Konstitutionsutskottets betänkande
1985/86:16
om presstöd (prop. 1985/86:100, bil. 10, p. G samt
G 6-8 och 11)
KU
1985/86:16
Sammanfattning
Utskottet godtar i alla delar förslagen i bugetpropositionen. Vad gäller
avskaffandet av organisationstidskriftsstödet och utnyttjandet av kulturtidskriftsstödet
för organisationspress har utskottet samtidigt med detta betänkande
avgett yttrande till kulturutskottet (KU 1985/86:10 y).
Utskottets ställningstagande innebär att utskottet har avstyrkt samtliga
motioner som remitterats till utskottet.
Reservationer beträffande dagspresstödet har avgetts av företrädarna för
moderata samlingspartiet, folkpartiet och centerpartiet. Vad gäller avskaffandet
av organisationstidskriftsstödet har företrädarna för folkpartiet och
vänsterpartiet kommunisterna reserverat sig.
Propositionen
I budgetpropositionen, 1985/86:100, bilaga 10 (utbildningsdepartementet),
föreslår regeringen riksdagen
att godkänna vad som förordats i propositionen om stödet till organisationstidskrifter
(punkt G),
att till Presstödsnämnden för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag
av 2 382 000 kr. (punkt G 6),
att godkänna de i propositionen förordade grunderna för stöd till
dagspressen (punkt G 7, yrkande 1),
att godkänna vad som förordats i propositionen om särskilt produktionsbidrag
(punkt G 7, yrkande 2),
att till Stöd till dagspressen för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag
av 475 600 000 kr. (punkt G 7, yrkande 3),
att till Lån till dagspressen för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag
av 25 000 000 kr. (punkt G 8),
att till Stöd till radio- och kassettidningar för budgetåret 1986/87 anvisa ett
reservationsanslag av 12 903 000 kr. (punkt G 11).
1
1 Riksdagen 1985186. 4sami. Nr 16
Motionerna
KU 1985/86:16
Stöd till organisationstidskrifter
Enligt förslaget i budgetpropositionen skall stödet avskaffas. Avsikten enligt
budgetpropositionen är att stöd till vissa organisationstidskrifter skall kunna
betalas från anslaget G 9, Stöd till kulturtidskrifter. Detta anslag föreslås
höjt med 7 milj. kr. i förhållande till innevarande budgetår.
I motion 1985/86.K803 av Karin Israelsson och Gunhild Bolander (båda c)
yrkas
1. att riksdagen avvisar regeringens förslag om en avveckling av stödet till
organisationstidskrifter som utges av ideella organisationer i traditionell
mening,
2. att riksdagen beslutar att ett bibehållet stöd finansieras genom en lägre
uppräkning av stödet till dagspressen.
I motion 1985186:K805 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkas
3. att riksdagen till stödet till organisationstidskrifter, av presstödsnämnden
med stöd av gällande regler beräknat till 40 milj. kr., med avslag på
propositionens förslag att helt slopa detta bidrag anvisar ett reservationsanslag
på 13 milj. kr.
I motion 1985186:K807 av Marianne Karlsson och Kersti Johansson (båda c)
yrkas att riksdagen beslutar avvisa regeringens förslag om avveckling av
stödet till organisationstidskrifter.
I motion 1985/86:K809 av Elving Andersson (c) yrkas
1. att riksdagen beslutar om att ett stöd till ungdomsorganisationernas
tidskrifter införs och administreras av statens ungdomsråd,
2. att riksdagen beslutar anslå medel för detta ändamål motsvarande
nuvarande organisationstidskriftsstöd för ungdomsorganisationer uppräknat
med prisutvecklingen.
I motion 1985/86.K810 av Bo Hammar m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen med
ändring av proposition 100, bil. 10, G Massmedier m.m. beslutar att för
budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 40 milj. kr. som stöd till
organisationstidskrifter.
I motion 1985I86. K814 av Alf Svensson (c) yrkas
1. att riksdagen beslutar avslå förslaget att slopa stödet till organisationstidskrifter,
2. att riksdagen beslutar anslå 40 milj. kr till Stöd för organisationstidskrifter
i förslagsanslag,
4. att riksdagen beslutar hos regeringen hemställa om en översyn av Stödet
till organisationstidskrifter vilken bör fokusera de ideella organisationernas
situation.
I motionen av Karin Israelsson och Gunhild Bolander pekas på de ideella
organisationernas situation. I många fall får - framhålls det - slopandet av
stödet en närmast chockartad betydelse. Det finns exempel på att utgivningen
på grund av att stödet försvinner måste reduceras avsevärt. Det kan enligt 2
motionen ifrågasättas om stödet till dagspressen skall öka på de ideella KU 1985/86:16
tidskrifternas bekostnad.
Enligt motion K805 är det i många fall motiverat att slopa organisationstidskriftsstödet.
Så t. ex. torde större delen av s. k. medlemstidskrifter kunna
väl fortleva utan stöd. Annorlunda förhåller det sig enligt motionen med
många av de tidskrifter som utges av ideella eller religiösa organisationer.
För dessa kategorier skulle i många fall ett bortfall av stödet bli mycket
kännbart. Motionen godtar inte förslaget att stödet till kulturtidskrifter i viss
utsträckning skulle kunna användas för dessa tidningar. Det framhålls att en
prövning av organisationstidskrifter knappast är förenlig med kulturrådets
uppgifter. Med regeringsförslaget blir nämligen följden att stödfrågorna
prövas av kulturrådet. Med den inställning som redovisas i motionen kan
enligt motionen uppräkningen av anslaget till kulturtidskrifter begränsas till
4 milj. kr.
