Konstitutionsutskottets betänkande
om vilande grundlagsändringar m. m.
KU
1985/86:1
Vilande förslag
Enligt 8 kap. 15 och 17 §§ regeringsformen (RF) ändras grundlag genom två
likalydande riksdagsbeslut. Det andra beslutet får inte fattas förrän det efter
det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda
riksdagen har samlats. Av 5 kap. 12 § riksdagsordningen (RO) framgår att
slutligt beslut skall fattas vid första riksmötet i valperioden. Uppskov till
senare riksmöte i valperioden är dock möjligt.
Av 8 kap. 16 och 17 §§ RF följer att RO kan ändras genom två likalydande
beslut av riksdagen med mellanliggande riksdagsval eller genom ett beslut
med kvalificerad majoritet.
Enligt p. 9 övergångsbestämmelserna till RF stiftas, ändras eller upphävs
lagen om svenska kyrkan på samma sätt som huvudbestämmelserna i RO.
Konstitutionsutskottet skall enligt 3 kap. 16 § RO till kammaren för
slutligt beslut anmäla vilande beslut i ärende angående grundlag eller
riksdagsordningen. Enligt en bestämmelse i 4 kap. 8 § RO skall utskottet till
sådan anmälan foga yttrande i ärendet.
Under 1984 och 1985 har riksdagen beslutat om vissa ändringar i
regeringsformen, riksdagsordningen och lagen om svenska kyrkan.
De vilande förslagen avser:
1. Förhandsgranskning av videogram (förslag till lag om ändring i
regeringsformen-riksdagsbeslut 1985-01-16) Bilagal
2. Kommunal beslutanderätt vid krig eller krigsfara (förslag till lag om
ändring i regeringsformen - riksdagsbeslut 1985-01-16) Bilaga 2
3. Kyrklig lagstiftning (förslag till lag om ändring i regeringsformen -riksdagsbeslut 1984-12-11 samt förslag till lag om ändring i lagen (1982:942)
om svenska kyrkan-riksdagsbeslut 1985-05-09) Bilaga 3
4. Överlåtelse av vissa offentligrättsliga uppgifter till internationella organ
(förslag till lag om ändring i regeringsformen - riksdagsbeslut 1985-02-13)
5. Avskaffande av riksdagens lönedelegation (förslag till lagar om ändring
i regeringsformen och riksdagsordningen - riksdagsbeslut 1985-05-09)
För information om förslagens bakgrund och närmare innebörd hänvisar
utskottet till beträffande 1. proposition 1984/85:83 och KU 1984/85:20,
beträffande 2. proposition 1984/85:83 och KU 1984/85:18, beträffande 3.
proposition 1984/85:36, KU 1984/85:16, proposition 1984/85:165 och KU
Bilaga 4
Bilaga 5
1
1 Riksdagen 1985/86. 4sami. Nr 1
1984/85:32, beträffande 4. proposition 1984/85:61 och KU 1984/85:21 samt
beträffande 5. proposition 1984/85:83 och KU 1984/85:34. Förslagen redovisas
också i den av riksdagen inför 1985 års val utgivna skriften Vilande
grundlagsförslag.
Genom detta betänkande anmäls de vilande förslagen för riksdagens
slutliga beslut.
Utskottet
Under 1984 och 1985 har riksdagen som vilande antagit vissa ändringar i
grundlag, i riksdagsordning och i lagen (1982:942) om svenska kyrkan i
enlighet med vad som angetts i det föregående.
Med hänvisning till vad som från utskottets sida i dessa delar anförts vid
ärendenas första behandling (KU 1984/85:20, 1984/85:18,1984/85:16, 1984/
85:32, 1984/85:21 och 1984/85:34) tillstyrker utskottet att riksdagen slutligt
antar de vilande förslagen.
