Kulturutskottets betänkande

1985/86:22 fe

om omorganisation av regionmusiken och

Rikskonserter (prop. 1985/86:114) KrU

1985/86:22

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande proposition 1985/86:114 om omorganisation
av regionmusiken och Rikskonserter, samt två motioner väckta med
anledning av propositionen. Vidare tar utskottet upp fem motioner väckta
under allmänna motionstiden 1986.

I propositionen lämnas i huvudsak följande redogörelse för förslagens
innehåll.

Omorganisationen av regionmusiken och Rikskonserter, som behandlades
av riksdagen under riksmötet 1984/85 (prop. 1984/85:1, KrU 1984/85:7,
rskr. 1984/85:53) följs upp i propositionen.

I avsnittet om den regionala musikorganisationen anmäls att en överenskommelse
har träffats mellan staten och Landstingsförbundet om ändrat
huvudmannaskap för den regionala musikverksamheten. Överenskommelsen
bygger på riksdagens tidigare beslut. Berörda landstingskommuner och
kommuner som inte ingår i landstingskommun skall enligt överenskommelsen
fr. o. m. den 1 januari 1988 överta huvudmannaskapet för den regionala
delen av regionmusiken och av verksamheten vid Stiftelsen Institutet för
rikskonserter.

I avsnittet om den centrala musikinstitutionen föreslås att en ny institution
skall bildas på central nivå när regionmusiken och Rikskonserter den 1
januari 1988 upphör i sin nuvarande form. I den nya institutionen skall för
den fortsatta verksamheten finnas en särskild enhet kallad Stockholms
Blåsarmusik. Avsnittet innehåller också förslag till huvuduppgifter för den
centrala verksamheten samt vissa utgångspunkter för det fortsatta organisationsarbetet.

Finansieringen av den nya centrala musikinstitutionen inkl. Stockholms
Blåsarmusik föreslås ske inom en anslagsram av 37 500 000 kr. beräknad i
1984/85 års löne- och prisnivå.

Utskottet tillstyrker propositionen och förordar därvid att den centrala
musikinstitutionen skall benämnas Svenska rikskonserter. Samtliga motioner
avstyrks.

Moderata samlingspartiets företrädare i utskottet reserverar sig mot
utformningen av det statliga stödet till fonogramproduktion. Centerpartiets
och vänsterpartiet kommunisternas företrädare lämnar en gemensam reservation
om anordnande av ett Folkmusikens år. Vänsterpartiet kommunis -

1 Riksdagen 1985/86.13 sami. Nr 22

ternas ledamot reserverar sig till förmån för stöd till ungdomars musikverksamhet.

Propositionen

I proposition 1985/86:114 har regeringen (utbildningsdepartementet)

1. föreslagit riksdagen att godkänna en vid propositionen fogad överenskommelse
mellan staten och Landstingsförbundet om ändrat huvudmannaskap
för den regionala musikverksamheten i vad överenskommelsen avser
ekonomiska förpliktelser för staten (avsnitt 2.1),

2. föreslagit riksdagen att godkänna vad i propositionen förordats om den
centrala musikinstitutionen Rikskonserter i fråga om uppgifter, organisation
och finansiering (avsnitt 2.2),

3. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen i övrigt har
anförts (avsnitt 2.1, 2.2 och 2.3).

Motioner

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1986

I motion 1985/86:Kr 204 av Sten Svensson (m) yrkas att riksdagen beslutar att
hos regeringen anhålla om förslag till ändrad inriktning av statens stöd till
fonogramproduktion i enlighet med vad som anförts i motionen.

I motion 1985/86:Kr223 av Helge Hagberg (s) och Gunnar Ström (s) yrkas att
riksdagen som sin mening uttalar behovet av att en hög kvalitet på ljud-, bildoch
videokassetter stimuleras och att en försöksverksamhet med bredare
marknadsföring av produkterna prövas.

I motion 1985/86:Kr236 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen hemställer hos regeringen om förslag innebärande utformning
av start- och driftbidrag till förverkligande av ungdomens och musikens
hus i enlighet med vad som anförs i motionen,

2. att riksdagen hemställer hos regeringen om förslag innebärande en
ändring av bidragsbestämmelserna så att lokala musikföreningar kan erhålla
bidrag i alla kommuner,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om vikten av utveckling av levande ungdomsmusik.

