern eller
har förpliktelser för vilka föreningen eller sådant företag har ställt säkerhet.

I ett dotterföretag kan den inte vara revisor som enligt tredje stycket inte
är behörig att vara revisor i moderföreningen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

2 borslag till
Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975: 1385)

Härigenom föreskrivs att 10 kap. 2 8 aktiebolagslagen (1975: 1385) skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 kap.

28(1)

Revisor skall vara svensk nied- Revisor skall vara svensk medborgare
och bosatt i Sverige, om ej borgare och bosatt i Sverige, om ej

regeringen eller myndighet som re- regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer för särskilt fall geringen bestämmer för särskilt fall

tilläter annat. Den som är omyndig tillåter annat. Den sani är anktori eller

i konkurs kan ej vara revisor. serad eller godkänd revisor enligt

förordningen (1973:221) om auktorisation
och godkännande av
revisorer behöver dock inte vara
svensk medborgare. Den som är
omyndig eller i konkurs kan ej vara
revisor.

Revisor skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska
förhållanden, som med hånsyn till arten och omfånget av bolagets
verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.

Till revisor kan även utses auktoriserat eller godkänt revisionsbolag. Vid
tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel likställs auktoriserat revisionsbolag
med auktoriserad revisor och godkänt revisionsbolag med godkänd
revisor. Bolag som utses till revisor skall till styrelsen för det bolag
som revisionen avser anmäla vem som är huvudansvarig för revisionen.
Den huvudansvarige skall i auktoriserat revisionsbolag vara auktoriserad
revisor och i godkänt revisionsbolag auktoriserad eller godkänd revisor.
Bestämmelserna i 4, 12 och 15 §§ tillämpas på den huvudansvarige.

Till revisor i dotterföretag bör, om det kan ske, utses minst en av
moderbolagets revisorer.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

LU 1985/86:12

Bil. 1

(1) Senaste lydelse 1980: 1104.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1980: 1103) om årsredovisning m. m.
i vissa företag

Härigenom föreskrivs att 4k;ip. 2 5 lagen (1980: 1103) om årsredovisning
m. m. i vissa företag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

2 §

Revisorer skall vara svenska Revisorer skall vara svenska
medborgare och bosatta i Sverige. medborgare och bosatta i Sverige,

om inte regeringen eller den myn- om inte regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer dighet som regeringen bestämmer

tillåter annat för särskilt fall. Den tillåter annat för särskilt fall. Den

som är omyndig eller i konkurs kan sant är auktoriserad eller godkänd

inte vara revisor. revisor enligt förordningen

11973:221) om auktorisation och
godkännande av revisorer heliöver
dock inte vara svensk medborgare.
Den som är omyndig eller i konkurs
kan inte vara revisor.

Revisorer skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska
förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av den årsredovisningsskyldiges
verksamhet behövs för fullgörandet av uppdraget.

I ett auktoriserat revisionsbolag skall den huvudansvarige vara auktoriserad
revisor: i ett godkänt revisionsbolag skall han vara auktoriserad eller
godkänd revisor. Bestämmelserna i 4§ tillämpas på den huvudansvarige.

Till revisor i ett dotterföretag bör utses minst en av moderföretagets
revisorer, om det kan ske.

Denna lag träder i kraft den I januari 1986.

LU1985/86:12

Bil. 1

4 Förslag till

Lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs att 19kap. 8§ föräldrabalken (I) skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 kap.

8 §

Överförmyndare, ledamot i över- Överförmyndare, ledamot i överförmyndarnämnd
och ersättare sko- förmyndarnämnd och ersättare

la vara myndiga svenska medhor- skall ha rösträtt vid val av kom gare

och kyrkobokförda i kom- mnnfullmäktige och vara kyrko munen

och få ej vara i konkurstill- bokförda i kommunen och får ej

stånd. vara i konkurstillstånd.

