Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Konstitutionsutskottets betänkande 1985/86:10

om ändring i riksdagsordningens tilläggsbestämmelser m. m. (del av prop. 1984/85:83)


KU

1985/86:10


Sammanfattning

Riksdagen antog den 6 november 1985 slutligt ett vilande förslag till grundlagsändring som bl. a. innebar att riksdagens lönedelegation avskaffa­des (KU 1985/86:1). Lönedelegationens huvudsakliga uppgifter kommer från årsskiftet att handhas av finansutskottet. I förevarande betänkande tar utskottet upp vissa förslag till följdlagstiftning som lagts fram i proposition 1984/85:83 rörande ändringar i riksdagsordningens tilläggsbestämmelser och i sekretesslagen. Utskottet behandlar i detta sammanhang även förslag till ändringar i instruktionen för riksdagens förvaltningskontor och i ersättnings­stadgan för riksdagens ledamöter samt frågan om ett bemyndigande för regeringen att godkänna vissa avtal utan att höra finansutskottet. Utskottet har tillstyrkt förslagen.

Inledning

I proposition 1984/85:83 föreslogs - såvitt nu är i fråga - att riksdagen

1. i den ordning som anges i 8 kap. 16 § regeringsformen (RF) antar förslag
till lag om ändring i riksdagsordningen,

2.   antar förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
Beträffande propositionens hemställan under p. 1 har riksdagen redan

slutligt antagit propositionens förslag till ändring i riksdagsordningens (RO) huvudbestämmelser (KU 1984/85:34 och KU 1985/86:1). För riksdagen återstår således att ta ställning till förslagen till ändring i RO:s tilläggsbestäm­melser, för vilka gäller samma beslutsformer som för stiftande av vanlig lag samt till ändringen i sekretesslagen.

Förslagen innehåller följdändringar i RO:s tilläggsbestämmelser med anledning av att riksdagens lönedelegation avskaffas vid årsskiftet och dess uppgifter i huvudsak övertas av finansutskottet samt en ändring i sekretessla­gen som innebär att sekretess skall gälla i finansutskottet i de fall där sekretess för närvarande gäller i lönedelegationen.

Utöver propositionens förslag behandlas även vissa andra följdändringar som berör riksdagens interna verksamhet. Det gäller

1.   förslag till lag om ändring av ersättningsstadgan (1971:1197) för riksdagens ledamöter samt

2.   förslag till lag om ändring i lagen (1983:1061) med instruktion för riksdagens förvaltningskontor.

1 Riksdagen 1985/86. 4 saml. Nr 10


Utskottet tar vidare upp frågan om bemyndiganden för regeringen och      KU 1985/86:10 riksdagens förvaltningskontor att godkänna vissa avtal.

Förslaget till ändring i ersättningsstadgan innebär att reglerna i 4 § angående ersättning till ledamöter och suppleanter i riksdagens lönedelega­tion upphävs. Förslaget till ändring i instruktionen för förvaltningskontoret innebär att 2 § fjärde stycket upphävs. I nämnda stycke föreskrivs att om ett avtal är av sådan beskaffenhet att det bör godkännas av riksdagen eller dess lönedelegation skall förbehåll intas om sådant godkännande. En följdänd-, ring föreslås också i 2 § femte stycket.

Utskottet

Våren 1985 behandlade riksdagen första gången förslaget i proposition 1984/85:83 om avskaffande av riksdagens lönedelegation. Utskottet tillstyrk­te därvid att riksdagen som vilande antog propositionens förslag till ändringar i RF och RO:s huvudbestämmelser (KU 1984/85:34). I betänkan­det framhöll utskottet att övriga i propositionen framlagda förslag till lagändringar borde antas hösten 1985 efter det att riksdagen slutligt antagit grundlagsändringen och ändringen i RO. Utskottet ansåg vidare att i det sammanhanget borde tas upp frågorna om ändring av ersättningsstadgan för riksdagens ledamöter samt om ett bemyndigande för riksdagens förvaltnings­kontor att godkänna avtal om anställningsvillkor för tjänstemän inom riksdagen och dess myndigheters förhandlingsområde. Riksdagen följde utskottet.

Den 6 november 1985 antog riksdagen slutiigt ovannämnda vilande ändringar i RF och RO. Utskottet tar nu upp de återstående förslagen i proposition 1984/85:83 till behandling.

Propositionen har inte föranlett något, motionsyrkande, och utskottet biträder propositionens förslag i nu aktuella delar. Utskottet finner inte anledning ta initiativ till några ändringar i RO:s tilläggsbestämmelser utöver dem som föreslagits i propositionen.