Utskottet hemställer
1. beträffande förhandsgranskning av videogram
att riksdagen slutligt antar det vilande förslaget till lag om ändring i
regeringsformen (bilaga 1),
2. beträffande kommunal beslutanderätt vid krig eller krigsfara
att riksdagen slutligt antar det vilande förslaget till lag om ändring i
regeringsformen (bilaga 2),
3. beträffande kyrklig lagstiftning
a) att riksdagen slutligt antar det vilande förslaget till lag om ändring i
regeringsformen (bilaga 3 a),
b) att riksdagen slutligt antar det vilande förslaget till lag om ändring i
lagen (1982:942) om svenska kyrkan (bilaga 3 b),
4. beträffande överlåtelse av vissa offentligrättsliga uppgifter till
internationella organ
att riksdagen slutligt antar det vilande förslaget till lag om ändring i
regeringsformen (bilaga 4),
5. beträffande avskaffande av riksdagens löne delegation
a) att riksdagen slutligt antar det vilande förslaget till lag om ändring i
regeringsformen (bilaga 5 a),
b) att riksdagen slutligt antar det vilande förslaget till lag om ändring i
riksdagsordningen (bilaga 5 b).
Stockholm den 17 oktober 1985
På konstitutionsutskottets vägnar
Olle Svensson
Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Yngve Nyquist (s),
Wivi-Anne Cederqvist (s), Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove Johansson (s),
Sture Thun (s), Anita Modin (s), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Sören
Lekberg (s), Bengt Kindbom (c), Nils Berndtson (vpk), Elisabeth Fleetwood
(m), Ingela Mårtensson (fp) och Britta Hammarbacken (c).
KU 1985/86:1
2
Särskilda yttranden
KU 1985/86:1
1. beträffande förhandsgranskning av videogram
Anders Björck, Gunnar Biörck i Värmdö och Elisabeth Fleetwood (alla
m) anför:
Vid den första riksdagsbehandlingen av detta ärende avgav utskottets
moderata ledamöter följande särskilda yttrande (KU 1984/85:20, s. 15):
Vi accepterar den föreslagna grundlagsändringen. Frågan om förhandsgranskning
av videogram kan behandlas i anslutning till den till våren
aviserade propositionen i ämnet. Vi vill understryka att detta inte innebär
någon ändrad inställning i sakfrågan. Som anförs i motion 1984/85:259
motsätter vi oss från yttrandefrihetssynpunkt en obligatorisk förhandsgranskning
av alla videogram.
På samma sätt innebär vårt ställningstagande till motion 1983/84:1362 om
Sveriges Radios ställning och om reklam i etermedierna endast att vi anser att
sakfrågorna bör behandlas i anslutning till bl. a. de väntade regeringsförslagen
i dessa ämnen.
Vi vill ånyo erinra om detta uttalande.
2. beträffande förhandsgranskning av videogram
Birgit Friggebo och Ingela Mårtensson (båda fp) anför:
Vid den första riksdagsbehandlingen av detta ärende avgavs följande
särskilda yttrande av utskottets fp-ledamot (KU 1984/85:20, s. 15):
Utskottet har accepterat den föreslagna grundlagsändringen och ansett att
sakfrågan om förhandsgranskning av videogram lämpligen bör behandlas i
anslutning till den till våren aviserade propositionen i ämnet. Jag har ansett
mig kunna ansluta mig till utskottet i denna bedömning. Jag vill emellertid
understryka, att min inställning överensstämmer med den som kommit till
uttryck i Kjell Johanssons (fp) motion och att jag således anser att
yttrandefrihetsutredningens förslag bör ligga till grund för det fortsatta
arbetet kring frågorna om förhandsgranskning av film och videogram.
På samma sätt innebär mitt ställningstagande till förslaget i motion
1983/84:1362 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) om Sveriges Radios ställning och
om reklam i etermedierna endast att jag anser att sakfrågorna bör behandlas i
anslutning till de väntade regeringsförslagen i dessa ämnen.
Vi vill ånyo erinra om detta uttalande.