I motion 1985/86:Kr245 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas - med hänvisning
till vad som anförts i motion 1985/86:Ub809 -

1. att riksdagen hos regeringen begär att Folkmusikens år arrangeras 1988 i
samråd med berörda kulturorganisationer,

2. att riksdagen anvisar 200 000 kr. för planeringskostnader av Folkmusikens
år 1988 till fördelning framför allt bland berörda riksorganisationer.

I motion 1985/86:Kr314 av Karl Boo (c) och Kerstin Göthberg (c) yrkas -med hänvisning till vad som anförts i motion 1985/86:Ub829 -

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförts i motionen om Folkmusikens år 1988,

KrU 1985/86:22

2. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1986/87 anvisa 200 000 kr. för
planeringskostnader av Folkmusikens år 1988.

Motioner väckta med anledning av proposition 1985/86:114

I motion 1985/86:455 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
Rikskonserters befattning med fonogramproduktion.

I motion 1985/86:456 av Karl Boo m. fl. (c) yrkas att riksdagen beslutar som
sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs rörande
inriktning av den centrala musikorganisationens uppgifter.

Utskottet

Riksdagen fattade hösten 1984 principbeslut om att regionmusiken och
Rikskonserter skulle omorganiseras samt att det skulle finnas en central
statlig musikinstitution. Enligt principbeslutet skulle regionmusiken och
Rikskonserter samordnas och landstingen i berörda län skulle erbjudas att
överta huvudmannaskapet för den regionala verksamheten. Detta principbeslut
fullföljs nu genom förslagen i propositionen. Dessa bygger dels på en
överenskommelse som statens förhandlingsnämnd har träffat med företrädare
för Landstingsförbundet om ändrat huvudmannaskap, dels på vissa
organisationsförslag som centrala musikkommittén - Cemus - lagt fram.

Beträffande den regionala musikorganisationen redovisas att överenskommelsen
bl. a. innebär att berörda landstingskommuner och kommuner som
inte ingår i landskommun fr. o. m. den 1 janauri 1988 skall överta huvudmannaskapet
för den regionala delen av regionmusiken och av Rikskonserters
verksamhet. Överenskommelsen gäller under förbehåll att den godkänns av
regeringen och Landstingsförbundets styrelse. Den senare har i januari 1986
godkänt överenskommelsen. I denna ingår dock inte frågan om samarbete
mellan staten och Stockholms läns landstingskommun om de statliga
musikresurserna inom landstingsområdet.

Staten åtar sig vissa ekonomiska förpliktelser enligt överenskommelsen.
För kalenderåret 1988 skall staten ge 123 milj. kr. som bidrag till den
regionala musikverksamheten och 9 milj. kr. som ersättning för tjänstemusik
och högvaktsmusik för försvarsmakten. Beloppen är beräknade i 1984/85 års
löne- och prisnivå. Fördelningen på landstingskommuner av det statliga
bidraget om totalt 132 milj. kr. framgår av bilagor till överenskommelsen
(sammanställning se prop. s. 18).

I propositionen framhålls att det är ett viktigt kulturpolitiskt steg som tagits
genom överenskommelsen. De nya huvudmännen får genom denna möjligheter
att ta ett självständigt och sammanhållet ansvar för musiklivet inom
sitt område och får också möjligheter till samverkan och utbyte på egna
villkor. Utskottet instämmer i denna bedömning och tillstyrker alltså att
riksdagen godkänner överenskommelsen i vad den avser de ovan redovisade
ekonomiska förpliktelserna för staten.

KrU 1985/86:22

1* Riksdagen 1985/86.13 sami. Nr 22

Riksdagens principbeslut innebär att en ny central musikinstitution skall
bildas när regionmusiken och Rikskonserter den 1 januari 1988 upphör i sin
nuvarande form. Förslaget i propositionen om den nya musikinstitutionens
organisation och uppgifter bygger på de förslag som Cemus lagt fram.