Som en följd av att lönedelegationen avskaffats bör även bestämmelsen i 4 § ersättningsstadgan för riksdagens ledamöter angående ersättning till ledamöter och suppleanter i lönedelegationen upphävas.

I den utredning som låg till grund för ifrågavarande proposition. Riksda­gen och statstjänstemännens anställningsvillkor (Ds C 1983:2), förordades att godkännande av förhandlingsfrågor på riksdagens område skulle delege­ras till riksdagens förvaltningsstyrelse. Av instruktionen för förvaltningskon­toret framgår att kontoret har behörighet att ingå avtal om anställningsvillkor för tjänstemän inom riksdagen och dess myndigheter. Som utskottet framhållit i det tidigare nämnda betänkandet har avtalen på riksdagens område ingen självständig finanspolitisk eller lönepohtisk betydelse som motiverar att de skall godkännas på riksdagens vägnar. Den bestämmelse i 2 § instruktionen för riksdagens förvaltningskontor som ålägger förvaltnings­kontoret att i vissa avtal inta förbehåll om riksdagens eller dess lönedelega­tions godkännande bör därför slopas. Likaså bör andra meningen i det därpå följande stycket i bestämmelsen utgå. Några motsvarande regler om att finansutskottet skall godkänna avtalen bör inte införas. Efter de föreslagna


 


ändringarna får instruktionen anses innefatta ett bemyndigande för förvalt-      KU 1985/86:10 ningskontoret att godkänna avtal av nu aktuellt slag utan att höra finansut­skottet.

Enligt utskottets mening kan det förutsättas att förvaltningskontoret, om det skulle uppkomma fråga om att träffa ett avtal som är av den beskaffenhe­ten att det bör godkännas av riksdagen, gör erforderiigt förbehåll i avtalet utan särskild föreskrift härom.

I samband med behandlingen av frågorna om avskaffande av riksdagens lönedelegation våren 1985 behandlade utskottet även ett förslag i proposition 1984/85:100 bilaga 2, som innebar att regeringen skulle bemyndigas att godkänna vissa avtal utan att höra lönedelegationen. Finansutskottet godtog i ett yttrande i princip förslaget om att lönedelegationen skulle avskaffas och vissa av dess uppgifter övertas av finansutskottet men förutsatte därvid att regeringen i den utsträckning som föreslagits i propositionen bemyndigades att utan riksdagens ställningstagande få godkänna vissa kollektivavtal på det statligt reglerade området. Konstitutionsutskottet tillstyrkte att regeringen fick det begärda bemyndigandet. Riksdagen följde utskottet.

Med hänsyn till att riksdagen nu har beslutat att lönedelegationen skall avskaffas vid utgången av detta år bör enligt utskottets mening det bemyndigande regeringen erhållit ändras på så sätt att regeringen får godkänna ifrågavarande avtal utan att höra finansutskottet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1.       att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:83 i förevarande
del

a)   antar det framlagda förslaget till lag om ändring i riksdagsord­ningen (bilaga 1 till betänkandet),

b)  antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) (bilaga 2 till betänkandet),

2.          att riksdagen med anledning av utskottets initiativ

a)  antar det av utskottet framlagda förslaget till lag om ändring i ersättningsstadgan (1971:1197) för riksdagens ledamöter (bilaga 3 till betänkandet),

b)  antar det av utskottet framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1061) med instruktion för riksdagens förvaltningskontor (bilaga 4 till betänkandet),

c)  bemyndigar regeringen att utan att höra riksdagens finansutskott godkänna dels avtal om de anställningsvillkor som skall gälla för statens arbetstagare, dels de avtal i övrigt som nu tillhör riksdagens prövning, allt under förutsättning att avtalen inte gäller generell reglering av ifrågavarande tjänstemäns anställningsvillkor i samband med de allmänna avtalsrörelserna eller annars är av mer avsevärd, självständig statsfinansiell betydelse.

Stockholm den 5 december 1985

På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

r Riksdagen 1985/86. 4saml. Nr 10


Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Yngve Nyquist (s),      KU 1985/86:10 Wivi-Anne Cederqvist (s), Bertil Fiskesjö (c), Hans Nyhage (m), Sture Thun (s), Börje Stensson (fp), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Sören Lekberg (s), Bengt Kindbom (c), Nils Berndtson (vpk), Ulla Iettersson (s), Kristina Svensson (s) och Ingela Mårtensson (fp).


