Kulturutskottets betänkande
1985/86:21

om Sveriges Radios verksamhet m. m. (prop. 1985/
86:99)

KrU

1985/86:21

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1985/86:99 om Sveriges Radios verksamhet
m. m. jämte ett antal motioner.

Utskottet har i ärendet inhämtat yttranden från konstitutionsutskottet
(KU 1985/86:14 y) och trafikutskottet (TU 1985/86:1 y). Yttrandena fogas
vid betänkandet som bilaga 3 resp. bilaga 4.

På utskottets begäran har de verkställande direktörerna för Sveriges Radio
AB, Sveriges Television AB, Sveriges Riksradio AB, Sveriges Lokalradio
AB och Sveriges Utbildningsradio AB lämnat information i ärendet.

Utskottet har uppvaktats av företrädare för Journalistklubben och SIFklubben
vid Sveriges Radio-koncernen, Konstnärliga och litterära yrkesutövares
samarbetsnämnd (KLYS) och Handikappförbundens centralkommitté
(HCK) samt - då det gäller vissa frågor om programbolagens distriktsorganisation
- av företrädare för Västerås kommun samt Gävleborgs och
Kopparbergs länsavdelningar av Svenska kommunförbundet.

I ärendet har ingetts ett antal skrivelser.

I propositionen behandlas frågor som rör Sveriges Radios verksamhet under
nästa avtalsperiod. Perioden föreslås omfatta sex år. Propositionens huvudsakliga
innehåll i övrigt redovisas i propositionen på följande sätt:

Den centrala målsättningen för verksamheten, dvs. att den skall stå i
allmänhetens tjänst, förutsätts gälla även i framtiden. Det innebär bl. a. att
företagets publicistiskt oberoende ställning måste garanteras.

I fråga om de grundläggande föreskrifterna för programverksamheten,
som de återspeglas i radiolagen och gällande avtal, förutsätts inga större
förändringar.

På vissa punkter bör koncernen få vidgade befogenheter för att smidigare
kunna anpassa sig till en förändrad mediesituation. Sålunda bör Sveriges
Radio själv få bestämma om nu riksdagsbundna frågor såsom t. ex. dem om
sändningstidens längd samt om regional och lokal indelning.

Sveriges Television bör få ändra inriktningen av TV-kanalerna, så att
distriktsverksamheten koncentreras till en kanal. Vidare bör inte regering
och riksdag på samma sätt som hittills i detalj föreskriva hur den nya
programsättningen skall tillämpas.

Samarbetet mellan riks- och lokalradion bör uppmuntras, och Sveriges
Radio bör om man finner det påkallat kunna föreslå en mer radikal
samordning.

1 Riksdagen 1985/86. 13 sami. Nr 21

Ett fjärde FM-nät bör etableras med början budgetåret 1987/88. Den nya
kanalen avses i första hand tillgodose lokalradions behov.

Vikten av en omfattande frilansmedverkan och produktionsutläggning
understryks. Vidare framhålls betydelsen av ett programutbud på svenska
språket; i den nya mediesituationen är det angeläget att slå vakt om den
nationella kulturen.

I propositionen behandlas också verksamheten på invandrar- och minoritetsspråk.
Verksamheten har expanderat kraftigt under avtalsperioden. Viss
samordning bedöms nödvändig. Även vad gäller programverksamheten om
och för handikappade bör moderbolaget få ett samordningsansvar.

Sveriges Radio bör även under nästa avtalsperiod vara organiserat som en
koncern med ett moderbolag och fyra dotterbolag (programbolag). 1
administrativt och ekonomiskt hänseende bör moderbolaget ges en starkare
ställning.

Bortsett från vissa klart avgränsade områden, där moderbolaget har att
utöva en viss samordning o. d., skall dotterbolagen som hittills åtnjuta
programmässig självständighet.

Samtliga programbolag bör i de nya avtalen åläggas ett folkbildningsansvar.
Bl. a. mot denna bakgrund bör det prövas om en del av utbildningsradions
programproduktion kan samordnas med de övriga programbolagens.
Inriktningen av utbildningsradions programverksamhet bör liksom hittills
gälla förskola, ungdomsskola, högskola och vuxenutbildning. Användarinflytandet
bör stärkas och olika möjligheter att öka självfinansieringen
prövas.

Riktlinjer anges för planeringen av verksamheten under perioden. Koncernen
föreslås få det fulla ansvaret för lokalförsörjning och fastighetsförvaltning,
uppgifter som nu ligger på byggnadsstyrelsen. Möjligheten till lånefinansiering
öppnas.

Den allmänna mottagaravgiften bör fr. o. m. den 1 juli 1986 höjas med 60
kr. till 708 kr. per år. Tilläggsavgiften för färg-TV bör ligga kvar på
nuvarande nivå, dvs. 160 kr. per år.

Utskottet konstaterar att det inom utskottet uppnåtts en långtgående enighet
om förslagen i propositionen, något som är naturligt mot den bakgrunden att
en beredningsgrupp inom utbildningsdepartementet-vari ingått företrädare
för samtliga partier i riksdagen - har behandlat frågor som rör förberedelserna
för den nya avtalsperioden.

Utskottet tillstyrker i allt väsentligt propositionsförslagen men gör vid
behandlingen av de olika delförslagen en rad kompletteringar och preciseringar
av betydelse för Sveriges Radios verksamhet under avtalsperioden. I
samband med propositionen behandlas även ett antal motioner som avser
andra etermediefrågor än sådana som rör Sveriges Radios verksamhet. Utan
att fullständighet åsyftas finns skäl att här redovisa följande i fråga om
utskottets ställningstagande.

Utskottsmajoriteten avstyrker under hänvisning till pågående utredningseller
beredningsarbete upprättandet av en tredje reklamfinansierad TVkanal.

Utskottet anser att det under i propositionen angivna förutsättningar finns
starka skäl att införa en kanalmodell inom TV som innebär att vi får en
Stockholmskanal och en rikskanal. Beträffande förläggningen av ledningen
för en rikskanal anför utskottsmajoriteten att det finns skäl att förlägga den
till en ort utanför Stockholm. Vid val av förläggningsort bör i så fall hänsyn

KrU 1985/86:21

2

tas bl. a. till ekonomiska och kulturpolitiska faktorer. I enlighet med det
synsätt som präglar propositionen bör det ankomma på Sveriges Radio att
fatta beslut i frågan.

Utskottet förutsätter - med hänsyn till Sveriges Radios kulturpolitiska
ansvar - att FM 4-nätet inte kommer att utnyttjas på det sättet att nätet
utöver lokalradions egna sändningar kommer att domineras av riksradions
program 3.

Beträffande resursfördelningen mellan de olika radio- och TV-distrikten
anför utskottet dels att radio och TV skall kunna spegla förhållandena
likvärdigt i olika delar av landet och att detta måste kunna ske utan alltför
stora resursmässiga skillnader, dels- med anledning av motionsyrkanden om
ökad s. k. tung TV-produktion i norra Sverige - att det sagda inte bör hindra
att särskilda resurser tillförs ytterligare något TV-distrikt för att ge detta
möjlighet till produktion som kräver stora ateljé- och verkstadsresurser.

Utskottet anser att som riktlinje bör gälla att gränserna för programbolagens
regionala och lokala enheter endast undantagsvis bör bryta någon
länsgräns. Utskottet förordar att regeringen lägger fram förslag om särskilda
insatser för områden där mer betydande resurser behövs för att invånarna
skall få tillgång till regional-TV enligt den angivna principen.

Då det gäller Sveriges Utbildningsradio är det enligt utskottets mening
önskvärt att ställning tas så snart som möjligt till de frågor som väntar på en
lösning.

Företrädarna för moderata samlingspartiet och folkpartiet reserverar sig
till förmån för upprättandet av en reklamfinansierad tredje TV-kanal utanför
Sveriges Radio. Företrädarna för de båda nämnda partierna samt för
centerpartiet anser i fråga om lokaliseringen av ledningen för en rikskanal
bl. a. att de argument som redovisats för en förläggning av ledningen utanför
Stockholm har betydande tyngd, att det är rimligt att möjlighet ges till en
öppen debatt - grundad på ett allsidigt utredningsmaterial om konsekvenserna
av föreliggande alternativ - innan beslut fattas inom Sveriges Radio i
frågan samt att, om Sveriges Radio drar slutsatsen att ledningen bör förläggas
utanför Stockholm, lokaliseringsfrågan får hänskjutas till regering och
riksdag om en sådan förläggning inte kan ske utan en ökad belastning på
radiofonden.

Moderata samlingspartiets företrädare motsätter sig en höjning av den
allmänna mottagaravgiften och förordar en medelsberäkning för Sveriges
Radio som är lägre än vad som föreslagits i propositionen. Vänsterpartiet
kommunisterna har avgett sex reservationer. Dessa syftar bl. a. till att förbud
mot reklam i radio och TV skall uppställas och att höjningen av mottagaravgiften
skall bli större än vad regeringen föreslagit så att Sveriges Radio kan
tillföras större resurser.

Tre särskilda yttranden har fogats vid betänkandet.

KrU 1985/86:21

3

Propositionens hemställan

KrU 1985/86:21

Hemställan beträffande övergripande frågor

I proposition 1985/86:99 har regeringen (utbildningsdepartementet)

dels föreslagit riksdagen att godkänna att de allmänna riktlinjerna för
Sveriges Radio-koncernens organisation och verksamhet ändras och kompletteras
i enlighet med vad i propositionen föreslagits om

1. sändningstidens längd och förläggning i radio och TV (avsnitt 3.2),

2. programsättningsprinciper i TV (avsnitt 3.3.1),

3. ett fjärde FM-nät för ljudradiosändning (avsnitt 3.3.2),

4. ansvaret för folkbildningen (avsnitt 3.4),

5. svenskt programutbud i radio och TV (avsnitt 3.5),

6. frilansmedverkan i radio och TV och om produktionsutläggning i TV
(avsnitt 3.6),

7. regionala nyhetssändningar i TV (avsnitt 3.8),

8. sändningar på invandrar- och minoritetsspråk i radio och TV (avsnitt
3.10),

9. program om och för handikappade (avsnitt 3.11),

10. språkvård (avsnitt 3.13),

11. moderbolagets ansvar för att verksamheten i hela Sveriges Radiokoncernen
bedrivs rationellt och med beaktande av god hushållning (avsnitt
4.3.4),

12. rätten att besluta i frågor som rör programföretagens regionala och
lokala organisation (avsnitt 4.3.5),

13. möjligheter till samordningsvinster beträffande vissa delar av utbildningsradions
verksamhet samt om utbildningsradions uppgift att göra det
allmänna programutbudet tillgängligt för utbildningsändamål (avsnitt 5.2),

14. användarinflytande över utbildningsradions verksamhet (avsnitt 5.3),

15. utbildningsradions förlagsverksamhet (avsnitt 5.4),

16. beställningsproduktion inom utbildningsradion (avsnitt 5.5),

17. utbildningsradions tekniska resurser för TV (avsnitt 5.6),

18. prövning av möjligheterna till ökad självfinansiering av utbildningsradions
verksamhet (avsnitt 5.7),

19. finansieringen av sidoaktiviteter till sändningsverksamheten (avsnitt
6.5),

dels föreslagit riksdagen att godkänna vad i propositionen förordats om

20. avtal mellan staten och företagen inom koncernen (avsnitt 6.7),

21. planeringsförutsättningarna för Sveriges Radio-koncernen (avsnitt 7),

dels föreslagit riksdagen att bemyndiga regeringen att

22. under perioden fram till utgången av budgetåret 1988/89 genomföra en
förändring av handläggningsordningen för Sveriges Radios lokalförsörjning
(avsnitt 7),

23. besluta i frågor som rör Sveriges Radio-koncernens byggnadsärenden
enligt de riktlinjer som förordats i propositionen (avsnitt 7),

4

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om

24. regional produktion av program till rikssändningar i radio och TV
(avsnitt 3.7),

25. samarbete mellan riksradion och lokalradion (avsnitt 3.9),

26. Sveriges Radio-koncernens roll i det nordiska radio- och TV-samarbetet
med sändningar via Tele-X-satelliten (avsnitt 3.14),

27. samordning av arkivresurserna hos Sveriges Radio-koncernen och
arkivet för ljud och bild (avsnitt 6.3),

28. programföretagens redogörelser för radionämndens beslut i vissa fall
(avsnitt 6.6),

29. lånefinansiering av byggnadsinvesteringar och vissa andra anskaffningar
(avsnitt 7).

Hemställan beträffande medelsberäkningar för budgetåret
1986/87, m.m.

Regeringen har vidare i propositionen föreslagit riksdagen att

1. anta ett i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i lagen
(1978:478) om avgift för innehav av televisionsmottagare (bilaga 1),

2. godkänna förlängningen av televerkets investeringsplan med ett år,

3. godkänna vad i propositionen förordats beträffande finansieringen av
televerkets kostnader för ändrad lokal och regional indelning,

4. godkänna i propositionen framlagt förslag till medelsberäkning för
televerkets investeringar,

5. bemyndiga regeringen att av konjunkturmässiga eller andra skäl anvisa
ytterligare högst 10 % av föreslagna totala investeringsmedel till televerket,

6. bemyndiga regeringen, eller efter beslut av regeringen televerket, att
föra högst 5 000 000 kr. av investeringsmedlen mellan budgetåren 1986/87
och 1987/88 som skuld resp. tillgodohavande,

7. medge att regeringen lämnar televerket det beställningsbemyndigande
om 30 000 000 kr. avseende investeringsändamål för budgetåret 1986/87 som
förordats i propositionen,

8. godkänna i propositionen framlagt förslag till medelsberäkning för
televerkets driftskostnader,

9. bemyndiga regeringen att av konjunkturmässiga eller andra skäl
besluta om byggnadsinvesteringar motsvarande ytterligare högst 10 % av
den investeringsvolym som förordats i propositionen samt att till Sveriges
Radio anvisa medel motsvarande skäliga kapitalkostnader för dessa investeringar,

10. godkänna i propositionen framlagt förslag till medelsberäkning för
den avgiftsfinansierade verksamheten inom Sveriges Radio-koncernen,

11. bemyndiga regeringen, eller efter beslut av regeringen Sveriges Radio
AB, att rekvirera högst 30 000 000 kr. från rundradiofonden i kostnadsutjämnande
syfte,

12. godkänna i propositionen framlagt förslag till medelsberäkning för
radionämndens verksamhet.

KrU 1985/86:21

5

Motioner

KrU 1985/86:21

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1985

I motion 1984/85:432 av Gunnel Liljegren m. fl. (m) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att Sveriges Radio AB inte bör ha
ansvaret för betal-TV.

I motion 1984/85:513 av Marianne Karlsson (c) yrkas att riksdagen beslutar
om en lag som ålägger TV- och radiomonopolet att förse program för
invandrare med svensk översättning.

I motion 1984/85:806 av Alexander Chrisopoulos m.fl. (vpk) yrkas - med
hänvisning till vad som anförts i motion 1984/85:804 - att riksdagen hos
regeringen hemställer om förslag innebärande att särskilda medel ställs till
utbildningsradions förfogande för att insatserna för invandrarkvinnor skall
kunna utvidgas och rikta sig till kvinnor med olika social och kulturell
bakgrund samt att sändningarna sker på tider då kvinnorna har möjlighet att
ta del av dem.

I motion 1984/85:921 av Lennart Brunander (c) och Inger Josefsson (c) yrkas
- med hänvisning till vad som anförts i motion 1984/85:918 - såvitt nu är i
fråga

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
nämnda motion anförts om en egen lokalradiostation i Sjuhäradsbygden.

I motion 1984/85:1017 av Kjell Johansson (fp) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om organisationen
av den regionala televisionen i Södermanlands län.

I motion 1984/85:1167 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i fråga,

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att betal-TV ej
bör införas.

I motion 1984/85:1296 av Ing-Marie Hansson m.fl. (s) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande
riksradions distriktsindelning.

I motion 1984/85:1300 av Börje Hörnlund (c) och Karin Israelsson (c) yrkas
att riksdagen som sin mening uttalar att Sveriges Radio-beredningen i ett nytt
avtal beaktar

1. att den regionala nyhetsverksamheten i Mittnytt och Nordnytt delas i
fyra nyhetsprogram,

2. att Sveriges Television får i uppdrag att starta regionala sändningar av
allmän programkaraktär,

3. att tung TV-produktion av omfattning etableras i Västerbottendistriktet,

4. att TV-produktionen i Norrland omfattar minst 10 % av det inhemska
utbudet.

I motion 1984/85:1303 av Bengt Lindqvist (s) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om inriktningen
av det nya avtalet med Sveriges Radio.

I motion 1984/85:1800 av Gunilla André m. fl. (c) yrkas att riksdagen beslutar
att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförs rörande
lokalisering av TV 2 till Göteborg.

I motion 1984/85:1809 av Elisabeth Fleetwood (m) och Barbro Nilsson i
Visby (m) yrkas att riksdagen som sin mening uttalar att för textning avsedd
programtid skall textas samt att mängden av textade program skall utökas.

I motion 1984/85:1814 av Stina Gustavsson (c) och Jan Hyttring (c) yrkas att

riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag rörande utnyttjandet i

framtiden av de AM-frekvenser som tilldelats Sverige.

I motion 1984/85:1831 av Olle Svensson m. fl. (s, m, c, fp) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
organisationen av den regionala televisionen i Södermanlands län.

I motion 1984/85:2223 av Rune Ångström (fp) yrkas att riksdagen uttalar sig
för att Sveriges Radio-beredningen prövar möjligheterna att

1. öka TV-produktionen i de tre nordligaste distrikten till minst 10 % av
den inhemska allmän-TV-produktionen,

2. lägga inriktningen i ökningen på s. k. tung produktion,

3. fullfölja klyvningen av Nordnytt och Mittnytt,

4. utreda förutsättningarna för regional programverksamhet och att
snarast starta försöksverksamhet.

I motion 1984/85:2308 av Karin Andersson m. fl. (c) yrkas - med hänvisning
till vad som anförts i motion 1984/85:2306- att riksdagen beslutar överlämna
de synpunkter som framförts i nämnda motion om preciseringar rörande
program på invandrar- och minoritetsspråken i avtalet mellan staten och
Sveriges Radio-koncernen till den särskilda beredning som har att utarbeta
ett förslag till nytt avtal.

I motion 1984/85:2488 av Hans Nyhage (m) och Arne Svensson (m) yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
ett självständigt lokalradioområde benämnt Radio Sjuhärad.

I motion 1984/85:2490 av Kenth Skårvik (fp) och Elver Jonsson (fp) yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger Sveriges Television till känna vad som
i motionen framförts om att finskspråkiga program i TV skall textas till

svenska,

2. att riksdagen som sin mening ger Sveriges Radio till känna att även de
finskspråkiga nyhetsprogrammen på radio bör sända på svenska för de
svenskspråkiga finlandssvenskarna.

I motion 1984/85:2704 av Anders Björck m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i fråga,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om riktlinjer för Sveriges Radios framtida organisation,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om reklam som finansieringskälla.

KrU 1985/86:21

7

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1986

KrU 1985/86:21

I motion 1985/86:Kr215 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om förbud
mot reklam i radio och TV.

I motion 1985/86:Kr217 av Rune Ångström m.fl. (fp) yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande möjligheterna att öka TV-produktionen i de tre nordligaste
distrikten till minst 10 % av den inhemska allmän-TV-produktionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande möjligheterna att inriktningen i ökningen läggs på s. k.
tung produktion,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande möjligheterna att klyvningen av Nordnytt och Mittnytt
fullföljs,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande möjligheterna att förutsättningarna för regional programverksamhet
utreds och att försöksverksamhet startas snarast.

I motion 1985/86:Kr226 av Rune Backlund (c) yrkas att riksdagen beslutar
om byggandet av en TV 2-sändare med placering i Grännaområdet.

I motion 1985/86:Kr242 av Gunnar Thollander m. fl. (s) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
lokalradions behov av en egen kanal.

I motion 1985/86:Kr258 av Anders Björck (m) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om en frizon i
Jönköpings län för försök med nya medier och reklam.

I motion 1985/86 :Kr259 av Alf Svensson (c) yrkas att riksdagen beslutar att
hos regeringen begära förslag till fri etableringsrätt av TV-sändningar,
finansierade bl. a. genom reklam i enlighet med vad som anförts i motionen.

I motion 1985/86:Kr260 av Marianne Karlsson (c) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en utredning med förslag till regler för uttag av differentierade
priser för reklam i TV-medier.

I motion 1985/86:Kr261 av Elisabeth Fleetwood (m) och Gunnel Liljegren
(m) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att frågan
om textade TV-nyheter bör tas upp inför kommande avtal med Sveriges
Radio/TV i enlighet med vad som anförts i motionen.

I motion 1985/86:Kr299 av Nils-Olof Gustafsson m. fl. (s) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
lokalradions resurser.

I motion 1985/86:Kr301 av Börje Hörnlund m.fl. (c) yrkas

1. att riksdagen beslutar att TV-produktionen i Norrland skall omfatta
minst 10 % av det inhemska utbudet och att tung TV-produktion etableras i
Umeå,

8

2. att riksdagen beslutar att Sveriges Television får i uppdrag att starta
regionala sändningar av allmän programkaraktär i första hand i glesbygdsområden
som inte nås av kabel-TV och lokal-TV,

3. att riksdagen beslutar att den regionala nyhetsverksamheten i Mittnytt
och Nordnytt delas i fyra nyhetsprogram samt att en delning också sker
mellan Mellansvenska distriktet och Värmlands distrikt,

4. att riksdagen beslutar uttala sig för att ABC-området snarast får
regionala nyheter.

I motion 1985/86:Kr302avMaj Britt Theorin m. fl. (s) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om höjda mottagaravgifter för Sveriges Radio.

I motion 1985/86:Kr303 av Margareta Hemmingsson m.fl. (s) yrkas att
riksdagen som sin mening uttalar att mottagaravgiften för TV bör höjas till en
nivå som ger god kostnadstäckning för de närmaste tre åren.

I motion 1985/86:Kr304 av Margareta Hemmingsson (s) yrkas att riksdagen
som sin mening uttalar att informationsprogram i TV typ Anslagstavlan bör
textas.

I motion 1985/86:Kr305 av Karl-Gösta Svenson (m) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
teckenspråkstolkat nyhetsprogram i TV.

I motion 1985/86:Kr306 av Elisabeth Fleetwood (m) och Gunnel Liljegren
(m) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om text-TV-sidor för lokala nyheter och om text-TV:s
informationsskyldighet vid krigs- och katastroflarm.

I motion 1985/86:Kr318 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående televiseringar.

I motion 1985/86:Kr333 av Ralf Lindström (s) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att TV:s
nyhetsprogram på invandrarspråk i möjligaste mån bör textas till svenska.

I mo'tion 1985/86:Kr339 av Alf Svensson (c) yrkas - med hänvisning till vad
som anförts i motion 1985/86:So253 - att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts om radions och televisionens roll för att
motverka drogmissbruket.

I motion 1985/86:Kr340 av Margareta Andrén (fp) och andre vice talman
Karl Erik Eriksson (fp) yrkas - med hänvisning till vad som anförts i motion
1985/86: So478 - att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts gällande nytt avtal mellan staten och Sveriges Radio/TV.

I motion 1985/86:Kr342 av Karin Israelsson (c) och Gunhild Bolander (c)
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om regionala text-TV-sändningar,

KrU 1985/86:21

9

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av KrU 1985/86:21
utbildning i Mun-hand-systemet i TV.

I motion 1985/86:A417 av Lennart Brunander (c) yrkas, såvitt nu är i fråga,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en egen lokalradiostation i Sjuhäradsbygden.

Motionsyrkandet har överflyttats från arbetsmarknadsutskottet till kulturutskottet.

I motion 1985/86:A429 av Bengt Harding Olson (fp) och Margareta Mörck
(fp) yrkas, såvitt nu är i fråga,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om försöksverksamhet med s. k. förkörsrätt för lokalradion i
Kristianstad.

Motionsyrkandet har överflyttats från arbetsmarknadsutskottet till kulturutskottet.

Motioner väckta med anledning av proposition 1985/86:99

I motion 1985/86:349 av Hans Nyhage m. fl. (m, fp, c, vpk) yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet av en särskild och självständig lokalradio i Sjuhäradsbygden.

I motion 1985/86:350 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) yrkas

1. att riksdagen hos regeringen anhåller om skyndsamt förslag till
lagändringar syftande till etableringsfrihet på medieområdet,

2. att riksdagen hos regeringen anhåller om skyndsamt förslag till sådana
lagändringar att ett fristående, reklamfinansierat TV 3 kan skapas och
påbörja sändningar på det sätt och vid de tidpunkter som anges i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen anhåller om skyndsamt förslag till
lagändringar syftande till att reklam och sponsring som finansieringskälla blir
tillåten inom medieområdet i den omfattning som anges i motionen,

4. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1978:478) om avgift för innehav av televisionsmottagare.

I motion 1985/86:351 av Hans Nyhage (m) yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om användningen av radio och TV i undervisningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om det fortsatta utredningsarbetet kring utbildningsradions
verksamhet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om eterdistributionen av utbildningsradions program,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om utbildningsradions regionala organisation i samband
med en utbyggnad av FM 4,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om utbildningsradions teknikresurser för TV-produktion.

10

I motion 1985/86:352 av Alf Svensson (c) yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om inslag med underhållningsvåld, alkohol och andra
droger,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående lokalisering av huvudkontoret för TV:s distriktskanal,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående nyhetsservice för döva,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående fri etableringsrätt för folkrörelseägd television
med reklaminslag.

I motion 1985/86:353 av Bengt Kindbom (c) yrkas att riksdagen beslutar att
som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen sagts om Sveriges
Radios avdelning för publik- och programforskning.

I motion 1985/86:354 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkas att riksdagen med
bifall till proposition 1985/86:99 som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inrättandet av en från Sveriges Radio fristående
TV-kanal, finansierad genom reklamintäkter.

I motion 1985/86:355 av Olle Westberg m. fl. (s) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att länen bör
utgöra indelningsgrund vid distriktsindelningen inom såväl radions som TV:s
organisation samt att en resursmässig utjämning mellan framför allt TVdistrikten
bör eftersträvas.

I motion 1985/86:356 av Karl Boo (c) och Gunnar Björk i Gävle (c) yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande resursfördelningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att kansliet för TV:s riks/regionalkanal bör lokaliseras
utanför Stockholmsområdet.

I motion 1985/86:357 av Hans Lindblad (fp) yrkas att riksdagen uttalar sig för
att Sveriges Radios distriktsindelningar inte bör skära länsgränser.

I motion 1985/86:358 av Bo Hammar m.fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om Sveriges Radio-koncernens organisation,

2. att riksdagen hemställer om en utredning för att se över finansieringen
av Sveriges Radio-koncernen i enlighet med vad som anförs i motionen,

3. att riksdagen med ändring i proposition 1985/86:99 beslutar att den
allmänna mottagaravgiften för nästa budgetår skall vara 768 kr.

I motion 1985/86:359 av Rune Thorén m. fl. (c) yrkas att riksdagen beslutar
som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförs rörande
lokalisering av rikskanalens ledning till annan ort än Stockholm.

KrU 1985/86:21

11

I motion 1985/86:360 av Siri Häggmark m. fl. (m) yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i
motionen om inriktningen av verksamheten vid Sveriges Radio/TV,

2. att riksdagen uttalar sig för att en decentralisering av ledningsfunktioner
vid Sveriges Radio/TV bör komma till stånd i enlighet med motionens
syfte.

I motion 1985/86:361 av Olle Svensson m. fl. (s, m, fp, c) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen sägs om behovet
av att i regional-TV-organisationen hålla fast vid principen att TV-distriktsgräns
inte skall avvika från länsgräns.

I motion 1985/86:362 av Håkan Stjernlöf (m) och Rolf Dahlberg (m) yrkas

1. att riksdagen uttalar att hela länsdelen Gävleborg bör ingå i GävleDaladistriktet,
som bildar en egen enhet,

2. att riksdagen uttalar att resursmässig likställighet bör skapas mellan
distrikten.

I motion 1985/86:363 av Inga-Britt Johansson (s) och Marianne Carlström (s)
yrkas att riksdagen uttalar sig för att förlägga rikskanalens ledningsfunktion
till Göteborg.

I motion 1985/86:364 av Kurt Hugosson m. fl. (s) yrkas att riksdagen beslutar
uttala sig för att rikskanalens ledning placeras utanför Stockholm.