Enligt propositionen skall den nya centrala musikinstitutionen vara en
statlig stiftelse. Cemus har föreslagit att institutionen skall kallas Sveriges
Musikråd. Detta förslag avvisas i propositionen och föredragande statsrådet
föreslår att den nya institutionen övertar namnet Rikskonserter. Enligt
utskottets mening finns det risk för att det i omorganisationsarbetet uppstår
sammanblandningar och missförstånd mellan ”nya” Rikskonserter och den
hittillsvarande Rikskonserter. Utskottet anser att den nya institutionen bör
benämnas Svenska rikskonserter. Bland de uppgifter som Svenska rikskonserter
skall svara för märks olika former av utvecklingsarbete, bl. a. för att nå
nya publikgrupper och nya miljöer. Särskild tonvikt skall läggas på musikverksamhet
riktad till barn och ungdom. Övriga uppgifter som anges i
propositionen är service såväl till landsting, kommuner, folkrörelser och
andra arrangörer som till musikinstitutioner, artister och andra intressegrupper
i produktionsledet. Svenska rikskonserter skall även stå för internationell
kontaktverksamhet, internationella och nationella produktioner samt musikproduktion
i Stockholms län med bl. a. egna ensembler. En särskild enhet
övertar den verksamhet som bedrivs av nuvarande Stockholms musikavdelning.
Denna enhet - Stockholms Blåsarmusik - skall enligt propositionen
svara för musik inom försvarsmakten och vid statsceremonier, utvecklingsarbete
och egen produktion i samverkan med övriga delar av Svenska
rikskonserter och musik i Stockholms län enligt särskilda överenskommelser
med bl. a. Stockholms läns landsting. Svenska rikskonserter skall även ha en
egen fonogramproduktion.

I propositionen förordas vidare att Teatrarnas riksförbund, som lämnat
Svenska Arbetsgivareföreningen, skall vara central arbetsgivarorganisation.
Förslaget innebär att personalen vid Svenska rikskonserter inte kommer att
få statligt reglerade tjänster.

För den centrala musikinstitutionens verksamhet beräknas en anslagsram
om 37,5 milj. kr. i 1984/85 års löne- och prisnivå. Dessutom skall Svenska
rikskonserter kunna disponera inkomstmedel från verksamheten.

Vissa synpunkter på och önskemål om den centrala musikinstitutionens
organisation och uppgifter förs fram i motion 456 (c). Den centrala
musikinstitutionen får inte utvecklas till en myndighet, säger motionärerna.
Den bör ha till uppgift att stödja och komplettera lokala och regionala organ.
Organisationen bör med hänsyn till dess allmänna servicefunktioner vara
flexibel. De medel som anvisas bör inte bindas i fasta tjänster med
avgränsade ansvarsområden. Motionärerna berör även styrelsens sammansättning,
som de menar bör återspegla organisationens allmänna servicefunktioner.

I allt väsentligt överensstämmer motionärernas synpunkter med vad som
förordas i propositionen. Beträffande institutionens ställning understryker
kulturministern att den inte skall vara en myndighet utan en central
kulturinstitution med fri ställning. I styrelsen, som utses av regeringen, skall
ingå ledamöter utsedda på förslag av Landstingsförbundet och Svenska

KrU 1985/86:22

kommunförbundet. Härigenom tillgodoses behovet av regionalt inflytande i
styrelsen. När det gäller anställningsvillkoren för tjänster som musikkonsulenter
i programverksamheten bör enligt propositionen personal på denna
typ av tjänster vara projektanställda eller ha annan form av tidsbegränsad
verksamhet.

Med hänvisning till vad som anförts konstaterar utskottet att motionärernas
önskemål i allt väsentligt kan beräknas bli tillgodosedda. Utskottet anser
det därför inte erforderligt med någon riksdagens åtgärd med anledning av
motionen.

Propositionens förslag att Svenska rikskonserter skall ha en egen fonogramproduktion
avvisas i motion 455 (m). Motionärerna anför att det behov som
finns av ett kompletterande fonogramutbud bör tillgodoses genom ett
särskilt stöd för sådan utgivning. Ansvaret för fördelningen av detta stöd bör
föras över från statens kulturråd till Svenska rikskonserter.

