Vilande förslag

Enligt 8 kap. 15 och 17 §§ regeringsformen (RF) ändras grundlag genom två likalydande riksdagsbeslut. Det andra beslutet får inte fattas förrän det efter det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Av 5 kap. 12 § riksdagsordningen (RO) framgår att slutligt beslut skall fattas vid första riksmötet i valperioden. Uppskov till senare riksmöte i valperioden är dock möjligt.

Av 8 kap. 16 och 17 §§ RF följer att RO kan ändras genom två likalydande beslut av riksdagen med mellanliggande riksdagsval eller genom ett beslut med kvalificerad majoritet.

Enligt p. 9 övergångsbestämmelserna till RF stiftas, ändras eller upphävs lagen om svenska kyrkan på samma sätt som huvudbestämmelserna i RO.

Konstitutionsutskottet skall enligt 3 kap. 16 § RO till kammaren för slutligt beslut anmäla vilande beslut i ärende angående grundlag eller riksdagsordningen. Enligt en bestämmelse i 4 kap. 8 § RO skall utskottet till sådan anmälan foga yttrande i ärendet.

Under 1984 och 1985 har riksdagen beslutat om vissa ändringar i regeringsformen, riksdagsordningen och lagen om svenska kyrkan.

De vilande förslagen avser:

1. Förhandsgranskning av videogram (förslag till lag om ändring i regeringsformen-riksdagsbeslut 1985-01-16) Bilagal

2. Kommunal beslutanderätt vid krig eller krigsfara (förslag till lag om ändring i regeringsformen-riksdagsbeslut 1985-01-16) .............................. Bilaga2

3. Kyrkhg lagstiftning (förslag till lag om ändring i regeringsformen -riksdagsbeslut 1984-12-11 samt förslag till lag om ändring i lagen (1982:942) om svenska kyrkan-riksdagsbeslut 1985-05-09) Bilaga 3

4. Överlåtelse av vissa offentligrättsliga uppgifter till internationella organ (förslag till lag om ändring i regeringsformen - riksdagsbeslut 1985-02-13)

................................................................... Bitaga4

5. Avskaffande av riksdagens lönedelegation (förslag till lagar om ändring
i regeringsformen och riksdagsordningen-riksdagsbeslut 1985-05-09)

................................................................... Bilaga5

För information om förslagens bakgrund och närmare innebörd hänvisar utskottet till beträffande 1. proposition 1984/85:83 och KU 1984/85:20, beträffande 2. proposition 1984/85:83 och KU 1984/85:18, beträffande 3. proposition 1984/85:36, KU 1984/85:16, proposition 1984/85:165 och KU

1 Riksdagen 1985186. 4saml. Nrl

1984/85:32, beträffande 4. proposition 1984/85:61 och KU 1984/85:21 samt KU 1985/86:1 beträffande 5. proposition 1984/85:83 och KU 1984/85:34. Förslagen redovisas också i den av riksdagen inför 1985 års val utgivna skriften Vilande grundlagsförslag.

Genom detta betänkande anmäls de vilande förslagen för riksdagens slutliga beslut.

Utskottet

Under 1984 och 1985 har riksdagen som vilande antagit vissa ändringar i grundlag, i riksdagsordning och i lagen (1982:942) om svenska kyrkan i enlighet med vad som angetts i det föregående.

Med hänvisning till vad som från utskottets sida i dessa delar anförts vid ärendenas första behandling (KU 1984/85:20, 1984/85:18, 1984/85:16, 1984/ 85:32, 1984/85:21 och 1984/85:34) tillstyrker utskottet att riksdagen sluthgt antar de vilande förslagen. - ' •

Utskottet hemställer

1. beträffande förhandsgranskning av videogram

att riksdagen slutiigt antar det vilande förslaget till lag om ändring i regeringsformen' (bilaga 1),

2. beträffande kommunal beslutanderätt vid krig eller' krigsfara att riksdagen slutligt antar det vilande förslaget till lag om ändring i regeringsformen (bilaga 2),