I motion 1985/86:365 av Lars Ahlmark (m) och Gunnel Liljegren (m) yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts angående prövning av televerkets roll visavi Sveriges Radio-koncernen
m. m.

I motion 1985/86:366 av Kenth Skårvik (fp) och Barbro Sandberg (fp) yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att i kommande avtal
som staten sluter med programbolagen ges klara direktiv om skyldigheten att
programutbudet så långt möjligt skall göras tillgängligt för handikappade
med hörselnedsättning.

I motion 1985/86:367 av Börje Nilsson m. fl. (s) yrkas att riksdagen uttalar att
regeringen i förhandlingar med programföretagen verkar för att hela
programutbudet görs tillgängligt för handikappade med hörselnedsättning.

I motion 1985/86:368 av Margareta Fogelberg m. fl. (fp) yrkas att riksdagen
gör ett vägledande uttalande om lokalisering av rikskanalens ledningsfunktion
i enlighet med vad i motionen anförts.

I motion 1985/86:369 av Margareta Persson (s) yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att programutbudet senast vid avtalsperiodens slut skall vara
tillgängligt för handikappade,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att barnprogram
prioriteras i Sveriges Radios utbud,

3. att riksdagen beslutar att, under förutsättning att riksdagen bifaller
yrkandet 1 eller 2, fastställa mottagaravgiften till 182 kr. per kalenderkvartal.

KrU 1985/86:21

12

I motion 1985/86:370 av Arne Kjörnsberg m. fl. (s) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om behovet av en egen
lokalradiostation i Sjuhäradsbygden.

I motion 1985/86:371 av Elver Jonsson (fp) yrkas att riksdagen beslutar att
det i avtalet mellan Sveriges Radio och staten skall framgå att konsumentinflytandet
bör stärkas och garanteras.

Motion väckt med anledning av proposition 1985/86:121 om
inriktningen av konsumentpolitiken

I motion 1985/86:405 av Ulla Orring m.fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i fråga,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vad i
motionen anförts om konsumentinformation i radio och TV beaktas vid
utformningen av det nya radioavtalet.

Motionsyrkandet har överflyttats från lagutskottet till kulturutskottet.

Motion väckt med anledning av proposition 1985/86:98 om
invandrarpolitiken

I motion 1985/86:342 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i fråga,
12 b) att särskilda medel ställs till utbildningsradions förfogande för att
insatserna för invandrarkvinnor skall kunna utvidgas och rikta sig till kvinnor
med olika social och kulturell bakgrund samt att sändningarna sker på tider
då kvinnorna har möjlighet att ta del av dem.

Motionsyrkandet har överflyttats från socialförsäkringsutskottet till kulturutskottet.

Vissa bakgrundsuppgifter

År 1978 lade riksdagen fast gällande riktlinjer för Sveriges Radios verksamhet
(prop. 1977/78:91, KrU 1977/78:24, rskr. 1977/78:337).

Sveriges Radio utgör en koncern med Sveriges Radio AB som moderbolag
och fyra dotterbolag som programföretag, nämligen Sveriges Television AB
(SVT), Sveriges Riksradio AB (RR), Sveriges Lokalradio AB (LR) och
Sveriges Utbildningsradio AB (UR).

För närvarande gäller avtal dels mellan staten och det icke sändande
moderbolaget, dels mellan staten å ena sidan och vart och ett av programföretagen
å den andra sidan. Avtalen gäller t.o.m. utgången av juni månad
1986.

Sveriges Radio AB har i november 1984 inkommit till regeringen med
förslag rörande organisation m. m. av Sveriges Radios verksamhet under
nästa avtalsperiod (initiativskrivelsen), vid vilken fogats en utredningsrapport
med anledning av riksdagens beslut år 1983 rörande utbildningsradioverksamheten.
Delar av Sveriges Radios verksamhet har under senare år
behandlats i olika utredningar (se prop. s 4). En beredningsgrupp inom
utbildningsdepartementet - vari ingått representanter för samtliga partier
som är företrädda i riksdagen - har behandlat frågor som rör förberedelserna
för en ny avtalsperiod för Sveriges Radio-koncernen.

KrU 1985/86:21

13

Utskottet

KrU 1985/86:21

Inledning

Utskottet följer i betänkandet i huvudsak den indelning som gjorts i
propositionen.

I propositionens inledning lämnas en relativt omfattande faktaredovisning,
som avser bl. a. den organisatoriska uppbyggnaden av Sveriges Radio
och statistiska uppgifter om ljudradions och televisionens program. Utskottet
hänvisar till propositionen (s. 4-23).

Utskottet vill här - under hänvisning till hemställan i propositionen (första
dels-satsen) — påpeka att i propositionen huvudsakligen tas upp frågor där en
ändring krävs i förhållande till nuvarande avtalsbestämmelser eller vad som i
övrigt uttalats av regering och riksdag och då främst i 1978 års proposition
inför den nu gällande avtalsperioden. Detta innebär således bl. a. att i den
mån riksdagen inte uttryckligen tar ställning till vissa frågor rörande Sveriges
Radio-koncernens verksamhet, riksdagen genom sin behandling av propositionen
konfirmerar vad som hitintills gällt för verksamheten.

Utgångspunkter

Riksdagens beslut år 1978 om radions och televisionens verksamhet under
perioden 1978/79—1985/86 innebar avsevärda ambitionshöjningar. Under
avtalsperioden har stora delar av reformprogrammet genomförts. Som en
följd av att reforminsatserna efter beslut år 1981 skulle fördelas över en
längre period har dock vissa av de beslutade kvalitetsförbättringarna ännu
inte genomförts fullt ut (se prop. s. 84-85).

1978 års beslut innebar vidare bl. a. att Sveriges Radio konstruerades som
en koncern med ett moderbolag och fyra dotterbolag som programföretag.
Denna konstruktion föreslås bestå. Med anledning av gjorda erfarenheter
förordas dock vissa förändringar för att man skall komma till rätta med
oklarheter i den nuvarande organisationen. Bl. a. bör moderbolaget stärkas.
Syftet är enligt propositionen att förändringarna skall stärka koncernens
integritet och avlasta regeringen och riksdagen en del beslut rörande
verksamheten. Det framhålls att den nya organisationen bör ge Sveriges
Radio bättre möjligheter att hävda sig i den nya mediesituationen.

Utskottet kan i allt väsentligt ansluta sig till vad som anförs i propositionen
i fråga om organisationen. I ett antal av de följande avsnitten tar utskottet
upp till närmare prövning de olika delförslagen eller yttrar sig om de
bedömningar som gjorts i propositionen.

Utskottet ansluter sig också till det synsätt som redovisas i propositionen i
fråga om de centrala målen för Sveriges Radios verksamhet. Vi bör således
även i fortsättningen ha en radio och television i allmänhetens tjänst (public
service). Vad som ligger i detta begrepp - bl. a. den publicistiskt oberoende
ställningen — utvecklas närmare i propositionen (s. 24—25). Det berörs
också i det följande, nämligen i samband med behandlingen av motioner om
etableringsfrihet på medieområdet.

I propositionen uttalas att, liksom varit fallet under innevarande avtalspe -

riod, nyckelorden kvalitet, integritet, mångfald och decentralisering utgör en
god utgångspunkt för diskussionen av verksamheten under den kommande
avtalsperioden för Sveriges Radio. Utskottet delar denna uppfattning som
närmare utvecklas i propositionen (s. 26).

Under senare år har frågan om fri etableringsrätt på radio- och TVområdet
ofta diskuterats. Därvid har bl. a. krav på en från Sveriges Radio
fristående tredje TV-kanal som skulle vara reklamfinansierad framförts.
Även krav på reklamfinansiering av Sveriges Radio har tagits upp till
behandling. I detta ärende har frågor av angivet slag aktualiserats genom en
rad motioner. Konstitutionsutskottet har yttrat sig över dessa. Yttrandet,
KU 1985/86:14 y, fogas vid detta betänkande som bilaga 3.

Då det gäller frågan om etableringsfrihet hänvisar konstitutionsutskottet
inledningsvis till vissa uttalanden i främst public service-avsnittet i propositionen
(s. 24—25), bl. a. uttalanden om att den nya mediesituationen inte
innebär att public service-idén och det allmänna ansvar som följer med denna
har spelat ut sin roll, att det råder en bred enighet om att det även i framtiden
skall finnas en stark public service-organisation och att det i den nya
mediesituationen behövs en garant för en programverksamhet som står i
allmänhetens tjänst. Det framhålls emellertid också i propositionen att
förutsättningarna för verksamheten vid Sveriges Radio förändrats och inte
längre är desamma som i en faktisk monopolsituation. Detta leder till att
Sveriges Radios uppdrag på vissa punkter kan behöva preciseras liksom att
vissa organisatoriska förändringar kan behöva vidtas.

Konstitutionsutskottet anger bl. a. att yttrandefrihetsutredningen i sitt
slutbetänkande behandlat frågan om etableringsfrihet ingående, att denna
fråga ingår i det beredningsarbete som för närvarande pågår inom justitiedepartementet
rörande yttrandefrihetsfrågorna och att förslag till riksdagen
beträffande dessa väntas under den nuvarande mandatperioden. Vidare
hänvisar nämnda utskott till att frågan om effekterna av reklam i TV utreds
av TV-reklameffektutredningen, som väntas presentera sina bedömningar
inom kort. Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna
1984/85:2704 (m) yrkande 3, 1985/86:Kr259 (c), 1985/86:350 (m) yrkandena
1, 2 och 3, 1985/86:352 (c) yrkande 4, 1985/86:354 (fp) och motion
1985/86:Kr215 (vpk). Sistnämnda motion skiljer sig så till vida från de övriga
att det i denna yrkas ett tillkännagivande till regeringen om förbud mot
reklam i radio och TV.

Kulturutskottet ansluter sig till den av konstitutionsutskottet gjorda
bedömningen. De angivna motionerna avstyrks därför i här aktuella delar.

Även motion 1985/86:Kr258 (m), vari förordas en särskild försöksverksamhet
i Jönköpings län med nya medier och reklam, avstyrks. Konstitutionsutskottet
anför att det inte heller beträffande denna motion finns skäl
föregripa det pågående berednings- och utredningsarbetet.

Enligt motion 1985/86:Kr260 (c) bör riksdagen begära en utredning som
skall lägga fram förslag till regler för uttag av differentierade priser för
reklam i TV-medierna.

Utskottet anser att, så länge statsmakterna inte tagit ställning i principfrågan
huruvida reklam skall vara tillåten i TV, det inte finns skäl förorda en
utredning om prissättningen på sådan reklam. Motionen avstyrks således.

Enligt vad utskottet inhämtat bereds inom regeringskansliet förslag i

KrU 1985/86:21

15

betal-TV-frågan från bl. a. Sveriges Radio. Eftersom beredningen enligt
utskottets mening inte bör föregripas, avstyrker utskottet dels motion
1984/85:432 (m), vari förordas att Sveriges Radio AB inte bör ha ansvaret för
betal-TV, dels motion 1984/85:1167 (vpk), vari föreslås att betal-TV ej bör
införas (yrkande 1).

Programverksamheten

Programverksamhetens inriktning

Föredragande statsrådet anför bl. a. följande (prop. s. 28):

Enligt min mening bör inte de grundläggande föreskrifterna i radiolagen om
programverksamhetens utformning ändras. Vidare bör bestämmelserna i
gällande avtal (med några kompletteringar) återfinnas i avtalen för nästa
period. Det nu sagda gäller framför allt kravet på opartiskhet och saklighet i
programverksamheten och på att programverksamheten i sin helhet skall
präglas av skälig balans mellan olika åsikter och intressen. Avtalsbestämmelser
med innebörd att programbolagen skall bedriva programverksamheten
med beaktande av resp. mediums centrala ställning i samhället samt dess
betydelse för den fria åsiktsbildningen och för kulturens utveckling kommer
jag också att förorda. Detsamma gäller bestämmelser av typen att programmen
skall ge kunskaper och upplevelser, förmedla erfarenheter samt skänka
god underhållning.

En grundläggande tanke bakom mina resonemang är, som har antytts i det
föregående, att public service-uppdraget innefattar en skyldighet att förse
hela befolkningen med ett mångsidigt utbud.

I detta sammanhang berörs även vissa frågor som behandlades utförligt i 1978
års proposition och som fortfarande har aktualitet. Beträffande flera av
frågorna har motioner väckts. De motioner som i första hand är aktuella i
detta sammanhang är motion 1985/86:Kr339 (c), motion 1985/86:352 (c) och
motion 1985/86:Kr340 (fp). I motionerna tas upp frågan om radions och
televisionens roll för att motverka olika former av drogmissbruk och för att
begränsa skildringar av våld i underhållningssammanhang. Vissa av yrkandena
innebär också att krav ställs på att programbolagen aktivt skall verka för
en upplysningsverksamhet på drogområdet och då det gäller andra hälsofrågor.
I motion 1985/86:Kr340 förordas att socialstyrelsen bör ges möjlighet att
informera om centrala folkhälsofrågor. I detta sammanhang behandlar
utskottet även yrkande 9 i motion 1985/86:405 (fp), i vilket yrkande viss kritik
riktas mot nuvarande konsumentprogram i TV. Synpunkter framförs i fråga
om lämplig utformning av sådana program. Beträffande det närmare
innehållet i motionerna hänvisar utskottet till dessa.

Det anfördes i 1978 års proposition (s. 195) att det är angeläget att man i
programverksamheten iakttar varsamhet vid speglingen av bruket av olika
gifter, t. ex. alkohol. Denna uppfattning delas av föredragande statsrådet.
Radions och televisionens genomslagskraft medför att ett stort ansvar vilar
på programföretagen. Det är därför viktigt att program som speglar bruk och
missbruk av alkohol och droger inte förhärligar detta och på så sätt bidrar till
en falsk bild av verkligheten. I likhet med sin företrädare anser han
emellertid att särskilda avtalsbestämmelser med denna innebörd inte behöver
införas.

KrU 1985/86:21

16

Utskottet delar denna uppfattning. Med anledning av motion 1985/
86:Kr340 finner utskottet skäl tillägga att den ökade kunskapen om
rökningens allvarliga medicinska skadeverkningar självfallet är en omständighet
som måste beaktas i programverksamheten, inte minst då det gäller
program som riktar sig till ungdomar.

I fråga om våldsinslag i TV-program hänvisar utskottet i första hand till
1978 års proposition (s. 194) och utskottets betänkande KrU 1977/78:24
(s. 47-48).

I den nu behandlade propositionen anför föredragande statsrådet följande: TV-program

får som bekant inte förhandsgranskas av myndighet. Det är inte
heller möjligt att stänga ute barn under en viss ålder. Med dessa utgångspunkter
konstaterade min företrädare att ansvaret för vilka TV-program som
barnen bör se vilar helt på hemmen. Han underströk också att det är viktigt
att programsättningen i televisionen samverkar med hemmens strävanden att
skydda barnen.

Min företrädare konstaterade vidare att radion och televisionen har
skyldighet att informera om det våld som förekommer i verkligheten. Därvid
bör självfallet en viss återhållsamhet i framställningssättet iakttas vid
sändningar som äger rum på tider då barn kan förutsättas ta del av
programmen. Man bör också ta hänsyn till de risker som följer av att flera
program som skildrar våld sänds nära inpå varandra. Den ökning av
underhållningsvåldet som hade ägt rum i biograffilm och kommersiellt
producerade TV-program borde inte återspeglas i den svenska televisionens
programutbud.

Dessa principer äger fortfarande giltighet och har stöd i de allmänna
reglerna för programverksamheten. Några särskilda föreskrifter behövs
därför inte.

Utskottet uttalade år 1978 i sitt av riksdagen godkända betänkande att det är
en oavvislig skyldighet för programföretagen att låta programutbudet präglas
av stor försiktighet när det gäller våldsskildringar och våldsinslag. I alldeles
särskild grad bör försiktighet iakttas när det gäller program som är avsedda
för barn eller som genom sin placering kan beräknas bli sedda av barn.
Utskottet anförde vidare bl. a. under hänvisning till ett yttrande av konstitutionsutskottet
att inslagen av våld i underhållningsprogrammen bör minskas
så långt det är möjligt.

Utskottet vidhåller med bestämdhet sin ståndpunkt från år 1978. Då det
gäller behovet av särskilda föreskrifter gör utskottet samma bedömning som
föredragande statsrådet.

Beträffande programbolagens skyldighet i fråga om hälsoupplysning och
program om friskvård vill utskottet anföra följande.

Som ovan angetts är avsikten att det även i de nya avtalen skall tas in
bestämmelser med innebörd bl. a. att programbolagen skall bedriva programverksamheten
med beaktande av resp. mediums centrala ställning i
samhället och dess betydelse för den fria åsiktsbildningen och att programmen
skall ge kunskaper. Av föreskrifter som nu ansluter till de nämnda
framgår att programbolagen dels skall ge den allsidiga information som
medborgarna behöver för att vara orienterade och ta ställning i samhällsfrågor,
dels stimulera till debatt kring viktigare samhällsfrågor (se närmare 11 §

KrU 1985/86:21

17

2 Riksdagen 1985/86.13 sami. Nr 21

1 och 2 avtalet mellan staten och Sveriges Television AB).

Utskottet kan inte tillstyrka att det - med avsteg från vad eljest bör gälla
på programområdet — tas in uttryckliga avtalsföreskrifter om skyldighet för
programbolagen att sända program av här aktuellt slag. Med hänsyn till det
anförda torde det inte heller vara erforderligt. Då det gäller myndighetsinformation
hänvisar utskottet till att det nu finns en avtalsföreskrift om att
programbolag på begäran av statlig myndighet skall sända meddelande som
är av vikt för allmänheten. Utskottet utgår från att motsvarande föreskrifter
kommer att tas in i de nya avtalen.

Vad utskottet ovan anfört får också utgöra svar på motionskravet om
konsumentprogram. Utskottet kan inte gå in på någon bedömning av
kvaliteten på de nuvarande programmen men vill erinra om att stadgandet i
6 § radiolagen om opartiskhet och saklighet gäller utan undantag. Självfallet
har denna bestämmelse central betydelse för utformningen av konsumentprogram.

Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1985/
86:Kr339,1985/86:352 yrkande 1,1985/86:Kr340och 1985/86:405 yrkande 9.

Utskottet tar här också upp frågan om rasdiskriminering. I sitt slutbetänkande
(SOU 1984:55) I rätt riktning har diskrimineringsutredningen berört
Sveriges Radios roll vad gäller fördomar och diskriminering på etnisk grund.
Där framförs önskemål om att statsmakterna genom ett uttalande fastställer
att Sveriges Radios programbolag har att ansvara för att programutbudets
långsiktiga effekter aktivt motverkar invandrarfientlighet och rasism samt att
detta skrivs in i de nya avtalen med staten.

Radionämnden har i sitt remissvar på betänkandet anfört att radiolagens
bestämmelse om att ett programföretag i programverksamheten skall hävda
det demokratiska statsskickets grundidéer samt principen om alla människors
lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet, innefattar
en skyldighet för bolaget att verka för att rasfördomar och invandrarfientlighet
bekämpas. Nämnden har vidare framhållit att lagbestämmelsen innebär
att programföretagen har ett övergripande ansvar för hela programutbudet
av det slag som utredningen önskar. Enligt radionämndens bedömning
behöver därför inga ytterligare bestämmelser införas i de nya avtalen.

I likhet med föredragande statsrådet instämmer utskottet i bedömningen.
Principen om jämställdhet mellan kvinnor och män bör avspeglas i programverksamheten.

Etermediernas betydelse för språkvården behandlas i 1978 års radioproposition
(s. 195—196). Därvid framhålls bl. a. att radion och televisionen har
ett stort ansvar för den språkliga kulturen och att språkbehandlingen i radio
och TV måste tillmätas stor betydelse med hänsyn till mediernas genomslagskraft
både på det allmänna språkbruket och på många enskildas språkbruk.

Utskottet anser att det sagda bör gälla även i fortsättningen. Den ökande
insikten om att vi måste värna om den nationella kulturen gör att vården av
vårt språk blir allt viktigare. I överensstämmelse med vad som anförs i
propositionen är ett ökat engagemang i språkvårdsfrågor och i språkutvecklingen
en självklar angelägenhet för Sveriges Radio i den nya mediesituationen.

Då det gäller bruket av svordomar i radio- och TV-program vill utskottet

KrU 1985/86:21

18

understryka att samma linje som tidigare deklarerats av Sveriges Radio
måste gälla även i fortsättningen, nämligen att svordomar bör undvikas i
andra sammanhang än där konstnärliga krav och äkthetsvärde motiverar
dem och att särskild restriktivitet iakttas när det gäller program för barn (se
prop. 1977/78:91 s. 195-196).

I ett senare avsnitt behandlas frågan om samordningen inom Sveriges
Radio-koncernen av ansvaret för språkvård (s. 33).

Utskottet vill här slutligen erinra om att radionämnden övervakar att
programföretagen utövar sina sändningsrättigheter i enlighet med 6 §
radiolagen och de avtal som staten har ingått med vart och ett av företagen.
Utskottet har också noterat att radionämnden under innevarande avtalsperiod
låtit uttalanden som gjorts i 1978 års proposition och i samband med
riksdagsbehandlingen våren 1978, bl. a. kulturutskottets betänkande i ärendet,
vara vägledande i sin granskningsverksamhet.

Sändningstider

Utskottet tillstyrker att hittillsvarande av riksdagen beslutade riktlinjer
beträffande sändningstidens längd och förläggning upphävs. Det bör i stället
ankomma på bolagen inom Sveriges Radio-koncernen att besluta i dessa
frågor (prop. s. 30).

Liksom föredragande statsrådet utgår utskottet från att några drastiska
förändringar inte sker i förhållande till nuläget. Då det gäller Sveriges
Television, som nu sänder i två kanaler, återkommer utskottet i avsnittet om
programsättningsprinciper i TV.

Utskottet förutsätter vidare att Sveriges Radios självständiga ansvar
beträffande sändningstiderna inte kommer att leda till svårigheter för den av
staten stödda verksamheten med radiotidningar för synskadade.

Programsättningsprinciper

Programsättningsprinciper i TV

Sveriges Television sänder för närvarande i Stockholmsbaserade TV-kanaler
som är resursmässigt likställda och som i princip har samma uppdrag.

Sveriges Television har redovisat två alternativ till den nuvarande kanalmodellen,
dels en modell med en Stockholmskanal och en rikskanal, dels en
publik-TV-modell.

Det förstnämnda alternativet förutsätter att huvuddelen av produktionsenheterna
i Stockholm bildar Stockholmskanalen. Rikskanalen bildas av
befintliga distrikt samt ett elfte distrikt som byggs upp för Stockholms och
Uppsala län. Planeringen av distriktens produktion som skall sändas i
rikskanalen förutsätts bli mera styrd än vad fallet är i nuvarande system.
Rikskanalen förutsätts sålunda sända regionalt material. I sammanhanget
framhålls att förutsättningarna förbättras för att tillgodose kraven på att
svenskt kulturliv ute i landet speglas i televisionen.

Publik-TV-modellen bygger å sin sida på BBC:s organisationsmodell, dvs.
att två sändande enheter inom ett sammanhållet bolag har uppdraget att

KrU 1985/86:21

19

komplettera varandra. Produktionen sker i specialiserade produktionsenheter,
och den ena kanalen förutsätts ha en underhållande karaktär medan den
andra är mer informativ.

Sveriges Television förespråkar för egen del alternativet med Stockholmskanal/rikskanal.
Regeringen intar — om vissa förutsättningar kan uppfyllas —
samma ståndpunkt. I propositionen föreslås sålunda att nuvarande programsättningsprinciper
i televisionen får ersättas med en modell som innebär att
distriktsproduktionen koncentreras till en kanal; vi skulle därmed få en
Stockholmskanal (TV 1) och en rikskanal (TV 2). Förutsättningen härför
bör vara att rationaliseringsvinster kan uppnås samt att verksamheten fyller
grundläggande krav på kvalitet, mångfald och intern konkurrens. Härutöver
bör statsmakterna inte utfärda några detaljerade riktlinjer, anförs det i
propositionen. Av motiveringen för förslaget framgår att regeringen förordar
att den angivna modellen med en Stockholmskanal och en rikskanal läggs
till grund för de fortsatta övervägandena om en förändring av programstrukturen
i TV (prop. s. 32—33).

Erinringar mot regeringsförslaget framställs i två motioner. Därutöver
framläggs i ett flertal motioner synpunkter på lokaliseringen av ledningen för
en rikskanal i TV.

I motion 1985/86:360 (m) uttalar motionärerna att en koncentration till en
rikstäckande TV-kanal borde ge avsevärda rationaliseringsvinster. De vill
också ha ett större programutbud från områden utanför Stockholm samt från
Norden (yrkande 1). I motion 1985/86:358 (vpk) vill motionärerna med
utgångspunkt i synsättet att statsmakterna inte i detalj skall reglera verksamheten
inom Sveriges Radio att frågan om en kanalmodell med en Stockholmskanal
och en rikskanal skall prövas självständigt av Sveriges Radio från
bl. a. journalistiska och ekonomiska utgångspunkter (yrkande 1 delvis).

Utskottet anser — i likhet med vad som är utgångspunkten för propositionens
förslag — att det även i fortsättningen bör finnas två TV-kanaler. Den
förändrade mediesituationen kan visserligen i någon mån ha ändrat synen på
behovet av en intern kanalkonkurrens. Behoven av ett omfattande kvalitetsmässigt
högtstående svenskt TV-utbud har emellertid blivit större, och det
torde knappast kunna tillgodoses inom ramen för en kanal; det är enligt
utskottets mening viktigt att det, under den del av dygnet då större delen av
befolkningen har möjligheter att se på TV, skall finnas en valmöjlighet
mellan program i Sveriges Television där strävan till hög kvalitet och
mångfald skall vara två av ledstjärnorna. Utskottet avstyrker således motion
1985/86:360 i motsvarande del (yrkande 1 delvis).

Utskottet anser i likhet med regeringen att frågan om kanalkonstruktionen
är så viktig att riksdagen bör uttrycka sin mening i frågan. Utskottet avstyrker
därför motion 1985/86:358 i denna del (yrkande 1 delvis).

Då det härefter gäller sakfrågan har utskottet på grund av den argumentation
som förs i propositionen (s. 32-33) och med hänsyn till vad som
inhämtats under beredningsarbetet inom utskottet blivit övertygat om att det
under i propositionen angivna förutsättningar finns starka skäl att införa en
kanalmodell inom TV som innebär att vi får en Stockholmskanal och en
rikskanal samt att fortsatta överväganden med en sådan inriktning bör göras.

Upprättandet av en rikskanal i förening med den omständigheten att en

KrU 1985/86:21

20

utbyggnad av den regionala TV-produktionen fortfarande pågår — 40 % av
allmänproduktionen i rikssändningar beräknas bli uppnådd verksamhetsåret
1987/88 — bör tillgodose motion 1985/86:360 i motsvarande del. Dådet gäller
kravet i samma motion på större programutbud från övriga delar av Norden
vill utskottet erinra om det planerade nordiska radio- och TV-samarbetet
med hjälp av Tele-X-satelliten. Uppskjutningen av denna planeras ske under
sensommaren eller hösten 1987. Sändningarna av program kan komma i gång
tidigt 1988. De nationella rundradioföretagen i Finland, Island, Norge och
Sverige har för kort tid sedan till Nordiska Ministerrådet redovisat ett förslag
till programsamarbete via Tele-X. Enligt förslaget skall programverksamheten
ske i två TV-kanaler, den ena med inriktning på nyheter och aktualiteter,
den andra med inriktning på kultur och underhållning. Även ett förslag till
sändning av nordisk musik i en radiokanal har utarbetats. Förhandlingar
pågår mellan den danska regeringen och Ministerrådet om dansk medverkan
i Tele-X-samarbetet. Med hänvisning till det anförda avstyrks motionen även
i här behandlad del (yrkande 1 delvis).

I motionerna 1984/85:1800 (c), 1985/86:352 (c), 1985/86:356 (c), 1985/
86:359 (c), 1985/86:363 (s), 1985/86:364 (s) och 1985/86:368 (fp) framställs
krav på att ledningen för rikskanalen skall lokaliseras till någon ort utanför
Stockholm. I några av motionerna förordas uttryckligen Göteborg som
lokaliseringsort. I motion 1985/86:360 (m), som delvis behandlats i det
föregående, föreslås att ledningen för den i motionen förordade enda
TV-kanalen skall förläggas utanför Stockholm.