I motionerna av Marianne Karlsson och Kersti Johansson och av Alf
Svensson anläggs i allt väsentligt samma synsätt vad gäller behovet av stöd till
tidningar utgivna av ideella och religiösa föreningar som i de båda föregående
motionerna.
I Elving Anderssons motion pekas särskilt på behovet av stöd till tidskrifter
som utges av ungdomsorganisationer. För sådana organisationer bör enligt
motionen stödet bibehållas; statens ungdomsråd bör lämpligen svara för
administrationen av stödet.
I motionen av Bo Hammar m. fl (vpk) framhålls som motiv för att
organisationstidskriftsstödet skall bestå den viktiga roll i opinionsbildningen
som dessa tidskrifter utgör. I motionen pekas också på vikten av att
kulturtidskriftsstödet inte urholkas genom att användas till organisationstidskrifter.
Stöd till dagspressen
I motion 1985/86:K802 av Anders Björck m. fl. (m) yrkas att riksdagen under
punkt G 7, Stöd till dagspressen, för budgetåret 1986/87 anvisar ett anslag om
387 700 000 kr.
I motion 1985/86:K804 av Bengt Kindbom m.fl. (c) yrkas att riksdagen
beslutar att som stöd till dagspressen för budgetåret 1986/87 anvisa ett
förslagsanslag av 459 800 000 kr.
I motion 1985/86.K805 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkas
1. att riksdagen dels avslår förslaget att höja produktionsbidraget för
tidningar med mer än 20 procents hushållstäckning, dels generellt reducerar
produktionsbidraget med 5 %, vilket i förhållande till regeringens förslag
innebär en sänkning av anslaget Stöd till dagspressen (G 7) med 35,5 milj.
kr.,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att produktionsbidrag
som enligt särskilt riksdagsbeslut nu utgår skall fortsätta att utgå i
avvaktan på översyn av de regler rörande gränser och avtrappningsfrågor
som femte pressutredningen hade i uppgift att utforma men som nu
hänskjutits till sjätte pressutredningen. 3
I motion 1985/86:K808 av Stig Josefson (c) yrkas att riksdagen som sin j^U 1985/86'16
mening ger regeringen till känna att frågan om ett komplement till nuvarande
samdistributionsrabatt för distribution av dagstidningar bör utredas och
senare föreläggas riksdagen.
I motion 1985/86.K814 av Alf Svensson (c) yrkas
3. att riksdagen beslutar anslå 435 600 000 kr. till Stöd till dagspressen i
förslagsanslag.
I motion K802 av Anders Björck m. fl. (m) framhålls att besparingar är
nödvändiga på en rad områden och givetvis också bör omfatta presstödet.
Med denna utgångspunkt föreslås en reduktion av produktionsbidragen med
20 % i förhållande till regeringens förslag. Vidare bör utvecklingsbidragen,
som enligt motionen ofta används på ett direkt olämpligt sätt, reduceras till
hälften, dvs. till 5 milj. kr. Slutligen bör enligt motionen samverkansbidraget
på 7 milj. kr., som endast utnyttjats obetydligt under de senaste budgetåren,
halveras, dvs. till 3,5 milj. kr. Däremot måste det enligt motionen bedömas
som viktigt att etableringsstödet behålls, eftersom presstödsnämnden måste
kunna medverka till nyetableringar.
I Bengt Kindboms m. fl. (c) motion pekas på den nyligen tillsatta s. k.
sjätte pressutredningens uppdrag. Enligt motionen är det fel att nu när
utredningsarbetet just inletts vidta de förändringar av presstödet som
regeringen föreslår. Detta medför att utredningsarbetet inte kan bli förutsättningslöst.
Tvärtom kommer det att bindas vid en nivå som inte grundas på
den totala analys av presstödet som utredningen skall göra.
Även folkpartimotionen och motion K814 av Alf Svensson (c) ger uttryck
för uppfattningen att sjätte pressutredningens förslag bör avvaktas innan
ändringar i stödet vidtas. Av samma skäl bör enligt folkpartimotionen de för
närvarande gällande reglerna om särskilda tidsbegränsade produktionsbidrag
förlängas. I övrigt innebär folkpartimotionens förslag dels att den
schablonmässiga uppräkningen av produktionsbidraget med 10 % som
riksdagen godtog förra året begränsas i så måtto att förslagen om en höjning
av bidraget för pappersförbrukning när det gäller tidningar med över 20
procents hushållstäckning avvisas, dels att produktionsbidraget till dagstidningar
generellt sänks med 5 %. Sammanlagt innebär folkpartiets förslag en
besparing på omkring 35 milj. kr.
Stig Josefsons motion behandlar frågan om tidningsdistributionen i
glesbygd. I motionen framhålls angelägenheten i att ge ett extra stöd för
distribution av dagstidningar i sådana områden som av kostnadsskäl får
inskränkningar i tidningsutbärningen. I första hand syftar motionären på de
fall där tidningsdistributionen sker genom lantbrevbärare och morgontidningarna
därför ofta inte distribueras förrän senare på dagen.
Stöd till radio- och kassettidningar
I motion 1985/86.K408 av Wivi-Anne Radesjö m. fl. (s) yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av fördelningen av stödet
till radio- och kassettidningar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 4
motionen anförts om att försöksverksamhet med radio- och kassettidningar ku 1985/86:16
inte bör understiga två år.