3. beträffande överlåtelse av vissa offentligrättsliga uppgifter till internationella
organ
Nils Berndtson (vpk) anför:
Vid den första riksdagsbehandlingen av det nu aktuella förslaget till
ändring i 10 kap. 5 § RF framställdes i en vpk-reservation förslag om att
stadgandet skulle avskaffas (KU 1984/85:21, s. 33). Bl. a. anfördes att
stadgandet möjliggör att beslut på viktiga områden kan överlåtas till
internationella organ som inte är valda eller kan avkrävas ansvar av svenska
folket. Vpk:s förslag till grundlagsändring förkastades av riksdagen. Vpk
vidhåller emellertid sin ståndpunkt i denna fråga. På grund av beslutsordningen
i ärenden av detta slag finns det dock ingen möjlighet att i förevarande
sammanhang framställa yrkande om att bestämmelsen i 10 kap. 5 § RF skall
avskaffas.
4. beträffande avskaffande av riksdagens lönedelegation
Nils Berndtson (vpk) anför:
Vid den första riksdagsbehandlingen av detta ärende avgavs följande
särskilda yttrande av utskottets vpk-ledamot:
Konstitutionsutskottet förutsätter - med hänvisning till vad finansutskottet
anfört - att förslaget att lönedelegationen skall avskaffas och vissa av dess
uppgifter övertas av finansutskottet i sak inte kommer att medföra några
större förändringar i förhållande till vad som nu gäller. Finansutskottet
förutsätts dock agera genom att ta upp statsfinansiella och lönepolitiska
huvudlinjer i samband med en avtalsrörelse. I fråga om finansutskottets
uppgifter framöver bör de synpunkter som vänsterpartiet kommunisternas
representant i finansutskottet anfört noga beaktas. Han pekar på att det finns
risk för att finansutskottet kan komma att medverka till en statlig inkomstpolitik
som begränsar de avtalsslutande parternas handlingsutrymme.
Jag vill ånyo erinra om detta uttalande.
KU 1985/86:1
4
Förslag till
Lag om ändring i regeringsformen
Härigenom föreskrivs i fråga om regeringsformen1 att punkt 4 övergångsbestämmelserna
till lagen (1976:871) om ändring i regeringsformen skall ha
nedan angivna lydelse:
Nuvarande lydelse Vilande förslag
4. Vid ikraftträdandet föreliggande
bestämmelser om att film icke får
förevisas offentligt, om den ej dessförinnan
har godkänts för sådan visning,
gäller utan hinder av 2 kap.
1 § 3 i den nya lydelsen och 14 §
första stycket.
4. Utan hinder av 2 kap. 1 § 3 och
14 § första stycket får i lag föreskrivas
att filmer och videogram icke får
förevisas offentligt, om de ej dessförinnan
har godkänts för sådan visning.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.
KU 1985/86:1
Bilaga 1
1 Regeringsformen omtryckt 1982:940.
KU 1985/86:1
Bilaga 2
Härigenom föreskrivs i fråga om regeringsformen1 att i 13 kap. skall
införas en ny paragraf, 13 §, av nedan angivna lydelse:
Nuvarande lydelse Vilande förslag
13 kap.
13 §
Är riket i krig eller krigsfara eller
räder sådana utomordentliga förhållanden
som är föranledda av krig
eller av krigsfara vari riket har befunnit
sig, utövas beslutanderätten i
kommunerna på sättsom anges i lag.
Förslag till
Lag om ändring i regeringsformen
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.
1 Regeringsformen omtryckt 1982:940.
Förslag till
Lag om ändring i regeringsformen
Härigenom föreskrivs i fråga om regeringsformen1
dels att punkt 9 övergångsbestämmelserna skall ha nedan angivna lydelse,
dets att i övergångsbestämmelserna skall införas fem nya punkter, 10-14,
av nedan angivna lydelse,
dels att övergångsbestämmelserna till lagen (1982:937) om ändring i
regeringsformen skall ha nedan angivna lydelse,
Nuvarande lydelse Vilande förslag
9. Grundläggande föreskrifter om svenska kyrkan som trossamfund och
om kyrkomötet som en församling av valda ombud för svenska kyrkan
meddelas i lagen om svenska kyrkan. Denna lag stiftas på samma sätt som
huvudbestämmelserna i riksdagsordningen. Innan lagen stiftas skall yttrande
av kyrkomötet inhämtas.