I motionerna samt vid uppvaktningar och utfrågningar har framförts bl. a.
följande argument för en utflyttning av ledningen för en rikskanal. Det är
rimligt att ledningen förläggs till något av de distrikt där programproduktionen
skall ske. Det är viktigt att rikskanalens programledning kan hämta de
direkta dagliga impulserna och stimulansen från någon annan debatt- och
kulturmiljö än huvudstadens för att en verkligt berikande kanalkonkurrens
skall uppstå. Nära detta argument ligger argumentet att det är mindre risk för
likriktning inom TV om ledningen för de båda TV-kanalerna inte är
lokaliserade till samma ort. En utflyttning av ledningen för en rikskanal
skulle allmänt sett få stor regional- och kulturpolitisk betydelse.

I ärendet har å andra sidan också anförts en rad argument för att ledningen
för en rikskanal skall finnas i Stockholm. Ledningen för den nya kanalen skall
samordna olika intressen och därvid bl. a. balansera olika regionala intressen
mot varandra. Programledningen bör stå neutral i relation till de olika
produktionsorterna och inte belastas av det direkta ansvaret också för en
utpekad produktionsenhet. Detta underlättas om kanalledningen inte lokaliseras
till någon av de tio distriktsorterna. En annan viktig uppgift för
rikskanalens ledning är att tillvarata distriktens intressen inom Sveriges
Television och koncernen i övrigt. En fördel är då att de båda kanalledningarna
har samma lokaliseringsort som företagsledningen. Det har vidare
anförts att sändningsledning och sändningsteknik bör finnas på samma ort,
något som gör att kostnaderna blir betydande för en utflyttning av
kanalledningen.

De argument som redovisats i det föregående visar enligt utskottets
mening att det finns skäl att - för den händelse beslut fattas om en

KrU 1985/86:21

21

kanalkonstruktion med Stockholmskanal/rikskanal - förlägga ledningen för
rikskanalen till en ort utanför Stockholm. Vid val av förläggningsort bör i så
fall hänsyn tas till såväl ekonomiska som kulturpolitiska faktorer. Även
regionalpolitiska skäl bör kunna vägas in i sammanhanget.

Det bör i enlighet med det synsätt som präglar propositionen ankomma på
Sveriges Radio att fatta beslut i frågan.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1984/
85:1800, 1985/86:352 yrkande 2, 1985/86:356 yrkande 2, 1985/86:359, 1985/
86:360 yrkande 2, 1985/86:363, 1985/86:364 och 1985/86:368.

Programsättningsprinciper i radio

Riksdagen bör enligt propositionen godkänna följande:

Programsättningen i radiokanalerna bör även under den kommande avtalsperioden
fastställas inom Sveriges Radio. Ett fjärde FM-nät bör i huvudsak
förbehållas lokalradion. Om Sveriges Radio räknar med att det behövs ett
resurstillskott för programproduktion för att det fjärde FM-nätet skall kunna
tas i anspråk, bör principerna för programsättning i radio i sin helhet
underställas regering och riksdag för prövning.

Utskottet ansluter sig till regeringens förslag. Härvid konstaterar utskottet
att regeringen räknar med att utbyggnaden av FM 4-nätet skall kunna
påbörjas budgetåret 1987/88 (prop. s. 34 och 86). I fråga om den s.k.
tappningsrätten anser sig utskottet - med hänsyn till Sveriges Radios
kulturpolitiska ansvar — kunna förutsätta att FM 4-nätet inte kommer att
utnyttjas på det sättet att nätet utöver lokalradions egna sändningar kommer
att domineras av riksradions program 3, som huvudsakligen innehåller
underhållning och lätt musik.

Motion 1985/86: Kr242 (s), vari framhålls lokalradions behov av en egen
kanal, kommer i enlighet med det anförda att bli tillgodosedd genom
tillkomsten av FM 4-nätet.

I motion 1985/86: A429 (fp) vill motionärerna ha en försöksverksamhet
med s. k. förkörsrätt i P 3 för lokalradion i Kristianstad; lokalradion skulle ha
rätt att gå in i rikskanalen med egna lokala program på tid och i en omfattning
som man finner möjlig och lämplig (yrkande 5).

Genom tillkomsten av FM 4-nätet bortfaller det intresse som kan finnas för
sådan förkörsrätt, som motionärerna pläderar för. I avvaktan på utbyggnaden
av FM 4-nätet får de s. k. fönstertiderna — de tider då lokalradion äger
sända på P 3:s frekvenser — i första hand bestämmas genom avtal mellan
Sveriges Riksradio och Sveriges Lokalradio. En s. k. förkörsrätt skulle - om
särskilda sändarresurser inte kan ställas till förfogande - innebära att ett av
riksradions program inte skulle kunna avlyssnas mer än vissa tider, en lösning
som utskottet inte kan ställa sig bakom. Med hänsyn till det anförda bör
motionsyrkandet inte föranleda någon åtgärd av riksdagen.

Folkbildningsansvaret

Det föreslås i propositionen att ett folkbildningsansvar bör åvila samtliga
programbolag inom public service-organisationen och att en föreskrift med

KrU 1985/86:21

22

denna innebörd bör ingå i de avtal rörande programverksamheten som skall
slutas inför nästa avtalsperiod (prop. s. 34).

Utskottet ser med tillfredsställelse att samtliga programbolag får ett
uttryckligt folkbildningsansvar i sitt uppdrag och tillstyrker därför regeringsförslaget.
Utskottet tar upp frågan om behovet av en precisering av
folkbildningsbegreppet i samband med behandlingen av Sveriges Utbildningsradios
verksamhet.

Svenska och utländska program

I de nya avtalen med dotterbolagen bör enligt propositionen framhållas
betydelsen av ett mångfasetterat utbud på svenska språket och av att verk av
svenska upphovsmän/eller med svenska utövare framförs i radio och TV. Det
bör ankomma på moderbolaget att noga följa utvecklingen härvidlag.

Förslaget innebär att regeringen avvisar någon typ av kvotering.

Utskottet har i olika sammanhang ställt sig positivt till åtgärder för att
främja den nationella kulturen (se bl. a. KrU 1985/86:18 s. 6). Mot bakgrund
härav anser utskottet det vara av värde med avtalsbestämmelser på Sveriges
Radio-området som är ägnade att tillgodose detta syfte. I likhet med
föredragande statsrådet ställer sig utskottet avvisande till en kvotering. För
närvarande upptas ca 40 % av den totala sändningstiden i TV av från
utlandet inköpta program, och krav har ställts om minskning av procentsatsen
lika väl som av andelen musikinslag med utländskt ursprung.

Utskottet är dock inte berett precisera någon ändring i detta avseende,
utan det bör som föreslås i propositionen ankomma på moderbolaget att
noga följa utvecklingen på området. I senare avsnitt återkommer utskottet
till likartade frågor (nästa avsnitt och avsnitt på s. 32).

Utomståendes medverkan, produktionsutläggning, m. m.

Moderbolaget Sveriges Radio AB bör verka för att omfattningen av
frilansmedverkan håller en hög och jämn nivå i programproduktionen. För
att främja produktionsutläggning av TV-program bör, likaledes enligt
propositionen, moderbolaget försöksvis pröva kvotering av medelstilldelningen
till Sveriges Television.

Utskottet ansluter sig till den i propositionen gjorda bedömningen. I
överensstämmelse med vad som anförs i propositionen är det av kulturpolitiska
skäl både nödvändigt och önskvärt att frilansmedverkan och utläggning
av produktionsuppdrag hålls på en hög nivå.

Regionalt producerade program i televisionens och radions rikssändningar

Den bedömningen görs i propositionen att ca 40 % av programmen i radions
och televisionens rikssändningar bör produceras utanför Stockholm. Det
distriktsproducerade programutbudet skall, liksom hittills, både ta till vara
och spegla det egna områdets särprägel och egenart och på ett mera allmänt
sätt bidra till mångfalden i programmen i radio och TV. En viss specialisering
på olika programområden i distrikten är acceptabel av ekonomiska skäl, men

KrU 1985/86:21

23

risken för att specialiseringen kan leda till ensidighet i bevakningen av vissa
frågor bör uppmärksammas.

Utskottet konstaterar att det år 1978 uppsatta målet, att ca 40 % av de
egenproducerade programmen i rikssändningarna i radio och TV skall
produceras regionalt, i det närmaste uppnåtts. I propositionen anförs att den
sålunda under innevarande avtalsperiod gällande målsättningen bör ingå i
riktlinjerna för verksamheten även under nästa avtalsperiod. Detta ställningstagande
har inte mött någon erinran i de i ärendet aktuella motionerna.
Vad som i denna del av propositionen främst tilldragit sig intresse motionsvägen
är frågan om fördelningen av resurser mellan distrikten. Motionerna
gäller såväl TV- som radiodistrikten. Även vid uppvaktningar inför utskottet
har frågan tagits upp, såvitt avser vissa distrikt. Motionerna - 1985/86:355 (s)
i här aktuell del, 1985/86:356 (c) yrkande 1 och 1985/86:362 (m) yrkande 2 -syftar främst till en resursmässig utjämning mellan distrikten. Beträffande
det närmare innehållet i motionerna hänvisar utskottet till dessa.

Utskottet konstaterar att det i dag finns betydande skillnader mellan
resurserna i olika distrikt. Särskilt markant är att Västra och Södra distrikten
såväl på TV- som på radiosidan har relativt sett stora resurser, något som
också avspeglar sig i programproduktionen (se bl. a. prop. s. 16 och 17).
Samtidigt konstaterar utskottet att det även i fortsättningen självfallet måste
ankomma på Sveriges Radio att fördela resurserna på olika distrikt.
Utskottet vill dock framhålla att resursfördelningen bör göras med utgångspunkt
i de mål som statsmakterna anser bör gälla för Sveriges Radios
verksamhet. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om de principer som
gäller för det distriktsproducerade programutbudet och som preciserats i
propositionen, nämligen att utbudet skall både ta till vara och spegla det egna
områdets särprägel och egenart och på ett mera allmänt sätt bidra till
mångfalden i programmen. Det ligger enligt utskottets mening i sakens natur
att härvid bör gälla vad som anförs i motionerna 1985/86:355, 1985/86:356
och 1985/86:362 av innehåll att radio och TV skall kunna spegla förhållandena
någorlunda likvärdigt i olika delar av landet och att detta måste kunna ske
utan alltför stora resursmässiga skillnader. Motionsyrkandena får anses
besvarade med det anförda.

Det sagda bör enligt utskottets mening inte hindra att särskilda resurser
tillförs ytterligare något TV-distrikt för att ge detta möjlighet till sådan
produktion som kräver stora ateljé- och verkstadsresurser. Med detta
uttalande anser utskottet motionsyrkanden om ökad s. k. tung TV-produktion
i norra Sverige besvarade [motionerna 1984/85:1300 (c) yrkande 3,
1984/85:2223 (fp) yrkande 2, 1985/86:Kr217 (fp) yrkande 2 och 1985/
86:Kr301 (c) yrkande 1 delvis].

I samma motioner yrkas att viss kvotering skall ske i fråga om TVproduktionen
i de nordligaste distrikten eller, i en av motionerna, i Umeå.

Utskottet kan inte ställa sig bakom en sådan detaljreglering av TV:s
verksamhet som föreslås i motionerna. Dessa avstyrks därför (motionerna
1984/85:1300 yrkande 4, 1984/85:2223 yrkande 1, 1985/86:Kr217 yrkande 1
och 1985/86:Kr301 yrkande 1 delvis).

Utskottet har inte heller något att erinra mot vad som anförs i propositionen
om viss specialisering på olika programområden i distrikten. En viss

KrU 1985/86:21

24

specialisering kan således vara motiverad av olika skäl men programbolagen
måste uppmärksamma risken för att specialiseringen kan leda till en
ensidighet i urval och behandling av de aktuella ämnena.

Utskottet behandlar i detta sammanhang även motion 1985/86:Kr299 som
avser fördelningen av lokalradions resurser. Motionärerna anför bl. a. att
nuvarande fördelningssystem inom Sveriges Lokalradio missgynnar sådana
län som Jämtlands län, där det finns stora avstånd och gles befolkning.
Motionärerna förordar i första hand ett direkt resurstillskott till Radio
Jämtland, i andra hand en förändring av fördelningssystemet så att län av
Jämtlands karaktär inte missgynnas.

Utskottet, som i ett senare avsnitt behandlar medelstilldelningen till
Sveriges Radio för nästa budgetår, anser att det liksom hittills bör ankomma
på Sveriges Lokalradio att fördela de resurser som tilldelas bolaget mellan de
olika lokalradiostationerna. Det får förutsättas att Sveriges Lokalradio
fördelar resurserna med beaktande av bl. a. sådana faktorer som motionärerna
pekat på i motionen. Denna avstyrks.

Regionala TV-sändningar

Regionala nyhetssändningar i TV förekommer nu över hela landet utom över
Stockholms län och Uppsala län (ABC-området). Sändningarna sker över
samma frekvenser som TV 2 måndag-fredag kl. 19.15-19.30. Över ABCområdet
sänds det regionala nyhetsprogrammet från någon av de övriga
regionerna. Av bilaga 5 framgår sändningsområdena.

I propositionen föreslås att riksdagen skall godkänna dels att regionala
nyhetssändningar i TV bör anordnas i hela landet, dels att det bör ankomma
på moderbolaget att efter samråd med Sveriges Television bestämma om
sändningstidens längd och områdesindelning.

Intentionerna i 1978 års beslut att regionala nyhetssändningar skall
förekomma över hela landet bör fullföljas. Utskottet har inhämtat att
Sveriges Television bedömer det vara möjligt att under 1987 påbörja sådana
sändningar även över ABC-området. Motion 1985/86:Kr301 (c) är därför
tillgodosedd i motsvarande del (yrkande 4).

I fyra motioner — 1984/85:1300 (c) yrkande 1,1984/85:2223 (fp) yrkande 3,
1985/86:Kr217 (fp) yrkande 3 och 1985/86:Kr301 (c) yrkande 3 delvis -föreslås att de båda regionala nyhetsprogrammen Nordnytt och Mittnytt
skall delas så att i stället fyra program sänds. Enligt motion 1985/86:Kr301
bör även Tvärsnytt, som sänds över Mellansvenska distriktet och Värmlands
distrikt delas i två program (yrkande 3 delvis).

Utskottet delar regeringens uppfattning att Sveriges Radio-koncernen bör
ha frihet att bestämma omfattningen av och områdesindelningen för de
regionala sändningarna i TV; det är här fråga om såväl vilka ekonomiska
resurser som kan ställas till förfogande som tillgången på sändningsfrekvenser.
Motionsyrkandena avstyrks således. Utskottet vill här tillägga att
områdesindelningen för regionala TV-sändningar har ett nära samband med
distriktsindelningen för Sveriges Television och att utskottet tar upp denna
fråga till närmare diskussion i ett avsnitt om lokal och regional organisation
(s. 36). Bl. a. då det gäller regionala sändningar över Södermanland kan en

KrU 1985/86:21

25

ändrad distriktsindelning få betydelse för nyhetssändningarna.

I de fyra motioner som delvis behandlats ovan framställs också yrkanden
som med vissa inbördes variationer syftar till att det skall startas regionala
TV-sändningar av allmän programkaraktär (motionerna 1984/85:1300 yrkande
2, 1984/85:2223 yrkande 4. 1985/86:Kr217 yrkande 4 och 1985/
86:Kr301 yrkande 2).

Vad tidigare sagts om Sveriges Radios bestämmanderätt måste gälla även
sådana TV-sändningar som här åsyftas. Motionsyrkandena avstyrks således.
Det kan dock tilläggas att i den mån regionala sändningar kan göras på andra
tider än dem som upptas av TV 2-sändningar det inte torde finnas annat än
resursmässiga hinder för sändningar över TV 2:s frekvenser.

Samarbetet mellan riks- och lokalradion

Moderbolaget bör enligt propositionen verka för ett utökat samarbete
mellan riksradion och lokalradion såväl vad gäller programverksamheten
som i tekniska och administrativa frågor, där detta är motiverat från
ekonomisk synpunkt och där bolagens skilda uppdrag inte lägger hinder i
vägen. Om det framstår som motiverat att fördjupa samverkan och
eventuellt slå samman båda programbolagen, bör moderbolaget under
avtalsperioden vara oförhindrat att lägga fram förslag härom till regeringen,
anförs det vidare i propositionen.

Utskottet kan helt ansluta sig till den i propositionen gjorda bedömningen.
Den redovisning som lämnas i propositionen och den information som
lämnats utskottet av bl. a. cheferna för Sveriges Riksradio och Sveriges
Lokalradio ger enligt utskottets mening stöd för antagandet att det är möjligt
att ytterligare fördjupa samverkan mellan Riksradion och Lokalradion. Som
också klart kommer till uttryck i propositionen är det viktigt att de
sändningar som de båda programföretagen svarar för behåller sin särart. I ett
läge där moderbolaget anser det motiverat att en sammanslagning av bolagen
kommer till stånd, får det ankomma på regeringen och riksdagen att göra den
slutliga bedömningen om vinsterna vid en sammanslagning skulle bli så stora
att den bör komma till stånd även om de båda programbolagen inte fullt ut
kan behålla sin nuvarande karaktär.

Verksamhet på invandrar- och minoritetsspråk

Förslagen i propositionen rörande Sveriges Radio-koncernens verksamhet
på invandrar- och minoritetsspråk grundas på bl. a. invandrarpolitiska
kommitténs betänkande (SOU 1984:58) Invandrar- och minoritetspolitiken
och remissyttranden över detta. Utskottet ser det som en fördel att ställning
till betänkandets förslag i här aktuell del kan tas samtidigt som riksdagen
behandlar övergripande frågor om invandrarpolitiken (prop. 1985/86:98 om
invandrarpolitiken, SfU 1985/86:20). Enligt proposition 1985/86:99 bör
Sveriges Radio-koncernens åtaganden när det gäller programverksamhet på
invandrar- och minoritetsspråk preciseras. Moderbolaget förutsätts göra
avvägningar mellan olika medier och programbolag med utgångspunkt i en
för koncernen gemensam målsättning. Detta bör framgå av de avtal staten

KrU 1985/86:21

26

sluter med programbolagen angående programutbudet. Nuvarande resursnivå
för program på invandrar- och minoritetsspråk förutsätts i stort vara
oförändrad. Möjlighet till omprövning av språkval bör finnas, anförs det i
propositionen.

I proposition 1985/86:98 om invandrarpolitiken föreslås att de invandrarpolitiska
målen, som sedan år 1975 sammanfattas med begreppen jämlikhet,
valfrihet och samverkan, skall ligga fast. Förslagen har i dagarna tillstyrkts av
vederbörande riksdagsutskott (SfU 1985/86:20).

Motion 1984/85:2308 (c) syftar till att de nya avtalen med bolagen i
Sveriges Radio-koncernen skall precisera koncernens ansvar för att programverksamheten
på invandrar- och minoritetsspråk uppfyller de angivna
målen. Motionärerna vill också att det i avtalen skall komma till uttryck en
skyldighet för Sveriges Radio att i den ordinarie programverksamheten
spegla invandrarnas bakgrund, kultur och förhållanden i vårt land samt
motverka tendenser till fördomar, diskriminering och invandrarfientlighet.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Detta står i god överensstämmelse
med önskemålet i motionen om preciseringar av Sveriges Radios ansvar
för program på invandrar- och minoritetsspråk. Riksdagen bör däremot inte
uttala sig om den närmare formuleringen av innehållet i avtalen i här aktuellt
avseende. Då det gäller den allmänna programverksamheten hänvisar
utskottet i första hand till avsnittet om programverksamhetens inriktning
(ovan s. 16). Utskottet har där bl. a. - med hänvisning till propositionens
redovisning för ett betänkande av diskrimineringsutredningen (prop. s. 29)
— uttalat sig om Sveriges Radios skyldighet att verka för att rasfördomar och
invandrarfientlighet bekämpas.

Utskottet anser under hänvisning till det anförda att motionen blir
tillgodosedd utan någon åtgärd av riksdagen.

Som ovan angetts tillstyrker således utskottet regeringens förslag i här
aktuell del. Utskottet ansluter sig också till de synpunkter föredragande
statsrådet anför i propositionen (s. 43—44), till vilka hänvisas. Utskottet
anser att det är av värde att moderbolaget gör avvägningar mellan olika
medier och programbolag med utgångspunkt i en för koncernen gemensam
målsättning. Detta kan få betydelse bl. a. med hänsyn till den möjlighet som
finns för lokalradion att ge service på invandrar- och minoritetsspråk till även
ganska små grupper, som är bosatta i ett bestämt geografiskt område. Som
anförs i propositionen kan emellertid nyinflyttade grupper inte automatiskt
påräkna service på det egna språket med hänvisning till verksamheten för
vissa andra redan etablerade invandrargrupper.

1 tre motioner tas upp frågor om bl. a. en ökad textning till svenska av
program på andra språk. Utskottet kommer att i viss utsträckning kommentera
motionerna i det följande. Det finns dock skäl framhålla att det liksom
hittills bör ankomma på Sveriges Radio att i programfrågor arbeta fritt och
självständigt inom ramen för de allmänna riktlinjer som anges i radiolagen
och i avtalen mellan staten och bolagen i Sveriges Radio-koncernen (se
närmare härom bl. a. KrU 1983/84:17 s. 22). Den omständigheten att
riksdagen i detta ärende har att ta ställning till frågor om innehållet i de nya
radioavtalen innebär inte att riksdagen bör anlägga synpunkter på enskildheter
i programutbudet.

KrU 1985/86:21

27

I motion 1984/85:513 (c) förordas en lagstiftning som ålägger Sveriges
Radio att förse program för invandrare med svensk översättning. Ett likartat
men betydligt mindre långtgående yrkande framställs i motion 1985/
86:Kr333 (s). Motionären vill att TV:s nyhetsprogram på invandrarspråk i
möjligaste mån skall textas på svenska.

I överensstämmelse med vad motionären bakom motion Kr333 framhåller
är textning på svenska av många program på invandrarspråk ägnad att
förbättra förståelsen hos den svenska befolkningen för invandrarna och öka
kunskapen om deras hemländer. Program för invandrare textas också av
Sveriges Television i stor utsträckning. Detta gäller dock inte bl. a. vissa
nyhetssammanfattningar, som tidigare sänts på svenska. Av pedagogiska
skäl textas inte vissa barnprogram.

Då det gäller frågan om en utökad textning på svenska är detta i första
hand en resursfråga. En lagstiftning på området kan därför inte komma i
fråga. Med hänvisning till det anförda och till programföretagens självständighet
avstyrks motionerna.

De flesta invandrarna till vårt land kommer från Finland. Många av dem är
endast finskspråkiga, då de kommer till Sverige. I propositionen framhålls att
den finskspråkiga gruppens rätt till programservice i radio och TV måste
anses ha en delvis annan karaktär än övriga invandrargrupper med hänsyn till
såväl de historiska banden mellan Sverige och Finland som gruppens storlek.
Utskottet vill i detta sammanhang också erinra om den nordiska språkkonventionen,
det nordiska avtalet om kulturellt samarbete samt överenskommelsen
om gemensam nordisk arbetsmarknad.

Utskottet finner även skäl framhålla att i den mån program på finska textas
till svenska, detta är ägnat att öka kännedomen hos den svenska befolkningen
om Finland och finska förhållanden liksom att förbättra förståelsen mellan
svenskarna och de finska invandrarna. Motsvarande gäller, som påpekats
ovan, även textning till svenska av program på andra språk än finska, men
särskild hänsyn måste tas till angelägenheten av att främja förståelsen mellan
de nordiska länderna.

Sveriges Radio har en omfattande programverksamhet på finska språket. I
motion 1984/85:2490 (fp) tas upp situationen för de många Finlandssvenskar
som inte förstår finska. Motionärerna anser att det finskspråkiga nyhetsprogrammet
Viikkokatsaus, som sänds i TV 1 och som innehåller värdefull
information om bl. a. arbetsmarknaden i Finland, bör textas på svenska.
Motionärerna framhåller vidare bl. a. att nyhetsprogrammen från Finland
har särskild betydelse före allmänna val. Motionärerna framhåller att
finländska invandrare som kommer från samma nordiska grannland givetvis
skall ha tillgång till sitt hemlands information och hemkultur på lika villkor
oberoende av modersmål. De vill dels ha en ökad textning på svenska i TV,
dels sändningar även på svenska av finskspråkiga nyhetsprogram i radio.

Enligt vad utskottet inhämtat textas alla TV-program på finska till svenska
med undantag av dels den i motionen nämnda veckoöversikten samt
valvakor, dels — av pedagogiska skäl — vissa barnprogram.

Enligt utskottets mening får det med hänsyn till programföretagens
självständighet — och med beaktande av moderbolagets samordningsskyldighet
— ankomma på Sveriges Radio att avgöra om det finns resurser för en

KrU 1985/86:21

28

ökad textning i TV. Enligt det ovan sagda synes veckoöversikten i första hand
kunna komma i fråga, om resurser för en ökad textning kan ställas till
förfogande. Då det gäller radioprogram torde det, såvitt utskottet kan
bedöma, vara större svårigheter att få till stånd en ökad information till
Finlandssvenskarna, eftersom det krävs särskilda sändningar. Detta ställer
krav inte bara på ekonomiska resurser utan också på sändningstid. Även
denna fråga får avgöras av Sveriges Radio. Motionen avstyrks således.

Handikappfrågor

I de avtal mellan staten och programbolagen inom Sveriges Radio-koncernen
som löper ut vid kommande halvårsskifte föreskrivs bl. a. att bolagen skall ta
särskild hänsyn till olika grupper av handikappade. Det föreslås i propositionen
att programföretagen i avtalen inför nästa avtalsperiod bör få motsvarande
förpliktelser. Vidare bör moderbolaget få ett samordningsansvar, som
bl. a. innebär att programverksamheten om och för olika grupper av
handikappade bör bedömas som en helhet med beaktande av de olika
mediernas möjligheter. Detta bör framgå av de avtal staten sluter med
programbolagen angående programutbudet, anförs det i propositionen.

Under innevarande avtalsperiod har insatser gjorts av Sveriges Radio för
att bl. a. programverksamheten skall bli mera tillgänglig för handikappade.
Den utförliga redovisning som finns i propositionen (s. 45-46) visar att det
bl. a. av de handikappades egna organisationer framställts krav som innebär
att programföretagen skall göra fortsatta insatser av betydande omfattning
för att anpassa programutbudet till handikappades behov. I motioner och vid
uppvaktning hos utskottet har krav med samma inriktning framförts.
Förutom för synskadade samt döva och hörselskadade har behovet av
programanpassning för begåvningshandikappade understrukits.

Två av motionerna innehåller yrkanden av övergripande natur, nämligen
1984/85:1303 (s) och 1985/86:369 (s), medan nio motioner avser konkreta
förslag om främst ökad textning av TV-program och teckenspråkstolkning i
TV.

I den ovan nämnda motionen 1984/85:1303 framhålls att en av utgångspunkterna
för de nya avtalen måste vara att alla medborgare så långt möjligt
skall kunna ta del av etermediernas utbud och att det därför är angeläget att
ett antal i motionen preciserade förslag beaktas i avtalen. I fråga om det
närmare innehållet i förslagen — som avser bl. a. insatser för de synskadade
— hänvisar utskottet till motionen. I den andra motionen av övergripande
natur, 1985/86:369, riktas kritik mot propositionen. Sammanfattningsvis
menar motionären i här aktuellt avseende (yrkande 1) att de krav som enligt
propositionen kommer att ställas på Sveriges Radio inte är tillräckligt höga
och att det är nödvändigt att i de nya avtalen göra mera långtgående
preciseringar i fråga om anpassning av programutbudet till olika handikappgruppers
behov än vad som föreslagits i propositionen. Riksdagen bör slå fast
att vid avtalsperiodens slut vissa grundläggande krav skall vara uppfyllda.
Kraven gäller bl. a. program på teckenspråk, ökad textning, programinformation
till synskadade och särskilda program för begåvningshandikappade.
I övrigt hänvisar utskottet till motionen.

KrU 1985/86:21

29

Programföretagen inom Sveriges Radio-koncernen bör enligt utskottets
mening i enlighet med vad som föreslås av regeringen även under nästa
avtalsperiod ha särskilda förpliktelser i fråga om handikappade. Utskottet
kan däremot inte biträda förslaget i motion 1985/86:369 i här aktuell del,
vilket förslag innebär att regleringen av dessa förpliktelser skulle ske på
annat sätt än i fråga om annan programverksamhet. Aven då det gäller
insatser för handikappade måste nämligen den för Sveriges Radio-verksamheten
centrala principen om programbolagens självständighet då det gäller
programverksamheten gälla (se ovan s. 27).