3. beträffande kyrklig lagstiftning

a) att riksdagen sluthgt antar det vilande förslaget till lag om ändring i regeringsformen (bilaga 3 a),

b) att riksdagen slutligt antar det vilande förslaget till lag om ändring i lagen (1982:942) om svenska kyrkan (bilaga 3 b),

4. beträffande överlåtelse av vissa offentligrättsliga uppgifter till
internationella organ

att riksdagen slutligt antar det vilande förslaget till lag om ändring i regeringsformen (bilaga 4), •

5. beträffande avskaffande av riksdagens lönedelegation

a) att riksdagen slutligt antar det vilande förslaget till lag om ändring i regeringsformen (bilaga 5 a),-

b) att riksdagen slutiigt antar det vilande förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen (bilaga 5 b).

Stockholm den 17 oktober 1985

På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Yngve Nyquist (s), Wivi-Anne Cederqvist (s), Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove Johansson (s), Sture Thun (s), Anita Modin (s), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Sören Lekberg (s), Bengt Kindbom (c), Nils Berndtson (vpk), Elisabeth Fleetwood (m), Ingela Mårtensson (fp) och Britta Hammarbacken (c).

Särskilda yttranden KU 1985/86:1

1. beträffande förhandsgranskning av videogram

Anders Björck, Gunnar Biörck i Värmdö och Elisabeth Fleetwood (alla m) anför:

Vid den första riksdagsbehandlingen av detta ärende avgav utskottets moderata ledamöter följande särskilda yttrande (KU 1984/85:20, s. 15):

Vi accepterar den föreslagna grundlagsändringen. Frågan om förhandsgranskning av videogram kan behandlas i anslutning till den till våren aviserade propositionen i ämnet. Vi vill understryka att detta inte innebär någon ändrad inställning i sakfrågan. Som anförs i motion 1984/85:259 motsätter vi oss från yttrandefrihetssynpunkt en obligatorisk förhands granskning av alla videögram.

På samma sätt innebär vårt ställningstagande till motion 1983/84:1362 om Sveriges Radios ställning och om reklam i etermedierna endast att vi anser att sakfrågorna bör behandlas i anslutning till bl. a. de väntade regeringsförslagen i dessa ämnen.

Vi vill ånyo erinra om detta uttalande.

2. beträffande förhandsgranskning av videogram

Birgit Friggebo och Ingela Mårtensson (båda fp) anför: Vid den första riksdagsbehandlingen av detta ärende avgavs följande särskilda yttrande av utskottets fp-ledamot (KU 1984/85:20, s. 15):

Utskottet har accepterat den föreslagna grundlagsändringen och ansett att sakfrågan om förhandsgranskning av videogram lämpligen bör behandlas i anslutning till den till våren aviserade propositionen i ämnet. Jag har ansett mig kunna ansluta mig till utskottet i denna bedömning. Jag vill emellertid understryka, att min inställning överensstämmer med den som kommit till uttryck i Kjell Johanssons (fp) motion och att jag således anser att yttrandefrihetsutredningens förslag bör ligga till grund för det fortsatta arbetet kring frågorna om förhandsgranskning av film och videogram.

På samma sätt innebär mitt ställningstagande till förslaget i motion 1983/84:1362 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) om Sveriges Radios ställning och om reklam i etermedierna endast att jag anser att sakfrågorna bör behandlas i anslutning till de väntade regeringsförslagen i dessa ämnen.

Vi vill ånyo erinra om detta uttalande.