Lagfaren tjänsteman vid tingsrätt får ej vara överförmyndare, ledamot i
överförmyndarnämnd eller ersättare inom domsagan, om ej regeringen för
särskilt fall meddelat tillstånd därtill.

Ej må annan avsäga sig uppdrag att vara överförmyndare, ledamot i
överförmyndarnämnd eller ersättare än den som under de tre senast förflutna
åren fullgjort sådant uppdrag, den som uppnått sextio års ålder eller
den som eljest uppgiver förhinder, vilket godkännes av kommunfullmäktige.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

LU 1985/86:12

Bil. 1

(I) Balken omtryckt 1983:485.

5 Förslag till
Lag om ändring i brottsbalken

Härigenom föreskrivs att 37 kap. 3 § brottsbalken skall ha följande
lydelse.

Föreslå flen lydelse
37 kap.

3 8(1)

Nuvarande lydelse

Valbar till ledamot eller ersättare
i övervakningsnämnd är myndifi
svensk medborgare, som är kyrkobokförd
inom nämndens verksamhetsområde
och som ej fyllt eller
under mandatperioden fyller sjuttio
år. Lagfaren domare, åklagare, polisman,
kriminal vårdstjänsteman
eller advokat eller den som eljest
har till yrke att föra andras talan
inför rätta får ej väljas till ledamot
eller ersättare. Övervakningsnämnden
prövar självmant den valdes
behörighet.

Valbar till ledamot eller ersättare
i övervakningsnämnd är den sam
Ilar rösträtt vid val av konununfidlmäktifie.
som är kyrkobokförd
inom nämndens verksamhetsområde
och som ej fyllt eller under mandatperioden
fyller sjuttio år. Lagfaren
domare, åklagare, polisman,
kriminalvårdstjänsteman eller advokat
eller den som eljest har till
yrke att föra andras talan inför rätta
får ej väljas till ledamot eller ersättare.
Övervakningsnämnden prövar
självmant den valdes behörighet.

Upphör en ledamot att vara valbar, är uppdraget förfallet.

Denna lag träder i kraft den I januari 1986.

LU1985/86:12

Bil. 1

(I) Senaste lydelse 1983: 240.

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1946:817) om bevisupptagning vid
utländsk domstol

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1946:817) om bevisupptagning
vid utländsk domstol
dels att i 3 § ordet ”Konungen” i olika böjningsformer skall bytas ut mot
"regeringen” i motsvarande form,
dels att 2 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§ (1)

Enskild part som begärt bevis- Enskild part som begärt bevisupptagning
eller som eljest enligt upptagning eller som eljest enligt

lag har att utgiva kostnaden därför lag har att utgiva kostnaden därför

åligge att inom tid som honom av åligge att inom tid som honom av
rätten förelägges antingen till rätten rätten förelägges antingen till rätten

avlämna skriftlig förbindelse av två avlämna skriftlig förbindelse av två

vederhäftiga, inom riket bosatta vederhäftiga, inom riket bosatta

svenska medborgare, vilka en för personer, vilka en för båda och

båda och båda för en borga såsom båda för en borga såsom för egen

för egen skuld för den kostnad åt- skuld för den kostnad åtgärden kan

gärden kan medföra, eller ock er- medföra, eller ock erlägga det belägga
det belopp vartill rätten finner lopp vartill rätten finner kostnaden

kostnaden kunna skäligen beräk- kunna skäligen beräknas. Försum nas.

Försummas det och har bevis- mas det och har bevisupptagningen

upptagningen begärts av part, vare begärts av part. vare frågan därom

frågan därom förfallen. förfallen.

Vad nu sagts skall ej äga tillämpning, då kostnad för bevisupptagning
skall utgivas av kronan såsom part eller på grund av parten tillkommande
rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1972:429) skall utgå av allmänna medel.

Denna lag träder i kraft den I januari 1986.

LU 1985/86:12

Bil. 1

(I) Senaste lydelse 1973: 122.

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:618) om utländska förvärv av
fast egendom m. m.