Föreskritter om medlemskap i svenska kyrkan meddelas genom lag. som
stiftas av riksdagen med samtycke av
Grundläggande föreskrifter om
prästerliga tjänster i svenska kyrkan
och om stiftsmyndigheter samt andra
föreskrifter om kyrkomötet än
som avses i första stycket meddelas i
lagen om svenska kyrkan eller i
annan lag, som stiftas av riksdagen
efter yttrande av kyrkomötet. Detsamma
gäller grundläggande föreskrifter
om den kyrkliga egendom
som är avsedd för svenska kyrkans
verksamhet. Föreskrifter som innebär
ändring av det ändamål för vilket
den kyrkliga egendomen är avsedd
meddelas dock genom lag, som stiftas
på samma sätt som lagen om
svenska kyrkan.
(9. Sjätte stycket)
I fråga om ändring eller upphävande
av lag som avses i förstatredje
styckena gäller vad som är
föreskrivet om stiftande av sådan
lag.
(9. Fjärde stycket)
Kyrkomötet får med stöd av föreskrifter
i lagen om svenska kyrkan
genom kyrklig kungörelse meddela
föreskrifter i följande ämnen:
svenska kyrkans lära.
kyrkomötet.
Grundläggande föreskrifter om
prästerliga tjänster i svenska kyrkan
och om stiftsmyndigheter samt andra
föreskrifter om kyrkomötet än
som avses i första stycket meddelas i
lagen om svenska kyrkan eller i
annan lag som stiftas av riksdagen
efter yttrande av kyrkomötet. Detsamma
gäller grundläggande föreskrifter
om organisationen av myndigheter
under kyrkomötet och om
den kyrkliga egendom som är avsedd
försvenska kyrkans verksamhet. Föreskrifter
som innebär ändring av
det ändamål för vilket den kyrkliga
egendomen är avsedd meddelas
dock genom lag, som stiftas på samma
sätt som lagen om svenska
kyrkan.
I fråga om ändring eller upphävande
av lag som avses i förstatredje
styckena gäller vad som är
föreskrivet om stiftande av sådan
lag.
10. Kyrkomötet får med stöd av
föreskrifter i lagen om svenska kyrkan
genom kyrklig kungörelse meddela
föreskrifter i följande ämnen:
svenska kyrkans lära.
' Regeringsformen omtryckt 1982:940.
Nuvarande lydelse
svenska kyrkans böcker,
svenska kyrkans sakrament, gudstjänst
och övriga handlingar,
kollekter,
central verksamhet för evangelisation,
mission och övrigt utlandsarbete
samt diakoni,
kyrkomötets arbetssätt samt verksamheten
hos organ som tillsätts av
kyrkomötet.
(9. Femte stycket första meningen)
Bemyndigar riksdagen kyrkomötet
att meddela föreskrifter i ett visst
ämne, kan riksdagen därvid medge
att kyrkomötet genom kyrklig kungörelse
överlåter åt organ som tillsätts
av kyrkomötet, att i sådan
kungörelse meddela bestämmelser i
ämnet.
(9. Femte stycket andra-fjärde meningarna)
Riksdagen
kan i lagen om svenska
kyrkan meddela föreskrifter i de
ämnen som anges i fjärde stycket.
Detta gäller även om kyrkomötet
har bemyndigats att besluta föreskrifter
i ämnet. Regeringen får inte
besluta föreskrifter i dessa ämnen.