I motionen framhålls att ingen tidning i västra Sverige har fått del av stödet,
som nu funnits sedan 1982, och att det heller inte finns någon kassettidning i
området; enligt uppgift saknas inte intresse hos de västsvenska tidningarna
att göra försök med radio- och kassettidningar.
Sjätte pressutredningen
Regeringen har i november 1985 beslutat tillsätta en ny pressutredning, den
s. k. sjätte pressutredningen, officiellt benämnd utredningen om det statliga
stödet till dagstidningar (Dir. 1985:52). Utredningsuppdraget sammanfattas i
utredningsdirektiven på följande sätt av statsrådet Göransson:
Utgångspunkten bör vara en utvärdering i vidaste bemärkelse av effekter och
erfarenheter av det nuvarande stödet. Prövningen bör omfatta alla former av
utgående stöd, dvs. även indirekta subventioner såsom förmånlig skattebehandling
och distributionsstöd.
Dagspressens roll i mediesamhället bör analyseras. Kommittén bör belysa
utvecklingen i stort på medieområdet och särskilt undersöka dagspressens
möjligheter att även i framtiden hävda sin starka ställning. Dagspressens
positioner på den framtida reklammarknaden bör klargöras. Den tekniska
utvecklingen bör undersökas, både generellt mellan olika medier och
branscher och mer specifikt inom dagstidningsframställningen.
På grundval av sina slutsatser i dessa delar bör kommittén pröva
ändamålsenligheten i det nuvarande presstödet och lägga fram förslag till
sådana förändringar som bedöms erforderliga. Syftet bör vara att finna
lämpliga och effektiva former för statens engagemang i strävandena att leva
upp till det presspolitiska målet om bredd och mångfald i dagspressens
nyhetsförmedling och opinionsbildning.
Kommittén bör också klargöra den ekonomiska betydelsen för dagspressen
av samhällsinformations- och kungörandeannonseringen och särskilt
belysa ekonomiska effekter av de förslag i frågan som nyligen lagts fram av
informationsdelegationen.
Kommittén skall arbeta skyndsamt. Slutsatser och förslag bör enligt direktiven
lämnas till regeringen senast med utgången av år 1987.
Utskottet
Organisationstidskrifter
Förslaget i budgetpropositionen innebär att stödet till organisationstidskrifter
avvecklas från den 1 juli 1986. Detta får effekt för de utbetalningar
avseende bidragsåret 1986 som presstödsnämnden annars skulle ha gjort
tidigast i mars 1987.
För att möjliggöra stöd även till vissa organisationstidskrifter föreslås att
anslaget till stöd till kulturtidskrifter höjs med 7 milj. kr. för budgetåret
1986/87. Avsikten är att härigenom ge särskilt betydelsefulla och allmänintressanta
tidskrifter möjligheter att anpassa sig till nya förhållanden.
Stödet till kulturtidskrifter bereds i riksdagen av kulturutskottet. Utskottet
Rättelse: S. 12, sista delen av res. 1. 1. a) Texten utgår och ersätts med: att riksdagen
13 000 000 kr.
kommer därför samtidigt med detta betänkande att avge yttrande till KU 1985/86:16
kulturutskottet i frågan. Yttrandet kommer på begäran av kulturutskottet
också att omfatta de motioner som väckts rörande kulturtidskriftsstödet.
I fyra motioner - K803 av Karin Israelsson och Gunhild Bolander (båda c),
K807 av Marianne Karlsson och Kersti Johansson (båda c), vpk-motion K810
och motion K814 av Alf Svensson (c) - yrkas ett bibehållande av organisationstidskriftsstödet.
I motionerna K803, K807 och K814 framhålls särskilt betydelsen av stödet
för sådana ideella organisationer som nykterhetsrörelsen och frikyrkorörelsen.
I vpk-motionen pekas på den roll i opinionsbildningen som organisationstidskrifterna
spelar. Enligt motionen är det också viktigt att man inte
urholkar stödmöjligheterna för kulturtidskrifterna, som redan är hårt
pressade.
I folkpartimotion K805 förordas att ett reservationsanslag på 13 milj. kr.
beviljas till stöd till organisationstidskrifter. Motionen ger uttryck för den
uppfattningen att ett stort antal av de ca 470 organisationstidskrifter som för
närvarande uppbär stöd väl kan undvara stödet. Särskilt gäller detta
kategorin medlemstidskrifter, som ofta ges ut av intresseorganisationer med
betydande ekonomisk styrka. Däremot finns det enligt motionen en kategori
organisationstidskrifter, för vilka slopandet av stödet skulle bli alltför
kännbart. Detta gäller tidningar utgivna av ideella och religiösa organisationer
som saknar ekonomiska intressen och vilkas verksamhet i huvudsak
finansieras genom medel insamlade på frivillig väg. Ett stort antal tidskrifter
utgivna av religiösa, nykterhetsvänliga, politiska, miljöfrämjande, idrotts-,
försvars- och handikapporganisationer skulle således drabbas om stödet helt
avskaffades.
Enligt motion K809 av Elving Andersson (c) bör ett särskilt stöd till
ungdomsorganisationernas tidskrifter inrättas och pengar anslås till ett
belopp som motsvarar vad dessa organisationer för närvarande uppbär i
organisationstidskriftsstöd.