Härigenom föreskrivs att I kap. 2 och I0§§ lagen (1982:618) om utländska
förvärv av fast egendom m. m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse
1 kap.

2§

Förvärvstillstånd behövs inte

1. för förvärv genom bodelning, arv eller testamente,

2. för förvärv genom fusion enligt 14 kap. 8§ aktiebolagslagen
(1975:1385),

3. för förvärv genom inrop på exekutiv auktion.

4. om förvärvaren är gift med
överlåtaren och inte heller om förvärvaren
eller, när makar förvärvar
gemensamt, någon av dem är överlåtarens
avkomling, allt under förutsättning
att överlåtaren inte är
skyldig att avyttra egendomen enligt
3 kap. 1 § eller enligt 6§ lagen
(1975: 1132) om förvärv av hyresfastighet
m.m. eller 16§ jordförvärvslagen
(1979:230).

4. om förvärvaren är gift med en
svensk medborgare,

5. om förvärvaren är gift med
överlåtaren och inte heller om förvärvaren
eller, när makar förvärvar
gemensamt, någon av dem är överlåtarens
avkomling, allt under förutsättning
att överlåtaren inte är
skyldig att avyttra egendomen enligt
3 kap. 1 § eller enligt 6§ lagen
(1975: 1132) om förvärv av hyresfastighet
m.m. eller 16§ jordförvärvslagen
(1979: 230).

I0§

Även om hinder inte föreligger
enligt 8 8 skall förvärvstillstånd
vägras, om förvärvet sker för fritidsändamål
och egendomen är belägen
inom ett område där efterfrågan
på fritidsfastigheter är så betydande
att på grund därav risk föreligger
för en stegring av fastighetsvärdena.

Första stycket gäller inte om förvärvaren tidigare har varit svensk medborgare
eller på annat sätt har en särskild anknytning till Sverige.

Även om hinder inte föreligger
enligt 8 8 skall förvärvstillstånd
vägras, om förvärvet avser en fritidsfastighet
som är belägen inom
ett område där efterfrågan på fritidsfastigheter
är så betydande att
på grund därav risk föreligger för en
stegring av fastighetsvärdena.

1. Denna lag träder i kraft den I januari 1986.

2. Beträffande förvärv som har skett före ikraftträdandet skall lagen
fortsätta att gälla i sin äldre lydelse, om förvärvet avser en hyreshusenhet,
en jordbruksfastighet eller en eldistributionsanläggning.

LU1985/86:12

Bil. 1

8 Förslag till LU1985/86:12

Bil 1

Lag om upphävande av mäklareordningen (1893: 51 s. 1)

Härigenom föreskrivs att mäklareordningen (1893:51 s. 1) skall upphöra
att gälla vid utgången av år 1985.