Utskottet anser att den i propositionen valda formuleringen för bolagets
förpliktelser väl täcker de krav som från statens sida bör ställas på Sveriges
Radio, då det gäller att göra programverksamheten tillgänglig för olika
handikappgrupper. För samhällets insatser på handikappområdet gäller
sedan länge grundsatserna om integration och normalisering. Enligt utskottets
mening måste dessa grundsatser i tillämpliga delar vara vägledande även
för Sveriges Radio i fråga om dess programverksamhet. Utskottet är
medvetet om att även begränsade förbättringar för handikappade inom
Sveriges Radios verksamhet kan vara mycket kostnadskrävande, men detta
får inte hindra att Sveriges Radio fortsätter sina ansträngningar att öka
tillgängligheten av programmen för olika handikappgrupper. Hitintills har
insatserna främst avsett synskadade samt döva och hörselskadade. Enligt vad
utskottet inhämtat utreder taltidningskommittén, delvis i kontakt med
programföretagen, frågan om programservice, i första hand nyhetsservice,
till begåvningshandikappade. Utskottet ansluter sig till förslaget i propositionen
att moderbolaget bör få ett samordningsansvar på handikappområdet. I
propositionen ges exempel på områden där samordning bör kunna prövas.
Detta gäller bl. a. insatserna för programinformation. Utskottet vill i detta
sammanhang starkt understryka betydelsen av att, som förordas i propositionen,
moderbolaget i samband med de årliga anslagsframställningarna
redovisar en plan för insatser inom handikappområdet. Utskottet utgår från
att en sådan plan görs flerårig. En plan av angivet slag kan enligt utskottets
mening få betydelse för inriktningen och omfattningen av insatserna även på
det sättet att den kan åstadkomma en allmän debatt om dessa, bl. a. i
förhållande till satsningar som Sveriges Radio gör på andra områden.
Utskottet, som i anslutning till motioner i det följande något berör
situationen då det gäller vissa konkreta insatser för att öka tillgängligheten av
radio och TV för handikappade, avstyrker under hänvisning till det anförda
motion 1984/85:1303 och 1985/86:369 yrkande 1. Vid bedömningen beaktar
utskottet också den information utskottet i det följande redovisar om bl. a.
ökad TV-textning.

I en rad motioner framställs mer eller mindre långtgående krav på ökad
tillgänglighet till TV-program och text-TV för döva och hörselskadade.
Motionerna är följande, nämligen 1984/85:1809 (m), 1985/86:Kr261 (m),
1985/86:Kr304 (s), 1985/86:Kr305 (m). 1985/86:Kr306 (m), 1985/86:Kr342
(c), 1985/86:352 (c), 1985/86:366 (fp) och 1985/86:367 (s).

Föredragande statsrådet anför att med hänsyn till att riksdagen fastslagit
teckenspråkets ställning som dövas eget språk bör det enligt hans mening
övervägas om inte detta motiverar särskild nyhetsservice på teckenspråk.

KrU 1985/86:21

30

Utskottet, som delar denna uppfattning, anser att två yrkanden i ämnet — i
motion 1985/86:Kr305 och motion 1985/86:352 (yrkande 3) - inte påkallar
någon riksdagens åtgärd.

I propositionen anges att Sveriges Television avser att, så långt tillgängliga
resurser tillåter, fortsätta den kraftiga utbyggnaden av programtextning och
text-TV som syftar till att göra fler program tillgängliga för döva och
hörselskadade. Utskottet har också inhämtat att det inom Sveriges Radio
pågår en omfattande studie av text-TV:s framtida utveckling, som kommer
att vara slutförd inom en nära framtid. Bl. a. söker man få fram en teknik,
som skall möjliggöra en textsättning i TV med en snabbhet nära motsvarande
den som finns vid simultantolkning. Genom en kombination av denna teknik
och den textning som kan göras i förväg bedöms det som möjligt att, om
tilldelade resurser så medger, inom en inte alltför avlägsen framtid texta
exempelvis en halvtimmes nyhetsprogram av typ Rapport.

Med hänsyn till det anförda och till programföretagens självständighet
avstyrker utskottet följande motioner, vilka syftar till textning av TVprogram
i större utsträckning än vad som nu sker, nämligen motion
1984/85:1809 i motsvarande del, motion 1985/86:366 och motion 1985/
86:367.

I den ovan delvis behandlade motionen 1984/85:1809 och i motion
1985/86:Kr261 kritiseras det förhållandet att visst nyhetsprogram - TVAktuelltkl.
18.00 i TV 1 — inte textas i den utsträckning som tidigare utlovats
och att textningen helt upphörde förra sommaren. Utskottet anser med
hänsyn till programföretagens självständighet och till vad utskottet anfört i
det föregående om ökad textning av TV-program att motionsyrkandena inte
påkallar någon riksdagens åtgärd.

Enligt vad utskottet inhämtat kommer informationsprogrammet Anslagstavlan
att textas fr. o. m. vecka 34 i år. Med hänvisning härtill avstyrks motion
1985/86:Kr304.

Två motioner, nämligen 1985/86:Kr306 och 1985/86:Kr342, är enligt
utskottets mening tillgodosedda, såvitt däri tas upp frågan om användande av
text-TV i katastrofsituationer. Enligt vad utskottet inhämtat ingår nämligen
text-TV redan i den organisation Sveriges Radio har för krigs- och
katastroflarm. Motionerna avstyrks således i motsvarande delar.

I samma motioner tas också upp användningen av text-TV för uppgifter
om vägförhållanden, trafikhinder och annan lokal och regional information,
som bör kunna spridas utan dröjsmål.

Utskottet har i denna fråga inhämtat följande. Den praktiska gränsen för
text-TV:s omfattning är i nuläget ca 250 sidor, vilket begränsar möjligheten
att utnyttja utrymmet även för lokala och regionala uppgifter. Inom Sveriges
Television övervägs olika lösningar då det gäller att tillgodose behovet av
lokal text-TV-information. Därvid diskuteras bl. a. möjligheterna att presentera
lokal information på ett sätt liknande det som sker i Aktuellt i fråga om
distriktsvisa väderprognoser. Viss försöksverksamhet har bedrivits tillsammans
med SMHI, trafiksäkerhetsverket och vägverket, då det gäller väg- och
trafikinformation. Med hänvisning till den lämnande redovisningen avstyrker
utskottet motionerna även i dessa delar (1985/86:Kr306 delvis och
1985/86:Kr342 yrkande 1 delvis).

KrU 1985/86:21

31

I motion 1985/86:Kr342 vill motionärerna att riksdagen skall uttala sig för
behovet av utbildning i TV i Mun-hand-systemet — ett system för kommunikation
med en döv eller hörselskadad person.

Utskottet avstyrker yrkandet (yrkande 2) med hänvisning till programbolagens
självständighet.

Samspelet med kullurlivet

I propositionen anförs att programbolagen liksom hittills i avtalen med staten
bör åta sig att bevaka och granska händelser och utveckling på kulturlivets
olika områden samt i samspel med det övriga kulturlivet stimulera och
förmedla olika kulturaktiviteter. Även övriga förpliktelser av kulturpolitisk
innebörd i nuvarande avtal bör gälla framöver. Samarbetet med filmbranschen
bör fortsätta, anförs det i propositionen.

En utförlig genomgång av vilka olika möjligheter etermedierna har att
samarbeta med det övriga kulturlivet gjordes i 1978 års proposition
(s. 197-202). Härvid togs särskilt upp samarbetet med teaterinstitutionerna,
frågan om etablering av en fast teaterensemble i TV, samarbetet med
filmbranschen, TV:s betydelse för bildkonsten samt olika aspekter på
musikverksamheten i radio. I propositionen betonades etermediernas kulturansvar
mer än vad som skett i tidigare riksdagsbeslut om rundradioverksamheten.

Inför den förestående nya avtalsperioden konstaterar kulturutskottet att
utvecklingen under de sju år som nuvarande avtal gällt ytterligare accentuerat
behovet av ett omfattande samspel mellan Sveriges Radio och kulturlivet.
Som framhölls år 1978 är det naturligtvis i första hand genom
programutbudets betydelse för publiken som radio och TV spelar sin
kulturpolitiska roll. Men också det direkta samspelet mellan programföretagen
och det övriga kulturlivet har stor betydelse. På många områden av
kulturlivet har radio och TV en dominerande ställning och förfogar över
unika personella och tekniska resurser. De sätt på vilka programföretagen
väljer att utforma sin verksamhet och disponera sina resurser får därför stor
betydelse för kulturlivet i övrigt.

Ett ökat samspel mellan Sveriges Radio och kulturlivet bör, som framhålls
i propositionen, kunna leda till att andelen svenska program ökar. Från
denna synpunkt är frilansmedverkan och produktionsutläggning viktig, lika
väl som att Sveriges Television och den svenska fdmbranschen fortsätter sitt
samarbete.

På ett område, nämligen då det gäller samarbetet mellan Sveriges Radio
och teaterinstitutionerna, har utvecklingen under den nu löpande avtalsperioden
inte varit sådan som man hade anledning räkna med år 1978.
Utskottet är medvetet om att detta förhållande i viss mån kan bero på
svårigheter av upphovsrättslig och avtalsmässig natur. Efter förslag i årets
budgetproposition har riksdagen nyligen anvisat 2,3 milj. kr. för att ge
kulturrådet en möjlighet att i mer konkreta former arbeta vidare med
samverkansprojekt rörande överföring av teaterföreställningar till TV (prop.
1985/86:100 bil. 10 s. 53 och 386, KrU 1985/86:18 p. 3, rskr. 1985/86:192).
Vid beredningen av ärendet instämde utskottet i vad som anförts i

KrU 1985/86:21

32

propositionen om att överföringen av scenföreställningar till TV-mediet kan
ses som ett viktigt led i strävandena att hävda de svenska programmens
ställning i det samlade TV-utbudet samtidigt som det ger möjlighet för många
människor att få del av det som framförs på landets scener. Utskottet vill
framhålla att den i propositionen förordade insatsen för att vidga samarbetet
mellan teatrarna och televisionen är av engångskaraktär. Utskottet vill också
framhålla att både regering och riksdag under senare år framhållit vikten av
att teaterföreställningar televiseras (se KrU 1983/84:17 s. 24 och prop.
1984/85:100 bil. 10 s. 90).

Mot den ovan redovisade bakgrunden anser sig utskottet kunna utgå från
att Sveriges Television ägnar frågan om televisering av teaterföreställningar
stor uppmärksamhet under den kommande avtalsperioden. Utskottet avstyrker
med hänvisning härtill motion 1985/86:Kr318 (m) i vad motionen syftar
till att det mera uttryckligt än i löpande avtal skall framgå av det nya avtalet
mellan staten och Sveriges Television vilka krav som skall gälla i fråga om
sådana televiseringar (yrkande 2). Att i det nya avtalet särskilt uppmärksamma
televiseringen skulle enligt utskottets mening vara en alltför långtgående
detaljreglering som inte skulle ha sin motsvarighet på andra delar av
kulturlivets område. Detta skulle vara till nackdel med hänsyn till den
avvägning som Sveriges Television måste göra mellan olika sektorer av
kulturlivet.

Ansvaret för språkvård

Enligt propositionen bör det nya avtalet med moderbolaget innehålla en
föreskrift av innebörd att bolaget skall ha ett ansvar för att olika åtgärder för
språkvård samordnas inom koncernen.

Förslaget tillstyrks av utskottet. Inom riksradion finns för närvarande en
språkkonsult som också biträder de andra programbolagen. Det får ankomma
på moderbolaget att i samråd med programbolagen ta ställning till
behovet av utbyggnad av resurserna på området.

I ett tidigare avsnitt har utskottet behandlat frågan om etermediernas
betydelse för språkvården (s. 18).

Nordiskt radio- och TV-samarbete

Den bedömningen görs i propositionen att Sveriges Radio-koncernen bör
svara för de svenska programmen i det planerade nordiska radio- och
TV-samarbetet med hjälp av Tele-X-satelliten (se ovan s. 21). Avtalen
mellan staten och koncernens företag bör utformas så att detta kan ingå i
företagens uppgifter.

Utskottet ansluter sig till den i propositionen gjorda bedömningen.

Organisationer!

Rundradiorörelsen

Det föreslås inte någon ändring i hittillsvarande arbetsfördelning mellan
televerket och Sveriges Radio-koncernen vad gäller distribution och produk 3

Riksdagen 1985/86. 13 sami. Nr 21

KrU 1985/86:21

33

tion av radio- och TV-program.

Det finns inte heller enligt utskottets mening skäl att aktualisera någon
sådan ändring.

Sveriges Radios organisation

Ägarstruktur och associationsform

Inte heller då det gäller ägarstruktur och associationsform skall det enligt
propositionen ske någon ändring. Moderbolaget bör således liksom hittills
vara ett aktiebolag. Bolaget bör ägas av pressen (20 %), näringslivet (20 %)
och folkrörelserna (60 %). Ingen ändring förutsätts i fråga om ägarnas
befogenheter.

Propositionen innehåller en utförlig redovisning för bakgrunden till
bedömningen och skälet därför. Utskottet hänvisar till denna redovisning
(s. 52-54).

Styrelsernas roll inom Sveriges Radio-koncernen

Hittillsvarande gränsdragning mellan å ena sidan ledning och å andra sidan
löpande förvaltning inom programbolagen i Sveriges Radio-koncernen bör
upprätthållas även i fortsättningen, anförs det i propositionen. Det innebär
att det ankommer på styrelsen i de olika företagen att leda verksamheten,
medan de verkställande direktörerna skall svara för den löpande förvaltningen.

Beträffande bakgrunden till och skälen för bedömningen hänvisas till
propositionen (s. 55).

Sveriges Radio organiseras i form av en koncern

Sveriges Radio bör enligt den bedömning som görs i propositionen även
under kommande avtalsperiod utgöra en koncern i form av aktiebolag.
Dotterbolagen skall vara helt ägda av moderbolaget.

Efter förslag i 1978 års radioproposition omvandlades dåvarande Sveriges
Radio AB till en koncern med ett moderbolag och fyra dotterbolag. Det
föreslås inte någon ändring i detta hänseende i propositionen. Föredragande
statsrådet uttalar att enligt hans uppfattning skulle en ny stor omorganisation
under en tid kunna verka förlamande på programverksamheten. I stället
föreslår han vissa förändringar som syftar till att stärka moderbolaget
gentemot dotterbolagen, huvudsakligen på det ekonomiska och administrativa
området. Hans målsättning är att förslagen skall leda till att organisationen
bättre kan anpassas till de förändringar som förväntas på radio- och
TV-området. Han gör i sammanhanget vissa principiella uttalanden om
Sveriges Radios integritet, om koncernens effektivitet och om den programmässiga
självständigheten för dotterbolagen.

Under den allmänna motionstiden förra året väcktes motion 1984/85:2704
(m), vari bl. a. framställdes ett yrkande som syftade till att radio- och
TV-verksamheten skulle drivas av självständiga programbolag utan moderbolag
(yrkande 2).

KrU 1985/86:21

34

Utskottet konstaterar att motionsförslaget, efter de ingående överväganden
som sedermera gjorts i frågan om Sveriges Radios konstruktion, inte
längre är aktuellt. Detta avstyrks.

Moderbolagets befogenheter

Det föreslås i propositionen att moderbolaget i administrativt och ekonomiskt
hänseende bör ges en starkare ställning i det nya avtalet. Grundläggande
därvidlag är att moderbolaget skall se till att verksamheten i koncernen
som helhet bedrivs och utvecklas på ett rationellt sätt, och att de medel som
står till förfogande används med iakttagande av god hushållning.

I det föregående har i flera sammanhang berörts det förhållandet att
propositionen - med bibehållande av den nuvarande koncernkonstruktionen
- syftar till att stärka moderbolagets ställning. Utskottet har inte
framfört några invändningar häremot. I avsnittet Moderbolagets befogenheter
(prop. s. 57—59) görs en rad preciseringar, där föredragande statsrådet
redovisar hur han ser på frågan om avgränsningen mellan moderbolagets och
programbolagens uppgifter. Utgångspunkten härvidlag är att det övergripande
ansvaret för rationell verksamhet och god hushållning bör åvila
moderbolaget. Utskottet sammanfattar - utan att fullständighet åsyftas — de
gjorda preciseringarna i följande fjorton huvudpunkter.

1. Moderbolaget skall följa medieutvecklingen.

2. Moderbolaget skall svara för att den långsiktiga planeringen inom
koncernen samordnas och bedrivs från gemensamma utgångspunkter.

3. Moderbolaget skall svara för att större investeringar föregås av samråd
mellan koncernens bolag och ha det yttersta ansvaret för att möjligheterna
till gemensamt utnyttjande tas till vara.

4. Moderbolaget skall svara för analys av koncernens ekonomi, m. m. och
inge anslagsframställning för koncernen med bifogande av programbolagens
anslagsframställningar.

5. Moderbolaget skall besluta om en gemensam personalpolitik och om
kollektivavtal beträffande löner och anställningsvillkor för koncernens
personal.

6. Moderbolaget skall ha ansvar för huvudavtal med rättighetshavarorganisationer
i de fall avtalen direkt eller indirekt berör verksamheten i mer än
ett bolag.

7. Moderbolaget skall besluta om koncernens representation i arbetsgivarorganisation
och andra externa samarbetsorganisationer — svenska och
internationella — samt om ställningstaganden i principiellt eller ekonomiskt
viktiga frågor inom dessa.

8. Moderbolaget skall samordna kontakterna med televerket.

9. Moderbolaget skall — efter en viss övergångsperiod — få fullt ansvar för
lokalförsörjningen och därmed sammanhängande frågor (redovisas på
s. 73—74 i prop.).

10. Moderbolaget skall besluta om fördelning och placering av sändningstid
om programföretagen inte själva kan enas.

11. Moderbolaget skall besluta om beredskapsplaneringen.

12. Moderbolaget skall fördela av staten tilldelade medel mellan företagen
i koncernen.

KrU 1985/86:21

35

13. Moderbolaget skall utse ordförande och merparten av övriga ledamöter
i styrelsen för vart och ett av dotterbolagen.

14. Moderbolaget skall ha ett visst, noga preciserat programpolitiskt
bevaknings- och samordningsansvar (se prop. s. 59).

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag att moderbolaget
skall ha ett ansvar för att verksamheten i hela Sveriges Radiokoncernen
bedrivs rationellt och med beaktande av god hushållning.

Som närmare redovisas i ett senare avsnitt (s. 46) är utskottet inte berett
förorda att det skall träffas endast ett avtal rörande Sveriges Radiokoncernens
verksamhet. Med denna utgångspunkt anser utskottet att det
inte är lämpligt att ge moderbolaget ännu större befogenheter än vad
regeringen föreslagit. Motion 1985/86:358 (vpk) avstyrks därför i motsvarande
del (yrkande 1 delvis).

Utskottet kan ansluta sig till de preciseringar rörande moderbolagets
befogenheter som sammanfattats ovan. Beträffande medieutvecklingen
(p. 1 ovan) vill utskottet framhålla att, som följer av vad som anförs i
propositionen, det också ankommer på dotterbolagen - i första hand
Sveriges Television och Sveriges Riksradio - att skaffa information och
kunskap om utvecklingen.

Lokal och regional indelning

Riksdagen föreslås i propositionen godkänna följande beträffande Sveriges
Radios lokala och regionala organisation:

Programbolagen bör till skillnad från vad som nu är fallet få bestämma om
regional och lokal indelning av organisationen för riks- och lokalradion,
televisionen samt utbildningsradion. Om en förändring av indelningen
medför ökade kostnader för bolaget eller televerket bör moderbolaget resp.
moderbolaget och televerket gemensamt besluta i frågan.

Sveriges Televisions distriktsorganisation är, liksom indelningen i lokalradioområden,
riksdagsbunden. Sveriges Riksradios distriktsorganisation är
inte lika detaljstyrd; i 1978 års beslut sägs enbart att det skall finnas minst fyra
distrikt, varav ett i Norrland. Om Sveriges Utbildningsradios regionala
organisation gjordes uttalanden i samband med beslutet om utbildningsradion
(prop. 1975/76:110, UbU 1976/77:8).

Sveriges Television är under företagsledningen organiserad i två programenheter
(TV 1 och TV 2) samt en självständig distriktsorganisation med
produktionskontor på tio orter. Som framgår av den tidigare framställningen
(s. 25) sänds regionala sändningar över samtliga distrikt. Flera av sändningarna
är gemensamma för två distrikt (Nordnytt, Mittnytt och Tvärsnytt).
ABC-området (Stockholms län och Uppsala län), som inte ingår i något av
distrikten, beräknas få regionala nyhetssändningar under år 1987. Riksradion
består av ett antal programenheter i Stockholm samt en distriktsorganisation
med produktionskontor på tio orter. Lokalradion består av 24
lokalradiostationer och 44 underredaktioner på andra ställen i resp. område
samt en central förvaltning i Stockholm. Utbildningsradion har dels redaktioner
i Stockholm, dels regionala ombud på ett tiotal platser ute i landet.
Programbolagens regionala och lokala indelning framgår av bilagorna 5, 6
och 7.

KrU 1985/86:21

36

I ett antal motioner framställs yrkanden som syftar till att Sveriges Radio
skall genomföra en distriktsindelning som innebär att gränserna mellan TV
och/eller riksradiodistrikten inte skall bryta någon länsgräns. Motionerna är
följande, nämligen 1985/86:355 (s) i motsvarande del, 1985/86:357 (fp),
1985/86:361 (s, m, fp, c) och 1984/85:1296 (s).

I tre andra motioner framställs yrkanden som har samma syfte, såvitt avser
vissa läns tillhörighet till TV-distrikt. För närvarande ingår Gästrikland i
Gävle-Daladistriktet och Hälsingland i Nedre Norrlandsdistriktet. I motion
1985/86:362 (m) yrkande 1 yrkas att hela Gävleborgs län skall ingå i
Gävle-Daladistriktet. Det bör nämnas att även motiveringen till motion
1985/86:357 helt hänför sig till distriktsindelningen för Gävleborgs län. I
motionerna 1984/85:1017 (fp) och 1984/85:1831 (s, m, c, fp) tas upp frågan
om den nuvarande uppdelningen av Södermanlands län på två distrikt, vilket
medför att en del av länet får nyhetssändningar över Tvärsnytt och resten av
länet över Östnytt. De båda motionerna syftar till att länet inte skall delas
mellan TV-distrikt och att det som en följd av ändrad distriktsorganisation
skall bli möjligt för samtliga länsinvånare att få nyheter från hela länet genom
samma regionala nyhetssändningar. Den ovan nämnda motionen 1985/
86:361 tar i sin motivering upp samma problem.

Beträffande lokalradion framställs i ett antal motioner yrkanden att Radio
Sjuhärad skall bli självständig station.

Genom en rad ställningstaganden till förslag i propositionen ansluter sig
utskottet till utgångspunkten att programbolagen skall ha stor frihet att fatta
beslut om verksamheten. Utskottet anser att en sådan frihet i fortsättningen
bör finnas för alla de fyra bolagen även då det gäller organisationen. Detta
bör dock inte hindra att riksdagen inför den nya avtalsperioden - om så
bedöms lämpligt - anger riktlinjer för den organisatoriska indelningen på det
regionala och lokala planet.

Länen utgör den enhet som i allmänhet ligger till grund för samhälls- och
näringslivsplaneringen. Med ett fåtal undantag sammanfaller de med landstingsområdena.
Det samarbete som på det regionala planet finns mellan
kommunerna sker i allmänhet mellan kommunerna i ett och samma län. Som
framhålls i en av motionerna är förenings- och organisationsliv i organisatoriskt
hänseende ofta knutet till distrikt som sammanfaller med länen. Även
kulturlivet i övrigt har många gånger en länsförankring.

Det bör nämnas att under innevarande avtalsperiod gäller som riktlinje att
gränserna mellan TV-distrikten endast undantagsvis bör bryta någon länsgräns.

Det finns enligt utskottets mening goda skäl för att denna riktlinje bör gälla
även under den kommande avtalsperioden och att den bör avse samtliga
programbolag.

Ett av skälen till att distriktsgränserna inom Sveriges Televisions regionala
organisation i flera fall skär länsgränserna - det är främst fråga om
Södermanlands län och Gävleborgs län - är att det kan krävas betydande
insatser för att televerkets sändarnät skall anpassas så att regionala TVsändningar
från ett distrikt kan täcka hela länet. För Södermanlands del har
omfattande utredningar gjorts. Dessa visar att - oavsett om länet förs till

KrU 1985/86:21

37

Mellersta distriktet eller Östra distriktet - kostnaderna kan beräknas till
omkring 10 milj. kr. för televerkets investeringar. Då det gäller Gävleborgs
län föreligger den skillnaden att nyhetssändningarna över Mittnytt täcker
såväl Gästrikland som Hälsingland.

Vid distriktsvisa sändningar - något som hitintills förekommit bl. a. under
den senaste valrörelsen - kan däremot inte hela Gävleborgs län nås med
samma sändning. Självfallet väger det allmänna intresset för länets invånare
att tillhöra samma TV-distrikt lika tungt som för invånare i andra län.

Här bör också nämnas att brister i regional-TV-täckningen finns på många
orter i landet, vilket beror på bristande överensstämmelse mellan regiongränser
och sändarnas täckningsområden. Detta gäller bl. a. i Grännaområdet.
I motion 1985/86:Kr226 (c) framställs ett yrkande om att riksdagen skall
besluta om byggandet av en TV 2-sändare med placering i området, så att
invånarna kan se Smålandsnytt i stället för som nu Västnytt.

I televerkets investeringsplaner för den närmaste femårsperioden har inte
upptagits medel för komplettering av de brister som nu finns i regional-TVtäckningen
(se bl. a. prop. s. 80 och 82).

Inom Sveriges Riksradio har en översyn av distriktsindelningen gjorts.
Numera har riksradion en regional organisation, som bl. a. innebär att några
s. k. tvillingdistrikt bildats. Med hänsyn till vad som framförts motionsvägen
bör nämnas att Gästrikland och Hälsingland efter omorganisationen ingår i
samma tvillingdistrikt.

Lokalradion har en indelning som innebär att 22 av de 24 lokalradioområdena
överensstämmer med länsindelningen. Enligt den bedömning som
gjordes då lokalradion tillkom fanns det vägande skäl att i fråga om två län gå
ifrån en indelning som överensstämde med länen. Det synes därefter inte ha
inträffat något som ger anledning till att ändra detta ställningstagande.
Frågan om Radio Sjuhärad behandlas i slutet av detta avsnitt.

Vid sina överväganden rörande motionsyrkandena om Sveriges Television
har utskottet gjort den bedömningen att det är motiverat att särskilda
insatser görs för områden där mera betydande resurser behöver sättas in för
att invånarna skall få tillgång till regional-TV enligt den princip som utskottet
förordar. Utskottet anser därför att regeringen bör ge televerket i uppdrag
att i samråd med Sveriges Radio kartlägga behovet av särskilt angelägna
insatser för att nå detta syfte. Därvid bör också redovisas behovet av
särskilda insatser för att nå en bättre regional-TV-täckning. Televerket bör
vidare redovisa vilka extra investeringsmedel detta skulle kräva samt en
bedömning av hur investeringar av här nämnt slag bör vägas mot andra
angelägna investeringar. Regeringen bör därefter lägga fram förslag till
riksdagen i dessa frågor.

Sammanfattningsvis förordar utskottet att följande bör gälla.

Programbolagen bör få bestämma om regional och lokal indelning av
organisationen för riks- och lokalradion, televisionen samt utbildningsradion.
Därvid bör som riktlinje gälla att gränserna för programbolagens
regionala och lokala enheter endast undantagsvis bör bryta någon länsgräns.

Om en förändring av indelningen medför ökade kostnader för bolaget eller
televerket bör moderbolaget resp. moderbolaget och televerket gemensamt
besluta i frågan.

Som ett undantag härifrån bör gälla att riksdagen på grundval av

KrU 1985/86:21

38

televerkets utredning och förslag av regeringen kan behöva besluta om vissa
kompletteringar av sändarnätet för att uppnå bättre anpassning till indelningen
i sändningsområden för regional-TV och beräkna särskilda investeringsmedel
härför.