Ungdomsrörelsens, studieförbundens och politiska organisationers tidskrifter
är sådana som enligt den till kulturutskottet remitterade motionen
Kr269 av Karl Boo m. fl. (c) i fortsättningen bör hänföras till gruppen
kulturtidskrifter. Det är enligt motionen motiverat att med det vidgade
kulturbegrepp som sedan 1974 gäller för den statliga kulturpolitiken hänföra
de idébundna och ideella organisationstidskrifterna till kulturområdet.
I de likaledes till kulturutskottet remitterade motionerna Kr293 av Göran
Magnusson och Barbro Nilsson (båda s), Kr334 av Georg Andersson (s) och
Kr335 av Barbro Evermo (s) framhålls vikten av att ideella organisationers
tidskrifter får del av kulturtidskriftsstödet.
I Kr293 framhålls särskilt stödbehovet för nykterhetsrörelsens tidningsutgivning.
Georg Andersson (s) pekar i sin motion på det särskilda stödbehov
som finns för trossamfundens tidskrifter. I motion Kr335 betonas vikten av
att också fackförbundens tidningar kommer att få del av kulturtidskriftsstödet.
Vissa fackförbunds tidskrifter skulle genom uteblivet stöd få ytterligare
svårigheter och sannolikt tvingas dra ned på utgivningen. Bl. a. framhålls
svårigheterna att vid minskade reallöner ta ut högre medlemsavgifter. Vidare
pekas bl. a. på de ökade kraven på att i tidskrifterna tillhandahålla material 6
översatt till de vanligaste invandrarspråken. Det är enligt motionen ett KU 1985/86:16
viktigt samhällsintresse att kunna vidmakthålla en vital samhälls- och
kulturdebatt i organisationernas tidskrifter, som ofta når fler och i dessa
hänseenden sämre ställda människor än de flesta andra tidningar och
tidskrifter.
Utskottet godtar regeringens förslag att stödet till organisationstidskrifter
skall avvecklas fr. o. m. den 1 juli 1986, vilket får effekt för de utbetalningar
avseende bidragsåret 1986 som presstödsnämnden annars skulle göra tidigast
i mars 1987. Motionerna K803, K805, yrkande 3, K807, K810 och K814,
yrkande 1, avstyrks följaktligen. Härav följer att utskottet inte heller biträder
yrkande 4 i motion K805 om en reducering av kulturtidskriftsstödet. Likaså
avstyrker utskottet motion K809 om att inrätta ett särskilt anslag för
ungdomsorganisationernas tidskrifter.
Beträffande den föreslagna uppräkningen av stödet till kulturtidskrifter
vill utskottet särskilt understryka uttalandet i budgetpropositionen att
ifrågavarande anslag bör höjas för att bereda plats även för vissa organisationstidskrifter.
Utskottet vill i sammanhanget något redogöra för efter vilka grunder
kulturtidskriftsstödet utgår. I första hand skall enligt förordningen
(1977:393) om statligt stöd till kulturtidskrifter det röra sig om en tidskrift
som med sitt huvudsakliga innehåll vänder sig till en allmän publik med
samhällsinformation eller med ekonomisk, social eller kulturell debatt eller
som huvudsakligen ger utrymme för analys och presentation inom de skilda
konstarternas områden. Bidrag skall utgå för sådan tidskrift som utkommer
med mer än ett nummer årligen och med högst ett nummer varje vecka.
Vidare krävs det för rätt till bidrag att intäkterna under redovisningsåret inte
kommer att täcka kostnaderna och att stöd inte kan påräknas från annat håll.
I förordningen stadgas också att kulturrådet, som prövar bidragsfrågorna,
vid sin prövning skall ”beakta att bidragen skall främja hög kvalitet och
mångsidigt utbud av åsikter och behandlade ämnen”.
Enligt utskottets mening innebär de angivna förutsättningarna för stöd till
kulturtidskriftsanslaget att inga principiella hinder föreligger för att organisationstidskrifter
av olika slag, som inte längre kan få stöd från annat håll, kan
erhålla bidrag till sin verksamhet. Alldeles klart gäller detta de typer av
organisationstidskrifter som berörs i motionerna. Utskottet vill tillägga att
det är kulturrådets uppgift att fördela anslaget efter de grunder som anges i
stödförordningen och därvid beakta syftet med anslagshöjningen.
Enligt utskottets mening bör de i det föregående redovisade motionerna,
som remitterats till kulturutskottet, anses i sak tillgodosedda med utskottets
yttrande.
Presstödsnämnden
Utskottet biträder förslaget i budgetpropositionen.
7
Stöd till dagspressen
KU 1985/86:16
Femte pressutredningen tillsattes våren 1983 och överlämnade sitt slutbetänkande
(Ds U 1985:2) drygt två år senare. Förslaget har remissbehandlats.
Den 1 december 1985 tillsattes en ny parlamentariskt sammansatt kommitté
(U 1985:11, Dir. 1985:52) med uppdrag att göra en översyn av det statliga
dagspresstödet. Femte pressutredningens analys och förslag har i sin helhet
överförts till den nya kommitténs uppdrag för att beaktas i utredningsarbetet.
Förslaget i budgetpropositionen innebär vissa ändringar i den nu gällande
ordningen för dagspresstödet. Hittills har pappersbidraget varit högre för
tidningar med högst 20 procents hushållstäckning än för tidningar med högre
hushållstäckning. Enligt propositionen tyder de uppgifter som är tillgängliga
på att skillnaderna i bidragsnivå inte är ekonomiskt motiverade; en
genomgång av berörda tidningars ekonomiska ställning har visat att gruppen
med mer än 20 procents hushållstäckning och lägre bidrag för närvarande
omfattar flera tidningar med akuta ekonomiska problem. Med hänsyn härtill
föreslås det att produktionsbidraget fortsättningsvis bör vara 26 140 kr. per
ton förbrukat papper och maximalt 9 160 000 kr. totalt för alla flerdagars
landsortstidningar, oavsett om hushållstäckningen på utgivningsorten är
högst eller högre än 20 %.