 


Förslag till                                                                                      KU 1985/86:10

Lag om ändring i riksdagsordningen                 Bii. i

Härigenom föreskrivs i fråga om riksdagsordningen

dels att tilläggsbestämmelserna 8.5.2-8.5.5 skall upphöra att gälla,

dels att tilläggsbestämmelserna 4.8.1 och 8.5.1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

4 kap.
Tilläggsbestämmelse 4.8.1
Beslut av finans- och skatteutskot-
     Beslut av finans- och skatteutskot-

ten i fråga som avses i 8 kap. 6 § ten i fråga som avses i 8 kap. 6 §
regeringsformen meddelas regering- regeringsformen och av finansut-
en genom skrivelse.
                     skottet i fråga om godkännande enligt

9 kap. 11 § regeringsformen medde­las regeringen genom skrivelse.

8 kap.
Tilläggsbestämmelse 8.5.1
I förhandlingsfrågor rörande an-
   I förhandlingsfrågor rörande an-

ställningsvillkor för arbetstagare hos ställningsvillkor för arbetstagare hos
riksdagen och dess myndigheter riksdagen och dess myndigheter
överlägger lönedelegationen med tal- överlägger finansutskottet med tal­
mannen eller med annan ledamot av mannen eller med annan ledamot av
riksdagens förvaltningsstyrelse som riksdagens förvaltningsstyrelse som
styrelsen förordnar.
                    styrelsen förordnar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

' Riksdagsordningen omtryckt 1983:86.


 


Förslag till

Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 5§ och 11 kap. 2§ sekretesslagen (1980:100)' skall ha nedan angivna lydelse.


KU 1985/86:10 Bil. 2


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


 


6 kap. 5§

Sekretess gäller för uppgift som har tillkommit eller inhämtats för att användas vid facklig förhandling på den offentliga sektorn eller vid förberedelse för sådan förhandling, om det kan antas att det allmännas eller stathgt eller kommunalt företags ställning som förhandhngspart försämras om uppgiften röjs. Med facklig förhandling på den offentiiga sektorn avses sådan förhandling i fråga angående förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, vari myndighet, sammanslutning av kommuner eller statligt eller kommunalt företag har att delta.

I fråga om uppgift i allmän hand

ling gäller sekretessen i högst fem år. Beträffande handhng som har upp­rättats hos eller inkommit till riksda­gens lönedelegation gäller sekretes­sen dock längst till dess förhand­lingsöverenskommelse har träffats eller förhållandet annars har regle­rats.

Vid tillämpningen av denna para­graf ankommer det på myndighet, som har att självständigt handlägga ärende om förhandling i fråga angå­ende förhållandet mellan arbetsgiva­re och arbetstagare, att pröva fråga om utlämnande till enskild av upp­gift som hänför sig till ärendet. Beträffande uppgift hos riksdagens lönedelegation ankommer det dock på lönedelegationen eller myndighet, som denna bestämmer, att pröva frågan. Om förhandlingsärende har uppdragits åt sammanslutning av kommuner, ankommer prövningen av frågan inom en viss kommun på den myndighet inom kommunen som handlägger sådant ärende.


I fråga om uppgift i allmän hand­ling gäller sekretessen i högst fem år. Beträffande handhng som har upp­rättats hos eller inkommit till riksda­gens//ViansuMtoW gäller sekretessen dock längst till dess förhandlings­överenskommelse har träffats eller förhållandet annars har reglerats.

Vid tillämpningen av denna para­graf ankommer det på myndighet, som har att självständigt handlägga ärende om förhandling i fråga angå­ende förhållandet mellan arbetsgiva­re och arbetstagare, att pröva fråga om utiämnande till enskild av upp­gift som hänför sig till ärendet. Beträffande uppgift hos riksdagens finansutskott ankommer det dock på utskottet att pröva frågan. Om för­handlingsärende har uppdragits åt sammanslutning av kommuner, an­kommer prövningen av frågan inom en viss kommun på den myndighet inom kommunen som handlägger sådant ärende.


 


11 kap.

Föreskrifterna i 1 kap. 2-4 §§ gäl­ler inte för ledamot av riksdagen såvitt avser uppgift som han har erhållit under utövandet av sitt upp­drag. Föreskrifter om tystnadsplikt för sådan ledamot och för tjänste-


Föreskrifterna i 1 kap. 2-4 §§ gäl­ler inte för ledamot av riksdagen såvitt avser uppgift som han har erhållit under utövandet av sitt upp­drag. Föreskrifter om tystnadsplikt för sådan ledamot och för tjänste-


' Lagen omtryckt 1982:1106.