3. beträffande överlåtelse av vissa offentligrättsliga uppgifter till internationel
la organ

Nils Berndtson (vpk) anför:

Vid den första riksdagsbehandlingen av det nu aktuella förslaget till ändring i 10 kap. 5 § RF framställdes i en vpk-reservation förslag om att stadgandet skulle avskaffas (KU 1984/85:21, s. 33). Bl. a. anfördes att stadgandet möjliggör att beslut på viktiga områden kan överlåtas till internationella organ som inte är valda eller kan avkrävas ansvar av svenska folket. Vpk:s förslag till grundlagsändring förkastades av riksdagen. Vpk

vidhåller eniellertid sin ståndpunkt i denna fråga. På grund av beslutsord- KU 1985/86:1 ningen i ärenden av detta slag finns det dock ingen möjlighet att i förevarande sammanhang framställa yrkande om att bestämmelsen i 10 kap. 5 § RF skall avskaffas.

4. beträffande avskaffande av riksdagens lönedelegation

Nils Berndtson (vpk) anför:

Vid den första riksdagsbehandlingen av detta ärende avgays följande särskilda yttrande av utskottets vpk-ledamot:

Konstitutionsutskottet förutsätter - med hänvisning till vad finansutskottet anfört - att förslaget att lönedelegationen skall avskaffas och vissa av dess uppgifter övertas av finansutskottet i sak inte kommer att medföra några större förändringar i förhållande till vad som nu gäller. Finansutskottet förutsätts dock agera genom att ta upp statsfinansiella och lönepolitiska huvudlinjer i samband med en avtalsrörelse. I fråga om finansutskottets uppgifter framöver bör de synpunkter som vänsterpartiet kommunisternas representant i finansutskottet anfört noga beaktas. Han pekar på att det finns risk för att finansutskottet kan komma att medverka till en statlig inkomstpolitik som begränsar de avtalsslutande parternas handlingsutrymme.

Jag vill ånyo erinra om detta uttalande.

Förslag tUl KU 1985/86:1

Lag om ändring i regeringsformen Bilaga 2

Härigenom föreskrivs i fråga om regeringsformen' att i 13 kap. skall införas en ny paragraf, 13 §, av nedan angivna lydelse:

Nuvarande lydelse Vilande förslag

13 kap. 13 §

Ar riket i krig eller krigsfara eller råder sådana utomordentliga förhål-landeri som är föranledda av krig . eller av krigsfara vari riket har befunnit sig, utövas beslutanderätten i kommunerna på sått som anges i lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

' Regeringsformen omtryckt 1982:940.

KU 1985/86:1 Bilaga 3 a

Förslag till

Lag om ändring i regeringsformen

Härigenom föreskrivs i fråga om regeringsformen'

dels att punkt 9 övergångsbestämmelserna skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i övergångsbestämmelserna skall införas fem nya punkter, 10-14, av nedan angivna lydelse,

dels att övergångsbestämmelserna till lagen (1982:937) om ändring i regeringsformen skall ha nedan angivna lydelse;

9. Grundläggande föreskrifter om svenska kyrkan som trossamfund och om kyrkomötet som en församling av valda ombud för svenska kyrkan meddelas i lagen om svenska kyrkan. Denna lag stiftas på samma sätt som huvudbestämmelserna i riksdagsordningen. Innan lagen stiftas skall yttrande av kyrkomötet inhämtas.

Föreskrifter om medlemskap i svenska kyrkan meddelas genom lag. som stiftas av riksdagen med samtycke av kyrkomötet.

Grundläggande föreskrifter om Grundläggande föreskrifter om

prästerliga tjänster i svenska kyrkan och om stiftsmyndigheter samt andra föreskrifter om kyrkomötet än som avses i första stycket meddelas i lagen om svenska kyrkan eller i annan lag, som stiftas av riksdagen efter yttrande av kyrkomötet. Detsamma gäller grundläggande föreskrifter om den kyrkliga egendom som är avsedd för svenska kyrkans verksamhet. Föreskrifter som innebär ändring av det ändamål för vilket den kyrkliga egendomen är avsedd meddelas dock genom lag, som stiftas på samma sätt som lagen om svenska kyrkan.

(9. Sjätte stycket)

I fråga om ändring eller upphävande av lag som avses i första-tredje styckena gäller vad som är föreskrivet om stiftande av sådan lag.