LU 1985/86:12

Bil. 2

Utländska medborgares förvärv av fritidsfastigheter i Sverige
perioden 1979-1984

Län

Inkomna ansökningar

1979 1980 1981 1982 1983 1984 Totalt

Beviljade förvärv

1979 1980 1981 1982 1983 1984 Totalt

Stockholm 206 165 157 178 144 89 939

Kalmar

Kronoberg

Halland

30 34 42 45 58 81 290

Kristianstad 72 60 35 65 72 93 397

53 69 50 53 87 83 395

Göteborgs

och

Bohuslän 56 64 77 lil 106 147 561

Värmland

50 61 94 118 186 176 685

201 162 155 178 142 89 927

därav

utländska medborgare
bosatta i Sverige

187 152 136 172 137 89 873

utländska medborgare
bosatta utomlands

14 10 19 6 5 - 54

28 30 38 43 56 80 275

därav

utländska medborgare
bosatta i Sverige

15 8 7 5 9 5 49

utländska medborgare

bosatta utomlands
13 22 31 37 47 75 225

122 105 113 94 146 179 759

därav

utländska medborgare
bosatta i Sverige
4 3 7 1 4 5 24

utländska medborgare
bosatta utomlands

118 102 106 93 142 174 735

- - - - - 86 341

därav

utländska medborgare
bosatta i Sverige

- 16 73

utländska medborgare
bosatta utomlands

52 68 50 52 83

därav

utländska medborgare
bosatta i Sverige
12 14 13 14 11

utländska medborgare
bosatta utomlands
40 54 37 38 72

70 268
82 387

9 73

73 314

54 62 73 108 99 140 536

därav

utländska medborgare
bosatta i Sverige

34 35 38 43 33 61 244

utländska medborgare
bosatta utomlands
20 27 35 65 66 79 292

48 60 93 114 183 169 667

därav

utländska medborgare

bosatta i Sverige 26

ca 4 % 12

utländska medborgare
bosatta utomlands

ca 96 % 157

Justitieutskottets yttrande
1985/86:1 y

om svenskt medborgarskap för ledamot i
övervakningsnämnd (prop. 1985/86:7 delvis jämte
motion)

Till lagutskottet

Inledning

I proposition 1985/86:7 har regeringen (arbetsmarknadsdepartementet) dels
föreslagit riksdagen att anta åtta lagförslag, däribland ett förslag till lag om
ändring i brottsbalken, dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som
anförts om lagstiftningsfrågor i övrigt.

Ärendet har hänvisats till lagutskottet.

Med anledning av propositionen har väckts bl. a. motion 1985/86:46 av
Per-Olof Strindberg m. fl.

Lagutskottet har den 22 oktober 1985 beslutat inhämta justitieutskottets
yttrande över propositionen såvitt avser förslaget till lag om ändring i
brottsbalken samt motionen i motsvarande del.

Förslag

Förslaget i propositionen om ändring i brottsbalken avser 37 kap. 3 §. Där
ges regler om behörighet att vara ledamot eller ersättare i övervakningsnämnd.
Förslaget innebär att det gällande kravet på svenskt medborgarskap
skall slopas och ersättas med ett krav på att ledamoten eller ersättaren skall
ha rösträtt vid val av kommunfullmäktige.

I motionen hemställs, såvitt nu är aktuellt, att propositionen avslås i denna
del.

Bakgrund

LU 1985/86:12

Bil. 3

Också vissa frågor om passtillstånd och återkallelse av pass prövas av
övervakningsnämnd, liksom vissa frågor enligt lagen (1974:203) om kriminalvård
i anstalt.

Regler om övervakningsnämndernas sammansättning m. m. finns i 37 kap.
brottsbalken.

En övervakningsnämnd består enligt huvudregeln av ordförande, vice
ordförande och tre andra ledamöter (1 § andra stycket). Regeringen
förordnar ordförande och vice ordförande. Dessa skall vara lagfarna och ha
erfarenhet av tjänstgöring som domare (2 § första stycket). I praktiken
innebär detta krav också ett krav på svenskt medborgarskap; enligt 11 kap.
9 § regeringsformen får nämligen endast den som är svensk medborgare
inneha eller utöva domartjänst (se även 4 kap. 1 § rättegångsbalken). I det
betänkande av grundlagberedningen som låg till grund för bestämmelsen i
regeringsformen talades bl. a. om önskemålet att beslut som rör enskildas
rättsliga ställning skall fattas av svenska medborgare (SOU 1972:15 s. 203).

Övriga ledamöter i övervakningsnämnd och ersättare för dem utses genom
val av kommunfullmäktige eller landsting (2 § andra stycket). Valbar till
ledamot eller ersättare är myndig svensk medborgare som är kyrkobokförd
inom nämndens verksamhetsområde och som inte fyllt 70 år (3 §).

Genom lagstiftning som i viss del trädde i kraft den 1 juli 1983 och i viss del
den 1 januari 1984 ändrades övervakningsnämndernas uppgifter och organisation
i ganska betydande omfattning (prop. 1982/83:85, JuU 26, rskr.
241).