I den under allmänna motionstiden väckta motionen Kr204 (m) hemställs
om förslag till ändrad inriktning av statens stöd till fonogramproduktion. I
motionen lämnas vissa allmänna riktlinjer för hur stödet bör utformas.
Motionären anser att fonogramutgivningen inom nuvarande Rikskonserter -Caprice - bör ombildas till ett självständigt statligt fonogrambolag. Offentliga
medel skall endast användas för att fylla luckor i nuvarande fonogramutgivning.
Ett närmare samarbete på nordisk bas bör eftersträvas när det gäller
både produktion och marknadsföring av inspelningar med nordisk musik. En
samnordisk katalog över den seriösa musikrepertoaren bör utarbetas.

När det gäller det statliga stödet till fonogramutgivning uttalas i propositionen
att den nya institutionen bör få en andel av detta stöd. I propositionen
redovisas att förslag om fonogramverksamheten lagts fram av Rikskonserter.
Statens kulturråd har nyligen presenterat en utvärdering av stödet till
fonogramverksamheten. Vidare pågår diskussioner om informations- och
distributionsåtgärder på fonogramområdet, i vilka bl. a. STIM tar aktiv del.
Arkivet för ljud och bild håller på att klarlägga förutsättningarna för
utgivning av en svensk nationaldiskografi. Kulturministern uttalar att det nu
är dags att göra en samlad bedömning av de statliga stödinsatserna inom hela
detta område. Ministern aviserar ett förslag i frågan när synpunkter och
förslag från övriga inblandade har inhämtats.

Av det anförda framgår att utskottet senare kommer att få ta ställning till
regeringsförslag om det statliga stödet till fonogramutgivning. Med hänsyn
härtill är utskottet inte berett att nu förorda något initiativ av riksdagen i
frågan. Motionerna avstyrks alltså.

Enligt motion Kr223 (s) finns det risk för att urvalet av videokassetter och
ljudband blir ensidigt inriktat på lättare underhållning. Motionärerna säger
att det finns rika kulturskatter bland klassikerna på litteraturens, musikens,
teaterns och filmens områden. De menar att en kvalitetsproduktion av ljudoch
bildkassetter borde stimuleras genom tekniskt och ekonomiskt stöd.
Vidare förordar motionärerna att en försöksverksamhet med bredare
marknadsföring av produkterna bör prövas.

Utskottet har i det föregående redovisat att frågan om det statliga stödet
till fonogram är föremål för prövning inom regeringskansliet. I beredningsar -

KrU 1985/86:22

betet ingår även frågor om distributionsåtgärder. I fråga om videoverksamheten
vill utskottet erinra om att Filminstitutet har möjligheter att lämna stöd
härtill. Enligt utskottets mening erfordras inte någon riksdagens åtgärd med
anledning av motionen.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag rörande Svenska rikskonserters
uppgifter, organisation och finansiering.

Förslag om stöd till olika musikområden förs fram i tre motioner.

I motionerna Kr245 (vpk) och Kr314 (c) föreslås att ett Folkmusikens år
skall arrangeras 1988 samt att 200 000 kr. skall anvisas för planeringskostnader
i samband härmed. Förslaget i motion Kr314 motiveras med att det
behövs en statlig satsning för att höja folkmusikens och folkdansens
kulturella status och för att kompensera området för att det har blivit
eftersatt vid kulturpolitiska satsningar. Avsikten med ett Folkmusikens år är
att initiera olika lokala insatser för folkmusik och folkdans, att bygga ut
centrala institutioner samt att föra ut information om den svenska traditionella
folkkulturen. Liknande synpunkter förs fram i motiveringen till
yrkandet i motion Kr245.