Vad utskottet sålunda med anledning av propositionen och motionerna i
här aktuella delar anfört om regional och lokal indelning och om vissa
televerksinvesteringar bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

Utskottet behandlar härefter frågan om Radio Sjuhärad. Lokalradiodistrikten
sammanfaller med länen utom med avseende på Göteborgs och
Bohus län samt Älvsborgs län som är indelade i två lokalradioområden som
skär över länsgränserna. Det norra lokalradioområdet med Radio Trestad
har sin tyngdpunkt i trestadsregionen Vänersborg, Trollhättan och Uddevalla.
Det södra området med Radio Göteborg omfattar Göteborg och Borås
med kringliggande regioner. Det är huvudsakligen närings- och kulturgeografiska
hänsyn som föranlett denna indelning. Sjuhäradsbygden, som
omfattar fem kommuner i Södra Älvsborgs län med Borås som centrum,
tillhör Radio Göteborg. En lokalredaktion finns i Borås. Den har egna lokala
sändningar under namnet Radio Sjuhärad. Under verksamhetsåret 1984/85
sände Radio Sjuhärad i genomsnitt 5,7 timmar i veckan.

Yrkandena i följande motioner syftar till att Radio Sjuhärad skall bli en
självständig lokalradiostation, nämligen 1984/85:921 (c) yrkande 2, 1984/
85:2488 (m), 1985/86:349 (m, fp, c, vpk), 1985/86:370 (s) och 1985/86:A417
(c) yrkande 15.

Frågan om att bryta ut Radio Sjuhärad till en helt självständig lokalradiostation
har diskuterats av riksdagen ett stort antal gånger (KrU 1975:6, KrU
1976/77:7, KrU 1977/78:1, KrU 1979/80:13, KrU 1982/83:21 och KrU
1983/84:17). Utskottet - som hänvisar till att utskottets betänkande KrU
1983/84:17 (s. 15) innehåller en utförlig redovisning för Radio Sjuhärad-vill
med anledning av motionerna framhålla att det under förra budgetåret
inrättades två nya tjänster för Radio Sjuhärad, vilket enligt Sveriges Radios
anslagsframställning för nästa budgetår är ett första steg mot en självständig
station. Utskottet vill också erinra om att Sveriges Lokalradio anser att
tillkommande resurser under den nya avtalsperioden i första hand bör
utnyttjas för tre huvudområden och att ett av dessa avser förverkligandet av
Radio Sjuhärad som en självständig station. Utskottet anser sig mot den
redovisade bakgrunden kunna utgå från att Radio Sjuhärad blir en självständig
lokalradiostation inom en nära framtid. Prövningen av frågan får i
enlighet med utskottets inställning till beslutanderätten i fråga om regional
och lokal indelning ankomma på Sveriges Lokalradio. Motionsyrkandena
erfordrar enligt utskottets mening inte någon riksdagens åtgärd.

Utbildningsradion - ställning och verksamhet

Inledning

Då det gäller Sveriges Utbildningsradio (UR) lämnas i propositionen en
redovisning för den översyn som i enlighet med riksdagens hemställan år
1983 gjorts av utbildningsverksamheten inom Sveriges Radio, som i proposi -

KrU 1985/86:21

39

tionen kallas UR-utredningen. Vidare redovisas en skrivelse betitlad Den
framtida utbildningsradion - uppdrag och villkor i en ny avtalsperiod, i vilken
UR:s styrelse lagt synpunkter på programbolagets framtid. Utskottet
återkommer i det följande i viss utsträckning till utredningen och skrivelsen.

Föredragande statsrådet ger sin syn på hur public service-begreppet bör
tillämpas för UR. Därvid poängterar han vad som i tidigare avsnitt
framhållits (ovan s. 22) om att ett folkbildningsansvar måste anses åvila
samtliga programbolag inom public service-organisationen. Han framhåller i
sammanhanget att uppdelningen mellan folkbildningsprogram och utbildningsprogram
inte är skarp, men att det enligt hans mening går ganska väl att
skilja sådana program som - utan att primärt syfta till systematisk inlärningär
allmänbildande och kunskapsberikande, från program som ingår i olika
former av utbildningssatsningar.

Enligt propositionen bör UR:s uppdrag konkretiseras i det nya avtalet.
Som styrelsen framhåller är utbildningsuppdraget i motsats till den allmänna
programverksamhetens målbestämt. Därför måste, anförs det, behovsstyrning
och inriktning på utbildning i samarbete med utbildningsmyndigheterna
och utbildningsanordnarna klart markeras i avtalet.

Utskottet ansluter sig till denna uppfattning. Utskottet vill här peka på att
särskilda utbildningsinsatser kan behövas med hänsyn till sociala och
tekniska förändringar i samhället. I sammanhanget erinrar utskottet om den
omfattande datautbildning som bedrivs i UR:s regi. Vid planeringen av
samhällets samlade utbildningsinsatser måste den särskilda resurs som UR
utgör utnyttjas. Detta ställer samtidigt stora krav på Sveriges Radio. I
överensstämmelse med vad som anförs i propositionen krävs ett fortlöpande
samråd med utbildningssektorn.

Det sagda får utgöra svar på ett yrkande i motion 1985/86:351 (m), såvitt
däri tas upp frågan om på vad sätt utbildningsprogrammen kan bidra till
utvecklingen av den svenska utbildningsverksamheten (yrkande 1). Någon
riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandet är enligt utskottets
mening inte erforderlig.

I propositionen framhålls att UR-utredningen lämnar ett i många stycken
användbart underlag för en bestämning av UR:s framtida inriktning, men att
vissa frågor kräver ytterligare belysning. Vad som enligt propositionen
främst krävs är en bestämning av UR:s olika roller, nämligen som utbildningsanordnare,
som producent av utbildningsmaterial och som distributör
av utbildningsprogram. Det bör övervägas om UR:s verksamhet kan
renodlas, anförs det. Ett underlag för prioritering måste vidare tas fram när
det gäller de olika utbildningsområdena. Möjligheterna till ökad självfinansiering
bör belysas. Så väsentliga förändringar av UR:s verksamhet kan bli
aktuella att de bör underställas regering och riksdag för beslut. Detta bör
enligt propositionen ske senast i samband med anslagsframställningen för
budgetåret 1988/89.

Enligt utskottets mening är det önskvärt att ställning tas så snart som
möjligt till de frågor som väntar på en lösning så att UR kan utvecklas utan att
oroas av ovissheten om inriktningen och omfattningen av den framtida
verksamheten. Det finns därför inte något hinder för att UR redan i samband
med anslagsframställningen för budgetåret 1987/88 lämnar ett kompletteran -

KrU 1985/86:21

40

de utredningsförslag. Den ovan angivna motionen 1985/86:351 (m) får anses KrU 1985/86:21
besvarad även i denna del (yrkande 2).

Ett i samma motion framställt krav om att i samband med tillkomsten av
FM 4 förutsättningar skall skapas för en utbyggnad av UR:s regionala
organisation - inom de lokalradioområden där bemanningen i dag är
otillräcklig - avstyrks (yrkande 4). Det får liksom hittills ankomma på UR att
inom ramen för de resurser som ställs till bolagets förfogande ta ställning till
hur dessa skall fördelas.

Utbildningsprogramverksamhetens inriktning

I propositionen föreslås följande:

Verksamheten med utbildningsprogram bör liksom hittills inriktas på de fyra
utbildningsområdena förskola, ungdomsskola, högskola och vuxenutbildning.
I högre grad än vad som gäller nu bör emellertid avvägningen mellan
och inom dessa områden ske i kontakt med användarna. Moderbolaget bör
pröva huruvida samordningsvinster kan erhållas t. ex. genom att sammanföra
UR:s förskoleverksamhet med barnredaktionerna på TV 1 och TV 2. Med
hänsyn till att i fortsättningen ett folkbildningsansvar bör åvila samtliga
dotterbolag bör moderbolaget vidare överväga inriktningen av UR:s verksamhet
med vuxenutbildning. Samtidigt bör utbildningsradion genom programövertagande
och pedagogisk bearbetning göra delar av den allmänna
programverksamheten tillgängliga för utbildningsändamål.

Utskottet biträder regeringens förslag om inriktningen av UR:s utbildningsprogram
mot de fyra angivna utbildningsområdena. Som framhålls i propositionen
bör särskilda insatser göras för handikappade och för etniska och
språkliga minoriteter samt andra från utbildningssynpunkt eftersatta grupper.
Då det gäller vuxenutbildningen vill utskottet inte motsätta sig att
särskilda överväganden av moderbolaget kommer till stånd.

Föredragande statsrådet anser att moderbolaget skall kunna pröva om
närbesläktade verksamheter i den allmänna programverksamheten kan föras
samman med motsvarande inom UR om detta innebär möjligheter till
besparingar. I förslaget till riksdagen pekas särskilt på att möjligheterna bör
prövas huruvida samordningsvinster kan erhållas genom att sammanföra
UR:s förskoleverksamhet med barnredaktionerna på TV 1 och TV 2.1 detta
sammanhang tar utskottet upp motion 1985/86:369 (s) till behandling, såvitt
däri förordas att barnprogram skall prioriteras i Sveriges Radios utbud
(yrkande 2).

Eftersom det är viktigt att Sveriges Radio-koncernen tar till vara alla
rationaliseringsmöjligheter som kan finnas, har utskottet inte något att erinra
mot att en sådan prövning beträffande bl. a. barnredaktionerna som anges i
propositionen kommer till stånd. Utskottet förutsätter att de samordningsvinster
som därvid kan erhållas kommer att användas för att öka omfattningen
av och kvaliteten på barnprogrammen. Det är därvid av vikt att förskolans
behov av program med pedagogisk inriktning också kan tillgodoses. Med
hänsyn till det anförda och till att programföretagen inom givna ramar
självständigt bör göra avvägningar om användningen av sina resurser anser

utskottet att motionsyrkandet bör avstyrkas. 41

Utskottet tillstyrker även i övrigt regeringsförslaget i denna del.

I två motioner med i här aktuell del samma innehåll - 1984/85:806 (vpk)
och 1985/86:342 (vpk) yrkande 12 b - hemställer företrädare för vänsterpartiet
kommunisterna att särskilda medel skall ställas till utbildningsradions
förfogande för att insatserna för invandrarkvinnor skall kunna utvidgas och
rikta sig till kvinnor med olika social och kulturell bakgrund. Sändningarna
bör enligt motionärerna ske på tider då kvinnorna har möjlighet att ta del av
dem.

Enligt utskottets mening bör någon specialdestinering av medel som ställs
till Sveriges Radio-koncernens förfogande inte ske, vare sig i fråga om de
enskilda programföretagen eller särskilda programtyper. Med hänsyn till
programföretagens självständighet bör riksdagen inte heller uttala sig om
vilka slag av program som skall sändas. Utskottet har i det föregående ställt
sig bakom den inriktning av UR:s utbildningsprogram som föreslagits i
propositionen och som innebär bl. a. att särskilda insatser för etniska och
språkliga minoriteter skall göras. Det finns här skäl erinra om att utbildningsradion
i sin treårsplan för 1984-1987 gett högsta prioritet åt invandrarinsatser
på förskole-, skol- och vuxenutbildningsområdet (se närmare om insatserna i
UR:s verksamhetsberättelse 1984/85).

Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motionsyrkandena.

Användarinflytande

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen (s. 64) om att det i avtalet med
Sveriges Utbildningsradio skall föreskrivas att UR skall tillse att användarna
får möjlighet att framföra synpunkter och önskemål på utbildningsradioverksamheten.
Staten bör inte reglera formerna för användarinflytandet.

F örlagsverksamheten

Enligt propositionen bör UR:s förlagsverksamhet bedrivas enligt företagsekonomiska
principer; nu gällande av riksdagen föreskrivna restriktioner bör
upphöra.

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner förslaget.
Beställningsproduktion

Utskottet tillstyrker att gällande restriktioner för UR:s beställningsproduktion
bör upphöra.

Teknikresurser

Enligt propositionen bör det ankomma på moderbolaget att bestämma
huruvida UR:s tekniska resurser för TV bör avvecklas.

UR är för närvarande i praktiken självförsörjande när det gäller TVteknik.
UR-utredningen föreslår att utbildningsprogrammen i stället skall
produceras med teknik köpt från Sveriges Television. Kostnadsbesparingen
beräknas till ca 5 milj. kr. Mot förslaget reserverar sig UR:s representanter i
utredningen.

KrU 1985/86:21

42

I motion 1985/86:351 (m) anförs att när frågan om UR:s teknikresurser
avgörs, bör det inte endast vara koncerngemensamma rationaliserings- och
samordningsintressen som fäller utslaget. Som skäl härför anförs dels att det
är en verksamhetsmässigt betydelsefull fråga för UR om dess TV-produktion
skall kunna genomföras med egen teknik som är avpassad och intränad för
produktion av just utbildningsprogram eller om man skall vara hänvisad till
ett annat bolags resurser och planeringsrutiner, dels att UR för sin till
utomstående utbildningsintressenter riktade beställningsproduktion är beroende
av tillgången till egen teknik.

Utskottet anser med hänsyn till vad som anförs i motionen och till vad som i
övrigt framkommit under beredningen av ärendet att det är viktigt att frågan
om huruvida UR skall få behålla egna TV-teknikresurser inte får betraktas
uteslutande som en rationaliseringsfråga för Sveriges Radio-koncernen.
Moderbolaget måste noggrant pröva huruvida den vinst som kan uppstå vid
en avveckling av de nuvarande resurserna kan antas bli så betydande att den
uppväger de eventuella nackdelarna för UR då det gäller dess möjligheter att
utföra sitt uppdrag, bl. a. i fråga om utvecklingen av beställningsproduktioner.
Utskottet utgår från att så sker. Motionsyrkandet erfordrar därför inte
någon riksdagens åtgärd (yrkande 5).

Etersändning och annan distribution av utbildningsprogram

Moderbolaget bör fortlöpande pröva möjligheterna att i större utsträckning
än vad som nu är möjligt göra UR:s verksamhet självfinansierande, föreslås
det i propositionen. Vidare föreslås att möjligheterna att ersätta eller
komplettera eterdistributionen med kassettdistribution bör undersökas
liksom möjligheterna att få avnämarna att bidra ekonomiskt även till den del
av verksamheten som inte är beställningsproduktion.

Under hänvisning till vad utbildningsutskottet med instämmande av
kulturutskottet uttalade år 1983 (KrU 1983/84:8) anför motionären bakom
motion 1985/86:351 (m) att det även i fortsättningen måste ges garantier för
att etersändningar av utbildningsprogram sker i viss omfattning, distribueras
på goda sändningstider och får kopieras fritt. Kassettdistribution bör
användas när detta är mest praktiskt. En utebliven etersändning innebär att
många användare - särskilt i resurssvaga kommuner - går miste om program,
anför motionären vidare.

Utskottet biträder regeringens förslag. Samtidigt vill utskottet framhålla
att stor försiktighet måste iakttas då fråga uppkommer om att ersätta
etersändningar med kassettdistribution. Som anförs i propositionen bör
sålunda detta inte ske om det inverkar menligt på strävandena att nå ut till
målgrupperna i fråga. Utskottet förutsätter att motionens syfte blir tillgodosett
utan någon åtgärd av riksdagen.

Motionsyrkandet bör därför inte föranleda någon åtgärd av riksdagen
(yrkande 3).

KrU 1985/86:21

43

Särskilda frågor

Publikkontakter

Enligt den bedömning som görs i propositionen bör programbolagen inom
Sveriges Radio sträva efter att ha goda kontakter med allmänheten och med
skilda publikgrupper. Någon särskild reglering av formerna för publikkontakter
bör dock inte göras från statens sida.

Motionären bakom motion 1985/86:371 (fp) vill att det i avtalen mellan
Sveriges Radio och staten skall framgå att användarinflytandet bör stärkas
och garanteras. Motionären anser att det är viktigt att man från statsmakternas
sida ger uttryck åt en klar viljeinriktning i fråga om sådant inflytande.
Han delar dock uppfattningen att formerna för publikkontakter inte närmare
bör regleras.

I propositionen lämnas en relativt utförlig redovisning för i vilka former
publikkontakter nu sker. Där nämns publikdagar, särskilda radioprogram
där programutbudet kan debatteras, inofficiella lyssnarråd och aktieägarträffar.
Beträffande det närmare innehållet i övrigt i redovisningen hänvisar
utskottet till propositionen (s. 66).

Det är enligt utskottets mening angeläget att programbolagen även i
fortsättningen strävar efter att på olika sätt informera sig om publikens
önskemål. I överensstämmelse med vad som anförs i propositionen gäller
detta inte minst särskilda publikgrupper, såsom invandrar- och minoritetsspråksgrupper
och olika grupper av handikappade.

Utskottet anser det således viktigt med breda publikkontakter. I likhet
med regeringen anser emellertid utskottet att formerna för publikkontakter
inte närmare bör regleras, något som ligger i linje med vad som förordas på
andra områden. Enligt utskottets mening finns det inte heller något behov av
att ta in en särskild föreskrift i de nya radioavtalen om användarinflytande.
Motionen bör inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Forskningsfrågor m. m.

Sveriges Radio har en avdelning för publik- och programforskning (PUB)
som har ca 45 tjänster varav 16,5 för forskare. PUB betjänar i första hand
programbolagen men har även externa anslags- och uppdragsgivare. PUB är
organiserad som en koncerngemensam forskningsavdelning, organisatoriskt
placerad i moderbolaget.

Beträffande forskningsfrågor inom Sveriges Radio-koncernen görs följande
bedömning i propositionen (s. 67):

Moderbolaget bör redovisa om den forskningsverksamhet som bedrivs inom
Sveriges Radio-koncernen kan delas upp i sådan forskning som är avsedd att
tjäna som beslutsunderlag för koncernen och mera allmän forskning. Frågan
bör därefter bli föremål för särskild utredning för att utröna om en av
allmänna medel bekostad utrednings- och forskningsresurs behövs vid sidan
av Sveriges Radio för att ta fram underlag för beslut i massmediefrågor.

I motion 1985/86:353 (c) uttalas att enligt motionärens uppfattning PUB inte
bör syssla med annan verksamhet än den som har anknytning till Sveriges

KrU 1985/86:21

44

Radio-koncernen. En uttunning av denna anknytning kan leda till mindre
tilltro till PUB och därmed vara till förfång för den verksamhet som man skall
tjäna. Mot denna bakgrund anser motionären att riksdagen bör uttala att
PUB:s verksamhet skall avgränsas till att gälla uppgifter för Sveriges
Radio-koncernen och att detta bör vara utgångspunkten för det fortsatta
utredningsarbetet.

Enligt utskottets mening finns det inte anledning att föregripa det
utredningsarbete som förutskickats i propositionen. Motionen avstyrks
därför.

Arkiveringsfrågor

I propositionen anförs att Sveriges Radio-koncernen och arkivet för ljud och
bild (ALB) bör sträva efter att samordna resurserna för arkivering av radiooch
TV-program så att samhällsekonomiska vinster kan göras och dubbelarkivering
undvikas. Även i fråga om katalogisering bör koncernen och ALB
samarbeta.

Utskottet har inte något att erinra mot den redovisade bedömningen.
Försvarsfrågor

Vad som anförs i propositionen om försvarsfrågor (s. 69) föranleder inte
något uttalande från utskottets sida.

Sidoaktiviteter till sändningsverksamheten

Det föreslås i propositionen att riksdagen skall godkänna att det i det nya
avtalet med Sveriges Radio bör föreskrivas att sidoaktiviteter till sändningsverksamheten,
t. ex. försäljning av kassetter av program från den allmänna
programverksamheten, skall vara självbärande.

Utskottet tillstyrker propositionsförslaget.

Radionämnden

I propositionen uttalas att inga ändringar bör ske av radionämndens
uppgifter, organisation eller verksamhetsformer. Om ett programföretag har
avslagit en begäran om beriktigande av en uppgift men radionämnden funnit
att beriktigandet bort ske, bör företaget redogöra för både nämndens
slutsatser och skälen för dessa. Bestämmelser om att programföretagen skall
sända sådana redogörelser bör tas in i avtalen mellan regeringen och
företagen, anförs det i propositionen.

Utskottet, som i avsnittet om programverksamhetens inriktning i korthet
berört radionämndens verksamhet (ovan s. 19), har inte något att erinra mot
den i propositionen gjorda bedömningen.

KrU 1985/86:21

45

Avtalen mellan staten och företagen inom Sveriges Radio-koncernen

KrU 1985/86:21

Frågor som rör sändningsrätt och innehållet i sändningarna bör enligt
propositionen regleras i avtal mellan regeringen och vart och ett av
dotterbolagen. Frågor om organisation, administration, ekonomi o.d. bör
regleras för hela koncernen i avtal mellan regeringen och moderbolaget.

I motion 1985/86:358 (vpk) framställs ett yrkande som i här aktuell del
innebär att ett gemensamt avtal för hela Sveriges Radio-koncernen bör
träffas mellan staten och moderbolaget (yrkande 1 delvis).

Utskottet anser de skäl som redovisas i propositionen vara bärande (s. 72).
Genom propositionens förslag till avtalsmodell får dotterbolagen egna
sändningstillstånd och garanteras en självständighet i programhänseende
samtidigt som moderbolagets starkare ställning i andra avseenden markeras.
Också relationen mellan staten och Sveriges Radio-koncernen klargörs och
man undviker omfattande ändringar i radiolagstiftningen. Utskottet avstyrker
således motionen i här aktuell del.

Kostnader och finansiering

De med Sveriges Radios verksamhet förenade kostnaderna hänför sig till dels
koncernens egna drifts- och investeringskostnader, dels televerkets kostnader
för investeringar, drift och underhåll av sändarnät samt kostnader för
avgiftsuppbörd, dels kostnader för uppförande av större radio- och TV-hus,
en uppgift som ligger på byggnadsstyrelsen, dels, slutligen, kostnaderna för
radionämndens verksamhet. Med undantag för utlandsprogram verksamheten
finansieras Sveriges Radio-verksamheten helt med mottagaravgifter.
Storleken av dessa fastställs av riksdagen genom lagen (1978:478) om avgift
för innehav av televisionsmottagare. Mottagaravgifterna tillförs rundradiofonden
(radiofonden). Riksdagen beslutar också om den årliga tilldelningen
av medel till bl. a. Sveriges Radio och televerket för här aktuella kostnader.
Medlen tas från radiofonden. Programverksamheten till utlandet finansieras
över statsbudgeten via ett anslag uppfört under utrikesdepartementets
huvudtitel.

I propositionen förutsätts att finansieringssättet inte ändras när det gäller
Sveriges Radios verksamhet. I fråga om verksamheten med utlandsprogram
räknar föredragande statsrådet med att ställning får tas till finansieringen i
samband med beredningen av förslag från en särskild utredare.

Riksdagens årliga medelsanvisning till Sveriges Radio innehåller mycket
litet av detaljreglering. Inga bindande uttalanden har hittills förekommit
utöver mycket allmänna riktlinjer rörande sändningstider, produktionssammansättning,
regionaliseringsmål etc. Sedan budgetåret 1981/82 anvisas
anslaget utan uppdelning i investerings- och driftsmedel.

Det är enligt propositionen angeläget att upprätthålla dessa principer även
under nästa avtalsperiod. På vissa punkter räknar föredragande statsrådet
dessutom med att koncernen får ett vidare spelrum, då en del av hittillsvarande
av riksdag och regering utfärdade riktlinjer kommer att upphävas.

Den allmänt omfattade åsikten att Sveriges Radio skall ha en publicistiskt
oberoende ställning utesluter enligt propositionen inte att full insyn skall

kunna ges i koncernens förvaltning, och att bedömningar av effektivitetsfrågor
m. m. skall kunna göras. Regering och riksdag bör sålunda kunna kräva
en redovisning av koncernens planer och utfallet av dessa, utan att för den
skull Sveriges Radios integritet skall anses hotad.

Utskottet kan ansluta sig till de bedömningar som i enlighet med det
anförda gjorts i propositionen. Härvid vill utskottet särskilt betona värdet för
riksdagen att kunna få information om Sveriges Radios planer, något som gör
att verksamheten kan följas även under den löpande avtalsperioden. Detta
underlättar riksdagens kommande bedömningar.

Utskottet ansluter sig även till vad i propositionen anförs om finansieringssättet.
Utskottet avstyrker därmed motion 1985/86:358 (vpk) såvitt däri
hemställs om en utredning avseende möjligheterna att skattefinansiera vissa
delar av Sveriges Radios verksamhet (yrkande 2). Det framhålls att en
skattefinansiering skulle kunna kombineras med en mottagaravgift och att
möjligheten att låta denna bestämmas av moderbolagets styrelse kan
övervägas. Frågan om skattefinansiering behandlades i 1978 års proposition
(s. 210) och ett sådant finansieringssätt avvisades då. Utskottet har därefter
flera gånger prövat motionsyrkanden med likartat innehåll (KrU 1982/83:21
s. 24-25 och 1983/84:17 s. 21—22). Enligt vad utskottet inhämtat har frågan
om skattefinansiering inte från något håll tagits upp under den parlamentariska
beredningens arbete.

Utskottet vill här också nämna att enligt avtalet med staten moderbolaget
har att fördela tilldelade medel mellan programbolagen. I det nya avtalet
kommer moderbolaget att få ytterligare befogenheter när det gäller medelsfördelning
(se prop. s. 58 och s. 35 ovan).

Under hänvisning till redovisningen i propositionen (s. 73-74) tillstyrker
utskottet att riksdagen bemyndigar regeringen dels att under perioden fram
till utgången av budgetåret 1988/89 genomföra en förändring av handläggningsordningen
för Sveriges Radios lokalförsörjning, dels att besluta i frågor
som rör Sveriges Radio-koncernens byggnadsärenden enligt de riktlinjer som
förordats i propositionen.

Utskottet har inte något att erinra mot vad som i propositionen anförs om
möjligheten för Sveriges Radio-koncernen att lånefinansiera byggnadsinvesteringar
m. m. (prop. s. 74—75).

En redovisning för vad som hitintills gällt i fråga om kompensation till
Sveriges Radio för automatiska pris- och löneökningar lämnas i propositionen
(s. 75-76).

I propositionen görs en bedömning av utfallet för Sveriges Radios del av
den tillämpade modellen på området. Därvid konstateras att modellen -även med beaktande av erinringar som Sveriges Radio framfört - på det hela
taget medfört en kraftig förbättring av planeringsförutsättningarna inom
koncernen. Jämfört med myndigheter har Sveriges Radio ett betydligt bättre
utgångsläge. Strävan bör givetvis vara att få en index som så nära som möjligt
ansluter till den speciella kostnadsstrukturen för Sveriges Radio, anförs det
vidare.

Föredragande statsrådet räknar inte nu med någon ändring av nuvarande
indexkonstruktion och är inte heller beredd att föreslå en ordning som
innebär att koncernen själv får utjämna eventuell över- eller underkom -

KrU 1985/86:21

47

pensation. Den tillämpade modellen för kostnadskompensation synes för
närvarande och genomsnittligt sett stämma väl överens med den verkliga
utvecklingen. Sveriges Radio bör dock fortlöpande följa och i den årliga
anslagsframställningen redovisa hur kompensationssystemet slår för att
därmed ge ett underlag för regeringens bedömningar av om det bör justeras.

Även i detta avseende ansluter sig utskottet till regeringens bedömning.

De planeringsförutsättningar som nu gäller för Sveriges Radio slogs fast
våren 1981 (prop. 1980/81:100 bil. 12 s. 83 f., KrU 1980/81:22, rskr.
1980/81:175). Med hänvisning bl. a. till en redovisning för dessa och till att ett
rationaliseringskrav även under kommande år bör åvila Sveriges Radio
föreslås att följande planeringsförutsättningar skall gälla för Sveriges Radiokoncernen
under avtalsperioden 1986/87-1991/92.

I enlighet med 1981 års beslut skall koncernen t. o. m. budgetåret 1988/89
kunna räkna med ett årligt reformpåslag i storleksordningen 2,3 %. Under
denna treårsperiod bör vidare tillämpas ett sammanlagt rationaliseringskrav
om 5 %, fördelat med vardera 2 % över de två första budgetåren och med
1 % under budgetåret 1988/89.

Under de tre år som sedan återstår av avtalsperioden beräknas inte något
reformpåslag. Utgångspunkten är i stället att de medel, som frigörs genom
besparingar i det fortsatta rationaliseringsarbetet och genom de strukturella
förändringar som koncernen kan initiera, kan tillföras koncernen.

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner de angivna planeringsförutsättningarna.