Nämndernas antal skars ned till ungefär hälften samtidigt som de befriades
från en stor mängd ärenden av rutinbetonad karaktär. De uppgifter som efter
reformen ligger på nämnderna - och som nyss har beskrivits - är sådana att
nämndernas verksamhet nu är begränsad till mera domstolsliknande funktioner
(se prop. 1982/83:85 s. 118).

I fråga om de ledamöter som inte är ordförande eller vice ordförande
innebar ändringarna att ledamöterna inte som tidigare utses av länsstyrelsen
utan i stället väljs av landsting eller kommunfullmäktige. Den lagfästa
rekommendationen om att ledamöterna borde ha erfarenhet beträffande
ungdomsvård eller arbetsförmedling eller eljest i allmänna värv avskaffades
därvid.

Vad gäller medborgarskapsfrågan uttalades i propositionen (s. 118, 136)
att för valbarhet bör gälla i huvudsak samma regler som för nämndemän.
Endast svenska medborgare får väljas till nämndemän (4 kap. 6 § rättegångsbalken,
20 § lagen om allmänna förvaltningsdomstolar). Något krav på
svenskt medborgarskap för de aktuella ledamöterna i övervakningsnämnder
hade tidigare inte varit uppställt i lagstiftningen.

Propositionen

Till grund för det föredragande statsrådets förslag att slopa kravet på svenskt
medborgarskap för ledamot och ersättare i övervakningsnämnd ligger ett
remissbehandlat förslag av diskrimineringsutredningen i delbetänkandet
(Ds A 1984:6) Om utlänningars rättsliga ställning. Föredragande statsrådet
stöder sig också på vissa resonemang som förts av kommunaldemokratiska

LU 1985/86:12

Bil. 3

kommittén i betänkandet (Ds C 1983:4) Utländska medborgares valbarhet
till vissa förtroendeuppdrag. Beträffande statliga organ vars ledamöter väljs
av kommunfullmäktige eller landsting uttalade kommittén att kravet på
svenskt medborgarskap i princip borde överges och vidhållas endast om detta
föranleds av det enskilda organets arbetsuppgifter och ställning i samhället.

Efter överväganden vad gäller nämndemännen i de allmänna domstolarna
uttalar föredragande statsrådet i propositionen att man inte nu bör avskaffa
kravet på svenskt medborgarskap för dessa. Därvid syftas bl. a. på förhållandena
vid handläggning av mål som rör rikets säkerhet eller utgör militära mål.
Hon finner emellertid med hänsyn till övervakningsnämndernas arbetsuppgifter
att beträffande dessa nämnder hänsyn av den art som gäller beträffande
nämndemännen i de allmänna domstolarna inte behöver tas. Inte heller i
övrigt anser hon att övervakningsnämndernas uppgifter och befogenheter är
av sådan karaktär att man måste kräva svenskt medborgarskap av de valda
ledamöterna. Vidare erinrar hon om att medborgarskapskravet infördes så
sent som år 1983.

Motionen

Motionärerna, som hänvisar till Svea hovrätts avstyrkande remissvar i fråga
om avskaffande av kravet på svenskt medborgarskap, anför att övervakningsnämnderna
har att handlägga frågor av stor betydelse för den enskilde.
Svenska medborgare kan i högre utsträckning än utländska förväntas ha goda
insikter i svensk rätt och svensk förvaltning, framhåller motionärerna, och
tillägger att hänsyn till rättssäkerheten måste sättas före strävan att jämställa
svenska och utländska medborgare.

Justi tieutskottets bedömning

I propositionen anförs som en allmän utgångspunkt att för sådana förtroendevalda
i statliga organ, som väljs av kommunfullmäktige eller landsting,
kravet på svenskt medborgarskap i princip bör vidhållas endast om detta
föranleds av det enskilda organets arbetsuppgifter och ställning i samhället.
Justitieutskottet kan ansluta sig till ett sådant synsätt. Mot bakgrund härav
och med hänsyn till karaktären av övervakningsnämndernas uppgifter och
befogenheter finner utskottet inte anledning till erinran mot vad föredragande
statsrådet anför i propositionen i fråga om behörighet att vara ledamot i
övervakningsnämnd eller ersättare för sådan. Enligt utskottets mening
saknas det fog för sådana farhågor rörande försämrad rättssäkerhet m. m.
som motionärerna för fram, om kravet på svenskt medborgarskap slopas för
den berörda gruppen.