(9. Fjärde stycket)

Kyrkomötet får med stöd av föreskrifter i lagen om svenska kyrkan genom kyrklig kungörelse meddela föreskrifter i följande ämnen:

svenska kyrkans lära.

prästerliga tjänster i svenska kyrkan och om stiftsmyndigheter samt andra föreskrifter om kyrkomötet än som avses i första stycket meddelas i lagen om svenska kyrkan eller i annan lag som stiftas av riksdagen efter yttrande av kyrkomötet. Detsamma gäller grundläggande föreskrifter om organisationen av myndigheter under kyrkomötet och om den kyrkliga egendom som är avsedd försvenska kyrkans verksamhet. Föreskrifter som innebär ändring av det ändamål för vilket den kyrkliga egendomen är avsedd meddelas dock genom lag, som stiftas på samma sätt som lagen om svenska kyrkan.

I fråga om ändring eller upphävande av lag som avses i första-tredje styckena gäller vad som är föreskrivet om stiftande av sådan 'ag-

10. Kyrkomötet får med stöd av föreskrifter i lagen om svenska kyrkan genom kyrklig kungörelse meddela föreskrifter i följande ämnen:

svenska kyrkans lära.

Nuvarande lydelse

svenska kyrkans böcker, svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar,

kollekter,

central verksamhet för evangelisation, mission och övrigt utlandsarbete samt diakoni,

kyrkomötets arbetssätt samt verksamheten hos organ som tillsätts av kyrkomötet.

(9. Femte stycket första meningen) Bemyndigar riksdagen kyrkomötet att meddela föreskrifter i ett visst ämne, kan riksdagen därvid medge att kyrkomötet genom kyrklig kungörelse överlåter åt organ som tillsätts av kyrkomötet, att i sådan kungörelse meddela bestämmelser i ämnet.

(9. Femte stycket andra-fjärde meningarna)

Riksdagen kan i lagen om svenska kyrkan meddela föreskrifter i de ämnen som anges i fjärde stycket. Detta gäller även om kyrkomötet har bemyndigats att besluta föreskrifter i ämnet. Regeringen får inte besluta föreskrifter i dessa ämnen.

Vilande förslag

svenska kyrkans Döcker, svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar,

kollekter,

central verksamhet för evangelisation, mission och övrigt utlandsarbete samt diakoni,

kyrkomötets arbetssätt samt verksamheten hos myndigheter under kyrkomötet.

Bemyndigar riksdagen kyrkomötet att meddela föreskrifter i ett visst ämne, kan riksdagen därvid medge att kyrkomötet genom kyrklig kungörelse överlåter åt myndigheter under kyrkomötet att i sådan kungörelse meddela bestämmelser i ämnet. / fråga om svenska kyrkans böcker, svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar samt kollekter kan riksdagen också medge att kyrkomötet genom kyrklig kungörelse överlåter ät stiftsmyndigheter, kyrkliga kommuner eller kyrkokommunala förvaltningsmyndigheter att meddela bestämmelser.

Riksdagen kan i lagen om svenska kyrkan meddela föreskrifter i de ämnen som anges i första stycket. Detta gäller även om kyrkomötet har bemyndigats att besluta föreskrifter i ämnet. Regeringen får inte besluta föreskrifter i dessa ämnen.

KU 1985/86:1 Bilaga 3 a

(9. Sjunde stycket)

När regeringen skall avgöra ärenden som angår svenska kyrkans religionsvård eller religionsundervisning, utövning av prästämbetet, befordring eller ämbetsansvar inom kyrkan, skall föredraganden tillhöra svenska kyrkan.

11. Bestämmelserna i 11 kap. 6 § första stycket gäller inte myndigheter som enligt lag är myndigheter under kyrkomötet.

12. När regeringen skall avgöra ärenden som angår svenska kyrkans religionsvård eller religionsundervisning, utövning av prästämbetet, befordring eller ämbetsansvar inom kyrkan, skall föredraganden tillhöra svenska kyrkan.