Utskottet vill tillägga följande. Som angetts i propositionen har Sveriges
Radio själv anfört att ändringar av programsättningsprinciperna i TV kan ge
samordningsfördelar varigenom resurser för programproduktion kan frigöras.
Utskottets ställningstagande innebär att de reforminsatser som stakades
ut i 1978 års beslut bör kunna fullföljas och vara genomförda vid utgången av
budgetåret 1988/89. Detta innebär bl. a. att fristående producenter och
medverkande på frilansbasis kommer att engageras i ökad utsträckning.
Utskottet vill här också hänvisa till att utskottets ställningstagande i det
föregående beträffande lokal och regional indelning innebär att eventuella
anspråk på till Sveriges Radio anvisade medel för att bekosta televerkets
investeringar blir något lägre än vad som annars varit fallet. Även härigenom
kan ett visst utrymme för bl. a. förbättrad programkvalitet komma att ges.

Medelsberäkningar för budgetåret 1986/87, m. m.

Inledning

1 propositionen lämnas en redovisning för kostnader för budgetåret 1984/85
för den avgiftsfinansierade verksamheten (s. 79). Av denna framgår bl. a. att
behållningen i rundradiofonden per den 30 juni 1985 var 22,4 milj. kr. Det
finns anledning anta att underskottet i rundradiofonden vid utgången av
budgetåret 1986/87 kommer att uppgå till ett belopp som avsevärt överstiger
100 milj. kr.

Vidare lämnas viss relativt utförlig redovisning för i första hand televerkets,
Sveriges Radios, byggnadsstyrelsens och radionämndens anslagsfram -

KrU 1985/86:21

48

ställningar för nästa budgetår, såvitt avser den avgiftsfinansierade verksamheten.
Därvid lämnar Sveriges Radio bl. a. en översikt av reformåtgärder
under den avtalsperiod som går ut vid halvårsskiftet (prop. s. 85-86).
Följande sammanställning visar regeringens förslag.

	Beräknat för 1985/86	Förslag för 1986/87
		Sveriges Radio, televerket, byggnadsstyrel-sen, radionämn-den	Före- dragande
Televerket
Investeringskostnader Driftskostnader	95,3 304,0	117,3 314,6	98,6 313,7
Byggnadsstyrelsen	100,0	84,0	-
Sveriges Radio Drifts- och investerings-kostnader	1 952,3	2 163,1	2 125,3
Radionämnden	1,752	1,777 + löneomräkning	1,805

Medelstilldelning till televerket m. m.

Televerkets investeringsplan är numera femårig och rullande. Fördelningen
på olika typer av investeringar för de närmaste fyra åren kan utläsas av en
tabell i propositionen (s. 80). Utskottet tillstyrker att planen förlängs med ett
år t. o. m. budgetåret 1990/91. Som föreslås i propositionen bör det inte nu
göras någon uppskrivning av investeringsnivån för planens femte år med
hänsyn till att televerket angivit att behov av reinvesteringar kommer att
börja öka under 1990.

Tidigare har redovisats (s. 22) att FM 4-nätet bör kunna börja byggas ut
budgetåret 1987/88. Som regeringen föreslår bör investeringsplanen jämkas i
enlighet härmed. Kostnaden bör tas upp i investeringsplanen med 18,7 milj.
kr. under ett vart av budgetåren 1987/88,1988/89 och 1989/90. Investeringsnivån
för nästa budgetår blir (117,3—18,7) = 98,6 milj. kr. Under ett vart av de
följande budgetåren blir nivån (98,6 + 18,7) = 117,3 milj. kr. Under det sista
året i planen blir nivån densamma som för nästa budgetår eller således 98,6
milj. kr.

Frågan om kostnadskonsekvenserna för televerket av en ändrad lokal och
regional indelning har behandlats i ett tidigare avsnitt (s. 36). Utskottet
återkommer till frågan i samband med utskottets behandling av medelsanvisningen
för Sveriges Radios verksamhet. Här finns dock skäl påpeka att det
framgår av televerkets anslagsframställning att det finns brister i regionalTV-täckningen
på många orter i landet, vilket beror på bristande överensstämmelse
mellan regiongränser och sändarnas täckningsområden. Medel
för att avhjälpa sådana brister har inte beräknats i investeringsplanerna.
Frågan om investeringar för att avhjälpa brister av angivet slag har
behandlats i det föregående (s. 38).

KrU 1985/86:21

49

4 Riksdagen 1985186. 13 sami. Nr 21

Vid regeringens beräkningar av medel för nästa budgetår för televerkets
driftskostnader har räknats med en kompensation för kostnadsökningar. För
programdistribution inkl. programinsamling har i enlighet med televerkets
förslag räknats med en rationalisering motsvarande 3 %. I konsekvens med
förslaget till investeringsplan har några driftsmedel för FM 4 inte beräknats.

I likhet med vad som gällt tidigare (jfr prop. 1981/82:100 bil. 12 s. 172) bör
kostnader därutöver bestridas med överföring av medel från Sveriges Radio.

Beträffande avgiftsinkassering och avgiftskontroll har det i propositionen,
förutom kompensation för kostnadsökningar, räknats med en 2-procentig
rationalisering i enlighet med televerkets förslag.

Medelsanvisningen för televerkets driftskostnader bör därmed uppgå till
(232,5 + 81,2 =) 313,7 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

Utskottet tillstyrker förslaget. Vidare tillstyrker utskottet regeringens
hemställan, såvitt avser vissa bemyndiganden (se utskottets hemställan
mom. 64, 65 och 66).

I propositionen lämnas redovisning för televerkets anslagsframställning
beträffande sändarstationerna för AM, dvs. landets lång- och mellanvågsstationer.
Dessa är främst inriktade på att ge täckning utanför landet. Den nya
stationen Sölvesborg M V täcker en stor del av Europa, särskilt under dygnets
mörka del. Av de äldre lång- och mellanvågsstationerna återstår endast
Motala LV, som modifierats för att täcka närområdet kring Sverige. För
täckning av områden på större avstånd finns kortvågsstationerna i Hörby och
Karlsborg.

I motion 1984/85:1814 (c) tas upp frågan om det framtida utnyttjandet av
de AM-frekvenser som enligt internationell överenskommelse tilldelats
Sverige. Bakgrunden är följande.

I den år 1975 i Genéve fastställda frekvensplanen för lång- och mellanvågsbanden
finns förutom Gotland LV (som används för Motala LV) och
Sölvesborg MV (tidigare benämnd Skåne MV) ytterligare sex tilldelningar
(en på långvåg och fem på mellanvåg) som inte används. Då denna plan
upphör att gälla år 1989 måste man, enligt televerket, räkna med risken att de
sistnämnda sex tilldelningarna därefter inte kan bibehållas om de inte
används för svenska sändare. Starka krav kan nämligen uppkomma från
andra länder att ta dem i anspråk.

Motionärerna pekar på en rad områden, där det enligt deras mening skulle
vara möjligt att utnyttja de ovan angivna sex AM-frekvenserna. De nämner
trafikinformation, program på minoritetsspråk, vidgad spridning av vissa
lokalradiostationers program och båtradio för Östersjön. Motionärerna
framhåller att också andra användningsmöjligheter kan tänkas. Exempelvis
kan frekvenserna användas till att låta folkrörelser och kyrkliga samfund ge
information.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att frågan om
användningen av de AM-frekvenser som tilldelats Sverige blir föremål för en
allsidig prövning. Utskottet vill i sammanhanget framhålla att ställningstagandet
till förslag av utredningen om Sveriges Radios utlandsprogram (UTP)
kan få betydelse för hur frekvenserna skall utnyttjas. Utskottet har vidare
inhämtat att inför ett internationellt beslut om en ny frekvensplan förslag
kommer att lämnas av televerket - efter samråd med Sveriges Radio - om

KrU 1985/86:21

50

användningen av AM-frekvenser. Utskottet anser med hänvisning till det
anförda att det inte är erforderligt med någon riksdagens åtgärd med
anledning av motionen.

I motion 1985/86:365 (m) yrkas att regeringen skall låta pröva televerkets
framtida roll i förhållande till Sveriges Radio-koncernen samt gränserna och
villkoren för verkets konkurrensutsatta verksamhet i relation till monopolområdet.

I motionen erinras om att televerket förvaltar det allmänna telenätet. Den
uppgiften - säger motionärerna - har monopolkaraktär och ger verket ett
försprång även på konkurrensutsatta områden, såsom anläggande av kabelTV-nät.
Verkets kunnande och befintliga anläggningar, emanerande från
monopolverksamheten och därför bl. a. finansierade av den allmänna
mottagaravgiften, kan tas i anspråk även på sektorer där fri etableringsrätt
råder. I motionen framhålls vidare bl. a. att televerkets engagemang och
prissättning på kabel-TV-området har stor betydelse för Sveriges Radiokoncernen
och andra medieintressenter.

Trafikutskottet har yttrat sig över motionen. I sitt yttrande (TU 1985/
86:1 y), som fogats vid betänkandet som bilaga 4, redovisar trafikutskottet i
sin tur ett yttrande som inhämtats från televerket. Televerket erinrar i
yttrandet bl. a. om den etableringsfrihet som råder i fråga om anläggningar av
kabelnät för distribution av TV-program. Verket är bara en av parterna på
marknaden, varför betydelsen av verkets engagemang och prissättning inte
får överdrivas. Verkets roll på kabel-TV-området - framhålls det vidare i
yttrandet - bör inte påverkas av statens avtal med Sveriges Radio-koncernen.
Skäl saknas därför att tillmötesgå motionärernas önskemål om en prövning
av verkets framtida roll i förhållande till koncernen. Skulle en sådan prövning
ändå komma till stånd, bör den - betonar verket - omfatta alla parter på
kabel-TV-marknaden, däri inbegripet de stora bostadsföretagen.

Trafikutskottet avstyrker bifall till motionen. Utskottet anser att vad
televerket sålunda anfört inte har givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet finner ej heller skäl att i detta sammanhang begära något initiativ
från regeringens sida att låta pröva gränserna och villkoren för verkets
konkurrensutsatta verksamhet i förhållande till monopolområdet.

Kulturutskottet ansluter sig till bedömningen att motionen inte bör
föranleda någon riksdagens åtgärd. Därvid förutsätter utskottet att trafikutskottet,
som bereder riksdagsärenden rörande televerkets verksamhet,
uppmärksammar de frågor som motionärerna aktualiserat.

Medelstilldelning till Sveriges Radio m. m.

Regeringens förslag till medelstilldelning m. m. för Sveriges Radio-koncernen
för nästa budgetår baseras i huvudsak på de förutsättningar, som i det
föregående slagits fast för den kommande avtalsperioden (s. 47—48).

Kompensation för kostnadsutvecklingen bör enligt propositionen ges på
samma grunder som nu, dvs. den del av kostnaderna som gäller löner (60 %)
skall räknas upp med genomsnittspåslaget enligt slutet avtal för hela
SAF/PTK-området medan den del som gäller priser (40 %) beräknas enligt
konsumentprisindex med effekterna av livsmedels- och boendekostnader
frånräknade.

KrU 1985/86:21

51

Vid medelsberäkningen har förutsatts ett reformtillskott om 2,3 % och en
rationalisering motsvarande 2 %.

Sveriges Radio skall i fortsättningen själv kunna besluta om lokal och
regional indelning (se ovan s. 36). Denna delegering av beslutanderätten får
inte innebära en ökad belastning på radiofonden. Det sagda innebär också att
televerket inte till följd av beslut inom Sveriges Radio får drabbas av
kostnadsökningar för en anpassning av sändarnätet. I de fall sådana
kostnadsökningar inte kan klaras av televerket genom omfördelningar i
samma syfte bör Sveriges Radio bestrida dem inom ramen för av sig tilldelade
medel.

Beslut om kostnadsökningar för televerket som skall betalas av Sveriges
Radio bör fattas av dem gemensamt. Det förutsätts att eventuella medelsöverföringar
som gjorts redovisas i Sveriges Radios och televerkets anslagsframställningar.

I propositionen erinras även i detta sammanhang om att kostnader utöver
det huvudförslag som gäller för televerkets programdistribution enligt tidigare
beslut skall bestridas med överföring av medel från Sveriges Radio.

Beträffande Sveriges Radios byggnadsinvesteringar föreslås att moderbolaget
fr. o. m. den 1 juli 1986 skall få besluta om koncernens lokalförsörjning.
Riksdagens prövning bör i framtiden begränsas till investeringsnivån och
regeringens till beslut om investeringsplaner m. m.

För riksdagens information redovisas den investeringsplan som ligger till
grund för medelsberäkningarna för nästa budgetår (se prop. s. 91).

Föredragande statsrådet redovisar i propositionen (s. 74-75) att de
aktuella byggnadsinvesteringarna bör kunna lånefinansieras mot säkerhet i
de till Sveriges Radio överförda fastigheterna. Därför har vid beräkningen av
medelsbehovet vad avser investeringar tagits upp endast medel motsvarande
skäliga kapitalkostnader, dvs. 16,8 milj. kr. Detta belopp skall inte räknas
upp på det sätt som i övrigt sker beträffande de medel som anvisas
koncernen.

När det gäller lånefinansiering av andra investeringar än för byggnader bör
enligt propositionen kostnaderna för sådana klaras utan särskilda medel för
kapitalkostnader.

Regeringen bör vidare bemyndigas att av konjunkturmässiga eller andra
skäl besluta om byggnadsinvesteringar motsvarande ytterligare högst 10 % av
den föreslagna investeringsvolymen samt att anvisa medel motsvarande
skäliga kapitalkostnader för dessa investeringar till Sveriges Radio.

Medelstilldelningen till Sveriges Radio AB bör för budgetåret 1986/87
uppgå till 2 125,3 milj. kr. i 1984/85 års prisläge. Därvid har räknats med att
en rationalisering motsvarande 11,4 milj. kr. (i samma prisläge) skall vara
möjlig under året genom att de nya lokalerna på Förrådsbacken då börjar tas
i bruk (jfr prop. 1982/83:100 bil. 10 s. 154).

Moderbolaget bör som nu ha möjlighet att i kostnadsutjämnande syfte frän
rundradiofonden rekvirera medel med skyldighet att under nästföljande
budgetår återbetala motsvarande belopp. Denna dragningsrätt skall avse
kortare tidsperiod. De medel som erhålls genom utnyttjande av dragningsrätten
får inte behållas som ett permanent lån till koncernen. Regeringen,
eller efter beslut av regeringen moderbolaget, bör ges ett bemyndigande att i

KrU 1985/86:21

52

kostnadsutjämnande syfte från rundradiofonden rekvirera högst 30 milj. kr.,
föreslås det slutligen i här aktuell del av propositionen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning till Sveriges
Radio AB. Även i övrigt biträder utskottet regeringens förslag i här aktuell
del. Beträffande förslaget om finansieringen av televerkets kostnader för
ändrad lokal och regional indelning vill utskottet göra den kompletteringen
att samma finansieringsregel bör gälla vid en förändring av sändningsområden
för regional-TV som inte grundar sig på ändrad distriktsindelning.
Utskottet vill i sammanhanget anmärka att utskottets ställningstagande till
behovet av särskilda medel till televerket för komplettering av sändarnätet
kan komma att leda till att riksdagen i ett senare sammanhang medger en
höjning av mottagaravgiften och en närmare preciserad ökad belastning av
radiofonden (se s. 38).

Medelstilldelning till radionämnden

I propositionen beräknas 1 805 000 kr. för nästa budgetår till radionämndens
verksamhet.

Utskottet tillstyrker medelsberäkningen.

Mottagaravgiften

Den allmänna mottagaravgiften är 648 kr. per år sedan den 1 juli 1985 och
tilläggsavgiften för färg-TV är 160 kr. per år. Antalet allmänna avgifter
uppgick den 1 juli 1984 till drygt 3,2 miljoner och antalet tilläggsavgifter för
färg-TV till nästan 3,0 miljoner.

För att täcka det underskott i radiofonden som beräknas föreligga vid
utgången av innevarande budgetår samt kostnaderna för radio- och TVverksamheten
under nästa budgetår skulle enligt propositionen en mycket
kraftig ökning av mottagaravgiften krävas. Föredragande statsrådet anser
dock det mera lämpligt med en successiv uppbyggnad av fonden. För
budgetåret 1986/87 bör enligt propositionen den allmänna mottagaravgiften
höjas med 60 kr. till 708 kr. Färgtillägget bör vara oförändrat, 160 kr. Med
den föreslagna höjningen beräknas underskottet i fonden vid budgetårets
slut ha minskat med ca 50 milj. kr.

I enlighet med det sagda läggs i propositionen fram förslag till ändring av
lagen (1978:478) om avgift för innehav av televisionsmottagare.

I fem motioner framställs yrkanden beträffande den allmänna mottagaravgiften.

I den under den allmänna motionstiden i år väckta motionen 1985/
86:Kr302 (s) yrkas med en utförlig motivering - som innebär avståndstagande
från reklamfinansiering av Sveriges Radio - att riksdagen skall begära
förslag till höjd mottagaravgift. I den likaledes under den allmänna
motionstiden väckta motionen 1985/86:Kr303 (s) innebär yrkandet att
mottagaravgiften skall höjas till en nivå som ger god kostnadstäckning för de
närmaste tre åren. Motionärerna framhåller framför allt vikten av att
Sveriges Radio får en ökad konkurrenskraft gentemot satellit- och kabelsändningarna
genom en ökad svensk programproduktion. Särskilt framhålls
att produktionen av s. k. gestaltande program är kostsam.

KrU 1985/86:21

53

Tre motioner har väckts med anledning av propositionen.

Enligt motion 1985/86:350 (m) bör - med en dämpad inflationstakt -kostnadsökningar kunna mötas med rationaliseringar. Förslaget om höjd
mottagaravgift bör därför avslås, anser motionärerna (yrkande 4).

I motion 1985/86:358 (vpk) föreslås en dubbelt så stor höjning av
mottagaravgiften som regeringen föreslagit (yrkande 3). Avgiften bör
således bli 768 kr. per år. Motionärerna hänvisar bl. a. till vikten av att
Sveriges Radio i den nya mediesituationen får resurser att förbättra
programkvaliteten och öka antalet originalprogram.

I motion 1985/86:369 (s) slutligen, yrkas - under förutsättning att
riksdagen bifaller ettdera av övriga i motionen framställda yrkanden (se ovan
s. 29 om insatser för handikappade och s. 41 om barnprogram) - att den
allmänna mottagaravgiften skall höjas med 20 kr. om året utöver vad
regeringen föreslagit (yrkande 3).

Utskottets ställningstagande i det föregående till bl. a. reformpåslaget för
radio- och TV-verksamheten i förening med den omständigheten att det vid
ingången av nästa budgetår beräknas föreligga ett betydande underskott i
radiofonden innebär enligt utskottets mening att det är nödvändigt att höja
mottagaravgiften. Skäl kan finnas för att låta höjningen bli större än den av
regeringen föreslagna så att underskottet i fonden avarbetades helt. Å andra
sidan är det viktigt att avgiftshöjningen inte blir större än oundgängligen
nödvändigt. Utskottet anser i likhet med regeringen att underskottet bör
kunna avarbetas successivt. En så stor höjning av avgifterna att utrymme för
ökad medelsanvisning till Sveriges Radios verksamhet under kommande
budgetår redan nu skulle skapas framstår som olämpligt bl. a. med hänsyn till
intresset av att dämpa alla former av kostnadsstegringar för medborgarna.
Med hänvisning till det anförda och då enligt utskottets mening de tidigare
ställningstagandena i fråga om Sveriges Radios uppgifter kan tillgodoses
inom ramen för den av regeringen föreslagna höjningen av mottagaravgiften
tillstyrker utskottet regeringsförslaget. Detta innebär att motionerna 1985/
86:Kr302 och 1985/86:Kr303 i viss mån tillgodoses. I övrigt avstyrks
motionerna. Utskottet vill, då det gäller den i motion 1985/86:Kr302
upptagna frågan om reklamfinansiering av Sveriges Radio, hänvisa till den
pågående utvärderingen av effekterna av reklam-TV (se ovan s. 15).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande etableringsfrihet för etermedier och införandet av en
reklamfinansierad TV-kanal m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:2704 yrkande 3, 1985/
86:Kr215, 1985/86:Kr259, 1985/86:350 yrkandena 1, 2 och 3, 1985/
86:352 yrkande 4 och 1985/86:354,

2. beträffande viss försöksverksamhet på medieområdet
att riksdagen avslår motion 1985/86:Kr258,

3. beträffande prissättning för reklam i TV-medierna
att riksdagen avslår motion 1985/86:Kr260,

KrU 1985/86:21

54

4. beträffande betal-TV

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:432 och 1984/85:1167 yrkande
1,

5. beträffande vissa frågor om programverksamhetens inriktning
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Kr339, 1985/86:Kr340, 1985/
86:352 yrkande 1 och 1985/86:405 yrkande 9,

6. beträffande sändningstidernas längd och förläggning i radio och
TV

att riksdagen godkänner vad som föreslagits i proposition 1985/86:99,

7. beträffande antalet TV-kanaler

att riksdagen avslår motion 1985/86:360 yrkande 1 i motsvarande del,

8. beträffande frågan om huruvida riksdagen skall ta ställning till
kanalkonstruktionen

att riksdagen avslår motion 1985/86:358 yrkande 1 i motsvarande del,

9. beträffande programsättningsprinciper i TV

att riksdagen godkänner vad som föreslagits i proposition 1985/86:99,

10. beträffande programutbudet frän Norden m. m.

att riksdagen avslår motion 1985/86:360 yrkande 1 i motsvarande del,

11. beträffande lokaliseringen av ledningen för en rikskanal i TV
att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1800,1985/86:352 yrkande 2,
1985/86:356 yrkande 2, 1985/86:359, 1985/86:360 yrkande 2, 1985/
86:363, 1985/86:364 och 1985/86:368,

12. beträffande ett fjärde FM-nät för ljudradiosändning

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:99 och med anledning
av motion 1985/86:Kr242 godkänner vad som föreslagits i propositionen,

13. beträffande försöksverksamhet med s. k. förkörsrätt i P 3
att riksdagen avslår motion 1985/86:A429 yrkande 5,

14. beträffande ansvaret för folkbildningen

att riksdagen godkänner vad som föreslagits i proposition 1985/86:99,

15. beträffande svenskt programutbud i radio och TV

att riksdagen godkänner vad som föreslagits i proposition 1985/86:99,

16. beträffande frilansmedverkan i radio och TV och produktionsutläggning
i TV

att riksdagen godkänner vad som föreslagits i proposition 1985/86:99,

17. beträffande regional produktion av program till rikssändningar i
radio och TV

att riksdagen - med anledning av proposition 1985/86:99 och motionerna
1984/85:1300 yrkande 3, 1984/85:2223 yrkande 2,1985/86:Kr217
yrkande 2, 1985/86:Kr301 yrkande 1 såvitt avser s. k. tung TVproduktion,
1985/86:355 i motsvarande del, 1985/86:356 yrkande 1 och
1985/86:362 yrkande 2 samt med avslag på motionerna 1984/85:1300
yrkande 4, 1984/85:2223 yrkande 1, 1985/86:Kr217 yrkande 1 och
1985/86: Kr301 yrkande 1 såvitt avser kvotering av TV-produktion -godkänner vad utskottet anfört,

18. beträffande viss fråga om lokalradions resurser
att riksdagen avslår motion 1985/86:Kr299,

19. beträffande regionala nyhetssändningar i TV

att riksdagen med avslag på motionerna 1984/85:1300 yrkande 1,

KrU 1985/86:21

55

1984/85:2223 yrkande 3, 1985/86:Kr217 yrkande 3 och 1985/86:Kr301
yrkandena 3 och 4 godkänner vad som föreslagits i proposition
1985/86:99,

20. beträffande regionala TV-sändningar av allmän programkaraktär att

riksdagen avslår motionerna 1984/85:1300 yrkande 2,1984/85:2223
yrkande 4, 1985/86:Kr217 yrkande 4 och 1985/86:Kr301 yrkande 2,

21. beträffande samarbetet mellan riksradion och lokalradion

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:99 godkänner vad
utskottet anfört,

22. beträffande sändningar på invandrar- och minoritetsspråk i
radio och TV

att riksdagen med avslag på motion 1984/85:2308 godkänner vad som
föreslagits i proposition 1985/86:99,

23. beträffande allmänna krav om ökad textning på svenska av
program på invandrarspråk

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:513 och 1985/86:Kr333,

24. beträffande textning på svenska av finskspråkiga program,
m. m.

att riksdagen avslår motion 1984/85:2490,

25. beträffande program om och för handikappade

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:99 samt med avslag på
motionerna 1984/85:1303 och 1985/86:369 yrkande 1 godkänner vad
som föreslagits i propositionen,

26. beträffande nyhetsservice på teckenspråk

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Kr305 och 1985/86:352
yrkande 3,

27. beträffande ökad textning av TV-program

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1809 i motsvarande del,
1985/86:366 och 1985/86:367,

28. beträffande underlåten textning av TV-program i vissa fall

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1809 i motsvarande del och
1985/86:Kr261,

29. beträffande textning av informationsprogram typ Anslagstavlan
att riksdagen avslår motion 1985/86:Kr304,

30. beträffande användning av text-TV i katastrofsituationer

att riksdagen avslår motionerna 1985/86: Kr306 i motsvarande del och
1985/86:Kr342 yrkande 1 i motsvarande del,

31. beträffande användning av text-TV för viss lokal information
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Kr306 i motsvarande del och
1985/86:Kr342 yrkande 1 i motsvarande del,

32. beträffande utbildning i TV i Mun-hand-systemet
att riksdagen avslår motion 1985/86:Kr342 yrkande 2,

33. beträffande televiseringar av teaterföreställningar
att riksdagen avslår motion 1985/86:Kr318 yrkande 2,

34. beträffande språkvård

att riksdagen godkänner vad som föreslagits i proposition 1985/86:99,

35. beträffande Sveriges Radio-koncernens roll i det nordiska radiooch
TV-samarbetet med sändningar via Tele-X-satelliten

KrU 1985/86:21

56

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:99 godkänner vad
utskottet anfört,

36. beträffande frågan om en koncernorganisation
att riksdagen avslår motion 1984/85:2704 yrkande 2,

37. beträffande moderbolagets ansvar för att verksamheten i hela
Sveriges Radio-koncernen bedrivs rationellt och med beaktande av god
hushållning

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:99 och med avslag på
motion 1985/86:358 yrkande 1 i motsvarande del godkänner vad som
föreslagits i propositionen,

38. beträffande dels rätten att besluta i frågor som rör programföretagens
regionala och lokala indelning, dels vissa televerksinvesteringar
att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:99 i förstnämnda
del samt motionerna 1984/85:1017,1984/85:1296,1984/85:1831, 1985/
86:Kr226, 1985/86:355 i motsvarande del, 1985/86:357, 1985/86:361
och 1985/86:362 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

39. beträffande inrättandet av en självständig Radio Sjuhärad inom
lokalradion

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:921 yrkande 2,1984/85:2488,
1985/86:349, 1985/86:370 och 1985/86:A417 yrkande 15,

40. beträffande användningen av radio och TV i undervisningen
att riksdagen avslår motion 1985/86:351 yrkande 1,

41. beträffande fortsatt utredningsarbete rörande utbildningsradion
att riksdagen avslår motion 1985/86:351 yrkande 2,

42. beträffande utbyggnad av utbildningsradions regionala organisation att

riksdagen avslår motion 1985/86:351 yrkande 4,

43. beträffande möjligheter till samordningsvinster beträffande vissa
delar av utbildningsradions verksamhet samt om utbildningsradions
uppgift att göra det allmänna programutbudet tillgängligt för utbildningsändamål att

riksdagen med bifall till proposition 1985/86:99 och med avslag på
motion 1985/86:369 yrkande 2 godkänner vad som föreslagits i
propositionen,

44. beträffande vissa insatser inom utbildningsradion för invandrarkvinnor att

riksdagen avslår motionerna 1984/85:806 och 1985/86:342 yrkande
12 b,

45. beträffande användarinflytande över utbildningsradions verksamhet att

riksdagen godkänner vad som föreslagits i proposition 1985/86:99,

46. beträffande utbildningsradions förlagsverksamhet

att riksdagen godkänner vad som föreslagits i proposition 1985/86:99,

47. beträffande beställningsproduktion inom utbildningsradion
att riksdagen godkänner vad som föreslagits i proposition 1985/86:99,

48. beträffande utbildningsradions tekniska resurser för TV

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:99 och med avslag på

KrU 1985/86:21

57

motion 1985/86:351 yrkande 5 godkänner vad som föreslagits i
propositionen,

49. beträffande prövning av möjligheterna till ökad självfinansiering
av utbildningsradions verksamhet

att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:99 och med avslag på
proposition 1985/86:351 yrkande 3 godkänner vad som föreslagits i
propositionen,