För närvarande utgår minimibidrag för flerdagars landsortstidningar med
fyra olika belopp beroende på hushållstäckningen och antalet utkomna
nummer per vecka. I propositionen föreslås - i konsekvens med den
föreslagna ändringen i tonbidraget - att också nivån på minimibidraget
justeras. Om hushållstäckningen på orten är högst eller högre än 20 % skall
således inte längre spela någon roll, men en viss skillnad skall kvarstå mellan
tidningar med en periodicitet av fyra nummer per vecka och tidningar med
fem nummer per vecka. I det förra fallet bör enligt förslaget minimibidraget
vara 1 170 000 kr. och i det senare 1 820 000 kr.
Totalt beräknas de föreslagna höjningarna av produktionsbidraget uppgå
till 15,8 milj. kr. för budgetåret 1986/87.
Enligt motion K804 av Bengt Kindbom m. fl. (c), motion K805 av Bengt
Westerberg m. fl. (fp) och motion K814 av Alf Svensson (c) bör den nya -sjätte - pressutredningens förslag avvaktas innan några ändringar i stödet
vidtas. I Bengt Kindboms m. fl. (c) och Alf Svenssons (c) motioner yrkas i sin
helhet avslag på regeringens förslag till ändringar av stödreglerna.
I motion K805 avvisas förslaget om en höjning av pappersbidraget för
tidningar med över 20 procents hushållstäckning. I denna motion föreslås
därutöver en generell sänkning av produktionsbidraget med 5 %.
I motion K802 av Anders Björck m. fl. (m) godtas de föreslagna
ändringarna men yrkas en 20-procentig nedskärning av produktionsbidragen
i förhållande till regeringens förslag. På motsvarande sätt föreslås en
halvering av anslagen till utvecklingsbidrag och samverkansbidrag.
Utskottet konstaterar att riksdagens på utskottets förslag uttalade önskemål
vid 1983/84 års riksmöte (KU 1983/84:17) om en ny parlamentariskt
sammansatt pressutredning nu har tillgodosetts. Utskottet har förståelse för
de motionskrav som framlagts om att utredningsresultatet skall avvaktas
innan nya ändringar i stödreglerna övervägs. Utredningen har emellertid en j^u 1985/86:16
omfattande uppgift framför sig och förutsätts inte vara färdig med sitt arbete
förrän vid utgången av 1987. De föreslagna ändringarna innebär förenklingar
i stödreglerna samtidigt som de är presspolitiskt väl motiverade.
Nu angivna omständigheter motiverar enligt utskottets mening att de
föreslagna ändringarna nu kommer till stånd. Utskottet avstyrker därför
motionerna K804, K805 och K814, de båda sistnämnda såvitt nu är i fråga.
Även i övrigt godtar utskottet propositionens förslag vad gäller dagspressstödet
och avstyrker således yrkandena i motionerna K802 och K805 om
generella nedskärningar av stödet.
Med detta ställningstagande godtar utskottet också propositionens förslag
att det särskilda produktionsbidraget till tidningar som på utgivningsorten
har ett högre täckningstal än de som gäller för fullt produktionsbidrag skall
bestå i avvaktan på det pågående utredningsarbetet.
I motion K805 begärs ett tillkännagivande till regeringen av innebörd att
ifrågavarande bidrag skall fortsätta att utgå i avvaktan på sjätte pressutredningens
översyn av bl. a. avtrappningsreglerna. Med hänsyn till att regeringens
och utskottets förslag härvidlag inte skiljer sig i sak från motionens anser
utskottet inte att ett tillkännagivande till regeringen i frågan är motiverat.
I motion K808 av Stig Josefson (c) begärs att frågan om ett särskilt
distributionsstöd till tidningar i glesbygd skall utredas.
Motionsyrkanden med samma syfte har behandlats av utskottet vid de tre
senaste riksmötena (KU 1982/83:26, 1983/84:17 och 1984/85:23). Utskottet
har avvisat motionsyrkandena med hänvisning till i första hand kostnadsskäl.
Utskottet vidhåller denna inställning och avstyrker således motionen.
Lån till dagspressen
Utskottet godtar förslaget i budgetpropositionen.
Stöd till radio- och kassettidningar
Budgetpropositionens förslag innebär att anslaget är oförändrat i förhållande
till förra året. Av propositionen framgår att en betydande behållning byggts
upp under anslaget och att avsikten är att 1 495 000 kr. av den innestående
behållningen skall användas för inköp av mottagarutrustningar för radiotidningar.
I motion K408 av Wivi-Anne Radesjö m. fl. (s) påtalas att ingen tidning i
västra Sverige fått del av stödet sedan det infördes 1982. På grund härav anser
motionärerna att regeringen bör begära en översyn av fördelningen av
stödet. Vidare bör enligt motionen tiden för försöksverksamhet med radiooch
kassettidningar inte understiga två år, eftersom det på kortare tid är svårt
att göra en utvärdering.