Nuvarande lydelse

(9. Åttonde stycket)

Vad i denna regeringsform föreskrivs om primärkommuner skall, med undantag av 1 kap. 7 § första stycket andra meningen, tillämpas även i fråga om kyrkliga kommuner.

(9. Nionde stycket)

Genom denna regeringsform görs ej ändring i vad som hittills har gällt enligt 2 § i den äldre regeringsformen.

Vilande förslag

13. Vad i denna regeringsform föreskrivs om primärkommuner skall, med undantag av 1 kap. 7 § första stycket andra meningen, tillämpas även i fråga om kyrkliga kommuner.

14. Genom denna regeringsform görs ej.ändring i vad som hittills har gällt enligt 2 § i den äldre regeringsformen.

KU 1985/86:1 Bilaga 3 a

2. Äldre författningar och föreskrifter, som har tillkommit genom beslut av Konungen eller regeringen gemensamt med riksdagen och med samtycke av allmänt kyrkomöte, skall fortsätta att gälla utaii hinder av att de inte har tillkommit i den ordning som skulla ha iakttagits vid tillämpning av de nya bestämmelserna. Bestämmelserna i 8 kap. 17 § första meningen i denna regeringsform skall gälla i fråga om sådana författningar och föreskrifter. Punkt 9 sjätte stycket övergårigsbe-stämmelserna till regeringsformen i deras nya lydelse tillämpas också i fråga om äldre lag.

3. Utan hinder av punkt 9 förstasjätte styckena övergångsbestämmelserna till regeringsformen i deras nya lydelse får regeringen upphäva föreskrifter som Konungen eller regeringen har meddelat före den 1 januari 1983. Sådana föreskrifter skall inte tillämpas i den mån de gäller fråga som regleras i kyrklig kungörelse.

2. Äldre författningar och föreskrifter, som har tillkommit genom beslut av Konungen eller regeringen gemensamt med riksdagen och med samtycke av allmänt kyrkomöte, skall fortsätta att gälla utan hinder av att de inte har tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid tillämpning av de nya bestämmelserna. Bestämmelserna i 8 kap. 17 § första meningen i denna regeringsform skall gälla i fråga om sådana författningar och föreskrifter. Punkt 9 fjärde stycket övergångsbestämmelserna till regeringsformen i deras nya lydelse tillämpas också i fråga om äldre lag. Tredje meningen gäller dock ej ifråga om lag som har trätt i kraft före den 1 januari 1983 och som reglerar ämnen som anges i punkt 10 övergångsbestämmelserna till regeringsformen.

3. Utan hinder avpH/ifcferrtfl 9 oc/i 10 övergångsbestämmelserna till regeringsformen i deras nya lydelse får regeringen upphäva föreskrifter som Konungen eller regeringen har meddelat före den 1 januari 1983. Sådana föreskrifter skall inte tillämpas i den mån de gäller fråga som regleras i kyrklig kungörelse.

1. svenska kyrkans lära,

2. svenska kyrkans böcker,

3. svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar,

4. kollekter,

5. central verksamhet för evangelisation, mission och.övrigt utlandsarbete samt diakoni,

6. kyrkomötets arbetssätt samt verksamheten hos organ som enligt lag får tillsättas av kyrkomötet.

Kyrkomötet får genom kyrklig kungörelse överlåta åt svenska kyrkans centralstyrelse att i sådan kungörelse meddela föreskrifter om kollekter.

1. svenska kyrkans lära,

2. svenska kyrkans böcker,

3. svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar,

4. kollekter,

5. central verksamhet för evangelisation, mission och övrigt utlandsarbete samt diakoni,

6. kyrkomötets arbetssätt samt verksamheten hos myndigheter under kyrkomötet.