Utskottet kan instämma i motionärernas bedömning att det är angeläget
att svensk folkkultur på sång-, musik- och dansområdet bevaras och
levandegörs. Intresset för folkmusik och folkdans har ökat kraftigt sedan
början av 1970-talet. Statens insatser för folkmusik och folkdans sker främst
genom studieförbundens bidrag till kulturverksamhet. Denna verksamhet
har ökat de senaste åren. Vad avser förslagen i motionerna anser utskottet att
det är organisationerna själva som bäst kan bedöma angelägenheten av ett
Folkmusikens år och hur ett sådant skulle kunna genomföras. Motionerna
bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Förslagen i motion Kr236 (vpk) syftar till att stödja ungdomars musikverksamhet
och framför allt rockmusiken. Motionärerna hävdar att kommunal
byråkrati och tröghet försvårar många lokala musikföreningars verksamhet.
Idealism och engagemang får inte kvävas av oförstående kommunalpolitikers
syn på rockmusiken, säger motionärerna. De föreslår att de kommunala
bidragsbestämmelserna ses över så att lokala musikföreningar kan erhålla
bidrag i alla kommuner. Vidare bör det inrättas ett ungdomens och musikens
hus i varje kommun. För att möjliggöra sådana satsningar bör enligt ett
yrkande i motionen regeringen lägga fram förslag till särskilda start- och
driftbidrag.

Med anledning av dessa båda förslag vill utskottet framhålla att enligt
gällande kulturpolitiska riktlinjer för ansvarsfördelningen mellan stat och
kommun är det varje kommun som själv fastställer mål och riktlinjer för den
egna verksamheten. Regeringsförslaget om den regionala musikorganisationen
innebär bl. a. ett ökat regionalt ansvar för musikverksamhet. I fråga om
musiklokaler vill utskottet erinra om att om sådana lokaler ingår i byggnader
som innehåller allmänna samlingslokaler kan anordningsbidrag för ungdomslokaler
utgå enligt reglerna för statligt stöd till allmänna samlingslokaler.

Motionärerna föreslår också att riksdagen skall göra en framställning till
regeringen om vikten av utveckling av levande ungdomsmusik. I motionen

KrU 1985/86:22

anförs bl. a. att musikindustrins utveckling har medfört att musiken alltmer
kommersialiserats. Ju mer musiken kommersialiseras desto viktigare är det
att stödja den levande kulturen på gräsrotsnivå, sägs det.

Med anledning av dessa synpunkter vill utskottet peka på att en uppgift för
Svenska rikskonserter blir att utveckla musikverksamhet riktad till barn och
ungdom. I det förslag till program för verksamheten som Cemus utarbetat
ingår satsningar på såväl folkmusik som afroamerikansk musik.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motion Kr236.

I propositionen lämnas vissa uppgifter om det fortsatta arbetet med omorganisationen
av den regionala musikorganisationen samt den centrala musikinstitutionens
verksamhet och organisation.

Statens förhandlingsnämnd har fått i uppdrag att före den 15 maj 1986
träffa de återstående avtalen med berörda landstingskommuner. I förhandlingsnämndens
uppdrag ingår att föra förhandlingar med Stockholms läns
landstingskommun i syfte att träffa överenskommelse om samarbete och
samverkan kring musikverksamheten i Stockholms län.

Cemus bör fullfölja arbetet med institutionens verksamhet och organisation
samt därmed sammanhängande frågor. Tidsplanen för Cemus arbete
bör medge att de förslag som Cemus kommer att presentera om stöd till
arrangörer, om frilansmusikernas förhållanden samt om beröringspunkterna
mellan den centrala musikinstitutionen och statens kulturråd, Musikaliska
akademien, STIM m. fl. skall kunna remissbehandlas.

Utskottet hemställer

1. beträffande den regionala musikorganisationen

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:114 godkänner
överenskommelsen mellan staten och Landstingsförbundet om ändrat
huvudmannaskap för den regionala musikverksamheten i vad överenskommelsen
avser ekonomiska förpliktelser för staten,

2. beträffande inriktningen av den centrala musikinstitutionens
verksamhet

att riksdagen med avslag på motion 1985/86:456 godkänner vad som
föreslagits i proposition 1985/86:114,

3. beträffande viss fonogramverksamhet m.m.

a) att riksdagen med avslag på motion 1985/86:455 godkänner vad som
föreslagits i proposition 1985/86:114 om den centrala musikinstitutionens
fonogramverksamhet,

b) att riksdagen avslår motion 1985/86:Kr204,

4. beträffande stöd till produktion av videokassetter och ljudband
m. m.

att riksdagen avslår motion 1985/86:Kr223,

5. beträffande den centrala musikinstitutionen

att riksdagen i den mån frågorna inte behandlats i det föregående
godkänner vad i proposition 1985/86:114 förordats om den centrala
musikinstitutionen i fråga om uppgifter, organisation och finansiering,

6. beträffande Folkmusikens år

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Kr245 och 1985/86:Kr314,

7. beträffande insatser för att stödja ungdomars musikverksamhet
att riksdagen avslår motion 1985/86:Kr236,

KrU 1985/86:22

8. att riksdagen lämnar utan erinran vad som i övrigt har anförts i
proposition 1985/86:114 under avsnitten om den regionala musikorganisationen,
om den centrala musikinstitutionen samt om det fortsatta
arbetet.