Justitieutskottet, som sålunda ställer sig bakom förslaget i propositionen
såvitt gäller ändring i 37 kap. 3 § brottsbalken, anser att lagutskottet bör
tillstyrka bifall till propositionen i denna del och avstyrka bifall till motionen i
motsvarande del.

Stockholm den 12 november 1985

På justitieutskottets vägnar

Karin Ahrland

LU 1985/86:12

Bil. 3

Närvarande: Karin Ahrland (fp), Arne Nygren (s), Hans Pettersson i
Helsingborg (s), Björn Körlof (m), Helge Klöver (s), Gunilla André (c),
Sven Munke (m), Lars-Erik Lövdén (s), Hans Göran Franck (s), Birthe
Sörestedt (s), Elving Andersson (c), Göran Magnusson (s), Berndt Ekholm
(s), Göran Ericsson (m) och Lars Sundin (fp).

Avvikande mening

Karin Ahrland (fp), Björn Körlof (m), Gunilla André (c), Sven Munke (m),
Elving Andersson (c), Göran Ericsson (m) och Lars Sundin (fp) anser att
utskottets yttrande fr. o. m. orden ”1 propositionen anförs” på s. 29 bort ha
följande lydelse:

Så sent som år 1983 beslutade riksdagen att endast svenska medborgare
skall kunna väljas till ledamöter i övervakningsnämnderna. I den proposition
som låg till grund för lagändringen anfördes att nämndernas verksamhet
genom ändringen begränsades till mera domstolsliknande funktioner samt
att för valbarhet till nämnderna borde gälla i huvudsak samma regler som för
nämndemän. Endast svenska medborgare får vara nämndemän i allmänna
domstolar och i förvaltningsdomstolar.

Justitieutskottet vill framhålla att övervakningsnämnderna har domstolsliknande
uppgifter i åtskilliga typer av ärenden. Övervakningsnämnderna får
t. ex. förklara villkorligt medgiven frihet förverkad, dvs. besluta att en
person skall berövas friheten för att avtjäna ett fängelsestraff. Övervakningsnämnderna
kan också besluta om tillfälligt omhändertagande av den som
dömts till skyddstillsyn eller villkorligt frigivits och även på så sätt beröva en
person friheten.

Sådana beslut som nu nämnts rör enskildas rättsliga ställning, och de är
självfallet till sin natur mycket ingripande för den enskilde. Justitieutskottet
delar den av grundlagberedningen hävdade uppfattningen att beslut av
denna art bör fattas av svenska medborgare.

Justitieutskottet, som motsätter sig förslaget i propositionen om slopande
av kravet på svenskt medborgarskap för ledamöter och ersättare i övervakningsnämnderna,
vill också betona att hänsynen till rättssäkerheten måste
sättas före den i och för sig lovvärda strävan att i de avseenden som föreslås i
propositionen jämställa utländska medborgare med svenska medborgare.

Justitieutskottet anser att lagutskottet, med bifall till motionen i aktuell
del, bör avstyrka bifall till propositionen såvitt gäller ändring i 37 kap. 3 §
brottsbalken.

LU 1985/86:12

Bil. 3

Av utskottet framlagda förslag till ändringar av
regeringens lagförslag

1 Förslaget till
Lag om ändring i lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs att 46 § 1 mom. lagen (1951:308) om ekonomiska
föreningar skall ha följande lydelse.

Regeringens förslag Utskottets förslag

46 §

1 mom. Revisorer skall vara 1 mom. Revisorer skall vara
svenska medborgare och bosatta i svenska medborgare och bosatta i

Sverige, om inte regeringen eller den Sverige, om inte regeringen eller den

myndighet som regeringen bestäm- myndighet som regeringen bestämmer
tillåter annat för särskilt fall. mer tillåter annat för särskilt fall.