Vilande förslag
svenska kyrkans Docker,
svenska kyrkans sakrament, gudstjänst
och övriga handlingar,
kollekter,
central verksamhet för evangelisation,
mission och övrigt utlandsarbete
samt diakoni,
kyrkomötets arbetssätt samt verksamheten
hos myndigheter under
kyrkomötet.
Bemyndigar riksdagen kyrkomötet
att meddela föreskrifter i ett visst
ämne, kan riksdagen därvid medge
att kyrkomötet genom kyrklig kungörelse
överlåter åt myndigheter under
kyrkomötet att i sådan kungörelse
meddela bestämmelser i ämnet. /
fråga om svenska kyrkans böcker,
svenska kyrkans sakrament, gudstjänst
och övriga handlingar samt
kollekter kan riksdagen också medge
att kyrkomötet genom kyrklig kungörelse
överlåter ät stiftsmyndigheter,
kyrkliga kommuner eller kyrkokommunala
förvaltningsmyndigheter att
meddela bestämmelser.
Riksdagen kan i lagen om svenska
kyrkan meddela föreskrifter i de
ämnen som anges i första stycket.
Detta gäller även om kyrkomötet
har bemyndigats att besluta föreskrifter
i ämnet. Regeringen får inte
besluta föreskrifter i dessa ämnen.
(9. Sjunde stycket)
När regeringen skall avgöra ärenden
som angår svenska kyrkans religionsvård
eller religionsundervisning,
utövning av prästämbetet, befordring
eller ämbetsansvar inom
kyrkan, skall föredraganden tillhöra
svenska kyrkan.
11. Bestämmelserna i 11 kap. 6 §
första stycket gäller inte myndigheter
som enligt lag är myndigheter under
kyrkomötet.
12. När regeringen skall avgöra
ärenden som angår svenska kyrkans
religionsvård eller religionsundervisning,
utövning av prästämbetet,
befordring eller ämbetsansvar inom
kyrkan, skall föredraganden tillhöra
svenska kyrkan.
KU 1985/86:1
Bilaga 3 a
8
Nuvarande lydelse
(9. Åttonde stycket)
Vad i denna regeringsform föreskrivs
om primärkommuner skall,
med undantag av 1 kap. 7 § första
stycket andra meningen, tillämpas
även i fråga om kyrkliga kommuner.
(9. Nionde stycket)
Genom denna regeringsform görs
ej ändring i vad som hittills har gällt
enligt 2 § i den äldre regeringsformen.
Vilande förslag
13. Vad i denna regeringsform föreskrivs
om primärkommuner skall,
med undantag av 1 kap. 7 § första
stycket andra meningen, tillämpas
även i fråga om kyrkliga kommuner.
14. Genom denna regeringsform
görs ej ändring i vad som hittills har
gällt enligt 2 § i den äldre regeringsformen.
1. Denna lag1 träder i kraft den 1 januari 1983.
2. Äldre författningar och föreskrifter,
som har tillkommit genom
beslut av Konungen eller regeringen
gemensamt med riksdagen och med
samtycke av allmänt kyrkomöte,
skall fortsätta att gälla utan hinder av
att de inte har tillkommit i den
ordning som skulla ha iakttagits vid
tillämpning av de nya bestämmelserna.
Bestämmelserna i 8 kap. 17 §
första meningen i denna regeringsform
skall gälla i fråga om sådana
författningar och föreskrifter.
Punkt 9 sjätte stycket övergångsbestämmelserna
till regeringsformen i
deras nya lydelse tillämpas också i
fråga om äldre lag.
3. Utan hinder av punkt 9 förstasjätte
styckena övergångsbestämmelserna
till regeringsformen i deras nya
lydelse får regeringen upphäva föreskrifter
som Konungen eller regeringen
har meddelat före den
1 januari 1983. Sådana föreskrifter
skall inte tillämpas i den mån de
gäller fråga som regleras i kyrklig
kungörelse.