Stockholm den 15 maj 1986

På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Catarina Rönnung
(s), Maja Bäckström (s), Jan-Erik Wikström (fp), Berit Oscarsson (s),
Anders Nilsson (s), Margareta Mörck (fp), Gunnel Liljegren (m), Erkki
Tammenoksa (s), Kerstin Göthberg (c), Alexander Chrisopoulos (vpk),
Mats O Karlsson (s), Jan Hyttring (c) och Håkan Stjernlöf (m).

Reservationer

1. Den centrala musikinstitutionens fonogramverksamhet
m. m. (mom. 3)

Ingrid Sundberg, Gunnel Liljegren och Håkan Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”När det” och slutar
”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att Svenska rikskonserter inte
bör svara för en egen fonogramproduktion. Under senare år har allt flera
andra producenter börjat ägna sig åt en högkvalitativ utgivning. Det har
därför funnits anledning att ifrågasätta behovet av Rikskonserters utgivning
av fonogram. Till detta kommer att verksamheten varit dyrbar i förhållande
till andra producenters.

Utskottet anser att det behov som finns av ett kompletterande fonogramutbud
bör mötas genom stöd till utgivning av sådana fonogram. Ansvaret för
fördelningen av detta stöd bör ej - som i dag - åvila kulturrådet utan föras
över till Svenska rikskonserter, vars kompetens därvid kan tas till vara.

I det fortsatta arbetet bör även förslagen i motion Kr204 om nordiskt
samarbete på fonogramområdet samt om utformningen av samhällets stöd
till fonogramproduktion noga beaktas.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande viss fonogramverksamhet m. m.

a) att riksdagen med bifall till motion 1985/86:455 avslår vad som
föreslagits i proposition 1985/86:114 om den centrala musikinstitutionens
fonogramverksamhet,

b) att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Kr204 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

KrU 1985/86:22

2. Folkmusikens år (mom. 6)

Kerstin Göthberg (c). Alexander Chrisopoulos (vpk) och Jan Hyttring (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Utskottet kan” och
slutar ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill erinra om att i de kulturpolitiska mål som riksdagen har
antagit år 1974 ingår bl. a. att äldre tiders kultur skall tas till vara och
levandegöras. När det gäller folkmusik och folkdans har samhällets insatser
varit blygsamma. Enligt utskottets mening är det angeläget med en speciell
satsning från statens sida på dessa områden.

Denna satsning bör ske i form av ett folkmusikår. Avsikten är att initiera
olika lokala insatser för folkmusik och folkdans, att bygga ut centrala
institutioner samt att föra ut information om den svenska traditionella
folkkulturen.

Utskottet anser alltså att ett Folkmusikens år bör genomföras under 1988.
För förberedelser av detta temaår bör riksdagen redan för budgetåret
1986/87 anslå 200 000 kr. Dessa medel bör i huvudsak tilldelas berörda
riksorganisationer för kvalificerad medverkan i planeringsarbetet.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande Folkmusikens år

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86: Kr245 och 1985/
86:Kr314 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

3. Insatser för att stödja ungdomars musikverksamhet (mom.

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Med anledning”
och på s. 7 slutar ”motion Kr236” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna att det är viktigt att den nya breda
musikrörelse som nu växer fram bland ungdomen på allt sätt uppmuntras.
Denna musikrörelse som representerar skilda musikstilar som rock, punk
m. m. utgör ett levande och betydelsefullt alternativ till det kommersiella
musikutbudet. Utskottet förordar därför att de olika grupper som ingår i
denna musikrörelse får stöd på de olika sätt som anvisas i motionen.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande insatser för att stödja ungdomars musikverksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1985/86: Kr236 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

KrU 1985/86:22