Den som är auktoriserad eller god- Den som är auktoriserad eller godkänd
revisor enligt förordningen känd revisor behöver dock inte vara

(1973:221) om auktorisation och svensk medborgare. Den som är

godkännande av revisorer behöver omyndig eller i konkurs kan inte

dock inte vara svensk medborgare, vara revisor. Revisorer skall ha den

Den som är omyndig eller i konkurs insikt i och erfarenhet av redovisning

kan inte vara revisor. Revisorer skall och ekonomiska förhållanden som

ha den insikt i och erfarenhet av med hänsyn till arten och omfånget

redovisning och ekonomiska förhål- av föreningens verksamhet fordras

landen som med hänsyn till arten och för fullgörande av uppdraget,

omfånget av föreningens verksamhet
fordras för fullgörande av uppdraget.

Den kan inte vara revisor som

1. är ledamot av styrelsen i föreningen eller dess dotterföretag eller
biträder vid föreningens bokföring eller medelsförvaltning eller föreningens
kontroll däröver,

3. är gift med eller sammanlever under äktenskapsliknande förhållanden
med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led till person
som avses under I eller är besvågrad med sådan person i rätt upp- eller
nedstigande led eller så att den ene är gift med den andres syskon, eller

LU 1985/86:12

Bil. 4

Regeringens förslag Utskottets förslag

I ett dotterföretag kan den inte vara revisor som enligt tredje stycket inte
är behörig att vara revisor i moderföreningen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

LU1985/86:12

Bil. 4

2 Förslaget till
Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)

Härigenom föreskrivs att 10 kap. 2 § aktiebolagslagen (1975:1385) skall ha
följande lydelse.

Regeringens förslag Utskottets förslag

10 kap.

2 §

Revisor skall vara svensk medbor- Revisor skall vara svensk medborgare
och bosatt i Sverige, om ej gare och bosatt i Sverige, om ej

regeringen eller myndighet som re- regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer för särskilt fall geringen bestämmer för särskilt fall

tillåter annat. Den som är auktorise- tillåter annat. Den som är auktoriserad
eller godkänd revisor enligt för- rad eller godkänd revisor behöver

ordningen (1973:221) om auktorisa- dock inte vara svensk medborgare.

tion och godkännande av revisorer Den som är omyndig eller i konkurs

behöver dock inte vara svensk med- kan ej vara revisor,

borgare. Den som är omyndig eller i
konkurs kan ej vara revisor.

Revisor skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska
förhållanden, som med hänsyn till arten och omfånget av bolagets
verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.

Till revisor kan även utses auktoriserat eller godkänt revisionsbolag. Vid
tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel likställs auktoriserat revisionsbolag
med auktoriserad revisor och godkänt revisionsbolag med godkänd
revisor. Bolag som utses till revisor skall till styrelsen för det bolag
som revisionen avser anmäla vem som är huvudansvarig för revisionen.
Den huvudansvarige skall i auktoriserat revisionsbolag vara auktoriserad
revisor och i godkänt revisionsbolag auktoriserad eller godkänd revisor.
Bestämmelserna i 4. 12 och 15 §§ tillämpas pä den huvudansvarige.

Till revisor i dotterföretag bör. om det kan ske. utses minst en av
moderbolagets revisorer.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

LU 1985/86:12

Bil. 4

3 Förslaget till
Lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m. m. i
vissa företag

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 2 § lagen (1980:1103) om årsredovisning
m. m. i vissa företag skall ha följande lydelse.

Regeringens förslag Utskottets förslag

4 kap.