Enligt förordningen (1982:669) om stöd till radio- och kassettidningar
prövas frågan om stöd av taltidningskommittén efter ansökan från ägaren till
det tidningsföretag som ger ut radio- eller kassettidningar. 13 § förordningen
anges bl. a. att stödet skall bidra till att så många synskadade som möjligt
inom en region får tillgång till någon dagstidning. Vidare skall enligt samma
stadgande behovet av politisk mångfald beaktas. KU 1985/86:16
De tankegångar som ligger bakom stadgandet har närmare utvecklats i
förarbetena (t. ex. KU 1981/82:31). Vid förra årets riksdag godtogs ett
regeringsförslag som bl. a. innebar att stöd skulle kunna utgå för alla typer av
verksamhet vid utgivning av talutgåvor av dagstidningar. Vidare öppnades
möjlighet att ge stöd till två eller flera tidningar som tillsammans framställde
en talversion (prop. 1984/85:138, KU 1984/85:33).
Som framgår av den nu lämnade redogörelsen utdelas ifrågavarande stöd
av taltidningskommittén efter särskild ansökan om stöd. Det kan enligt
utskottets mening förutsättas att detta sker efter de grunder som gäller
härför, dvs. att inom resp. region nå största möjliga krets av synskadade och
beakta behovet av politisk mångfald.
De former under vilka taltidningsverksamheten för närvarande sker är att
se som en försöksverksamhet. I proposition 1984/85:138 angående radio- och
kassettidningar uttalade föredragande statsrådet sin avsikt att, när taltidningskommittén
inhämtat ytterligare kompletterande erfarenheter och
redovisat resultat och analyser, göra en samlad bedömning av verksamheten
och återkomma i frågan. Enligt vad utskottet erfarit väntas taltidningskommittén
komma med sitt slutbetänkande i maj eller juni 1987. Först härefter
kan regeringen göra sina aviserade överväganden om verksamheten, som då
har pågått i flera år och under nuvarande former i minst två år. Något
tillkännagivande till regeringen av den innebörd som föreslås i motionen är
därför enligt utskottets mening inte påkallat.
Med det anförda avstyrker utskottet motion K408.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. a) att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:100, bil. 10,
punkt G och med avslag på motionerna 1985/86:K803, K805, yrkande
3, K807, K810 och K814, yrkandena 1, 2 och 4, godkänner vad i
propositionen förordats i fråga om stödet till organisationstidskrifter,
b) att riksdagen avslår motion 1985/86:K809,
2. att riksdagen med bifall till propositionen, punkt G 6, till
Presstödsnämnden för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av
2 382 000 kr.,
3. a) att riksdagen med bifall till propositionen, bil. 10, punkt G 7,
yrkande 1, och med avslag på motionerna 1985/86:K804, K805,
yrkande 1 och K814, yrkande 3, alla i motsvarande del, godkänner de i
propositionen förordade grunderna för stöd till dagspressen,
b) att riksdagen med bifall till propositionen, bil. 10, punkt G 7,
yrkande 2, och med avslag på motion 1985/86:K805, yrkande 2,
godkänner vad i propositionen förordats om särskilt produktionsbidrag,
c) att riksdagen med bifall till propositionen, bil. 10, punkt G 7,
yrkande 3, och med avslag på motionerna 1985/86:K802, K804, K805,
yrkande 1 och K814, yrkande 3, de tre sistnämnda i de delar som inte
behandlats under mom. 3. a, samt K808 till Stöd till dagspressen för
budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 475 600 000 kr.,
4. att riksdagen med bifall till propositionen, bil. 10, punkt G 8, till KU 1985/86:16
Län till dagspressen för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag
av 25 000 000 kr.,
5. att riksdagen med bifall till propositionen, bil. 10, punkt Gil,
och med avslag på motion 1985/86:K408 till Stöd till radio- och
kassettidningar för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag
av 12 903 000 kr.
Stockholm den 13 mars 1986
På konstitutionsutskottets vägnar
Olle Svensson
Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Wivi-Anne Cederqvist
(s), Kurt Ove Johansson (s), Birgit Friggebo (fp). Bertil Fiskesjö (c), Sture
Thun (s), Hans Nyhage (m), Torgny Larsson (s), Bengt Kindbom (c), Ulla
Pettersson (s), Kristina Svensson (s), Ingela Mårtensson (fp), Gunnar
Hökmark (m) och Bo Hammar (vpk).
Reservationer
A. Angående organisationstidskrifterna
1. av Birgit Friggebo och Ingela Mårtensson (båda fp) vilka ansett
dels att utskottet i stället för det stycke på s. 7 som börjar ”Utskottet godtar”
t. o. m. det stycke som slutar ”utskottets yttrande” bort anföra följande:
Enligt utskottets mening motiverar det trängda statsfinansiella läget
nedskärningar av stödet till organisationstidskrifter. Som framhålls i propositionen
har denna form av presstöd av olika skäl efter hand fått väsentligt
minskad betydelse; dels har i olika etapper maximibeloppen sänkts och får
numera inte överstiga 400 000 kr., dels är det i flertalet fall storleksmässigt
skäligen begränsade belopp som utgår.