50. beträffande användarinflytandet
att riksdagen avslår motion 1985/86:371,

51. beträffande publik- och programforskning
att riksdagen avslår motion 1985/86:353,

52. beträffande samordning av arkivresurserna hos Sveriges Radiokoncernen
och arkivet för ljud och bild

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:99 godkänner vad
utskottet anfört,

53. beträffande finansieringen av sidoaktiviteter till sändningsverksamheten att

riksdagen godkänner vad som föreslagits i proposition 1985/86:99,

54. beträffande programföretagens redogörelser för radionämndens
beslut i vissa fall

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:99 godkänner vad
utskottet anfört,

55. beträffande avtal mellan staten och företagen inom koncernen
att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:99 och med avslag på
motion 1985/86:358 yrkande 1 i motsvarande del godkänner vad som
förordats i propositionen,

56. beträffande frågan om skattefinansiering av viss del av Sveriges
Radio

att riksdagen avslår motion 1985/86:358 yrkande 2,

57. beträffande handläggningsordningen för Sveriges Radios lokalförsörjning att

riksdagen bemyndigar regeringen att under perioden fram till
utgången av budgetåret 1988/89 genomföra en förändring av handläggningsordningen
för Sveriges Radios lokalförsörjning,

58. beträffande Sveriges Radio-koncernens byggnadsärenden

att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta i frågor som rör
Sveriges Radio-koncernens byggnadsärenden enligt de riktlinjer som
har förordats i proposition 1985/86:99,

59. beträffande lånefinansiering av byggnadsinvesteringar och vissa
andra anskaffningar

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:99 godkänner vad
utskottet anfört,

60. beträffande planeringsförutsättningarna för Sveriges Radiokoncernen att

riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1985/86:99,

61. beträffande förlängning av televerkets investeringsplan

att riksdagen godkänner förlängningen av televerkets investeringsplan
med ett år,

KrU 1985/86:21

58

62. beträffande medelsberäkning för televerkets investeringar

att riksdagen godkänner i proposition 1985/86:99 framlagt förslag till
medelsberäkning för televerkets investeringar,

63. beträffande medelsberäkning för televerkets driftskostnader
att riksdagen godkänner i proposition 1985/86:99 framlagt förslag till
medelsberäkning för televerkets driftskostnader,

64. beträffande ytterligare investeringsmedel till televerket

att riksdagen bemyndigar regeringen att av konjunkturmässiga eller
andra skäl anvisa ytterligare högst 10 % av föreslagna totala investeringsmedel
till televerket,

65. beträffande överföring av medel mellan olika budgetår

att riksdagen bemyndigar regeringen, eller efter beslut av regeringen
televerket, att föra högst 5 000 000 kr. av investeringsmedlen mellan
budgetåren 1986/87 och 1987/88 som skuld resp. tillgodohavande,

66. beträffande visst beställningsbemyndigande

att riksdagen medger att regeringen lämnar televerket det beställningsbemyndigande
om 30 000 000 kr. avseende investeringsändamål
för budgetåret 1986/87 som har förordats i proposition 1985/86:99,

67. beträffande AM-frekvenser

att riksdagen avslår motion 1984/85:1814,

68. beträffande televerkets roll visavi Sveriges Radio-koncernen
m. m.

att riksdagen avslår motion 1985/86:365,

69. beträffande televerkets kostnader för vissa indelningsändringar
och för ändring av sändningsområden för regional-TV

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:99 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

70. beträffande byggnadsinvesteringar

att riksdagen bemyndigar regeringen att av konjunkturmässiga eller
andra skäl besluta om byggnadsinvesteringar motsvarande ytterligare
högst 10 % av den investeringsvolym som förordats i proposition
1985/86:99 samt att till Sveriges Radio anvisa medel motsvarande
skäliga kapitalkostnader för dessa investeringar,

71. beträffande medelsberäkning för Sveriges Radio-koncernen
att riksdagen godkänner i proposition 1985/86:99 framlagt förslag till
medelsberäkning för den avgiftsfinansierade verksamheten inom
Sveriges Radio-koncernen,

72. beträffande visst bemyndigande i kostnadsutjämnande syfte
att riksdagen bemyndigar regeringen, eller efter beslut av regeringen
Sveriges Radio AB, att rekvirera högst 30 000 000 kr. från rundradiofonden
i kostnadsutjämnande syfte,

73. beträffande medelsberäkning för radionämnden

att riksdagen godkänner i proposition 1985/86:99 framlagt förslag till
medelsberäkning för radionämndens verksamhet,

74. beträffande frågan om höjning av den allmänna mottagaravgiften att

riksdagen med bifall till proposition 1985/86:99, med anledning av
motionerna 1985/86:Kr302 och 1985/86:Kr303 samt med avslag på

KrU 1985/86:21

59

motionerna 1985/86:350 yrkande 4, 1985/86:358 yrkande 3 och
1985/86:369 yrkande 3 antar ett vid betänkandet som bilaga 1 fogat
förslag till lag om ändring i lagen (1978:478) om avgift för innehav av
televisionsmottagare.

Stockholm den 22 maj 1986

På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Catarina Rönnung
(s), Jan-Erik Wikström (fp), Karl Boo (c), Berit Oscarsson (s), Anders
Nilsson (s), Sylvia Pettersson (s), Gunnel Liljegren (m), Erkki Tammenoksa
(s), Kerstin Göthberg (c), Alexander Chrisopoulos (vpk), Mats O Karlsson
(s), Margareta Fogelberg (fp) och Håkan Stjernlöf (m).

Reservationer

1. Etableringsfrihet för etermedier och införandet av en
reklamfinansieradTV-kanal m. m. (mom. 1)

Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp), Gunnel Liljegren (m),
Margareta Fogelberg (fp) och Håkan Stjernlöf (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar ”Konstitutionsutskottet
anger” och slutar ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:

Utvecklingen på TV-området är så snabb att det enligt utskottets mening
krävs snara riksdagsbeslut för att hålla takten med denna utveckling.
Regeringen anger inga riktlinjer för detta, och därmed kommer viktiga
beslut att skjutas på framtiden. Det gäller t. ex. den svenska televisionens
förmåga att konkurrera med utländska satellitprogram och tillkomsten av en
från Sveriges Radio fristående TV-kanal.

En sådan fristående TV-kanal - TV 3 - bör inrättas. Den bör finansieras
med reklamintäkter.

Utländska satellitsändningar når redan Sverige och kommer snart att göra
det i väsentligt större utsträckning. Dessa sändningar finansieras så gott som
undantagslöst med reklam. Svenska företag bör inte hänvisas till utländska
kanaler för att få annonsera sina produkter i TV på den svenska hemmamarknaden.

TV-reklam förekommer nu i alla europeiska stater utom Sverige, Danmark,
Norge, Östtyskland och Albanien. Erfarenheterna från jämförbara
länder tyder på att farhågorna för negativa effekter av TV-reklam varit
överdrivna. Det tycks snarare vara direktreklamen än dagspressens annonser
som påverkas.

Reklamfinansiering av en kanal inom Sveriges Radio vidgar inte yttrandefriheten
utan cementerar snarare monopolet. En kombination av licens- och
reklamfinansiering innebär en oemotståndlig frestelse för statsmakterna att
hålla igen tilldelningen av licensmedel och leder lätt till oförändrade, men
mera osäkra resurser för programverksamheten.

KrU 1985/86:21

60

Ett företag som svarar för en ny TV-kanal bör ha från staten fristående
ägare. Ingen delägare får ha ett dominerande inflytande.

Frekvenser för radio- och TV-sändningar är en allmän nyttighet. De bör
därför användas på ett sådant sätt att de i möjligaste mån kommer hela folket
till godo. Liksom Sveriges Radio bör därför ett fristående TV-bolag sluta
avtal med staten om vissa villkor för verksamheten. Regler som bör gälla för
TV3 - liksom för Sveriges Radio - bör innehålla bl. a. krav på opartiskhet
och saklighet, garantier för vidsträckt yttrande- och informationsfrihet samt
skyldighet att tillämpa principerna om allas lika värde och den enskildes
frihet och värdighet. Frågan huruvida reglerna överträtts bör prövas av
radionämnden. Självfallet kan däremot inte reklamförbudet gälla TV3.

Den tid som står till buds för reklam bör begränsas. För att förhindra att
reklamköpare påverkar programmens utformning bör annonstiden säljas av
ett från programbolaget fristående företag som köper tillgänglig annonstid av
programföretaget och sedan säljer den till hugade annonsörer. Reklaminslag
får sändas bara mellan program och under ett maximalt antal minuter per
timme.

Det nya företaget bör ges stor självständighet. Det ligger emellertid i dess
eget intresse att se till att TV 3 har ett brett programutbud som riktar sig till
många olika intressegrupper.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna 1984/85:2704
yrkande 3, 1985/86:Kr259, 1985/86:350 yrkandena 1, 2 och 3, 1985/86:352
yrkande 4 och 1985/86:354 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna. Det sagda innebär att motion 1985/86:Kr215 om förbud mot reklam i
radio och TV avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande etableringsfrihet för etermedier och införandet av en
reklamfinansierad TV-kanal m. m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1984/85:2704 yrkande 3,
1985/86:Kr259, 1985/86:350 yrkandena 1, 2 och 3,1985/86:352 yrkande
4 samt med avslag på motion 1985/86:Kr215 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Etableringsfrihet för etermedier och införandet av en
reklamfinansierad TV-kanal m. m., såvitt avser reklam i radio
och TV (mom. 1)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar "Konstitutionsutskottet
anger” och slutar "aktuella delar" bort ha följande lydelse:

Konstitutionsutskottet anger (= utskottet 5 rader) mandatperioden. Med
hänsyn till vad som anförts av konstitutionsutskottet finns det inte anledning
att nu ta ställning till frågan om etableringsfrihet för etermedier och om
insatser för att upprätta en från Sveriges Radio fristående TV-kanal.

I motion 1985/86:Kr215 redovisas en rad skäl för att det bör finnas förbud
mot reklam i radio och TV. Motionärerna vill värna om Sveriges Televisions
ställning som ett public service-företag, slå vakt om dess integritet och
kulturpolitiska ambitioner. De menar att det finns stora risker för att

KrU 1985/86:21

61

reklamintressena steg för steg kan komma att skaffa sig ett direkt inflytande
över programverksamheten. Vidare påtalas bl. a. att effekterna av reklam i
TV kan bli allvarliga för pressen. Risken för en monopolisering ökar på
grund av minskade annonsintäkter från pressen.

Utskottet delar motionärernas uppfattning. Det finns därför inte skäl att
avvakta resultatet av TV-reklameffektutredningens arbete. Riksdagen bör
med bifall till motion 1985/86:Kr215 uttala att reklam i radio och TV skall
vara förbjudet. I övrigt avstyrks här aktuella motioner.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande etableringsfrihet för etermedier och införandet av en
reklamfinansierad TV-kanal m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Kr215 samt med avslag på
motionerna 1984/85:2704 yrkande 3, 1985/86:Kr259, 1985/86:350
yrkandena 1, 2 och 3, 1985/86:352 yrkande 4 och 1985/86:354 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om förbud mot
reklam i radio och TV,

3. Betal-TV (mom. 4)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar ”Enligt vad” och på
s. 16 slutar ”(yrkande 1)” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i enlighet med vad som anförts i motion 1984/85:1167 (vpk)
att införandet av betal-TV i Sverige kommer att öka klassklyftorna och
försvåra en jämlik mediepolitik. Utskottet tillstyrker därför motionen, såvitt
däri föreslås att riksdagen skall uttala att betal-TV ej bör införas (yrkande 1).
Detta ställningstagande leder också till att motion 1984/85:432, vari förordas
att Sveriges Radio inte bör ha ansvaret för betal-TV, avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande betal-TV
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1167 yrkande 1 och med
avslag på motion 1984/85:432 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

4. Lokaliseringen av ledningen för en rikskanal i TV (mom. 11)

Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp), Karl Boo (c), Gunnel
Liljegren (m), Kerstin Göthberg (c), Margareta Fogelberg (fp) och Håkan
Stjernlöf (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar ”De argument” och
på s. 22 slutar ”och 1985/86:368" bort ha följande lydelse:

De argument som i det föregående redovisats för att förlägga ledningen för
en rikskanal till en ort utanför Stockholm har enligt utskottets mening
betydande tyngd.

Utskottet vill framhålla att lokaliseringen av ledningen för en TV-kanal är
en så central fråga att det är rimligt att möjlighet ges till en öppen debatt

KrU 1985/86:21

62

innan beslut fattas inom Sveriges Radio i frågan. En förutsättning härför är
att det tas fram ett utredningsmaterial, som kan läggas till grund för debatt. I
materialet bör ingående redovisas såväl de ekonomiska som de medie-,
kultur- och regionalpolitiska konsekvenserna av föreliggande alternativ.
Såväl Sveriges Radios som televerkets kostnader bör beaktas. Det finns
enligt utskottets mening inte något hinder för att Sveriges Radio självt tar
initiativ i angivna hänseende och drar de slutsatser som den följande
diskussionen kan föranleda. Om Sveriges Radio därvid skulle finna att
ledningen för en rikskanal bör förläggas till ort utanför Stockholm men detta
inte kan ske utan en ökad belastning på radiofonden, får frågan hänskjutas
till regering och riksdag.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna i här aktuella
delar bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande lokaliseringen av ledningen för en rikskanal i TV
att riksdagen med anledning av motionerna 1984/85:1800,1985/86:352
yrkande 2, 1985/86:356 yrkande 2, 1985/86:359, 1985/86:360 yrkande
2, 1985/86:363, 1985/86:364 och 1985/86:368 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Moderbolagets ansvar för att verksamheten i hela Sveriges
Radio-koncernen bedrivs rationellt och med beaktande av god
hushållning (mom. 37) samt avtal mellan staten och företagen
inom koncernen (mom. 55)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar ”Sorn närmare” och
slutar "(yrkande 1 delvis)” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör moderbolaget få en ännu starkare ställning än
vad som föreslås i propositionen. Detta blir möjligt om ett gemensamt avtal
träffas för koncernen mellan staten och Sveriges Radio AB i dess egenskap av
moderbolag. Till denna fråga återkommer utskottet i ett senare avsnitt.
Utskottet tillstyrker motion 1985/86:358 (vpk) i här aktuell del (yrkande 1
delvis).

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar "Utskottet anser”
och slutar ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till förslaget i motion 1985/86:358 (vpk) om att ett
gemensamt avtal för hela Sveriges Radio-koncernen bör träffas mellan staten
och moderbolaget (yrkande 1 delvis). Detta står i överensstämmelse med vad
som föreslagits i initiativskrivelsen. Genom att enbart ett avtal träffas blir det
möjligt att låta moderbolaget ha långtgående befogenheter som ger optimala
möjligheter att främja rationalitet och god hushållning i fråga om medel som
ställs till koncernens förfogande. Inom ramen för avtalet med staten bör
förhållandet mellan moderbolaget och dotterbolagen regleras i särskilda
avtal mellan bolagen.

Radiolagen förutsätter att staten, i frågor som rör innehållet i sändningar -

KrU 1985/86:21

63

na, träffar avtal direkt med de företag som faktiskt svarar för sändningsverksamheten.
En ändring på den punkten kräver ganska omfattande ändringar i
lagstiftningen. Med hänsyn härtill bör de nuvarande avtalen förlängas ett år
så att regeringen får möjlighet att utarbeta förslag till erforderliga lagändringar,
som bör föreläggas riksdagen i sådan tid att de kan träda i kraft den 1
juli 1987, då den nya avtalskonstruktionen bör införas.

I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet - med ovan angivna
modifikation - motionen i här aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 37 bort ha följande lydelse:

37. beträffande moderbolagets ansvar för att verksamheten i hela
Sveriges Radio-koncernen bedrivs rationellt och med beaktande av god
hushållning

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:99 och med bifall
till motion 1985/86:358 yrkande 1 i motsvarande del som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

dels att utskottets hemställan under 55 bort ha följande lydelse:

55. beträffande avtal mellan staten och företagen inom koncernen
att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:99 och motion
1985/86:358 yrkande 1 i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Vissa insatser inom utbildningsradion för invandrarkvinnor
(mom. 44)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar ”Enligt utskottet”
och slutar ”anförda motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:

Radio och TV är viktiga kanaler för att nå isolerade kvinnor. Utbildningsradion
har tagit initiativ när det gäller att ta fram studiematerial och sända
utbildningsprogram speciellt för invandrarkvinnor. Det är nödvändigt att
denna verksamhet får fortsätta och utvidgas. Radio- och TV-program med
svenskundervisning och samhällsorientering bör produceras för kvinnor med
olika språkliga och kulturella bakgrunder och sändas på tider då kvinnorna
har möjligheter att ta del av dem.

Särskilda medel bör ställas till utbildningsradions förfogande för ändamålet.
Förslag om erforderlig medelsanvisning bör läggas fram i tilläggsbudget.

I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet motionerna 1984/85:806
och 1985/86:342 yrkande 12 b.

dels att utskottets hemställan under 44 bort ha följande lydelse:

44. beträffande vissa insatser inom utbildningsradion för invandrarkvinnor att

riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:806 och 1985/86:342
yrkande 12 b som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

KrU 1985/86:21

64

7. Frågan om skattefinansiering av viss del av Sveriges Radio
(mom. 56)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47 börjar ”Utskottet
ansluter” och slutar ”beredningens arbete” bort ha följande lydelse:

Då det gäller finansieringssättet för Sveriges Radio framhålls i motion
1985/86:358 (vpk) bl. a. att vi behöver en kraftig upprustning av den
inhemska programproduktionen, som svarar för en alltför liten del av det
totala programutbudet. ;t)en nya mediesituationen gör det ännu viktigare att
försvara och utveckla vir nationella kultur, att satsa på kvalitativt högtstående
konstnärliga program, att försvara det svenska språket. Ytterligare
insatser i fråga om bl. a. invandrarprogram är nödvändiga liksom för att
bereda handikappade möjligheter att tillgodogöra sig radio- och TVprogrammen.
Allt detta kräver ökade ekonomiska resurser för Sveriges
Radio-koncernen. Nuvarande former för finansiering som i allt väsentligt
baseras på mottagaravgifter fastställda av riksdagen bör ses över. En
utredning bör enligt motionen allsidigt pröva möjligheterna att skattefinansiera
vissa delar av verksamheten. Skattefinansiering kan kombineras med
en mottagaravgift och möjligheten kan övervägas att denna bestäms av
moderbolagets styrelse.

Utskottet ansluter sig till de redovisade synpunkterna. Motion 1985/86:358
tillstyrks därför i här aktuell del (yrkande 2).

dels att utskottets hemställan under 56 bort ha följande lydelse:

56. beträffande frågan om skattefinansiering av viss del av Sveriges
Radio

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:358 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Televerkets roll visavi Sveriges Radio-koncernen m. m.
(mom. 68)

Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp), Karl Boo (c). Gunnel
Liljegren (m), Kerstin Göthberg (c), Margareta Fogelberg (fp) och Håkan
Stjernlöf (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51 börjar "Trafikutskottet
avstyrker” och slutar ”motionärerna aktualiserat” bort ha följande lydelse:
I en avvikande mening, som fogats till trafikutskottets yttrande har anförts
följande:

Det är enligt utskottets mening angeläget att särskilja televerkets myndighetsfunktion
från konkurrensutsatt verksamhet.

Motionärerna framhåller att televerkets framtida roll skall prövas i
anslutning till de nya avtalen mellan staten och Sveriges Radio-koncernen,
främst med tonvikt på villkoren för den konkurrensutsatta sektorn i
förhållande till monopolområdet.

KrU 1985/86:21

65

5 Riksdagen 1985186. 13 sami. Nr21

Det är rimligt att en sådan gränsdragning kommer till stånd, innefattande
alla parter på marknaden.

Med det sagda tillstyrker trafikutskottet för sin del bifall till motionen.

Kulturutskottet ansluter sig till den gjorda bedömningen och tillstyrker
motion 1985/86:365. Regeringen bör således låta pröva televerkets framtida
roll i förhållande till Sveriges Radio-koncernen samt gränserna och villkoren
för verkets konkurrensutsatta verksamhet i relation till monopolområdet.

dels att utskottets hemställan under 68 bort ha följande lydelse:

68. beträffande televerkets roll visavi Sveriges Radio-koncernen
m. tn.

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:365 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Medelsberäkning för Sveriges Radio-koncernen (mom. 71)
och frågan om höjning av den allmänna mottagaravgiften
(mom. 74)

Ingrid Sundberg, Gunnel Liljegren och Håkan Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53 börjar ”Utskottet
tillstyrker” och slutar ”radiofonden (se s. 38)” bort ha följande lydelse:

Då det gäller regeringens förslag till medelstilldelning till Sveriges Radio
AB för nästa budgetår gör utskottet följande bedömning. Genom tillkomsten
av den i reservation 1 föreslagna fristående reklamfinansierade TV 3-kanalen kommer svenska folket att garanteras ett ökat utbud av svenskproducerade
program, vilket minskar kraven på Sveriges Radio. De ändringar
av programsättningsprinciperna i Sveriges Radio som angetts i propositionen
kommer vidare enligt utskottets bedömning att ge sådana samordningsfördelar
att avsevärda resurser för programproduktion kan frigöras. Genom ett
närmare samarbete mellan riksradion och lokalradion kommer ytterligare
medel att kunna stå till förfogande för programproduktion. Utskottet anser
också att rationaliseringsverksamheten vid Sveriges Radio bör kunna drivas
vidare.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet en medelstilldelning till
Sveriges Radio AB för nästa budgetår om 2 000 milj. kr. i 1984/85 års
prisläge. I övrigt biträder utskottet regeringens förslag i här aktuell del.
Beträffande förslaget (= utskottet 9 rader) radiofonden (se s. 38).

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 54 börjar ”Utskottets
ställningstagande" och slutar ”ovan s. 15)” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör höjning av den allmänna mottagaravgiften
ske med största restriktivitet. Med hänsyn härtill och till att den medelstilldelning
till Sveriges Radio och televerket som utskottet förordat i det
föregående ryms inom ramen för de resurser som tillförs radiofonden med
nuvarande mottagaravgift bör denna inte höjas. Regeringens förslag till
ändring av lagen (1978:478) om avgift för innehav av televisionsmottagare
bör således avslås. Förslaget att mottagaravgiften inte skall höjas innebär att

KrU 1985/86:21

66

motion 1985/86:350 yrkande 4 tillstyrks och att övriga motionsyrkanden
avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 71 bort ha följande lydelse:

71. beträffande medelsberäkning för Sveriges Radio-koncernen
att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:99 godkänner vad
utskottet anfört om medelsberäkning för den avgiftsfinansierade
verksamheten inom Sveriges Radio-koncernen,

dels att utskottets hemställan under 74 bort ha följande lydelse:

74. beträffande frågan om höjning av den allmänna motlagaravgiften att

riksdagen med bifall till motion 1985/86:350 yrkande 4 samt med
avslag på motionerna 1985/86:Kr302, 1985/86:Kr303, 1985/86:358
yrkande 3 och 1985/86:369 yrkande 3 avslår det i proposition
1985/86:99 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1978:478)
om avgift för innehav av televisionsmottagare.

10. Medelsberäkning för Sveriges Radio-koncernen
(mom. 71) och frågan om höjning av den allmänna
mottagaravgiften (mom. 74)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53 börjar ”Utskottet
tillstyrker” och slutar ”radiofonden (se s. 38)” bort ha följande lydelse:
Som utförligt redovisas i motion 1985/86:358 och som delvis angetts i
reservation 7 behöver Sveriges Radio stora resurser för att koncernen skall
kunna hävda sig i den nya mediesituationen. Utskottet anser att det särskilt
är viktigt att ytterligare resurser som kan tillföras koncernen används av
programbolagen för att förbättra programkvaliteten och öka antalet egenproducerade
originalprogram. Utskottet anser att koncernen för nästa
verksamhetsår bör tillföras ett särskilt reformtillskott om - i prisläge 1984/85
- ca 180 milj. kr. Medelstilldelningen till Sveriges Radio AB bör i nämnda
prisläge vara 2 305 milj. kr.

I övrigt biträder utskottet regeringens förslag i här aktuell del. Beträffande
förslaget (=utskottet 9 rader) radiofonden (se s. 38).

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 54 börjar ”Utskottets
ställningstagande” och slutar ”ovan s. 15)”bort ha följande lydelse:
Utskottets ställningstagande (=utskottet 5 rader) höja mottagaravgiften.
Vad utskottet anfört i det föregående om medelsanvisning till Sveriges
Radios verksamhet innebär - om man räknar med i huvudsak samma
minskning av underskottet i radiofonden som regeringen-att mottagaravgiften
bör höjas i enlighet med förslaget i motion 1985/86:358 (vpk), dvs. med
120 kr. per år. Detta ställningstagande innebär att motion 1985/86:350
yrkande 4 avstyrks och att motionerna 1985/86:Kr302, 1985/86:Kr303 och
1985/86:369 yrkande 3 tillgodoses i större eller mindre utsträckning.

KrU 1985/86:21

67

dels att utskottets hemställan under 71 bort ha följande lydelse:

71. beträffande medelsberäkning för Sveriges Radio-koncernen
att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:99 godkänner vad
utskottet anfört om medelsberäkning för den avgiftsfinansierade
verksamheten inom Sveriges Radiokoncernen,

dels att utskottets hemställan under 74 bort ha följande lydelse:

74. beträffande frågan om höjning av den allmänna mottagaravgiften
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:358 yrkande 3, med
anledning av proposition 1985/86:99 och motionerna 1985/86:Kr302,
1985/86:Kr303 och 1985/86:369 yrkande 3 samt med avslag på motion
1985/86:350 yrkande 4 antar det vid betänkandet som bilaga 2 fogade
förslaget till lag om ändring i lagen (1978:478) om avgift för innehav av
televisionsmottagare.

Särskilda yttranden

1. Betal-TV (mom. 4)

Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp), Gunnel Liljegren (m),
Margareta Fogelberg (fp) och Håkan Stjernlöf (m) anför:

I motion 1984/85:432 (m) förordas att Sveriges Radio AB inte skall ges
ansvaret för betal-TV. Sannolikt erbjuder Sverige en alltför liten marknad
för flera konkurrerande betal-TV-företag, och avvägningarna mellan public
service-åliggande och en eventuell betal-TV inom Sveriges Radio skulle bli
svåra att göra. Den efterfrågan som kan finnas bör tillgodoses genom
gentemot Sveriges Radio fristående företag, som bör ha frihet att finansiera
sin verksamhet efter egna bedömningar, med reklam eller på annat sätt. Det
finns anledning återkomma till dessa frågor, när den beredning som sker
inom regeringskansliet redovisas.

2. Frågan om huruvida riksdagen skall ta ställning till
kanalkonstruktionen (mom. 8)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anför:

Med det synsätt som präglar propositionen - att Sveriges Radio skall ha
mycket stor självständighet - borde riksdagen inte ha underställts frågan om
kanalkonstruktionen. Med hänsyn till att det slutliga ställningstagandet i
frågan ankommer på Sveriges Radio har vänsterpartiet kommunisterna inte
velat motsätta sig att riksdagen gör överväganden i frågan.

3. Televiseringar av teaterföreställningar (morn. 33)

Ingrid Sundberg, Gunnel Liljegren och Håkan Stjernlöf (alla m) anför:
Utskottet utgår från att frågan om televisering av teaterföreställningar
kommer att ägnas stor uppmärksamhet under den kommande avtalsperioden.
Sveriges Radio har att göra avvägningar mellan alla sektorer av
kulturlivet, och det skulle föra för långt att precisera alla krav. Med tanke på

KrU 1985/86:21

68

att televiserad teater under den gångna avtalsperioden har varit ett försummat
område hade det funnits skäl för utskottet att betona värdet därav
starkare i enlighet med de synpunkter som kommer till uttryck i motion
1985/86:Kr318 (m).

KrU 1985/86:21

69

I propositionen framlagt förslag till lagändring som
tillstyrkts av utskottet

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1978:478) om avgift för innehav av
televisionsmottagare

Härigenom föreskrivs att I 8 lagen (1978:478) om avgift för innehav av
televisionsmottagare skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Den som innehar mottagare som
är avsedd för mottagning av bildsändning
med eller utan ljud (televisionsmottagare)
skall erlägga allmän
mottagaravgift med 162 kronor
per kalenderkvartal. Är mottagaren
avsedd för färgmottagning av bildsändning
med eller utan ljud skall
innehavaren dessutom erlägga tillläggsavgift
med 40 kronor per kalenderkvartal.