2. Äldre författningar och föreskrifter,
som har tillkommit genom
beslut av Konungen eller regeringen
gemensamt med riksdagen och med
samtycke av allmänt kyrkomöte,
skall fortsätta att gälla utan hinder av
att de inte har tillkommit i den
ordning som skulle ha iakttagits vid
tillämpning av de nya bestämmelserna.
Bestämmelserna i 8 kap. 17 §
första meningen i denna regeringsform
skall gälla i fråga om sådana
författningar och föreskrifter.
Punkt 9 fjärde stycket övergångsbestämmelserna
till regeringsformen i
deras nya lydelse tillämpas också i
fråga om äldre lag. Tredje meningen
gäller dock ej i fråga om lag som har
Irätt i kraft före den 1 januari 1983
och som reglerar ämnen som anges i
punkt 10 övergångsbestämmelserna
till regeringsformen.
3. Utan hinder av punkterna 9 och
10 övergångsbestämmelserna till regeringsformen
i deras nya lydelse får
regeringen upphäva föreskrifter som
Konungen eller regeringen har meddelat
före den 1 januari 1983. Sådana
föreskrifter skall inte tillämpas i
den mån de gäller fråga som regleras
i kyrklig kungörelse.
Denna lag2 träder i kraft den 1 januari 1986.
1 1982:937.
2 1985:000.
KU 1985/86:1
Bilaga 3 a
9
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1982:942) om svenska kyrkan
Härigenom föreskrivs att 7-9 §§ lagen (1982:942) om svenska kyrkan skall
ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Vilande förslag
7 §'
Kyrkomötet får genom kyrklig kungörelse meddela föreskrifter i följande
ämnen:
1. svenska kyrkans lära, 1. svenska kyrkans lära,
2. svenska kyrkans böcker, 2. svenska kyrkans böcker,
3. svenska kyrkans sakrament,
gudstjänst och övriga handlingar,
4. kollekter,
5. central verksamhet för evangelisation,
mission och övrigt utlandsarbete
samt diakoni,
6. kyrkomötets arbetssätt samt
verksamheten hos organ som enligt
lag får tillsättas av kyrkomötet.
Kyrkomötet får genom kyrklig
kungörelse överlåta åt svenska kyrkans
centralstyrelse att i sådan kungörelse
meddela föreskrifter om kollekter.
Det ankommer på svenska kyrkans
centralstyrelse att verkställa
kyrkomötets beslut. Styrelsen bereder
även ärenden som skall avgöras
av kyrkomötet, i den mån uppgiften
inte ankommer på eller har överlämnats
åt annat organ som tillsätts av
kyrkomötet.
3. svenska kyrkans sakrament,
gudstjänst och övriga handlingar,
4. kollekter,
5. central verksamhet för evangelisation,
mission och övrigt utlandsarbete
samt diakoni,
6. kyrkomötets arbetssätt samt
verksamheten hos myndigheter
under kyrkomötet.
Kyrkomötet får genom kyrklig
kungörelse överlåta åt svenska kyrkans
centralstyrelse att i sådan kungörelse
meddela föreskrifter om kollekter.
Kyrkomötet får också genom
kyrklig kungörelse överlåta åt domkapitel,
kyrkliga kommuner och kyrkokommunala
förvaltningsmyndigheter
att meddela föreskrifter om
svenska kyrkans böcker, svenska
kyrkans sakrament, gudstjänst och
övriga handlingar samt kollekter.
§
Svenska kyrkans centralstyrelse är
en myndighet under kyrkomötet.
Det ankommer på centralstyrelsen
att verkställa kyrkomötets beslut.
Styrelsen bereder även ärenden som
skall avgöras av kyrkomötet, i den
mån uppgiften inte ankommer på
eller har överlämnats åt annat organ
som tillsätts av kyrkomötet.
KU 1985/86:1
Bilaga 3 b
1 Senaste lydelse 1983:339.
10
Nuvarande lydelse
Vilande förslag
9 §
Ledamöter av svenska kyrkans centralstyrelse är ärkebiskopen samt högst
fjorton andra ledamöter, som för varje valperiod väljs av kyrkomötet. För de
valda ledamöterna skall utses lika många ersättare.