Kyrkomötet får genom kyrklig kungörelse överlåta åt svenska kyrkans centralstyrelse att i sådan kungörelse meddela föreskrifterom kollekter. Kyrkomötet får också genom kyrkhg kungörelse överlåta ål domkapitel, kyrkliga kommuner och kyrkokommunala förvaltningsmyndigheter att meddela föreskrifter om svenska kyrkans böcker, svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar saml kollekter.

Det ankommer på svenska kyrkans centralstyrelse att verkställa kyrkomötets beslut. Styrelsen bereder även ärenden som skall avgöras av kyrkomötet, i den mån uppgiften inte ankommer på eller har överlämnats åt annat organ som tillsätts av kyrkomötet.

8§

Svenska kyrkans centralstyrelse är en myndighet under kyrkomötet.

Det ankommer på centralstyrelsen att verkställa kyrkomötets beslut. Styrelsen bereder även ärenden som skall avgöras av kyrkomötet, i den mån uppgiften inte ankommer på eller har överlämnats åt annat organ som tillsätts av kvrkomötet.

Vilande förslag

Nuvarande lydelse

9§

Ledamöter av svenska kyrkans centralstyrelse är ärkebiskopen samt högst fjorton andra ledamöter, som för varje valperiod väljs av kyrkomötet. För de valda ledamöterna skall utses lika många ersättare.

Endast den som tillhör svenska
kyrkan och som är myndig kan vara
ledamot av centralstyrelsen eller er
sättare för ledamot.
Ärkebiskopen är styrelsens ordfö- Ärkebiskopen är styrelsens ordfö-

rande. Bland de valda ledamöterna rande. Bland de valda ledamöterna
utser kyrkomötet en vice ordfö- utser kyrkomötet en vice ordfö
rande, rande.

KU 1985/86:1 Bilaga 3 b

10 kap 5§ Beslutanderätt som enligt denna regeringsform tillkommer riksdagen, regeringen eller annat i regeringsformen angivet organ kan i begränsad omfattning överlåtas till mellanfolk-1ig organisation för fredligt samarbete, till vilken riket är eller skall bliva anslutet, eller till mellanfolklig domstol. Därvid får ej överlåtas beslutanderätt som avser fråga om stiftande, ändring eller upphävande av grundlag eller fråga om begränsning av någon av de fri- och rättigheter som avses i 2 kap. Angående beslut i fråga om överlåtelse gäller vad som är föreskrivet om stiftande av grundlag. Kan beslut i sådan ordning ej avvaktas, beslutar riksdagen i fråga om överlåtelse genom ett beslut, varom minst fem sjättedelar av de röstande och minst tre fjärdedelar av ledamöterna förenar sig.

Rättskipnings- eller förvaltningsuppgift som ej enligt denna regeringsform tillkommer riksdagen, regeringen eller annat i regeringsformen angivet organ kan överlåtas till annan stat, till mellanfolklig organisation eller till utiändsk eller internationell inrättning eller samfällighet, om riksdagen förordnar om det

Beslutanderätt, som direkt grundar sig på denna regeringsform och som avser meddelande av föreskrifter, användningen av statens tillgångar eller ingående eller uppsägning av internationella överenskommelser eller förpliktelser, kan i begränsad omfattning överlåtas till mellanfolklig organisation för fredligt samarbete, till vilken riket är eller skall bhva anslutet, eller till mellanfolklig domstol. Därvid får ej överlåtas beslutanderätt som avser fråga om stiftande, ändring eller upphävande av grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen eller fråga om begränsning av någon av de fri-och rättigheter som avses i 2 kap. Angående beslut i fråga om överlåtelse gäller vad som är föreskrivet om stiftande av grundlag. Kan beslut i sådan ordning ej avvaktas, beslutar riksdagen i fråga om överlåtelse genom ett beslut, varom minst fem sjättedelar av de röstande och minst tre fjärdedelar av ledamöterna förenar sig.

Föreskrivs i lag att en internationell överenskommelse skall gälla som svensk rätt, får riksdagen genom beslut i den ordning som anges i första stycket föreskriva att också en framtida, för riket bindande ändring i överenskommelsen skall gälla här i riket. Sådant beslUt får endast avse framtida'ändfitig av begränsad omfattning.