Utskottet är med hänsyn till det anförda berett att göra stora besparingar
på organisationstidskriftsstödet. Att helt slopa stödet skulle emellertid enligt
utskottets mening kunna få icke önskvärda konsekvenser. Många av de
tidningar som nu erhåller stöd skulle drabbas orimligt hårt. Det gäller
tidningar, utgivna av religiösa, nykterhetsvänliga, politiska, miljöfrämjande,
idrotts-, försvars- och handikapporganisationer, som även om organisationerna
åtnjuter statsbidrag för sin verksamhet lever under så knappa
omständigheter att även mindre stödbelopp spelar stor roll. Däremot finns
det uppenbarligen ett stort antal organisationer bland de 470 som nu åtnjuter
stöd som utan större svårigheter kan undvara stödet. Utskottet syftar härvid i
första hand på kategorierna medlemstidskrifter. Dessa är ofta utgivna av
intresseorganisationer med betydande ekonomisk styrka, t. ex. fackliga
organisationer eller ekonomiska intresseorganisationer. Dit hör t. ex. de
fackliga organisationernas tidningar liksom t. ex ICA-Kuriren. U
Att som föreslås i propositionen låta vissa organisationstidskrifter få
bidrag från kulturtidskriftsstödet bedömer utskottet inte som en godtagbar KU 1985/86:16
lösning. Bl. a. skulle man härigenom ålägga kulturrådet en prövning som
knappast är förenlig med dess uppgifter.
Det anförda föranleder utskottet att föreslå riksdagen att anvisa ett
reducerat belopp till stöd till organisationstidskrifter. Ett rimligt anslag anser
utskottet vara 13 milj. kr., som lämpligen kan vara ett reservationsanslag.
Med denna bedömning finns enligt utskottets mening inte skäl att öka
anslaget till kulturtidskrifterna med så mycket som 7 milj. kr.
dels att utskottets hemställan under moment 1 a bort ha följande lydelse:
1. a), att riksdagen med bifall till motion 1985/86:K805, yrkande 3,
samt med avslag på proposition 1985/86:100 bil. 10 punkt 8 och
motionerna 1985/86:K803, K807, K810 och K814 till Stöd till organisationstidskrifter
för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av
13 000 000 kr.
2. av Bo Hammar (vpk) som ansett
dels att utskottet i stället för det stycke på s. 7 som börjar ”Utskottet godtar”
t. o. m. det stycke som slutar ”utskottets yttrande” bort anföra följande:
Utskottet anser att stödet till organisationstidskrifter bör bibehållas i dess
nuvarande omfattning men förordar en utredning om reglerna för bidragsgivningen.
Flera av de tidskrifter som i dag uppbär stöd utges av starka
ekonomiska intresseorganisationer som inte har något behov av samhälleligt
stöd.
Det bör dock understrykas att den stora merparten av de ca 470
organisationstidskrifter som nu uppbär stöd företräder ekonomiskt svagt
ställda organisationer inom fackföreningsrörelsen, frikyrko- och nykterhetsrörelsen,
idrottsrörelsen, handikapporganisationerna, olika politiska och
ideella organisationer. Stödet till dessa tidskrifter infördes ursprungligen
som en kompensation för höjda posttaxor. För dessa tidskrifters överlevnad
är ett fortsatt stöd av stor betydelse.
Utskottet understryker att i en tid av massmediekoncentration spelar
organisationspressen en mycket stor roll för att trygga mångfalden inom
pressen och den fria debatten. Ett oförändrat stöd till organisationspressen är
därför av stor betydelse.
Flera motioner förordar att olika organisationstidskrifter bör få del av det
ökade bidraget till kulturtidskrifter. Utskottet anser att det vore olyckligt om
en sammanblandning skulle göras mellan olika former av organisationstidskrifter
och de renodlade kulturtidskrifterna. De senare befinner sig i ett
mycket svårt läge och är i stort behov av ökade anslag. Anslaget till
kulturtidskrifterna riskerar att urgröpas om en lång rad organisationstidskrifter
ges stöd ur samma anslag.
dels att utskottets hemställan under moment 1 a bort ha följande lydelse:
1. a) att riksdagen med avslag på proposition 1985/86:100, bil. 10,
punkt G, och motion 1985/86:K805, yrkande 3, samt med bifall till
motionerna 1985/86: K803, K807, K810 och K814 yrkande 1,2 och 4 till
Stöd till organisationstidskrifter för budgetåret 1986/87 anvisar ett
förslagsanslag av 40 000 000 kr.
B. Angående stöd till dagspressen KU 1985/86:16
1. av Anders Björck, Hans Nyhage och Gunnar Hökmark (alla m) vilka
ansett
dels att utskottet i stället för det stycke som på s. 9 börjar ”Även i övrigt” och
slutar ”av stödet” bort anföra följande:
Enligt utskottets mening måste de generella besparingar på statsbudgeten
som föranleds av det statsfinansiella läget också omfatta presstödet. Utskottet
ansluter sig därför till motion K802 av Anders Björck m. fl. (m) och
förordar en 20-procentig nedskärning av produktionsbidragen, en halvering
av utvecklingsbidragen och samverkansbidragen. Däremot anser utskottet
att etableringsstödet bör vara oförändrat för att presstödsnämnden skall ha
erfoderliga möjligheter att medverka till nyetableringar som kan påverka
mångfalden i pressen positivt.
Sammantaget innebär utskottets förslag en besparing i förhållande till
propositionens förslag med 87,9 milj. kr. Med det anförda tillstyrker
utskottet motion K802.
dels att utskottets hemställan under moment 3 c bort ha följande lydelse:
3. c) att riksdagen med anledning av propositionen, bil. 10, punkt
G 7, yrkande 3, och motionerna 1985/86:K804, K805, yrkande 1, och
K814, yrkande 3, samtliga i de delar som inte behandlats under
moment 3 a samt med bifall till motion 1985/86:K802 och med avslag
på motion 1985/86:K808 till Stöd till dagspressen för budgetåret
1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 387 700 000 kr.