Endast den som tillhör svenska
kyrkan och som är myndig kan vara
ledamot av centralstyrelsen eller ersättare
för ledamot.
Ärkebiskopen är styrelsens ordfö- Ärkebiskopen är styrelsens ordförande.
Bland de valda ledamöterna rande. Bland de valda ledamöterna
utser kyrkomötet en vice ordfö- utser kyrkomötet en vice ordförande.
rande.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.
KU 1985/86:1
Bilaga 3 b
11
Förslag till
Lag om ändring i regeringsformen
Härigenom föreskrivs att 10 kap. 5§ regeringsformen1 skall ha nedan
angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Vilande förslag
10 kap.
5 §
Beslutanderätt som enligt denna
regeringsform tillkommer riksdagen,
regeringen eller annat i regeringsformen
angivet organ kan i begränsad
omfattning överlåtas till mellanfolklig
organisation för fredligt samarbete,
till vilken riket är eller skall bliva
anslutet, eller till mellanfolklig domstol.
Därvid får ej överlåtas beslutanderätt
som avser fråga om stiftande,
ändring eller upphävande av
grundlag eller fråga om begränsning
av någon av de fri- och rättigheter
som avses i 2 kap. Angående beslut i
fråga om överlåtelse gäller vad som
är föreskrivet om stiftande av grundlag.
Kan beslut i sådan ordning ej
avvaktas, beslutar riksdagen i fråga
om överlåtelse genom ett beslut,
varom minst fem sjättedelar av de
röstande och minst tre fjärdedelar av
ledamöterna förenar sig.
Rättskipnings- eller förvaltningsuppgift
som ej enligt denna regeringsform
tillkommer riksdagen, regeringen
eller annat i regeringsformen
angivet organ kan överlåtas till
annan stat, till mellanfolklig organisation
eller till utländsk eller internationell
inrättning eller samfällighet,
om riksdagen förordnar om det
Beslutanderätt, som direkt grundar
sig pä denna regeringsform och
som avser meddelande av föreskrifter,
användningen av statens tillgångar
eller ingående eller uppsägning av
internationella överenskommelser eller
förpliktelser, kan i begränsad
omfattning överlåtas till mellanfolklig
organisation för fredligt samarbete,
till vilken riket är eller skall bliva
anslutet, eller till mellanfolklig domstol.
Därvid får ej överlåtas beslutanderätt
som avser fråga om stiftande,
ändring eller upphävande av
grundlag, riksdagsordningen eller
lag om val till riksdagen eller fråga
om begränsning av någon av de frioch
rättigheter som avses i 2 kap.
Angående beslut i fråga om överlåtelse
gäller vad som är föreskrivet
om stiftande av grundlag. Kan beslut
i sådan ordning ej avvaktas, beslutar
riksdagen i fråga om överlåtelse
genom ett beslut, varom minst fem
sjättedelar av de röstande och minst
tre fjärdedelar av ledamöterna förenar
sig.
Föreskrivs i lag att en internationell
överenskommelse skall gälla som
svensk rätt, får riksdagen genom
beslut i den ordning som anges i
första stycket föreskriva att också en
framtida, för riket bindande ändring i
överenskommelsen skall gälla här i
riket. Sådant beslut får endast avse
framtida'ändritig av begränsad omfattning.
Rättskipnings- eller förvaltningsuppgift
som ej direkt grundar sig pä
denna regeringsform kan genom
beslut av riksdagen överlåtas till
annan stat, till mellanfolklig organisation
eller till utländsk eller internationell
inrättning eller samfällighet.
Riksdagen får Också i lag bemyndiga
regeringen eller annan myndighet att i
KU 1985/86:1
Bilaga 4
12
1 Regeringsformen omtryckt 1982:940.
Nuvarande lydelse
genom ett beslut, varom minst tre
fjärdedelar av de röstande förenar
sig. Beslut i fråga om sådan överlåtelse
kan också fattas i den ordning
som gäller för stiftande av grundlag.