-Rättskipnings- eller förvaltningsuppgift som ej direkt grundar sig på denna regeringsform kan genom beslut av riksdagen överlåtas till

annan stat, till mellanfolklig organisation eller till utländsk eller internationell inrättning eller samfällighet. Riksdagen får också i lag bemyndiga regeringen eller annan myndighet att i

Nuvarande lydelse

genom ett beslut, varom minst tre fjärdedelar av de röstande förenar sig. Beslut i fråga om sådan överlåtelse kan också fattas i den ordning som gäller för stiftande av grundlag.

Vilande förslag

särskilda fall besluta om sådan överlåtelse-Innefattar uppgiften myndighetsutövning, skall riksdagens förordnande ske genom ett beslut, varom minst tre fjärdedelar av de röstande förenar sig. Riksdagens beslut i fråga pm sådan överlåtelse kan ock-S jfattas i den ordning som gäller för stiftande av grundlag.

KU 1985/86:1 Bilaga 4

9 kap. 11 §

En inom riksdagen utsedd lönedelegation överlägger i förhandlingsfrågor rörande anställningsvillkor, som skall gälla för statens arbetstagare eller i övrigt tillhör riksdagens prövning, med statsråd som regeringen bestämmer. Beträffande arbetstagare hos riksdagen eller dess myndigheter överlägger lönedelegationen dock i stället med den som riksdagen bestämmer. Lönedelegationen får på riksdagens vägnar godkänna avtal i sådan fråga eller, om frågan har undan tagits från avtal, förslag till reglering av den. Vad nu sagts gäller ej om riksdagen för visst fall har beslutat annat.

Närmare bestämmelser om lönedelegationens sammansättning meddelas i riksdagsordningen.

Finansutskottet överlägger i förhandlingsfrågor rörande anställningsvillkor, som skall gälla för statens arbetstagare eller i övrigt tillhör riksdagens prövning, med statsråd som regeringen bestämmer. Beträffande arbetstagare hos riksdagen eller dess myndigheter överlägger utskottet dock i stället med den som riksdagen bestämmer. Utskottet får på riksdagens vägnar godkänna avtal i sådan fråga eller, om frågan har undantagits från avtal, förslag till reglering av den. Vad nu sagts gäller ej om riksdagen för visst fall har beslutat annat.

Förslag till KU 1985/86:1

Lag om ändring i riksdagsordningen Bilaga 5 b

Härigenom föreskrivs i fråga om riksdagsordningen'

dels att 8 kap. 4 och 5 §§ skall upphöra att gälla,

dels att 4 kap. 5 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i 4 kap. skall införas en ny paragraf, 16 §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Vilande förslag

4 kap. .5§

Finansutskottet skall, utöver sina Finansutskottet skall, utöver sina

uppgifter enligt 8 kap. 6 §oc/i 9 kap. uppgifter enligt 8 kap. 6§ samt 9 4§ regeringsformen, bereda aren- kap. 4 och 11 §§ regeringsformen, den om allmänna riktlinjer för den bereda ärenden om allmänna riktlinekonomiska politiken och för jer för den ekonomiska politiken och budgetregleringen samt ärenden för budgetregleringen samt ärenden som rör riksbankens verksamhet. som rör riksbankens verksamhet.

Skatteutskottet skall, utöver sin uppgift enligt 8 kap. 6 § regeringsformen, bereda ärenden om statliga och kommunala skatter.

16§

Vad som har förekommit vid behandling i finansutskottet av frågor enligt 9 kap. 11 § regeringsformen får ledamot, suppleant eller tjänsteman inte utan utskottets tillstånd yppa, förrän avtal har träffats eller förhandling annars har slutförts eller förslag som avses i paragrafen har framlagts för utskottet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

' Riksdagsordningen omtryckt 1983:86. 15