Kulturutskottets betänkande
1985/86:2

om en ny namnlängd i almanackan KrU

1985/86:2

Motion

I motion 1984/85:2485 av Kerstin Nilsson m. fl. (s) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om en ny,
enhetlig och moderniserad svensk namnlängd utformad under ledning av
Svenska språknämnden och avsedd att ingå i t. ex. almanackan.

Motionärerna konstaterar att den nuvarande namnlängden fastställdes år
1901 och att endast tre ändringar har gjorts sedan dess. Detta har medfört att
namn som numera är mycket vanliga inte finns i almanackan. Förslag om att
namnlängden borde ändras har därför förts fram vid flera tillfällen.
Motionärerna anför vidare att förslag har rests om att en ny namnlängd borde
utformas efter mönster av namnlängden i den finska almanackan som upptar
flera namn på samma dag.

Tidigare behandling m. m.

Förslag om översyn av almanackans namnlängd har behandlats av utskottet
åren 1976 och 1980 (KrU 1976/77:4,1980/81:2). Vidare har utskottet år 1981
(KrU 1981/82:1) behandlat förslag om återinförande av en namnlängd i
statskalendern. Samtliga förslag har avstyrkts av utskottet och avslagits av
riksdagen. Vid behandlingen år 1980 hänvisade utskottet till sitt tidigare
uttalande i betänkandet KrU 1976/77:4 och lämnade följande redogörelse.

I oktober 1747 beviljades Vetenskapsakademien av Kungl. Maj:t ensamrätt
att ge ut almanackor fr.o.m. år 1749. Några närmare föreskrifter om
privilegiets utövande utfärdades inte i privilegiebrevet och har, enligt uppgift
i propositionen 1969:66, inte heller meddelats senare. Privilegiet som med
stöd av en bestämmelse i tryckfrihetsförordningen upprepade gånger förnyats
för 20 år i sänder har numera upphört att gälla.

Den i almanackan införda namnlängden genomgick för ungefär 75 år
sedan en genomgripande revision. Genom beslut den 18 maj 1900 stadfäste
Kungl. Maj:t nämligen en ny namnlängd i vilken ett stort antal äldre namn
utmönstrats och ersatts med andra. Den nya namnlängden infördes i 1901 års
almanacka. Den har därefter under årens lopp genom beslut av Kungl. Maj:t
ändrats på några enstaka punkter.

Efter redovisning för den då aktuella motionen anförde utskottet vidare
bl. a. följande.

Utskottet vill med anledning härav först framhålla att det redan i samband
med den namnlängdsrevision som genomfördes vid sekelskiftet från olika

1 Riksdagen 1985/86.13 sami. Nr 2

håll framförts kritik mot tanken att ändra namnlängden. En kritiker
betonade den gamla namnlängdens kulturhistoriska värde, en annan underkände
tanken att namnlängdens uppgift skulle vara att ge vägledning vid val
av namn. Med hänvisning till de snabba växlingarna i namnskicket framhölls
det också som orimligt att namnlängden skulle revideras med relativt korta
mellanrum, exempelvis vart tionde år. Ytterligare en synpunkt som också
framförts i den offentliga debatten är att antalet dagar är långt mindre än
antalet vanliga förnamn. Även om man förser varje dag med två namn -exempelvis ett kvinno- och ett mansnamn - blir det många vanliga namn som
inte kan få plats.

De praktiska skälen mot en namnlängdsrevision är enligt utskottets
mening i och för sig tillräckliga för att motivera ett yrkande om avslag på
motionen. Därtill kommer den kulturhistoriska aspekten som enligt utskottets
mening inte bör förbises. Ytterligare är det att märka att namnlängden i
och med att almanacksprivilegiet löpt ut inte längre kan anses ha samma
officiella karaktär som tidigare. Det står nämligen enligt tryckfrihetsförordningen
1 § ”varje svensk medborgare fritt att, med iakttagande av de
bestämmelser som äro i denna förordning meddelade till skydd för enskild
rätt och allmän säkerhet, i tryckt skrift yttra sina tankar och åsikter,
offentliggöra allmänna handlingar samt meddela uppgifter och underrättelser
i vad ämne som helst”. Den som vill ge ut en almanacka har alltså
möjlighet att göra detta och då också att själv bestämma vilken namnlängd
han vill låta flyta in i denna almanacka.

Esselte almanacksförlag har låtit utarbeta en ny namnlängd. Denna har
ställts samman av docent Roland Otterbjörk och bygger på dennes forskning
kring de svenska förnamnen och det svenska förnamnsskicket. I denna nya
namnlängd finns alla de gamla namnen kvar och fler än 700 nya har
tillkommit. Varje dag har tre namn, det gamla och två nya.

Utskottet

Förslag om översyn av almanackans namnlängd har som framgår av det
föregående behandlats av utskottet åren 1976 och 1980. Utskottet har vid
båda tillfällena avstyrkt ifrågavarande motioner med hänvisning dels till
praktiska skäl som de snabba växlingarna i namnskicket, dels till den
kulturhistoriska aspekten. Vidare har utskottet framhållit att den ensamrätt
att ge ut almanackor som tidigare innehafts av Vetenskapsakademien
numera upphört och att almanackans namnlängd därmed inte längre kan
anses ha samma officiella karaktär som tidigare. Var och en som vill ge ut en
almanacka är enligt tryckfrihetsförordningen berättigad att göra detta och
kan därmed själv bestämma vilken namnlängd han vill införa i denna
almanacka.

Utskottet vill tillägga att ett almanacksförlag har låtit utarbeta en ny
namnlängd. Fr. o. m. år 1986 kommer denna namnlängd att ingå i fem av
förlagets kalendrar.

KrU 1985/86:2

2

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motion 1984/
85:2485.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motion 1984/85:2485.

Stockholm den 22 oktober 1985

På kulturutskottets vägnar

Ing-Marie Hansson

Närvarande: Ing-Marie Hansson (s), Maja Bäckström (s), Jan-Erik Wikström
(fp), Karl Boo (c), Lars Ahlmark (m), Anders Nilsson (s), Sylvia
Pettersson (s), Margareta Mörck (fp), Gunnel Liljegren (m), Torgny
Larsson (s), Alexander Chrisopoulos (vpk), Mats O Karlsson (s), Maud
Björnemalm (s), Lars Ahlström (m) och Jan Hyttring (c).

KrU 1985/86:2

3

gotab Stockholm 1985 83405