2. av Bertil Fiskesjö och Bengt Kindbom (båda c) vilka ansett
dels att utskottet fr. o.m. det stycke på s. 8 som börjar ”Utskottet
konstaterar” t. o. m. det stycke på s. 9 som slutar ”av stödet” bort anföra
följande:
Utskottet konstaterar, att riksdagens på utskottets förslag uttalade önskemål
vid 1983/84 års riksmöte (KU 1983/84:17) om en ny parlamentarisk
sammansatt pressutredning har tillgodosetts. Likväl föreslår emellertid
regeringen nu vissa ändringar i gällande presstödsregler. Utskottet motsätter
sig detta, eftersom det innebär att utgångspunkten för den utvärdering som
skall göras binds vid en nivå som inte grundas på den totala analys av stödet
till pressen som utredningen skall göra. Som anförs i motionerna K804, K805
och K814 bör därför några ändringar av regelsystemet för produktionsbidrag
inte göras om.
dels att utskottets hemställan under moment 3 a och c bort ha följande
lydelse:
3. a) att riksdagen med bifall till motion 1985/86:K804 och med
anledning av motionerna 1985/86:K805, yrkande 1, och K814,
yrkande 3, avslår de i propositionen bil. 10, punkt G 7, yrkande 1,
förordade ändrade grunderna för stöd till dagspressen,
3. c) att riksdagen med anledning av propositionen bil. 10, punkt
G 7, yrkande 3, och med bifall till motion 1985/86:K804 samt med
avslag på motionerna 1985/86:K805, yrkande 1, och K814, yrkande 3, KU 1985/86:16
båda i vad de inte omfattas av ställningstagandet under moment 3 a,
till Stöd till dagspressen för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag
av 459 800 000 kr.
3. av Birgit Friggebo och Ingela Mårtensson (båda fp) vilka ansett
dels att utskottet fr. o. m. det stycke på s. 8 som börjar ”Utskottet
konstaterar” t. o. m. det stycke på s. 9 som slutar ”är motiverat” bort anföra
följande:
Utskottet konstaterar, att riksdagen på utskottets förslag uttalade önskemål
vid 1983/84 års riksmöte om en ny parlamentariskt sammansatt
pressutredning nu har tillgodosetts. Likväl föreslår emellertid regeringen
redan nu vissa ändringar i gällande presstödsregler. Den tankegång som
ligger bakom den nuvarande regeln - sambandet mellan täckningsgraden och
ekonomin - är central för stödsystemets konstruktion. Det i propositionen
bl. a. anförda skälet för att höja bidragsbeloppen för tidningar med över 20
procents hushållstäckning är sålunda enligt utskottets mening knappast
bärande.
Beträffande det av riksdagen tidigare beslutade tidsbegränsade särskilda
produktionsbidraget för de fall att olika avtrappningsregler fick konsekvenser
som allmänt sett stod i strid mot presstödets syfte, vill utskottet ansluta sig
till yrkandet i motion K805 att detta särskilda bidrag bör bestå i avvaktan på
resultatet av sjätte pressutredningen. Detta bör ges regeringen till känna.
Med hänsyn till det sparbehov som allmänt föreligger på grund av det
statsfinansiella läget är det enligt utskottets mening motiverat med en
generell sänkning av produktionsbidraget. Utskottet föreslår att nedskärningen
bestäms till 5 %.
Sammantaget innebär utskottets förslag, att anslaget till dagspresstödet
kan sänkas med drygt 35 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag, varav
15,5 milj. kr. avser avslag på den i propositionen föreslagna höjningen av
pappersbidraget till tidningar med mer är 20 procents hushållstäckning och ca
20 milj. kr. avser en generell nedskärning av produktionsbidraget.
dels att utskottets hemställan under moment 3 bort ha följande lydelse:
3. a) att riksdagen med avslag på propositionen , bil. 10, punkt G 7,
yrkande 1, och med bifall till motion 1985/86: K805, yrkande 1, i
motsvarande del samt med anledning av motionerna 1985/86:K804
och K814 yrkande 3 avslår de i propositionen förordade ändrade
grunderna för stöd till dagspressen,
b) att riksdagen med anledning av propositionen, bil. 10, punkt
G 7, yrkande 2, och med bifall till motion 1985/86:K805, yrkande 2,
som sin mening ger regeringen till känna att särskilt produktionsbidrag
skall utgå i avvaktan på resultatet av sjätte pressutredningen,
c) att riksdagen med anledning av dels propositionen, bil. 10, punkt
G 7, yrkande 3, dels motionerna 1985/86:K802, K804 och K814
yrkande 3, båda i vad de inte besvarat under mom. 3 a och med bifall
till motion 1985/86:K805 yrkande 1 i motsvarande del samt med avslag
på motion 1985/86:K808 till Stöd till dagspressen för budgetåret
1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 440 100 000 kr.
Särskilt yttrande
KU 1985/86:16
av Anders Björck, Hans Nyhage och Gunnar Hökmark vilka anför:
Vi delar utskottets uppfattning att organisationstidskriftsstödet bör avvecklas
och att kulturtidskriftsstödet bör få tas i anspråk också för organisationstidskrifter.
Vi vill emellertid starkt betona vikten av att kulturtidskrifternas
bidragsmöjligheter inte undergrävs härigenom. Enligt vår mening bör olika
typer av medlemstidningar i huvudsak finansieras genom medlemmarnas
avgifter. Bara i undantagsfall bör sådana tidningar kunna komma i fråga för
stöd från kulturtidskriftsanslaget.
15