Vilande förslag
särskilda fall besluta om sådan överlåtelse.
Innefattar uppgiften myndighetsutövning,
skall riksdagens förordnande
ske genom ett beslut, varom
minst tre fjärdedelar av de röstande
förenar sig. Riksdagens beslut i
fråga pm sådan överlåtelse kan ockSä
fättas i den ordning sorn gäller för
stiftande av grundlag.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.
KU 1985/86:1
Bilaga 4
13
Förslag till
Lag om ändring i regeringsformen
Härigenom föreskrivs i fråga om regeringsformen1
att 9 kap. 11 § skall ha nedan angivna lydelse.
Vilande förslag
9 kap.
11 §
Nuvarande lydelse
En inom riksdagen utsedd lönedelegation
överlägger i förhandlingsfrågor
rörande anställningsvillkor,
som skall gälla för statens arbetstagare
eller i övrigt tillhör riksdagens
provning, med statsråd som regeringen
bestämmer. Beträffande arbetstagare
hos riksdagen eller dess
myndigheter överlägger lönedelegationen
dock i stället med den som
riksdagen bestämmer. Lönedelegationen
får på riksdagens vägnar godkänna
avtal i sådan fråga eller, om
frågan har undantagits från avtal,
förslag till reglering av den. Vad nu
sagts gäller ej om riksdagen för visst
fall har beslutat annat.
Närmare bestämmelser om lönedelegationens
sammansättning meddelas
i riksdagsordningen.
Finansutskottet överlägger i förhandlingsfrågor
rörande anställningsvillkor,
som skall gälla för statens
arbetstagare eller i övrigt tillhör
riksdagens prövning, med statsråd
som regeringen bestämmer. Beträffande
arbetstagare hos riksdagen
eller dess myndigheter överlägger
utskottet dock i stället med den som
riksdagen bestämmer. Utskottet får
på riksdagens vägnar godkänna avtal
i sådan fråga eller, om frågan har
undantagits från avtal, förslag till
reglering av den. Vad nu sagts gäller
ej om riksdagen för visst fall har
beslutat annat.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.
KU 1985/86:1
Bilaga 5 a
1 Regeringsformen omtryckt 1982:940.
14
Förslag till
Lag om ändring i riksdagsordningen
Härigenom föreskrivs i fråga om riksdagsordningen1
dels att 8 kap. 4 och 5 §§ skall upphöra att gälla,
dels att 4 kap. 5 § skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i 4 kap. skall införas en ny paragraf, 16 §, av nedan angivna
lydelse.
Nuvarande lydelse Vilande förslag
4 kap.
5 §
Finansutskottet skall, utöver sina Finansutskottet skall, utöver sina
uppgifter enligt 8 kap. 6 § och 9 kap. uppgifter enligt 8 kap. 6 § samt 9
4 § regeringsformen, bereda ären- kap. 4 och 11 §§ regeringsformen,
den om allmänna riktlinjer för den bereda ärenden om allmänna riktlinekonomiska
politiken och för jer för den ekonomiska politiken och
budgetregleringen samt ärenden för budgetregleringen samt ärenden
som rör riksbankens verksamhet. som rör riksbankens verksamhet.
Skatteutskottet skall, utöver sin uppgift enligt 8 kap. 6 § regeringsformen,
bereda ärenden om statliga och kommunala skatter.
Vad som har förekommit vid
behandling i finansutskottet av frågor
enligt 9 kap. 11 § regeringsformen
får ledamot, suppleant eller tjänsteman
inte utan utskottets tillstånd
yppa, förrän avtal har träffats eller
förhandling annars har slutförts eller
förslag som avses i paragrafen har
framlagts för utskottet.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.
KU 1985/86:1
Bilaga 5 b
1 Riksdagsordningen omtryckt 1983:86.
15