Föreslagen lydelse

Den som innehar mottagare som
är avsedd för mottagning av bildsändning
med eller utan ljud (televisionsmottagare)
skall erlägga allmän
mottagaravgift med 177 kronor
per kalenderkvartal. Är mottagaren
avsedd för färgmottagning av bildsändning
med eller utan ljud skall
innehavaren dessutom erlägga tillläggsavgift
med 40 kronor per kalenderkvartal.

Skall avgift första gången erläggas under löpande avgiftsperiod, skall
avgiften sättas ned till det belopp som svarar mot antalet kvarvarande
dagar av perioden.

Avgift erläggs till myndighet som regeringen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

1 Senaste lydelse 1985: 259

I reservation 10 framlagt förslag till lagändring
Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:478) om avgift för innehav av
televisionsmottagare

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1978:478) om avgift för innehav av
televisionsmottagare skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Den som innehar mottagare som
är avsedd för mottagning av bildsändning
med eller utan ljud (televisionsmottagare)
skall erlägga allmän
mottagaravgift med 162 kronor
per kalenderkvartal. Är mottagaren
avsedd för färgmottagning av bildsändning
med eller utan ljud skall
innehavaren dessutom erlägga tillläggsavgift
med 40 kronor per kalenderkvartal.

Den som innehar mottagare som
är avsedd för mottagning av bildsändning
med eller utan ljud (televisionsmottagare)
skall erlägga allmän
mottagaravgift med 192 kronor
per kalenderkvartal. Är mottagaren
avsedd för färgmottagning av bildsändning
med eller utan ljud skall
innehavaren dessutom erlägga tillläggsavgift
med 40 kronor per kalenderkvartal.

Skall avgift första gången erläggas under löpande avgiftsperiod, skall
avgiften sättas ned till det belopp som svarar mot antalet kvarvarande
dagar av perioden.

Avgift erläggs till myndighet som regeringen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den I juli 1986.

1 Senaste lydelse 1985:259

Konstitutionsutskottets yttrande
1985/86:14 y

över proposition 1985/86:99 om Sveriges Radios
verksamhet

Till kulturutskottet

Kulturutskottet har berett konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition 1985/86:99 om Sveriges Radios verksamhet jämte motioner, allt
såvitt avser konstitutionsutskottets beredningsområde,

I propositionen hemställs bl. a. om riksdagens godkännande av att de
allmänna riktlinjerna för Sveriges Radio-koncernens organisation och verksamhet
ändras och kompletteras i vissa avseenden. Den enda lagändring som
föreslås hänför sig till lagen (1978:478) om avgift för innehav av televisionsmottagare.

Bakgrunden till förslagen är att avtalet mellan staten och Sveriges
Radio-koncernen löper ut den 30 juni 1986 och att nytt avtal således skall
träffas dessförinnan. Den nya avtalsperioden föreslås omfatta sex år.

Förslaget innebär inte några mera genomgripande ändringar i förhållande
till nuläget. Bland ändringsförslagen kan nämnas att koncernen föreslås få
rätt att själv bestämma om vissa frågor som tidigare avgjorts av riksdagen
såsom om sändningstidens längd och om regional och lokal indelning. Som
främsta skäl härtill anges behovet för koncernen av vidgade befogenheter för
att smidigare kunna anpassa sin verksamhet till en förändrad mediesituation.

Den centrala målsättningen för verksamheten - att stå i allmänhetens
tjänst, dvs. vara ett public service-företag - förutsätts gälla även i framtiden.

Utskottet begränsar sitt yttrande till att avse frågor med mera direkt
anknytning till yttrande- och informationsfriheten. Följaktligen tar utskottet
bland motionerna endast upp sådana som rör dessa ämnen. Sådana frågor
behandlas i motion 1984/85:2704, yrkande 3, av Anders Björck m. fl. (m) om
införande av reklam som en finansieringskälla för en nyinrättad TV-kanal 3,
motionerna 1985/86:Kr259 och 1985/86:352, båda av Alf Svensson (c) om fri
etableringsrätt av TV-sändningar, finansierade bl. a. genom reklam, motion
1985/86:350 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) om fri etableringsrätt på medieområdet,
om inrättandet av en fristående reklamfinansierad TV-kanal 3 samt om
förslag till lagändringar, som möjliggör reklam och sponsring som finansieringskälla
för satellit- och egensändningar och för närradioprogram,
motion 1985/86:354 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) om inrättandet av en från
Sveriges Radio fristående reklamfinansierad TV-kanal, motion 1985/
86:Kr258 av Anders Björck (m) om införandet av en särskild frizon i
Jönköpings län för försök med nya medier och reklam samt motion

KrU 1985/86:21

Bil. 3

72

1985/86:Kr215 av Lars Werner m. fl. (vpk) om förbud mot reklam i radio och
TV.

Beträffande reklamfrågan uppges i propositionen att TV-reklameffektutredningen
inom kort kommer att presentera sina bedömningar och att
utredningsförslaget därefter kommer att genomgå en omfattande remissbehandling.

Beträffande frågan om etableringsfrihet framhålls i propositionen den fria
och oberoende ställning i förhållande till staten som Sveriges Radio alltsedan
sin tillkomst haft. Vidare pekas på kravet på programföretaget att tillhandahålla
ett kvalificerat och mångsidigt utbud. Enligt propositionen innebär inte
den nya mediesituationen att public service-idén och det allmänna ansvar
som följer med denna har spelat ut sin roll. Tvärtom är de grundläggande
principerna för public service-verksamheten fortfarande giltiga. Det uttalas
vidare att det råder en bred enighet om att det även i framtiden skall finnas en
stark public service-organisation och att det i den nya mediesituationen
behövs en garant för en programverksamhet som står i allmänhetens tjänst.
Det framhålls emellertid att förutsättningarna för verksamheten vid Sveriges
Radio förändrats och inte längre är densamma som i en faktisk monopolsituation.
Detta leder till att Sveriges Radios uppdrag på vissa punkter kan
behöva preciseras liksom vissa organisatoriska förändringar behöver vidtas.
Som utgångspunkt härför anges liksom inför 1978 års radioavtal följande
nyckelord för verksamheten: kvalitet, integritet, mångfald och decentralisering.

Yttrandefrihetsutredningen har i sitt slutbetänkande Värna Yttrandefriheten
behandlat etableringsfrihetsfrågan ingående (SOU 1983:70 s. 196 ff.).
Beträffande etableringsfrihet för etersändningar pekar utredningen på sitt
uttalande i ett tidigare diskussionsbetänkande (SOU 1979:49) att en oinskränkt
etableringsfrihet är en omöjlighet på grund av att utrymmet i etern är
begränsat. Utredningen fann därför inte anledning att på detta område gå
ifrån det rådande koncessionssystemet. Det understryks i slutbetänkandet
att denna uppfattning i allmänhet delats av remissinstanserna. I en reservation
till betänkandet tar moderata samlingspartiets representant i utredningen
avstånd från ett bibehållande av radio- och TV-monopolet. Beträffande
trådsändningar föreslår utredningen en grundlagsregel om sändningsfrihet
med möjlighet till vissa begränsningar i vanlig lag (se SOU 1983:70 s. 113).

Från de synpunkter konstitutionsutskottet har att bevaka innehåller
radiopropositionen inga viktiga ändringsförslag i förhållande till vad som nu
gäller. Propositionen föranleder därför endast utskottet att konstatera att
sådana frågor som etableringsfrihet för etermedier och reklam i TV kommer
riksdagen att ta ställning till i annat sammanhang. Den förstnämnda frågan
ingår i det beredningsarbete som för närvarande pågår inom justitiedepartementet
rörande yttrandefrihetsfrågorna. Förslag till riksdagen väntas inom
den nuvarande mandatperioden. Reklamfrågan utreds, som nämnts i det
föregående, av TV-reklameffektutredningen, som väntas presentera sitt
förslag inom kort.

Med det anförda avstyrker utskottet de motionsyrkanden som främst tar
sikte på etableringsfrihet för etermedier och på införande av en reklamfinansierad
TV-kanal (motionerna 1984/85:2704, yrkande 3, 1985/86:Kr259,

KrU 1985/86:21

Bil. 3

73

6 Riksdagen 1985/86.13 sami. Nr21

1985/86:350, yrkandena 1-3, 1985/86:352, yrkande 4, samt 1985/86:354).
Utskottet avstyrker av samma skäl motion 1985/86:Kr215, vari yrkas ett
tillkännagivande till regeringen om förbud mot reklam i radio och TV. Inte
heller finner utskottet skäl att föregripa det pågående berednings- och
utredningsarbetet genom att som föreslås i motion 1985/86:Kr258 förorda en
särskild försöksverksamhet i Jönköpings län.

Det bör avslutningsvis nämnas att utskottet har under beredning en
proposition (1985/86:109), vari begärs vissa ändringar i radiolagen
(1966:755) och radioansvarighetslagen (1966:756) m. fl. lagar. De föreslagna
lagändringarna påverkar inte ställningstagandet till proposition 1985/86:99.

Stockholm den 6 maj 1986

På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

Närvarande: Olle Svensson (s), Wivi-Anne Cederqvist (s), Kurt Ove
Johansson (s), Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö (c), Sture Thun (s), Hans
Nyhage (m), Anita Modin (s), Sören Lekberg (s), Börje Stensson (fp),
Gunnar Biörck i Värmdö (m), Bengt Kindbom (c), Ove Karlsson (s),
Gunnar Hökmark (m) och Bo Hammar (vpk).

Avvikande meningar

1. av Hans Nyhage, Gunnar Biörck i Värmdö och Gunnar Hökmark (alla m)
vilka anser att utskottet fr. o. m. det stycke på s. 73 som börjar ”Från de
synpunkter” t.o.m. det stycke på s. 74 som slutar ”Jönköpings län” bort
anföra följande:

Från de synpunkter utskottet har att bevaka föranleder propositionen
utskottet till följande överväganden.

Utvecklingen på radio- och TV-området är så snabb att det enligt
utskottets mening krävs omedelbara riksdagsbeslut för att hålla takten med
denna utveckling. Om man följer regeringens riktlinjer, kommer viktiga
beslut att skjutas på framtiden. Det gäller exempelvis den svenska televisionens
förmåga att konkurrera med utländska satellitprogram, tillkomsten av
ett fristående TV 3 och reklamens ställning i radio och TV.

För att svenska program fortsättningsvis skall ha en chans att konkurrera
med det utländska utbudet bör etableringsreglerna ändras så att endast
tekniska skäl kan läggas till grund för inskränkningar i etableringsfriheten.
Från yttrandefrihetssynpunkt är enbart denna begränsning acceptabel.

En förutsättning för att en etableringsfrihet praktiskt skall kunna utnyttjas
är enligt utskottets mening att förbudet mot reklamfinansiering släpps. Detta
är samtidigt en förutsättning för att skapa resurser för ett utökat centralt
TV-utbud, förverkligat genom ett fristående reklamfinansierat TV 3.
Utskottet vill beträffande en sådan fristående TV-kanal särskilt framhålla
dess betydelse för att ge Sveriges Radio nödvändig konkurrens. Härmed

KrU 1985/86:21

Bil. 3

74

skulle också antalet kulturprogram kunna öka, de svenska kulturskaparnas
tjänster kunna efterfrågas i ökad utsträckning och möjligheter kunna öppnas
för en breddad kulturdebatt.

Ett hävande av reklamförbudet skulle vidare ha en utomordentlig
gynnsam inverkan även på andra etermedier. Utskottet syftar här särskilt på
egensändningar i kabel-TV-nät. Men också för närradion skulle ett hävande
av reklamförbudet ha betydelse.

Än större vikt vid bedömningen av denna fråga fäster utskottet vid att ett
förbud mot en viss typ av budskap - reklam - står i strid med de förpliktelser
som yttrandefriheten ställer.

Det anförda föranleder utskottet att förorda att riksdagen skyndsamt
föreläggs förslag till lagändringar som syftar till införande av etableringsfrihet
på medieområdet och av ett reklamfinansierat TV 3 samt till att reklam
och sponsring blir tillåten inom medieområdet i den utsträckning som nyss
sagts.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna 1984/85:2704, yrkande 3,
1985/86:Kr259, 1985/86:350, yrkandena 1-3, 1985/86:352 och 1985/86:354.

2. av Bo Hammar (vpk) som anser att utskottet fr. o. m. det stycke på s. 73
som börjar ”Från de synpunkter” t.o. m. det stycke på s. 74 som slutar
”Jönköpings län” bort anföra följande:

Utskottet begränsar sitt yttrande till frågor som har direkt anknytning till
yttrande- och informationsfriheten. Från dessa utgångspunkter är det viktigt
att Sveriges Radios fria och oberoende ställning garanteras och att företaget
fungerar som en public service-organisation. Reklam i radio och TV är
oförenligt med dessa principer. Förslaget i motion 1985/86:Kr215 om ett
tillkännagivande till regeringen om ett fortsatt reklamförbud bör således
enligt utskottets mening bifallas.

KrU 1985/86:21

Bil. 3

75

Trafikutskottets yttrande
1985/86:1 y

över motion 1985/86:365 om Sveriges Radios
verksamhet m. m.

Till kulturutskottet

Genom beslut den 15 april 1986 har kulturutskottet beslutat inhämta
trafikutskottets yttrande över den med anledning av proposition 1985/86:99
om Sveriges Radios verksamhet m. m. väckta motionen 1985/86:365 av Lars
Ahlmark och Gunnel Liljegren (båda m).

Trafikutskottet får med anledning härav anföra följande.

I motionen erinras om att televerket förvaltar det allmänna telenätet. Den
uppgiften - säger motionärerna - har monopolkaraktär och ger verket ett
försprång även på konkurrensutsatta områden, såsom anläggande av kabelTV-nät.
Verkets kunnande och befintliga anläggningar, emanerande från
monopolverksamheten och därför bl. a. finansierade av den allmänna
mottagaravgiften, kan tas i anspråk även på sektorer där fri etableringsrätt
råder. I motionen framhålls vidare bl. a. att televerkets engagemang och
prissättning på kabel-TV-området har stor betydelse för Sveriges Radiokoncernen
och andra mediaintressenter.

Mot bakgrund bl. a. av vad de sålunda anför begär motionärerna att
regeringen låter pröva televerkets framtida roll i förhållande till Sveriges
Radio-koncernen samt gränserna och villkoren för verkets konkurrensutsatta
verksamhet i relation till monopolområdet.

Utskottet har inhämtat televerkets yttrande över motionen.

I yttrandet erinrar verket bl. a. om den etableringsfrihet som råder i fråga
om anläggningar av kabelnät för distribution av TV-program. Verket är bara
en av parterna på marknaden, varför betydelsen av verkets engagemang och
prissättning inte får överdriVas. Verkets roll på kabel-TV-området -framhålls det vidare i yttrandet - bör inte påverkas av statens avtal med
Sveriges Radio-koncernen. Skäl saknas därför att tillmötesgå motionärernas
önskemål om en prövning av verkets framtida roll i förhållande till
koncernen. Skulle en sådan prövning ändå komma till stånd, bör den -betonar verket - omfatta alla parter på kabel-TV-marknaden, däri inbegripet
de stora bostadsföretagen.

Vad televerket sålunda anfört har inte givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet finner ej heller skäl att i detta sammanhang begära något initiativ
från regeringens sida att låta pröva gränserna och villkoren för verkets
konkurrensutsatta verksamhet i förhållande till monopolområdet.

KrU 1985/86:21

Bil. 4

76

Med det sagda avstyrker trafikutskottet för sin del bifall till motionen.
Stockholm den 29 april 1986
På trafikutskottets vägnar
Kurt Hugosson

Närvarande: Kurt Hugosson (s), Rolf Clarkson (m), Birger Rosqvist (s),
Olle Östrand (s), Olle Grahn (fp), Gösta Andersson (c), Per Stenmarck (m),
Rune Johansson (s), Margit Sandéhn (s), Hugo Bergdahl (fp), Görel Bohlin
(m), Agne Hansson (c), Sven Henricsson (vpk), Jarl Lander (s) och Yngve
Wernersson (s).

Avvikande mening

Rolf Clarkson (m), Olle Grahn (fp), Gösta Andersson (c), Per Stenmarck
(m), Hugo Bergdahl (fp), Görel Bohlin (m) och Agne Hansson (c) anser att
den del av yttrandet som börjar med ”Vad televerket” och slutar med ”till
motionen” bort ersättas med text av följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening angeläget att särskilja televerkets myndighetsfunktion
från konkurrensutsatt verksamhet.

Motionärerna framhåller att televerkets framtida roll skall prövas i
anslutning till de nya avtalen mellan staten och Sveriges Radio-koncernen,
främst med tonvikt på villkoren för den konkurrensutsatta sektorn i
förhållande till monopolområdet.

Det är rimligt att en sådan gränsdragning kommer till stånd, innefattande
alla parter på marknaden.

Med det sagda tillstyrker trafikutskottet för sin del bifall till motionen.

Särskilt yttrande

Sven Henricsson (vpk) anför:

Vid behov av utbyggnad av ett kabel-TV-nät anser vänsterpartiet kommunisterna
det naturligt att televerket svarar för den utbyggnaden. Vi kan
emellertid inte se att något sådant behov föreligger och uttrycker vår
förvåning över televerkets aggressiva marknadsföring och mångmiljonsatsning
i fråga om annonser för att driva på utbyggnaden av kabel-TV-nätet.

KrU 1985/86:21

Bil. 4

77

LULEÅ

~SC

NDSVALL

Brrköping

IS TRIKTET

Halmstad

HBstiänstad

[KTET

Televisionens distriktsorganisation

KrU 1985/86:21

Bil. 5

VÄSTNYTT

GÖTEBORG

■ Produktionskontor
□ Lokalredaktion
— Distriktgräns

NORDNYTT

SYDNYTT

Helsingborg'

MALMÖ

MITTNYTT

TVARSNYTT

ÖSTNYTT

SMÅLANDSNYTT

Regionala TV-nyheter sands över sju områden
täckande tio distrikt, 15 min/dag måndag-fredag

Riksradions distriktsorganisation

KrU 1985/86:21

Bil. 6

RKÖPII

■ Produktionsl.ontor
O Lokalredaktion
— Distriktgräns

NORRBOTTENS DISTRIKT

VÄSTERBOTTENS DISTRIKT

NDSVALL

NEDRE NORRLANDS/
GÄVLE-DALA DISTRIKTET

MELLANSVENSKA/
VÄRMLANDS DISTRIKTET

SMÅLANDS/ÖSTRA DISTRIKTET

MALMÖ

SÖDRA DISTRIKTET

De tre tvillingdistrikten har
vardera två huvudorter

GÖTEBORG

VÄSTRA DISTRIKTET

Lokalradion och Utbildningsradion

KrU 1985/86:21

Bil. 7

■ Lokalradions huvudredaktion

• Lokalredaktion

□ Personal från
U tbildningsradion

Radio Norrbotten

Luleå (UR). Gällivare. Arvidsjaur. Pajala.
Haparanda. Piteå (UR)

Radio Västerbotten

Umeå. Skellefteå (UR), Storuman, Lycksele

Radio Västernorrland

Härnösand. Sundsvall (UR). Örnsköldsvik

Radio Jämtland

Östersund (UR). Sveg

Radio Gävleborg

Gävle, Ljusdal. Bollnäs (UR)

Radio Dalarna
Falun (UR). Mora
Radio Värmland
Karlstad (UR), Torsby. Arvika
Radio Uppland

Uppsala (UR), Tierp. Östhammar. Enköping
Radio Stockholm
Stockholm (UR). Norrtälje.

Nynäshamn, Radio Södertälje

(lokalredaktion med eget sändningsomrade)

Radio Örebro

Örebro (UR). Karlskoga

Radio Västmanland

Västerås (UR). Fagersta

Radio Sörmland

Eskilstuna. Nyköping. Katrineholm
Radio Östergötland
Norrköping. Linköping(UR). Motala
Radio Gotland
Visby (UR). Burgsvik
Radio Blekinge
Karlskrona (UR), Karlshamn
Radio Kristianstad

Kristianstad (UR). Simrishamn. Ängelholm

Radio Malmöhus

Malmö (UR). Helsingborg

Radio Kalmar

Kalmar (UR). Västervik

Radio Kronoberg

Växjö (UR). Ljungby

Radio Jönköping

Jönköping (UR). Värnamo. Tranås

Radio Göteborg/Sjuhärad

Göteborg (UR). Radio Sjuhärad (Borås.

lokalredaktion med eget sändningsområde).

Stenungsund

Radio Trestad

Uddevalla (UR). Vänersborg. Amål, Strömstad
Radio Skaraborg

Skövde. Mariestad, Lidköping. Vara (UR)

Radio Halland

Halmstad (UR). Varberg

Reportagebyrån

Stockholm

80

Översikt över motionernas behandling

Motion Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i

nr

utskottets utskottets hemställan reservation särskilt

yttrande (s. 54-60) nr yttrande

s. moment nr

1984/85:

432	16	4	3
513	28	23
806	42	44	6
921 yrk. 2	39	39
1017	37-39	38
1167 yrk. 1	16	4	3
1296	37-39	38
1300 yrk. 1	25	19
yrk. 2	26	20
yrk. 3	24	17
yrk. 4	24	17
1303	29-30	25
1800	21-22	11	4
1809	30-31	27,28
1814	50-51	67
1831	37-39	38
2223 yrk. 1	24	17
yrk. 2	24	17
yrk. 3	25	19
yrk. 4	26	20
2308	27	22
2488	39	39
2490	28-29	24
2704 yrk. 2	34-35	36
yrk. 3	15	1	1.2
1985/86:
Kr215	15	1	1.2
Kr217 yrk. 1	24	17
yrk. 2	24	17
yrk. 3	25	19
yrk. 4	26	20
Kr226	38-39	38
Kr242	22	12
Kr258	16	2
Kr259	15	1	1,2
Kr260	15	3
Kr261	30-31	28
Kr299	25	18
Kr301 yrk. 1	24	17
yrk. 2	26	20
yrk. 3	25	19
yrk. 4	25	19
Kr302	53-54	74	9,1(
Kr303	53-54	74	9,1(
Kr304	30-31	29
Kr305	30-31	26
Kr306	30-31	30,31
Kr318 yrk. 2	33	33
Kr333	28	23
Kr339	16-18	5
Kr340	16-18	5
Kr342 yrk. 1	30-31	30,31
yrk. 2	32	32
A417 yrk. 15	39	39
A429 yrk. 5	22	13
342 yrk. 12 b	42	44	6
349	39	39

KrU 1985/86:21

Bil. 8

81

Motion Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i

nr

utskottets utskottets hemställan reservation särskilt

yttrande (s. 54—60) nr yttrande

s. moment nr

350	yrk. 1	15	1	1,2
	yrk. 2	15	1	1,2
	yrk. 3	15	1	1,2
	yrk. 4	53	74	9,10
351	yrk. 1	40	40
	yrk. 2	41	41
	yrk. 3	43	49
	yrk. 4	41	42
	yrk. 5	43	48
352	yrk. 1	16-18	5
	yrk. 2	21-22	11	4
	yrk. 3	30-31	26
	yrk. 4	15	1	1,2
353		44-45	51
354		15	1	1,2
355		24,37-39	17,38
356	yrk. 1	24	17
	yrk. 2	21-22	11	4
357	37-39	38
358	yrk. 1	20,36,46	8,37,55	5
	yrk. 2	47	56	7
	yrk. 3	54	74	9,10
359	21-22	11	4
360	yrk. 1	20,21	7,10
	yrk. 2	21-22	11	4
361	37-39	38
362	yrk. 1	37-39	38
	yrk. 2	24	17
363		21-22	11	4
364		21-22	11	4
365		51	68	8
366		30-31	27
367		30-31	27
368		21-22	11	4
369	yrk. 1	29-30	25
	yrk. 2	41	43
	yrk. 3	54	74	9,10
370	39	39
371		44	50
405	yrk. 9	16-18	5

KrU 1985/86:21

Bil. 8

82

Innehållsförteckning

KrU 1985/86:21

Sammanfattning 1

Propositionens hemställan

Hemställan beträffande övergripande frågor 4

Hemställan beträffande medelsberäkningar för budgetåret 1986/87,
m.m 5

Motioner 6

Vissa bakgrundsuppgifter 13

Utskottet

Inledning 14

Utgångspunkter 14

Programverksamheten

Programverksamhetens inriktning 16

Sändningstider 19

Programsättningsprinciper 19

Programsättningsprinciper i TV 19

Programsättningsprinciper i radio 22

Folkbildningsansvaret 22

Svenska och utländska program 23

Utomståendes medverkan, produktionsutläggning, m.m 23

Regionalt producerade program i televisionens och radions

rikssändningar 23

Regionala TV-sändningar 25

Samarbetet mellan riks-och lokalradion 26

Verksamhet på invandrar- och minoritetsspråk 26

Handikappfrågor 29

Samspelet med kulturlivet 32

Ansvaret för språkvård 33

Nordiskt radio- och TV-samarbete 33

Organisationen

Rundradiorörelsen 33

Sveriges Radios organisation 34

Ägarstruktur och associationsform 34

Styrelsernas roll inom Sveriges Radio-koncernen 34

Sveriges Radio organiseras i form av en koncern 34

Moderbolagets befogenheter 35

Lokal och regional indelning 35

Utbildningsradion - ställning och verksamhet

Inledning 39

Utbildningsprogramverksamhetens inriktning 41

Användarinflytande 42 83

Förlagsverksamheten 42 KrU 1985/86:21

Beställningsproduktion 42

Teknikresurser 42

Etersändning och annan distribution av utbildningsprogram .... 43

Särskilda frågor

Publikkontakter 44

Forskningsfrågor m. m 44

Arkiveringsfrågor 45

Försvarsfrågor 45

Sidoaktiviteter till sändningsverksamheten 45

Radionämnden 45

Avtalen mellan staten och företagen inom Sveriges Radiokoncernen
46

Kostnader och finansiering 46

Medelsberäkningar för budgetåret 1986/87, m. m.

Inledning 48

Medelstilldelning till televerket m. m 49

Medelstilldelning till Sveriges Radio m. m 51

Medelstilldelning till radionämnden 53

Mottagaravgiften 53

Hemställan 54

Reservationer

1. Etableringsfrihet för etermedier och införandet av en reklamfi nansierad

TV-kanal m. m. (m, fp) 60

2. Etableringsfrihet för etermedier och införandet av en reklamfi nansierad

TV-kanal m. m., såvitt avser reklam i radio och TV
(vpk) 61

3. Betal-TV (vpk) 62

4. Lokaliseringen av ledningen för en rikskanal i TV (m, fp, c) 62

5. Moderbolagets ansvar för att verksamheten i hela Sveriges

Radio-koncernen bedrivs rationellt och med beaktande av god
hushållning samt avtal mellan staten och företagen inom koncernen
(vpk) 63

6. Vissa insatser inom utbildningsradion för invandrarkvinnor

(vpk) 64

7. Frågan om skattefinansiering av viss del av Sveriges Radio (vpk) 65

8. Televerkets roll visavi Sveriges Radio-koncernen m. m. (m, fp, c) 65

9. Medelsberäkning för Sveriges Radio-koncernen och frågan om

höjning av den allmänna mottagaravgiften (m) 66

10. Medelsberäkning för Sveriges Radio-koncernen och frågan om

höjning av den allmänna mottagaravgiften (vpk) 67

84

Särskilda yttranden KrU 1985/86:21

1. Betal-TV (m, fp) 68

2. Frågan om huruvida riksdagen skall ta ställning till kanalkonstruktionen
(vpk) 68

3. Televiseringar av teaterföreställningar (m) 68

Bilagor

1. I propositionen framlagt, av utskottet tillstyrkt, förslag till lagom

ändring i lagen (1978:478) om avgift för innehav av televisionsmottagare
70

2. I reservation 10 framlagt förslag till lag om ändring i lagen

(1978:478) om avgift för innehav av televisionsmottagare 71

3. Konstitutionsutskottets yttrande 1985/86:14 y 72

4. Trafikutskottets yttrande 1985/86:1 y 76

5. Televisionens distriktsorganisation (karta) 78

6. Riksradions distriktsorganisation (karta) 79

7. Lokalradion och utbildningsradion (karta) 80

8. Översikt över motionernas behandling 81

85