2 §

Revisorer skall vara svenska med- Revisorer skall vara svenska medborgare
och bosatta i Sverige, om borgare och bosatta i Sverige, om

inte regeringen eller den myndighet inte regeringen eller den myndighet

som regeringen bestämmer tillåter som regeringen bestämmer tillåter

annat för särskilt fall. Den som är annat för särskilt fall. Den som är

auktoriserad eller godkänd revisor auktoriserad eller godkänd revisor

enligt förordningen (1973:221) om behöver dock inte vara svensk med auktorisation

och godkännande av borgare. Den som är omyndig eller i

revisorer behöver dock inte vara konkurs kan inte vara revisor,

svensk medborgare. Den som är
omyndig eller i konkurs kan inte
vara revisor.

Till revisorer kan även utses auktoriserade eller godkända revisionsbolag.
Vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel likställs auktoriserade
revisionsbolag med auktoriserade revisorer och godkända revisionsbolag
med godkända revisorer. Ett bolag som utses till revisor skall till den
årsredovisningsskyldige anmäla vem som är huvudansvarig för revisionen.
I ett auktoriserat revisionsbolag skall den huvudansvarige vara auktoriserad
revisor: i ett godkänt revisionsbolag skall han vara auktoriserad eller
godkänd revisor. Bestämmelserna i 4§ tillämpas på den huvudansvarige.

Till revisor i ett dotterföretag bör utses minst en av moderföretagets
revisorer, om det kan ske.

Denna lag träder i kraft den I januari 1986.

LU 1985/86:12

Bil. 4

4 Förslag till
Lag om ändring i föräldrabalken

Regeringens förslag

Härigenom föreskrivs att 19 kap.
8 § föräldrabalken (1) skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

Härigenom föreskrivs att 14 kap.
9 §, 16 kap. 5 § och 19 kap. 8 §
föräldrabalken (1) skall ha följande
lydelse.

Föreslagen lydelse

14 kap.

9 §

Varder dödsbo, däri omyndig äger del, ej skiftat inom sex månader från
det bouppteckning förrättades, skall förmyndaren, där ej avtal träffats om
sammanlevnad i oskiftat bo, inom nämnda tid till överförmyndaren avgiva
redogörelse för det hinder som mött för skifte, och vare förmyndaren pliktig
att därefter, intill dess skifte sker eller avtal, varom ovan sägs, slutes, avgiva
sådan redogörelse var sjätte månad, där ej överförmyndaren bestämmer
annan tid.

Hava underåriga syskon samma förmyndare, må för dem gemensam
redogörelse eller årsuppgift avlämnas.

LU 1985/86:12

Bil. 4

(1) Balken omtryckt 1983:485.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 kap.

5 §

Före den 15 februari varje år avgi- Före den 1 mars varje år avgive

ve förmyndaren till överförmynda- förmyndaren till överförmyndaren

ren årsräkning, innefattande redo- årsräkning, innefattande redogörel görelse

för förvaltningen under fö- se för förvaltningen under föregåen regående

år eller den del av året, de år eller den del av året, varunder

varunder förmyndaren innehaft sin förmyndaren innehaft sin befatt befattning.

Då förmyndarens befatt- ning. Då förmyndarens befattning

ning upphör, skall förmyndaren upphör, skall förmyndaren ofördröj ofördröjligen

till överförmyndaren ligen till överförmyndaren avgiva

avgiva sluträkning, avseende för- sluträkning, avseende förvaltningen

valtningen under det löpande året under det löpande året intill befatt intill

befattningens upphörande. ningens upphörande.

Regeringens förslag Utskottets förslag

19 kap.

8 §

Överförmyndare, ledamot i överförmyndarnämnd och ersättare skall ha
rösträtt vid val av kommunfullmäktige och vara kyrkobokförda i kommunen
och får ej vara i konkurstillstånd.

Lagfaren tjänsteman vid tingsrätt får ej vara överförmyndare, ledamot i
överförmyndarnämnd eller ersättare inom domsagan, om ej regeringen för
särskilt fall meddelat tillstånd därtill.

enna lag träder i kraft den I januari 1986.

LU 1985/86:12

Bil. 4

gotab Stockholm 1985 83581