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                 KU 1985/86:10

Bil. 2 man i riksdagen finns i 10 kap. 7 §     man i riksdagen finns i 10 kap. 7 §

regeringsformen samt 2 kap. 4 §, 4     regeringsformen samt 2 kap. 4 § och

kap. 15 ? och 8 kap. 5 § riksdagsord-     4 kap. 15 och 16 §§ riksdagsordning-

ningen.                               en.

För uppgift om vad som har förekommit vid sammanträde med riksdagens kammare gäller sekretess enligt denna lag endast om sammanträdet har hållits inom stängda dörrar. För uppgift som har intagits i kammarens protokoll gäller sekretess enligt denna lag endast i fall som avses i 2 kap. För uppgift i annat riksdagens protokoll eller beslut gäller sekretess enligt denna lag endast i de fall som avses i 2 kap. samt 6 kap. 5 och 6 §§.

Erhåller riksdagen från regeringen uppgift som är sekretessbelagd där, gäller sekretessen också hos riksdagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.


 


Förslag till                                                                   KU 1985/86:10

Bil. 3

Lag om ändring i ersättningsstadgan (1971:1197) för riksdagens ledamöter

Härigenom föreskrivs att 4 § ersättningsstadgan (1971:1197) för riksda­gens ledamöter skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                       Föreslagen lydelse

4§'

Särskilt arvode skall för år utgå till vice talman med 18 000 kronor, till ordförande i utskott med 9 900 kronor och till vice ordförande i utskott med 3 400 kronor.

Ledamot och suppleant i utrikes-  Ledamot och suppleant i utrikés-

nämnden och riksdagens lönedelega- nämnden erhåller särskilt arvode för tion erhåller särskilt arvode för sam- sammanträdesdag (sammanträdes-manträdesdag (sammanträdesarvo- arvode) under tid då riksmöte ej de) under tid då riksmöte ej pågår pågår med belopp som fastställs av med belopp som fastställs av riksda- riksdagens förvaltningskontor, gens förvaltningskontor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

Senaste lydelse 1984:975.


 


Förslag till                                                                    KU 1985/86:10

Lag om ändring i lagen (1983:1061) med instruktion för  S''- 4

riksdagens förvaltningskontor

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1983:1061) med instruktion för riksda­gens förvaltningskontor skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

2§ Förvaltningskontoret skall, om inte annat är särskilt stadgat,

1.   svara för frågor om förhandlingar som rör förhållandet mellan arbetsgi­vare och arbetstagare såvitt gäller riksdagen och dess myndigheter samt företräda riksdagen och dess myndigheter som arbetsgivare i arbetstvister rörande kollektivavtal som har slutits av förvaltningskontoret,

2.   svara för riksdagens personalärenden,

3.   meddela föreskrifter och råd såvitt gäller riksdagen och dess myndighe­ter i frågor som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare eller som behövs för tillämpningen av kollektivavtal som förvaltningskontoret har slutit,

4.   handlägga frågor om inrättande och indragning av tjänster vid riks­dagen,

5.   handlägga frågor om arvoden och ersättningar till riksdagens ledamöter samt frågor angående pensioner och andra förmåner till ledamöterna och deras efterlevande,

6.   svara för frågor om löner och ersättningar till arbetstagare hos riksdagen och dess myndigheter utom riksbanken och riksgäldskontoret samt frågor angående pensioner och andra förmåner till dessa arbetstagare och deras efterlevande.

Det åligger förvaltningskontoret att verka för en ändamålsenlig personal-och lönepolitik inom riksdagen och dess myndigheter och därvid beakta förhållandena på arbetsmarknaden i övrigt.

Förvaltningskontoret skall bereda varje riksdagens myndighet tillfälle att framföra sina synpunkter på förhandlingsfrågor som direkt berör myndig­heten.

/ ett avtal som är av sådan beskaf­fenhet att det bör godkännas av riks­dagen eller dess lönedelegation skall intas förbehåll om sådant godkän­nande.

Förvaltningskontoret får överläm-        Förvaltningskontoret får överläm­na till en riksdagens myndighet att     na till en riksdagens myndighet att handlägga avtalsfråga som ankom-     handlägga avtalsfråga som ankom­mer på kontoret. Om avtalsfrågan är     mer på kontoret. av sådan beskaffenhet att avtalet bör underställas riksdagen eller dess lö­nedelegation skall förvaltningskonto­ret föreskriva att förbehåll som avses i fjärde stycket tas in i avtalet.

Förvaltningskontoret får, utom såvitt avser riksbanken och riksgäldskon­toret, föreskriva eller för särskilt fall besluta att endast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva tjänst vid riksdagen eller dess myn­digheter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.